Kulturplan

Region Västerbotten
2020-2023

Grafisk form och illustrationer: Helen Bäckman, Region Västerbotten
Omslagsfoto: Patrick Degerman. Tillbaka innan midnatt, samproduktion Västerbottensteatern och Profilteatern.
Innehållsförteckning
Förord 5
1. Inledning 7
Kulturplanens roll i kultursamverkansmodellen 7
Regionala förutsättningar 7
Kulturpolitiskt ställningstagande 8
Kulturpolitiska utgångspunkter 8
Nationell nivå 8
Regional nivå 8
Kommunal nivå 9
Övriga styrdokument 9
2. Region Västerbottens kulturpolitiska mål 11
Mål 1. Den kulturella infrastrukturen är tillgänglig och jämlik 12
Mål 2. Barn och unga är med och påverkar utvecklingen av kulturlivet 13
Mål 3. Kulturarv och kulturmiljöer är levande 14
Mål 4. Goda villkor för professionella kulturskapare ger ett utbud av hög kvalitet 15
Mål 5. Kulturen spelar en avgörande roll för samhället och regional utveckling 16
3. Samverkansområden 17
Former för samverkan 17
Jämlikt och tillgängligt kulturliv 17
Nationella minoriteter 18
Urfolket samer 18
Kulturell infrastruktur och utbud 20
Folkbildning 21
Regionala kulturkonsulenter 21
Barn och unga 23
Kulturarv och kulturmiljö 23
Professionella kulturskapare och konstnärligt skapande 23
Kulturella och kreativa näringar 24
Kultur och hälsa 24
Internationellt arbete 25
4. Konst och kulturområden 27
Professionell teaterverksamhet 27
Professionell musik- och dansverksamhet 31
Scenkonstöverskridande verksamhet 37
Museiverksamhet 39
Kulturmiljö 45
Regional enskild arkivverksamhet 47
Biblioteksverksamhet samt läs- och litteraturfrämjande verksamhet 51
Professionell bild- och formverksamhet 53
Filmkulturell verksamhet 57
Hemslöjdsfrämjande verksamhet 61
Nya och alternativa konst- och kulturformer 63
5. Uppföljning och utvärdering 64
6. Regionala kulturverksamheter 65
7. Dialoger och lokal kulturverksamheter 69
 Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023

Förord
Ett land som vill kalla sig demokrati måste alltid fullt ut hålla fast vid den konstnärliga friheten. En region som vill vara en plats dit
människor söker sig, utvecklas och bor kvar, måste prioritera konst och kultur. En plats som vill ge förutsättningar för människor
att leva, bo och verka, måste ge utrymmer för konst, kultur och det egna skapandet. Kultur och konstnärligt skapande definierar
det som gör oss till just människor.

Därför är denna plan större än bara en plan för kulturen i Region Västerbotten eller en del av Kultursamverksansmodellen. Det
är en plan som omfattar våra olika kulturer, särarter, verksamheter och kulturens egen inneboende kraft. Den är också ett verk-
tyg för konsten och kulturens roll för hållbar tillväxt och en del i regionens utveckling. Med hjälp av konst och kultur skapar vi en
värld, i det stora och i det lilla, där vi ser nya horisonter, ifrågasätter sådant vi redan vet och lär oss att se nytt.

Vi välkomnar dig att ta del av Region Västerbottens kulturplan 2020 – 2023. De kulturpolitiska målen beskriver de ambitioner
vi har på kulturområdet. Samverkansområdena beskriver vad vi tillsammans ska arbeta med och konst- och kulturområdena
beskriver delar av det mångfacetterade och rika kulturliv vi har i Västerbotten.

Vår förhoppning är att Region Västerbottens kulturplan kan hjälpa dig att hitta just det du söker även om du själv inte befinner
dig inom kultursfären. Att du använder denna plan för att hitta nya vägar till utveckling och samarbete. Att du ser konst och
kultur som en del av näringslivet och som bidrar till samhällsutvecklingen. Att du upplever att vi med kulturens kraft växer både
som individer och som organisationer, företag och samhälle i stort.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort och innerligt tack till alla som skapar konst och kultur i Västerbotten. Tack också till alla er som
på olika sätt, roller och vis har varit med och tagit fram denna vår tredje kulturplan.

Rickard Carstedt (S) Nina Björby (S)

Regionala utvecklingsnämndens ordförande Kulturutskottets ordförande
Region Västerbotten Region Västerbotten

Foto: Felix Wink.

Slöjdat utegym på Ålidhem i Umeå av
Stefan Markström och Jögge Sundqvist.

5
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023 Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023

Kulturverksamheter med anslag

1. Inledning
• Verksamheter inom kultursamverkansmodellen
• Verksamheter med statliga och/eller regionala medel,
ej kultursamverkansmodellen
• Interregional samverkan Kulturplanens roll i Regionala förutsättningar
kultursamverkansmodellen
Västerbottens län är Sveriges till ytan näst största region. Tolv
Kulturplanen ska beskriva ambitionen för en hållbar och fram- av regionens femton kommuner har mindre än 10 000 invåna-
åtsyftande kulturutveckling i Västerbotten, där kulturpolitiska re och 73 procent av regionens drygt 260 000 invånare bor i
mål och utvecklingsområden präglas av vår gemensamma vi- de två största kommunerna Umeå och Skellefteå. Umeå ut-
sion och ambition med samverkan som ledord. märker sig som kulturstad genom att vara den kommun i lan-
det som satsar mest på kultur.
Kulturplanen är ett styrdokument för regional kulturutveck-
1 ling och samverkan i Västerbottens län de kommande fyra Även om de geografiska avstånden är långa är närheten till
åren. Planen är både ett planeringsverktyg och ett underlag möten en självklarhet. Västerbottens kulturliv präglas av ak-
i dialogen om de statliga anslagen till de regionala kulturverk- törer med mod, där uppfinningsrikedom, inkludering och
3 4 samheterna som inryms i kultursamverkansmodellen. prestigelöshet skapar förutsättningar för ett mångsidigt kul-
2
turutbud av hög kvalitet – Vi kan själva men vi kan bättre till-
De fem övergripande regionala kulturpolitiska målen och in- sammans. Förtroendet för varandra gör oss till aktörer som får
satsområdena har formulerats mot bakgrund av den nationel- saker att hända.
la kulturpolitiken. Målen har formulerats utifrån de regionala
behov och utmaningar som framkommit i samband med kom- Den kulturella infrastrukturen i regionen kännetecknas av
1. Storuman/ mundialoger och övriga samrådsdialoger, remissvar, i ägard- nära samverkan och utrymme för flexibilitet mellan och inom
Tärnaby irektiv och de regionala kulturverksamheternas utvecklings- respektive konstområde. Regionens kulturella infrastruktur
• Giron Sámi Teáhter områden. utgörs av de regionala kulturverksamheterna tillsammans
5
med de professionella kulturskaparna, kommunala kultur-
2. Vilhelmina
6 Insatsområdena utgör den gemensamma riktningen som Regi- verksamheter, det fria kulturlivet och regionens folkrörelser,
• Emma Ricklunds stiftelse
on Västerbotten och de regionala kulturverksamheterna som föreningsliv och folkbildning. Dynamiken i regionens kulturliv
erhåller anslag inom ramen för kultursamverkansmodellen förutsätter att alla delar i denna infrastruktur ges möjlighet att
3. Lycksele
ämnar styra mot och måluppfylla under perioden 2020–2023. utvecklas.
• Skogsmuseet i Lycksele AB
• Kultur och hälsa
• MOTILI För att ta del av statens bidragsgivning till regional kulturverk- Umeå universitet har flera utbildningsprogram som rör kultur-
samhet ska en flerårig regional kulturplan utarbetas i samver- sektorn, till exempel Biblioteks- och informationsvetenskap,
4. Skellefteå kan med länets kommuner och i samråd med länets professio- Kulturanalysprogrammet och Manusutbildningen för film, tv
• Folkrörelsearkivet i Västerbotten nella kulturliv och det civila samhället. Regionen får därmed i och nya medier. HUMlab är en gränsöverskridande mötes-
• Företagsarkivet Westerbotten enlighet med förordningen SFS 2010:2012 ansvaret att motta plats på campus som förenar humanistisk och teknisk forsk-
• Kultur och hälsa och fördela det statliga anslaget inom följande områden: ning och konstnärligt skapande och forskning. Vid Sveriges
• Skellefteå Museum AB inkl. Museum Anna Nordlander lantbruksuniversitet i Umeå bedrivs bland annat skoglig och
• Västerbottensteatern AB • Professionell teater-, dans- och musikverksamhet skogshistorisk utbildning och forskning. Vid konstnärligt cam-
• Museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete pus i Umeå samlas Bildmuseet, Designhögskolan, Konsthög-
5. Umeå • Biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande skolan, Arkitekthögskolan och HUMlab-X kring den kreativa
• Film i Västerbotten verksamhet mötesplatsen Sliperiet. I Skellefteå finns program för data-
• Folkrörelsearkivet i Västerbotten • Professionell bild- och formverksamhet spelsutveckling, scenografi och attributmakeri.
• Fria teatrar (Skuggteatern, Profilteatern, Ögonblicksteatern) • Regional enskild arkivverksamhet
• Galleri Verkligheten 6. Interregional samverkan • Filmkulturell verksamhet Tillsammans med Luleå tekniska universitet, som bland annat
• Konstfrämjandet Västerbotten • Littfest • Främjande av hemslöjd ansvarar för skådespelar- och musikutbildningar i Luleå res-
• Kultur och hälsa • Barentsamarbete pektive Piteå, finns flera starka kopplingar mellan kultur, ut-
• Verksamheten för offentlig konst • Konsttidningen Volym Regionen får även lämna statsbidrag till sådana verksamhe- bildning och forskning i regionen.
• Regionbibliotek Västerbotten • Norrlands nätverk för Musikteater och Dans (NMD) ter som avses i förordningen och som bedrivs i form av läns-
• Mångkultur • Musik i Norr överskridande samarbeten om dessa uppfyller de krav på
• NorrlandsOperan AB inkl. Dans i Västerbotten och arr.bidrag • Norrscen anknytning till regionens område. Regionen får även lämna
• Riksteatern Västerbotten inkl. arrangörsstöd • Centrumbildningar statsbidrag till överskridande samarbeten mellan olika konst-
• Teatercentrum Norra • Scenkonstdagar och Scenkonst i Norr områden.
• Västerbottens museum AB • Vandringsutställningar
• Västerbottens läns hemslöjdsförening • Studieförbund
• Västerbottens läns hembygdsförbund • Folkhögskolor
Foto: Skellefteå museum

6 7
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Kulturpolitiskt ställningstagande
Kulturpolitiken i Region Västerbotten bedrivs utifrån princi-
pen om armlängds avstånd. Den politiska nivån beslutar om
mål, riktlinjer och ekonomiska ramar medan de konstnärliga
och kvalitativa bedömningarna överlåts till konstnärliga ledare
och sakkunniga. Kulturens egenvärde och den konstnärliga
friheten är vägledande och kulturen ska vara fri, dynamisk och
ifrågasättande med ett mångfacetterat och kvalitativt kultu-
rutbud. Samtidskonsten måste alltid få verka på egen fri grund
utifrån sina egna specifika förutsättningar och perspektiv.
Kulturpolitiska utgångspunkter
Kulturpolitiken bedrivs utifrån ett trenivåstyre bestående av
nationell, regional och kommunal nivå där varje nivå ansva-
rar för sina respektive delar inom kulturpolitiken. Kulturlänet
Västerbotten kännetecknas av starka kulturinstitutioner, dri-
vande och engagerade kulturskapare, ett aktivt föreningsliv,
en betydande samisk kultur och en levande folkbildningstra-
dition. Kulturella värden, det vill säga estetiska, andliga, so-
ciala, historiska och symboliska värden, liksom mångfald, är
viktiga för samhällsutvecklingen. Dessa värden är också vik-
tiga för individers personliga utveckling och bidrar till goda
förutsättningar för både hälsa, livsmiljö, regional tillväxt och
demokratisk utveckling. Goda och jämlika möjligheter att ut-
veckla kreativitet och engagemang har många positiva effek-
ter på samhället och dess utveckling.
Nationell nivå
Enligt de nationella kulturpolitiska målen ska kulturen vara en
dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefri-
heten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.
Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla sam-
hällets utveckling.
För att uppnå dessa mål ska kulturpolitiken:
• främja allas möjligheter till kulturupplevelser, bildning och
till att utveckla sina skapande förmågor
• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och
utvecklas
• främja internationellt och interkulturellt utbyte och
samverkan
• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur
Kulturrådet är en myndighet under Kulturdepartementet som
har till uppgift att verka för kulturens utveckling och tillgäng-
lighet utifrån de nationella kulturpolitiska målen. Det sker ge-
nom fördelning och uppföljning av statliga bidrag men även
genom att sprida information och kunskap. Myndigheten ska
verka för en konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveck-
ling inom bland annat scenkonst, litteratur och bibliotek, bild
och form samt de nationella minoriteternas kulturaktörer.
8 9
Kulturrådet fördelar årligen utvecklingsbidrag till regionala
kulturverksamheter. Syftet med bidraget är att bidra till att
uppnå de nationella kulturpolitiska målen samt att ge ökade
möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Kultur-
rådet ansvarar för fördelningen och uppföljningen av bidrag
till regional kulturverksamhet genom Kultursamverkansmo-
dellen.
Myndigheten för kulturanalys är en myndighet som har till
uppgift att utvärdera, analysera och redovisa effekter av den
nationella kulturpolitiken med utgångspunkt i de kulturpolitis-
ka målen. Myndigheten ska även bistå regeringen med under-
lag och rekommendationer för att utveckla den statliga kul-
turpolitiken. Genom den statistik, utvärdering och analys som
Kulturanalys tar fram ges myndigheter, organisationer och
enskilda verksamheter möjlighet att följa och i förlängningen
påverka kulturutvecklingen.
Länsstyrelsen har ett myndighetsansvar för kulturmiljövår-
den. De nationella målen för kulturmiljöarbetet gäller sedan
1 januari 2014. Målen styr de statliga insatserna på kulturmil-
jöområdet, och fungerar även vägledande för den kommunala
och regionala politiken.
Regional nivå
Region Västerbottens övergripande kulturpolitiska mål är att
alla invånare har tillgång till ett regionalt kulturutbud av hög
kvalitet och erbjuds likvärdiga möjligheter att skapa och utöva
kultur, samt har likvärdiga förutsättningar att påverka, delta
och medverka i samhällslivet.
Under planperioden kommer Region Västerbotten arbeta ut-
ifrån fem mål för att uppnå det regionala övergripande kultur-
politiska målet.
• Den kulturella infrastrukturen är tillgänglig och jämlik
• Barn och unga är med och påverkar utvecklingen av
kulturlivet
• Kulturarv och kulturmiljöer är levande
• Goda villkor för professionella kulturskapare ger ett utbud
av hög kvalitet
• Kulturen spelar en avgörande roll för samhället och
regional utveckling
Region Västerbotten ska som regionalt organ främja och ut-
veckla kulturaktiviteter som bedrivs i kommunerna, av re-
gionala kulturverksamheter och det fria kulturlivet. Region
Västerbotten har i uppdrag att ansvara för regional kultur-
verksamhet, inklusive regionala resurscentrum för biblio-
teksutveckling, film och rörlig bild genom Regionbibliotek
Västerbotten och Film i Västerbotten. Region Västerbotten
är delägare i fem kulturbolag; Norrlandsoperan AB, Skellefteå
museum AB, Skogsmuseet i Lycksele AB, Västerbottens mu-
seum AB och Västerbottensteatern AB. I den regionala kul-
turverksamheten ingår också arkivverksamhet och regional
kulturkonsulentverksamhet.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Arbetet utförs genom ägande i bolag, verksamheter och pro- Regional utvecklingsstrategi
jekt i egen regi, bidrag till organisationer, medfinansiering av Regionalt utvecklingsarbete handlar om samverkan. Den re-
projekt samt deltagande i nätverk och processer. Arbetet sker gionala utvecklingsstrategin (RUS), ger den gemensamma
i samverkan med aktörer i och utanför regionen, både natio- övergripande bilden och riktningen för hur Västerbotten ska
nellt och internationellt. uppnå de mål man vill uppnå i framtiden. RUS visar på regi-
onens utmaningar och möjligheter att bli en hållbar plats att
Kulturutskottets uppgift är att vara beredningsorgan till den leva och utvecklas på.
regionala utvecklingsnämnden inom uppdraget att bedriva
regional kulturverksamhet samt att verkställa av nämndens
givna uppdrag inom verksamheten. Regionplan
Region Västerbotten arbetar för ett utvecklat och mångsidigt
Länsstyrelsen Västerbotten är ansvarig myndighet för det kulturliv i Västerbottens län. Genom helhetssyn, initiativta-
statliga kulturmiljöarbetet i länet. Arbetet består av prövning, gande och strategisk medfinansiering ska Region Västerbot-
samråd, skydd, tillstånd, tillsyn och rådgivning enligt kultur- ten bidra till förnyelse, mångfald och utveckling av kulturverk-
miljölagstiftningen samt fördelningen av statliga bidrag för samheter och kulturprojekt.
vård, tillgängliggörande och utveckling av värdefulla kultur-
miljöer. Arbetet bedrivs i nära samarbete med bland annat
regionens museer. Biblioteksplan
Den regionala biblioteksplanen utgör ett komplement till
Kommunal nivå Västerbottens läns kulturplan och visar hur Regionbibliotek
Västerbotten ska uppfylla kraven i Bibliotekslagen (2013:801
De kommunala kulturverksamheterna i regionen är organise- 11§). Regional biblioteksplan för Västerbottens län är ett mål-
rade på olika sätt och majoriteten av kommunerna i Västerbot- dokument för regionens regionala biblioteksverksamhet. Den
ten har politiskt antagna kommunala kulturplaner. Planerna är ett stöd för prioritering och planering av utvecklingsinsats-
formulerar en kommunal kulturpolitisk inriktning och i vissa er tillsammans med regionens kommunbibliotek, sjukhusbib-
fall är de sammanlänkade med kommunernas biblioteks- och/ liotek och Kultur och hälsaverksamhet. Planen tydliggör bibli-
eller fritidsplaner. Kommunerna ansvarar för lokal utveckling, otekens betydelse och roll för demokrati, lärande, information
verksamheter och projekt. Respektive kommun understöd- samt kulturell och regional utveckling i Västerbottens län.
jer det lokala kulturlivet utifrån sina särskilda förutsättningar.
Folkbildningens aktörer, föreningsliv, enskilda professionella
kulturskapare, kulturskolor samt biblioteken skapar gemen-
samt det lokala kulturliv. Biblioteken är den enda kulturverk-
samhet som är lagstadgad och folkbibliotek finns i alla kom-
muner. Där spelar de ofta en central roll som mötesplatser.
Övriga styrdokument
Arbetet inom respektive politiska nivå styrs av lagar, förord-
ningar, strategier och planer. På en global nivå påverkar agen-
dor likt ”Agenda 2030” en hållbar utveckling och FN:s konven-
tion om barns rättigheter (barnkonventionen) har utvecklats
från ett internationellt avtal till svensk lag, och där med stärkt
barns rättigheter i Sverige. Utöver det styrs det kulturpoli-
tiska arbetet av bland annat museilagen (2017:563) och bib-
liotekslagen (2013:801) och lagar som på olika sätt värnar
om mänskliga rättigheter, exempelvis diskrimineringslagen
(2008:567) och lagar som rör urfolket samerna och övriga na-
tionella minoriteter (2009:724, SÖ 2002:2, SÖ 2002:3, prop
1976/77, bet 1976/77:KrU43, regeringsformen kap 1, 2§).
Utöver det arbetar den regionala nivån för att olika avtal som
MU-avtal1 och regler som enprocentsregeln2 efterlevs såväl
som att strategier som exempelvis ”En strategi för lika rättig-
heter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet
1. MU är ett statligt ramavtal för konstnärers medverkan och ersättning vid
eller könsuttryck” efterföljs. utställningar.
2 Enprocentsregeln innefattar konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer där minst
en procent av budgeten vid ny-, om- och tillbyggnationer av fastigheter,
infrastruktur och offentliga miljöer ska investeras i byggnadsanknuten konstnärlig
gestaltning.
 Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023

2. Region Västerbottens kulturpolitiska mål

Kulturpolitiska mål. Regional kulturverksamhet styrs av
fem övergripande mål. De är formulerade utifrån en vilja att
erbjuda alla invånare ett brett kulturutbud av hög kvalitet. Re-
gionen värnar också om allas rätt att få skapa och utöva kultur
samt påverka, delta och medverka i samhällslivet.
Samverkansområden avser de områden som Region Väs-
terbotten tillsammans med samrådande och samverkande
parter identifierat som särskilt angelägna att arbeta med och
utveckla under planperioden. De gemensamma samverkans-
områdena beskrivs i kapitel 3.

Insatsområdena utgör den politiska viljeriktningen som
Region Västerbotten identifierat för planperioden. Genom
samverkan med de regionala kulturverksamheterna, kommu-
nerna och samrådsparter ska Region Västerbotten verka för
att uppnå de regionala kulturpolitiska målen. Insatsområdena
beskrivs i kapitel 2.
Konst- och kulturområdena beskriver främst de verksam-
heter som erhåller medel inom ramen för kultursamverkans-
modellen i enlighet med förordningen 2010:2012. I kapitel 4
har respektive verksamhet beskrivit sina utvecklingsområden
för planperioden. De utgör en del av de gemensamma insats-
områdena.

Nationella kulturpolitiska mål

Regionala kulturpolitiska mål

Insatsområde Konst- och

Samverkansområde
kulturområde

Uppföljning

Foto: Andréas Brännström.

Projektet Gör Konst, Konstfrämjandet Västerbotten.

