HLLBAR

OMSTLLNING! En vgledning fr studiecirklar

DET R FR SENT ATT VARA PESSIMIST!

Omstllning resurser fr folkbildning Introduktion
Omstllningsrrelsen frenar mnga initiativ som p olika stt arbetar fr mer sjlvfrsrjande och mindre srbara lokalsamhllen. Samhllen dr mnniskor upprtthller en hg vlfrd utan att tra p Jordens resurser p ett ohllbart stt. Folkbildning r en viktig del av omstllningen. Detta material r en kort introduktion till omstllningsrrelsen och en resursbank fr Studiefrmjandet i omstllningsarbetet. Fokus ligger p omrdena oljetopp; ekonomi; permakultur, odling och sjlvhushllning; terta kunskap; arbetsmetoder fr omstllning samt inre omstllning. Studiefrmjandet kan ha en mycket viktig roll i omstllningsrrelsen genom att skapa ntverk och mtesplatser fr mnniskor som vill arbeta fr frndring.

Omstllning Sverige
transitionsweden.se
Om omstllningsrrelsen
Det r helt tydligt att vi har ett akut behov av att minska utslppen frn frbrnningen av fossila brnslen fr att inte klimatet ska kollapsa. Samtidigt kar ocks medvetenheten om att vi befinner oss p oljetoppen, se faktaruta. Eftersom vra samhllen r beroende av billig energi i form av olja stller detta stora krav p frndringar. Insikten om att klimatkrisen och energikrisen hnger ihop och drfr behver lsas tillsammans har skapat omstllningsrrelsen. Det r en ny folkrrelse som tog fart i England r 2006 (Transition Towns) och som nu sprider sig snabbt ver hela vrlden. Det r inte en organisation, snarare ntverk av mnniskor med olika bakgrund. I Sverige r Hela Sverige skall leva nav fr svenska Transition Towns genom Omstllning Sverige, som genomfr seminarier, frelsningar och workshops. En tjnst som koordinator samt en rdgivande krngrupp finns i verksamheten som i vrigt bygger p lokalt engagemang.

Fakta om oljetoppen
Olja r en ndlig resurs - det finns inte hur mycket som helst. Oljetoppen (Peak Oil) intrffar nr det inte lngre gr att ka uttaget av olja. Det innebr inte att oljan tar slut, men det betyder att den blir dyrare. Eftersom dagens samhllen och vrldsekonomin r beroende av billig energi fr detta stora konsekvenser. International Energy Agency skriver i sin rapport World Energy Outlook 2010 att denkonventionella oljeproduktionen ndde sin topp 2006.

Att minska srbarheten

Omstllningsgrupper jobbar fr att frbereda fr livet efter oljan och fr att strka resiliensen i sina samhllen. Resiliens r ett begrepp frn ekologin som betyder ungefr motstndskraft mot frndringar. Idag har vra samhllen i regel en lg resiliens, drfr att vi hmtar det mesta av vra basvaror utifrn och fr att vi frlorat mycket kunskap om hur vi kan hantera resurser. Omstllningen inkluderar mnga stt att hantera dessa utmaningar: odling, sjlvhushllning, lokal livsmedelsproduktion, ekobyar, energieffektivisering och frnybar energi, hllbart byggande, lokal ekonomi, bytessystem. Arbetet med omstllning r ofta framfrallt en katalysator fr att stta igng processer runt dessa frgor. Lsningarna finns det gller att aktivera dem.

Mer fest n protest

Omstllningen behver starta i den egna vardagen, i det egna lokalsamhllet tillsammans med andra och bygga p engagemang, vilja, lust, gldje, helhetssyn och mjligheter. Det krvs massor av arbete fr att stlla om samhllet. Omstllningsrrelsen betonar vikten av att stta igng, att tillsammans med andra gra saker i rtt riktning. Delaktighet r en viktig ingrediens i omstllningen, till exempel att anvnda mtesmetoder som lter alla vara kreativa s att gruppens kollektiva visdom kommer fram. En brande tanke r att livet utan fossila brnslen kan vara rikare n vad det r idag. Omstllningsrrelsen vill visa att det r mjligt genom glada upptg och lustfyllda manifestationer - mer fest n protest!

Permakultur planering fr helhet

Mycket av tankarna bakom omstllningsrrelsen kommer frn permakulturen. Det r en samhllsplanering med helhetsperspektiv fr ett uthlligt, resurseffektivt samhlle. Mlet r en harmonisk integration mellan natur och mnniskor dr mat, energi, bostad och andra behov produceras genom att arbeta med naturen, inte mot den. Odling, energieffektivitet och slutna kretslopp r viktiga delar av permakultur.

