PPLET

STUDIEHANDLEDNING
Om omstllning utifrn ett pple

PPLET SYMBOL FR OMSTLLNING

OM HANDLEDNINGEN
pplet. Fruktbarhets- och kunskapssymbol, solfngare och rvara! En fantastisk frukt som ger tonvis med skrd landet runt, nstan utan insatser. nd importeras de flesta pplen vi ter. Detta r en inspirationsskrift till studiecirklar om pplet. pplet r en fruktbar vg in i de stora utmaningar som omstllningsrrelsen arbetar fr att hantera: klimatkrisen, en- Plantera ett ppeltrd idag, om s ergikrisen och den ekonomiska krisen. vrlden gr under imorgon Martin Luther Frhoppningen r att studiecirklarna utmynnar i ett firande, en manifestation, ett projekt dr vi kan dela och sprida vra tankar och ider om omstllningen av lokalsamhllet, allt med utgngspunkt i pplet. Vi gr 2011 till pplets r ret d vi inte lter ngra pplen g till spillo. Tnk om hela Sverige i hst sjuder av fester till pplets ra! Vi hoppas att denna handledning fr fler att stifta bekantskap med det rika kulturarv vi har i form av frgrika, doftande pplen och de tekniker, recept och historier som finns runt dem. Att fler anvnder pplen som ett stt att lyfta omstllningsfrgorna och ta vara p lokala resurser. Att fler lr knna Alice, Ingrid Marie, Stenbock och Gloster!

Fakta om omstllningsrrelsen
I utmaningarna med oljetoppen och klimatfrndringarna finns mjligheten till en social, ekonomisk och kulturell renssans vars like vi aldrig, p riktigt, drmt om tidigare. Rob Hopkins Vi har ett akut behov av att minska utslppen frn frbrnningen av fossila brnslen fr att inte klimatet ska kollapsa. Samtidigt kar ocks medvetenheten om att vi befinner oss p oljetoppen, att det inte lngre r mjligt att ka uttaget av olja. Eftersom vra samhllen r beroende av billig fossil energi innebr detta stora krav p frndringar. Insikten om att klimatkrisen och energikrisen hnger ihop och drfr behver lsas tillsammans har skapat omstllningsrrelsen. Det r en ny folkrrelse som tog fart i England r 2006 (Transition Towns) och som nu sprider sig snabbt ver hela vrlden. Det r inte en organisation, snarare ntverk av mnniskor med olika bakgrund. Omstllningsrrelsen arbetar fr att ka resiliensen i vra lokalsamhllen (frmga att klara av strningar, motstndskraft), fr kad vlfrd med mindre energianvndning.

Omstllning Sverige
transitionsweden.se
2

INLEDNING
pplet r vr ldsta frukt och det finns tusentals sorter, varav ett par hundra i Sverige. pplet r en mycket stark symbol som funnits med sedan stenldern och i mnga religioner, ven om det nog inte var ett pple Eva bjd Adam. I den fornnordiska mytologin t asarna av Iduns pplen som gav evig ungdom, hlsa och vlstnd. pplet har genom tiderna ven symboliserat kunskap och visdom, fruktbarhet och krlek. pplet associeras med skrden och p s stt med rikedom och makt. I denna betydelse anvnds rikspplet. Omstllning Sverige har valt pplet som symbol. Det r en resurs som vi har i rikt mtt, och symboliken passar omstllningen som betonar vikten av kunskap fr framtiden, fruktbarheten i den egna bygden och krlek till naturen och medmnniskorna. Idag har vra frukttrd, speciellt pplen, gtt frn att vara en resurs till i mnga fall ett problem. Mnniskor vet inte var de ska gra av frukten - den lggs p komposten, krs till tippen eller lggs i skogen. Tidigare i historien har mat varit ngot som produceras i nrheten, av folk vi r bekanta med. Det r inte frrn efter andra vrldskriget som matproduktionen har blivit en industri, med mat som reser ver hela jordklotet och som krver mer fossil energi fr att produceras n vad som finns i sjlva maten. Det r ett system som bara fungerar med hjlp av stora insatser av billig energi. Samtidigt finns en stor potential att odla mer mat dr vi bor, i trdgrdar, kolonitrdgrdar och annan stadsnra odling. pplena r ju en fantastisk tillgng, som kan konserveras p olika stt och ge smak och vitaminer nstan hela ret. Vi skulle m bra av att ta mer frukt. Livsmedelsverket anser att vi borde ta minst 500 gram frukt och grnt, vilket f gr. En kning av konsumtionen av frukt och grnsaker till i genomsnitt tminstone 400 gram per dag skulle kunna minska frekomsten av cancer med 20 % i Sverige. En kning till 600 gram per dag (i genomsnitt) uppskattas kunna resultera in en minskning p 10-20% av frekomsten av hjrt-krlsjukdomar i befolkningen. Att samlas kring pplet ger ocks sociala effekter. Omstllningen r inget vi kan klara p egen hand, som individer. Vi behver gra detta tillsammans, och d mste vi ocks mtas och lra knna varandra. Vad kan vara mer lustfyllt n att mtas ver en mustningsmaskin!