11
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Mål 1. Den kulturella infrastrukturen är
tillgänglig och jämlik
Region Västerbotten vill främja möten mellan olika kulturer
och återspegla mångfalden i regionen, där alla delar av verk-
samheten präglas av jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet.
Den offentligt finansierade kulturen ska vara demokratisk, i
betydelsen att den ska vara tillgänglig och angelägen för alla.
Ett rikt och mångfacetterat kulturliv behöver bredd, spets,
djup och möjligheter att upplevas och utövas i hela regionen.
En mångfald i utbudet är angeläget och kräver en god struktur
för förmedling av konst och kultur som skapar förutsättningar
för variation. I arbetet för välfärd, delaktighet och demokrati
är kulturell mångfald i kulturlivets organisationer och publik
också viktigt. Kulturpolitiken ska främja alla människors möj-
lighet att uppleva och ta del av konst och kultur. All regional
kulturverksamhet ska ha en god geografisk spridning i regio-
nen, detta har betydelse för invånarnas närhet och tillgänglig-
het till de olika kulturverksamheterna. Samtliga regionala kul-
turverksamheter ska på olika sätt arbeta med att överbrygga
avstånden och vara aktiva i regionens kommuner.
12
Insatsområden 2020-2023
För att uppnå målet avses att
• Förbättra samordningen av arrangörsfrämjande insatser
• Genom samverkan synliggöra och utveckla regionen och
norra Sveriges gemensamma kulturella tillgångar
• Implementera metoder för utveckling av jämlikhetsarbetet
• Stödja den digitala utvecklingen inom kulturområdet och
öka den digitala kompetensen
• Tillgängliggöra, synliggöra och stödja urfolket samernas
och övriga nationella minoriteters kulturer inom befintliga
och nya strukturer
• Främja närhet och tillgänglighet till regional
kulturverksamhet för regionens invånare oavsett bostadsort
Foto: Sergey Gavrilov.
Caught in the middle/Elle Sofe Henriksen.
Mål 2. Barn och unga är med och påverkar
utvecklingen av kulturlivet
Region Västerbotten vill främja ett varierat kulturutbud för
barn och unga i hela regionen och kultur ska vara en självklar
del av målgruppens vardag i såväl skola som på fritiden. Till-
gång till kultur och eget skapande ger goda förutsättningar för
barn och unga att utvecklas till självständiga, kritiskt tänkande
och kreativa individer, i enlighet med barnkonventionen.
Möjligheterna för barn och unga att ta del av kultur varierar
mellan kommunerna i regionen. En tydlig samverkan mellan
kulturinstitutioner, kulturkonsulenter, professionella kultur-
skapare och kommuner behövs. Samarbete med skola och
kulturskola är angeläget, kulturskolans roll att utveckla och
stimulera elevernas färdigheter till fortsatt kulturellt utövande
behöver stärkas. För att främja återväxt i arrangörsledet be-
höver befintliga mötesplatser och strukturer tillgängliggöras
för målgruppen men även möjlighet att utforska nya arenor.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Insatsområden 2020-2023
För att uppnå målet avses att
• Stärka unga arrangörer och främja återväxt i arrangörsledet
• Utjämna skillnader i fråga om tillgång till kultur för barn
och unga – både vad gäller möjligheter till eget skapande
och möjligheter att ta del av kulturupplevelser
• Utveckla samverkan inom barn och ungkulturområdet för
att stödja barn och ungas kulturutövande i regionens
kommuner
Foto: Malin Arnesson.
Den listiga lilla räven, NorrlandsOperans barnkör i kostymer
av Marcus Olson. Foto: Michael Erhardsson
13
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Mål 3. Kulturarv och kulturmiljöer är
levande
Region Västerbotten vill bidra till att regionens kulturmiljöer
och olika kulturarv bevaras, används och utvecklas. Kultur-
arv och kulturmiljöer har betydelse när det gäller platser som
människor väljer att bo, verka i, längta till och besöka.
Kulturarv omfattar alla materiella och immateriella uttryck av
mänsklig aktivitet genom tiderna. Uttrycken kan vara historis-
ka spår, objekt eller företeelser. Kulturarv kan också beskrivas
som förutsättningar för eller resultatet av dynamiska samtal
eller förhandlingar om samhällets utveckling. Kulturmiljön
omfattar hela det av människor påverkade landskapet. Väster-
bottens län är landets näst största och sträcker sig från norska
gränsen i väst till Bottenviken i öst. Värnandet av regionens
kulturmiljö och olika kulturarv är viktigt för kunskaperna om
och förståelsen av vår gemensamma historiska bakgrund. Det
samiska kulturarvet är en ovärderlig tillgång i ett regionalt, na-
tionellt och ett internationellt sammanhang.
14
Insatsområden 2020-2023
För att uppnå målet avses att
• Bidra till att regionens kulturmiljöer är kända och används
som angelägna resurser
• Främja förutsättningar för att kulturmiljöarbetet har stöd
och engagemang bland dem som bor och verkar i regionen
• Tillgängliggöra och synliggöra urfolket samerna och
övriga nationella minoriteters kulturarv
• Verka för att regionens olika kulturarv kan brukas och
utvecklas av en bred allmänhet genom ökad delaktighet
Foto: Petter Engman, Västerbottens museum.
Rock Art in Sápmi, Västerbottens museum.
Mål 4. Goda villkor för professionella
kulturskapare ger ett utbud av hög kvalitet
Region Västerbotten vill bidra till att Västerbottens län är en
attraktiv miljö för kulturskapare att bo och verka i, där profes-
sionalitet och yrkeskunnande stimulerar till konstnärlig förny-
else. Kulturskapare är med sin kompetens och kreativitet vik-
tiga för kulturens och regionens utveckling och attraktivitet.
Genom att ge plats för både bredd och spets i det kreativa ska-
pandet ges förutsättningar för ett långsiktigt starkt kulturliv.
En mångfald i utbud och uttryck bidrar till kvalitet och konst-
närlig förnyelse. Konstens förmåga att skapa gemenskap,
identitet och samhörighet ska konsekvent betonas. Angeläget
är att förbättra möjligheter till livslångt lärande och en vidgad
arbetsmarknad som tar tillvara kulturskaparens intressen. Vik-
tiga ingångar för att stödja professionella kulturskapare är att
följa generella upphovsrättsliga frågor och beakta avtalsenliga
ersättningsregler.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Insatsområden 2020-2023
För att uppnå målet avses att
• Bidra till ett varierat och tillgängligt kulturutbud i hela
regionen som kännetecknas av konstnärlig kvalitet och
förnyelse
• Genom interregional samverkan stärka norra Sveriges
kulturskapare i ett nationellt och internationellt perspektiv
• Underlätta för professionella kulturskapare att verka i
regionen
• Utveckla metoder för samråd mellan professionella
kulturskapare och andra aktörer
Från inspelningen av kortfilmen ”Skolsyrran” regisserad av
Anna Brodin och Frida Sandberg.
15
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Mål 5. Kulturen spelar en avgörande roll för
samhället och regional utveckling
Region Västerbotten vill synliggöra kulturens betydelse för
andra samhällsområden och stärka kulturens roll i en hållbar,
demokratisk, och regional utveckling. Kulturens egenvärde är
en grundförutsättning för den regionala kulturpolitiken men
kultur har också en viktig roll inom andra politikområden.
Det är en central uppgift för Region Västerbotten att skapa
förutsättningar för ökad samverkan mellan kultursektorn och
andra samhällssektorer, såsom näringsliv, samhällsplanering,
besöksnäring, utbildning och hälsa. Detta för att kultur ska
bli tillgänglig för fler och för att stärka regionens attraktivitet
– på en nationell och internationell arena. Ett samhälle som
kännetecknas av framgång och utveckling skapas av kreativa
människor där det livslånga lärandet spelar en betydelsefull
roll. Nya näringar som växer fram inom den kulturella sektorn
förutsätter ett gemensamt ansvarstagande mellan kulturpoli-
tik och näringslivspolitik. Ökad kunskap behövs också för att
understödja kulturens hälsofrämjande effekter.
16
Insatsområden 2020-2023
För att uppnå målet avses att
• Bidra till att höja kunskapen om kulturens betydelse och
effekter för en hållbar utveckling
• Fortsatt delta på den internationella arenan genom
synlighet, nätverk och samarbeten
• Utveckla samverkan mellan kultur och andra
samhällsområden
Foto: Skellefteå museum.
3. Samverkansområden
Former för samverkan
I Region Västerbotten är samverkan en viktig del i kulturut-
vecklingen både på lokal, regional, nationell och internationell
nivå. Viktiga samverkansparter utgörs av kommuner, civilsam-
hälle, folkbildning, forskning, de regionala kulturverksam-
heterna och professionella kulturskapare. I detta kapitel har
regionen tillsammans med ovanstående parter identifierat ett
antal särskilt angelägna samverkansområden som bidrar till att
stärka kulturens roll i samhället.
Exempel på etablerade nätverk för samverkan i regionen är
kulturchefsnätverket i vilket kommunerna och regionen för
dialog om det gemensamma kulturstrategiska arbetet. Att
fortsatt stimulera befintliga nätverk i regionen och att främja
nya former av samverkan är ett prioriterat strategiskt arbete
för Region Västerbotten. Det ingår i vår gemensamma ambi-
tion att erbjuda ett regionalt kulturutbud av hög kvalitet och
likvärdiga möjligheter att skapa och utöva kultur i hela länet.
Region Västerbotten är en resurs för att samordna och för-
medla kunskap, kontakter, kompetens, mötesplatser och di-
aloger. Därutöver finns Arkivnätverk Umeå, KMV – samråds-
grupp för kulturmiljövården mellan regionens museer och
Länsstyrelsen Västerbotten, Umeåregionens kulturarbets-
grupp, Norrlands nätverk för Musikteater och Dans (NMD),
Norrscen, Musik i norr, Nätverket för filmaktörer i norra nor-
den, MOTILI (Musik och Teaterföreningar i Lapplands Inland),
Riksteatern Norra, Teatercentrum Norra, Folkbildning Väster-
botten, Kulturskolenätverket i Västerbotten (KNIV), Alla ti-
ders Västerbotten, och Umeåregionens bibliotekssamverkan,
Minabibliotek samt V8-biblioteken – biblioteken i Västerbot-
tens inland. Arrangörsnätverk som musik- och teaterförening-
arna, studieförbunden och folkbiblioteken är viktiga aktörer i
regionen.
På interregional nivå har de fyra nordligaste länen, Norrbot-
ten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen
ett mångårigt samarbete med utgångspunkt i gemensamma
utmaningar som att överbrygga avstånd, utveckla starka, na-
tionellt intressanta scener och verksamheter samt förmedla ett
kvalitativt utbud av kultur till medborgarna på jämlika villkor.
Samarbetet syftar till att ytterligare stärka det professionella
kulturlivets roll och position som tillväxtfaktor i norra Sverige.
Genom stärkt samverkan blir kulturen i norr en starkare natio-
nell röst och ett utvecklat samarbete kan ske genom forma-
liserade nätverk, erfarenhetsspridning, kompetensutveckling
och resursoptimering. Frågor som rör arrangörsutveckling,
kulturella- och kreativa näringar samt gemensam viljeriktning
vad gäller urfolket samernas möjlighet att utveckla sin kultur
är prioriterade samverkansområdena.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
På statlig nivå för regionen löpande dialog med Statens kul-
turråd avseende kulturplanen. Kulturrådet bjuder även in till
tematiska överläggningar kring aktuella frågor. Regionen för
kontinuerligt dialog med kulturdepartementet. I samarbete
med Myndigheten för kulturanalys deltar regionen också i
nätverk för uppföljning av kultursamverkansmodellen.
Jämlikt och tillgängligt kulturliv
Strukturer i samhället påverkar människors skapande, brukan-
de och tillförskaffande av konst och kultur. Att på olika sätt
främja människors möjligheter att ta del av och skapa kultur
utifrån sina egna förutsättningar och på sina egna villkor oav-
sett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning, ålder
eller socioekonomisk bakgrund är ett av den nationella och re-
gionala kulturpolitikens uppdrag. I Region Västerbotten ingår
mångkulturverksamheten i det samlade jämlikhetsarbetet.
Konsten och kulturen är viktiga arenor för att driva det demo-
kratiska samtalet framåt och det är av yttersta vikt att det vilar
på den konstnärliga friheten. Normkritiska ingångsvinklar har
en betydande roll inom kulturen för att skapa ytor för historier,
berättelser och perspektiv som inte alltid syns eller hörs. Ge-
nom att verka utmanande och ifrågasättande vrider konsten
på sådant som vi ofta tar för givet och sätter nya perspektiv på
det som framstår som självklart. Ett sådant arbete som spelat
en viktig roll de senaste åren är metoo-rörelsens arbete med
att synliggöra hur maktstrukturer och normer i samhället tar
sig uttryck i relation till kön.
Region Västerbotten följer via kultursamverkansmodellen
upp de regionala kulturverksamheternas arbete med allas lika
möjligheter till kultur oavsett kön, könsidentitet eller konstut-
tryck, funktionsnedsättning, etnisk och kulturell bakgrund,
samt barn och ungas rätt till kultur och hur de nationella mino-
riteternas kultur- och kulturarv främjats och synliggjorts.
Jämställdhet
Målet för jämställdhet i Sverige är att alla kvinnor och män ska
ha makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet be-
tonar att alla människor ska ha samma rättigheter, skyldighe-
ter och möjligheter oavsett kön. Det förutsätter att det finns
en jämn fördelning av makt och inflytande. Region Västerbot-
ten verkar för att jämställdhetsperspektivet ska finnas med vid
alla beslut och på alla nivåer.
17
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Hbtq
Konst och kultur är ett effektivt verktyg för att höja kunskapen
och synliggöra hbtq-frågor. Region Västerbottens avser att
ytterligare utveckla sitt arbete med hbtq genom implemen-
tering av ”En handbok i normkritik och hbtq-förhållningssätt
inom regional kulturverksamhet”. Handboken togs fram inom
ramen för projektet Hbtq och normkritisk kompetens och syf-
tar till att vara ett verktyg i det systematiska utvecklingsarbetet.
Ålder
Ingen ska diskrimineras utifrån sin ålder och olika ålders grup-
per har olika förutsättningar och behov. Äldre kan av olika
skäl ha svårt att ta del av kulturlivet och möjligheter till eget
skapande. Det finns idag ett behov av mötesplatser, kulturella
och sociala aktiviteter för äldre i och med en åldrande befolk-
ning. Det är således angeläget att nå målgruppen.
Unga verkar ofta på ett autonomt sätt och tänjer på kulturbe-
greppet och vad som bör ingå i det. Ungas form för organise-
ring sker många gånger genom icke traditionella föreningsfor-
mer och kräver därför andra former av stödstrukturer.
Det behövs ökad kunskap om hur olika målgrupper organi-
serar sig för att bättre kunna möta olika gruppers behov för
att alla, oavsett ålder, ska ha goda förutsättningar till ett rikt
kulturliv.
Funktionsnedsättning
Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att upp-
nå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället
för personer med funktionsnedsättning. Inom kulturområdet
behövs ett flexibelt system som kan möta individuella behov
och där den fysiska tillgängligheten samt individens förutsätt-
ningar att skapa och ta del av kultur främjas. De regionala kul-
turverksamheterna arbetar kontinuerligt med digitala verktyg
och andra metoder för att fler ska kunna ta del av kultur, där-
ibland teckenspråks- och syntolkningar, textbaserade utställ-
ningar, lättlästa texter, texttolkning och audioguider. I arbetet
med att öka representationen på scenerna såväl som utanför
dem behövs nya samverkansformer och lösningar, vilket bör
ske i dialog med sakkunniga. Åtgärder för enkelt avhjälpta hin-
der ska ske löpande och Region Västerbotten ska verka för att
kulturen ska bli mer tillgänglighetsanpassad.
Etnisk och kulturell mångfald
Det sker idag en mängd olika former av integrationsprojekt
med konsten och kulturen i centrum runt om i regionen. Ett
arbete som mångt och mycket leds och bedrivs av civilsam-
hällets aktörer. En fortsatt utveckling av mötesplatser är an-
geläget för att skapa nya interkulturella möten och Region
Västerbotten ser fördelar med att verka för att sammanlänka
civilsamhällets aktörer med kulturinstitutionerna och folkbild-
ningen.
18
Nationella minoriteter
De nationella minoriteterna i Sverige utgörs av judar, romer,
sverigefinnar, tornedalingar och samer. Enligt FN:s definition
är samerna även ett urfolk. Den svenska minoritetspolitiken
har som mål att ge skydd åt de nationella minoriteterna och
verka för att stärka de nationella minoriteternas möjligheter
till inflytande och hålla minoritetsspråken levande. Detta görs
i enlighet med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ram-
konvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2)
och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritets-
språk (SÖ 2000:3) samt den svenska lagen om nationella
minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). I Västerbotten
är idag nio av femton kommuner förvaltningskommuner för
finska och samiska.4
I tider då nationella minoriteter försummats rätten att bruka sin
egen kultur eller tala sitt eget språk har det muntliga berättan-
det varit ett viktigt verktyg för att föra kunskaper, kulturer och
seder vidare mellan generationer. Idag skyddas de nationella
minoritetsspråken jiddisch, romani chib, finska, meänkieli och
samiska av språklagen (2009:600). Lagen innefattar att det
allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de
nationella minoritetsspråken. Urfolket samerna har även sina
språkliga rättigheter skyddade i grundlagen.
I bevarandet och utvecklingen av språket bidrar läs- och litte-
raturfrämjande insatser till att tillgängliggöra och synliggöra
språket. Skolan och biblioteken spelar en viktig roll som bära-
re och tillgängliggörare av litteratur. Barn och unga är en sär-
skilt prioriterad målgrupp.
I arbetet med att synliggöra nationella minoriteters kulturer,
berättelser, historia och det samtida intar konst och kultur
ofta en kunskapsbärande och kunskapshöjande funktion. Det
finns idag flera upparbetade samarbeten och samverkans-
former mellan regionala kulturverksamheter och nationella
minoriteter i Västerbotten. Region Västerbotten kommer
fortsätta att synliggöra nationella minoriteters kultur och kul-
turarv genom att aktivt verka för frågorna i det övergripande
kulturpolitiska utvecklingsarbetet.
Urfolket samer
Samerna har en lång sammanhängande historisk anknytning
till de områden där de bedrivit sin näring och utvecklat sin
kultur som går tillbaka till tiden före nationalstatens bildan-
de. Samerna uppfyller därmed kriterierna för ett urfolk (prop
1976/77:80, bet 1976/77:KrU43). Sedan 2011 anges även i
regeringsformen (1 kap, 2§) att det samiska folkets möjlighe-
ter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv
ska främjas. Särskilda insatser behövs för att barn och unga
ska få tillgång till sitt eget språk.
4. Förvaltningskommuner samiska: Dorotea, Malå, Lycksele, Sorsele, Storuman,
Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele.
Förvaltningskommuner finska: Skellefteå och Umeå. Foto: Johan Gunséus
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
De nordligaste regionerna har ett särskilt ansvar att arbeta
med att stärka samisk identitet och samernas rätt att få verka
utifrån egna villkor. Regionerna utgör den svenska delen av
Sápmi och inom det regionala kulturpolitiska arbetet planerar
de fyra nordligaste regionerna att tillsammans med sameting-
et ta fram en gemensam viljeriktning för hur arbetet med frå-
gor som berör det samiska området ska genomföras.
Region Västerbotten ser ett behov av att tillgängliggöra och
synliggöra urfolket samernas kultur inom befintliga och nya
strukturer i kultursektorn. Ett arbete har påbörjats gällande
etablering av samiska center genom en utvecklad samverkan
mellan ett flertal aktörer. Dessa center kan bidra till att stär-
ka den samiska identiteten genom möjlighet att ta del av den
egna kulturen men också vara av betydelse för att på olika sätt
höja samhällets kunskap om urfolket, både historiskt och sam-
tida.
En befintlig struktur för att bedriva professionell scenkonst
med den samiska kulturen och identiteten som grund är Gi-
ron Sámi Teáhter. En utvecklingsambition är att Giron Sámi
Teáhter ska erkännas som nationalscen. Den samiska filmpro-
duktionen i regionen har växt sig stark och behöver fortsatt
utvecklas. De samiska filmskaparna har lyft samiska frågor i
kortfilm och långfilm som rönt stor nationell och internationell
uppmärksamhet. För fortsatt utveckling krävs möjligheter till
finansiering av tyngre produktion som långfilm, tv-drama och
dokumentär. Det är också av vikt att nationella aktörer som
kulturdepartementet och Svenska filminstitutet engagerar sig
i frågan.
Kulturell infrastruktur och utbud
Region Västerbottens uppdrag är att främja tillgången till ett
kulturutbud av hög konstnärlig kvalitet samt ett brett urval
av kulturarv och kulturmiljöer för regionens invånare, oav-
sett bostadsort. De flesta regionala kulturverksamheter är
lokaliserade i regionens större städer och tillgången till pro-
fessionell kultur skiljer sig därför mellan kust, inland och fjäll.
Folkbildningen har aktörer i alla kommuner och många gånger
fungerar biblioteken runt om i regionen som centrala mötes-
platser, plattformar och kulturarenor.
Arrangörsutveckling
Ett starkt producentled är direkt relaterat till ett starkt ar-
rangörsled och folkrörelselänet Västerbotten har idag ett av
landets livskraftigaste arrangörsnätverk med sjutton arrange-
rande teater- och musikföreningar spridda över hela regionen.
Nätverket förstärks av Riksteatern Norra som består av de
fyra norrlandslänens länsteaterföreningar, ett antal arrange-
rade Folkets hus och parker, bygdegårdsföreningar med mer.
Studieförbundens roll som utförare av kulturarrangemang
och samverkanspart ska också betonas.
20
För att människor ska ges samma möjligheter att ta del av kul-
tur i hela regionen krävs samverkan mellan producent och
arrangörsled, något som bland annat innebär att konserter,
föreställningar, utställningar behöver anpassas till lokala för-
utsättningar. Det är en ekonomisk utmaning att turnera i re-
gionen – både på grund av avstånden men också på grund
av ett sviktande besöksantal i regionens mindre kommuner
varför ett utvecklat subvention- och distributionssystem är
angeläget.
En förutsättning för ett starkt arrangörsled i Västerbotten är
att det finns en utvecklad samverkan mellan regionala och
kommunala aktörer, exempelvis regionala kulturverksamhe-
ter, lokala arrangörsföreningar, hembygdsföreningar, folkbild-
ning, professionella kulturskapare och kommunerna. Inom-
regionala nätverk för lokala arrangörsföreningar är ett annat
framgångsrikt sätt att koordinera tillgången till ett kulturutbud
av hög kvalitet på många och varierade platser i regionen.
Ett tredje är att det finns en interregional samverkan, något
som idag sker mellan dem fyra nordligaste länen genom Norr-
lands nätverk för Musikteater och Dans (NMD). Region Väs-
terbotten ser behov av att förbättra samordningen av arrang-
örsfrämjande insatser och utveckla en gemensam strategi för
arrangörsutveckling regionalt och interregionalt.
För att främja återväxt i arrangörsledet behöver förutsätt-
ningar för det unga arrangörskapet bli bättre. Området kräver
samverkan mellan kulturlivets olika aktörer på regional och
kommunal nivå, där frågor om tillgång till befintliga strukturer
och möjlighet att utveckla nya behöver diskuteras, identifie-
ras och utvecklas.
Digitalisering
Digitaliseringen har på kort tid ändrat grundförutsättningar-
na för hur vi organiserar våra liv och samhällen. Vi lever i en
brytningstid där sammanlänkningen av den analoga och digi-
tala världen ställer krav på att samhället understödjer och ger
medborgarna möjlighet att tillförskaffa sig digital kompetens
och en medie- och informationskunnighet (MIK).
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar påverkar hela
kultursektorn. Digitalt skapande eller det analogt skapade
som förmedlas via digitala kanaler förändrar marknad och rol-
ler. Konstområdena är i omvandling både vad gäller produk-
tion, distribution och konsumtion. Digitaliseringen och sociala
medier medför att vi kommunicerar, uttrycker och hämtar
information bland annat med hjälp av rörlig bild. Behovet av
film- och mediekunnighet är större idag än tidigare.
Den digitala utvecklingen bidrar till att fler personer har möj-
lighet att ta del av kulturupplevelser och samhällsinformation
där biblioteken är som ett nav i den digitala- och kulturella
infrastrukturen. Människors möjlighet till ett livslångt läran-
de genom digitala verktyg och en snabb digital infrastruktur
är en demokratifråga. Inte minst i områden där närheten till
de fysiskt demokratiska rummen, som folkbiblioteken, ligger
långt ifrån människorna. Det handlar också om att kunna in-
teragera och kommunicera, söka upplevelser – och för många
människor också skapa en identitet – genom att finnas och
fungera på internet.
Digitaliseringen har också stor betydelse för den framväxan-
de sektorn för kulturella och kreativa näringar (KKN) som ofta
arbetar digitalt och globalt. Här representerar spelutveck-
lingsföretagen både en gränsöverskridande digital konstform
och en växande bransch. Kännetecknande för hela sektorns
olika konstområden är betydelsen av digitala affärs- och ar-
betsmodeller.
Sammanfattningsvis är det angeläget att stärka förutsätt-
ningarna för digitalt utvecklingsarbete och det finns behov
av organisering som effektiviserar samhandling mellan statlig,
regional och kommunal nivå.
Folkbildning
Folkbildningen arbetar i skärningspunkten mellan det profes-
sionella kulturlivet och amatörkultur, mellan utbildning och
bildning, mellan civilsamhälle och offentlig sektor, mellan ge-
nerationer, mellan kulturer och spelar en viktig roll i det livs-
långa lärandet. Folkbildningens organisationer är närvarande
i alla kommuner i Västerbotten och folkhögskolorna och stu-
dieförbunden utgör en viktig resurs genom sitt arbete med
bildning och demokratiutveckling. Region Västerbotten äger
två folkhögskolor och ger årliga anslag till fem stiftelse- och
rörelseägda folkhögskolor i regionen samt tio studieförbund.
Folkbildning Västerbotten är en regional part och företrädare
för folkbildningen med uppgift att öka och bredda dialogen
mellan folkbildningen och offentlig sektor, samt andra sam-
hällsbyggande aktörer. Folkbildningen organiserar och finan-
sierar stora delar av amatörkulturen i regionen. Med sin lokala
förankring och geografiska spridning når den en stor del av
befolkningen. Några av folkhögskolorna har byggt upp kvali-
ficerade produktionsmöjligheter för till exempel musik, konst
och teater. Folkhögskolornas integrationsfrämjande arbete är
ett exempel på område där ökad samverkan med andra aktö-
rer i regionen kan utvecklas.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Studieförbunden verkar på olika sätt i kulturlivet, både som
utförare, samverkanspart och möjliggörare där tillgänglighet
och delaktighet är viktiga grundvärden. Till detta kommer det
egna skapandet som till exempel musik, drama, hantverk och
dans som möjliggörs i studiecirkelform eller annan folkbild-
ning. Studieförbunden erbjuder deltagare att engagera sig
utan att ingå i en traditionell föreningsstruktur men kunska-
pen som kommer människor till del genom studieförbunden
bidrar även till att främja återväxt inom föreningslivet. Studie-
förbundens roll i relation till föryngring och återväxt inom ar-
rangörsleden bör utvecklas.
Folkhögskolorna i regionen och studieförbundens regionala
organisationer ingår i överenskommelsen som gemensamt ta-
gits fram av Folkbildning Västerbotten och Region Västerbot-
ten. Region Västerbotten och Folkbildning Västerbotten ser
ett behov av att tydliggöra och stärka folkbildningens roll i det
regionala utvecklingsarbetet. Region Västerbotten ser också
ett behov av att identifiera och skapa former för samverkan
mellan folkbildningens aktörer och regionala kulturverksam-
heter.
Regionala kulturkonsulenter
Kulturkonsulenterna ansvarar för att främja, stärka och ut-
veckla en god tillgång till professionell teater, dans och musik,
konst, litteratur, film och hemslöjd i hela regionen. I Väster-
botten är kulturkonsulenterna i huvudsak stationerade hos
huvudmännen för de regionala kulturverksamheterna. Arbe-
tet riktar sig till professionella kulturskapare, barn och unga,
föreningsliv och allmänhet. Verksamheten ska främja mång-
falden i regionen.
Kulturkonsulentverksamheterna ska tillsammans vara en re-
surs för länets kulturaktörer samt stödja och utveckla dialog
och samverkan mellan olika aktörer i regionen. Utveckla sam-
verkan inom barn och ungkulturområdet i syfte att stödja alla
barn och ungas tillgång till kulturupplevelser och kulturutö-
vande och främja insatser som bidrar till att Västerbottens län
är en attraktiv miljö för kulturskapare att bo och verka i och
vara en del i den kulturella infrastrukturen.
I syfte att förmera konsulenternas arbete och nå de gemen-
samma målen avser Region Västerbotten att tydliggöra den
samlade konsultverksamheten i relation till kommunerna men
också verka för att identifiera nya samarbetsformer för att
stärka det samlade konsulentuppdraget. Detta görs genom
närmare förbindelser kulturkonsulenterna emellan i syfte att
tydliggöra uppdrag och funktion gentemot offentliga verk-
samheter och professionella kulturskapare.
21

Barn och unga
Barn och unga är en prioriterad målgrupp i kulturpolitiken på
statlig, regional och lokal nivå och rätten till kultur stadgas i
FN:s konvention om barnets rättigheter.
Regionens kulturkonsulentverksamheter har ett gemensamt
uppdrag att arbeta med och för målgruppen barn och unga.
Genom samverkan kan konsulenterna förstärka tillgången till
konst och kultur för målgruppen och även stärka positionen
för barn och ungkulturområdet på lokal och regional nivå.
Samverkan mellan skolverksamhet och regional kulturverk-
samhet kan skapa förutsättningar för att kultur kan bli en del
av ett livslångt lärande, genom att bidra till att fler barn och
unga under skoltid får ta del av kultur i olika former, möta pro-
fessionella kulturskapare och ges möjlighet att utveckla det
egna skapandet.
Den geografiska utmaningen bidrar till begränsade möjlighe-
ter för elever att ta del av kulturskolor. Avstånden påverkar
även möjligheten att rekrytera pedagoger. En gemensam
strategi för kulturskolan i regionen, talangutveckling och ökat
samarbete med de regionala kulturverksamheterna efterfrå-
gas. Region Västerbotten vill samverka och söka regionala sy-
nergier kring utvecklandet av kulturskoleverksamheten samt
främja arbetet mellan olika aktörer på lokal och regional nivå
i syfte att utveckla barn och ungas möjlighet att möta profes-
sionell kultur.
Kulturarv och kulturmiljö
Kulturarv omfattar alla materiella och immateriella uttryck av
mänsklig aktivitet genom tiderna och kulturmiljön omfattar
hela det av människor påverkade landskapet.
Länsstyrelsen Västerbotten, Västerbottens museum, Skellef-
teå museum, Skogsmuseet i Lycksele, och Västerbottens läns
hembygdsförbund har enats kring en gemensam målbild för
kulturmiljön och en strategisk inriktning för kulturmiljöarbetet
i regionen. Överenskommelsen är gällande under perioden
2020-2023 och innebär samverkan kring ett flertal insatser
och aktiviteter.
Avsikten är att gemensamt verka för att en mångfald av kul-
turmiljöerna i Västerbottens län bevaras, skyddas, vårdas, till-
gängliggörs, används och utvecklas på ett sätt och i en omfatt-
ning så att de sammantaget återspeglar ett brett perspektiv på
hela regionens kulturhistoriska utveckling – från fjäll till kust,
från stad till glesbygd, från äldsta tid till nutid. Målsättningen
är att regionens kulturmiljöer är kända, uppfattas och används
som angelägna resurser samt att kulturmiljöarbetet har stöd
och engagemang bland dem som bor och verkar i regionen.
Foto: Krister Hägglund.
Historiskt pyssel i Forskarrum Nordanå.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Insatser behövs för utveckla och förnya kulturmiljöarbetet,
utjämna geografiska ojämlikheter med fokus på kulturmiljöer i
inlandet och fjällområdet, synliggöra kulturmiljön som resurs
i samhällsplaneringen, lyfta regionens besöksvärda kulturmil-
jöer inom turism och besöksnäring samt genom forskning och
kunskapsutbyggnad främja kunskapsutveckling och förmed-
ling.
Region Västerbotten samordnar arbetet med regional turism
och besöksverksamhet tillsammans med lokala destinations-
organisationer samt fördelar medel till den regionala musei-
verksamhetens kulturmiljöarbete inom kultursamverkansmo-
dellen. Kommunerna ansvarar för att tillgodose och skydda
kulturmiljön inom fysisk planering, lovgivning och byggande i
enlighet med plan- och bygglagen samt miljöbalken. Svenska
kyrkan ansvarar genom Luleå stift för att fördela ekonomiska
bidrag till kyrkliga kulturmiljöer i regionen. Ett flertal av regio-
nens kulturmiljöer förvaltas även helt eller delvis av särskilda
stiftelser, byasammanslutningar eller intresseföreningar.
Det regionala kulturmiljöarbetet bedrivs i samverkan mellan
Länsstyrelsen Västerbotten, Västerbottens museum, Skellef-
teå museum, Skogsmuseet i Lycksele, regionens kommuner,
Region Västerbotten, Svenska kyrkan genom Luleå stift med
i Västerbottens län ingående församlingar, Västerbottens
läns hembygdsförbund med anslutna hembygdsföreningar,
stiftelser och intresseorganisationer med syfte att värna om
kulturmiljöer, samebyar och föreningar, arkiv, bibliotek, ut-
bildningsinstitutioner och studieförbund. Dessutom bedrivet
ett flertal företag och verksamhetsutövare, branschorganisa-
tioner, fastighetsägare och enskilda privatpersoner runt om i
regionen direkta eller indirekta kulturmiljöfrämjande insatser.
Region Västerbotten ser betydelse och behov av fortsatt sam-
verkan inom kulturmiljö och kulturarvsarbetet i regionen.
Professionella kulturskapare och
konstnärligt skapande
De professionella kulturskaparna utgör en viktig resurs för re-
gionens kulturliv. Genom sin profession skapas kultur av hög
kvalitet inom en mängd konstområden som scenkonst, film,
litteratur, hemslöjd, bildkonst, spel med flera. Konst och kul-
tur som inte enbart kommer regionens invånare till del utan
når ut till och uppskattas av människor långt utanför regio-
nens gränser. En ökad medvetenhet har växt fram om kultur
som lokal och regional utvecklingsfaktor. Konsten tjänar såväl
samhälleliga mål som sina egna intressen.
23
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Inom vissa konstområden är det idag svårt att vara yrkesverk-
sam kulturskapare i Västerbotten. Det gör att aktörer väljer
att söka sig till andra platser. Konstnärer verkar till största del
i landets storstadsområden där arbetsmöjligheterna är störst.
De befinner sig samtidigt på en alltmer global arbetsmark-
nad genom digitaliseringen som minskar betydelsen av var
de geografiskt verkar. Många satsningar som kulturskapare
kan ta del av sker i projektform där möjlighet till långsiktig-
het saknas. Dagens ekonomiska stödstrukturer kräver ofta
att fler parter är med och finansierar. I ett antal av regionens
kommuner undersöks möjligheterna att införliva och utveckla
residensverksamheter för yrkesverksamma. Platser som på
olika sätt och utifrån sina respektive förutsättningar syftar till
att underlätta för professionella kulturskapare att skapa och
vara verksamma. Region Västerbotten vill skapa bättre förut-
sättningar för residensverksamhet genom utvecklad dialog på
nationell nivå.
Genom centrumbildningarnas arbete med uppdragsförmed-
ling, kompetensutveckling och rådgivning till sina medlemmar
utgör de en viktig del i infrastrukturen för kulturskaparnas ar-
betsvillkor. Region Västerbotten ser ett behov av att tydliggö-
ra centrumbildningarnas roll i relation till den regionala nivån
för att gemensamt verka för bättre förutsättningar och villkor
för professionella kulturskapare.
För att lyfta kulturens betydelse för samhällsutvecklingen
och samtidigt verka för att stärka de professionella kulturska-
parnas möjligheter att vara yrkesverksamma i regionen har
Region Västerbotten en viktig uppgift att kontinuerligt syn-
liggöra lokala professionella kulturskapare och samtidigt hålla
samtalet om konstens och kulturens betydelse levande. Me-
todutvecklande insatser för att skapa samrådsformer mellan
professionella kulturskapare och andra aktörer är angeläget.
Kulturella och kreativa näringar
Kulturella och kreativa näringar (KKN) verkar som hybrider
mellan två politikområden, kulturpolitiken och näringslivs-
politiken och innefattar ett företagande som grundas i en
konstnärlig profession. Individuellt skapande och kreativitet
ger värden för både näringsliv, kultur och för samhället i stort.
Genom ett tydligt strukturarbete kring affärslogik och värde-
kedjor ska Västerbottens idébärare ges bästa förutsättningar
att verka, utveckla företag och nå ut på internationella mark-
nader.
Merparten av de kulturella och kreativa näringsidkarna i regi-
onen är enmansföretag, men även större verksamheter finns
inom exempelvis förlagsbranschen, media, design och spelut-
veckling. Spelkulturen är en växande kulturform där utövarna
har stor kunskap om teknik och digitalt berättande men också
språk, historia och platser. Spelföreningar är idag viktiga kul-
turaktörer i regionen och samverkan mellan dessa och andra
kulturverksamheter kan utvecklas ytterligare.
24
Den kulturella och kreativa näringen i Västerbotten är i behov
av att kulturpolitiken och näringslivspolitiken tar ett tydligt och
gemensamt ansvar för branschen och det finns ett värde i att
länka samman och synliggöra initiativ, projekt och verksam-
heter för att skapa olika former av synergier gynnsamma för
KKN-företagen och Västerbotten i stort. När kulturpolitikens
stöd till konst och kultur medvetet kopplas till den näringslivs-
inriktade tillväxtpolitiken får kommunerna och näringen bätt-
re förutsättningar att etablera attraktiva och kreativa kluster
i regionen. Västerbottens kulturella och kreativa företag har
potential att exportera och internationaliseras mer men stöd
behövs för att minska avståndet mellan initialt företagsfräm-
jande och stöd för exempelvis produktutveckling och inter-
nationalisering.
Region Västerbotten avser under perioden att fastställa en ar-
betsmodell samt genomföra en handlingsplan inom området
kulturella och kreativa näringar. Handlingsplanen baseras på
ett gemensamt ansvarstagande mellan regionen och kommu-
nerna i Västerbotten.
Kultur och hälsa
Forskning visar på ett tydligt samband mellan kultur och hälsa.
Kultur har betydelse för hälsan ur ett fysiskt, socialt, intellek-
tuellt och existentiellt perspektiv. Arbetet med kultur och häl-
sa omfattar insatser där konstnärliga uttryck och upplevelser
bidrar till att främja hälsa och uppfylla delar av folkhälsopoliti-
kens mål. Genom konst och kultur skapas även stimulerande
miljöer som betyder mycket för människor i samhället. Region
Västerbotten anser att det är angeläget att främja ökad kun-
skap inom området kultur och hälsa samt stärka strukturer för
att uppnå utveckling inom området.
Kultur och hälsa
Regionbibliotek Västerbotten bedriver idag kultur och häls-
averksamhet på Norrlands universitetssjukhus, Lycksele och
Skellefteå lasarett. Verksamheten erbjuder biblioteksverk-
samhet, galleriverksamhet (Galleri Alva) samt programverk-
samhet. Arbetet med kultur och hälsa är en tvärsektoriell
verksamhet som berör kultursektor, hälso- och sjukvård,
folkhälsa samt utbildningssektor. Samverkan sker med kul-
turkonsulenter, kulturinstitutioner, kommuner, folkbildning,
kulturutvövare med flera. Arbete sker även i samarbete med
sjukvården, dess vårdavdelningar, lekterapi och sjukhussko-
la, konst och miljö med flera. Ett brett samarbete innebär
ett mångfasetterat kunskapsutbyte som främjar hållbarhet
och tillgängliggör ett varierat kulturutbud med kvalitet och
konstnärlig förnyelse. Programverksamheten som presente-
ras genom konstnärliga uttryck främjar en god upplevd hälsa,
kreativitet och konstnärlig kvalitet. Deltagande i regionala och
nationella nätverk främjar ett variationsrikt utbyte gällande
såväl kompentensutveckling som samverkan. Verksamhetens
målgrupp är patienter, anhöriga, närstående och personal på
regionens sjukhus. Avsikten är att främja allas rätt till kultur
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
och nå ut till dem som befinner sig på sjukhus. Kultur och hälsa
arbetar aktivt med att särskilt uppmärksamma barn och ungas
rätt till kultur.
Kultur och hälsa avser att stärka samverkan med enheter och
verksamheter som är knuta till vården. Verksamheten vill ut-
veckla möjligheter för kulturaktörer att ingå i kultur och hälsa
och främja kunskapsutbyten på regional och nationell nivå. Att
synliggöra samisk och övriga nationella minoriteters litteratur
och kultur samt stödja barn och ungas rätt till kulturupplevel-
ser under sjukhusvistelse ingår också i utvecklingsarbetet.
Internationellt arbete
Internationellt arbete sker inom ramen för de regionala kul-
turverksamheterna, vilket bidrar till ett dynamiskt kulturliv,
konstnärlig förnyelse, nya samarbetsformer, kulturellt utbyte
såväl som synliggörandet av Västerbotten och dess professi-
onella kulturskapare.
Internationella samarbeten sker i hela regionen och i flertalet
kommuner. Region Västerbotten deltar i olika nätverk, organi-
sationer och samarbeten, bland annat i Assembly of European
Regions (AER), i syfte att tillsammans med andra regioner i
Europa enas om och framföra gemensamma ställningstagan-
den i viktiga frågor och skapa förutsättningar för samverkans-
projekt. Region Västerbotten är medlemmar i det Europeiska
kulturnätverket LIKE, som gemensamt verkar för att stärka
kulturens roll i Europa.
Regionens geografiska läge innebär goda möjligheter till kul-
turellt utbyte och samverkan med finska och norska partners
i Kvarkenområdet, i Sápmi, vänlänet Karelska republiken och
Barentsområdet. Joint Working Group on Culture (JWGC) är
en arbetsgrupp för kultursamverkan där regionala och natio-
nella myndighetsföreträdare från alla Barentsregioner i norra
Sverige, Norge, Finland och Ryssland deltar. Ett ökat kulturellt
utbyte och samverkan i Europa mellan såväl professionella
kulturskapare som de regionala kulturinstitutionerna är vik-
tigt. Både som ett medel för ökade kontakter och förståelse
mellan människor men också som ett led i att främja konstnär-
lig förnyelse och utveckling.
Region Västerbotten och dess kommuner ska fortsatt närvara
på den internationella arenan och främja förutsättningarna för
internationella samarbeten.
25