Visionen om en ny vrld
Omstllningsarbetet r visionsdrivet. Fr de lokala omstllningsgrupper som nu bildas i mnga lnder handlar det om att skapa en bred medvetenhet om vr situation och gemensamt ta fram en vision fr den egna byn, bygden, staden eller stadsdelen. En praktisk och konkret vision som handlar om en tillvaro med social samvaro, kad samverkan, nrproducerade livsmedel, frndrade transportmnster och en radikalt minskad energikonsumtion utan innehll av fossila brnslen. Det finns ett stort behov av nya berttelser om framtiden.

Inre omstllning en ny syn p vrlden

De utmaningar vi str infr r inte orsakade av politiska, tekniska eller ekonomiska misstag utan snarare en fljd av vrt stt att se p vrlden och vra frestllningar om den. En yttre omstllning av samhllet r drfr inte mjlig utan en inre omstllning av mnniskors vrldsbild, tankar, ider och vrderingar av vr kultur. Kulturer bygger p myter, ven kulturen i det industriella tillvxtsamhllet . Berttelser som vi lever efter om vad som gr oss lyckliga, vad framgng r, vr relation till naturen och andra mnniskor. Det som vrderas hgt i vr kultur effektivitet, materiellt vlstnd, individuellt oberoende - str ofta i direkt motsats till sdant som vi egentligen tycker r viktigt och mr bra av, som tid, relationer med andra mnniskor, en knsla av sammanhang och delaktighet. Men det r ingen enkel sak att byta vrldsbild. Medvetenhet om tillstndet fr mnskligheten och Jorden kan drabba i form av rdsla och sorg, som kan ligga till grund fr tillstnd av frnekelse som mnga mnniskor har fastnat i. Psykologiska modeller kan hjlpa oss att frst vad som verkligen hnder och undvika att omedvetna processer hindrar frndring. Den inre omstllningen innebr en annan syn p resten av naturen. Att brja leva som om vi vore en del av den istllet fr ngot utanfr. Att sluta behandla vrlden som skafferi och soptunna, brja kommunicera med istllet fr om den. Det r egentligen inget nytt utan finns hos mnga s kallade ursprungsbefolkningar.

Omstllningen och folkbildningen

Nr folkbildningen som begrepp uppstod stod samhllet infr stora utmaningar i frvandlingen frn jordbrukssamhlle till industrisamhlle. Dagens samhlle behver frndringar i samma skala som d. Omstllning i tid eller slutet p vrlden som vi knner den. Dags fr ett engagemang i samma anda som i folkbildningens barndom allts!Omstllningsarbetet r i mnga avseenden ett folkbildningsarbete. Tv av de tolv stegen fr omstllning handlar direkt om folkbildning: ka medvetenheten och terta kunskap. Att ka medvetenheten har mnga organisationer jobbat med lnge. Det handlar om att visa p den situation vi befinner oss i och utmaningarna i form av flera relaterade kriser: klimatkris, ekosystemkris, fattigdomskris och energikris. Fredrag, studiecirklar, debattartiklar, debatter, diskussioner. Mnga omstllningsinitiativ har framgngsrikt jobbat med filmvisningar (se resurstips). terta kunskap r kanske inte lika vanligt frekommande, ven om vissa organisationer (hembygdsfreningar t ex) jobbar aktivt med detta. Tanken bakom att terta kunskap r att mnga idag r ganska dliga p att ta hand om sig sjlva. Vi kan inte bygga hus, inte skaffa mat, laga vra klder, etc. Vi har frlorat en massa viktig lokal kunskap som vra frldrar och deras frldrar hade. De levde innan det nuvarande slit- och slngsamhllet kom, och har kunskap om och direkta erfarenheter av ett lgenergisamhlle. Detta stora tertagande av gamla lokala kunskaper innebr ett strkande av bygden och aktiverar frmgan att finna lsningar, att praktiska resultat och att arbeta tillsammans.