FAKTA OM STUDIECIRKELN
En studiecirkel r en grupp mnniskor som samlas fr att ka sina kunskaper inom ett omrde utifrn egna nskeml, frutsttningar och behov. Man lr av varandra och hjlps t att komma framt. Studiecirkeln r en metod fr att utvecklas tillsammans. Att lyssna och ta del av varandras synpunkter och erfarenheter r en lrande del. Likas att man gemensamt beslutar hur arbetet ska lggas upp och vilket mlet r. En cirkel har minst 3 deltagare som trffas vid minst 3 tillfllen fr att studera under ledning av en godknd ledare. Cirkeln pgr under sammanlagt minst 9 studietimmar (en studietimme=45 minuter). Samtliga cirklar ska ha en studie- eller arbetsplan. Hos Studiefrmjandet kan man f std och rd fr att starta en cirkel.

Frsta trffen:
kp med er olika pplen frn affren, eller om det r ssong, ta med frn trdgrden. Dofta, smaka och knn. Vilka sorter knner ni till? Har ni ngot favoritpple? Varfr vill vi engagera oss i en cirkel? Vad r var och ens ml med cirkeln? Vilka kunskaper har vi tillsammans? Vad vill vi att cirkeln ska resultera i? Nedan beskrivna teman kan vara grund fr varsin trff eller tema fr hela cirkeln, beroende p intresse. 1. pplet och lokalekonomin 2. pplet och energin 3. Att terta kunskap: odla, frvara och frdla pplen 4. pplet berttar om framtiden

Frslag p material att utg ifrn:

Stll om Sverige! Inspiration och handledning fr omstllningsgrupper. Hela Sverige ska leva, 2010. Finns p ntet eller bestlls frn Hela Sverige ska Leva. Vrldens bsta by. Hela Sverige ska leva, 2010. En skrift om lokal utveckling. http://www.helasverige.se/kansli/informationsmaterial/ Local Food: How to Make it Happen in Your Community. Tamzin Pinkerton och Rob Hopkins, 2009. En praktisk guide till lokala matprojekt med inspirerande engelska exempel p sdana: skolprojekt, lokala matmarknader, kooperativa trdgrdar etc. pplet frn myt till mun. Katja Brandt, 1999. Om pplet i kulturen och historien. Bokfrlaget Krnhuset ger ut flera bcker om pplen, bland annat bibeln Svenska pplen (2010) som ingende behandlar 245 sorter, samt den mindre omfattande 100 sorters pplen. http://www.karnhuset.com

TEMAN
1. PPLET OCH LOKALEKONOMIN
Nr Linn gjorde sina resor runt Sverige var ett av syftena att inventera landets resurser fr att se om de kunde utvecklas fr att frbttra handelsbalansen. Sverige var sargat av krig och behvde komma p ftter igen. Senare, under vrldskrigen nr vi inte kunde importera mat, uppmuntrades bde yrkesodlare och hemmaodlare att odla pplen (och annat). nda in p 80-talet fanns ett importstopp p pplen under den svenska ssongen fr att skydda ppelodlare. Det togs bort efter hrd kritik frn USA och EG, och andelen av ppelmarknaden som utgrs av svenska pplen har halverats. Idag finns inte samma omedelbara behov av att ta vara p resurserna fr verlevnad, men fr att landsbygden ska kunna leva mste lokala ekonomier fungera. Och med de begrnsningar i energitillfrsel som oljetoppen innebr blir behovet av att ta vara p resurserna akut. Nr vi handlar i vanliga affrer frsvinner det mesta av pengarna frn lokalsamhllet och hamnar ofta i fickorna p aktiegare i storstadsomrden. Ju fler steg mellan producent/odlare och

konsument, desto mindre pengar till odlaren. Om pengarna stannar kvar kan de arbeta fr utveckling i bygden. Hur kan ni anvnda pplen som en motor fr lokal utveckling? Kan ni skapa arbetstillfllen under ssongen? Hur kan ni involvera fler? Finns frdlingspotential? Hur kan ni skapa intresse fr produkterna?