4. Konst och kulturområden
I kapitlet beskrivs de regionala kulturverksamheterna tillsam-
mans med en kort allmän beskrivning av den kulturella infra-
strukturen inom respektive konstområde. Sju konstområden
omfattas av det statliga anslaget inom ramen för kultursam-
verkansmodellen: professionell teater-, dans- och musikverk-
samhet, museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete,
biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verk-
samhet, professionell bild- och formverksamhet, regional
enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, och främ-
jande av hemslöjd. För varje område finns angivet hur de ska
utvecklas under perioden 2020-2023 i form av utvecklings-
områden. Utvecklingsområdena återfinns både i löptext och
som punktlista under respektive konst- och kulturområde.
Professionell teaterverksamhet
I samhället är teatern en spegel för vår samtid. Teaterrummet
ger plats för människor att skapa och ta del av en mångfald
berättelser. Teatern är genom sitt konstnärliga uttryck och sin
spegling av samhället en viktig röst i det demokratiska sam-
talet.
Västerbottens teater- och scenkonstliv är djupt rotat i den
västerbottniska traditionen med ett stort folkrörelsebaserat
arrangörsled av musik- och teaterföreningar i alla regionens
kommuner. I regionen finns Västerbottensteatern AB, som har
sin bas i Skellefteå, samt ett flertal fria teatrar – Dockteatern
Månstjärnan, Profilteatern, Skuggteatern och Ögonblickstea-
tern. I regionen finns också ett antal enskilda aktörer och fö-
retagare inom scenkonstområdet samt riksteaterkonsulenter.
Västerbottens berättartradition har på olika sätt förvaltats i
regionens scenkonstliv, senast genom Västerbottenteaterns
nya avdelning, Nordiskt Berättarcentrum. Regionens teatrar
har en omfattande turnéverksamhet, både inom Västerbot-
tens län och i andra delar av Sverige.
Västerbottensteatern AB
Västerbottensteatern har varit regionens länsteater sedan
1980 och har ett regionalt uppdrag att turnera i hela regio-
nen. Som regional kulturinstitution vill Västerbottensteatern
vara nära regioninvånarna och besöker under året regionens
samtliga 15 kommuner med sina produktioner. Västerbot-
tensteaterns vision är att vara stadens stolthet och regionens
kvartersteater. En välkomnande, engagerande, inkluderande
och modig teater såväl som en självklar aktör i den regionala
kultursfären. Västerbottensteatern vill genom scenkonst, un-
derhållning, berättande, pedagogik och socialt engagemang
bidra till att Västerbotten är en attraktiv plats att leva och bo
på. Som turnerande länsteater samarbetar Västerbottenstea-
tern med regionens teaterföreningar och regionala kulturin-
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
stitutioner, exempelvis den gemensamma satsningen Ӂrets
kulturkommun” som görs tillsammans med Norrlandsoperan
och Västerbottens museum, samt den egna arrangörshelgen
som Västerbottensteatern samordnar tillsammans med Riks-
teatern Västerbotten. En helg där regionens arrangörer upp-
märksammas för det arbete de gjort under året där deltagarna
ges utbildning i marknadsföring och sociala medier.
Västerbottenteaterns verksamhet består av sex avdelningar
teknik, marknad, administration, UngHästen, Nordiskt Be-
rättarcentrum och Teateravdelningen. De tre sistnämnda är
publika avdelningar och Västerbottensteatern arbetar utifrån
fyra fokusområden i sin verksamhet: Berättarteater, medbor-
garteater, digital utveckling och publikutveckling.
Västerbottensteatern avser att fortsätta arbeta med att främja
allas möjligheter till kulturupplevelser och att fortsatt främja
ett regionalt berättande, inte minst ur ett kulturarvsperspek-
tiv. Detta görs bland annat genom Västerbottensteaterns ar-
bete med att stärka tvärkulturella samarbeten och en fortsatt
utveckling kring verksamhetens spetskompetenser: Det pe-
dagogiska teaterarbetet med regionens unga, det regionala
och nordiska berättandet samt den nya riktningen teaterav-
delningen just nu utforskar inom musikteatergenren. Under
2020 firar Västerbottensteatern 40 år som länsteater och
Unghästen 20 år. Västerbottensteatern kommer att husera i
Skellefteås nya kulturhus från och med 2021.
Utvecklingsområden Västerbottensteatern AB
Utveckla föreställningar i musikteater/musikalgenren
Teateravdelningen står redo att ta ett nytt steg i utvecklan-
det av teatern genom att skapa föreställningar i musikteater/
musikalgenren. I en region präglad av ett starkt musikintresse,
med flera framgångsrika popartister och en rikedom av körer,
inkluderar nu Västerbottensteatern denna sceniska konstform
i sin repertoar. Inom genren finns spännande samarbeten att
hitta såväl i Västerbotten, som Finland och Norge. Västerbot-
tensteatern har därför initierat flera olika första samtal bland
annat med Norrlandsoperan och nyligen inlett ett långsiktigt
samarbete med Musikalakademien i Umeå.
Inleda ett framtida samarbete med Fryshuset, Stockholm
UngHästen strävar efter att regionens unga ska bli sedda,
hörda och lyssnade på. Detta görs genom att använda teater
som ett pedagogiskt verktyg där det alltid ingår eftersamtal
med experter. Det finns också ett behov av att skapa en stör-
re mer sammanhängande struktur mellan skola, kultur och fri-
tidsverksamheter. Att erbjuda unga än mer konkreta verktyg
i en kulturell kontext. Avdelningen har inlett samtal med Frys-
huset, Stockholm, med förhoppningen att ett samarbete ska
äga rum i det nya kulturhuset.
27
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Skapa en Artist In Residence inom Berättande
Nordiskt Berättarcentrum (NBC) arbetar också för att man på
avdelningen ska kunna hysa en Artist In Resience (AIR). Att
skapa ett residensprogram för berättande skulle bli en unik
spetskompetens för NBC och Västerbotten. En berättare skul-
le då få möjligheten att bo och verka i Skellefteå, utforska det
egna skapandet i en ny kontext, skapa ett nytt sceniskt berät-
tarverk, berätta om och delge erfarenheter av det projektet
och visa upp sin nya berättarföreställning för en allmänhet.
Utveckla digitala system
Marknad, Teknik och Administrationsavdelningarna möjliggör
verksamheten för de publika avdelningarna. Marknad och
Teknik ingår i den digitala strategi som teatern tagit fram för
2019–2021. Verksamheten kommer framgent att satsa på en
digital utveckling inom ljud, kommunikation och tillgänglig-
het. Det sistnämnda i samarbete med Voxit där teatern hopp-
as utveckla en prototyp som kan översätta talat språk i realtid
för till exempel teaterbesökare som inte har svenska som för-
sta språk. På administration finns ett stort utvecklingsbehov
av förbättrade digitala system när det gäller såväl dokument-
hantering som arkivering.
Arbeta för att permanenta Norrscen
Norrscen är ett samarbetsforum mellan Västerbottensteatern,
Norrbottensteatern i Luleå, Estrad Norr – Jämtlands länsmu-
sik och teater i Östersund, Giron Sámi Teáhter i Kiruna samt
Teater Västernorrland i Sundsvall. Samarbete sker kring kom-
petensutveckling, turnéer och gästspel i de fyra länen. Inom
Norrscen har de senaste åren, med stöd av Kulturrådet och
projektmedel från respektive region, drivits ett gemensamt
utvecklingsprojekt gällande turnéstöd för turnéer utanför den
egna regionen enligt samma principer som gäller för musikte-
ater och dans genom Norrlands Nätverk för Musikteater och
Dans, NMD. Utvecklingsarbetet har fallit väl ut och det finns
en gemensam ambition mellan länen att permanenta stödsys-
temet under kommande år. Det skulle innebära att kulturutbu-
det i Västerbottens län blir större och rikare. Angeläget är också
att Norrscen ska kunna erbjuda bussar inom det egna upptag-
ningsområdet, likt NMD, och därmed möjliggöra att fler från re-
gionen får tillgång till de föreställningar som ges på hemmaplan
Giron Sámi Teáhter
Giron Sámi Teáhter är en turnerande institutionsteater med
huvudsäte i Kiruna samt verksamhet för ungdomar i Tärna-
by. 1992 fick teatern sina första statliga anslag som distribu-
eras via Sametinget. Övrig finansiering kommer från Region
Norrbotten, Region Västerbotten samt Kiruna kommun och
Storumans kommun. Giron Sámi Teáhter är organiserad som
en ideell förening vars medlemmar till största delen består av
sameföreningar och samiska organisationer. Giron Sámi Teáh-
ter har ett uppdrag att främja de samiska språken i en verk-
samhet med hög konstnärlig kvalitet. Teatern ska turnera i
hela Sápmi, företrädesvis på svensk sida, och har som uppgift
att berätta historier som tar avstamp i den samiska kulturen
och
Foto:historien.
Mårten Edberg
28
Teatern har i sin nuvarande form funnits i mer än 20 år men
är ur ett samiskt perspektiv en ny organisation med en konst-
art som fortfarande är under utveckling. Teatern samarbetar
aktivt med sameföreningar, teaterföreningar och minoritets-
språkskommuner. Den samiska scenkonsten inrymmer såväl
samisk teater som samisk dans och rörelse, jojk, traditionell
berättarkonst och samisk musik. Den muntliga berättartradi-
tionen är starkt förankrad i den samiska kulturen.
Scenkonst som teater och dans blir ett allt viktigare uttrycks-
sätt, särskilt för unga samer. Det är idag en självklarhet att tea-
ter som konstform i det samiska samhället ska kunna formule-
ra viktiga frågor kring gemensamma kulturella värderingar och
konflikter och därtill vara en möjlig framtida arbetsplats. Giron
Sámi Teáhter har en viktig uppgift i att också utbilda och kom-
petensutveckla unga samer som vill verka inom scenkonsten.
Förutom sceniskt kunnande står de olika samiska språken i fo-
kus när verksamheten planeras, något som också innebär en
stor utmaning. Idag finns det en stark vilja till revitalisering av
de samiska språken och då har teatern en viktig roll att spela.
Profilteatern
Profilteatern vill skapa teaterföreställningar som ger näring
och kraft i riktning mot en rättvisare värld och visa på möjlig-
heter och alternativa vägar i konsten och livet. Verksamheten
utvecklar och förnyar teaterkonsten genom ett kollektivt ska-
pande. Som platt organisation ansvarar teaterns sex medlem-
mar för både de konstnärliga såväl de ekonomiska delarna av
verksamheten.
Profilteatern arbetar med starka visuella uttryck och alltid med
nyskriven musik. I snart 20 år har teatern till största del spelat
nyskriven dramatik och teatern arbetar med ett feministiskt
perspektiv i pjäsval, textanalys och iscensättning. Teaterns
strävan är att föreställningarna ska visa på möjligheter snarare
än befästa gamla mönster och förhållningssätt. Repertoaren
innehåller till största del föreställningar för barn och unga och
föreställningarna går alltid på turné i Norrland men också i
resten av landet. Profilteatern har full tillgänglighet i teaterns
publika ytor och hörslinga finns tillgänglig vid föreställningar
såväl som rullstolsplatser och fribiljetter erbjuds alltid till med-
följande ledsagare. Ett sätt för Profilteatern att arbetar med
tillgänglighet är genom att vara ansluten till Umeå kommuns
Kompiskort. Det kommunala kortet finns till för alla över 12 år
med ett LSS-beslut och Profilteatern erbjuder möjligheten att
gå två för en.
Profilteaterns utvecklingsambitioner är att utöka gruppen
med en ny medlem för att få nya inputs, nya influenser och
för att återgå till tidigare numerär för att kunna fördela an-
svaret på fler personer. Publikarbetet för teaterns offentliga
föreställningar med riktad kommunikation ska utvecklas och
detsamma gäller den fortlöpande utvecklingen av verksam-
hetens kontaktnät och marknadsföringskanaler. Profilteatern
grundades 1984. Teatern får verksamhetsstöd från Statens Foto: Patrick Degerman.
Kulturråd, Umeå kommun och Region Västerbotten. Bröderna Lejonhjärta, Västerbottensteatern.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Skuggteatern
Skuggteatern är en norrländsk feministisk teater belägen i
miljonprojektet Ålidhem i Umeå. Scenkonst görs för alla åld-
rar, med särskilt fokus mot barn och unga. Föreställningarna
konstrueras utifrån idén att utmana de begränsningar som
våra samhällsnormer har. Konstnärligt tar verksamheten stort
ansvar för att producera scenkonst för, med och till barn och
unga. Skuggteatern skapar stora teaterupplevelser för en he-
terogen publik med progressiv scenkonst och unika former av
föreställningar genom att ständigt söka nya metoder att ak-
tualisera teatern som konstform för att säkra teaterkonstens
legitimitet och vara angelägen i ordets verkliga bemärkelse.
Skuggteatern verkar för ett kulturutbud till alla människor,
oavsett vart i landet man bor, med prioritet på den norra
landsändan. I arbetet med att verka förebyggande och mot-
verka vita fläckar på kulturkartan har teatern en turnerande
verksamhet som möjliggör tillgänglighet för att boende i Norr-
lands glesbygd ska få bättre förutsättningar att uppleva kultur
i kontrast till urbaniseringens framfart. Den turnerande verk-
samheten produceras utifrån praktiska förutsättningar att pjä-
serna ska kunna spelas i många rum, och inte enbart på de
professionella teaterscenerna. Skuggteatern är en ekonomisk
förening som grundades 2001. Verksamheten finansieras via
anslag och bidrag från parter som Umeå kommun, Region
Västerbotten, Kulturrådet samt andra enskilda och allmänna
finansiärer. Utöver det finansieras Skuggteaterns verksamhet
genom egna intäkter.
Ögonblicksteatern
Ögonblicksteatern är en fri feministisk teatergrupp som ska-
par scenkonst för alla åldrar utifrån en normkritisk utgångs-
punkt. Konst och solidaritet i kombination är en viktig riktning
för verksamheten. Ögonblicksteatern skapar scenkonst ut-
ifrån tematiska områden där samhället och samtiden skaver,
och presenterar andra verkligheter än de vi är vana att mötas
av. Med en önskan och övertygelse om att scenkonst kan för-
ändra samhället arbetar Ögonblicksteatern i sina gestaltning-
ar med alternativa verkligheter och möjliga utopiska världar.
Representation och tillgänglighet är verktyg som gruppen an-
vänder för att fler människor ska känna tillgång till scenen och
identifikation med det som händer på scenen.
Teatern arbetar ofta med nyskrivet material utifrån gedigen
research och med en metod där bärarna av berättelserna är
med i skapandeprocessen. Formen för föreställningarna är
rörlig och gränsöverskridande och påverkas av samverkan
med konstnärer och samtida artister med stort kreativt utrym-
me. Ögonblicksteatern skapar verk som rör sig mellan olika
genres och ofta närmar sig performancekonsten.
Barnperspektivet är starkt i verksamheten. Övervägande
del riktar sig till barn och unga och gruppen har gjort hela tre
30
produktioner för bäbispubliken. Ögonblicksteatern tog också
initiativ till och är huvudarrangör för festivalen Smått och Gott
för att lyfta den mängd kultur som skapas för den yngsta pu-
bliken i regionen.
Ögonblicksteatern har fått stor uppmärksamhet nationellt och
bland annat valts ut till Barn- och Ungdomsbiennalen för pro-
duktionerna ”Om hon var en kille skulle jag vara kär i henne”
och ”Vahák” samt prisats på Scenkonstgalan för föreställning-
en ”KILLARNA”.
Ögonblicksteatern har en fullt tillgänglig lokal och i tre år drevs
Projekt Normal med syfte att tillgängliggöra scenkonsten för
personer med normbrytande funktionalitet. Genom att åter-
kommande arbeta med en funktionsvarierad ensemble samt
arrangera Festival Normal har Ögonblicksteatern blivit ett na-
tionellt nav för tillgänglig och normkritisk scenkonst. Gruppen
är också del i nätverket Stolt Scenkonst.
Ögonblicksteatern är belägen vid älven i Umeå och har blivit
något av ett kulturhus för aktörer med solidaritet och norm-
kritik som utgångspunkter. Här ordnas handledning för te-
atergrupper med ensamkommande unga, lesbisk frukost,
stödfester för Ingen Människa Är Illegal, releasefester och
gästspel. Ögonblicksteatern kommer genom Festival Normal
befästa Umeå och Västerbotten som ett nav för normkritisk
scenkonst nationellt, men också att den professionella, kva-
litativa kultur för barn och unga som skapas i Västerbotten,
lyfts genom större samverkan i regionen inom småbarnskul-
turfestivalen Smått och Gått.
Teatercentrum Norra
Teatercentrum Norra verkar för de fria teatrarna i norra Sveri-
ge och samlar tio medlemsteatrar och ett tiotal anslutna indivi-
der. Verksamheten i norra regionen främjar de fria scenkonst-
utövarnas möjligheter att leva och verka i Norrland genom
förmedling, kompetensutveckling, kulturpolitiska insatser
samt olika former av samarbets- och spetsprojekt. Teatercen-
trum Norra driver en utåtriktad scenkonstutveckling som prö-
var nya modeller och metoder, förankrade i samtiden.
Utvecklingsområden Västerbottensteatern
• Utveckla föreställningar i musikteater/
musikalgenren
• Inleda ett framtida samarbete med Fryshuset, musiktalanger, utveckla performancekonsten och lyfta den
Stockholm
• Skapa en Artist In Residence (AIR) inom
berättande
• Utveckla digitala system
• Arbeta för att permanenta Norrscen
Professionell musik- och dansverksamhet
Musiklivet i västerbotten är livaktigt och sträcker sig
långt utanför regionens gränser. Flera musikgrupper har hela
världen som sin scen, något som också medför att många in-
ternationella band väljer att spela i Västerbotten. I regionen
finns ett flertal musikstudior med anseende och ett flertal
musikfestivaler anordnas årligen, såsom Trästockfestivalen i
Skellefteå, Inlandsbanefestivalen i Storuman, Umeå Jazzfesti-
val, House of metal, folkmusikfestivalen Umefolk i Umeå och
Holmöns visfestival. Intresset för folkmusik är starkt i regionen
och engagerar människor i alla åldrar. Detsamma gäller för re-
gionens körliv.
Kännetecknande för musiklivet är att utvecklingen till stor del
drivs av ideella krafter. Några av de verksamma musikfören-
ingarna är bland andra Kulturföreningen Mullberget i Skellef-
teå, Kulturföreningen Humlan i Umeå och Kulturföreningen
Volym i Lycksele.
I regionen finns ett av Sveriges fem operahus – Norrlands-
Operan AB. Med sin professionella symfoniorkester, sina ope-
rauppsättningar och internationellt erkända dansscen skapar
Norrlandsoperan varje år ett konstnärligt utbud som riktar sig
till Västerbotten med avtryck nationellt och internationellt.
Dansen som konstform verkar i hög grad på en internationell
arena och Dans i Västerbotten och Norrlandsoperan Dans är
viktiga och starka aktörer för att stödja det fria danslivet och
det konstnärliga arbetet i regionen. Danscentrum Norr är en
annan viktig aktör för att skapa möjligheter för konstnärligt
arbete.
Norrlandsoperan AB
NorrlandsOperan AB i Umeå har sedan starten 1974 utveck-
lats från en regional operaensemble till ett scenkonsthus med
stor konstnärlig bredd och höjd med ett regionalt uppdrag.
Utifrån visionen ”Norrlandsoperan – en spelplats för nya ut-
tryck” ska Norrlandsoperan söka och öppna för nya konstnärli-
ga vägar, nå nya publikgrupper, representera mångfald, väcka
känslor och vara en del av samtidsdebatten. Norrlandsoperan
ägs av Region Västerbotten och Umeå kommun.
I Norrlandsoperans uppdrag ingår att producera, främja, stär-
ka och utveckla opera, musikteater, dans/performance, musik
och annan scenisk verksamhet samt stödja och utveckla regi-
onens musikliv. Särskilda satsningar är nationellt centrum för
urbana kulturen i Västerbotten. Norrlandsoperan ska utveck-
la, förnya och tillgängliggöra den professionella scenkonsten.
I verksamheten ingår opera, symfoniorkester, musik, dans
samt Vita Kuben som är ett utställningsrum för samtida konst.
Operan producerar årligen två till fyra operauppsättningar
samt arrangerar gästspel av nyskapande operaproduktioner.
Norrlandsoperan räknas som en modig och nyskapande ak-
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
tör på den svenska och nordiska operascenen. Internationella
samarbeten med både konstnärer och andra operahus och en
erkänd hög kvalitet i produktionerna har gett Norrlandsope-
ran ett gott rykte och konstnärliga framgångar även interna-
tionellt. I samband med aktuella operaproduktioner arrang-
eras en rad pedagogiska insatser och kringarrangemang.
Dessa är främst riktade mot barn och unga med syfte att ge
kunskap och främja intresset för opera- och scenkonst, som
den återkommande Operaskolan och en opera sing-along.
Operaverksamheten inkluderar också Norrlandsoperans kör
med ickeprofessionella sångare och Norrlandsoperans barn-
kör. Operaverksamheten ingår i nätverket NMD.
Symfoniorkesterns repertoar återspeglar såväl bredd som
spets i den västerländska konstmusiken och ger även mycket
utrymme till samtida musik och beställningsverk. Orkestern
verkar i första hand i Umeåregionen, men turnerar också i regi-
onen, i de övriga tre norrlandslänen, i Sverige och utomlands.
Det finns få scener i regionen som kan ta emot hela symfoni-
orkestern, turnéer i regionen sker därför ofta med mindre en-
sembler. Orkestern gör en rad insatser för att inspirera och öka
unga människors intresse i att spela klassiska instrument, till
exempel genom så kallade Side-by-Side konserter, samspels-
dagar och medverkan i El Sistema. Norrlandsoperans symfo-
niorkester är en av aktörerna i ett nybildat nationellt centrum
för musiktalanger. Initiativet syftar till att stödja unga musiker
och dirigenter på sin väg till en professionell musikkarriär, till
exempel genom masterclass och personliga mentorer.
Musiken bedriver sitt arbete med tonvikt på andra musika-
liska uttryck än västerländsk konstmusik. Målet är ett välut-
vecklat och vitalt musikliv med hög konstnärlig kvalitet och ett
utbud av konserter och andra musikaliska upplevelser erbjuds
hela regionen. En stor del av verksamheten riktar sig till barn
och ungdomar. Dessutom samarbetas det aktivt med fören-
ingar och festivaler i hela Sverige. Musikverksamheten är en
aktiv del av det regionala arrangörsnätverket MOTILI (Musik
och Teaterföreningar i Lappands Inland) som stärker inlands-
kommunernas tillgång till kultur. Från 2020 är Norrlandsope-
ran en av parterna i det nya turnénätverket, På Turné, som ska
bidra till ännu bredare musikutbud i regionen. Utöver turne-
rande föreställningar bedrivs ett antal projekt som har till syf-
te att stärka barn och ungas eget skapande och deltagande,
exempelvis Umeimpro i samarbete med Midgårdsskolan och
Umeå Jazzfestival. Verksamheten har ett omfattande kon-
taktnät inom genren folk- och världsmusik samt Jazz.
Norrlandsoperan dans är en av Sveriges mest etablerade
och betydelsefulla plattformar för produktion och presenta-
tion av samtida dans. Här erbjuds publiken och kulturskapa-
re möjligheten att ta del av såväl experimentell performance
och nyskapande format som mer traditionell samtida dans.
Genom egna produktioner, samproduktioner och gästspel
presenteras varje år ca 20-30 olika dans- och performance-
produktioner. Norrlandsoperan dans ska förstärka regionens
kulturella infrastrukturer för dansutövare med residensverk-
samhet och utbildningsinsatser som workshops ofta i nära
31
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
samarbete med Dans i Västerbotten. Särskilt fokus ligger på
samproduktioner och residensprojekt där nya uttryck utfors-
kas och publiken får möta nationellt och internationellt erkän-
da koreografer och kompanier. Ett särskilt fokus ligger också
på att engagera unga, professionella dansare/koreografer
från regionen. Urban North är ett initiativ av Norrlandsope-
ran för ungdomar som tillsammans med andra aktörer vill lyfta
den urbana kulturen i Västerbotten och bredda mångfald hos
utövare och besökare. Som regionalt utvecklingsprojekt ska-
pas det gemensamt med unga dansare, musiker och arrangö-
rer mötesplatser för battles, workshops, residenser, jams och
konserter i regionen med fokus på urbana uttryck.
Vita kuben är Norrlandsoperans rum för samtida ljud-, vi-
deo- och performancekonst som erbjuder en mix av lokal, re-
gional, nationell och internationell konst. Vita kuben samarbe-
tar med IASPIS, Konstnärsnämndens internationella program
för bild- och formkonstnärer. Sedan 2016 är Norrlandsoperan
Dans och Vita Kuben i samarbete med Bildmuseet engage-
rade i utvecklandet av performancekonsten. Från och med
2020 kommer satsningen att utökas och lyfta fram konstnärer
från Västerbotten. Utöver det presenteras ett högkvalitativt
program med såväl nationella som internationella inslag. Fes-
tivalen planeras arrangeras vartannat år.
Utvecklingsområden Norrlandsoperan AB
Vidareutveckla samarbetsrutiner och turnéstrukturer
samt främjar återväxt hos unga arrangörer
Norrlandsoperan arbetar aktivt för ett mer varierat och nytän-
kande programutbud som tar hänsyn till kulturell och annan
mångfald som finns i Västerbotten. För att främja allas lika
möjligheter att delta i kulturupplevelser i världsklass kom-
mer Norrlandsoperan att vidareutveckla samarbetsrutiner,
nätverk och turnéstrukturer i regionen och nationellt, både i
befintliga nätverk (exempelvis MOTILI, BUNGK, NMD, Musik
i Norr, Dansnät Sverige)5 och i nya nätverk (Nationell Musikta-
langcenter, På turné). Dessutom granskas och utvecklas olika
former av resestöd och bussbidrag, dels till enskilda kultu-
rutövare och dels riktat mot föreningslivet för att underlätta
för Västerbottens invånare att ta sig till större evenemang till
Norrlandsoperan eller projekt i andra kommuner.
I flera kommuner i regionen saknas unga arrangörer som kan
och vill ta över, driva och förstärka det lokala kulturlivet. Norr-
landsoperan kommer därför att bjuda på studiebesök och
workshops för unga arrangörer i regionen med fokus på pla-
nering och praktiskt genomförande av kulturevenemang (till
exempel besök vid repetitioner, verkstäder, ljud/ljusteknik,
möta producenter, marknadsförare).
Bredare mångfald i programutbudet och förstärkning
av publikarbete
Viktiga delar i Norrlandsoperans arbete mot en ännu bredare
5. Musik och teaterföreningar i Lapplands inland (MOTILI), Barn- och
ungkulturgruppen (BUNGK), Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD).
32
mångfald i programutbudet är bland annat utökade samar-
beten och utbyten med fria kulturaktörer från olika kulturer.
Norrlandsoperan kommer att vidareutveckla samarbeten med
samiska konstnärer och andra minoritetskulturer och satsar vi-
dare på program som involverar civilsamhället. Norrlandsope-
ran kommer också att genomföra internationella samarbeten
och utbyten där både professionella kulturutövare och intres-
serade Västbottningar via föreningar och skola involveras i en
kreativ samhällsdialog. Det kan till exempel handla om inter-
nationella utbytesprojekt med fokus på urfolksfrågan.
På samma sätt kommer Norrlandsoperan att främja utbyten
mellan olika kommuner i regionen till exempel i samband med
evenemang under Årets kulturkommun. En fungerande kom-
munikation mellan Norrlandsoperan och Västerbottens invå-
nare är en grundförutsättning för ökad tillgänglighet. Norr-
landsoperan kommer därför att granska sin kommunikation
ur tillgänglighetsperspektiv (bland annat hemsida och sociala
medier). För utvalda produktioner kommer det att tas fram
handledningsmaterial. För andra projekt förstärks publikar-
betet med kommunikationsmaterial i olika språk riktade mot
olika målgrupper. Allmän information om Norrlandsoperans
verksamhet ska bli tillgänglig i flera språk.
Förstärka satsningar för barn och unga med fokus på
eget skapande och pedagogiska insatser
För bebisar, yngre och barn upp till mellanstadiet kommer
Norrlandsoperan att satsa på minst två egna eller samprodu-
cerade förställningar per år som innehåller interaktiva element
vilka uppmuntrar barn till aktivitet och kreativitet. Föreställ-
ningarna kan kompletteras med kringaktiviteter som ger ännu
mer utrymme för eget skapande som exempelvis musik- och
danslek, prova på orkesterinstrument, singalong eller taktila
upplevelselandskap. Utbudet av pedagogiska aktiviteter utö-
kas. Precis som för vuxenpubliken satsar Norrlandsoperan för
yngre besökare på en högkvalitativ blandning av svenska och
internationella konstnärer.
Med blick på återväxten hos unga kulturutövare är residens-
möjligheter med tillgång till mentorer och teknisk support lika
avgörande som workshops i regionen för att bidra till profes-
sionalisering och kompetensutveckling. Samtidigt ökas att-
raktiviteten att bosätta sig som ung utövare i Västerbotten.
Norrlandsoperans symfoniorkester är en av aktörerna i det
nybildade Nationell Musiktalangscenter. Initiativet gör det
möjligt att stödja unga musiker och dirigenter på sin väg till
en professionell musikkarriär, exempelvis genom masterclass
och personliga mentorer.
För ungdomar och unga vuxna vidareutvecklas URBAN
NORTH som satsning på urban kultur. Efter en initial fokus på
dans ska satsningen framöver i större utsträckning inkludera
mer musikprojekt. Unga utövare och arrangörer är delaktiga i
planering, publikarbete och som medverkande i olika projekt.
Norrlandsoperan stärker URBAN NORTH som regional platt-
form och nya internationella samarbeten. Foto: Johan Gunséus.
Norrlandsoperan.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Strategiskt verka för att implementera digital teknik
med syfte att öka tillgängligheten
Norrlandsoperan arbetar strategiskt för att testa och imple-
mentera digital teknik med syfte att öka tillgängligheten till
Norrlandsoperans kulturutbud för regionens invånare. Geo-
grafiska och demografiska utmaningar påverkar fördelning-
en av kulturutbudet i Västerbotten lika mycket som enskilda
kommuners infrastruktur angående lokaltrafik och tillgängliga
lokaler. Satsningar på användning av digital teknik kan bidra
till ökad tillgänglighet till kvalitativa kulturupplevelser av Norr-
landsoperans utbud, både för invånare i Västerbotten och öv-
riga Sverige.
Inom ramen för digitaliseringen genomför Norrlandsoperan
en rad olika projekt. Ett exempel är det pilotprojekt som görs
i samarbete med Riksteatern för att undersöka överföring av
orkestermusik live från Konsertsalen i Umeå till en turnerande
operaproduktion i NMD-området. Om projektets utfall blir
positivt öppnar sig möjligheter att spela sceniska produktio-
ner med stor orkester på fler ställen än i dag, då få ställen i
såväl NMD-området som i Västerbotten kan ta ett sådant
stort antal musiker. Detta på grund av brist på diken och sto-
ra scenrum. En annan utvecklingspotential finns i streaming
av föreställningar, battles och utvalda konserter. Norrlandso-
peran möjligheter med att öka tillgången till digitala pedago-
giska insatser som till exempel streamade/nedladdningsbara
föreställningsintroduktioner, handledningsmaterial för skolor,
programblad, digitala guidade turer genom Norrlandsoperan.
Dans i Västerbotten
Dans i Västerbottens uppdrag är att verka för att dans ges
större plats i invånarnas vardag med fokus på barn och unga,
öka kunskapen om danskonsten i regionen, vara ett stöd för
dem som yrkesmässigt eller på fritiden vill arbeta med och för
danskonsten samt bidra till att stärka dansens ställning. Dans i
Västerbotten arbetar strategiskt med frågor som rör dansträ-
ning i inlandet, förbättrade samverkansvillkor för aktörer runt
om i regionen och möjligheter för att professionella ska kunna
bo och verka i vår region. Norrlandsoperan är huvudman för
den regionala danskonsulentverksamheten Dans i Västerbot-
ten. Verksamheten ingår i Norrlandsoperan Dans, vilket ska-
par förutsättningar för effektiva och fruktbara samarbeten.
Dans i Västerbotten ingår i sin tur också i flera olika samarbe-
ten och nätverk på lokal, regional och nationell nivå.
Dans i Västerbotten distribuerar och turnélägger dansföre-
ställningar och kringaktiviteter för en ung publik till skolor
och arrangörer i hela regionen. Ett regionalt programråd med
representanter från Vilhelmina, Skellefteå, Åsele, Storuman,
Lycksele och Umeå kommuner beslutar vilka föreställningar
som ska distribueras.
34
Utvecklingsområden Dans i Västerbotten
Främja kulturell digitalisering inom dansområdet
Dans i Västerbotten arbetar strategisk för utveckling av
dansträning för unga i glesbygden genom samarbeten med
studieförbund och lokala aktörer. Målet är att stimulera ök-
ningen av antalet unga som på sin fritid ska kunna dansträna
oavsett hemort samt skapa arbetsmöjligheter för frilansande
danslärare/pedagoger i regionen. Den satsning som gjorts på
detta område under ett flertal år har gett resultat. Studieför-
bund runt om i Västerbotten är nu ivriga på att använda sig av
Dans i Västerbottens metod Dans på distans. Ett mångårigt
digitalt projekt som främjar och möjliggör dansträning på alla
orter i Västerbotten. Utvecklingsområdet inom kulturell digi-
talisering är oändligt och ett bra verktyg för Dans i Västerbot-
tens regionala uppdrag. Ytterligare utveckling inom kulturell
digitalisering kommer prioriteras under perioden, exempelvis
genom samarbeten med studieförbund/verksamheter som
utvecklar ungt arrangörskap.
Stöd för unga arrangörer och återväxt i arrangörsledet
Ett annat utvecklingsområde är stöd för unga arrangörer och
alternativa arrangörssystem för dans. Dans i Västerbotten
administrerar och handlägger arrangörsstödet som ingår i
kultursamverkansmodellen enligt gällande riktlinjer. Stödet
täcker delkostnader för turnerande föreställningar med fria
dansgrupper för offentligheten. Utan arrangörsstödet har få
kommuner i regionen möjlighet att presentera dans för en
ung/vuxen publik i offentliga arrangemang eller under skoltid,
något som i sin tur minskar arbetstillfällena för fria grupper.
För att bättre svara upp mot målet om att främja hela regio-
nens möjlighet till dansupplevelse behövs det ett starkt ar-
rangörsnätverk där danskonsulenten behöver vara på plats
och i kontakt med tjänstemän och lokala eldsjälar i regionen.
Detta kräver tid och resurser.
Målet under perioden är att stärka de lokala arrangörerna i sin
arrangörsroll och se över nya former för hur arrangörsstödet
bäst når hela regionens arrangörer. Fortsatt och fördjupad ut-
veckling av residensverksamheten samt nya samarbeten som
gynnar yrkesverksammas arbetsmöjligheter. För att stärka
möjligheterna för de fria utövarna att kunna verka i vår region
behövs utökat anslag.
Dans i Västerbotten administrerar och handlägger varje år
stöd till produktioner som ett sätt att möjliggöra arbetstillfäl-
len. Detta ger möjligheter till nya samarbeten, nya publikgrup-
per och bredare programverksamhet. Barn- och ungdomspro-
duktioner kommer fortsatt att prioriteras under kommande
period. Särskilt fokus läggs även på att lyfta det offentliga
dansutbudet för en vuxenpublik i hela Västerbotten, men för
att kunna bygga en stabil arbetsmarknad för yrkesverksamma
behövs fler produktionsmöjligheter och residensmöjligheter.
Tillsammans med kommuner och arrangörer i regionen kan
utvecklingen gå framåt.
Ytterligare ett utvecklingsområde är arbetet med professi-
onella danskonstnärer som har sin bas i regionen, med sär-
skilt fokus på nationella/internationella och regionala sam-
arbetsprojekt mellan unga koreografer. Utökat samarbeten
i Barentsregionen är en satsning som Dans i Västerbotten
kommer att arbeta med under kommande perioden för att
möjliggöra både nya arbetstillfällen och kontaktytor.
Främja barn- och ungdomsverksamhet som stimulerar
eget skapande samt bidrar till återväxt i dansaryrket
Att främja barn- och ungdomsverksamhet som stimulerar
eget skapande är ett av de utvecklingsområden som Dans i
Västerbotten arbetar löpande med. Det är genom satsningar
inom området som återväxt blir möjlig. Regionen har en tradi-
tion av att utbilda och förbereda unga talanger för ett yrkesliv
och är med andra ord en viktig del av Dans i Västerbottens
uppdrag att bibehålla. Genom bland annat koreografitävling-
en Skapa dans för unga har ungdomar möjlighet att prova sina
koreografiska färdigheter och få stöd i sin fortsätta utveckling
mot ett yrkesliv inom dans.
Samarbeten sker löpande med bland annat Balettakademien
Umeå, Umeå Dansskola, Skellefteå Dans- och balettförening
samt gymnasieskolornas dansprogram för att skapa en bred-
dad utbildning och kunskap i dans som konstform och dans
som yrke från ung ålder till en professionell nivå. En utveck-
ling inom den urbana dansen sker med det regionala utveck-
lingsprojektet Urban North. Dans i Västerbotten är en del av
projektets styrgrupp som har ett konstnärligt mandat att lägga
projektets övergripande programinriktning. Dans i Västerbot-
ten utgör en viktig funktion inom projektet med kunskap och
erfarenhet om dansutveckling i regionen.
Danscentrum Norr
Danscentrum Norr bildades 1999 och arbetar för att stärka det
fria professionella danslivet i Norrbotten, Västerbotten, Väs-
ternorrland och Jämtland som en del av Danscentrum Riks.
I arbetet ingår informationsspridning och kontaktförmedling,
arbetsförmedling, lokal träning och regionala workshops. På
grund av de stora avstånden är en av de största uppgifterna
att skapa mötesplatser för organisationens medlemmar. Från
och med 2015 kan Danscentrum Norr erbjuda tillgång till en
dansstudio i Umeå. Detta möjliggör på sikt ett arbete med
längre residens.
Norrlands Nätverk för Musikteater och
Dans, NMD
Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans, NMD, är ett
samarbete mellan de fyra norrlandslänen Västernorrland,
Norrbotten och Västerbotten och Jämtland. Syftet är att bidra
till spridning av dans- och musikteaterproduktioner genom
turnéstöd och nätverksaktiviteter. De ensembler som ingår i
nätverket är Norrlandsoperan i Umeå, Norrdans i Härnösand,
Barn- och ungdomsoperan inom Estrad Norr i Östersund
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
samt Piteå Kammaropera. NMD erhåller statliga medel för
medverkande ensembler att kunna turnera mellan länen och
regionala medel för de administrativa kostnaderna samt för de
merkostnader turnerandet medför.
Musik i Norr
Musik i Norr är ett samarbete mellan de regionala musikin-
stitutionerna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och
Jämtland/Härjedalen som bedrivits i projektform sedan 2013.
Syftet är att samordna och utnyttja gemensamma resurser,
möjliggöra utbyte av orkestrar och ensembler, höja den konst-
närliga nivån, möta utbudet och efterfrågan och att lyfta fram
den norra regionens kvalitet och resurser. Målet är att skapa
långsiktig samverkan i ett permanent nätverk för kreativa och
skapande samarbeten mellan musikinstitutionerna.
Utvecklingsområden Norrlandsoperan
• Vidareutveckla samarbetsrutiner och
turnéstrukturer samt främja återväxt hos unga
arrangörer
• Bredare mångfald i programutbudet och
förstärkning av publikarbete
• Förstärka satsningar för barn och unga med
fokus på eget skapande och pedagogiska insatser
• Strategiskt verka för att implementera digital
teknik med syfte att öka tillgängligheten
Utvecklingsområden Dans i Västerbotten
• Främja kulturell digitalisering inom dansområdet
• Stöd för unga arrangörer och återväxt i
arrangörsledet
• Främja barn- och ungdomsverksamhet som
stimulerar eget skapande samt bidrar till
återväxt i dansaryrket
35

