Professional Documents
Culture Documents
Yez Dani
Yez Dani
floh s. fliehen.
Floh, der; -(e)s, -¨e zo. birä; F j-m e-n
~ ins Ohr setzen bir käsin aõlína bir åeyi
soxmaq, bir käsin baåína bir åeyi yerit-
mäk.
flöhen vt (Hund usw.) bitlämäk.
Flohmarkt, der; -(e)s, -¨e köhnä mal-
Flimmer, der; -s, - titräyän iåíq, titrä- larín bazarí, bitbazarí.
yän paríltí. Flor¹, der; -s, -e 1. (Blüten) çiçäklän-
mä, çiçäk vermä; çiçäklär; 2. (Wohl-
Flimmerkiste, die; -, -n televiziyastand) firavanlíq, varlílíq.
(Süd. : televiziyon), kino, sinema. Flor², der, -s, -e 1. (Samt) mäxmär;
flimmern vi 1. (Sterne) paríldamaq, flor; 2. (Trauerflor) matäm sarõísí.
sayríåmaq; 2. (Film) titrämäk; 3. F par- Flora, die; - Floren 1. (Pflanzenwelt)
daxlamaq, cilalamaq; es flimmert mir bitki alämi; 2. med. baõírsaqda yaåa-
vor den Augen gözlärim qaralír. yan bakteriyalar.
flink adj. cäld, diribaå, ziräk, qívraq, Florenz Florensa åähäri.
çevik, älli; fig. çäpiå. Florett, das; -(e)s, -e bir növ qílínc.
Flinkheit, die; - cäldlik, ziräklik, çevik- florieren vi (Geschäft, Unternehmen)
lik. yaxåí iålämäk, täräqqi etmäk; çiçäk-
Flint, der; -(s), -e çaxmaqdaåí. länmäk.
Flinte, die; -, -n tüfäng, aynalí; fig. die Florist, der; -en, -en 1. bitki aläminin
~ ins Korn werfen cäsaräti äldän ver- tädqiqatçísí; 2. çiçäkçi.
mäk, ümidsizliyä täslim olmaq. Floskel, die; -, -n boå söz.
flirren vi s. flimmern. floskelhaft adj. basmaqälib, trafaret,
Flirt, der; -s, -s eåqbazlíq, mazaqlaå- boå-boå (mäsälän daníåíq); kliåä(län-
ma. miå).
flirten vt eåqbazlíq etmäk.
Flittchen, das; -s, - äxlaqsíz qadín, Floß, das; -es, -¨e sal, bärä.
vulg. qähbä. Flosse, die; -, -n 1. (Fischflosse) üzgäc;
Flitter, der; -s, - 1. (Schmuck) muncuq, 2. F (Hand) äl, ayaq.
paríldayan bäzäk åeyläri; 2. nur sg. fig. Flotation, die; -, -en mädän mineral-
däyärsiz åeylär. laríní daådan ayírma üsulu.
flittern vi titräyib paríldamaq. Flöte, die; -, -n mus. ney; dial. düdäk,
Flitterwochen, die/pl. evlänmänin bi- düdük.
flöten 278 Flügel
------------------------------------------------------------------------------------------------
flöten vi 1. mus. ney çalmaq, düdäk bir síraya gätirmäk .
çalmaq; 2. F fig. ~ gehen yox olmaq, flüchten vi qaçmaq, qaçıb canını qur-
itib-batmaq; hädärä getmäk. tarmaq, färar etmäk, qísílmaq (aus D/
Flötist, der; -en, -en neyçalan. -dän; nach, zu D/-ä); F itilmäk; sich ~
Flötenspieler, der; -s, - neyçalan. qaçmaq, síõínmaq (zu D/-ä); sich in
flott adj. 1. (schnell) diribaå, sürätli, Ausreden a min bir bähanä gätirmäk.
tez; e-e ~e Verkäuferin diribaå satící; 2. Fluchthelfer, der; -s, - bir käsin bir
(elegant) åik, zärif, gözäl; 3. (attraktiv) yerdän qaçmasína yardím edän.
cazibäli, xoåagälän; 4. (Fahrzeug) sür- flüchtig adj. 1. qaçaq; der Dieb ist seit
mäyä hazír edilmiå; tämir olunmuå; 5. gestern ~ oõru dünändän qaçíbdír (qa-
(Schiff) üzmäyä hazírlaåmíå; ein Schiff çaqdír); 2. (vergänglich) ötüb keçän,
~ machen gämini üzmäyä hazírlamaq; müväqqäti; davamsíz, ötärgi; 3. (ober-
6. ein ~ gehendes Geschäft yaxåí iåläyän flächlich) säthi, baådansovma, diqqät-
bir maõaza. siz; ayaqüstü, barmaqucu; 4. Chem.
Flotte, die; -, -n donanma. tezuçan; ~e Öle tezuçan yaõlar; ~er
Flottenabkommen, das; -s, - däniz sa- Blick ani baxíå.
ziåi. Flüchtigkeit, die; - 1. itilik, tezlik, sürät;
Flottenstützpunkt, der; -(e)s, -e härbi 2. davamsízlíq, süräksizlik, däyiåkän-
däniz bazasí. lik; 3. Chem. uçucu olma, tezuçan.
flottmachen vt 1. (Schiff) suya sal- Flüchtling, der; -s, -e 1. qaçaq, färari;
maq; 2. (in Gang bringen) häräkätä gä- 2. pol. qaçqín; didärgin.
tirmäk, yola salmaq. Flüchtlingslager, das; -s, - qaçqín dü-
Flöz, das; -es, -e geol. täbäqä. åärgäsi, qaçqınlar üçün düåärgä.
Fluch, der; -(e)s, -¨e 1. nur sg. (Ver- Fluchtlinie, die; -, -n käsiåmä xätti.
wünschung) qarğış, länät, länätlämä, lä- Fluchtversuch, der; -(e)s, -e qaçíb ca-
nät oxuma; ~ über euch! länät sizä! 2. níní qurtarma cähdi.
(Schimpfen) söyüå, yaman. fluchwürdig adj. länät oxunmaõa la-
fluchbeladen adj. länätli. yíq olan, länät demäyä layíq olan.
fluchen vi 1. söyüå etmäk, yaman de- Flug, der; -(e)s, -¨e 1. uçuå, uçma,
mäk; ~ auf (A) bir käsi söymäk; 2. qar- der ~ der Vögel quålarín üçuåu; auf dem
ğış eləmək, länät oxumaq. ~ nach Täbriz Täbrizä (täyyarä ilä)
Flucht¹, die; - 1. qaçma, qaçıb canını uçarkän; einen Vogel im ~e schießen bir
qurtarma, qaçıå, qopalaq, färar, giriz; quåu havada vurmaq; 2. Jägerspr.
in die ~ schlagen qaçmaõa mäcbur (Schar) sürü, dästä; wie im ~e tez, cäld,
etmäk, qopalaõíní götürmäk; die ~ bir anda, sürätlä; ayaqüstü; die Zeit
ergreifen qaçmaq, meydandan çíx- verging wie im ~e zaman tez (sürätlä)
maq, qaçıb canını qurtarmaq, färar et- keçdi.
mäk; 2. mil. färarilik. Flugabwehr, die; - hava hücumundan
Flucht², die; -, -en (Reihe) síra, cär- müdafiä.
gä; yan-yana; die Autos parkten in der ~ Flugbahn, die; -, -en (e-s Geschosses)
maåínlar bir sírada (yanbayan) dayan- märmi yolu; trayektoriya.
dílar; eine ~ von Zimmern yan-yana Flugblatt, das; -(e)s, -¨er siyasi väräqä,
olan (dayanan) otaqlar. täbliõat väräqäsi, intibahnamä; Flug-
fluchtartig adj. qaça-qaça, äcälä ilä; blätter verteilen vərəqələr (intibahna-
~ rennen çovumaq, äcälä ilä qaçmaq; məlär) yaymaq.
adv. dabanbasma, qaçaraq, täläsik. Flugdauer, die; - uçuå müddäti.
fluchten vi bir sírada olmaq, bir xät- Flügel, der; -s, - 1. (bei Vögeln) qanad;
tin üstündä olmaq; yanbayan etmäk, mit den ~n schlagen qanad çírpmaq, qa-
flügellahm 279 Flut
------------------------------------------------------------------------------------------------
nad çalmaq; auf den ~en des Traumes Flugzeughalle, die; -, -n anqar.
royanín qanadlarínda; 2. (Tür) tay, lay, Flugzeugpersonal, das, -s täyyarä iå-
qanad; 3. mus. böyük piano, royal; 4. çiläri (peroneli).
pol. cinah. Flugzeugstewardess, die; -, -en täyya-
flügellahm adj. qanadí síníq. rä xidmätçisi.
flügellos adj. qanadsíz. Flugzeugträger, der; -s, - härbi täyya-
Flügelmann, der; -(e)s, -¨er u. -leute räläri daåíyan gämi.
flanqda duran äsgär. Fluidum, das; -s, Fluida 1. maye, du-
Flügelschlag, der; -(e)s, -¨e qanad çal- ruluq; 2. (Ausstrahlung) cazibälik.
ma. Fluktuation, die; -, -en däyiåkänlik,
Flügeltür, die; -, -en ikitaylí qapí. qeyri-sabitlik, aåaõí-yuxarí getmä.
flugfertig adj. uçuåa hazír. fluktuieren vi aåaõí-yuxarí getmäk,
Fluggast, der; -(e)s, -¨e täyyarä särni- titrämäk, tärpänmäk.
åini, täyyarä müsafiri. Flunder, die; -, -n qalxan balíõí.
flügge adj. läläklänmiå; fig. müstä- flunkern vi F (schwindeln) bir az üs-
qil, särbäst, häddi-büluõa çatmíå. tünä qoymaq (sözün), yalan satmaq;
Fluggeschwindigkeit, die; -, -en uçuå aldatmaq.
süräti. Fluor, das; -s Chem. flor, rängsiz qaz.
Fluggesellschaft, die; -, -en täyyarä åir- Flur¹, die; -, -en çöl, tarla, zämi; allein
käti. auf weiter ~ täk olmaq, yalqíz olmaq.
Flughafen, der; -s, -¨ hava limaní, täy- Flur², der; -(e)s, -e (Gang) dähliz, kori-
yarä meydanı, aeroport. dor, dalan.
Flughöhe, die; -, -n uçuå yüksäkliyi. Flurschaden, der; -s, -¨ tarlalara vu-
Flugkarte, die; -, -n täyyarä bileti, rulan zärär.
üçüå särniåin bileti, aviabilet . Fluss, der; -es, -¨e çay; (das Fließen)
Fluglinie, die; -, -n uçuå xätti. axma, axín; fig. in ~ bringen häräkätä
Flugplatz, der; -es, -¨e täyyarä mey- gätirmäk, häräkätländirmäk.
daní. flussabwärts adv. çayaåaõí.
Flugpost, die; - hava poçtu (postu). Flussarm, der; -(e)s, -e çayín qolu.
flugs adv. tez, cäld. flussaufwärts adv. çayyuxarí.
Flugsand, der; -(e)s dänävär qum. Flussbett, das; -(e)s, -en çayyataõí.
Flugschein, der; -(e)s, -e s. Flugkarte. flüssig adj. 1. duru, axící, äridilmiå,
Flugschreiber, der; -s, - uçuå cäräya- ärgin; 2. F (Geld) naõd pul; kein Geld ~
níní qeyd edän cihaz, qara qutu. haben naõd pulu olmamaq.
Flugverbindung, die; -, -en hava näq- Flüssigkeit, die; -, -en maye.
liyyatí (rabitäsi). flüssigmachen vt F (Geld) naõd pula
Flugverkehr, der; -(e)s hava näqliy- çevirmäk.
yatí. Flussmündung, die; -, -en çayqovuåan.
Flugzeug, das; -(e)s, -e täyyarä. Flusspferd, das; -(e)s, -e suayqírí, be-
Flugzeugabsturz, der; -(e)s, -¨e täyya- gemot.
ränin qäzaya uõrayíb yerä düåmäsi, flüstern vi píçíldamaq, xíåíldamaq(j-m
täyyarä qäzası. ins Ohr/ bir käsin qulaõína); miteinander
Flugzeugentführer, der; -s, - täyyarä ~ píçíldaåmaq, xosunlaåmaq; F dodaq-
qaçírdan. altí daníåmaq.
Flugzeugentführung, die; -, -en täyya- flüsternd adj. píçíltí ilä.
rä qaçírtma. Flut, die; -, -en 1. (Ggs. Ebbe) qabar-
Flugzeugführer, der; -s, - täyyaräçi, ma, yüksälmä, mädd; 2. (bewegte Was-
pilot. sermenge) sel, axín; 3. (große Menge)
fluten 280 forcieren
------------------------------------------------------------------------------------------------
çoxlu, qalaq, xeyli miqdar; e-e ~ von ~e König gäläcäk padåah; 2. aåaõída-
Tränen sel kimi axan göz yaåí. kí, altdakí; das ~e Zitat aåaõídakí sitat;
fluten vi axmaq, tökülüb gälmäk. auf ~e Weise aåaõídakí kimi, bu cür.
Flutlicht, das; -(e)s, -er el. projektor- folgendermaßen adv. bu qayda ilä,
larla iåíqlandírma. bu üsulla, bu surätlä.
Flutwelle, die; -, -n mädd dalõasí. folgenschwer adj. aõír näticäli.
focht s. fechten. folgerichtig adj. mäntiqi; ardícíl.
Föderalismus, der; - federalizm. folgern vt näticä çíxarmaq; daraus
föderalistisch adj. federal, federalist. folgerte sie, dass... bundan belä näticä
Föderation, die; -, -en federasiya çíxartdí ki ...
(Süd. : federasyon). Folgerung, die; -, -en näticä.
föderativ adj. federal, federativ. folgewidrig adj. mäntiqsiz; ardícíl ol-
föderieren vt ittifaq täåkil etmäk, fe- mayan.
derasiya täåkil etmäk. Folgezeit, die; - : in der ~ axírda, näti-
Fohlen, das; -s, - dayça, daylaq, qulan. cädä, ondan sonra.
fohlen vi dayça doõmaq, balalamaq. folglich adv. beläliklä, buna görä, bu
Föhn, der; -(e)s, -e 1. isti quru küläk; säbäbdän; demäli(ki).
2. (Haartrockner) saçqurudan; sich die folgsam adj. sözä baxan, üzüyola.
Haare föhnen saçlaríní qurutmaq. Foliant, der; -en, -en böyük vä qa-
föhnen vt sich die Haare ~ saçlaríní lín cilddä olan kitab, böyük häcmli,
(saçqurudanla) qurudmaq. qalín qädim kitab, foliant .
Föhre, die; -, -n küknar. Folie, die; -, -n nazik plastik kaõíz,
Fokus, der; -, -se 1. fokus, zärräbin plastik vä ya metal väräq.
märkäzi; 2. med. aõízda vä ya boõaz- Folio, das; -s, -s u. -lien 1. böyük sähi-
da bakteriya yayan yer. fä kaõízí formada olan kitab; 2. ticari
fokussieren vt märkäzlä(ådir)mäk. däftärin ikiqatlí sähifäsi.
folg. Abk. folgend(e usw.). Folklore, die; - folklor, xalq musiqi vä
Folge, die; -, -n 1. (Ergebnis, Wirkung) ädäbiyyatí.
näticä, säbäb, täsir, äncam; 2. (Reihen- folkloristisch adj. folklor.
folge) síra, ardícílíq; 3. (Fortsetzung) Folter, die; -, -n iågäncä, äzab.
davam, ardí, dalísí; zur ~ haben näticä- Folterkammer, die; -, -n iågäncä ota-
länmäk, säbäb olmaq; als ~ davon bu- õí.
nun näticäsi olaraq. foltern vt iågäncä vermäk, äzab ver-
Folgeerscheinung, die; -, -en näticä. mäk.
folgen vi 1. täqib etmäk, izlämäk (D, Folterung, die; -, -en iågäncä, äzab.
auf A/ bir käsi), dalína düåmäk, ardínca Fön, der; -(e)s, -e (Haartrockner) saç-
düåmäk; 2. (gehorchen) itaät etmäk qurudan.
(D/-ä); 3. (als Nachfolger) yerinä keç- Fond, der; -s, -s (Rücksitz im Wagen)
mäk; 4. (nachahmen) täqlid etmäk (j-m avtomobilin dal täräfi, arxa täräf, fon.
in D/ bir käsi); 5. (sich ergeben aus) näti- Fonds, der; -, - (Kapital) särmayä,
cälänmäk, meydana gälmäk, näticä kapital, fond.
çíxmaq (aus D/ -dän); wie folgt aåaõí- Fontäne, die; -, -n fävvarä, fantan.
dakí kimi; kannst du mir folgen? mäni foppen vt älä salmaq, oynatmaq.
baåa düåä bilirsän?; hieraus folgt, dass Fopperei die; -, -en mäsxärä, älä sal-
bundan bu näticä çíxír ki, bundan bu ma.
näticä alínír ki. forcieren vt gücländirmäk, var qüv-
folgend adj. 1. sonrakí, gäläcäk, ertä- väsini iåä salmaq; sürätländirmäk, tez-
si, növbäti; der ~e Tag ertäsi gün; der läådirmäk.
Förde 281 fort
------------------------------------------------------------------------------------------------
Förde, die; -, -n geogr. körfäz. Formenlehre, die; - gr. morfologiya,
Förderband, das; -(e)s, -¨er daåíma (Süd. : morfoloji)
täsmäsi, täsmä. formieren vt åäkil vermäk, täåkil et-
förderlich adj. yararlí, xeyirli, iåä kö- mäk; vr sich ~ düzälmäk, åäkl almaq.
mäk edän. förmlich adj. 1. (offiziell) räsmi; 2.
fordern vt istämäk, täläb etmäk (von (regelrecht) doõru, äsil, düzgün; adv.
D/-dän). adätän, räsmän.
fördern vt 1. täåviq etmäk, imkan ya- formlos adj. åäkilsiz, formasíz, bi-
ratmaq, kömäk etmäk, häväsländir- çimsiz; särbäst, azad.
mäk; 2. (Kohle usw.) çíxartmaq. Formlosigkeit, die; - fig. ädäb qay-
Forderung, die; -, -en 1. täläb, iddia; 2. dalaríní gözlämämä, tärbiyäsizlik.
dävät; j-s ~ zurückweisen täläbini rädd Formsache, die; - formallíq, räsmiy-
etmäk. yät.
Förderung, die; -, -en 1. (Unterstützung) Formular, das; -s, -e sorõu väräqi,
täåviq, himayä, kömäk etmä; 2. Bgb. blank, formulyar; ein ~ ausfüllen sorõu
çíxartma. väräqini doldurmaq.
Forelle, die; -, -n qízílala balíq, ala ba- formulieren vt ifadä etmäk, qísaca ifa-
líq. dä etmäk, dilä gätirmäk, qaydaya sal-
Form, die; -, -en 1. åäkil, surät; qírím, maq.
forma, biçim; 2. (Sport) väziyyät; gut in Formulierung, die; -, -en ifadä etmä,
~ sein yaxåí väziyyätdä olmaq; 3. techn. dilä gätirmä; qaydaya salma, forma
qälib (qalíb), model, nümunä, fason; 4. salma.
(gesellschaftlich) adab, davraníå, äxlaq formvollendet adj. formaca mükäm-
tärzi; 5. növ, cür; in ~ G, von D ..åäklin- mäl.
dä; die ~ wahren ädäb qaydalaríní göz- forsch adj. däliqanlí, igid, qoçaq, cä-
lämäk. sarätli, qäti.
formal adj. formal, sözdä, zahiri.
Formalismus, der; - formalizm, räs-
miyyät.
Formalität, die; -, -en räsmiyyät.
Format, das; -(e)s, -e 1. ölçü, ändazä,
format;2. (von Rang) böyüklük, görkäm- Forschungsergebnis, das; -ses, -se
lilik; ein Mann von ~ görkämli bir adam. täd-qiqat iåinin näticäsi.
Formation, die; -, -en 1. geol. täbäqä; Forschungsgebiet, das; -(e)s, -e
täåäkkül; 2. nizam, åäkil, formasiya; 3. täd-qiqat sahäsi.
mil. härbi birläåmä. Forschungszentrum, das; -s, -tren
formbar adj. formaya salína bilän. täd-qiqat märkäzi.
Formblatt, das; -(e)s, -¨er formulyar,
blank, boå yerläri doldurmalí olan sor- Forst, der; -(e)s, -e meåä.
õu väräqi. Förster, der; -s, - meåäçi, meåäbäyi.
Formel, die; -, -n formula, formul; e-e Forsthaus, das; -es, -¨er meåäbäyinin
Sache auf e-e kurze ~ bringen bir åeyi bir evi.
sözlä ifadä etmäk. Forstwesen, das; -s meåäçilik.
formell adj. 1. åäkli, zahiri; 2. (offi- Forstwirtschaft, die; - meåäçilik.
ziell) räsmi. Fort, das; -s, -s mil. qala, istehkam.
formen vt åäkil vermäk; qälibä (Süd. : fort adv. 1. (weg) olmama, yox ol-
qalíba) salmaq, åäklä salmaq; sich ~ ma; 2. (weiter) davam; und so ~ vä sa-
åäkil almaq. irä, vä ilaxír; 3. (vorwärts) iräli, qabaõa;
fortab 282 fortwährend
------------------------------------------------------------------------------------------------
in e-m ~ arasí käsilmädän, fasiläsiz; tämin olma, ruzi qazanma.
ich muss ~! getmäliyäm!; ~ mit dir! rädd fortlaufen vi 1. qaçmaq, qaçíb get-
ol!, itil!. mäk; 2. (weitergehen) davam etmäk,
fortab, fortan adv. bundan sonra, uzanmaq.
gäläcäkdä, bundan böylä. fortlaufend adj. davamlí, süräkli, ara-
Fortbestand, der; -(e)s davam, bun- käsilmäz, cari, daimi; adv. dayanma-
dan sonrakí yaåayíå, gäläcäkdäki ya- dan, dämbädän.
åayíå. Fortleben, das; -s öldükdän sonra
fortbestehen vt mövcud olmaq, ya- yaåama.
åamaqda davam etmäk. fortpflanzen vt yaymaq, geniåländir-
fortbewegen vt yerindän tärpätmäk, mäk; sich ~ yayílmaq; çoxalmaq.
häräkätä gätirmäk; vr sich ~ yerindän Fortpflanzung, die; - 1. (Menschen,
häräkät etmäk, iräli häräkät etmäk. Tiere) näslin artmasí, çoxalma; 2. Phys.
Fortbewegung, die; -, -en häräkät. yayílma.
fortbilden vr sich ~ ixtisasíní täkmil- fortreißen vt 1. qoparmaq, qoparíb
läådirmäk (in D/-dä). aparmaq; 2. (mit sich) özü ilä çäkib
Fortbildung, die; -, -en tähsilin dava- aparmaq; sich ~ lassen valeh olmaq.
mí, ixtisasín täkmilläåmäsi. fortschaffen vt yíõíådírmaq; aparmaq,
fortbleiben vi gälmämäk, iåtirak et- götürüb getmäk.
mämäk, bir yerä getmämäk. fortscheren vr sich ~ çíxíb getmäk,
Fortdauer, die; - davam etmä, davam. rädd olmaq; scher dich fort! itil!, rädd
fortdauernd adj. daimi. ol!
fortfahren vi 1. davam etmäk, davam fortschicken vt göndärmäk, yollamaq.
etdirmäk; ~ (etw. zu tun bir åeyi etmäyä/ fortschieben vt çäkmäk, itälämäk.
mit -ilä, -i, -ä); 2. (wegfahren) çíxíb get- fortschleppen vt zorla aparmaq, çä-
mäk. kib aparmaq.
fortfliegen vi uçub getmäk. fortschreiten vi iräli getmäk, qabaõa
fortführen vt davam etdirmäk, davam getmäk (bei, in D/-dä).
vermäk. fortschreitend adj. iräliläyän, artan, in-
Fortführung, die; - davam etdirilmä, kiåaf edän.
davamı; süräk. Fortschritt, der; -(e)s, -e täräqqi, iräli-
Fortgang, der; -(e)s 1. (Fortdauer) da- lämä, öncüllük. síçrayíå, uõur; ~e ma-
vam etmä; 2. (Weggang) getmä, çíxíb chen inkiåaf etmäk, ilärlämä göstär-
getmä. mäk.
fortgehen vi çíxíb getmäk; fig. da- fortschrittlich adj. qabaqcíl, öncül,
vam etmäk, sürmäk. mütäräqqi, täräqqipärvär.
fortgeschritten adj. irälilämiå, artmíå; fortschrittsfeindlich adj. mürtäce, ge-
täräqqi etmiå, inkiåaf etmiå, mütäräq- rici, irticai, täräqqiyä zidd olan.
qi, qabaqcíl. fortsetzen vt davam etdirmäk, -ä da-
fortgesetzt adj. daimi, davamlí. vam vermäk; vr sich ~ davam etmäk.
fortjagen vt qovmaq. Fortsetzung, die; -, -en davam, ard; ~
fortkommen vi iräli getmäk; çíxíb get- folgt ardí var, davamí var.
mäk; mach, dass du fortkommst! rädd fortstehlen vr sich ~ äkilmäk, çíxíb
ol!, çíx get! getmäk.
Fortkommen, das; -s 1. (Vorankom- Fortuna, die; - rel. bäxt Tanrísí.
men) iräli getmä, qabaõa getmä; 2. fortwährend adj. süräkli, daimi, mütä-
çíxíb getmä, qaçma; 3. (beruflich usw.) madi; adv. daimi olaraq, hämiåä, mütä-
müväffäq olmaq; 4. (Lebensunterhalt) madi olaraq.
fortwirken 283 frankiert
------------------------------------------------------------------------------------------------
fortwirken adj. daimi täsir. üçün räsmi paltar.
Fortzahlung, die; -, -en ödämänin da- Frage, die; -, -n 1.sual, sorõu; 2. (Prob-
vamí. lem) mäsälä, dava; müämma, iå; e-e ~
Forum, das; -s, Foren u. Fora 1. his. beantworten suala cavab vermäk; e-e ~
meydan, forum; 2. ümumi yer, ictimai stellen sual etmäk, sual vermäk; das
yer, ictimai müzakirä; 3. fig. (Gericht) kommt nicht in ~ bu haqda heç söhbät
mähkämä. ola bilmäz; in ~ stellen åübhäyä
fossil adj. fosil(läåmiå), daålaåmíå. salmaq, åübhä altína almaq; ohne ~
Fossil, das; -s, -ien daåa dönmüå, daå- åübhäsiz; die ~ erörtern mäsäläyä bax-
laåmíå, fosil. maq, mäsäläni müzakirä etmäk; die
Foto, das; -s, -s foto, åäkil (Süd. : äks); Lösung der ~ mäsälänin hälli.
auf dem ~ åäkildä, fotoda. Fragebogen, der; -s, - u. -¨ sorõu (su-
Fotoalbum, das; -s, -ben albom, åäkil al) väräqäsi, anket, blank.
albomu. fragen vt soruåmaq, sormaq, xäbär
Fotoapparat, der; -(e)s, -e fotoaparat, almaq (j-n nach D/bir käsdän bir åeyi);
åäkil çäkän cihaz. nach j-m ~ bir käsi soruåmaq ; j-n um
fotogen adj. åäkli gözäl çíxan, foto- Rat ~ bir käslä mäslähätläåmäk, bir
genik. käsin fikrini soruåmaq; vr sich ~ özün-
Fotograf, der; -en, -en åäkilçäkän, fo- dän soruåmaq; es fragt sich, ob... bu
toqraf (Süd. : äkkas). sualdír ki.., sual olunur ki.., soruåulur
fotografieren vt åäkil çäkmäk, äks sal- ki..; ~ kostet nichts! soruåmaq müftädir!,
maq; sich ~ lassen åäklini çäkdirmäk, soruåmaõa pul alínmír!.
äksini saldírmaq. Fragesteller, der; -s, - soruåan, sual
Fotokopie, die; -, -n surät, fotosurät, edän.
kopya, fotokopya, äks. Fragesatz, der; -(e)s, -¨e sual cümläsi.
fotokopieren vt surätini çíxarmaq, Fragezeichen, das; -s, - sual iåaräsi,
kopyasíní çíxartmaq. sual älamäti.
Fotokopierer, der; -s, - surətçıxaran fragil adj. incä, zärif; hässas.
cihaz. fraglich adj. 1. (ungewiss) åübhäli, mü-
Fötus, der; -ses, -se u. Föten biol. rü- bahisäli; 2. (betreffend) baräsindä daní-
åeym, cänin. åílan, adí çäkilän, göstärilän.
Foul, das; -s, -s oyun qaydasínín po- fraglos adj. åübhäsiz, sözsüz.
zulmasí (Süd. : favl). Fragment, das; -(e)s, -e parça, hissä,
Foyer, das; -s, -s zal, foyä. fraqment.
Fr. Abk. Frau fragwürdig adj. åübhäli, mübahisäli,
Fracht, die; -, -en 1. yük; 2. (Preis für anlaåıqsız.
Beförderung) aparılma (daåınma) pulu. Fraktion, die; -, -en parl. qrup, fraksi-
Frachtbrief, der; -(e)s, -e 1. faktura, ya (Süd. : fraksiyon).
aparılma (näqliyyat) sänädi; 2. mar. Fraktur, die; -, -en med. sümüyün
konosament. sínmasí.
Frachter, der; -s, - yük gämisi. frank adj. ~ und frei açíq-aydín, açíq-
Frachtraum, der; -(e)s, -¨e yük yeri, casína, sözün açíõí.
anbar. frankieren vt marka ilä ödämäk, fran-
Frachtschiff, das; -(e)s, -e yük gämi- ko etmäk, markalamaq (Süd. : tämbr
si. yapíådírmaq).
Frachtverkehr, das; -s, - näqliyyatçílíq, frankiert adj. markalí; der Brief ist
yük daåíyan näqliyyat, yük näqliyyatí. nicht ausreichend ~ mäktuba kifayät qä-
Frack, der; -(e)s, -s u. -¨e frak, kiåilär där marka vurulmayíb.
franko 284 freigebig
----------------------------------------------------------------------------------------------- -
franko adv. pulsuz. adv. utanmazcasína, häyasízlíqla; ~
Frankreich; -s Fransa. werden utanmazlíq etmäk, azğınlaş-
Franse, die; -, -n saçaq. maq, häyasízlíq elämäk, diliuzunluq
Franzose, der; -n, -n fransíz (Süd. : a. etmäk; F duzsuzlanmaq, äzilmäk; sei
fransalí). nicht ~! sírtíqlanma!, äzilmä!.
französisch adj. fransíz; (Sprache) Frechheit, die; -, -en sírtíqlíq, häya-
fransízca. sízlíq, utanmazlíq, azğınlıq, füzulluq,
frappant adj. qäribä, heyrätländirici, arsízlíq; insafsızlıq; F duzsuzluq; so e-e
tääccüblü. ~! belä häyasízliq!, belä tärbiyäsizlik!,
frappieren vt 1. heyrätländirmäk, hey- belä duzsuzluq.
rätä salmaq; 2. buzla soyutmaq. Fregatte, die; -, -n freqat, härbi gämi.
frappierend adj. heyrätländirici; sür- Fregattenkapitän, der; -s, -e freqat
priz. kapitaní.
Fräse, der; -, -n frez(er). frei adj. 1. azad, särbäst, ärkin; 2. (be-
fräsen vt frezlämäk, mätälämäk. freit) azad edilmiå (von D/-dän); asudä;
Fräser, der; -s, - frezçi. ängälsiz;3.(unabhängig) baõímsíz, hürr,
Fräsemaschine, die; -, -n frez müstäqil, özgür; 4.(Stelle) boå, tutulma-
maåíní. míå; 5. (unentgeltlich) pulsuz, müftä; 6.
Fraß, der; -es 1. (Viehfutter) yem; 2. (Himmel) açíq; azad; F im Freien açíq
med. sümük çürümäsi. havada; ~e Berufe särbäst peåälär; ~e
Fratze, die; -, -n (hässliches Gesicht) Übersetzung särbäst tärcümä, baåa dü-
sir-sifät, aõíz-burun; e-e ~ schneiden åülän tärcümä; Eintritt ~ azad giriå; auf
aõíz-burun äymäk. ~en Fuß setzen azad etmäk (häbsdän);
Frau, die; -, -en 1. qadín, xatun; bäy- e-e ~e Stelle bir boå (tutulmamíå)iå yeri;
im, alte ~ qarí; 2.(Ehefrau) arvad; 3. (An- den Oberkörper ~ machen beldän yuxarí
rede)xaním; ~ Durna Durna xaním; gnä- soyunmaq; ist hier ~? bura boåmu?.
dige ~! hörmätli xaním!; zweite Frau gü- Freibad, das; -(e)s, -¨er açíq hava ho-
nü. vuzu.
Frauenarzt, der; -es, -¨e qadín dok- freibekommen vt (j-n) azad etmäk,
toru, qadín häkimi. qurtarmaq; vi (von der Arbeit, von der
Frauenbewegung, die; - qadínlar hä- Schule) icazä almaq.
räkatí, feminizm. Freiberufler, der; -s, - müstäqil peåä
Frauenemanzipation, die; - qadín- sahibi.
larín bärabär hüquq häräkatí. freiberuflich adj. müstäqil peåädä,
Frauenhaus, das; -es, -¨er qadínlar evi. azad peåädä.
Frauenklinik, die; -, -en qadínlar Freibetrag, der; -(e)s, -¨e vergidän
klinikasí (Süd. : kliniki). azad gälir, vergisiz gälir.
Frauenrechtlerin, die; -, -nen feminist, Freidenker, der; -s, - azadfikirli; heç
qadínlarín bärabär hüququ üçün mü- bir dinä baõlí olmayan adam.
barizä edän qadín. Freiexemplar, das; -s, -e pulsuz nüs-
Frauenstimmrecht, das; -(e)s qadín- xä (kitab).
larín seçmä haqqí (hüququ). Freigabe, die; - azad olma (etmä).
Frauensache, die; - qadínlara aid. freigeben vt 1.azad etmäk; 2. (Schü-
Fräulein, das; -s, - qíz; cavan qíz; xa- lern) därsdän azad etmäk, buraxmaq,
ním qíz. icazä vermäk.
Freak, der; -s, -s valeh, aludä; däli. freigebig adj. äliaçíq, säxavätli, gözü-
frech adj. ädäbsiz, sírtíq, utanmaz, ar- tox, comärd, azadä, cavanmärd, ha-
síz-abírsíz, çäpäl, diliuzun; F duzsuz; täm; F kiåi.
Freigebigkeit 285 Freiübungen
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Freigebigkeit, die; - äliaçíqlíq, säxa- Freimarke, die; -, -n poçt markasí
vät, comärdlik, cavanmärdlik, hatämlik. (Süd. : tämbr).
Freigehege, das; -s, - (im Tierpark) Freimaurer, der; -s, - mason (Süd. :
heyvanlarín azad dolanmaqlarí üçün framasyon).
yer. Freimaurerei, die; - masonluq, fra-
Freigeist, der; -(e)s, -er azadfikirli, masonluq.
särbäst düåünän. freimütig adj. sözünü açíq deyän,
freihaben vi icazäli olmaq. çäkinmäyän.
Freihafen, der; -s, -¨ azad liman. Freimütigkeit, die; - safdillik, açíq-
freihalten vt 1. qonaq etmäk (j-n/bir sözlülük.
käsi); 2. (Platz) boå saxlamaq, yer tut- freischaffend adj. azad peåädä iålä-
maq. yän, müstäqil.
Freihandel, der; -s azad ticarät. Freischar, die; -, -en mil. könüllü par-
Freiheit, die; - özgürlük, azadlíq, sär- tizan dästäsi.
bästlik, hürriyyät; sich die ~ nehmen zu - Freischärler, der; -s, - partizan.
mäyä cəsarät etmäk. Freischwimmen, das; -s räsmi kon-
freiheitlich adj. azad, azadlíq, xilas- trol altínda 15 däqiqä üzä bilmäyini
karlíq, ipə-sapa yatmaz, özgür. isbat etmä; fig. sich freischwimmen
Freiheitsberaubung, die; - azadlíqdan özbaåína häräkät etmäyi öyränmäk.
(özgürlükdən) mährum etmä. freisetzen vt 1. azad etmäk; 2. (Gas
Freiheitskämpfer, der; -s, - azadlíq usw.) buraxmaq; fig. j-n a (entlassen) bir
uõrunda mübariz. käsi iådän çíxartmaq.
freiheitsliebend adj. azadlíqsevän. freisprechen vt bäraät qazandírmaq,
Freiheitsstrafe, die; -, -n häbs, azad- tämizä çíxarmaq, bäraätländirmäk.
líqdan mährum etmä. Freispruch, der; -(e)s, -¨e bäraät, bä-
Freiherr, der; -en -en Baron. raät haqqında hökm.
Freikarte, die; -, -n pulsuz bilet. Freistaat, der; -(e)s, -en särbäst döv-
freikommen vt jur. azad edilmäk, lät.
azad olmaq. freistehen vi icazäsi olmaq, ixtiyarí
Freikörperkultur, die; - (FKK) täbi- olmaq; es steht dir frei zu ... -mäkdä ix-
ätdä lüt gäzmä. tiyarín var.
freilassen vt 1. azad etmäk; 2. (Ge- freistehend adj. (Haus) boå; açíq yer-
fangene) häbsdän buraxmaq; 3. (Zeile) dä duran.
boå qoymaq. freistellen vt buraxmaq (j-m et./ öz
Freilassung, die; - azad etmä; bu- ixtiyarína, öz öhdäsinä); j-n ~ bir käsi
raxma, azad olunma, azadlıq. azad etmäk (von D/-dän).
Freilauf, der; -(e)s, -¨e techn. boå ge- Freistil, der; -s azad stil.
diå. Freistilringen, das; -s särbäst güläå,
freilegen vt açmaq, üstünü açmaq, azad güläå.
açíb çíxartmaq. Freistoß, der; -es, -¨e (Fußball) sär-
freilich adj. åübhäsiz, älbättä. bäst zärbä.
Freilichtbühne, die; -, -n açíq sähnä. Freitag, der; -(e)s, -e cümä ; am ~ cü-
freimachen vt 1. (Körperteil) açmaq; mä günü.
2. (Weg) açmaq; 3. (Raum) boåaltmaq; freitags adv. cümä (günü); cümä gün-
4. (Brief) markalamaq (Süd. : tämbr läri.
yapíådírmaq); sich ~ caníní qurtarmaq, Freitod, der; -(e)s, -e özünü öldürmä,
yaxasíní qurtarmaq; sich beim Arzt ~ intihar.
soyunmaq. Freiübungen die/pl. gimnastika (Süd. :
Freiumschlag 286 freudig
------------------------------------------------------------------------------------------------
jimnastik). frequentieren vt tez-tez baå çäkmäk,
Freiumschlag, der; -(e)s, -¨e markalí tez-tez yoluxmaq, tez-tez bir yerä get-
paket (Süd. : tämbrili paket). mäk.
freiwerden vt boåalmaq Frequenz, die; -, -en 1. (Besucherzahl)
freiwillig adj. könüllü. gälänlärin sayí, gälänlärin miqdarí; 2.
Freiwild, das; -(e)s öldürülmäsi azad (Häufigkeit) çoxluq, külli miqdar; 3.
(särbäst) olan; ov. phys. frekans, tezlik .
freiwillig adj.könüllü, öz xoåu ilä, dov- Freske, die; -, -n freska, yaå divar üzä-
täläb. rindä çäkilmiå åäkil, divar åäkili.
Freiwillige, der; -n, -n könüllü, dovtä- Freskomalerei, die; -, -en freska räs-
läb. samlíõí, divar üzärinä åäkil çäkmä
Freiwilligkeit, die; - könüllülük. (rässamlíq etmä).
Freizeit, die; - boå vaxt, asudä vaxt,
färaõät.
Freizügigkeit, die; - särbäst häräkät Freude, die; -, -n sevinc, åadlíq,
hüququ, särbäst yaåama hüququ. färäh, åadyanalíq, dad-damaq; mit ~n
fremd adj. yad, özgä, qärib, yabancí, häväs-lä, mämnuniyyätlä, sevinc hissi
äcnäbi, yadelli; fig. äcämi; er ist hier ~ ilä ; vor ~ sevincdän; j-m e-e ~ machen
buralí deyil; j-m ~ werden bir käslä äla- bir käsi sevindirmäk, bir käsi åad
qäni käsmäk; ~e Sprachen xarici dillär. etmäk; s-e ~ haben åad olmaq,
fremdartig adj. qäribä, adät edilmä- sevinmäk (an D/-dän, -ä).
miå.
Fremde¹, der u. die; -n, -n yad, äc-
näbi, taníå olmayan, yadelli, qärib,
känar adam, özgä; veralt. äõyar pl.
Fremde², die; - qürbät; in der ~ leben
qürbätdä (qäriblikdä) yaåamaq.
fremdenfeindlich adj. yad sevmäyän.
Fremdenfeindlichkeit, die; - yad (äc-
näbi) düåmänçiliyi. Freudenbotschaft, die; -, -en åad xä-
Fremdenführer, der; -s, - turist bäläd- bär, xoå xäbär.
çisi. Freudenfest, das; -(e)s, -e åänlik, åän-
Fremdenhass, der; -es yadellilärä nif- lik bayramí.
rät, äcnäbilärä nifrät.
Fremdenlegion, die; -, -en xarici legi-
on (Süd. : xarici lejyon).
Fremdenverkehr, der; -s turizm.
Fremdenzimmer, das; -s, - kirayäyä Freudenhaus, das; -es, -¨er fahiåäxana.
verilän otaq; qonaq otaõí. Freudenmädchen, das; -s, - fahiåä.
fremdgehen vi özgä ilä cinsi älaqä Freudenrausch, der; -es sevincdän
qurmaq. mäst olma, särmäst.
Fremdherrschaft, die; -, -en yadelli freudenreich adj. sevinc ilä dolu.
aõalíq, xarici hökmranlíq. Freudentränen die/pl. sevincdän
Fremdsprache, die; -, -n xarici dil. axan göz yaålarí; ~ vergießen sevinc-
Fremdwort, das; -(e)s, -¨er xarici söz, dän aõlamaq.
äcnäbi söz. freudestrahlend adj. sevinc içindä,
frenetisch adj. åiddätli, coåõun; ~er färähdän näåälänän.
Beifall åiddätli alqíålar. freudig adj. sevindirän, åän, färähli,
xoå, färähländirici; e-e ~e Nachricht er- freveln vi qanunlara qaråí hörmät-
halten bir xoå (färähli) xäbär almaq. sizlik etmäk; xäta etmäk.
freudlos adj. sevincsiz, färähsiz. Friede, der; -ns s. Frieden.
freuen vt sevindirmäk, åadlandírmaq; Frieden, der; -s 1. barıå, ämin-aman-
es freut mich bu mäni sevindirir; -dän líq, sülh, asayiå, dinclik, äminlik; 2.
mämnun oldum; vr sich ~ sevinmäk, (innerer) rahatlíq, razílíq; ~ stiften ba-
åadlanmaq, färählänmäk, xoåhal ol- ríådírmaq; ~ schließen sülh baõlamaq,
maq, åad olmaq, åadyanalíq etmäk, baríåmaq (mit D/-ilä); in ~ lassen vt
åänlänmäk (über A/-ä, -dän); F enlän- rahat buraxmaq; lass mich in ~! mäni
mäk, hällänmäk; qabaqcadan sevin- rahat burax!
mäk (auf A/-ä). Friedensabkommen, das; -s, - sülh sa-
Freund, der; -(e)s, -e dost, taníå, äå, ziåi, sülh müqaviläsi.
ayaq, dämsaz; fig. täräfdar, häväskar; Friedensbewegung, die; -, -en sülh hä-
ein ~ der Kunst incäsänätin täräfdarí, räkatí.
incäsänätin häväskarí; sich mit j-m be- Friedensforschung, die; - sülhün tä-
freunden bir käs ilä ayaq olmaq, dost mini üçün elmi tädqiqat.
olmaq, bir käsi dost tutmaq. Friedensnobelpreis, der; -es, -e Nobel
Freundeskreis, der; -es, -e dostlar, ta- sülh mükafatí.
níålar, yanyövrä pl. Friedenspolitik, die; - sülh siyasäti.
Freundin, die; -, -nen räfiqä, qíz dos- Friedensschluss, der; -es sülh saziåi,
tu, sevgili; taníå qíz. sülh baõlanması.
freundlich adj. 1. sämimi, mehriban, Friedensvertrag, der; -(e)s, -¨e sülh sa-
dostcasína, gülärüzlü, üzügülär, güläå- ziåi, sülh müqaviläsi.
qabaq, açıqüräkli, hallí, istiqanlí; adv. friedfertig adj. sülhsevär; sakit.
sämimiyyätlä, dostcasína, dostyana, Friedhof, der; -(e)s, -¨e qäbiristan, qä-
dustyanä; seien Sie so ~ ! lütfän!, biristanlíq.
zähmät olmasa!; mit ~en Grüßen friedlich adj. 1. sülhsevär; 2. (ruhig)
sämimi salamlarla; 2. (Farben usw.) sakit, dinc; davasíz, davasíz-savaåsíz.
xoåa gälän, gözäl. friedliebend adj. sülhsevär, sülhpär-
freundlicherweise adv. dostcasína, vär, barıåıçı, barıåçıl.
dostyana, dostanä, dustanä.
Freundlichkeit, die; -, -en mehriban- Fries, der; -es, -e arch. friz.
líq, üzügülärlik, sämimiyyät. frigide adj. (Frau bei Geschlechtsver-
Freundschaft, die; -, -en dostluq; fig. kehr) hissisiz, duyõusuz, buz kimi, so-
duz-çöräk; ~ schließen dost olmaq, çö- yuq.
räk käsmäk, dostluq qurmaq, dostlaå- Frigidität, die; - duyõusuzluq, hissiz-
maq, duz-çöräk yemäk. lik.
freundschaftlich adj. dostluq, dostca-
sína, dostyana.
Freundschaftsdienst, der; -es, -e dos-
tun dosta yardímí; j-m e-n ~ erweisen bir
käsä dostluq xidmäti etmäk (göstär-
mäk). Frikadelle, die; -, -n küftä.
Freundschaftsspiel, das; -(e)s, -e (Sport) Frikasse, das; -s, -s doõranmíå ätdän
dostluq yaríåí (müsabiqäsi). biåirilmiå bir növ xöräk.
Frevel, der; -s, - täqsir, günah; xäta,
cinayät.
frevelhaft adj. pis, yararsíz, günah.
åadlíq etmäk, åänlik etmäk, sevinmäk
frischgebacken adj. täzä biåmiå, (über A/-ä).
tä-zäcä biåirilmiå. Frohsinn, der; -(e)s åad, xoåxasiyyät.
Frischling, der; -s, -e donuz balasí, fromm adj.1. dindar, mömin, abid, dä-
ca-van donuz. yanätli, etiqadlí; 2. (Pferd) sakit, müla-
Friseur, der; -s, -e dälläk, bärbär. yim; 3. ein ~er Wunsch yerinä yetirilmäz
Friseuse, die; -, -n dälläk, bärbär (qa- bir arzu.
dín). Frömmelei, die; - riyakarlíq, ikiüzlülük.
frisieren vt bir käsin saçíní vurmaq; Frömmigkeit, die; - dindarlíq, mömin-
fig. bäzämäk, daha yaxåí göstärmäk; lik, däyanät.
vr sich ~ saçíní (saçlaríní) düzältmäk. Frömmler, der; -s, - riyakar.
Fron, die; -, -en icbari iå.
Fronarbeit, die; -, -en icbari iå.
fronen vt icbari iå görmäk.
Frisör, der; -s, -e bärbär, dälläk. frönen vt äsiri olmaq, mübtälasí ol-
Frisörin, die; -, -nen dälläk, bärbär maq.
(qadín). Front, die; -, -en 1. (Vorderseite) ön tä-
Frist, die; -, -en 1. (Zeitraum) müddät, räf, qabaq täräf; 2. mil. cäbhä; an der ~
vaxt, vädä, zaman, aman; 2. (Zeitpunkt) cäbhädä.
möhlät; sürə e-e a setzen müddät qoy- frontal adj. qabaqdan, ön täräfdän.
maq, vaxtı täyin etmäk; e-e zusätzliche Frontalangriff, der; -(e)s, -e düåmä-
~ geben vädəni uzatmaq; e-e ~ über- nin ön síralarína hücum.
schreiten müddätä ämäl etmämäk. Frontalzusammenstoß, der; -es, -¨e ön
fristen vt sein Leben ärmlich ~ yoxsul- täräfdän toqquåma.
luqla häyat keçirmäk. Frontkämpfer, der; -s, - cäbhäçi.
fristgemäß adj. vaxtínda. fror s. frieren.
fristgerecht adj. vaxtínda. Frosch, der; -es, -¨e qurbaõa; fig. sei
fristlos adj. müddätsiz, vädäsiz. kein a oyunbazlíq etmä, naz etmä.
Fristverlängerung, die; -, -en müddäti Froschmann, der; -(e)s, -¨er qurbaõa
uzatma; möhlät. adamí, balíq adamí, dalõíc.
Frisur, die; -, -en saça verilän forma; Froschperspektive, die; -, -n fig. dar-
daranma; darama. görüålülük, mähdud dünyagörüåü.
Friteuse, die; -, -n fritöz, yaõda qí- Frost, der; -(e)s, -¨e åaxta, bärk soyuq,
zartma üçün elektrik qazan. bürudät, don; F sazaq.
fritieren vt yaõda qízartmaq. frostbeständig adj. åaxtaya davamlí.
frivol adj. 1. (schlüpfrig) ädäbdän Frostbeule, die; -, -n med. donma,
uzaq; 2. (zweideutig) ikimänalí. åaxta vurmuå yer.
froh adj. åad, sevincli, sevincäk, åän, frösteln vt es fröstelt mich, vi ich
dilxoå; e-e ~e Nachricht bir åad xäbär; fröstele män üåüyüräm (donuram).
~ sein sevinmäk, åad olmaq (über A/-ä, frostfrei adj. buzsuz.
-dän) ich bin ~, dass ... män seviniräm frostig adj. åaxtalí; fig. çox soyuq.
ki... Frostmittel, das; -s, - antifriz.
frohgemut adj. näåäli, färähli; åänxa- Frostschaden, der; - don vurma, don-
siyyätli. ma.
fröhlich adj. åän, färähli, åad, güläå- Frostwetter, das; -s åaxta.
qabaq(lí), güläyän, deyib-gülän. frottieren vt sürtmäk; masaj vermäk.
Fröhlichkeit, die; - åänlik, åadlíq. Frucht, die; -, -¨e 1. meyvä, bar; 2. fig.
frohlocken vi (sich freuen, triumphieren) sämärä, näticä; Früchte tragen meyvä
fruchtbar 289 fügen
------------------------------------------------------------------------------------------------
(sämärä) vermäk, bar gätirmäk. yazda, baharda.
fruchtbar adj. barlí, mähsuldar, mün- Frühmesse, die; -, -n sübh duasí (ka-
bit; sämäräli. toliklärdä).
Fruchtbarkeit, die; - bäräkät, sämärä. frühmorgens adv. sähär tezdän, sübh-
fruchtbringend adj. s. fruchtbar. dän, ertädän.
fruchten vt fig. täsir qoymaq, äsär et- frühreif adj. 1. tezyetiåän, tezyetiå-
mäk; nichts ~ heç bir neticä vermämäk, miå, äraõac; 2. (Kind) tezböyümüå, ya-
heç bir täsir qoymamaq. åína uyõun olmayaraq inkiåaf etmiå.
Fruchtjog(h)urt, der; -s, -e meyväli Frühschoppen, der; -s, - sähär tez-
yoõurt (qatíq). dän taníålarla oturub åärab içmäk.
fruchtlos adj. näticäsiz; adv. boåuna, Frühstück, das; -(e)s, -e sähär yemä-
boå, äbäs yerä. yi, qähväaltí, qälyanaltí.
Fruchtpresse, die; -, -n meyväsíxan, frühstücken vt sähär yemäyi yemäk.
şirəçıxaran. frühzeitig adj. u. adv. tez, sähär tez-
Fruchtsaft, der; -(e)s, -¨e meyvä åiräsi, dän, ertädän, erkän; qabaqcadan.
meyvä suyu. Frühzündung, die; -, -en techn. vax-
Fruchtzucker, der; -s, - meyvä åäkäri. tíndan qabaq partlama.
frugal adj. (bescheiden) sadä, cüzi Frust, der; -s, - en bezikmä, bezmä.
(yemäk). Frustration, die; -, -en bezikmä, bez-
früh adj. u. adv. 1. tez, erkän; 2. mä, frustrasiya.
(morgens) sähär tezdän; ~er Tod Frustrieren vi bezmäk, bezikmäk,
vaxtsíz ölüm; adv. (vorzeitig) tezdän, frustrasiyaya salmaq.
erkän, ertädän; qabaqcadan; von ~ bis frustriert adj. bezgin, özünä ämin ol-
spät sähär tezdän axåama qädär; zu ~ mayan.
kommen çox tez gälmäk, ertä gälmäk, Fuchs, der; -es, -¨e tülkü; fig. (schlau)
erkän gälmäk; heute ~ bugün tezdän; ~ hiylägär, bic.
genug çox tez, gec olmadan, erkän. Fuchsbau, der; -(e)s, -e tülkü yuvasí.
Frühaufsteher, der; -s, - yuxudan tez fuchsen vt äsäbiläådirmäk; vr sich ~
duran. äsäbiläåmäk; das fuchst mich mäni
Frühe, die; - sübh; in aller ~ sähär tez- äsäbiläådirir.
dän, sübh tezdän. Fuchspelz, der; -es, -e tülkü därisi.
früher adv. 1. daha tez, daha ärkän; 2. Fuchtel, die; -, -n qílínc; j-n unter der ~
(ehemalig) keçmiådä, keçmiå vaxtda, haben bir käslä särt räftar etmäk; bir
keçänlärdä, qabaqda, ävväl(lär); 3. käsä qäyyumluq etmäk; unter j-s ~ ste-
(seinerzeit) vaxtilä; 4. (vorzeitig) vaxtín- hen bir käsin näzaräti altínda olmaq.
dan ävväl, tez; am frühesten här åey- fuchtig adj. qäzäbli, qeyzli.
dän qabaq; frühestens in drei Wochen än Fuder, das; -s, - yük, araba yükü; fig.
tezi üç häftädän sonra; ~ oder später çoxlu, xeyli miqdarda.
gec-tez. Fuffziger, der; -s, - F ikiüzlü adam.
Früherkennung, die; - (z.B. Krebs) tez Fug, der : mit ~ und Recht tam hü-
bilmä, tez taníma. quqla, haqlí olaraq.
Frühgeburt, die; -, -en 1. med. vaxtín- Fuge, die; -, -n 1. (Rille) oyuq, nov, ça-
dan qabaq doõum; 2. (Kind) vaxtíndan tqí; 2. mus. fuqa; fig. aus den ~n gehen
ävväl doõulmuå uåaq, düåük. daõílmaq, xarab olmaq, pozuluåmaq.
Frühjahr, das; -(e)s, -e bahar, yaz. fügen vt 1. (aneinander) birläådirmäk,
Frühjahrsmode, die; -, -n bahar mo- bir-birinä baõlamaq; 2. (ineinander)qoy-
dasí. maq, älavä etmäk; vr sich a 1. (gehor-
Frühling, der; -s, -e bahar, yaz; im ~ chen) baå äymäk, itaät etmäk; 2. (sich
füglich 290 Füllung
------------------------------------------------------------------------------------------------
ereignen ) baå vermäk, olmaq; es fügte namaq.
sich, dass... täsadüf belä gätirdi ki.., Führer, der; -s, - 1. rähbär, baåçí, ön-
belä oldu ki... där, yolgöstärän, yönätici; (auf einer
füglich adj. yaxåí, münasib surätdä. Exkursion) bälädçi; 2. (Chef) räis, åef;
fügsam adj. (gehorsam) üzüyola, sözä- 3. pol. lider; 4. (e-s Autos) åofer; 5.
baxan, itaätli, itaätkar. (Mannschaftsführer) komanda, kapitan.
Fügung, die; -, -en 1. (Gottes) tale, führerlos adj. rähbärsiz, baå(çí)síz.
täqdir; 2. (des Zufalls) täsadüf. Führerschaft, die; -, -en rähbärlik, li-
fühlbar adj. 1. hiss olunan, hiss edi- derlik, baåçílíq, hakimiyyät.
län; 2. (auffällig) gözä çarpan. Führerschein, der; -(e)s, -e maåín sür-
fühlen vt hiss etmäk, duymaq, ehsas mä haqqínda åähadätnamä ( Süd. :
etmäk; j-m den Puls ~ kiminsä näbzini åoferlik täsdiqi).
yoxlamaq; vr sich ~ özünü hiss etmäk; Fuhrgeld, das; -(e)s, -er daåíma pulu,
sich glücklich ~ özünü xoåbäxt hiss et- näqliyyä pulu.
mäk. Fuhrmann, der; -(e)s, -leute u. -¨er
Fühler, der; -s, - 1. (bei Insekten) buy- arabaçí, faytonçu.
nuz, bíõcíq; 2. fig. s-e ~ ausstrecken Fuhrpark, der; -s, -s bir åirkätin vä ya
ehtiyatla öyränmäk. räsmi idaränin bütöv arabalarí.
fühllos adj. hissiz, duyõusuz, qälbsiz. Führung, die; -, -en 1. idarä, rähbärlik,
fühlsam adj. hässas, sämimi. baåçílíq, hakimiyyät, böyüklük; bäläd-
Fühlung, die; - tämas, älaqä; in ~ blei- çilik; 2. (Geschäfte) aparma, idarä etmä,
ben tämasda qalmaq, älaqädä qalmaq yönätim; 3. mil. komandanlíq; 4. (Par-
(mit D/ilä); mit j-m ~ aufnehmen bir käs- tei) rähbärlik, die ~ der Partei partiya
lä älaqäyä girmäk (älaqälänmäk); die ~ rähbärliyi; unter der ~ rähbärliyi altında,
verlieren (mit) -i gözdän itirmäk. idaräsi ilä.
Führungsakademie, die; -, -n koman-
Fuhre, die; -, -n 1. araba yükü, yük; danlíq akademiyasí.
2. yük arabasí ilä daåímaq. Führungszeugnis, das; -ses, -se polis-
führen vt 1. (hin~) aparmaq, götür- dän alínan sabiqäsizlik åähadätnamä-
mäk, çatdírmaq (nach, zu D/-ä); 2. si.
(her~) gätirmäk; 3. (geleiten) yol gös- Fuhrunternehmer, der; -s, - näqliyyat
tärmäk; 4. (tragen) daåímaq; 5. (befeh- åirkäti.
ligen) ämr vermäk, säräncam vermäk; Fuhrwerk, das; -(e)s, -e daåqa.
6. (Krieg) müharibä aparmaq; 7. (Auto) Fülle, die, - 1. bolluq, çoxluq; in Hülle
maåíní sürmäk; 8. (Buch, Liste) yaz- und ~ bol, çox-çox; 2. (Körperfülle) kök-
maq; 9. (Leben) yaåamaq, häyat sür- lük.
mäk; 10. (Ware) satmaq; 11. (Geschäft) füllen vt 1. doldurmaq; (in A -ä) boåalt-
idarä etmäk; 12. (im Museum usw.) gäz- maq; 2. (Ballon) üflämäk, åiåirtmäk; vr
dirmäk; 13. (an der Hand) älindän tutub sich ~ (mit -lä) dolmaq, åiåmäk.
aparmaq; vi 1. (in Rangordnung) yer tut- Füllen, das; -s, - (Fohlen)qulan, dayça,
maq; 2. (Brücke, Weg) çíxmaq, aparíb qoduq.
çíxarmaq; das führt zu nichts bundan Füller, der; -s, - avtomat qäläm, dol-
heç bir åey çíxmaz; wohin soll das ~? ma qäläm.
bu näyä gätirib çíxaracaq? vr sich ~ Füllfederhalter, der; -s, - s. Füller.
özünü aparmaq. füllig adj. kök.
führend adj. 1. baåçílíq edän, aparan, Füllung, die; -, -en 1. doldurma, iç
aparıcı, rähbär, baå; 2. (Rolle) äsas, qoyma; dolma; -in içi; 2. (Zahnfüllung)
baålíca; e-e ~e Rolle spielen äsas rol oy- plomb.
Füllwort 291 für
------------------------------------------------------------------------------------ ------------
Füllwort, das; -(e)s, -¨er uzun söz, boå fünfzigste Ordinalzahl. ällinci.
söz. fungieren vi xidmät etmäk, iålämäk;
fulminant adj. äla, parlaq, böyük. ~ als ..kimi väzifäsini yerinä yetirmäk.
fummeln vi 1. (nach et.) ällä axtarmaq; Funk, der; -s radio; telsiz; im ~ radio
2. ällä düzältmäyä çalíåmaq (an D/ bir veriliåindän.
åeyi); 3. (Personen) cinsi hisslä bir-birini Funkanlage, die; -, -n radio qurõusu;
ällämäk. radiostansiya.
Fund, der; -(e)s, -e tapílan åey, tapíntí. Fünkchen, das; -s, - fig. zärrä; ein ~ bir
Fundament, das; -(e)s, -e äsas, tämäl, zärrä.
bünövrä, baza, bünyad, özül. Funke, der; -ns, -n qíõílcím, iåíltí, ça-
fundamental adj. äsaslí, möhkäm. xíå; fig. zärrä; der ~ im Pulverfass barít
Fundamentalismus, der; - rel. mütääs- çəlləyində (boçkasínda) qíõílcím.
sib dinçilik, hädsiz dinçilik. funkeln vi 1. qíõílcím saçmaq; iåíltí
Fundamentalist, der; -en, -en rel. fun- saçmaq; 2. (Auge) paríldamaq.
damentalist, mütäässib dinçi, åitini çí- funkelnagelneu adj. täptäzä.
xardan dinçi. funken vt radio ilä vermäk; telsiz ilä
Fundbüro, das; -s, -s tapíntí bürosu. bildirmäk.
Fundgrube, die; - fig. mädän. Funker, der; -s, - radiostansiyanín
fundieren vt 1. äsasíní qoymaq, äsas- operatoru; radist.
landírmaq; 2. (finanziell) pul qoymaq, Funkspruch, der; -(e)s, -¨e radio ilä
särmayä qoymaq. xäbär vermä; radioqramma.
fünf beå. Funkstation, die; -, -en radio stansiya-
Fünf, die; -, -en beå, beålik. sí, radio istasyonu.
fünfeckig adj. beåbucaqlí. Funktaxi, das; -s, -s telefon taksisi.
fünfeinhalb beåyarím. Funktelegramm, das; -s, -e radioteleq-
fünferlei adj. beåcür, beå növlü. ram.
fünffach adj. beåqat, birä-beå. Funktion, die; -, -en 1. väzifä, iå; rol;
fünffältig adj. beåqat, beåqatlí. 2. math. funksiya (Süd. : funksiyon).
fünfflächig adj. beåüzlü. Funktionär, der; -s, -e qulluqçu, xid-
fünfhundert beåyüz. mät edän, xadim; fäal.
fünfhundertst- beåyüzüncü. funktionieren vi iålämäk, väzifäsini
fünfjährig adj. beåillik, beåyaålí. yerinä yetirmäk.
fünfjährlich adj. här beå ildä täkrar Funkturm, der; -(e)s, -¨e radio qülläsi.
olunan. Funkverbindung, die; -, -en radio äla-
Fünfkampf, der; -(e)s Sport beå növ qäsi.
idman oyunundan ibarät yaríå. für präp.; mit A 1. üçün, ötrü; (-ä, -a);
fünfmal adv. beå däfä. ~ dich habe ich ein Geschenk gekauft
fünfmonatig adj. beåaylíq. sänin üçün bir hädiyyä aldím, sänä bir
fünfstellig adj. beåräqämli, beåädädli. hädiyyä aldím; 2.(zugunsten) uõrun(d)a,
fünfstöckig adj. beåmärtäbäli. lehinä, xeyrinä; ~ das Vaterland vätän
fünftägig adj. beågünllük. uõrunda; 3. (an Stelle) yerinä, äväzindä;
Fünftel, das; -s, - beådä bir. 4. (gegen) qaråí, zidd; ein Medikament ~
fünftens adv. beåinci. Kopfschmerzen baåaõríya qaråí bir
fünfzehn onbeå. därman; 5. (bestimmt für) -ä mäxsus;
fünfzig älli. Jahr ~ Jahr ildän-ilä; Schritt ~ Schritt
Fünfziger, der; -s, - ällilä altmíå yaåí addím-addím; ich ~ meine Person mä-
arasínda olan kiåi. nä gälincä; e-e Sache ~ sich ayrí bir mä-
fünfzigjährig adj. älliyaålí, älliillik. sälä, xüsusi bir mäsälä; an und ~ sich
Fürbitte 292 Fußabdruck
------------------------------------------------------------------------------------ ------------
äslindä, äslinä baxanda; ~ immer hämi- fürsorglich adj. qayõíkeå(liklä).
åälik. Fürsprache, die; - xahiå, täväqqä, vä-
Fürbitte, die; -, -n åäfaät, dua, satät; minnät; havadarlíq ; für j-n ~ ein-
xahiå,väsatät, minnät. legen bir käs üçün väsatät (xahiå) et-
Furche, die; -, -n 1. (Runzel) qíríåíq, mäk.
bürüåük; 2. (Ackerfurche) zolaq, åírím. Fürsprecher, der; -s, - havadar, qah-
furchen vt bürüådürmäk, qíríådír- mar duran (çıxan), täräfdar, väkil, mü-
maq; åírím açmaq. dafiäçi; sich zum ~ machen müdafiäçisi-
Furcht, die; - qorxu, dähåät, hövl, nä çevrilmäk.
bak, xof (vor D/-dän); aus ~, vor ~ qor- Fürst, der; -en, -en åazda, bäy, ämir,
xudan, dähåätdän, hövldän; in ~ ver- xan; hökmdar, knyaz.
setzen qorxutmaq, dähåätä gätirmäk; ~ Fürstentum, das; -s, -¨er bäylik, åah-
erregend qorxunc, dähåätli, baõírdälän. zadälik, knyazlíq.
furchtbar adj. 1. dähåätli, qorxulu, fä- fürstlich adj. fig. cah-calallí.
lakätli, baõírdälän, ätürpärdän, ätür- Furt, die; -, -en çay keçidi, dayaz yer.
pärdici; 2. (sehr) artíq, çox, bärk; es reg- Furunkel, der u. das; -s, - med. çiban.
net ~ bärk yaõíå yaõír. Furunkulose, die; -, -n med. bir neçä
fürchten vt qorxmaq (j-n, et./-dän); çibanín bir-birinin ardínca çíxmasí.
vi nigaran olmaq (für, um A/nädän öt- Fürwort, das; -(e)s, -¨er gr. äväzlik.
rüsä, kimdän ötrüsä); vr sich ~ vor D - Furz, der; -es, -¨e osturaq.
dän qorxmaq; er fürchtet sich im Dun- furzen vt osturmaq, písítmaq, äldän
keln o, qaranlíqdan qorxur. qoymaq, qaríndan qaz buraxmaq.
fürchterlich adj. s. furchtbar. Fusel, der; -s,- tämizlänmämiå araq.
furchtlos adj. qorxusuz, üräkli, qorxu- fuseln¹ vt tämizlänmämiå araq içmäk.
bilmäz, qoçaq, bahadír, böyräkli, cä- fuseln² vt (unleserlich schreiben) cízma-
sur, budal, canbaz, ciyärli, däliqanlí, qara yazmaq, cízma-qaralamaq .
är, ärän; fig. erkäk; hünärli. Fusion, die; -, -en birläåmä, qovuåma.
Furchtlosigkeit, die; - cäsarät, qorxu- fusionieren vt birläåmäk, birläådirmäk,
suzluq, qorxubilmäzlik; fig. erkäklik, qovuåmaq, qaríåmaq; zwei Unterneh-
hünär. men haben fusioniert iki åirkät birläådilär.
furchtsam adj. qorxaq, üräksiz, cürät- Fuß, der; -es, -¨e 1. ayaq; 2. (e-s Möbel-
siz, ciyärsiz. stücks) ayaq, qíç; 3. (e-s Berges) ätäk,
Furchtsamkeit, die; - qorxaqlíq, üräk- yamac, daõätäyi; 4. (Maß) fut, qädäm;
sizlik, cürätsizlik. zu ~ piyada, ayaqla; festen ~ fassen
füreinander adv. bir-bir(lär)i üçün. ayaqlarí üstä möhkäm durmaq; ~
Furie, die; -, -n 1. (in der Antike) inti- fassen yerläåmäk, daxil olmaq, qatíl-
qam Mälaikäsi, öc Tanrísí; 2. fig. de- maq; auf eigenen Füßen stehen öz ayaõí
yingän qadín, ätiací qadín. üstä durmaq, müstäqil olmaq; fig. kalte
Furnier, das; -s, -e faner, lay (taxta- Füße bekommen qorxmaq, çäkinmäk; j-n
dan). mit Füßen treten bir käslä kobud räftar
furnieren vt faner (lay) yapíådírmaq. etmäk; auf freiem ~ sein azad olmaq,
Furore, das; -s od. die; - ~ machen häbsdä olmamaq; mit e-m ~(e) im
häyäcan yaratmaq, diqqät oyatmaq. Grabe stehen bir ayaõí qäbirdä olmaq;
fürs = für das. sich mit Händen und Füßen wehren bir
Fürsorge, die; - 1. (Pflege, Sorgfalt) åeydän åiddätlä özünü müdafiä etmäk;
baxma, qayõí, himayä, kömäk; ärzt- mit Füßen treten ayaqlamaq; am ~e des
liche ~ häkim kontrolu; 2. (amtlich) icti- Berges daõín ätäyindä.
mai täminat. Fußabdruck, der; -(e)s, -¨e ayaq izi.
Fußball 293 Futurum
------------------------------------------------------------------------------------------------
Fußball, der; -(e)s, -¨e futbol. bir saat, bir saat piyada yol.
Fußballer, der; -s, - futbolçu. Futon, der; -s, -s Yaponiya döåäyi.
Fußboden, der; -s, - u. -¨ döåämä. futsch adj. F ~ sein mähv olmaq, boå
Fußbodenbelag, der; -(e)s, -¨e döåämä çíxmaq, hädär getmäk.
örtüyü. Futter¹, das; -s 1. yeyäcäk; 2. (Tierfut-
Fussel, die; -, -n iplik parçasí, yun par- ter) yem; (Trockenfutter für Vieh)häåäm;
çasí, bez parçasí; narín tük, xov. (Futterplatz für Tiere ) axír.
fußen vi äsaslanmaq, arxalanmaq Futter², das; -s, - (Kleidung) astar.
(auf D/-ä). Futteral, das; -s, -e qutu, qab.
Fußgänger, der; -s, - piyada (gedän). Futterkrippe, die; -, -n yemlik, yem
Fußgängerzone, die; -, -n küçä säkisi, täknäsi.
säki. füttern vt 1. (Tiere) yemlämäk, yem
Fußknöchel, der; -s, - topuq; aåíq sü- vermäk; 2. (Kind) yemäk yedirtmäk,
müyü; (Rindern) däkkä, maça. yemäk vermäk; 3. (Kleider) astarla-
Fußnote, die; -, -n sätiraltí qeyd. maq, astar çäkmäk.
Fußsohle, die; -, -n ayaõín altí, daban. Fütternapf, der; -es, -¨e
Fußpilz, der; -es med. ayaq göbäläyi. Futterstoff, der; -(e)s, -e astarlíq par-
Fußspur, die; -, -en ayaq izi, ayaq yeri. ça.
Fußsteig, der; -(e)s, -e säki. Fütterung, die; -, -en yem vermä.
Fußtritt, der; -(e)s, -e täpik; j-m e-n ~ Futur, das; -s gr. gäläcäk zaman.
versetzen (D/-ä) täpik vurmaq. Futurismus, der; - futurizm, gäläcäk-
Fußvolk, das; -(e)s mil. piyada qo- lik.
åun; fig. avam millät. Futurologe, der; -n -n futuroloq.
Fußweg, der; -(e)s, -e piyada gedän- Futurum, das; -s, Futura gr. gäläcäk
lär üçün yol, säki; e-e Stunde ~ piyada zaman.
G
G, das; -, - 1. alman älifbasínín yed- maq.
dinci härfi; 2. mus. sol. Galgenfrist, die; -, (-en) fig. son
gab s. geben. möh-lät, qísavaxtlí möhlät.
Gabe, die; -, -n 1. (Schenkung) bäxåiå, Galgenhumor, der; -s qämli (ací) mäz-
hädiyyä, peåkäå, armaõan, ärmäõan; häkä.
veralt. äta, nämät; 2. (Almosen) sädäqä; Galgenvogel, der; -s fig. (Strolch) sä-
qänimät; 3. (Begabung) bacaríq, qabi- fil, avara, särsäri häyat sürän adam.
liyyät; 4. nur sg. med. müäyyän miq- Galle, die; -, -n 1. (Sekret) nur sg. öd,
dar(därman) vermä. säfra; 2. at ayaõínda olan åiå; 3. (Or-
Gabel, die; -, -n 1. çängäl; çatal; 2. gan) s. Gallenblase.
(Heugabel) yaba. galle(n)bitter adj. öd kimi ací, zähär
gabelförmig adj. çängäläbänzär, iki- kimi.
haça. Gallenblase, die; -, -n öd kisäsi, säfra
Gabelfrühstück, das; -(e)s yüngül sä- kisäsi.
här yemäyi. Gallenkolik, die; -, -en öd kisäsinin
gabeln vt çängällä götürmäk; vr sich aõrísí (sancísí).
~ (Weg, Ast) iki yerä ayrílmaq. Gallenstein, der; -(e)s, -e öd kisäsinin
Gabelstapler, der; -s, - yükläyib-bo- daåí.
åaldan maåín. Gallert, das; -(e)s, -e jelatin.
Gabelung, die; -, -en iki vä ya bir ne- Gallerte, die; -, -n jelatin.
çä yerä ayrílma. gallertig adj. jelatinli.
Gabriel Cäbrayil. gallertartig adj. jelatin kimi.
gackeln vi (Huhn) qaqqíldamaq. gallig adj. 1. ödlü; ací; zähärli; 2. fig.
gackern vi qaqqíldamaq. (boshaft) tezacíqlanan, tündmäzac; kä-
gaffen vt boå-boå baxmaq, aõzíní därli.
açíb baxmaq, maymaqlíq etmäk. Galone, die; -, -n zärli qaytan; ilgäk,
Gaffer, der; -s, - maymaq, veyil. hörmä qaytan.
Gag, der; -s, -s zarafat, mäzäli söz. Galopp, der; -s, -e dördayaq, dördna-
Gage, die; -, -n künstler ämäk haqqí, la; im ~ reiten dördnala çapmaq, çapa-
ücrät, maaå. raqlamaq, çaparí getmäk (sürmäk).
gähnen vi äsnämäk. galoppieren vi dördnala çapmaq, çap-
gähnend adj. ~e Leere bomboå. araqlamaq, çapmaq; fig. yeyin getmäk.
Gala, die; - 1. räsmi paltar; 2. (festliche Galosche, die; -, -n qaloå, rezin çäk-
Veranstaltung) täntänäli märasim. mä.
Galaabend, der; -s, -e qala gecäsi. galt s. gelten.
Galan, der; -s, -e dost; aåiq, sevgili. galvanisch adj. qalvanik.
galant adj. qadínlara çox ädäb gös- galvanisieren vt içärisindän qalvanik
tärän kiåi, näzakätli; ~es Abenteuer aåi- cäräyan keçirmäk, qalvanizasiya et-
qanä macära. mäk.
Galanterie, die; -, -n ädäb, näzakät; gammelig adj. F xarab olmuå, iylän-
qadínlara yaltaqlanma. miå, kif atmíå; pis paltar geymiå, pis
Galeere, die; -, -n avarlí härbi gämi. geyimli; pinti, cülümbur.
Galeerensklave, der; -n, -n avarçäkän gammeln vi 1.(Brot usw.) xarab olmaq;
qul. 2. (dahin leben) avaralanmaq, veyil-ve-
Galerie, die; -, -n 1. (Bildergalerie) qa- yil gäzmäk; 3. (bei der Arbeit) tänbällik
lereya; 2. Th. yuxarí yer, än ucuz yer. etmäk.
Galgen, der; -s, - dar aõací; j-n an den Gammler, der; -s, - veyillänän.
~ bringen bir käsi dar aõacíndan as- Gämse, die; -, -n daõ keçisi.
Gang 295 Garantieschein
---------------------------------------------------------------------------------------- --------
Gang, der; -(e)s, -¨e 1. yeriå; 2. (Bewe- därliyäm; 3. (ziemlich) olduqca, xeyli; ~
gung) häräkät; 3. (Verlauf) cäräyan, ge- in der Nähe lap yaxínlíqda; den ~en Tag
diå; 4. (Weg) yol; 5. (Hausflur) koridor, bütün gün; ein ~es Jahr bütün il; die ~e
dähliz, dalan; 6. (Auto) sürät tänzimlä- Zeit heç durmadan; von ~em Herzen
yici (Süd. : dändä); in ~ bringen härä- sämimi-qälbdän; ~ und gar tamamilä,
kätä gätirmäk; in ~ halten häräkätdä bütün, ämälli, ämälli-başlí, mükämmäl,
saxlamaq; im ~ sein häräkätdä olmaq. tam; ~ und gar nicht heç, äsla, qätiy-
gang adj. ~ und gäbe sein adi hadisä yän; ~ gewiss åübhäsiz, älbättä; im ~en
olmaq, däb olmaq. (insgesamt) bütövlükdä, küllän, cämän;
Gangart, die; -, -en 1. (bei Tieren) yer- ~ wie du willst nä cür istärsän; F ~
iå; 2. fig. (bei Vorgesetzten usw.) räftar. richtig dopdoõru; F ~ voll dopdolu; ~
gangbar adj. 1. (Weg) keçilä bilän, ke- gerade/ ~ genau dümdüz, düpbädüz,
çilän; 2. (Ware) tezsatílan; 3. (Münze) düppädüz; ~ klar (Wasser) dumduru,
dövr edän, çox iålänän. dupduru; F die ~e Familie evli-eåikli; ich
Gängelband, das; -(e)s, -¨er am ~ füh- habe die ~e Familie von Parviz einge-
ren vt (bevormunden) bir käsä qäy- laden Pärvizi evli-eåikli qonaq çağír-
yumluq etmäk; am ~ gehen itaätindä míåam.
durmaq. Ganze, das; -n bütün, cäm, tam, cüm-
gängeln vt F j-n ~ bir käsi uåaq yerinä lä, mäcmu; das ~ (alles) -in hamísí; aufs
qoymaq, kimisä uåaq hesab etmäk. ~ gehen hamísíní istämäk; im (Großen
gängig adj. 1. (gebräuchlich) çox iålä- und) ~n ümumiyyätlä, ümumiyyätcä.
nän, adät olmuå; 2. H tezsatílan, iåä Ganzheit, die; - bütövlük, bütünlük,
gedän, rävac; die ~e Ware rävac mal. däclik; mäcmu, küll.
Gangster, der; -s, - qanqster. ganzheitlich adj. bütöv, tam, mükäm-
Gangstertum, das; -s qanqsterlik. mäl ; adv. bütöv (bütün) olaraq.
Gangway, die; -, -s häräkätli pilläkän, ganzjährig adj. bütün il.
trap; (täyyarä vä gämi üçün). gänzlich adj. tam, bitmiå, külli; bütün;
Ganove, der; -n, -n fíríldaqçí, käläk- adv. tamamilä, birdäfälik.
baz, däläduz. ganztägig adv. bütün gün; ~ geöffnet
Gans, die; -, -¨e qaz; fig. axmaq, sä- bütün gün açíqdír.
feh (qadín). gar adj. biå(iril)miå, qízar(íl)míå; nicht
Gänseblümchen, das; -s, - qäpikçiçä- ~ biåmämiå, qízarmamíå; adv. 1. (sehr)
yi, qízçiçäyi. çox; sie ist ein ~ schönes Mädchen o, çox
Gänsebraten, der; -s, - qízardílmíå gözäl bir qízdír; 2. (überaus) häddindän
qaz. artíq, son däräcä, fövqäladä; 3. (sogar)
Gänsefüßchen, das; -s, - F dírnaq iåa- hätta, belä; ~ nicht heç; ~ nichts heç
räsi „ „ . bir åey; ~ keiner heç kim.
Gänsehaut, die; - 1. qaz därisi; 2. fig. Garage, die; -, -n qaraj.
e-e ~ bekommen tükläri biz-biz durmaq. Garant, der; -en, -en zamin, zamin
Gänsemarsch, der; -es, -¨e bir-birinin olan (für A/-ä).
dalínca yerimä, síra ilä yerimä. Garantie, die; -, -n zämanät, zaminlik,
Gänserich, der; -s, -e ärkäk qaz. qaranti; täminat.
ganz adj. 1. bütün, tamam, büsbütün, garantieren vt zämanät vermäk,
däc; (~ genau) eynän; 2. (heil) bütöv, zamin olmaq; täminat vermäk, tämin
saõlam, salim, zädäsiz; adv. 1. (völlig) etmäk.
tamamilä, bütünlüklä; ~ recht tamamilä garantiert adj. zämanätli, täminatlí.
düzdür; 2. (sehr) çox, xeyli; ~ schlecht Garantieschein, der; -(e)s, -e täminat
çox pis; ich bin ~ traurig män çox kä- qäbzi.
Garaus 296 Gastgeber
------------------------------------------------------------------------------------------------
Garaus, der; - j-m den ~ machen bir kä- Gärtner, der; -s, - baõban.
si hälak etmäk, bir käsi öldürmäk. Gärtnerei, die; -, -en 1. baõçílíq,
Garbe, die; -, -n (Getreidegarbe) därz, baõbanlíq; 2. böyük baõça.
baõ. Gärung, die; -, -en qícqírma, turåuma;
Garde, die; -, -n qvardiya, qarovul fig. (Unzufriedenheit) täåviå, häyäcan,
dästäsi; fig. von der alten ~ sein arxayín tälatüm.
adam olmaq, mötäbär adam olmaq. Gas, das; -es, -e qaz; ~ geben (Auto)
Garderobe, die; -, -n 1. (Kleider) pal- qaz vermäk, qaza basmaq.
tar; 2. (zum Umkleiden) paltar åkafi, Gasanstalt, die; -, -en qaz müässisä-
qarderob. si, qaz idaräsi.
Gardine, die; -, -n pärdä, tor pärdä; Gasflasche, die; -, -n qaz balonu (Süd.
fig. er sitzt hinter schwedischen ~n o, : qaz kapsulu).
häbsxanadadír. gasförmig adj. qazaoxåar, qaz ha-
Gardinenleiste, die; -, -n pärdä taxtasí. línda olan.
Gardinenpredigt, die : F j-m e-e ~ hal- Gashahn, der; -(e)s, -¨e qaz kraní
ten bir käsi danlamaq, mäzämmät et- (Süd. : qaz åiri).
mäk. Gasherd, der; -(e)s, -e qaz ocaõí.
Gardist, der; -en, -en mühafizä äsgäri Gaskammer, die; -, -n qaz otaõí.
vä ya zabiti. Gasleitung, die; -, -en qaz kämäri, qaz
garen vt biåirmäk, biåirib hazírlamaq. borusu.
gären vi 1. (bei der Herstellung von Gasmaske, die; -, -n qaz maskasí.
Wein, Essig usw.) qíçqírmaq; acímaq; 2. Gasmesser, der; -s, - qaz sayõací.
fig. es gärt im Volk xalq arasínda nara- Gaspedal, das; -s, -e (Auto) qaz peda-
zílíq artír. lí.
Garn, das; -(e)s, -e 1. iplik, sap; 2. Gaspistole, die; -, -n qaz tapancasí.
(Falle) tor, tälä; fig. j-m ins ~ gehen bir Gasse, die; -, -n dar küçä, döngä (Süd.
käsin toruna düåmäk, bir käsin täläsi- : a. därbänd).
nä düåmäk. Gassenhauer, der; -s, - F çeynänmiå
Garnele, die; -, -n zo. xärçängin bir mahní.
növü. Gassi : mit dem Hund ~ gehen iti evdän
garnieren vt (z.B. Torte mit Sahne) üs- eåiyä çíxaríb gäzdirmäk.
tünü bäzämäk. Gast, der; -(e)s, -¨e 1. qonaq; 2. (Hotel-
Garnison, die; -, -en qarnizon, qalada gast) mehmanxana sakini, müsafir; 3.
yerläåän qoåun hissäsi. (im Lokal usw.) müåtäri.
Garnitur, die; -, -en 1. (Verzierung) bä- Gastarbeiter, der; -s, - xarici ölkädän
zäk; 2. (von Geschirr usw.) däst; zur ers- gälän iåçi, xarici fählä, mühacir fählä.
ten ~ gehören än yaxşílaríndan olmaq. Gästebuch, das; -(e)s, -¨er fäxri qonaq-
garstig adj. 1. (böse, hässlich) çirkin, lar kitabí, räy kitabí.
pis, iyränc; 2. (Kind) tärbiyäsiz, yara- Gästehaus, das; -es, -¨er müsafirxana,
maz. kiçik hotel, mehmanxana, qonaq evi.
Garten, der; -s, -¨ baõ. Gastzimmer, das; -s, - qonaq otaõí.
Gartenbau, der; -(e)s baõçílíq. gastfreundlich adj. qonaqpärvär, qo-
Gartenhaus, das; -es, -¨er 1. (Hinter- naqsevär, çöräkli; ~e Familie çöräkli ai-
haus) evin häyätä baxan täräfi; 2. lä.
(Häuschen im Garten) alaçíq, köåk, çar- Gastfreundschaft, die; - qonaqpärvär-
daq. lik, qonaqsevärlik.
Gartenlaube, die; -, -n talvar, çardaq; Gastgeber, der; -s, - ev yiyäsi, ev sa-
baõda tikilmiå kiçik daxma. hibi; qonaq sahibi, dävätedici, çaõíran.
Gasthof, der; -(e)s, -¨e mehmanxana. Gaze, die; -, -n qaz, nazik tor.
Gasthörer, der; -s, - universitetdä qo- Gazelle, die; -, -n ahu, ceyran.
naq dinläyici. Gazette, die; -, -n qäzet, cäridä.
gastieren vi Th. qonaq olaraq sähnä- geädert adj. damarlí; xättli.
yä getmäk. geartet adj. düzäldilmiå, qaydaya sa-
gastlich adj. qonaqsevän. línmíå; anders ~ sein baåqa cür olmaq.
Gastmahl, das; -(e)s, -e ziyafät, qo- geb. = geboren anadan olmuå, doõul-
naqlíq. muå.
Gastritis, die; - med. qastrit, mä`dä Gebäck, das; -(e)s, -e peçenye, åirin
iltihabí. kökä.
Gastronomie, die; - gastronomiya, geballt adj. yíõílmíå, síxílmíå, yumruq
hotel vä ya restoran iåi. olmuå; toplu.
Gaststätte, die; -, -n mehmanxana. gebannt adj. u. adv. gärgin väziyyätdä;
Gastwirt, der; -(e)s, -e mehmanxana- häyäcanlí.
çí, mehmanxana sahibi.
Gastwirtschaft, die; -, -en mehman- Gebärde, die; -, -n jest, aõíz-burun äy-
xana. mä.
Gasuhr, die; -, -en qaz sayõací. gebärden vr sich ~ özünü aparmaq,
Gaswerk, das; -(e)s, -e s. Gasanstalt. räftar etmäk, davranmaq; er gebärdet
Gaszähler, der; -s, - s. Gasuhr. sich wie ein Kind o, uåaq kimi räftar edir
Gatte, der; -n, -n är. (davranír).
Gatter, das; -s, - åäbäkä, mähäccär; Gebärdensprache, die; - iåarä dili.
hasar, çäpär. Gebaren, das; -s davraníå, räftar, hä-
Gattin, die; -, -nen arvad. räkät tärzi.
Gattung, die; -, -en cins, növ; döl.
Gattungsname, der; -ns, -n gr. ümu-
mi isim.
Gau, der; -(e)s, -e bölgä, vilayät.
Gaudium, das; -s åänlik, åadlíq. Gebäude, das; -s, - bina, tikinti.
Gaukelei, die; -, -en oyunbazlíq; al- gebefreudig adj. äliaçíq, säxavätli.
datma, hoqqabazlíq. Gebefreudigkeit, die; - äliaçíqlíq.
Gaukler, der; -s, - oyunbaz; hoqqa- Gebein, das; -(e)s, -e 1. sümük(lär);
baz, hiyläbaz. 2. nur pl. skelet.
Gaul, der; -(e)s, -¨e yabí, pis at. Gebell, das; -(e)s hürmä, hürüå.
Gaumen, der; -s, -, -e damaq.
Gaumenlaut, der; -(e)s gr. damaq sä-
si.
Gauner, der; -s, - hoqqabaz, fíríldaq-
çí, käläkbaz, däläduz, gäldi-gedär, gä-
dä, adamoynadan, bic, äyyar, haram-
zadä; F dodu, lotu.
Gaunerei, die; -, -en fíríldaqçílíq, dä-
läduzluq, äyyarlíq; F düyäläkbazlíq;
çal-çap.
Gaunersprache, die; - käläkbazlar dili,
fíríldaqçílar jarqonu.
Gay, der; -s, -s hämcinsbaz, homo-
seksual.
ler äsl sänätkar; ich bin am ... geboren
män ... tarix(in)dä anadan olmuåam.
Gebet, das; -(e)s, -e 1. dua; 2. (rituell- geborgen s. bergen; adj. ämin.
es) namaz; fig. ins ~ nehmen Geborgenheit, die; - äminlik, ämin-
töhmät etmäk, mäzämmät etmäk. amanlíq, güvän, etimad; rahatlíq, qay-
õíkeålik; tählükäsizlik, toxunulmazlíq.