Omstllningen har brjat

Mnga arbetar redan idag med omstllningsfrgor, fast utan att definiera arbetet inom den ramen. Hembygdsfreningar, lokal- och socialekonomiska initiativ, biodlare, trdgrdsfreningar, hantverkare, sociala rrelser listan kan gras lng (exempel nedan). Alla dessa grupper har viktiga kunskaper som behvs i omstllningen. Omstllningsrrelsen r allts inte en miljrrelse! Det r lika mycket ett demokratiskt projekt. Det vi kanske mest av allt behver fr att stlla om r en ny berttelse om vad det r att vara mnniska p den hr planeten, en ny kultur. Kultursektorn har en mycket viktig uppgift i omstllningen vilka berttelser ger de oss om framtiden? Om mnga brjar se sitt arbete som en del av en strre process och brjar samarbeta inom omstllningsrrelsen skapas en stark kraft. Hr kan Studiefrmjandet ha en mycket viktig roll att spela. Att skapa mtesplatser dr fler kan upptcka att de jobbar fr samma sak, fungera som kontaktfrmedling genom de ntverk som Studiefrmjandet har, att fungera som mtes- och processledare allt detta r viktiga ingredienser i omstllningsrrelsen.

Exempel p aktiviteter som Studiefrmjandet varit delaktiga i:

Studiefrmjandet i Lund har i samarbete med Naturskyddsfreningen i Lund haft en studiecirkel om omstllning (kontaktperson Manuela Kronen, Naturskyddsfreningen i Lund, 070358 73 95) Studiefrmjandet i Gteborg har skapat mtesplatsen Caf Planet p Ekocentrum fr att samla intresserade som jobbar eller vill jobba med omstllningsfrgor. Utifrn de ppna mtena dr bildas mindre grupper och studiecirklar. (kontaktperson Kristina Eberth 031-192532) Studiefrmjandet i Alingss har haft en Studiedag om framtiden. Omstllning Alingss har provat en studiecirkel om oljetoppen (kontaktperson Karin Gustavsson 0322-93570) Studiefrmjandet i Hlsingland samlar mnga aktrer som med stor bredd synliggr omstllningsarbetet i en Framtidsvecka varje r (kontaktperson Anders Persson 076-7786075) Studiefrmjandet i Smland har tillsammans med Omstllning Trans gjort en guide p ntet till producenter och nrodlade produkter i Sommenomrdet. www.narodlat.nu

Tnkbara samarbetspartners:
Hembygdsfreningar Naturskyddsfreningar Lns- eller kommunbygderd LRF Hushllningssllskap Lokalekonomiska initiativ, t ex JAK-bankens lokalavdelningar Trdgrdsfreningar Hantverksfreningar

RESURSER
ALLMNT OM OMSTLLNING Webb:
OmstllningsSverige mts p en ntverkssida. Hr finns en hel del tips och resurser, bland annat omstllningens 12 principer p svenska (http://transitionsweden.ning.com/page/12-stegfoer-att-boerja). Man kan bland annat ansluta sig till lokala grupper och intressegrupper och se vad som hnder runt om i landet. http://transitionsweden.ning.com/ Omstllning Alingss har en mycket bra hemsida att inspireras av https://sites.google.com/site/ omstallningalingsas1/home Omstllning Gteborg likas http://www.omstallninggoteborg.se/ Omstllningsgruppen i Sigtuna har en sida med mycket referat av frelsningar och aktiviteter de har gjort: http://omstallningsgruppenisigtuna.se/ Stll om var SVT:s fristende satsning fr klimat- och energifrgan, med fokus p omstllningsarbete. Avslutades 2009, men fortfarande finns bra reportage, intervjuer och filmer. www.stallom.se Transition Culture den engelska ursprungliga omstllningssidan http://transitionculture.org/ Post Carbon Institute har resurser i form av nyhetsbrev, skrifter, filmer etc fr omstllning. www.postcarbon.org Albaeco, svensk frening som gr vetenskap till vetskap skriver p svenska om resiliens, http:// www.albaeco.com/htm/svenskresiliens.htm

Skrifter:
Stll om - inspiration och handledning fr omstllningsgrupper. Hela Sverige ska leva, 2010. Finns p ntet eller bestlls frn Hela Sverige ska Leva. The Transition Handbook: From Oil Dependency to Local Resilience, Rob Hopkins, 2008. Transition Culture har gett ut fler bcker, http://transitionculture.org/