Foto: Elin Berge.
Urban North, Norrlandsoperan.
Scenkonstöverskridande verksamhet
Kulturproducenter är direkt beroende av ett starkt och aktivt
mottagarled. Arrangörerna är viktiga kulturbärare som för-
medlar teater, dans, konst och musikupplevelser. Ett samspel
mellan ett existerande mottagarled med intresserade arrang-
örer och dess publik och en mångfald av kulturproducenter
skapar möjligheter för ett varierat kulturutbud. I detta kom-
plexa kulturella nätverk arbetar Riksteatern Västerbotten.
Riksteaterns devis är ”Scenkonst för alla, överallt” och med
denna ambition arbetar Riksteatern Västerbotten för att möj-
liggöra tillgång till ett professionellt kulturutbud i regionens
samtliga kommuner, och med en så stor bredd och målgrupp
som möjligt. Detta kan bara göras i nära samarbete med såväl
arrangörsorganisationer som producentled.
Riksteatern Västerbotten
Riksteatern Västerbotten är en självständig och ideell fören-
ing med ett regionalt uppdrag dels inom den nationella folkrö-
relsen Riksteatern, dels från Region Västerbotten att vara en
aktivt förmedlande funktion för att stärka den professionella
scenkonstens närvaro i regionen och främja ett starkt arrang-
örsled. Regionens lokala musik- och teaterföreningar är fören-
ingens medlemmar enligt folkrörelsekonstruktion. Målgrup-
per för främjandeuppdraget är regionens samtliga arrangörer;
de 17 lokala riksteaterföreningarna, barnkultursamordnare i
regionens alla kommuner, bygdegårdsföreningar, byförening-
ar samt de professionella scenkonstproducenter som huserar
i regionen och norra regionen.
Barn och unga i regionen är prioriterade målgrupper där Riks-
teatern Västerbotten arbetar brett med samtliga kommuner
men har ett extra fokus på de mindre kommunernas invånare
som ofta har mer begränsad tillgång till kulturaktivitet. Riks-
teatern Västerbotten arrangerar utbildningar, föreläsningar,
konferenser och utbudsdagar i samarbete med olika aktörer
på lokal, regional och nationell nivå. Verksamheten arbetar i
en nära dialog med arrangörsledets företrädare vilket ger en
god insyn i behovskartan för lokala insatser och utvecklings-
områden. Riksteatern Västerbotten administrerar även sub-
ventionsmedel för att möjliggöra turnerande föreställningar
över hela regionen.
Scenkonst i norr är ett samarbetsprojekt mellan Riksteatern
Västerbotten och Riksteatern Jämtland/Härjedalen, Rikstea-
tern Norrbotten, Riksteatern Västernorrland. Det gemensam-
ma målet är göra kultur mer tillgängligt i Sveriges nordligaste
delar. Detta görs genom att förmedla och samordna turnéfö-
reställningar av teater och dans i de fyra norrlänen.
Riksteatern Västerbotten samverkar med andra kulturformer, lo-
kala, regionala eller nationella parter. Nära samverkan sker med
syskonföreningar i Norrbotten, Jämtland/Härjedalen samt Väs-
ternorrland inom samarbetet Riksteatern Norra, liksom i andra
typer av projektgrupper inom Riksteaterns nationella nätverk.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Utvecklingsområden Riksteatern Västerbotten
Stärka och utveckla samverkan med regionens
kommunrepresentanter och det lokala kulturlivets
företrädare
Riksteatern Västerbotten arbetar för att bibehålla och ut-
veckla förekomsten av livskraftiga arrangörsstrukturer över
hela regionen, och uppnå lokal och regional resursutveck-
ling genom samverkan. Till detta behövs dialog och närhet
till de lokala representanterna. Kursverksamhet riktade mot
förenings- eller arrangörsutveckling ska erbjudas både i form
av fysiska samordnade utbildningar i regionen, lokalspecifika
kurstillfällen samt mötestillfällen via länk. Förmedling av fö-
reställningsutbud liksom subventionsmedel är andra tydliga
verktyg för det arrangörsfrämjande arbetet. Det pågår ett
långsiktigt riktat arbete för att öka förekomsten av arrange-
mang utanför centralorterna där riksteaterföreningen är en
central part i samverkan med andra lokala arrangörer.
Stärka och utveckla nätverk och kompetensutveckling
för unga arrangörer i regionen
Riksteatern Västerbotten vill fortsätta sitt utvecklingsarbete
riktat till unga arrangörer i regionen och det är en uppbygg-
nadsprocess som kräver långsiktiga insatser på flera olika
nivåer. Dels genom att tillgängliggöra de mötesplatser och
strukturer som redan finns till nya målgrupper, dels att utfors-
ka nya arenor för erfarenhetsutbyten och inspiration. För att
uppnå en kulturell bredd i detta utvecklingsarbete krävs sam-
verkan med fler regionala kulturområden.
Utveckla mötesplatser och stärka tillgänglighet till
kulturupplevelser samt kunskapsutveckling inom
barnkulturområdet
Vartannat år projektleder Riksteatern Västerbotten utbuds-
konferensen ”Scenkonstdagarna” för vuxenarrangörer i norr-
länen inom samarbetet Riksteatern Norra. Föreningen avser
från och med 2020 att komplettera eventet med en tillkom-
mande utbudsdag för barn och unga i direkt anslutning för
att synliggöra barn- och ungdomsföreställningar gentemot en
bredare målgrupp och möjliggöra samordningsvinster. Sam-
verkan med skolan, och insatser som rör Skapande skola ska
utgöra en del av arbetet med utbudsdagarna.
I interregional samverkan förstärka tillgången till
professionell scenkonst genom arrangörsutveckling
och resursförstärkning
Riksteatern Norra avser under kommande år i samverkan med
respektive norrlänsregion arbeta strategiskt och utvecklings-
orienterat kring arrangörsområdet med särskild känsla för
norrländska förutsättningar.
37