Gebetbuch, das; -(e)s, -¨er dua kitabí. Gebot, das; -(e)s, -e 1. (Befehl) ämr; 2.
gebeten s. bitten. (Gesetz) yasa, qanun, hökm, ähkam;
Gebetskette, die, -, -n täsbeh. die zehn ~e on ämr; on hökm; zu ~
Gebetsruf, der; -(e)s, -e azan; zum Ge- stehen D -in ämrinä hazír olmaq; das ~
bet rufen äzan vermäk. der Vernunft aõlín hökmü.
Gebetsrufer, der; -s, - azan verän, mü- gebrannt s. brennen; adj. qovrulmuå,
äzzin, azançí. yandírílmíå, yanmíå.
Gebiet, das; -(e)s, -e 1. (Bereich) sa- Gebräu, das; -(e)s, -e dadsíz içki.
hä; auf dem ~ sahäsindä; 2. (Staatsge- Gebrauch, der; -(e)s, -¨e 1. nur sg. iå-
biet) ölkä ärazisi, ärazi pl.. lätmä, istifadä etmä; von et. ~ machen
gebieten vt 1. ämr etmäk; 2. (erfor- bir åeydän istifadä etmäk; 2. nur pl.
derlich machen) icab etmäk, täläb (Sitte, Gewohnheit) adät.
etmäk; vi hökm sürmäk, hökmranlíq gebrauchen vt iålätmäk, istifadä et-
etmäk (über A/-ä). mäk; er ist zu allem zu ~ här iå älindän
Gebieter, der; -s, - hökmdar, ämir. gälär,; er ist zu nichts zu ~ o heç näyä
gebieterisch adj. amiranä, bir hökm- yaramaz.
dar kimi; täkidli. gebräuchlich adj. çox iålädilän, adät
Gebietserweiterung, die; -, -en ärazí- olmuå, istifadä olunan, märsum; wenig
nín geniåländirilmäsi. ~ aziålänän.
Gebilde, das; -s, - 1. qurum; formasi- Gebrauchsanweisung, die; -, -en isti-
ya; äsär, yaradícílíq mähsulu; 2. (Pro- fadä etmä üsulu, iålädilmä üsulu, düs-
dukt der Phantasie) xäyali åey. turülämäl (dästurülämäl).
gebildet adj. tähsilli, aydín, ziyalí, fa- gebrauchsfertig adj. istifadäyä ya-
zil, fikriaçíq, gözüaçíq, açıqfikirli, bilgili, rarlí, istifadäyä hazír olmuå.
elmli. Gebrauchsgegenstand, der; -(e)s, -¨e
Gebimmel, das; -s zäng säsi, cínqíltí. mäiåätdä iålänän åey.
Gebirge, das; -s, - daõlar, daõlar sil- gebraucht adj. istifadä olunmuå, köh-
siläsi. nälmiå.
gebirgig adj. daõlíq. Gebrauchtfahrzeug, das; -(e)s, -e köh-
Gebirgszug, der; -(e)s, -¨e daõ silsiläsi. nä maåín, iålänmiå maåín.
Gebiss, das; -es, -e 1. diålär, çänä; 2. Gebrauchtware, die; -, -n ikinci äldän
(künstliches) taxma diålär, süni diålär mal, iålänmiå mal.
pl.; 3. (beim Pferd) dähnä, yüyän aõízlí- gebrechen vt çatíåmamaq; es gebricht
õí. mir an Geld pulsuzluq çäkiräm.
Gebläse, das; -s, - techn. körük, üfür- Gebrechen, das; -s, - 1. nöqsan, eyib,
mä aläti. qusur; 2. gücsüzlük, zäiflik.
geblümt adj. güllü, çiçäkli. gebrechlich adj. 1. (altersschwach)
Geblüt, das; -(e)s soy, näsil, mänåä. zäif, gücsüz, bitab; fig. älsiz-ayaqsíz; 2.
gebogen adj. äyri, äyrili. (mangelhaft) davamsíz, tezsínan, tab-
geboren s. gebären; adj. doõulmuå, síz, dözümsüz.
anadan olmuå; ~ werden anadan ol- Gebrechlichkeit, die; - zäiflik, gücsüz-
maq, doõulmaq, göz açmaq;~er Künst- lük, tabsízlíq, davamsízlíq.
gebrochen 299 Gedankenstrich
-------------------------------------------------------------------------------------------------
gebrochen s. brechen; adj. sín(díríl)- il, doğum ili, doõulduõu il.
míå, qírílmíå; ~ sein beli bükülmäk; ~es Geburtsort, der, u. das; -(e)s, -e ana-
Deutsch sprechen alman dilini äyri-üyrü dan olan yer, doõulduõu yer.
daníåmaq. Geburtsurkunde, die; -, -n doõum
Gebrüder, die/pl. qardaålar. haqqínda åähadätnamä.
Gebrüll, das; -(e)s baõírtí, hönkürtü, Geburtstag, der; -(e)s, -e anadan olan
çíõírtí, närä. gün, doõum günü, ad günü; ich habe
Gebühr, die; -, -en 1. xärc, haqq, göm- heute ~ bu gün anadan olan günümdür;
rük, rüsum; vergi; 2. nach ~ münasib ich gratuliere dir zum ~! doõum günün
olaraq, uyõun olaraq, ämäyä görä; er mübaräk olsun.
wurde nach ~ belohnt o, ämäyinä görä Geburtswehen, die/pl. doõum sancísí
mükafatlandíríldí; über ~ häddindän ar- (aõrísí).
tíq. Gebüsch, das; -(e)s, -e kol, kolluq, ci-
gebühren vi j-m ~ bir käsä yaraå- yil; çalí.
maq, oxåamaq. Geck, der; -en, -en lovõa, ädabaz.
gebührend adj. lazími, layiqli; die ~e geckenhaft adj. lovõa; bäzäkli-düzäk-
Abfuhr erteilen layiqli rädd cavabı ver- li.
mäk; adv. layiqinä görä, xidmätinä gö- Gecko, der; -s, -s zo. kärtänkälä.
rä. gedacht, s. denken; adj. (nur in der
Gebührenerhöhung, die; -, -en vergi- Vorstellung) -ä täyin edilmiå, seçilmiå.
nin artírílmasí; xärci artírma. Gedächtnis, das; -ses, -se 1. (Erinne-
gebührenfrei adj. vergisiz, rüsumsuz. rungsvermögen) hafizä, yaddaå; ein ~
gebührenpflichtig adj. vergili, rüsum- wie ein Elefant haben çox yaxåí hafizäsi
lu. olmaq; 2. (Erinnerung) xatir, yad; zum ~
gebührlich adj. lazími, münasib. an (A) .. xatirinä; im ~ behalten yadda
gebündelt adj. dästälänmiå; birläåmiå. saxlamaq; aus dem ~ äzbärdän.
gebunden s. binden; adj. 1. baõlan- Gedächtnislücke, die; -, -n yaddaåín
míå, sarínmíå, baåíbaõlí; asılı, baõlí; 2. korlanmasí.
(Buch) cildlänmiå, cildli; 3. er ist schon ~ Gedächtnisschwund, der; -(e)s unut-
o, niåanlídír; o, evlidir. qanlíq, yaddaåsízlíq, hafizäsizlik.
Geburt, die; -, -en 1. doõulma, doõum, gedämpft adj. azalmíå, xäfifläåmiå.
doğuluå, doğuå; 2. (Abstammung) soy, Gedanke, der; -ns, -n fikir, düåüncä;
äsil, mänåä; von ~ an doõulan gündän. ändiåä; sich (D) ~ machen über (A)
Geburtenkontrolle, die; -, -n doõum …haqqínda düåünmäk; (besorgt) -dän
kontrolu, doõulan uåaqlarín sayíní narahat qalmaq, -dän nigaran qalmaq;
kontrol etmä. j-n auf den ~n bringen kimisä fikrä gä-
Geburtenregelung, die; -, -en doõum tirmäk; in ~n sein fikir alämindä olmaq.
kontrolu. Gedankenaustausch, der; -(e)s fikir mü-
Geburtenrückgang, der; -(e)s, -¨e do- badiläsi.
õum(un) säviyyäsinin aåaõí düåmäsi. Gedankenfreiheit, die; - fikir azadlíõí.
gebürtig adj. doõulmuå, töränmiå; Gedankengang, der; -(e)s, -¨e fikir ge-
ein ~er Amerikaner näsillikcä Amerikalí. diåi.
Geburtsdatum, das; -s, -en anadan gedankenlos adj. düåünülmämiå, mü-
olan tarix, doõum tarixi. lahizä edilmämiå, fikirläåmämiå; et. ~
Geburtshelfer, der; -s, - mama. sagen bir åeyi fikirläåmädän (qäflätdän)
Geburtshilfe, die; -, -n mamalíq, do- demäk; diqqätsiz, dalõín.
ğuz(dur)ma. Gedankenstrich, der; -(e)s, -e tirä iåa-
Geburtsjahr, das; -€s, -e anadan olan räsi (-) .
Gedankenübertragung, die; -, -en täl- enliküräk; güclü.
qin, telepatiya (Süd . : telepati). Geduld, die; - dözüm, dözüå, säbir,
Gedeck, das; -(e)s, -e 1. qab-qaåíq, hövsälä, säbirlilik, dayaníq, ärdäm; ~
xöräk yemäk üçün iålädilän alätlär haben mit -ä dözmäk, säbir etmäk.
(boåqab, qaåíq, çängäl vä..); 2. men- gedulden vr sich ~ säbirli olmaq.
yü, yemäk siyahísí. geduldig adj. dözümlü, säbirli, hövsä-
läli, davamlí, dayaníqlí; adv. säbirlä; pi-
gedenken vt 1. G (an j-n oder et. denk- åim-piåimlä.
en) anmaq, xatiräsini yad elämäk, gedunsen adj. åiåmiå, åiåkin.
fikir-läåmäk, yada salmaq, xatírlamaq, geehrt adj. sayõílí, hörmätli, möhtä-
yad etmäk, qeyd etmäk (bir käsi, bir räm, girami.
åeyi); geeignet adj. yarayan, uyõun gälän,
münasib, layiqli, yararlı, lazımi (für A/-
2. (beabsichtigen) niyyätindä olmaq; ich ä).
gedenke, zu ihm zu gehen män onun Gefahr, die; -, -en 1. qorxu, xätär, täh-
yanína getmäk niyyätindäyäm. lükä, xof-xätär; 2. (Risiko) risk; auf eige-
ne ~ mäsuliyyäti öz üzärinä götüräräk,
öz mäsuliyyätilä; sich der Gefahr ausset-
zen hälakätä düåmäk, özünü hälakätä
salmaq, xataya düåmäk.
gefährden vt xätärä salmaq, tählükä-
Gedenkfeier, die; -, -n xatirä märasi- yä salmaq.
mi, anma töräni. gefährdet adj. tählükä altínda olan.
Gedenkstätte, die; -, -n xatirä yeri, xa- gefährlich adj. xätärli, tählükäli, qor-
tirä märkäzi; memorial. xulu, xatalí; budayící.
Gedenktafel, die; -, -n xatirä lövhäsi. gefahrlos adj. xätärsiz, tählükäsiz,
Gedenktag, der; -(e)s, -e xatirä günü, qorxusuz, xatasíz.
ildönümü. Gefährt, das; - (e)s, -e araba.
Gedicht, das; -(e)s, -e åer, näzm; pl. Gefährte, der; -n, -n yoldaå, yol yolda-
~e äåar. åí, eå, arxadaå, dost; fig. hampa (häm-
Gedichtsammlung, die; -, -en cüng, åer pa).
antolojisi, divan. Gefährtin, die; -, -nen yol yoldaåí (qa-
gediegen adj. 1. (rein) saf, tämiz; 2. dín).
(echt) xalis, äs(i)l, häqiqi; 3. fig. (wert- gefahrvoll adj. çox tählükäli, xätärli.
voll) däyärli. Gefälle, das; -s, - 1. (Straße usw.) eniå,
gedieh s. gedeihen. yamac, endirim, enäcäk; 2. (Neigung)
Gedinge, das; -s, - iåämuzd iåin ämäk tämayül, äyinti; 3. (der Unterschied)
haqqí, görülän iåä görä verilän muzd. färq, täfavüt; 4. fig. säviyyä färqi .
Gedränge, das; -s basabas, basíríq, gefallen¹ vi xoåa gälmäk, üräyä yat-
izdiham, qalmaqal, girhagir; ins ~ maq; damarína düåmäk; er gefällt mir
kommen çätinliyi olmaq, síxíntíya düå- o xoåuma gälir, onu bäyäniräm; wie es
mäk. Ihnen gefällt istädiyiniz (bäyändiyiniz)
gedrängt adj. 1. (konzentriert) síx, sí- kimi; sich (D) et. ~ lassen qäbul etmäk.
xílmíå; 2. (Schrift) icmal, xülasä; ~ voll gefallen² adj. åähid olmuå.
aõzínacan dolu, dopdolu. Gefallen¹, das; -s läzzät; ~ finden an D
gedrückt adj. 1. síxílmíå, äzilmiå; 2. -dän läzzät aparmaq, -dän xoåu gäl-
fig. (deprimiert) düågün, mäyus. mäk; es gefällt mir nicht xoåum gälmir.
gedrungen s. dringen; adj. (untersetzt) Gefallen², der; -s, - yaxåílíq, lütf, iltifat,
Gefallene 301 Gefrorene
------------------------------------------------------------------------------------------------
xidmät; e-n ~ tun D kimäsä yaxåílíq et- härb, savaå; außer ~ setzen síradan çí-
mäk; kannst du mir e-n ~ tun? mänä bir xarmaq; fig. in der Hitze des ~es häyä-
yaxåílíq edä bilärsänmi? can içindä.
Gefallene, der; -n, -n åähid olmuå äs- Gefechtsbereitschaft, die; - döyüåä
gär, hälak olmuå. hazírlíq.
gefällig adj. 1. (angenehm) xoåagä- gefehlt adj. weit ~ ! böyük sähviniz
län, qäåäng; 2. (hilfsbereit) iltifatlí, xid- var!, böyük sähv edirsiniz!.
mät göstärän, kömäyä hazír; j-m ~ sein gefeit adj. ~ gegen A dözümlü, möh-
bir käsä hörmät (xidmät) göstärmäk. käm.
Gefälligkeit, die; -, -en qulluq, hörmät Gefieder, das; -s, - quå tükü, tük, lä-
göstärmä, iltifat; xoåräftarlíq; minnät. läk.
gefälligst adv.(als scharfe Aufforderung) gefiedert adj. tüklü, läläkli.
zähmät olmasa, bizähmät, lütfän, heç Gefilde, das; -s, - 1. tarla, äkin yeri;
olma(z)sa; halt ~ den Mund! zähmät 2. lit. diyar, ölkä.
olmasa aõzíní yum!, bizähmät säsini Geflatter, das; -s qanad çírpma, qa-
käs!. nad çalma, píríltí ilä uçma.
gefälscht adj. qälp, saxta; fig. eybäcär. Geflecht, das; -(e)s, -e hörmä.
gefangen adj. äsir; ~ halten äsir saxla- gefleckt adj. ala-bula, xal-xal, läkäli.
maq; ~ nehmen äsir tutmaq. geflissentlich adv. bilä-bilä, qäsdän; ~
Gefangene(r), der; -n, -n 1. dustaq, übersehen bir åeyä göz yummaq.
häbs edilmiå, zindani, mähbus, äliqan- Gefluche, das; -s söyüå.
dallí; 2. (Kriegsgefangene) äsir. Geflügel, das; -s ev quålarí (ördäk,
Gefangenenaustausch, der; -(e)s äsir- qaz, toyuq).
läri däyiådirmäk. geflügelt adj. qanadlí; ~es Wort zärbi-
Gefangenenlager, das; -s, - äsirlär dü- mäsäl, mäsäl, aforizm, mäåhur söz.
åärgäsi. Geflügelzucht, die; - toyuqçuluq.
gefangenhalten vt äsir saxlamaq. Geflüster, das; -s píçíltí.
Gefangennahme, die; - äsir tutma; Gefolge, das; -s, (-) xädämä, mäiy-
häbs etmä. yät, böyük bir åäxsin müåayiätçiläri.
gefangennehmen vt äsir almaq; häbs Gefolgschaft, die; -, -en 1. nur sg.
etmäk. xädämä, mäiyyät; 2. (Anhänger) täräf-
Gefangenschaft, die; - äsarät, äsirlik. darlar; davamçılar; 3. (Betriebsange-
Gefängnis, das; -ses, -se dustaqxana, hörige) iåçilär; die ~ verweigern daha
zindan, häbsxana, qazamat; ins ~ wer- iålämämäk, daha itaät etmämäk.
fen häbsxanaya salmaq. gefragt adj. axtarílan, soruåulan; H
Gefängnisstrafe, die; -, -n häbs cäza- yaxåí satílan mal, yaxåí gedän mal.
sí. gefräßig adj. qarínqulu, çoxyeyän, ac-
Gefängniswärter, der; -s, - häbsxana gödän, boõazlí, däläqarín.
gözätçisi, häbsxanaçí. Gefreite(r), der; -en, -en mil. onbaåí.
Gefasel, das; -s cäfängiyat, boå da- Gefrieranlage, die; -, -n dondurma
níåíq. qurõusu (Süd. : frizer).
Gefäß, das; -es, -e 1. (Behälter) qab; gefrieren vi donmaq, buz baõlamaq.
2. (Ader) damar. Gefrierfleisch, das; -(e)s donmuå ät.
gefäßerweiternd adj. med. damaraçan. Gefrierpunkt, der; -(e)s, -e donma
gefasst adj. sakit, rahat; ~ sein auf A nöqtäsi.
-ä hazír olmaq; sich ~ machen auf A -ä gefroren adj. donuq, donmuå; s. frie-
hazírlaåmaq. ren.
Gefecht, das; -(e)s, -e döyüå, vuruåma, Gefrorene(s), das; -n dondurma.
Gfüge 302 gegenstandslos
------------------------------------------------------------------------------------------------
Gefüge, das; -s, - 1.(Konstruktion) quru- raf, händävär; 3. an. nahiyä.
luå, sistem;2.(Aufbau) struktur, quruluå. Gegendienst, der; -(e)s, -e qaråílíqlí
gefügig adj. (gehorsam)sözäbaxan, ita- xidmät.
ät edän, yolayaxın, yolagälän, üzüyo- Gegendruck, der; -(e)s äks täzyiq.
la, üzüyumåaq. gegeneinander adv. bir-birinin äksinä,
Gefügigkeit, die; - itaätkarlíq, üzü- bir-birinä qaråí, qaråílíqlí olaraq.
yolalíq, üzüyumåaqlıq; yaxasını ələ gegeneinanderhalten vt tutuådurmaq;
vermə. müqayisä etmäk.
Gefühl, das; -s, -e 1. hiss, duyõu, his- Gegenforderung, die; -, -en täläb.
siyyat, ehsas; 2. (Verständnis) anlayíå; Gegengift, das; -(e)s, -e padzähr.
ich habe das ~, dass.. belä hiss ediräm Gegenleistung, die; -, -en äväz, haqq;
ki... als ~ für A -in äväzindä.
gefühllos adj. 1. hissiz, duyõusuz; 2. Gegenliebe, die; - qaråílíqlí mähäbbät.
(herzlos) rähmsiz, daşüräk(li). Gegenmaßnahme, die; -, -n äks-tädbir,
Gefühllosigkeit, die; - hissizlik, duy- cavab tädbirläri pl.
õusuzluq. Gegenmittel, das; -s, - 1. çarä; 2. pad-
gefühlsarm adj. hissiz, duyõusuz. zähr.
gefühlsvoll adj. sämimi, hässas, duy- Gegenpartei, die; -, -en äks täräf, mü-
õulu. qabil täräf, müxalifät partiyasí.
Gegenpol, der; -(e)s, -e 1. äks-qütb;
gegebenenfalls adv. bu halda. 2. fig. zidd, äks, qaråí, müxalif.
gegen A präp. 1. (feindlich, Gegenrede, die; -, -n cavab nitqi.
widerstre- Gegenrevolution, die; -, -en äks inqi-
bend) qaråí, äleyh, äks, zidd, müxalif; lab.
das Mittel ist ~ Husten bu därman Gegenrichtung, die; -, -en äks-istiqa-
öskür(m)äyä qaråídír; 2. (in Richtung mät.
auf, hin zu) sarí, doõru; 3. (im Vergleich Gegensatz, der; -es, -¨e ziddiyät, tä-
zu) müqabilindä, müqayisä etdikdä; 4. zad, äkslik, antaqonizm, müqabillik; im
(als Entgelt) müqabilindä; ~ bar naõd ~ zu D äksinä olaraq, tärsinä olaraq.
(näqd), naõd hesabla; 5. (ungefähr) gegensätzlich adj. tärs, zidd, äks, mü-
yaxín, täxminän, täqribän, civarında; ~ xalif.
Abend axåama yaxín; ~ zwei Uhr saat Gegensätzlichkeit, die; - täzad, zid-
ikiyä yaxín, saat iki civarlarında; et. ~ diyät.
j-n haben bir käsä qaråí pis münasibäti Gegenseite, die; -, -n qaråí täräf.
olmaq. gegenseitig adj. qaråílíqlí, ikitäräfli.
Gegen-, gegen- ümumiyyätlä äksinä, Gegenseitigkeit, die; - qaråílíqlílíq, iki-
äks, qaråí, zidd, müxalif vä äleyhinä täräflilik.
mänasínda iålänir. Gegenspieler, der; -s, - räqib, qaråí tä-
Gegenangriff, der; -(e)s, -e äks-hücum, räf.
äks-hämlä. Gegenstand, der; -(e)s, -¨e 1. åey, äå-
Gegenanklage, die; -, -n qaråílíqlí id- ya, äsbab; pl. äåya; 2. (Thema) mövzu,
dia (ittiham). tema, süjet.
Gegenantrag, der; -(e)s, -¨e äks täklif. gegenständlich adj. 1. (konkret) äya-
Gegenbesuch, der; -(e)s, -e cavab gö- ni, konkret, maddi; åeyi; 2. (darstel-
rüåü. lend) täsviri, tämsili.
Gegenbeweis, der; -es, -e äks-sübut. gegenstandslos adj. 1. (unbegründet)
Gegend, die; -, -en 1. bölgä, mäntä- äsassiz, dälilsiz; 2. (überflüssig) artíq,
qä, sahä; 2. (Stadtviertel) mähällä; ät- gäräksiz.
Gegenstimme 303 gehandicapt
------------------------------------------------------------------------------------------------
Gegenstimme, die; -, -n müxalif säs, küläk.
äleyhinä verilän säs (Süd. : müxalif Gegenwirkung, die; - äks-täsir, reak-
räy). siya.
Gegenstoß, der; -(e)s, -¨e äks-zärbä. gegenzeichnen vt öz imzasí ilä täsdiq
Gegenströmung, die; -, -en äks-axín, etmäk.
äks-cäräyan. Gegenzug, der; -(e)s, -¨e 1. (Eisenbahn)
Gegenstück, das;-s, -e tay, eå; ~ zu qaråí täräfdän gälän qatar; 2. (Spiel)
-in tayí, -in eåi. qaråí häräkät (çäkiå); im ~ zu -ä qaråí-
Gegenteil, das; -(e)s, -e äkslik, müqa- líq olaraq, -in äksinä olaraq.
billik, xilaf; im ~ äksinä, bäräks. gegessen s. essen.
gegenüber adv. 1. qaråída, qaråí(sín- Gegner, der; -s, - düåmän, qaç, räqib,
da), irälidän; mein Haus steht ~ der müxalif; qaråí täräf, yağı, (Süd. : a.
Kirche mänim evim kilsänin qaråísín- härif); veralt. äleyhdar.
dadír; 2. (vergleichend) -ilä müqayisä- gegnerisch adj. s. Gegner.
dä; einander ~ qaråí-qaråíya; er war Gegnerschaft, die; -, -en 1. nur sg. düå-
mir ~ sehr höfflich o, mänä qaråí çox mänlär, müxaliflär; räqib; 2. (abstrakt)
näzakätli idi. düåmänçilik, ädavät, yağılıq; räqabät.
gegenüberliegen vi qaråída olmaq. Gegröle, das; -s baõíríå, baõíríq, ba-
gegenüberliegend adj. qaråídakí, qaråí õírma.
täräfdä duran, qänåär. Gehabe, das; -s äda, ädabazlíq.
gegenüberstehen vi D qaråísínda dur- Gehackte(s), das; -n döyülmüå ät.
maq (bir åäyin, bir käsin). Gehalt,¹ das; -(e)s, -¨er maaå, aylíq;
gegenüberstellen vt qaråílaådírmaq; ämäkhaqqí, mävacib.
qaråísína qoymaq; jur. üzläådirmäk. Gehalt², der; -(e)s, - e 1. (Inhalt) mäz-
Gegenüberstellung, die; -, -en 1. qaråí- mun, içindä olan, içindäkilär pl. 2. (der
laådírma, tutuådurma; 2. jur. üzläådir- Anteil e-s Stoffes in e-r Mischung) hissä,
mä. miqdar; 3. (Feingehalt) äyar; ~ an Öl
gegenübertreten vt -in qaråísína çíx- (içindä olan) yaõ miqdarí.
maq, qaråílaåmaq. gehaltlos adj. däyärsiz; ähämiyyätsiz.
Gegenverkehr, der; -(e)s qaråí täräf- Gehaltsanspruch, der; -(e)s, -¨e aylíq
dän gälän trafik (näqliyyat). haqqí, ämäk haqqí alma hüququ.
Gegenvorschlag, der; -(e)s, -¨e äks-täk- Gehaltsempfänger, der; -s, - maaå
lif, äks önäri. alan, aylíq alan.
Gegenwart, die; - 1. (Jetztzeit) müasir Gehaltserhöhung, die; -, -en maaåín
dövr, hazírkí vaxt, zämanä, indiki artírílmasí, aylíõín çoxalmasí.
zaman; 2. (Anwesenheit) iåtirak, olma, Gehaltsstufe, die; -, -n maaå däräcä-
hüzur; in ~ G -in yanínda, hüzurunda. si.
gegenwärtig adj.indiki, müasir, hal-ha- Gehaltszahlung, die; -, en maaå ver-
zírki; adv. indi. mä, aylíq vermä.
Gegenwartsliteratur, die; -, -en müasir Gehaltszulage, die; -, -n maaåa älavä,
ädäbiyyat. maaåí artírma.
gegenwartsnah adj. müasir, zamanína gehaltvoll adj. däyärli, mühüm; dol-
yaxín. ğun, mänalí.
Gegenwehr, die; - müdafiä, müqavi- Gehaltsempfänger, der; -s, - maaå
mät. alan, muzd alan.
Gegenwert, der; -(e)s, -e qaråílíq, bä- Gehaltserhöhung, die; -, -n maaåín art-
däl. masí.
Gegenwind, der; -s, -e qaråídan äsän gehandicapt adj. ängälli, maneäli, än-
gälli olan.
Gehänge, das; -s, - 1. aslanan åey, sal-
lanan åey; 2. F kiåinin cinsiyyät üzvü.
gehangen s. hängen.
geharnischt adj. fig. (energisch) qäti,
särt; e-e ~e Antwort särt bir cavab.
gehässig adj. bädxah, pisniyyät, kinli,
nifrätli.
Gehässigkeit, die; - kin, ädavät, düå-
mänçilik, qäräz.
Gehäuse, das; -s, - 1. qutu, gövdä; qí-
líf; 2. (für Radio, Uhr usw.) qab.
Gehege, das; -s, - (Zaun) çäpär, hasar;
fig. j-m ins ~ kommen kiminsä iåinä qa-
ríåmaq (ängäl törätmäk).
geheim adj. gizli, mäxfi, sirrli, xäfä,
xäfa; streng ~! lap gizlidir, tämamilä
mäxfidir!; ~ halten gizli saxlamaq.
Geheimagent, der; -en, -en gizli agent.
Geheimbund, der; -(e)s, -¨e gizli ittifaq,
gizli birlik.
Geheimdienst, der; -(e)s, -e mäxfi siya-
si polis, gizli polis, mäxfi polis xidmäti.
geheimhalten vt gizli saxlamaq, giz-
lätmäk.
Geheimhaltung, die; -, -en gizlätmä,
gizlisaxlama; die ~ dieser Sache wird geheuer adj. nicht ~ sein ängälli ol-
schwer bu iåi gizlätmäk çätin olacaq, maq, nöqsanlí olmaq; die Sache ist
bu iåin gizli qalmasí çätin olacaq. nicht ~ iå åübhälidir.
Geheimnis, das; -ses, -se sirr, gizlät-
mä, gizlilik, gizli söz; därd-dil; ein ~ vor Geheul(e), das; -(e)s 1. ulama, víyíltí;
j-m haben bir käsdän bir åeyi gizlätmäk; 2. (Weinen) aõlama.
ein ~ preisgeben sirri açmaq, sirri yay- Gehilfe, der; -n, -n yardímçí, kömäk-
maq; därd-dilini soylämäk; F die ~e çi.
(schlechte Seiten) von j-m verraten eybini Gehilfin, die; -, -nen kömäkçi (qadín).
açmaq; ~e äsrar pl.. Gehirn, das; -(e)s, -e 1. beyin; 2. fig.
geheimnisvoll adj. sirrli, äsrarängiz, aõíl, zäka.
müämmalí, sirr dağarcíğí, äsrarlí. Gehirnerschütterung, die; -, -en beyin
Geheimpolizei, die; - gizli polis, mäx- silkälänmäsi.
fi polis idaräsi. Gehirnschlag, der; -(e)s, -¨e apoplek-
Geheimpolizist, der; -en, -en gizli polis siya, beyin säktäsi, beyinä qan vur-
mämuru. masí näticäsindä iflic.
Geheimtür, die; -, -en gizli qapí. Gehirnwäsche, die; -, -n pol. beyin
Geheimschrift, die; -, -en gizli yazí. yuma; j-n e-r ~ unterziehen bir käsin
gehemmt adj. utancaq, baåíaåaõí. beynini yumaq.
Geheiß, das; -es ämr, hökm; auf ~ G gehoben s. heben; adj. yüksäk; für ~e
-in ämrilä; auf sein ~ onun ämrilä. Ansprüche yüksäk täläblärä uyõun,
gehen vi 1. getmäk, yerimäk; 2. (abfah- müåkülpäsändlär üçün; fig. in ~er Stim-
Gehöft 305 geistlos
---------------------------------------------------------------------------------------- --------
mung sein åad olmaq, ke(y)fi yerindä ol- geil adj. 1. åähvätli; sapqín; 2. (üppig)
maq. kök; ~ sein auf et. bir åeyä häväsli ol-
Gehöft, das; -(e)s, -e känd täsärrüfatí; maq.
kändli mülkü. Geilheit, die; - åähvät, sapqínlíq.
Gehölz, das; -es, -e aõaclíq, balaca Geisel, die; -, -n girov saxlanan, girov
meåä. götürülän; j-n als ~ nehmen kimisä girov
Gehör, das; -(e)s 1. qulaq asma, eåit- götürmäk.
mä qabiliyyäti; 2. mus. nach dem ~ nota- Geiselnahme, die; -, -n girov götürmä,
síz; 3. fig. um ~ bitten diqqät (qulaq) girov saxlama.
vermäyä xahiå etmäk; sich ~ verschaf- Geiselnehmer, der; -s, - girov götürän.
fen sözünü dinlätmäk; j-m ~ schenken Geißel, die; -, -n qamçí, qírmanc; fig.
bir käsin sözlärinä qulaq asmaq. die ~ Gottes tanrí qäzäbi.
gehorchen vt D sözünä baxmaq (ki- geißeln vt qamçílamaq, åallaqlamaq;
minsä), qulaq asmaq (kimäsä); itaät fig. pislämäk, bärk tänqid etmäk.
etmäk, boyun äymäk, baå äymäk. Geist, der; -(e)s, -er 1. nur sg. (Seele)
gehören vi D bzw. zu D -ä aid olmaq, ruh, can; 2. nur sg.(Intellekt) aõíl, äql;
mänsub olmaq; gehört dir das? bu sä- därrakä; mänäviyyat; mäfkurä; 3. nur
nindirmi ?; das gehört mir mänimdir; das sg. (Genius) dahi, dahilik; 4. (Gespenst)
gehört nicht zur Sache! mövzuya aid xäyal, qarabasma, kabus; den ~ auf-
deyil!; das gehört nicht hierher bunun geben ölmäk, ruhu çíxmaq; fig. von
yeri bura deyil, bu iålä ilgisi yoxdur; vr allen guten ~ern verlassen sein aõlíní äl-
sich ~ yaraåmaq, layiq olmaq; es ge- dän vermäk; der Heilige ~ müqäddäs
hört sich nicht bu yaramaz, bu olmaz. (pak) ruh; F j-m auf den ~ gehen kimi-
gehörig adj. 1. aid olan, mänsub olan; sä äsäbiläådirmäk, kimisä tängä gätir-
2. (gebührend) münasib, layiq; adv. yax- mäk; pl. ~er ärvah.
åíca. Geisterbeschwörer, der; -s, - cindar,
gehörlos adj. kar, eåitmäk istämäyän. cingir.
gehorsam adj. sözäbaxan, itaätkar, Geisterbeschwörung, die; -, -en cin-
üzüyola; fig. faõír, dilsiz; ~ sein söz girlik, cindarlíq, ruhlarín cadusu.
eåitmäk. geisterhaft adj. xäyali.
Gehorsam, der; -s sözäbaxma, itaät, geistesabwesend adj. fikri daõíníq.
üzüyolalíq. geistesgestört adj. ruhi xästä; aõílsíz.
Gehorsamsverweigerung, die; -, -en geisteskrank adj. ruhi xästä.
itaät etmämä, ämri yerinä yetirmäkdän geistesschwach adj. aõíldan zäif.
imtina. Geisteswissenschaft, die; -, -en ictimai
Gehsteig, der; -(e)s, -e säkki, piyada- elmlär, humanitar elmlär.
lar üçün keçid. Geisteszustand, der;-(e)s, -¨e ruhi väz-
Gehuste, das; -s öskürmä. iyyät.
Geier, der; -s, - zo. çalaõan. geistig adj. ruhi, äqli, zehni, mänävi,
Geifer, der; -s aõíz suyu, tüpürcäk. mäfkurävi; mädäni; ~e Arbeit zehni
geifern vi 1. aõíz suyunu síçratmaq; ämäk, äqli ämäk; fig. ~e Getränke alkol-
2. fig. aõzí köpüklänä-köpüklänä da- lu (alkoqollu) içkilär; ~ zurückgeblieben
níåmaq, äsäbi daníåmaq. (behindert) sein ruhi xästä olmaq.
Geige, die; -, -n violon, kaman; fig. geistlich adj. dini, ruhani.
die zweite ~ spielen aåaõí mövqeyä sa- Geistliche, der; -n, -n 1. imam, papaz,
hib olmaq, az täsirli olmaq. dindar; 2. islam. molla, ruhani.
Geigenspieler, der; -s, - violon çalan, Geistlichkeit, die; - ruhanilär.
skripkaçí. geistlos adj. 1. ruhsuz; 2. (langweilig)
síxící, dadsíz-duzsuz.
geisttötend adj. síxící, dadsíz-duzsuz. gelangweilt adj. daríxdírící.
geistvoll adj. därrakäli, aõíllí. gelassen s. lassen; adj. sakit, tämkinli,
Geiz, der; -es xäsislik, simiclik; tamah- soyuqqanlí; adv. hisslärini büruzä ver-
karlíq, büxl, dargözlülük, dilänçilik; mädän; F ~er Mensch ähmädi-biqäm.
veralt. dünyagirlik, dünyapärästlik.
geizen vi xäsislik etmäk (mit D/näyä-
sä).
Geizhals, der; -es, -¨e xäsis, simic, çö-
räksiz adam, dilänçi, malyemäz.
geizig adj. xäsis, acgöz, simic, çöräk-
siz, qítmír, görmämiå, göy, gözüac,
gözüdar, gözüdoymaz, dilänçi; veralt. Gelassenheit, die; - sakitlik, tämkinlik,
dünyagir, dünyapäräst. soyuqqanlílíq.
Geizkragen, der; -s, - s. Geizhals. Gelatine, die; - jelatin.
Gejammer, das; -s inilti, ah-zar; fär- geläufig adj. 1. (bekannt) mälum, ta-
yad, aõlayíb yalvarma. níå; das ist mir ~ bunu yaxşı biliräm; 2.
Gekicher, das; -s F hír-hír gülmä, hí- (fließend) sälis, särbäst, rahat, adät.
ríldama. Geläufigkeit, die; - särbästlik, sälislik,
Geklapper, das; - F taqqíltí. rahatlíq.
Geklimper, das; - F dínqíltí. gelaunt adj. gut ~ kefisaz, kefikök; er
Geklingel, das; -s fasiläsiz zäng çal- ist schlecht ~ onun kefi (ähvalí) yoxdur.
ma, daimi zäng çalma, ciring-ciring. Geläut, das; -(e)s, -e 1. zäng; 2. nur sg.
geknickt s. knicken; adj. fig. ~ sein äzil- zäng säsläri.
mäk. gelb adj. sarí; ~ werden saralmaq.
gekonnt adj. ustalíqla. Gelb, das; -s, - sarí; die ~en Seiten sarí
gekränkt adj. incikli, darõín, kädärli, sähifälär; das ~ vom Ei yumurta sarısı .
küskün; äsäbi; ~ werden sínmaq, üzül- gelblich adj. sarímtíl, saríya çalan.
mäk, xätrinä (qälbinä) däymäk . Gelbsucht, die; - med. sarílíq, yäräqan.
Gekritzel, das; -s cízma-qara yazí, Geld, das; -(e)s, -er pul; aõca; ~ verdie-
qara-qura yazí; qaralama. nen pul qazanmaq; bares ~ näqd pul; ~
gekünstelt adj. saxta, süni, qeyri-täbii. wie Heu haben zängin olmaq;~ wechseln
gekürzt adj. qísaldílmíå. pul däyiåmäk; zu ~ machen pula çevir-
Gelächter, das; -s gülüå, qähqähä. mäk.
geladen adj. 1. mil. dolu; 2. F ~ sein Geldabwertung, die; - pulun qiymät-
çox äsäbi olmaq, qäzäbli olmaq. dän (däyärdän) düåmäsi.
Gelage, das; -s, - qonaqlíq; içki alämi. Geldangelegenheit, die; -, -en maliy-
gelähmt adj. iflic, iflic olmuå. çolaq. yä iåläri.
Gelähmte, der; -n, -n iflic, iflic xästäsi. Geldanlage, die; -, -n pul yatírtma, pul
Gelände, das; -s, - yer, sahä; torpaq. qoyma.
geländegängig adj. här yerdä sürülä Geldautomat, der; -en, -en pul avtomatı.
bilän (maåín). Geldbetrag, der; -(e)s, -¨e pul miqdari.
Geländekunde, die; - topoqrafiya. Geldbeutel, der; -s, - pul kisäsi.
Geländer, das; -s mähäccär. Geldentwertung, die; - pulun qiymät-
Geländewagen, der; -s, - cip maåíní, dän düåmäsi.
därädä-täpädä sürülä bilän maåín, här Geldgeber, der; -s, - pul yatírdan, pul
yerdä sürülä bilän maåín . verän, maliyyäläådirän.
geldgierig adj. acgöz.
Geldknappheit 307 gellen
------------------------------------------------------------------------------------------------
Geldknappheit, die; - pulsuzluq, pul gelehrsam adj. alim.
çatíåmazlíõí. Gelehrsamkeit, die; - alimlik, fäzilät.
Geldmangel, der; -s s. Geldknappheit. gelehrt adj. bilikli, elmli, fikriaçíq, açıq-
Geldschrank, der; -(e)s, -¨e pul sandí- fikirli.
õí, seyf. Gelehrte, der u. die; -n, -n alim; fazil,
Geldstrafe, die; -, -n pul cärimäsi, qä- ädib, ällamä, bilgin; häkim.
ramät. Geleise, das; -s, - yol; fig. in alten ~ blei-
Geldstück, das; -(e)s, -e sikkä pul. ben tutduõu yolu buraxmamaq, tutdu-
Geldtasche, die; -, -n pul kisäsi, pul õu yoldan ayrílmamaq (çíxmamaq).
çantasí. Geleit, das; -(e)s, -e 1. (Begleitung) yola
Geldumlauf, der; -(e)s pul dövriyyäsi. salma, müåayiät; 2. (Bewachung) müha-
Geldverkehr, der; -s, - s. Geldumlauf. fizäçi (qoruma) konvoy, eskort; 3. jur.
Geldverlegenheit, die; -, -en pulsuz- j-m freies ~ zusichern azad keçib-get-
luq; in ~ sein pulsuzluq çäkmäk. mäyä zamin olmaq; j-m das letzte ~
Geldwechsel, das; -s, - pul däyiåmä, geben bir käsi basdírmaq, däfn etmäk,
pul vahidinin däyiåilmäsi. son mänzilinä müåayiät etmäk.
Geldwechsler, der; -s, - 1. (Person) sär- geleiten vt yola salmaq, müåayiät et-
raf, pul däyiåän; 2.(Maschine) pul xírda- mäk, ötürmək.
lama maåíní. Geleitwort, das; -s, -e ön söz, giriå,
Gelee, das u. der; -s, -s jele. müqäddimä.
Gelege, das; -s, - hindä olan yumurta- Gelenk, das; -(e)s, -e 1. an. oynaq
lar. mäfsäl, bänd, buõun, bükük; 2. techn.
gelegen s. liegen; adj. uyõun,uyõun gä- dirsäk, diz, həncama.
län, münasib; zu ~er Zeit münasib vaxt- Gelenkentzündung, die; -, -en mäfsäl
da; nach der Straße ~ küçäyä baxan; fig. (oynaq) iltihabí.
mir ist viel daran ~ buna çox önäm gelenkig adj. 1. (biegsam) äyilib-bü-
(ähämiyyät) verirem . külän, äyilgän; 2. (flink) çevik, diribaå.
Gelegenheit, die; -, -en 1.fürsät, imkan, Gelenkigkeit, die; - ziräklik, çeviklik.
macal, aman, girävä; ~ schaffen imkan Gelenkrheumatismus, der; - mäfsäl
yaratmaq; 2. (Anlass) münasibät, sä- (oynaq) revmatizmi.
bäb, bähanä; bei ~ fürsät äl verändä, gelernt adj. (Arbeiter) usta.
fürsät düşändä; die ~ verpassen fürsäti gelesen s. lesen.
äldän vermäk, fürsäti äqaçırmaq; bei geliebt adj. sevilän; sevgili.
dieser ~ bu säbäbä görä, bu mü- Geliebte, der u. die; -n, -n sevgili,
nasibätä görä; die ~ nutzen fürsäti äl- mäåuqä; dürdanä, äziz, sevimli.
dän vermämäk, fürsätdän istifadä geliehen s. leihen.
etmäk; älinä fürsät keçmäk; F dov gelinde adj. (mild, leicht) yumåaq, yün-
düåmäk; fig. auf e-e ~ warten göz-göz gül; ~ gesagt yumåaq dildä deyilsä.
elämäk.
gelegentlich adj.härdänbir,bäzän, gah, gellen vi käskin säslänmäk; käskin
arada bir, gahbagah, gahdan, gahdan- säs vermäk, cingildämäk; mir ~ die
bir, arabir, ara-síra, härdän; adv. (bei Ohren qulaqlarím cingildäyir.
Gelegenheit) fürsät düåändä, imkan
olanda.
gelehrig adj. zehinli, bacaríqlí, tez öy-
ränän.
Gelehrigkeit, die; - färasät; tez qav-
rama qabiliyyäti.
gellend 308 gemeinsam
------------------------------------------------------------------------------------------------
gellend adj. (Ton) qulaqbatírıcı säs, gemahnen vi yadína salmaq, xatírlat-
güclü säs; gincilti. maq (j-n an A/ näyisä).
geloben vt 1. (schwören) ähd elämäk, Gemälde, das; -s, - åäkil, tablo, räsm.
ähd-peyman etmäk; 2. (religiös) and iç- Gemäldeausstellung, die; -, -en åäkil
mäk; näzr etmäk. särgisi.
Gelöbnis, das; -ses, -se ähd-peyman, Gemäldegalerie, die; -, -n åäkil qale-
ilqar; näzr, ähd; and; väd. reyasí.
gelobt adj. das Gelobte Land väd edil- Gemäldesammlung, die; -, -en åäkil
miå torpaq; Filistin. kolleksiyasí (Süd. : kolleksiyonu), åäkil
gelockt adj. (Haar) qívrím, buruq. toplamaq.
gelt? (gell) F düz deyilmi?, elä de- gemäß Präp. D -ä görä, uyõun ola-
yilmi? raq, münasib, bab; s-m Wunsch ~ onun
gelten vt (wert sein) däymäk, qiymäti istäyinä görä.
olmaq; viel (wenig) ~ däyäri çox (az) gemäßigt adj. a. geogr. mülayim, mö-
olmaq; vi 1. (gültig sein) etibarlí ol- tädil
maq; 2. (als oder für et.) tanínmaq, he- Gemäuer, das; -s, - yíxíq divarlar, xa-
sab edilmäk; 3. (e-n betreffen) bir käsä rabalíq.
aid olmaq, åamil olmaq; das gilt dir! bu Gemecker, das; -s, - mízíldamaq; de-
sänä aiddir! (åamildir); es gilt Ihr Leben yinmäk.
mäsälä sizin häyatíníz haqqíndadír. gemein adj. 1. (allgemein) ümumi; 2.
geltend adj. etibarlí, täsirli; ~ machen (gewöhnlich) adi, sadä; 3. (niederträch-
1. (s-n Einfluss) nüfuzundan istifadä et- tig) alçaq, bayaõí; goreåän, känäk; F ~
mäk; 2. (sich durchsetzen) sözünü ye- sein düzü äyri görmäk.
ritmäk, mäqsädinä çatmaq. Gemeinde, die; -, -n 1. icma, cämiy-
Geltung, die; - 1. (Wert) däyär, qiymät; yät; täåkilat; 2. (Stadtgemeinde) bälä-
2. (Bedeutung) ähämiyyät, önäm, täsir; diyyä.
qüvvädä qalma; zur ~ kommen vi ähäm- Gemeinderat, der; -(e)s, -¨e bälädiyyä
iyyätini göstärmäk, önäm qazanmaq; mäclisi; bälädiyyä idaräsi, icma åurasí.
sich (D) ~ verschaffen sözünü keçirt- Gemeindewahlen die/pl. bälädiyyä
mäk, sözünü dinlätmäk. seçkiläri.
Geltungsbedürfnis, das; -ses özünü gemeingefährlich adj. ictimaiyyät üçün
göstärmä ehtiyací. tählükäli.
Gelübde, das; -s, - and, ähd-peyman, Gemeingut, das; -(e)s ictimai mülkiy-
söz vermä, väd, ilqar. yät, ümumi mülkiyyät, ortaqlí mal.
gelungen s. gelingen; adj. müväffäqiy- Gemeinheit, die; -, -en alçaqlíq, äclaf-
yätli, näticäli. líq, räzillik, räzalät; so e-e ~! belä bir
Gelüst, das; -(e)s, -e arzu, istäk, häväs; alçaqlíq!
F (einer schwangeren Frau) yerik. gemeinhin adv. adätän, ümumiyyätlä.
gelüsten vt arzu etmäk, bir åeyin arzu- gemeinnützig adj. ictimai-faydalí.
sunda olmaq; es gelüstet mich nach D Gemeinplatz, der; -es, -¨e (abgegriffene)
..in arzusunu çäkiräm(arzusundayam). boå laqqírtí.
gemach adj. sakit, sässiz. gemeinsam adj. birgä, müåtäräk, yek-
Gemach, das; -(e)s, -¨er u. -e otaq. dil, bir, sänli-mänli; adv. birlikdä, hamí-
gemächlich adj. yavaå, sakit. líqda, hamílíqca, ortaq, birgä, bärabär,
gemacht s. machen; adj. saxta, süni. elcarí, ellik(cä), äl-älä, älbir; (Postp.)
Gemahl, der; -(e)s, -e är. -ilä; ~e Sache machen birlikdä häräkät
Gemahlin, die; -, -nen xaním, arvad; etmäk; et. ~ tun birlikdä (hamílíqda/ha-
Ihre Frau ~ sizin hörmätli xanímíníz. mílíqca) bir iåi görmäk; e-e ~e Sprache
Gemeinsamkeit 309 genehmigen
------------------------------------------------------------------------------------------------
finden (ortaq) dil tapmaq, yekdil olmaq, tan, täräväzçi; baqqal.
äl-älä vermäk, älbir olmaq. gemustert adj. (Stoff) naxíålí.
Gemeinsamkeit, die; -, -en birlik, ortaq- Gemüt, das; -(e)s, -er 1. (Seele) ruh,
líq, yekdillik; oxåarlíq, uyõunluq, älbir- can; könül; däb; 2. (Gefühl) hiss, duy-
lik. õu; sich (D) et. zu ~e führen läzzätlä
Gemeinschaft, die; -, -en 1. (Gesell- yemäk.
schaft) cämiyyät, toplum; birlik; am; 2. gemütlich adj. 1. (gutmütig) xoåqälb;
(Gruppe) dästä, qrup; 3. (Beziehung) 2. (freundlich) sämimi; 3. (behaglich) ra-
münasibät. hat, sakit; die ~e Ecke sakit yer, dinc
gemeinschaftlich adj. müåtäräk, birge, yer.
ortaq; adv. birlikdä, bir yerdä, elcarí. Gemütlichkeit, die; - rahatlíq, sakitlik.
Gemeinschaftskonto, das; -s, -konten Gemütsart, die; -, -en xuy, xasiyyät,
müåtäräk hesab. täbiät.
Gemeinsinn, der; -(e)s hämräylik ruhu. Gemütsbewegung, die; -, -en häyäcan,
gemeinverständlich adj. hamíya anla- hirs, affekt.
åílan. gemütskrank adj. ruhi xästä.
Gemeinwesen, das; -s 1. (Gemeinde) Gemütsverfassung, die; -, -en ähval,
cämiyyät, ictima; millät, ulus; 2. (Staat) ähvali-ruhiyyä, kef, ovqat.
dövlät. Gen, das; -s, -e gen, jen.
Gemeinwirtschaft, die; - cämiyyätä genannt s. nennen; adí çäkilän, adí
faydalí iqtisad, ictimailäådirilmiå täsär- deyilän.
rüfat.
Gemeinwohl, das; -s ümumi rifah, genau adj. 1. (exakt) däqiq; ätraflí, tä-
ictimai säadät. färrüatí ilä, täfsilatí ilä; düz, eynän,
Gemenge, das; -s, - 1. (Gemisch) qarí- eyzän; du siehst ~ wie dein Bruder aus
åíq; 2. (Handgemenge) boõuåma, vu- sän düz (eynän/eyzän) qardaåína
ruåma. bänzirsän; e-e ~e Uhr däqiq saat; 2.
gemessen s. messen; adj. fig. (würdig) (sorgsam) diqqätli; ~ zuhören diqqätlä
vüqarlí, tämkinli, layiq. qulaq asmaq; 3. (pedantisch) vasvasí;
Gemetzel, das; -s, - qírõín, qírhaqír. adv. 1. (sehr gut) çox yaxåí; j-n ~ kennen
gemietet s. mieten. bir käsi çox yaxåí tanímaq; 2. (gewiss!,
gemieden s. meiden. jawohl!) F düzdür!, älbättä!, bäli!; ~ das
Gemisch, das; -(e)s, -e qaríåíq; qatíåíq. Gegenteil düz äksinä; ~er machen dä-
gemischt adj. qaríåíq; qatíåíq, qat- qiqläådirmäk .
qaríåíq; ~e Gefühle haben az-çox nara- genaugenommen adj. doõrusu, äslin-
hat olmaq. dä.
Gemme, die; -, -n cavahir (cävahir), Genauigkeit, die; - däqiqlik, diqqätlik,
qiymätli daå. diqqät, säliqä(lilik); täfsilat.
gemocht s. mögen. genauso adj. düz belä, elä belä, elä bu
Gemse, die; -, -n daõ keçisi, täkä, er- cür.
käc. genausoviel adj. o qädär, o däräcä.
Gemunkel, das; -s qeybät, dedi-qo- Gendarm, der; -en, -en jandarm, äm-
du, åayiä; säs-säda. niyyä.
Gemurmel, das; -s míríldama. Gendarmerie, die; -, -n jandarma.
Gemüse, das; -s, - täräväz, göyärti. Genealogie, die; - jenealoji.
Gemüsegarten, der; -s, -¨ bostan, dir- genehm adj. xoå, xoåagälän; qäbul
rik. oluna bilän, uyõun.
Gemüsehändler, der; -s, - göyärtisa- genehmigen vt 1. (billigen) täsvib et-
mäk; 2. (bewilligen) icazä vermäk, bir
åeylä razílaåmaq; 3. (behördlich) täs-
diq etmäk; 4. (annehmen) qäbul etmäk.
Genehmigung, die; -, -en täsvib; ica-
zä; razílíq, täsdiq; die ~ erteilen icazä
vermäk.
geneigt adj. 1. meylli, häväsli, mail; 2.
fig. j-m ~ sein bir käsä iltifatlí olmaq.
General, der; -s, -e u. -¨e general.
Generalamnestie, die; - ümumi äfv, äf- Genitalien, die/pl. cinsiyyät orqanlarí,
vi-ümumi. tänasül üzvläri.
Generaldirektor, der; -s, -en baå mü- Genitiv, der; -s, -e gr. yiyälik hal.
dir, ümum müdir. Genius, der; -, Genien dahi. genormt
generalisieren vt ümumiläådirmäk. adj. standart.
Generalprobe, die; -, -n axíríncí mäåq.
Generalstab, der; -(e)s, -¨e baå qärar- Genosse, der; -n, -n yoldaå, eå, cíõír-
gah. daå.
Generalstreik, der; -(e)s, -s ümumi tä- Genossenschaft, die; -, -en kooperativ,
til (Süd. : a. ümumi etisab). ortaqlíq.
Generalversammlung, die; -, -en ümu-
mi iclas; qurultay.
Generation, die; -, -en näsil; von ~ zu ~ genossenschaftlich adj. kooperativ.
näsildän näslä. Genossin, die; -, -nen yoldaå (qadín).
Generationskonflikt, der; -(e)s, -e nä- Gentleman, der; -s, Gentlemen centl-
sillärin münaqiåäsi. men.
Generator, der; -s, -en generator. genug adj. yetär, kifayät qädär, xey-
generell adj. ümumiyyätlä. li, kafi, bäs; ~ sein çatíåmaq; ~ davon!
yetär!, daha bäsdir; ich habe ~ zu tun
mänim kifayät qädär iåim var; jetzt ist
es aber ~! daha bäsdir!, yetär!.
Genüge, die; - kifayät; zur ~ kifayät
qädär.
genügen vi 1. bäs etmäk, kifayätlän-
(dir)mäk, çatmaq, tämin etmäk; 2. (e-r
Aufgabe usw.) -i yerinä yetirmäk; das
Genetik, die; - genetika. genügt bu qädär kifayätdir.
genetisch adj. genetik. genügend adj. (genug) yetär, kafi, kifa-
genial adj. dahi, dahiyanä; Person yät qädär, lazími qädär; adv.kifayätlän-
yaradící; ~e Idee dahi fikir. dirici.
Genialität, die; - yaradícílíq, dahilik, genügsam adj. (bescheiden) qane, täva-
düha. zökar, tävazölü, åikästänäfs; qänaätcil;
Genick, das; -(e)s, -e peysär; j-m das fig. därviå; ich bin ein ~er Mensch män
~ brechen bir käsi qara günä salmaq. därviå adamam.
Genie, das; -s, -s dahi, zäka. Genügsamkeit, die; - tävazökarlíq, åi-
genieren vr sich ~ utanmaq, síxílmaq, kästänäfslik; qänaätcillik, qänaätcilik.
xäcalät çäkmäk (zu Inf. / -mäyä). Genugtuung, die; - 1. (Befriedigung)
genießbar adj. 1. (Speise) yemäli, ye- mämnuniyyät, mämnun olma, razílíq;
yilä bilän;2.(Getränke) içilä bilän, içmäli. 2. (Entschädigung) äväzini vermä, zärä-
Genus 311 Gepränge
------------------------------------------------------------------------------------------------
ri ödämä. kil; 2. fig. damõa, iz.
Genus, das; -, Genera gr. cins; növ. Gepränge, das; -(e)s däbdäbä, tämtä-
Genuss, der; -es, -¨e häzz, zövq, läz- raq, cah-calal.
zät, dad-damaq; fig. in den ~ G kommen Gequake, das; -s quruldama.
-dän istifadä etmäk (läzzät almaq). gepriesen s. preisen.
genüsslich adj. zövq alan; läzzät ilä, gepunktet adj. nöqtäli.
zövq ilä. Gequatsche, das; -s boåboõazlíq; söh-
genussreich adj. läzzätli, xoå. bät.
Genusssucht, die; - läzzät alma, zövq, gerade adj. 1. (eben, direkt) düz, direkt,
läzzät härisliyi (düågünlüyü). dübbädüz, dümdüz; 2. (aufrichtig) na-
genusssüchtig adj. läzzätpäräst, äy- muslu, tämizüräkli, düz; 3. (Zahl) cüt;
läncä düågünü, ähli-kef. adv. 1. (genau) düz, lap, düz-doõru; du
Geodäsie, die; - mäsahä (yer) ölçmä kommst ~ zur rechten Zeit sän lap vax-
elmi. tínda gälirsän; das ist es ja ~! elä mäsä-
geöffnet adj. (Laden usw.) açíq. lä budur!; es ist ~ halb drei indi düz
Geograph, der; -en, -en coõrafiyaçí, üçün yarísídír; 2. (soeben) lap indi, düz
coõrafiyaåünas. indi; er ist ~ fort o lap (düz) indi getdi.
Geographie, die; - coõrafiya. Gerade, die; -n, -n 1. math. düz xätt; 2.
geographisch adj. coõrafi. (Boxen) direkt (düz) zärbä, birbaåa zär-
Geologe, der; -en, -en geoloq. bä.
Geologie, die; - geologiya. geradeaus adv. düz, direkt, dübbädüz,
geologisch adj. geoloji. dümdüz; birbaåa, düz-doõru, düzbä-
Geometrie, die; - händäsä. düz; düzünä; gehen Sie ~ düz gedin,
geometrisch adj. händäsi. dübbädüz gedin.
Georgien; -s Gürcüstan. geradebiegen vt 1. äyri bir åeyi äyib
Georgier, der; - s, - gürcü. düzältmäk; 2. fig. bir mäsäläni häll et-
georgisch adj. gürcü; gürcücä. mäk.
Gepäck, das; -(e)s, -e yük, baqaj. geradeheraus adv. (offen) düz, düzünä,
Gepäckannahme, die; -, -n baqajlarí açíq(ca).
alan yer. geraderichten vt s. geradebiegen.
Gepäckkontrolle, die; -, -n baqaj kon- geradestehen vi düz durmaq; fig. ca-
trolu (yoxlamasí). vabdeh olmaq.
Gepäckstück, das; -(e)s, -e tay, yer. geradewegs adv. düz, düz yolla.
Gepäckträger, der; -s, - yükdaåíyan, geradezu adv. 1. düz, düzünä, açíqca,
hambal. düz-düzünä; çäkinmädän; 2. hätta, be-
gepanzert adj.zirehli, zirehlä ortülmüå. lä; häqiqätän.
gepflegt adj. tämiz; baxílmíå. Geradheit, die; - 1. düzlük; 2. (Aufrich-
Gepflogenheit, die; -, -en adät, räsm. tigkeit) doõruluq, düzlük.
Geplänkel, das; -s, - atíåma, söyüåmä, geradlinig adj. düzxätli, düz xätlä ge-
tutuåma. dän.
Geplapper, das; -s boåboõazlíq, cä- geradwinklig adj. düzbucaqlí.
fängiyat, boå söhbät. Gerangel, das; -s, - savaåma, itäläå-
Geplärr, das; -(e)s aõlaåma, aõlama mä.
säsi. Geranium, das; -s, -ien bot. ätiråah.
Geplauder, das; -s boåboõazlíq, söh- Gerassel, das; -s säs-küy, cingilti; xíåíl-
bät. tí.
Gepolter, das; -s gurultu. Gerät, das; -(e)s, -e alät, cihaz; ava-
Gepräge, das; -s 1. (auf Münzen) åä- danlíq.
geraten 312 gerinnen
------------------------------------------------------------------------------------------------
geraten¹ vi 1. (irgendwohin) gälmäk, Gereiztheit, die; - acíq, hirs, kinlilik.
gälib çíxmaq; 2. (in Gefahr usw.) märuz Gericht, das; -(e)s, -e 1. (Essen) yemäk;
qalmaq, -ä düåmäk; düçar olmaq; in 2. jur. mähkämä, divan(xana); vor ~
Gefahr ~ xätärä (tählükäyä) düåmäk; mähkämädä; vor ~ stellen -i mähkämä-
an e-n Scharlatan ~ bir åarlatanín älinä yä vermäk, divan qurmaq; mit j-m
düåmäk; 3. (außer sich) özündän çíx- streng ins ~ gehen bir käsi bärk danla-
maq, hirslänmäk; 4. (gelingen) baå tut- maq, bärk mäzämmät etmäk, divan
maq; yaxåí näticä vermäk; 5. (nach j-m) tutmaq; 3. rel. das Jüngste ~ qiyamät
birinä çäkmäk; gut ~es Kind tärbiyäli günü, mähåär.
uåaq; in e-e Sackgasse ~ çätin väziyyä- gerichtet s. richten; adj. istiqamätli,
tä düåmäk. yönälmiå; tänzim edilmiå (auf A/-ä).
geraten² adj. (empfehlenswert, ratsam) gerichtlich adj. mähkämä yolu ilä.
mäslähät; aõíllí, mäqul. Gerichtsbarkeit, die; -, (-en) qanun vä
Geratewohl, das; -s : aufs ~ bäxtä- mähkämäyä aid olan, mähkämälik; yu-
bäxt, fikirläåmädän, här nä cür gäldi. risdiksiya.
Geräucherte, das; -n hisä verilmiå, his- Gerichtsbeschluss, der; -es, -¨e mäh-
dä qurudulmuå. kämänin qärarí, mähkämä qätnamäsi.
geraum adj. : ~e Zeit uzun müddät; Gerichtshof, der; -(e)s, -¨e mähkämä,
seit ~er Zeit çoxdan. divanxana.
geräumig adj. geniå, tutumlu, gän-bol, Gerichtsverfahren, das; -s, - mähkä-
böyük. mä iåi, mühakimä icraatí, mähkämä
Geräumigkeit, die; - geniålik, böyük- prosesi.
lük. Gerichtsverhandlung, die; -, -en mäh-
Geräusch, das; -(e)s, -e küy, xışıltı. kämä prosesi.
geräuschlos adj. sässiz, gurultusuz. Gerichtsvollzieher, der; -s, - mähkämä
Geräuschlosigkeit, die; - sässizlik. icraçísí.
geräuschvoll adj. säs-küylü, gurultulu. gerieben s. reiben; adj. hiylägär, bic;
gerben vt aåílamaq (därini) ; fig. j-m yolbilän, çevik, üzü üzlər görmüş.
das Fell ~ kimsäni döymäk, äziådirmäk; Geriesel, das; -s säsi käsilmäyän åí-
kimsäni bärk danlamaq. ríltí; åíríltí ilä axma.
Gerber, der; -s, - dabbaõ. gering adj. 1. az, cüzi, kiçik, az miq-
Gerberei, die; -, -en (Betrieb) dabbaõ- darda; ~e Menge azacíq; 2. (unbedeu-
xana, därixana. tend) ähämiyyätsiz, önämsiz; 3. (nied-
gerecht adj. insaflí, ädalätli, adil, düz, rig) alçaq; aåaõí.
doğru, haqlí; münasib, haqsevär; ~ geringfügig adj. ähämiyyätsiz, önäm-
werden D -i yerinä yetirmäk. siz, gözädäymäz; az, cüzi.
gerechtfertigt adj. haqlí, ädalätli, doğ- geringschätzen vt ähämiyyätsiz say-
ru. maq, etina etmämäk.
Gerechtigkeit, die; - insaf(lılıq); äda- geringschätzig adj. kiçik; aåaõílayící,
lät, ädl, ädl-ädalät; haqq, haqq-ädalät. häqarätli; saymaz, saymazyana.
Gerede, das; -s 1. (Geschwätz) boå da- Geringschätzung, die; - saymama,
níåíq; dehade; 2. (Klatsch) qeybät, etinasízlíq.
dedi-qodu, åayiä. geringst : nicht im Geringsten heç bir
gereichen vi vermäk, gätirmäk (j-m väch ilä, bir az da olsa, qätiyyän, äs-
zu D/bir käsä bir åeyi); säbäb olmaq län.
(zu D/-ä). geringwertig adj. däyärsiz, az däyärli.
gereizt s. reizen; adj. hirsli, acíqlí, ya- gerinnen vt 1. (Blut) laxtalanmaq; 2.
níqlí, kinli. (Milch) çürümäk; pendir (pänir) halína
Gerinnsel 313 Geschäftsinhaber
------------------------------------------------------------------------------------------------
keçmäk, dälämälänmäk; geronnene Gerümpel, das; -s zir-zibil, köhnä
Milch dälämä. åey-åüy, cír-cíndír.
Gerinnsel, das; -s, - qan laxtasí. Gerüst, das; -(e)s, -e taxtabänd, tax-
Gerippe, das; -s, - skelet; qabírõa. ta körpü, bina skeleti, çatí.
gerippt adj. qabírõalí. gerüstet s. rüsten; adj. hazírlanmíå.
gerissen adj. s. reißen; adj. bic, hiylä- Gerüttel, das; -s äsdirmä, silkälämä,
gär; fig. F ziräk. yírõalama.
Gerissenheit, die; - hiylägärlik; F zi- gesagt s. sagen; adj. kurz ~ sözün qísa-
räklik. sí.
Germane, der; -n, -n qädim Alman, gesalzen s. salzen; adj. 1.(Preis) çox ba-
German. ha, çox yuxarí; 2. (grob, unfreundlich)
germanisch adj. german. kobud.
Germanist, der; -en, -en Alman dilinin gesamt adj. bütün, bütöv, hamísí, ha-
vä ädäbiyyatínín mütäxässisi, Germa- mísí birlikdä; die ~e Familie bütün ailä.
nist. Gesamtausgabe, die; -, -n 1. ümumi
Germanistik, die; - Alman dili vä ädä- xärc; 2. (Bücher) äsärlärin külliyyatí.
biyyatí, germanistika. Gesamteinkommen, das; -s, - ümumi
gern(e), lieber, am liebsten adv. hä- gälir.
väslä, mämnuniyyätlä, can-baåla, can- Gesamtheit, die; - cäm(i), yekun, cä-
dillä; ~ lesen häväslä oxumaq; ~ gesche- misi; bütövlük, mäcmu, bütünlük.
hen! mämnuniyyätlä, bir åey deyil; ich Gesamtzahl, die; - cäm, yekun.
möchte ~ män istärdim; ich habe ihn ~ o Gesandte, der; -n, -n elçi, säfir, räsmi
mänim xoåuma gälir, onu seviräm. nümayändä.
Gernegroß, der; -, -e bambílí; lovõa. Gesandtschaft, die; -, -en diplomatik
gerochen s. riechen. elçilik, säfirlik, räsmi nümayändälik,
Geröll, das; -(e)s xírda çay daåí, çín- heyät.
qíl. Gesang, der; -(e)s, -¨e näõmä, mahní.
Gerste, die; - arpa. Gesäß, das; -es, -e saõrí, oturan yer.
Gerstenkorn, das; -(e)s, -¨er 1.arpa dä- geschädigt s. schädigen.
näsi; 2. med. itdirsäyi. Geschädigte, der u. die; -n, -n jur. zä-
Gerte, die; -, -n çubuq, qírmanc, na- rär çäkän; yaralí, zärärdidä.
zik aõac budaõí. Geschäft, das; -(e)s, -e 1. iå; 2. (Han-
Geruch, der; -(e)s, -¨e iy, qoxu. del) ticarät; sövdäläåmä, alver; 3. (Bet-
geruchlos adj. iysiz, qoxusuz. rieb) firma, ticarätxana; 4. (Laden)
Geruchssinn, der; -(e)s iybilmä qabi- maõaza, dükan; 5. (Gewinn) qazanc;
liyyäti; iy duyõusu. ein gutes ~ yaxåí müamilä; sein klei-
Gerücht, das; -(e)s, -e dedi-qodu, åa- nes/großes ~ verrichten tualetä getmäk.
yiä, xäbär; rävayät; säs-säda; ~e ver- Geschäftemacher, der; -s, - möhtäkir;
breiten åayiä yaymaq, söz çíxarmaq, iåbaz.
söz düzältmäk, söz etmäk. geschäftig adj. baåí qaríåíq; çalíåqan;
gerüchtsweise adv. rävayätä görä, de- iågüzar.
yilänä görä. geschäftlich adj. iågüzar, iåä aid, alíå-
geruhen vi zu Inf. (sich zu et. herablas- veriåä aid, ticari; iådän ötrü.
sen) märhämät etmäk, lütf etmäk, bu- Geschäftsführer, der; -s, - 1. müdir,
yurmaq. idarä baåçísí; 2. (e-s Vereins) katib.
geruhsam adj. rahat, sakit. Geschäftsgeheimnis, das; -ses, -se fir-
gerührt s. rühren; adj. üzülmüå, mü- manín sirri.
täässir. Geschäftsinhaber, der; -s, - maõaza
Geschäftsjahr 314 Geschlossenheit
------------------------------------------------------------------------------------------------
sahibi, åirkät sahibi. kitabí.
Geschäftsjahr, das; -(e)s, -e hesabat Geschichtsforscher, der; -s, - tarixçi.
ili, maliyyä ili. Geschichtsschreiber, der; -s, - tarix ya-
Geschäftslage, die; -, -n iå väziyyäti. zan.
Geschäftsmann, der; -(e)s, -leute u. Geschick, das; -(e)s, -e 1. nur sg. mä-
(selten) -¨er tacir; alverçí. harät, bacaríq, ustalíq; 2. (Schicksal)
Geschäftsräume, die/pl. 1. iå yeri; 2. tale, qismät, aqibät; bäxt, iqbal.
(Büro) büro. Geschicklichkeit, die; - mäharät, ba-
Geschäftsstelle, die; -, -n idaräxana, caríq, ustalíq, çeviklik.
iå yeri. geschickt s. schicken; adj. mahir, us-
Geschäftszeit, die; -, -en iå saatlarí. ta; cäld, diribaå, çevik, qívraq, färli, ba-
Geschäftswelt, die; - ticarät alämi. caríqlí, dolõun; ~e Hände haben usta
Geschäftszweig, der; -(e)s, -e ticarät olmaq, mäharätli ällärä sahib olmaq; in
sänaye sahäsi. ~er Weise mäharätlä.
geschätzt s. schätzen; adj. däyärli, geschieden s. scheiden; adj. boåan-
möh-täräm. míå, dul; ~er Mann dul kiåi.
Geschimpfe, das; -s söyüå, yaman.
gescheckt adj. ala-bula, läkäli. Geschirr, das; -(e)s, -e 1. nur sg. qab-
qacaq, qab-qaåíq; 2. (Pferdegeschirr)
gescheit adj. aõíllí, därrakäli, huålu; qoåqu åeyläri (yähär, qayíå).
ağlasığan; er ist nicht recht ~ aõlí ba- Geschirrschrank, der; -(e)s, -¨e qab-
åínda deyil. qaåíq åkafí (dolabí).
Geschenk, das; -(e)s, -e hädiyyä; bäx- Geschirrtuch, das; -(e)s, -¨er qab-qa-
åiå, sovqat, armaõan, ärmäõan; veralt. åíq däsmalí, mätbäx däsmalí.
äta; xälät; verschenken hädiyyä vermäk. Geschirrspüler, der; -s, - qab-qaåíq
Geschenkartikel, der; -s, - hädiyyä(lik). yuma maåíní.
Geschenkpapier, das; -(e)s hädiyyä geschlagen s. schlagen.
sa-ríma kaõízí. Geschlecht, das; -(e)s, -er 1. nur sg.
cins, cinsiyyät; 2. (Generation) näsil; 3.
(Abstammung) soy, mänåä.
Geschlechtsakt, der; -(e)s, -e cinsi äla-
qä.
Geschlechtskrankheit, die; -, -en zöh-
rävi xästälik, cinsi xästälik.
Geschlechtsorgan, das; -s, -e cinsiyyät
Geschichte, die; -, -n 1. nur sg. tarix; üzvü; .
2. (Erzählung) naõíl, hekayä, dastan; 3. Geschlechtsverkehr, der; -(e)s cinsiy-
(Ereignis) ähvalat, hadisä, iå; 4. (Unter- yät älaqäläri.
richtsfach) tarix därsi; e-e dumme ~ ax- Geschlechtswort, das; -(e)s, -¨er gr.
maq bir ähvalat; mach keine ~n 1. hoq- härfi tärif, artikl.
qa çíxartma, adam kimi räftar et; 2. geschliffen adj. 1. (tadellos) eyibsiz,
(sich zieren) iåi uzatma, naz etmä; er- nöqsansíz; hamar; 2. (scharf) iti.
zähl mir keine ~! mänä hekayä (ayä, geschlossen s. schließen; adj. baõlí,
dastan) oxuma!. qapalí, bükülü; ~e Gesellschaft xüsusi
Geschichtenerzähler, der; -s, - naqqal, mäclis, qapalí toplantí; adv. baõlanmíå,
naõíl deyän. qífíllanmíå; ~ hinter j-m stehen birlikdä
geschichtlich adj. tarixi. bir käsden himayät etmäk.
Geschichtsbuch, das; -(e)s, -¨er tarix Geschlossenheit, die; - fig. birlik, yek-
Geschmack 315 Geselligkeit
------------------------------------------------------------------------------------------------
dillik, mütäåäkkillik. gülläsi.
Geschmack, der; -(e)s, -¨e 1. nur sg. geschützt adj. müdafiä olan, müdafi-
dad, läzzät, dad-duz; 2. ( Sinn für Schö- äli.
nes) zövq; e-n guten ~ haben xoåsäliqäli Geschwader, das; -s, - 1. mar. eskad-
olmaq, yaxåí zövqü olmaq; über den ~ ra; 2. eskadrilya.
lässt sich nicht streiten zövqlär müx- Geschwafel, das; -s cäfängiyat.
tälifdir; an et. ~ finden bir åeydän xoåu geschwänzt adj. quyruqlu; s. auch
gälmäk, bir åeyi bäyänmäk, bir åeyä schwänzen.
dadanmaq. Geschwätz, das; -es boå daníåíq, hä-
geschmacklos adj. dadsíz, läzzätsiz, därän-pädärän, hekayä, dedi-qodu,
dadsíz-duzsuz; zövqsüz; F ~er Mensch dastan, adamí tängä gätirän daníåíq-
doåab, doåab adam. lar; F díõdíõ, hadaran-padaran.
Geschmacklosigkeit, die; - ädäbsizlik; geschwätzig adj. boåboõaz, naqqal,
åitlik. çäränçi, dedi-qoduçu, uzunçu.
Geschmackrichtung, die; -, -en dad. Geschwätzigkeit, die; - boåboõazlíq,
Geschmacksinn, der; -s, - dad hissi. naqqallíq, dilini saxlamama, çäränçilik.
geschmackvoll adj. läzzätli; zövqlü; geschweige konj. : ~ denn hälä onu
adv. läzzätlä; zövqlä. demädän ..., qaldí ki; ich konnte kaum
Geschmackverirrung, die; -, -en zövq- trinken, ~ denn essen män içä bilmir-
süzlük. dim, hälä yemäyi demiräm.
Geschmeide, das; -s, - daå-qaå, cava- geschwind adj. tez, iti, cäld, sürätli.
hirat. Geschwindigkeit, die; -, -en sürät(lilik).
geschmeidig adj. yumåaq; äyilgän, Geschwindigkeitsüberschreitung, die;
elastik. -, -en häräkät sürätinin artírílaraq po-
Geschmeidigkeit, die; - yumåaqlíq. zulmasí .
Geschmeiß, das; -es häåärat; fig. tü- Geschwister, die/pl. bací vä qardaå-
feylilär dästäsi; canilär dästäsi. lar, bacílar; qardaålar.
Geschmiere, das; -s cízma-qara, geschwollen s. schwellen; adj. med. åiå-
ilan-qurbaõa yazí. kin, åiåik; fig. tämtäraqlí, täntänäli.
Geschnatter, das; -s 1. (der Enten usw.) Geschworene(r), der; -n, -n jur. mäh-
qaríldaåma; 2. fig. boå daníåíq. kämä iclasçísí, jüri heyätinin üzvü.
geschniegelt adj. bäzänmiå; ~ und ge- Geschworenengericht, das; -(e)s, -e
bügelt bäzäk-düzäkli. and mähkämäsi.
Geschöpf, das; -(e)s, -e mäxluq; bän- Geschwulst, die; -, -¨e med. åiå.
dä. geschwungen adj. (bogenförmig) qöv-
Geschoss, das; -es, -e 1. güllä, märmi; sulu, qövs åäkilli qövs formalí.
2. (Stockwerk) märtäbä. Geschwür, das; -(e)s, -e çiban, yara.
geschraubt s. schrauben; adj. stil. gesegnet s. segnen; adj. bäräkätli.
(unnatürlich) qäliz, çätin. Geselle, der; -n, -n 1. yoldaå; 2. (Hand-
Geschrei, das; -s çíõíríq, qíåqíríq, fär- werksgeselle) usta kömäkçisi, kargär.
yad, dad-färyad, äfõan, hay-küy, küy; gesellen vr sich ~ qoåulmaq (zu D/-ä).
veralt. älhay, hängamä; ein ~ erheben gesellig adj. 1. mehriban, adamayo-
säs-küy qaldírmaq, hay-küy salmaq, vuåan, xoåräftar; söhbätcil; 2. (sozial)
färyad etmäk, äfõan etmäk. ünsiyyätli, ictimai; geselliges Beisamen-
Geschütz, das; -(e)s, -e top; fig. schwers sein åadlíq mäclisi.
~ auffahren äsaslí dälillär gätirmäk Geselligkeit, die; - 1. xoåräftarlíq, meh-
(gegen A/-ä qaråí). ribanlíq; 2. (zwangloser Verkehr mit an-
Geschützfeuer, das; -s, - top atäåi, top deren Menschen) ünsiyyät, müaåirät; 3.
Gesellschaft 316 Gesinnung
------------------------------------------------------------------------------------------------
(Feier) åadlíq mäclisi. ni.
Gesellschaft, die; -, -en 1. cämiyyät, Gesetzmäßigkeit, die; - qanunauyõun-
toplum, ictima, ictimaiyyät; birlik; 2. (ge- luq.
ladene ~) mäclis, qonaqlíq, cäm; 3. H gesetzt s. setzen; adj. fig. tämkinli,
åirkät; 4. (Verein) cämiyyät, därnäk; j-m vüqarlí, sakit; ~ den Fall, dass.. tutaq
~ leisten bir käsin yanínda oturmaq (ol- ki.., färz edäk ki .. .
maq), hämsöhbät olmaq, dilläåmäk; in gesetzwidrig adj. qanunazidd, qanun-
s-r Gesellschaft onun hüzurunda (yanín- suz, qanunpozan; F daåbaå.
da). Gesetzwidrigkeit, die; - qanunazidd-
Gesellschafter, der; -s, - 1. hämsöhbät; lik, qanunsuzluq, qanunpozanlíq; F
2. H åärik, ortaq. daåbaåçílíq.
gesellschaftlich adj. ictimai, ümumi, Gesicht, das; -(e)s, -er 1. üz, surät, bä-
toplumsal. niz, bät-bäniz, çöhrä, sima; 2. (Sehver-
Gesellschaftsordnung, die; -, -en icti- mögen) görmä; 3. pl. -e (Vision) xäyal,
mai quruluå. görünmä; fig. das ~ verlieren etibardan
Gesellschaftspolitik, die; - sosyal siya- düåmäk; ins ~ sagen üzünä demäk; ein
sät. schiefes ~ machen üzünü turåutmaq,
Gesellschaftsschicht, die; -, -en ictimai qaå-qabaq sallamaq; sein wahres ~ zei-
täbäqä. gen äsl (häqiqi) üzünü göstärmäk; zu ~
Gesellschaftssystem, das; -s, -e ictimai bekommen -in üzünü görmäk.
sistem. Gesichtsausdruck, der; -(e)s, -¨e üzün
Gesellschaftswidrig adj. cämiyyätä ifadäsi.
zidd. Gesichtsfeld, das; -(e)s, -er görüå dai-
Gesellschaftswissenschaften, die/pl. ic- räsi, görüå sahäsi.
timai elmlär, sosiologiya (Süd. : sosyo- Gesichtskreis, der; -es, -e s. Gesichts-
loji) elmi. feld.
Gesetz, das; -es, -e 1. qanun; 2. (Regel) Gesichtspunkt, der; -(e)s, -e baxím,
qayda, düstur; ein ~ erlassen qanun çí- nöqteyi-näzär, aspekt; von diesem ~ aus
xarmaq; gegen das ~ verstoßen qanunu bu baxímdan (nöqteyi-näzärdän), unter
pozmaq; nach dem ~ qanuna görä; vor diesem ~ bu nöqteyi-näzärdän, bu ba-
dem ~ qanun qaråísínda. xímdan.
Gesetzbuch, das; -(e)s, -¨er : Bürger- Gesichtssinn, der; -(e)s görmä hissi,
liches ~ (BGB) mädäni qanun; qanun görmä qabiliyyäti.
mäcälläsi. Gesichtswinkel, der; -s, - görüå bu-
Gesetzentwurf, der; -(e)s, -¨e qanun la- caqí; fig. nöqteyi-näzär.
yihäsi. Gesichtszug, der; -(e)s, -¨e üz cizgisi.
Gesetzeskraft, die; - qanunun qüvväsi Gesims, das; -es, -e karniz, pärvaz,
(gücü). çí-xíntí, taxça, räf.
gesetzestreu adj. qanun riayät edän. Gesinde, das; -s qulluqçular, ev qul-
gesetzgebend adj. qanunverici. luqçularí pl. .
Gesetzgebung, die; - qanunvericilik. Gesindel, das; -s tör-töküntü, zir-zibil
gesetzlich adj. qanuni, qanunauyõun, adamlar.
mäåru, tam hüquqlu; adv. qanunla. gesinnt adj. täräfdarí olan, täräfdar,
Gesetzlichkeit, die; - qanunçuluq, qa- äqidäli; demokratisch ~ demokratiya tä-
nunilik. räfdarí olan; gut ~ sein yaxåí münasibät
gesetzlos adj. qanunsuz. göstärän; j-m feindlich ~ sein bir käs ilä
Gesetzlosigkeit, die; - qanunsuzluq. düåmän olmaq.
gesetzmäßig adj. qanunauyõun, qanu- Gesinnung, die; -, -en äqidä, düåüncä
Gesinnungsgenosse 317 Gesteinskunde
------------------------------------------------------------------------------------------------
tärzi, dünyagörüåü, dünyabaxışı. bät, müsahib, qulaq asan.
Gesinnungsgenosse, der; -n, -n häm- Gesprächsrunde, die; -, -n yíõíncaq,
fikir, mäsläkdaå, fikirdaş, hämmäsläk, toplantí; mäclis.
hämäqidä; älbir. Gesprächsstoff, der; -(e)s söhbätin
gesinnungslos adj. alçaq, åäxsiyyät- mövzusu.
siz, prinsipsiz; äqidäsiz. Gesprächsthema, das; -s, -en s. Ges-
Gesinnungslosigkeit, die; - alçaqlíq, prächsstoff.
xarektersizlik. gesprächsweise adv. söhbät arasí; da-
Gesinnungswandel, der; -s, - äqidä dä- níåírkän.
yiåikliyi, äqidä däyiåkänliyi. gespreizt adj. süni, tämtäraqlí, qey-
gesittet adj. 1. (zivilisiert) mädäni; ri-täbii.
2. (wohlerzogen) ädäbli, tärbiyäli. gesprenkelt adj. läkäli, bänäkli.
Gesittung, die; - mädäniyyät; tärbiyä. Gespür, das; -s, - hiss, duyõu.
Gesöff, das; -s, -e F dadí pis içgi (içä- gest. Abk. gestorben.
cäk). Gestalt, die; -, -en 1. (Form) forma, gö-
gesondert adj. ayrí, xüsusi. rünüå, fason;2. (Wuchs) boy-buxun, än-
gesonnen s. sinnen, gesinnt; adj. nicht dam, quruluå, qamät, cüssä; 3. (Per-
~ sein zu Inf. (nicht bereit sein zu) etmä- son) åäxs; 4. (Wiese) surät, tärz; in ~ G
yä hazír olmamaq; ~ sein zu Inf. etmä- ... åäkildä, …. åäklindä.
yä hazír olmaq. gestalten vt lazími åäkilä salmaq; dü-
gespalten adj. bölünmüå, parçalan- zälmäk, qurmaq, sahmanlamaq; vr
míå, çatal; ~ sein bölünmäk, parçalan- sich ~ zu D åäkil almaq, formalaåmaq.
maq, çatallanmaq. Gestaltung, die; -, -en 1. åäkil vermä,
Gespann, das; -(e)s, -e 1. at arabasí, bäzämä, müäyyän åäkilä salma, sah-
qoåqu; 2. (Paar) cüt. manlama; 2. (Zustand) väziyyät, hal; 3.
gespannt s. spannen; adj. gärgin; ~e (Bildung) formalaåma.
Lage gärgin väziyyät; ~ sein auf et. bir Gestammel, das; -s pältäklämä.
åeyi säbirsizliklä gözlämäk. gestanden s. gestehen.
Gespenst, das; -(e)s, -er qarabasma, geständig adj. : ~ sein etiraf etmäk,
cin, xäyal, kabus, qaralíq, qaraltí. günahíní boynuna almaq.
gespensterhaft adj. xäyali, qorxudu- Geständnis, das; -ses, -se etiraf, boynu-
cu, dähåätli. na alma, iqrar; ein ~ ablegen etiraf et-
gespenstisch adj. xäyali, qorxuducu. mäk.
gesperrt s. sperren; adj. baõlí. Gestank, der; -(e)s pis iy, pis qoxu,
Gespinst, das; -(e)s, -e toxunmuå åey; üfunät.
iplik. gestatten vt -ä icazä vermäk, qoy-
Gespött, das; -(e)s istehza, mäsxärä; maq; ~ Sie! icazänizlä!, müsaidänizlä!;
zum ~ der Leute werden här käsin mäs- ~ Sie ? icazä buyurursunuz?, icazä ve-
xäräsi olmaq. rirsiniz?
Gespräch, das; -(e)s, -e daníåíq, söh- Geste, die; -, -n jest.
bät, görüå; zu e-m perönlichen ~ åäxsi gestehen vt etiraf etmäk, boynuna al-
söhbät mäqsädilä; im ~ sein söhbät maq; ~ et. getan zu haben bir åeyi boy-
mövzusu olmaq, aktual olmaq; ins ~ nuna almaq.
kommen (mit/-ilä) dialoqa girmäk. Gestehungskosten die/pl. istehsal xärc-
Gesprächigkeit, die; - söhbätcillik, da- läri.
níåqanlíq.
gesprächig adj. daníåqan, söhbätcil.
Gesprächspartner, der; -s, - hämsöh- Gesteinskunde, die; - petroloji, daå ta-
Gesteinsprobe 318 Getreidefeld
------------------------------------------------------------------------------------ ------------
níma elmi, daååünaslíq. çox istänilän; 2. (gekünstelt) süni, qeyri-
Gesteinsprobe, die; -, -n daå nümunä- täbii, yapmacíq.
si.
Gestell, das; -(e)s, -e 1. binövrä, dayaq, Gesundheitsamt, das; -(e)s, -¨er
altlíq, bünövrä; 2. (Rahmen) çärçivä, sähiy-yä åöbäsi.
qab; 3. (Büchergestell) räf, qäfäsä; 4. gesundheitshalber adv. saõlamlíq xa-
(Fahrzeuggestell) åassi; 5. (Brillenges- tirinä, saõlamlíq üçün.
tell) eynäk qabí, gözlük qabí; F langes Gesundheitsministerium, das; -s, -erien
~ aríq vä uca boy adam. sähiyyä nazirliyi.
Gestellung, die; -, -en mil. çaõíríå, yíõ- Gesundheitspolitik, die; - sähiyyä
ma (äsgärliyä). si-yasäti
gestern adv. dünän, ötäki gün; wir hat- gesundheitsschädlich adj.
ten ~ Besuch dünän qonaõímíz var idi; saõlamlíq üçün zärärli.
seit ~ dünändän bäri; ~ früh dünän sä-
här; fig. von ~ dünänki uåaq; fig. nicht
von ~ sein dünänki uåaq olmamaq, täc-
rübäli olmaq.
gestiefelt adj. çäkmäli; ~ und gespornt
yola hazírlanmíå, hazír.
Gestik, die; - äl-qol häräkätläri, jest.
gestikulieren vi jest etmäk.
Gestirn, das; -(e)s, -e bürc, göy cismi,
ulduz.
gestirnt adj. ulduzlu.
Gestöber, das; -s, - (Schneegestöber)
boran.
gestochen adj. çox däqiq. Gesundheitswesen, das; -s sähiyyä,
gestorben adj. 1. ölmüå; 2. (auf Grab- sähiyyä sahäsi.
stein) ölüm tarixi. Gesundheitszustand, der; -(e)s, -¨e saõ-
Gestöhne, das; -s inilti, ah-vay. lamlíq väziyyäti.