Landsbygdsprogrammet mjligheter fr natur och milj. Naturskyddsfreningen, 2009. En inspirationsskrift fr Naturskyddsfreningens kretsar om hur man kan finansiera omstllningstgrder med hjlp av EU:s Landsbygdsprogram. http://www.naturskyddsforeningen.se/ upload/Foreningsdokument/Broschyrer/jordbruk_broschyr_LBP.pdf Vrldens bsta by. Hela Sverige ska leva, 2010. En skrift med goda exempel p lokal utveckling frn olika utvecklingsgrupper i Sverige. http://www.helasverige.se/kansli/informationsmaterial/ Globala utmaningar - lokala svar? Hillevi Helmfrid har skrivit flera bra texter om omstllning, exempelvis denna (med Johanna Bjrklund, 2008). En genomgng av klimathotet, sinande oljetillgngar, utarmade ekosystemtjnster, kade globala klyftor och kad psykosocial ohlsa samt en

analys av hur de olika problemen hnger samman med varandra och i vilken riktning vi kan ska fr att hitta lsningar. http://goto.glocalnet. net/hillevihelmfrid/index.php Nine meals from anarchy oil dependence, climate change and the transition to resilience. Andrew Simms, 2008. New economics foundation. En beskrivning av det srbara oljesamhllet och mjliga vgar ur det, med inspiration frn exempelvis Kuba. Finns att ladda ner hr: http://www.neweconomics.org/ publications/nine-meals-anarchy The Long Emergency: Surviving the End of Oil, Climate Change, and Other Converging Catastrophes of the Twenty-First Century, James Howard Kunstler, 2009. Blessed Unrest: How the Largest Movement in the World Came into Being and Why No One Saw It Coming. Paul Hawken, 2007.

Nine Meals from Anarchy

Oil dependence, climate change and the transition to resilience

new economics foundation

Filmer:
In Transition (49 min) Den frsta filmen om och av omstllningsrrelsen, samhllen runt om i vrlden som jobbar utifrn oljetoppen och klimatfrndringarna. Med kreativitet, fantasi och humor bygger de om sin lokala ekonomi. Det r positivt, lsningsfokuserat och kul! Finns att se p ntet och att kpa. What a Way to Go life at the end of the empire (123 min) En medelklasskille fr grepp om oljetoppen, klimatfrgan, massutrotning av arter och slutet fr den amerikanska livsstilen. En oroande, barmhrtig och ibland rolig dokumentr om de historiska, sociala och psykologiska faktorer som driver oss mot mnsklighetens utrotning. Inget lyckligt slut men en kraftfull uppmaning till omstllning. Finns att kpa, http://www.whatawaytogomovie.com

OLJETOPPEN Webb:
ASPO Sverige r en ideell frening vars syfte r att studera, analysera och vcka intresse fr den nra frestende kulmen i jordklotets oljeutvinning. Har en del filmer lnkade. http://www.asposverige.se/ P Omstllning Sveriges sida finns kort som kan anvndas fr att gra en interaktiv frelsning om oljetoppen. Deltagarna berttar fr varandra om mnet med std av korten. http://transitionsweden.ning.com/page/verktygslaadan-1 Omstllnings Alingss har ett presentationsmaterial om oljetoppen. https://sites.google. com/site/omstallningalingsas1/filer-dokument Det finns ngra svenska bloggar med hgt anseende i oljetoppsfrgor, framfr allt Cornucopia? http://cornucopia.cornubot.se/, Livet efter oljan http://efteroljan.blogspot.com/, Flute-tankar http://flutetankar.blogspot.com/ och Effektbloggen http://www.effektmagasin.se/. The Oil Drum, webbplats med enormt mycket information om oljetoppen. www.theoildrum.com Post Carbon Institute www.postcarbon.org

Skrifter:
Olja (2005) och Svart jord (2008), Gunnar Lindstedt. Gunnar Lindstedt r journalist och beskriver i bckerna varfr oljebolag, nringsliv och politiker gr allt fr att dlja oljekrisen, samt om de frndringar vrldens matproduktion str infr. Sustainable Energy Security strategic risks and opportunities for business. Antony Froggatt and Glada Lahn, Lloyds och Chatham house, 2010. Vrldens strsta frskringsbolag varnar nringslivet fr oljetoppen. http://www.chathamhouse.org.uk/publications/papers/ view/-/id/891/ Peaking of world oil production: impacts, mitigation, & risk management. Robert L. Hirsch, Roger Bezdek, Robert Wendling, 2005. Hirschrapporten, skriven p uppdrag av US Department of energy. Menar att oljetoppen intrffar inom 20 r, och att den tiden r ndvndig fr att anpassa samhllet. http://www.netl.doe.gov/publications/others/pdf/oil_peaking_netl.pdf The Partys Over: Oil, War, and the Fate of Industrial Societies. Richard Heinberg, 2003. Power Down: Options and Actions for a Post-Carbon World. Richard Heinberg, 2004.