Lsfrslag:
Hllbara bygder - 26 bygder stller om till en hllbar framtid. Hela Sverige ska leva, 2009. En skrift med goda exempel p lokal utveckling frn olika utvecklingsgrupper i Sverige, bland annat Trn dr man utvecklat Trngummans ppelmust. http://www.helasverige.se/ fileadmin/user_upload/HSSL_Kansli/PDF/Projekten/Haallbara_bygder/hallbara_bygder.pdf Abundance r ett projekt i flera stder i England fr att ta vara p lokal frukt i skrdetid. Istllet fr att tonvis av frukt frstrs fr att ingen vill eller kan ta reda p den, samlar Abundance volontrer som skrdar frukten och sprider den i samhllet till frskolor, lderdomshem, etc. Frukttrd karteras och trdgare fr anmla sig om de vill sknka sin skrd. Mycket av frukten frdlas till must, mos eller inlggningar. Mest aktiva verkar man vara i Sheffield, dr man har gjort en omfattande handbok: Abundance Handbook: http://www.growsheffield.com/pages/ groshefhandb.html Landsbygdsprogrammet mjligheter fr natur och milj. Naturskyddsfreningen, 2009. En inspirationsskrift fr Naturskyddsfreningens kretsar om hur man kan finansiera omstllningstgrder med hjlp av EU:s Landsbygdsprogram. http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Broschyrer/jordbruk_broschyr_LBP.pdf

2. PPLET OCH ENERGIN

Vad r ett pple? Det sta pplet som ger dig energi r ppeltrdets investering i att sprida sig. Det lurar dig, fglar och andra djur att transportera ivg frna bort frn modertrdet. Ibland ngra meter, ibland frn Nya Zeeland. Energin kommer frn solen. Med hjlp av fotosyntesen har trdets blad frmgan att binda solens energi som sedan omvandlas till kemisk energi i pplet. Nr du ter ett pple ter du solenergi! Jordbruket var frn brjan ett system fr att binda solens energi till kemisk energi som vi kan ta, men s r det inte lngre. Fr varje kalori vi ter har det gtt t 5-10 kalorier framfrallt fossil energi, till jordbearbetning, konstgdsel, bekmpningsmedel, transporter etc. Vi gr mat av olja. Maten r en av de tunga posterna i vr energianvndning, beroende p vad vi ter. Generellt gr den mesta av energin t i sjlva matproduktionen, men pplen r energisnla att producera. Fr pplen ligger istllet den stora energifrlusten i transporterna. Om man jmfr pplen frn Sverige med pplen frn Nya Zeeland s krver de sistnmnda fem gnger s mycket energi innan du kan ta dem. pplen frn Frankrike r tre gnger s energikrvande som de svenska. Den svenska ppelskrden utgr 20 % av den totala ppelmarknaden i Sverige. ven under hgssong fr svenska pplen (september-november) utgr importerade pplen ver 70 % av alla pplen som ts i Sverige. Enligt handelsstatistik r Italien och Frankrike de lnder Sverige framfrallt importerar ifrn. Nya Zeeland och Sydafrika r vanliga ursprungslnder i butiken, men eftersom importen gr genom EU syns de inte i statistiken. Att skicka en frukt som kan odlas i Sverige ver halva vrlden r bara mjligt med extremt billig energi. Nu talar allt fler om att det inte lngre r mjligt att ka uttaget av olja att vi befinner oss p oljetoppen. Energipriserna kommer d att ka kraftigt, och drmed matpriserna. Hur kommer oljetoppen pverka vad ni ter och hur mat produceras? Kan ni frsrja er dr ni bor utan att behva vara beroende av import? Gr det att ta vara p de resurser som finns i form av pplen p ett bttre stt? Hur kan ni arbeta fr att minska srbarheten och ka resiliensen lokalt?

Lsfrslag:
Svart jord (2008), Gunnar Lindstedt. Boken beskriver i reportageform de frndringar vrldens matproduktion str infr. Nine meals from anarchy oil dependence, climate change and the transition to resilience. Andrew Simms, 2008. New economics foundation. En beskrivning av det srbara oljesamhllet och mjliga vgar ur det, med inspiration frn exempelvis Kuba. Finns att ladda ner hr: http://www.neweconomics.org/publications/nine-meals-anarchy