Gestotter, das; -s pältäklik, käkälämä. gesundstoßen vr sich ~ yaxåí pul qa-
Gesträuch, das; -(e)s, -e kolluq, kol. zanmaq.
gestreift s. streifen; adj. zol-zol, zo- Gesundung, die; - yaxåílaåma, åäfa,
laqlí, zolaq-zolaq. saõlamlaå(díríl)ma, saõalma.
gestreng adj. ciddi, särt, amansíz. geteilt adj. bölünmüå; ~es Land bö-
gestrichen s. streichen; frisch ~ täzä lünmüå ölkä; ~er Meinung sein baåqa
boyanmíå; ~ voll dolu, aõzína qädär (ayrí) cür düåünmäk.
dolu. Getöse, das; -s gurultu, uõultu.
gestrig adj. dünänki. Getrampel, das; -s tappíltí (ayaq säsi).
Gestrüpp, das;-(e)s, -e qalín kolluq.
Gestühl, das; -(e)s, -e miz-sändällär pl.
Gestüt, das; -(e)s, -e yetiådirmä yeri getrauen vr sich ~ zu Inf. -mäyä
(atlarí). cä- sarät etmäk, cürät etmäk.
Gesuch, das; -(e)s, -e ärizä, diläkçä,
xahiå(namä), väsatät, ärizä (um A /
üçün); minnät; ein ~ einreichen ärizä Getreide, das; -s taxíl, hububat.
vermäk. Getreideanbau, der; -(e)s äkinçilik.
gesucht s. suchen; adj. 1. (begehrt) Getreidefeld, das; -(e)s, -er äkin yeri.
Getreidespeicher 319 Gewand
------------------------------------------------------------------------------------------------
Getreidespeicher, der; -s, - silo, taxíl zämanät, qaranti, zaminlik, rähn; tämin
anbarí. edilmä.
getrennt adj. ayrí, ayrílmíå; alahí; ~ Gewahrsam¹, das; -s, -e qoruma, sax-
zahlen hesabí ayrí-ayrí vermäk (ödä- lama, ämanät.
mäk); ~ leben ayrí yaåamaq. Gewahrsam², der; -s, -e (polizeilicher)
getreu adj. 1. (treu) sadiq, etibarlí; 2. häbs; in polizeilichen ~ nehmen häbs et-
(genau entsprechend) uyõun, müvafiq, mäk, häbsä almaq.
baõlí; ~ der Wahrheit häqiqätä uyõun. Gewährung, die; - vermä; ixtiyar ver-
Getriebe, das; -s, - 1. techn. ötürücü mä.
mexanizm; 2. fig. fäaliyyät, häräkät. Gewalt, die; -, -en 1. nur sg. (Zwang)
getrost adj. arxayín, xatircäm; rahat, zor, zorakílíq, güc, zorbazorluq, cäbr;
dinc. 2. (Macht) güc, qüvvät; 3. (Staatsgewalt)
Getto (Ghetto), das; -s, -s 1. yoxsullar hakimiyyät; 4. (amtliche) sälahiyyät; mit
yaåayan mähällä, yoxsul xaricilär ya- ~ zorla, güclä; in j-s ~ stehen bir käsin
åayan mähällä; getto 2. särhäd çä- äsaräti altínda olmaq; ~ antun D
kilmiå yähudi mähälläsi. kimisä mäcbur etmäk; sich in der ~
Getue, das; -s äda, ädabazlíq; vurnux- haben özünä hakim olmaq.
ma. Gewaltakt, der; -(e)s, -e zorakílíq, zor-
Getümmel, das; -s basabas, qaríåíq- bazorluq.
líq, çaxnaşma, basırıq. Gewaltanwendung, die; -, -en güc tät-
Getuschel, das; -s píçíldaåma, píç- biqi, güc iålätmä.
píç. Gewaltenteilung, die; - qüvvälärin ay-
geübt s. üben; adj. täcrübäli, mahir. rílmasí, täfkike qüva.
Gewächs, das; -es, -e 1. bitki; 2. med. Gewaltherrschaft, die; - istibdad,
åiå. zülmkarlíq, despotizm, zorakílíq, müs-
gewachsen s. wachsen; adj. j-m ~ sein täbidlik.
bir käsä bärabär olmaq; e-r Aufgabe ~ gewaltig adj. 1. (sehr groß) nähäng,
sein bir väzifänin öhdäsindän gälmäk. olduqca böyük; 2. (mächtig) qüdrätli;
Gewächshaus, das; -(e)s, -¨er oranje- möhtäåäm; karlí ; 3. (heftig) åiddätli,
reya (Süd. : oranjeri), gülxana. bärk, güclü.
Gewackel, das; -s tärpänmä, yírõalan- gewaltlos adj. gücsüz, zorsuz.
ma. Gewaltlosigkeit, die; - gücdän istifa-
gewagt s. wagen; adj. 1. (riskant) täh- dä etmämä.
lükäli, xätärli; 2. (ein Witz usw.) ädäbdän Gewaltmaßnahme, die; -, -n güc täd-
uzaq, näzakätsiz. biri, zorakílíq tädbiri.
gewahr adj. : ~ werden A od. G -i gör- Gewaltpolitik, die; - zorakílíq siyasä-
mäk, -i müåahidä etmäk. ti.
Gewähr, die; - zaminlik, qaranti, tämi- gewaltsam adj. zor gücü ilä, mäcbu-
nat, rähn; ~ leisten täminat vermäk, ri, zorakí, zorla.
zamin olmaq, qaranti etmäk. Gewalttat, die; -, -en zorakílíq; zor, tä-
gewähren vt 1. (bewilligen) icazä ver- cavüz.
mäk, ixtiyar vermäk; 2. (Bitte) yerinä Gewalttäter, der; -s, - zorba, zorba-
yetirmäk; 3. (geben) vermäk; vi j-n ~ zor, boynuyoõun.
lassen kimäsä külli-ixtiyar vermäk. gewalttätig adj. (brutal) zorba, qäd-
gewährleisten vt täminat vermäk, za- dar, zalim, zor iålädän.
minlik etmäk, zämanät vermäk, tämin Gewalttätigkeit, die; -, -en zorakílíq.
etmäk. Gewand, das; -(e)s, -¨er paltar, geyim:
Gewährleistung, die; -, -en täminat, (der Mekkapilger) ehram; Pilgergewand
anziehen ehram baõlamaq. Gewicht, das; -(e)s, -e 1. aõírlíq, çäki;
gewandt s. wenden; adj. bacaríqlí, ma- F dartí; 2. fig. ähämiyyät; ~ legen auf
hir, çevik; diribaå, ziräk, fändgir, mäha- bir åeyä ähämiyyät vermäk.
rätli; däli-dolu, cäld, hünärli. Gewichtheber, der; -s, - aõírlíq qaldí-
Gewandheit, die; - mäharät, diribaå- ran.
lıq, mahirlik, fändgirlik, çeviklik. gewichtig adj. 1. (korpulent) kök, yo-
õun; 2. (bedeutend) mühüm, ähämiy-
gewappnet adj. -ä hazírlíq, -ä hazír. yätli; 3. (einflussreich) nüfuzlu.
gewärtig : sich ~ sein G -i gözlämäk. gewillt : ~ sein zu Inf. -mäk fikrindä ol-
Gewäsch, das; -(e)s boådaníåíq, boå- maq.
boõazlíq. Gewimmel, das; -s basabas, basíríq.
Gewässer, das; -s, - sular. Gewinde, das; -s, - 1. (Blumengewinde)
Gewässerkunde, die; - hidrologiya, çäläng, äklil; 2. (Schraubengewinde) yiv,
(Süd. : hidroloji). åeå.
Gewebe, das; -s, - toxuma, hörülmä;
parça.
Gewehr, das; -(e)s, -e tüfäng; mit dem Gewinsel, das; -s sízíltí, inilti.
~ schießen tüfäng atmaq; das ~ laden tü- Gewirr, das; -(e)s qarmaqaríåíqlíq,
fängi doldurmaq. härcümärc, iõtiåaå.
Gewehrkolben, der; -s, - qundaq. gewiss adj. yäqin (G/-dän); häqiqi; adv.
Gewehrlauf, der; -(e)s, -¨e lülä, silah
lüläsi.
Gewehrschuss, der; -es, -¨e güllä; gül-
lä säsi.
Geweih, das; -(e)s, -e buynuz.
Gewerbe, das; -s, - 1. (auf Erwerb ge-
richtete Tätigkeit) ticarät, iå, peåä; 2.
(Handwerk) sänät; fig. das ist ein un-
dankbares ~ bu xeyirsiz bir iådir.
Gewerbefreiheit, die; - peåä azadlíõí,
ticarät azadlíõí.
Gewerbeschein, der; -(e)s, -e peåä åä-
hadätnamäsi.
Gewerbetreibende(r) der; -n, -n peåä-
kar, sänätkar, äsnaf.
gewerblich adj. peåä ilä älaqädar
olan; sänaye.
gewerbsmäßig adj. profesional.
Gewerkschaft, die; -, -en hämkarlar
ittifaqí (birliyi), sendika.
Gewerkschaftler, der; -s, - sendikaçí,
hämkarlar ittifaqínín üzvü.
Gewerkschaftsmitglied, das; -(e)s, -er
sendika üzvü, hämkarlar ittifaqínín üz-
vü.
Gewerkschaftswesen, das; -s sendika-
çílíq.
Gewissen 321 Giebel
------------------------------------------------------------------------------------------------
1. älbättä; åübhäsiz, yäqin ki; 2. (wohl) gewöhnlich adj. 1. (üblich) adi, hämi-
här halda; ~ doch älbätte; ganz ~ müt- åäki; mämuli; 2. (unfein) kobud; däyär-
läq, hökmän; aber ~! åübhäsiz!, älbät- siz; adv. adätän, adät üzrä; wie ~ hämi-
tä; ein gewisser Herr Schneider åneider åäki kimi, alíådíõí kimi.
adínda bir åäxs; bis zu e-m gewissen gewöhnt adj. öyrädilmiå, alíåqan, alíå-
Grad bir däräcäyä qädär. dírílmíå, adätkar (an A/-ä).
Gewissen, das; -s, (-) vicdan, insaf, gewohnt adj. adät ol(un)muå, adi; ich
uyat; häya; mit gutem ~ tämiz vicdanla, bin es ~ män adät etmiåäm.
rahat vicdanla; auf dem ~ haben -in ölü- Gewöhnung, die; -, -en adät etmä,
münä säbäb olmaq. alíåma, dadanaq, dadaníq.
gewissenhaft adj. 1. vicdanlí, insaf- Gewölbe, das; -s, - 1.qübbä; taõ; 2.(un-
lí, uyatlı; 2. (sorgfältig) däqiq, iåä can terirdisches) zirzämi, anbar; särdaba.
yandíran, diqqätli, canasinär. gewölbt adj. qübbäli: taõlí.
Gewissenhaftigkeit, die; - üräk tämiz- Gewölk, das; -(e)s bulud yíõíní, bulud.
liyi, vicdan tämizliyi; düzlük, insaflılıq. Gewühl, das; -(e)s basabas, yığnaq.
gewissenlos adj. häyasíz, vicdansíz, Gewürz, das; -es, -e ädviyyä, ädvä;
insafsíz, nainsaf; F därisoyan, diriso- ädviyyat, ädvacat pl.
yan. Gewürzhändler, der; -s, - ädviyyäçi.
Gewissenlosigkeit, die; - vicdansízlíq, Gewürznelke, die; -, -n mixäk (ädviy-
häyasízlíq, insafsızlıq, nainsaflíq. yat).
Gewissensbiss, der; -es, -e vicdan äza- gewürzt adj. ädviyyäli.
bí. gez. = gezeichnet ... täräfindän imza-
Gewissensfrage, die; -, -n vicdan mä- lanmíå (qol atílmíå).
säläsi. gezackt adj. diå-diå, diåli.
Gewissensfreiheit, die; - vicdan azad- gezahnt, gezähnt adj. s. gezackt.
líõí. Gezänk, das; -(e)s daimi çäkiåmä (kü-
gewissermaßen adv. bir däräcäyä qä- süåmä), dava, söyüåmä.
där, qismän. Gezeiten die/pl. qabarma vä çäkil-
Gewissheit, die; - yäqinlik, äminlik, mä, artma vä çäkilmä, cäzr-mädd.
käskinlik, xatircämlik, åübhäsizlik; mit ~ gezielt s. absichtlich.
yäqinliklä, käskinliklä, xatircämliklä. geziemen vr sich ~ yaraåmaq, layiq
Gewitter, das; -s, - tufan. olmaq; es geziemt sich nicht yaraåmír.
gewittern vi tufan qopmaq. geziemend adj. yaraåan, münasib,
gewitzt adj. diribaå, aõlí baåínda, ba- layiq olan.
caríqlí. geziert adj. 1. süni, saxta; nazlí, äda-
gewogen s. wiegen; adj. ~ sein meylli lí; 2. (affektiert) mübaliõäli.
olmaq. Geziertheit, die; - saxtalíq; özünü bä-
Gewogenheit, die; - mehribanlíq, ilti- yänmä; äda.
fat, sämimiyyät, meyl. gezwungen s. zwingen; adj. mäcbur
gewöhnen vt öyrätmäk, alíådírmaq edilmiå; qeyri-täbii; adv. mäcburän,
(an A/-ä); vr sich ~ öyräåmäk, alíåmaq, mäcburi.
adät etmäk, öyräniåmäk (an A/-ä). gezwungenermaßen adv.istär-istämäz,
Gewohnheit, die; -, -en adät, däb, öy- mäcburän, mäcbur olaraq, mäcburi;
ränmä, öyräncä; äxlaq, xasiyyät, xuy, hövldän.
alíåma; e-e gute ~ yaxåí adät; schlechte GG Abk. Grundgesetz.
~ haben pis adäti (däbi, äxlaqí) olmaq; Gicht, die; - med. niqris, podaqra
damarí tutmaq; sich (D) et. zur ~ machen (oynaq xästäliyi).
bir åeyä alíåmaq (adät etmäk). Giebel, der; -s, - qapí üstündäki qoåa
çatal, iki täräfä mail. gäcä salmaq, gipslämäk.
Giebeldach, das; -(e)s, -¨er qoåaçatílí Giraffe, die; -, -n zürafä.
dam. Girlande, die; -, -n çiçäk hörüyü, hö-
Gier, die; - härislik, acgözlük, tamah- rük.
karlíq, dargözlük, dilänçilik. Giro, das; -s, -s hesabdan hesaba hä-
gieren vi 1. nach et. ~ näyinsä häsrä- valä, keçirmä qeydi.
tindä olmaq; 2. (Schiff) istiqamätdän Girokonto, das; -s, -konten bank he-
çíxmaq, axínla üzmäk. sabí, cari hesab, jiro-hesab.
gierig adj. acgöz, häris, tamahkar, gö- girren vi 1. quruldamaq (göyärçin
züac, qaníq, simic, qítmír, görmämiå, haqqínda); 2. iåvänazla deyib-gülmäk.
göy, gözüdar, gözüdoymaz, artíqta- Gischt, die; -e köpük.
mah, dargözlü, dilänçi. Gitarre, die; -, -n gitar, gitara.
Gitarrenspieler, der; -s, - gitar(a) ça-
lan.
Gitter, das; -s, - åäbäkä, barmaqlíq;
F hinter ~ sitzen içäridä olmaq, häbsä
düåmäk.
Gitterfenster, das; -s, - åäbäkäli pän-
cärä.
glacieren vt 1. dondurmaq; 2. åirninin
üstünü åäkär åiräsilä parlatmaq.
Glanz, der; -es paríltí, åäfäq, cila; fig.
Gift, das; -(e)s, -e 1. zähär, aõu, aõí; tän-tänä; däbdäbä, cah-calal, görkäm,
2. fig. darauf kannst du ~ nehmen buna brovhabrov, cah, däm-däsgah, äzä-
ämin ola bilärsän. mät, häåämät.
Giftgas, das; -es, -e zähärli qaz. Gladiator, der; -s, -en qladiator.
giftig adj. zähärli, zähärläyici. glänzen vi paríldamaq, iåíldamaq;
Giftmord, der; -(e)s, -e zähärlämä, zä- es ist nicht alles Gold was glänzt här
härläyib öldürmä. paríldayan qízíl olmaz.
Giftstoff, der; -(e)s, -e zähärläyici glänzend adj. parlaq, åäfäqli, iåíltílí,
maddä, zähärli maddä. bärraq, dumduru; fig. durnagöz(lü);
Giftzahn, der; -s, -¨e zähärli diå, zä- däbdäbäli, äzämätli.
här diåi. Glanzleistung, die; -, -en parlaq mü-
Gigant, der; -en, -en nähäng, häyula. väffäqiyyät.
gigantisch adj. çox böyük, nähäng, glanzlos adj. tutqun; fig. ähämiyyätsiz,
äzämätli. xírda, adi.
Gilde, die; -, -n (Zunft) äsnaf birliyi; Glanzpunkt, der; -(e)s, -e üst, än ali
täåkilat. däräcä, än yüksäk zirvä.
ging s. gehen. glanzvoll adj. parlaq, görkämli, äzä-
Gipfel, der; -s, - zirvä, källä, üc, baå, mätli.
täpä. Glanzzeit, die; -, -en än parlaq dövr.
Gipfelkonferenz, die; -, -en yüksäk sä- Glas, das; -es, -¨er 1.nur sg. åüåä, cam;
viyyäli konfrans. 2. (Trinkglas) stäkan, badä; bardaq;
Gipfeltreffen vi yüksäk säviyyäli gö- 3.(Fernglas) müåahidä borusu, durbin.
rüå, yüksäk säviyyädä görüå, zirvä Glaser, der; -s, - camçí, åüåäsalan,
görüåü. güzgüçü.
Gips, der; -es, -e gips (Süd. : gäc). Glaserei, die; -, -en 1. nur sg. (Beruf)
gipsen vt (e-n Körperteil) gäcä tutmaq, camçílíq, åüåäçilik; 2.(Ort) camçí düka-
gläsern 323 gleichbleiben
------------------------------------------------------------------------------------------------
ní, åüåä emalatxanasí. ~n aufgeben dindän çönmäk (dönmäk);
gläsern adj. åüåä(dän), åäffaf. F yoldan dönmäk.
Glashütte, die; -, -n åüåä karxanasí, glauben vt 1. inanmaq, bel baõlamaq;
åüåä zavodu. an Gott ~ Allaha inanmaq; 2. (meinen)
glasieren vt 1. cila vermäk, cilalamaq; güman etmäk, fikir etmäk, zänn etmäk,
2. (Früchte) åirä çäkmäk; åirä istehsal täxmin etmäk, sanmaq; ich glaube ihm
etmäk. ona inaníram, ona etimad (etibar) edi-
glasig adj. 1. åüåä kimi, åäffaf; 2. rem; es ist nicht zu ~ inanílan åey deyil.
(Augen) zillänmiå, dikilmiå. Glaubensbekenntnis, das; -ses, -se bir
glasklar adj. çox aydín, çox açíq. siyasi vä ya dini äqidäyä inamí açíq-
Glasscheibe, die; -, -n cam, päncärä casína ifadä etmäk; dinä etiqad.
åüåäsi. Glaubensfreiheit, die; - din, mäzhäb
Glasscherben, die/pl. åüåä qíríntísí. vä äqidä azadlíõí .
Glasur, die; -, -en 1. (auf Keramik) åi- glaubhaft adj. inandírící, aõílkäsän,
rä, saxsí åiräsi, cila; 2. (auf Gebäck) åä- häqiqätä uyõun, aõlabatan, doğruya-
kär åiräsi. bänzär, doğruyaoxåar.
glatt adj. 1. (frei von Unebenheiten) düz, gläubig adj. dindar, mömin, inanan,
hamar, dübbädüz, kälä-kötürü olma- etiqadlí.
yan, dümdüz (Süd. : a. saf); 2. (nicht Gläubiger, der; -s, - borcverän, kredit
haftend) sürüåkän, züy; 3. (poliert) par- verän.
daqlí, cilalí; 4. (unbehaart) tüksüz; 5. F glaublich adj. inanílan; kaum ~ inaníl-
(mühelos) yaxåí; die Sache geht ~ iå yax- maz, aõlabatmayan.
åí gedir; 6. (übertrieben höflich) yaltaq; glaubwürdig adj. aõlabatan, müm-
7. (offenkundig) aydín, aåkar, xalis; e-e kün olan, ağlasığan, gerçək; etimadlí,
~e Lüge xalis yalan. etibarlí.
Glätte, die; - hamarlíq, saflíq; sürüå-
gänlik. gleichaltrig adj. eyniyaålí, hämyaåíd.
Glättwalze, die; -, -n techn. döyäcdaåí. gleichartig adj. hämcins, oxåar, eyni-
Glatteis, das; -es buzüstü , buz baõ- cinsli.
lama; fig. j-n aufs ~ führen bir käsi al-
datmaq, ayaõínín altína qarpíz qabíõí
qoymaq; es herrscht ~ yollar buz baõla-
yíb.
glätten vt hamarlamaq, döyäclämäk;
paríldatmaq, cilalamaq; äyälämäk.
Glattheit, die; - hamarlíq; cila, par-
laqlíq.
Glatze, die; -, -n daz, baåín daz (ke-
çəl) olmuå yeri, keçəl; e-e ~ haben daz
olmaq, dazbaå olmaq.
Glatzkopf, der; -(e)s, -¨e dazbaå, ke-
çäl, danqír. gleichberechtigt adj. bärabärhüquqlu,
glatzköpfig adj. dazbaå, daz, keçäl, eynihüquqlu, hämhüquq, bärabär, ey-
danqír. nihüquqlu.
Glaube, der; -ns 1. (Vertrauen) inam, Gleichberechtigung, die; - bärabär-
etibar; 2. (Bekenntnis) inam, etiqad, din, hüquqluluq, hüquq bärabärliyi, hämhü-
mäzhäb, din-iman, äqidä; ~n schenken quqluq.
-ä inanmaq, etimad (etibar) etmäk; den gleichbleiben vi däyiåilmämäk; vr sich
~ däyiåmämäk, olduõu kimi qalmaq. Gleichmaß, das; - müvazinät(lilik).
gleichbleibend adj. däyiåilmäyän, sa- Gleichmut, der; -(e)s tämkinlik, sakit-
bit. lik; soyuqqanlíq.
gleichmütig adj. sakit, soyuqqanlí.
gleichnamig adj. eyniadlí.
gleichermaßen adv. eyni surätdä, eyni Gleichnis, das; -ses, -se müqayisä, täå-
cür, bir cür, eyni üsulla, eyni yolla. beh; ibrätli hekayä.
gleicherweise adv. eyni surätdä, eyni gleichrangig adj. eynirütbäli, eynidärä-
cür. cäli.
gleichfalls adv. habelä, hämçinin; dan- gleichschalten vt vahid bir åäklä sal-
ke, ~! sağ olun!, sizinlə belə! maq, birläådirmäk.
gleichfarbig adj. eynirängli, hämräng. gleichsehen vi 1. bänzämäk, oxåa-
gleichförmig adj. eyni cür, eynibiçimli; maq; 2. das sieht ihm gleich bu onun
oxåar, bänzär. iåidir, bu ondan gözlänilän iådir.
gleichgesinnt adj. eynifikirli, hämfikir, gleichseitig adj. math. bärabärtäräfli.
fikirdaå, aõzíbir, hämäqidä. gleichsetzen vt bärabär tutmaq, eyni-
gleichgestellt adj. bärabär, eynihüquq- läådirmäk.
lu. gleichstellen vt bärabär säviyyädä tut-
Gleichgewicht, das; -(e)s, - tarazlíq, maq, bir täräziyä qoymaq; bir gözlä
müvazinät(lilik), bärabärlik, balans; aus baxmaq.
dem ~ kommen müvazinäti itirmäk, ta- Gleichung, die; -, -en math. tänlik.
razlíõí itirmäk; das ~ schaffen tarazla- gleichwertig adj. eyniqiymätli.
maq, müvazinätläådirmäk. gleichwinklig adj. math. bärabärbu-
gleichgültig adj. 1. (desinteressiert) la- caqlí.
qeyd, etinasíz, gönüqalín; 2. (egal sein) gleichwohl adv. (dennoch) bununla
färqsiz; das ist mir ~ mänim üçün färqi belä, yenä dä.
yoxdur. gleichzeitig adj. eyni vaxtda olan, ey-
Gleichgültigkeit, die; - laqeydlik, eti- ni zamanda olan; adv. eyni vaxtda, ey-
nasízlíq. ni zamanda.
Gleichheit, die; - bärabärlik, tarazlíq, Gleichzeitigkeit, die; - eynizamanlílíq.
eynilik, hämcinslik, müsavat, tay olma. gleichziehen vi bärabärlik etmäk (mit
Gleichheitszeichen, das; -s, - math. tän- -ilä); yetiåmäk, çatmaq.
lik iåaräsi (=). Gleis, das; -es, -e dämir yol(lar), qa-
gleichkommen vi e-r Sache ~ -dä bära- tarín täkär yolu; fig. aus dem ~ geraten
bär gälmäk, dov gälmäk; j-m (an D/-dä) müvazinäti itirmäk, yolundan çıxmaq;
~ bir käs ilä bir åeydä bärabär olmaq, auf dem toten ~ sein dayanmaq, täräqqi
dov gälmäk, öhdäsindän gälmäk, etmämäk.
ayaqlaåa bilmäk, qaråísínda dura bil- gleiten vi sürüåmäk, züyüåmäk.
mäk. Gleitflug, der; -(e)s, -¨e motorsuz täy-
gleichlautend adj. eyni säslänän, ey- yarä ilä uçuå, sässiz uçuå.
ni mänalí. Gleitflugzeug, das; -(e)s, -e motorsuz
gleichmachen vt 1. bärabärläådirmäk, täyyarä.
tänläådirmäk; 2. dem Erdboden ~ yox Gleitschutzketten, die/pl. (Auto) qar
etmäk, yerlä yeksan etmäk. zäncirläri.
Gleichmacherei, die; - bärabärçilik. Gletscher, der; -s, - buzlaq, buzlaq bu-
gleichmäßig adj. 1. (gleichbleibend) zu.
müntäzäm, müvazinätli; 2. (ausgewo- .
gen) müvazinätli, bir bärabärdä olan. Glied, das; -(e)s, -er 1. (Körperglied) or-
gliedern 325 Glückwunsch
------------------------------------------------------------------------------------ ------------
qan, üzv; äl-ayaq; 2. (Gliedteil zwischen tar) istehzalí qeyd.
zwei Gelenken) oynaq, mäfsäl; 3.(Ketten- glossieren vt 1. haåiyä(dä) yazmaq;
glied) halqa; 4. (Generation) näsil; 5. 2. (kommentieren) izah etmäk.
(männliches) kiåilik aläti, penis; der glotzäugig adj. dombagöz, qurbaõa-
Schreck fuhr ihm in alle ~er qorxu bädä- göz.
ninä girmiådi; ~er äza pl. glotzen vi boå-boåuna tamaåa etmäk,
gliedern vt ayírmaq, bölmäk (in A/-ä); baxmaq.
vr sich ~ bölünmäk (in A/-ä). glubschäugig adj. dombagöz.
Gliederreißen, das; -s med. revma- Glück, das; -(e)s 1. bäxt, xoåbäxtlik,
tizm, (Süd. : romatizm) aõrílarí, yel. säadät, mutluluq, aõgün; 2. (Glücksfall)
Gliederung, die; -, -en bölmä, bölgü, åans; zum ~ xoåbäxtlikdän, yaxåí ki; ~
tänzim olma, hissälärä ayrílma, tärtib. bringen åans gätirmäk, äli gätirmäk; F
Gliedmaßen, die/pl. äl-ayaq. düz gätirmäk; auf gut ~ bäxtä-bäxt; viel
glimmen vi alovsuz yanmaq. ~! uõurlar olsun!.
Glimmer, der; -s 1. (sanfter Glanz) pa- glückbringend adj. xoåbäxtlik gätirän,
ríltí; åäfäq; 2. min. mika (Süd. : mä`- uõurlu.
dän åüåäsi). Glucke, die; -, -n qírt toyuq.
glimpflich adj. 1. (mild, schonend) yum- glucken vi 1. (Henne) qaqqíldamaq;
åaq, märhämätli, mülayim; e-e ~e Strafe 2. oturub tänbällik etmäk.
yumåaq cäza; 2. (ohne schlimme Folgen) glücken vi baå tutmaq, müyässär ol-
: ~ davonkommen caníní qurtarmaq. maq, müväffäq olmaq, mümkün ol-
glitschen vi züyüldämäk, züyüåmäk. maq, näsib olmaq; mir glückt alles mä-
glitschig adj. sürüåkän. nä här åey müyässär (mümkün) olur.
glitt s. gleiten. gluckern vi qur-qur ilä axmaq; laqqíl-
glitzerig adj. paríldayan. damaq.
glitzern vi paríldamaq, iåíldamaq. glücklich adj. xoåbäxt, bäxtävär, mut-
glitzernd adj. par-par paríldayan. lu, fikirsiz; salamat, saõ-salamat, aõ-
global adj. 1. (weltweit) cahanåümul; bäxt; ~e Reise! yaxåí yol!; das macht
2. (umfassend) geniå; ätraflí; 3. (allge- mich ~ bu mäni çox sevindirir; ~er
mein) ümumi. Zufall yaxåí täsadüf.
Globalisation, die; - cahanåümul ol- glücklicherweise adv. xoåbäxtlikdän.
ma, küräsälläåmä. glückselig adj. xoåbäxt, bäxtiyar, bäx-
Globus, der; - u. -ses, -se u. Globen yer tävär.
küräsi, yer küräsinin modeli. Glückseligkeit, die; - xoåbäxtlik, säa-
Glocke, die; -, -n 1. zäng; zäng säsi; 2. dät, bäxtävärlik.
(Glasglocke) qalpaq, papaq; F et. an die Glücksfall, der; -(e)s, -¨e åans; xoå tä-
große ~ hängen bir åeyi alämä yaymaq. sadüf.
Glockenblume, die; -, -n zängçiçäyi. Glückskind, das; -(e)s, -er bäxtävär,
Glockenschlag, der; -(e)s, -¨e zäng sä- xoåbäxt.
si; auf den /mit dem ~ düz vaxtínda . Glücksklee, der;-s dördyarpaqlí yonca.
Glöckner, der; -s, - zängçalan. Glückspilz, der; -es, -e bäxtävär, xoå-
Glorie, die; - åöhrät, åövkät, åan. bäxt; äligätirän.
glorifizieren vt böyütmäk, göylärä qal- Glücksritter, der; -s, - macäraçí, avan-
dírmaq, yüksältmäk, täriflämäk. türist.
glorreich adj. åanlí; parlaq. Glückssache, die; - täsadüf, bäxt iåi.
Glossar, das; -s, -e izahlí lüõät, lüõät Glücksspiel, das; -(e)s, -e qumar.
kitabí, sözlük. Glückwunsch, der; -(e)s, -¨e täbrik,
Glosse, die; -, -n (ironischer Kommen- gözaydínlíõí.
Glückwunschkarte 326 Gott
----------------------------------------------------------------------------------------- -------
Glückwunschkarte, die; -, -n täbrik goldig adj. qízílí, qízílrängli, altundan;
kartí (açíqcasí). fig. sevimli, äziz.
Glühbirne, die; -, -n elektrik lampasí, Goldkrone, die; -, -n qízíl qapaq.
közärtmä lampasí. Goldmedaille, die; -, -n qízíl medal.
glühen vi qízarmaq; yanmaq, alíå- Goldmünze, die; -, -n qízíl sikkä.
maq; fig. häyäcandan yanmaq. goldrichtig adj. tam düz, çox yaxåí;
glühend adj. bärk közärdilmiå, qízdíríl- das hast du ~ gemacht çox yaxåí etdin.
míå, qízmar; fig. odlu, qízõín. Goldschmied, der; -(e)s, -e zärgär.
Glühlampe, die; -, -n közärtmä lam- Goldsticker, der; -s; - güläbätinçi.
pasí, elektrik lampasí. Goldstück, das; -(e)s, -e qízíl pul; fig.
Glühwein, der; -(e)s isti åärab. mein ~ dürdanäm, birdanäm, äzizim.
Glühwürmchen, das; -s, - iåíldaquå. Goldwaage, die; -, -n qízíl çäkmä üç-
Glukose, die; - (Traubenzucker) üzüm ün täräzi; fig. jedes Wort auf die ~ legen
åiräsi. ehtiyatlí daníåmaq.
Glut, die; -, -en 1. nur sg. (Hitze) bärk Golf¹, der; -(e)s, -e körfäz, xälic.
isti; 2. (glühendes Holz) köz. Golf², das; -(e)s qolf oyunu.
gluten vi alovlanmaq; od tutub yan- Golfstaaten, die/pl. körfäz ölkäläri.
maq. Golfstrom, der; -(e)s qolfstrím cäräya-
Glyzerin, das; -s gliserin. ní.
GmbH = Gesellschaft mit beschränkter Gondel, die; -, -n qondola.
Haftung limited åirkäti, mähdud mäs- Gong, der; -s, -s zäng.
uliyyätli cämiyyät. Gongschlag, der; -(e)s, -¨e zäng säsi.
Gnade, die; - 1. (Gottes) märhämät, gönnen vt qíymaq, paxíllíq etmämäk,
rähm; 2. (Mitleid) rähm, aman, äfv; um äsirgämämäk; sich et. ~ bir åeyi özünä
~ bitten aman istämäk, dad-aman elä- qíymaq (äsirgämämäk), bir åeyi özünä
mäk. hälal bilmäk, räva görmäk; ~ Sie sich
Gnadenakt, der; -(e)s, -e jur. äfv, ba- e-e Rast istirahät edin(iz); j-m et. nicht ~
õíålama. kimäsä bir åeyi çox görmäk (äsirgä-
Gnadenfrist, die; -, -en son möhlät. mäk).
Gnadengesuch, das; -(e)s, -e jur. ba- Gönner, der; -s, - arxa, kömäk, hima-
õíålanma haqqínda ärizä, günahínín yäçi, havadar, xeyriyyäçi, xeyirxah.
baõíålanmasí barädä xahiå. gönnerhaft adj. himayäedici, hima-
gnadenlos adj. rähmsiz, amansíz. yäkar.
gnädig adj. märhämätli, lütfkar, sayõí- Gorilla, der; -s, -s zo. qoril; fig. fädai.
lí, girami; ~er Herr cänab, hörmätli goss s. gießen.
aõa; ~e Frau hörmätli xaním. Gosse, die; -, -n 1. (Rinnstein) qanov;
Gnom, der; -en, -en cin. 2. fig. (Verkommenheit) äxlaqsízlíq, mä-
Gockel, der; -s, - xoruz. nävi tänäzzül; j-n aus der ~ auflesen/zie-
Gold, das; -(e)s qízíl, altun; aus ~ qí- hen bir käsi pis åäraitdän (ictimai tä-
zíldan. näzzüldän) qurtarmaq.
Goldbarren, der; -s, - qízíl külçäsi. Gote, der; -n, -n hist. Qot (qädim Ger-
golden adj. qízíl(dan). man tayfasí).
goldfarbig adj. qízíl räng(li). Gott, der; -es, -¨er Tanrí, Allah; fig. rel.
Goldfisch, der; -(e)s, -e qízílbalíq. haqq, häqq; veralt. xaliq; ~ sei Dank!
Goldgräber, der; -s, - qízílaxtaran, qí- Tanríya åükürlär olsun!, Allaha åükür!,
zílçíxaran. älhämdüllah!; hämd olsun! das wissen
Goldgrube, die; -, -n qízíl mädäni. die Götter kimsänin xäbäri yoxdur, kim-
goldhaltig adj. tärkibindä qízíl olan. sä bilmir; du bist wohl ganz von ~ verlas-
Götterdämmerung 327 graphisch
------------------------------------------------------------------------------------------------
sen! aõlíní itirmisän!, säfehlämisän!; bei rütbä, payä, elmi däräcä; ein Winkel
Gott! allaha and olsun!, billah!; o ~! vay von 40 ~ 40 däräcäli bucaq; 10 ~ über
dädäm!, eyvay!; ~ behüte! ästäõfürul- Null 10 däräcä isti; im höchsten ~e än
lah!, haåa!; um ~es Willen! haåa!. yüksäk däräcädä; bis zu e-m gwissen ~
Götterdämmerung, die; - qiyamät gü- müäyyän (mälum) bir däräcäyä qädär.
nü. Gradation, die; -, -en yüksältmä; güc-
Gottesdienst, der; -(e)s, -e ibadät, na- ländirmä.
maz. Gradeinteilung, die; -, -en däräcälä-
Gotteshaus, das; -es, -¨er ibadätgah; rä bölmä, däräcäländirmä.
kilsä, sinaqoq, mäscid . Gradmesser, der; -s, - miqyas, ölçü.
Gotteslästerer, der; -s, - Tanríní (Alla- graduell adj. (allmählich) tädrici, täd-
hí) tähqir edän, küfr daníåan. ricän, yavaå-yavaå.
Gotteslästerung, die; - küfr, kafirlik. graduiert adj. elmi däräcä almíå.
Gottesurteil, das; -s, -e täqdir, Allahín Graduierte, der; die; -n, -n elmi däräcä
hökmü. sahibi.
Göttin, die; -, -nen İlahä, Tanrí(ça). Graf, der; -en, -en Qraf, Kont.
göttlich adj. ilahi, än müqäddäs; ver- Graffiti, die/ pl. divar üstündä çäkil-
alt. äqdäs; fig. çox, häddän artíq. miå åäkil, divar üstündä qazílmíå yazí.
gottlos adj. allahsíz. Grafik s. Graphik.
gottverlassen adj. (einsam gelegen) täk Grafiker, der; -s, - qrafiker.
düåmüå, qíraq-bucaq. Gräfin, die; -, -nen qrafinya.
Götze, der; -n, -n büt. Grafit, der; -s, -e qrafit.
Götzendiener, der; -s, - bütpäräst. Grafschaft, die; -, -en qraflíq.
Gourmet, der; -s, -s aõzínín dadíní ta- Gram, der; -(e)s kädär, qäm, qüssä.
níyan (bilän) adam. grämen vt kädärländirmäk, qämländir-
Gouvernante, die; -, -n müräbbiyä mäk; vr sich ~ çox kädärlänmäk, qäm
(zängin ailälärin üåaqlarína tälim verän çäkmäk, därd çäkmäk (über A; wegen
qadín). G/ -ä görä).
Gouvernement, das; -s, -s 1. hökumät; grämlich adj. qaåqabaqlí, üzügülmäz.
2. äyalät, vilayät. Gramm, das; -s, -e qram; 2 ~ iki qram.
Gouverneur, der; -s, -e vali, quberna- Grammatik, die; -, -en qrammatika,
tor. (Süd. : qramer, dästur).
grammatisch adj. qrammatik.
Grammophon, das; -s, -e qramofon.
Grad, der; -(e)s, -e 1. däräcä; 2. gramvoll adj. qämli, qüssäli.
(Rang) Granat, der; -(e)s, -e min. Süleyman
daåí, läl.
Granatapfel, der; -s, ¨- bot. nar.
Granate, die; -, -n qumbara, bomba,
äl bombasí.
Granatsplitter, der; -s, - qumbara par-
çasí.
grandios adj.nähäng, böyük, äzämätli.
Granit, der; -s, -e qranit.
grantig adj. mízí, deyingän.
Graphik, die; -, -en qrafik.
Graphiker, der; -s, - cizgiçi, qrafikçi.
graphisch adj. qrafik.
Graphologie 328 greifbar
------------------------------------------------------------------------------------------------
Graphologie, die; - qrafologiya (Süd. : grauhaarig adj. saçí aõarmíå; (verein-
qrafoloji) äl yazísíndan xarekteri täyin zelte graue Haare am Kopf/Bart) dän.
etmä üsulu. graulen vt F j-n aus dem Haus ~ kimi-
Grapschen vi 1. -i ällämäk, -ä äl at- sä evdän qovmaq (qaçírmaq); vr sich
maq; 2. F qapmaq. ~ vor D -dän qorxmaq, dähåätlänmäk.
Gras, das; -es, -¨er 1. ot, äläf; 2. nur sg. graulich, gräulich adj. boztähär, bo-
(Wiese) çämän, çayír; 3. F (Haschisch) zumsov, bozumtraq, bozumtül, çal.
häåiå; fig. ins ~ beißen müssen ölmäk, Graupe, die; -, -n (arpa) yarma.
täläf olmaq; fig. über et. ~ wachsen Graupel, die; -, -n kiçik dolu dänäsi.
lassen davaní yaddan çíxarmaq. graupeln vt : es graupelt dolu yaõír.
grasen vi (Kuh) otlamaq. Graus, der; -es qorxu, dähåät.
grasfressend adj. otyeyän. grausam adj. rähmsiz, daşürək(li),
grasgrün adj. yamyaåíl. qaniçän, qäddar, gönsoyan, canavar;
Grashüpfer, der; -s, - (Heuschrecke)çä- adv. amansízcasına, qäddarcasına,
kirtgä. qəddarlıqla, müstäbidcäsinä, åiddätlä,
grassieren vi (e-e Seuche usw.) coå- heyvancasína.
maq, åiddätlänmäk. Grausamkeit, die; - rähmsizlik, qäd-
grässlich adj. dähåätli, iyränc, çirkin. darlíq, amansızlıq, cälladlíq.
Grat, der; -(e)s, -e daõín döåü; täpälik. grausen : mir (od. mich) graust es –dän
Gräte, die; -, -n balíq sümüyü. qorxuram, dähåätläniräm; zähläm ge-
grätenlos adj. sümüksüz. dir; es graust mir vor den Prüfungen
Gratifikation, die; -, -en änam, müka- imtahanlardan qorxuram.
fat; älavä pul. Grausen, das; -s dähåät; zähläsi get-
gratis adj. pulsuz, müftä. mä.
grätschen vi ayaqlarí aralí qoymaq. grausig adj. dähåätli, qorxunc; zählä
Gratulant, der; -en, -en täbrik edän, aparící.
täbrik deyän. Graveur, der; -s, -e oymaçí, häkkak,
Gratulation, die; -, -en täbrik, gözay- qravör.
dínlíõí. gravieren vt oymaq, häkk etmäk.
gratulieren vi täbrik etmäk (Süd. : gravierend adj. (schwerwiegend) aõír,
a. täbrik demäk) (j-m zu D/kimisä, nä åiddätli; ~er Fehler aõír (böyük) sähv.
münasibätläsä). Gravierung, die; -, -en häkkaklíq.
Gratwanderung, die; -, -en fig. taraz- Gravitation, die; - cazibä, cazibä qüv-
líq oyunu. väsi.
grau adj. 1. boz, boz räng, çal; 2. Gravitationskraft, die; -, ¨-e yerin ca-
(Haar) aõ; 3. (trostlos) cansíxící, daríx- zibä qüvväsi.
dírící. gravitätisch adj. ciddi, vüqarlí.
Gräueltat, die -, -en vähåilik, qäddar- Grazie, die; -, -n 1. nur sg. (Anmut) lä-
líq. tafät, zärafät, qír; 2. (hübsche junge
grauen¹ vi : der Morgen graut sähär Frau) gözäl cavan qíz, dilbär.
açílír. graziös adj. lätif, zärif.
grauen² vr sich ~ vor D -dän qorx- gregorianisch adj. qreqorian; der ~e
maq, dähåätä gälmäk; es graut mir da- Kalender qreqorian täqvimi; yeni täq-
vor män bundan qorxuram, dähåätä vim.
gäliräm; ich graue mich = es graut mir.
Grauen, das; -s, - dähåät, qorxu.
grauenhaft adj. qorxulu, dähåätli.
grauenvoll adj. qorxulu, dähåätli.
Grenzpolizei, die; - särhäd polisi.
Grenzschutz, der; -es särhäd mühafi-
zäsi, särhäd keåiyi.
Grenzstein, der; -(e)s, -e särhäd daåí.
Grenzübergang, der; -(e)s, -¨e särhäd
keçid mäntäqäsi.
Grenzwert, der; -(e)s, -e hädd, limit
däyäri.
Greuel, der; -s, - iyränc häräkät,
xäbislik; dähåätli canilik.
Greueltat, die; -, -en vähåilik, dähåätli
cinayät, zülm; märdimazarlíq, xäbislik.
greulich adj. dähåätli; iyränc, çirkin.
greinen vt sízíldamaq, oxåamaq. Grieche, der; -n, -n yunan(lí).
Greis, der; -es, -e qoca kiåi, ahil kiåi. Griechenland; -s Yunanístan.
Greisenalter, das; -s qocalíq. griechisch adj. yunan(lí); yunanca.
greisenhaft adj. qoca kimi; qocalíõa Griesgram, der; -(e)s, -e deyingän
xas olan. adam, mízmíz.
Greisin, die; -, -nen qoca qadín, qoca griesgrämig adj. mízmíz, deyingän,
arvad, ahil arvad, qarí, birçäyi aõ; (sehr qaåqabaqlí, qaraqabaq, üzügülmäz.
abwertend) kaftar. Grieß, der; -es, -e 1. manna yarmasí;
grell adj. 1. (Licht) gözläri qamaådí- 2. (Nierengrieß) daå, qum; 3. med. ídrar-
ran, gözqamaådírící; 2. (Farbe) parlaq; dakí qum.
3. (Stimme) qulaqbatíran. Grießbrei, der; -(e)s yarma xäåili.
Gremium, das; -s, Gremien komite; Grießsuppe, die; -, -n yarma aåí.
heyät, orqan. Griff, der; -(e)s, -e 1. qamarlama, tut-
Grenze, die; -, -n särhäd, hüdud, sínír, ma; 2. (e-s Messers) dästäk; qulp; däs-
bänd-bärä; fig. hädd, xätt, däräcä, cí- tä; 3. (Stiel) sap; 4. (Türgriff) qapí däs-
õír, ändazä, ölçü; die ~ überschreiten täyi; 5. (Handgriff) ällärin cäld häräkäti;
(sär)häddi keçmäk; fig. cíõíríndan çíx- mit e-m ~ därhal, älüstü, bir däfäyä; 6.
maq, häddini (häddinden) aåmaq, (Ringen) fänd; fig. et. im ~ haben bir
ämäli azmaq, ändazädän çíxmaq; ~n åeydä mahirläåmäk, bir åeydä säriåtäsi
setzen hädd qoymaq; bälgälämäk; j-n in olmaq, ustalaåmaq.
s-e ~n verweisen häddini göstärmäk; an griffbereit adj. hazír.
der ~ särhäddä; alles hat s-e ~n här åe- griffig adj. äläyatan.
yin häddi (ändazäsi, ölçüsü) var. Grille, die; -, -n 1. zo. sisäy; círcíra-
grenzen vi hämhüdud olmaq, häm- ma; cäyirtkä; 2. fig. åíltaq, pis ähvali-
särhäd olmaq (an A/ nä iläsä); fig. ya- ruhiyyädä olmaq.
xín olmaq (an A/-ä); das grenzt ja schon grillen vt kabab etmäk.
an Unverschämtheit bu häyasízlíõa lap Grimasse, die; -, -n aõíz-burun äymä;
yaxíndír. ~n schneiden aõíz-burnu äymäk.
grenzenlos adj. ucsuz-bucaqsíz, häd- Grimm, der; -(e)s acíq, hirs, qäzäb,
siz-hüdudsuz, sonsuz, hädsiz, hüdud- kinlilik.
suz, axírsíz, dibsiz, hesabagälmäz, grimmig adj. 1. acíqlí, hirsli, kinli; 2.
häddän artíq; F bir dünya, därya kimi. (sehr intensiv) bärk, åiddätli, särt.
Grenzgebiet, das; -(e)s, -e särhäd ra- Grind, der; -(e)s, -e yara qabíõí,qabíq.
yonu (bölgäsi), särhäd zonasí. Grinsen, das; -s, - diåläri aõartma,
Grenzlinie, die; -, -n särhäd xätti. gülmä.
grinsen 330 Großmutter
------------------------------------------------------------------------------------------------
grinsen vi diålärini aõartmaq; gülüm- Größe, die; -, -n 1. böyüklük; äzämät,
sämäk. häåämät; 2. (Körpergröße) boy; 3. (Klei-
Grippe, die; -, -n qrip. dergröße usw.) ölçü; nömrä; 4. (Umfang)
Grippeepidemie, die; -, -n qrip yoluxu, häcm, tutum, cäsamät, yekälik; 5. (Be-
qrip epidemisi. deutung) ähämiyyät, önäm; 6. (Persön-
grob adj. 1. (großkörnig) iri, yekä; 2. lichkeit) åöhrätli, böyük adam; 7. (Erha-
(hart) bärk, särt, qati, cod; 3. (unhöflich) benheit) böyüklük, alicänablíq; sag mir,
kobud, ädäbsiz, näzakätsiz, heyvärä, welche Schuhgröße du hast ayaõínín bö-
fähmsiz, bädäxlaq, danqa, diliuzun, yüklüyünü de görüm.
äclaf; fig. F eååäk, ärkäk; 4. (Fehler) Großeltern die/pl. (böyük)nänä vä ba-
aõír, kobud; ~e Arbeit aõír iå; ~e Fahr- ba.
lässigkeit aõír (kobud) ehtiyatsízlíq. Großenkel, der; -s, - näticä, nävänin
Grobheit, die; -, -en kobudluq, heyvä- oõlu.
rälik; tärbiyäsizlik, qabalíq; codluq, Großenkelin, die; -, -nen näticä (qíz).
danqazlíq, diliuzunluq; fig. eååäklik. Größenwahn, der; -s böyüklük düå-
Grobian, der; -s, -e kobud adam. günlüyü, böyüklük xästäliyi.
grobkörnig adj. iridänäli. größenwahnsinnig adj. böyüklük xäs-
grobmaschig adj. iri ilmäkli. täliyi.
gröblich adj. kobudtähär. größer adj. daha böyük.
Grog, der; -s, -s qroq içkisi. Großfamilie, die; -, -n böyük ailä.
grölen vi hay basmaq, säs-küy sal- Großfeuer, das; -s, - böyük yanõín.
maq. Großgrundbesitzer, der; -s, - iri mülkä-
Groll, der; -s kin, acíq, qäräz. dar, böyük (nähäng) torpaq sahibi, nä-
grollen vi 1. (Donner) guruldamaq; 2. häng torpaq mülkiyyätçisi, aõa, ärbab.
kin bäslämäk (j-m wegen/kimäsä -dän Großhandel, der; -s topdansatíå tica-
ötrü). räti, topdansatíå.
Grönland; -s Qrenlandiya, Qrönland. Großhändler, der; -s, - topdansatan,
Gros, das; - äsas hissä. topdançí, binäkdar.
Groschen der; -s, - F (Geld) pul; fig. großherzig adj. alicänab, yüksäk ruh-
bei ihm ist der ~ gefallen nähayät baåa lu, comärd.
düådü. Großherzigkeit, die; - alicänablíq, co-
groß adj.1. böyük, iri; heyvärä, dínbíz; märdlik.
2. (vom Wuchs) uca; cüssäli; 3. (bedeu- Großhirn, das; -(e)s,-e beyin,ön beyin.
tend) mühüm, qocaman; nähäng; 4. Großindustrie, die; -, -n iri sänaye,
(erwachsen) yetkin, böyük, häddi-bülu- nähäng sänaye.
õa çatmíå; ~ werden böyümäk; im Gro- großkotzig adj. lovõa, dikbaå, täkäb-
ßen und Ganzen ümumiyyätlä; ~e Augen bürlü.
machen heyran qalmaq; die Großen pl. Großmacht, die; -, -¨e böyük dövlät,
böyüklär; Groß und Klein böyük vä ki- nähäng dövlät.
çik, qoca vä cavan; ~e Ferien yay tätili, Großmaul, das; -(e)s, -¨er özünü tärif-
tätil zamaní (mäktäblärde); F ~ in et. läyän, lovõa; çíõír-baõírçí.
sein bir åeyin ustasí olmaq, bir zadda großmäulig adj. lovõa, gopçu.
(åeydä) mäharätli olmaq. Großmut, die; - alicänablíq, märdlik,
großartig adj. böyük, äzämätli, möh- comärdlik.
täåäm; gözqamaådírící. großmütig adj. alicänab, märd, co-
Großbritannien; -s Böyük Britaniya. märd, äkräm, käramätli.
Großbuchstabe, der; -n(s), -n böyük Großmutter, die; -, -¨ (böyük)nänä,
härf. aõanänä.
großschreiben 331 Grundgesetz
------------------------------------------------------------------------------------------------
großschreiben vt ähämiyyät vermäk. rübäsiz cavan; sich ~ und blau ärgern
Großschreibung, die; - böyük härf ilä bärk hirslänmäk, hirsdän göyärmäk.
yazma. Grünanlage, die; -, -n yaåíllíq, çämän-
großsprecherisch adj. özünü täriflä- lik.
yän, lovõa, böyük-böyük daníåan. Grund, der; -(e)s, -¨e 1. (das Unterste)
großspurig adj. (arrogant) dikbaå, tä- dib, bünövrä, özül; 2. nur sg. (Erdboden)
käbbürlü. yer, torpaq;3. nur sg. (Basis)tämäl,äsas;
Großstadt, die; -, -¨e böyük åähär. 4. (Ursache) nädän, säbäb, amil, bais,
Großstädter, der; -s, - böyük åähärli. cähät, dälil; fig. äsbab; 5. (Tal) därä,
größtenteils adv. äsasän; äksärän. vadi; aus welchem ~? näyä äsasän?, nä
großtuerisch adj. özünü tärifläyän, säbäbä görä?,nä cähätä (dälilä) görä?,
özünü öyän, lovõa, gopçu. nädän?, niyä?; ohne ~ säbäbsiz, nahaq
großtun vi özünü täriflämäk, öyün- yerä, dälilsiz, äbäs yerä, haqsíz; aus
mäk, lovõalanmaq, özündän däm vur- diesem ~e bu säbäbä görä, bu nädänä
maq. görä, bu säbäbdän; im ~e genommen
Großvater, der; -s, -¨ baba, cädd, dä- äslindä; der Meeresgrund dänizin dibi;
dä. ~ und Boden torpaq, mülk, ämlak; von ~
großziehen vt böyütmäk, bäslämäk. auf baådan-ayaõa qädär, bünövrädän,
großzügig adj. 1. (groß) geniå, ätraflí; əsaslı surətdə; auf den ~ gehen -in dä-
2. (weitherzig) äliaçíq, säxavätli, çöräk- rininä (dibinä) getmäk; allen ~ haben
verän, hatäm; 3. (tolerant) alicänab. zu… ..mäkdä yerdän göyä qädär (lap)
Großzügigkeit, die; - alicänablíq, sä- haqlí olmaq.
xavät, böyüklük, hatämlik. Grundausbildung, die; - äsas (tämäl)
grotesk adj. qäribä, äca(y)ib, gülmäli. tälim.
Grotte, die; -, -n maõara. Grundbedingung, die; -, -en äsas åärt.
grub s. graben. Grundbegriff, der; -(e)s, -e äsas an-
Grübchen, das; -s, - batíq, boåluq, layíå.
(ordda, çänädä), yanaq çuxuru. Grundbesitz, der; -es mülkədarlıq, tor-
Grube, die; -, -n 1. çuxur, çala, qazíntí, paq sahibliyi.
girinti; fig. j-m e-e ~ graben bir käsä Grundbesitzer, der; -s, - malik, torpaq
quyu qazmaq; 2. (Bergwerk) mädän, sahibi, mülkädar.
åaxta; e-e ~ graben çalalamaq. grundehrlich adj. düz adam.
Grübelei, die; -, -en baå síndírma, gründen vt äsasíní (tämälini) qoymaq,
boå yerä fikirläåmä. qurmaq, täsis etmäk, meydana gätir-
grübeln vi boå yerä fikirläåmäk, baå mäk; e-e Stadt ~ şəhər salmaq; vi (stüt-
síndírmaq. zen) äsaslanmaq (auf A/näyäsä); vr
Grubengas, das; -es, -e mädän qazí, sich ~ äsaslanmaq, dayanmaq (auf A/
metan qazí (CH4). näyäsä).
Grübler, der; -s, - boå-boå fikirläåän Gründer, der; -s, - qurucu, bani, äsa-
adam, xäyalbaz. sí qoyan.
Gruft, die; -, -¨e 1. (Grab) qäbir, mä- grundfalsch adj. kökündän yanlíå, ta-
zar; 2. (Gewölbe) särdaba. mamilä sähv.
Grufti, der; -s, -s F qoca kiåi. Grundfarbe, die; -, -n ana räng.
grün adj. 1. yaåíl; göy 2. (Obst) kal, ye- Grundgedanke, die; -, -n ana fikir,
tiåmämiå; 3. (frisch) täzä, tazä; 4. pol. tämäl (äsas) düåüncä, əsas fikir.
ätraf mühit; die ~e Partei ätraf mühiti Grundgehalt, das; -s, -¨er äsas maaå.
qoruyan partíya, yaåíllar; fig. ~er Junge Grundgesetz, das; -es anayasa, äsas
aõzíndan hälä süd iyi gälän oõlan, täc- qanun.
grundieren 332 Guerilla
-----------------------------------------------------------------------------------------------
grundieren vt (Malen) astar çäkmäk Gründung, die; -, -en äsas, quruluå,
(ränglämäk üçün). özül, yaradılış, tämälinin qoyulmasí.
Grundierfarbe, die; -, -n astar boyasí. grundverschieden adj. kökündän färq-
Grundkapital, das; -s, -kapitalien äsas li, müxtälif.
kapital, äsas särmayä. Grundwasser, das; -s yeraltí su.
Grundkenntnisse, die/pl. tämäl biliklär, Grundzahl, die; -, -en äsas ädäd, äsl
äsas mälumat pl. ädäd; miqdar sayı.
Grundkurs, der; -es. -e tämäl kurs. Grundzug, der; -(e)s, -¨e äsas xätt,
Grundlage, die; -, -n äsas, tämäl, ba- än mühum älamät.
zis, bünövrä, özül, baza, bina, bünyad; Grundzüge, die/pl. üsul, äsas xättlär.
jeder ~ entbehren heç bir tämälä dayan- grünen vi göyärmäk, yaåíllaåmaq.
mamaq, äsassíz olmaq. Grünfläche, die; -, -n çämänlik.
grundlegend adj. äsaslí, tämälli, köklü, Grünkohl, der; -(e)s yarpaq käläm,
lazımi. baå käläm.
gründlich adj. äsaslí, möhkäm, därin, Grünschnabel, der; -s, -¨ fig. täcrübä-
köklü, äsasi; adv. därindän, kökündän. siz cavan, uåaq, naåí adam.
Gründlichkeit, die; - däqiqlik, diqqät- Grünspan, der; -(e)s mis üstündä otu-
lilik muş yaåíl pas, jenqar.
Grundlinie, die; -, -n esas xätt; äsas. grunzen vt (Schweine) xortuldamaq;
grundlos adj. 1. dibsiz; 2. äsassíz, sä- fig. donquldanmaq, deyinmək.
bäbsiz, dälilsiz; tämälsiz, boş yerə. Gruppe, die; -, -n 1. q(u)rup, däste,
Grundnahrungsmittel, das; -s äsas ekip, firqä; güruh, heyät; 2. mil. manqa;
ärzaq. in ~n dästä-dästä, dästäbädästä.
Grundpfeiler, der; -s, - bünövrä, sü- Gruppenbild, das; -(e)s, -er kütləvi åä-
tun, tämäl. kil.
Grundrecht, das; -(e)s, -e äsas hü- Gruppenleiter, der; -s, - dästäbaåí, här
quq, təməl haq. pl. hansí bir qrupa baåçílíq edän adam.
Grundregel, die; -, -n äsas qayda, tä- gruppenweise adj. dästä-dästä, qrup-
mäl qayda. qrup, dästälərlə.
Grundriss, der; -es, -e täsvir, plan; fig. gruppieren vt qruplaådírmaq, qrup-
şema. lara bölmäk; vr sich ~ qruplaåmaq.
Grundsatz, der; -es, -¨e äsas qayda, Gruppierung, die; -, -en qruplaådírma;
prinsip. qruplaåma.
grundsätzlich adj. äsaslí, prinsipial; Grus, der; -es, - kül, kömür külü.
adv. äsasän, ümumiyyätlä. gruselig adj. dähåätli, qorxunc.
Grundschule, die; -, -n ibtidai mäktäb. gruseln vi j-n /jm gruselt es vor/ sich
Grundstein, der; -(e)s, -e tämäl daå, ~ vor D ... vahimä basmaq.
tämäl, özül; den ~ legen tämälini qoy- Gruß, der; -es, -¨e 1. salam; 2. mil.
maq. räsmi salam; mit freundlichen Grüßen
Grundsteinlegung, die; -, -en tämäl- sämimi salamlarla.
qoyma, özülqoyma. grüßen vt salamlamaq; ~ lassen vt -ä
Grundsteuer, die; -, -n torpaq vergisi. salam göndärmäk.
Grundstoff, der; -(e)s, -e 1. Chem. ele- Grütze, die; -, -n yarma; xäåil; fig. aõíl;
ment, ünsür; 2. (Rohstoff) xam maddä. keine ~ im Kopf haben aõílsíz olmaq.
Grundstück, das; -(e)s, -e torpaq sa- Guatemala; -s Quatemala.
häsi, yer. gucken vt baxmaq.
Grundstücksmakler, der; -s, - torpaq Guerilla, der; -s, -s partizan; partizan
satíåí dällalí, dəllal. häräkatí.
Guerillakrieg 333 Gutachten
------------------------------------------------------------------------------------- -----------
Guerillakrieg, der; -(e)s, -e partizan Günstlingswirtschaft, die; - yerbazlíq
savaåí, partizan müharibäsi. vä dostbazlíqla mäqama çatma siya-
Guillotine, die; -, -n gilyotin (Süd. : gi- säti.
yotin). Gurgel, die; -, -n boõaz; xirtdäk, hul-
Guinea¹; -s Qvineya, Qinä. qum, udlaq.
Guinea², die; -, -s qädim Ìngilis pulu. gurgeln vi qarqara etmäk.
Gulasch, das u. der; -(e)s, -e u. -s qulaå Gurke, die; -, -n xiyar, gülbäsär.
(qovurmaya oxåar yemäk). Gurkensalat, der; -(e)s, -e xiyar salatí.
Gulden, der; -s, - Qulden (Hollandiya- gurren vi quruldamaq.
nín pulu). Gurt, der; -(e)s, -e 1. belbağı, qayíå,
gültig adj. 1. (in Kraft) etibarlí, mötä- quråaq, kämär; 2. (Sicherheitsgurt) eh-
bär, qüvvädä olan; 2. (gesetzlich) qa- tiyat kämäri.
nuni, mäåru; diese Karte ist ~ bu bilet Gürtel, der; -s, - qayíå, belbaõí, kä-
etibarlídír. mär; den ~ enger schnallen fig. xärcläri
Gültigkeit, die; - etibarlílíq, qüvvädä azaltmaq.
olma, qanuni qüvvä; s-e ~ verlieren eti- gürten vr sich ~ qayíå baõlamaq, qur-
baríní itirmäk, etibardan düåmäk, åamaq.
hökmdän düåmäk. Gurtmuffel, der; -s, - ehtiyat kämäri
Gültigkeitsdauer, die; - etibar müddä- baõlamayan åäxs.
ti, qüvvädä olma müddäti. Guru, der; -s, -s rel. fig. quru; din räh-
Gummi, der u. das; -s, -(s) 1. nur sg. bäri; alicänab.
lastik, rezin; 2. (Kondom) lastik, kon- GUS Abk. Gemeinschaft Unabhängiger
dom, prezervativ (Süd. : kaput); aus ~ Staaten.
lastikdän, rezindän. Guss, der; -es, -¨e 1. tökmä; 2. (Regen-
Gummiband, das; -(e)s, -¨er rezin lent, guss) leysan.
rezin tesma (Süd. : a. keå). Gusseisen, das; -s, - tökmä dämir, çu-
Gummibaum, der; -(e)s, -¨e kauçuk qun.
aõací. Gussform, die; -, -en tökmä qälibi
gummieren vt yapíådírící maddä vur- (Süd. : tökmä qalíbí).
maq. Gut, das; -(e)s, -¨er 1. (Besitz, Gehöfe)
gummiert adj. yapíåqanlí. mülk, malikanä; 2. (Ware) mal, daşın-
Gummiknüppel, der; -s, - rezin däyä- ma; Hab und ~ var-yox, mal-mülk.
näk. gut adj. 1. (besser; best-) yaxåí; färli;
Gummischlauch, der; -(e)s, -¨e rezin dial. eyi; 2. (vorteilhaft) yararlí, xeyirli,
ålanq. särfäli; 3. (bequem) rahat; ~en Morgen!
Gummischuhe die/pl. qaloå. sabahíníz (sähäriniz) xeyir!; ~en Abend
Gummizug, der; -(e)s, -¨e lastik (rezin) axåamíníz xeyir!; ~en Appetit! nuå ol-
lent. sun!; es geht mir ~ yaxåíyam; sei so ~
Gunst, die; - 1. iltifat, xeyirxahlíq, tä- zähmät çäk; schon ~! yaxåí!, yetär!,
väccüh, lütf, inayät; 2. (Vorteil) xeyir; zu bäsdir!; ~ und gerne heç olmazsa, än
Ihren ~en sizin xeyrinizä; 3. (Bevor- azí; ~e Reise! yaxåí yol!; ~e Nachricht
zugung) tärcih, üstün tutma. yaxåí xäbär; so ~ wie ... (beinah) demäk
günstig adj. älveriåli, xeyirli; müsaid, olar ki, az qala, ... ; es ist ~ möglich ola
münasib, särfäli, färli; e-e ~e Gelegen- bilsin ki, bälkä; ~ gemacht! yaxåí etdin!;
heit fürsät, åans; im ~sten Fall än yaxåí machs ~! hälälik!; relativ ~ babat; sehr ~
väziyyätdä. çox yaxåí, F ädälli-bädälli.
Günstling, der; -s, -e istäkli, üstün tut- Gutachten, das; -s, - mütäxässis räyi,
ulan, sevimli, äziz. ekspert fikri, qärar; attestat.
Gutachter 334 Gynäkologie
------------------------------------------------------------------------------------------------
Gutachter, der; -s, - ekspert, mütä- sich ~ tun an D -dän läzzät almaq; sich
xässis, rəyçi; attestasiya verän. ~ einigen sülh yolu ilä razílaåmaq.
gutartig adj. 1. xoåxasiyyät; kinsiz; gutmachen vt zäräri tälafi etmäk, zi-
2. med. qorxusuz, zärärsiz, salamat. yaní ödämäk.
gutaussehend adj. gözäl, gözäl görü- gutmütig adj. üräyitämiz, safüräkli,
nüålü, fasonlu, formalí;F yaxåí löyünlü. kinsiz, üräyiyumåaq; rähmli; F kövräk.
gutbürgerlich adj. (Essen) bol, lazími Gutmütigkeit, die; - safüräklilik, kin-
qädär; tämiz; ~e Küche tämiz mätbäx. sizlik, üräyiyumåaqlıq; fig. kövräklik.
Gutdünken, das; -s fikir, mülahize; gutnachbarschaftlich adj. : ~e Bezie-
nach s-m ~ fikrinä görä, istädiyi kimi. hung yaxín qonåuluq münasibätläri.
Güte, die; - yaxåílíq, xeyirxahlíq; F Gutsbesitzer, der; -s, - mülkädar, är-
meine ~! vay!, äcäba!, aman Allahím! bab.
Güterbahnhof, der; -(e)s, -¨e yük istas- Gutschein, der; -(e)s, -e zämanät qä-
yonu, yük stansiyasí. bizi, talon (bir åeyi almaq üçün).
Gütertrennung, die; - jur. mal ayrílíõí; gutschreiben vt kiminsä hesabína tä-
in ~ leben är-arvadín mal ayrílíõí for- läb yazmaq; j-m et. ~ bir käsin täläbinä
mada yaåamaqlarí. yazmaq, hesabina täläb yazmaq.
Güterverkehr, der; -(e)s yükdaåíma, Gutschrift, die; -, -en kreditä yaz(íl)-
yük häräkäti (trafiki). ma, hesaba yazílma.
Güterwagen, der; -s, - yük vaqonu. guttun vi xeyirli olmaq, faydalí olmaq;
Güterzug, der; -(e)s, -¨e yük qatarí. yaxåí täsir etmäk.
Gute(s), das; -n yaxåílíq; alles ~! gutunterrichtet adj. xäbärdar, mälu-
yaxåí olasan (olasíníz), tam yaxåílíq matlí.
arzu ediräm; des ~n zuviel tun häd- gutwillig adj. 1. (bereitwilllig) razí, kö-
dindän artíq can yandírmaq; das ~ bei nüllü; ~ mitkommen konüllü olaraq gäl-
der Sache ist, dass... iåin müsbät cähäti mäk; 2. üräyitämiz, xoåniyyätli, üräyi-
budur ki... . açíq, düzüräkli, düzqälbli, xeyirxah.
gutgehend adj. (Geschäft) yaxåí iålä- Gutwilligkeit, die; - üräyiaçíqlíq; kö-
yän, yaxåí gedän. nüllülük; xoå niyyät.
gutgelaunt adj. åad, keyfi kök. Gymnasiast, der;-en, -en gimnaziya
gutgemeint adj. xeyirxah, xoåniyyät. åagirdi.
gutgläubig adj. sadä, sadälövh, här Gymnasiastin, die; -, -nen gimnaziya
åeyä inanan. åagirdi.
Gutgläubigkeit, die; - sadälik, sadä- Gymnasium, das; -s, Gymnasien gim-
lövhlük. naziya (Süd. : däbirestan).
Guthaben, das; -s, - alacaq, täläb. Gymnastik, die; - gimnastika (Süd. :
Gutheißen vt bäyänmäk, icazä ver- jimnastik).
mäk. Gymnastikanzug, das; -s, -¨ gimnastika
gutherzig adj. xoåqälb, safqälbli, kin- paltarí.
siz, üräyiyumåaq, xoåxasiyyät. Gynäkologe, der; -n, -n qadín xästä-
gütig adj. mehriban, yaxåí. liklärinin mütäxässisi, ginekolog (Süd.
gütlich adj. davasíz, mübahisäsiz, : jinekoloq).
xoåluqla olan; auf ~em Wege xoåluqla; Gynäkologie, die; - ginekologiya.
H, h das; -, - 1. Alman älifbasínín
säkkizinci härfi; 2. mus. si.
Haag, Den Haaqa åähäri.
Haar, das; -(e)s, -e saç, tük;qíl; sich die
~e kämmen saçíní (baåíní) daramaq;
sich die ~e schneiden lassen saçíní käs-
dirmäk, baåíní qírxdírmaq; fig. sich in
die ~e geraten savaåmaq, dava etmäk,
saçyolmaya çíxmaq, didiåmäk; sich (D)
die ~e raufen saçlaríní yolmaq;aufs ~ ol-
duğu kimi, lap, tamamilä, nöqtäbänöq-
tä; um ein ~ az qala, az qalmíådí ki; fig.
~e auf den Zähnen haben dilli olmaq.
Haarausfall, der; -s saçín tökülmäsi.
Haarbürste, die; -, -n saç fírçasí, saç
åotkasí.
Haarbüschel, das; -s, - käkil.
haaren vi (Tiere) tük tökmäk.
Haarentferner, der; -s, - tüktämizlä-
yän, vacibi.
Haarfärbemittel, das; -s, - saç boyasí.
haarfein adj. zärif, tük kimi nazik.
haargenau adj. tamamilä, nöqtäbä-
nöqtä, dübbädüz, dümdüz, düppädüz,
habhaft adj. : ~ werden -i äldä etmäk;
düpbädüz.
axtaríb tapmaq.
haarklein adv.ätraflí, bütün täfsilatí ilä.
Haarnadel, die; -, -n sancaq. Habicht, der; -s, -e qírõí.
haarscharf adj. 1. (sehr präzise) çox Habilitation, die; -, -en dosentliyä keç-
däqiq; 2. (ganz knapp) lap, lap belä; ~ mä, därsvermä hüququ alma (Süd. :
am Ziel vorbeischießen hädäfin lap ya- professorluq tezi).
níndan vurmaq. habilitieren vr sich ~ därsdemäk hü-
Haarschnitt, der; -(e)s, -e qírxma, saç ququ almaq, dosentliyi almaq, profes-
modeli. sorluq rütbäsini almaq.
Haarspalterei, die; -, -en heç nä üs- Habitat, das; -s, -e mäkan, sahä.
tündä mübahisä yaratma, çürükçülük. Habseligkeiten, die/pl. 1. åeylär, äåya;
haarsträubend adj. dähåätli, biabírçí, 2. F var-yox, mal-dövlät.
misli görünmämiå, iyrənc. Habsucht, die; - s. Habgier.
Haartrockner, der; -s, - saç qurudan, habsüchtig adj. s. habgierig.
saç qurutma aläti. Hackbrett, das;-s, -er ät taxtasí, kötük;
Haarwäsche, die; -, -n saç yuma, baå mus. simbal.
yuma. Hachse; die; -, -n paça.
Haarwaschmittel, das; -s, - åampun. Hacke, die; -, -n külüng, toxa, kärki.
Haarwurzel, die; -, -n saç kökü, saç hacken vt 1. (Holz) yarmaq; 2. (Fleisch)
dibi. doõramaq, döymäk; 3. (Vogel) dimdik-
lämäk.
Hacker, der; -s, - EDV F haker.
Hackfleisch, das; -(e)s döyülmüå ät,
qiymä.
Häcksel 336 Haken
------------------------------------------------------------------------------------------------
Häcksel, der u. das; -s saman, doõran- luluq.
míå saman. haftpflichtig adj. mäsul, sorumlu.
Hader, der; -s dava, çäkiåmä, ixtilaf. Haftpflichtversicherung, die; -, -en
hadern vi : mit et. ~ bir åeydän na- xäsarät (ziyan) síõortasí (Süd. : xäsa-
razí olmaq, küsmäk; mit s-m Schicksal ~ rät biymäsi).
taleyindän åikayät etmäk. Haftstrafe, die; -, -n häbs cäzasí.
Hafen, der; -s, -¨ liman (Süd. : bän- Haftung¹, die; - techn. yapíåma.
där); in den ~ einlaufen limana girmäk, Haftung², die; -, -en maddi mäsuliyyät,
limana daxil olmaq. sorumluluq, cavabdehlik.
Hafenanlagen, die/pl. liman täsisatí; Hagebutte, die; -, -n itburnu.
síõínacaq yer. Hagedorn, der; -(e)s, -e yelåan.
Hafenarbeiter, der; -s, - liman iåçisi. Hagel, der; -s dolu.
Hafenmeister, der; -s, - liman räisi, li- Hagelkorn, das; -(e)s, -¨er dolu dänäsi.
man mäsulu. hageln vi dolu yaõmaq; es hagelt dolu
Hafenpolizei, die; - liman polisi. yaõír.
Hafenstadt, die; -, -¨e limaní olan åä- Hagelschlag, der; -s, -¨e dolu vurma,
här. dolunun verdiyi ziyan.
Hafer, der; -s välämir, yulaf; fig. ihn Hagelwetter, das; -s boran, tufan.
sticht der ~ o, qudurõanlíq edir, o, häd- hager adj. aríq, bir däri bir sümük, sís-
dini bilmir, o, qudurubdur. qa.
Haferbrei, der; -(e)s välämir síyíõí. Hagestolz, der; -es, -e qoca subay ki-
Haferflocken, die/pl. yulaf yarmasí, åi.
välämir yarmasí. Hahn, der; -(e)s, -¨e 1. xoruz; 2. (Was-
Haferschleim, der; -(e)s, -e yulaf häli- serhahn) kran (Süd. : åir); 3. (am Ge-
mi. wehr) çaxmaq.
Haff, das; -(e)s, -e körfäz. Hähnchen, das; -s, - 1. (junger Hahn)
Haft, die; - häbs, häbs cäzasí; in ~ beçä; 2. qízardílmíå xoruz.
nehmen häbs etmäk, tutmaq; aus der ~ Hahnenfuß, der; -es bot. qaymaqçi-
entlassen häbsdän azad etmäk. çäyi.
Haftanstalt, die; -, -en häbsxana, dus- Hahnenkampf, der; -(e)s, -¨e xoruz dö-
taqxana, qazamat, häbs yeri. yüåü.
haftbar adj. mäsul, cavabdeh, so- Hahnenschrei, der; -(e)s, -e ban, xoru-
rumlu (für A/); j-n für et. ~ machen bir zun banlamasí, xoruz baní.
käsi bir åey üçün cavabdeh etmäk. Hai(fisch), der; -es, -e köpäk balíõí.
Haftbarkeit, die; -, -en mäsuliyyät, ca- Hain, der; -(e)s, -e balaca meåä, aõac-
vabdehlik, sorumluluq. líq.
Haftbefehl, der; -s, -e häbs haqqínda Haiti; -s Haiti.
qärar, häbs orderi. Häkchen, das; -s, - 1. qarmaqcíq; 2.
haften vi 1. (kleben) yapíåmaq, su- (Zeichen) kontrol iåaräsi.
vaåmaq (an D/-ä); 2. (für et.) mäsul Häkelarbeit, die; -, -en mil ilä toxuma.
(sorumlu) olmaq, cavabdeh olmaq; 3. Häkelei, die; -, -en mil ilä toxu(n)ma.
(für j-n) käfil olmaq, zamin olmaq. häkeln vt u. vi mil ilä toxumaq; hör-
haftenbleiben vi 1. yapíåíb qalmaq; mäk.
2. (im Gedächtnis) hafizädä qalmaq, Häkelnadel, die; -, -n toxuma mili.
unutmamaq. haken vt 1. (et. an/in et.) qarmaõí iliå-
Häftling, der; -s, -e dustaq, mähbus, dirmäk; 2. (Schlussel usw.) iliåmäk, iliåib
zindani, häbs olunmuå adam. qalmaq.
Haftpflicht, die; - mäsuliyyät, sorum- Haken, der; -s, - 1. qarmaq, tilov; çän-
Hakenkreuz 337 halbtot
----------------------------------------------------------------------------------------- -------
gäl; ilgäk; 2. (Kleiderhaken) asqí; 3. fig. yarím ildä bir däfä olan, ; adv. altí ayda
ängäl, müågül; die Sache hat e-n ~ bu bir (däfä), ildä iki däfä.
iådä bir ängäl var. Halbkreis, der; -es, -e yarímdairä, ya-
Hakenkreuz, das; -es, -e sínmíå xaç rımçevrə, qövs.
(Alman faåistlärinin simvolu). Halbkugel, die; -, -n yarímkürä, yer
hakig adj. qarmaq kimi. küräsinin yarísí.
halb adj. yarí(m), yarımçıq; ein ~er halblang adj. yarímuzun; F mach mal
Liter yarím litr;e-e ~e Stunde yarím saat; ~! yavaå gäl!, åiåirtmä!.
ein ~es Jahr yarím il; zum ~en Preis yarí halblaut adj. yavaåca, yavaå säslä.
qiymätä; adv. yarísí, yaríyadäk, yaríya Halbleinen, das; -s, - yarímkätan par-
qädär; ~ und ~ yaríya qädär, yarísí, ça.
yarí-yarí, yaríbayarí; F mit j-m ~e ~e Halbleiter, der; -s, - el. yarímkeçirici.
machen bir käs ilä yarí-yaríya bölüå- halbmast adv.yarí qaldírílmíå; die Flag-
mäk; es ist ~ drei saat üçün yarísídír ge auf ~ setzen bayraõí yaríya çäkmä.
(Süd. : saat iki yarímdír); die Sache ist ~ Halbmesser, der; -s, - math. radius.
so schlimm bu iå o qädär dä pis deyil; halbmonatlich adj. yarímaylíq, iki-
nur die ~e Wahrheit häqiqätin ancaq bir häftälik, ikihəftədənbir.
yaní (täräfi), häqiqätin yarısı. Halbmond, der; -(e)s aypara, hilal.
halbamtlich adj. yarímräsmi. halbmondförmig adj. aypara åäklindä.
halbärmelig adj. qísaqol. halbnackt adj. yarímçílpaq.
Halbblut, das; -(e)s qatíåíq, mäläz. halboffen adj. yarímaçíq.
Halbbruder der; -s, -¨er ögey qardaå. halboffiziell adj. yarímräsmi.
Halbdunkel, das; -s alaqaranlíq, toran. Halbpension, die; - (Hotel) gecä qal-
...halben präp. G ..üçün, ..xatirinä, ma, sähär yemäyi ilä ancaq nahar vä
..görä, ..ötrü; meinethalben mänim xa- ya axåam yemäyi, yarím pansiyon.
tirimä, mänä görä. halbrund adj. yarímdairävi.
halber präp. G ..üçün, .. görä, ..sä- Halbschatten, der; -s, - zäif kölgä, zäif
bäbdän, ..xatirinä, ..mäqsädilä. kölgälik.
halbfertig adj. yarímçíq, natamam. Halbschlaf, der; -s yaríyuxu; mürgü.
halbfett adj. azyaõlí. Halbschuh, der; -s, -e qísa ayaqqabí,
Halbfinale, das; -s, - yarímfinal. tufli.
halbgebildet adj. azsavadlí. Halbschwergewicht, das; -(e)s, -e (Box-
halbgekocht adj. ala-biåmiå. en) yarímaõír çäki.
Halbgeschwister, die/pl. ögey bací- Halbschwester, die; -, -n ögey bací.
qardaå. halbseiden adj. yarímipäk.
Halbgott, der; -(e)s, -¨er myth. 1. Tanrí halbseitig adj. yarímsähifälik; med. bir-
sírasína keçmiå qähräman, yarímallah; täräfli.
2. fig. büt. Halbstarke, der; -n, -n tärbiyäsiz ca-
Halbheit, die; -, -en yarímçılıq, äskik- van, davaçíl.
lik, natamamlíq. halbstündig adj. yarímsaatlíq.
halbherzig adj. könülsüz. halbstündlich adj. yarím saatdan bir.
halbhungrig adj. yarímac. Halbtagsbeschäftigung, die; -, -en
halbieren vt yarí bölmäk. yarímgünlük iå.
Halbierung, die; - ikiyä (yaríya)bölmä. Halbtagskraft, die; -, -¨e yarímgün iå-
Halbinsel, die; -, -n yarímada. läyän.
Halbjahr, das; -(e)s, -e yarím il, altí ay. Halbton, der; -(e)s, -¨e yarím säs.
halbjährig adj. altíaylíq, yarímillik. halbtot adj. yarícan, yarımcan; sich ~
halbjährlich adj. altíaylíq, yarímillik, lachen gülmäkdän ölmäk.
halbvoll adj. yaríya qädär dolu. ní qurtarmaq, baådansovmaq; j-m den
Halbwahrheit, die; -, -en häqiqätin bir ~ umdrehen bir käsi öldürmäk, bir käsin
yaní (täräfi). boõazíní üzmäk; es hängt mir zum ~(e)
Halbwaise, die; -, -n yetim. heraus bundan cana gäldim (bezdim).
halbwegs adv. 1. yarí yolda; 2. (unge- Halsabschneider, der; -s, - fig. säläm-
fähr) birtähär, birsayaq; täqribän. çi, müamiläçi, saxtakar, bahaçí.
Halbwelt, die; - cämiyyätdä hörmät- Halsband, das; -(e)s, -¨er boyunbaõí;
dän düåmüå täbäqä, äxlaqí pozulmuå boyunluq.
ictimai täbäqä. halsbrecherisch adj. baåsíndíran, son
Halbweltdame, die; -, -n äxlaqsíz qa- däräcä tählükäli, riskli.
dín. Halsentzündung, die; -, -en boõaz aõ-
halbwüchsig adj. yeniyetmä, häddi- rísí, boõaz (xirtdək) iltihabí.
büluõa çatmamíå. Halskette, die; -, -n boyunbaõí, boyun-
Halbzeit, die; -, -en (Sport) haftaym, luq.
yarí vaxt, oyunun birinci hissäsi. Hals-Nasen-Ohren-Arzt, der; -es, -¨e
Halbzeug, das; -(e)s, -e yarímfabrikat. boõaz, burun vä qulaq xästäliklärin
Halde, die; -, -n 1. maillik, täpä ya- mütäxässisi.
mací; 2. (Hügel aus Schutt ) zibil yíõíní, Halsschlagader, die; -, -n åah damar.
zibil täpäsi; auf ~ legen yíõmaq, qala- Halsschmerzen, die/pl. boõazaõrísí; ~
maq; auf ~ liegen qalanmaq, yíõílíb haben boõazí gälmäk.
qalmaq. halsstarrig adj. tärs, inadcíl, dikbaå.
Halsstarrigkeit, die; - inad, dikbaålíq.
Hälfte, die; -, -n yarí, yarísí, zur ~ ya- Halstuch, das; -(e)s, -¨er boyun däs-
rísína qädär; die ~ von -in yarísí; in malí; åal; boyun yaylığı.
zwei ~en yaríbayarí F meine bessere ~ Halsweh, das; -s boõazaõrísí.
mänim arvadím, canímín yarísí. Halswirbel, der; -s, - boyun
Halfter, der u, das; -s, - 1. noxta, ov- fäqäräsi.
sar; xamít; 2. tapança qilafí (qabí).
Halle, die; -, -n böyük salon.
hallen vi säslänmäk, eåidilmäk.
Hallenbad, das; -(e)s, -¨er üstü örtülü
göl.
Hallo, das; -s, -s säs-küy, qíåqíríq.
hallo! allov!; ey!.
Halluzination, die; -, -en hallusinasi-
ya, (Süd. : halüsinasyon), qarabasma,
gözägörünmä.
Halm, der; -(e)s, -e saman çöpü, çöp;
gövdä, saplaq.
Halogen, das; -s hallogen.
Hals, der; -es, -¨e 1. boyun; 2. (Kehle)
boõaz, xirtdäk, qírtlaq; 3. (Flaschenhals)
aõíz, boõaz; ~ über Kopf çaparaq, çox
cäld; j-m um den ~ fallen bir käsin boy-
nuna sarílmaq; mir tut der ~ weh boõa-
zím aõríyír; sich j-n vom ~ schaffen bir
käsi baådan (rädd) elämäk, bir käsi
baådan äkmäk, bir käsin älindən canı-
Halunke, der; -n, -n äclaf, åäräfsiz,
räzil, alçaq.
Hamam, das; - (türkisches Bad) ha-
mam.
Hämatologie, die; - med. hematoloji,
qan vä qan xästäliklärin elmi.
Häme, die; - F voller ~ fitnä-fäsadlí,
pis niyyätli, hiylägär.
hämisch adj. (bösartig) fitnä-fäsadlí,
pis niyyätli, hiylägär.
Hammel, der; -s, - 1. qoyun; 2. F sä-
feh, axmaq.
Hammelbraten, der; -s qízardílmíå qo-
yun äti.
Hammelfleisch, das; -(e)s qoyun äti.
Hammelkeule, die; -, -n qoyun budu.
Hammer, der; -s, -¨ çäkic, çäkiå; fig.
unter den ~ kommen härraca qoyulmaq;
F das ist ein ~! bu çox aõír bir zärbä-
dir!
hämmern vt çäkic vurmaq, çäkiclä iå-
lämäk, çäkiclä döymäk (auf -i/gegen -ä).
Hammerschlag, der; -(e)s, -¨e çäkic
zärbäsi.
Hammerwerfen, das; -s (Sport) çäkic
atma.
Hämoglobin, das; -s, - hemoqlobin.
Hämophile, der; -n, -n med. hemofil.
Hämorrhoiden, die/pl. babasil, hemo-
roid.
Hampelmann, der; -(e)s, -¨er 1. äl-aya-
õí iplä oynayan kukla (qolçaq); 2. fig.
(Schwächling) zäifiradäli adam.
Hamster, der; -s, - daõsiçaní.
Hamsterer, der; -s, - mäiåät mallaríní
alíb anbar edän åäxs, mübadilä mäq-
sädi ilä mäiåät mallaríní alíb toplayan
åäxs, azuqə alverçisi.
hamstern vt torbaçílíq etmäk, azuqä
mallarí yíõmaq, acgözlüklä toplamaq.
Hand, die; -, -¨e äl; flache ~ älin içi;
hohle ~ ovuc; ~ in ~ äl-älä, birgä; et. bei
der ~ haben älinin altínda olmaq, lap
yaxínínda olmaq; et. aus zweiter ~ kau-
fen köhnälmiå bir åeyi almaq, ikinci äl-
dän almaq; alle Hände voll zu tun haben
iåi çox olmaq; et. in die ~ nehmen iåi öz
älinä almaq, älä tutmaq, älä keçirmäk;
Handarbeit 340 Handhabe
------------------------------------------------------------------------------------------------
zu Händen G (Abk. z. Hd. / z.H.) -in älinä, Handelsabkommen, das; -s, - ticarät
özünə; auf der ~ liegen aydín olmaq, saziåi.
bälli olmaq; s-e Hände im Spiel haben bir Handelsbeziehungen, die/pl. ticarät
iådä äli olmaq; einander/sich die Hände münasibätläri.
geben/reichen äl vermäk; unter der Hand Handelsgesellschaft, die; -, -en ticarät
gizli, gizlin; j-m in die Hände fallen bir åirkäti (cämiyyäti).
käsin älinä keçmäk, bir käsin älinä Handelskammer, die; -, -n ticarät pa-
düåmäk; in die ~ bekommen älä keçir- latasí (Süd. : ticarät otaõí).
mäk; mänimsämäk, sahib olmaq; auf Handelspolitik, die; - ticarät siyasäti.
die ~ älbääl, älüstü, tez, dästi; Hände Handelsschule, die; -, -n ticarät mäk-
und Füße äl-ayaq; äl-qol; sich die Hände täbi.
und das Gesicht waschen äl-üzünü yu- Handelsvertreter, der; -s, - ticarät nü-
maq; von ~ zu ~ gehen älbääl olmaq; mit mayändäsi.
leeren Händen äliboå, äliyalín; mit vollen handeltreibend adj. ticarätlä mäåõul
Händen älidolu. olan.
Handarbeit, die; -, -en äl işi, əl əməyi. händeringend adv. yalvar-yaxar; çarä-
Handaufheben, das; -s äl qaldírma, äl sizlik içindä.
qovzama. Händeschütteln, das; -s, - äl síxma, äl
Handauflegen, das; -s älbasma. vermä.
Handball, der; -(e)s (Sport) ältopu, Handfeger, der; -s, - äl süpürgäsi.
händbol. handfertig adj. mäharätli.