Filmer:
A Crude Awakening the Oil Crash (90 min) Historien om hur vrt oljeberoende r p kollisionskurs med Jordens geologi. Intelligent och mycket roande film som besker vrldens frmsta experteroch kommer till den jobbiga men logiska slutsatsen att vrt industriella samhlle, byggt p billig och lttillgnglig olja, mste tnkas om frn brjan. Finns att se p ntet och att kpa. The End of Surburbia - Oil Depletion and the Collapse of The American Dream (78 min). En peak oil-klassiker. Den amerikanska drmmen har till stor del investerats i frorten med urban sprawl som konsekvens, ngot som ocks har exporterats till Sverige. Men Surburbia r beroende av billig olja. Vad hnder nr oljan blir dyrare och hur kan vi undvika End of Surburbia? Det finns ocks en uppfljare Escape from Surburbia. Finns att se p ntet och att kpa hr (kommer hem till dig inslagen i ett gammalt cornflakespaket t ex) http://www.endofsuburbia.com/ Det finns ocks mycket bra filmer och klipp p Youtube (sk p peak oil), Post Carbon Institute och ASPO Sverige (se ovan) samt SVT:s nu nedlagda klimatsatsning Stll om (www.stallom.se).

KLIMAT
Se En introduktion till klimatfrgan, Naturskyddsfreningens klimatntverk, 2010.

PERMAKULTUR, ODLING OCH SJLVHUSHLLNING Web

Freningen Permakultur i Sverige har mycket information p sin webbplats, boktips och ett kalendarium med kurser. www.permakultur.se Freningen Krngrdar organiserar ett ntverk av mnniskor och grdar ver hela landet och siktar p att skapa ett allt ttare nt dr grdar och stdmedlemmar samverkar lokalt. Freningen knyter land till stad, frenar konsument med producent och utgr en kunskapsklla fr en annan framtid. www.karngardar.se FOBO Frbundet fr organisk och biologisk odling r en ideell organisation som verkar fr och sprider kunskap om organisk biologisk odling. Det vnder sig till alla som nskar en resursbevarande odling och sger nej till konstgdsel och kemiska bekmpningsmedel. Ger ut tidningen Odlaren. www.fobo.se Alternativ.nu r en hemsida fr praktisk kunskap om sjlvhushllning och hur man p ett naturligt och meningsfullt stt kan leva och frsrja sig p landsbygden. Sidan drivs av tidningen ter, tillsammans med en massa frivilliga medhjlpare. Det finns ett livaktigt diskussionsforum och en anvndarskapad handbok hller p att byggas upp. www.alternativ.nu Tillvxt r ett Stockholmsbaserat ntverk av mnniskor som planterar tbara trd och buskar i parker, p trottoarer, gator, innergrdar, ja var som helst! Syftet r att inspirera till odling fr att f en stad med nrodlad frukt, br och ntter. Har bra planteringstips och rd Busplanteringens ABC. http://www.tillvaxt.org/ Nrodlat.nu r en sajt som Omstllning Trans och samverkan i Sommenbygd gjort i samarbete med Studiefrmjandet. Guide till producenter och nrodlade produkter i Sommenomrdet. http://www.narodlat.nu/

Skrifter:
Permakultur i ett ntskal. Whitefield Patrick, 2010. Introduction to permaculture. Mollison, Bill (olika upplagor). Hllbar utveckling genom stadsodling. Hanna Asp, 2009. Ett kandidatarbete som undersker kopplingen mellan stadsodling och hllbar utveckling, med mnga exempel p stadsodlingsprojekt. http://stud.epsilon.slu.se/300/1/asp_h_090623.pdf Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability, David Holmgren. En bibel, ganska svrlst. Kortversion hr: http://permacultureprinciples.com/freedownloads_essence.php In Defense of Food: An Eaters Manifesto. Michael Pollan, 2008. Frfattaren utvecklar sina rd om hur man ska ta utifrn Eat food. Not too much. Mostly plants. Animal, Vegetable, Miracle: A Year of Food Life. Barbara Kingsolver, 2007. Frfattaren beskriver hur hennes familj frsker ta bara lokalproducerad mat under ett r.