Museiverksamhet
Utvecklingsområden Museerna i Västerbotten har en bred kunskapsbank inom
Riksteatern Västerbotten områden som kulturmiljö, arkeologi, byggnadsvård, konst, fo-
tografi, föremålssamlingar och berättande och är en viktig ak-
• Stärka och utveckla samverkan med regionens tör i samhällsutveckling i stort. Sedan 2017 finns en museilag
kommunrepresentanter och det lokala (2017:563) som gäller för museer i det allmänna museiväsen-
kulturlivets företrädare det. Syftet med lagen är att tydliggöra museernas självstän-
• Stärka och utveckla nätverk och kompetens dighet i förhållande till den politiska beslutsnivån.
utveckling för unga arrangörer i regionen
• Utveckla mötesplatser och stärka tillgänglighet Museerna i Västerbotten har i ett historiskt perspektiv varit
till kulturupplevelser samt kunskapsutveckling viktiga kunskapsförmedlare till en bred allmänhet och idag
inom barnkulturområdet bedrivs bland annat ett pedagogiskt arbete som når tusen-
• I interregional samverkan förstärka tillgången tals barn och unga varje år genom olika skolprogram. Den
till professionell scenkonst genom arrangörs- pedagogiska verksamheten är högt prioriterad, liksom ar-
utveckling och resursförstärkning betet med frågor som rör mångfald, jämlikhet, jämställdhet,
tillgänglighet, urfolket samerna och övriga nationella minori-
teters kulturarv. Utöver det arbetar museerna med allt ifrån
folkbildning och medskapande till att vara remissinstanser och
utredare vid stora samhällsbyggnadsfrågor.
I den regionala museiverksamheten ingår tre museer där Re-
gion Västerbotten är delägare tillsammans med de kommuner
där museerna har sin bas. Västerbottens museum är ett av lan-
dets 24 länsmuseum och har ett övergripande ansvar för hela
regionens kulturarv med inriktning på berättande och doku-
mentärfotografi. Skogsmuseet i Lycksele är ett skogshisto-
riskt museum med inriktning på skogsarbetets och teknikens
utveckling. Skellefteå museum förmedlar kulturarven inom
i huvudsak den norra länsdelen med ett regionalt ansvar för
dokumentation av teknik- och industrihistoria efter år 1900.
Museum Anna Nordlander (MAN) är en självständig avdel-
ning inom Skellefteå museum med uppdrag att arbeta med
samtidskonst och genusfrågor.
Bildmuseet är ett statligt finansierat museum med regionala
ambitioner. Umeå universitet är huvudman och museet bedri-
ver sedan länge en högprofilerad utställningsverksamhet med
inriktning på samtidskonst, vilket placerat museet på en inter-
nationell arena. Museet är sedan 2012 lokaliserat vid Konst-
närligt Campus i Umeå, och har ett nära utbyte med Umeå
universitets konstnärliga utbildningar, kulturskapare och in-
ternationella aktörer. I kommande dialoger finns ett behov av
att diskutera framtida finansiering av verksamheten.
Kvinnohistoriskt museum är ett kommunalt ägt museum sta-
tionerat i Umeå. Därutöver finns ett 50-tal arbetslivsmuseer
och museer som bedrivs i ideell eller privat regi, exempelvis
Guitars the museum. I regionen finns också ett 60-tal hem-
bygdsföreningar där Västerbottens läns hembygdsförbund
utgör paraplyorganisation, vilken ingår i Sveriges hembygds-
förbund.
Foto: Patrick Degerman.
Tillbaka innan midnatt, samproduktion
Västerbottensteatern och Profilteatern.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Västerbottens museum AB
Västerbottens museum är ett länsmuseum med uppdrag att
dokumentera, samla, bevara, berika, forska, förmedla och till-
gängliggöra kulturarvet i hela regionen. Museet har utpekade
ansvarsområden för kulturmiljöverksamhet, konst och konst-
hantverk. I museets samlingar finns närmare åtta miljoner
fotografier, fyra tusen konstverk och ett stort antal kulturhis-
toriska föremål samt konsthantverk. Verksamheten bedrivs i
hela regionen och utgår från museibyggnaden på Gammlia i
Umeå. Området rymmer också 40 kulturhistoriska byggnader
på friluftsmuseet. De omfattande föremålssamlingarna finns
i museibyggnaden samt i arkiv i Hörnefors. Ett 60-tal medar-
betare finns i organisationen som ägs av Umeå kommun och
Region Västerbotten. Museets samlingar ägs av Stiftelsen
Västerbottens museums samlingar, med Umeå kommun och
Region Västerbotten som huvudmän.
Västerbottens museum har lång erfarenhet av att arbeta med
kulturarvsfrågor i hela regionen och ger löpande rådgivning
i frågor inom kulturhistoria. Nätverket ”Alla tiders Västerbot-
ten” är en väg att regelbundet nå invånare runt om i regionen.
Det finns idag lokala Alla tidersarbetsgrupper i alla kommuner
utom Umeå och Skellefteå och arbetet sker i samarbete med
Skellefteå museum och Skogsmuseet i Lycksele. Den lokala
förankringen är en framgångsfaktor och innebär att tröskeln
till att kontakta och samarbeta med museet är låg.
Museet är en resurs för regionens skolor och erbjuder omfat-
tande program och aktiviteter både i museibyggnaden i Umeå
och runt om i regionen. Mer än 3 000 elever nås årligen av
museets särskilda program för skolan. Program som knyter an
till demokrati, jämställdhet och alla människors lika värde er-
bjuds samtliga stadier i skolan liksom SFI.
Digitaliseringen av museets kunskapsbank är central för att
svara upp mot efterfrågan från privatpersoner och ökade krav
på tillgänglighet. Under föregående planperiod har en stor in-
sats gjorts för att bygga upp en modern och säker plattform
för museets samlingar. Idag kan vem som helst med uppkopp-
ling till internet söka bland 40 000 föremål och fotografier i
museets databas och själv komplettera informationen med
egna uppgifter. Att öka möjligheterna till medskapande har
varit utgångspunkten i arbetet med databasen.
Inom museets profilområden dokumentärfotografi och berät-
tande, samt inom konst, kulturhistoria och kulturmiljö, är det
regionala perspektivet centralt. Sune Jonsson Centrum för do-
kumentärfotografi bedriver sedan 2018 residensverksamhet
där en verksam fotograf får vistas i Västerbotten för att arbeta
med ett specifikt och avgränsat dokumentärt fotografiskt pro-
jekt. Resultatet kommer allmänheten till del genom program-
verksamhet och museet till del genom att arbetet införlivas i
museets arkiv och samlingar. Museets profilområde berättan-
de har under åren framgångsrikt förmedlat kulturhistoria ur
arkiven genom medskapande och sceniskt berättande.
39
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Att förmedla kulturhistoria i sceniskt arrangerade föreställ-
ningar är ett viktigt komplement till annan kunskapsförmed-
ling som oftast sker genom utställningsverksamhet eller pu-
blikationer i print eller digitalt. Berättelserna är hämtade från
regionen och framträdanden görs runt om i hela regionen.
Utvecklingsområden Västerbottens museum AB
Säkerställa bevarandet av kulturarvet
Under kommande planperiod har Västerbottens museum för
avsikt att ytterligare öka tillgängligheten till regionens kul-
turarv. För att klara detta måste först och främst nya arkiv-
lokaler tillskapas. Utvecklingsarbetet görs i nära samverkan
med andra arkivinstitutioner i regionen. Ett av de nationella
kulturpolitiska målen pekar särskilt ut främjandet av ett le-
vande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, och för
att Västerbottens museum ska kunna uppfylla målet är funk-
tionella och tillgängliga arkivlokaler en förutsättning. Idag är
museets arkivalier utspridda i olika delar av museet och svå-
ra att överblicka både för egen personal och, i synnerhet, för
besökare. Att metodutveckla användningen av arkiven är ett
prioriterat arbete. Ett särskilt fokus är också att synliggöra sa-
miskt kulturarv, till exempel genom att stödja arbetet med ett
nytt samiskt kulturcenter i Tärnaby Aejlies.
Nya former att förmedla kulturarvet
För att bättre svara upp mot det nationella kulturpolitiska må-
let att främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning
intensifieras arbetet för att skapa en kulturhistorisk utställ-
ning, nära knuten till arkiv i länet och Nordiskt berättarcen-
trum i Skellefteå. Idag är det en brist i museets pedagogiska
verksamhet att inte på ett överskådligt sätt kunna visa och
förklara de strukturer och omständigheter som har format vår
region. Med stöd från Nordiskt berättarcentrum i frågor om
dramaturgi och scenisk gestaltning vill museet skapa en mo-
dern och attraktiv kulturhistorisk utställning.
Friluftsmuseiområdet på Gammlia i Umeå kommer under pe-
rioden att fira hundraårsjubileum. Planeringen och arbetet
med att få området i topptrim har redan pågått ett antal år
och målet är att erbjuda en trygg oas att ständigt återvända
till, under årets alla dagar och dygnets alla timmar. Genom att
arbeta med fysisk tillgänglighet, nya informationssystem och
aktivitetsbaserade upplevelser ska området välkomna ännu
fler besökare.
Den tredje prioriterade insatsen som ska göras för att öka
tillgängligheten till kulturarvet rör digitalisering. Nya digitala
möjligheter ska nyttjas i högre utsträckning, dels genom att
friluftsmuseet ska utvecklas till en oas i staden som är tillgäng-
lig när helst det passar invånarna och besökarna. Den digitala
satsningen utgår ifrån att vem som helst, varifrån som helst,
ska kunna hämta information om museets kunskapsområden
på ett modernt och intresseväckande sätt samt själv bidra till
att formulera Västerbottens läns kulturarv för framtiden. Lek-
fulla metoder att närma sig historia och kulturarv ska testas, i
syfte att få fler att delta.
40
Främja allas möjligheter till kultur och bildning
Västerbottens museum har arbetat metodiskt och målmedve-
tet med inkludering och medskapande de senaste åren, inte
minst med de fem nationella minoriteterna och urfolket samer
samt genom skolformen SFI, svenska för invandrare. De goda
erfarenheterna tar museet nu med sig för att fortsätta nå grup-
per som sällan eller aldrig har kontakt med museet. Museet
som arena för kunskapsuppbyggnad och bildning fyller en
mycket viktig funktion i samhället och ska synliggöras ännu
mer. Samverkan med universitet och högskolor ska också öka.
Västerbottens museum ska präglas av hållbarhet
Hela museets existens bygger på ett långsiktigt och hållbart
arbete med byggnadsvård, arkiv- och föremålssamlingar samt
ett ansvar för att bevaka kulturmiljöfrågor runt om i regionen.
Genom att tydliggöra museets kunskapsbank, både gentemot
allmänhet och kommuner och företag, ska museet bli det nav
dit man vänder sig för att få kunskap och råd om hållbarhets-
frågor inom kulturarvsfältet.
Västerbottens museum ska vara en självklar aktör och
resurs i det regionala utvecklingsarbetet och verka för
ett hållbart samhällsbygge
De värden som museet bevakar ska i ännu högre utsträckning
kommuniceras genom ökad dialog med samhällsplanerare
och kommuner. Museets ingångsvärden bidrar till en rad po-
sitiva hållbarhetsfaktorer: miljömässigt genom återbruk och
biologisk mångfald; ekonomiskt genom tillväxt i fler sektorer
samt turism; och inte minst socialt genom lärande, engage-
mang och integration.
Skellefteå museum AB
Skellefteå museum AB ägs av Skellefteå kommun och Region
Västerbotten. Skellefteå museum AB har ett regionalt ansvar
för den museala verksamheten och kulturmiljövården, genom
att samla, dokumentera, utforska, bevara, synliggöra och
förmedla kulturarven inom i huvudsak den norra länsdelen;
Skellefteå, Norsjö och Malå kommuner. Skellefteå museum
AB har ett övergripande regionalt ansvar beträffande teknik-
och industrihistoria efter år 1900. Museum Anna Nordlander
(MAN) är en avdelning inom Skellefteå museum AB och ska
vara en mötesplats för hela regionen där samtidskonst och ge-
nusfrågor står i centrum. I Skellefteå museum ingår museet i
Skellefteå, Stackgrönnans båtmuseum och friluftsmuseet på
Nordanå.
Skellefteå museum AB förvaltar Stiftelsen Skellefteå muse-
ums samlingar som består av cirka 75 000 föremål, 2,5 mil-
joner fotografier, 20 000 böcker och ett stort lokalhistoriskt
arkiv. En del av samlingarna är digitaliserade och finns tillgäng-
liga genom det nationella bibliotekssystemet Libris och det
webbaserade samlingshanteringsprogrammet Sofie.
Skellefteå museum AB är placerat på kulturområdet Nordanå
med över 300 000 besökare per år (exkluderat friluftsområ- Foto: : Emelie Sigfridsson.
det). Ett arbete pågår att stärka samarbetet mellan aktörerna Västerbottens museums barnverksamhet minimus.
och att utveckla området.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Forskarrum Nordanå förvaltar det skriftliga kulturarvet och är
en basresurs för samhällets långsiktiga informationsförsörj-
ning. I Forskarrum Nordanå samarbetar Skellefteå museum,
Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Företagsarkivet i Wester-
botten och byggnadsvårdscentalen Hålla Hus. Skellefteå mu-
seum AB vill lyfta arkiven som berättelsernas bankkällor som
författare, manusskrivare, filmare och berättare kan ösa ur.
Museum Anna Nordlander är en självständig avdelning inom
Skellefteå Museum AB med uppdrag att arbeta med samtids-
konst och genusfrågor. MAN lägger stort fokus på samarbe-
ten och medskapande aktiviteter med publik och konstnärer,
samt andra aktörer, vilka bidrar till konstnärlig kvalitet och
förnyelse. MAN:s verksamhet lyfter frågor som rör identitet,
demokrati och medbestämmande och utgår från ett normkre-
ativt förhållningssätt. MAN förvaltar en konstsamling som ägs
av Skellefteå kommun. Delar av samlingen visas för allmän-
heten på Stiftsgården Skellefteå. Samlingen, som omfattar
verk av kvinnliga, framför allt nordiska, konstnärer sträcker sig
från 1800-talet fram till idag, med ett tydligt fokus på samtida
konst. Skellefteå museum AB har en anställd konstkonsultent
med placering på MAN. Under våren 2021 kommer MAN
flytta in i det nybyggda Kulturhuset i Skellefteå.
Utvecklingsområden Skellefteå museum AB
Utveckla nya digitala tekniker och tillgängliggöra
verksamheter via digitala kanaler
Skellefteå museum AB ska utveckla digitala metoder för att nå
nya målgrupper. Museet har exempelivs provat att sända fö-
redrag i realtid via sociala medier och önskar att utveckla den
metoden. Ett annat exempel är möjligheten att digitalisera
kulturarvet och använda nya digitala tekniker i utställningarna
genom utveckling av exempelvis hemsida, appar och QR-ko-
der.
Stärka samarbetet mellan kulturaktörer och näringsliv
på Nordanåområdet
På riksintresset Nordanå finns flera fasta kulturinstitutioner
såsom Skellefteå museum AB, kulturenheten inom Skellefteå
kommun, Exploatoriet, Skellefteå konsthall, Folkrörelsearki-
vet i Västerbotten, Företagsarkivet i Västerbotten. Härutöver
finns ett antal ideella föreningar, ett kafé och ett värdshus, en
kyrkstad samt ett friluftsområde. Ett samarbetsprojekt har
initierats av Skellefteå museum AB med syfte att stärka ge-
mensamma områden såsom marknadsföring, reception och
programverksamhet. Både området, verksamhetsutövarna
och besökarna vinner på ett utökat samarbete.
Ny basutställning med särskild barnsatsning
Skellefteå museum AB har inte förnyat sina permanenta ut-
ställningar sedan mitten av 1980-talet. Museets avsikt är att
bygga två nya permanenta utställningar i olika etapper som
ersätter de gamla. I en första satsning kommer museet att
bygga en utställning som riktar sig till huvudsakligen barn i
förskoleåldern, 0 – 6 år, kallad Lilla museet med den dialektala
underrubriken Barnsia. I museets upptagningsområde finns
42
ett begränsat utbud av kultur riktad till denna åldersgrupp.
Museet önskar att både öka antalet museibesök och nå nya
grupper genom utställningarna. Museet önskar härutöver
också föra in vår tids kunskap och kännedom om bygdens
historia i utställningarna vilket bland annat inkluderar samiska
berättelser.
Stärka samarbetet mellan de MAN och övriga aktörer i
Kulturhuset
Under våren 2021 kommer MAN flytta in i det nybyggda Kul-
turhuset i Skellefteå. MAN ser stora möjligheter med flytten,
framför allt genom att flera kulturaktörer verkar på samma
plats. Dörrarna står öppna varje dag och under andra tider än
de MAN nu kan erbjuda. På så sätt kommer MAN närmare till
den lokala publiken. Det tillhörande hotellet och Kulturhusets
centrala position kommer även det att öka tillströmningen av
nya besökare. Fram till flytten kommer MAN att arbeta för att
stärka samarbeten med de olika verksamheter som ska flytta
in i Kulturhuset samt utveckla MAN:s egen verksamhet för
att bättre kunna möta de utmaningar och möjligheter den nya
platsen innebär.
Undersöka möjligheter att genomföra en spelsatsning
Skellefteå museum AB undersöker för närvarande möjlig-
heten att göra en spelsatsning inom ramen för det regiona-
la ansvarsområdet industri- och teknikhistoria efter år 1900.
Skellefteå stad har en spännande utveckling av spelindustri
och det finns flera tänkbara samarbetspartners för att göra en
satsning på området.
Skellefteå Museum ska utveckla och paketera berättande i
museets verksamheter Västerbotten är berättarnas län och
Skellefteå berättarnas stad. Skellefteå museum AB har initie-
rat ett arbete med att på ett tydligare sätt förmedla och pake-
tera museets berättande verksamheter med förhoppning om
att nå nya målgrupper och tydliggöra museets verksamheter.
Skogsmuseet i Lycksele AB
Skogsmuseet ligger i Västerbottens tredje största stad, Lyck-
sele. Vackert beläget på en udde i Umeälven som var en
marknads- och samlingsplats långt innan staden växte fram.
På området som kallas Gammplatsen finns förutom muse-
et även Lapplands kulturbotaniska trädgård med klonarkiv,
Hembygdsgillets alla historiska byggnader, sameviste, forn-
lämningsområde och ett naturreservat med bevarad gammel-
skog. Skogsmuseet i Lycksele AB är ett kulturhistoriskt mu-
seum med ett regionalt ansvar vad gäller inriktning på skog
och skogsbrukshistoria. Skogsmuseet arbetar också med att
synliggöra den samiska kulturen.
Skogsmuseet i Lycksele är Sveriges enda helårsöppna Skogs-
museum och ett mål är att bli ett Nationellt museum. Kulturmil-
jöarbetet omfattar framför allt skogshistoria och arkeologi samt
samisk kultur. Arbetet sker till största delen inom Lycksele kom-
mun, men även i övriga regionen. Skogsmuseet drivs i bolags-
form och ägs av Lycksele Kommun och Region Västerbotten.
Utvecklingsområden Skogsmuseet i Lycksele
Utveckla skogsmuseet till att bli en naturlig mötes-
plats och ett intressant resmål
För att utveckla, förnya, öka tillgängligheten och levandegöra
skogens och skogsbrukets historia i regionen samt synliggöra
den samiska kulturen måste Skogsmuseet vara en mötesplats
för både Lyckseleborna och de besökande utifrån. Skogsmu-
seet ska vara ett inbjudande och intressant resmål även för
långväga gäster.
Fortsätta digitalisera och tillgängliggöra före-mål,
bilder och filmer
I Skogsmuseets samlingar finns föremål med skoglig anknyt-
ning och ett omfattande foto- och filmmaterial, bland annat
från det svenska skogsbrukets forskningsinstitut och det nu-
mera nedlagda skogsmuseet Silvanum i Gävle. Den växande
samlingen av samiska föremål måste tas omhand och kunna
visas på ett mer tillgängligt sätt.
Skapa ett visningsarkiv och en nyskapande mötesplats
för de samiska kulturarven
I Skogsmuseets uppdrag ingår också att öka tillgängligheten
samt synliggöra den samiska kulturen. Under perioden vill
museet skapa ett visningsarkiv och en ny-skapande mötes-
plats för de samiska kulturarven i södra Lappland, en skatt-
kammare – Vuarkká, detta kommer att göras i anslutning till
museets samiska utställning.
Fortsatt bedriva utvecklingsarbete för att bli ett an-
svarsmuseum för skogshistoria
Frågan om Skogsmuseet i Lycksele som ett nationellt skogs-
historiskt museum, med ansvar för museal verksamhet och
forskning kring den boreala skogens och skogsbrukets histo-
ria, nutid och framtid, är prioriterad. Skog och skogshistoria
har en stark koppling till det svenska välfärdssamhällets fram-
växt och människors liv idag, vilket bättre borde avspeglas i
det svenska museilandskapet. I strävan att kunna ta ett natio-
nellt ansvar för skog och skogshistoria försöker Skogsmuseet
hitta nya vägar för att uppnå en förbättrad position, i samarbe-
te med näringsliv och andra aktörer, såväl lokalt och regionalt
som nationellt.
Implementera aktuell forskning i museets olika verk-
samhetsdelar
Skogshistoria innefattar både själva skogens och skogsbru-
kets historia. Mycket av dagens skogshistoriska forskning är
tvärvetenskaplig. Centralt i den skogshistoriska forskningen
är att bättre förstå människans specifika användning av skogs-
resursen, hur nyttjandet har förändrats över tiden och vilka
effekter det har gett på skogen. Svaren på de här frågorna är
viktiga för att kunna dra slutsatser om hur dagens skogsbruk
påverkar morgondagens skogar.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Utveckla det pedagogiska arbetet med barn och unga
Skogsmuseet i Lycksele ska vara en neutral arena där olika
intressen kan mötas och nya uppstå. Att ge barn och unga
kunskaper och upplevelser kring skog och samisk kultur är en
viktig uppgift framåt. I samarbete med skola och andra kul-
turaktörer kan historien levandegöras och ge sammanhang
och förståelse för människors liv förr, nu och i framtiden.
Utvecklingsområden Västerbottens museum
• Säkerställa bevarandet av kulturarvet
• Nya former att förmedla kulturarvet
• Främja allas möjligheter till kultur och bildning
• Västerbottens museum ska präglas av hållbarhet
• Västerbottens museum ska vara en självklar
aktör och resurs i det regionala
utvecklings arbetet och verka för ett hållbart
samhällsbygge
Utvecklingsområden Skellefteå museum
• Utveckla nya digitala tekniker och
tillgängliggöra verksamheter via digitala kanaler
• Stärka samarbetet mellan kulturaktörer och
näringsliv på Nordanåområdet
• Ny basutställning med särskild barnsatsning
• Stärka samarbetet mellan de MAN och övriga
aktörer i Kulturhuset
• Undersöka möjligheter att genomföra en
spelsatsning
Utvecklingsområden Skogsmuseet i Lycksele
• Utveckla skogsmuseet till att bli en naturlig
mötesplats och ett intressant resmål
• Fortsätta digitalisera och tillgängliggöra
föremål, bilder och filmer
• Skapa ett visningsarkiv och en nyskapande
mötesplats för de samiska kulturarven
• Fortsatt bedriva utvecklingsarbete för att bli
ett ansvarsmuseum för skogshistoria
• Implementera aktuell forskning i museets olika
verksamhetsdelar
• Utveckla det pedagogiska arbetet med barn
och unga
43

Kulturmiljö
Kulturarv omfattar alla materiella och immateriella uttryck av
mänsklig aktivitet genom tiderna. Uttrycken kan vara historis-
ka spår, objekt eller företeelser. Kulturarv kan också beskrivas
som förutsättningar för eller resultatet av dynamiska samtal el-
ler förhandlingar om samhällets utveckling. Kulturmiljön om-
fattar hela det av människor påverkade landskapet. Värnandet
av regionens kulturmiljö är viktigt för kunskaperna om och för-
ståelsen av vår gemensamma historiska bakgrund. Stora ut-
maningar inom kulturmiljöarbetet i hela regionen handlar om
forn- och kulturlämningar som skadas och försvinner till följd
av skogsbruk och mineralutvinning, vindkraftsutbyggnadens
påverkan på kulturlandskapet samt de konsekvenser för vat-
tenanknutna kulturmiljöer som uppstår vid biologisk restau-
rering av vattendrag. Förutsättningarna för kulturmiljöarbetet
förändras i takt med samhällsutvecklingen och har under se-
nare år blivit alltmer komplext. Medan befolknings- och be-
byggelseutvecklingen i särskilt kust- och de större stadsom-
rådena kan leda till att kulturmiljöer avlägsnas eller omvandlas
på ett oönskat sätt, riskerar kulturmiljöer i inlands- och fjällom-
rådena att förfalla och förstöras genom igenväxning och brist
på underhåll när befolkningen minskar eller ändrar sysselsätt-
ning. Samtidigt har intresset för kulturmiljövård och hantverk
vuxit stort, vilket medför nya möjligheter men också ökade
krav inom det organiserade kulturmiljöarbetet.
De nationella målen för kulturmiljöarbetet gäller sedan 1 ja-
nuari 2014. Enligt dessa ska det statliga kulturmiljöarbetet
främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer
som bevaras, används och utvecklas; människors delaktighet
i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för
kulturmiljön; ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som
gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser samt
en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att
kulturmiljön tillvaratas i samhällsutvecklingen.
Målen styr de statliga insatserna på kulturmiljöområdet, men
de ska även fungera vägledande för den kommunala och re-
gionala politiken. Kulturmiljön och kulturmiljöarbetet regleras
inom ett flertal lagar och förordningar samt genom bestäm-
melser i särskilda beslut och överenskommelser.
Enligt kulturmiljölagen skyddas bland annat fornlämningar,
byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Enligt miljöbal-
ken kan kulturmiljöer utpekas som riksintresseområden och
skyddas som kulturreservat. Plan- och bygglagen medger
skydd av kulturmiljöer genom detaljplan eller områdesbe-
stämmelser. Verksamheten vid offentligt styrda museer reg-
leras genom museilagen som bland annat slår fast museernas
självständighet i förhållande till den politiska beslutsnivån.
Kulturmiljövårdande insatser möjliggörs och styrs även med
hjälp av ekonomiska bidrag samt rådgivande och kompetens-
utvecklande insatser.
Foto: Jonas Westling.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Kulturmiljöverksamheter
Länsstyrelsen Västerbotten, Västerbottens museum, Skellefteå
museum, Skogsmuseet i Lycksele, och Västerbottens läns
hembygdsförbund har enats kring en gemensam målbild för
kulturmiljön och en strategisk inriktning för kulturmiljöarbe-
tet i regionen. Målsättningen är att regionens kulturmiljöer är
kända, uppfattas och används som angelägna resurser samt
att kulturmiljöarbetet har stöd och engagemang bland dem
som bor och verkar i regionen.
Länsstyrelsen Västerbotten ansvarar för det statliga kultur-
miljöarbetet i regionen och arbetar med prövning, samråd,
skydd, tillstånd, tillsyn och rådgivning enligt gällande lagstift-
ning. Länsstyrelsen fördelar också statliga bidrag för vård,
tillgängliggörande, information och utveckling av värdefulla
kulturmiljöer.
Västerbottens museum är länsmuseum med uppdrag i tolv
av regionens femton kommuner och arbetar med arkeologi,
bebyggelsehistoria, byggnadsvård och kulturlandskap. Verk-
samheten omfattar undersökningar, utredningar, kunskaps-
uppbyggnad, bevarande, förmedling och tillgängliggörande
av regionens kulturmiljöer. Västerbottens museum ansvarar
och upprätthåller den arkeologiska portalen ”Spår från 10
000 år”.
Skellefteå museum är ett länsdelsmuseum med liknande upp-
drag i regionens tre nordligaste kommuner. Dessutom har mu-
seet länsansvar för teknik- och industrihistoria efter år 1900
samt förvaltar den länstäckande byggnadsvårdsportalen Hål-
la Hus.
Skogsmuseet i Lycksele AB har ett övergripande länsansvar
för skogens och skogsbrukets historia. De driver och med-
verkar i olika kunskapsutvecklande projekt med koppling till
skogens kulturmiljöer.
Västerbottens läns hembygdsförbund har som övergripande
mål att tillvarata och vårda det västerbottniska kulturarvet i
samverkan med ett sextiotal lokala medlemsföreningar. Om-
fattande ideella arbetsinsatser genomförs inom bland annat
vård, information och utveckling av kulturmiljöer runt om i
regionen. Förbundet stöder de lokala hembygdsföreningar-
na i deras arbete och är hembygdsrörelsens kontaktyta mot
riksförbund, myndigheter, regionens museer och andra kul-
turinstitutioner.
45
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Utvecklingsområden Kulturmiljö
Bidra till ett utvecklat och förnyat kulturmiljöarbete
För att bidra till ett utvecklat och förnyat kulturmiljöarbete
behövs sektorsövergripande samarbeten och dialoger vida-
reutvecklas för att stimulera och stötta engagemang för lokal
delaktighet och förvaltning av kulturmiljöer. Riktade insatser
behövs för att öka kunskapen om kulturmiljön och för att öka
delaktigheten i kulturmiljöarbetet bland beslutsfattare, verk-
samhetsutövare och allmänhet. Hembygdsrörelsen spelar en
betydande roll i länets samlade kulturmiljöarbete. Genom att
stärka dess roll ytterligare underlättas etableringen och upp-
rätthållandet av nätverk för aktörer inom det lokala, regionala,
nationella och internationella kulturmiljöarbetet.
Värna inlandets och fjällområdets kulturmiljöer
Utjämna geografiskt ojämlika förutsättningar bland annat ge-
nom att använda styrmedlen inom kulturmiljöområdet på ett
sätt som ger största möjliga kulturmiljönytta i alla delar av regi-
onen. Verka för att fler olika typer av kulturmiljöer säkerställs,
vårdas, tillgängliggörs, visas och utvecklas i hela regionen
med särskild betoning på förbisedda och underrepresentera-
de miljöer.
Stärkt samverkan inom samhällsplanering
Tydliggöra betydelsen och behovet av att skydda och ta hän-
syn till kulturhistoriska värden i den fysiska miljön genom tidi-
ga dialoger med kommuner, exploatörer och verksamhetsut-
övare. Stödja kommunerna i arbetet med att ta fram aktuella
och funktionella kunskapsunderlag på kulturmiljöområdet.
Identifiera och lyfta fram exempel på kulturmiljön som resurs
för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.
Stärka kulturmiljöområdet inom turism- och
besöksnäring
Lyfta fram regionens besöksvärda kulturmiljöer – särskilt om-
råden av riksintresse för kulturmiljövård samt platserna inom
Sevärt i Västerbotten. Utveckla metoder och samarbetsfor-
mer som ger ökade möjligheter att använda och vidareutveck-
la kulturmiljöer som turist- och besöksmål.
Främja kunskapsutveckling och förmedling
Stötta, utveckla och initiera forskning, kunskapsuppbyggnad
och metodutveckling kring kulturmiljö vid universitet, forsk-
ningsinstitut och museer. Stärka arbetet med rådgivning och
information till allmänheten, bland annat genom att förvalta,
lyfta fram och utveckla informationsportalerna Sevärt, Hålla
Hus och Spår från 10 000 år. Stärka och utveckla det kultur-
pedagogiska arbetet med målgrupperna barn och ungdomar.
46
Utvecklingsområden Kulturmiljö
• Bidra till ett utvecklat och förnyat kulturmiljö de regionala enskilda arkiven en viktig byggsten i vår demo-
arbete
• Värna inlandets och fjällområdets kulturmiljöer
• Stärkt samverkan inom samhällsplanering
• Stärka kulturmiljöområdet inom turism- och vecklingsprocesser som byggt det samhälle vi har idag, men
besöksnäring
• Främja kunskapsutveckling och förmedling
Regional enskild arkivverksamhet
De enskilda arkiven är en del av samhällets kollektiva minne.
Som förvaltare och förmedlare av information och kunskap är
krati. Utan de historiska vittnesmål som finns i arkiven skulle
en väsentlig del av vår historia och våra historiska skeenden
gå förlorade. Arkiven ger oss tillgång till de händelser och ut-
pekar också ut riktningen för framtiden. Arkiven är arenor för
upplevelser, berättande och ett lustfyllt lärande där källkritiskt
tänkande blandas med reflektioner kring den enskilda indivi-
dens roll i samhället. Fler människor behöver aktivt involveras
i historieskrivningen och det är angeläget att människor ges
möjlighet att ta del av, använda och bidra till vidareutveckling-
en av kulturarvet.
Regionala enskilda arkiv i Västerbotten är Folkrörelsearkivet
i Västerbotten, vilka har landets största samling av material
från föreningar och folkrörelser, och Förtagsarkivet i Wes-
terbotten som bedrivit ett utvecklingsarbete med att synlig-
göra och bevara kvinnors historiska och nutida företagande i
Västerbottens län. Andra arkiv som också har Västerbottens
län som upptagningsområde är Västerbottens museums kul-
turhistoriska arkiv, ämbetsarkiv och fotoarkiv, Skellefteå mu-
seums arkiv, avdelningen för arkiv och specialsamlingar vid
Umeå Universitetsbibliotek (tidigare forskningsarkivet) samt
den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen
(ISOF) med dess samlingar från den nu nedlagda avdelningen
dialekt-, ortsnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM).
Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Folkrörelsearkivet i Västerbotten är ett länsarkiv inom den
enskilda arkivsektorn med uppdrag att samla, bevara, till-
handahålla och tillgängliggöra handlingar från föreningar
och organisationer av folkrörelsekaraktär i Västerbottens län.
Folkrörelsearkivet är en förvaltande serviceorganisation för
regionens folkrörelser och föreningar men även en kultur-
arvsinstitution för intresserade forskare. Folkrörelsearkivets
verksamhetsområde täcker hela regionen och, administrativa
lokaler liksom lokaler för arkiv och forskning finns i Umeå, lik-
som ledning och kansli, samt i Skellefteå. Inom verksamheten
i Skellefteå ryms även ett bokbinderi. Folkrörelsearkivet för-
fogar över ca 5 000 hyllmeter dokument från regionens fören-
ingar och folkrörelser.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Utvecklingsområden Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Gemensamma arkiv- och besökslokaler genom samverkan
Folkrörelsearkivets nuvarande administrations- och arkivloka-
ler på Gammlia i Umeå är efter 35 år i behov av nya lokaler.
En gemensam lokallösning med andra arkiv i regionen är att
förorda, samtal om möjlig samverkan sker med Västerbottens
museum, Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Företagsarkivet
i Westerbotten och Institutet för språk och folkminnen. Ge-
mensamma arkiv- och besökslokaler skulle öka tillgänglighe-
ten till arkiven. Samordningsvinster finns gällande bevarande,
digitalisering, pedagogisk verksamhet, bemanning och hand-
lingarnas användbarhet.
Ökad tillgänglighet till arkiven
Folkrörelsearkivet vill under kommande planperiod under-
söka möjligheter till utökad närvaro, både i fysisk och digital
form, i hela regionen. En viktig del i detta är att synliggöra
informationsverksamheten för arkivbildare, att nå ut och ge
råd i arkivfrågor till olika organisationer, exempelvis gällande
digitalt födda handlingar men också genom att sprida den pe-
dagogiska programverksamhetens räckvidd för att möjliggöra
lärande och samtidigt öka kännedom om arkiv och allmänhe-
tens tillgång till detsamma.
Vidareutveckla samarbetet mellan Folkrörelsearkivet i
Västerbotten och Företagsarkivet i Westerbotten
Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Företagsarkivet i Wes-
terbotten har en gemensam historia genom att tillkomsten
av Företagsarkivet i Westerbotten skedde inom Folkrörelse-
arkivet i Västerbotten. Företagsarkivet i Westerbotten blev
en självständig verksamhet 1988 men de senaste åren har på
nytt ett samarbete mellan verksamheterna växt fram. Fortsatt
dialog kommer äga rum mellan arkiven i syfte att vidareut-
veckla och förmera samarbetet.
Ökad kännedom för samlingarna
För att möta förväntningar från arkivets användare krävs
ökad kännedom om samlingarna. En betydande del av Folk-
rörelsearkivets samlingar är ännu oförtecknade och uppgifter
om innehåll saknas i verksamhetens beståndskatalog. För att
kunna bibehålla en hög servicenivå, urskilja handlingar för
digitalisering och samtidigt synliggöra bevarandebehovet
av enskilda handlingar kommer Folkrörelsearkivet prioritera
inventering av sina samlingar. Ökad kännedom ger utöver
nämnda fördelar möjlighet till utveckling av befintlig pedago-
gisk och utåtriktad verksamhet vilket i sin tur stärker arkivets
roll i regionen och övriga samhället.
47
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023

Företagsarkivet i Westerbotten
Företagsarkivet i Westerbotten är en ideell förening med säte Utvecklingsområden
i Skellefteå med regionen som verksamhetsområde. Verk- Folkrörelsearkivet i Västerbotten
samheten startade 1987 med Handelskammaren och Folkrö-
relsearkivet som initiativtagare och i uppdraget ingår att bistå • Gemensamma arkiv- och besökslokaler genom
företag i arkivfrågor och ge forskarservice till intresserade. samverkan
Besökslokaler finns på Nordanå i Skellefteå i samma byggnad • Ökad tillgänglighet till arkiven
som Folkrörelsearkivet och Skellefteå museum. Arkivsam- • Vidareutveckla samarbetet mellan
lingarna är uppdelade på två depåer varav de för den norra Folkrörelsearkivet i Västerbotten och
länsdelen förvaras i Skellefteå och material från den södra Företagsarkivet i Westerbotten
länsdelen förvaras i en depå på Umedalen i Umeå. Företags- • Ökad kännedom för samlingarna
arkivet har idag cirka 2 000 hyllmeter arkivmaterial som visar
företagsutveckling och historia i form av protokoll, räkenska- Utvecklingsområden
per och andra handlingar. Huvuddelen av materialet kommer Företagsarkivet i Westerbotten
från äldre banker, försäkringsbolag och innovationsföretag.
• Gemensamma arkiv- och besökslokaler
Utvecklingsområden Företagsarkivet i Westerbotten genom samverkan
• Vidareutveckla samarbetet mellan
Gemensamma arkiv- och besökslokaler genom samverkan Folkrörelsearkivet i Västerbotten och
Gemensamma arkiv- och besökslokaler skulle öka tillgänglig- Företagsarkivet i Westerbotten
heten till arkiven. Samordningsvinster finns gällande bevaran- • Finna nya lösningar för framtida finansiering av
de, digitalisering, pedagogisk verksamhet, bemanning och verksamheten
handlingarnas användbarhet.