Handbesen, der; -s, - əl süpürgəsi. Handfertigkeit, die; - mahirlik.
handbreit adj. bir qarış, əl enindä. handfest adj. 1. (kräftig) güclü, qüv-
Handbremse, die; -, -n äl äyläci (tor- vätli; 2. (Lüge) aõ yalan.
mozu). Handfläche, die; -, -n älin içi, bämbä-
Handbuch, das; -(e)s, -¨er soraq ki- çä, ovuc.
tabçasí. handgearbeitet adj. äl iåi, äldä iålän-
Händchen, das; -s, - F ~ halten äl-älä miå.
vermäk. Handgelenk, das; -(e)s, -e biläk.
Händedruck, der; -(e)s, -¨e äl síxma, handgemein : ~ werden älbäyaxa ol-
äl vermä. maq, döyüåmäk.
Händeklatschen, das; -s alqíå, äl çal- Handgemenge, das; -s, - älbäyaxa vu-
ma. ruşma, döyüåmä, tutaåma, tutuåma.
Handcreme, die; -, -s äl kremi. Handgepäck, das; -(e)s äl baqají.
Handel, der; -s ticarät, alver, alíå-ve- handgerecht adj. rahat, əlaltı.
riå, alverçilik; ~ treiben ticarät etmäk; Handgranate, die; -, -n älqumbarasí,
im ~ sein bazarda tapílmaq. älbombasí.
Händel, der; -s, -¨ veralt. dava, ixtilaf. handgreiflich 1. (konkret) däqiq, aydín,
handeln vi 1. ticarät etmäk, alver et- konkret, aydín olmuå; 2. ~ werden bir
mäk; 2. (feilschen) qiymät daníåmaq, käsi vurmaq, döyüåä baålamaq.
sövdäläåmäk, bazarlaåmaq, çänä vur- Handgreiflichkeiten pl. döyüå, döyüå-
maq; 3. (sich verhalten) räftar etmäk, mä, tutaåma.
özünü aparmaq, davranmaq; 4. (aktiv Handgriff, der; -(e)s, -e 1. üsul, härä-
werden) fäal olmaq, häräkätä keçmäk; kät; mäharät, bacaríq; 2. dästä, qulp;
sich ~ : worum handelt es sich? söhbät mit e-m ~ machen bir iåi tez (mäharätlä)
nädän gedir?, nä olub?; es handelt sich görmäk.
um... söhbät o (bu) haqda gedir ki, mä- handgroß adj. äl böyüklüyündä.
sälä budur ki .., söhbät ondan gedir ki. Handhabe, die; -, -n imkan, väsilä, ix-
tiyar; e-e ~ für et. haben istifadä etmäk tub; tövsiyä mäktubu.
üçün imkana malik olmaq; j-m e-e ~ für Handschrift, die; -, -en 1. älyazísí; ver-
ein Einschreiten geben bir käsä bir iåä alt. däst-xätt, dästi-xätt; 2. (Manuskript)
qaríåmaq üçün ixtiyar (imkan) vermäk; älyazma(sí), älyazísí.
er hat keinerlei ~ onun älindä heç bir handschriftlich adj. äl ilä yazílmíå; äl-
imkan yoxdur. yazísí.
handhaben vt 1. istifadä etmäk; 2. Handschuh, der; -(e)s, -e älcäk, ällik.
(Maschine usw.) iålätmäk, iåä salmaq. Handspanne, die; -, -n qaríå.
Handhabung, die; -, -en istifadä. Handspiegel, der; -s, - äl aynasí, kiçik
Handicap, das; -s, -s ängäl, maneä, ayna.
çätinlik. Handstand, der; -(e)s, -¨e (Sport) gim-
Handkarren, der; -s, - äl arabasí. nastikada (jimnastikdä)äl üstündä dur-
Handkoffer, der; -s, - əl çamadanı. ma.
Handkuss, der; -es, -¨e äl öpmä; j-m Handstreich, der; -(e)s, -e basqín; qi-
e-n ~ geben bir käsin älindän öpmäk, yam.
älini öpmäk; F mit ~ minnätdarlíqla, se- Handtasche, die; -, -n äl çantasí.
vinclä. Handtuch, das; -(e)s, -¨er däsmal,
Handlanger, der; -s, - 1. (Gehilfe) kö- älüzsilän.
mäkçi; 2. (Helfershelfer) älbir, älaltí. Handumdrehen, das : im ~ bir anda,
Händler, der; - s, - alverçi; pl. alverçi- göz qírpímínda.
lär, äsnaf. Handvoll, die; bir ovuc, çängä.
Handlesekunst, die; - äl falí. Handwagen, der; -s, - äl arabasí.
handlich adj. äläyatan, rahat. Handwerk, das; -(e)s, -e sänät, peåä,
Handlinie, die; -, -n äl yazísí,äl cizgisi. ixtisas, sänätkarlíq; fig. j-m das ~ legen
Handlung, die; -, -en 1. (Tat) häräkät, bir käsin hiyläsinä son qoymaq; er ver-
iå, ämäl, fäaliyyät, ediå; 2. (e-s Filmes) steht sein ~ o, iåindä ustadír.
akt, aksiya; 3. (Laden) dükan, maõaza; Handwerker, der; -s, - sänätkar, pe-
Lebensmittelhandlung baqqal dükaní; 4. åäkar, usta.
jur. strafbare ~ cinayät (cürm). Handwerkskammer, die; -, -n sänät-
Handlungsbedarf, der; -s, - : es besteht karlar sinfinin palatasí (täåkilatí).
kein ~ häräkätä gälmäyä ehtiyac yox- Handwerksmeister, der; -s, - usta, sä-
dur. nätkar.
handlungsfähig adj. häräkät etmäyi Handwörterbuch, das; -(e)s, -¨er kiçik
bacaran, iå görmäyä iqtidarí olmaq. lüõät (kitabí), kiçik sözlük.
Handlungsfreiheit, die; - fäaliyyät Handy, das; -s, -s F äl telefonu.
azadlíõí, häräkät azadlíõí, Handzeichen, das; -s, - äl iåaräsi.
Handlungsweise, die; -, -n häräkät tär- Handzettel, der; -s, - äl elaní.
zi; räftar, müamilä. hanebüchen adj. F (unglaublich) aõla
Handpumpe, die; -, -n äl tulumbasí; síõílmayan, aõla gälmäyän.
äl nasosu. Hanf, der; -(e)s bot. çätänä; çätänä lifi.
Handreichung, die; -, -en kömäk. Hang, der; -(e)s, -¨e 1. yamac, daõ dö-
Handrücken, der; -s, - älin arxa täräfi. åü; 2. fig. nur sg. meyl, räõbät, häväs.
Handschelle, die; -, -n äl buxovu, qan-
dal.
Handschlag, der; -(e)s, -¨e äl vermä, äl
síxma.
Handschreiben, das; -s, - öz äli ilä ya-
zílmíå mäktub, åäxsän yazílmíå mäk-
sini veräräm.
harken vt (Laub od. Stein) dírmíqla-
maq, dírmíqla yíõmaq.
Harm, der; -(e)s 1. qüssä, därd, kä-
där, üzüntü; 2. (Kränkung) inciklik.
härmen vr sich ~ qüssälänmäk, kä-
därlänmäk.
harmlos adj. zärärsiz, ziyansíz; sa-
dä; e-e ~e Frage sadä bir sual; ~er
Mensch zärärsiz adam; F heç käsin to-
yuõuna kiå demäz (daå atmaz) adam.
Harmonie, die; -, -n hämahäng(lik),
mütänasiblik, harmoniya; yöndäm.
harmonieren vi hämahäng olmaq, uy-
õun gälmäk, tutmaq, düåmäk.
Harmonika, die; -, -s akordeon; qar-
mon.
Hänselei, die; -, -en sataåma, acíqlan- harmonisch adj. hämahäng, mütäna-
dírma. sib, uyõun; yöndämli.
hänseln vt sataåmaq, acíqlandírmaq.
harmonisieren vt uyõunlaådírmaq,
Hanswurst, der; -(e)s, -e tälxäk, oyun-
hämahäng etmäk; yöndämä salmaq.
baz. Harn, der; -(e)s idrar, sidik.
Harnblase, die; -, -n sidik kisäsi, mä-
Hantel, die; -, -n idman daåí, hantel. sanä, böyräk.
hantieren vi (mit et.) qurdalanmaq; Harndrang, der; -(e)s idrar (iåämä) eh-
ällärilä iå görmäk, mäåõul olmaq. tiyací.
hapern vi çatmamaq, axsamaq; es harnen vt idrar etmäk.
hapert am Geld pul çatmír; woran hapert Harngrieß, der; -es mäsanä daåí,
es? çätinlik nädädir? bei ihm hapert’s böyräkdä daå-qum.
im Rechnen hesablamada çätinliyi var. Harnisch, der; -(e)s, -e zireh; fig. in ~
Häppchen, das; -s, - tikä, diåläm. geraten hirslänmäk, özündän çíxmaq.
Happen, der; -s, - tikä, diåläm; ein ~ Harnleiter, der; -s, - sidik kanalí.
Brot bir tikä çöräk. Harnröhre, die; -, -n sidik yolu, idrar
happig adj. F (Preis, Strafe) çox yu- yolu.
xarí, hädsiz. Harnsäure, die; -, -n sidik turåusu,
Harem, der; -s, -s 1. häräm, härämsä- (Süd. : asit urik).
ra; 2. härämdä olan qadínlar. Harpune, die; -, -n nizä; qarmaq.
Häresie, die; -, -n rel. dindän azma, harpunieren vt nizä ilä vurmaq (ba-
dindän çíxma; sähv näzäriyyä. líõí).
Harfe, die; -, -n mus. arfa, çäng. harren vt säbirsizliklä gözlämäk (auf/-
harfen vt arfa (çäng) çalmaq. -i)
Harfenist, der; -en, -en arfa çalan, harsch adj. qaba, käskin; kobud.
çänq çalan. hart adj. 1. (Ggs. weich) bärk, davamlí;
Harfenistin, die; -, -nen arfa çalan (qa- möhkäm, särt, åiddätli; diåbatmaz; 2.
dín). (unbarmherzig) qäddar, amansíz, daş-
Harke, die; -, -n dírmíq, çäng, daraq; ürəkli; 3. (verbissen) tärs, inadlí; acíqlí;
fig. dem werde ich zeigen, was e-e ~ ist 4.(schwierig) çätin, aõír; ~e Zeiten pl.
män ona göstäräräm, män onun där- aõír günlär, çätin günlär; ~ werden bär-
Härte 343 Haue
------------------------------------------------------------------------------------------------
kimäk; e-e ~e Arbeit çätin iå; ~er Kampf dabanína tüpürmäk.
amansíz mübarizä; ein ~es Ei bärk biå- Haspel, der; -s, - u. die; -, -n dolama-
miå yumurta; ~e Winter sərt qış; adv. çarx, çarxqolu.
rähmsizcäsinä, åiddätlä, bärkdän; särt. haspeln vt 1. (Faden) dolamaq, sarí-
Härte, die; -, -n 1. bärklik; möhkämlik; maq; 2. (hastig sprechen) täläsä-täläsä
åiddät; 2.(Strenge) nur sg. särtlik; aman- daníåmaq.
sízlíq; käskinlik; soziale ~n aõír ictimai Hass, der; -es nifrät, kin, qäräz, küdu-
(sosial) väziyyät. rät; e-n ~ auf j-n haben kimäsä qaråí nif-
Härtefall, der; -(e)s, -¨e aõír väziyyät, rät bäslämäk, ädavät bäslämäk, kim-
çätin åärait, çaräsizlik. sädän nifrät etmäk; aus ~ nifrätdän.
Härtegrad, der; -(e)s, -e bärklik (särt- hassen vt nifrät etmäk,nifrät bäslämäk,
lik) däräcäsi. göräsi gözü olmamaq.
härten vt (Stahl) su vermäk, sulamaq. hasserfüllt adj. nifrätli, nifrätlä dolu,
hartgekocht adj. bärk biåmiå. ädavätli.
Hartgeld, das; -(e)s sikkä. hässlich adj. çirkin, kifir; eybäcär; än-
hartgesotten adj. soyuqqanlí, hissiz, damsíz; (Mensch) licimsiz, biçimsiz;
duyõusuz; mänfäätgüdän. bädqílíq; fig. damdabaca; ~ werden çir-
hartherzig adj. daåüräk(li), åäfqätsiz, kinläåmäk, eybäcärlänmäk,kifirläåmäk.
rähmsiz. Häßlichkeit, die; - çirkinlik, kifirlik; qä-
hartnäckig adj. inadcíl, inadçí, tärs, bahät, eybäcärlik.
sözünün üstündä duran, qurnaz, cani- Hassliebe, die; - mähäbbät ilä nifrätin
bärk, cählkar, dönmäz, höcätçi; (be- yan-yana olma hissi.
harrlich) sabitqädäm, ciddi; (Krankheit) Hast, die; - täläsmä, äcälä, täläsiklik.
süräkli. hasten vi täläsmäk, äcälä etmäk.
Hartpappe, die; -, -n qalín kaõíz kar- hastig adj. u. adv. täläsik, äcälä ilä,
ton. ayaqüstü, äcäläli, baåílovlu, durma-
Härtung, die; - 1.särtläådirmä; 2. (Stahl qaç; nicht so ~! täläsmä!, yavaå-yavaå!
usw.) su vermä. Hätschelkind, das; -(e)s, -er ärköyün
Harz, das; -es, -e qatran, kiträ; kündür. uåaq.
harzig adj. qatranlí. hätscheln vt nazlamaq, äzizlämäk; üz
Häscher, der; -s, - güdükçü, gizlicä tä- vermäk.
qib edän, izläyän. hatte s. haben.
Hasch, das; -s häåiå. Hatz, die; -, - en 1. ov iti ilä ovlama;
haschen¹ vt tutmaq; vi dalínca qaç- 2. F izlämä, täqib etmä.
maq, qovalamaq. Hau, der; -(e)s, -e zärbä.
haschen² vi häåiå çäkmäk. Haube, die; -, -n 1. (e-r Nonne) läçäk;
Haschisch, das u. der; -(s) häåiå, ana- 2. (bei Vögeln) käkil; 3. (Motorhaube) qa-
åa, bäng. paq; fig. unter die ~ bringen ärä vermäk.
Haschraucher, der; -s, - häåiå çäkän, Hauch, der; -(e)s, -e 1. (Atem) näfäs;
anaåçí, bängi. 2. (von Parfüm usw.) ätir, xoå iy; 3. fig.
Hase, der; -n, -n dovåan; fig. ein alter (Spur) iz, älamät.
~ müäyyän bir sahädä täcrübäsi çox hauchdünn adj. än nazik, än incä.
olan adam. hauchen vi hohlamaq, üfürmäk, hov-
Haselnuss, die; -, -¨e fíndíq; fístíq. xurmaq; vt (leise sprechen) píçíldamaq.
Hasenfuß, der; -es, -¨e fig. qorxaq, aõ- Haudegen, der; -s, - 1. yaålí vä täcrü-
ciyär, aõbaõír. bäli bir kiåi; qoçaq; 2. qämä.
Hasenpanier, das : das ~ ergreifen da- Haue, die; -, -n 1. (Hacke) külüng, to-
ban almaq, dabana qoymaq, qaçmaq, xa, kärki; 2. nur sg. kötäk; F ~ kriegen
hauen 344 Hausangestellte
------------------------------------------------------------------------------------------------
kötäk yemäk. Hauptgericht, das; -(e)s, -e (Haupt-
hauen vt 1. vurmaq, döymäk; kötäk- speise) äsas yemäk.
lämäk; 2. (Holz) yarmaq, çapmaq; 3. Hauptgeschäftsstelle, die; -, -n mär-
yonmaq; 4. fig. j-n übers Ohr ~ bir käsi käzi åöbä.
aldatmaq; vr sich ~ döyüåmäk. Hauptgewinn, der; -(e)s, -e baå uduå.
Hauer, der; -s, - 1. qaban diåi; 2. (Berg- Hauptlast, die; -, -en äsl (äsas) yük.
mann) mädän fähläsi. Häuptling, der; -s, -e baåçí, qäbilä rä-
Haufen, der; -s, - 1.qalaq; qucaq; qom; isi.
(aus Getreidekörnern) däc; 2. (Menschen- Hauptmann, der; -(e)s, -leute kapi-
haufen) dästä, camaat; F ein ~ bir sürü, tan, yüzbaåí.
bir yíõín; F j-n über den ~ fahren (ren- Hauptpostamt, das; -(e)s, -¨er mär-
nen) kimisä basíb äzmäk; e-n ~ Geld käzi poçt (post) idaräsi.
verdienen dünyanín pulunu qazanmaq, Hauptquartier, das; -s, -e baå qärar-
bir qucaq pul qazanmaq. gah.
häufeln vt qalaqlamaq, qalamaq; di- Hauptrolle, die; -, -n äsas rol.
bini torpaqla doldurmaq. Hauptsache, die; -, -n äsas mäsälä.
häufen vt üst-üstä qalamaq; yíõmaq,
koma vurmaq; vr sich ~ üst-üstä yíõíl-
maq, qalanmaq, çoxalmaq, komalan-
maq. Hauptsatz, der; -es, -¨e gr. baå cümlä.
haufenweise adv. 1. dästä-dästä, axín- Hauptstadt, die; -, -¨e paytaxt, mär-
axín; 2. (bei Tieren) sürü-sürü; çoxlu. käz.
häufig adj. tez-tez; äksär; adv. tez-tez, Hauptstraße, die; -, -n märkäzi küçä,
addímbaåí, axåam-sabah, däfälärcä, märkäzi xiyaban; caddä.
däfälärlä, dönä-dönä, bir neçä däfä. Haupttreffer, der; -s, - (Lotterie) baå
Häufigkeit, die; - tezlik; coxluq, çoxlu. uduå.
Häufung, die; -, -en yíõ(íl)ma, çoxal- Hauptursache, die; -, -n äsas säbäb.
ma, çoxaltma, yíõíåma. Hauptversammlung, die; -, -en ümu-
Haupt, das; -(e)s, -¨er 1. baå, källä, mi iclas.
qafa; 2. (Oberhaupt) baåçí, räis, müdir; Hauptverwaltung, die; -, -en baå ida-
3. (Zentrale) äsas, äsil, ana, äsasi. rä.
hauptamtlich adj. maaålí, mävacibli, Hauptwache, die; -, -n baå qarovul.
åtatda olan. Hauptwohnsitz, der; -(e)s, -e äsas ya-
Hauptbahnhof, der; -(e)s, -¨e märkäzi åayíå yeri.
vaõzal. Hauptwort, das; -(e)s, -¨er gr. isim.
Hauptberuf, der; -(e)s, -e äsas pe- Hauptziel, das; -(e)s, -e äsas mäq-
åä, äsas ixtisas. säd, başlıca məqsəd.
Hauptbeschäftigung, die; -, -en äsas Hauptzweck, der; -(e)s, -e s. Hauptziel.
iå (mäåõuliyyät). Haus, das; -es, -¨er 1. ev, bina, tikinti;
Hauptdarsteller, der; -s, - äsas rolda xanä, xana; 2. (Familie) ailä, ev-eåik;
iåtirak edän aktyor (åäxs). näsil; 3. H ticarätxana;nach ~e kommen
Haupteingang, der; -(e)s, -¨e äsas giriå evä gälmäk; zu ~e evdä; außer ~ eåik-
äsas giriå yeri. dä; von ~ zu ~ evbäev; von ~ zu ~ gehen
Hauptfach, das; -(e)s, -¨er äsas fänn; evbäev axtarmaq (getmäk); fig. zu ~e
baålíca sänät. sein (gut kennen) yaxåí bilmäk, yaxåí
Hauptfigur, die; -, -en äsas fiqur, äsas tanímaq (in D/-i, näyisä).
rolda iåtirak edän åäxs. Hausangestellte, der u. die; -n, -n ev
Hauptgebäude, das; -s, - märkäzi bina. qulluqçusu.
Hausapotheke 345 Haut
------------------------------------------------------------------------------------------------
Hausapotheke, die; -, -n evdä olan fat xärcläri.
dava-därman qutusu. Hausherr, der; -(e)n, -en ev sahibi.
Hausarbeit, die; -, -en 1. ev iåi; 2. (e-s haushoch adj. ev ucalíõínda, ev hün-
Schülers) tapåíríq. dürlüyündä; fig. böyük däräcädä, çox.
Hausarrest, der; - ev dustağı, evdä hausieren vi 1. evlärarasí alver et-
dustaq kimi saxlanílma. mäk; 2. (mit e-r Geschichte usw.) här
Hausarzt, der; -es, -¨e ailä häkimi. yerdä yaymaq, här yerdä täriflämäk.
Hausbar, die; -, -s kokteyl dolabí. Hausierer, der; -s, - säyyar satící.
Hausbesitzer, der; -s, - ev sahibi, ev häuslich adj. evinä baõlí, evinin qay-
yiyäsi. õísíní çäkän, evdar, evä baõlí.
Hausbesuch, der; -(e)s, -e häkimin xäs- Häuslichkeit, die; - ailä häyatí, ev mü-
tä evinä gälmäsi (getmäsi). hiti; ev.
Hausbewohner, der; -s, - ev sakini. Hausmacheart, die; -, -en : nach ~ ev
Häuschen, das; -s, - kiçik ev, evcik; F üsulu.
dämäk; fig. ganz aus dem ~ sein özün- Hausmädchen, das; -s, - ev qulluqçu-
dän çíxmaq, bärk hirslänmäk; häyäcan su.
içindä olmaq. Hausmeister, der; -s, - qapíçí; dalan-
hausen vi 1. (in e-r Baracke) yerläå- dar.
mäk, yaåamaq; 2. (wüten) azõínlíq et- Hausmittel, das; -s, - ev därmaní.
mäk, daõítmaq. Hausnummer, die; -, -n ev nömräsi.
Hausflur, der; -(e)s, -e dähliz. Hausordnung, die; -, -en daxili nizam
Hausfrau, die; -, -en evdar qadín, ev qaydalarí, daxili nizamnamä.
qadíní, ev arvadí; veralt. evlik. Hausrat, der; -(e)s ev äåyasí; F dirrik.
Hausfriedensbruch, der; -(e)s mänzil Hausrecht, das; -(e)s ev sahibinin hü-
toxunulmazlíq hüququnu pozma. ququ, mänzil toxunulmazlíq hüququ.
Hausschlüssel, der; -s, - ev qapísínín
Haushalt, der; -(e)s, -e 1. evdarlíq, ev açarí.
iåläri; 2. H büdcä; den ~ verabschieden Hausschuhe, die; -, -n çäkäläk, yüngül
büdcäni täsdiq etmäk; den ~ führen ev- ev ayaqqabísí, çust.
darlíq etmäk. Haustür, die; -, -en ev qapísí.
haushalten vt : mit et. ~ qänaätcil Hausverwalter, der; -s, - evlär idaräsi
ol-maq, qänaätlä iålätmäk. räisi.
Hausverwaltung, die; -, -en ev(lär) ida-
Haushälterin, die; -, -nen ev iålärini räsi.
görän qadín. Hauswart, der; -(e)s, -e qapíçí.
Haushaltsartikel, der; -s, - ev äåyasí. Hauswirt, der; -(e)s, -e ev sahibi.
Haushaltsausschuss, der; -es, -¨e büdcä Haut, die; -, -¨e 1. nur sg. däri; cild; 2.
komissiyasí. (bei Obst usw.) qabíq; 3. (auf Flüssigkeit-
Haushaltsdebatte, die; -, -n büdcä en) nazik pärdä; qaysaq; nur noch ~ und
haqda parlamentdä gedän mübahisä. Knochen bir däri bir sümük; nass bis auf
Haushaltsdefizit, das; -(e)s, -e büdcä die ~ werden täpädän-dírnaõa qädär
çatíåmazlíõí. islanmaq; mit heiler ~ davon kommen
Haushaltsplan, der; -(e)s, -¨e dövlät yaxasíní qurtarmaq; e-e dicke ~ haben
büdcä layihäsi, dövlät büdcäsinin layi- laqeyd olmaq, etinasíz olmaq; aus der
häsi. ~ fahren hirslänmäk; ich möchte nicht in
Haushaltspolitik, die; - büdcä siya- s-r ~ stecken onun yerindä olmaq istä-
säti. miräm; das geht e-m unter die ~ insaní
Haushaltungskosten, die/pl. täsärrü- häddän artíq häyäcana gätirir, qan aõ-
ladír. Hebräer, der; -s, - yähudi, ibrani.
Hautabschürfung, die; -, -en med. sí- hebräisch adj. yähudi; ibrani
yíríntí, síyírím.
Hautarzt, der; -es, -¨e däri häkimi, der-
matoloq. hecheln¹ vt (Hund) lählämäk; híqqíl-
Hautausschlag, der; -(e)s, -¨e säpmä, damaq.
säpki; sízanaq. hecheln² vt 1. (Hanffasern) daramaq;
Hautcreme, die; -, -s däri kremi. 2. dalínca daníåmaq, dedi-qodu.
häuten vt 1. (Tiere) därisini soymaq; Hecht, der; -(e)s, -e durna balíõí.
2. (Obst) qabíõíní soymaq; vr sich ~ hechten vi päläng kimi atílmaq.
soyulmaq; (bei Tieren) däridän çíxmaq, Heck, das; -s, -e u. -s mar. gäminin dal
qabíqdan çíxmaq. täräfi.
hauteng adj. çox dar, vücudu síxan. Hecke, die; -, -n çäpär, hasar.
Hautentzündung, die; -, -en däri iltiha- Heckenrose, die; -, -n bot. itburnu.
bí. Heckenschütze, der; -n, -n pusqudan
Hautfarbe, die; -, -n däri rängi. atäå açan sui-qäsdçi.
Hautkrankheit, die; -, -en däri xästä- Heckscheibe, die; -, -n avtomobilin dal
liyi, däri naxoåluõu. åüåäsi.
hautnah adj. hiss olunan. Heckmek, das; -s cäfängiyat, boå söz.
Hautpflege, die; - däriyä qulluq etmä. Hedonismus, der; - Hedonizm.
Häutung, die; -, -en soyulma; däridän Hedonist, der; -en, -en hedonist.
çíxma. Heer, das; -(e)s, -e 1. ordu, qoåun, çä-
Hautwunde, die; -, -n círmaq yarasí, ri; 2. çoxlu, dästä, camaat; sürü; ein ~
däri yarasí. von Arbeitslosen iåsizlär sürüsü.
Havanna (Hauptstadt von Kuba) Ha- Heerführer, der; -s, - särkärdä.
vana. Heerlager, das; -s, - ordugah.
Havarie, die; -, -n 1. avariya, bir gä- Hefe, die; -, -n 1.maya, acıtma, balata;
minin vä ya täyyaränin qäzaya uõra- 2. nur. sg. (Bodensatz) xílt, torta; fig. die
masí ; 2. texniki täsisatín xarab olmasí. ~ des Volkes xalqín än aåaõí täbäqäsi.
Havarist, der; -en, -en qäzaya uõra- Heft, das; -(e)s, -e 1.däftär; 2. (e-r Zeit-
míå gäminin sahibi. schrift) sayí, nüsxä, nömrä; in ein ~
Haxe, die; -, -n maça. schreiben däftärdä yazmaq.
Hbf. = Hauptbahnhof märkäzi vaõzal. heften vt 1. sancaqlamaq; yapíådír-
h.c. = honoris causa fäxri. maq; 2. (Buchbinderei) baõlamaq, tik-
he! ey!, bura bax!. mäk; 3. den Blick/die Augen ~ göz dik-
Hebamme, die; -, -n mama, qabilä; mäk, diqqätlä baxmaq, gözünü zillä-
dial. äbä(çi). mäk (auf A/-ä); vr sich an j-s Fersen ~
bir käsä yapíåíb qopmamaq.
Hefter, der; -s, - (Mappe) dosya, qov-
luq.
heftig adj. 1. åiddätli, güclü, gurultulu,
qízõín, hiddätli; 2.(akut) åiddätli, käskin,
särt; aõír; 3. (unbeherrscht) äsäbi, hirsli;
~er Regen åiddätli yaõíå; ein ~er Mensch
äsäbi bir insan; j-n ~ schlagen bir käsi
bärk döymäk; F döåämäk; adv. hiddät-
lä.
Heftigkeit, die; - åiddät, bätärlänmä,
Heftklammer 347 heilsam
------------------------------------------------------------------------------------------------
hiddät; hirslilik, däliqanlílíq; qízõínlíq, míå, bütün, bütöv.
tündxasiyyätlilik, särtlik. Heiland, der; -(e)s Mäsih, Häzräti Ìsa.
Heftklammer, die; -, -n qísqac. Heilanstalt, die; -, -en 1. müalicäxana,
Heftpflaster, das; -s, - yapíåqanlí plas- sanatoriya; klinika (Süd. : klinik); 2.
tír, yara lenti, yara bandí. (psychiatrische) aõíl xästäxanasí .
Heftzwecke, die; -, -n xírda míx (Süd. Heilbad, das; -(e)s, -¨er müalicä sula-
: a. punez). rí pl.
Hege, die; - mühafizä, qoruma, qul- heilbar adj. müalicä ola bilän, saõa-
luq etmä. la bilän, älaclí, älacpäzir.
Hegemonie, die; -, -n üstünlük, aõalíq, heilbringend adj. saõladan, åäfaverici.
hegemonluq. heilen vt saõaltmaq, åefa vermäk,
hegen vt 1. (schützen) qorumaq, mü- saõlamlaådírmaq, därmän etmäk, ba-
hafizä etmäk; 2. (pflegen) -ä qulluq et- batlaådírmaq, älac tapmaq, älac elä-
mäk; -in qayõísína qalmaq; ~ und pfle- mäk (von D/-dän); vi saõalmaq, yax-
gen -ä häddän artíq qulluq etmäk; 3. åílaåmaq, åäfa tapmaq, babatlaåmaq,
(Absicht usw.) -i bäslämäk; e-n Wünsch eyiläåmäk, toxtamaq; (Narbe) bitiåmäk.
~ arzu etmäk; Misstrauen gegen j-n ~ heilend adj. åäfaverici, åäfabäxå.
kimäsä inanmamaq; Achtung für j-n ~ Heilerde, die; - åäfaverici torpaq.
bir käsä hörmät bäslämäk. heilfroh adj. F ~ sein çox mämnun
Heger, der; -s, - keåikçi. olmaq, çox razí olmaq.
Hehl, der u. das; -(e)s sirr, gizlätmä; Heilgymnastik, die; - fizyoterapi(ya),
kein(en) ~ machen aus D -i gizlätmämäk, saõaltmaq üçün edilän gimnastika
inkar etmämäk, gizli saxlamamaq. (Süd. : jimnastik).
Hehler, der; -s, - oõurluq malí alíb-sa- heilig adj. müqäddäs, pak; die ~e
tan. Schrift müqäddäs kitab.
Hehlerei, die; - jur. cinayäti gizlätmä. Heiligabend, der; -s, -e milad axåamí.
hehr adj. yüksäk, äzämätli; åärif. Heilige, der/die; -n, -n kilsä täräfindän
Heide¹, der; -n, -n dinsiz, kafir. müqäddäs tanínmíå bir åäxs, müqäd-
Heide², die; - çöl, otlaq, düzänlik. däs åäxs.
Heidekraut, das; -(e)s süpürgä kolu; heiligen vt müqäddäs saymaq.
gävän. Heiligtum, das; -s, -¨er müqäddäs yer,
Heiden... F dähåätli, çox. häräm, ziyarätgah.
Heidenangst, die; - dähåätli qorxu; e-e Heilkraft, die; -, -¨e saõaldící qüvvä.
~ haben çox qorxmaq. heilkräftig adj. saõaldící, åäfaverici,
Heidengeld, das; -(e)s fig. çox pul. åäfalí.
Heidentum, das; -s dinsizlik, kafirlik; Heilkraut, das; -(e)s, -¨er müalicä otu.
hist. cahiliyyät. Heilkunde, die; - tibb elmi, täbabät.
heidnisch adj. dinsiz, atteist. heillos adj. dähåätli, pis, dözülmäz; ein
heikel adj. 1. (wählerisch) müåkülpä- ~es Durcheinander anrichten qarma-qa-
sänd; 2. (e-e Angelegenheit usw.) çätin, ríåíq etmäk.
incä; e-e heikle Frage çätin bir sual. Heilmittel, das; -s, - med. dava-där-
Heil, das; -(e)s 1. saõlíq, salamatlíq, man, därman, äcza; älac, çarä.
xoåbäxtlik; 2. rel. nicat vermä, qurtu- Heilpraktiker, der; -s, - häkimlik edän,
luå, xilas etmä. ara häkimi, diplomsuz häkim; täbii
heil adj. saõlam, saõ, saõlíõí yerin- otlarla mualicä edän usta.
dä, äsän; er ist mit ~er Haut davon- Heilquelle, die; -, -n müalicä sularí.
gekommen saõ-salím qurtuldu; F äl-älä, heilsam adj. saõaldící, åäfalí, åäfave-
baå-baåa çíxdí; (Sache) xarab olma- rici; fig. xeyirli, faydalí.
Heilung 348 Heiratsschwindler
------------------------------------------------------------------------------------- -----------
Heilung, die; -, -en 1. saõalma, müali- Heimlichkeit, die; -, -en 1. nur sg. giz-
cä; yaxåílaåma, åäfa, babatlaåma. lilik, sirlilik; 2. (Geheimnis) sirr.
Heim, das; -(e)s, -e ev, mänzil; yurd. Heimlichtuer, der; -s, - sirr gizlädän,
heim adv. (nach Hause) evä, öz evinä. sirr vermäyän adam.
Heimarbeit, die; - evdä görülän iå, ev heimlichtun vi sirr vermämäk.
iåi; ev istehsalí. Heimreise, die; -, -n evä qayítma, vä-
Heimat, die; - vätän, doõma yurd; in tänä qayítma.
meiner ~ doõma yurdumda, vätänimdä. Heimspiel, das; -(e)s, -e (Sport) bir ko-
Heimatkunde, die; - ölkäåünaslíq. mandanín (timin) öz idman zalínda
heimatlich adj. vätän, doõma vätän. baåqa timä qaråí yaríåmasí.
heimatlos adj. vätänsiz, vätändaålíõí Heimstätte, die; -, -n yurd, yaåayíå ye-
olmayan åäxs; särsäria; ~ werden ava- ri, doõma yurd-yuva.
ra düåmäk, çöllärä düåmäk. heimsuchen vt 1. (Unglück usw.) baåí-
Heimatort, der; -(e)s, -e doõma yurd, na gälmäk; üz vermäk; 2. (einbrechen,
vätän, diyar. belästigen) soxulmaq, girmäk.
Heimatvertriebene(r), der u. die; -n, -n Heimsuchung, die; -, -en fälakät, mü-
yurdundan (vätänindän) qovulan. sibät, bäla.
heimbringen vt evä gätirmäk, evä çat- Heimtücke, die; - xäyanät, gizli kin;
dírmaq. xainlik, qərəzkarlıq.
Heimchen, das; -s, - zo. sisäk. heimtückisch adj. 1. (Mord usw.) xa-
Heimcomputer, der; -s, - ev kompyu- incäsinä, hiylägär, kinli, qäräzkar, qä-
teri. räzli, mäkrli; 2. (Krankheit) tählükäli.
Heimfahrt, die; -, -en evä qayítma; die heimwärts adv. evä , vätänä doõru.
~ antreten evä qayítmaq. Heimweg, der; -(e)s, -e evä (vätänä)
heimfinden vi evinin yolunu tapmaq, qayítma (yolu).
evini tapmaq. Heimweh, das; -s vätän häsräti, qärib-
heimgehen vi evä getmäk. sämä; ~ haben nach -in häsrätini çäk-
heimisch adj. 1. (inländisch) yerli, bura- mäk, qäribsämäk.
lí, daxili; 2. (wie zu Hause) evdäki kimi, heimzahlen vt äväz çíxmaq, qisas
vätändäki kimi, binäli; sich ~ fühlen özü- almaq; äväzini vermäk; j-m et. ~ bir
nü vätänindäki kimi (evindäki kimi) käsdän bir åeyin äväzini çíxmaq.
hiss etmäk, binälänmäk. Heinzelmännchen, das; -s, - ev iålärini
Heimkehr, die; - evä qayítma; vätä- görän cin (círtdan).
nä qayítma. Heirat, die; -, -en evlänmä, ärä gät-
heimkehren vi evä qayítmaq, vätänä mä, nikah, düyün.
qayítmaq. heiraten vt evlänmäk, ärä getmäk;
Heimkehrer, der; -s, - vätänä qayídan, arvad almaq; j-n ~ bir käs ilä evlän-
vätänä qayítmíå adam. mäk, bir käsä erä getmäk; fig. sie
heimkommen vi evä qayítmaq. heiratet nach Aserbaidschan qíz ärä
Heimleiter, der; -s, - ev müdiri. gedib, Azärbaycanda qalmaõa (yaåa-
heimleuchten vi : j-m ~ (tadelnd zurück- maõa) gedir.
weisen) kimisä qovmaq. Heiratsantrag, der; -(e)s, -¨e evlänmäk
heimlich adj. gizli, gizlincä, sirli, gö- täklifi.
rünmäz, xäbär-ätärsiz; adv. gizlincä, Heiratsanzeige, die; -, -n evlänmäk
xälvätcä, älalt(ín)dan, gözaltí, batindä, elaní (qäzetdä).
älaltínca, için-için, mährämanä; ~e Ab- heiratslustig adj. evlänmäk istäyän.
machung gizlicä sövdäläåmä; fig. ~ ein Heiratsschwindler, der; -s, - evlän-
Zeichen geben göz-qaå etmäk. mäk vädilä qadíndan pul alan fíríldaq-
çí, varlanmaq mäqsädilä evlänmä täk- aus ~em Himmel säbäbsiz.
lif edän åäxs. Heiterkeit, die; - åänlik ähval-ruhiyyä-
Heiratsurkunde, die; -, -n evlänmäk si, åän ähval-ruhiyyä, färäh, åadlíq, da-
haqda åähadätnamä. maq, deyib-gülmä, dilxoåluq, dübbälik;
Heiratsvermittler, der; -s, - elçi. ~ erregen åänlik gätirmäk, åänlik yarad-
Heiratsvermittlung, die; -, -en elçilik; maq, damaq vermäk, dübbälik etmäk.
evländirmä bürosu. heizbar adj. qízdírílan, isidilän.
heischen vt täkidlä täläb etmäk, is- heizen vt 1. qízdírmaq, isitmäk; 2.
rarla istämäk. (Ofen) yandírmaq; vi yanmaq, isti(lik)
heiser adj. boõuq, säsi batmíå; ich bin vermäk.
~ säsim batíb; sich ~ schreien säsi ba- Heizer, der; -s, - ocaqçí.
tana qädär qíåqírmaq. Heizkissen, das; -s, - elektrik yastíõí,
Heiserkeit, die; - boõuqluq, xíríltí, tut-elektrik balíåí.
qunluq. Heizkörper, der; -s, - radiator.
heiß adj. 1. çox isti; (Kinderspr.) cíz; Heizöl, das; -(e)s yanacaq yaõí.
Vorsicht, es ist ~! cíz, äl vurma! 2. (lei- Heizung, die; -, -en isitmä sistemi, qíz-
denschaftlich) alovlu, odlu; es ist ~ hava dírma sistemi, sufaj.
çox istidir; was ich nicht weiß, macht Hektar, das, u. der; -s, -e hektar.
mich nicht ~ bilmädiyim iåä qaríåma- Hektik, die; - häyäcan.
ram; ~e Zone isti quråaq; ~er Tip töv- hektisch adj.häyäcanlí, äsäbi; dözüm-
siyä, mäslähät; et. ~ machen bir åeyi süz; F ~es Moment darmacal, häyäcan-
qízdírmaq. lí vaxt.
heißblütig adj. alovlu, odlu. Held, der; -en, -en qähräman, igid, är.
heldenhaft adj. qähräman, igid, baha-
Heißhunger, der; -s bärk aclíq; ~ haben dír; adv. qähräman kimi, qährämanca-
nach.. birdän caní istämäk (bir åeyi), sína, igidcäsinä.
näfsi çäkmäk . Heldenmut, der; -(e)s qährämanlíq,
heißhungrig adj. çox ac, bärk ac. igidlik, åücaät.
heißlaufen vi techn. qízíåmaq, moto- Heldentod, der; -(e)s åähidlik, qährä-
run åiddätli qízíåmasí. mancasína hälak olma; den ~ sterben
åähid olmaq.
Heißluftgerät, das; -s, -e havaqízdíran, Heldentum, das; -s qährämanlíq, igid-
havaqízdírící. lik, hünär; ~ zeigen hünär göstärmäk.
Heißsporn, der; -s, -e macäraçí, avan- heldenmütig adj. qährämancasína,
türist, düåüncäsiz. märdanä, åücaätli.
heiter adj. 1. åän, färähli, sevindirici, Heldin, die; -, -nen qähräman(qadín).
åad, färähländirici, deyib-gülän, dilxoå,
istiqanlí; 2. (Wetter) açíq, buludsuz; fig.
räddüd etmäk.
Hemmungslos adj. maneäsiz; utan-
maz, çäkinmäk bilmäyän; adv.utanma-
dan, dayanmadan.
Hemmungslosigkeit, die; - utanma-
mazlíq; hörmätsizlik, sayõísízlíq.
hell adj. 1. iåíqlí, aydín; gäyan; 2. (Far-
Hengst, der; -es, -e zo. ayqír.
ben) açíq; ~blau açíq mavi; noch ~er
Henkel, der; -s, - qulp, dästäk.
açıqraq; 3. (Haar) sarí; 4. (Klang) gur,
henken vt asmaq, dara çäkmäk.
uca, zil; 5. fig.(intelligent) därrakäli,
Henker, der; -s, - cällad.
aõíllí, källäli; 6. (Bier) açíq; es wird ~
Henkersmahlzeit, die; -, -en ölümä
hava iåíqlanír (açílír).
mähkum edilmiåin son yemäyi.
hellblond adj. saríåín. Henna, das u. die; -(s) xína, hana, hä-
Hellas qädim Yunanistan, Ellada. na.
Helle, die; - aydínlíq, iåíqlíq. Henne, die; -, -n toyuq.
hellenisch adj. qädim Yunan. Hepatitis, die; -, -titiden med. qara ci-
Heller, der; -s, - 1. (kleine Münze) xírda yärin iltihabí.
pul; 2. fig. keinen lumpigen ~ haben bir her adv. bura, buraya, bu täräfä; von
qäpiyi olmamaq. außen ~ bayírdan, xaricdän; von dort ~
hellfarbig adj. açíq rängli. oradan; von oben ~ yuxarídan; von un-
hellglänzend adj. parlaq, åäfäqsaçan. ten ~ aåaõídan; von weit ~ uzaqdan;
hellgrün adj. açíq yaåíl. komm ~! bura(ya) gäl!; ~ damit! ver bu-
hellhörig adj. 1. (e-e Wohnung usw.) ra(ya)!; hin und ~ ora-bura, oyana-bu-
säs buraxan, säs keçirän; 2. fig. ayíq, yana; wie lange ist es her? nä qädär
sayíq; ~ werden ayíq olmaq. (müddät) olur? es ist drei Jahre ~ üç il
Helligkeit, die; - aydínlíq, åäfäq, iåíq. olur; es ist zwei Wochen ~, dass.. artíq iki
helllicht adj.: am ~en Tag günün gün- häftädir ki...; wo haben Sie das ~? bunu
orta çaõí. nä yerdän gätirmisiniz (almísíníz)?
hellrot adj. açíq qírmízí. herab adv. aåaõí, aåaõíya; von oben
hellsehen vi gäläcäyi görmäk, alämi- ~ fig. yuxarídan aåaõíya.
qeybdän xäbär vermäk. herabblicken vi xor baxmaq (auf A/-ä).
Hellseher, der; -s, - gäläcäyi görän, herabdrücken vt aåaõí salmaq, en-
alämi-qeybdän xäbär verän. dirmäk.
hellwach adj. lap ayíq; dimdiri. herablassen vt aåaõí salmaq, endir-
Helm, der; -(e)s, -e dämir papaq, dä- mäk; vr sich ~ zu Inf. -mäyä razí et-
bilqä. mäk; sich ~ zu antworten lütf edib cavab
Helsinki Helsinki. vermäk.
Hemd, das; -(e)s, -en 1. köynäk; 2. herablassend adj. kibrli.
(Unterhemd) alt köynäyi. herabsehen adj. xor baxmaq (auf A/-
hemdsärmelig adj. fig. säliqäsiz; pinti. ä).
Hemisphäre, die; -, -n yarímkürä. herabsetzen vt 1. endirmäk, äksilt-
hemmen vt (Bewegung) saxlamaq; ma- mäk; 2. (j-n) alçaltmaq, hörmätdän sal-
ne olmaq, çätinlik törätmäk. maq, aåaõílatmaq; 3. (Preis) endirmäk;
Hemmnis, das; -ses, -se maneä, ängäl, zu herabgesetzden Preisen endirilmiå qiy-
çätinlik, sädd. mätlärä.
Hemmung, die; -, -en längimä; çäkin- Herabsetzung, die; -, -en 1. endirmä,
mä; yubanma, täräddüd; dayandírma : aåaõí sal(ín)ma; 2. (Beleidigung) alçalt-
fig. ~ en haben çäkinmäk, utanmaq; tä- ma, hörmätdän salma, aåaõílatma.
herabsteigen 351 Herausforderung
------------------------------------------------------------------------------------------------
herabsteigen vi enmäk, aåaõí düå- gücü ilä irälilämäk.
mäk. heraufbeschwören vt bais olmaq, sä-
herabwürdigen vt alçaltmaq, hörmät- bäb olmaq.
dän salmaq. heraufkommen vt yuxarí çíxmaq.
Herabwürdigung, die; - hörmätsizlik, heraufsetzen vt (Miete usw.) yuxarí qal-
alçaltma, tähqir. dírmaq.
heran adv. iräli, bura(ya), yaxín, -ä heraufsteigen vi yuxarí qalxmaq, yu-
doõru; nur ~! yaxín gäl(in)!, buyur, bu- xarí çíxmaq.
yurun. heraufziehen vt yuxarí çäkmäk; vi
heranbilden vt tälim vermäk, yetiådir- (ein Gewitter usw.) yaxínlaåmaq.
mäk; vr sich ~ inkiåaf etmäk, özünü heraus adv. bayír(a), eåiyä, çölə; fig.
yetiådirmäk. ~ mit der Sprache! aõzíní aç daníå!.
heranführen vt gätirmäk, yaxínlaådír- herausarbeiten vt 1. göstärmäk, büru-
maq; j-n an et. (A) ~ bir käsi bir åeyä zä vermäk; müäyyänläåmäk; 2. (Ar-
yaxínlaådírmaq; bir åeyä adät vermäk; beitszeit) boå saatlarí doldurmaq; vi
bir yerä gätirmäk. sich ~ özünü güclä qurtarmaq (aus D/
herangehen vi yanaåmaq (an A/-ä). -dän).
heranholen vt yaxínlaådírmaq, yaxína herausbekommen vt 1. çíxartmaq; 2.
gätirmäk. (Restbetrag) pulun qalíõíní almaq, qalí-
herankommen vi çatmaq (an A/-ä); an õí almaq; fünf Euro ~ beå € geri almaq;
j-n ~ bir käs ilä görüåä bilmäk, bir käsä 3. (Geheimnis) öyränib bilmäk, tapmaq,
äli çatmaq. sirrini tapmaq.
heranlassen vt yanína buraxmaq. herausbilden vr sich ~ düzälmäk, ya-
heranmachen vr F sich an j-n ~ bir kä- ranmaq, formalaåmaq, täkamül etmäk.
sin qílíõína girmäk, bir käsä yapíåmaq herausbrechen vt síndíríb çíxartmaq;
(bir åey äldä etmäk üçün). vi qopmaq.
heranreichen vi çatmaq, yetiåmäk (an herausbringen vt 1. çíxartmaq; 2.
A/-ä). (Buch usw.) çíxartmaq, näår etmäk,
heranreifen vi yetiåmäk; ~ zu yetiåib därc etmäk; kein Wort ~ bir kälmä dä
... olmaq. olsun daníåmamaq.
heranrücken vi yaxínlaåmaq; an j-n herausfinden vt axtaríb tapmaq; fikir-
~ kimäsä yaxínlaåmaq, yanaåmaq. läåib tapmaq; vr sich ~ yolu tapmaq,
herantreten vi yanaåmaq, yaxínlaå- çíxíå yolu tapmaq, çíxmaq.
maq (an j-n/kimäsä). herausfallen vi çíxmaq, qopmaq, qo-
heranwachsen vi böyümäk, dirçälmäk, pub düåmäk.
yetiåmäk; ~ zu böyüyüb … olmaq. herausfiltern vt süzmäk, süzüb ayír-
Heranwachsende, der u. die; -n, -n ca- maq.
van, gänc; böyüyän näsil. herausfinden vt tapmaq.
heranwagen vr sich ~ (an A/-ä) -ä cä- herausfischen vt sudan çíxartmaq.
sarät etmäk, -ä cürät etmäk. Herausforderer, der; -s, - räqib; mey-
heranziehen vt 1. yanína çäkmäk; cälb dan oxuyan.
etmäk; cäzb etmäk; 2. (e-n Experten) is- herausfordern vt 1. (e-n Soprtler) ya-
tifadä etmäk; e-n Fachmann ~ mütäxäs- ríåa çaõírmaq, müsabiqäyä çaõírmaq;
sisi (iå bilän adamí) iåä cälb etmäk; 2. (provozieren) tährik etmäk; meydan
ustaya baå vurmaq; 3. (aufziehen) tärbi- oxumaq; fig. arínín yuvasína çöp uzat-
yä etmäk; böyütmäk. maq.
herauf adv. yuxarí(ya). Herausforderung, die; -, -en çaõíríå;
heraufarbeiten vr sich ~ qalxmaq, öz tährik, fitnä; meydan oxuma.
Herausgabe 352 herauswachsen
----------------------------------------------------------------------------------------------- -
Herausgabe, die; - 1. (Publikation) näår böyümäk.
etmä, buraxílíå, därc etmä; 2. jur. bu- herausnehmen vt çíxartmaq; vr sich
raxma, vermä, täslim etmä. viel ~ häddi (ölçünü) aåmaq, yersiz
herausgeben vt 1. vermäk, täslim et- häräkät etmäk.
mäk; 2. (Buch) näår etmäk, buraxmaq, herausplatzen vi 1. (lachen) yersiz
därc etmäk, çíxar(t)maq;3. (Geld) pulun gülmäk, öz-özünä gülmäk; 2. näyisä
qalíõíní qaytarmaq. yersiz demäk.
Herausgeber, der; -s, - näår edän, na- herausputzen vt bäzämäk, geyindir-
åir, näåriyyatçí; mäsul redaktor; bura- mäk; vr sich ~ bäzänib-düzälmäk.
xící. herausragen vi seçilmäk, färqlän-
herausgehen vi bayíra çíxmaq, eåiyä mäk (aus D/-dän).
çíxmaq; aus sich (D) ~ utanmaõí qíraõa herausragend adj. gözä çarpan; gör-
qoymaq, donu açílmaq. kämli, önämli.
herausgreifen vt tutub çíxartmaq, tu- herausreden vr sich ~ boyun qaçírt-
tub almaq. maq, bähanä gätirmäk.
heraushaben 1. (Fleck usw.) tämizlä- herausreißen vt çäkib çíxartmaq, qo-
mäk, silmäk; 2. (die Lösung) tapmaq; 3. partmaq; fig. xilas etmäk (j-n aus et./ bir
(ermitteln) axtaríb tapmaq. käsi bir åeydän).
heraushalten vt qaríåmamaq; ich herausrücken vt 1. (Geld) xärclämäk,
möchte mich aus diesem Streit ~ män bu vermäk; 2. (mit der Wahrheit) häqiqäti
davaya qaríåmaq istämiräm. meydana qoymaq; 3. (mit der Sprache)
heraushelfen vi kömäk etmäk, kömäk açíqcasína daníåmaq.
edib xilas etmäk (aus D/-dän). herausrufen vt çaõírmaq.
herausholen vt çíxartmaq; das Letzte herausrutschen vi 1. (Geld aus der Ta-
aus sich (D) ~ var gücünü iåä salmaq. sche)cibindän çíxmaq; 2. (e-e Äußerung)
herauskommen vi 1. çíxmaq; 2. (Buch) aõzíndan qaçírtmaq, qäfildän çíxmaq.
çapdan çíxmaq, näår olmaq; 3. (Ge- herausschinden vt zähmätlä älä ke-
heimnis) üzä çíxmaq, aåkar olmaq; es çirmäk, zähmätlä almaq.
kommt nichts dabei heraus bundan heç herausschlagen vt 1. vurub çíxartmaq;
bir näticä çíxmaz. çírpmaq; 2. (Geld usw.) pul çíxartmaq,
herauskriegen vt 1. çíxartmaq; 2. (die qazanmaq; möglichst viel ~ mümkün
Lösung) tapmaq. qädär çox qazanmaq.
herauskristallisieren vr fig. sich ~ herausschneiden vt käsib çíxartmaq.
üzä çíxmaq, aåkar olmaq, bälli olmaq herausspringen vi síçramaq, yerindän
(aus D/-dän). çíxmaq; fig. qazanc gätirmäk; was
herauslassen vt 1. buraxmaq; 2. en- springt für mich dabei heraus? bundan
dirmäk (aus D/-dän). mänä nä çíxar? (qalar?).
herauslaufen vi 1. bayíra yüyürmäk, herausstellen vt eåiyä qoymaq, eåiyä
eåiyä qaçmaq, qaçíb çíxmaq; 2. axíb çíxarmaq, göstärmäk; vr sich ~ aåkar
tökülmäk. olmaq, mälum olmaq, üstü açílmaq,
herauslocken vt aldadíb almaq; alda- büruzä çíxmaq, bilinmäk, hasil olmaq.
díb eåiyä (bayíra) çíxartmaq; j-n ~ bir herausstrecken vt 1. eåiyä çíxartmaq;
käsi aldadíb eåiyä çíxarmaq; et. aus j-m 2. (Zunge) dil göstärmäk, dil çíxartmaq.
~ 1. bir åeyi (zadí) bir käsdän qo- herausstreichen vt 1. çíxartmaq, sil-
partmaq; 2. (Geheimnis) aõzíndan söz mäk;2. fig. özünü täriflämäk, öyünmäk.
almaq. heraussuchen vt seçmäk (aus D/-dän).
herausmachen vt (Fleck) tämizlämäk; herauswachsen vi böyümäk, boy at-
vr sich ~ yaxåílaåmaq, gözälläåmäk, maq.
herauswinden 353 herhalten
------------------------------------------------------------------------------------------------
herauswinden vi sich ~ yaxasíní qur- hereinfallen vi 1. düåmäk, yíxílmaq;
tarmaq. 2. (betrogen werden) aldanmaq (auf/ -ä).
herausziehen vt çäkib çíxartmaq. hereinführen vt j-n ~ bir käsi içäri(yä)
herb adj. 1. (Wein) aõízqamaådírící, gätirmäk.
büzüådürücü; 2. fig. ací; ~es Schicksal hereingehen vi içäri(yä) girmäk.
ací tale. hereinholen vt içäriyä gätirmäk; H qa-
herbei adv. bura, buraya, bu täräfä zanc gätirmäk, mänfäät vermäk.
herbeieilen vi täläsik gälmäk, yüyürüb hereinkommen vi içäri(yä) girmäk;
gälmäk. F H täzä mal gätirmäk (tädarük
herbeiführen vt fig. (verursachen) -ä etmäk).
säbäb olmaq, törätmäk. hereinlassen vt içäri(yä) buraxmaq.
herbeireden vt (Schwierigkeiten usw.) hereinlegen vt fig. aldatmaq.
yaratmaq, oyatmaq. hereinschauen vi F baå çäkmäk (bei
herbeirufen vt çaõírmaq, harylamaq, j-m/ bir käsä).
qíåqíraraq çaõírmaq. hereinschneien vi 1. F qäfildän gir-
herbeischaffen vt gätirmäk; tämin et- mäk; 2. es schneit herein içäriyä qar gä-
mäk, tädarük etmäk. lir.
herbeisehnen vt -in gälmäsini arzula- herfahren vi dalínca (ardínca) getmäk
maq, -in yaxínlaåmasíní arzulamaq. (hinter j-m / bir käsin); vt j-n ~ bir käsi
herbeiwünschen vt s. herbeisehnen. gätirmäk (miniklä).
herbemühen vt bir käsin gälmäsini xa- Herfahrt, die; -, -en : auf der ~ gälir-
hiå etmäk; vr sich ~ zähmät çäkib gäl- kän, gäländä (miniklä).
mäk. herfallen vi atílmaq, daraåmaq (über
Herberge, die; -, -n mehmanxana; ge- A/-in üstünä).
cälämäk yeri. herführen vi (j-n) gätirmäk; was führt
herbestellen vt yanína çaõírmaq, dä- Sie her? nä üçün buraya gälmisiniz?,
vät etmäk. siz hara, bura hara?
herbeten vt äzbärdän demäk. Hergang, der; -(e)s, - (Ablauf) gediå,
herbitten vt gälmäyi xahiå etmäk; j-n hadisälärin gediåi.
~ bir käsin gälmäsini xahiå etmäk. hergeben vt 1. vermäk, qaytarmaq;
herbringen vt gätirmäk. gib mir bitte das Buch wieder her! xahiå
Herbst der; -(e)s, -e payíz, güz, xä- ediräm kitabí mänä qaytar! (ver)!; 2.
zan; im ~ payízda. (Vorteile usw.) vermäk, gätirmäk; vr
Herbstferien die/pl. (Schule)payíz tätili. sich ~ zu -ä razílíq vermäk.
herbstlich adj. payíz. hergebracht adj. adät, märsum; än`-
Herd, der; -(e)s, -e 1. ocaq, pilätä; 2. änävi.
fig. märkäz, mänbä, yuva. hergehen vi 1. getmäk; hinter j-m ~ bir
Herde, die; -, -n sürü, ilxí. käsin dalínca (arxasínca) getmäk; ne-
Herdentier, das; -e(s), -e sürü heyvaní. ben j-m ~ bir käslä yanaåí getmäk; 2.
herein adv. içäriyä, içäri; ~! buyurun!, über j-n ~ bir käsi mäzämmät etmäk,
gälin içäri!. bir käsin äleyhinä daníåmaq, bir käsi
hereinbitten vt içäri(yä) dävät etmäk, pislämäk.
buyurun demäk. hergeholt adj. häqiqätä uyõun olma-
hereinbrechen vi 1. gälmäk, yaxínlaå- yan, doõruya oxåamayan.
maq; 2. (Unglück) üz vermäk, baåína herhaben vi : F wo hast du das her? bu-
gälmäk. nu hardan aldín? (tapdín?).
hereinbringen vt içäri(yä) gätirmäk; F herhalten vt fig. für et. ~ -in zärärini
yerini doldurmaq. çäkmäk, -in cäzasíní çäkmäk; als et. ~
herhören 354 herüber
------------------------------------------------------------------------------------------------
müssen bir åeyin äväzindä olmaq, bir Herrenartikel, die/pl. kiåi mallarí.
åeyin yerinä olmaq. herrenlos adj. yiyäsiz, sahibsiz.
herhören vi qulaq vermäk. Herrentoilette, die; -, -n kiåilär tuale-
Hering, der; -s, -e siyänäk balíõí. ti (ayaqyolu).
herkommen vi gälmäk; komm sofort Herrgott, der; -s tanrí, allah.
her! bu däqiqä (hämän) buraya gäl!; ~ Herrgottsfrühe : in aller ~ sähär tez-
(von) -dän ämälä gälmäk; törämäk; wo dän, qaranlíqda, xoruz banlamadan.
kommen Sie her? haradan gälirsiniz?, herrichten vt düzältmäk, hazírlamaq.
haralísíz?. Herrin, die; -, -nen xaním; sahibä.
herkömmlich adj. adät, märsum; än- herrisch adj. amiranä; särt.
änävi. herrlich adj. äzämätli, äla, åahanä.
Herkunft, die; - 1. (Abstammung) äsl, Herrlichkeit, die; - äzämät, calal, eh-
soy, näsäb, boy, äsl-näsäb, kök; 2. tişam.
mänåä, qaynaq, gälmä. Herrschaft, die; -, -en 1. hakimiyyät,
Herkunftsland, das; -(e)s, -¨er vätän. hökmdarlíq, xaqanlíq; sahiblik; aõalíq;
herlaufen vi qaçíb (yüyürüb) gälmäk; 2. (Regierung) iqtidar; 3. (Macht) qüdrät;
hinter j-m ~ bir käsin dalínca qaçmaq. meine ~en! xanímlar vä aõalar! (cä-
herleiten vt 1. (Resultat) näticäländir- nablar!, bäylär!).
mäk; 2. (Wort) düzälmäk (von, aus D/- herrschaftlich adj. tämtäraqlí, åahanä,
dän); vr sich ~ düzälmäk, gälmäk (von, äzämätli, ehtiåamlí.
aus D/-dän). herrschen vt hökmranlíq etmäk, ha-
hermachen vt : et. ~ yaxåí täsir etmäk, kim olmaq, aõalíq etmäk, hökmran ol-
xeyirli olmaq; F das Geschenk macht et- maq (über A/-ä).
was her hädiyyä yaxåí täsir qoyur; vr herrschend adj. 1. hökmran, hakim; 2.
sich ~ 1. (über et.) giriåmäk, baålamaq; (regierend) iqtidardakí.
2. (über j-n) pislämäk; tänqid etmäk, Herrscher, der; -s, - hökmdar, padåah,
üstünä atílmaq. hakim, hökmran, xaqan.
hermetisch adj. kip; ~ abschließen kip Herrscherhaus, das; -es, -¨er xanädan.
baõlamaq. Herrscherin, die; -, -nen qadín hökm-
hernach adv. bundan sonra, sonra. dar.
hernehmen vt almaq, götürmäk; et. ir- herrschsüchtig adj. hakimiyyät sevän,
gendwo ~ bir åeyi bir yerdän götürmäk. hakimiyyätä can atan, räyasätpäräst.
hernieder adv. aåaõí, aåaõíya. herrühren vi ämälä gälmäk, törä-
Heroin, das; -s heroin. mäk (von D/-dän).
heroisch adj. qährämanlíqla, qährä- hersagen vt äzbärdän demäk.
mancasína, märdliklä. hersehen vi (buraya) baxmaq.
Heroismus, der; - qährämanlíq. herstammen vt gälmäk (von D/-dän).
Heros, der; -, Heroen qähräman. herstellen vt buraxmaq, istehsal et-
Herpes, der; - med. uçuq. mäk, bärpa etmäk, hazírlamaq, çíx-
Herr, der; -n, -en 1. aõa, cänab, bäy; ar(t)maq, düzältmäk.
2. (Besitzer) sahib, yiyä, ärbab; 3. (Gott)
Tanrí, Allah; mein ~! möhtäräm aõa;
meine ~en! hörmätli aõalar!, cänablar!; Herstellung, die; - düzältmä, istehsal
~ Präsident cänab prezident; sein eige- etmä (edilmä), hazírlama, qurulma,
ner ~ sein müstäqil olmaq, fig. öz äli, öz qayírma; bärpa etmä.
baåí olmaq; e-r Sache (G) ~ werden bir Herstellungskosten die/pl. istehsal
åeyä hakim olmaq; ~ Ali Äli aõa. xärcläri pl.
Herrenanzug, der; -(e)s, -¨e kiåi paltarí. herüber adv. buraya, bu täräfä; hier ~!
herüberbringen 355 herunterhauen
------------------------------------------------------------------------------------------------
bu täräfä!, buraya! . herumlungern vi tänbällik etmäk, otu-
herüberbringen vt bu täräfä gätirmäk. rub durmamaq.
herüberholen vt bu täräfä gätirmäk. herumreden vt sözün nä olduõunu
herüberkommen vi bu täräfä keçmäk. demämäk, haåiyä getmäk (çíxmaq).
herum adv. 1. ätrafínda, ätrafda; 2. herumreichen vt äldän-älä vermäk,
F (etwa) täqribän, ..yaxín; um j-n/et. ~ gäzdirib paylamaq.
ätrafínda; um 2 Uhr ~ saat iki ätrafínda; herumschlagen vr sich ~ döyüåmäk,
hier ~ bu yerlärdä, bu täräflärdä; falsch dalaåmaq.
~ tärsinä, tärs täräfä; rechts ~! saõ älä herumschnüffeln vi F casusluq etmäk;
dön!, saõa dön!. burnunu här yerä soxmaq.
herumärgern vr sich ~ -ä hirslänib herumschreien vi närä çäkmäk, qíå-
durmaq. qírmaq, dov götürmäk, dov çäkmäk.
herumbringen vt (Zeit) keçirmäk. herumsprechen vr sich ~ yayílmaq,
herumbummeln vi härlänmäk, fírlan- aõízdan aõíza dolaåmaq (deyilmäk);
maq. wie es sich herumspricht deyilänlärä gö-
herumdrehen vt çevirmäk, döndär- rä.
mäk; sich ~ dönmäk, çevrilmäk, devril- herumstehen vi ortada (arada) dur-
mäk, çönmäk; sich im Kreis ~ härlän- maq, durub baxmaq.
mäk, dolanmaq. herumstoßen vt F j-n ~ bir käs ilä pis
herumdrucksen vi F udqunmaq, de- räftar etmäk, pis davranmaq.
mäyä söz tapmamaq. herumtragen vi daåímaq, daåíyíb
herumerzählen vi här yerä yaymaq, aparmaq; fig. mit sich ~ (Problem usw.)
här yerdä demäk. därdinä därman tapmamaq.
herumfahren vt gäzdirmäk, dolandír- herumtreiben vr sich ~ avara gäzmäk.
maq; vi dolanmaq, gäzmäk (miniklä); Herumtreiber, der; -s, - avara; fig. F
um et. ~ ätrafíní dolanmaq (miniklä). gäzäyän.
herumfragen vi här yerdän soruåmaq. herumwickeln vt sarímaq, dolamaq.
herumführen vi gäzdirmäk, dolandír- herumwühlen vi eåälämäk, qurda-
maq; j-n in der Stadt ~ bir käsi åähärdä lanmaq.
gäzdirmäk (dolandírmaq). herumzeigen vt här yerdä göstär-
herumgehen vi 1. (in der Stadt) gäz- mäk, här käsä göstärmäk.
mäk; ätrafíní gäziåmäk; 2. (Zeit) keç- herunter adv. aåaõí, aåaõíya; ich bin
mäk; 3. (Gerücht) yayílmaq; ein Ge- mit den Nerven ganz ~ çox äsäbiyäm,
rücht geht herum bir åayiä yayílíb. äsäblärim xarabdír.
herumhängen vi 1. asílíb qalmaq; 2. herunterbringen vt aåaõí aparmaq,
(in der Kneipe usw.) vaxtíní keçirmäk. endirmäk, düåürtmäk.
herumirren vi (z.B. im Wald) itmäk. herunterfallen vi düåmäk, yíxílmaq;
herumkommandieren vt ara vermä- heruntergefallen / gefallen düåük.
dän ämr vermäk, komanda vermäk, heruntergehen vi azalmaq; enmäk,
(j-n/bir käsä). düåmäk.
herumkommen vi 1. dolanmaq, gäzib heruntergekommen adj. 1. düågün,
dolanmaq; 2. (um et.) yaxasíní qurtar- päriåan; 2. (schäbig) yazíq, bädbäxt.
maq. herunterhandeln vt (daníåíb) qiymäti
herumkriegen vt F razí salmaq, baåa aåaõí salmaq (azaltmaq,); den Preis um
salmaq, älä almaq. 5 Euro ~ (daníåíb) qiymäti 5 € aåaõí
herumlaufen vi gäzmäk, dolanmaq. salmaq.
herumliegen vi F ortada (arada) qal- herunterhauen vt F j-m e-e ~ bir kä-
maq, tökülüb qalmaq. si åillälämäk (sillälämäk).
herunterholen 356 herziehen
------------------------------------------------------------------------------------------------
herunterholen vi 1. endirmäk, yuxarí- hervorrufen vt 1. (bewirken) törätmäk,
dan götürmäk; 2. (Flugzeug) vurub sal- -ä säbäb olmaq; 2. (Schauspieler) säh-
maq. näyä çíxarmaq.
herunterkommen vi 1. aåaõí enmäk, hervorstechen vi gözä çarpmaq.
düåmäk, enmäk; 2. (körperlich) düå- hervorstechend adj. gözäçarpan.
günläåmäk, gücdän düåmäk; 3. (finan- hervortreten vi 1. (aus dem Versteck)
ziell) var-yoxdan çíxmaq; 4. (verfallen) çíxmaq, ortaya çíxmaq; 2. (zu sehen
tänäzzül etmäk; xarab olmaq. sein) görünmäk, gözä çarpmaq; 3. (sich
herunterladen EDV endirmäk. zeigen) özünü göstärmäk; ariz olmaq,
herunterlassen vt endirmäk, burax- ämälä gälmäk, ärsäyä gälmäk.
maq. hervortun vr sich ~ (als, durch/olaraq,
heruntermachen vt 1. endirmäk; 2. F -lä) özünü göstärmäk.
(scharf kritisieren) bir käsin abríní ver- herwagen vr sich ~ gälmäyä cäsarät
mäk, bir käsi hörmätdän (abírdan, dä- etmäk.
yärdän) salmaq ; 3. (entfernen) üzärin- Herz, das; -ens, -en 1. üräk, qälb; ba-
dän götürmäk, üstündän götürmäk. õír; insaf, märhämät; 2. (Zentrum) mär-
herunterputzen vt F j-n ~ bir käsi yeri- käz;3. (Kartenspiel) qírmízí toxmaq; 4.
nä oturtmaq; bir käsä töhmät vermäk. (Mut) cäsarät, üräk, cürät, qíyma; 5.
herunterrasseln vt äzbärdän demäk, (Gemüt) könül, ruh, can; kein ~ haben
bülbül kimi demäk (oxumaq). daåüräkli olmaq, baõrí daåa dönmäk;
herunterschlucken vt udmaq; e-e Be- sein ~ ausschütten üräyini boåaltmaq,
leidigung ~ tähqiri udmaq. därd-dil etmäk, därdläåmäk; sich ein ~
heruntersein vi : mit den Nerven ~ fassen üräklänmäk, cürätlänmäk; et. auf
äsäbläri xarab olmaq. dem ~en haben üräyi dolu olmaq, ürä-
herunterspielen vi F bir åeyin ähäm- yindä bir söz olmaq; F j-m das ~ bre-
iyyätini az göstärmäk. chen bir käsin qälbini síndírmaq; ein ~
herunterwirtschaften vt (e-e Firma) und eine Seele sein älbir-dilbir olmaq, bir
var-yoxdan çíxarmaq, iflas etmäk. qälbdä yaåamaq, canbir olmaq, dilbir
hervor adv. bayíra, eåiyä, iräli(yä), olmaq; übers ~ bringen et. zu tun qíy-
önä. maq; aus vollem ~en can-dildän.
hervorbrechen vi birdän-birä üzä çíx- Herzanfall, der; -(e)s, -¨e üräkkeçmä,
maq, qäflätän görünmäk. üräktutma.
hervorbringen vt hasil etmäk; yarat- Herzbeschwerden, die/pl. üräk aõrísí.
maq, vücuda gätirmäk; doõmaq. Herzchen, das; -s, - äzizim, caním.
hervorgehen vi 1. (als Sieger) qalib çíx- herzen vt baõrína basmaq, qucaqla-
maq; 2. (als Folge) olmaq, näticä ver- maq.
mäk, meydana gälmäk; 3. (ersichtlich herzensgut adj. mehriban.
sein) açíq-aydín görünmäk. Herzenslust, die; - : nach ~ (caní, kön-
hevorheben vt näzärä çatdírmaq, lü) istädiyi qädär.
ähämiyyätlä qeyd etmäk, vurõulamaq, Herzenswunsch, der;-(e)s üräk arzusu.
xüsusilä qeyd etmäk. herzergreifend adj. riqqätli, täsirli.
hevorholen vt çíxartmaq (et. aus/dän). Herzfehler, der; -s, - med. üräk qüsuru.
hevorragen vi 1. (nach draußen ragen) Herzflimmern das; -s üräk çírpíntísí
iräli çíxmaq; 2. (auffallen) seçilmäk, (döyüntüsü).
färqlänmäk. herzförmig adj. üräk åäklindä.
hevorragend adj. mümtaz, seçilmiå, herzhaft adj. 1. güclü; 2. (würzig u.
dahi, dahiyanä, görkämli; täkrarolun- kräftig) doydurucu, qidalí.
maz, xariqül'adä. herziehen vt et. ~ bir åeyi yaxína çäk-
Herzinfarkt 357 Hexenschuss
------------------------------------------------------------------------------------------------
mäk; hinter sich (D) ~ çäkib gätirmäk; Hetzrede, die; -, -n tährikçilik nitqi.
vi über j-n ~ bir käsin haqqínda pis da- Heu, das; -(e)s quru ot; Geld wie ~ ha-
níåmaq. ben çox pulu olmaq, saman kimi pulu
Herzinfarkt, der; -(e)s, -e üräk säktä- olmaq.
si, infarkt, üräkpartlamasí. Heuboden, der; -s, -¨ samanlíq; sa-
Herzklopfen, das; -s üräk döyüntüsü man anbarí.
(çírpíntísí). Heuchelei, die; -, -en ikiüzlülük, riya-
herzkrank adj. üräk xästäsi, üräk xäs- karlíq, saxtalíq, tülkülük.
täliyi olan. heucheln vi riyakarlíq etmäk, ikiüzlü-
Herzleiden, das; -s, - üräk xästäliyi. lük etmäk, özünü tülkülüyä vurmaq.
herzlich adj. sämimi, mehriban; üräk- Heuchler, der; -s, - ikiüzlü adam, riya-
dän; ~e Grüße sämimi salamlar; ~ will- kar.
kommen! xoå gälmisiz! adv. (sehr) çox, heuchlerisch adj. ikiüzlü, riyakar(ca-
son däräcä artíq; üräkdän, sämimi- sína).
qälbdän; ~ empfangen baõíra basmaq. heuen vi ot biçib qurutmaq.
Herzlichkeit, die; - sämimilik, sämi- Heuer, die; -, -n mar. ämäk haqqí.
miyyät, mehribanlíq. heuer adv. bu il.
herzlos adj. 1. (grausam) rähmsiz, daş- heuern vt (Schiff) kirä etmäk.
ürəkli, insafsíz; 2. (gefühllos) duyõusuz, Heuernte, die; -, -n ot çalímí; ot yíõímí.
hissiz. Heugabel, die; -, -n yaba.
Herzlosigkeit, die; - duyõusuzluq, daş- heulen vi 1. (Tier) ulamaq; 2. (Wind)
ürəklilik, insafsízlíq; fig. haqsízlíq. víyíldamaq; 3. (weinen) aõlamaq, åivän
Herzmassage, die; -, -n med. üräk ma- qoparmaq, bozlamaq; 4. (Sirene) çal-
sají. maq; fig. es ist zum Heulen mäyus edici
Herzog, der; -s, -¨e u. -e hersoq. bir väziyyätdir, kädärländirici bir du-
Herzschlag, der; -(e)s, -¨e 1. üräk vur- rumdur.
masí; 2. med. üräk iflicindän ölmä, heurig adj. builki.
üräkpartlamasí. Heuschnupfen, der; -s med. ot zökämi
herzu adv. bura(ya), bu täräfä. (qízdírmasí).
herzzerreißend adj. üräksízladící, Heuschrecke, die; -, -n zo. çäyirtkä,
üräkparçalayan. çäkirgä, çäkirtkä.
heterogen adj. müxtälifcinsli, ayrícins- heute adv. bu gün; veralt. älyövm; ~
dän, heterojen, müxtälifnövlü. Abend bu axåam; ~ Morgen bu sähär;
Hetze, die; -, -n 1. (Eile) täläsmä, qa- ab ~ bu gündän; ~ in acht Tagen bir häf-
ça-qov; 2. nur sg. (Verunglimpfung) qís- tädän sonra, bis ~ bu günä qädär, bu
qírtma, tährik, ara vurma, qízíådírma. günä cän.
hetzen vt 1. (ein Tier auf j-n) qísqírt- heutig adv. bugünkü; müasir; bis auf
maq; 2. (jagen) qovmaq, qovalamaq; den ~en Tag bu günä qädär, bu günä
tährik etmäk; fig. täläsmäyä mäcbur cän.
etmäk; vr sich ~ täläsmäk. heutzutage adv. indiki zamanda, in-
Hetzer, der; -s, - fig. tährikçi; fintnä- diki vaxta, bu gün.
kar, araqízíådíran, aravuruåduran, qı- Hexe, die; -, -n cadugär, sehrbaz,
zışdırcí, salíådírící. äfsunçu; äcuzä.
Hetzerei, die; -, -en täläsiklik, äcälä. hexen vi cadugärlik etmäk.
Hetzjagd, die; -, -en 1. gämiådirmä, Hexenkessel, der; -s, - 1. cähännäm;
qovalama; 2. fig. (Eile) täläsmä; fig. 2. (Durcheinander) qarma-qaríåíqlíq.
e-e ~ auf j-n veranstalten bir käsä qaråí Hexenschuss, der; -es, -¨e med. bel aõ-
tährik etmäk. rísí, bel sancísí, qulunc.
Hexerei 358 Hilfsverb
------------------------------------------------------------------------------------------------
Hexerei, die; -, -en cadugärlik; ovsun- rü; buna aid, buna.
çuluq, sehrbazlíq, äfsunçuluq; cadu, hierzulande adv. burada, bizdä, bu öl-
ovsun, äfsun. kädä.
Hieb, der; -(e)s, -e zärbä; ~e versetzen hiesig adj. buralí; yerli, buradakí; ~e
zärbä endirmäk; fig. (Anzüglichkeit) ki- Voraussetzungen buradakí åärayit.
nayä, işarə, eyham; F ~e pl. kötäk. hieß s. heißen.
hielt s. halten. hieven vt yuxarí qaldírmaq, yuxarí
hier adv. burada, bura, bäri; ~ bin ich çäkmäk.
buradayam; komm hierher! gäl buraya!; high adj. damaõí kök, särxoå.
~ entlang! buradan!, bu yoldan!; von ~ Hightech, das; -(s) u. die; - yüksäk
an buradan baålayaraq, buradan; wes- texnika.
sen Platz ist hier? bura kimin yeridir? Hilfe, die; -, -n kömäk, yardím, imdad,
hieran adv. bunda; buradan; ~ ist kein dästäk, färäc, dad, haray, mädäd,
wahres Wort bunun bir kälmäsi dä älaman, hamilik; F hov; (heimliche ~)
doõru deyil. älaltí; mit ~ ..kömäk ilä; äli ilä; zu ~!
Hierarchie, die; -, -n silsilävi, silsilä Kömäyä!; um ~ rufen kömäyä çaõír-
märatib, hierarxi(ya), (Süd. : hieraråi). maq, imdad dilämäk, haray çäkmäk,
hierauf adv. 1. bunun üstündä, bu- dad çäkmäk, däxil düåmäk; zu ~ kom-
nun üzärindä; 2. (danach) sonra, bun- men D -in kömäyinä gälmäk, imda-
dan sonra. dína çatmaq, harayína çatmaq, dada
hieraus adv. bundan; ondan; buradan. gälmäk, haya yetmäk; F hova çatmaq;
hierbei adv. bu qäziyyädä, bu halda; ohne ~ kömäksiz; fig. j-n (dringend) um
bununla älaqädar olaraq. seine ~ bitten birisinä äl açmaq.
hierbleiben vi burada qalmaq. Hilfeleistung, die; -, -en kömäk etmä,
hierdurch adv. bunun vasitäsilä, bu- yardím göstärmä, dästäklämä.
nunla; ~ teilen wir Ihnen mit, dass... bu- Hilferuf, der; -(e)s, -e imdad säsi, kö-
nunla bildirmäk istäyirik ki... . mäk istämä, istimdad, färyad, älaman,
hierfür adv. bunun üçün. haray.
hiergegen adv. buna qaråí. hilflos adj. kömäksiz, çaräsiz, älacsíz,
hierher adv. buraya, bura, bäri; bis yardímsíz, naälac, aciz; çaåbaå.
~ buraya qädär, buraya can; komm ~! Hilflosigkeit, die; - yardímsízlíq, ça-
gäl buraya!; fig. das gehört nicht ~ räsizlik, naälaclíq, acizlik, adamsízlíq,
bunun mätläbä däxli yoxdur; schau çaåbaålíq.
hierher! bäri (buraya) bax!. hilfreich adj. 1. kömäyä hazír; 2.
hierin adv. bunda; bu iådä. (nützlich) faydalí, mänfäätli, xeyirli.
hiermit adv. bununla, bu väsilä ilä. Hilfsaktion, die; -, -en kömäk, kömäk
hierlassen vt burada buraxmaq. yetirmä, yardím göstärmä.
hiernach adv. bundan sonra; bunun Hilfsarbeiter, der; -s, - kömäkçi; åa-
üçün, buna görä, bu säbäbä. gird.
Hieroglyphe, die; -, -n heroqlif. hilfsbedürftig adj. kömäyä ehtiyací
hierüber adv. bu haqda; bunun üs- olan.
tündän, bunun üzärindä. hilfsbereit adj. kömäyä hazír.
hierum adv. : ~ geht es nicht mövzu Hilfskraft, die; -, -¨e kömäkçi.
bu deyil. Hilfsmittel, das; -s, - väsait, kömäkçi
hierunter adv. bunun altínda, bunun väsait, med. çarä; därman.
altína. Hilfsquelle, die; -, -n kömäk mänbäyi,
hiervon adv. bundan; buradan. väsait mänbäyi.
hierzu adv. bunun üçün, bundan öt- Hilfsverb, das; -s, -en gr. kömäkçi fel.
Hilfszeitwort 359 hinausgehen
------------------------------------------------------------------------------------------------
Hilfszeitwort, das; -(e)s kömäkçi fäl. onun xahiåinä cavab olaraq; ~ und her
Himbeere, die; -, -n bot. moruq. gerissen sein qärara gälmämäk; ganz ~
Himbeersirup, der; -s, -e moruq doåa- sein (von/-ä) valeh olmaq, heyran
bí (åiräsi). olmaq.
Himbeerstrauch, der; -(e)s, -¨er moruq hinab adv. aåaõí(ya); üzüaşağı.
kolu. hinabgehen vi enmäk.
Himmel, der; -s, - göy, fäläk, ärå; am ~ hinabführen vi (Weg) aåaõí getmäk,
göydä; im ~ behiåtdä, cännätdä; unter aåaõí enmäk, aåaõí aparmaq .
freiem ~ açíq havada; aus heiterem ~ hinabsteigen vi enmäk, aåaõí düåmäk.
qäfildän, birdän, gözlänilmädän, sä- hinabstürzen vi yíxílmaq, düåmäk.
bäbsiz; den ~ auf Erden haben çox xoå hinan adv. yuxarí, yuxaríya.
yaåamaq; sich wie im siebten ~ fühlen hinarbeiten vi (auf et.) bir åeyä çat-
özünü bäxtävär hiss etmäk, özünü gö- maq üçün çalíåmaq, bir åeyä nail ol-
yün yeddinci qatínda hiss etmäk ; F du maq üçün älläåmäk.
lieber ~! iåä bax!; um ~s Willen 1. Allaha hinauf adv. yuxarí(ya).
xatir, Allah yolunda; 2. (Ausruf des Er- hinaufarbeiten vr sich ~ 1. güclä yu-
schreckens) Allah göstärmäsin!, ästäõ- xarí qalxmaq; 2. (beruflich) yüksälmäk,
furullah! yuxaríya çíxmaq.
himmelblau adj. göyrängli, mavi, göy. hinaufbringen vt yuxarí(ya) aparmaq.
Himmelfahrt 1. (christlich) uruc; 2. hinaufgehen vi yuxarí (ya) çíxmaq,
(Mohammeds) merac. qalxmaq.
Himmelsfahrtkommando, das; -s, -s hinaufklettern vi dírmaåmaq, dírma-
intihar dästäsi. åíb çíxmaq, dírmanmaq.
himmelhoch adj. 1. göylärä qädär; 2. hinaufsetzen vt (Preise) artírmaq.
(sehr) çox, lap çox. hinaufsteigen vt yuxarí çíxmaq, qalx-
Himmelreich, das; -(e)s cännät, be- maq.
hiåt. hinauftragen vi yuxarí(ya) aparmaq
himmelschreiend adj. (Ungerechtigkeit) (daåímaq).
dähåätli. hinaufziehen vt yuxarí çäkmäk.
Himmelskörper, der; -s, - göy cismi. hinaus adv. eåiyä, bayíra; zum Fenster
Himmelsrichtung, die; -, -en üfüq isti- ~ päncärädän eåiyä; darüber ~ bundan
qamäti. älavä; ~ mit dir! çíx eåiyä (bayíra); wo-
himmelweit adj. çox uzaq; ein ~er rauf wollen Sie ~? mäqsädiniz nädir?,
Unterschied yerlä göy arasí qädär färq. istäyiniz nädir? auf Jahre ~ illär müd-
himmlisch adj. 1. göy, sämavi; 2. dätinä, illär boyu; geh raus! çíx bayíra!
(herrlich) çox gözäl, äla, näfis. hinausbefördern vt qovmaq, bayíra
hin adv. 1. (räumlich) ora, o täräfä, çíxartmaq.
o yana; 2. (zeitlich) o zamana, o vaxta; hinausbegleiten vt (Gast) yola sal-
3. (Weg) keçmäk, getmäk; ein paar Tage maq, müåayiät etmäk.
~, und niemand denkt mehr daran bir ne- hinausekeln vi F j-n ~ (aus) bir käsi
çä gün keçdikdän sonra, här åey yad- bir åeydän qaçírtmaq, zähläsini apar-
dan çíxar; 4. ~ sein (kaputt sein) xarab maq.
olmaq, korlanmaq; ~ und her ora-bura; hinausfahren vt (mit dem Auto) çíxíb
o täräfä-bu täräfä, iräli-geri; ~ und getmäk; vi (über et.) çíxmaq, keçmäk;
wieder härdän bir, bäzän, arabir; zum über das Ziel ~ (Sport) finiådän çíxmaq;
Winter ~ qíåa doõru; wo willst du ~ ? häddi aåmaq.
hara getmäk istäyirsän?; ~ und zurück hinausfliegen vi çíxmaq; F qovulmaq.
gediå-gäliå; gedib-gälmä; auf s-e Bitte ~ hinausgehen vi 1. çíxmaq, getmäk;
hinauslaufen 360 hineinziehen
------------------------------------------------------------------------------------------------
2. (über et.) çox olmaq, artíq olmaq; içärisindän; das ganze Jahr ~ bütün il är-
das geht über sein Aufgabengebiet hinaus zindä (boyunca); die ganze Nacht ~ sä-
bu onun väzifä daxílíndän çíxír; 3. häräcän, bütün gecä.
(Fenster usw.) -ä baxmaq, -ä çíxmaq. hinein adv. içinä, içärisinä; ..can,
hinauslaufen vi 1. eåiyä qaçmaq, ..cän, -däk, -kimi; ~ ins Bett! gir yataõín
bayíra yüyürmäk; 2. (auf et.) çatmaq, .. içinä!; bis in die Gegenwart ~ indiyä ki-
ilä näticälänmäk. mi; bis tief in die Nacht ~ sabahacan.
hinausposaunen vt (e-e Information) hineindenken vr sich ~ in A -i täsäv-
dünyaya yaymaq. vür etmäk; sich in j-s Lage ~ özünü bir
hinausschieben vt (e-e Entscheidung) käsin yerinä qoymaq.
baåqa vaxta keçirtmäk, täxirä salmaq. hineindrängen vt dürtmäk, zorla sox-
hinausschießen vi 1. sürätlä eåiyä (ba- maq, dürtälämäk; vr sich ~ in A -ä so-
yíra) qaçmaq; 2. (übers Ziel) keçmäk, xulmaq, -ä täpilmäk, -ä dürtülmäk.
çíxmaq. hineinfinden vr sich ~ in A -ä adät
hinausschmeißen vt F qovmaq, eåi- etmäk, -ä alíåmaq.
yä salmaq. hineinfressen vt fig. (Trauer, Wut) içi-
hinauswachsen vi aåmaq, keçmäk; ~ ni yemäk, udmaq.
über -i aåmaq, -i keçmäk. hineingehen vi girmäk, daxil olmaq.
hinauswagen vr sich ~ çíxmaõa cäsa- hineingeraten vi bir åeyin içinä düå-
rät etmäk (aus/-dän). mäk, istämädän bir mäsäläyä qaríå-
hinauswerfen vt 1. qovmaq, eåiyä maq, ayaõí çäkilmäk.
salmaq; 2. (Geld) eåiyä atmaq. hineinknien vr fig. sich ~ diqqätlä
hinauswollen vi 1. çíxmaq istämäk; mäåõul olmaq (in A/ bir åey ilä).
2. (auf et.) mäqsädi olmaq; worauf will hineinlassen vt içäri buraxmaq, içäri
er hinaus? onun mäqsädi nädir?. qoymaq.
hinausziehen vt çäkib çíxartmaq; vr hineinleben vi : in den Tag ~ günü ba-
sich ~ uzanmaq; täxirä düåmäk. åa vurmaq.
hinauszögern vt täxirä salmaq, uzat- hineinlegen vt 1. içinä qoymaq, yer-
maq, geri atmaq. läådirmäk; 2. (j-n) aldatmaq.
Hinblick : im ~ auf A münasibätlä, hineinreden vi j-m in A ~ bir käsin iåi-
...näzärdä tutaraq, münasibätdä. nä qaríåmaq.
hinbringen vt 1. gätirmäk; 2. (fertig- hineinreiten vt fig. (j-n) bir käsi iåä
bringen) bacarmaq, etmäk; 3. (Zeit) ke- salmaq, bir käsi käläyä salmaq.