3. ATT TERTA KUNSKAP: ODLA, FRVARA OCH FRDLA PPLEN

Det finns mycket att lra sig fr att framgngsrikt odla och frvara pplen och kunna ta vara p skrden. Beskrning, ympning, plantering, lagring, mustning, bakning Vad man kan gra av pplena och hur lnge skrdetiden varar beror p vilka sorter som odlas. Generellt odlas mycket sommarpplen i Sverige. Frukttrdgrdarna som anlades frr planerades vl, det skulle finnas pplen fr varje tillflle, att ta, att musta, att gra mos eller att lgga in. I en vlplanerad frukttrdgrd rckte ssongen och drmed vinterns vitaminfrrd, frn juli till maj, ibland nnu lngre om man hade riktigt lagringstliga jrnpplen. Mjligheter och kunskaper om hur man frvarar pplen har minskat. Hur ser det ut dr ni bor? Vilka sorter odlas? Finns det brist p ngon sort? Skulle ssongen kunna frlngas? Var kan ni odla pplen? Finns det folk ni kan bjuda in som har kunskaper om odling, beskrning och ympning? Hur kan pplena frvaras? Kan man bygga gemensamma jordkllare? Finns det fruktpressar ngonstans i nrheten, eller kan ni bygga eller kpa in? Finns det fler som kan vara intresserade (hembygdsfreningar, trdgrdsfreningar)? Har ni mjligheter att gra ppelprodukter som kan sljas?

Lstips:
Sveriges Pomologiska sllskap har en hemsida med lnkar om beskrning och ympning, samt listor p personer som kan ympa, beskra och sortbestmma pplen. De har ocks en lista p musterier i Sverige och p ppellitteratur frn 1700-talet och framt. www.svepom.se Faktablad Ltt om odling frn Kolonitrdgrdsfrbundet, bl a om odling av frukttrd och beskrning av frukt och brbuskar, alla finns hr: http://kolonitradgardsforbundet.se/om_forbundet/publikationer.php Jordkllare och skafferi: hur man bygger jordkllare och praktiska tips om andra naturliga stt att frvara potatis, frukt och grnsaker. Holmberg, Kerstin, 1993. How to make apple juice that doesnt cost the earth - George Monbiot skriver om mustning. http: //www.guardian.co.uk/environment/georgemonbiot/2010/oct/29/how-to-makeapple-juice Dags fr ppelmustning - artikel frn tidningen Odlaren. http://www.fobo.se/artiklar/mat/ must_odlaren_2009-3.pdf Om cidertillverkning: http://homepage.ntlworld.com/scrumpy/cider/homepage.htm

4. PPLET BERTTAR OM FRAMTIDEN

Om inte vi skapar frndringen, kommer frndringen att skapa oss. Vad vi tnker om framtiden och hur vi pratar om den pverkar hur den gestaltar sig, och ven hur vi handlar i nuet. Det vi kanske mest av allt behver fr att stlla om samhllet r nya berttelser om hur vi lever i framtiden. Visioner om vad det goda livet innebr, utan fossila brnslen. Vra samhllen r
3. Livscykelanalys av ppelproduktion: fallstudier fr Sverige, Nya Zeeland och Frankrike. Magnus Stadig, 1997. Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen fr lantbruksteknik. 220. http://pub-epsilon.slu.se:8080/1410/ 4. Sveriges handelsvgar fr tomat och pple. Ellinor Ahnstrm, examensarbete inom hortonomprogrammet, 2005:7. http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00000650/01/SV_Ellinor_Ahnstro%CC%88m.pdf

inte beredda p de utmaningar som klimatfrndringen och energikrisen stller oss infr. Frutsttningarna kommer att frndras, kanske snabbare och mer genomgripande n de flesta inser. Antingen kan vi frbereda oss fr detta redan nu, eller bli offer fr omstndigheterna. Att utveckla mjligheterna att ta vara p pplen r ett frsta steg mot The problems of the world cannot ett mindre srbart samhlle, som kan frsrja sig ven utan tillgng possibly be solved by sceptics or till fossila brnslen. Det innebr en uppbyggnad av strukturer fr cynics whose horizons are limited by the obvious realities. We need framtiden, samtidigt som det innebr minskad klimatpverkan och people who can dream of things that never were. John F Kennedy lokal utveckling omedelbart. Hur ser dagens berttelser om framtiden ut? Vilka berttelser kan ni skapa om framtiden utifrn pplet och lokal matproduktion? Hur ser ert lokalsamhlle ut den dagen ni gr till sngs p kvllen och har bundit mer kol n ni slppt ut? Om ni skulle kunna hra, lukta, smaka och knna er plats p Jorden om 20 r hur skulle det vara? Var kommer maten ifrn? Kan ni bjuda in mnniskor fr att skapa visioner fr framtiden?