Vidareutveckla samarbetet mellan Företagsarkivet i

Westerbotten och Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Fortsatt dialog kommer äga rum mellan arkiven i syfte att vi-
dareutveckla och förmera samarbetet.

Finna nya lösningar för framtida finansiering av verk-

samheten
Säkerställa den långsiktiga tillgängligheten och den regionala
förankringen för arkiven.

Västerbottens museums ämbets- och

fotoarkiv
Västerbottens museums arkiv består av ämbetsarkiv, ett om-
fattande kulturhistoriskt arkiv samt fotoarkiv. Av stor vikt är
fortsatt digitalisering av samlingarna. Museet ingår i Arkivnät-
verket i Umeå och samarrangerar årligen Arkivens dag.

Foto: Krister Hägglund.

Historiskt pyssel i Forskarrum Nordanå.
48

Biblioteksverksamhet samt läs- och
litteraturfrämjande verksamhet
Förmågan att läsa har stor betydelse för utbildning, bildning
och delaktighet i samhället. Bibliotek ger alla människor fri till-
gång till information, kunskap och bildning. I Bibliotekslagen
betonas betydelsen av bibliotekens roll i det demokratiska
samhällets utveckling genom att verksamheten ska verka för
kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, samt vara tillgäng-
lig för alla. Genom att stärka biblioteken och dess demokratis-
ka uppdrag bidrar regional biblioteksverksamhet till samhälls-
utvecklingen. Den litterära traditionen i Västerbotten vilar på
tunga namn, vilket är en tradition att värna men framförallt
bygga vidare på så att nya författarskap kan växa fram. De
senaste åren har ett betydande antal författare som skriver
för barn och ungdomar framträtt i Västerbotten, det grafiska
berättandet har fått en stark position och även i andra genrer
märks en ökning av litterära utövare. Att fortsätta behålla och
stärka Västerbotten som litterärt län är av betydelse för regio-
nal utveckling och attraktivitet.
Regionbibliotek Västerbotten
Regionbibliotek Västerbotten är en lagstadgad regional verk-
samhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveck-
ling och kvalitet hos regionens folkbibliotek (Bibliotekslag
2013:801). Regionens tre sjukhusbibliotek (i Umeå, Skellefteå
och Lycksele) ingår också i verksamheten. Huvudman är Re-
gion Västerbotten.
Den regionala biblioteksverksamheten är en kompetens- och
utvecklingsnod med fokus på folkbiblioteken i Västerbotten.
Regionbiblioteket arbetar aktivt med digitalisering, läs- och
litteraturfrämjande samt frågor som rör tillgänglighet och
inkludering i samhället. I arbetet med frågor och perspektiv
som rör hbtq syns Regionbibliotek Västerbotten på såväl en
nationell som internationell arena. Regionbiblioteket arbetar
nära regionens folkbibliotek med rådgivning, kompetensut-
veckling, handledning och metodutveckling. Regionbibliote-
ket främjar det litterära skapandet i nära samarbete med de
författare och skribenter som finns i Västerbotten. Det läs-
främjande arbetet handlar om läslust och språkutveckling,
och i förlängningen om delaktighet i ett samhälle som till stora
delar är textbaserat. Regionbibliotek Västerbotten bedriver
omvärldsbevakning både nationellt och internationellt. Verk-
samheten ingår i nationella och regionala nätverk där exem-
pelvis samarbeten med de övriga regionerna i norra Sverige
är väl utvecklade.
Att initiera, äga och driva projekt är en viktig del av region-
bibliotekets utvecklingsarbete. Projektformen är en metod
där processledning och kvalitetssäkring används strategiskt.
Regionbiblioteket fokuserar genomgående på aktuella områ-
den som normkritik och tillgänglighet, innovationer och im-
plementering, nya språkområden och kompetensutveckling
Foto: Jonas Westling. – alltid förankrade i aktuell forskning.
Umeå stadsbibliotek.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Utvecklingsområden Regionbibliotek Västerbotten
Öka biblioteksverksamheters digitala kompetens samt
verka för en hållbar medie- och informationskunnighet
(MIK)
Digital kompetens innebär, bland mycket annat, förmågan att
använda informationsteknik och digital teknik. Digital kompe-
tens består också av de kunnigheter som krävs för att hitta,
undersöka, kritiskt värdera och skapa information i olika me-
dier och sammanhang, det vill säga medie- och informations-
kunnighet.
För att vara delaktig i det demokratiska samhället krävs för-
mågan att inhämta och värdera information och kunskap via
digitala medier. Att vara kunnig inom MIK är viktigt för alla
oavsett ålder. Biblioteken ser ständigt till att tillgängliggöra
och inkludera, så också inom digitaliseringen, då utanförska-
pet riskerar att bli sådant att individen inte längre kan fungera
fullt ut i ett demokratiskt samhälle. Digital kompetens handlar
också om att säkra medborgarens livskvalitet, påverkansmöj-
ligheter och konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Stötta och utveckla bibliotekens lärande organisation
För att fortsatt kunna möta upp allmänheten, vars grundkom-
petens ständigt höjs och förändras, är en bred, strategiskt rik-
tad kompetensutveckling för bibliotekspersonal nödvändig.
Regionbibliotek Västerbotten lägger utifrån sitt demokrati-
uppdrag mycket fokus på detta och säkerställer därmed att
biblioteken fortsätter vara en av samhällets viktigaste aktörer
och allas angelägenhet.
Insatserna anpassas efter behov, situation och målgrupp.
Därför arbetar regionbiblioteket med kompetensutveckling
i många former; som till exempel att utveckla metoder som
innefattar en fördjupad läsning såväl som utbildning om norm-
kritik och tillgängliga biblioteksrum. Att lära tillsammans med
andra innebär också att våga testa nya saker utan att vara rädd
för att misslyckas. Genom att prova, dela erfarenheter med
kollegor och användare lär vi oss snabbare och mer effektivt.
Regionbibliotek Västerbotten tillvaratar kraften i det kollegia-
la lärandet för att tillsammans med folkbiblioteken utvecklas
som lärande organisation.
Stärka biblioteken som demokratiska mötesplatser
och aktiva noder i samhället
Förutsättningarna för kommunernas folkbibliotek skiljer sig åt
samtidigt som alla omfattas av samma lagrum. Bibliotekens ut-
bud ska vara demokratiskt, tillgängligt och angeläget för alla.
Samhällets mångfald ska återspeglas i biblioteksverksam-
heten. Biblioteksverksamheten organiseras olika i kommu-
nerna där uppdrag och mandat för biblioteksverksamheten är
differentierat.
51
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Flertalet av Västerbottens kommuner har stora geografiska
verksamhetsområden, ett minskat befolkningsunderlag med
en ökad andel äldre invånare samt huvudmän med begränsa-
de resurser. Hälften av kommunerna är samiska förvaltnings-
kommuner och i Västerbotten talas många språk. I vårt mång-
facetterade län är biblioteken grunden för demokrati med
syfte att tillhandahålla information, ge kunskap och stimulera
fri åsiktsbildning. Det krävs ett normkritiskt och inkluderande
förhållningssätt för att lyfta underrepresenterande grupper
och minoriteter. Regionbiblioteket ska stärka den demokra-
tiska mötesplatsen i lokalsamhället, verka för inkludering och
dynamik i biblioteksverksamheten, vidmakthålla och stärka
bibliotekets position. Därutöver ska regionbiblioteket medve-
tet och systematiskt samverka med andra samhällsaktörer för
att vidareutveckla biblioteksverksamheten.
Undersöka möjligheten att tillsammans med kommu-
nerna stärka skolbibliotekens verksamhet
Skolbiblioteken i Västerbotten behöver lyftas fram och dess
verksamhet behöver främjas och stärkas för att uppfylla skol-
lagens krav. Många kommuner har redan stora utmaningar
inom skolans område både gällande knappa ekonomiska
resurser och svårigheter att rekrytera lärare och skolledare.
Skolbiblioteken blir ofta lågt prioriterade och i den mån de
finns har de inte alltid biblioteksutbildad personal. Regionbib-
lioteket vill försöka hitta samarbetsformer med kommunerna
som kan gynna skolbibliotekens viktiga verksamhet och i för-
längningen bidra till en ökad måluppfyllelse för skolans elever.
Tydliggöra läsandet som demokratisk kraft
Att läsa är avgörande för att kunna ta del av information och
litteratur. Att arbeta läsfrämjande är att ta bort hinder för och
bygga broar till läsning. Regionbibliotek Västerbotten är en
mycket tydlig aktör inom det läsfrämjande området och har
länge verkat för läsningen både som en kraft för individen och
det demokratiska samhället.
Att som läsfrämjare följa forskning kopplat till samtliga mål-
gruppers läsning är viktigt, då arbetet bör kunna kopplas till
alla slags medier. På så sätt hittar biblioteken fler metoder att
arbeta för läsning, en bredare målgrupp och fler samarbets-
partners. Genom de nya medieformaten ökar inkluderingen,
då de i sin tur ökar läsarens möjligheter att hitta sina egna
berättelser. Dessa berättelser utforskar och stärker läsarens
identitet, liksom när läsaren tar del av litteratur på sitt moders-
mål.
Utveckla skrivandet som konstform
Västerbotten är präglat av en stolthet över och en medveten-
het om den starka och betydelsefulla litteratur som skapats
här. Både etablerade författare och skribenter har således
en rik litterär tradition att förhålla sig till. Denna tradition kan
betyda att fler inspireras till att välja författarskapet som sin
livsgärning än vad som är förhållandet i många andra regioner.
52
Det är en rikedom och utmaning och i detta ligger en ambition
till hållbarhet av tillväxten av nya författare. Regionbibliotek
Västerbotten har ett uppdrag att tillse att skrivandet och för-
fattarskapet tas till vara som en resurs för arbetet på biblio-
teken och i skolorna. Att skapa möjligheter att ingå i litterära
och andra konstnärliga sammanhang för att ge inspiration och
bränsle till att hålla det konstnärliga utövandet levande och
vitalt.
Utvecklingsområden
Regionbibliotek Västerbotten
• Öka biblioteksverksamheters digitala
kompetens samt verka för en hållbar medie-
och informationskunnighet (MIK)
• Stötta och utveckla bibliotekens lärande
organisation
• Stärka biblioteken som demokratiska
mötesplatser och aktiva noder i samhället
• Undersöka möjligheten att tillsammans med
kommunerna stärka skolbibliotekens
verksamhet
• Tydliggöra läsandet som demokratisk kraft
• Utveckla skrivandet som konstform
Professionell bild- och formverksamhet
Bild- och formområdet innefattar bland annat måleri, skulptur,
fotografi, video, design och konsthantverk men också olika
gränsöverskridande uttryck där samtidskonsten ofta befinner
sig. De flesta konstutövare är egenföretagare och arbetar, för-
utom med sin egen konstnärliga praktik, även med att under-
visa, medverka som konsulter och experter i olika konstsam-
manhang, arrangörer, initiativtagare till projekt, program och
konstnärsdrivna plattformar. Bild- och formkonstområdets
infrastruktur och konstens ställning stärks genom samarbeten
mellan aktörer och genom att den fria konsten får verka som
en obunden kraft. Viktiga ingångar för att stödja den profes-
sionella bild- och formverksamheten är att det finns utställ-
ningslokaler och att medverkans- och utställningsersättning
enligt MU-avtalet efterlevs. Likaså är det viktigt att enpro-
centsregeln tillämpas för konstnärlig gestaltning vid ny- och
ombyggnation på kommunal och regional nivå.
Regionens konstföreningar står för en betydelsefull del av
infrastrukturen på konstområdet. I merparten av kommuner-
na finns aktiva lokala konstföreningar, vars utställningar ofta
arrangeras på biblioteken. Sveriges Konstföreningars distrikt
Västerbotten omfattar fjorton konstföreningar med tretusen
medlemmar. Konstnärscentrum Nord (KC Nord) är en fören-
ing tillhörande centrumorganisationerna som verkar för yrkes-
verksamma konstnärers arbetsmarknadsmöjligheter och åter-
kommande arrangerar branschdagar för konstområdet i syfte
att belysa konstens villkor och utvecklingsmöjligheter i norra
Sverige. Svensk Form Västerbotten verkar som en oberoen-
de aktör för designområdet och bygger broar mellan konst,
kultur och industri genom att bland annat skapa mötesplatser
och utställningar. I Region Västerbottens organisation ingår
verksamheten för offentlig konst som omfattar konstnärliga
gestaltningar av fastigheter samt den offentliga konstsamlingen.
Offentligt finansierade utställningsverksamhet sker i Mu-
seum Anna Nordlander (MAN), Skellefteå konsthall, Umeå
konsthall, Galleri Alva, Galleri Verkligheten, Västerbottens
museum, Bildmuseet, Vita kuben (Norrlandsoperan). Konst-
vägen Sju Älvar är en 35 mil lång konstutställning, från kusten
i Holmsund till Borgafjäll. Konstnärsdrivna gallerier, privata
gallerier och konstföreningar med utställningsverksamhet
finns i Dorotea, Lycksele, Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå
och Umeå. Exempel på konstnärsresidens är IASPIS (Umeå)
Ricklundgården Saxnäs, Ateljé AM Örträsk (privat) AiR Byg-
deträsk (privat), Skapa Spår. Utöver det finns Högskoleutbild-
ningar vid Umeå Konsthögskola och förberedande utbildning-
ar vid Umeå konstskola, Edelviks Folkhögskola och Solviks
Folkhögskola.
Konstkonsulentverksamheten
Konstkonsulenterna bedriver ett långsiktigt, strategiskt arbe-
te för att stärka samtidskonsten i regionen. Verksamhetens
huvudmål är att skapa bättre förutsättningar för regionens
yrkesverksamma bild- och formkonstnärer, främja barn- och
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
ungas möjligheter att skapa och uppleva samtidskonst samt
bredda allmänhetens kunskap och intresse för bild- och form-
konstområdet. Konstkonsulenterna skapar nätverk och stär-
ker den regionala strukturen för bild- och formkonsten bland
annat genom att stödja initiativ från det fria kulturlivet, fören-
ingar, studieförbund med flera.
Konstkonsulenten ingår i den nationella föreningen Konstkon-
sulenterna i Sverige som samarbetar kring nationellt viktiga
frågor som berör skäliga arbetsvillkor, den konstnärliga frihe-
ten och jämställdhetsfrågor för professionella utövare. Nät-
verket Konstkonsulenterna i norr, bestående av de fem nord-
ligaste länen, arbetar för att stärka konstområdet i Norrland.
Detta gör nätverket bland annat genom samarbetet kring den
nätbaserade tidskriften Volym och fortbildningsinsatser för
yrkesverksamma konstnärer.
Konstkonsulentuppdraget fördelas mellan två huvudmän,
Konstfrämjandet i Västerbotten och Museum Anna Nordlan-
der/Skellefteå museum AB. Konstkonsulenterna samverkar
med sina huvudmän för att lyfta frågor kring demokrati, ytt-
randefrihet, jämställdhet, hbtq och nationella minoriteter.
Utvecklingsområden
Konstkonsulentverksamheten
Långsiktiga strategier för att främja konstområdet och
konstnärernas förutsättningar och arbetsvillkor
De långa avstånden i regionen och hur konstområdet finns
representerat i kommunerna varierar, där större satsningar
sker efter kustbandet och färre i inlandet. Som ett av Sveriges
nordligaste län har Västerbotten utmaningen att befinna sig i
periferin. Även om det i dag finns en tendens att konstnärer
utanför storstadsområdena lyfts i nationella och internationel-
la sammanhang behöver satsningar göras för att stärka villko-
ren för konstnärer som väljer att bo och verka i Västerbotten.
Den svaga infrastrukturen för samtidskonsten i regionen kan
innebära att färre bild- och formkonstnärer väljer att stanna i
regionen eller flytta hit. Konstkonsulenternas ambition är att
det ska vara möjligt för yrkesverksamma konstnärer att bo,
leva och arbeta i hela Västerbotten och att alla människor i
alla åldrar ska ha möjlighet att möta konst av hög kvalitet i sin
närhet. Konstkonsulenterna arbetar för att hitta långsiktiga
strategier för konstområdet i Västerbotten genom att upp-
märksamma, stödja och utveckla initiativ och idéer på lokal
och regional nivå.
Bland annat samlar konstkonsulenterna tjänstepersoner, politi-
ker, föreningar, studieförbund och utövare för dialog och utbild-
ningsdagar kring konstnärers förutsättningar och arbetsvillkor.
Förståelse, kunskap och ambitioner skapar större möjligheter
till att långsiktiga strukturer för samtidskonsten kan utvecklas.
Konstkonsulenterna ska verka för ökad förståelse för konstnä-
rernas arbetssituation och en implementering av MU-avtalet
(medverkans- och utställningsersättning) samt enprocentsre-
geln vid ny- och ombyggnationer på regional och kommunal
nivå genom dialoger och kompetenshöjande insatser.
53
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Residensprogram och produktionsplatser
Det finns ett behov av mötesplatser, produktionsplatser och
noder för konst på fler platser i regionen, bland annat platser
där yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare kan
producera men också ta del av fortbildningar och föreläs-
ningar, samtala och bygga nätverk. Att utveckla internationell
residensverksamhet som innehåller vistelse, produktion och
presentation skulle ge kringeffekter för produktion och pre-
sentation även för regionens verksamma konstnärer samtidigt
som ett residens skapar möjligheter till möten och utbyten
med internationellt etablerade konstnärer. Under perioden
ska konstkonsulentverksamheten verka för att utveckla ett
residensprogram i samarbete med olika aktörer i minst tre
kommuner, samt stödja och utveckla initiativ för produktions-
platser (ateljéer och kollektiva verkstäder).
Plan för regionens bild- och formkonstnärer att synas i
yrkesmässiga sammanhang nationellt och internationellt
Konstkonsulenterna fördelar ett mobilitetsstöd till yrkesverk-
samma bild- och formkonstnärer i Västerbotten. Mobilitets-
stödet ska förstärka möjligheten till research, projekt eller vis-
ning av arbeten som kräver resor samt till samverkan mellan
konstnärer. Mobilitetsstödet ska även möjliggöra konstnärers
medverkan i kurser, branschdagar samt arbeten kring frågor
om bild- och formkonstområdet i regionen.
Digital tjänst för att synliggöra konstområdet och de
yrkesverksamma bild- och formkonstnärerna i regionen
Mobilitetsstödet tillsammans med en utveckling av en digital
plattform är ett första steg mot uppbyggnad av ett resurscen-
trum för konst i Västerbotten.
Museum Anna Nordlander
Museum Anna Nordlander (MAN) är en självständig avdel-
ning inom Skellefteå Museum AB med uppdrag att arbe-
ta med konst och genusfrågor. Verksamheten förvaltar en
konstsamling som ägs av Skellefteå kommun. Delar av sam-
lingen visas för allmänheten på Stiftsgården Skellefteå. Sam-
lingen, som omfattar verk av kvinnliga, framför allt nordiska,
konstnärer sträcker sig från 1800-talet fram till idag, med
ett tydligt fokus på samtida konst. Den konstpedagogiska
verksamheten vid MAN riktar sig till barn, unga och vuxna.
MAN:s ambition är att bli ett nordiskt nav för samtidskonst
och genus. En viktig del av detta är ett utökat samarbete på
internationell nivå. Verksamheten lägger stort fokus på sam-
arbeten och medskapande aktiviteter med publik och konst-
närer, samt andra aktörer, vilket bidrar till konstnärlig kvalitet
och förnyelse. MAN vill erbjuda konstnärer en arena som
möjliggör utveckling av traditionella utställningsformer och
som främjar experimentlusta, tvärvetenskapliga projekt och
nyskapande uttryck. Verksamheten lyfter frågor som rör
identitet, demokrati och medbestämmande och utgår från ett
normkreativt förhållningssätt. MAN ingår i arbetsgruppen för
IASPIS ateljéprogram i Umeå. IASPIS är Konstnärsnämndens
internationella program för bild- och formkonstnärer. MAN är,
genom Skellefteå Museum AB, medlem i ICOM International
54
Council of Museums samt Riksförbundet Sveriges museer.
MAN har av Region Västerbotten, uppdraget att bedriva och
utveckla regionens konstkonsulentverksamhet. Placeringen
av konstkonsulentverksamheten hos MAN ökar samtidskon-
stens närvaro i norra länsdelen och öppnar för nya samarbe-
ten på mellanregional och mellankommunal nivå.
Under våren 2021 kommer MAN flytta in i det nybyggda Kul-
turhuset i Skellefteå. Fram till flytten kommer MAN att arbeta
för att stärka samarbeten med de olika verksamheter som ska
flytta in i Kulturhuset samt utveckla den egna verksamheten i
syfte att möta de utmaningar och möjligheter den nya platsen
innebär.
Utvecklingsområden Museum Anna Nordlander
Arbetet med samlingen ska lyftas och stärkas
MAN ska arbeta för att ytterligare tillgängliggöra samlingen,
och verka för att den rent fysiskt lyfts fram. De nya lokalerna
i Kulturhuset i Skellefteå kan vara en arena för att synliggöra
samlingen i framtiden, liksom andra lokaler och miljöer så som
arbetsplatser och företag. Samlingen ska tillgängliggöras för
allmänheten digitalt genom Skellefteå Museums arkiv Sophie,
även en textbaserad lista ska finnas tillgänglig på hemsidan.
MAN ska också lyfta in samlingen ytterligare i det pedagogis-
ka arbetet. Behovet är stort när det kommer till förvaltandet
av samlingen, både förvaring och omhändertagande bör ses
över. Det handlar om vårt arv, att förvalta för framtiden det vi
lär av igår.
Fördjupa kompetensen inom genus och normkreativt
arbete
MAN ska arbeta för att sprida kunskap i frågor rörande sam-
tidskonst och genus bland verksamma konstnärer och kultu-
rutövare i regionen samt gentemot besökarna, politiker och
tjänstemän. MAN ska arbeta för att fördjupa sig inom norm-
kreativitet och genus, för att alltid ligga i framkant inom fältet
i konst Sverige. Till detta arbete vill MAN knyta forskning och
utbyte med högre utbildning.
Öka tillgänglighet geografiskt samt fokusera på delaktighet
MAN ska arbeta för att konst ska upplevas som tillgängligt både
geografiskt och med fokus på delaktighet. MANs arbete för ut-
vecklingen av konstfältet ska i hög grad handla om delaktighet
i form av medskapande och möjlighet att ta del. MAN ska ar-
beta för att nå publik utanför Skellefteå, regionalt, men även
internationellt. MAN ska jobba tvärgeografiskt, rikta blicken
utåt, åt sidorna, och uppåt, och arbeta för en internationalise-
ring i samarbete med de som verkar i den absoluta närheten;
Finland, Ryssland, Norge, samt de norra delarna av Sverige.
Stärka och lyfta konstnärligt arbete
MAN vill erbjuda konstnärer en arena som möjliggör ut-
veckling av traditionella utställningsformer och som främjar
experimentlusta, tvärvetenskapliga projekt och nyskapande
uttryck. MAN ska tillsammans med Konstkonsulenterna i Väs-
terbotten fortsätta verka för att utveckla konstnärers roll och Konstfrämjandet Västerbotten.
möjligheter i regionen.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Konstfrämjandet Västerbotten
Konstfrämjandet Västerbotten är en ideell förening vars med-
lemmar utgörs av folkrörelseorganisationer och föreningar
inom Västerbottens län. Konstfrämjandets arbete utgår från
fyra hörnstenar: konstutbildning, breddning av arbetsmark-
naden för konstnärer, demokratisering av konsten samt syn-
liggörande av konst i samhället. I utvecklingsarbetet ingår att
utveckla samverkan mellan olika aktörer inom konstområdet,
stödja konstnärer i deras företagande och göra konsten mer
tillgänglig för regionens invånare. Konstfrämjandet Väster-
botten är en av huvudmännen för regionens konstkonsulent-
verksamhet.
Västerbottens museum AB
Utveckla konstpedagogiska metoder
Västerbottens museum är en av regionens stora arenor för
konst och arbetar aktivt med att dokumentera regionens
konstverksamhet samt samla länsanknuten konst. Årligen vi-
sas ett flertal konstutställningar med professionella konstut-
övare. Samarbete sker regelbundet med andra konstaktörer
såväl regionalt som interregionalt. Museets programverksam-
het är ofta knuten till konsten och skolor i regionen erbjuds
konstpedagogiska program. Elever i alla årskurser och SFI er-
bjuds workshops där de uppmuntras till dialog och reflektion
kring demokrati, kulturarv och aktuella samtidsfrågor med
konst som utgångspunkt. Västerbottens museum har för av-
sikt att ytterligare utveckla de konstpedagogiska metoderna
kommande år.
Verksamheten för offentlig konst
Region Västerbottens konstverksamhet omfattar arbetet
med konstnärliga gestaltningar i offentliga miljöer. Konstver-
ken och de gestaltade miljöerna har lång livslängd och ingår
i länets gemensamma kulturarv. De erbjuder allmänheten att
möta och ta del av konst i vardagen och på andra platser än i
utställningslokaler.
Regionen verkar för att tillämpa enprocentsregeln vid om- och
nybyggnation av regionens fastigheter. Därutöver ansvarar
verksamheten för inköp, förvaltning och utplacering av konst-
samlingen som idag omfattar 18 000 verk. Den offentliga kon-
sten är avsedd att finnas tillgänglig för allmänhet, patienter
och personal i regionens lokaler och verksamheter. Kontinu-
erliga inköp av professionell samtida konst och konsthantverk
är en viktig del av verksamheten. Den framtida utvecklingen
ska ses som en del av Region Västerbottens samlade arbete
med bild- och formområdet och som en del av handlingspla-
nen för Bild och Form i Västerbotten. Verksamhet för offentlig
konst bidrar till att öka tillgänglighet till konst samt stödja pro-
fessionella konstnärer.
Verksamheten Galleri Alva drivs av Region Västerbotten som
en del av den offentliga konstverksamheten och är en plats
för nyskapande, gränsöverskridande och undersökande
konstnärliga uttryck. Galleriet följer en regional profil med ett
ansvar att verka för hela regionen. Utställare kommer i första
56
hand från Västerbottens län eller grannlänen. Årligen visas tio
utställningar med huvudsakligt fokus på att synliggöra profes-
sionella konstnärers verksamhet men även de regionala insti-
tutionerna samt Region Västerbottens anställdas kreativitet.
Konstansvariga vid Region Västerbotten föreslår i samverkan
med konstkonsulenter i länet konstnärer till utställningspro-
grammet. Intentionen är att följa det statliga ramavtalet gäl-
lande utställnings- och medverkansersättning (MU-avtalet).
Ansvariga för den dagliga galleriverksamheten är galleriets
konstansvarige samt Alva kulturs personal.
Emma Ricklunds stiftelse
Emma Ricklunds stiftelse förvaltar Ricklundgården i Sax-
näs med tillhörande konstsamling. I uppdraget ingår att visa
samlingen för allmänheten och att erbjuda professionella
konstskapare vistelse i Ricklundgårdens ateljéer. Stiftelsens
ambition är att stärka Ricklundgården som arena för fri och
konceptuell konst. Kontakter har knutits i länet och nationell
för att förbättra och stärka samarbeten med Umeå universi-
tet, konstnärliga högskolor samt institutioner och konstnärer
på regional och nationell nivå. Sparbanksstiftelsen Norrland
utser bland annat årligen två unga konstnärer från Västernorr-
land och Västerbotten som ges möjlighet att vistas och arbeta
där. Emma Ricklunds stiftelse ägs av Vilhelmina kommun och
Region Västerbotten.
Utvecklingsområden
Konstkonsulentverksamheten
• Långsiktiga strategier för att främja konst-
området och konstnärernas förutsättningar och I regionen finns flera årligt återkommande filmfestivaler. Störst
arbetsvillkor
• Residensprogram och produktionsplatser
• Plan för regionens bild- och formkonstnärer att Bland andra festivaler märks ”Ammarnäs dokumentärfilmfes-
synas i yrkesmässiga sammanhang nationellt tival”, ”Adak filmfestival” och ”Dellie maa - Sápmi Indigenous
och internationellt
• Digital tjänst för att synliggöra konstområdet Västerbotten visas på ”VAFF filmfestival”, en ambulerande
och de yrkesverksamma bild- och form-
konstnärerna i regionen
Utvecklingsområden
Museum Anna Nordlander
• Arbetet med samlingen ska lyftas och stärkas
• Fördjupa kompetensen inom genus och
normkreativt arbete
• Öka tillgänglighet geografiskt samt fokusera på siering, tekniskt stöd, kompetensutveckling och nätverks-
delaktighet
• Stärka och lyfta konstnärligt arbete
Utvecklingsområden
Västerbottens museum
• Utveckla konstpedagogiska metoder.
Filmkulturell verksamhet
I Västerbotten skapas film som når ut både till invånarna i regi-
onen och till publik i hela världen. Digitaliseringen har ändrat
vårt sätt att skapa och att ta del av film och rörlig bild är en
del av allas vardag numera. Behovet av filmkunnighet har ökat
och utvecklingen av verksamhet inom Skapande skola och
Kulturskola ger möjligheter att arbeta med barn och ungas
filmkunnighet och filmskapande. Utbildningar inom filmområ-
det finns vid filmlinjen på Edelviks folkhögskola, universitets-
utbildningar i filmdesign och digital design på LTU Skellefteå
och Umeå universitet erbjuder undervisning i rörlig bild vid
programmet för digital medieproduktion.
Filmkulturen i Västerbotten har utvecklat sig mycket de senas-
te åren. Flera filmskapare från Västerbotten har fått nationell
och internationell uppmärksamhet för kortfilmer, dokumen-
tärfilmer och långfilmer.
Den samiska filmproduktionen i regionen har stärkts ytterli-
gare. Sameblod och dess framgångar har stärkt intresset för
samisk film. Samtidigt har samiska filmskapare arbetat med
utveckling av flertalet kommande produktioner.
Den professionella filmproduktionsbranschen i Västerbotten
präglas av att bolag som arbetar med beställningsfilm i form
av reklamfilm, musikvideor, informationsfilm och tv-produk-
tion. De har lokala, nationella och internationella uppdrags-
givare och producerar för flera olika typer av visningsfönster.
Många av företagen producerar även fiktivt eller dokumentärt
berättande för biograf, tv eller filmfestivaler.
är ”Umeå europeiska filmfestival” som arrangeras av Folkets
Bio Umeå vilka även arrangerar festivalen ”I kvinnlig regi”.
Film & Art Festival i Tärnaby”. Film av unga filmskapare från
festival som för närvarande genomförs i Skellefteå.
Film i Västerbotten
Film i Västerbotten är ett regionalt resurscentrum för film och
rörlig bild och arbetar med att utveckla filmkulturen i Väster-
botten. Film i Västerbotten är en resurs för aktörer som vill
arbeta med film. Det kan handla om att visa film, utbilda i film
och skapa film. Detta kan ske genom konsultation, medfinan-
stärkande aktiviteter. Film i Västerbotten arbetar med fören-
ingsliv, utbildningar, aktörer i offentlig sektor, näringsliv samt
filmskapare, såväl amatörer som professionella.
Inom området barn och unga arbetar Film i Västerbotten med
barn och unga dels på skoltid och dels på deras fritid. Samar-
beten sker med flertalet olika aktörer bland annat med verk-
samhet inom ”Skapande skola” och ”Kulturskola”.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
För att regionens invånare ska få ta del av ett brett och va-
rierat filmutbud stöttar Film i Västerbotten biografer och an-
dra organisationer som visar film. Inom verksamhetsområdet
produktion och talangutveckling utvecklar Film i Västerbotten
filmproduktion och filmskapare.
Inom alla verksamhetsområden strävar Film i Västerbotten att
utjämna skillnader i tillgång till filmkultur. Det gäller invånar-
nas möjligheter till att utveckla det egna skapandet, lära sig
mer om film samt möjligheten att ta del av ett rikt och varierat
filmutbud.
Utvecklingsområden Film i Västerbotten
Filmkunnighet för barn och unga
Film i Västerbotten arbetar med att utveckla barn och ungas
filmkunnighet och egna skapande. Genom att få prova på att
göra film får barn och unga förståelse för hur film och rörlig
bild fungerar. Digitaliseringen med ökat användande av inter-
net, sociala medier, mobiltelefoner och streamad film har gjort
att dagens barn och unga ser mer på rörlig bild än tidigare ge-
nerationer. Rörlig bild är en stor del av barn och ungas liv och
vardag. Barn och unga kommunicerar med rörliga bilder, ut-
rycker sig med hjälp av dem och hämtar information via dem.
Inom begreppet filmkunnighet pratar man om att ge förståelse
för film och rörlig bild genom att låta barn och unga se, prata
om och skapa rörlig bild. Detta utvecklar kreativitet och ger
barn och unga kunskapen att kritiskt granska rörlig bild som
dyker upp i vardagen.
Film i Västerbotten har som ambition att stärka infrastruk-
turen för filmpedagogik i regionen. För att erbjuda kvalitativ
filmpedagogik i hela regionen krävs en infrastruktur med sam-
arbetspartners till Film i Västerbotten, ändamålsenlig teknik
samt frilansande filmpedagoger. I detta syfte vill Film i Väster-
bottens utveckla samarbetspartners som exempelvis skolor,
föreningar, företag, fritidsgårdar och kulturskolor. De frilan-
sande filmpedagogerna består av utbildade filmpedagoger
och professionella filmskapare. Innehållet i de filmpedagogis-
ka paketen tas fram utifrån aktuella ämnen och är anpassade
till barn och ungas perspektiv. De kan till exempel skapas av
en professionell filmskapare som tar fram ett pedagogiskt ma-
terial baserat på en egen film.
Främja filmvisningar på biograf och filmfestival
Biograferna, filmföreningarna och filmfestivalerna är viktiga
för att Västerbottens invånare ska få ta del av kulturupple-
velser och ett kvalitativt utbud. Film i Västerbotten vill därför
utveckla sin roll som stöd för biografer gällande att kompe-
tensutveckla biografer och fungera som konsultativt stöd. Bio-
graferna står inför varierande utmaningar, exempelvis vittnar
biografer i mindre orter om utmaningar gällande teknisk upp-
rustning eller nyrekrytering av personal.
Filmfestivalerna ger regionens invånare en mångfald av film
och möjlighet att se film som inte når biografernas ordinarie
utbud. Filmfestivalerna fyller även en viktig funktion i mötet
57
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023