çirmäk. hineinschlittern vi fig. käläyä düå-
hinderlich adj. maneäli; j-m ~ sein bir mäk, düåmäk.
käsä ängäl olmaq. hineinstechen vt batírmaq, soxmaq.
hindern vt 1. -ä ängäl olmaq; 2. (j-n an hineinstecken vt soxmaq, batírmaq (in
et.) mane olmaq (an D/kimäsä, nädä- A/-ä).
sä). hineinsteigern vr sich ~ in A; güclän-
Hindernis, das; -ses, -se maneä, än- dirmäk, çoxaltmaq; sich in e-e Wut ~
gäl, çätinlik, mane, maneçilik, iågil, gir, qäzäblänmäk, qäzäb halína çatmaq.
arizä; sädd; bänd-bärä pl.; ~e aus dem hineinstellen vi qoymaq, içinä qoy-
Wege schaffen maneäläri aradan qal- maq.
dírmaq; ohne ~ ängälsiz, mäneäsiz. hineinströmen vi içinä axmaq.
hindeuten vi iåarä etmäk (auf A/-ä), hineintun vt içinä qoymaq.
göstärmäk (-i). hineinwachsen vt (in e-e Rolle) layiq
Hinduismus, der; - induizm. olmaq.
hindurch adv. arasíndan, ortasíndan, hineinziehen vt içinä çäkmäk, qaríå-
hinfahren 361 hinreißen
------------------------------------------------------------------------------------------------
dírmaq (in A/-ä); j-n in e-e Sache ~ bir mä taktiki.
käsi bir iåä qaríådírmaq (çäkmäk); vi hinhauen vt 1. (et.) bir yerä atmaq;
-ä daåínmaq. 2. F (seine Arbeit) iåindän äl çäkmäk,
hinfahren vi getmäk (miniklä); vt gö- iåini buraxmaq; 3. F (e-n Aufsatz) tez
türmäk, aparmaq (miniklä). yazmaq, diqqätsiz yazmaq; vi 1.(schla-
Hinfahrt, die; -, -en gediå, getmä. gen) vurmaq; mit dem Hammer ~ çäkic-
hinfallen vi yíxílmaq. lä vurmaq; 2. F (klappen) düzälmäk,
hinfällig adj. 1. (schwächlich) äldän baå tutmaq; das haut nicht hin bu ol-
düåmüå, zäif; 2. (gegenstandslos) qüv- maz; vr sich ~ F (zum Schlafen) uzan-
vädän düåmüå, etibarsíz; äsassíz. maq.
Hinflug, der; -(e)s, -¨e : auf dem ~ uçar- hinhören vt qulaq vermäk, dinlämäk.
kän, gedärkän (täyyarä ilä). hinhocken vr : sich ~ çömbäläräk otur-
hinfort adv. indidän, bundan sonra. maq.
hinführen vt bälli bir yerä aparmaq hinken vi axsamaq.
(götürmäk); vi (Weg) çatmaq, getmäk; hinkend adj. axsaq, topal; ein ~er
wo soll das noch ~? bunun axírí hara Vergleich yersiz müqayisä.
gedir? hinkommen vi 1. gälmäk, gälib çat-
hing s. hängen. maq, varmaq, düåmäk wo kommt das
Hingabe, die; - 1. (Opferwilligkeit) fä- hin? bunun yeri haradír?; 2. (genügen)
dakarlíq; 2. (Treue) sädaqät, sadiqlik; 3. çatmaq, kifayät etmäk.
(Ausdauer) dözüm, inad, qeyrät; mit ~ hinkriegen vt bacarmaq, öhdäsindän
özünü fäda edäräk, özünü qurban gälmäk; F j-n wieder ~ bir käsi yenä
edäräk. saõaltmaq.
Hingang, der; -(e)s, -¨e ölüm, väfat. hinlangen vi 1. -ä älini uzatmaq; tut-
hingeben vt 1. vermäk; 2. (opfern) qur- maq; 2. (ausreichen) çatmaq, kifayät
ban etmäk; vr sich ~ D özünü häsr et- etmäk.
mäk; sich j-m ~ bir käsä täslim olmaq. hinlänglich adj. lazími qädär, kifayät,
hingebungsvoll adj. fädakar, can(ín)- kifayätländirici.
dankeçän. hinlegen vt qoymaq; vr sich ~ uzan-
hingegen adv. lakin, amma; äksinä. maq.
hingehen vi 1. bir yerä getmäk; wo hinleiten vt -ä istiqamät vermäk.
gehst du hin? hara gedirsän?; 2. (Zeit) hinlenken vt s. hinleiten.
keçmäk; et. ~ lassen äfv etmäk, güna- hinnehmen vt 1. (akzeptieren) qäbul et-
híndan keçmäk. mäk; 2. (ertragen) dözmäk, säbir et-
hingehören vi bir yerä mänsub olmaq; mäk; ich kann das nicht ~ män buna dö-
bir yerin olmaq; wo gehört das hin? bu- zä bilmäräm.
nun yeri haradír?. hinneigen vt (zu et.) bir åeyä tämayü-
hingeraten vi bir yerä gälib çatmaq. lü olmaq.
hingerissen adj. -ä valeh, -ä heyran. Hinneigung, die; - tämayül.
hingezogen : sich ~ fühlen zu -ä cäzb hinreichen vt vermäk, çatdírmaq; vi
olmaq, -ä çäkilmäk, meylli olmaq (zu (genügen) kifayät etmäk, çatmaq, çatíå-
D/-ä). maq.
hinhalten vt 1. uzatmaq, vermäk; gös- hinreichend adj. kifayät qädär, lazími
tärmäk; 2. (j-n ) saxlamaq, längitmäk, qädär, kafi.
gecikdirmäk. Hinreise, die; -, -n s. Hinfahrt.
hinhaltend adj. aldadící. hinreißen vt 1. dartíb almaq; 2. (be-
Hinhaltetaktik, die; -, -en längitmä geistern) ruhlandírmaq, häyäcana gä-
(gözlämä) taktiki (taktikasí), gecikdir- tirmäk; 3. sich ~ lassen (von Gefühlen)
hinreißend 362 Hinterland
----------------------------------------------------------------------------------------------- -
özündän çíxmaq, qízmaq. mäsäläni häll etmäk; ~ et. kommen bir
hinreißend adj. valehedici, heyranedi- åeyin mahiyyätini käåf etmäk; sich ~ j-n
ci, cäzbedici. stellen bir käsä arxa çíxmaq (olmaq).
hinrichten vt edam etmäk. hinter² adj. dal, arxa, daldakí, arxa-
Hinrichtung, die; -, -en edam. dakí; sich in die ~ste Reihe stellen än
hinschauen vi baxmaq. daldakí sírada durmaq.
hinscheiden vi ölmäk, väfat etmäk. Hinterbein, das; -(e)s, -e (bei Tieren)
hinschleppen vt sürüyüb çäkmäk; vr dal ayaq; fig. sich auf die ~ stellen /set-
sich ~ sürünmäk, sürünä-sürünä get- zen müqavimät göstärmäk; çalíåmaq.
mäk. Hinterbliebene, der u. die; -n, -n mär-
hinschmeißen vt 1. yerä atmaq; 2. F humun yaxín qohumu.
(Arbeit) äl çäkmäk, buraxmaq. hinterbringen vt gizli xäbär vermäk
hinsetzen vt oturtmaq, äyläådirmäk, (j-m/bir käsä).
qoymaq; vr sich ~ oturmaq, äyläåmäk, hintereinander adv. 1. bir-birinin ar-
domuåmaq. dínca, bir-birinin dalínca; 2. (ununter-
Hinsicht, die; -, -en cähät, baxím, mü- brochen) arasí käsilmädän, dönmädän;
nasibät; in dieser ~ bu baxímdan, bu arakäsilmäz, arasíz, dalbadal.
cähätdän; in politischer ~ siyasi baxím- hintere(r, -s) adj. dal, daldakí; son-
dan; in ~ auf -in baräsindä, -in haq- rakí; axíríncí; am ~n Ende än axírda,
qínda; in jeder ~ här cähätdän, här än dalda; das ~ Zimmer daldakí otaq.
baxímdan. Hintereingang, der; -(e) s, -¨e arxa qa-
hinsichtlich präp. G -in baräsindä, -in pí.
haqqínda, ...baxímíndan; uyõun ola- hinterfragen vi -i soruåmaq.
raq, ... görä, …nöqteyi-näzärindän. Hintergedanke, der; -ns, -n gizli mäq-
hinstellen vt 1. qoymaq, bir yerä qoy- säd, gizli fikir.
maq; 2. j-n / et. ~ als.. bir käsi /bir åeyi hintergehen vt aldatmaq.
..kimi göstärmäk; vr sich ~ bälli bir Hintergrund, der; -(e)s, -¨e arxa plan;
yerdä durmaq; sich ~ als.. özünü ..kimi in den ~ drängen yaddan çíxartmaq;
täqdim etmäk. fig. kök, äsil säbäb; sich im ~ halten
hinstrecken vt (Hand) uzatmaq; vr gözä çarpmamaq, diqqäti özünä cälb
sich ~ uzanmaq. etmämäk, kölgädä qalmaq.
hinstürzen vi 1. yíxílmaq; 2. (zu et.) hintergründig adj. müämmalí.
qaçmaq; atílmaq; er stürzte zur Tür hin Hinterhalt, der; -(e)s, -e pusqu, güd-
o qapíya täräf qaçdí. mäk yeri, gizlänmäk yeri, maríq, girä-
hintansetzen vt etina etmämäk, say- vä, dalda, dalda-bucaqda, daldalana-
mamaq, ehmal etmäk. caq; fig. duzaq; aus dem ~ arxadan,
hintanstellen vt sonraya buraxmaq, daldan.
ehmal etmäk. hinterhältig adj. mäkrli, pis niyyätli.
hinten adv. dalda, arxada; von ~ dal- hinterher adv. dalínca, ardínca, dalí-
dan, arxadan; nach ~ dala, geriyä, ar- sí(n)ca; sonradan, daldan.
xaya. hinterherkommen vi sonradan gäl-
hintenherum adv. fig. gizli, gizli yollar- mäk; ardínca (dalínca) gälmäk.
la. hinterherlaufen vi -in dalínca qaç-
hintenrum adv s. hintenherum. maq.
hinter¹ präp. D ...dalínda, ...arxasín- Hinterhof, der; -(e)s, -¨e arxa häyät.
da, …ardínda; dalínca; ~ dem Fahrer Hinterkopf, der; -(e)s, -¨e peysär; et.
sitzen åoferin dalínda (arxasínda) otur- im ~ haben baåqa bir fikri dä olmaq.
maq; dala, arxaya; et. ~ sich bringen bir Hinterland, das; -(e)s içäri bölgä, ar-
hinterlassen 363 hinwegkommen
------------------------------------------------------------------------------------------------
xa yer, arxa cäbhä. hinüberfahren vt o taya keçirtmäk,
hinterlassen vt 1. (testamentarisch) mi- aåírmaq (miniklä).
ras qoymaq; dädämalí qoymaq; 2. (zu- hinüberreichen vt çatdírmaq, uzat-
rücklassen) qoymaq; e-e Spur ~ iz bu- maq.
raxmaq. hinüberschaffen vt s. hinüberbringen.
Hinterlassenschaft, die; -, -en miras; hinübertragen vt (o biri taya) daåí-
dädämalí, qoyub-getmä. maq.
Hinterlassung, die; - girov (qoyma); hinüberwechseln vi o biri taya keç-
unter ~ von (od. G) girov qoyma åärtilä. mäk.
hinterlegen vt ämanät qoymaq. hin und her adv. ora-bura, dala-qa-
Hinterlegung, die; -, -en ämanät; gi- baõa, gäl-get; F nach langem Hin und
rov. Her uzun mübahisädän (söhbätdän)
Hinterlist, die; - hiylä, mäkr, däsisä, sonra.
xainlik, nadürüstlük, çoxbilmiålik. hin- und herpendeln : er pendelt täg-
hinterlistig adj. hiylägär, mäkrli, qä- lich zwischen Täbriz und Ardabil hin und
räzkar, nadürüst, qäräzli, fändgir, gor- her o här gün Täbrizlä Ärdäbil ara-
eåän, bic, cüvällaõí, çoxbilmiå; F dodu; síndakí yolu gälib gedir.
düyäläkbaz, hälläm-qälläm, lov, küpä- Hinundhergelaufe, das; -s gäl-get.
girän; adv. hiylägärcäsinä, xaincäsinä. hin- und herwerfen vt o täräfä-bu tä-
Hintermann, der; -(e)s, -¨er 1. arxada räfä atmaq.
duran; 2. (e-s Putsches usw.) tährikçilär, hinunter adv. aåaõí, aåaõíya.
fitnäçilär, araqízíådíranlar pl. hinunterbringen vt düåürmäk, aåa-
Hintern, der; -s, - F dal, arxa; vulg. õí(ya) endirmäk.
göt. hinuntergehen vi aåaõí(ya) enmäk,
Hinterrad, das; -(e)s, -¨er arxa täkär, aåaõí düåmäk; die Treppen ~ gehen pil-
dal täkär. läkäni (pilläläri) enmäk.
hinterrücks adv. daldan; gizlicä. hinunterlassen vt endirmäk.
Hinterseite, die; -, -n arxa (dal) täräf, hinunterschlucken vt udmaq.
dal, dalísí. hinunterspülen vt udmaq (içäcäklä).
hinterste adj. än arxa; am ~n Ende än hinunterstürzen vt 1. yíxmaq, devir-
arxada, än dalda. mäk; 2. (Getränk) täläsik içmäk; vi yí-
Hinterteil, das; -(e)s, -e dal, dal täräf; xílmaq, düåmäk.
F göt. hinwagen vr sich ~ bir yerä getmäyä
Hintertreffen (in e-m Wettbewerb) ins cäsarät etmäk.
~ kommen/geraten dala qalmaq, dalí Hinweg, der; -(e)s, -e yol, gediå yolu;
düåmäk, pis väziyyätä düåmäk. auf dem ~ oraya gedärkän.
hintertreiben vt mane olmaq, ängäl hinweg adv. känara, o yana; ~ mit dir!
olmaq, häyata keçirilmäsinä mane ol- çäkil!, çäkil get!; über j-n / j-s Kopf ~ bir
maq. käsdän heç soruåmadan; darüber bin
Hintertür, die; -, -en dal (arxa) qapí. ich ~ bu mätläbi keçib-getmiåäm.
hinterwärts adv. dala, geriyä. hinweggehen vi fig. (nicht beachten)
hinterziehen vt (Staatsgelder, Steuern) ähämiyyät vermämäk, göz yummaq
yemäk, vermämäk, ixtilas etmäk. (über A/-ä).
Hinterziehung, die; -, -en ixtilas. hinweghelfen vt yardímçí (kömäkçi)
hintun vt -ä qoymaq, yerläådirmäk. olmaq (j-m über et./bir käsä nädäsä).
hinüber adv. o täräfä, o taya. hinwegkommen vi fig. dözmäk (über
hinüberbringen vt o taya götürmäk, A/-ä); -in öhdäsindän gälmäk; nicht ~
keçirtmäk. können über (A) -ä dözä bilmämäk.
hinwegsehen 364 hobeln
------------------------------------------------------------------------------------------------
hinwegsehen vi fig. göz yummaq (über pis xäbär.
A/-ä). Hirn, das; -(e)s, -e beyin, dimaõ.
hinwegsetzen vt (über ein Hindernis) Hirngespinst, das; -(e)s, -e xäyal, xül-
atílmaq; vr sich ~ ähämiyyät vermä- ya.
mäk, fikir vermämäk (überA/-ä). Hirnhaut, die; - med. beyin qiåasí.
Hinweis, der; -es, -e 1. iåarä; göstäriå; hirnlos adj. beyinsiz, aõílsíz.
2. (Anzeichen) älamät, niåanä; dälil; hirnrissig adj. säfeh, aõílsíz, axmaq.
ima; e-n ~ geben bir käsin diqqätini nä- Hirnschlag, der; -(e)s, -¨e beyin säk-
yä isä cälb etmäk; e-n ~ erhalten xäbär täsi, beyinä qan sízma.
almaq. Hirntumor, der; -s, -en beyin åiåi.
hinweisen vt iåarä etmäk (auf A/-ä); hirnverbrannt adj. säfeh, axmaq, dä-
qeyd etmäk, duydurmaq, äsaslan(dír)- li, beyinsiz.
maq, bildirmäk, (j-n auf A/bir käsä bir Hirsch, der; -(e)s, -e ceyran; geyik.
åeyi ). Hirschkuh, der; -, -¨e maral.
hinweisend adj. ~es Fürwort gr. iåa- Hirse, die; - bot. darí.
rä äväzliyi. Hirt, der; -en, -en çoban.
Hinweisschild, das; -(e)s, -er iåarä löv- Hirte, der; -n, -n 1. çoban; 2. rel. häz-
häsi; istiqamät lövhäsi. räti Ìsa.
Hinweistafel, die; -, -n s. Hinweisschild. hissen vt 1. bayraq qaldírmaq; 2.
hinwerfen vt 1. atmaq, tullamaq; 2. (Segel) yelkäni çäkmäk.
(Worte) sözarasí demäk, söz atmaq; 3. Historie, die; -, -n tarix.
(Arbeit) buraxmaq, äl çäkmäk; 4. (Skiz- Historiker, der; -s, - tarixçi.
ze) qarasíní çäkmäk; vr sich ~ yíxíl- historisch adj. tarixi.
maq. Hit, der; -(s), -s mus. gün mahnísí.
hinwollen vi F -ä getmäk istämäk. Hitze, die; - 1. istilik, çox (bärk) isti,
Hinz ~ und Kunz här käs, här kim. härarät; 2. fig. häyäcan; in der ~ des Ge-
hinziehen vt 1. bir yerä çäkmäk, sü- fechts qízõín çaõínda, häyäcan içindä.
rümäk; 2. (zeitlich) uzatmaq, sürün- hitzebeständig adj. istiyä davamlí.
dürmäk; vi daåínmaq; vr sich ~ uzan- hitzefrei adj. istiyä görä tätil; die Kin-
maq, sürmäk; sich hingezogen fühlen zu der haben ~ uåaqlarín mäktäbi istiyä
-ä çäkilmäk, -ä cäzb olmaq. görä tätildädirlär.
hinzielen vi mäqsäd qoymaq, hädäf Hitzegrad, der; -(e)s, -e istilik däräcäsi.
tutmaq. Hitzewelle, die; -, -n istilik, bürkü.
hinzufügen vt qoåmaq, älavä etmäk, hitzig adj. 1. (Mensch) hirsli, tez hirs-
älavälätmäk. länän; 2. (Debatte) åiddätli, härarätli,
hinzukommen vi 1. (zu Person) qoåul- qízõín.
maq; 2. (zu et.) älavä edilmäk; hinzu Hitzkopf, der; -(e)s, -¨e tez hirslänän.
kommt, dass.. bu da var ki... hitzköpfig adj. hirsli.
hinzusetzen vt älavä etmäk, älavälät- Hitzschlag, der; -(e)s, -¨e gün vurmasí.
mäk; vr sich ~ yanínda oturmaq. H-Milch, die; - uzun müddät qalan
hinzutreten vi qoåulmaq, yanína gäl- süd, tez xarab olmayan süd.
mäk. hob s. heben.
hinzutun vt s. hinzufügen. Hobby, das; -s, -s bir käsin än çox sev-
hinzuzählen vt hesaba älavä etmäk, diyi sahä, maraq, häväskarlíq.
hesaba qatmaq. Hobel, der; -s, - rändä.
hinzuziehen vt (Experten) mäslähätläå- Hobelbank, die; -, -¨e yonma däzga-
mäk, daníåmaq. hí, rändälämä däzgahí.
Hiobsbotschaft, die; -, -en bäd xäbär, hobeln vt rändälämäk.
Hobelspäne 365 hochkrempeln
------------------------------------------------------------------------------------------------
Hobelspäne, der/pl. yonqar. frekans.
hoch, höher; höchst- adj. 1. uca, hün- Hochgebirge, das; -(e)s, - uca daõlar
dür; 2. (unerreichbar) älyetmäz, älçat- silsiläsi.
maz; 3. böyük, çox; aliyä; 4. (Strafe) hochgehen vi 1. yuxarí(ya) getmäk,
aõír; das Haus ist 10 Meter ~ evin on yuxaríya çíxmaq; 2. (Bombe) partla-
metr hündürlüyü var; F das ist mir zu maq; 3. (wütend werden) özündän çíx-
~ buna aõlím çatmír, baåa düåmüräm; maq, qäzäblänmäk; 4. (Teig) gälmäk;
in hohem Maße yüksäk däräcädä; Hän- fig. (verhaftet werden) yaxalanmaq,
de ~! älläri qaldír!; Kopf hoch! baåíní häbs edilmäk; j-n ~ lassen bir käsi älä
dik saxla; fünf ~ 3 beåin kubu. vermäk.
Hoch, das; -s, -s 1. ura!, yaåasín ...!; hochgelegen adj. uca; daõüstü.
2. (Wetter) yüksäk hava täzyiqi. hochgemut adj. åad vä arxayín.
Hochachtung, die; - därin hörmät, say- Hochgenuss, der; -es, -¨e böyük häzz,
õí; alle ~! yaåa!, yaåasín!, saõ ol! . böyük läzzät.
hochachtungsvoll adv. därin hörmät- hochgesteckt adj. fig. böyük; ~e Ziele
lä, sayõílarla. böyük mäqsädlär, böyük hädäflär.
hochaktuell adj. çox aktual. hochgestellt adj. fig. yüksäk rütbäli
Hochamt, das; -(e)s rel. märasim. (mämur vä s.); veralt. äzimmüååan.
hocharbeiten vr sich ~ (çalíåíb) özünü hochgestimmt adj. (Publikum) färähli,
yüksäk däräcäyä çatdírmaq. åad.
Hochbau, der; -s, -ten yüksäk tikinti; hochgestochen adj. tämtäraqlí, bä-
Hoch- und Tiefbau yerüstü vä yeraltí ti- zäkli; iddialí.
kinti. hochgewachsen adj. ucaboylu.
hochbegabt adj. yüksäk qabiliyyätli, hochgradig adj. son däräcä, fövqäl`-
çox bacaríqlí. adä.
hochberühmt adj. tanínmíå. hochhalten vt 1. yuxarí saxlamaq;
hochbetagt adj. yaåí keçmiå. 2. (Bräuche usw.) yüksäk qiymätländir-
Hochbetrieb, der; -(e)s än qízõín vaxt; mäk, täqdir etmäk, äziz tutmaq.
es herrschte ~ basabas idi. Hochhaus, das; -es, -¨er uca bina, çox-
hochbringen vt 1. yuxarí(ya) apar- märtäbäli ev.
maq; yüksältmäk, canlandírmaq; 2. hochheben vt yuxarí(ya) qaldírmaq,
(kranke) saõaltmaq; ayaõa qaldírmaq; qalxízmaq, qavzamaq.
3. hirsländirmäk, özündän çíxartmaq. hochherzig adj. alicänab, märd.
Hochburg, die; -, -en fig. märkäz; is- hochjubeln vt F göylärä qaldírmaq,
tehkam. tärifini göylärä ucaltmaq.
Hochdeutsch, das; -(s) Alman ädäbi hochkant(ig) adv. yanakí; fig. ~ hin-
dili. auswerfen qovmaq, çíxartmaq.
Hochdruck, der; -(e)s yüksäk täzyiq; hochkarätig adj. 1. yüksäk äyarlí;
fig. mit ~ arbeiten çox iti iålämäk. 2. adlí-sanlí, mäåhur.
Hochebene, die; -, -n yayla. hochkommen vi 1. (Treppe) yuxarí
hocherfreut adj. çox åad, çox mäm- çíxmaq; 2. (aus e-m Sessel) qalxmaq; 3.
nun (über A/-dän). (in die Höhe kommen) yüksälmäk; 4.
hochfahrend adj. mütäkäbbir, dikbaå, (gesund werden) saõalmaq, yaxåílaå-
lovõa. maq; 5. es kommt mir hoch üräyim qal-
hochfliegend adj. fig. yüksäkdän uçan. xír.
Hochform, die; - Sport än yaxåí väz- Hochkonjunktur, die; - iqtisadín yax-
iyyätdä. åí väziyyäti; älveriåli åärait.
Hochfrequenz, die; -, -en el. yüksäk hochkrempeln vt çírmalamaq (çirmä-
Hochland 366 Hochverrat
------------------------------------------------------------------------------------------------
lämäk). hündür;das ~e Haus än uca ev;2.(größt-)
Hochland, das, -(e)s, -¨er yayla; yük- än böyük; adv. (sehr) än son, än axírín-
säklik. cí, son däräcä, böyük, qayät; ~ gefähr-
hochleben: j-n ~ lassen vt bir käsä lich son däräcä tählükäli; es ist ~e Zeit
yaåasín demäk; er lebe hoch! yaåasín!. son däräcä zäruridir (äsl vaxtídír).
hochmodern adj. çox modalí, däbdä Hochstapelei, die; -, -en özünü oldu-
olan, olduqca müasir. õundan çox zängin vä ya mälumatlí
Hochmut, der; -(e)s täkäbbür, qürur, göstärmä, adamaldatma, gopculluq,
lovõalíq, ağzıyellilik, qudurõanlíq, kibr. åiåirtmä, böyütmä.
hochmütig adj. lovõa, täkäbbürlü, ağ- Hochstapler, der; -s, - fíríldaqçí, gäl-
zıyelli, mäõrur, qudurõan, aõzíhavalí, di-gedär, macäraçí, gopcu.
dambat; qürurla.
hochnäsig adj. täkäbbürlü, dikbaå, Höchstgeschwindigkeit, die; -, -en än
forslu; ~ werden özünü uca tutmaq. yüksäk (yuxarí) sürät.
hochnehmen vt qucaõa almaq; fig. Höchstgrenze, die; -, -n än son hädd.
j-n ~ bir käsi älä salmaq. Höchstleistung, die; -, -en 1. (Sport) än
Hochofen, der; -s, -¨ domna peçi. yüksäk müväffäqiyyät, rekord; 2.
Hochparterre, das; -s, -s birinci mär- techn. än yüksäk randíman/
täbä. performans, än yüksäk güc.
hochprozentig adj. yüksäk däräcäli. Höchstmaß, das; -es än son däräcä,
hochrechnen vt ilk hesablamaq. maksimum (an D/bir åeyin).
Hochrechnung, die; - (z.B. bei Wahlen) höchstmöglich adj. än yüksäk, müm-
ilk hesablama, täxmin hesabí. kün olan qädär.
Hochruf, der; -(e)s, -e alqíå säsi, yaåa-
sín säsi.
Hochsaison, die; -, -s fäslin än qízõín
vaxtí.
hochschätzen vt çox hörmät etmäk,
yüksäk qiymätländirmäk.
Hochschätzung, die; -, -en därin hör-
mät, ehtiram, sayqí. höchstpersönlich adj. çox åäxsi.
hochschaukeln vt böyütmäk, åiåirtmäk; Höchstpreis, der; -es, -e än yüksäk
fig. sich (gegenseitig) ~ bir-birini hirslän- qiymät; än yüksäk mükafat.
dirmäk, bir-birini äsäbiläådirmäk. Höchststand, der; -(e)s, -¨e än yüksäk
Hochschule, die; -, -n ali mäktäb. säviyyä, än yüksäk däräcä.
Hochschullehrer, der; -s, - ali mäktäb höchstwahrscheinlich adv. çox ehti-
müällimi. malla, çox ehtimal ki.
hochschwanger adj. doõmaõína az Hochtouren, die/pl. : auf ~ än yüksäk
qalmíå. güc ilä, än yüksäk randímanla, çox
Hochsommer, der; -s, - yayín qízõín sürätlä; auf ~ laufen än yüksäk sürätlä
vaxtí; im ~ yayín ortasínda. iålämäk (irälilämäk).
Hochspannung, die; - el. yüksäk gär- hochtrabend adj. däbdäbäli, tämtä-
ginlik. raqlí (sözlär).
hochspielen vt böyütmäk, åiåirtmäk. hochverdient adj. 1. çox xidmät etmiå,
Hochsprache, die; -, -n ädäbi dil. ämäkdar; 2. (Sport) çox layiq.
Hochsprung, der; -(e)s yüksäk atlama, hochverehrt adj. çox hörmätli.
hündürlüyä tullanma. Hochverrat, der; -(e)s dövlätä xäyan-
höchst adj. 1. än yüksäk, än uca, än nät.
Hochverräter 367 höher
------------------------------------------------------------------------------------------------
Hochverräter, der; -s, - dövlät xaini. naümid, çaräsiz; adv. naümidcäsinä.
Hochwasser, das; -s, - sel, daåqín. Hoffnungslosigkeit, die; - ümidsizlik,
Hochwassergefahr, die; - sel tählükäsi. nagümanlıq, naümidlik, çaräsizlik.
hochwertig adj. 1. Hoffnungsschimmer, der; -s, - ümid
yüksäkkeyfiyyätli, çox däyärli; 2. iåíõí, iåíqyeri, ümid yeri.
(Alkohol) yüksäk därä-cäli. hoffnungsvoll adj.1. ümidli, ümidlä do-
Hochzeit, die; -, -en 1. toy, düyün; 2. lu 2. (verheißungsvoll) ümidverici.
(Trauung) nikah, käbinkäsmä; ~ feiern hofieren vt yaltaqlíq etmäk.
toy tutmaq; goldene ~ evlänmänin äl- höfisch adj. saraya uyõun.
linci ildönümü, qízíl toy. höflich adj.ädäbli, näzakätli, düåüncä-
Hochzeitskleid, das; -(e)s, -er toy pal- li, tärbiyäli; ~es Kind düåünän (ädäbli,
tarí. tärbiyäli) uåaq; adv. näzakätlä, ädäblä.
Hochzeitsnacht, die; -, -¨e toy gecäsi, Höflichkeit, die; - ädäb, näzakät, gä-
zifaf gecäsi. liå, hörmätcillik.
hochziehen vt 1. yuxarí çäkmäk; die Hofnarr, der; -en, -en saray tälxäyi.
Nase ~ burnunu çäkmäk; 2. (Gewitter Hofrat, der; -e(s), -¨e saray müåaviri.
usw.) yaxínlaåmaq; qopmaq. Höhe, die; -, -n 1. ucalíq, yüksäklik;
Hocke, die; -, -n 1. çömbälmä, sallaõí hündürlük, irtifa; in e-r ~ von.. ...irtifada;
oturma; 2. (Sport) keçidän atílma; in die 2. (Anhöhe) täpä; täpälik; 3. (Gipfel)
~ gehen çömbäl(ä)mäk. zirvä, son nöqtä; 4. (Strafe usw.)
hocken vi çömbäl(ä)mäk, çökmäk; miqdar; die ~ des Berges daõín zirväsi;
dial. dümüåmäk; vr sich ~ çömbäläräk das ist die ~! bu utanmazlíqdír!; in die ~
oturmaq; über s-n Büchern ~ oturub ara- schießen boylanmaq, boy atmaq.
sí käsilmädän kitablaríní oxumaq. Hoheit, die; -, -en 1. nur sg. (Souverä-
Hocker, der; -s, - kürsü, kätil, çarpayí. nität) hakimiyyät; toxunulmazlíq; 2. (als
Höcker, der; -s, - qoz, donqar; hür- Anrede) alicänab!, älahäzrät!.
güc. Hoheitsgebiet, das; -(e)s, -e milli ära-
höckerig adj. quzlu, kälä-kötür. zi, dövlät ärazisi.
Hockey, das; -s (Sport) hoki. Hoheitsgewässer, die/pl. ärazi sularí,
Hoden, der; -s, - xaya, beyzä; F vulg. mähälli sular.
daååaq, qoz. Höhenangst, die; - ucalíqdan (uca
Hof, der; -(e)s, -¨e 1. häyät; 2. (Bauern- yerdän) qorxu hissi.
hof) mülk, malikanä; 3. (e-s Fürsten) sa- Höhenflug, der; -(e)s, -¨e yüksäk uçuå.
ray; därbar; 4.(Gasthaus) mehmanxana, Höhenluft, die; - daõ havasí.
karvansara; im ~ spielen häyätdä oyna- Höhenmesser, der; -s, - altimetr; hün-
maq. dürlükölçän cihaz.
Hofdame, die; -, -n nädimä. Höhensonne, die; -, -n 1. nur sg. daõ
hoffen vt ümid etmäk (auf A/-ä); ich günäåi; 2. (Gerät) ultrabänövåeyi (ul-
hoffe es! ümid ediräm!. traviolet) lampa.
hoffentlich adv. ümid ediräm ki, in- Höhenunterschied, der; -(e)s, -e irtifa
åallah, bälkä. (yüksäklik) färqi.
Hoffnung, die; -, -en ümid; in der ~, Höhepunkt, der; -(e)s, -e än yüksäk
dass.. bu ümidlä ki..; ~en machen ümid däräcä, än yüksäk nöqtä, övc, evc; ~
vermäk (j-m/bir käsä), ümidvar elämäk; des Abends axåamín än mühüm hadi-
die ~ aufgeben ümidini käsmäk, älini üz- säsi; fig. täpä, zirvä; auf dem ~ zirvädä,
mäk; es besteht keine ~ heç bir ümid övcdä.
yoxdur. höher adj. daha uca, daha yüksäk,
hoffnungslos adj. ümidsiz, nagüman, daha hündür (als N/-dän); in ~em Maße
hohl 368 Holzweg
------------------------------------------------------------------------------------------------
lap yüksäk däräcädä. Hölle, die; - cähännäm, duzäx; fig.
hohl adj. 1. (Zahn, Baum) oyuq, içiboå, j-m die ~ heiß machen bir käsi tähdidlä
içsiz, batíq, çökük; fig. puç; 2. (Klang) qorxutmaq; j-m das Leben zur ~ machen
boõuq; ~e Hand ovuc. bir käsin atasíní yandírmaq; fahr zur ~!
Höhle, die; -, -n 1. maõara, yuva, çu- cähännäm ol!.
xur ; 2. med. boåluq, oyuq; sich in die ~ Höllenlärm, der; -(e)s bärk säs-küy,
des Löwen wagen cürät edib qorxduõu gurultu.
adamín yanína getmäk. Höllenqual, die; -, -en cähännäm äza-
Höhlenforscher, der; -s, - maõara täd- bí.
qiqatçísí (alimi). Höllenstein, der; -(e)s cähännäm da-
Hohlheit, die; - fig. avamlíq. åí, gümüå nitratí, liaps.
Hohlmaß, das; -es, -e ölçü qabí; ölçü höllisch adj. cähännäm kimi; dähåät-
vahidi. li; adv. çox, bärk; ~ aufpassen çox diq-
Hohlraum, der; -(e)s, -¨e çuxur, boå- qät etmäk; ~ wehtun çox aõrímaq.
luq, oyuq. Holm, der; -(e)s, -e 1. (e-r Axt) balta
Höhlung, die; -, -en çuxur, çökäk, bat- dästäsi; 2. (Querbalken) uzununa yerlä-
qín; oyuq. åän tir; 3. (bei Leiter) närdivan payasí;
Hohlweg, der; -(e)s, -e dar yol, dayaz 4. (Flussinsel) adacíq.
därä. Holocaust, der; -(s), -s 1. Nasional-
Hohlziegel, der; -s, - dälikli kärpic. sosialistlär täräfindän yähudilärin küt-
Hohn, der; -(e)s istehza, riåxänd, älä lävi qírõíní (soyqírímí); 2. (Massenver-
salma, mäsxärä; es ist der reinste ~ bu nichtung) kütlävi qírõín.
insaní älä salmaqdír, bu tähqir etmäk- Hologramm, das; -s, -e holoqram.
dir. holp(e)rig adj. 1. çala-çuxur, äyri-üy-
höhnen vi istehza etmäk, mäsxärä- rü; 2. (lesen, sprechen) híqqana-híqqa-
yä qoymaq. na oxuma (danışma).
höhnisch adj. istehzalí, ací, kinayäli. holpern vi 1. (Fahrzeug) yírõalanmaq;
hohnlachen vi ací-ací gülmäk, älä sal- 2. (stolpern) çala-çuxura düåmäk, atí-
maq, mäsxäräyä qoymaq. líb-düåmäk; 3. (beim Lesen) híqqana-
hohnsprechen vi (im Widerspruch ste- híqqana oxumaq.
hen) zidd olmaq (D/-ä). Holunder, der; -s, - bot. gändalaå.
Höker, der; -s, - xírdavatçí. Holz, das; -es, -¨er 1. nur sg. taxta; 2.
hökern vt xírda alverlä mäåõul olmaq. (Brennholz) odun; aus ~ taxtadan; ~
Hokuspokus, der; - oyunbazlíq; gözü- hacken odun yarmaq.
baõlílíq. holzen vt 1. meåä qírmaq; odun yar-
hold adj. sevimli, qäåäng, çox gözäl; maq; 2. F (Fußball) särt oynamaq.
das Glück ist ihm ~ bäxti üzünä gülür. hölzern adj. 1. taxtadan, aõacdan; 2.
holen vt 1. gätirmäk, gedib gätirmäk; (Bewegung) aõírtärpänän, yavaåtär-
Kohlen aus dem Keller ~ zirzämidän kö- pänän.
mür gätirmäk; 2. (aus e-m Behälter) çí- Holzfäller, der; -s, - odunqíran, meåä-
xartmaq; den Schlüssel aus der Tasche ~ qíran, odunçu.
açarí cibdän çíxartmaq; 3. (Arzt, Poli- Holzfaser, die; -, -n aõac lifi, aõac teli.
zei) çaõírmaq; 4. (Atem) näfäs almaq; 5. holzig adj. odun kimi, oduncaq kimi.
sich (D) e-e Grippe ~ zökäm olmaq; Holzindustrie, die; - meåä sänayesi.
sich (D) e-n Rat ~ mäslähät almaq. Holzspan, der; - yonqa, çalpanaq, ta-
Holland; -s Hollandiya. laåa.
Holländer, der; -s, - hollandiyalí. Holzweg, der; -(e)s, -e : auf dem ~ sein
holländisch adj. hollandca. yolundan sapmaq, pis yol tutmaq.
Holzwurm 369 Hornhaut
------------------------------------------------------------------------------------------------
Holzwurm, der; -(e)s, -¨er taxta qurdu. Hopser, der; -s, - hoppanma, síçrayíå.
Hommage, die; -, -n (e-n Künstler) täq- hopsgehen vi F ölmäk.
dir etmä märasimi, däyärländirmä törä- hörbar adj. eåidilä bilän, aydín; nicht
ni. ~ eåidilmäz.
Homo, der; -s, -s homoseksual; F ho- hörbehindert adj. kar, qulaõí aõír eåi-
mo, hämcinsbaz. dän.
homogen adj. yekcins, eyni, mütä- horchen vi 1. qulaq vermäk; 2. (lau-
canis, homojen, homogen. schen) gizlicä qulaq asmaq.
Homöopathie, die; - xästälik törädän Hörgerät, das; -(e)s, -e eåitmä ciha-
maddä ilä därman etmä üsulu, home- zí, qulaqlíq.
opati. Horde, die; -, -n camaat, sürü, däs-
homöopathisch adj. homeopatik. tä, qrup.
Homosexualität, die; - hämcinsbazlíq, hören vt eåitmäk, qulaq asmaq, din-
homoseksualizm. lämäk; vi qulaq asmaq (auf j-n/bir kä-
homosexuell adj. hämcinsbaz, homo- sin sözünä); (auf e-n Rat) bir mäslä-
seksual. hätä); hören Sie mal zu! qulaq asín!; ich
Homosexuelle, der u. die; -n, -n häm- habe gehört, dass... eåitmiåäm ki...; von
cinsbaz. sich ~ lassen özündän xäbär vermäk;
Honig, der; -s, -e bal; veralt. äsäl; j-m schwer ~ qulaõí aõír eåitmäk; Sie ~ von
~ um den Bart schmieren bir käsä yaltaq- mir sizä xäbär veräcäyäm; das lässt
lanmaq. sich ~ bu qäbul oluna bilär, bu haqda
Honigbiene, die; -, -n bal arísí. daníåmaq olar; ich will nichts davon ~!
Honiglecken, das; - : kein ~ sein rahat bu haqda eåitmäk belä istämiräm!.
bir iå olmamaq; F das war kein ~ ! heç Hören, das; -s eåitmä; eåitmä qabiliy-
dä rahat bir iå deyildi. yäti.
Honigmelone, die; -, -n qovun, yemiå. Hörensagen, das : vom ~ eåidilänä gö-
honigsüß adj. bal kimi åirin. rä, deyilänlärä görä.
Honigwabe, die; -, -n bal pätäyi, arí Hörer, der; -s, - 1. qulaqasan, dinlä-
åaní. yici; 2. (Telefonhörer) telefon dästäyi.
Honorar, das; -s, -e haqq, maaå, üc- Hörerschaft, die; -, -en dinläyicilär pl.
rät, qonorar. Hörfehler, der; -s, - 1. sähv eåitmä;
Honorarprofessor, der; -s, -en fäxri 2. med. eåitmä arizäsi, aõír eåitmä.
professor. Hörgerät, das; -(e)s, -e eåitmä cihazí.
Honoratioren, die/pl. äyan-äåraflar. hörig adj. : j-m ~ sein bir käsdän así-
honorieren vt (j-n für e-e Leistung) lí olmaq (cinsi baxímdan), bir käsä ta-
ämäk haqqíní vermäk, ücrät vermäk; be olmaq.
et. ~ bir åeyi täqdir etmäk; bir åeyin Horizont, der; -(e)s, -e 1. üfüq; görüå
däyärini bilmäk. dairäsi; am ~ üfüqdä; 2. fig. aõíl,
honoris causa (h.c.) : Doktor ~ fäxri därrakä; das geht über meinen ~ bunu
doktor; Professor ~ fäxri professor. aõlím käsmir.
Hooligan, der; -s, -s (Sport) xuliqan, horizontal adj. üfüqi.
(Süd. : hooliqan); täräfdar. Hormon, das; -s, -e hormon.
Hopfen, der; -s, - mayaotu; fig. bei Horn, das; -(e)s, -¨er 1.buynuz;2.(Hörn-
ihm ist ~ und Malz verloren onu islah et- chen) danqíå; mus. åeypur; fig. ins glei-
mäk olmaz. che ~ blasen bir käslä hämfikir olmaq.
hopp! tez ol!. hornartig adj. buynuz kimi.
hopsen vi hoppanmaq; hoppana-hop- Hornhaut, die; -, -¨e 1. (Schwiele) dö-
pana oynamaq. yänäk, qabar; 2. (des Auges) buynuz tä-
Hornisse 370 Huldigung
----------------------------------------------------------------------------------------- -------
bäqä. Hotelgewerbe, das; -(e)s otelçilik.
Hornisse, die; -, -n zo. eååäkarísí. Hotelier, der; -s, -s otelçi, otel sahibi.
Hornist, der; -en, -en mus. åeypurçu, Hotline, die; -, -s (von Firmen usw.)
åeypurçalan. vasitäsiz telefon servisi (xätti), hotlayn.
Hornochse, der; -n, -n F axmaq, sä- HP = Abk. für Halbpension yarím pan-
feh, sarsaq. siyon.
Horoskop, das; -s, -e ulduz falí, horos- Hr. = Abk. für Herr aõa, bäy.
kop; j-m das ~ stellen bir käsin ulduz fa- Hrn. = Abk. für Herrn ..aõaya, ..bäyä.
lína baxmaq. Hrsg. = Abk. für Herausgeber(in) näår
horrend adj. dähåätli, çox; die Prei- edän.
se sind ~ gestiegen qiymätlär dähåätli Hub, der; -(e)s, -¨e qalxma, qaldírma.
artíb. hüben adv. : ~ und drüben häm ora-
Horror, der; -s dähåät, qorxu. da, häm burada, här iki täräfdä.
Horrorfilm, der; -s, -e qorxulu film, Hubraum, der; -(e)s silindir häcmi.
qorxu filmi. hübsch adj. gözäl, qäåäng; qaå-gözlü,
Hörsaal, der; -(e)s, -säle därs salonu; camallí; allí-güllü, aybäniz; ändamlí;
konfrans salonu. fig. yaxåí, dadlí-duzlu; ändazäli; sehr ~
Horst, der; -(e)s, -e yuva. gälin kimi.
Hort, der; -(e)s, -e 1. (Kinderhort) uåaq
evi; 2. (Schatz) xäzinä; 3. lit. istinadgah,
dayaq. huckepack adv. küräyindä, dalínda;
horten vt saxlamaq, yíõíb saxlamaq, j-n ~ tragen bir käsi küräyindä daåí-
yíõmaq. maq.
Hörtest, der; -(e)s, -s u. –e eåitmä qa- hudeln vi F yavaå iålämäk, pis iålä-
biliyyätini yoxlama. mäk.
Hörvermögen, das; -s eåitmä qabiliy- Huf, der; -(e)s, -e (beim Pferd) dírnaq.
yäti. Hufeisen, das; -s, - nal.
Hose, die; -, -n 1. åalvar; 2. (Unterho- hufeisenförmig adj. nal åäklindä.
se) tuman; 3. (Frauenhose) darbalaq; in Hufschmied, der; -(e)s, -e nalbänd.
die ~ machen özünü/altíní batírmaq. Hüfte, die; -, -n omba.
Hosenscheißer, der; -s, - qorxaq adam. Hüftgelenk, das; -(e)s, -e çanaq-bud
Hosentasche, die; -, -n åalvar cibi. oynaõí.
Hosenträger, der; -s, - çiyinbaõí, aåír- Huftier, das; -(e)s, -e dírnaqlí heyvan.
ma, askí (asqí). Hügel, der; -s, - täpä, täpälik, köbär.
Hospital, das; -s, -¨er u. -e xästäxana. hügelig adj. däräli, däräli-täpäli.
hospitieren vi därslärdä azad iåtirak Huhn, das; -(e)s, -¨er toyuq.
etmäk. Hühnchen, das; -s, - färä, färik; cücä.
Hospiz, das; -es, -e 1. hotel, mehman- Hühnerauge, das; -s, -n qabar, míxça.
xana; 2. (Krankenhaus) xästäxana. Hühnerbrühe, die; - toyuq ätinin suyu.
Hostess, die; -, -en hostes; xidmätçi Hühnerstall, der; -(e)s, -¨e toyuq hini,
qadín. hin.
Hostie, die; -, -n rel. müqäddäs çöräk Hühnerzucht, die; - toyuqçuluq.
(yemäk). Huld, die; - iltifat, märhämät, lütf, yax-
Hotdog, der; -s, -s hotdoq, sosiskalí åílíq; meyl.
(Süd. : sosisli) sandviç. huldigen vi 1. (e-er Anschauung) täräf-
Hotel, das; -s, -s otel, hotel, mehman- dar olmaq (D/-ä); 2. (j-m) pärästiå et-
xana. mäk, beyät etmäk.
Hotelgast, der; -(e)s, -¨e otel qonaõí. Huldigung, die; -, -en ehtiram; sitayiå,
huldvoll 371 hungern
------------------------------------------------------------------------------------------- -----
pärästiå, beyät. yaman gündäyäm; F it günündäyäm.
huldvoll adj. xeyirxah, märhämätli. Hundehütte, die; -, -n it damí.
Hülle, die; -, -n 1. örtük, qab; qilaf, Hundekälte, die; - F bärk soyuq.
qín; 2. (Schleier) pärdä, niqab, leffafä; Hundeleben, das; -s F it yaåayíåí.
in ~ und Fülle bol, firavan; F evdolusu. Hundeleine, die; -, -n itin boynuna
hüllen vt sich in Schweigen ~ sükuta baõlanan ip, xalta, kämsik; den Hund
dalmaq (batmaq). an der Leine haben iti baõlí saxlamaq.
hüllenlos adj. örtüksüz; çílpaq. hundemüde adj. F bärk yorõun.
Hülse, die; -, -n 1. bot. qabíq; 2. techn. hundert Zahladj. yüz; einige Hunderte
qab, qutu; 3. (Patronenhülse) fiåäng gi- von Menschen bir neçä yüz insan, yüz-
lizi, giliz. lärlä insan; an die ~ Menschen yüzä
Hülsenfrucht, die; -, -¨e qabíqlí bitki. yaxín insan.
human adj. insanpärvär(cəsinə); insa- Hundert, das; -s, -e yüz, yüz dänä;
ni, insaniyyätli, insaflí. drei von ~ (3%) üç faiz, yüzdä üç; zu
Humanismus, der; - insanpärvärlik, ~en yüzlärlä, yüz-yüz.
humanizm. Hunderter, der; -s, - yüzlük.
Humanist, der; -en, -en humanizm tä- hundertfach adj. yüz däfä, yüz qat.
räfdarí, insanpärvär, insansevän. hundertfältig adj. yüz däfä, yüz qat.
humanistisch adj. insanpərvərcəsinə. hundertjährig adj. yüzillik.
humanitär adj. insanpärvärlik, insan- hundertmal adv. yüz däfä.
lara kömäk edän, humanitar; ~e Hilfe hundertprozentig adj. yüzdä yüz, yüz
humanitar yardím. faiz.
Humanität, die; - insanlíq, insanpär- Hundertschaft, die; -, -en yüz näfär.
värlik, insaniyyät; insaf. hundertst- Zahladj. yüzüncü.
Hummel, die; -, -n eååäkarísí; itarísí. Hundertstel, das; -s, - yüzüncü, yüz-
Hummer, der; -s, - zo. iri däniz xär- dä bir.
çängi, omar. hundertstel adj. yüzdä bir.
Humor, der; -s mäzhäkä, zarafatçí- hunderttausend Zahladj. yüzmin.
líq, yumor; er hat keinen Sinn für ~ zara- Hündin, die; -, -nen qancíq it.
fat bilmäyän adamdír, ruhsuz adamdír. hündisch adj. (unterwürfig) yaltaq,
Humoreske, die; -, -n mäzhäkäli mu- quyruqbulayan.
siqi vä ya hekayä. hundsgemein adj. alçaq, äclaf.
Humorist, der; -en, -en mäzhäkäçi. Hüne, der; -n, -n nähäng adam; dev.
humoristisch adj. gülmäli, mäzhäkäli. hünenhaft adj. nähäng kimi.
humorvoll adj.mäzäli, xoåmäåräb, za- Hunger, der; -s 1. aclíq, ac qalma; 2.
rafatçí. fig. (e-e Begierde) coåqun (coåõun) ar-
humpeln vi axsamaq. zu, bir åeyi möhkäm arzulamaq (istä-
Humus, der; - qara torpaq. mäk); ich habe ~ män acam; hast du ~?
Hund, der; -(e)s, -e it, köpäk; wie ~ und acsan (mi)? ~ leiden aclíq çäkmäk; vor
Katze it-piåik kimi, daima savaåmaq; ~ sterben acíndan ölmäk, aclíqdan öl-
fig. vor die ~e gehen mähv olmaq, täläf mäk.
olmaq; F auf den Hund kommen dilänçi Hungerkur, die;-, -en aclíq ilä müalicä.
halína düåmäk, yaman kökä (günä) Hungerleider, der; -s, - yoxsul.
düåmäk. Hungerlohn, der; -(e)s, -¨e çox az ma-
Hundeausstellung, die; -, -en itlärin aå, cüzi ämäk haqqí.
särgiåi. hungern vi 1. ac qalmaq, ac olmaq;
hundeelend adj. fig. pis väziyyät, ya- 2. (Diät) pähriz etmäk; fig. bir åeyin
man gün; mir ist ~ pis väziyyätdäyäm, häsrätini çäkmäk (nach D/-in); sich zu
hungernd 372 Hyperbel
------------------------------------------------------------------------------------------------
Tode ~ pährizdän ölmäk. Hut², die; - : auf der ~ sein ayíq ol-
hungernd adj. ac qalan, aclíq çäkän. maq, göz-qulaq olmaq, ehtiyatlí olmaq,
Hungersnot, die; - kütlävi aclíq, qä- ehtiyatlílíq.
hätlik, qítlíq. hüten vt 1. (Tiere) otarmaq; 2. (beauf-
Hungerstreik, der; -(e)s, -s aclíq, ac- sichtigen) qorumaq, keåiyindä durmaq,
líq elan etmä. näzarät etmäk; das Bett ~ (wegen Krank-
Hungertod, der; -(e)s, -e acíndan öl- heit) yorõan-döåäkdä qalmaq, yataqda
mä. olmaq; vr sich ~ özünü gözlämäk (vor
hungrig adj. ac; ich bin ~ män acam; D/-dän); veralt. häzär etmäk; sich ~, et.
fig. bir åeyin häsrätini çäkmäk (nach zu tun bir åeyi (zadí) etmäkdän çä-
D/-in). kinmäk (qaçınmaq).
Hunne, der; -n, -n hun. Hüter, der; -s, - qoruyan, mühafizä
Hupe, die; -, -n (Auto) fit (Süd. : siqnal, edän, gözätçi, qorucu; çoban; ~ des
düdük). Gesetzes qanunun gözätçisi.
hupen vi fit çalmaq, siqnal çalmaq, Hutkrempe, die; -, -n börkün känarí,
düdük çalmaq. papaõín känarí.
hüpfen vi atílmaq, hoppanmaq. Hutmacher, der; -s, - börkçü, papaqçí.
Hürde, die; -, -n 1. (Hindernis) mane- Hütte, die; -, -n 1. daxma, däyä; kabin;
çilik, maneä, ängäl, sädd; 2. (für Tiere) 2. techn. metallurgiya (Süd. : metalurji)
hörmä çäpär; e-e ~ nehmen ängäli karxanasí; 3. (Berghütte) daõ-mädän
aåmaq. zavodu.
Hure, die; -, -n fahiåä, qähbä, cínda. Hüttenindustrie, die; -, (-n) mädän
huren vi fahiåälik etmäk. sänayesi, metallurgiya sänayesi.
Hurenhaus, das; -es, -¨er fahiåäxana. Hüttenkunde, die; - metallurgiya, me-
Hurerei, die; -, -en fahiåälik. talurji.
hurra! ura!, yaåa!. Hüttenwerk, das; -(e)s, -e metalurgi-
Hurrikan, der; -s, -e u. –s qasírõa, tu- ya zavodu, metalurji karxanasí.
fan, burulõan. Hyäne, die; -, -n kaftar, goreåän.
hurtig adj.cäld, ziräk; iti, yeyin, sürätli. Hyazinthe, die; -, -n sünbül.
huschen vi sässiz vä cäld bir yerä hybrid adj. 1. (gemischt) mäläz, hib-
qaçmaq; husch, hush ! haydí!. rid; qaríşíq, düräk; 2. (hochmütig) tä-
hüsteln vt arabír ösgürmäk. käbbürlü, lovõa, häddini bilmäyän,
husten vt ösgürmäk; F dem werde ich aõzíyelli, mäõrur.
was ~! ona göstäräcäyäm!, payíní ve- Hybride, die; -, -n (Mischling) mələz,
räcäyäm! hibrid, düräk.
Husten, der; -s ösküräk. Hydra, die; -, Hydren mythol. doqquz-
Hustenanfall, der; -(e)s, -¨e ösküräk baålí äjdaha.
tutma; göyösküräk. Hydrant, der; -en, -en hidrant; yan-
Hustenmittel, das; -s, - ösküräk där- õín kraní.
maní. Hydrat, das; -s, -e Chem. hidrat.
Hustensaft, der; -(e)s, -¨e ösküräk åär- Hygiene, die; - sähiyyä tädbirläri; gi-
bäti (därmaní). giyena.
Hut¹, der; -(e)s, -¨e börk, papaq, baå- hygienisch adj. sähiyyä tädbirlärinä
líq; den ~ abnehmen papaõíní çíxarmaq; uyõun; gigiyena täläblärinä uyõun.
den ~ aufsetzen börkü qoymaq; unter Hymne, die; -, -n himn, milli marå.
e-n ~ bringen müxtälif fikirläri birläådir- Hyperbel, die; -, -n 1. math. hiperbo-
mäk; fig. ein alter ~! mälum bir åey!, adi la (Süd. : münhäniye häzluli); 2. fig.
bir hadisä! åiåirtmä, böyütmä.
hypermodern 373 hysterisch
------------------------------------------------------------------------------------------------
hypermodern adj. son däräcä mo- Hypothekenpfandbrief, der; -(e)s, -e
dern, ultra modern. girov sänädi (kaõízí).
Hypnose, die; -, -n hipnoz. Hypothese, die; -, -n färziyyä, hipote-
hypnotisieren vt hipnoz etmäk. z(a).
Hypnotismus, der; - hipnoz elmi. hypothetisch adj. färzi.
Hypothek, die; -, -en girov kaõízí, Hypozentrum, das; -s, Hypozentren
ipoteka; borc; e-e ~ aufnehmen (auf A/-i) zälzälä märkäzi.
-i girov qoyub borc almaq; mit e-r ~ Hysterie, die; -, -n med. histeri; äsäb
belasten ämlakí ipoteka ilä yüklämäk. naxoåluõu, isteriya.
Hypothekenbank, die; -, -en ämlak hysterisch adj. isteriyalí, histerik, äsä-
bankí. bi.
I
I, i, das; -, - Alman älifbasínín doq- Idelogie, die; -, -n ideologiya (Süd. :
quzuncu härfi. ideoloji), mäfkurä.
i. A. = Abk. für: im Auftrag kiminsä ideologisch adj. ideoloji; ideya.
adíndan. Idiom, das; -s, -e 1. ifadä, idiom; 2.
ICE Abk. Intercity-Express (Dialekt) åivä, lähcä, dialekt.
ich pron pers. män; ~ bin’s! mänäm!; idiomatisch adj. bir dilä mäxsus, bir
~ selbst män özüm, özüm. lähcäyä mäxsus.
Ich, das; -(s), -(s) män, mänim varlí- Idiot, der; -en, -en axmaq, säfeh, gic,
õím, özüm, män özüm. äbläh.
ichbezogen adj. özünəvurğun. Idiotie, die; -, -n axmaqlíq, säfehlik,
Ideal, das; -s, -e ideal, än yüksäk ar- äblählik.
zu, än yüksäk mäqsäd. idiotisch adj. axmaq, säfeh; adv.
ideal adj. ideal, nümunävi, äla, im ~fall äblähcäsinä, äblähanä.
ideal väziyyätdä. Idol, das; -s, -e büt, pärästiå edilän åey
Idealismus, der; - idealizm. vä ya åäxs.
Idealist, der; -en, -en idealist, xäyalpä- Idyll, das; -s, -e lit. sakit vä xoåagä-
räst, xəyalpərvər. län väziyyät.
idealistisch adj. idealist; adv. idealist- idyllisch adj. könül açan, üräk açan.
cäsinä. Igel, der; -s, - zo. kirpi.
Idealzustand, der; - ideal väziyyät. Iglu, der u. das; -s, -s qar vä ya buz-
Idee, die; -, -n 1. fikir, düåüncä; äqi- dan tikilmiå ev, eskimo evi.
dä, ideya, mäfkurä; gute ~! yaxåí fikir!; Ignorant, der; -en, -en cahil, biliksiz,
2. e-e fixe ~ beynä girmiå fikir; 3. F savadsíz.
(ein bisschen) bir az, azacíq; e-e ~ Salz ignorant adj. cahil, biliksiz.
geben bir az duz vurmaq. Ignoranz, die; - cahillik, biliksizlik, cä-
ideell adj. mänävi, mäfkurävi; ~er Wert halät, avamlíq, nadanlíq, savadsízlíq;
mänävi däyär. etinasízlíq.
ideenarm adj. ideyasíz, mänasíz. ignorieren vt özünü bilmämäzliyä vur-
ideenlos adj. ideyasíz, mänasíz; mäs- maq; näzärä almamaq, ähämiyyät ver-
läksiz. mämäk, göz yummaq, mähäl qoyma-
ideenreich adj. yeniliklä dolu (ideya). maq, boålamaq, saymamaq.
identifizieren vt 1. kimliyini bälli et- ihm pron. ona; ich glaube es ihm ona
mäk, åäxsiyyätini müäyyän etmäk, ta- inaníram, onun bu sözünä inaníram;
nímaq; 2. (einander gleichsetzen) eyni- sag es ~! ona de!; ein Bruder von ~ onun
läådirmäk, oxåatmaq, färq qoymamaq; bir qardaåí; bei ~ onda.
vr sich ~ mit -i mänimsämäk, özünü ihn pron. onu; ich habe ~ gesehen onu
bir .. ilä eyniläådirmäk. gördüm.
Identifizierung, die; -, -en taníma, ihnen pron. sie onlara; ich habe es ~
kimliyin bälli olmasí, åäxsiyyätin mü- gesagt onlara dedim.
äyyänläådirilmäsi; bänzätmä, eyniläå- Ihnen pron. Sie sizä.
dirmä. ihr pron. sie 1. (Dat. zu sie sg.) ona; 2.
identisch adj. eyni, oxåar. (Nom. pl. von du) siz; 3. onun; onlarín.
Identität, die; - ,-en 1. (bei Person) kim- Ihr pron. Sie Sizin.
lik, åäxsiyyät, färdiyyät; 2. (Gleichheit) ihre pron. onun; onlarín.
eynilik, oxåarlíq, bänzärlik. Ihre pron. sizin.
Identitätskrise, die; -, -n kimlik böh- ihrer pron. 1. sg. onun; 2. pl. onlarín.
raní. Ihrer pron. sizin.
Ideologe, der; -n, -n ideoloq. ihrerseits adv. onun täräfindän, onla-
Ihrerseits 375 Imperator
------------------------------------------------------------------------------------------------
rín täräfindän. Imkerei, die; -, -en aríçílíq.
Ihrerseits adv. sizin täräfinizdän. immanent adj. tärkibindäki, içindäki.
ihresgleichen pron. ona oxåar, onun immateriell adj. qeyri-maddi, mänävi.
kimi. Immatrikulation, die; -, -en ali mäktä-
Ihresgleichen pron. sizin kimi, sizə bä qəbul, ad qeyd etdirmä.
oxåar. immatrikulieren vt universitetä ad
ihretwegen adv. ona görä, onun xa- yazdírmaq (qäbul olmaq); sich ~ lassen
tirinä, onlara görä, onlarín xatirinä. ali mäktäbä qäbul olmaq.
Ihretwegen adv. sizä görä. immens adj. ucsuz-bucaqsíz, sonsuz,
ihrig- pron. onun, onlarín. hädsiz, zängin.
Ihrig- pron. sizin; özünün. immer adv. hämiåä, daim(a); er hielt
Ikone, die; -, -n müqäddäs åäxslärin sich ~ hier auf daim burada olardí; auf
åäkili, ikon. ~, für ~ hämiåälik, ömürlük, birdäfälik,
illegal adj. qeyri-qanuni, qeyri-leqal; biryolluq; ~ wenn här däfä; ~ noch, noch
gizli, qanunazidd. ~ hälädä, indiyädäk, älan; ~ mehr get-
illegitim adj. qanunsuz. dikcä çox; ~ besser getdikcä yaxåí; ~
illoyal adj. sädaqätsiz. wieder täkrarän, daim; wann auch ~ här
Illoyalität, die; -, -en sädaqätsizlik. nä vaxt, här nä zaman; wer auch ~ er
Illumination, die; -, -en çíraqbanlíq, sei här kim olur olsun; ~ mit der Ruhe!
çíraqban. täläsmä!, yavaå-yavaå!.
Illusion, die; -, -en xülya, xäyal, röya; immerfort adv. daimi olaraq, fasiläsiz,
sich ~en machen röya görmäk, xäyala hämiåä, daima, sürəkli.
qapílma. immergrün adj. hämiåäyaåíl.
illusionär adj. xäyali, täsävvür edilän, immerhin adv. 1. (zumindest) än azí; 2.
aldadící, xäyalpärästliklä. (wenigstens) heç olma(z)sa; 3. (schließ-
illusionslos adj. häqiqi. lich) nähayät, yenä dä, bununla belə.
illusorisch adj. xäyali, aldadící. immerwährend adj. daimi, aravermä-
Illustration, die; -, -en räsm, åäkil. dän, həmişəki.
illustrieren vt 1. (Texte) åäkil vermäk, immerzu adv. daimi, arasí käsilmä-
misallar göstärmäk; 2. (erläutern) ay- dän, sürəkli.
dínlaådírmaq, izah etmäk. Immigrant, der; -en, -en mühacir.
Illustrierte, die; -, -n åäkilli därgi. Immigration, die; -, -en mühacirät.
im = in dem; im Kino kinoda, sinema- immigrieren vi köçmäk, köç etmək.
da. Immission, die; -, -en gurultu (säs-
Image, das; -(s), -s (Persönlichkeits- küy), kirlänmä vä åüa cäräyanínín
bild) ictimai åäxsiyyät, ictimai hörmät, tä´sir buraxmasí.
ad; sein ~ ist angeschlagen adí pisä çí- Immobilien, die/pl. daåínmaz ämlak.
xíb, adí batíb. Immobilienhandel, der; -s ämlak al-
imaginär adj. xäyali; saxta. veri ( alíb-satmasí).
Imbiss, der; -es, -e qälyanaltí, bir az immun adj. 1. pol. toxunulmazlíq hü-
xöräk; e-n ~ zu sich nehmen azacíq bir ququ olan; 2. med. xästäliyä tutulma-
åey yemäk, qälyanaltí etmäk. yan, xästälik keçmäyän.
Imbissstand, der; -(e)s, -¨e ayaqüstü Immunität, die; - 1. pol. toxunulmaz-
yemäkxana. líq; 2. med. xästäliyä tutulmama.
Imitation, die; -, -en oxåatma, bän-
zätmä, täqlid, imitasyon, saxtakarlıq.
imitieren vt yamsílamaq,täqlid etmäk.
Imker, der; -s, - aríçí.
imprägnieren vt 1. (wasserdicht ma-
chen) su keçmäyän hala gätirmäk; 2.
(Holz usw.) canína çäkdirmäk, hopdur-
maq.
Impression, die; -, -en täässürat, tä-
sir.
impertinent adj. utanmaz, sírtíq. Impressionismus, der; - impressio-
impfen vt med. vaksinlämäk, vaksinlä nizm.
peyvändlämäk, aåílamaq, döymäk (ge- Impressum, das; -s, Impressen (Buch)
gen A/-ä qaråí); sich gegen Pocken ~ las- (bir qäzet, därgi vä ya kitabda) naåi-
sen çiçäk döydürmäk. rin, çapçínín vä redaktä edänin qeyd
Impfschein, der; -(e)s, -e vaksin (pey- olmuå adlarí.
vänd) vurulma haqqínda väsiqä. improvisieren vt 1. (et. spontan tun)
Impfstoff, der; -(e)s, -e vaksin, vaksin hazírlanmadan bir iåi görmäk, hazírlíq
maddäsi. görmädän bir iåi etmäk; 2. (Musik usw.)
Impfung, die; -, -en vaksin, peyvänd, müxtälif havalarda çalmaq.
calaq, aåí; vaksin vurma, calaq etmä, Impuls, der; -es, -e täkan, stimul; neue
çiçäkdöymä. ~e geben yeni fikirlär (istiqamät)vermäk.
Implantant, das; -s, -e med. köçürülän impulsiv adj. kor-koranä, düåünmä-
orqan. dän, fikirläåmädän, ehsasatí; daşõín;
Implantation, die; -, -en med. köçürül- hay-küyçü; ~ handeln kor-koranä bir
mä, transplantasiya. iå(i) görmäk, ehsasatí olmaq.
implantieren vt med. -i köçürmäk. imstande adj. : ~ sein et. zu tun bir iåi
Implementierung, die; -, -en yerinä ye- görmäyä imkaní olmaq, bacarmaq,
tirmäk, icra etmäk; sahmanlamaq. iqtidarínda olmaq, öhdäsindän gälmäk.
implizieren vt daxil etmäk, älavä et- in¹ präp. 1. mit A içinä; 2. mit D için-
mäk; göstärmäk, iåarä etmäk. dä; 3. (innerhalb) ärzindä, sonra; ~ drei
implodieren vt partlamaq, partlayíb Stunden üç saat ärzindä; üç saatdan
daõílmaq. sonra; ~ dieser Woche bu häftä içindä,
Implosion, die; -, -en partlayíå. bu häftädä.
imponieren vt yaxåí täsir buraxmaq, in² F : et. ist ~ bir åey däbdädir; lange
xoåa gälmäk; täsir etmäk. Haare sind ~ uzun saçlar däbdädir,
imponierend adj. 1. xoåagälän, xoå modadadír (moddadír).
täsir edän; 2. (ansehnlich) adlí-sanlí, in- 1. içindä, içinä; 2. -siz.
görkämli. inaktiv adj. häräkätsiz, fäaliyyätsiz.
Import, der; -(e)s, -e idxal, xaricdän inakzeptabel adj. qäbul edilmäz.
mal gätirilmäsi, fig. eåikdän gälmä; Inangriffnahme, die; - baålanõíc; älä
~ware eåikdän gälmä mal. alma.
Importeur, der; -s, -e xaricdän mal gä- Inanspruchnahme, die; -1. (e-s Rechts)
tirän, idxalçí. istifadä etmä; täläb iräli sürmä; 2.
importieren vt idxal etmäk, xaricdän techn. gärginlik.
mal gätirmäk (almaq). Inbegriff, der; -(e)s, -e cäm, yekun;
imposant adj. görkämli, äzämätli; tä- nümunä, misal.
siredici. inbegriffen adj. ...daxil etmäklä, da-
impotent adj. cinsi baximdan haldan xil edilmäklä, daxil olmaqla.
düåmüå, gücsüz, bacaríqsíz. Inbesitznahme, die; -, -n älä keçirmä,
Impotenz, die; - gücsüzlük, haldan iåõal etmä, mänimsämä, yiyälänmä.
düåmä, cinsi gücü itirmä. Inbetriebnahme, die; -, -n iåä salma,
Inbrunst 377 Infekt
------------------------------------------------------------------------------------------------
istifadäyä verilmä. yät.
Inbrunst, die; - häyäcan, härarät; qey- individuell adj. åäxsi, färdi.
rät. Individuum, das; -s, -duen färd, åäxs.
inbrünstig adj. härarätli, häyäcanlí; Indiz, das; -es, -ien niåanä, älamät;
qeyrätli, cəhd göstərən. dälil, sübut, dolayí dälil.
indem konj. 1. (dadurch, dass) -mäklä, indizieren vt 1. (Buch) siyahíya ke-
-üçün; du hast ihm e-e Freude bereitet, ~ çirmäk; 2. bir åeyä iåarä etmäk.
du ihn angerufen hast ona zäng etmäk- indoeuropäisch adj. ling. hind-avropa
lä sevincinä säbäb oldun; 2. (während) dillärinä aid.
bu arada, bu äsnada; bu dämdä; -ikän. indogermanisch adj. s. indoeuropäisch
Indemnität, die; - deputatlarín par- indoktrinieren vt : j-n ~ bir käsä ideo-
lamentdä dedikläri söz vä davraníålarí logiya (Süd. : ideoloji) baxímdan täsir
üçün cäzalandírílmamalarí, cäza ma- etmäk.
aflíõí, təzminat. Indonesien; -s İndoneziya.
Independenz, die; - müstäqillik, öz- Induktion, die; -, -en 1. phils. induk-
gürlük, azadlíq. tiv; 2. phys. induksiya, induksiyon.
Inder, der; -s, - hindli. industrialisieren vt sänayeläådirmäk.
Inderin, die; -, -en hindli (qadín). Industrialisierung, die; - sänayeläå-
indessen adv. bu arada, bu äsnada, dirmä.
bu dämdä; bu müddätdä; konj. lakin, Industrie, die; -, -n sänaye.
amma, bununla belä, ancaq. Industrieabfälle, der/pl. sänaye tullan-
Index, der; -es, -e u. Indizes 1. siyahí, tílarí.
föhrüst; mündäricat, içindəkilər; 2. H Industrieanlage, die; -, -n sənaye qur-
göstärici, indeks. ğusu.
Indianer, der; -s, - hindi, qízíldärili. Industriegebiet, das; -(e)s, -e sänaye
Indien; -s Hindistan. bölgäsi, sänaye mäntäqäsi.
indifferent adj. laqeyd; bitäräf, etina- industriell adj. sänaye.
sız. Industrielle, der u. die; -n, -n sänaye
Indifferenz, die; -, -en laqeydlik, etina- sahibi (sahibkarí).
sízlíq. Industriespionage, die; - sänaye ca-
indigniert adj. narazí, qäzäbli. susluõu.
Indikativ, der; -s, -e gr. xäbär formasí. Industriezweig, der; -(e)s, -e sänaye
Indikator, der; -s, -en indikator, gös- sahäsi.
tärici. ineinander adv. bir-birinä; bitiåik, içäri-
indirekt adj. dolayísı, vasitäli, bilava- dän-içäriyä; ~ fließen axíb birläåmäk.
sitä ; adv. dolayísí ilä, bilavasitä. ineinandergreifen vi bir-birinä baõlan-
indisch adj. hindli. maq, bir-birinä qoåulmaq.
indiskret adj. çox daníåan, sirr sax- ineinanderschieben vt bir-birinä ke-
lamayan, aõzí boå, yüngül. çirmäk.
Indiskretion, die; -, -en boåboõazlíq; ineinanderverliebt adj. bir-birinä aåiq
yüngüllük, ədəbsizlik. olmuå.
indiskutabel adj. müzakirä edinilmäz infam adj. alçaq, namussuz, äclaf.
(mäsälä). Infamie, die; -, -n alçaqlíq, namus-
indisponiert adj. kefsiz. suzluq, räzillik.
Individualismus, der; - färdiyyätçilik. Infanterie, die; -, -n piyada qoåun.
Individualist, der; -en, -en färdiyyätçi. infantil adj. uåaq kimi, uåaqcasína.
individualistisch adj. färdiyyätçi. Infarkt, der; -(e)s, -e infarkt, säktä.
Individualität, die; - färdiyyät, åäxsiy- Infekt, der; -(e)s, -e infeksiya (Süd. :
Infektion 378 inhaltsreich
------------------------------------------------------------------------------------------------
infeksiyon naxoåluõu). mäk; richtig ~ düz mälumat vermäk; vr
Infektion, die; -, -en infeksiya; yolux- sich ~ mälumat almaq, xäbär tutmaq
ma. (über A/haqqínda).
Infektionsgefahr, die; -, -en infeksiya informiert adj. : ~e Kreise yaxåí xäbä-
tählükäsi. ri (xäbärläri) olan mähfillär (çevrälär).
Infektionsherd, der; -(e)s, -e infeksiya infrage adv. ~ kommen näzärä alín-
qaynaõí. maq; ~ stellen : 1. (hinterfragen) kim-
infektiös adj. yoluxdurucu, yoluxucu. dänsä åübhälänmäk; nädänsä åübhä
Inferno, das; -s cähännäm. etmäk; 2. (gefährden) tählükäyä sal-
infiltrieren vt 1. sízmaq, sízíb keç- maq.
mäk; 2. pol. bir baåqa ölkäyä (täåkila- infrarot adj. infraqírmízí (åüalar).
ta) girib täxribat iåläri aparmaq. Infrastruktur, die; -, -en infrastruktur,
. infizieren vt med. yoluxdurmaq altquruluå, binövrä, bünövrä.
(mit D/-ilä); vr sich ~ bei -dän Infusion, die; -, -en med. cövhär, åi-
xästälänmäk. rä, däri altína iynä ilä maye axdírma,
in flagranti adv. ~ ertappen isti-isti ya- infuzyon.
xalamaq, cinayät baåínda tutmaq. Ingangsetzung, die; -(e-r Maschine) iåä
Inflation, die; -, -en pulun däyärdän salma, iålätmä, istifadäyä verilmä.
düåmäsi, bahalíq, inflyasiya (Süd. : in- Ingebrauchnahme, die; - iålätmäyä
flasyon). baålama, istifadä etmäyä baålama; vor
Inflationsrate, die; -, -n inflasyon ~ iålätmädän ävväl.
(inflyasiya) däräcäsi (nisbäti). Ingenieur, der; -s, -e mühändis.
Influenza, die; - infülanza; qrip. Ingenieurschule, die; -, -n mühändis-
Info, das; -s, -s F Information. lik mäktäbi.
infolge präp. G...görä, ...näticäsindä, Ingenieurwesen, das; -s mühändislik.
...säbäb(in)dän. Ingrimm, der; -(e)s, - qəzəb, acıq, kin.
infolgedessen adv. bunun näticäsin- Ingwer, der; -s, - zäncäfil.
dä, buna görä dä, bu säbäbdän. Inhab. Abk. Inhaber(in).
Informant, der; -en, -en xäbärverän; Inhaber, der; -s, - sahib, yiyä, sahib-
casus, xäbärçi. kar; ~ e-s Ladens dükan yiyäsi (sahibi);
Informatik, die; - informatik, komp- ~ e-s Amtes mäqam sahibi.
yuter elmi. inhaftieren vt häbs etmäk, damlamaq,
Informatiker, der; -s, - kompyuter mü- häbsä almaq; inhaftieren lassen damlat-
händisi (alímí). maq.
Information, die; -, -en xäbär, mälu- Inhaftierung, die; -, -en häbs etmä,
mat, informasiya, agahi, bilgi; e-e ~ damla(n)ma; dustaqlíq inhaftiert werden
erhalten xäbär tutmaq, mälumat yíõ- damlanmaq.
maq; die neuesten ~en son xäbärlär, son Inhalation, die; -, -en näfäslä çäkmä,
mälumatlar pl. içäriyä çäkmä.
Informationsaustausch, der; - mälu- inhalieren vt buxur etmäk, näfäslä
mat däyiåmä, mälumat mübadiläsi. içäriyä çäkmäk, buxurlamaq.
Informationsschalter, der; -s, - mälu- Inhalt, der; -(e)s, -e 1. içindäki, ...için-
mat päncäräsi; bilet kassasí. dä olan åey; mäõz; 2. (e-r Rede) mäz-
informativ adj. mälumatla dolu, bilik mun; 3. (Rauminhalt) häcm; 4. (Inhalts-
verän, bilik verici. verzeichnis) mündäricat, içindäkilär.
informell adj. qeyri-räsmi. inhaltslos adj. boå, içi boå; mäzmun-
informieren vt mälumat vermäk, xä- suz, äläåän-güläåän, äsassíz.
bärdar etmäk, bilik (biliå, xäbär) ver- inhaltsreich adj. mäzmunlu, dolõun,
Inhaltsverzeichnis 379 innewohnen
------------------------------------------------------------------------------------------------
mänalí. zar.
Inhaltsverzeichnis, das; -ses, -se (Buch) Inlaut, der; -(e)s, -e söz ortasíndakí
mündäricat, kitabín içindäkilär. säs.
inhuman adj. insanlíqdan uzaq, qey- inliegend adj. (bei e-m Brief) içärisinä
ri-insani, rähmsiz. qoyulmuå, älavä olunmuå.
Initiative, die; -, -n täåäbbüs, girişmə; inmitten präp. G -in arasínda, orta-
die ~ ergreifen täåäbbüsü ələ almaq, gi- sínda.
rişmək; aus eigener ~ öz täåäbbüsü ilä. innehaben vt (e-n Rang usw.) -in sahibi
Initiator, der; -s, -en täåäbbüsçü, olmaq, yiyälik elämäk.
başladan, hərəkətə gətirən. innehalten vi (e-e Pause einlegen) da-
Injektion, die; -, -en med. iynä. yan(dír)maq, ara vermäk, kəsmək.
injizieren vt iynä vurmaq. innen adv. içäridä, içindä, daxildä, da-
Injurie, die, -, -n təhqir, aşağılama. xili; nach ~ içäriyä, içäriyä täräf; von ~
injuriieren vt tähqir etmäk. içäridän; adj. daxili.
Inkarnation, die; -, -en täcässüm; Innenansicht, die; -, -en içäri mänzärä.
vücuda gəlmə; nümünä, äsas. Innenausstattung, die; -, -en avadan-
Inkasso, das; -s, -s pul alma, inkasso líq, tächizat.
etmä, ödäniåin qäbulu. Innenminister, der; -s, - daxili iålär
inkl. = Abk. inkulsiv. naziri.
inklusiv adj. ..daxil etmäklä, ...daxil Innenpolitik, die; - daxili siyasät.
olmaq åärtilä, ...daxil edäräk. innenpolitisch adj. daxili siyasät; ~
Inkognito, das; -s, -s häqiqi kimliyini (gesehen) daxili siyasät baxímíndan.
gizlätmä, özgänin adí altínda yaåama. Innenseite, die; -, -n içäri, daxil.
Inkompatibilität, die; -, -en uyõun Innenstadt, die; -, -¨e içäri åähär.
gälmämä, bir araya síõmayan; biri di- inner- adj. içäri, daxili, ändärun; ~e
gärini inkar etmä. Stimme içäridän gälän säs; ~e Angele-
inkompetent adj. sälahiyyätsiz, täc- genheit daxili iå.
rübäsiz, biliksiz, säriåtäsiz. Innere, das; -n iç, daxili hissä, bätn,
inkonsequent adj. qeyri-ardícíl, ardícíl ändärun; das ~ e-s Hauses bir evin içi,
olmayan, davamsíz, mütäräddid, zid- bir evin içärisi; im ~n içäride; daxildä:
diyyätli; mäntiqsiz. mämläkätin içindä.
Inkonsequenz, die; -, -en ardícíl olma- Innereien, die/pl. iç, içalat.
ma, davamsízlíq. innerhalb präp. G müddätindä, içä-
inkorrekt adj. sähv, yanlíå, üsulsuz. risindä, içindä, daxilindä, äsnasínda,
Inkraftsetzung, die; - qüvväyä minmä, ərzində; ~ e-s Jahres bir il ärzindä; ~ der
häyata keçirilmä, iåä salínma. Familie ailä içindä; der Park liegt ~ der
Inkrafttreten, das; -s qüvväyä minmä. Stadt park åähärin daxilindädir; adv. ~
inkriminieren vt täqsirländirmäk. von.. .. içindä, daxilindä, äsnasínda.
Inkubationszeit, die; -, -en med. xäs- innerlich adj. daxili; adv. içäridän, da-
täliyin gizli dövrü. xildän, batinän, daxilän.
Inland, das; -(e)s ölkä daxili, mämlä- innerparteilich adj. partiyadaxili.
kät içi; im ~ ölkä daxilindä, ölkädä. innerpolitisch adj. daxili siyasi.
Inländer, der; -s, - ölkä vätändaåí. İnnerste das;-n, - iç, ən içəri, məğz .
Inlandflug, das; -s, -¨e daxili uçuå. innewerden vi G görmäk, anlamaq,
inländisch adj. yerli, daxili. bilmäk; e-r Gefahr ~ tählükäni anla-
Inlandsabsatz, der; -(e)s, -¨ H daxili sa- maq.
tíå. innewohnen vi D -in içindä olmaq,
Inlandsmarkt, der; -(e)s, -¨e daxili ba- -in tärkibindä olmaq, -ə məxsus olmaq.
innig 380 Instanzenweg
------------------------------------------------------------------------------------------------
innig adj. sämimi, üräkdän; qäti. Insolvenz, die; -, -en müflislik, iflas,
Innigkeit, die; - sämimilik; qätilik. var-yoxu äldän çíxma.
Innovation, die; -, -en yenilik, yeniläå- insoweit adv. bu barädä, bu häddä
dir(il)mä; yeni qayda. qädär, bu däräcäyä qädär.
innovativ adj. yenilik. Inspekteur, der; -s, -e müfättiå.
Innung, die; -, -en bir peåäyä män- Inspektion, die; -, -en yoxlama, mü-
sub olan cämiyyät, ittifaq. fättiålik, täftiå, näzarät.
inoffiziell adj. qeyri-räsmi. Inspektor, der; -s, -en müfättiå, täftiå-
in puncto präp. ... baräsindä, .. haq- çi, araådírící.
qínda. Inspiration, die; -, -en ilham.
Input, das; -s, -s EDV mälumat ver- inspirieren vt ilham vermäk, ruhlan-
mä. dírmaq (zu D/-ä); sich ~ lassen von -dän
Inquisition, die; -, -en istintaq; sor- ilham almaq.
õu-sual, dindirmä. inspizieren vt yoxlamaq, kontrol et-
Inquisitor, der; -s, -en istintaqçí. mäk, täftiå etmäk.
ins = in das; ins Bett gehen yatmaõa instabil adj. davamsíz, möhkäm ol-
getmäk, yataõa girmäk. mayan; etibarsíz.
Insasse, der; -n, -n 1. (Fahrgast) särni- Instabilität, die; -, -en davamsízlíq,
åin, müsafir; 2. (Gefängnisinsasse) mäh- qeyri-sabitlik.
bus; 3. (Anstalt usw.) sakin, bina sakini. Installateur, der; -s, -e quraådírící.
Insassenversicherung, die; -, -en avto- Installation, die; -, -en quraådírílma,
mobil särniåinläri üçün qäza (bädbäxt qurulma, montaj iåläri.
hadisä) síõortasí. Installateur, der; -s, -e quraådírící,
insbesondere adv. xüsusilä, xüsusän, montajçí.
älälxüsus, özälliklä. installieren vt quraådírmaq, montaj et-
Inschrift, die; -, -en yazí, epiqraf. mäk, qurmaq; vr sich ~ qurulmaq, qu-
Insekt, das; -(e)s, -en häåärä, cücü, raå(díríl)maq, , yerläåmäk, montaj ol-
böcək; pl. häåärat. maq.
Insel, die; -, -n ada, cäzirä. instand adv. : ~ halten vt saz halda
Inselbewohner, der; -s, - ada sakini. saxlamaq, yaxåí (iåläk) väziyyätdä
Inselgruppe, die; -, -n adalar qrupu. saxlamaq; ~ setzen vt tämir etmäk,
Inserat, das; -(e)s, -e elan, bildiriå. qayírmaq, bärpa etmäk.
Inserent, der; -en, -en elan verän. Instandhaltung, die; -, -en yaxåí väz-
inserieren vt elan vermäk. iyyätdä saxla(n)ma.
insgeheim adv. gizli, xälväti. inständig adj. inadlí, täkidli; j-n ~ um
insgemein adv. ümumiyyätlä. et. bitten bir käsdän täkidlä bir åeyi
insgesamt adv. bütövlükdä, cämi(si), xahiå etmäk.
yekunu, cämi-cümlätaní; ich blieb ~ Instandsetzung, die; - düzältmä, tämir,
eine Woch in Berlin cämi (cämi-cümlä- yenidänqurma.
taní) bir häftä Berlindä qaldím. Instantgetränk, das; -(e)s, -e hazír içä-
Insider, der; -s, - iådän baå çíxardan, cäk, hazírlanmíå içmäli.
iåin içindä olan. Instanz, die; -, -en 1. müraciät ediläcäk
Insignien, die/pl. niåan(lar), medal. yer; 2. jur. märhälä, pillä, däräcä, ins-
insofern adv. 1. bu cähätdän, bu ba- tansiya; zweite ~ ikinci instansiya (mär-
xímdan, bu barädän; 2. (falls) ägär. hälä); höhere ~en jur. ali mähkämälär,
insolent adj. ädäbsiz, utanmaz. yuxari mähkämälär.
insolvent adj. müflis, var-yoxunu äl- Instanzenweg, der; -(e)s, -e iåin instan-
dän vermiå. siyalar üzrä häräkäti, märhälälärlä iräli-
Instinkt 381 Intermezzo
------------------------------------------------------------------------------------------------
läyiå. intelligent adj. därrakäli, aõíllí; bilikli.
Instinkt; der; -(e)s, -e duyõu, instinkt. Intelligenz, die; -, -en 1. aõíl, idrak,
instinktiv adj. qeyri-iradi, kortäbii. zəka; 2. (Schicht) ziyalílar, aydínlar pl.
instinktlos adj. duyõusuz. Intelligenzquotient, der; -en, -en zəka
Institut, das; -(e)s, -e institut. dərəcəsi.
Institution, die; -, -en täsisat, müäs- Intendant, der; -en, -en Th. müdir.
sisä, idarä, orqan, qurum. Intensität, die; -, -en gärginlik därä-
instruieren vt tälimat vermäk. cäsi, åiddät, güc.
Instruktion, die; -, -en 1. (Anweisung) intensiv adj. gärgin, güclü; ardícíl.
göstäriå, tälimat; 2. mil. tälim. intensivieren vt gärginläådirmäk, güc-
instruktiv adj. bilikverici, öyrädici, ländirmäk, canlandírmaq.
göstərici. Intention, die; -, -en niyyät, qäsd.
Instrument, das; -(e)s, -e 1. alät, cihaz; Interaktion, die; -, -en psych. qarşılıqlı
2. (Musikinstrument) musiqi aläti. münasibət.
instrumental adj. musiqi alätilä. interessant adj. maraqlí, baxmalí.
instrumentalisieren vt fig. bir alät Interesse, das; -s, -n 1. maraq; häväs,
kimi istifadä etmäk; sui-istifadä etmäk. älaqä, maillik; sich interessieren für … -ä
Instrumentarium, das; -s, -rien bütün älaqä tapmaq, -ä häväslänmäk; 2.
vasitälär (yollar). (materielles) xeyir, fayda, mänafe; es
instrumentieren vt mus. mahníní liegt in deinem ~ sänin xeyrinädir; ~
alätlärlä çalíb hazírlamaq. haben meyl (älaqä) göstärmäk (für A/ -
Insuffizienz, die; -, -en med. üzvün zäif- ä); ~ erwecken maraq (älaqä) oyatmaq,
liyi. häväsä gätirmäk; F ~ verlieren häväs-
Insulaner, der; -s, - adada yaåayan. dän düåmäk, äl-ayaõí soyumaq.
Insulin, das; -s med. insulin. interessenlos adj. maraqsíz, meylsiz,
inszenieren vt 1. sähnäləşdirmək; 2. hävässiz.