Ngra berttelser om pplen och samhllspverkan

Johnny Appleseed, en legendarisk man som vandrade runt i Amerika och planterade ppeltrdgrdar http://en.wikipedia.org/wiki/Johnny_Appleseed ppelkriget, Hasse & Tages film om hur ppelodlarfamiljen Lindberg pverkar framtiden genom att, trots massivt motstnd, hindra att naturskna nglamark frvandlas till njesparken Deutschneyland.

Om visioner:
Sell the Sizzle the new climate message, Futerra, 2010. Om att anvnda visioner fr kommunikation. http://www.futerra.co.uk/downloads/Sellthesizzle.pdf Stll om Sverige! Inspiration och handledning fr omstllningsgrupper. Hela Sverige ska leva, 2010, om visioner p s 23-31.

Frslag p aktiviteter fr cirklar:

Fira pplet! Ordna en ppelfestival d ni stller en mustningsmaskin p torget, eller bjud in er p ngon hstmarknad. Be alla att komma med frukt fr mustning och sortbestmning. Bjud in politiker och bjud p must, frga var det finns lmpliga platser fr ppeltrd. Plantera ett trd. Visa film, t ex A Farm for the future, In Transition eller The power of community. ppelkampanj kan ni organisera ett projekt fr att ta vara p skrden i samarbete med skolor och/eller arbetsmarknadsprojekt? Se Abundance-exemplet ovan. Lokal frdling - finns det frutsttningar fr att frdla frukten lokalt i form av ett musteri till exempel? Vad skulle det kosta? Vilka tillstnd behvs och var finns finansiering? Plantera trd var finns det plats fr ppeltrd i er kommun? Kolla med politiker och tjnstemn om det finns intresse fr att upplta mark. Hr med handelstrdgrdar i nrheten om de kan tnka sig att sponsra er med trd de inte slt sent p hsten, och planera dem med en fin skylt som berttar varfr ni planterar och vem ni ftt trdet av. Kartera ppeltrd - var finns det redan trd att skrda? Se handboken frn Abundance, ovan. Gr en jordkllare! Byt recept och laga ppelprodukter. ppelkaka, mos, must, gel, torkning det finns mycket man kan gra av pplen. Vet ni hur man gr? Varfr inte samlas hemma hos ngon och prova!

5. Man kan bygga en egen fruktpress, men de sljs ocks bland annat av: Fruktpress.se http://www.fruktpress.se/, Ulriksdals trdgrd i Kivik http://www.edafos.se/tradgard/butik/fruktpress.asp 6. Se Omstllning resurser fr folkbildning, en sammanstllning av bra material fr studiecirklar i omstllning.

DET HR R STUDIEFRMJANDET I KORTHET...

De flesta mnniskor vill lra, skapa och vara aktiva, oavsett var i livet de befinner sig. Studiefrmjandet vill mta detta behov. Vi r ett av Sveriges strsta studiefrbund och finns ver hela landet, med ett brett utbud av studiecirklar, utbildningar, kulturarrangemang och frelsningar. Studiefrmjandet r srskilt inriktat p natur, djur, milj och kultur framfr allt ungdomskultur. Men vr verksamhet r ppen fr alla och spnner ver vitt skilda omrden. Studiefrmjandet utgr frn folkbildningens id. I praktiken innebr det att vi r lyhrda fr varje deltagares behov och erfarenheter. Vi arbetar i sm grupper, vilket ger ett bra klimat fr lrande och gemenskap. Det r alltid frivilligt att delta i Studiefrmjandets verksamhet. I Studiefrmjandet frenas ofta lrande och skapande aktiviteter. Hr kan mnniskor utveckla sina intressen eller hitta nya. Vi ger std till det lrande som sker i freningar, ntverk och organisationer. P s stt bidrar vi till att utveckla och frnya det lokala frenings- och kulturlivet. Studiefrmjandet har tillsammans med 4H en egen folkhgskola, Valla folkhgskola i Linkping. Valla erbjuder bla utbildning som evenemangsproducent, fritidsledare med inriktning p teater, friluftsliv och musik samt kurser i u-landskunskap. Studiefrmjandet fr rligen anslag frn staten, landstingen och de flesta kommuner. Vi genomfr ven folkbildande verksamhet p uppdrag av exempelvis offentliga institutioner, organisationer och nringslivet. Studiefrmjandet bildades 1959. Studiefrmjandet r partipolitiskt, fackligt och religist obundet.

Ta kontakt med Studiefrmjandet dr du bor!

www.studieframjandet.se