mellan publik och filmskapare. För att behålla och utveckla
filmfestivaler kommer Film i Västerbotten att fortsätta dela ut
bidrag i form av arrangemangsstöd till föreningar som genom-
för festivaler och specialvisningar utöver ordinarie bioutbud.
Den tekniska utvecklingen av filmmediet är fortsatt både en
tillgång och en utmaning. Film i Västerbotten vill utveckla sin
arkivering av samproduktioner, det är en stor utmaning att fil-
mer sedan 90-talet ständigt bytt lagringsformat. Filmerna har
ett kulturhistoriskt värde och är en del av ett kulturarv. Det
behövs även utvecklade rutiner för hur regionens visnings-
organisationer får tillgång till filmer från Västerbotten. Film i
Västerbotten fortsätter sätta stort värde i att film från regio-
nen ska nå ut till invånarna och att regionens filmskapare ska
få träffa sin publik.
För att både konstformen och näringen film ska stärkas be-
hövs nya kunskaper och perspektiv. Att film skapas av per-
soner med olika bakgrunder och livserfarenheter ger en
mångfald i berättandet. Här finns positiva erfarenheter av
samarbeten över läns- och nationsgränser. Interregionala och
internationella samarbeten har stärkt filmen i regionen och
Film i Västerbotten ser även positivt på aktiviteter med del-
tagare från andra kultur- och medieyttringar. Flertalet filmer
från Västerbotten är gjorda av personer som har en bakgrund
inom konst, journalistik, dans eller teater.
Film i Västerbotten vill närmsta åren dels stärka nätverket för
både nya och etablerade filmskapare, dels göra riktade kom-
petensutvecklande insatser som genererar mer professionella
filmteam.

Stärka den professionella produktionen av långfilm,

tv-drama och dokumentär
Filmproduktioner från Västerbotten har under se senaste åren
rönt såväl nationella som internationella framgångar. Filmska-
pare från regionen har blivit internationellt uppmärksammade
och flera filmskapare har debuterat som långfilmsregissörer.
Filmens olika format, kort-, dokumentär- och långfilm har alla
haft en positiv utveckling i Västerbotten och nått ut på inter-
nationella arenor. Filmskapare från Västerbotten har möjlighet
att få nationell och internationell finansiering till långfilm och
tv-drama.
Utvecklingsområden Film i Västerbotten
• Filmkunnighet för barn och unga
• Främja filmvisningar på biograf och filmfestival
• Stärka den professionella produktionen av
långfilm, tv-drama och dokumentär
• Nätverksstärkande och kompetensutvecklande
aktiviteter inom filmproduktion

Film i Västerbotten har samtidigt en mycket begränsad pro-

duktionsbudget vilket gör att produktioner av berättelser
från Västerbotten spelas in utanför Västerbotten. Det finns
även en risk att bolag som byggts upp i Västerbotten flyttar
till andra regioner och att återväxten upphör. Det behövs mer
medel till filmproduktion i regionen för att kunna fortsätta
skapa starka berättelser och ge filmbolagen möjlighet att växa
som näringar.

De filmer som nått framgångar har visat på kvalitet och konst-

närlig förnyelse. En viktig faktor har varit att ge filmskapare
från regionen möjlighet att berätta sina egna historier. Filmer-
na fungerar som internationellt utbyte mellan Västerbotten
och övriga världen. Inte minst märks detta bland den samis-
ka filmproduktionen som utvecklats tydligt de senaste åren.
Med stärkt regional finansiering från Västerbotten kan film
från regionen fortsätta utvecklas.

Nätverksstärkande och kompetensutvecklande aktive-

ter inom filmproduktion
Film i Västerbotten har en stark tradition av att arbeta med
talangutveckling och kompetensutveckling av filmskapare.
För att få fram nya filmskapare och utveckla professionella
filmskapare krävs nätverksstärkande och kompetensutveck-
lande aktiviteter i form av kurser, seminarier, workshops och
branschträffar. Film i Västerbotten har som ambition att film-
skapare ska kunna utveckla sig i regionen oavsett tidigare er-
farenheter. Foto: Simon Öhman Jönsson.
Från inspelningen av kortfilmen Kometen.

58

Hemslöjdsfrämjande verksamhet
Slöjden är viktig för en hållbar utveckling genom att den för-
enar traditioner, generationer, kulturarv och historia med
samtid och framtid. Slöjden är en viktig del i en hållbar utveck-
ling med rötter till självhushållningens tid. Dess universella ut-
tryck möjliggör för människor att mötas mellan generationer
och över landsgränser. Duodji, samisk slöjd, har varit och är
en viktig del i det samiska samhället som kulturbärare och
identitetsskapare genom att kunskap, kultur och kulturarv
vävs samman. Västerbottens läns hemslöjdsförening har en
110-årig tradition och är huvudman för två länshemslöjdskon-
sulenter, en för hård slöjd och en för textil.
Länshemsljöjdskonsulenterna arbetar med att förnya slöj-
den som kultur och näring. I regionen finns ett flertal yrkes-
verksamma slöjdare och konsthantverkare samt slöjd- och
konsthantverksföreningar med egna verkstäder: Ersboda
slöjdförening, Vilhelmina sameslöjdförening, Vännäs slöjd
med Slöjdarnas hus och Handens hus i Skellefteå är några av
de föreningar och verksamheter som bidrar till utställningar,
försäljning, utbildning och kurser. Vid Umeå universitet, Edel-
viks folkhögskola och Vindelns folkhögskola finns utbildning-
ar i textil, trä och smide. Flera av regionens studieförbund be-
driver också kursverksamhet inom konstområdet.
Västerbottens läns hemslöjdsförening
Konsulenter finns inom hårdslöjd och textil och Västerbottens
läns hemslöjdsförening är huvudman för länshemslöjdskonsu-
lentverksamheten. Hemslöjdsförening är ansluten till Sveriges
hemslöjdsföreningars riksförbund, SHR. I Skellefteå kommun
finns Handens hus som har en kommunalt anställd hemslöjd-
skonsulent för slöjd och konsthantverk och som har ett nära
samarbete med länshemslöjdskonsulenterna och föreningen.
Nationellt samarbetar landets konsulenter kring gemensam-
ma projekt och utställningar.
Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH är den statliga myndig-
heten med uppgift att främja hemslöjd. De arrangerar bland
annat fortbildningar för hemslöjdskonsulenter och fördelar
projektmedel. Hemslöjdsförening har en 110 årig tradition
med samlad kunskap om slöjden i regionen och arbetar för att
tillvarata, utveckla och förnya slöjden som kultur och näring.
Inom hemslöjdsrörelsen finns praktisk erfarenhet och gedigen
kunskap om hur saker görs för hand.
Hemslöjden förenar traditioner, generationer, kulturarv och
historia med samtid och framtid. Västerbottens läns Hems-
löjdsförening grundades 1909 och föreningen är majoritet-
sägare i Hemslöjden AB i Umeå. Genom butiken har slöjdare
och konsthantverkare möjlighet till utställning och försäljning.
Foto: Kristina Ersviken.
Lagning med sashiko-broderi med SFI i Sorsele.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Utvecklingsområden
Västerbottens läns hemslöjdsförening
Genom slöjd arbeta för ett hållbart samhälle för miljö
och människor – en hållbar konsumtion
Slöjden är universell, finns i hela världen och förenar
människor och kulturer med rötter i olika länder. Slöjd kan
vara friskvård och kultur, där hjärna, hand och kropp får röras
i gemensam ansträngning och avslappning. Hemslöjd handlar
om att göra medvetna val som bidrar till ett hållbart samhälle.
Slöjdtraditionen är hotad som kulturarv och särskilda insatser
behövs för att bevara kunskapen och höja kompetensen inom
området.
Arrangera fortbildningar för slöjdhandledare och ar-
beta vidare med målgruppen barn och unga
Intresset för slöjd och att lära sig olika tekniker från grunden
är stort bland unga. Länshemslöjdskonsulenterna driver och
arrangerar olika aktiviteter med och för målgruppen. Det
finns behov av att utbilda fler handledare och pedagoger inom
hemslöjdsområdet. Genom kompetensutveckling för slöjda-
re/konsthantverkare breddas möjligheter till arbete mot barn
och unga i till exempel ”Skapande skola”. Länshemslöjdskon-
sulenterna arrangerar fortbildningar för lärare och pedagoger
där målsättningen är att arrangera slöjdhandledarutbildningar
i samarbete med Universitet eller folkhögskola.
Stödja utövare som arbetar eller vill börja arbeta med
slöjd och konsthantverk profesionellt
Länshemslöjdskonsulenterna stödjer slöjdare och konsthant-
verkare som är eller vill bli näringsverksamma och som arbetar
med småskalig, lokalproducerad slöjd i regionen. Konsulent-
verksamheten bidrar med rådgivning, kompetensutveckling
och projekt. Verksamheten bidrar med att starta slöjdgrupper
som samverkar med gemensamma utställningar, samar-
beten och utbyten med andra; nationellt eller internationellt.
I grupperna inspireras deltagarna till utveckling och att tänja
gränserna inom slöjdområdet. Grupper som konsulent-
verksamheten har initierat är bla FIMBRIA och vävgruppen
18 vävare. De arbetar tematiskt och arrangerar utställningar
både i och utanför regionen. Utställningsmöjligheter som gör
slöjden mer synlig i det offentliga rummet är viktiga och ger
möjlighet till försäljning. Lokalproducerad slöjd är en viktig
resurs i regionen.
Genomföra och utveckla möjligheterna för hemslöjds-
främjande residens i länet.
Hemslöjdkonsulenterna planerar att kommande år genomföra
och utveckla residens inom slöjdfältet. Satsningen är mång-
bottnad. Slöjdresidens har länge saknats och det behövs en
ny plattform för slöjdarna att utvecklas på samtidigt som re-
sidens kan vara ett sätt trygga immateriella kulturarv på. För-
hoppningen är också att residensen ska leda till nya samarbe-
ten och delar av samhället slöjden annars sällan når.
61
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Skapa nya arenor för samarbeten, där fler har möjlig-
het att uppleva nyttan och glädjen med slöjden
Konsulentverksamheten vill skapa fler mötesplatser för slöjd
och hantverk där regionens innevånare ges möjlighet till
slöjdupplevelser och där slöjdare/konsthantverkare ges fler
möjligheter till arbete. Ett exempel är på Ålidhem där ett slöj-
dat utegym tagit form med initiativ från hårdslöjdskonsulen-
ten i Västerbottens läns hemslöjdsförening. Resultatet blev
en tvärkulturell plats för motion, integration och slöjd i det of-
fentliga rummet där redskapen är tillverkade på ett slöjd- och
hantverksmässigt sätt.
Främja kunskapsöverföring av slöjdkunskaper genom
kursverksamhet
Tekniker som rotslöjd, tovning, näverslöjd, vävning och tälj-
ning, är några exempel på slöjdtekniker som hemslöjdsför-
eningen arrangerar kurser i. Insatser för att bevara de tradi-
tionella slöjteknikerna är viktiga eftersom de annars riskerar
att försvinna. Hemslöjdsföreningen har ett arkiv med slöjd,
inventeringar och skisser från föreningens historia. I Arkivet
arbetar verksamheten vidare med att digitalisera och fotogra-
fera det som finns i samlingarna. På textila sidan är hemslöjd-
skonsulenten rådgivande för de 20-talet dräkter som finns i
Västerbotten. Under de senaste åren har dräktintresset ökat
och kräver större arbetsinsats. Där har konsulentverksam-
heten ett ansvar för framtagning av dräkttyger och för att
kvalitén på materialet bibehålls. Vävstugornas verksamheter
runt om i regionen är viktiga kulturbärare och kan bidra till det
arbetet. I varje kommun finns ett flertal vävstugor som bevarar
traditionerna i regionen och för kunskaper vidare. Vävstugor-
na har också en viktig social betydelse.  turskapare och kulturaktörer i regionen. Samverkan mellan
62
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Nya och alternativa konst- och
Utvecklingsområden kulturformer
Västerbottens läns hemslöjdsförening
Genom att korskoppla konst och kultur uppfinns nya konst-
• Genom slöjd arbeta för ett hållbart samhälle för och kulturuttryck. Kultur som begrepp inrymmer en mängd
miljö och människor – en hållbar konsumtion olika element som på sina respektive unika sätt förenar och
• Arrangera fortbildningar för slöjdhandledare utvecklar människor och samhällen. Kultursamverkansmo-
och arbeta vidare med målgruppen barn och dellen inrymmer ett antal regionala kulturverksamheter men
unga utanför modellen finns en mängd fristående aktörer som på
• Stödja utövare som arbetar eller vill börja olika sätt bidrar till att utveckla kulturen såväl som samhället.
arbeta med slöjd och konsthantverk professionellt Det kan handla om subkulturer som genom sin närvaro ifråga-
• Genomföra och utveckla möjligheterna för sätter och utmanar samhällsnormer eller konstnärliga uttryck
hemslöjdsfrämjande residens i länet eller som oftast inte inryms i en mer traditionell benämning
• Skapa nya arenor för samarbeten, där fler har av kulturbegreppet, men som spelar en viktig roll. En utma-
möjlighet att uppleva nyttan och glädjen med ning för de fria kulturaktörernas är det bidragssystem som kan
slöjden begränsas av prioriterade åldersgrupper. Nuvarande bidrags-
• Främja kunskapsöverföring av slöjdkunskaper system bör ses över i syfte att möjliggöra för nya konst och
genom kursverksamhet kulturuttryck att ta plats på den regionala arenan.
Spelkultur
Inom begreppet spelkultur ryms olika former av spel och spel-
relaterade grenar såsom digitala spel, lajv, brädspel, rollspel,
cosplay och fantastik. Spel är en interaktiv kulturform där del-
tagarna samtidigt kan vara både åskådare och medskapare.
Spelkulturen är också ofta genreöverskrivande och det finns
naturliga beröringspunkter med traditionella kulturuttryck
som slöjd, teater, film, musik, litteratur och kulturarv. Spel kan
även användas som ett pedagogiskt verktyg och bidrar till att
skapa nya arbetstillfällen. Spelföreningar är idag viktiga kul-
dessa och andra kulturverksamheter bör utvecklas och spel-
kulturen lyftas fram och synliggöras. Olika initiativ för en mer
jämställd och öppen spelkultur behöver också utvecklas. Re-
gion Västerbotten ser ett behov av att tydligare lyfta fram och
inkludera spelkulturen i den kulturpolitiska kontexten.
Unravel Two, Coldwood Interactive.
63
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
5. Uppföljning och utvärdering
Region Västerbotten ansvarar för att löpande samordna upp-
följning och utvärdering av den regionala kulturplanen. Detta
sker i enlighet med förordning (2010:2012) om fördelning av
vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet och utifrån de
nationella kulturpolitiska målen.
Myndigheten för kulturanalys har regeringens uppdrag att
utvärdera, analysera och redovisa effekterna av den statliga
kulturpolitiken.
Kvantitativa och kvalitativa redovisningar görs årligen för de
regionala kulturverksamheter som ingår i kultursamverkans-
modellen. I redovisningarna följs verksamhetens utvecklings-
områden och kulturplanens samverkansområden upp. Un-
derlagen sammanställs av Region Västerbotten till Kulturrådet
i enlighet med gällande förordningar och riktlinjer.
De regionala kulturverksamheterna gör egna redovisningar i
årsbokslut och verksamhetsberättelser som följs upp av Re-
gion Västerbotten och som också ligger till grund för Region
Västerbottens egen årsredovisning kopplad till regionplanen.
Region Västerbottens kulturutskott ansvarar för regelmässig
uppföljning, utvärdering och analys av verksamhetsområdet.
Kulturplanen är del av målsättningarna i regionplanen och den
regionala utvecklingsstrategin.
Övriga verksamheter och projekt som regionen ingått över-
enskommelser eller uppdrag tillsammans med följs också upp.
Uppföljning görs gällande antagna handlingsplaner, direktiv
och policys inom konst- och kulturområdet såväl som eko-
nomiska uppföljningar, detta sker löpande. Detsamma gäller
uppföljning av genomförda möten och konferenser.
Region Västerbotten avser att utveckla formerna för uppfölj-
ning och utvärdering med fokus på dialog och tematiska mö-
tesplatser. Formaliserade kommundialoger som genomförs
årligen är en gemensam ambition för Region Västerbotten och
regionens kommuner. Genom systematisk uppföljning skapas
bättre förutsättningar för analyser och utvärderingar. Region
Västerbotten genomför vid behov analyser av horisontella
perspektiv och särskilda konst- och kulturområden i syfte att
stärka den regionala kulturutvecklingen.
64
6. Regionala kulturverksamheter
Följande verksamheter ingår i Region Västerbotten regionala
kulturverksamhet som uppbär statliga och/eller regionala an-
slag.
Västerbottensteatern AB: Västerbottensteatern AB ägs till
60 procent av Region Västerbotten och till 40 procent av Skel-
lefteå kommun. Västerbottensteatern har ett regionalt ansvar
att producera, främja, stärka och utveckla teater och annan
scenisk konst i regionen.
Giron Sámi Teáhter: Giron Sámi Teáhter är en turnerande
institutionsteater med huvudsäte i Kiruna samt verksamhet
för ungdomar i Tärnaby. Giron Sámi Teáhter är organiserad
som en ideell förening vars medlemmar till största delen be-
står av sameföreningar och samiska organisationer.
Fria teatrar: Region Västerbotten ger årliga anslag till föl-
jande fria teatrar i regionen; Profilteatern, Skuggteatern och
Ögonblicksteatern. De har sina fasta scener i Umeå men be-
driver en omfattande turnéverksamhet både i och utanför
regionen. Teatrarnas uppdrag innebär satsning på barn- och
ungdomsproduktioner.
Teatercentrum Norra: Teatercentrum Norra erhåller re-
gionala medel från Region Västerbotten, Region Jämtland
Härjedalen, Region Västernorrland och Region Norrbotten.
Teatercentrums verksamhet syftar till att skapa bättre förut-
sättningar för sina medlemmar, teatrar och individer, att utöva
fri professionell teaterkonst.
Norrlandsoperan AB: Norrlandsoperan AB ägs till 60 pro-
cent av Region Västerbotten och till 40 procent av Umeå kom-
mun. Norrlandsoperan har ett regionalt ansvar att producera,
främja, stärka och utveckla opera, musikteater, musik, dans
och annan scenisk verksamhet i regionen. I uppdraget ingår
även den regionala danskonsulentverksamheten och den re-
gionala musikverksamheten.
Dans i Västerbotten: Den regionala danskonsulentverk-
samheten ska verka för att dans ska ges större plats i invån-
arnas vardag, med fokus på barn och unga, öka kunskapen
om danskonsten i regionen, vara ett stöd för dem som yrkes-
mässigt eller på fritiden vill arbeta med och för danskonsten
samt bidra till att stärka dansens ställning. Dans i Västerbotten
handlägger även det regionala turnéstödet för dansgrupper
enligt gällande riktlinjer.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Norrlands nätverk för Musikteater och Dans (NMD):
NMD är ett kommunalförbund med de tre nordligaste regi-
onerna och Region Jämtland Härjedalen som medlemmar.
NMD är ett turnénätverk för opera, musikteater och dans.
Region Västerbotten förmedlar det statliga bidraget till NMD
inom ramen för kultursamverkansmodellen.
MOTILI: MOTILI (Musik och Teaterföreningar i Lappands In-
land) är en förening bestående av representanter från fem in-
landskommuners musik- & teaterföreningar. Uppdraget är att
bidra till att skapa ett brett kvalitativt musikutbud i inlandet.
MOTILI erhåller ett årligt arrangörsstöd från Region Väster-
botten och Statens kulturråd.
Riksteatern Västerbotten: Riksteatern Västerbotten är hu-
vudman för den regionala konsulentverksamheten inom tea-
terområdet och arbetar för att främja tillgången till ett mång-
sidigt och kvalitativt scenkonstutbud i hela regionen, särskilt
för barn och unga. Riksteatern Västerbotten handlägger det
regionala turnéstödet för fria teatrar enligt gällande riktlinjer.
Västerbottens museum AB: Västerbottens museum AB
ägs till 60 procent av Umeå kommun och 40 procent av Re-
gion Västerbotten. Västerbottens museum har ansvar för
kulturmiljöverksamheten i hela Västerbottens län och för att
bevara, dokumentera, utforska, vårda och levandegöra re-
gionens kulturarv, konst och konsthantverk. Sune Jonsson
centrum för dokumentärfotografi är en del av Västerbottens
museum.
Skellefteå museum AB: Skellefteå museum AB ägs till 60
procent av Skellefteå kommun och till 40 procent av Region
Västerbotten. Skellefteå museum har ett regionalt ansvar för
den museala verksamheten och kulturmiljövården i Skellef-
teå, Norsjö och Malå kommuner, samt huvudmannaskap för
Museum Anna Nordlander. Skellefteå museum har ett över-
gripande regionalt ansvar beträffande teknik- och industrihis-
toria efter år 1900. Skellefteå museum ska genom Museum
Anna Nordlander vara en mötesplats för hela regionen där
samtidskonst och genusfrågor står i centrum och har även
uppdraget att bedriva regional konstkonsulent verksamhet.
Skogsmuseet i Lycksele AB: Skogsmuseet i Lycksele AB
ägs till 51 procent av Lycksele kommun och till 49 procent av
Region Västerbotten. Skogsmuseet i Lycksele har ett övergri-
pande regionalt ansvar beträffande skogens och skogsbrukets
historia, samt att synliggöra den samiska kulturen.
65
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Västerbottens läns hembygdsförbund: Västerbottens
läns hembygdsförbund uppbär ett årligt verksamhetsanslag
för sitt kulturarvsarbete i regionen. Hembygdsförbundets
övergripande mål är att tillvarata och vårda de västerbottniska
kulturarven i samverkan med sina medlemsföreningar.
Folkrörelsearkivet i Västerbotten: Folkrörelsearkivet i
Västerbotten har till uppgift att samla, bevara och tillgänglig-
göra i första hand förenings- och folkrörelsearkiv i Västerbot-
ten. Region Västerbotten och Umeå och Skellefteå kommu-
ners gemensamma finansiering fördelas så att regionen står
för 62,5 procent av verksamheten i Umeå respektive Skel-
lefteå och att kommunerna står för 37,5 procent av verksam-
heten i sin kommun.
Företagsarkivet i Westerbotten: Företagsarkivets i Wes-
terbotten huvuduppgift är att samla, bevara och för forsk-
ning tillhandahålla arkivmaterial från verksamma eller tidigare
verksamma företag inom Västerbottens län. Region Väster-
botten står för 50 procent av regionens anslag och Umeå och
Skellefteå står för 25 procent vardera.
Regionbibliotek Västerbotten: Regionbibliotek Västerbot-
ten är en del av det nationella biblioteksnätverket och driver
biblioteksutveckling i regionen. Verksamheten främjar sam-
arbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Arbetet bedrivs
i enlighet med den regionala biblioteksplanen. I den regionala
biblioteksverksamheten ingår områdena litteratur- och läs-
främjande. Region Västerbotten är huvudman för den regio-
nala konsulentverksamheten inom läs och litteraturfärmjande.
Kultur och hälsa och sjukhusbiblioteken: Regionbibliotek
Västerbotten driver kultur och hälsa verksamhet, vilket omfat-
tar de tre sjukhusbiblioteken i Umeå, Skellefteå och Lycksele.
På Norrlands universitetssjukhus inryms sjukhusbiblioteket i
kulturcentrum Alva Kultur och där finns även Galleri Alva.
Konstfrämjandet Västerbotten: Konstfrämjandet Väs-
terbotten är en ideell förening vars medlemmar utgörs av
folkrörelseorganisationer och föreningar inom Västerbottens
län. Konstfrämjandet Västerbotten uppbär ett årligt verksam-
hetsanslag för bland annat konstbildande verksamhet och har
även uppdraget att bedriva regional konstkonsulentverksamhet.
Konstkonsulentverksamhet: Konstfrämjandet Västerbot-
ten och Museum Anna Nordlander har uppdraget att bedriva
regional konstkonsulentverksamhet i syfte att skapa bättre
förutsättningar för regionens yrkesverksamma konstnärer,
främja barn och ungas möjligheter att skapa och uppleva
bildkonst samt bredda allmänhetens kunskap och intresse för
bild- och formområdet.
66
Kulturstipendier: Region Västerbotten delar årligen ut ett
bildkonststipendium och högst fyra målinriktade kultursti-
pendier. Stipendierna riktar sig till kulturskapare och är avsed-
da att möjliggöra exempelvis konstnärligt utvecklingsarbete.
Region Västerbotten delar även ut ett hedersstipendium i
form av en minnesgåva.
Galleri Verkligheten: Galleri Verkligheten är ett icke-kom-
mersiellt konstnärsdrivet projektrum för samtidskonst i Umeå
som erhåller bidrag från Region Västerbotten, staten och
kommunen. Galleriets verksamhet består av utställningar, fö-
reläsningar och internationella samarbeten.
Galleri Alva: Galleri Alva är en del av kulturcentrum Alva
Kultur på Norrlands universitetssjukhus i Umeå och en plats
för nyskapande, gränsöverskridande och undersökande
konstnärliga uttryck.
Emma Ricklunds stiftelse: Emma Ricklunds Stiftelse ägs av
Vilhelmina kommun och Västerbottens läns landsting till 60
respektive 40 procent och drivs med stöd av Region Väster-
botten och Vilhelmina kommun. Emma Ricklunds stiftelse för-
valtar Ricklundgården i Saxnäs med tillhörande konstsamling.
I uppdraget ingår att visa samlingen för allmänheten och att
erbjuda professionella konstnärer vistelse i Ricklundgårdens
ateljéer.
Film i Västerbotten: Film i Västerbotten är regionalt resur-
scentrum för film och rörlig bild med uppgiften att stödja och
bredda filmkulturen i Västerbottens län och främja utveck-
lingen av den audiovisuella branschen. Region Västerbotten
är huvudman för den regionala konsulentverksamheten inom
filmområdet.
Västerbottens läns hemslöjdsförening: Hemslöjdsfören-
ingen är huvudman för den regionala konsulentverksamheten
inom slöjdområdet. De arrangerar bland annat kurser och ut-
bildningar för verksamma slöjdare. Genom olika arrangemang
i regionen arbetar hemslöjdskonsulenterna för att fler invåna-
re i regionen får ta del av slöjden.
Mångkultur: Mångkultur ingår i Region Västerbottens egen
organisation. I Region Västerbotten har denna verksamhet
kommit att utvecklas till att ingå i det samlade jämlikhetsarbe-
tet. Ett arbete som bland annat innefattar kunskapsspridning
och dialog.
Studieförbund: I Västerbottens län finns ett tiotal studie-
förbund. Årliga verksamhetsanslag ges till studieförbundens
regionala organisationer. Anslagen åtföljs av en överenskom-
melse. Fördelningen till respektive studieförbund fastställs av
Folkbildning Västerbotten.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Folkhögskolor: I Västerbottens län finns sju folkhögskolor:
fem rörelseägda folkhögskolor och två folkhögskolor som ägs
av Region Västerbotten. Region Västerbotten har en över-
enskommelse med folkhögskolorna i regionen. Årliga verk-
samhetsanslag ges till de fem rörelseägda folkhögskolorna.
Interkommunala ersättningar är ett betalningsansvar Region
Västerbotten har för elever folkbokförda i Västerbottens län
som går utbildningar vid folkhögskolor på andra orter i Sve-
rige.
Västerbottens idrottsförbund/SISU idrottsutbildarna:
Västerbottens Idrottsförbund och Studieförbundet SISU
Idrottsutbildarna Västerbotten har en gemensam överens-
kommelse med Region Västerbotten. Anslaget till idrottsrö-
relsen är kopplad till överenskommelsen.
Friluftsfrämjandet: Friluftsfrämjandet Västerbotten erhål-
ler ett årligt verksamhetsbidrag från Region Västerbotten för
verksamhet som bedrivs för barn och ungdomar.
Ungdomsdistrikt: Region Västerbotten ger årliga anslag till
ungdomsdistrikts organisationer enligt fastställda mål och vill-
kor. Anslagen ska bland annat bidra till kvalitets- och utveck-
lingsarbete inom organisationen samt ge barn och unga en
meningsfull fritid och engagera fler ungdomar i föreningslivet.
Ungdomsbidrag: Region Västerbotten administrerar och
handlägger ungdomsbidrag för barn och unga. Bidragen syf-
tar bland annat till att främja ungt arrangörskap, samverkan
mellan målgruppen och regionala kulturverksamheter och
verksamhetsutveckling.
Samiska arrangemang: Samisk vecka i Umeå, Lycksele och
Vilhelmina genomförs med årliga bidrag från Region Väster-
botten.
67