(e-n Skandal) säbäb olmaq, bais olmaq. Interessent, der; -en, -en maraqlí åäxs,
Inszenierung, die; -, -en sähnäläådir- maraqlanan åäxs.
mä, sähnäyä çíxartma. interessieren vt maraqlandírmaq, ma-
intakt adj. saõlam, nöqsansíz. raq oyatmaq; sich ~ maraqlanmaq (für
integer adj. eyibsiz, nöqsansíz, düz, A/-ilä; ) ; wen interessiert das schon ?
tämiz, rüåvät almayan; ein ~ Politiker kimi maraqlandírír ki?
düz (tämiz) siyasätçi. interessiert adj. (an) -ä maraqlí, äla-
Integral, das; -s, -e bütöv, ayrílmaz. qämänd, häväsli; sich interessieren für..
Integralrechnung, die; -, -en inteqral .. -ä älaqämänd olmaq; adv. maraqla,
hesablama. älaqä ilä.
Integration, die; -, -en birläåmä, birlik, Interim, das; -s, -s müväqqäti, keçici.
inteqrasiya, inteqrasyon. Interimsregierung, die; -, -en müväq-
integrieren vt birläådirmäk, inteqrasi- qäti (keçici) hökumät.
ya etmäk; sich ~ birläåmäk (in A/-ilä). interimistisch adj. müväqqäti.
Integrität, die; - 1. (Redlichkeit) düz- Interjektion, die; -, -en gr. nida.
lük, namusluluq; 2. pol. bütövlük, to- interkonfessionell adj. mäzhäblärara-
xunulmazlíq. sí.
Intellekt, der; -(e)s därrakä, idrak, interkontinental adj. qitälärarasí (Süd.
aõíl. : qarrälär arasí).
intellektuell adj. äqli, zehni. Intermezzo, das; -s, -s od. –mezzi 1.
Intellektuelle, der u. die; -n, -n ziyalí, (Zwischenfall) hadisä; 2. mus. musiqi
aydín parçasí.
intern 382 inzwischen
------------------------------------------------------------------------------------------------
intern adj. daxili; gizli, qapalí, mäxfi. xínlíq; gizlilik.
Internat, das; -(e)s, -e mänzilli mäk- Intimsphäre, die; - åäxsi häyat dairäsi.
täb, mänzilli mädräsä, internat. intolerant adj. güzäåtä getmäyän, tab
international adj. uluslararasí, beynäl- gätirmäyän, dardüåüncäli, dözümsüz.
miläl, beynälxalq, millätlärarasí, dövlät- Intoleranz, die; -, -en dözümsüzlük.
lärarasí. Intonation die; -, -en mus. avazlanma.
internationalisieren vt beynälmiläl- intransitiv adj. gr. täsirsiz fel.
läådirmäk. Intrigant, der; -en, -en fitnäkar, aravu-
Internet, das; -s, -s EDV internet. ran,didiåmäsalan,hälläm-qälläm; F lov.
Internetcafe, das; -s, -s internet kafesi. Intrige, die; -, -n fitnä-fäsad, mäkr, fí-
internieren vt göz altína almaq; tärk- ríldaq.
silah edib näzarät altínda saxlamaq. intrigieren vi däsisä qurmaq, fitnä-
Internierungslager, das; -s, - göz al- fäsad düzältmäk, fitnä törätmäk (gegen
tínda olan åäxslär üçün düåärgä. A/-ä qaråí).
Internist, der; -en, -en med. can hä- introvertiert adj. qaradinmäz; dinc.
kimi, daxili xästäliklär mütäxässisi. Intuition, die; -, -en duyõu, hiss, häs-
interparlamentarisch adj. parlament- saslíq.
lärarasí. intuitiv adj. hissi, duyõuya dayana-
interpellieren vt parl. soruåmaq, isti- raq.
zah etmäk, sorõu etmäk. Invalide, der; -n, -n älil, åikäst, saqqat.
Interpol, die; - beynälmiläl polisi. Invalidität, die; - älillik, åikästlik.
Interpret, der; -en, -en izahçí, åärhçi. Invasion, die; -, -en hücum, zorla gir-
Interpretation, die; -, -en täfsir, izah, mä, soxulma.
åärh etmä, yorma. Inventar, das; -s, -eavadanlıq siyahísí,
interpretieren vt täfsir etmäk, aydín- mövcud olan mallarín siyahísí.
laådírmaq, åärh etmäk, yormaq. Inventur, die; -, -en siyahíya alma,
Interpretin, die; -, -nen izahçí, åärhçi, täkrar hesaba alma (maõazada).
yoruçu. investieren vt särmayä qoymaq, ka-
Interpunktion, die; - gr. durõu iåarä- pital qoymaq, maya qoymaq.
lärinin qoyulmasí. Investition, die; -, -en särmayä qoyma,
Interpunktionszeichen, das; -s, - dur- väsait (kapital) qoyuluşu, maya qoy-
õu iåaräläri. ma.
Intervall, das; -s, -e (Abstand) ara, fa- Investment, das; -s, -s särmayä qoyu-
silä. luåu.
intervenieren vi müdaxilä etmäk, da- Investor, der; -s, -en särmayä qoyan.
xili iålär(in)ä qaríåmaq; vasitäçi olmaq. involvieren vt daxil etmək, bağlamaq,
Intervention, die; -, -en müdaxilä, da- qaríşdírmaq; ortaq etmək, şərik etmək.
xili iålärinä qaríåma; vasitäçilik. inwendig adj. daxili; adv. içäridä, da-
Interview, das; -s, -s müsahibä; ~ ge- xildä; j-n in- und auswendig kennen bir
ben müsahibä vermäk. käsi çox yaxåí tanímaq.
interviewen vt müsahibä almaq, mü- inwiefern, inwieweit adv. nä qädär,
sahibä götürmäk. necä, nä däräcädä, nä cür.
Interviewer, der; -s, - müsahibä edän, Inzest, der; -es, -e yaxín qohumlar ara-
müsahibäçi. sínda cinsi älaqä.
intim adj. 1. síx, çox yaxín, sämimi; Inzucht, die; -, -en yaxín qohumlar
~er Freund sämimi dost; 2. (private) arasínda evlänmä.
mähräm, åäxsi, gizlinc; 3.(sexuell) cinsi. inzwischen adv. bu arada, bu äsnada,
Intimität, die; -, -en sämimiyyät, ya- bu dämdä.
Irak 383 isolieren
------------------------------------------------------------------------------------------------
Irak; -s u. der; -s İrak. irremachen vt azdírmaq, çaådírmaq.
Iraker, der; -s iraklí. irren vr sich ~ çaåmaq, sähv etmäk,
Iran; -s u. der; -s İran. yanílmaq, karíxmaq;wenn ich mich nicht
Iraner, der; -s, - iranlí. irre sähv etmirämsä, yanílmíramsa.
iranisch adj. iranlí. Irrenanstalt, die; -, -en psixatrik xäs-
irden adj. torpaqdan, saxsí. täxana, dəlixana.
irdisch adj. dünyävi, yersəl. Irrenhaus, das; - veralt. dälixana.
Ire, der; -n, -n irlandiyalí. irreparabel adj. düzälmäz, tämir ol-
irgend¹ adv. ancaq, yalníz; wenn ~ maz, çaräsiz.
möglich ägär mümkün olursa. irrereden vi särsämlämäk, sayíqla-
irgend² pron. 1. (irgendein, irgendeine, maq.
irgendeins) birisi, här hansí, här kim Irrfahrt, die; -, -en särgärdan gäzmä,
isä, behman, behmankäs; 2. (irgend- särgärdanlíq.
einer, irgend jemand, irgendwer) kim isä, Irrgarten, der, -s, -¨ dolaåíqlíq, qarí-
birisi, bir käs, behmankäs, kimisi, kim- åíqlíq.
sä; 3. (irgend etwas, irgendwas) bir åey, irrig adj. yanlíå, sähv, sähvän.
behman; ~ so etwas bunun kimi bir şey; Irritation, die; -, -en 1. (Verärgerung)
4. (irgend einmal) bir vaxt, bir zaman; 5. narahatçílíq, küskünlük; 2. (Verwirrung)
(irgendwann) adv. bir zamanlar; bir çaåqínlíq, özünü itirmä.
vaxt, bir säfär; günlärin bir günündä; 6. irritieren vt 1.(ärgern) acíqlandírmaq;
(irgendwie) adv. bir tähär, bir sayaq, bir 2. (verwirren) çaådírmaq.
cür, bircürä(sinä); necä olursa olsun, Irrlehre, die; -, -n 1. yalançí näzäriyyä;
här halda; 7. (irgendwo) adv. bir yerdä; 2. küfr, ilhad.
harada isä, hardasa; 8. (irgendwoher) Irrsinn, der; -(e)s dälilik, divanälik.
adv. bir yerdän, haradansa, haradan irrsinnig adj. däli, divanä.
olsa; 9. (irgendwohin) adv. bir yana, bir Irrtum, der; -s, -¨er sähv, yanílma, xä-
yerä, harayasa. ta, xata; es ist mir ein ~ unterlaufen sähv
Irland; -s İrlandiya (Süd. : İrland). etmiåäm; Sie sind im ~ siz sähv edirsi-
Irländer, der; -s, - irlandiyalí. niz.
Ironie, die; -, -(n) istehza, kinayä. irrtümlich adj. yanlíå, sähv; adv. ~er-
ironisch adj. istehzalí, kinayäli. weise sähvän, sähv olaraq.
ironisieren vi istehza etmäk. Irrweg, der; -(e)s, -e yanlíå yol, sähv
irrational adj. mäntiqsiz; sämäräsiz. yol.
irre adj. 1. yolunu azmíå; 2. med. däli. Ischias, der; das; med. die; - siyatik pl.
Irre, der; -n, -n däli; wie ein ~r däli ki- Ischiasnerv, der; -s, -en siyatik äsäbi.
mi(n). ISDN = Abk. für : Integrated Services
irreal adj. qeyri-häqiqi, real olma- Digital Network.
yan. Islam, der; -(s) islam, müsälmanlíq,
irreführen vt yanlíå yola aparmaq, Müsälmanlíq.
aldatmaq, çaådírmaq, gicälländirmäk, islamisch adj. islami, islam.
azdírmaq, sapdírmaq. Island; -s İslandiya (Süd. : İsländ).
irreführend adj. azdírící, çaådírící; gi- Isländer, der; -s, - islandiyalí, isländli.
cälländirici. isländisch adj. islandiyalí, isländli; is-
Irreführung, die; -, -en aldatma, yol- landca.
dan etmä, azdírma, sapdírma, . Isolation, die; -, -en täcrid etmä, ayír-
irregulär adj. qaydasíz, yanlış, qeyri- ma; guåäniåinlik.
müntäzäm. isolieren vt täcrid etmäk, ayírmaq, täk-
irrelevant adj. ähämiyyätsiz. lämäk, izolä elämäk; vr sich ~ özünü
Isolierung 384 i.V.
------------------------------------------------------------------------------------------------
täcrid etmäk, guåägir olmaq. Italien; -s Ìtaliya.
Isolierung, die; -, -en täcrid, ayírma, Italiener, der; -s, - italiyalí.
izolä, täklä(n)mä, täcridedilmä. italienisch adj. italiyalí; (Sprache) ita-
Isolierhaft, die; - jur. täcrid häbsi. liyanca.
Isolierzelle, die; -, -n biradamlíq ka- i-Tüpfelchen, das; -s, - : bis aufs ~ (ge-
mera, biradamlíq otaq. nau) nöqtäsinä qädär düz; deine Anga-
Israel; -s İsrail. ben stimmten bis aufs ~ verdiyin mälu-
Israeli, der; -s, -s israilli, israil ähli. mat nöqtäsinä qädär däqiqidir.
israelisch adj. israilli. i.V. = Abk. : in Vertretung ..yerinä; in
Israelit, der; -en, -en israil ähli, yähudi. ~ von onun yerinä, vəkalətən.
J, j, das; -, - Alman älifbasínín onun-
cu härfi.
Ja, das; -(s), -(s) qäbul, razílíq, bəli.
ja partikel; bäli, hä; ~ sagen bäli de-
mäk, razílaåmaq; ~ und amen sagen
bäli-bäli demäk; ~ und nein! häm bäli, jahraus adv. : ~, jahrein ildän ilä.
häm yox!. Jahrbuch, das; -(e)s, -¨er illik; salna-
ja adv. 1. bäli; F hä(n), häri; belä, axí, mä.
ki, mägär; ~ sogar hätta, belə, ki; 2. jahrelang adv. illär boyu, illärlä, illär
(bloß) ancaq; vergessen Sie es ~ nicht boyunca.
ancaq bunu unutmayın (yaddan jähren vr sich ~ kiminsä (näyinsä) il
çíxartmayín); ~ nicht! Allah görsätmä- dönümü olmaq, -dän bir il keçmäk; der
sin!; veralt. älhäzär! 3. (unbedingt) hät- Tag jährt sich jetzt bald ildönümü ya-
män, mütläq, här halda; ~ freilich xínlaåír, bir il yaxınlaşır.
älbättä ki; sei ~ vorsichtig! ehtiyatlí ol Jahresabschluss, der; -es, -¨e illik ba-
ha!; wenn ~ ägär belə (böylä) olursa. lans; täsärrüfat ilinin sonu.
Jacht, die; -, -en kiçik gämi, qayíq. Jahresanfang, der; -(e)s, -¨e ilbaåí, ilin-
Jacke, die; -, -n pencäk (Süd. : xot). baålanõící.
Jackett, das; -s, -s pencäk. Jahresbericht, der; -(e)s, -e illik hesa-
Jagd, die; -, -en 1. ov gəmişdirmə, åi- bat.
kar; auf die ~ gehen ova çíxmaq, åikara Jahreseinkommen, das; -s, - illik gälir.
getmäk; 2. (Verfolgung) täqib etmä; ~ Jahresfrist, die; -, -en illik möhlät, illik
machen auf A -in dalínca qaçmaq, täqib vädä.
etmäk, izlämäk. Jahresmiete, die; -, -n illik icarä, illik ki-
Jagdbeute, die; - åikar olmuå heyvan, rayä.
åikar. Jahrestag, der; -(e)s, -e ildönümü; an-
Jagdflugzeug, das; -(e)s, -e qírící lässlich des ~es ildönümü münasibətilə.
uçaq (täyyarä). Jahreswechsel, der; -s, - yeni ilin baå-
Jagdhund, der; -(e)s, -e ov iti, ov tulasí. lamasí, yeni ilä keçid.
Jagdschein, der; -(e)s, -e ovçuluq bileti. Jahreswende, die; -, -n yeni ilin baåla-
Jagdtasche, die; -, -n ovçu çantasí. masí, yeni ilin yaxınlaşması.
Jagdzeit, die; -, -en ov(lama) mövsü- Jahrgang, der; -(e)s, -¨e 1. il; 2.
mü (fäsli), ovçuluq fäsli. (Per-son) anadan olan il; wir sind beide
jagen vt 1. ovlamaq, åikar elämäk; (mit ~ 50 biz ikimiz 1950-inci ildä andan
e-m Falken) gämiådirmäk; 2. (verfolgen) olmu-åuq; 2. (von Wein) ein guter ~
qovmaq, qísnamaq; aus dem Haus ~ ev- yaxåí ilin åärabí; ein schlechter ~ pis ilin
dän qovmaq; vi (eilen) täläsmäk. åärabí.
Jäger, der; -s, - 1. ovçu, åikarçí; 2. jährig adj. illik; yaåínda.
(Flugzeug) qírící täyyarä (uçaq). jährlich adj. illik, här ilki; adv. här il
Jägerlatein, das; -s ovçular gopu, ov-
çular hekayäläri pl. olan, här il baå verän, ilbäil, ildən ilə; ~
jäh adj. 1.(plötzlich) qäfil, ani, gözlənil- einmal ildə bir dəfə.
məyən; 2. (steil) dik, síldírím; adv. qəfil-
dən, gözlənilmədən; ~er Tod ani ölüm.
Jähzorn, der; -(e)s qəfil hirslilik, tünd-
mäcazlíq, coåma.
jähzornig adj. hirsli, tündmäcaz, höv-
sələsiz.
Jakute 386 Jeep
----------------------------------------------------------------------------------------- -------
Jakute, der; -n, -n yakut. ömründä belä bir åey eåitmisän ki...?;
Jalousie, die; -, -n nazik taxtalardan seit eh und ~ hämiåä, ävväldän; 2. (je
qayrílan päncärä pärdäsi, jalosi. nach D) -ä görä, -ä müvafiq, -ä uyõun
Jamaika; -s Yamayka. olaraq; zum Nachtisch esse ich Kuchen
Jammer, der; -s 1. färyad, ağlaşma; 2. oder Eis, ~ nach Laune xöräkdän sonra
(Elend) bädbäxtlik, fälakät; qəm, kədər. kefim istädiyi kimi åirni vä ya dondur-
Jammergeschrei, das; -(e)s färyad, ox- ma yeyäräm; 3. (je nachdem!) -dän así-
åama, äfõan. lí olaraq, şəraitdən uyõun olaraq; er
jämmerlich adj. 1. (kümmerlich) fäla- kommt um 9 oder 10 Uhr, ~ nachdem
kätli, zavallí, dílõír; 2. (erbärmlich) wann er fertig ist iåläri qurtaran kimi,
rähmä layiq, müsibätli, häqir, yazıq; 3. saat 9-da ya 10-da gäläcäk; 4. (vor
adv. (verächtlich) häqarätli, pis. Zahlen) här; ~ zwei här ikiyä, ikisinä;
jammern vi oxåamaq, sízíldamaq, fär- für ~ zehn Wörter här on sözä; ~ Person
yad etmäk, inləmək, åivän qoparmaq, 5 € här adama 5 €.
fäõan çäkmäk, qan aõlamaq, äfõan je² konj. ~ ..., desto ... nä qädär(ki)...,
etmäk (um A/bir åey üçün); vt (stöhnen) o qädär...; ~ eher, desto besser nä qä-
åikayätlänmäk, ah-nalä etmäk, ax-uf där tez olsa, o qädär yaxåídır.
elämäk (über A/kimdänsä/nädänsä); er Jeans die/pl. cins.
jammert mich ona yazíõím gälir. jede pron. s. jeder.
jammerschade adv. çox täässüf, çox jedenfalls adv. 1. här halda; nə olursa
heyf; es ist ~! çox täässüf olsun!. olsun; 2. (zumindest) än azí(ndan), heç
Jammertal, das; -(e)s fig. kädärli dün- olmasa.
ya, qäm-qüssäli yer. jeder (jede, jedes) här; här käs, här
Jänner, der; -s - Yanvar ayí. kim, härä; här bir, bütün, cümlä, hamí;
Januar, der; -(s), -e Yanvar ayí. fig. aläm, dünya, düz-dünya; jeden
Japan; -s Yaponiya (Süd. : Japon). zweiten Tag här iki gündä, günaåírí;
Japaner, der; -s, - yaponiyalí, japon- jede Woche här häftä; ~ Art här növ, här
lu. cür; mit jedem Tage gündän günä; (zu) ~
japanisch adj. yapon, japon; (Sprache) Zeit här zaman, här vaxt; jeden
yaponca (japon dili). Augenblick här an; jedes Mal här däfä,
japsen vi lählämäk. här säfär; jeden Tag här gün, günäbir;
Jargon, der; -s, -s jarqon. jeden Monat här ay, aybaay; ~ macht
Jasager, der; -s, - bäli-bäli deyän, amin sich über ihn lustig cümlä aläm ona
deyän. gülür, dünya ona gülür, hamí ona
Jasmin, der; -s, -e yasämän gülü. gülür; ~ soll kommen hamí gälsin; ~
jäten vt alaq etmäk. redet etwas anderes härä bir söz deyir.
Jauche, die; -, -n (Gülle) peyin åiräsi. jedermann pron. här käs, här kim,
jauchzen vt åadlíqdan qíåqírmaq. böyük-kiçik; das ist nicht ~s Sache bu
jaulen vt ulamaq; böyürmäk. här käs görä bilän iå deyil, bu här
jausen vt qälyanaltí etmäk, yemäk. käsin älindän gälän iå deyil.
jawohl Partikel älbättä, bäli; tama- jederzeit adv. här vaxt, här zaman.
milä doõrudur, baş üstä; barakallah!. jedes pron. s. jeder.
Jawort, das; -(e)s, -e razílíq, müsbät jedesmal adv. här däfä; er kommt ~ zu
cavab; das ~ geben bäli demäk. spät här däfä gec gälir (gecikir).
Jazz, der; - caz.
Jazzband, die; -, -s caz qrupu.
je¹ adv. 1. (jemals) bir vaxt, bir zaman, jedweder pron. här käs.
haçansa; hast du ~ davon gehört, dass..? Jeep, der; -s, -s cip maşını.
jegliche 387 Jugend
------------------------------------------------------------------------------------------------
jegliche(r, -s) pron. här käs, här kim. tismar.
jeher adv. : seit/von ~ çoxdan bäri, Jockei, der; -s, -s cokey, at çapan.
qädimdän, qädim zamanlardan bəri. Jod, das; -s yod.
jein adv. häm bäli häm yox. jodeln vt Alp daõlarínda yaåayan in-
jemals adv. 1. bir vaxt, bir zaman; 2. sanlarín näõmä oxumaqlarí.
(in Fragesätzen) heç. jodhaltig adj. yodlu.
jemand pron. kim isä, biri(si), bir käs, Joga, der u. das; -s yoqa.
kimsä; ~ anders baåqa birisi; sonst noch Jogging, das; -s, - qaçíå, joqqin.
~? baåqa birisi varmi?. Joghurt, der u. das; -s yoõurt, qatíq.
Jemen der; -(s) Yämän. Joghurtgetränk, das; -s; -e ayran.
jene, jener, jeners dem pron. o, filan(i), Johannisbeere, die; -, -n qaraõat.
biri(si), baåqasí; haman, häman; diese johlen vt qíåqírmaq; uca səslə oxu-
und jene Welt bu dünya vä o dünya; je- maq.
ner Person häman adam. Joint, der; -s, -s içindä häåiå olan si-
jenseitig adj. o biri täräfdä olan; qaråí; qar.
obiri dünyaya aid olan. Joker, der; -s, - joker.
jenseits adv. u. präp. G o biri täräf(in)- Jolle, die; -, -n avarlí kiçik qayíq.
dä; …dalínda; qaråísínda; ~ des Flusses Joppe, die; -, -n pencäk.
çayín o biri täräfindä. Jordanien; -s Jordaniya (Süd. Ordon).
Jenseits, das; - o biri dünya, aqibät, Jota, das; -, -s fig. zärrä.
gedär-gälmäz; j-n ins ~ befördern bir Journal, das; -s, -e jurnal, mäcmuä.
käsi o bir(s)i dünyayä (gedär-gälmäzä) Journalismus, der; - qäzetçilik.
göndärmäk (yollamaq). Journalist, der; -en, -en jurnalist.
Jerusalem Yerusälim, Oråälim. Journalistik, die; - jurnalistik.
Jesus der ~ Christus İsa peyõämbär, jovial adj. åad, åän; gülärüzlü.
Häzräti İsa. Jubel, der; -s åänlik, åadlíq, alqíå.
jetten vi F uçaq ilä getmäk. jubeln vi åadlíq etmäk, åänlik etmäk.
jetzig adj. indiki, hazírki, müasir, hal- Jubilar, der; -s, -e yubilyar.
hazírki. Jubiläum, das; -s, -läen (Jahrestag) il-
jetzt adv.indi, bu saat, hal-hazírda, äl- dönümü, ildönümü bayramí, yubiley.
an, hazírda, hala, hälä; veralt. älhal, jubilieren vt åadlíq etmäk, åadlan-
älyövm; von ~ an indidän, bundan son- maq, yubileyi keçirmäk.
ra, bundan belä; bis ~ indiyäcän, bu juchhe(i)! Ura!, yaåa!.
vaxta qädär, hala, hälä, indiyädäk; ~ jucken vt qaåímaq; vi qaåínmaq, mei-
eben bu saat, indicä, täzäcä, älan. ne Hand juckt älim qaåínír.
Jetztzeit, die; - indiki vaxt, indiki za- Jucken, das; -s qaåíntí.
man. Juckreiz, der; -es, -e qaåíntí, särpmä,
jeweilig adj. mövcud olan, hazírki, uy- isbiräli; qurdäåän.
õun gälän, müvafiq. Judas, der; -, -se fig. xain.
jeweils adv. här däfä, här zaman. Jude, der; -n, -n yähudi, cuhud.
Jh. = Abk. für Jahrhudert yüzillik, äsr. judenfeindlich adj. antisemit.
jiddisch adj. Alman yähudilärin al- Judentum, das; -s Yähudilik, Yähudi
man dili lähcäläri. dini.
Jiu-Jitsu, das; -s (Sport) jujutsu. Jüdin, die; -, -nen yähudi qadín.
Job, der; -s, -s peåä, iå, mäåõuliyyät. jüdisch adj. yähudi, yähudicä.
jobben vi F iålämäk. Judo, das; -s dzüdo.
Joch, das; -(e)s, -e 1. boyunduruq; 2.
(Zustand der Unfreiheit) zülm, äsarät, is-
Jugendarbeitslosigkeit 388 Justizwesen
------------------------------------------------------------------------------------ ------------
Jüngling, der; -s, -e gänc, cavan oõ-
Jugendarbeitslosigkeit, die; - gänclär lan, yeniyetmä.
iåsizliyi. Jünglingsalter, das; -s gänclik, cavan-
Jugendfreund, der;-(e)s, -e gänclik líq.
dostu, cavanlíq dostu. jüngst adv. än cavan , än täzä; kiçik;
jugendfrisch adj. täzä. axíríncí, bu yaxínlardakí; die ~en Er-
Jugendfürsorge, die; - häddi-büluõa eignisse son (axíríncí) hadisälär.
çatmamíålar haqqínda himayä. Jüngste, der u. die; -n, -n än kiçik, än
Jugendgericht, das; -(e)s, -e häddi-bü- cavan; son.
luõa çatmamíålarín iåinä baxan mäh- Jungverheiratete, der; u. die; -n, -n tä-
kämä. zä evlänmiå, täzä gälin, täzä küräkän.
Jugendherberge, die; -, -n gänclär tu- Juni, der; -(s), -s İyun ayí (Süd. : Joän
rist yataqxanasí. ayí).
jugendlich adj. cavan, gänc. Junior, der; -s, -en kiçik, balaca.
Jugendliche(r), der; u. die; -n, -n ye- Junker, der; -s, - bäy, bäyzadä; iri
niyetmä, 14-ilä-18 yaåí arasíndaki ca- mülkädar.
vanlar. Junkie, der; -s, -s fig. narkotik maddä-
Jugendliebe, die; -, -n gänclik eåqi. lär çäkän.
Jugendzeit, die; -, -en gänclik, cavan- Junta, die; -, -ten xunta, härbi höku-
líq. mät.
Jugoslawe, der; -n, -n yuqoslaviyalí. Jupiter, der; -s astr. Yupiter (Süd. :
Jugoslawien; -s Yuqoslaviya. Müåtäri).
jugoslawisch adj. yuqoslaviyalí. Jura¹ ohn. Art. hüquqåünaslíq, hüquq
Juli, der; -(s), -s İyul ayí. elmläri; ~ studieren hüquq elmlärini
jung adj. 1. cavan, gänc, azyaålí, çaõ; oxumaq (öyränmäk).
cahil; beçä, sütül; 2. (frisch) täzä, tär; Jura², der; -s geol. yura dövrü.
die ~en Menschen cahil-cuhul. juridisch adj. hüquqi.
Junge¹, der; -n, -n oõlan, oõlan uåaõí. Jurisprudenz, die; - hüquq elmi.
Junge², das; -n, -n (Tier) bala; ~ werfen Jurist, der; -en, -en hüquqåünas.
balalamaq. juristisch adj. hüquqi, hüquq.
Junge³, der u. die; -n, -n cavan, gänc, Jury, die; -, -s jüri, münsiflär heyäti,
cahíl; F ~! gädä!, ädä! häkäm, andçılar məhkəməsi.
jungenhaft adj.uåaqcasína, uåaq kimi. Jus ohne Art. s. Jura.
Jünger, der; -s, - 1. täräfdar, mürid; 2. just adv. (gerade) lap, düz, tam; bir
(Apostel) äshabä. az öncə, indi.
jünger adj. daha gänc, daha cavan; ~ justieren vt nizamlamaq, qaydaya
werden cavanlaåmaq. salmaq, düzältmäk.
Jungfer, die; -, -n cavan qíz; alte ~ qa- Justierung, die; -, -en nizamlama, dü-
rímíå qíz. zältmä.
Jungfrau, die; -, -en bakirä qíz; ( ~ im Justiz, die; - ädliyyä.
Paradies) huri. Justizirrtum, der; -s, -¨er mähkämä
jungfräulich adj. 1. bakirä, bakirä qíz; täräfindän verilän yanlíå qärar.
2.(unerforscht) tädqiq olunmamíå, araå- Justizminister, der; -s, - ädliyyä naziri.
dírílmamíå; äl däymämiå. Justizministerium, das; -s, -rien ädliy-
Jungfräulichkeit, die; - qízlíq, bäkarät. yä nazirliyi.
Junggeselle, der; -n, -n subay kiåi. Justizvollzugsanstalt, die; -, -en zin-
Junggesellin, die; -, -nen evli olmayan dan, häbsxana.
qadín. Justizwesen, das; -s ädliyyä iåläri.
Juwel 389 Jux
------------------------------------------------------------------------------------------------
Jute, die; - 1.(Pflanze) çätänä; 2. (Stoff) Juwelier, der; -s, -e zärgär, cävahirsa-
cüt, hind kändiri. tan.
Juwel, das u. der; -s, -en fig. xäzinä, Juweliergeschäft, das; -(e)s, -e zärgär
daå-qaå, qiymätli daå, cavahir, cäva- dükaní, cavahiratçí, cavahirsatan.
hir; lä'l-cavahirat. Jux, der; -es, -e zarafat, äyläncä.
K
K, k, das; - Alman älifbasínín on bi- ní.
rinci härfi. Kaffeetasse, die; -, -n qähvä fincaní.
Kabarett, das; -(e)s, -e u. -s kabare. Käfig, der; -s, -e qäfäs.
Kabarettist, der; -en, -en kabare artisti. kahl adj. 1. (haarlos) daz, keçäl, dan-
kabbeln vr sich ~ savaåmaq, dalaş- qır; ~ geschoren saçí (qílí) dibindän qír-
maq. xílmíå; 2. (Landschaft) quru, aõacsíz; 3.
Kabel, das; -s, - el. kabel; mäftil. (Baum) yarpaqsíz; 4. (Wand) yalín.
Kabelanschluss, der; -es, -¨e kabellä Kahlkopf, der; -(e)s, -¨e dazbaå, keçäl,
birläådirmä, kabel çäkilmäsi; ~ haben danqır.
kabelli televizoru (televiziyonu) olmaq. kahlköpfig adj. daz, danqır, keçäl.
Kabeljau, der; -s, -e bir növ balíq. Kahlschlag, der; -(e)s meåä aõaclarí-
Kabelnachricht, die; -, -en teleqrafla ní qírma; aõacsíz yer.
verilän xäbär. Kahn, der; -(e)s, -¨e kiçik qayíq.
Kabelnetz, das; -es, -e kabel åäbäkäsi. Kai, der; -s, -e dəniz qíraõí, liman sa-
Kabine, die; -, -n kabine, kiçik otaq. hili.
Kabinett, das; -s, -e 1. pol. nazirlär Kairo Qahirä.
kabineti, hökumät; 2. kiçik otaq. Kaiser, der; -s, - padåah, imperator;
Kabinettskrise, die; -, -n hökumät böh- sich um des ~s Bart streiten boå åey
raní. haqqínda mübahisä etmäk.
Kabinettssitzung, die; -, -en kabinet Kaiserreich, das; -(e)s, -e imperatorluq.
iclasí. Kaiserschnitt, der; -(e)s, -e med. qey-
Kabrio, das; -s, -s üstü açíq avtomo- sär käsiyi, sezaryen ämäliyyatí.
bil. Kajüte, die; -, -n gämidä üstü örtülü
Kabriolett, das; -s, -s s. Kabiro. otaq.
Kachel, die; -, -n kaåí. Kakao, der; -s kakao; j-n durch den ~
kacheln vt kaåíkarlíq etmäk. ziehen kimäsä sataåmaq.
Kacke, die; - vulg. pox, näcis; qíõ. Kakerlak, der; -s, -en zo. süsäri, boz
kacken vi vulg. síçmaq, qığlamaq. tarakan, píspísa.
Kadaver, der; -s, - meyit, cäsäd; leå, Kaktus, der; -, -teen u. –se bot. kaktus,
cämdäk. maldili.
Kadavergehorsam, der; -s kor-koranä Kalamität, die; -, -en fälakät, bäla,
itaät. müsibät.
Kader, der; -s, - kadr. Kalauer, der; -s, - åit zarafat.
Kadett, der; -en, -en härbi mäktäbin Kalb, das; -(e)s, -¨er dana, buzov, dü-
täläbäsi. yä; (männlich) cöngä.
Kadi, der; -s, -s qazí. kalben vt balalamaq, buzov vermäk.
Käfer, der; -s, - böcäk; aõacovan. Kalbfleisch, das; -es dana äti.
Kaff, das; -s, -s u. -e daríxdírící känd. Kalbsbraten, der; -s, - qízardílmíå da-
Kaffee, der; -s, -s qähvä; ~ kochen qäh- na äti.
vä qoymaq; ~ mit Milch südlü qähvä; ~ Kalbshachse, die; -, -n dana paçasí.
ohne Milch südsüz qähvä. Kaldaunen, die/pl. içalat, iç.
Kaffeebohne, die; -, -n qähvä paxlasí. Kalender, der; -s, - täqvim.
Kaffeehaus, das; -es, -¨er qähväxana, Kalfaktor, der; -s, -en xidmätçi.
kafe. Kali, das; -s kaliyum, potasyum.
Kaffeeklatsch, der; -es qähvä içib Kaliber, das; -s, - kalibr, ölçü; fig. növ,
qeybät etmäk, qähvä içib aõíz-aõíza cins.
vermäk, dedi-qodu. Kalif, der; -en, -en xälifä.
Kafeemühle, die; -, -n qähvä däyirma- Kalium, das; -s potasyum, kaliyum.
Kalk 391 Kampf
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kalk, der; -(e)s, -e ähäng, ähäk, kiräc; kameradschaftlich adj. yoldaşlıq;
ärp. adv. dostcasína, yoldaåyana.
Kalkbrenner, der; -s, - ähäng küräsi, Kameramann, der; -(e)s, -¨er kinoope-
əhəng yandıran zavodu. rator, filmçi.
kalken vt ähänglä aõartmaq, ähäng- Kamerun; -s Kamerun.
lämäk. Kamikaze, der; -, - ikinci dünya mü-
Kalkgrube, die; -, -n kiräc quyusu. haribäsindä täyyaräsilä düåmänin här-
kalkhaltig adj. ähängli. bi bazalarína intihar uçuålarí edän pi-
kalkig adj. ähängli. lot.
Kalkstein, der; -(e)s, -e ähängdaåí. Kamille, die; -, -n çobanyastíõí, mol-
Kalkül, das u. der; -s, -e hesab(lama). la baåí.
Kalkulation, die; -, -en hesablama, Kamillentee, der; -s, -s çobanyastíõí
täxmin, hesab. çayí.
kalkulieren vt hesablamaq, hesab et- Kamin, der; -s, -e 1. (offener) ocaq,
mək. kamin, buxarı; 2. (Schornstein) tüstü ba-
Kalligraph, der; -en, -en xättat. casí.
Kalligraphie, die; - xättatlíq. Kaminfeger, Kaminkehrer, der; -s, -
Kalorie, die; -, -n kalori. buxarí tämizläyän.
kalorienreich adj. kaloriyalí. Kamm, der; -(e)s, -¨e 1. daraq; 2. (für
kalt adj. 1. soyuq 2. (gefühllos) hissiz, Teppiche) kirki(t); 3.(Hahnenkamm) pipik;
duyõusuz; ~ bleiben soyuq räftar etmäk 4. (Gebirgskamm) daõ silsiläsi; alle über
(davranmaq); es ist ~ soyuqdur; mir ist e-n ~ scheren hamini (här åeyi) bir käfä-
~ üåüyüräm, caním üåür, mänä soyuq- yä (täräzinin bir gözünä) qoymaq.
dur; ~er Krieg soyuq müharibä. kämmen vt 1. daramaq; 2. (Wolle,
kaltblütig adj. soyuqqanlí, etinasız. Baumwolle) didmäk; sich ~ daranmaq,
Kaltblütigkeit, die; - soyuqqanlílíq. özünü daramaq.
Kälte, die; - soyuq(luq), åaxta, büru- Kammer, die; -, -n 1. balaca otaq;
dät; vor ~ zittern soyuqdan titrämäk. 2. (Handelskammer) ticarät evi; 3. pol.
kältebeständig adj. soyuõa davamlí. mäclis; 4. jur. palata.
Kältegrad, der; -(e)s, -e soyuqluq dä- Kammerchor, der; -s, -¨e xor dästäsi.
räcäsi. Kammerjäger, der; -s, - peåäsi zärärli
Kältewelle, die; -, -n åaxta düåmä. häåäratí mähv edän åäxs.
kaltmachen vt F öldürmäk. Kammermusik, die; - otaq musiqisi,
kaltschnäuzig adj. hörmätsiz, soyuq, kamera musiqisi.
häyasíz, rəhmsiz. Kammerpräsident, der; -en, -en par-
kaltstellen vt F nüfuzunu azaltmaq, lamentin sädri, mäclis räisi; mähkämä
nüfuzdan salmaq. palatasínín sädri.
Kalzium, das; -s kalsiyum. Kammersänger, der; -s, - tanínmíå säs
kam s. kommen. ustadína verilän ünvan.
Kamel, das; -s, -e dävä; (junges männ- Kammgarn, das; -(e)s, -e yun (kam-
liches ~) buõur; F axmaq. vol) ipliyi.
Kamelhaar, das; -(e)s, -e dävä yunu. Kampagne, die; -, -n pol. kampaniya,
Kameltreiber, der; -s, - däväçi. propaqanda; täbliõat.
Kamera, die; -, -s 1. foto aparatí; 2. Kämpe, der; -n, -n lit. mübariz, dö-
(Filmkamera) kino çäkmä aparatí. yüåçü.
Kamerad, der; -en, -en dost, yoldaå, Kampf, der; -(e)s, -¨e 1. döyüå, savaå,
cíõírdaå, arxadaş. vuruå, çarpíåma; mübarizä; ~ auf Leben
Kameradschaft, die; -, - yoldaålíq. und Tod ölüm-dirim savaşı; 2. (Sport)
Kampfabstimmung 392 Kantine
------------------------------------------------------------------------------------------------
yaríå, müsabiqä. iddiaçı, dovtäläb; als ~ vorschlagen na-
Kampfabstimmung, die; -, -en säsä- mizädliyini iräli sürmäk.
qoyma. Kandidatur, die; -, -en namizädlik; e-e
Kampfansage, die; -, -n döyüåä çaõí- ~ aufstellen namizädlik iräli sürmäk.
ríå; meydan oxuma. kandidieren vi namizäd olmaq, adaq
kampfbereit adj. döyüåä hazír. etmäk; dovtäläb olmaq.
kämpfen vi döyüåmäk, vuruåmaq, kandieren vt åäkärläådirmäk.
çírpíåmaq, mübarizä aparmaq, çarpíå- kandiert adj. åäkärlänmiå.
maq (für, um A/üçün, näyinsä uõrunda; Kandis, der; - nabat.
gegen A/ilä, kimäsä qaråí); miteinander Kandiszucker, der; -s nabat åäkäri.
~ güläåmäk; döyüåmäk, didiåmäk; mit Kaneel, der; -s, -e darçín.
sich ~ çox fikirläåmäk, çox düåünmäk Känguruh, das; -s, -s kenquru.
(über A/bir åey haqda). Kaninchen, das; -s, - adadovåaní.
Kampfer, der; -s kamfora. Kanister, der; -s, - putluq, bidon,
Kämpfer, der; -s, - mübariz, döyüåçü, çälläk, bocka.
döyüåçü. Kanne, die; -, -n parç, sähäng; güyüm.
kämpferisch adj. mübariz, döyüåkän. Kannibale, der; -n, -n adamyeyän, in-
kampferprobt adj. döyüådä sínan- san äti yeyän.
míå, döyüådä sínaqdan çíxmíå, döyüå- Kannibalismus, der; - yírtícílíq.
dä bärkimiå. Kanon, der; -s, -s 1. nur sg.
Kampfeslust, die, - döyüåkänlik. (Regeln)
kampfeslustig adj. döyüåkän. qayda, nizam; 2. mus. kanon.
kampffähig adj. döyüåä yarayan, dö- Kanonade, die; -, -n bombardman,
yüåä qabil. arasí käsilmäyän top atäåí.
Kampfflugzeug, das; -(e)s, -e härbi täy- Kanone, die; -, -n 1. top; mit ~n auf
yarä (uçaq). Spatzen schießen topla särçä vurmaq; 2.
Kampfhandlung, die; -, -en döyüå, sa- fig. (Könner) bacaríqlí adam, bir iåin
vaå ämäliyyatlarí. ustasí; er ist e-e ~ im Schwimmen o üz-
kampflos adj. döyüåsüz, vuruåsuz. mäyin ustasídír; 3. (Pistole) tapança.
Kampfrichter, der; -s, - hakim. Kanonenboot, das; -(e)s, -e orta kali-
kampfunfähig adj. döyüå bacaríõí ol- birli toplarí olan sahil gämisi.
mayan, döyüåä qadir olmayan. Kanonendonner, der; -s top gurultusu.
kampieren vi çadír qurmaq. Kanonenfutter, das; -s ölümä göndä-
Kanada; -s Kanada. rilän äsgärlär, savaåa gedänlär.
Kanadier, der; -s, - kanadalí. Kanonenschuss, der; -es, -¨e top atäåi.
kanadisch adj. kanadalí. Kanonier, der; -s, -e topçu.
Kanaille, die; -, -n alçaq, äclaf. kanonisch adj. : ~es Recht 1. (im Is-
Kanal, der; -s, -¨e kanal, su yolu, çay; lam) åäriät; 2. (christl.) kilsä hüququ.
geheime Kanäle gizli yollar. Kantate, die; -, -n kantat(a), xorla
Kanalisation, die; -, -en kanalizasiya, (korla) oxunulan täntänäli musiqi äsäri.
(Süd. : kanalizasyon), kanal çäkmä. Kante, die; -, -n (Rand) känar, qíraq;
kanalisieren vt kanal çäkmäk. et. auf die hohe ~ legen ehtiyat üçün pul
Kanarienvogel, der; -s, -¨ sarí bülbül. yíõmaq, dar günə pul yíõmaq; .
Kandare, die; -, -n dähnä; fig. j-n an Kanten, der; -s, - çöräyin ävväl vä ya
die ~ nehmen kiminsä ipini yíõíådírmaq. axír hissäsi, çöräyin qíraõí.
Kandelaber, der; -s, - 1. qändil, åam- kantig adj. qíraõí iti; qíraqlí, kənarlı.
dan; 2. küçä fänäri. Kantine, die; -, -n yemäkxana, kantin
Kandidat, der; -en, -en namizäd, adaq; in der ~ essen kantindä yemäk.
Kanton 393 Karenzzeit
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kanton, der; -s, -e äyalät, Kanton. mäsälädir; ein neues ~ im Leben yaşa-
Kantor, der; -s, -en kilsädä orq(an) yışda yeni bir sähifä, yeni bir dönäm.
çalan åäxs. Kapitell, das; -s, -e sütun baåí.
Kanu, das; -s, -s qayíq, kano. Kapitol, das; -s kapitol.
Kanzel, die; -, -n 1. mänbär; 2. (im Kapitulation, die; -, -en täslim olma.
Flugzeug) täyyaränin qabaq täräfi, pilot kapitulieren vi täslim olmaq, baå äy-
kabinäsi, kokpit. mäk (vor D/ -ä).
Kanzlei, die; -, -en däftärxana. Kappe, die; -, -n 1. papaq, beret,
Kanzleisprache, die; - räsmi dil, idari kepi, araqçın; 2. (Verschluss) qapaq; 3.
dil. (am Schuh) baåmaõín burnu; et. auf s-e
Kanzler, der; -s, - pol. dövlät baåçísí, eigene ~ nehmen bir åeyin mäsuliyyätini
kansler. (sorumluluğunu) öz üzärinä götürmäk.
Kap, das; -s, -s geog. burun; ~ der guten kappen vt 1. käsib bölmək, ucundan
Hoffnung ümid burunu. bir parça kəsmək; 2. (Tier) axtalamaq.
Kapazität, die; -, -en 1. (Fassungsver- Käppi, das; -s, -s kepi.
mögen) häcm, tutum; 2. (bei Personen) Kaprice, die; -, -n tärslik, şıltaqlıq,
görkämli mütäxässis; 3. (e-r Firma) naz; hərkilik.
istehsal qüvväsi (gücü); 4. (Denkfähig- Kapriole, die; -, -n atlanma, sıçrayış.
keit) düşüncə qabiliyyəti. Kapsel, die; -, -n qapaq, örtük, käpsul,
Kapelle, die; -, -n 1. kiçik kilsä; 2. mus. kapsul; qab, qutu.
orkestr. kaputt adj. xarab olmuå, síníq, qíríq.
Kapellmeister, der; -s, - orkestr rähbä- kaputtgehen vi xarab olmaq, sínmaq.
ri. kaputtlachen : vr sich ~ gülmäkdän
Kaper, die; -, -n pirat (quldur) gämisi. ölmäk.
kapern vt 1. gämini älä keçirmäk; 2. kaputtmachen vt xarab etmäk, síndír-
(Flugzeug) täyyaräni oõurlamaq; 3. fig. maq; vr sich ~ özünü xarab etmäk.
sich et. ~ D bir åeyi hiylä ilä älä keçir- Kapuze, die; -, -n baålíq, börk, papaq.
mäk. Karabiner, der; -s, - karabin.
kapieren vt anlamaq, qanmaq. Karaffe, die; -, -n şüşə su qabı.
Kapillargefäß, das; -es, -e an. incä da- Karambolage, die; -, -n toqquåma;ma-
mar. şınların bir-birinə toqquşması.
Kapital, das; -s, -e/-ien särmayä, ka- Karat, das; -(e)s, - od. -e 1. (Feingehalt)
pital, maya; variables ~ däyiåän kapital; äyar, dərəcə; 2. (Maßeinheit) qírat.
totes ~ ölü kapital; aus et. ~ schlagen bir Karate, das; -(s) karate.
åeydän gälir äldä etmäk. Karawane, die; -, -n karvan, qafilä.
kapital adj. çox böyük; ein ~er Fehler Karbid, das; -(e)s, -e karpit.
böyük bir xəta. Kardamom, der od. das; -s, -e hil, hel.
Kapitalakkumulation, die; -, -en pul Kardinal, der; -s, -¨e 1. (in der katho-
(särmaye) yíõímí, kapitalín yíõílmasí. lischen Kirche) kardinal, papanın müa-
Kapitalanlage, die; -, -n särmayä qo- vini; 2. zo. kardinal quşu.
yuluåu. Kardinalfrage, die; -, -n äsas mäsälä,
Kapitalflucht, die; - särmayä qaçíåí, äsas sual.
kapital axíní. Kardinalzahl, die; -, -en miqdar sayí.
Kapitalismus, der; - kapitalizm. Kardiograf, der; -en, -en med.qälb hä-
kapitalistisch adj.kapitalizm, kapitalist. räkätini qrafik åäklindä göstärän alät.
Kapitän, der; -s, -e kapitan. Kardiologe, der; -n, -n qälb xästäliyi-
Kapitel, das; -s, - fäsil, bab, bänd , bö- nin mütäxässisi, üräk häkimi,kardioloq.
lüm; das ist ein ~ für sich bu ayrı bir mə- Karenzzeit, die; -, -en gözlämä vaxtí.
karg 394 Kassette
------------------------------------------------------------------------------------------------
karg adj. 1. (Lohn) az, cüzi; 2. (geizig) Kartograph, der; -en, -en xäritäçi, kar-
xäsis, acgöz, simic; 3. (Boden) quru. toqraf.
kargen vt äsirgämäk, qíymamaq, xä- Kartographie, die; - kartoqrafiya, xä-
sislik etmäk. ritäçilik
kärglich adj. yoxsul, kasíb; az, cüzi. Karton, der; -s, -s karton.
kariert adj. dama-dama. kartonieren vt karton cild çäkmäk.
Karies, die; - diå(in) çürümäsi. Karussell, das; -s, -e karusel.
Karikatur, die; -, -en karikatur(a). kasachisch adj. qazax.
Karikaturist, der; -en, -en karikaturçu. Kasachstan; -s Qazaxístan.
karikieren vt karikatur çäkmäk. Karzinom, das; -s, -e med. xärçäng.
Karitas, die; - xeyriyyäçilik. Kaschemme, die; -, -n meyxana.
karitativ adj. xeyriyyäçi(lik). kaschieren vt gizlätmäk, üstünü ört-
karminrot adj. al qírmízí. mäk.
Karneval, der; -s, -e karnaval, faşinq. Kaschmir, der; -s, -e käåmir.
Karnickel, das; -s, - adadovåaní. Käse, der; -s, - 1. pendir (Süd. : pänir);
Karo, das; -s, -s 1. dördguåä, dama; 2. fig. (Unsinn) boå åey, mänasíz.
2. Kartenspiel. karo. Käserei, die; -, -en pendir hazírlanan
Karosserie, die; -, -n gövdä, ban. yer.
Karotte, die; -, -n yerkökü. Kaserne, die; -, -n kazarma (Süd. :
Karpfen, der; -s, - çäkibalíõí. padqan).
Karre, die; -, -n äl arabasí, araba; j-m kasernieren vt kazarmalara yerläå-
an die ~ fahren bir käsi kobudcasína dirmäk.
tänqid etmäk; die ~ für j-n aus dem käsig adj. fig. solõun, rängi qaçmíå;
Dreck ziehen bir käsi çätin väziyyätdän F ähäng kimi.
qurtarmaq, bir käsä yardím etmäk. Kasino, das; -s, -s kazino; yemäkxana.
karren vt äl arabasí ilä daåímaq. Kaskade, die; -, -n süni åälalä.
Karriere, die; -, -n mänsäb, nüfuz, Kaskoversicherung, die; -, -en xüsusui
karyer(a); ~ machen yüksälmäk, kar- avtomobil síõortasí.
yer(a) etmäk. Kasperle, das u. der; -s, - kukla (Süd. :
Karte, die; -, -n 1. (Landkarte) xäritä; qolçaq) teatrínda baå rol oynayan kuk-
2. (Spielkarte) oyun kartí; 3. (Postkarte) la.
poçt açíqcasí, poçt kartí, kartpostal; 4. Kasperletheater, das; -s, - kukla teatrí.
(Fahrkarte) bilet; 5. (Speisekarte) yemäk Kaspische Meer, das; -n -(e)s Xäzär
siyahísí, menyu; gute ~n haben yaxşı dänizi.
şansí olmaq; mit offenen ~n spielen hər Kasse, die; -, -n 1. kassa, pul sandí-
şeyi açıq-aydın danışmaq. õí, daxíl; 2. (Schalter) kassa (Süd. :
Kartei, die; -, -en kartotek(a). giåä); 3. (Bargeld) näqd pul; j-n zur ~
Kartell, das; -s, -e kartel. bitten bir käsdän pul istämäk; gut bei ~
Kartenhaus, das; -es, -¨er oyun kartín- sein yaxåí pulu olmaq.
dan düzälmiå ev; wie ein ~ zusammen- Kassenarzt, der; -(e)s, -¨e síõorta hä-
stürzen niyyätin boåa çíxmasí. kimi (Süd. : biymä häkimi).
Kartenlegerin, die; -, -nen falçí. Kassenbestand, der; -(e)s, -¨e kassa-
Kartenspiel, das; -(e)s, -e kart oyunu. da olan näqd pul.
Kartenverkauf, der; -(e)s, -¨e bilet sa- Kassenbon, der; -s, -s kassa qäbzi.
tíåí. Kassenwart, der; -(e)s, -e sandíqdar.
Kartoffel, die; -, -n kartof, yeralmasí. Kassenzettel, der; -s, - kassa qäbzi.
Kartoffelschale, die; -, -en kartof (yer- Kassette, die; -, -n 1. (Musik u. Video-
almasí) qabíõí. kassette) kasset; 2. (Behälter) kiçik qutu.
Kassettenrecorder 395 Kaufleute
------------------------------------------------------------------------------------------- -----
Kassettenrecorder, der; -s, - kasset- Kategorie, die; -, -n kateqori(ya), mä-
yazan. qulä; qrup, dərəcə.
Kassiber, der; -s, - mäxfi mäktub, gizli kategorisch adj. qäti, käsin; ~ ablehnen
mäktub. käsinliklä (qäti åäkildä) rädd etmäk.
Kasside, die; -, -n qäsidä. Kater, der; -s, - 1. piåik (erkäk piåik);
kassieren vt 1. pul almaq; 2. (einste- 2.sərxoşluqdan sonraki xumarlıq.
cken) cibä salmaq; 3. jur. läõv etmäk. Kathedrale, die; -, -n böyük kilsä.
Kassierer, der; -s, - xäzinädar. Kathode, die; -, -n katod, mänfi qütb.
Kastanie, die; -, -n åabalíd; die ~n aus Katholik, der; -en, -en katolik.
dem Feuer holen özgäsinin hamballíõíní Katholikin, die; -, -nen katolik (qadín).
etmäk. katholisch adj. katolik.
kastanienbraun adj. åabalíd rängli. Katholizismus, der; - katoliklik.
Kästchen, das; -s, - kiçik qutu. Kattun, der; -s, -e çit.
Kaste, die; -, -n silk, täbäqä. katzbuckeln vt fig. yaltaqlíq etmäk.
kasteien vr sich ~ özünü qamçílamaq, Katze, die; -, -n piåik; fig. für die Katz
özünü döymäk. boå yerä; die ~ aus dem Sack lassen sirri
Kastell, das; -s, -e qala. açíb söylämäk; die ~ im Sack kaufen bir
Kasten, der; -s, -¨ qutu, sandíq, çäk- åeyi yoxlamadan almaq.
mäcä. Katzenjammer, der; -s, - 1. xumarlíq;
Kastrat, der; -en, -en axta. 2. (moralischer) vicdan äzabí.
Kastration, die; -, -en axtalama, bur- Katzenmusik, die; - F hay-küy, ahäng-
ma. siz musiqi, ulama.
kastrieren vt axtalamaq, burmaq, döl- Katzensprung, der; -(e)s, -¨e F çox ya-
süzländirmäk. xín, lap yaxín; bis zum Bahnhof ist es nur
kastriert adj. axta, ärämik. ein ~ vaõzal buranín üç addímíndadír,
Kasus, der; -, - gr. hal. vaõzal buraya çox yaxíndr.
Katalog, der; -(e)s, -e kataloq. Kauderwelsch, das; -(s) hädärän-pä-
katalogisieren vt -in kataloqunu dü- därän, boå-boå daníåíq.
zältmäk. kauen vt çeynämäk, gövşəmək;gämir-
Katalysator, der; -s, -en katalizor. mäk; gävälämäk.
katalyse, die; -, -n kataluz. kauern vi u. vr sich ~ çömäläräk otur-
Katapult, der u. das; -(e)s, -e manca- maq, sallaõí oturmaq, çöməlmək.
naq, katapult; sapan. Kauf, der; -(e)s, -¨e alíå, alğí, alma; et.
katapultieren vt mancanq ilä atmaq. in ~ nehmen caníní diåinä tutub razí-
Katarakt, der; -(e)s, -e selin axíní; åä- laåmaq; e-n guten ~ machen yaxåí qiy-
lalä. mätä almaq; ~ und Verkauf alõí-satqí,
Kataster, der u. das; -s, - qeydiyyat alíb-satma.
däftäri. Kaufauftrag, der; -(e)s, -¨e sifariå.
Katasteramt, das; -(e)s, ¨-er yerin qey- kaufen vt pulla almaq, satín almaq
diyyata keçirilän idaräsi, ämlak idaräsi. (bei D/-dän); sich (D) ~ özü üçün al-
katastrophal adj. fälakätli, dähåätli, maq; sich (D) j-n ~ (bir käsi) rüşvətlə
faciäli. almaq.
Katastrophe, die; -, -n fälakät, müsi- Käufer, der; -s, - alící, müåtäri.
bät, faciä, qäza, bədbəxt hadisə; der Kaufhaus, das; -es, -¨er satíå maõa-
Autounfall avtomobil qəzası. zasí, universal maõaza.
Kate, die; -, -n kiçik ev, daxma. Kaufkraft, die; - H alíå gücü, alícílíq
Katechismus, der; -, -men din qayda- qabiliyyäti, pulun bazarlıq qüvvəsi.
laríní öyränmäk kitabí. Kaufleute, die/pl. s. Kaufmann.
käuflich 396 Keim
------------------------------------------------------------------------------------------------
käuflich adj. satílan, satíå; fig. rüåvät- mit Kind und ~ bütün ailäsi ilä birlikdä.
xor, satqín. Kegelbahn, die; -, -en keql meydan-
Kaufmann, der; -(e)s, -leute 1. tacir; çası.
2. (Einzelhändler) maõazaçí, dükançı. kegelförmig adj. konusavari, konus-
kaufmännisch adj. ticari, ticarät. åäklindä, mäxrut åäklindä.
Kaufpreis, der; -es, -e alíå qiymäti. kegeln vt keql oynamaq.
Kaufvertrag, der; -(e)s, -¨e ticarät mü- Kehle, die; -, -n boõaz, xirtdäk, qírtlaq,
qaviläsi, alõí-satqí müqaviläsi, qäbalä. hülqum; an der ~ fassen xirtdəkləmək,
Kaugummi, der; -s, -s saqqíz. boğazından yapışmaq; fig. yanlíå baåa
Kaukasier, der; -s, - Qafqazlí. düåmäk; incimäk; er hat meine Bemer-
kaukasisch adj. qafqaz. kung in die falsche ~ bekommen sözümü
Kaukasus, der Qafqaz. yanlíå anlayíb mändän incidi.
Kaulquappe, die; -, -n qurbaõa balasí. kehlen vt (Fisch) balığın içalatını tə-
kaum adv. 1. (fast nicht) çox az; heç; mizləmək.
2. (mit Mühe) güclä, çätinliklä; 3. (als kehlig adj. (e-e Stimme) qírtlaqdan, xirt-
Antwort) güman etmiräm, inanmíram; däkdän.
ich kann ~ gehen güclä gedä biliräm; es Kehlkopf, der; -(e)s, -¨e qírtlaq, xirt-
ist ~ zu glauben inanmaq olmur; ~ warst däk.
du gegangen, als … sän gedär-getmäz. Kehllaut, der; -(e)s, -e qírtlaq säsi.
kausal adj. säbäbli, illätli, nädänli. Kehre, die; -, -n dönmä, döndärilmä.
Kausalität, die; -, -en säbäbiyyät, nä- kehren vt 1. süpürmäk, tämizlämäk;
dänsällik, säbäbkarlıq. 2. (umdrehen) dön(där)mäk, çevirmäk;
Kautabak, der; -s çírt tänbäkisi, çey- vr sich ~ yönälmäk (gegen A/-ä qaråí);
nämäli tänbäki. sich nicht ~ ähämiyyät vermämäk (um
Kaution, die; -, -en girov; zämanät, D/-ä); fig. in sich gekehrt az daníåan,
zaminlik, beh, kəfələt; ~ stellen beh dinc; dalğın, fikirli.
qoymaq; jur. gegen ~ freilassen zäma- Kehricht, der u. das; -s zibil.
nätlä (käfalätlä) buraxmaq. Kehrreim, der; -s, -e näqärat.
Kautschuk, der; u. das; -s, -e kauçuk. Kehrseite, die; -, -n tärs üz, tärs tä-
Kauz, der; -es, -¨e bayquå, kor yapa- räf, arxa tərəf; die ~ der Medaille
laq; F komischer ~ qäribä bir adam. medalın arxa tərəfi.
kauzig adj. qäribä, äcaib, komik. kehrtmachen vi geriyä dönmäk.
Kavalier, der; -s, -e kavaler; centlmen. Kehrtwendung, die; -, -en geriyä dön-
Kavaliersdelikt, das; -(e)s, -e ähämiy- mä.
yätsiz xilaf, yüngül cürm (cinayät). keifen vt qíåqírmaq; ucadan yaman
Kavallerie, die; -, -n atlí qoåun, suvari demäk, söyüşmək.
dästäsi. Keil, der; -(e)s, -e paz, civ; fig. e-n ~
Kaviar, der; -s kürü, balíq kürüsü, zwischen zwei Personen treiben iki ada-
xavyar. mín arasíní vurmaq.
Kebsweib, das; -(e)s, -er käniz; siõä; Keile, die; - kötäk; ~ kriegen kötäk
qeyri-qanuni arvad. yemäk, döyülmäk.
keck adj. ziräk; qoçaq, igid; nazlí, Keilerei, die; -, -en vuruåma, döyüå-
iåväli; utanmaz, sírtíq, füzul. mä, kötäk.
Keckheit, die; -, -en ziräklik; cäsurluq; keilförmig adj. pazåäkilli.
coåõunluq. Keilriemen, der; -s, - techn. qayíå.
Kefir, der; -s ayrana oxåar içäcäk. Keilschrift, die; -, -en mixi xätt, mixi
Kegel, der; -s, - mat. 1. konus (Süd. : yazí.
mäxrut); 2. (Spiel) keql, bovlinq oyunu; Keim, der; -(e)s, -e 1. rüåeym, embri-
on, zoõ, cücärti, göyärti, diåärti, toxum;
2. (Krankheitserreger) mikrob; fig. im ~
ersticken beşiyində boğmaq.
Keimdrüse, die; -, -n cinsiyyät väzi.
keimen vi cücärmäk, göyärmäk, dir-
çälmäk, zoğ atmaq; inkişaf etmək.
keimfrei adj. mikrobsuz, mikroblarí öl-
dürülmüå, sterilizä; ~ machen sterilizä Kennkarte, die; -, -n åäxsi väsiqä,
etmäk. kimlik kartí, åäxsi anket.
keimtötend adj. mikrob öldürän. kenntlich adj.tanínabilän, seçilä bilän,
kein indef. pron.(~er, ~e, ~s) heç; heç näzärä çarpan (an D/-ilä);sich ~ machen
bir, heç käs, heç kim; ich habe ~ Geld bälli olmaq, görünmäk, tanínmaq.
mänim heç pulum yoxdur; ich habe ~e Kenntnis, die; -, -se bilik, mälumat, ba-
Ahnung mänim heç xäbärim yoxdur; caríq, bilgi, elm; ~ haben bilmäk, xäbäri
~er von ihnen onlardan heç biri(si), olmaq (von D/-dän); in ~ setzen vt xä-
onlardan heç kim; ~er von uns heç bärdar etmäk (von D/-dän); das entzieht
birimiz; auf ~en Fall heç bir vächlä, sich meiner ~ bu barädä heç bir bilgim
heç cürä; das weiß ~er bunu heç käs yoxdur; gute ~e haben in -in baräsindä
bilmir; ~er von beiden ikisindän heç biri. yaxåí mälumatí olmaq, -in haqqínda
keinerlei adj. heç bir, heç cür(ä). bilgi sahibi olmaq.
keinesfalls adv. heç bir yolla, heç cü- Kenntnisnahme, die; -, -n näzärä al-
rä, heç bir vächlä, äsla. ma, xəbərdar olma; zur ~ xäbärdar
keineswegs adv. äsla, qätiyyän, heç etmäk üçün, näzärä çatdírmaq üçün.
bir vächlä. kenntnisreich adj. bilikli, mälumatlí,
keinmal adv. heç bir vaxt, heç bir dä- bilgili, bilici, biåkin, elmli.
fä; einmal ist ~ bir däfä heç däfä de- Kennwort, das; -(e)s, -¨er 1. mil. parol;
mäkdir. 2. (bei Anzeigen usw.) mäxfi söz, əlamət.
Keks, der; -es, -e biskvit. Kennzeichen, das; -s, - 1. älamät, niåa-
Kelch, der; -(e)s, -e 1. kasa, qädäh, nä, säciyyä; 2. (Kraftfahrzeug) plakat,
piyalä; 2. bot. kasacíq. nömrä.
Kelchblatt, das; -(e)s, -¨er bot. kasa- kennzeichnen vt niåan qoymaq, äla-
yarpaqlí. mät qoymaq; xarakterizä etmäk, säciy-
Kelim, der; -(s), -(s) kilim; palaz, ce- yäländirmäk.
cim. kennzeichnend adj. xarakterik, säciy-
Kelle, die; -, -n 1. çömçä; 2. (des Mau- yävi, älamätdar.
rers) mala. Kennzeichnung, die; -, -en iåarä, äla-
Keller, der; -s, - evaltí, zirzämi. mät, säciyyä.
Kellner, der; -s, - restoran qulluqçu- Kennziffer, die; -, -n 1. (bei Logarith-
su, qarson, süfrəçi. men) loqarifmanín tam hissäsi; 2.
Kellnerin, die; -, -nen restoran qul- (Kennzahl) göstärici, indeks.
luqçusu, qarson (qadín). kentern vi (Schiff) gilə batıb yaní üstä
Kelte, der; -n, -n Kelt. çevrilmäk, batmaq.
Kelter, die; -, -n üzüm síxma aläti, Keramik, die; -, -en keramik(a); sax-
mängänä. sí åeylär, çini.
keltern vt üzüm síxmaq; síxíb suyu- Keramiker, der; -s, - saxsíçí, dulus,
nu çíxarmaq. saxsí qab qayíran usta.
keramisch adj. saxsí, çini, keramik.
Kerbe, die; -, -n kärtik, diåäk; fig. in die
kerben 398 Kichererbse
------------------------------------------------------------------------------------------------
selbe ~ schlagen eyni mäqsädi güdmäk. åäng.
kerben vt kärtik açmaq, diş açmaq. Kessel, der; -s, - 1. (Dampfkessel) qa-
Kerbholz, das; -es fig. et. auf dem ~ zan; 2.(Teekessel) su qaynadan; 3. (Ver-
haben vicdaní narahat olmaq; nədəsə tiefung) çuxur, oyuq; 3. mil. (Einschlie-
təqsirkar olmaq. ßung) mühasirä; aus e-m ~ ausbrechen
Kerbtier, das; -(e)s, -e zo. cücü. mühasirädän çíxmaq.
Kerker, der; -s, - zindan, häbsxana, Kesselflicker, der; -(e)s, - lehimçi, qa-
dustaqxana. layçı.
Kerl, der; -s, -e adam; oõlan; feiner ~ Kesselraum, der; -(e)s, -¨e qazanxana.
yaxåí adam; dummer ~ axmaq adam; Kesselpauke, die; -, -n mus. naõara.
armer ~ yazíq adam. Kesselstein, der; -(e)s ärp.
Kern, der; -(e)s, -e 1. çäyirdäk, çärdäk; Kesseltreiben, das; -s 1. dövräyä ala-
toxum; 2. (nur von Apfel, Birne und Quit- raq ovlamaq; 2. fig. cana gätirmäk.
te) dial. eåäläk; 3. fig. (das Wesentliche) Ketchup, das u. der; -s, -s pomidordan
mahiyyät, mäõz, äsas mätläb, dib; der hazírlanmíå sous, ketçap.
~ der Sache iåin (mäsälänin) mahiyyäti Kette, die: -, -n 1. zäncir; 2. (Gebirgs-
(mäõzi, kökü), iåin dibi. kette) daõlar silsiläsi; 3. (Folge) síra;
Kernenergie, die; - atom enerjisi, nü- e-e ~ von Ereignissen bir síra olaylar; j-n
vä enerjisi. an die ~ legen bir käsi zäncirlämäk.
Kernforschung, die; - nüvä (atom) fi- Kettenbrücke, die; -, -n asma körpü.
zikasí sahäsindä käåf. Kettenglied, das; -(e)s, -er zäncir hal-
Kernfrage, die; -, -n äsas mäsälä. qasí, halqa.
kerngesund adj. çox saõlam. Kettenhund, der; -(e)s, -e zäncirlänmiå
kernig adj. 1. çäyirdäkli; 2. fig.qüvvät- it, quduz.
li, zírpí. Kettenraucher, der; -s, - bir-birinin ar-
Kernkraftwerk, das; -(e)s, -e atom dínca papiros çäkän.
elektrik märkäzi. Ketzer, der; -s, - kafir, gümrah; baå-
kernlos adj. çäyirdäksiz; içiboş, içsiz. qa cür düåünän, azadfikirli.
Kernphysik, die; - nüvä (atom) fizika- Ketzerei, die; -, -en küfr, gümrahlıq.
sí. ketzerisch adj. küfr; azadfikirli.
Kernpunkt, der; -(e)s, -e äsas nöqtä, keuchen vi tängnäfäs olmaq, tövåü-
äsas mäsälä. mäk, ləhləmək; tıncıxmaq.
Kernreaktor, der; -s, -en nüvä (atom) Keuchhusten, der; -s göyösküräk.
reaktoru. Keule, die; -, -n 1. däyänäk, toppuz,
Kernspaltung, die; -, -en nüvä (atom) çomaq, ämud; gürz(ä); 2. (Fleischkeule)
parçalanmasí. bud.
Kernwaffe, die; -, -n nüvä (atom) sila- keusch adj. iffätli, ismätli, äxlaqlí, hä-
hí. yalí.
Kerosin, das; - kerosin; uçaq (täyyarä) Keuschheit, die; - iffät, ismät, abír.
benzini. Kfm. = Abk. für Kaufmann, der; -(e)s,
Kerze, die; -, -n åam. -leute tacir.
kerzengrade adj. dümdüz, düppädüz, Kfz. = Abk. für Kraftfahrzeug, das; -
dik. (e)s, -e avtomobil.
Kerzenlicht, das; -(e)s, -er åam iåíõí; Khaki, der; - xaki rängli.
bei ~ åam iåíõínda. Khan, der; -s, -e xan.
Kescher, der; -s, - äl toru. Kibbuz, der; -, -im israildə kollektiv
kess (kesser, kessest-) adj. 1. (e-e Ant- ferma, ümumi täsärrüfat.
wort) kobud, ädäbsiz; 2. (e-e Frisur) qä- Kichererbse, die; -, -n noxud, bicäk.
Kichern 399 Kindesaussetzung
------------------------------------------------------------------------------------- -----------
kichern vt istehza ilä gülmäk, qíqqíl- von ~ an uåaqlíqdan; ein ~ aussetzen
damaq, hír-hír gülmäk, híríldamaq. uåaõí tärk etmäk; sich bei j-m lieb ~
kicken vt ayaqla topa vurmaq. machen bir käsin qílíõína girmäk; mit ~
Kicker, der; -s, - futbolçu. und Kegel bütün ailäsi ilä birlikdä; das ~
kicksen vt itiuclu ağac ilə vurmaq. beim Namen nennen bir sözü açíqcasína
Kid, das; -s, -s 1. (feines Fell) yumşaq demäk; veralt. ätfal pl.
dəri; 2. F uåaq; cavan oõlan. Kindbett, das; -(e)s zahılıq dövrü.
Kidnappen vt uşaq oğurlamaq. Kinderarbeit, die; - uåaq ämäyi.
Kiefer¹, die; -, -n bot. åam aõací. Kinderarzt, der; -es, -¨e uåaq häkimi,
Kiefer², der; -s, - çänä, çänä sümüyü, uåaq doktoru.
almacíq, äng. Kinderei, die; -, -en (Tat) uåaq oyunu,
Kieferhöhle, die;-, -n haymor boåluõu. uåaqlíq, yügüllük.
kieken vi F baxmaq; görmək. Kinderfrau, die; -, -en dayä.
Kiel, der; -(e)s, -e 1. (Schiff) kil; 2. (Fe- kinderfreundlich adj. 1. uåaq(larí) se-
derkiel) läläyin gövdäsi. vän; 2. (Wohnung usw.) uåaqlar üçün
Kiellinie, die; -, -n su xätti. münasib.
Kielwasser, das; -s, - gämi izi; fig. in Kindergarten, der; -s, -¨ uåaq baõçasí.
jds ~ segeln kiminsə qılığına girmək. Kindergärtnerin, die; -, -nen uåaq
Kieme, die; -, -n qälsämä. baõçasínda tärbiyäçi qadín.
Kien, der; -(e)s qatranlí aõac. Kindergeld, das; -(e)s uåaq pulu,
Kienspan, der; -(e)s, -¨e tiliåkä. uşaqlı ailərə verilen dövlət yardımı.
Kiepe, die; -, -n säbät, arxada daåíní- Kinderhort, der; -(e)s, -e uåaqlar evi,
lan säbät (zänbil). körpälär evi.
Kies, der; -es 1. iri qum, çınqıl; kolçe- Kinderkrippe, die; -, -n uåaq baõçasí.
dan; 2. F pul. Kinderlähmung, die; - uåaq iflici.
Kiesel, der; -s, - çínqíl, xírda çay daåí. kinderleicht adj. çox asan.
Kieselstein, der; -(e)s, -e çay daåí. kinderlieb adj. uåaq sevän.
Kiesgrube, die; -, -n çínqíl mädäni. kinderlos adj. sonsuz, övladsíz, uåaq-
kiffen vt häåíå çäkmäk. síz.
Kiffer, der; -s, - häåiå çäkän. Kinderlosigkeit, die; - sonsuzluq, öv-
kikeriki int. : ~ machen xoruz kimi ladsízlíq, uåaqsízlíq.
banlamaq, quqquluqu etmək. Kindermädchen, das; -s, - uåaõa ba-
killen vt öldürmäk. xan (qíz), dayə.
Killer, der; -s, - qatil, cani, adam öldü- kinderreich adj. çoxuåaqlí.
rän. Kinderspiel, das; -(e)s, -e uåaq oyunu;
Kilo, das; -s, -(s) kilo. fig. das ist ein ~ bu çox asan iådir.
Kilogramm, das; -s, - kiloqram. Kinderspielzeug, das; -(e)s, -e uåaq
Kilohertz, das; -, - kiloherts. oyuncaõí.
Kilometer, der; -s, - kilometr. Kindersterblichkeit, die; - uåaq ölü-
Kilowatt, das; -s, - kilovat. mü.
Kilowattstunde, die; -, -n kilovat-saat. Kinderstube, die; -, -n 1. uåaq otaõí;
Kimme, die; -, -n 1. kərtik, çərtmə; 2. 2. fig. e-e gute ~ haben yaxåí tärbiyä al-
(am Gewehr) niåangah käsiyi. maq.
Kimono, der; -s, -s kimono, Yaponiya- Kinderwagen, der; -s, - uåaq arabasí.
da milli geyim. Kinderzimmer, das; -s, - uåaq otaõí.
Kind, das; -(e)s, -er uåaq, bala, övlad, Kindesalter, das; -s, - uåaqlíq, uåaq-
evlad, çocuq; veralt. tifl; kleines Kind líq dövrü.
körpä; ein ~ bekommen uåaõí olmaq, Kindesaussetzung, die; -, -en jur. uåa-
Kindesbeine 400 Klageerhebung
------------------------------------------------------------------------------------------------
õí tärk etmä. Kirchturm, der; -(e)s, -¨e zäng qülläsi.
Kindesbeine, das/pl. : von ~n an lap Kirchturmpolitik, die; - dargörüålü si-
uåaqlíq illärindän. yasät, birtäräfli siyasät.
Kindeskind, das; -(e)s, -er nävä. Kirchweih, die; -, -en yeni açílmíå kil-
Kindesentführung, die; -, -en uåaq sänin bayram märasimi.
oõurlama, uåaqlarín oõurlanmasí. Kirgise, der; -n, -n qírõíz.
kindgerecht adj. uåaq üçün münasib. Kirgisien; -s Qírõízístan.
Kindheit, die; - uåaqlíq, çaõalíq; von kirgisisch adj. qírõíz.
~ an uåaqlíqdan. kirre adj. 1. (nervös) äsäbi; 2. (gefü-
kindisch adj. uåaqcasína, uåaq kimi. gig) sözäbaxan, itaät edän; dinc.
kindlich adj. sadädil, sadä, xam. kirren vt älä öyrätmäk;sakitläådirmäk.
Kindschaft, die; - jur. övladlíq. Kirschbaum, der; -(e)s, -¨e gilas aõa-
Kindskopf, der; -(e)s, -¨e fig. xam, sa- cí; albalí aõací.
dä; axmaq, kamala çatmamíå. Kirsche, die; -, -n gilas, albalí.
Kindsmord, der; -(e)s, -e uåaq qätli. Kissen, das; -s, - balíå, yastíq.
Kinn, das; -(e)s, -e çänä. Kissenbezug, der; -(e)s, -¨e balíå üzü.
Kinnbacke, die; -, -n çänä (sümüyü). Kiste, die; -, -n sandíq, qutu, yeşik.
Kinnbart, der; -(e)s, -¨e çänäsaqqal. Kitsch, der; -es baådansovma iå; qiy-
Kinnhaken, der; -s, - çänäyä vurulan mätsiz äsär.
zärbä. kitschig adj. däyärsiz, qiymätsiz.
Kino, das; -s, -s kino, sinama; ins ~ Kitt, der; -(e)s (Glaserkitt) zamaska;
gehen sinamaya (kinoya) getmäk. fig. der ganze ~ hamisi,hamisi bir yerdə.
Kiosk, der; -(e)s, -e kiosk, kiçik dükan, Kittchen, das; -s, - häbs, qazamat.
budka. Kittel, der; -s, - kitel, önlük; buluz.
Kippe¹, die; -, -n 1. yelləncək; 2. (Ziga- kitten vt yapíådírmaq.
rettenkippe) papiros kötüyü. Kitz, das; -es, -e çäpiå, keçi balasí.
Kippe², die; -, -n : auf der ~ stehen çətin Kitzel, der; -s, - 1. qídíq; 2. fig. häväs,
bir väziyyätdä ( təhlükədə) olmaq. arzu.
kippelig adj. laxlayan, tärpänän. kitzeln vt qídíqlamaq.
kippen vt 1. çevirmäk, devirmäk; 2. Kitzler, der; -s, - an. klitor.
(Müll usw.) tökmäk; boåaltmaq; 3. fig. kitzlig adj. 1. qídíõí gälän; 2. (heikel)
(et. alkoholisches trinken) e-n ~ bir qädäh çətin; die Situation ist äußerst ~ çətin bir
(piyalä) atmaq; vi çevrilmäk, müvazi- vəziyyətdir (durumdur).
nätini itirmäk, yíxílmaq; das Wetter kippt Kiwi, die; -, -s bot. kivi.
hava däyiåir (pisläåir). Kladde, die; -, -n qaralama däftäri.
Kirche, die; -, -n kilsä; in die ~ gehen klaffen vi açíq qalmaq; e-e ~de Wun-
kilsäyä getmäk. de açíq yara.
Kirchenbuch, das; -(e)s, -¨er kilsänin Klacks, der; -es, -e F das ist ein ~ bu
qeydiyyat däftäri. rahat (asan) bir iådir.
Kirchenlied, das; -(e)s, -er kilsädä oxu- kläffen vt (Hund) hürmäk.
nan dua, növhä. Klage, die; -, -n 1. åikayät; 2. (Wehkla-
Kirchenmaus, die; -, -¨e : arm wie e-e ge) färyad, nalä, åivän, giley, fäõan,
~ çox yoxsul. äfõan; 3. jur. iddia, täläb, åikayät; e-e
Kirchenrecht, das; -(e)s kilsä hüququ. ~ erheben məhkəməyə şikayät etmäk
Kirchenstaat, der; -(e)s Vatikan. (gegen A/-ä qaråí, -in äleyhinä); ~ füh-
Kirchensteuer, die; -, -n kilsä vergisi. ren åikayät etmäk (über A/bir käsdän).
Kirchhof, der; -(e)s, -¨e qäbiristanlíq. Klageerhebung, die; -, -en məhkəmə-
kirchlich adj. kilsäyä aid; dini. yə şikayät etmä.
klageführend 401 klar
------------------------------------------------------------------------------------------------
klageführend adj. åikayätçi; iddiaçí. klanglos adj. sässiz, ahängsiz.
Klagelied, das; -(e)s, -er aõí, märsiyä, Klangregelung, die; -, -en säs kontro-
növhä, edi. lu.
Klagemauer, die; - åikayät divarí. klangvoll adj. ahängdar.
klagen vi 1. åikayätlänmäk(über A/-nä- klappbar adj. bükülän, qatlanan.
dänsä, kimdänsä);2. (wehklagen) nalä Klappbett, das; -(e)s, -en bükülän ya-
etmäk, inlämäk, färyad etmäk, qan aõ- taq, bükülüb-açílan çarpayí.
lamaq, aõlayíb-sízlamaq, ax-uf etmäk; Klappe, die; -, -n 1. (Deckel) qapaq;
3. jur. bir käsdän åikayät etmäk; vt 2. (Mund) aõíz; 3. (Bett) yataq; 4. (Flie-
åikayät etmäk; sein Leid ~ därdini genklappe) milçäkqovan; halt die ~! aõ-
söylämäk (j-m/ bir käsä); j-m die Ohren zíní yum!; in die ~ gehen yatmaõa get-
voll ~ öz şikayäti ilə kiminsə qulaõíní mäk; e-e große ~ haben dili uzun olmaq.
doldurmaq. klappen vt 1. (schlagen) vurmaq; 2.
Klagepunkt, der; -(e)s, -e åikayät möv- (in die Höhe) yuxarı açmaq, çevirmäk;
zusu, iddia ärizäsinin maddäsi. vi düzälmäk, baå tutmaq; es klappt
Kläger, der; -s, - åikayätçi, ärizäçi; id- olur, düzälir; es klappt nicht olmur;
diaçí. olmaz; es hat nicht geklappt olmadí.
Klägerin, die; -, -nen åikayätçi; iddia- Klapper, die; -, -n (Rassel) åaxåax.
çí (qadín). Klapperkasten, der; -s, -¨ F síníq-sal-
Klageschrift, die; -, -en jur. iddiana- xaq avtomobil.
mä, iddia ärizäsi, ärizä. klappern vt taqqíldatmaq; cingildä-
Klageweg, der; -s, -e jur. Auf dem ~ mäk; dingildämäk, laqqíldamaq; (vor
åikayät yolu ilä, åikayätlä. Kälte od. Angst) mit den Zähnen ~ so-
kläglich adj. 1. (klagend) häzin, qäm- yuqdan/qorxudan diåi diåinä däymäk.
gin; 2. (enttäuschend) çox pis, aõlamalí, Klapperschlange, die; -, -n zínqírovlu
acınacaqlı; 3. (bedauernswert) yazíq, ilan.
bädbäxt, täässüfälayiq, säfil, häqir, aõ- Klapperstorch, der; -(e)s, -¨e hacíley-
lamalí. läk, leyläk.
klaglos adj. åikayätsiz. klapprig adj. síníq-salxaq, taqqílda-
Klamauk, der; -s åitlik, hay-küy. yan; fig. (Pferde) gücsüz, taqätsiz.
klamm adj. 1. näm, rütubätli; 2. (er- Klappstuhl, der; -(e)s, -¨e açílíb-bükü-
starrt) donmuå, keyläåmiå. län sändäl (stul).
Klamm, die; -, -en därä, dar keçid. Klaps, der; -es, -e sillä, åapalaq.
Klammer, die; -, -n 1. (eiserne) maåa; Klapsmühle, die; -, -n F dälixana.
pärçim, dämir bänd; 2. (Büroklammer) klar adj.1. açíq, aåikar, bälli; fäsih, aå-
síõící; 3. (Wäscheklammer) síõac; 4. gr. kara, äläni; 2. (hell) iåíqlí, åäffaf, açíq,
parantez; dírnaq iåaräsi; in ~n setzen dumduru, duru; 3. (Anwort) qäti; ~!
dírnaq iåaräsi qoymaq, parantez içinä älbättä!, bäli!; klaren Kopf behalten kefli
qoymaq. olmamaq; hirslänmämäk, diqqätli ol-
klammheimlich adv. F gizlicä. maq; j-m et. ~ machen bir käsä bir åeyi
Klamotte, die; -, -n 1. paltar; köhnä anlatmaq; bir käsi baåa salmaq; sich
paltar, əsgi-üsgü; sich neue ~n kaufen über et. im Klaren sein bir åeyi bilmäk,
özünä täzä paltar almaq; 2. än sadä bir åeyi baåa düåmäk; ~e Verhältnisse
pyes (film), däyärsiz pyes. schaffen aydín åärait (väziyyät, durum)
Klamotten, die/pl. paltarlar. yaratmaq, bälli etmäk; noch ~er açıq-
Klang, der; -(e)s, -¨e säs, ton. raq; adv. gözgöräsi, göz görä görä,
Klangfarbe, die; -, -n mus. açík bir åäkildä, äläni; (Himmel) ~ wer-
tembr. den durulmaq, açílmaq.
Kläranlage 402 kleben
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kläranlage, die; -, -n durulducu qurõu; klassifizieren vt qruplara bölmäk, täs-
su süzgəci. nif etmäk, däräcälämäk, däräcälärä
Klärbecken, das; -s,- durulducu hovuz. bölmäk.
klären vt 1. (Problem) aydínlaådírmaq, Klassifizierung, die; -, -en s. Klassifi-
həll etmək; 2.(Abwässer) tämizlämäk, kation.
durultmaq; vr sich ~ aydínlaåmaq, açíl- Klassik, die; - klassik; klassik çağ.
maq,durulmaq; die Frage hat sich ge- Klassiker, der; -s, - klassik, klassik
klärt mäsälä aydınlaşdı. äsär yazmíå ädib.
klärend adj. aydínladící. klassisch adj. klassik.
klargehen vi yolunda olmaq, yerindä klatsch! int. åarap-åurup!, taraq-turuq.
olmaq. Klatsch, der; -es åayiä, dedi-qoduçu-
Klarheit, die; -, -en aydínlíq, saflíq, luq; F díõdíõ.
duruluq, təmizlik; fig. särahät, sälislik. Klatschbase, die; -, -n sözgäzdirän
Klarinette, die; -, -n mus. klarnet. qadın, dedi-qoduçu, qeybətcil.
klarkommen vi iåin öhdäsindän gäl- klatschen vt Beifall ~ alqíålamaq, çä-
mäk (mit D/ilä), bacarmaq; kommst du pik (äl) çalmaq; F fig. qeybät etmäk,
damit klar? bunun öhdäsindän gälä xäbärçilik etmäk.
bilirsän?; ich komme mit ihm klar onunla Klatschmaul, das; -(e)s, -¨er åayiä ya-
anlaåa biliräm. yan, xäbärçi, sözgäzdirän, qeybətcil.
klarlegen vt aydínlaådírmaq. klatschnass adj. bärk islanmíå.
klarmachen vt baåa salmaq; j-m et. ~ klatschsüchtig adj. åayiä yayan, söz-
bir käsä bir åeyi baåa salmaq; vr sich gäzdirän, dedi-qoduçu.
~, dass özünü başa salmaq ki. klauben vt 1.yíõıb təmizləmək; 2.(pflü-
klarstellen vt aydínlaådírmaq, mü- cken) yíõmaq, mähsul toplamaq.
äyyänläådirmäk. Klaue, die; -, -n 1. dírnaq, caynaq;
Klartext, der; -es aydín mätn; səlis päncä; in j-s ~n geraten kiminsə pän-
mäna; im ~ səlis mänada. cäsi altína düåmäk; 2. F (schlechte
Klärung, die; -, -en 1. (Abwässer) tä- Handschrift) pis äl yazísí.
mizlämä, durulma; 2. (Frage) aydínlaå- klauen vt oõurlamaq, çírpíådírmaq.
dírma. Klause, die; -, -n 1. (Hütte) hücrä; 2.
klarwerden vi 1. aydínlaåma, açílma; daõ keçidi, daõ däräsi.
sich (D) ~ über A bir åeyi özü üçün ay- Klausel, die; -, -n åärt, qeyd-åärt; mäh-
dínlaådírmaq, -i yaxåí baåa düåmäk. dudedici åärt; maddä.
Klasse, die; -, -n 1. (Schulklasse) sinif Klausur, die; -, -en yazílí yoxlama, ya-
(Süd. : a. klas); 2. (Klassenzimmer) sinif zílí imtahan.
otaõí; 3. (Abteil) åöbä; 4. däräcä; kate- Klausurtagung, die; -, -en xüsusi ic-
qori(ya) 5.(Gesellschaftsklasse) sinif. las.
Klassenarbeit, die; -, -en tapåíríq. Klaviatur, die; -, -en dil; toxmaqcíq.
Klassenbewusstsein, das; -s sinfi åüur. Klavier, das; -s, -e piano; ~ spielen pi-
Klassenkamerad, der; -en, -en sinifdaå. ano çalmaq.
Klassenkampf, der; -(e)s, -¨e sinfi mü- Klavierspieler, der; -s, - pianoçalan,
barizä. pianoçu.
klassenlos adj. sinifsiz. Klavierstunde, die; -, -n piano därsi.
Klassenunterschied, der; -(e)s, -e sinfi Klebeband, das; -s, -¨er yapíåqanlí
färq. lent; yapíådırıcí bänd.
Klassenzimmer, das; -s, - sinif otaõí. Klebefolie, die; -, -n yapíåqan kaõíz.
Klassifikation, die; -, -en qruplara böl- kleben vt yapíådírmaq; F j-m e-e ~ bir
mä, täsnifat. käsä bir sillä vurmaq (yapíådírmaq),
Kleber 403 kleinstädtisch
----------------------------------------------------------------------------------------- -------
bir käsi sillälämäk; vi yapíåmaq (an D/ kleinbürgerlich adj. xírda burjuaziya.
-ä); ~ bleiben yapíåíb qalmaq (an D/-ä). Kleine, der; -n, -n kiçik uåaq, balaca
Kleber, der; -s, - yapíåqan, çiriå. uåaq.
klebrig adj. yapíåqanlí. Kleinfinger, der; -s, - çeçälä barmaq.
Klebstoff, der; -(e)s, -e yapíåqan, ya- Kleinformat, das; -(e)s, -e kiçik ölçülü,
píådírící maddä. kiçik boy.
kleckern vt çirklätmäk, qaralamaq. Kleingeld, das; -(e)s xírda pul.