Filmer:
A Farm for the Future (48 min) Det gr t mer fossil energi fr att producera mat n vad det r i sjlva maten. Hur skulle ettjordbruk se ut som gr det vi i allmnhet tror att jordbruk gr omvandlar solenergi till mat? Rebecca Hosking bestmde sig fr att underska saken i denna BBC-dokumentr. Finns p ntet via Google videor. The Power of Community (53 min) Efter Sovjetunionens fall drabbades Kuba av en energikris. Nr man inte lngre kunde importera billig olja fick man lsa de problem som uppstod p andra stt. Dokumentren berttar om stadsodlingar p tak och i parker, om hur staten kpte cyklar till pendlare som inte hade rd med bensin, om hur statliga storfarmer arrenderats ut gratis fr att gra jordbruket mer smskaligt, med mera. Kan man dra lrdomar av Kuba om resten av vrlden drabbas av en global energikris, nr oljan sinar? Finns att kpa eller p ntet via Goog le videor.Det finns ocks mycket bra filmer och klipp p exempelvis Youtube (sk p permaculture, guerilla gardening). Till exempel en liten film frn den engelska staden Todmorden, dr mnniskor busodlar frukt och grnsaker: http://www.youtube.com/watch?v=az3m5ewU9Us&feature=related

10

EKONOMI Webb
Crash course http://www.chrismartenson.com/ The Automatic Earth. En hel radda primers fr den som vill stta sig in i frgan. http://theautomaticearth.blogspot.com/ Dessa tv handlar om finansvrldens koppling till energifrsrjning, bda med praktiska tips fr hur du klarar en (enligt dem nra frestende) finanskris, How to build a lifeboat. En av skribenterna p The Automatic Earth talade p Transition Networkkonferensen 2010, hr sammanfattat av Effektbloggen http://www.effektmagasin.se/ sa-forbereder-du-dig-for-nasta-finanskris Lokalekonomernas ntverk finns fr mnniskor som vill utveckla och utva sitt kunnande inom omstllning till en ekonomi som r icke beroende av fossilenergi. http://lokalekonomerna. ning.com/ JAK Medlemsbank r en ekonomisk frening som verkar fr ett samhlle med ekonomiska spelregler som inte skapar klyftor mellan mnniskor och regioner. Ger mnga kurser om ekonomi, ofta i form av studiecirklar. www.jak.se Bloggtipsen under oljetoppsresurserna ovan skriver ocks mycket kritiskt om tillvxt.

Skrifter:
Tillvxtens sista dagar. Bjrn Forsberg, 2007. (Bjrn Forsberg kommer snart ut med en ny bok som handlar om omstllningslsningar). Tillvxt till dds. Stellan Tengroth, 2010. Agenda fr en Ny Ekonomi. David C Korten, 2010. Keynes barnbarn en bttre framtid med arbete och vlfrd. Christer Sanne, 2005. Christer Sanne r pensionerad forskare som r mycket aktiv i samhllsdebatten om ekonomi och vlfrd. Hans webbsida innehller mnga av hans texter http://goto.glocalnet.net/christersanne/Christer_Sanne/index.html Report from the Commission on the measurement of economic performance and social progress. Joseph E. Stiglitz, Amartya Sen, Jean-Paul Fitoussi, 2009. Kommissionen initierades av den franska regeringen fr att reda ut hur BNP fungerar som mtt p vlfrd och vilka alternativ som finns. http://www.stiglitz-sen-fitoussi.fr/en/index.htm Prosperity without Growth? the transition to a sustainable economy. Tim Jackson, UK Sustainable Development Commission, 2009. Rapport frn den brittiska regeringens hllbarhetskommission som undersker sambanden och konflikterna mellan tillvxt, vlfrd och den ekologiska krisen, samt kommer med ider om en hllbar ekonomi. Finns ven som bok, Prosperity without growth economics for a finite planet som kommer ut i svensk versttning 2011. http://www. sd-commission.org.uk/pages/ redefining-prosperity.html