7. Dialoger och kulturverksamhet
Region Västerbotten samt de verksamheter som har regionalt
och statligt stöd ska samverka eller samråda med kommuner,
professionella kulturskapare och civilsamhälle i både framta-
gande och genomförande av kulturplanen. Det kan göras for-
maliserat och strukturerat eller inom ramen för den verksam-
het som bedrivs. Region Västerbotten har valt nedanstående
dialogstruktur.
Samrådsdialoger har förts med representanter för det profes-
sionella kulturlivet, civilsamhället, urfolket samerna och övri-
ga nationella minoriteter. Samrådsdialogerna har tagit sin ut-
gångspunkt i de befintliga regionala kulturpolitiska målen där
utvecklings- och samverkansmöjligheter inom kulturområdet
diskuterats och identifierats.
Verksamhetsdialoger har förts med respektive verksamhet
som erhåller medel inom ramen för kultursamverkansmodel-
len. Dialogerna har utgått från verksamheternas utmaningar
Samrådsdialoger Kulturforum
maj-oktober 2018 13-14 november 2018
Remissförfarande 4 april-15 juni 2019
Remisscafé 15 maj 2019
Foto: Elin Berge.
Ingen vet att vi känner varann, Skuggteatern.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
och utvecklingsmöjligheter och förts i relation till regionalt
identifierade områden som geografi, samverkan, prioritera-
de målgrupper och allas lika möjligheter att delta i kulturlivet.
Verksamheterna har även varit representerade i kulturdialo-
ger som genomförts i kommunerna.
Kommundialoger har genomförts i regionens femton kommu-
ner. Sammanlagt hölls arton dialoger. Kommundialogerna ar-
rangerades i tre olika format och tog sin utgångspunkt i lokala
utmaningar och behov:
1) Kommunpolitiker och tjänstepersoner i möte med repre-
sentanter för Region Västerbottens kulturutskott, kulturenhet
och regionala verksamheter, 2) utökad dialog med inbjudna
lokala aktörer, 3) öppen dialog där inbjudan gått ut till allmän-
heten. De öppna dialogerna syftade till att identifiera kulturli-
vet i Västerbottens utmaningar.
Verksamhetsdialoger Kommundialoger
november-december 2018 januari-mars 2019
Politisk beredning
och beslut
september-november 2019
69
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
Kulturverksamheter i kommunerna och
kommundialoger
De i dialogerna identifierade utmaningarna och behoven i
kommunerna är bland annat: barn och ungas rätt att ta del
av och skapa kultur, föreningsutveckling i relation till föryng-
ring och återväxt, kulturarvet och kulturmiljöernas betydelse,
kulturskolornas betydelse för barn och ungas kulturskapan-
de, kulturföreningarna och de ideella krafternas betydelse
för lokalsamhället, bibliotekens betydelse för lokalsamhället,
professionella kulturskapares möjligheter att bo och verka, de
regionala kulturverksamheternas synlighet, samisk kultur och
urfolkets rätt till sin egen kultur, digitaliseringens utmaningar
och möjligheter, kultur som integrationsverktyg, geografiska
och demografiska utmaningar, behovet av ändamålsenliga lo-
kaler, ökade resurser och ökad samverkan.
I Bjurholms kommun ansvarar kultur- och utbildningsnämn-
den för kulturverksamheten. I verksamheten ingår bibliotek,
allmänkultur, kulturskola, stöd till studieförbund, kontakt mot
föreningslivet.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Bjurholms kommun: Kul-
turföreningar och studieförbund, hembygdsgård och svenska
kyrkan.
Dialog: I Bjurholm hölls en politiker- och tjänstepersonsdialog
med inbjudna lokala föreningar. Vid dialogen lyftes bland an-
nat frågor gällande ökad delaktighet hos barn och unga, det
ideella arbetets betydelse, föreningsutveckling i relation till
föryngring och återväxt, kulturskolans utmaningar, behovet
av stödstrukturer för arrangörsleden samt kulturarvets bety-
delse i lokal samhället.
I Dorotea kommun ansvarar kommunstyrelsen för kultur-
verksamheten. I verksamheten ingår bibliotek, kulturarrang-
emang och kulturskola.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Dorotea kommun: barn-
kulturen, musik- och teaterförening, husvagnsmuséet och
konstförening. Dorotea är samisk förvaltningskommun.
Dialog: I Dorotea hölls en öppen dialog. Vid dialogen lyftes
bland annat frågor gällande att nå ut till barn och unga med
kultur, behovet av ändamålsenliga lokaler, behovet av ökade
resurser till kultur, föreningsutveckling i relation till föryngring
och återväxt, geografiska och demografiska utmaningar, kul-
turarvet och kulturmiljöernas bevarande och brukande samt
betydelsen av ideella krafter.
I Lycksele kommun ansvarar kommunstyrelsen för kultur-
och fritidsverksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar bland
annat för kommunens delägarskap i Skogsmuseet i Lycksele
AB. I kulturverksamheten ingår bibliotek (med biblioteks-
buss), kulturskolan och allmänkultur.
70
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Lycksele kommun: Hem-
bygdsgillet, Liksjuon Sámiensiäbrrie (Lycksele sameförening),
Lycksele musik- och teaterförening, Lycksele konstförening,
Lycksele Spelmanslag med flera kulturföreningar, Gammplat-
sen, Skogsmuseet i Lycksele, Tuggengården, Lycksele Ateljé
och olika kyrkosamfund. De olika studieförbunden i kommu-
nen står också för en stor del av kulturaktiviteterna. Lycksele
är samisk förvaltningskommun.
Dialoger: I Lycksele hölls två dialoger: en politiker och tjäns-
teperson dialog och en öppen dialog. Vid dialogerna lyftes
bland annat frågor gällande kulturskolans betydelse, behovet
av ändamålsenliga lokaler, samisk kultur och samernas rätt till
sin egen kultur, samverkan, kulturarvet och kulturmiljöernas
betydelse, ekonomi och resurser samt digitaliseringens utma-
ningar och möjligheter.
I Malå kommun ansvarar kultur- och fritidsnämnden för kul-
turverksamheten. I verksamheten ingår bibliotek, kulturskola,
fritidsgård, turistinformation, kulturlokalen forum och allmän-
kultur med exempelvis bidrag till kulturföreningar, studieför-
bund och utdelning av kulturstipendium.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Malå kommun: Kultur-
natta, Lappland Woodstock och aktiviteter/arrangemang
organiserade av ideell sektor och studieförbund, Koppsele,
Lappstan, Malå hembygdsgård, Sagabiografen i Adak, Mu-
seum Göta och Verner. Malå kommun är samisk förvaltnings-
kommun.
Dialog: I Malå hölls en öppen dialog. Vid dialogen lyftes bland
annat frågor gällande barn och ungas möjligheter att skapa
och ta del av kultur, behov av ändamålsenliga lokaler, samver-
kan mellan aktörer, behovet av ökade resurser till kultur samt
föreningsutveckling i relation till föryngring och återväxt.
I Nordmalings kommun ansvarar kommunstyrelsen för kul-
turverksamheten. I verksamheten ingår bibliotek, kulturskola,
bidrag till studieförbund och kulturföreningar samt fritid och
turism.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Nordmalings kommun:
Nordmalings musik- och teaterförening, hembygds- och byg-
degårdsföreningar, Kulturföreningen Huset i Klöse, Konsthall
Norra Kvarken, Olofsfors Bruk och flera museer samt Folkets
Hus i Rundvik.
Dialog: I Nordmaling hölls en politiker och tjänstepersonsdia-
log. Vid dialogen lyftes bland annat frågor gällande behovet
av ökade resurser, betydelsen av samverkan, behovet av upp-
rustningar av vissa lokaler, kulturarvet och kulturmiljöernas
betydelse för kommunen samt bibliotekets roll i lokalsamhället.
I Norsjö kommun ansvarar kommunstyrelsen för kulturverk-
samheten. I verksamheten ingår kulturskola, bibliotek och fri-
tidsgård.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Norsjö kommun: Berät-
tarföreningen, Norsjö hembygdsförening, Norsjöslöjdarna,
Beredskapsmuseum, Norsjö och Bastuträsk Folkets hus,
Dahlbergsgården, Ringvor i Rengård, Svansele dammängar,
Raggsjöliden - Torgny Lindgrens litterära landskap, Kulturre-
servatet Rörträsk Silängar, Älgjägarfolkets viste.
Dialog: I Norsjö hölls en politiker och tjänstepersonsdialog.
Vid dialogen lyftes bland annat frågor gällande behovet av
ändamålsenliga lokaler, kulturarvet och kulturmiljöernas be-
tydelse för kommunen, digitaliseringens utmaningar och möj-
ligheter, de ideella krafternas betydelse, kultur som integra-
tionsverktyg, föreningsutveckling i relation till föryngring och
återväxt, bibliotekets betydelse i lokalsamhället samt behovet
av ökade resurser till kultur.
I Robertsfors kommun ansvarar Tillväxtutskottet för kultur-
verksamheten. I verksamheten ingår bibliotek, allmänkultur
samt bidrag till bildningsförbund och kulturföreningar. Kul-
turskolan hör till Barn och utbildningsutskottet.
Exempel på kulturföreningar och kulturmiljöer i Robertsfors
kommun: Konstföreningen, Bygdeå-Nysätra släktforsknings-
förening, hembygdsföreningen och intresseföreningar, Ro-
bertsfors teater & musik, Robertsfors musiksällskap, Överk-
lintens Folkets Husförening, Bruksmuseet, Kulturrum i Ratan,
Kålaboda lantbruksmuseum.
Dialog: I Robertsfors hölls en politiker- och tjänstepersonsdia-
log med inbjudna lokala föreningar. Vid dialogen lyftes bland
annat frågor gällande barn och ungas möjligheter att skapa
och ta del av kultur i relation till kulturskola, kultur som fram-
gångsfaktor, kulturföreningar och de ideella krafternas be-
tydelse, professionella kulturskapares möjligheter att bo och
verka, geografiska och demografiska utmaningar samt fören-
ingsutveckling i relation till föryngring och återväxt.
I Skellefteå kommun ansvarar kulturnämnden för kultur-
verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens
delägarskap i Skellefteå museum AB och Västerbottenstea-
tern AB. I kulturnämndens verksamhetsområde ingår allmän
kulturverksamhet, programverksamhet, kulturutveckling,
biblioteksverksamhet, offentlig gestaltning, konsthall, konst-
arkiv, kulturskola och Nöjesfabriken - en dagligverksamhet
med inriktning teater. Kulturnämnden ger stöd till studieför-
bund, kulturföreningar och kulturaktörer.
Exempel på kultur och kulturmiljöer: Det finns ett flertal hem-
bygdsföreningar och kulturföreningar i Skellefteå kommun,
festivaler som Berättarfestivalen, Trästocksfestivalen, Nord-
sken, Burträsksvängen och kulturinstitutioner som Museum
Anna Nordlander, Skellefteå Museum, Västerbottensteatern
samt Sara Kulturhus (som är under uppbyggnad) och Nord-
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
anå kultur- och kulturarvsområde för att nämna några exem-
pel. Skellefteå kommun är finsk förvaltningskommun och har
utsetts till Barnrättskommun av Unicef Sverige.
Dialoger: I Skellefteå hölls två dialoger. En politiker och tjäns-
tepersonsdialog och en öppen dialog. Vid dialogerna lyftes
bland annat frågor gällande barn och ungas rätt att ta del av
och skapa kultur oavsett vart i kommunen/regionen de bor,
professionella kulturskapares möjligheter att bo och verka i
Skellefteå kommun och Västerbottens län, behovet av sam-
verkan, kulturskolornas betydelse och utveckling samt det
nya kulturhusets möjligheter och behovet av Nordanå som ett
fortsatt kulturområde.
I Sorsele kommun ansvarar kommunstyrelsen för kultur-
verksamheten. I verksamheten ingår bibliotek och kulturav-
delning.
Exempel på kulturföreningar och kulturmiljöer i Sorsele
kommun: Sorsele Poesisällskap, Ammarnäs Sameförening,
Gargnäs Intresseförening, Lapplatsen i Ammarnäs, Viktoria
kyrkan i övre Juktådalen, Jillesnoule, Sorsele hembygdsområ-
de. Sorsele kommun är samisk förvaltningskommun.
Dialog: I Sorsele hölls en politiker och tjänstepersonsdialog.
Vid dialogen lyftes bland annat frågor gällande betydelsen av
en gemensam viljeriktning när det gäller kulturfrågor i kom-
munen, kommunal samverkan, geografi och demografi, na-
tionella minoriteters kulturer och samernas rätt till sin egen
kultur, bibliotekens roll i lokalsamhället, kreativa näringar och
kulturskapares möjligheter att bo och verka i kommunen, mö-
tesplatser och ändamålsenliga lokaler, föreningsutveckling i
relation till föryngring och återväxt samt kulturskolornas roll
för barn och ungas framtid i inlandet.
I Storumans kommun ansvarar Fritids-, kultur- och utbild-
ningsnämnden för kulturverksamheten. I verksamheten ingår
förskola, grundskola, gymnasium, bibliotek, allmänkultur, bi-
drag till bildningsförbund och kulturföreningar, fritidsgårdar
och Skapande skola.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Storumans kommun:
Storumans musik- och teaterförening, studieförbund, byaför-
eningar, hembygdsföreningar, botaniska trädgården i Hema-
van, kulturreservatet Aatoklibpie/Atoklimpen, Linnéparken i
Gunnarn och hembygdsområdet i Storuman. Storumans kom-
mun är samisk förvaltningskommun.
Dialog: I Storuman hölls en politiker och tjänstepersonsdialog.
Vid dialogen lyftes bland annat frågor gällande behovet av att
synliggöra kulturens roll och betydelse i kommunen, samisk
kultur och samernas rätt till sin egen kultur, samverkan och re-
surser, geografiska utmaningar samt kulturskolans betydelse.
71
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023
I Umeå kommun ansvarar kulturnämnden och kommunsty-
relsen för kulturverksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar
bland annat för kommunens delägarskap i Norrlandsoperan
AB, Västerbottens museum AB, stödet till Gitarrmuseet och
Bildmuseet som har Umeå universitet som huvudman. Under
kulturnämnden ingår allmän kulturverksamhet och biblio-
teksverksamhet. I allmän kulturverksamhet ingår kommunala
kulturskolan, kulturcentrum för barn och unga, kultur i skolan,
konstenheten och Kultur för seniorer samt arrangemangs-
verksamheten i kulturhuset Väven. Umeå utsågs till kulturhu-
vudstad 2014 och är den kommun i landet som satsar mest
pengar på kultur per capita.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Umeå kommun: I Umeå
finns ca 135 registrerade kulturföreningar, 41 samlingslokal-
föreningar, festivaler som Ubmejen Biejvieh (Samiska veck-
an), Littfest, Umeå arabiska filmfestival, Umeå europeiska
filmfestival, Umeå Jazzfestival, Umefolk, Holmöns visfestival
med flera. Friluftsmuseet Gammlia, kulturhuset Väven med
Folkets bio och Kvinnohistoriskt museum, Guitars the muse-
um, Umedalens skulpturpark, kulturmiljöerna på Holmön och
Norrbyskär. Umeå kommun är finsk och samisk förvaltnings-
kommun.
Dialog: I Umeå hölls en politiker och tjänstepersonsdialog. Vid
dialogen lyftes bland annat frågor gällande regionalt konstre-
surscentrum, kulturskola, filmområdet, regionala spelplatser
för fria teatergrupper, festivalstöd, minoritetsspråk, det samis-
ka kulturhuset Tráhppie samt bibliotekssamarbeten.
I Vilhelmina kommun ansvarar kommunstyrelsen för kultur-
verksamheten. I verksamheten ingår allmän kulturverksam-
het, biblioteksverksamhet och museiverksamhet.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Vilhelmina kommun:
Studieförbunden, Riksteatern Vilhelmina, Lappmarkens släkt-
& bygdeforskare, Bernhard Nordhsällskapet och Samevistet/
sameföreningen, Ricklundgården, Norgefarargården, Fatmo-
makke kyrkstad och Folkets Hus. Som exempel på kulturar-
rangemang kan nämnas Nybyggarveckan, Vilhelminabienna-
len och Midnight Light Festival. Vilhelmina kommun är samisk
förvaltnings kommun.
Dialog: I Vilhelmina hölls en öppen dialog. Vid dialogen lyftes
bland annat frågor gällande behovet av ändamålsenliga loka-
ler, digitaliseringens utmaningar och möjligheter, behovet av
en lokal samordning, resursfördelningen mellan kust och in-
land, geografiska och demografiska utmaningar, behovet av
ökade resurser till kultur samt föreningsutveckling i relation till
föryngring och återväxt.
I Vindelns kommun ansvarar kommunstyrelsen för kultur-
verksamheten. I verksamheten ingår Bibliotek, kultur och stu-
dieförbund.
72
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Vindelns kommun: Åm-
sele kultur och teaterförening, Sjungaregårdens kultur- och
teaterförening, Vindelådalens slöjdare, Vindelns konstklubb,
Vindelns föreläsningsförening, GARV, Vindelns hembygds-
förening, Hällnäs historia, Konst i kvarn, Vindelälven, och
Vindelns folkhögskola.
Dialog: I Vindeln hölls öppen en dialog. Vid dialogen lyftes
bland annat frågor gällande vad begreppet kultur innebär för
Vindeln, föryngring och återväxt i relation till bland annat för-
eningsutveckling, behovet av ändamålsenliga lokaler, samver-
kan, ekonomi och resurser samt samordnare.
I Vännäs kommun ansvarar Barn- och utbildningsnämnden
för kulturverksamheten. I verksamheten ingår kultur, biblio-
tek och kulturskola.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Vännäs kommun: Vän-
näs teater- och musikförening, Vännäs konstförening, Slöj-
darnas hus, Motormuseet.
Dialog: I Vännäs hölls en politiker och tjänstepersonsdialog
och en öppen dialog. Vid dialogerna lyftes bland annat frågor
gällande barn och ungas rätt att ta del av och skapa kultur,
professionella kulturskapares möjligheter att vara verksamma,
behovet av ändamålsenliga lokaler, föreningsutveckling i re-
lation till föryngring och återväxt, betydelsen av samverkan,
brukandet av kulturarvet samt Vindelälven som biosfärområde.
I Åsele kommun ansvarar verksamheten Fritid, Turism och
Kultur för kulturverksamheten som ligger under kommun-
styrelsen. I verksamheten ingår allmän kultur, biblioteksverk-
samhet, museiverksamhet, kommunens konst, kulturskola
och bidrag till föreningar och studieförbund, ungdomsgård,
Kulturhuset, bion samt turism, inflyttning och Fritidsanlägg-
ningar.
Exempel på kultur och kulturmiljöer i Åsele kommun: Åse-
le Musik- och Riksteaterförening, Åsele Folkdanslag, Åsele
dragspelsgille, Åsele vävstugeförening, Opera i berget, Åsele
e-sport förening, Lappmarkens släkt och bygdeforskare, hem-
bygdsområdet, Konstvägen 7 älvar, Sagavägen och Björnlan-
dets nationalpark. Åsele kommun är samisk förvaltningskom-
mun.
Dialog: I Åsele hölls en politiker och tjänsteperson dialog med
inbjudna lokala föreningar. Vid dialogen lyftes bland annat
frågor gällande barn och ungas möjligheter att skapa och ta
del av kultur, behovet av ändamålsenliga lokaler, samverkan
mellan aktörer, behovet av ökade resurser till kultur, kultur
som integrationsverktyg, digitaliseringens utmaningar och
möjligheter, föreningsutveckling i relation till föryngring och
återväxt, geografiska och demografiska utmaningar, motta-
gar- och arrangörledets förutsättningar samt resursfördel-
ningen mellan kust och inland.
Foto: Region Västerbotten.
Kulturplan Region Västerbotten 2020-2023

6
Dialoger 2018-2019

Samrådsdialoger
Deltagare vid respektive samrådsdialog var representanter för:

28 maj Urfolket samer
14 juni Folkbildning Västerbotten
23 september Arrangörsföreningar
24 september Sverigefinnar
26 september Romer och Tornedalingar
3 oktober Professionella kulturskapare
7 december Ungdomsdistriktsorganisationer och kulturföreningar
13 december Uppföljande dialog urfolket samer

Verksamhetsdialoger
19 november Skellefteå museum AB
19 november Konstfrämjandet Västerbotten
21 november Norrlandsoperan AB
21 november Västerbottens museum AB
22 november Västerbottensteatern AB
22 november Skogsmuseet i Lycksele AB
30 november Profilteatern
30 november Skuggteatern
3 december Företagsarkivet i Westerbotten
3 december Folkrörelsearkivet Västerbotten
4 december Riksteatern Västerbotten
4 december Västerbottens läns hemslöjdsförening
5 december Ögonblicksteatern
10 december Kultur och hälsa

Kommundialoger
16 januari Malå kommun
17 januari Norsjö kommun
31 januari Vännäs kommun
1 februari Nordmalings kommun
12 februari Bjurholms kommun
14 februari Åsele kommun
18 februari Lycksele kommun
19 februari Dorotea kommun
20 februari Vilhelmina kommun
26 februari Sorsele kommun
27 februari Storumans kommun
28 februari Skellefteå kommun
12 mars Robertsfors kommun
14 mars Umeå kommun
18 mars Vindelns kommun

6. Exklusive ordinarie löpande dialoger och politiska möten.

74
www.regionvasterbotten.se