Klecks, der; -es, -e läkä. kleingläubig adj. qorxaq, iradäsiz,
klecksen vt läkä salmaq, läkälämäk, inamsíz.
bulamaq, batırmaq. Kleinhandel, der; -s xírda alver.
Klee, der; -s yonca; fig. über den grü- Kleinhändler, der; -s, - xírdavatçí, çär-
nen ~ loben göylärä qaldírmaq, häddin- çi.
dän artíq täriflämäk. Kleinhirn, das; -s, -e beyincik.
Kleeblatt, das; -(e)s, -¨er yonca yar- Kleinigkeit, die; -, -en xírda åey.
paõí. Kleinigkeitskrämer, der; -s, - müåkül-
Kleid, das; -(e)s, -er paltar, geyim. päsänd, boå åeyläri mühum sayan.
kleiden vt 1. geyindirmäk; 2. (gutste- kleinkalibrig adj. kiçik kalibrli.
hen) yaraåmaq; der Hut kleidet dich gut Kleinkaliberbüchse, die; -, -n kiçik ka-
papaq sänä yaxåí yaraåír; sich ~ ge- librli tüfäng.
yinmäk. Kleinkind, das; -(e)s, -er kiçik uåaq.
Kleiderablage, die; -, -n qarderob. Kleinkram, der; -s xírda-mírda åey;
Kleiderbügel, der; -s, - paltarasan. xírdavat, xäräzi, xírda-xuruå; ähämiy-
Kleiderbürste, die; -, -n paltar åotkasí. yätsiz åey, ayín-oyun.
Kleiderhaken, der; -s, - paltar asmaq Kleinkrieg, der; -(e)s, -e dava-dalaå;
üçün qírmaq, divar asqísí. e-n ~ führen mit.. ..ilä dalaåmaq.
Kleiderschrank, der; -(e)s, -¨e paltar kleinkriegen vt bir käsin burnunu yerä
åkafí. sürtmäk, bir käsä üstün gälmäk.
kleidsam adj. yaraåan. kleinlaut adj. özünü itirmiş, başaşağı
Kleidung, die; - paltar, geyim, geyä- (başaşağa) olmuş.
cäk, came; çul-çuxa, äyin-baå. kleinlich adj. 1. (geizig) acgöz, xäsis-
Kleie, die; - bot. käpäk. ruhlu; 2. (engstirnig) dargörüålü, dar-
klein adj. 1. kiçik, balaca, bala, xírda, düåüncäli; çürükçü, xırdaçı.
narín, cíbbílí, cubbulu, cumbulu, cücä, Kleinigkeit, die; -, -en xírda-mírda;
dínqílí, xírda-mírda; aztutumlu; 2. (we- ucuz åey, kiçik zad; ähämiyyätsiz mä-
nig) az; F bir díqqa; 3. (unbedeutend) sälä, xírdaçílíq.
ähämiyyätsiz, önämsiz; von ~ auf kleinmachen vt 1. (Holz) doõramaq;
uåaqlíqdan, kiçiklikdän; ~ von Wuchs síndírmaq; 2. (Geld) xírdalamaq.
boydan balaca, gödäkboy; ~ machen Kleinmut, der; -(e)s qorxaqlíq, üräk-
doõramaq, xírdalamaq; ~ beigeben sizlik.
güzäåtä getmäk (qorxudan); kurz und ~ kleinmütig adj. qorxaq, üräksiz.
schlagen darmadaõín etmäk; zu ~ wer- Kleinod, das; -(e)s, -e od. -ien cavahir;
den D -ä dar gälmäk, -ä kiçik olmaq. dəyərli daå.
Kleinanzeige, die; -, -en kiçik bildiriå, Kleinstaat, der; -(e)s, -en kiçik dövlät.
kiçik elan. Kleinstadt, die; -, -¨e kiçik åähär, qä-
Kleinasien; -s Kiçik Asiya. säbä.
Kleinbetrieb, der; -(e)s, -e kiçik åirkät. Kleinstädter, der; -s, - qäsäbä sakini;
Kleinbuchstabe, der; -ns, -n kiçik härf. əyalət adamı.
Kleinbürger, der; -s, - xírda burjua. kleinstädtisch adj. qäsäbäli, rayonlu.
kleinstmöglich 404 klönen
------------------------------------------------------------------------------------------------
kleinstmöglich adj. mümkün qədər zir-zibil; 2. (Lärm, Krach) hay-küy; viel ~
kiçik, mümkün qədər az (cüzi). um et. machen ähämiyyätsiz bir åeyi
Kleinvieh, das; -s xírda mal-qara, da- mühum tutmaq (saymaq).
var; ~ macht auch Mist dama-dama göl klimmen vi dírmaåmaq (auf A/-ä).
olar. klimpern vi dínqíldatmaq; cingildä-
Kleinwagen, der; -s, - kiçik avtomobil. mäk; ~ auf (Instrument) -i pis çalmaq.
kleinwüchsig adj. qísaboy, alçaqboy Klinge, die; -, -n 1. tiyä; 2. (Messer-
güdäboy(lu), aåíqboylu, balaca. klinge) bíçaq aõzí; 2. (Rasierklinge) jilet.
Kleister, der; -s yapíåqan, çiriå.
kleistern vt yapíådírmaq.
Klemme, die; -, -n 1. síxac; 2. fig. çä-
tin väziyyät, síxíntí; in der ~ çätin väz-
iyyätdä, síxíntída; j-m aus der ~ helfen
dar günündä dadína çatmaq, yardím
etmäk, kimisə çätinlikdän çíxarmaq.
klemmen vt síxmaq; vi síxílmaq; fig.
sich den Finger ~ barmaõínı əzmək; wo
klemmt´s? mäsälä nädir?; sich hinter j-n Klinik, die; -, -en klinik(a), müalicä-
~ kiməsä yapíåmaq, bir käsin dalínca xana, xəstəxana.
düåmäk. klinisch adj. klinik(a).
Klempner, der; -s, - tänäkəçi, dəmirçi. Klinke, die; -, -n dästäk; qapí sürgüsü.
Klepper, der; -s, - yabı, gücdän düå- Klinker, der; -s, - odadavamlí kärpic.
müå at. Klinikum, das; -s, -ka u. -ken klinik(a).
Kleptomanie, die; - oõurluq xästäliyi, klipp : ~ und klar açíq-açíõína.
kleptomani. Klippe, die; -, -n 1. sualtí qaya, síldí-
klerikal adj. ruhani; aşırı dinçi. rím qaya; 2. fig. ängäl, təhlükə.
Klerus, der; - ruhanilär; din adamı. klirren vi cingildämäk; dínqíldamaq;
Klette, die; -, -n bot. qízílyarpaq, ayı- ciring-ciring etmäk.
pəncəsi; fig. wie e-e ~ qír-saqqíz kimi, Klischee, das; -s, -s kliåä.
gänä kimi. Klistier, das; -s, -e med. imalä.
klettern vi dírmaåmaq, qalxmaq, çíx- Klitoris, die -, - anat. klitoris.
maq, dírmanmaq (auf, in A/-ä); auf e-n klitschig adj. 1. (Brot) xämir, xämir
Baum ~ aõaca çíxmaq. kimi; 2. (Boden) yaå, nämli.
Kletterpflanze, die; -, -n sarílan bitki, klitzeklein adj. F 1. (winzig) çox kiçik,
sarmaåan bitki, sarmaåíq. xírda; 2. (ganz genau) däqiq; ätraflí.
klicken vi taqqíldamaq, tíqqíldamaq. Klo, das; -s, -s tualet, ayaqyolu; aufs ~
Klient, der; -en, -en müştəri; jur. mü- gehen tualetä getmäk, aftafa götürmäk.
väkkil. Kloake, die; -, -n çirkab borusu, çirk-
Klima, das; -s, -s od. -ta iqlim; atmos- ab quyusu.
fer, hava. Kloben, der; -s, - 1. odun parçasí; 2.
Klimaanlage, die; -, -n särinlädici qur- techn. qarmaq, dämir bändlik.
õu, kondisioner; havatämizläyän, ha- klobig adj. kobud, iri; formasíz.
vatämizläyici, ventilator . klomm s. klimmen.
Klimakterium, das; -s, -rien adätin klonen vt canlí mövcudun eynisini
(aylíõín) fäaliyyätdän qalan dövru gen texnikasínín kömäyi ilä ämälä gä-
klimatisch adj. iqlim, iqlimlə ilgili; ~e tirmäk, klonlamaq.
Veränderung iqlim dəyişikliyi. klönen vi boåboõazlíq etmäk, laqqırtı
Klimbim, der; u. das; -s 1. cír-cíndír, vurmaq; söhbät etmäk.
klopfen 405 knapphalten
------------------------------------------------------------------------------------------------
klopfen vt döymäk, vurmaq, döyäclä- Klumpfuß, der; -es, -¨e med. äyriayaq;
mäk, çalmaq, çírpmaq; (Teppich) çírp- çolaq, topal.
maq, döymäk; vi vurmaq, taqqílda- klumpig adj. äzik-üzük.
maq; es klopft qapí döyülür (çalínír). Klüngel, der; -s, - dästä, güruh.
Klopfer, der; -s, - palazdöyän çubuğu; Kluppe, die; -, -n techn. kälbätin.
döyäc, şaxşax, yun çubuğu. knabbern vi gämirmäk; fig. an et. zu ~
Klöppel, der; -s, - (e-r Glocke) zänglä, haben bir åeydän baåaõrísí çäkmäk.
dil. Knabe, der; -n, -n oõlan, yeniyetmə.
Klops, der; -es, -e küftä. knabenhaft adj. oõlan kimi; uåaq kimi.
Klosett, das; -(e)s, -s od.-e ayaqyolu, Knabenzeit, die; - yeniyetmälik dövrü.
tualet. knacken vt 1. (Nüsse usw.) síndírmaq;
Klosettpapier, das; -s, -e tualet kaõízí. (Sonnenblumenkerne) çírtlamaq;2. (Auto)
Kloß, der; -es, -¨e kərpic, kəsək; síndíríb açmaq; 3. F häll etmäk; tapíb
(Fleischkloß) küftä. bilmäk; çətinliklə açmaq; vi åíqqílda-
Kloßbrühe, die; - : fig. klar wie ~ sein maq, xíåíldamaq.
açíq-aydın olmaq. Knacker, der; -s, - F qoca kiåi.
Kloster, das; -s, -¨ monastír, xanägah, knackig adj. F bürüåtä; çox gözäl;
täkyä, ibadätgah; ins ~ gehen rahibə Knacks, der; -es, -e 1. (Riss, Sprung)
olmaq. çat, yaríq, çatdaq; der Teller hat e-n ~
Klosterbruder; der; -s, -¨ rahib. bekommen boåqab çatladí; 2. ruhi
Klotz, der; -es, -¨e kötük, girdin; fig. zärbä; narahatlíq; ziyan görmä.
kobud adam; ein ~ am Bein sein tängä Knall, der; -(e)s, -e gurultu, åaqqíltí,
gätirmäk (j-m/bir käsi), yük olmaq. part(íltí), goppultu,gumbultu, gurhagur;
klotzig adj. kobud, qaba, aõír; adv. ol- auf ~ und Fall F birdän, qäfildän; F
duqca, son dərəcə, çox; fig. ~ verdie- e-n ~ haben däli olmaq, axmaq olmaq.
nen çox pul qazanmaq. Knalleffekt, der; -(e)s, -e böyük täsir,
Klub, der; -s, -s klub. heyrätländirici nöqtä.
Kluft¹, die; -, -¨e (Spalte) yarõan; dərin knallen vi guruldamaq; partlamaq,
uçurum; zwischen uns liegt e-e tiefe ~ danqíldamaq; vt partlatmaq, gumbul-
aramızda dağlar var. datmaq, danqíldatmaq; j-m e-e ~ F bir
Kluft², die; -, -en F paltar, geyim. käsä sillä vurmaq.
klug adj. 1. aõíllí, kamallí, fähmli, çox- knallhart adj. çox särt, rähmsiz, qä-
bilän, ällamä; aqilanä; 2.(umsichtig) bä- tiyyätli.
sirätli, gözüaçíq, färasätli, dahi, dana, knallig adj. (Farbe) åit, käskin.
därindüåüncäli, dühalí, hikmätli; fig. Knallkopf, der; -(e)s, -¨e axmaq.
därin; 3. (vorsichtig) diqqätli, ehtiyatlí; Knallkörper, der; -s, - taraqqa.
aus et. nicht ~ werden bir åeydən baş çı- knallrot adj. al-qírmízí, qípqírmízí.
xamamaq; das ist nicht ~ bu aqilanä iş knapp adj. 1. (eng) dar, ensiz; 2. (ge-
(aõíllí iå) deyil; er ist nicht recht ~ nä de- ring) az, cüzi, aztapílan; ~ drei Meter
diyini özüdə başa düşmür. uç meträyä yaxín; ~ an Geld sein pul-
Klugheit, die; - kamal, aõíl, färasät. dan korluq çäkmäk; ~ werden (Vorrat)
klüglich adj. aõíllı, färasätli. qurtarmaq, qítlaåmaq; mit ~en Worten
Klugschwätzer, der; -s, - ällamälik bir neçä sözlä; ganz ~ am Rande lap kä-
edän. narínda.
Klumpen, der; -s, - 1. yíõín, qalaq; 2. Knappe, der; -n, -n 1. mädänçi, åax-
(Blutklumpen) qan laxtasí, laxta. taçí; 2. his. silahdar; kömäkçi.
klumpen vi qalanmaq, yíõílmaq, yu- knapphalten vt j-n ~ bir käsi korluq-
maqlanmaq; laxtalaåmaq. da qoymaq, bir käsi gözümçíxdíya sal-
Knappheit 406 knittern
------------------------------------------------------------------------------------------------
maq. Knick, der; -(e)s, -e 1.çatdaq, sınma,
Knappheit, die; - darlíq, azlíq, qítlíq; çatlama; 2. (Papier) bükük, büzmä,
çatíåmazlíq, korluq; yığcamlıq; die ~ qatlama; 3. (Teppich) gärd, kirs.
der Getreide mähsul qítlíğí. knicken vi äyilmäk, qatlanmaq, bü-
Knappschaft, die; -, -en mädänçilär zülmäk; vt äymäk, qatlamaq, büzmäk,
birliyi, åaxtaçílar birliyi. sındırmaq, əyib çatlatmaq; fig. geknickt
Knarre, die; -, -n F tüfäng, tapança. sein ruhdan düşmək, ümidini itirmək.
knarren vi círíldamaq, åaqqíldamaq; Knicker, der; -s, - acgöz, xäsis, simic.
die Tür knarrt qapı cırıldayır. knickerig adj. xäsis.
Knast, der; -(e)s, -¨e F zindan, häbs- Knicks, der; -es, -e reverans; täzim.
xana, dam; im ~ sitzen häbsä düåmäk, knicksen vi dizä çökmäk, täzim et-
häbsdä olmaq, dama girmäk. mäk (vor j-m/bir käsin qaråísínda).
Knatsch, der; -e(s) dava, dalaåma. Knie, das; -s, - 1. diz; in die ~ gehen diz
knattern vi åaqqíldamaq. çökmäk; 2. (Biegung) bükük, äyilmä; 3.
Knäuel, der u. das; -s, - yumaq, käläf; techn. dirsäk; fig. in die ~ zwingen tabe
dial. dükçä. etmäk; aõlatmaq, zəlil etmək.
Knauf, der; -(e)s, -¨e 1. (Kugel, Griff) Kniebeuge, die; -, -n çömbälmä.
åar; qulp; dästäk; 2. (Stockknauf) äl kniefällig adj. diz çökmüå.
aõacínín baåí. Kniegelenk, das; -(e)s, -e anat. diz oy-
Knauser, der; -s, - xäsis, acgöz, simic. naõí, diz mäfsäli.
knauserig adj. xäsis, acgöz. Kniekehle, die; -, -n dizaltí çuxur, dizin
knausern vi xäsislik etmäk, simiclik et- iç tərəfi .
mäk. knien vi diz çökmäk; diz üstä durmaq.
knautschen vt büzüådürmäk, äzmäk; Kniescheibe, die; -, -n diz çanaõí.
vi büzüåmäk. Kniestrumpf, der; -(e)s, -¨e uzun co-
Knebel, der; -s, - (Mundknebel) aõíz tí- rab, dizə qədər uzanan corab.
xacíõí; lavaåa. knietief adv. dizə qədər.
knebeln vt aõzíní qapamaq, aõzíní Kniff, der; -(e)s, -e 1. (das Kneifen) çim-
tíxamaq. diklämä, çimdik götürmä; 2. (Trick) kä-
Knecht, der; -(e)s, -e 1. (Diener) nökär; läk, biclik; 3. (List) hiylä, fíríldaq, düz-
räncbär; 2. his. qul, kölä, bändä, äbd. mä, hoqqa; fig. ämäl; 4. (Knick) bükük.
knechten vt qul etmäk, äsarät altína kniff(e)lig adj. çox çätin, müräkkäb,
almaq. usandırıcı.
Knechtschaft, die; -, -en äsarät, kölä- knipsen vt 1. (Foto) foto ilä åäklini çäk-
lik. mäk; 2. bileti dälmäk, bileti dəyərdən
kneifen vt çimdiklämäk, çimdik gö- salmaq; 3. (Elektroschalter) yandırmaq;
türmäk, qírtmaq; er kniff mich/mir in den 4. (mit den Fingern) çírtíq çalmaq (vur-
Arm o, qolumu çimdiklädi. maq), şaqqıldatmaq.
Kneifzange, die; -, -n kälbätin. Knirps, der; -es, -e 1. totuq, balaca oõ-
Kneipe, die; -, -n meyxana, piyvəxana. lan; 2. (Regenschirm) çätir.
Kneipenbummel, der; -s, - : e-n ~ ma- knirschen vt 1. xírçíldamaq, xíåílda-
chen meyxanalarí dolanmaq. maq; civildämäk; 2. qícírdatmaq, qícírt-
Kneippkur, die; -, -en soyuq su ilä maq; mit den Zähnen ~ diåläri qícírdat-
müalicä. maq.
Knete, die; - 1. plastilin; 2. F pul. knistern vi xíåíldamaq; åaqqíldamaq;
kneten vt 1. (Teig usw.) yoõurmaq, círíldamaq; qıcırdatmaq.
tapdalamaq; 2. masaj vermək. knitterfrei adj. äzilmäz, büzülmäz.
Knetmaschine, die; -, -n xämir maåíní. knittern vt äzmäk, äzib-büzmäk.
knobeln 407 Kochsalz
------------------------------------------------------------------------------------------------
knobeln vi 1. püåk atmaq; 2. (über et., knüllen vt äzmäk, bürüådürmäk.
an et.) çox fikirläåmäk. Knüller, der; -s, - diqqäti özünä cälb
Knoblauch, der; -(e)s sarímsaq. edän, häyäcan yaradan, sensasyon
Knöchel, der; -s, - 1. topuq; aåíq; dan- yaradan, sensasiyaya səbəb olan.
qa; 2. (Fingerknöchel) barmaq oynaõí. knüpfen vt baõlamaq, bənd etmək,
knöchellang adj. topuõa qädär (can). düyünlämäk (an A/-ä); Teppich ~ xalça
knöcheln vi aåíq oynamaq. toxumaq; Bedingungen an et. knüpfen
Knochen, der; -s, - sümük; er ist nur nəyisə müəyyən şəraitdən asılı etmək.
noch Haut und ~ o, bir däri, bir sümük- Knüppel, der; -s, - däyänäk.
dür; das geht auf die ~ bu, adamí lap knurren vt 1. (Tier) míríldamaq; 2.
äldän salír. (Magen) quruldamaq.
Knochenarbeit, die; - äldän salan iå, knusp(e)rig adj. bürüåtä, xırçıldayan.
aõír iå. Knute, die; -, -n åallaq, qamçí.
Knochenbruch, der; -(e)s, -¨e sümük knutschen vt 1. äzmäk, buruådurmaq;
sínığí. 2. öpmäk; ämiåmäk.
Knochenfraß, der; -es sümük çürü- Knüttel, der; -s, - däyänäk, kötük.
mäsi xästäliyi. k.o. adj. (Boxen) nakavt; ~ schlagen
Knochenhaut, die; - sümük üstlüyü. nakavt etmäk, qäti zärbäni vurmaq; F
Knochenmark, das; -(e)s ilik. ~ sein çox yorõun olmaq.
knöchern adj. sümük, sümükdän. koalieren vi pol. koalisiya yaratmaq,
knochig adj. sümükläri çíxmíå. ittifaq qurmaq, älbir olmaq, birläşmək .
Knockout, das; -s, - (Boxen) nakovt, Koalition, die; -, -en ittifaq, koalisiya.
boks oyununda qäti zärbä. Koalitionsregierung, die; -, -en koali-
Knödel, der; -s, - küftä. siya hökumäti.
Knolle, die; -, -n 1. topa, yíõín; 2. bot. Kobalt, das; -(e)s kobalt (Co, Metall).
kök yumrusu; soõan; dib. Koben, der; -s, - (Schweinstall) päyä.
Knollennase, die; -, -n yumru burun. Kobold, der; -(e)s, -e cin.
Knopf, der; -(e)s, -¨e düymä; auf e-n ~ Kobra, die; -, -s eynäkli ilan, kobra.
drücken bir düymäyä basmaq. Koch, der; -(e)s, -¨e aåpaz, aåçí; viele
knöpfen vt düymälämäk. Köche verderben den Brei çox arvadlínín
Knopfloch, das; -(e)s, -¨er ilgäk. evi süpürülmämiå qalar.
Knorpel, der; -s, - qíõírdaq, ximirçäk. Kochbuch, das; -(e)s, -¨er aåpazlíq ki-
knorpelig adj. qíõírdaõlí. tabí.
knorrig adj.1. düyün-düyün aõac, dü- kochen vt 1. biåirmäk, biåirib-düåür-
yünlü aõac; 2. fig. inadcíl adam, tärs. mäk; 2. (mit Wasser) qaynatmaq; (Tee)
Knospe, die; -, -n 1. tumurcuq, düymä; çay qoymaq, çay dämlämäk, çay
2. (Blütenknospe) qönçä; dial. dumruq. dämä qoymaq vi biåmäk; qaynamaq;
knospen vi tumurcuqlamaq. vor Wut ~ hirsdän çatlamaq.
Knoten, der; -s, - 1.düyün; ilmäk; qov- kochendheiß adj. qaynar, daõ; kochen-
åaq; buõum; 2. med. åiå; 3. fig. çätinlik; des Wasser qaynar su.
bänd; 4. naut. däniz mili (ca. 1,8 km/h). Kocher, der; -s, - (Gerät)pilätä, primus.
knoten vt düyünlämäk. Köcher, der; -s, - oxluq, ox qabí.
Knotenpunkt, der; -(e)s, -e (Verkehrs- Kochherd, der; -(e)s, -e pilätä.
knotenpunkt) qovåaq; əsas nöqtä. Köchin, die; -, -en aåpaz qadín.
knotig adj. düyünlü, düyün-düyün. Kochkunst, die; -, -¨e aåpazlik qabi-
Know-how, das; -s bilik, mälumat. liyyäti.
Knuff, der; -(e)s, -¨e itälämä; yumruq. Kochnische, die; -, -n kiçik mätbäx.
knuffen vt itälämäk, dirsəklämäk. Kochsalz, das; -es xöräk duzu.
Kochtopf 408 Kollektivverantwortung
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kochtopf, der; -es, -¨e qazança, qab- koitieren vi cinsi älaqädä olmaq.
lama. Koitus, der; -, - cinsiyyät älaqäsi.
Kode, der; -s, -s kod, gizli ädäd. Koje, die; -, -n koyka; ensiz yataq.
Köder, der; -s, - tälä yemi. Kokain, das; -s kokain.
ködern vt fig. aldadíb tora salmaq. kokett adj. nazlí, iåväli.
Kodex, der; -es od. -, -e od. -dizes 1. qä- Koketterie, die; - iåvänaz, qír, iåvä.
dim äl yazmasí; 2. (Gesetzbuch) qanun kokettieren vt iåvänaz etmäk, qír ver-
külliyyatı, qanunnamä; ümumi (ictimai) mäk, qírcanmaq; fig. hällänmäk.
davranış qaydaları. Kokon, der; -s, -s tírtíl, käpänäk tírtílí.
Koedukation, die; - qíz vä oõlanlara Kokosnuss, die; -, -¨e hindqozu.
birgä därs (təlim) vermä. Kokospalme, die; -, -n hindqozu aõací.
Koexistenz, die; - yanaåí yaåama; Koks, der; -es, -e koks; F (Kokain) ko-
friedliche ~ dinc yanaåí yaåama. kain.
Koffein, das; -s kofein. koksen vi kokain çäkmäk.
Koffer, der; -s, - çamadan; sandıq. Kolben, der; -s, -n 1. techn. piston; 2.
Kofferraum, der; -(e)s, -¨e (Auto) yük Chem. kolba; 3. (Gewehrkolben) dibcik,
yeri. qundaq; 4. bot. qíça;5. F toppuz burun,
Kognak, der; -s, -s konyak. yekə burun.
Kohärenz, die; - (Zusammenhang) äla- Kolik, die; -, -en med. sancí, şiddətli
qä, ilgi, rabitä. qarın aõrísí.
Kohl, der; -(e)s 1. bot. käläm; 2. F Kollaborateur, der; -s, -e ämäkdaå,
(Unsinn) boå åey, mänasíz åey; ~ re- älbir, ortaq, åärik.
den boå-boå daníåmaq. Kollaboration, die; - älbirlik (cinayät-
Kohldampf, der; -(e)s F aclíq; ~ haben dä).
aclíq çäkmäk. kollaborieren vt älbir olmaq.
Kohle¹, die; -, -n 1. kömür; glühende ~ Kollaps, der; -es, -e med. iflic väziy-
köz; 2. Chem. karbon; 3. fig. wie auf hei- yäti, düåüb yíxílma.
ßen ~n sitzen tikan üstündä oturmaq ki- Kolleg, das; -s, -s 1. universität därsi;
mi, səbirsizliklə bir şeyi gözləmək kimi. 2. kollec, mäktäb.
Kohle², die; -, -n F (Geld) pul. Kollege, der; -n, -n iş yoldaşı; mäsläk-
Kohlehydrat, das; -(e)s, -e karbohidrat. daå; dost.
Kohlenbecken, das; -s, - manqal, kürä. kollegial adj. yoldaåcasína, dostcasí-
Kohlenbergwerk, das; -(e)s, -e kömür na, birgä, sämimi; sich ~ verhalten sä-
mädäni, kömür yatağı. mimi räftar etmäk (davranmaq).
Kohlenhändler, der; -s, - kömürçü. Kollegialität, die; - yoldaålíq münasi-
Kohlensäure, die; - karbon anhidridi, bäti.
asid karbonik. Kollegium, das; -s, -gien heyät, eyni
kohlensäurehaltig adj. karbonatlí. peåädä iåläyänlärin mäclisi, kollegiya.
Kohlenstaub, der; -(e)s kömür tozu, Kollekte, die; -, -n kilsädä pul yíõ-
kömür xäkäsi. ma, sädäqä yíõma.
Kohlenstoff, der; -(e)s karbon. Kollektion, die; -, -en toplama, kollek-
Kohlenwasserstoff, der; -(e)s karbohid- siya (Süd. : kolleksiyon).
rogen. Kollektiv, das; -s, -e kollektiv, müå-
Kohlepapier, das; -s surät çíxarma täräk, birgä, hamílíqca, hamílíqda.
kaõízí, karbon kaõízí, kömür kaõízí. Kollektivarbeit, die; -, -en kollektiv iå.
Köhler, der; -s, - kömürçü. Kollektiveigentum, das; -(s), -¨er kol-
kohlrabenschwarz adj. qapqara. lektiv mülkiyyät.
Kohlrübe, die;-, -n şalğam. Kollektivverantwortung, die; - ümumi
cavabdehlik. çíxartmaq; 2. (et. mit et.) birläådirmäk.
Koller, der; -s, - (Wutanfall) artíq dä- Kombüse, die; -, -n gämi mätbäxi.
räcädä hirslänmä, özündän çíxma. Komet, der; -en, -en quyruqlu ulduz.
kollern vi 1. (kullern) diyirlänmäk, gil- Komfort, der; -(e)s rahatlíq.
länmäk; 2. hirslänmäk, özündän çíx- komfortabel adj. rahat.
maq; 3. (Truthahn) qaqqíldamaq. Komik, die; - mäzälilik, komiklik.
kollidieren vt toqquåmaq, çarpíåmaq. Komiker, der; -s, - 1. komik, komik rol-
Kollier, das; -s, -s boyunbaõí. larí ifadä edän aktyor; 2. mäzäli adam;
Kollision, die; -, -en toqquåma, çar- ayíoynadan.
píåma. komisch adj. 1. komik, gülmäli, mä-
Kolloquium, das; -s, -quien elmi mü- zäli, güldürücü; 2. (merkwürdig) qäribä.
bahisä, elmi müsahibä. komischerweise adv. qäribädir ki, ...
Kölnischwasser, das; -s odekolon. Komitee, das; -s, -s komitä.
kolonial adj.müstämläkä, müstämärä. Komma, das; -s, -s od. -ta vergül.
Kolonialismus, der; - müstämläkäçi- Kommandant, der; -en, -en komandir;
lik, sömürgəçilik. räis.
Kolonie, die; -, -n müstämläkä, müs- Kommandantur, die; -, -en koman-
tämärä, sömürgə. danlíq.
kolonisieren vt müstämläkäläådirmäk, Kommandeur, der; -s, -e komandir.
müstämärä etmäk. kommandieren vt 1. (befehlen) ämr
Kolonist, der; -en, -en müstämläkäçi, vermäk; 2. (detachieren) göndärmäk,
müstämäräçi. ezam etmäk.
Kolonnade, die; -, -n sütunlar sírasí. Kommanditgesellschaft, die; -, -en
Kolonne, die; -, -n 1. dästä, qrup, komandit åirkät.
qafilə, konvoy; 2. typ. baş sütun. Kommando, das; -s, -s 1. (Befehl) ko-
Koloratur, die; -, -en mus. koloratür. manda, ämr; 2. (Generalkommando) ali
kolorieren vt boyamaq, ränglämäk. qärargah; 3. (Einsatzkommando) ko-
Koloss, der; -es, -e nähäng. manda, dästä.
kolossal adj. nähäng, çox iri; adv. son Kommandobrücke, die; -, -n kapitan
dərəcə. körpüsü.
Kolportage, die; -, -n 1. qiymätsiz ädä-
biyyat, däyärsiz ädäbiyyat; 2. şayiə
yayma; 3. qəzət, kitab gəzdirib satma .
Kolporteur, der; -s, -e gäzdirib satan,
kitab gäzdirib satan.
kolportieren vt kitab gäzdirib sat-
maq; söz yaymaq.
Kolumbien; -s Kolumbiya, kolombiya.
Kolumne, die; -, -n qəzetdə baş sütun.
Kolumnist, der; -en, -en qäzetçi, qä-
zetdä mäqalä yazan.
Koma, das; -s, -s od. –ta koma, dərin
huåsuzluq.
Kombi, der; -s, -s (Wagen) steyåin.
Kombination, die; -, -en tärkib, kom-
binasiya, (Süd. : kombinasyon), birləş-
dirmə, əlaqələndirmə.
kombinieren vt 1. (schließen) näticä
Kommunique, das; -s, -s kommunike,
bäyanat, räsmi bildiriş.
Kommunismus, der; - kommunizm.
kommunistisch adj. kommunist, kom-
munizmlə ilgili.
kommunizieren vi 1. söhbät etmäk,
söz vä fikir mübadiläsi etmäk; əlaqədə
olmaq; 2. rel. komoniona getmäk.
Komödiant, der; -en, -en komediant,
Kommentar, der; -s, -e açíqlama, täf- komik; P ikiüzlü, riyakar.
sir, åärh, izah. Komödie, die; -, -n komediya; fig.
Kommentator, der; -s, -en åärhçi, izah- mäsxärä.
çí, yorumçu. Kompagnon, der; -s, -s H åärik, ortaq.
kommentieren vt izah etmäk, kompakt adj. 1. (fest, dicht) síx, möh-
açíqla-maq, yormaq. käm; yíõcamlí; 2. (Gerät) yíõcam.
Kompaktheit, die; - yığcamlıq.
Kommerz, der; -es ticarät. Kompanie, die; -, -n 1. H åirkät; 2.
kommerziell adj. ticari. mil. qoåun dästäsi, dästä, bölük.
Kommilitone, der; -n, -n universitet Komparativ, der; -s, -e gr. müqayisä
yoldaåí. däräcäsi.
Kommiss, der; -es härbi qulluq. Komparse, der; -n, -n statist, teatr və
Kommissar, der; -s, -e komissar. ya filmdə kiçik rol oynayan åäxs.
Kommissariat, das; -(e)s, -e komissar- Kompass, der; -es, -e kompas, qiblä-
líq . nüma.
kommissarisch adj. müväqqäti. kompatibel adj. uyõun, uyõun olan.
Kommissbrot, das; -(e)s, -e kömbä. Kompensation, die; -, -en 1. yerini dol-
Kommission, die; -, -en 1. heyät, än- durma, tälafi, äväz; 2. H. zärärin yerini
cumän, komissiya (Süd. : komisiyon); doldurma, äväzini vermä.
2. (Auftrag) sifariå; 3. (Entgelt) äväz, kompensieren vt yerini doldurmaq; bə-
haqq, dällallíq, komisyon. rabərləşdirmäk, tälafi etmäk; ödəmək.
Kommode, die; -, -n komod, dolab. kompetent adj. sälahiyyätli.
kommunal adj. bälädiyyä, bälädiyyä- Kompetenz, die; -, -en sälahiyyät, lä-
yä aid, mähälli. yaqät, säriåtä, etibarlílíq, bilik, täcrübä;
Kommunalbeamte(r), der; -n, -n bälä- s-e ~en überschreiten sälahiyyätindän
diyyä mämuru. känara çíxmaq.
Kommunalwahlen, die/pl. mähälli seç- kompilieren vt tärtib etmäk.
kilär, bälädiyyä seçkiläri. Komplement, das; -(e)s, -e älavä, äla-
Kommune, die; -, -n 1. (Gemeinde) bä- vä etmä.
lädiyyä; 2. (Wohngemeinschaft) birgä ya- komplett adj. komplekt, bir däst, tək-
åama. mil, büsbütün.
Kommunikation, die; -, -en rabitä, äla- komplettieren vt komplektläådirmäk.
qä, komonikasyon. Komplex, der; -es, -e 1. cäm, mäcmu,
Kommunikationsmittel, das; -s, - ra- bütünlük; 2. (Häuserkomplex) blok; 3.
bitä väsaiti. psych. kompleks, uqdä.
kommunikativ adj. söhbätcil; adama- Komplikation, die; -, -en 1. çätinlik;
yovuşan. 2. med. aõírlíq.
Kommunion, die; -, -en katolik kilsələr- Kompliment, das; -(e)s, -e kompliment,
də şərab və çörək bayramı. iltifat, xoå söz; j-m ein ~ machen bir käsi
Komplize 411 konform
------------------------------------------------------------------------------------------------
täriflämäk. xarí suya çevirmäk.
Komplize, der; -n, -n älbir, cinayät yol- kondensiert adj. qälizläådirilmiå, qa-
daåí, cinayätdä älbir adam. tílaådírílmíå.
komplizieren vt çätinläådirmäk, mü- Kondensmilch, die; - qatílaåmíå süd.
räkkäbläådirmäk, çarpazlaådírmaq. Kondition, die; -, -en 1. (Sport) form,
kompliziert adj çätin, aõír, dolaşıq, bädänin hal-väziyyäti; 2. H. åärt, åärait.
müräkkäb, çälpäåik, dolam-dolaåíq, konditional adj. gr. åärti.
cäncälli; F düyün; e-e ~e Frage cäncälli Konditor, der; -s, -en qännadçí, åirniy-
mäsälä; in e-e ~e Situation geraten girä yatçí.
(çätinliyä) düåmäk, düyünä düåmäk. Konditorei, die; -, -en qännadı mağa-
Komplott, das; -(e)s, -e sui-qäsd, dä- zasí, åirniyyat maõazasí.
sisä, qäsd;dilbirlik, älbirlik, komplot; ein Kondolenz, die; -, -en baåsaõlíõí.
~ schmieden däsisä qurmaq, qäsdindä kondolieren vi baåsaõlíõí vermäk.
olmaq (gegen A/-ä qaråí). Kondom, das; -s, -e kaput, prezerva-
Kompenente, die; -, -n tärkib hissä. tiv.
komponieren vt 1. (Menü, Sosse) tär- Konfekt, das; -(e)s, -e åirniyyat.
tib etmäk, düzältmäk; 2. (Musik) bäs- Konfektion, die; -, -en hazír paltar, ti-
tälämäk, musiqi yazmaq. kili paltar; hazír paltar sänayesi.
Komponist, der; -en, -en bästäkar. Konferenz, die; -, -en konfrans, toplan-
Komposition, die; -, -en bästä. tí, müzakirä.
Kompositum, das; -s, -sita gr. müräk- konferieren vt müåavirä etmäk, mü-
käb söz. zakirä etmäk, görüåmäk.
Kompost, der; -es, -e doğal gübrä. Konfession, die; -, -en mäzhäb.
Kompott, das; -(e)s, -e kompot, xoåab. konfessionell adj. mäzhäbi, dini.
Kompresse, die; -, -n kompres, tänzif. konfessionslos adj.mäzhäbsiz, dinsiz.
Kompression, die; -, -en techn. síxíl- Konfetti, das; -s əlvan kaõíz, əyləncə-
ma. lərdə səpilən räng-bäräng kaõíz.
Kompressor, der; -s, -en kompresor. Konfident, der; -en, -en yaxın dost.
komprimieren vt 1. síxíådírmaq; 2. Konfiguration, die; -en, -en düzülüş,
(Gedanken usw.) xülasä etmäk. tərtib.
Kompromiss, der; -es, -e güzäåt, saziå, Konfirmand, der; -en, -en protestant
razílaåma, sövdäläåmä, kompromis; mäzhäbindä təlim alan gänc täläbä.
e-n ~ schließen (über A/haqqínda) saziå konfirmieren vt protestant icmasína
baõlamaq, razílíõa gälmäk, qaråílíqlí qäbul etmäk.
güzäåtä getmäk, anlaşmaq. Konfiskation, die; -, -en müsadirä, äl
kompromissbereit adj. saziåä hazír, qoyma.
güzäåtä getmäyä razí, baríåcíl. konfiszieren vt müsadirä etmäk, äl
komoromisslos adj. güzäåtsiz, saziå- qoymaq.
siz, baríåmaz. Konfitüre, die; -, -n müräbbä.
Kompromisslösung, die; -, -en qaråílíq- Konflikt, der; -(e)s, -e münaqiåä, toq-
lí-güzäåtli qärar quåma, ixtilaf, çäkiåmä; in ~ geraten
kompromittieren vt hörmätini tählü- (mit/-ilä) çäkiåmäk, münaqiåä etmäk.
käyä salmaq, nüfuzdan salmaq, läkä- konfliktscheu adj. münaqiåädän qa-
lämäk. çan, ixtilafdan qorxan.
Komputer, der; -s, - kompyuter. Konföderation, die; -, -en ittifaq, kon-
Kondensation die; -, -en qälizläådir- federasiya (Süd. : konfederasyon).
mä, síxlaåma, síxlaådírma. konform adj. uyõun, müvafiq; mit j-m
kondensieren vt qälizläådirmäk; bu- ~ gehen bir käs ilä hämfikir olmaq.
Konformismus, der; - uyõunluq, mü- yät, iqtisadi åärait, konyunktura.
vafiqlik. konjunkturbedingt adj. konyunktur-
Konfrontation, die; -, -en üzläå(dir)mä, dan asílí olaraq.
qaråídurma. Konjunkturpolitik, die; - iqtisadi si-
konfrontieren vt üzläådirmäk, qaråí- yasät.
qarşıya qoymaq, düçar etmäk; konfron- konkav adj. phys. batíq, çökük.
tiert werden üzläåmäk, qaråílaåmaq, Konklave, das; -s, -n kardinallar iclasí.
düçar olmaq; fig. mit e-r unerwarteten Konkordanz, die; -, -en 1. uyõunluq,
großen Schwierigkeit konfrontiert werden tävafuq; 2. (Bibel) İncildä iålänilän käl-
bälayä düçar olmaq. mälärin älifba üzärindä siyahísí.
konfus adj. pərt, fikri dağınıq; dolaåíq. Konkordat, das; -(e)s, -e Vatikan ilä
Konfusion, die; -, -en qarmaqaríåíqlíq, dövlät arasínda baõlanan müqavilä.
dolaåíqlíq; karíxma, pərtlik. konkret adj. konkret, däqiq.
Kongenialität, die; -, -; ruhi yaxınlıq, konkretisieren vt däqiqläådirmäk, kon-
əqli bərabərlik. kretläådirmäk.
Konglomerat, das; -(e)s, -e qaríåíq, Konkubinat, das; -(e)s, -e bir qadín ilä
cürbäcür növlärin yíõílmasí, toplaníå. kiåinin evlänmädän qabaq bir yerdä
Kongregation, die; -, -en (Katolik) ru- yaåamalarí.
hanilär mäclisi, ruhanilär birliyi. Konkurrent, der; -en, -en räqib.
Kongress, der; -es, -e qurultay, konq- Konkurrenz, die; -, -en räqabät; yarış.
res. konkurrenzfähig adj. räqabätə qabil.
Kongresshalle, die; -, -n konqres sa- konkurrenzlos adj. räqabätsiz.
lonu. konkurrieren vi räqabät aparmaq.
Kongressmitglied, das; -(e)s, -er konq- Konkurs, der; -es, -e iflas, var-yoxdan
res üzvü. çíxma, müflislik; in ~ gehen (geraten)
kongruent adj. math. bir-birinin üstü- müflisläåmäk, var-yoxdan çíxmaq.
nä düåän; bärabär, uyõun gälän. Konkursanmeldung, die; -, -en iflas
Kongruenz, die; -, -en uyõun gəlmə elan etmä.
König, der; -(e)s, -e 1. padåah, kral, Konkursantrag, der; -(e)s, -¨e iflas äri-
xaqan; 2. (Schach) åah. zäsi.
Königin, die; -, --nen 1. mäläkä, kral Konkursverwaltung, die; -, -en iflas
arvadı, xatın; 2. (Schach) väzir. idaräçiliyi.
königlich adj. åahanä.
Königreich, das; -(e)s, -e krallíq.
Königtum, das; -s, - krallıq; krall haki-
miyyəti.
konisch adj. konus, konusåäkilli (Süd.
: mäxruti).
Konjugation, die; -, -en gr. däyiåmä,
täsrif.
konjugieren vt däyiådirmäk, täsrif et-
mäk, hallandírmaq.
Konjunktion, die; -, -en 1. gr. baõ-
layící kälmä: „weil, und, oder, aber“; 2.
astr. yíõílma; tuålama.
Konjunktiv, der; -(e)s, -e gr. felin la-
zím formasí „ich sei, ich wäre usw.“.
Konjunktur, die; -, -en iqtisadi väziy-
Konstanz, die; - sabitlik, däyiåmäzlik.
Konrektor, der; -s, -en (e-r Schule) mü- Konstantinopel das İstanbulun qädim
dirin müavini, rektorun müavini. adí.
konsekutiv adj. näticä bildirän. konstatieren vt (bemerken, feststellen)
Konsekutivsatz, der; -(e)s, -¨e näticä görmäk,müäyyän etmäk, təsdiq etmək.
budaq cümläsi. Konstellation, die; -, -en 1. hal, dur-
konsequent adj. (folgerichtig) ardícíl, umu, vəziyyət; iålärin gediåi;2. astr. göy
daimi, müntäzäm; mäntiqi; adv.(beharr- cismləri arasında olan vəziyyət .
lich) inadla, täkidlä. konsternieren vt çaådírmaq, karíxdír-
Konsequenz, die; -, -en 1.mäntiq, män- maq.
tiqlik; 2. (Auswirkung) näticä, aqibät; 3. konstituieren vt qurmaq, täsis etmäk,
inad, täkid; ardícíllíq; ~en ziehen näticä äsasíní qoymaq; ~de Versammlung
almaq, näticä çíxarmaq. mäclisi-müässisan, täsisedici iclas.
konservativ adj. mühafizäkar, tutucu. Konstitution, die; -, -en 1. (körperliche)
Konservative, der u. die; -n, -n müha- qädd-qamät, bünyä; 2. (Verfassung)
fizäkar partiyanín üyäsi (üzvü). äsas qanun, anayasa, konstitusiya.
Konservator, der; -s, -en muzeydä in- konstitutionell adj.äsas qanuna (ana-
cäsänät äsärlärin mühafizäçisi. yasaya) uyõun, konstitusiya(lí); ~e Mo-
Konservatorium, das; -s, -rien konser- narchie məşruti padşahlıq, məşrutiyyət.
vatoriya, musiqi ali mäktäbi. konstruieren vt 1. (bauen) düzältmäk,
Konserve, die; -, -n konserv. qurmaq; 2. (entwerfen) planlaådírmaq,
Konservbüchse, die; -, -n konserv qu- tärtib etmäk; 3. gr. (e-n Satz) cümlä dü-
tusu. zältmäk; 4. pej. uydurmaq.
Konservendose, die; -, -n s. Konserv- Konstrukteur, der; -s, -e yaradící, qu-
büchse. rucu, qarasíní tökän, ixtiraçı, tärrah.
konservieren vt konservläådirmäk. Konstruktion, die; -, -en 1. qurma, tik-
Konservierung, die; - qurutma, quru- mä; 2. math. düzülüå.
dub saxlama. konstruktiv adj. müsbät; yaradıcı;
konsistent adj. 1. möhkäm, síx, da- ämäli; ~e Kritik yaradıcı tənqid.
vamlí, bärk; 2. (logisch) mäntiqi. Konsul, der; -s, -n konsul.
Konsole, die; -, -n (Wandbrett) räf. konsularisch adj. konsul, konsulluq.
konsolidieren vt möhkämländirmäk; Konsulat, das; -(e)s, -e konsulluq.
yaxåílaådírmaq, bərqərar etmək, saõ- Konsultation, die; -, -en mäslähät(läå-
lamlaådírmaq. mä), konsultasiya, konsultasyon; F gä-
Konsonant, der; -en, -en gr. samit, säs- näåik; mäslähätläåmälär pl.
siz härf. konsultieren vt mäslähätläåmäk; F
Konsortium, das; -s, -tien konsorsium, gänäåmäk.
bir neçä åirkätin müväqqäti birläåmäsi. Konsum, der; -s istehlak, tükätim.
Konspiration, die; -, -en sui-qäsd, dä- Konsumartikel, der; -s, - s. Konsum-
sisä, intriqa. güter.
konsipirativ adj. gizli, dəsisə ilə ilgili. Konsument, der; -en, -en istehlakçí.
konspirieren vt sui-qäsd täåkil etmäk; Konsumgüter, die/pl. istehlak mallarí.
däsisä qurmaq. konsumieren vt istehlak etmäk, tükät-
konstant adj. 1. (Preise usw.) sabit, dä- mäk, sərf etmək.
yiåmäz; 2. (ständig) daimi, mütämadi; 3. Kontakt, der; -(e)s, -e tämas, älaqä,
(beharrlich) inadcíl. rabitə; elek. kontakt, in ~ stehen älaqädä
Konstante, die; -, -n math. sabit kämiy- olmaq; in ~ bleiben älaqä saxlamaq.
yät, dəyişməz dəyər. kontaktarm adj. fig. qanísoyuq.
kontaktfreudig 414 Konzentrat
------------------------------------------------------------------------------------------------
kontaktfreudig adj. adamaqovuåan, trakt.
ünsiyyätli, dostbaz. konträr adj. zidd, äks, üzbäüz.
Kontaktlinse, die; -, -n gözlük yerinä Kontrast, der; -(e)s, -e täzad, ziddiyät.
göz içinä qoyulan optik åüåäsi. Kontrastieren vi zidd olmaq, äks ol-
Kontamination, die; -, -en Physik. zä- maq, ziddiyyət təşkil etmək.
härlämä (radioaktiv maddälärlä). kontrastierend adj. täzadlí, mütäzad.
kontaminieren vt zähärlämäk (radio- Kontribution, die; -, -en cärimä, qära-
aktiv maddälärlä). mät.
Konterbande, die; - qaçaq mal. Kontrollbeamte(r), der; -n, -n kontrol-
kontern vt cavab qaytarmaq; vi çu, näzarätçi.
(beim Sport) äks hücuma keçmäk. Kontrolle, die; -, -n kontrol, yoxlama,
Konterrevolution, die; -, -en äksinqi- näzarät, bällämä.
lab. Kontrolleur, der; -s, -e kontrolçu, nä-
Kontext, der; -(e)s, -e älaqä; mätn; zarätçi, yoxlayící.
kontekst. kontrollieren vt näzarät etmäk, yox-
Kontinent, der; -s, -e qitä, kontinent, lamaq; F ändär-döndär elämäk.
(Süd. : qarrä); der schwarze ~ afrika Kontrollturm, der; -(e)s, -¨e (Tower)
qitäsi. kontrol bürcü, näzarät bürcü.
kontinental adj. kontinental. Kontrolluhr, die; -, -en kontrol saatí.
Kontingent, das; -s, -e 1. pay, hissä; kontrovers adj. mübahisäli, tartışmalı.
2. mil. xaricä göndärilän qoåun hissäsi. Kontroverse, die; -, -n mübahisä, tar-
kontinuierlich adj. arasíkäsilmäz, fa- tışma.
siläsiz, davamlí, uzunsürän, süräkli. Kontur, die; -, -en çevrä, känar,
Kontinuität, die; - fasiläsizlik, arakä- kontur.
silmämäzlik, süräklik. Konvention, die; -, -en 1. (Sitte) adät,
Konto, das; -s, -ten hesab; ein ~ eröff- qayda; 2. (Abkommen) saziå, müqavilä.
nen hesab açmaq; gesperrtes ~ baõlan- Konventionalstrafe, die; -, -n pul cäri-
míå hesab. mäsi, maliyyä cärimäsi; däbbä pulu.
Kontoauszug, der; -(e)s, -¨e hesabdan konventionell adj. adi, sadä; ~e Waffe
çíxaríå. adi silah.
Kontokorrent, das; -(e)s, -e cari hesab. Konversation, die; -, -en söhbät, daní-
Kontonummer, die; -, -n hesab nöm- åíq.
räsi. Konversationslexikon, das; -s, -ka
Kontor, das; -s, -e däftärxana, büro, ensiklopedik lüğət.
kontor. konversieren vt söhbät etmäk, daníå-
Kontorist, der; -en, -en kontorçu, däf- maq.
tärdar. konvertierbar adj. däyiåilän.
Kontostand, der; -(e)s, -¨e hesabda konvertieren vt (e-e Währung) däyiå-
mövcud olan pul. dirmäk; vi (Konfession) däyiåmäk, din-
kontra präp. qaråí olma, äleyh, äks. dän çönmäk.
Kontra, das; -s, -s 1. das Pro und ~ lehi- Konvertit, der; -en, -en dinini däyiådir-
nä vä äleyhinä; 2. ~ geben cavab qay- miå åäxs.
tarmaq, qaråí çíxmaq. konvex adj. qabaríq.
Kontrabass, der; -es, -¨e kontrabas. Konvoi, der; -s, -s (Autos) konvoy, ya-
Kontrahent, der; -en, -en 1. räqib; 2. nínca gedän mühafizä dästäsi.
jur. müqavilä täräfi. konzedieren vt qäbul etmäk, icazä
kontrahieren vt müqavilä baõlamaq. vermäk, razılaşmaq; etiraf etmäk.
Kontrakt, der; -(e)s, -e müqavilä, kon- Konzentrat, das; -(e)s, -e qatílaådíríl-
Konzentration 415 Kopfsprung
------------------------------------------------------------------------------------------------
míå xammal, konsentrat. kooperativ adj. ämäkdaålíq edän.
Konzentration, die; -, -en 1. sg. (höchste kooperieren vt ämäkdaålíq etmäk, äl-
Aufmerksamkeit) diqqätini bir yerä yíõ- bir iålämäk.
ma (toplama); toplama; 2. Chem. qatí- Koordination, die; - uyõunlaådír(íl)ma,
laåma, qälizläåmä. hämahänglik, hämahäng olma.
Konzentrationsfähigkeit, die; - diqqäti koordinieren vt uyõunlaådírmaq, uz-
bir yerä yíõma qabiliyyäti. laşdırmaq, hämahäng etmäk.
Konzentrationslager, das; -s, - ölüm Kopf, der; -(e)s, -¨e 1.baå, qafa; 2.(Ver-
düåärgäsi, häbs düåärgäsi. stand) aõíl, idrak, därrakä; 3. (Leiter)
konzentrieren vt bir yärä toplamaq, bir rähbär, müdir, baåçí; 4. (e-r Zeitung)
yerä yíõmaq, cämläådirmäk; vr sich ~ baålíq; 5. (Leben) baå, häyat; aus dem ~
aõlíní bir yerə yíõmaq. äzbärdän; von ~ bis Fuß baådan-ayaõa
konzentriert adj. qatí, qäliz; : in ~er qädär, baådan-ayaõa can, baådan-ba-
Form qatí(laådírílmíå) åäkildä;adv. ~ ar- åa; den ~ verlieren baåíní itirmäk; sich
beiten an.. ... üzärindä diqqätlä iålämäk. et. in den ~ setzen beyninä yerläådirmäk;
konzentrisch adj. math. ortaq mär- Hals über ~ çox cäld, çox iti; ~ und Kra-
käzli, konsentrik. gen kosten bahaya baåa gälmäk; s-n ~
Konzept, das; -(e)s, -e qaralama, la- durchsetzen öz istäyini häyata keçir-
yihä; plan; er arbeitet ohne ~ o, plansíz mäk; den ~ für j-n hinhalten bir käsin su-
iåläyir; aus dem ~ geraten çaåmaq, ka- çunu (günahíní) öz boynuna almaq; ~
ríxmaq, yanílmaq; aus dem ~ bringen an ~ baå-baåa, síx-síx; e-n kühlen ~ be-
çaådírmaq, karíxdírmaq. wahren soyuqqanlí qalmaq, hirslänmä-
Konzeption, die; -, -en 1. plan, äsas fi- mäk; j-n vor den ~ stoßen bir käsin bärk
kir, ideya; 2. med. döllänmä, mayalan- xätrinä däymäk; pro ~ adam başı(na).
ma. Kopfarbeit, die; - zehni iå.
Konzern, der; -s, -e åirkät, konsern. Kopfbedeckung, die; -, -en baåörtüyü;
Konzert, das; -(e)s, -e konsert; ins ~ çalma; ohne ~ baåörtüksüz, baåíaçíq.
gehen konsertä getmäk. Köpfchen, das; -s, - fig. aõíl, därrakä;
Konzertflügel, der; -s, - konsert roya- ~ haben aõlí yerindä olmaq.
lí. köpfen vt boynunu vurmaq, baåíní
Konzertsaal, der; -(e)s, -säle konsert käsmäk.
salonu, konsert zalí. Kopfgeld, das; -(e)s, -er bac, baş ver-
konzertiert adj. : ~e Aktion birlikdä gisi; ~ abkassieren bac almaq.
häräkät etmä, ümumi fäaliyyät, birlik- Kopfhörer, der; -s, - qulaqlíq.
dä iå görmä (sendikalarín). Kopfkissen, das; -s, - balíå, yastıq.
Konzession, die; -, -en 1. (Zugeständ- Kopfkissenbezug, der; -(e)s, - balışüzü.
nis) güzäåt; 2. (Genehmigung) icazä, gü- kopflos adj. aõílsíz, başsız.
zəşt. Kopfrechnen, das; -s åifahi hesabla-
konzessiv adj. qäbul vä güzäåt edän. ma.
Konzessivsatz, der; es, -¨e gr. güzäåt Kopfsalat, der; -(e)s kahí.
budaq cümläsi. kopfscheu adj. 1. (Pferd) ürkäk, hürkä-
Konzil, das; -s, -e kath. ruhanilär mäc- yän; 2. ~ werden qorxmaq, çäkinmäk.
lisi. Kopfschmerz, der;-es, -en baåaõríåí;
konziliant adj. (umgänglich) mehriban, j-m ~ machen -ä baåaõrísí vermäk, ba-
iltifatlí. åíní aõrítmaq, -ä därd olmaq.
konzipieren vt qarasíní cızmaq. Kopfschuppen die/pl. baå käpäyi.
Kooperation, die; -, -en ämäkdaålíq, Kopfschütteln, das; -s baåsilkələmä.
bir yerdä iålämäk, hämkarlíq. Kopfsprung, der; -(e)s, -¨e baåüstä su-
Kopfstand 416 Korporation
------------------------------------------------------------------------------------- -----------
ya tullanma (Süd. : a. åircä). Korinthe, die; -, -n toxumsuz üzüm.
Kopfstand, der; -(e)s, -¨e baåüstä dur- Kork, der; -(e)s, -e tíxac; F mantar.
ma. korken vt tíxaclamaq.
Kopfsteinpflaster, das; -s küçä döåä- Korkenzieher, der; -s, - tıxac açan
mä daåí. burõu.
Kopfsteuer, die; -, -n rel. (für Nicht- Korn¹, das; -(e)s, -¨er 1. dän, toxum;
muslime) cizyä. dänä; Weizenkorn buõda dänäsi; 2. (Ge-
Kopftuch, das; -(e)s, -¨er baå örtüyü, treide) taxíl, çovdar; 3. (am Gewehr)
çarqat, läçäk. arpacíq; j-n aufs ~ nehmen vt bir käsi
kopfüber adv. baåíaåaõí; üzüüstä; ~ niåan almaq, bir käsi hädäf tutmaq.
die Treppe herunterfallen üzüüstä Korn², der; -s araq, viski.
pillälärdän düåmäk. Kornblume, die; -, -n bot. peyõämbär-
Kopfweh, das; -(e)s baåaõrísí. çiçäyi.
Kopfzerbrechen, das; -s : j-m ~ berei- Körnchen, das; -s, - zärrä.
ten D bir käsä baåaõrísí vermäk; ohne Kornelkirsche, die; -, -n zoõal(a).
viel ~ baåaqrísíz, zähmätsiz. Kornfeld, das; -(e)s, -er tarla, zämi.
Kopie, die; -, -n kopiya, surät, üz. Kornhändler, der; -s, - ällaf.
kopieren vt üzünü çíxarmaq, surätini körnig adj. dän-dän, dənli.
çíxarmaq, kopiya etmäk. Kornkammer, die; -, -n taxíl
Kopierer, der; -s, - surät çíxaran, ko- anbarí.
piya çíxaran, fotokopi maåíní.
Kopilot, der; -en, -en ikinci pilot. Körperbau, der; -(e)s bädän quruluåu,
Koppel¹, die; -, -n (Weide) çäpärlänmiå boy-buxun, cüssä, çälim, ändam, qa-
otlaq. mət.
Koppel², das; -s, - çiyin (kəmər) qayíåí.
koppeln vt bir-birinä baõlamaq. körperbehindert adj. åikäst, älil.
Kopplung, die; -, -en bir-birinä baõla- Körperbehinderung, die; -, -en åikäst-
ma. lik, älillik.
Koproduktion, die; -, -en (Film) birgä Körperfülle, die; - köklük.
çäkilmiå film, birgä istehsal. Körpergeruch, der; -(e)s, -¨e bädän iyi,
Kopulation, die; -, -en cütläåmä. bädän qoxusu.
kopulieren vi çütläåmäk. Körperhaltung, die; -, -en duruå.
Koralle, die; -, -n märcan. Körperkultur, die; - bädän tärbiyäsi.
Koran, der; -s Quran. körperlich adj. bädäni, cismi, cismani;
Koranvers, der; -es, -e ayä ~e Arbeit cismani iå, bädäni iå.
Korb, der; -(e)s, -¨e 1. säbät, gövdə; 2. Körpermaße, die/pl. häcm ölçüsü.
(kleiner ~) cävärän. Körperpflege, die;- bädän tärbiyäsi.
Korbball, der; -(e)s basketbol. Körperschaft, die; -, -en birläåmä, åir-
Korbmacher, der; -s, - säbät toxuyan. kät, birlik; hey`ät.
Korbmacherei, die; -, -en säbätçilik, Körpersprache, die; - üz, äl vä qol hä-
säbät toxuma, säbät düzältmä. räkätilä bir åeyi ifadä etmä.
Kordel, die; -, -n ip, qaytan, baõ. Körperstrafe, die; -, -n cismani cäza.
Kordon, der; -s, -s şərit; qarovul xätti. Körperteil, der; -(e)s, -e bädän üzvü,
Korea; -s Koreya. orqan.
Koreaner, der; -s, - koreyalí. Körperverletzung, die; -, -en jur. cis-
koreanisch adj. koreyalí; (Sprache) mani zärär (xäsarät), yaralama.
koreyaca. Korporal, der; -s, -e onbaåí.
Koriander, der; -s, - keåniå. Korporation, die; -, -en birläåmä, åir-
Korps 417 Kotelett
------------------------------------------------------------------------------------------------
kät; heyät. edän qadín, gözällik ustasí; kosmetik
Korps, das; -, - 1. mil. qoåun; 2. (diplo- satan qadín.
matisches) elçilär heyäti, korpus. kosmetisch adj. kosmetik.
Korpsgeist, der; -(e)s birlik ruhu. kosmisch adj. kosmik, dünyävi; ~e
korpulent adj. dolõun, kök. Strahlung kosmik åüalar.
Korpulenz, die; - dolõunluq. Kosmonaut, der; -en, -en kosmonavt,
Korreferat, das; -e(s), -e ikinci märuzə, astronavt.
həmməruzə. Kosmopolit, der; -en, -en dünya vä-
korrekt adj. 1. düzgün; särrast; 2. (ta- tändaåí, kosmopolit.
dellos) eyibsiz, nöqsansíz, däqiq, doõ- Kosmos, der; - kainat, aläm, kosmos.
ru, xätasíz, düz, düz-ämälli, ämälli, Kost, die; - yemäk, xöräk.
ämälli-başlí, hesabi; adv. düzünä. kostbar adj. däyärli, qiymätli, matah.
Korrektheit, die; - düzgünlük, düzlük, Kostbarkeit, die; -, -en aztapılan (na-
doğruluq; tärbiyä. dir) şey; däyärlilik, qiymätlilik.
Korrektor, der; -s, -en korrrektor, yox- kosten vt 1. (Geld) baåa gälmäk, dä-
layíb düzäldän. yäri olmaq, qiymäti olmaq; wieviel kos-
Korrektur, die; -, -en düzäliå, düzäl- tet das? bu neçädir?; 2. (erfordern) tä-
mä, düzältmä, düzəldilmä. läb etmäk, istämäk; 3. (probieren) -in
Korrelation, die; -, -en qaråílíqlí mü- dadína baxmaq, -i dadmaq, diåinä
nasibät, nisbät, bağlılıq. vurmaq; das wird ihn das Leben ~ o
Korrespondent, der; -en, -en müxbir. buna häyat bahasína baåa gäläcäk; es
Korrespondenz, die; -, -en yazíåma, koste, was es wolle näyin bahasína olur
mäktublaåma. olsun; neçəyä olur olsun.
korrespondieren vt 1. yazíåmaq, mäk- Kosten die/pl. xärc, çíxar, mäxaric; auf
tublaåmaq, kaõízlaåmaq; 2. (mit et.) bir meine ~ mänim hesabíma;~ tragen xär-
åeyä uyõun gälmäk. ci öz üzärinä götürmäk;sich in ~ stürzen
Korridor, der; -s, -e koridor, dalan, xərcə düşmək; auf ~ G ..bahasína; auf
dähliz. s-e ~ kommen öz istäyinä çatmaq.
korrigieren vt düzältmäk, täshih et- Kostenanschlag, der; -(e)s, -¨e xärclä-
mäk; däqiqläådirmäk; korregiert werden rin cädväli, məxaricin təxmini.
düzälmäk, düzlänmäk. Kostenaufwand, der; -(e)s mäxaric.
Korrosion, die; - aåínma; paslanma. kostenlos adj. müftä, pulsuz, hava-
korrumpieren vt rüåvät yedirtmäk, yí; dəyər-dəyməzinə.
rüåvät vermäk; -in äxlaqíní pozmaq. Kostenvoranschlag, der; -(e)s, -¨e xär-
korrupt adj. rüåvätxor, satqín. clärin ävvälcädän täxmini.
Korruption, die; -, -en rüåvätxorluq, köstlich adj. 1. (schmackhaft) läzzät-
satqínlíq. li, dadlí; 2. (witzig) əyləncəli, gülmäli.
Korsett, das; -(e)s, -s od. -e korset, lif- Kostprobe, die; -, -n 1. dadímlíq; 2.
cik, döålük. fig. nümunä, misal, örnäk.
Koryphäe, die; -, -n görkämli mütä- kostspielig adj. bahalí, çox xärcli; da-
xässis, ustad. ğıdıcı, zərər gətirən.
koscher adj. fig. tämiz, pak. Kostüm, das; -s, -e kostyum, pencäk,
kosen vt nävaziå etmäk, baõrína al- kot-ätäk.
maq; dostcasína söhbät etmäk. Kostümball, der; -(e)s, -¨e kostyumlu
Kosename, der; -ns, -n qíssaldílmíå bal.
ad (Mohammad= Mämi). Kot, der; -(e)s 1. (Extkemente) näcis,
Kosmetik, die; - kosmetik. peyin; 2. (Schmutz) zibil, çirk.
Kosmetikerin, die; -, -nen kosmetik Kotelett, das; -s, -s kotlet.
Koteletten 418 Krallen
------------------------------------------------------------------------------------------------
Koteletten die/pl. (Bart) kotlet, favori, qüvvätlänmäk, güclənmək; bərkimək.
xätbaåí. kräftigend adj. med. qüvvätli, qüvvät-
Köter, der; -s, - it, köpäk. ländirän.
Kotflügel, der; -s, - (Auto) qanad, tä- kraftlos adj. gücsüz, qüvväsiz, tabsíz,
kär üstündä olan qanad, zibil bəndi. cansíz, taqätsiz, heysiz, cílíz, cílíz-ví-
kotig adj. 1. çirk; 2. näcisli, peyinli; líz, davamsíz, dözümsüz; etibarsíz; ~
3. fig. ädäbsiz, tärbiyäsiz, kobud. werden dildän düåmäk, candan düå-
kotzen vt qusmaq; es ist zum Kotzen! mäk, girdän düåmäk, gücdän düåmäk,
üräk bulandírícídír!. cílíz-vílíz olmaq, äldän düåmäk, ähädi
Krabbe, die; -, -n 1. (Krebs) qísaquy- käsilmäk (üzülmäk), heydän düåmäk;
ruq; 2. (Kind) balaca qız. öz əhəmiyyətini itirmək.
krabbeln vi (kriechen) sürünmäk; Kraftlosigkeit, die; -, -en gücsüzlük,
(Kind) imäklämäk; vt (kitzeln, jucken) qí- cansízlíq, halsízlíq, davamsízlíq; dö-
díqlamaq, qaåímaq. zümsüzlük.
Krach, der; -(e)s, -¨e od. -s 1.(Knall) gu- Kraftmeier, der; -s, - pählävan.
rultu, åaqqíltí, çatıltı; märäkä, səs-küy, Kraftmesser, der; -s, - techn. gücölçän,
gumbultu; ~ machen gurultu salmaq; 2. dinamometr.
(Streit) dalaåmaq, küsüåmäk, dava; mit Kraftprotz, der; -(e)s, -e pählävan.
j-m ~ haben/ bir käs ilä küsüåmäk; 3. Kraftstoff, der; -(e)s, -e benzin.
(Bankrott) iflas, iqtisadi böhran, sınıq kraftstrotzend adj.çox güclü, qüvvätli.
çıxma; mit Ach und ~ güc-bäla ilä. kraftvoll adj. qüvvätli, güclü, enerjili.
krachen vi 1. (Schuss) åaqqíldamaq, Kraftwagen, der; -s, - avtomobil.
çartıldatmaq; 2. (gegen) -ä toqquåmaq, Kraftwerk, das; -(e)s, -e elektrik kar-
-ä çarpmaq; vr sich ~ dava etmäk. xanasí, elektrik stansiyasí.
krächzen vt (Person) xíríldamaq, xíríl- Kragen, der; -s, - 1. yaxa, yaxalíq; bo-
daya-xíríldaya daníåmaq; qırıldamaq. õazlíq; welche ~ haben Sie? yaxanízín
nömräsi neçädir? 2. fig. beim ~ packen
yaxasíndan yapíåmaq, yaxasíndan
tutmaq; fig. jetzt platzt mir aber der ~
daha säbrim tükändi, partladím.
Kragenweite, die; -, -n yaxa ölçüsü,
yaxa nömräsi.
Krähe, die; -, -n qarõa.
krähen vi 1. (Hahn) banlamaq; 2. (Krä-
he) qaríldamaq.
Krähenfüße, die/pl. 1. (kleine Augenfal-
ten) qíríå; 2. (unleserliche Schrift) cíz-
Kraftanlage, die; -, -n elektrik märkä- ma-qara.
zi, elektrik stansiyası. Krake, der od. die; -(n), -n müräkkäb
Kraftbrühe, die; -, -n ät suyu. ilbizi.
Kraftfahrer, der; -s, - åofer, sürücü. krakeelen vi hay-küy qaldírmaq, qal-
Kraftfahrzeug, das; -(e)s, -e avtomobil. maqal salmaq, qışqırmaq.
kräftig adj.1. güclü, qüvvätli, girli; cüs- Krakeeler, der; -s, - hay-küy salan.
säli, F hallí; etibarlí; 2. (nahrhaft) vita- Kralle, die; -, -n dírnaq, päncä, cay-
minli, qüvvätli; doydurucu; 3. (wirksam) naq, cırmaq, çäng.
täsirli, käsärli; tünd;~e Farbe tünd räng. krallen vt círmaqlamaq; caynaõíní ba-
kräftigen vt gücländirmäk, möhkäm- tírmaq, caynaqlamaq; vr sich ~ yapíå-
ländirmäk, qüvvätländirmäk; vr sich ~ maq (an et./ bir åeydän).
Kram 419 Kratzwunde
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kram, der; -s 1. (Krempel) cír-cíndír, Krankenschwester, die; -, -n xästä ba-
zir-zibil; 2.(Angelegenheit) iålər; das passt xícísí, tibb bacísí, åäfqät bacísí.
mir nicht in den ~ bu mäni qane etmir; Krankenversicherung, die; -, -en xäs-
bu mənə yaraşmır. tälik síõortası.
kramen vt axtarmaq, araådírmaq, Krankenwagen, der; -s, - ambulans.
eåälämäk. krankfeiern vt xästäliyä görä iåä çíx-
Krämer, der; -s, - 1. baqqal; xírdavat- mamaq, xästä yazílmaq.
çí; 2. (gewinnsüchtig) acgöz, xäsisruhlu. krankhaft adj. xästä, naxoå.
Krampf, der; -(e)s, -¨e qíc, çäng; ver- Krankheit, die; -, -en xästälik, naxoå-
krampft sein çäng (qíç) olmaq. luq, märäz; sich e-e ~ holen xästälik tut-
Krampfader, die; -, -n varis, ayaq da- maq, märiz olmaq; ~en ämraz pl.
marlarının gənəlməsi Krankheitserreger, der; -s, - mikrob,
krampfen vr sich ~ qíc olmaq. virus.
krampfhaft adj.1. (heftig)åiddätli, häd- krankheitshalber adv. xästäliyä görä,
dindän artíq; 2. (nervös) äsäbi, sinirli. xästälik üzündän.
Kran, der; -(e)s, -¨e yükqaldíran, kran. kranklachen vr sich ~ gülmäkdän öl-
Kranich, der; -(e)s, -e durna; fig. jmd. mäk.
der schöne glänzende Auge hat durna- kränklich adj. xästä, naxoå, azarlí,
gözlü. cansíz, tabsíz.
krank adj. naxoå, xästä, azarlí, kefsiz; krankschreiben vt xəstə saymaq,
fig. halsíz; ~ werden naxoålamaq, xäs- xästä yazmaq.
tälänmäk. Kränkung, die; -, -en tähqir, dilyarasí;
Kranke(r), der; -n, -n naxoå, xästä, inciklik, azar, küsmə.
azarlí, kefsiz. Kranz, der; -es, -¨e 1. çäläng, äklil; e-n
kränkeln vi xästälänmäk, naxoåla- ~ niederlegen çäläng qoymaq, äklil qoy-
maq. maq; 2. allg. dairä åäklindä olan åey.
kranken vi an et. D läng olmaq, da- Kränzchen, das; -s, - 1. kiçik çäläng,
yanmaq; die Sache krankt daran, dass er çələngcik; 2. fig. qadínlarín toplaníb
sich nicht verantwortlich fühlt iå ona boåboõazlíq etmäläri.
görä läng olur ki, o özün mäsul bilmir. Krapfen, der; -s, - yaõlí kökä.
kränken vt 1. kädärländirmäk, incit- krass adj. kobud, qaba; gözäçarpan,
mäk, xatirinä (xätrinä) däymäk, sinsit- aåkar, käskin.
mäk; fig. (üräyini) daõlamaq;2. (beleidi- Krater, der; -s, - vulkan aõzí, krater.
gen) alçatlmaq, tähqir etmäk, xatirini Kratzbürste, die; -, -n fig. inadcíl qíz,
síndírmaq; sich gekränkt fühlen özünü öz bildiyini edän gänc qíz, davakar.
tähqir edilmiå hiss etmäk. Krätze, die; - med. uyuz, qoturluq,
Krankenbesuch, der; -(e)s, -e xästä- qurdäåän, qurdäåänäk; gär.
yä baå çäkmä, xəstəni yoluxma. kratzen vt 1. qaåímaq; (mit dem Na-
Krankengeld, das; -(e)s xästälik pulu. gel) dírnaqlamaq; 2. (schrammen) cíz-
Krankenhaus, das; -es, -¨er xästäxana, maq, qazímaq; vi qaåínmaq, ayíåmaq;
azarxana, märizxana. mir kratzt der Hals boõazím qaåínír
Krankenkasse, die; -, -en xästälik si- (gicişir); vr sich ~ qaåínmaq, ayíåmaq;
õortasí. sich am Kinn ~ çänäsini qaåímaq.
Krankenpflege, die;- xästäyä qulluq. Kratzer, der; -s, - círmaq yeri; síyríntí.
Krankenpflegerin, die; -, -en xästä kratzig adj. qaåíndíran, qasíndírící.
baxícísí, sanitar. krätzig adj. qotur, gär.
Krankenschein, der; -(e)s, -e xästälik Kratzwunde, die; -, -n síyríntí, yara,
väräqäsi . síyírím.
kraulen 420 Kren
------------------------------------------------------------------------------------------------
kraulen vt 1. tumarlamaq; 2. kravl kreditwürdig adj. kreditä layiq.
stilinde üzmə. Kredo, das; -s, -s rel. inam, äqidä.
kraus adj. 1. qívrím, buruq-buruq; 2. Kreide, die; -, -n tabaåir, gäc; fig. bei
(konfus) dolaåíq, pärt, qarmaqarışıq, j-m in der ~ stehen bir käsä borclu ol-
qırışıq; ~es Zeug reden pärt daníåmaq. maq.
kräuseln vt burmaq, burdurmaq, büz- kreideweiß adj. aõappaõ, sapsarí.
mäk; vr sich ~ burulmaq, qívrílmaq, bü- kreieren vt yaratmaq, ortaya qoymaq.
zükmäk. Kreis, der; -es, -e 1. math. dairä, aylam,
kraushaarig adj. qívrímsaçlí. halay; dövrä; halqa; e-n ~ bilden halqa
Kraut, das; -(e)s, Kräuter 1.ot; 2.(Pflan- vurmaq, halqalamaq; 2. (Bereich) sahä;
ze) bitki; göyərti, tərəvəz; 3. (Tabak) tü- 3. astr. mädar; 4. (Bezirk) vilayät, dairä,
tün; 4. (Kohl) käläm; dagegen ist kein ~ mahal; 5. (Personenkreis) mühit, mähfil,
gewachsen buna qaråí heç bir åey et- çevrä; die reaktionären ~e mürtäce qüv-
mäk olmaz; wie ~ und Rüben necä gäl- välär; im ~e der Familie ailä daxilindä,
di, qarmaqaríåíq. evarasí; weite ~e ziehen täsir etmäk, ya-
Kräutertee, der; -s, -s bitki çayí. yílmaq.
Krawall, der; -s, -e åuluqluq, çaxnaå- Kreisausschnitt, der; -(e)s, -e math.
ma, hay-küy salma; qiyam. sektor.
Krawatte, die; -, -n boyunbaõí, qals- Kreisbahn, die; -, -en astr. orbit, göy
tuk, kravat; ~ binden kravat baõlamaq. cismlärinin häräkät yolu.
Krawattennadel, die; -, -n kravat san- Kreisbewegung, die; -, -en dövri härä-
caõí. kät; dövretmä.
kraxeln vi çətinliklə dírmaåmaq. kreischen vi 1. baõírmaq, çíõírmaq;
kreativ adj. yaradící. 2. (Säge) çatírdamaq; cırıldamaq.
Kreativität, die; - yaradícílíq. Kreisel, der; -s, - fírfíra, fírlanõíc.
Kreatur, die; -, -en 1. (Lebewesen) ya- kreisen vi fírlanmaq, cövlan etmäk,
radícílíq, mäxluq; 2. pej. alçaq, mänfur. çönmäk, härlänmäk; etwas ~ lassen -i
Krebs¹, der; -es, -e 1. xärçäng; 2. astr. äldän-älä gäzdirmäk (vermäk).
xärçäng ulduzlar, särätan. kreisförmig adj.dairävi, dairä åäklindä
Krebs², der; -es med. xärçäng xästäliyi. olan, girdä, däyirmi; ~ machen däyirmi-
Krebsgeschwulst, die; -, -¨e med. xär- lämäk, girdä etmäk.
cäng åiåi. Kreislauf, der; -(e)s, -¨e 1. dövrä, dövr-
Krebsschaden, der; -s, -¨ med. xärçäng etmä; 2. med. qan dövraní.
xästäliyi. kreisrund adj. dairävi.
Krebsschere, die; -, -n qísqac. Kreißsaal, der; -(e)s, -säle doõum ota-
Kredenz, die; -, -en bufet. õí (zalí).
kredenzen vt -i vermäk, qonaõín qa- Kreisverkehr, der; -(e)s dairävi härä-
baõína qoymaq. kät, dövri häräkät.
Kredit, der; -(e)s, -e 1. kredit, borc; auf Kreisverwaltung, die; -, -en rayonun
~ kreditlä; e-n ~ aufnehmen kredit götür- idarä heyäti (rähbärliyi).
mäk; e-n ~ einräumen kreditläådirmäk; Krem, die; -, -s krem.
2. (Vertrauenswürdigkeit) etibar. Krematorium, das; -s, -rien krema-
kreditfähig adj. krediti ödäyä bilän. toryum, ölülärin yandírílan yeri.
Kreditgewährung, die; -, -en kredit kremig adj. kremli.
vermä. Krempe, die; -, -n papaõín qíraõí.
Kredithai, F der; - (e)s, -e sälämçi. Krempel, der; -s zir-zibil.
kreditieren vt kredit vermäk. krempeln vt (Ärmel usw.) qatlamaq.
Kreditvolumen, das; -s, - kredit häcmi. Kren, der; -(e)s bot. qítbíqotu.
krepieren vi ölmäk, murdar olmaq;
gəbərmək.
Kresse, die;-, -en müxtəlif bitkilərin adı.
Kreta; -s Krit adasí.
Kreuz, das; -es, -e1. xaç; cädväl; 2. an.
omba sümüyü; 3. mus. diyez; 4. (Leid)
därd, äzab; yük; rotes ~ qírmízí xaç; j-n
aufs ~ legen bir käsi aldatmaq; kreuz
und quer eninä-uzununa, här tä tərəfə,
bir saõa-bir sola.
Kreuzbein, das; -s med. omba sümüyü;
quyruq sümüyü, büzdüm. Krieg, der; -(e)s, -e savaå, döyüå, mü-
kreuzen vt 1. (Arme) çarpaz oturmaq; haribä; kalter ~ soyuq müharibä; ~ füh-
çarpaz vurmaq; 2. (Rassen) çarpazlaå- ren döyüåmäk, müharibä aparmaq; im
dírmaq, cütläådirmäk, dölländirmäk; 3. ~ savaåda.
(Weg) yolu käsmäk; vi naut. üzmäk, kriegen vt 1. almaq; du kriegst ein Ge-
iålämäk; vr sich ~ 1. (Straßen) käsmäk; schenk sän bir hädiyyä alírsan; 2. (fan-
2. (Briefe) çarpaz düåmäk, çarpazlan- gen) yaxalamaq; ein Kind ~ uåaq doõ-
maq. maq; j-n klein ~ bir käsä divan tutmaq.
Kreuzer, der; -s, - härbi gämi. Krieger, der; -s, - döyüåçü, härbçi.
Kreuzfahrt, die; -, -en sälib müharibä- Kriegerdenkmal, das; -s, -¨er åähidlär
si, xaç müharibäsi. abidäsi.
Kreuzfeuer, das; -s, - çarpaz atäå; ins kriegerisch adj. härbi, äsgäri; müba-
~ der öffentlichen Kritik geraten ümumi riz, döyüåkän, cängavär, döyüå(g)än.
äfkarda särt tänqid olmaq. kriegführend adj. müharibä edän.
kreuzförmig adj. xaç åäklindä, xaç Kriegsanleihe, die; -, -n härbi borc.
kimi, çarpaz, çarpazlamasína. Kriegsausbruch, der; -(e)s,-¨e mühari-
Kreuzgang, der; -(e)s, -¨e üstüörtülü bänin baålanmasí.
yol, dalan. Kriegsbeschädigte(r), der u. die; -n, -n
kreuzigen vt çarmíxa çäkmäk. müharibä älili.
Kreuzotter, die; -, -n qara ilan. Kriegsdienst, der; -(e)s härbi qulluq.
Kreuzschmerzen, die/pl. belaõrísí. Kriegsdienstverweigerer, der; -s, - här-
Kreuzspinne, die; -, -n baõça hörüm- bi qulluqdan qaçan, härbi qulluõu rädd
çäyi. edän.
Kreuzung, die; -, -en 1. (Straßen) dörd- Kriegserklärung, die; -, -en müharibä
yol ayrícı, çarpaz yol; 2. (von Rassen) elan etmä.
çarpazlaådírma, cütläådirmä. Kriegsfreiwillige(r), der u. die; -n, -n
Kreuzverhör, das; -(e)s, -e istintaq, müharibänin könüllü iåtirakçísí.
çarpaz dindirmä; ins ~ nehmen dindir- Kriegsfuß, der; -es : fig. mit j-m auf
mäk, istintaq etmäk. ~ stehen bir käslä düåmänçilik etmäk,
Kreuzweg, der; -(e)s, -e dördyol ayrícı. bir käslä qanlí bíçaqlí olmaq.
kreuzweise adv. çarpazvarı. Kriegsgefangene(r), der u. die; -n, -n
Kreuzworträtsel, das; -s, - çarpaz tap- härbi äsir.
macasí, krossvord. Kriegsgefangenschaft, die; -, -en här-
Kreuzzug, der; -(e)s, -¨e sälib yürüşü. bi äsirlik.
kribb(e)lig adj. äsäbi, häyäcanlí. Kriegsgericht, das; -(e)s, -e härbi mäh-
kribbeln vi 1. (kitzeln) qídíqlanmaq; 2. kämä, sähra mähkämäsi, härbi tribu-
(jucken) qaåínmaq; giciåmäk, vızıldaş- nal.
maq, qaynaşmaq; meih Hand kribbelt
əlim gicişir.
Kriegsgewinnler 422 kritzeln
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kriegsgewinnler, der; -s, - härbi sür- Krimskrams, der; - cír-cíndír, äski-üs-
sat göndärmäklä qazanc äldä edän al- kü, zir-zibil.
verçi. Kringel, der; -s, - 1. kiçik halqa; 2. allg.
Kriegsheld, der; -en, -en müharibä dairävi åey.
qährämaní. Kripo, die; - s. Kriminalpolizei.
Kriegshetzer, der; -s, - müharibä qí- Krippe, die; -, -n 1. (für Tiere) yemlik;
zíådíran. 2. (Hort für Säuglinge) körpälər evi.
Kriegskamerad, der; -en, -en silahdaå, Krise, die; -, -n böhran; in e-e ~ geraten
döyüå yoldaåí. böhrana girmäk,böhrana düçar olmaq.
Kriegskunst, die; -, -¨e müharibä fän- kriseln vi böhranlí olmaq; es kriselt
ni (tälimi), äsgäri mäharät. böhran yaxínlaåír.
Kriegslist, die; -, -en müharibä hiyläsi. krisenfest adj. böhransíz, sabit, böh-
Kriegsmacht, die; -, -¨e döyüåän ölkä. randan uzaq olan durum.
Kriegsmarine, die; -, -n härbi däniz krisengeschüttelt adj. böhrandan sar-
qüvväläri. sílmíå.
Kriegsschauplatz, der; -(e)s, -¨e döyüå Krisenherd, der; -(e)s, -e böhran mär-
meydaní. käzi, çox böhranlí yer.
Kriegsschiff, das; -(e)s, -e härbi gämi. Krisensituation, die; -, -en böhranlí
Kriegsschule, die; -, -n härbi mäktäb. väziyyät.
Kriegsteilnehmer, der; -s, - cäbhäçi, Krisenstab, der; -s, -¨e böhran
müharibä iåtirakçísí. komitäsi (heyäti).
Kriegstreiber, der; -s, - müharibä qí- Krisenzeit, die; -, -en böhran dövrü.
zíådíran. Kristall, der; -s, -e u. das; -s kristal,
Kriegsverbrecher, der; -s, - müharibä büllur.
cinayätkarí, härbi cinayätkar. Kristallglas, das; -(e)s büllur badä.
Kriegszustand, der; -(e)s, -¨e härbi väz- Kristallisation, die; -, -en büllurlaåma.
iyyät, savaå durumu; im ~ härbi väziy- kristallisieren vi büllurlaåmaq; vt bül-
yätdä. lurlaådírmaq.
Krimi, der; -s, -s s. Kriminalfilm, Kri- kristallklar adj. büllur kimi, dumduru,
minalroman. åäffaf; lit. durnagöz(lü); das Wasser ist ~
Kriminalbeamte, der; -n, -n cinayät su dumdurudur.
polisinin ämäkdaåí. Kriterium, das; -s, -rien meyar, fig. öl-
Kriminalfall, der; -(e)s, -¨e cinayät iåi. çü.
Kriminalfilm, der; -s, -e kriminal filmi, Kritik, die; -, -en tänqid; ~ üben tänqid
cinayätkarlíõa dair film. etmäk.
Kriminalist, der; -en, -en kriminalist. Kritiker, der; -s, - tänqidçi.
Kriminalistik, die; - cinayätlär haq- kritiklos adj. tänqidsiz.
qínda hüquq elmi, kriminalistika. kritisch adj. 1. tänqidi; 2. (Lage) böh-
Kriminalität, die; - cinayätkarlíq pl. ranlí, gärgin, ciddi; ~er Zustand ciddi
Kriminalpolizei, die; - cinayät axta- väziyyät.
ríå polisi. kritisieren vt qínamaq, tänqid etmäk,
Kriminalroman, der; -s, -e dedektiv irad tutmaq; j-n heftig ~ bärk tänqid
roman. etmäk (qınamaq); F döåämäk.
kriminell adj. cinayätä aid; cinayät- kritteln vi här åeydä bir qusur ax-
kar. tararaq tänqid etmäk.
Kriminelle, der; die; -n, -n cinayätkar, Kritzelei, die; -, -en cízma-qara yaz-
cani. ma.
Kriminologie, die; - kriminalogiya. kritzeln vt cízma-qara yazmaq.
Kroch 423 Kuckuck
------------------------------------------------------------------------------------------------
kroch s. kriechen. maq (vor D/ -dän); sich vor Schmerzen ~
Krokodil, das; -s, -e timsah. ağrıdan qıc olmaq .
Krokodilstränen, die/pl. F saxta göz krummlinig adj. äyricízíqlí, äyrixätli.
yaålarí. krummnehmen vt F et. ~ bir åey-
Krokus, der; -, -se zäfäran. dän incimäk.
Krone, die; -, -n 1. tac; 2. (Zahnkrone) Krümmung, die; -, -en äyrilik, äydäm;
diå qapaõí, qapaq; 3.(Baumkrone) çätir; äyri; dolama, dolambaç; dirsäk; döngə.
fig. ən yüksək şey, ən ulu şey; fig. e-n Kruppe, die; -, -n (Pferd) saõrí.
in der ~ haben särxoå olmaq. Krüppel, der; -s, - çolaq, åikäst; zum
krönen vt tac qoymaq; j-n zum König ~ machen åikäst etmäk; zum ~ werden
~ bir käsi padåah etmäk, baåína tac åikäst olmaq.
qoymaq; von Erfolg gekrönt müvəffə- Kruste, die; -, -n 1. qabíq; 2. (auf der
qiyyətli, başarılı. Wunde) köz, qasnaq, qabíq.
Kronleuchter, der; -s, - çilçíraq. Kruzifix, das; -es, -e Həzrəti Ìsanín
Kronprinz, der; -en, -en väliähd. çarmíxa çäkilmiå åäkli, xaç.
Krönung, die; -, -en tac qoyma; fig. zir- Krypta, die; -, -ten kilsänin zirzämi-
vä, än yüksäk nöqtä; die ~ s-r Laufbahn sindä olan qäbiristan.
karyerinin zirväsi. Kto. = Abk. für : Konto, das; -s, Kon-
Krönungsfeierlichkeiten, die/pl. tac- ten.
qoyma märasimi. Kuba; -s Kuba.
Kronzeuge, der; -n, -n äsas åahid. Kubaner, der; -s, - kubalí.