11

ENERGIOMSTLLNING
Energieffektivisering i hemmet. Studiefrmjandet och Naturskyddsfreningen har tagit fram en handledning fr studiecirklar i energisparande. Fr dig som vill lra dig mer om energismart boende, energisnla persontransporter och energimedveten konsumtion. http://www. naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/seminarier/spara-energi Kinsale Energy Descent Action Plan, som ledde fram till Transition Towns, r en rapport om hur den lilla staden Kinsale i Irland kan bli ett lgenergisamhlle. Den finns hr: http:// transitionculture.org/wp-content/uploads/KinsaleEnergyDescentActionPlan.pdf. ven Totnes, den frsta Transitionstaden, har tagit fram en Energy Descent Action Plan, som r en hel bok men kan lsas hr: http://totnesedap.org.uk/ Energimyndigheten har mycket information om frnybara energikllor. Bland annat finns en skrift om smskalig vindkraft: Vindkraft - bygga och ansluta mindre vindkraftverk fr eget bruk http://www.energimyndigheten.se/sv/Energifakta/Energikallor/ Svensk solenergi r en branschfrening. De har en informativ webbplats och en skrift om solenergi: Rkna med solenergi det lnar sig i lngden! http://www.svensksolenergi.se/ pdf/svensksolenergibrosch2007.pdf Kunskapsprojekt Sdermanland r en webbplats som drivs av Studiefrbundet Vuxenskolan. Dr finns en idbank med tips p studiematerial inom landsbygdsutveckling generellt, men mycket handlar om frnybar energi och energieffektivisering. http://www.kunskapsormland. se/?page_id=37 Egen el r ett fretag som hjlper dig komma igng med smskalig elproduktion frn sol och vind. De frelser och har en frskspark utanfr Katrineholm dit man kan ka p studiebesk. P hemsidan finns information om hur man gr. http://egenel.etc.se/

12

ARBETSMETODER FR OMSTLLNING Webb:

Metodcentret i Vasa Hr samlas och presenteras metoder fr mjliggrande, deltagande, lokal utveckling och mnsklig tillvxt alfabetiskt och skbart i ett metodbibliotek. www.methodcentre.com Fria Metoder. Den hr sidan r specialiserad p metoder fr lokal utveckling. Metoder presenteras och kan laddas ner som pdf-filer. www.friametoder.se

Skrifter:
Mteskokboken, Erik Mattsson och Anna Jborn, 2009. En handbok i konsten att skapa goda mten. Kokboken bestr av tv delar, del ett beskriver trettio grundmetoder fr mten och del tv hur man kan kombinera ihop dem. www.moteskokboken.se verens: en bok om demokratiska mtesformer. Thomas Falk och Igge Olsson, 2000. En jordnra handbok fr stora och sm mten. Hr beskrivs mnga olika mtestekniker och vilka funktioner som kan vara bra att utse i en grupp, hur man vrnar demokratin och hanterar konflikter. Metodboken. Jnkpings kommun. Den hr boken r framtagen fr personer som arbetar med ungas inflytande. Mnga mtestekniker och vrderingsvningar som ocks kan anvndas fr omstllningen presenteras. www.nuninatverk.se/uppladdat/Metodboken%20090403.pdf Open space Technology, a Users Guide. Harrison Owen, 1997. Metoden ppet Forum (Open Space) har anvnts mycket inom omstllningsrrelsen. Boken ger konkreta anvisningar fr allt du behver veta fr att leda ett lyckat Open Space mte. Kontakta Hela Sverige skall leva fr handledartips. Dialog! Handbok fr kad mteskompetens, effektiv planering och verklig demokrati. Ingrid Olausson, 1996. Boken ger en bra introduktion till hur man planerar och leder ett Open Spacemte. Se ovan. Sell the Sizzle the new climate message, Futerra, 2010. Om att anvnda visioner fr kommunikation. http://www.futerra.co.uk/downloads/Sellthesizzle.pdf

13

TERTA KUNSKAP Kllor:

Sjlvhushllning: en handbok. John Seymour. En klassiker frn 70-talet, ny upplaga 1989. NAPTEK, Nationellt program fr lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hllbart nyttjande av biologisk mngfald. Samordnas av Centrum fr biologisk mngfald (CBM). Programmet r en del i Sveriges genomfrande av konventionen om biologisk mngfald. Ger bland annat ut bcker om lokal och traditionell kunskap, t ex Ju frr desto bttre: Kulturarvet som resurs fr en hllbar framtid, Westman, A. & H. Tunn, 2009. www.naptek.se Hedra de ldre, en broschyr som Omstllning Gteborg har gjort om vikten av att ta till vara ldres kunskaper fr att frbereda oss infr de utmaningar som klimatfrgan och oljetoppen kommer att stlla oss infr. Finns p Omstllning Alingss resurssida: https://sites.google.com/ site/omstallningalingsas1/filer-dokument Sljd Hller, en sajt om sljd som redskap fr hllbar utveckling av Sveriges hemsljdskonsulenter. http://slojdhaller.se/ Alternativ.nu r en hemsida fr praktisk kunskap om sjlvhushllning och hur man p ett naturligt och meningsfullt stt kan leva och frsrja sig p landsbygden. Sidan drivs av tidningen ter. Det finns ett livaktigt diskussionsforum och en anvndarskapad handbok hller p att byggas upp. www.alternativ.nu DoRedo, Konsten att slakta en trja. Katrina Brieditis och Katarina Evans, 2004. En bok om att gra nya saker av gammal textil.

NRE OMSTLLNING

14

Kllor:
Coming Back to Life: Practices to Reconnect Our World, Ourselves. Joanna Macy and Molly Young Brown, Joanna Macy r den frmsta inspirationkllan fr inre omstllning, detta r bde en bakgrund och en handbok med vningar. www.joannamacy.net Det grna skiftet. Henrik Hallgren 2009. Handlar egentligen om flera aspekter av omstllning, som demokrati och ekonomi, men r kanske den bsta beskrivningen av inre omstllning p svenska. Full av referenser fr den som vill ska sig vidare. Ishmael. Daniel Quinn, 1992. En bok om hur vr kultur bygger p myter och berttelser. Natursyn och hllbarhet. Hillevi Helmfrid, 2006. http://goto.glocalnet.net/helmhill/PDF/Natursyn.pdf The Spell of the Sensuous: Perception and Language in a More-than-Human World. David Abram, 2007. En bok om hur vrt sprk pverkar vrt stt att se p vrlden, och hur det i sin tur pverkar hur vi behandlar den. Common Cause: The Case for Working with our Cultural Values. Tom Crompton, 2010. En rapport frn milj- och sociala rrelser om hur vrderingar fungerar och styr mnniskors vrldsbild, och hur man br kommunicera med hjlp av dem. WWF, Oxfam, Friends of the Earth, CPRE, Climate Outreach Information Network. http://assets.wwf.org.uk/downloads/common_cause_report.pdf Lugn av naturen. Det finns flera aktrer som jobbar med naturkontakt som en vg till omstllning och hlsa. Mats och sa Ottosson har gjort en studiehandledning fr Studiefrmjandet om hur man kan anvnda naturen som botemedel mot stress. Utgr frn boken Naturen som kraftklla av samma frfattare. Handledning fr en annan relation med resten av naturen! Hr kan mnga av Nrnaturguiderna vara till hjlp, se www.naturguider.se En annan metod r Flow learning naturlig nrvaro, som Studiefrbundet Vuxenskolan anvnder. http://www.sv.se/templates/SvStandardPage____9467.aspx?epslanguage=SV Lycka och lidande: begrepp, metod och frklaring, Bengt Brlde 2007. Lyckoforskningen har p senare tid levererat mycket om vad vi egentligen blir lyckliga av. Hr ett exempel p svenska. Tidsverkstaden har ider och tankar fr hur man kan jobba fr hllbar livskvalitet, http://tidsverkstaden.se/

15

DET HR R STUDIEFRMJANDET I KORTHET...

De flesta mnniskor vill lra, skapa och vara aktiva, oavsett var i livet de befinner sig. Studiefrmjandet vill mta detta behov. Vi r ett av Sveriges strsta studiefrbund och finns ver hela landet, med ett brett utbud av studiecirklar, utbildningar, kulturarrangemang och frelsningar. Studiefrmjandet r srskilt inriktat p natur, djur, milj och kultur framfr allt ungdomskultur. Men vr verksamhet r ppen fr alla och spnner ver vitt skilda omrden. Studiefrmjandet utgr frn folkbildningens id. I praktiken innebr det att vi r lyhrda fr varje deltagares behov och erfarenheter. Vi arbetar i sm grupper, vilket ger ett bra klimat fr lrande och gemenskap. Det r alltid frivilligt att delta i Studiefrmjandets verksamhet. I Studiefrmjandet frenas ofta lrande och skapande aktiviteter. Hr kan mnniskor utveckla sina intressen eller hitta nya. Vi ger std till det lrande som sker i freningar, ntverk och organisationer. P s stt bidrar vi till att utveckla och frnya det lokala frenings- och kulturlivet. Studiefrmjandet har tillsammans med 4H en egen folkhgskola, Valla folkhgskola i Linkping. Valla erbjuder bla utbildning som evenemangsproducent, fritidsledare med inriktning p teater, friluftsliv och musik samt kurser i u-landskunskap. Studiefrmjandet fr rligen anslag frn staten, landstingen och de flesta kommuner. Vi genomfr ven folkbildande verksamhet p uppdrag av exempelvis offentliga institutioner, organisationer och nringslivet. Studiefrmjandet bildades 1959. Studiefrmjandet r partipolitiskt, fackligt och religist obundet.

Ta kontakt med Studiefrmjandet dr du bor!