Kropf, der; -(e)s, -¨e 1. (der Vögel) çi- kubanisch adj. kubalí.
nadan, daşlíq, dəncik; 2. med. quatr. Kübel, der; -s, - çälläk, çän.
Kroppzeug, das; -(e)s 1. (Gesindel) tör- Kubikmaß, das; -es, -e häcm ölçüsü.
töküntü, zir-zibil; 2. oğul-uşaq, uşaqlar. Kubikmeter, der; -s, - kub metr.
kross adj. (Brot) bürüåtä. kubisch adj. kub formalí.
Krösus, der; -ses, -se çox varlí adam. Kubismus, der; - kubizm.
Kröte, die; -, -n zo. 1. quru qurbaõa- Kubus, der; -, -ben kub.
sí; 2. fig.bala, quzu;3. fig. ifritə; 4. F pul. Küche, die; -, -n 1. mätbäx, aåpazxa-
Krücke, die; -, -n äsa, qoltuq aõací. na, mutfax; 2. (Speisen) yemäklär, xö-
krude, adj. kobud, pis, qaba; kal. räklär pl.; die aserbaidschanische ~
Krug, der; -(e)s, -¨e küzä; küp, güyüm, Azärbaycan yemäkläri.
səhəng; aftafa; kleiner ~ bästi. Kuchen, der; -s, - keks, åirni, peçen-
Krume, die; -, -n 1. åumluq torpaq; 2. ye.
(Brotkrume) çöräk xírdasí. Küchenchef, der; -s, -s baå aåpaz.
Krümel, der; -s, - çöräk qíríntísí, çö- Küchengeschirr, das; -s mätbäx qab-
räk xírdasí. qacaõí, mätbäx qab-qaåíõí.
krümelig adj. ovulan, ovulub tökülän. Küchenschabe, die; -, -n tarakan, mät-
krümeln vt ovub tökmäk, xírda-xír- bäx böcäyi.
da doõramaq; vi ovulub tökülmäk. Küchenzettel, der; -s, - yemäk siyahí-
krumm adj. 1. äyri, äymäli, äyri-büy- sí, menyu.
rü, äyri-üyrü; dolanbac; qíyõac; F Küchlein, das; -s, - cücä.
äyri-bulamac; ~ machen äymäk; 2. kucken vi baxmaq, tamaşa etmək.
(nicht ehrlich) äliäyri, äyri. Kü(c)ken, das; -s, - cücä; (Nestling)
krummbeinig adj. ayaqlarí äyri, äyri- ätcäbala, ätbala.
ayaq, äyriqíç . Kuckuck, der; -s, -e quqqu quåu; hol
krümmen vt äymäk, bükmäk, burmaq; dich der ~ ! länätä gäläsän!; weiß der ~ !
vr sich ~ äyilmäk, qovrulmaq, qıc ol- nä bilim!.
Kuckucksuhr 424 Kulturpolitik
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kuckucksuhr, die; -, -en quqqulu sa- Kuhmist, der; -es täzäk.
atı. kühn adj. qoçaq, cäsur, igidcäsinä,
Kuddelmuddel, der u. das; -s qarma- qorxubilmäz, qorxusuz, märd, räåadät-
qaríåíqlíq, härc-märclik. li, üräkli, hünärli, åücaätli, bahadír,
Kufe, die; -, -n 1. (Gefäß) çälläk, çän; dilavär; adv. cürätlä, åücaätlä.
2. (beim Schlittschuh) xizäyin dämir da- Kühnheit, die; -, -en cäsarät, qorxubil-
baní. mäzlik, üräklilik, hünär, cürät, åücaät,
Küfer, der; -s, - 1. (Böttcher) çälläkçi; cäsurluq, dilavärlik, igidlik.
2. (Kellermeister) åärabçí. Kuhstall, der; -(e)s, -¨e tövlä, päyä.
Kugel, die; -, -n 1. kürä, åar; 2. (Ge- Küken, das; -s, - cücä.
wehrkugel usw.) güllä; 3. (Geschosskugel) kulant adj. 1. (großzügig) äliaçíq;
qumbara. iltifatlı; 2. (Preise) münasib.
kugelfest adj. gülläkeçirmäz. Kulanz, die; -, - alicənablıq, iltifat,
kugelförmig adj. åaråäkilli, kürävi, kü- Kuli, der; -s, -s 1. hambal, yükdaåí-
rävarí. yan; 2. F s. Kugelschreiber.
Kugelgelenk, das; -(e)s, -e 1. an. oy- kulinarisch adj. läzzätli yemək, ləziz.
naq; 2. techn. åaråäkilli birläåmä. Kulisse, die; -, -n kulisa; sähnä arxasí;
kugeln vi diyirlänmäk; vt diyirlätmäk, hinter den ~n sähnä arxasínda; gizlicä.
yuvarlatmaq. kullern vi 1. (rollen) diyirlänmäk; ax-
kugelrund adj. åar kimi yumru, girdä. maq; die Tränen ~ ihm über das Gesicht
Kugelschreiber, der; -s, - diyircäkli qä- göz yaålarí üzünä axír; 2. (Augen) göz-
läm. läri oynatmaq; vr sich vor Lachen ~
kugelsicher adj. s. kugelfest. gülmäkdän qírílmaq.
Kugelstoßen, das; -s åar atma. Kulmination, die; -, -en zirvä, än yük-
kugelig adj. kürävi, åaråäkilli. säk nöqtä, ən hündür nöqtə.
Kuh, die; -, -¨e inäk. kulminieren vt än yüksäk zirväyä
Kuhfladen, der; -s, - inäk täzäyi. (nöqtäyä) çatmaq.
Kuhhandel, der; -s, - fig. gizli alver, Kult, der; -(e)s, -e ibadät etmä; päräs-
älaltíndan alver, gizli sövdäläåmälär pl. tiå, aşırı sevgi.
Kuhhaut, die; -, -¨e 1. inäk därisi; 2. kultisch adj. ibadätä aid, dini.
fig. das geht auf keine ~! åoru çíxdí; häd- kultivieren vt 1. (Boden ) becärtmäk;
dini aådí!. 2. mädäniläådirmäk.
kühl adj. särin; es ist ~ hava särindir; kultiviert adj. 1. mädäni, kulturlu, ay-
fig. soyuq; j-n ~ behandeln bir käslä dín; 2. becärilän.
soyuq räftar etmäk. Kultur, die; -, -en 1. nur sg. mädäniy-
Kühlanlage, die; -, -n soyuducu cihaz. yät, kultur; 2. (Anbau) becärmä; bäs-
Kuhle, die; -, -n çuxur. lämä.
Kühle, die; - särinlik; fig. soyuqluq. Kulturabkommen, das; -s, - mädäni
kühlen vt särinläådirmäk; soyutmaq. älaqälär haqda saziå.
Kühler, der; -s, - (Auto) radiator. kulturell adj.mädäni, kulturel; çağdaş.
Kühlhaus, das; -es, -¨er buzxana. Kulturgeschichte, die: -, -n mädäniy-
Kühlschrank, der; -(e)s, -¨e soyuducu, yät tarixi, kultur tarixi.
buzdolabí. Kulturgut, das; -(e)s, -gütermədəni irs.
Kühltruhe, die; -, -n soyuducu cihaz. Kulturleben, das; -s mädäni häyat.
Kühlung, die; -, -en soyu(t)ma, särin- kulturlos adj. mädäniyyätsiz, kultur-
lä(t)mä, soyudulma. suz.
Kühlwasser, das; -s soyuducu su. Kulturpolitik, die; - mädäniyyät siya-
Kuhmilch, die; - inäk südü. säti, kultur siyasəti.
Kulturschätze 425 Kunstgriff
------------------------------------------------------------------------------------ ------------
Kulturschätze, die/pl. mädäniyyät xä- Kundgebung, die; -, -en 1. göstärmä,
zinäsi. bildirmä; 2. (Demonstration) nümayiå,
Kulturstufe, die; -, -n mädäniyyät dä- mitinq.
räcäsi. kundig adj. täcrübäli, bilikli, säriåtäli,
Kulturzentrum, das; -s; -tren mädä- agah, dana, därin.
niyyät (kultur) märkäzi. kündigen vt 1. (e-n Vertrag) pozmaq,
Kultus, der; - pärästiå, ibadät. läõv etmäk; 2.(j-m) iådän çíxarmaq, iå-
Kultusminister, der; -s, - mädäniyyät dän azad etmäk.
naziri. Kündigung, die; -, -en läõv etmä, poz-
Kultusministerium, das; -s, -rien mä- ma.
däniyyät nazirliyi. Kündigungsfrist, die; -, -en läõv etmä
Kümmel, der; -s bot. zirä. (imtina) möhläti.
Kummer, der; -s kädär, därd, qäm, Kündigungsrecht, das; -(e)s läõv et-
qüssä, fikir-xäyal, hüzn; qayõí; ~ haben mä hüququ.
därdi olmaq; sich ~ machen qüssä Kündigungsschreiben, das; -s, - iådän
yemäk (wegen G/ bir åeyä görä); F vor çíxarílmasí haqqínda xäbär; läõv et-
~ sterben díõ tutub ölmäk, díõlamaq.. mä haqqínda xäbär.
kümmerlich adj.1. yazíq, zavallí, aciz, Kündigungsschutz, der; -es işdən çı-
ac-yalavaz; 2. (gering) az, cüzi. xarma (imtina) mäqsädinä qaråí qah-
kümmern vt däxli olmaq, ilgiländir- mar çıxma.
mäk;was kümmert mich .. mənim bu işlə Kundin, die; -, -nen müåtäri, alící (qa-
nə əlaqəm var?; -dan/-dän mänä nä? dín).
vr sich ~ qeydinä qalmaq (um A/-kimin- Kundschaft¹, die; -, -en müåtärilär, alí-
sä, näyinsä), qayõísını çəkmäk, bax- cílar.
maq; gün aõlamaq; can yandírmaq; F Kundschaft², die; - (Erkundung) käå-
sich liebvoll um j-n ~ dädälik etmäk; sich fiyyat.
um das eigene Leben ~ özünä bir gün Kundschafter, der; -s, - casus.
aõlamaq; ich muß mich auch um meine kundtun vt xäbär vermäk, bildirmäk.
Eltern ~ män ata-anama da baxmalí- künftig adj. gäläcäk, qaråídakí; ~e Ge-
yam. nerationen gäläcäk näsillär; adv. gälä-
Kümmernis, die; -, -se kädär, qäm, cäkdä.
qüssä, dərd; fikir. kungeln (kunkeln) vt käläk gälmäk;
kummervoll adj. kädärli, därdli, qüs- fitnä törätmäk.
säli. Kunst, die; -, -¨e 1. incäsänät; 2. (Ge-
Kumpan, der; -s, -e yoldaå, ayaqdaå; schicklichkeit) bacaríq, qabiliyyät, mä-
içki yoldaşı. harät, sänät, fänn, hünär; fig. dilçäk; 3.
Kumpel, der; -s, - 1. mädän fähläsi, (Kniff) käläk, hiylä.
åaxtaçí; 2. F yoldaå. Kunstausstellung, die; -, -en incäsä-
kündbar adj. rädd oluna bilän, läõv nät särgisi.
oluna bilän; däyiådirilä bilän. Kunstdünger, der; -s, - mädän gübrä-
Kunde¹, der; -n, -n müåtäri, alící. läri.
Kunde², die; -, -n mälumat, xäbär; bi- Künstelei, die; -, -en sünilik, qäribälik.
lik, bilim. kunstfertig adj. mäharätli, bacaríqlí.
künden vt xäbär vermäk, bildirmäk. Kunstfertigkeit, die; -, -en mäharät,
Kundendienst, der; -(e)s, -e müåtärilä- yaradícílíq, hünär.
rä xidmät åöbäsi, müåtäri servisi. Kunstgeschichte, die; - incäsänät tari-
kundgeben vt bildirmäk, xäbär ver- xi.
mäk. Kunstgriff, der; -(e)s, -e käläk, hiylä,
Kunsthandwerk 426 Kurs
------------------------------------------------------------------------------------------------
biclik; məharət. qübbä, taõ, günbäd, kümbäd.
Kunsthandwerk, das; -(e)s, -e incäsä- Kuppelei, die; - jur. oõraålíq; dällal-
nät ixtisasí. líq, məhəbbət dəllallığı.
Kunsthistoriker, der; -s, - incäsänät kuppelförmig adj. gümbäz kimi, qüb-
tarixi üzrä mütäxässis, sänätåünas. bä åäklindä, kümbädli.
Kunsthochschule, die; -, -n ali incäsä- kuppeln vt bir-birinä baõlamaq, bir-
nät mäktäbi. läådirmäk; älaqäländirmäk.
Künstler, der; -s, - sänätkar, artist. Kuppler, der; -s, - qurumsaq; vasitä-
künstlerisch adj. sänätkarcasína, sä- çi; aradüzəldən, dällal.
nätkaranä, bädii, sənətsal. Kupplung, die; -, -en 1. techn. iliåmä,
künstlich adj. qondarma, qeyri-täbii, yapíåma; qarmaqlama; 2. (Auto) äyläc
süni; sintetik. (Süd. : klac).
Kunstliebhaber, der; -s, - incäsänät Kur, die; -, -en müalicä, rejim; zur ~
sevän. fahren müalicäyä getmäk.
kunstlos adj. sadä, täbii. Kür, die; -, -en (Sport) azad häräkät,
Kunstmaler, der; -s, - rässam, näqq- ixtiyari mäåq.
aå. Kuratel, die; -, -en jur. qäyyumluq,
Kunstsammlung, die; -, -en incäsänät himayä.
äsärlärin toplusu (külliyyatí). Kurator, der; -s, -en qäyyum.
Kunstschätze, die/pl. däyärli incäsänät Kuratorium, das; -s, -rien (Verwaltung)
äsärläri. idarä heyäti, müdiriyyät.
Kunstseide, die; - qondarma ipäk. Kurbel, die; -, -n dästäk, tutõac.
Kunststoff, der; -(e)s, -e plastik mad- Kurbelwelle, die; -, -n techn. dirsäkli
dä. värdänä.
Kunststück, das; -(e)s, -e ustalíq, hü- Kürbis, der; -ses, -se qabaq, balqa-
när; das ist kein ~ ! bu bir hünär deyil!. baq, kudu, boraní.
Kunstverständige, der; -n, -n incäsä- Kurde, der; -n, -n kürd.
nätdän baåí çíxan adam. kurdisch adj. kürd; kürdcä.
kunstvoll adj. bädii, hünärli. Kurdisch, das; - (Sprache) kürdcä.
Kunstwerk, das; -(e)s, -e bädii äsär, Kurfürst, der; -en, -en hökmdar, Al-
incäsänät äsäri, sänät äsäri. maniya padåahíní seçän hökmdarlar-
kunterbunt adj. 1. (sehr bunt) räng- dan biri.
bäräng, ala-bəzək; 2. (durcheinander) Kurgast, der; -(e)s, -¨e müalicä üçün
qatma-qaríå. gälän xästä.
Kupee, das; -s, -s s. Coupe. Kurhaus, das; -es, -¨er müalicä olan-
Kupfer, das; -s mis. larín hoteli.
Kupferbergwerk, das; -(e)s, -e mis mä- Kurie, die; -, -n Vatikan.
däni. Kurier, der; -s, -e xäbärgätirän, carçí,
kupferfarbig adj. misrängli. kuryer.
kupferhaltig adj. misli. kurieren vt müalicä etmäk, åäfa ver-
kupferig adj. misäbənzər, mis. mäk; fig. dincältmäk.
Kupferschmied, der; -(e)s, -e misgär. kurios adj. qäribä, äcaib, təəccüblü.
Kupferstich, der; -(e)s, -e mis üzärinä Kurisorität, die; -, -en qäribälik.
häkk olmuå åäkil. Kurort, der; -(e)s, -e müalicä yeri.
Kupon, der; -s, -s kupon. Kurs, der; -es, -e 1. (Richtung) istiqa-
Kuppe, die; -, -n 1. (Bergkuppe) täpä; mät, sämt; 2. (Kurswert) däyär, qiymät,
2. (Fingerkuppe) barmaq ucu. mäzännä, kurs; 3. (Lehrgang) kurs; 4.
Kuppel, die; -, -n gümbäz, günbəz, (politische Linie) aparílan siyasät.
Kursanstieg 427 küssen
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kursanstieg, der; -(e)s, -e qiymätlärin Kürze, die; - yığcamlıq, qísalíq, mü-
(mäzännänin) artmasí. xtäsärlik; in ~ bu yaxínda, yaxınlarda;
Kursbericht, der; -(e)s, -e birja (Süd. : qısaca.
burs) mälumatí (hesabatí). kürzen vt qísaltmaq, gödältmäk;
Kursbuch, das; -(e)s, -¨er 1. qatarlarín azaltmaq; qírxdírmaq (Haare).
häräkät cädväli (planí); 2. kurs kitabí kürzer adj. daha qísa.
(därsdä). kurzerhand adv.tez,çox fikirläåmädän.
Kürschner, der; -s, - xäzçi, kürkçü. kurzfristig adj. qísamüddätli, azmüd-
kursieren vt 1. (Geld) iålänmäk; 2. (Ge- dätli.
rüchte) yayílmaq. kurzgefasst adj. yíõcam, qísa.
kursiv adj. kursiv, italik. Kurzgeschichte, die; -, -n qísa hekayä,
Kursivschrift, die; -, -en kursiv årift. novella.
Kursnotierung, die; -, -en birja (Süd. : kurzhalten vt bir käsi síxíådírmaq,
burs) bazarínda mäzännä qeydi. gözümçıxdıya salmaq.
Kursschwankung, die; -, -en qiymät kurzlebig adj. azömürlü, qısaömür,
däyiåkänliyi. ötärgi.
Kursus, der; -, Kurse kurs. kürzlich adv. bir az bundan qabaq,
Kurswert, der; -(e)s, -e bazar mäzän- bu yaxínlarda, bayaq.
näsi, bu günkü mäzännä. Kurzschluss, der; -es, -¨e el. qísa qa-
Kurtaxe, die; -, -n müalicä yerindä panma (Süd. : ittisal, kontakt).
alínan pul, kurort rüsumu. Kurzschlusshandlung, die; -, -en dü-
Kurve, die; -, -n 1. math. äyri; 2. (Stra- åünülmämiå häräkät; e-e ~ begehen dü-
ßenkurve) döngä, dönäcäk, buruq, tin. åünmädän ämäl etmäk.
kurven vi dönmäk, burulmaq; çön- Kurzschrift, die; -, -en stenoqrafi.
mäk; viraj etmäk. kurzsichtig adj. uzaõí görmäyän, qa-
kurvenreich adj. çox döngäli. rov.
kurz adj. qís(s)a, yíõcam, gödäk, gü- Kurzstreckenlauf, der; -(e)s, -¨e qísa
dä; uzun sürməyən; sie hat ~e Haare mäsafäyä qaçíå.
onun qísa saçlarí var; nach ~er Zeit bir Kurzstreckenläufer, der; -s, - sprinter,
az sonra; ~e Zeit vorher bundan bir az qísa mäsafäyä qaçış idmançí.
qabaq, bayaq, dämin; adv. qísaca, kurzum adv. bir sözlä, sözün qísasí.
müxtäsärcä; tez; ~ und bündig yığcam, Kürzung, die; -, -en1. ixtisar; qísaltma;
qísa vä qäti; binnen ~em yaxín zaman- 2. (Gehaltskürzung) käsmä, azaltma.
da; zu ~ kommen zärär çäkmäk; den ~en Kurzwaren, die/pl. xírdavat.
ziehen zärärə düşmək; über ~ oder lang Kurzwelle, die; -, -n qísa dalõa.
gec-tez; ~ und schmerzlos tez, nazsíz, Kurzweilig adj. maraqlı; əyləndirici.
ädasíz; ~ und klein schlagen darmada- kurzzeitig adj. qísavaxtlí, qísamüd-
õín etmäk; sich ~ fassen qísa käsmäk, dätli, qısasürəli.
yığcam danışmaq, uzatmamaq, müx- kuschelig adj. (warm, weich) isti, xoåa-
täsär ifadə etmäk; mit ~en Worten gälän; rahat, yumåaq.
sözün qísasí; veralt. älhasil, älqäräz, kuscheln vr sich an j-n ~ bir käsin qoy-
hasili-kälam, äl-qissä. nuna girmäk, bir käsä qísílmaq.
Kurzarbeit, die; - qísa iå günü. kuschen vi cínqíríní çíxarmamaq, sus-
kurzärmelig adj. qísa qollu, gödäkqol. maq; itaät etmäk; F vor j-m. ~ bir käsä
kurzatmig adj. tängnäfäs. boyun eymäk, bir käsdän qorxmaq.
kurzbeinig adj. gödäkayaq. Kusine, die; -, -n ämiqízí, dayíqízí.
Kurzbiografie, die; -, -n qísa bioqrafi, Kuss, der; -es, -¨e öpüå, öpmä.
qisa tärcümeyi-hal. küssen vt öpmäk, dodaq almaq; den
Kusshand 428 KZ
------------------------------------------------------------------------------------------------
Mund ~ dodaqlarından öpmək; vr sich Kutte, die; -, -n keåiå cübbäsi, äba.
~ öpüåmäk; (sich gegenseitig innig Kutteln, die/pl. iågämbä.
küssen) dodaqlaåmaq. Kutter, der; -s, - naut. kater, balíq
Kusshand, die; -, -¨e sevinc, məmnu- tutmaq üçün gämi.
niyyət, həvəs; et. mit ~ nehmen bir zadı Kuvert, das; -s, -s 1. (Briefumschlag)
sevinclə qəbul etmək. paket; 2. (Gedeck) xöräk yemäk üçün
Küste, die; -, -n däniz känarí, sahil. iålädilän alätlär (çängäl, bíçaq ...),
Küstenschifffahrt, die; - sahil gämiçi- xörək dəsti, yemək servisi.
liyi. kuvertieren vt marka yapíådírmaq.
Küstenschutz, der; -es sahili qoruma. Kuvertüre, die; -, -n åirniyyatín üzärin-
Küstenstraße, die; -, -n sahil yolu. däki kakao, åokolat örtüsü.
Küster, der; -s, - kilsä xadimi. Kuwait; -s Kuveyt.
Kutsche, die; -, -n fayton, minik ara- Kybernetik die; - gibernetik, kiberne-
basí, araba. tik.
Kutscher, der; -s, - faytonçu, faytonsü- kyrillisch adj. kiril; ~e Buchstaben ki-
rän, arabaçí, daşqaçí. ril härfläri (əlifbası) .
kutschieren vi arabaní sürmäk, fay- KZ (Konzentrationslager), das; -s, -
tonu sürmäk. ölüm düåärgäsi, häbs düåärgäsi.
L, l das; -, - Alman älifbasínín on ikin- Lacher, der; -s, - gülän, gülümsäyän.
ci härfi. lächerlich adj. 1. gülmäli, gülünc; 2.
Lab, das; -s, -e 1. qursaq mayasí; 2. (unbedeutend) ähämiyyätsiz, cüzi; sich ~
pändir mayasí, qatíq mayasí. machen aləmi özünə güldürmäk; et. ins
laben vi täzälämäk; canlandırmaq; Lächerliche ziehen laõa qoymaq, gülünc
hərarətini söndürmək; vr sich ~ an D -i etmäk.
läzzätlä yemäk vä ya içmäk, läzzät al- lachhaft adj. gülmäli, gülünc, komik.
maq; möhkəmlənmək; bir şeylə mutlu Lachkrampf, der; -(e)s, -¨e gülmäsi tut-
olmaq. ma; äsäbi gülüå.
labern vi F boåboõazlíq etmäk. Lachs, der; -es, -e qízíl balíq.
Labial(laut), der; -s, -e phon. dodaq Lack, der; -(e)s, -e lak, cila; fig. der ~
säsi. ist ab köhnälibdir; qocalíbdír.
labil adj. däyiåkän, möhkäm olmayan, lackieren vt lak çäkmäk, lak sürtmäk,
qeyri-sabit, sarsíntlí, qärarsíz, däya- cilalamaq.
nätsiz; dözümsüz; damaríboå, dämdä-
mäki ~es Gleichgewicht däyiåkän müva- lädieren vt zädälämäk, xarab etmäk,
zinätsiz. korlamaq; yaralamaq.
Labilität, die; - däyiåkänlik, laxlıq; dö- lädiert adj. zädälänmiå, xarab olmuå.
zümsüzlük; damaríboåluq. Lädierung, die; -, -en zädä; yara.
Labor, das; -s, -s laborator(iya).
Laborant, der; -en, -en laborant. Lady, die; -, -s xaním, qadín.
Laboratorium, das; -s, -rien s. Labor.
laborieren vi 1. (an e-r Krankheit usw.)
xästälik çäkmäk; 2. çalíåmaq, iålämäk,
təcrübə qoymaq.
Labsal, das; -(e)s, -e 1. färähländirici
åey, täzäländirici åey, güc verän åey;
2. fig. ürəyə su səpmə, täsälli.
Labyrinth, das; -(e)s, -e 1. labirint, do-
lanbac, dolaåíq yol; qarışıqlıq; 2. anat.
ortaqulaq.
Lache, die; -, -n (Pfütze) gölmäçä, no-
hur.
Lache², die; -, -n gülüå; qímíåíq.
lächeln vi gülümsämäk, gülümsün-
mäk, täbässüm, qímíåmaq (über A/-ä).
lachen vt gülmäk (über A/-ä); du hast
gut ~! sänin kefin kökdür!, sän gülä bi-
lärsän!; wer zuletzt lacht, lacht am best-
en qäläbä son gülänindir; er hat nichts
zu ~ o çätin bir väziyyätdädir.
Lachen, das; -s gülüå; qähqähä; zum
~ bringen güldürmäk; F das ist nicht
zum ~ gülmäyä heç bir yer yoxdur.
lachend adj. gülän, güləyən; der ~e
Dritte iki näfärin davasíndan xeyir gö-
türän üçüncü adam; adv. güläräk,
gülä-gülä.
Lafette 430 Land
------------------------------------------------------------------------------------------------
Lafette, die; -, -n ärradä. líq, iflic, çolaqlíq; fig. häräkätsizlik; dur-
Laffe der; -n, -n veralt. ädabaz adam, õunluq; Kinderlähmung uåaqlar iflici.
özünü bäyänän adam. Laib, der; -(e)s, -e 1. (Brot) kömbä çö-
räk; 2. (Käse) girdä pendir.
Lage, die; -, -n 1.(Zustand)väziyyät, du- Laich, der; -(e)s, -e kürü.
rum, hal, åärait, kök; 2. (Schicht) qat, laichen vi (Fische) kürü tökmäk.
lay, täbäqä; 3. (Ort) yer; in der ~ sein Laie, der; -n, -n säriåtäsiz, amatör,
zu .. etmäyä qabil (qadir) olmaq, gücü häväskar, əcəmi, təcrübəsiz; rel. dini
çatmaq, bacarmaq, baåarmaq; in e-e bilgisi olmayan adam.
schwere ~ geraten yaman kökə (günə, laienhaft adj. täcrübäsiz, biliksiz, naåí.
väziyyätä) düşmək. Laienschauspieler, der; -s, - amatör
Lageplan, der; -s, -¨e düåärgä planí. artist, täcrübäsiz aktyor.
Lager, das; -s, - 1. (Ruhestätte) yataq, Laizismus, der; - laiklik, dinin dövlät
yatacaq; 2. (Warenlager) anbar, baza, iålärinä qaríåmamasí.
depo; 3. (Camp) düåärgä, ordugah, ba- laizistisch adj. laik.
za, oturaq; ein ~ errichten düåärge Lakai, der; -en, -en qulluqçu, nökär.
salmaq; 4. geol. mädän yataõí; auf ~ Lake, die; -, -n åor su, duzlu su.
haben anbarda olmaq. Laken, das; -s, - 1. (Betttuch) döåäkaõí;
Lagergebühr, die; -, -en yükün sax- 2. (Badetuch) hamam hövləsi; kätan
lanma haqqí, anbarpulu. parça.
Lagerhaus, das; -es, -¨er anbar. lakonisch adj. yíõcam, qísa; sərrast.
Lagerist, der; -en, -en anbarçí. lallen vi dili dolaåa-dolaåa daníåmaq,
lagern vt anbarda saxlamaq, anbara dili topuq çalmaq.
vurmaq; kühl ~ särin yerdä saxlamaq; Lama¹, das; -s, -s lama.
vi 1. anbarda olmaq, anbarda yerläå- Lama², der; -(s), -s Tibet Budisminin
mäk; 2. mil. düåärgä salmaq; vr sich ~ rahibi, Lama.
uzanmaq, uzaníb dincälmäk. Lamelle , die; -, -n nazik väräq.
Lagerplatz, der; -es, -¨e 1. anbar; 2. dü- lamentieren vt ah-nalä etmäk, åika-
åärgä yeri. yätlənmäk, sızıldamaq.
Lagerraum, der; -s, -¨e anbar. Lametta, das; -s rängli zolaq.
Lagerstätte, die; -, -n 1. düåärgä yeri, Lamm, das; -(e)s, -¨er quzu, ämlik.
ordugah; 2. geol. mädän yataõí, yataq. Lammfleisch, das; -es quzu äti.
Lagerung, die; - 1. anbara qoyma, an- lammfromm adj.dözümlü; sözəbaxan.
barda saxlama; 2. geol. laylaåma, tä- Lampe, die; -, -n lampa.
bäqäläåmä. Lampenfieber, das; -s aktyorun säh-
Lagune, die; -, -n bataqlíq, batlaq. näyä çíxmadan ävväl häyäcaní, mü-
lahm adj. 1. iflic, fäläc, şil; topal, ax- hüm bir hadisä äräfäsindäki häyäcan.
saq; ~ legen fäläc etmäk, dayandírmaq, Lampenschirm, der; -(e)s, -e abajur,
saxlamaq; 2.(kraftlos) gücsüz, qüvvät- çıraq örtüyü.
siz, inandírící olmayan, zäif; 3. F. (lang- Lampion, der; -s, -s rängli fänär, räng-
weilig) durõun, häräkätsiz; darıxdırıcı; li kaõizdan düzälmiå fanus.
(Ausrede) aõlabatmayan. lancieren vt (e-e Nachricht) yaymaq,
lahmen vi axsamaq. açíqlamaq, ortaya atmaq.
lähmen vt iflic etmäk; fig. axsatmaq, Land, das; -(e)s, -¨er 1. (Boden) torpaq,
ziyan vurmaq; wie gelähmt sein vor (D) yer; flaches ~ düzän yer, aran; 2. (Feld)
qaråísínda donmaq, donub qalmaq. tarla, äkin yeri, ärazi; 3. (Ggs. Wasser)
lahmlegen vt axsatmaq; iflic etmäk. quru; ein Frosch kann auch auf dem
Lähmung, die; -, -en axsatma; topal- Land leben qurbaõa quruda da yaåaya
bilär; 4. (Ggs. Stadt) känd; vom ~e Landregen, der; -s bärk yaõíå.
kändli; 5. (Staat) ölkä, mämläkät, diyar; Landrücken, der; -s, - hündürlük.
dövlät; fremdes ~ diyari qurbät; von ~ zu Landschaft, die; -, -en 1. ölkä, ärazi;
~ diyarbädiyar, diyar-diyar; 6. (Bundes- flache ~ düzän, düzängah, düzänlik;
land) äyalät. bergige ~ daõlíq ölkä, daõlíq ärazi; dür-
Landarbeiter, der; -s, - tarla iåçisi, re ~ bozqír, çöl; 2. mänzärä.
muzdur kəndli, känd täsärrüfatí iåçisi. landschaftlich adj. 1. (regional) vila-
Landbesitz, der; -es mülk. yät, äyalät; 2. mänzäräli.
Landbesitzer, der; -s, - mülkädar, tor- Landsmann, der; -(e)s, -leute hämyer-
paq sahibi. li, hämåähärli, hämvätän, biryerli,
Landbewohner, der; -s, - kändli, känd eldaå, elli; was für ein ~ sind Sie? siz
sakini. haralísíníz?
Landebahn, die; -, -en uçuå-enmä zo- Landsmännin, die; -, -nen hämyerli,
laõí (yolu), uçuå-enmä pisti. hämåähärli, hämvätän, eldaå (qadín).
Landeerlaubnis, die; -, -se yerä enmä Landstraße, die; -, -n åose yol, kənd
icazäsi. yolu.
landeinwärts adv. ölkänin içinə tərəf. Landstreicher, der; -s, - evsiz-yurdsuz
landen vt (aus der Luft od. Wasser) düå- adam, avara, sərgərdan; heyvärä.
ürmäk, endirmäk; vi 1. (aus der Luft) ye- Landstreitkräfte, die/pl. quru qoşunla-
rä enmäk; 2. (Schiff) sahilä çíxarmaq, rı.
sahilä yan almaq; F damit kannst du bei Landstrich, der; -(e)s, -e yer, zolaq.
ihr nicht ~ onu bununla tovlaya bil- Landtag, der; -(e)s, -e vilayät parla-
mäzsän. menti, äyalät mäclisi.
Landenge, die; -, -n boyun, bärzäx. Landung, die; -, -en 1. (Flugzeug) yerä
Landeplatz, der; -es, -¨e enmä mey- enmä; 2. (Schiff) sahilä yan alma, sa-
dançasí. hilä çíxartma.
Ländereien, die/pl. täsärrüfat yerläri, Landungssteg, der; -e(s) –e taxta kör-
ärazi. pü, skelə.
Länderspiel, das; -(e)s, -e ölkälär arasí Landvermessung, die; -, -en ärazí ölç-
yarís. mä.
Landesfarben, die/pl. milli ränglär. Landvolk, das; -(e)s känd ähalisi.
Landestracht, die; -, -en milli geyim.
Landesverrat, der; -(e)s vätänä xä- Landzunge, die; -, -n geogr. burun.
yanät.
Landesverteidigung, die; - ölkä mü-
dafiäsi.
Landesverweisung, die; -, -en ölkädän
sürgün etmä.
Landflucht, die; - känddän åähärä
qaçma, känd ähalísínín åähärä axíní.
Landhaus, das; -es, -¨er yaylaq.
Landkarte, die; -, -n ölkä xäritäsi.
landläufig adj. adi, çoxişlənən, tanış.
Landleben, das; -s kändəki yaşayıs.
ländlich adj. känd(li) sayaõí.
landlos adj. torpaqsíz, mülksüz.
Landmann, der; -(e)s, -leute kändli.
Landplage, die;-, -en afät.
yä qaçíå
langlebig adj. uzunömürlü, uzunömür
sürän, çoxyaåayan.
länglich adj. uzunsov.
Langmut, die; - säbirlilik, dözümlülük.
langmütig adj. säbirli, dözümlü, höv-
säläli.
Langohr, das; -(e)s, -en uzunqulaq, eş-
şək; dovşan.
längs G ...uzununa, boyunca; ~ des
Längeneinheit, die; -, -en uzunluq va- Flusses çay boyunca, çay uzunu.
hidi. langsam adj. yavaå, asta, ağırtərpə-
Längengrad, der; -(e)s, -e uzunluq nən, ləng; adv. anbaan, gedä-gedä,
dä-räcäsi. az-az; bala-bala, xírda-xírda; ehmal;
Längenmaß, das; -es, -e uzunluq immer ~! yavaå-yavaå!, asta-asta!;
ölçü-sü. ehmalcasína, yavaåca; ~ fahren!
länger adj. daha uzun; ~ machen vt yavaåca sürün!; fig. ~er fahren özünü
uzatmaq; ~ werden vi uzanmaq; yormamaq; du sollst etwas langsamer
~e Zeit uzun müddät; seit ~er Zeit gehen, damit ich auch mitkommen kann!
çoxdan. ehmal(casína) get ki mändä gälim!;
Langeweile, die; - daríxma, üräk ~er werden yavaşlamaq.
síxín-tísí; zählätökänlik ~ haben Langsamkeit, die; - yavaålíq, aõírlíq,
daríxmaq. ehmallíq; tənbəllik; laqeydlik.
Langschläfer, -s, - yuxucul adam, ya-
taõan, çeştəxumar.
Längsschnitt, der; -(e)s, -e uzununa
käsik.
längst adv. çoxdan bäri, lap çoxdan;
ich weiß es ~ çoxdan bäri bunu biliräm;
schon ~ vorbei çoxdan keçib gedib,
çoxdan qurtaríb; der Zug ist schon ~
abgefahren qatar çoxdan gedibdir.
längstens adv. (höchstens) än çoxu,
...qädär, -dən/-dan artıq olmayan; die
Besprechung wird ~ zwei Stunden dauern
müzakirä än çoxu iki saat çäkäcäk; das
ist mir schon ~ bekannt bunu artıq
çoxdan bilirəm.
langstielig adj. uzundästäli.
Langstrecke, die; -, -n uzun mäsafä.
Langfinger, der; -s, - F oõru. Langstreckenflug, der; -(e)s, -¨e uzun
langfristig adj. uzunmüddätli. mäsafäli uçuå.
langgestreckt adj. uzanmíå. Langweile, die; - s. Langeweile
langhaarig adj. uzunsaç, uzunsaçlí. langweilen vt -i daríxdírmaq, üräyini
langjährig adj. uzunömürlü, uzunillär síxmaq; vr sich ~ daríxmaq, üräyi sí-
sürän, illärlä davam edän, çoxillik, çox- xílmaq, bezikmäk, bíqmaq.
yaålí. Langweiler, der; -s, - daríxdírící adam.
Langlauf, der; -(e)s, -¨e uzaq mäsafä- langweilig adj. daríxdírící, cansíxící,
monoton, cansíxan, yorucu.
Langwelle, die; -, -n uzun dalõa. lässig adj. 1. (träge) süst, tänbäl, aõír-
langwierig adj. uzunsürän, süräkli. tärpänän; täpärsiz; 2. (leicht) asan, ra-
Lanze, die; -, -n nizä-mizraq, cida; ver- hat; e-e Prüfung ~ bestehen imtahaní
alt. härbä; fig. für j-n e-e ~ brechen çox asan vermäk; 3.
kiməsə tərəfdar çıxmaq. (ungezwungen) sadä, täbii; ~ gekleidet
Lanzette, die; -, -n neåtär. sadä geyinmäk.
lapidar adj. (prägnant) yíõcam vä ifa-
däli, yíõcam vä däqiq; təsirli.
Lappalie, die; -, -n xírda åey, boå åey, Lasso, das; -s, -s kämänd.
däyärsiz åey. Last, die; -, -en 1. yük; 2.(Gewicht)
Lappen, der; -s, - 1. silgi, cíndír, äsgi; aõírlíq; çäki; e-e schwere ~ tragen aõír
bez parçası; 2. F pul; j-m durch die ~ yük daåímaq; zu ~en G -in hesabína;
gehen äkilmäk, bir käsin gözündän zu ~en der Firma åirkätin hesabína; j-m
itmäk, älindän qaçmaq. zur ~ fallen kimäsä yük olmaq; j-m et.
läppisch adj. (trivial) boå, åit, bayaõí, zur ~ legen kimisə täqsirländirmäk.
gülünc; dadsız-duzsuz, kobud. Laster¹, der; -s, - kamyon, yük maåíní.
Laptop, der; -s, -s dizüstü bilgisayar. Laster², das; -s, - äxlaqsízlíq.
Lapsus, der; -, - kiçik sähv, kiçik xäta. lasterhaft adj. äxlaqsízlíq.
Lärche, die; -, -n bot. qaraåam (aõac). Lästermaul, das; -(e)s, -¨er fig. aõzí
Larifari, das; -s mänasíz söz,boå åey. pis, acídil; böhtançí, iftiraçí, ätiací.
Lärm, der; -s säs-küy, hay-küy, qal- lästern vi 1. pislämäk (über j-n/-i); 2.
maqal, çíõír-baõír, küy; viel ~ um nichts (verleumden) baåqasína iftira demäk,
boå yerä hay-küy qaldírmaq (salmaq). bir käsi läkälämäk, öcäåmäk; 3. rel.
lärmen vi hay-küy salmaq, säs sal- küfr daníåmaq.
maq, çíõír-baõír salmaq, hay qopar- Lästerung, die; -, -en öcäåmä; böhtan,
maq; baå-beyin aparmaq. iftira, åär, qeybət; küfr.
lärmend adj. gurultulu, hay-küylü, lästig adj. tängägätirän, zählätökän,
säs-küylü, qalmaqallí. yorucu, üräksíxan, baåaõrídící.
larmoyant adj. həssas, ağlağan, na- Lastkraftwagen, der; -s, - kamyon, yük
zikürəkli, sentimental. maåíní.
Lärmschutz, der; -es gurultudan qoru- Last-Minute-Flug, der; -(e)s, -¨e son
ma. däqiqä uçuåu, ucuz qiymätlä uçma.
Larve, die; -, -n 1. zo. sürfä, pup; 2. Lastpferd, das; -s, -e änäk, yük atí,
maska; 3. fig. e-e schöne ~ çöhräli, tä- qoåqu atí.
härli. Lastschiff, das; -(e)s, -e yük gämisi.
lasch adj. hävässiz, meylsiz; bitkin, Lastschrift, die; -, -en 1. borcun qeyd
yorğun; tənbəl, disiplinsiz; dadsız; şit. edilmäsi; 2. pulun bank hesabíndan
alínmasí.
Lastträger, der; -s, - hambal.
Lastwagen, der; -s, - yük maåíní.
Lastzug, der; -es, -¨e yük qatarí.
Lasur, die; -, -en åir, mina.
lasurblau adj. mavi, göy.
lasziv adj. täkäbbürlü; azõín; ädäbsiz.
Latein, das; -s latín dili; fig. mit s-m ~
am Ende sein çíxíå yolu tapmamaq.
Lateinamerika, -s Latín Amerika.
lateinisch adj. latín; adv. latínca.
latent adj. gizli, gizlin; ~e Gefahr gizli
təhlükə.
Laterne, die; -, -n fänär; fanus; qändil.
Laternenpfahl, der; -(e)s, -¨e çíraq di-
räyi.
Latrine, die; -, -n ayaqyolu;zibil çalası.
Latsche, die; -, -n 1.(Pantoffel) ev baå-
maõí; 2. bot. daõ åam aõací.
latschen vi ayaqlarí sürümäk, baå-
maqlarí sürtäräk yerimäk.
Latschen, der; -s, - köhnä baåmaq, ev
ayaqqabísí; fig. aus den ~ kippen özün-
dän getmäk; çox tääccüblänmäk.
Latte, die; -, -n 1. uzun vä nazik tax-
ta; 2. F uzundraz adam; 3. planka.
Lattenzaun, der; -(e)s, -¨e taxta hasar.
Latz, der; -es, -¨e önlük, döålük.
lau adj. 1.ilíq; 2. (desinteressiert) etina-
sız, laqeyd; 3. (mäßig) orta; mülayim.
Laub, das; -(e)s xäzäl; yarpaq.
Laubbaum, der;-(e)s, -¨eyarpaqlí aõac.
Laube, die; -, -n çardaq, köåk, alaçíq.
Laubenkolonie, die;-, -n istirahət üçün
yüngül tikintili bağ (qəsəbə).
Laubfrosch, der; -es, -¨e aõacqurba-
õasí.
Lauch, der; -(e)s, -e soõan, kalíå.
Lauer, die; - pusqu, güdmə; : auf der
~ liegen/ sein güdmäk, pusmaq.
lauern vt güdmäk, pusmaq.
Y
Y, y, das; - Alman älifbasínín iyirmi Yoghurt/Joghurt, das u. der; -(s), -(s)
beåinci härfi. yoqurt, qatíq.
Yacht, die; -, -en yaxt(a). Ypsilon, das; - y härfi, ipsilon, iqrek.
Yen, der; -(s), -(s) H yen Yucca, die; -, -s bot. yukka.
Yoga, der od. das; -(s) yoqa. Yuppie, der; -s, -s åöhrätpäräst varlí
Yogi, der; -s, -s yoqa ustadí. gänc adam, yupi.
Z
Z, z, das; - Alman älifbasínín iyirmi nim dostlarímín arasínda än yaxåí-
altíncí härfi; von A bis Z ävväldän axíra laríndan sayílír; 2. (auf j-n/et.) ümid
qädär, baådan ayaõa qädär. etmäk, güvänmäk; ich zähle auf dich
Zack, der; - F auf ~ sein (in D) -dä çox sänä ümid ediräm; s-e Tage sind gezählt
yaxåí olmaq; etw. auf ~ bringen bir mä- ömrünün son günlärini keçirir; fig. er
säläni häll etmäk. kann nicht bis drei zählen o, axmaq
Zacke, die; -, -n (Kamm, Säge) diå; di- (säfeh) adamdír; F o iki eååäyin
åäk; e-e ~ des Kammes ist abgebrochen arpasíní bölä bilmir; das zählt nicht bu
daraõín bir diåi síníb. sayílmír, bu hesablanmír.
zackig adj. (gezahnt) diåli; fig. qoçaq, Zahlenbeispiel, das; -(e)s, -e ädäd nü-
igid. munäsi, miqdar nümunäsi.
zagen vi qorxmaq; täräddüd etmäk. Zahlenlotto, das; -s loto.
zaghaft adj. qorxaq, üräksiz, cürätsiz, zahlenmäßig adj. sayca, miqdarca.
çäkingän, qorxaqcasína; adv. çäkinä- Zahler, der; -s, - ödäyici, tädiyyäçi,
çäkinä. ödäyän.
Zaghaftigkeit, die; - qorxaqlíq, cäsa- Zähler, der; -s, - 1. techn. sayõac, sa-
rätsizlik, cürätsizlik, çäkingänlik. at, kontor; 2. math. surät, käsirdä bölü-
zäh adj. 1. bärk, qart, särt; ~es Fleisch nän ädäd.
bärk (qart) ät, çeynälinmäyän ät; 2. Zahlkarte, die; -, -n hesablama kartí,
uzana bilän; ~e Verhandlungen uzun poçt (post) ilä hävalä etmä kartí.
daníåíqlar; 3. saõlam, davamlí, möh- zahllos adj. saysíz-hesabsíz, qädär-
käm; ein ~er Mensch saõlam adam, da- siz, bir çox.
vamlí adam, caníbärk; ~er werden qart- Zahlmeister, der; -s, - hesabdar, xä-
laåmaq. zinädar.
zähflüssig adj. 1. qatí, qäliz, hälmäåik; zahlreich adj. çoxlu, külli, çoxsaylí,
2. (Verkehr) yavaå, aõír. bäsi, bäsa, bir ätäk, çox, ädädsiz, he-
Zähflüssigkeit, die; - davam, dayanaq- sabagälmäz; ~er werden çoxalmaq.
líq. Zahltag, der; -(e)s, -e ödämä günü.
Zahl, die; -, -en 1. nur sg. say, miqdar; Zahlung, die; -, -en ödä(n)mä, ödä-
e-e große ~ von Menschen çox sayda niå; die ~en einstellen ödämäni dayan-
adam; 2. (Zahl) ädäd; räqäm; gerade ~ dírmaq.
cüt ädäd; ungerade ~ täk ädäd; 3. H in Zählung, die; -, -en 1. sayma, hesbla-
den roten ~en sein ziyan etmäk, zärär ma, siyahíyaalma; 2. (Volkszählung)
etmäk, var-yoxdan çíxmaq. ähalini siyahíya alma, nüfusu sayma.
zahlbar adj. ödänmäli, ödäniåli. Zahlungsabkommen, das; -s, - ödäniå
zählbar adj. sayíla bilän, hesablana haqda saziå, ödämä saziåi.
bilän, hesablanan. Zahlungsanweisung, die; -, -en (Über-
zählebig adj. davamlí; yeddi canlí. weisung pul hävaläsi; hävalänamä,
zahlen vt ödämäk, hesabí vermäk; ~ çek, ödämä kaõízí.
bitte! hesab lütfän!; ich zahle 300 € Zahlungsaufforderung, die; -, -en ödä-
Miete män 300 € kirayä veriräm. mäni icra etmäk täläbi.
zählen vt 1. saymaq, hesablamaq; Zahlungsaufschub, der; - ödämä vaxtí-
das Kind kann bis 10 ~ uåaq 10-a (ona) nín uzadílmasí.
qädär saya bilir; 2. (sich belaufen) çat- Zahlungsbedingungen die/pl. ödämä
maq; das Dorf zählt 600 Einwohner kän- åärtläri pl.
din ähalisi 600-ä çatír; vi 1. sayílmaq, Zahlungsbefehl, der; -s, -e ödämä qä-
olmaq (zu D/ näyinsä arasínda); er rarí (ämri).
zählt zu meinen besten Freunden o, mä- Zahlungsbilanz, die; -, -en ödäniå ba-
Zahlungseinstellung 848 Zange
------------------------------------------------------------------------------------------------
balansí, ödämä balansí. Zahnarzthelfer, der; -s, - diå häkimi-
Zahlungseinstellung, die; -, -en ödämä- nin yardímçísí.
ni dayandírma. zahnärztlich adj. diå häkiminä aid.
zahlungsfähig adj. ödämä qabiliyyäti Zahnbehandlung, die; -, -en diå müa-
olan, borcunu verä bilän, ödämä qabi- licäsi.
liyyätli. Zahnbürste, die; -, -n diå fírçasí, diş
Zahlungsfähigkeit, die; - ödämä qa- şotkası (Süd. : misvak).
biliyyäti; alícílíq qabiliyyäti. zähneknirschend adv. diålärini qícír-
Zahlungsfrist, die; -, -en ödämä müd- daraq, canını dişinə tutaraq.
däti. Zähneklappern, das; -s diålärin bir-biri-
Zahlungsmittel, das; -s, - pul; tädiyyä nä däymäsi.
vasitäsi. zahnen vi (Baby) diå çíxarmaq.
Zahlungsschwierigkeiten die/pl. ödä- Zahnersatz, der; -(e)s qondarma diå,
mä çätinlikläri. süni diå.
Zahlungstermin, der; -s, -e s. Zahlungs- Zahnfäule, die; - diå çürüyü, karies.
frist. Zahnfleisch, das; -(e)s diå äti.
zahlungsunfähig adj. borcu ödämä Zahnfleischschwund, der; -(e)s diå äti-
qabiliyyäti olmayan, bankrot. nin azalmasí, paradondos.
Zahlungsunfähigkeit, die; - borcu ödä- Zahnfüllung, die; -, -en diå plombu.
mä qabiliyyäti olmama, bankrot. Zahnheilkunde, die; - diåçilik, stoma-
Zahlungsverkehr, der; -(e)s ödämä tologiya.
(ödäniå) dövriyyäsi. zahnlos adj. diåsiz.
Zahlungsverzug, der; -(e)s ödämä Zahnlücke, die; -, -n diålär arasínda
müddätini keçirmä; in ~ geraten ödämä boåluq, diş boşluğu.
müddätini keçirmäk. Zahnmedizin, die; - s. Zahnheilkunde.
Zählwerk, das; -(e)s, -e sayõac, saat, Zahnpasta, die; -, -sten diå pastasí.
kontor. Zahnpflege, die; - diålärä xidmät etmä.
Zahlwort, das; -(e)s, -¨er gr. say. Zahnprothese, die; -, -n qondarma diå,
Zahlzeichen, das; -s, - räqäm. süni diå.
zahm adj. älä öyränmiå, ähli, evcil; ~ Zahnpulver, das; -s, - diå tozu.
machen älä öyrätmäk, ähliläådirmäk; Zahnrad, das; -(e)s, -¨er diåliçarx, diåli
fig. sakit, ziyansíz; gezähmter Vogel täkär.
älquåu. Zahnschmelz, der; -es diå minasí.
zähmen vt 1. älä öyrätmäk, ähliläå- Zahnschmerz, der; -es, -en diåaõrísí.
dirmäk; 2. (Wut usw.) sakitläådirmäk, Zahnseide, die; -, -n diåsapí.
qaråísíní almaq; vr sich ~ özünä hakim Zahnstein, der; -s diådaåí, ärp.
olmaq. Zahnstocher, der; -s, - diåçöpü, diş-
Zähmung, die; -, -en 1. ähliläådirmä, qurdalayan.
ram etmä; 2. sakitläådirmä. Zahntechniker, der; -s, - diå texniki.
Zahn, der; -(e)s, -¨e 1. diå; e-n ~ füllen Zahnung, die; -, -en 1. diå-diå etmä;
diåi doldurmaq; sich e-n ~ ziehen lassen 2. (Briefmarken) diålär pl.
diå(ini) çäkdirmäk; Zähne bekommen diå Zahnweh, das; -s, - diåaõrísí.
çíxartmaq; 2. fig. der ~ der Zeit za- Zahnwurzel, die; -, -n diå kökü.
manín mähvedici qüvväsi, zamanín tä- Zähre, die; -, -n poet. gözyaåí.
siri; fig. die Zähne zusammenbeißen Zaire; -s Zair.
aõríní çäkmäk, därdä dözmäk. Zander, der; -s, - zo. suf, suf balíõí.
Zahnarzt, der; -(e)s, -¨e diå häkimi, Zange, die; -, -n 1. kälbätin; ambír; 2.
diå doktoru; diåçäkän. (Feuerzange) maåa.
Zank 849 Zaum
------------------------------------------------------------------------------------------------
Zank, der; -(e)s savaåma, dalaåma, yumåaqlíq, lätiflik.
söyüåmä, didiåmä, qovõa; veralt. hän- zärtlich adj. incä, mehriban, nävaziå-
gamä. li.
Zankapfel, der; -s fig. nifaqa säbäb Zärtlichkeit, die; -, -en zäriflik, incälik;
olan åey, nifaq mövzusu, nifaq almasí. mehribanlíq.
zanken vi söymäk (mit D/ -i); vt söyüå- Zaster, der; -s F pul.
mäk; vr sich ~ savaåmaq, söyüåmäk, Zäsur, die; -, -en 1. (Einschnitt) dönüå;
mübahisä etmäk, didiåmäk, çäkiåmäk, məqtə, kəsik; 2. (Musik) ara; sezura.
dalaåmaq (mit D/ilä). Zauber, der; -s cadu, sehr, büyü; mäf-
Zänkerei, die; -, -en savaåma, söyüå- tunluq; fig. fauler ~ baådan-ayaõa ya-
mä, dava etmä, çäkiåmä, didiåmä. lan, fíríldaq.
zänkisch adj. davakar, dalaåqan, mí- Zauberei, die, -, -en 1. nur sg. cadu; 2.
zí. cadugärlik, sehrbazlíq.
zanksüchtig adj. s. zänkisch. Zauberer, der; -s, - cadugär, sehrbaz,
Zäpfchen, das; -s, - 1. anat. dilçäk; 2. caduçu, büyüçü, gözbaõlayící, cinbaz.
med. åaf. Zauberflöte, die; -,-n fleyta, sehrli ney.
zapfen vt süzmäk (piväni). Zauberformel, die; -, -n ovsun, cadu.
Zapfen, der; -s, - 1. tíxac, qapaq; 2. zauberhaft adj. 1. sehrli; 2. fig. çox
(Drehzapfen) techn. mil; boyun; 3. bot. gözäl, cazibäli, heyranedici.
qoza. Zauberin, die; -, -nen cadugär, sehr-
Zapfenstreich, der; -(e)s mil. axåama baz (qadín)
toplaníå siqnalí. Zauberkraft, die; -, -¨e cadunun gücü,
Zapfhahn, der; -s, -¨e boçka kraní. sehrin gücü.
Zapfsäule, die; -, -n benzin pompasí. Zauberkunst, die; -, -¨e cadugärlik,
zappelig adj. nadinc, yerindä durma- sehrbazlíq, gözbaõlayícílíq.
yan, rahatsíz. Zauberkünstler, der; -s, - cadugär,
zappeln vi 1. çabalamaq, çírpínmaq, sehrbaz; hoqqabaz.
yerindä rahat durmamaq, çapalamaq; Zauberkunststück, das; -(e)s, -e hoq-
F äl-ayaq çalmaq, äl-ayaq oynatmaq; qabazlíq.
2. titrämäk, äsmäk; F j-n ~ lassen bir zaubern vi cadugärlik etmäk, ovsun-
käsi gözlämäyä mäcbur etmäk; F vor çuluqla mäåõul olmaq, sehrbazlíq et-
Aufregung ~ häyäcandan yerindä dur- mäk.
mamaq. Zauberspruch, der; -(e)s, -¨e ovsun,
Zappelphilipp, der; -s, -e u. -s nadinc cadu.
adam, rahat durmayan adam. Zauberstab, der; -(e)s, -¨e cadugär
Zar, der; -en, -en çar. äsasí.
Zarge, die; -, -n 1. (e-r Tür usw.) çärçi- Zaubertrank, der; -s, -¨e cadulu içki.
vä; 2. çänbär, saõanaq; qíraq. Zauberwort, das; -(e)s, -¨er s. Zauber-
Zarin, die; -, -nen çar qadín, çariça. spruch.
Zarismus, der; - çarizm, çarlíq. Zauderer, der; -s, - qärarsíz, mütä-
zaristisch adj. çar. räddid, çäkingän.
zart adj. 1. (Fleisch usw.) yumåaq; lätif; zaudern vt täräddüd etmäk; längit-
2. (Mensch) hässas, zärif, incä; 3. (Far- mäk, yubatmaq, gecikdirmäk, durux-
ben usw.) xoåa gälän. maq.
zartfühlend adj. incä hissli, qayõíkeå. Zaudern, das; -s, - täräddüd, aõír tär-
Zartgefühl, das; -(e)s incä hiss, zärif päåmä, yubatma, längitmä.
duyõu. Zaum, der; -(e)s, -¨e cilov, yüyän; fig.
Zartheit, die; - 1. incälik, zäriflik; 2. j-n im ~ halten bir käsin cilovunu äldä
zäumen 850 zeichnen
------------------------------------------------------------------------------------------------
saxlamaq. stellen boylanmaq.
zäumen vt yüyänlämäk, cilovlamaq. zehn num. on.
Zaumzeug, das; -(e)s yüyän. zehnbändig adj. oncildli.
Zaun, der; -(e)s, -¨e çäpär, hasar, bar- Zehner, der; -s, - onluq.
maqlıq, çal-çäpär; çaõ; e-n Streit vom ~ zehnerlei adj. oncür, onnöv.
brechen heçdän dava çíxarmaq; e-n ~ zehnfach adj. onqat.
ziehen çäpärlämäk, hasar çäkmäk. zehnjährig adj. onillik, onyaålí.
Zaungast, der; -(e)s, -¨e biletsiz tama- Zehnkampf, der; -(e)s, -¨e on növcü-
åaçí. lük üzrä idman oyunlarí, on növçülük
Zaunkönig, der; -(e)s, -e zo. bilibit- idmaní.
dan. zehnmal adv. on däfä.
Zaunpfahl, der; -(e)s, -¨e paya, åü- zehnmalig adj. ondäfälik.
vüd, uzun aõac; fig. mit dem ~ winken zehnstündig adj. onsaatlíq.
bir käsä iåarä ilä sözünü demäk. zehntägig adj. ongünlük.
zausen vt (Haare) pírtlaådírmaq, pírt- zehntausend on min.
laåíq salmaq. zehntausendmal adv. on min däfä.
z.B. Abk. für: zum Beispiel misal üçün. zehntausendste(r) adj. on mininci.
Zebra, das; -s, -s zo. zebr, därisi zo- zehntausendstel adj. on mindä bir.
laqlí vähåi at . zehnte(r) adj. onuncu.
Zebrastreifen die/pl. zebr xätti; piya- Zehntel, das; -s, - onda bir, onuncu
da gedänlär üçün çäkilmiå zolaqlar. hissä.
Zechbruder, der; -s, -¨ äyyaå adam, zehntens adv. onuncusu.
içki içän adam; hämpiyalä. zehren vi 1. (von D) bir åeydän ke-
Zeche, die; -, -n 1. meyxana xärci; 2. çinmäk; yemäk; wir zehrten von unseren
(Bergwerk) mädän; fig. die Zeche bezah- Vorräten biz ehtiyatímízdan keçinirdik;
len baåqalarínín zärärini çäkmäk, baå- 2. (an D) taqätdän salmaq, yormaq, gü-
qalarínín hesabíní ödämäk. cünü älindän almaq; 3. xatírlamaq, xa-
zechen vi içki içmäk, kef çäkmäk, äy- tírlayíb xoå olmaq.
yaålíq etmäk. Zehrgeld, das; -(e)s, -er yol pulu.
Zechgelage, das; -s, - kef mäclisi, içki Zehrung, die; -, -en yol yemäyi, yol
mäclisi. xöräyi.
Zechkumpan, der; -s, -e kef ähli, äy- Zeichen, das; -s, - 1. iåarä; älamät;
yaå, kefcil; hämpiyalä. simvol; cizgi; 2. (Signal) siqnal, ätär,
Zechpreller, der; -s, - meyxana hesa- xäbär-ätär; 3. (Spur) iz; ein ~ geben iåa-
bíní vermädän yox olan adam. rä vermäk, andírmaq, älamät vermäk;
Zecke, die; -, -n zo. gänä. als ~ G ..in älamäti olaraq.
Zedent, der; -en, -en jur. haqqíndan Zeichenblock, der; -s, -¨e åäkil çäkmä
äl çäkän adam, haqqíní almaq istämä- däftäri, räsm däftäri.
yän adam. Zeichenbrett, das; -(e)s, -er cizgi çäk-
Zeder, die; -, -n bot. sidr, sidr aõací. mäk üçün xüsusi taxta (lövhä).
zedieren vt äl çäkmäk, güzäåt etmäk. Zeichensetzung, die; - nöqtälämä, bä-
Zeh, der; -s, -en ayaq barmaõí; j-n auf lädlämä.
die ~en treten bir käsi incitmäk, bir käsi Zeichensprache, die; -, -n iåarä dili.
narahat etmäk. Zeichenstift, der; -(e)s, -e åäkil çäkmä
Zehe, die; -, -n s. Zeh. qälämi.
Zehenspitzen die/pl. ayaq barmaqla- Zeichentrickfilm, der; -s, -e cizgi filmi,
rínín ucu pl.; auf ~ gehen ayaq bar- multiplikasiya filmi (Süd. : karton filmi).
maqlarín ucundä yerimäk; sich auf ~ zeichnen vt 1. åäkil çäkmäk; 2. (Scheck)
imzalamaq; 3. (kennzeichnen) iåarä qoy-
maq; cízmalamaq; e-e Aktie ~ sähmi Zeitabschnitt, der; -(e)s, -e
öhdäyä götürmäk. müddät, vaxt; era; dönäm.
Zeichnen, das; -s rässamlíq därsi.
Zeichner, der; -s, - rässam-qrafik, ciz-
giçi, rässam.
Zeichnung, die; -, -en 1. räsm, åäkil;
cizgi; 2. (Schilderung) täsvir etmä.
zeichnungsberechtigt adj. imzalama-
õa haqqí olan, imzaya haqqí olan.
Zeigefinger, der; -s, - åähadät barma-
õí. Zeitabstand, der; -(e)s, -¨e fasilä.
zeigen vt göstärmäk, görsätmäk; iåarä Zeitalter, das; -s, - äsr, dövr, devr,
etmäk; die Papiere ~ sänädlärini gös- dövran, era.
tärmäk; mit dem Finger auf j-n ~ bar- Zeitangabe, die; -, -n 1. tarix; 2. vaxtín
maqla birisini göstärmäk; vr sich ~ özü- vä saatín täyin olmasí.
nü göstärmäk, mälum olmaq, üstü Zeitansage, die; -, -n vaxtín elaní.
açílmaq, büruzä çíxmaq, aåkarlaåmaq; Zeitaufwand, der; -(e)s vaxt särf etmä.
davranmaq, räftar etmäk; das wird sich zeitaufwendig, zeitaufwändig adj. vaxt
~ görünäcäk kim haqlí idi; er zeigte uns särf edän.
s-e Ablehnung o, bizi soyuq qaråíladí, o zeitbedingt adj. vaxtdan asílí.
bizimlä soyuq räftar etdi; fig. ich werde Zeitbombe, die; -, -n saat bombasí,
es dir ~! dädäni yandíracaõam!. saatlí bomba.
Zeiger, der; -s, - äqräb; göstärici, iynä. Zeitdauer, die; - müddät.
Zeigestock, der; -(e)s, -¨e göstärmä Zeitdruck, der; -s : unter ~ stehen vax-
aõací (äsasí), göstärici. tí çox az olmaq, macalsíz olmaq.
zeihen vt täqsirländirmäk, suçlamaq; Zeitenwende, die; -, -n 1. yeni dövr,
j-n der Lüge ~ bir käsi yalan demäkdä yeni äsr; 2. (christlich) milad.
täqsirländirmäk. Zeitfaktor, der; -s, -en zaman amili.
Zeile, die; -, -n 1. sätir; j-m ein paar ~n Zeitform, die; -, -en gr. zaman forma-
schreiben bir käsä bir neçä sätir yaz- sí.
maq; 2. síra; Häuserzeile bina sírasí; Zeitfrage, die; -, -n zaman mäsäläsi;
zwischen den ~n stehen sätirlärin arasín- es ist e-e ~ bu iåin zamana ehtiyací var,
da olmaq, iåarä ilä, eyhamla. bu bir zaman mäsäläsidir.
Zeilenabstand, der; -(e)s, -¨e sätirlärin Zeitgeist, der; -(e)s zamanín näbzi
arasí. (hökmü).
Zeilenhonorar, das; -s, -e sätirlärin zeitgemäß adj. zamana uyõun; mo-
sayína görä verilän maaå. dern.
zeilenweise adv. sätir-sätir. Zeitgenosse, der; -n, -n müasir, çaõ-
Zeisig, der; -s, -e 1. zo. yalançí bülbül; daå.
2. fig. ein lockerer ~ arsíz adam. zeitgenössisch adj. müasir, çaõdaå.
Zeitgeschehen, das; -s günün mäsä-
läsi, günün yenilikläri.
Zeitgeschichte, die; - müasir tarix.
Zeitgewinn, der; -s vaxt äldä etmä,
vaxt qazanma.
Zeitehe, die; -, -n rel. siõä.
zeitig adj. 1. vaxtíndan ävväl, tez; wir
zeitigen 852 zeitweise
------------------------------------------------------------------------------------------------
müssen ~ aufstehen biz gäräk sähär tez- ävväl, miladdan ävväl; christliche ~
dän duraq; 2. (reif) yetkin; adv. (pünkt- milad tarixi.
lich) vaxtínda, zamanínda. Zeitschrift, die; -, -en jurnal, mäcmuä,
zeitigen vt näticä vermäk, hasil etmäk. därgi.
Zeitkarte, die; -, -n abunälik kartí, Zeitspanne, die; -, -n dövr, müddät;
abunälik bileti. vaxtarasí.
Zeitlang : e-e ~ bir neçä vaxt, bir müd- Zeittafel, die; -, -n xronoloji (Süd. :
dät. kronoloji) cädväl.
Zeitlauf, der; -(e)s, -¨e zaman, dövr; Zeitumstände die/pl. sg. väziyyät,
zämanä pl. durum; åärait, zamanín åäraiti pl.
zeitlebens adv.ömür boyu, bütün ömür Zeitung, die; -, -en qäzet.
boyu; er hat ~ schwer gearbeitet o, ömür Zeitungsabonnement, das; -s, -s qäzet
boyu aõír iålä mäåõul olub. abunäsi.
zeitlich adv. vaxt baxímíndan; der Zeitungsartikel, der; -s, - qäzet mä-
Vertrag ist ~ unbegrenzt müqavilänin qaläsi.
müddäti mähdud deyil; adj. müväqqä- Zeitungsausschnitt, der; -(e)s, -e qä-
ti, dövri; fig. das Zeitliche segnen ölmäk, zet parçasí.
väfat etmäk. Zeitungsbeilage, die; -, -n älavä väräq.
Zeitlohn, der; -(e)s, -¨e vaxtamuzd Zeitungsente, die; -, -n yalan xäbär,
ämäk. åayiä.
zeitlos adj. zamandan asílí olmayan, Zeitungshändler, der; -s, - qäzetçi,
modadan asílí olmayan, daimi; klasik. qäzetsatan.
Zeitlupe, die; - yavaåladílmíå film säh- Zeitungsinserat, das; -(e)s, -e qäzet
näsi. elaní.
Zeitlupenaufnahme, die; -, -n filmin Zeitungsmeldung, die; -, -en qäzet
aramla çäkiliåi. mälumatí, qäzät xäbäri.
Zeitlupentempo, das; -s aram (yavaå) Zeitungsnachricht, die; -, -en s. Zei-
film çäkmä; fig. häddän artíq yavaå; er tungsmeldung.
arbeitet im ~ o, çox yavaå iåläyir. Zeitungspapier, das; -s, -e qäzet ka-
Zeitmangel, der; -s vaxt çatíåmamaz- õízí.
líõí, vaxt azlíõí. Zeitungsredakteur, der; -s, -e qäzetin
Zeitmaß, das; -es, -e temp(o), takt, redaktoru.
vaxt ölçüsü. Zeitungssprache, die; - qäzet dili.
Zeitmesser, der; -s, - xronometr, kro- Zeitungsstand, der; -(e)s, -¨e qäzet sa-
nometr. tílan yer, kiosk.
zeitnah adj. zamana uyõun, aktual. Zeitungsverkäufer, der; -s, - qäzet-
Zeitnot, die; - s. Zeitdruck. satan, qäzetçi.
Zeitplan, der; -(e)s, -¨e proqram, edil- Zeitungswesen, das; -s qäzetçilik.
mäli olan iålärin planí. Zeitverlust, der; -(e)s, -e vax itirmä.
Zeitpunkt, der; -(e)s, -e an; sürə. Zeitverschwendung, die; - vaxtí hä-
Zeitraffer, der; -s, - (Film) filmin sür- där etmä.
ätlä häräkäti, sür`ätländirilmiå veriliå. Zeitvertreib, der; -(e)s vaxt keçirmä,
zeitraubend adj. çox vaxt alan, zäh- mäåõuliyyät, hayazlíq; zum ~ vaxt ke-
mätaparan. çirmäk üçün.
Zeitraum, der; -(e)s, -¨e müddät, dövr, Zeitverzögerung, die; -, -en yubatma.
vaxt. zeitweilig adj. müväqqäti, qısamüd-
Zeitrechnung, die; -, -en tarix hesabí; dətli; adv. müväqqäti olaraq, bäzän.
täqvim; era; vor unserer ~ eramízdan zeitweise adv. härdänbir, arabir, bä-
Zeitwort 853 zerbröckeln
------------------------------------------------------------------------------------------------
zän. çän, ändazä ölçän.
Zeitwort, das; -(e)s, -¨er gr. fel. Zentner, der; -s, - älli kiloluq aõírlíq,
Zeitzeichen, das; -s, - (Radio) vaxtí sentner.
yoxlama siqnalí. zentnerschwer adj. fig. çox aõír.
Zeitzünder, der; -s, - saniyäli fitil. zentral adj. märkäzi.
zelebrieren vt täntänä ilä keçirmäk. Zentralbank, die; -, -en märkäzi bankí.
Zelle, die; -, -n 1. biol. hüceyrä; 2. (Te- Zentrale, die; -, -n märkäz; qovşaq.
lefonzelle) telefon kabinäsi, kabin; ka- Zentralheizung, die; -, -en isitmä sis-
mera; 3. fig. häbsxana. temi märkäzi (Süd. : a. åufaj märkäzi).
zellenförmig adj. göz-göz, dama-da- zentralisieren vt märkäzläådirmäk.
ma. zentralisiert adj. märkäziläåmiå.
Zellengefängnis, das; -ses, -se kamera- Zentralisierung, die; -, -en märkäzläå-
lí qazamat. (diril)mä.
Zellgewebe, das; -s, - biol. sellüloz. Zentralismus, der; - märkäziyyät; mär-
Zellkern, der; -(e)s, -e hüceyräli nüvä. käzläåmä.
Zellophan, das; -s sellofan. Zentralkomitee, das; -s, -s märkäzi
Zellstoff, der; -(e)s, -e sellüloz. komitä.
Zellteilung, die; -, -en hüceyränin bö- Zentralnervensystem, das; -s, -e mär-
lünmäsi. käzi äsäb sistemi.
Zelluloid, das; -(e)s sellüloid. zentrieren vt märkäzläådirmäk.
Zellulose, die; -, -n sellüloz. zentrifugal adj. märkäzdänqaçan.
Zellwolle, die; - sellülozdan düzälmiå zentripetal adj. märkäzäqaçan.
åtapel teli. Zentrum, das; -s, -tren märkäz; fig.
Zelt, das; -(e)s, -e çadír, xeymä; ein ~ göbäk; im ~ von Berlin Berlin åähärinin
aufschlagen çadír qurmaq; ein ~ abbre- märkäzindä; das ~ der Welt dünyanín
chen çadírí yíõmaq. göbäyi.
Zeltbahn, die; -, -en çadír brezenti. Zephir, der; -s, -e 1. meh, näsim; 2.
zelten vi çadírda qalmaq, kampinq zefir.
etmäk, çadírlamaq. Zeppelin, der; -s, -e balon, zepelin.
Zeltlager, das; -s, - çadír düåärgäsi, Zepter, das; -s, - hökmdar äsasí; fig.
kampinq yeri, xeymägah; oba. das ~ schwingen hökm sürmäk.
Zeltplatz, der; -(e)s, -¨e s. Zeltlager. zer- im Verb : ayírma, bölmä; bölün-
Zement, der; -(e)s, -e sement (Süd. : mä, parçalanma, daõílma, mähv etmä.
a. siyman). zerbeißen vt diålä síndírmaq, diåläyib
zementieren vt sementlämäk; fig. qoparmaq.
möhkämländirmäk. zerbersten vi çatlamaq; parçalanmaq.
Zenit, der; -(e)s astr. zenit; fig. än yük- Zerberus, der; -, -se cähännäm qapí-
säk nöqtä. sínda qarovul duran it.
zensieren vt 1. pol. senzuradan ke- zerbomben vt bombalamaq.
çirmäk (Süd. : sansor etmäk); 2. (Schu- zerbombt adj. bombalaníb daõílmíå.
le) qiymätländirmäk, not vermäk. zerbrechen vt síndírmaq, qírmaq,
Zensor, der; -s, -en senzor (Süd. : san- parça-parça elämäk; vi sínmaq; sich
sorçu, sansor edän). (D) den Kopf ~ bir åey üstündä baåíní
Zensur, die; -, -en 1. senzura, sansor; síndírmaq, çox fikirläåmäk; zerbrochen
2. (Schulzensur) qiymät, not; gute ~en qírílmíå, sínmíå, parça-parça olmuå.
haben qiymätläri yaxåí olmaq. zerbrechlich adj. kövräk, tezsínan;
Zentimeter, der od. das; -s, - santimetr. Vorsicht, ~! Ehtiyat! tezsínan äåyadír!
Zentimetermaß, das; -es, -e metr öl- zerbröckeln vt doõramaq, ovmaq; vi
zerdrücken 854 zerren
------------------------------------------------------------------------------------------------
doõranmaq, ovulmaq. zerlaufen vi ärimäk.
zerdrücken vt äzmäk; tapdalamaq; zerlegen vt 1. (Geflügel usw.) parça-
basíb äzmäk, äziådirmäk. laríní ayírmaq, parçalara ayírmaq; 2.
zerdrückt adj. äzik, basíq, äzik-üzük, (Möbel, Maschine) sökmäk.
äzilmiå, yatqín. Zerlegung, die; - ayírma; sökmä.
zerebral adj. beyin, beyinä aid. zerlumpt adj.cíndír, yírtíq, yírtíq-pírtíq.
Zeremonie, die; -, -n märasim. zermahlen vt äzib toz halína salmaq,
zeremoniell adj. räsmi, täntänäli. dartmaq, däyirmanda dartmaq, üyüt-
Zeremoniell, das; -s, -e täårifat, täntä- mäk, döymäk; imriklämäk, äzmäk, ov-
nä. maq.
zerfahren adj. fig. fikri daõíníq, dalõín. zermalmen vt äzmäk.
Zerfahrenheit, die; - dalõíníqlíq, ardí- zermartern vt sich (D) den Kopf ~ bir
cílsízlíq. åey üstündä baåíní síndírmaq, çox fi-
Zerfall, der; -es daõílma, süqut, mähv kirläåmäk, özünü yormaq.
olma. zermürben vt äldän salmaq, üzmäk.
zerfallen vi daõílmaq; parçalanmaq, zermürbend adj. üzücü; äzici, yorucu.
süqut etmäk, mähv olmaq, çökmäk. Zermürbungskrieg, der; -(e)s, -e üzücü
Zerfallerscheinung, die; -, -en daõíl- müharibä (savaå), yorucu müharibä.
ma älamäti, süqut etmä niåanäsi, inhi- zernagen vt gämirmäk; deåik-deåik et-
lal niåanäsi, mähv olma älamäti. mäk.
zerfetzen vt tikä-tikä etmäk, yírtíb da- Zero, die; -, -s (Null) sífír.
õítmaq. zerpflücken vt 1. qoparmaq, qírmaq,
zerfleischen vt tikä-tikä etmäk, yírt- yarpaqlaríní yolmaq; 2. fig. (e-e Rede
maq, didmäk, didälämäk; fig. einander usw.) tänqid üçün däqiq tählil etmäk;
~ bir-birinä äzab vermäk, bir-birini did- bärk tänqid etmäk.
mäk; in Stücke ~ yírtíb tikä-tikä etmäk. zerplatzen vi partlamaq (vor D/-dän),
zerfließen vi yayílmaq; axmaq; in Trä- daõílmaq, cadar olmaq.
nen ~ gözyaåí tökmäk. zerquetschen vt äzmäk; yastíla(t)maq,
zerfressen vt yemäk, korlamaq; von döyäclämäk, qíncírtmaq, äziådirmäk.
Rost ~es Eisen pas yemiå dämir. zerquetscht adj. äzik, äzik-üzük, äzil-
zerfurcht adj. qívrílmíå, buruåuq. miå;~ werden äzilmäk, äzilib-büzülmäk.
zergehen vi ärimäk, äriyib getmäk. Zerrbild, das; -(e)s, -er karikatura,
zergliedern vt 1. hissälärä ayírmaq, karikator, tährif olunmuå åäkil.
hissälärä bölmäk, täsnif etmäk; 2. fig. zerreden vt (ein Thema usw.) mätläbi
analiz etmäk, tählil etmäk. uzadíb maraqdan salmaq, söhbäti
zerhacken vt yarmaq, doõramaq. baåqa sämtä yönältmäk.
zerkauen vt çeynämäk. zerreiben vt sürtüb äzmäk, üyütmäk.
zerkleinern vt xírdalamaq; parçala- zerreißen vt círmaq, yírtmaq, budala-
maq, doõramaq, ovmaq. maq; qírmaq, daõítmaq, qoparmaq; vi
zerkleinert adj. ovulmuå; s. zerstückelt. círílmaq, yírtílmaq, qírílmaq; j-n in der
zerknautschen vt büzüådürmäk. Luft ~ können bir käsdän bärk acíqlí
zerknirscht adj. peåman. olmaq; zerrissen círíq, yírtíq, qíríq.
Zerknirschung, die; - peåman(çí)líq. Zerreißprobe, die; -, -n techn. dava-
zerknittern vt büzüådürmäk. míní yoxlama; fig. e-r ~ ausgesetzt sein
zerknüllen vt büzüådürmäk. çätin sínaqdan keçmäk.
zerkratzen vt círmaqlamaq, círmaq- zerren vt dartmaq, zorla çäkmäk, sü-
círmaq etmäk. rümäk; med. sich e-n Muskel ~ äzäläsi
zerlassen vt äritmäk. zädälänmäk; einander hin und her ~
zerrinnen 855 Zerstreuung
------------------------------------------------------------------------------------------------
dartíåmaq, gezerrt werden dartílmaq. çalamaq, bölmäk.
zerrinnen vi äriyib getmäk, yox ol- zersplittern vt parça-parça etmäk,
maq, gözdän itmäk. parçalamaq; daõítmaq, qollara ayír-
zerrissen s. zerreißen. maq; vi yarílmaq, parça-parça olmaq,
Zerrissenheit, die; - fig. parçalanma, daõím-daõím olmaq, para-para olmaq.
pärakändälik, haçalanma; ruhi päri- Zersplitterung, die; -, -en parçalama,
åanlíq. daõílma, daõíntí; fig. säpilmä.
Zerrspiegel, der: -s, - qiyafäni däyiå- zersprengen vt partlatmaq; fig. säpä-
dirän ayna. lämäk, daõítmaq.
Zerrung, die; -, -en med. äzälä yara- Zersprengung, die; -, -en partlatma;
lanmasí, äzälä aõrísí. daõítma; (Glas) çatlaq.
zerrütten vt laxlatmaq, yerindän oy- zerspringen vi çatlamaq, partlamaq,
natmaq; näzmini pozmaq; silkälämäk. parça-parça edilmäk.
zerrüttet adj. pozulmuå, daõílmíå. zerstampfen vt 1. hävängdästädä döy-
Zerrüttung, die; -, -en pozõunluq; xa- mäk; 2. äzmäk.
rab olma; viranälik, bärbadlíq, sarsíntí. zerstäuben vt tozlandírmaq; çilämäk.
zersägen vt miåarlamaq, miåarla Zerstäuber, der; -s, - säpici, pulveriza-
käsib parçalamaq. tor.
zerschellen vi sínmaq, bölünmäk; par- zerstechen vt 1. dälik-dälik etmäk;
çalanmaq. 2. (Ungeziefer) sancmaq, yemäk.
zerschlagen vt síndírmaq; fig. yox et- zerstören vt daõítmaq, mähv etmäk,
mäk, daõítmaq, darmadağın (mähv) pozmaq, bärbad etmäk (qoymaq), dar-
etmäk, iflic etmäk; adj. yorõun-arõín; badaõín (darmadaõín) etmäk.
síníq-salxaq; vr sich ~ baå tutmamaq, zerstörend adj. daõídící, sarsídící.
puça çíxmaq; unsere Reisepläne haben Zerstörer, der; -s, - 1. daõídan, xarab
sich ~ bizim säfär planímíz puça çíxdí. edän, daõídící; 2. mar. qírící gämi.
Zerschlagung, die; -, -en mähv etmä, zerstörerisch adj. daõídící; F evyíxan.
daõílma, süqut, iflic. Zerstörung, die; -, -en 1. daõíntí, xa-
zerschleißen vt köhnältmäk, äldän raba qoyma, daõídílma, bärbadlíq; 2.
salmaq; zerschlissen sein köhnälmäk, uçur(ul)ma.
äldän düåmäk, daõílmaq; yírtílmaq. Zerstörungskraft, die; -, -¨e daõídící
zerschmelzen vi ärimäk, äriyib get- qüvvä.
mäk. Zerstörungswut, die; - daõítma hirsi,
zerschmettern vt darma-daõín etmäk, vandalizm.
xíncím-xíncím etmäk, tar-mar etmäk, zerstoßen vt hävängdästädä döy-
daõítmaq, param-parça etmäk. mäk, tozlamaq; adj. tozlanmíå.
zerschneiden vt käsmäk; doõramaq; Zerstreuen vt 1. säp(älä)mäk, daõít-
zerschnitten adj. käsik, käsik-käsik. maq; 2. (unterhalten) mäåõul etmäk; vr
zerschunden adj. yaralí, çapíq-çapíq. sich ~ pärän-pärän olmaq, yayílmaq.
zersetzen vt 1. Chem. aåíndírmaq, ärit- zerstreut adj. 1. daõídílmíå; daõíníq; 2.
mäk; 2. fig. daõítmaq, pozmaq; vr sich fig. fikri daõíníq, dalõín, unutqan, hafi-
~ aåínmaq, ärimäk, åäklini däyiåmäk, zäsiz; adv. adda-budda; ~ werden daõí-
äprimäk; durch Säure zersetzt werden dílmaq.
turåudan (asiddän) aåínmaq. Zerstreutheit, die; - 1. daõíníqlíq; 2.
zersetzend adj. aåíndírící; pozucu. huåsuzluq, diqqätsizlik, unutqanlíq, ha-
Zersetzung, die; -, -en 1.aåíndírma, äp- fizäsizlik.
ri(å)mä; 2. fig. pozulma, parçalanma. Zerstreuung, die; -, -en 1. daõílma, sä-
zerspalten vt yarmaq, ayírmaq; par- pilmä; 2. fig. äyläncä.
zerstritten 856 Zicke
------------------------------------------------------------------------------------------------
zerstritten adj. küsülü, aralarí pis. lämäk, säfeh daníåmaq; j-m et. am ~
zerstückeln vt parça-parça etmäk, his- flicken bir käsi haqsíz yerä mäzämmät
sälärä bölmäk, tikä-tikä etmäk; síndír- etmäk, bir käsä yersiz irad tutmaq, bir
maq; budamaq, xírdím-xírdím etmäk, käsä aõíl vermäyä qalxmaq; altes ~ cír-
xíncím-xímcím etmäk, para-para et- cíndír; das ~ haben/ besitzen zu ... D bir
mäk, paralamaq. åeyä qabiliyyäti olmaq; sich (für j-n/et.)
zerstückelt adj. parçalanmíå, cilik-cilik, ins ~ legen bir käsä kömäk etmäk üçün
doõranmíå; didik-didik edilmiå. çalíåmaq.
Zerstückelung, die; -, -en parçala(n)- Zeuge, der; -n, -n åahid; iştirakçı; ~
ma, para-para olma. sein åahid olmaq.
zerteilen vt bölmäk,hissälärä ayírmaq; zeugen¹ vt dünyaya gätirmäk, yarat-
dilimlämäk, doõramaq, xíncím-xíncím maq; fig. äkmäk.
etmäk, tikä-tikä etmäk; vr sich ~ bö- zeugen² vt åahidlik etmäk; (für A/ bir
lünmäk, ayrílmaq (in A/-ä). käsin lehinä; gegen A/ bir käsin äleyhi-
zerteilt adj. s. zerstückelt. nä); ifadä vermäk.
Zertifikat, das; -(e)s, -e väsiqä, serti- Zeugenaussage, die; -, -n åahid ifadä-
fikat. si.
zertrampeln vt ayaqlamaq, ayaqla- Zeugeneid, der; -(e)s, -e åahid andí.
yíb äzmäk, tapdalamaq. Zeugenverhör, das; -(e)s, -e åahidlärin
zertrennen vt ayírmaq; sökmäk; yar- dindirilmäsi.
maq. Zeugenvernehmung, die; -, -en s. Zeu-
zertreten vt ayaqlayíb äzmäk, tapda- genverhör.
lamaq, äzmäk. Zeughaus, das; -es, -¨er cäbbäxana.
zertrümmern vt daõítmaq, xaraba Zeugin, die; -, -nen åahid (qadín).
qoymaq, viran etmäk, darbadaõín et- Zeugnis, das; -ses, -se 1. åähadätna-
mäk, darmadaõín etmäk. mä, väsiqä; 2. (Abschlusszeugnis) attes-
Zertrümmerung, die; -, -en yíx(íl)ma, tat; fig. åahidlik, åahidlik ifadäsi; fal-
daõílma, daõítma. sches ~ yalan yerä åähadät vermä.
zerwühlen vt 1. qaríåíqlíq salmaq, Zeugnisverweigerungsrecht, das; -(e)s,
alt-üst etmäk; 2. (Haare) daõítmaq. -e jur. åahidin ifadä vermäkdän imti-
Zerwürfnis, das; -ses; -se küsmä, in- na etmäsi hüququ.
cimä, ixtilaf, nifaq, ayrílíq. Zeugung, die; -, -en mayalanma, döl-
zerzausen vt 1. daõítmaq, darmada- länmä.
õín etmäk; 2. (Haare) daõítmaq. Zeugungsakt, der; -(e)s, -e cütläåmä;
zerzaust adj. 1. darmadaõín, qarma- cinsi älaqä.
qaríåíq; daõílmíå; 2. (Haare) daõíníq. zeugungsfähig adj. döllänmä (cinsi
Zession, die; -, -en jur. mülkiyyätä ke- älaqä) gücünä sahib.
çirmä (çevirmä), tämlik, güzäåt. Zeugungskraft, die; - cinsi älaqä gü-
Zeter, das; : ~ und Mordio schreien cü.
haray, qíåqír-baõír, färyad. Zeugungsorgan, das; -(e)s, -e döllän-
zetern vi 1. färyad etmäk, qíåqír-baõír mä orqaní.
salmaq; 2. (schimpfen) söymäk, yaman zeugungsunfähig adj. cinsi älaqäsi
demäk. zäif, gücsüz; dölsüz; axta, ärämik.
Zettel, der; -s, - väräq, väräqä; fiå. z.Hd. = zu Händen -in älinä çatsín.
Zettelkasten, der; -s, -¨ fiå qutusu. Zicke, die; -, -n 1. keçi; 2. fig. pis si-
Zeug, das; -(e)s 1. åey-åüy, åey; 2. fätli arvad, qaåqabaqlí qadín; 3. F ~n
(Stoff) veralt. parça; 3. (Unsinn) cäfän- machen ängäl çíxarmaq, oyun çíxar-
giyat, boå söz; dummes ~ reden cäfäng- maq.
zickig 857 Ziellosigkeit
------------------------------------------------------------------------------------------------
zickig adj. (Frau, Mädchen) åíltaq, tärs. tutuådurmaq; zur Verantwortung ~ mäs-
Zicklein, das; -s, - çäpiå. uliyyätä cälb etmäk; vi 1. getmäk, härä-
Zickzack, der; -(e)s, -e äyri-üyrü xätt; kät etmäk; 2. (Ofen) çäkmäk; 3.(Schach)
im ~ laufen äyri-üyrü qaçmaq, buruq- yol açmaq, getmäk; 4. (Tee) däm al-
buruq qaçmaq. maq, däm çäkmäk; 5. (wirken) täsir
Ziege, die; -, -n 1. keçi; 2. fig. pis si- etmäk; es zieht hier bura yel çäkir; F
fätli arvad, qaåqabaqlí qadín. e-n ~ lassen osturmaq, yel buraxmaq;
Ziegel, der; -s, - 1. kärpic; 2. (Dachzie- am gleichen Strang ~ eyni mäqsädä
gel) kirämit. can atmaq; vr sich ~ süründürülmäk,
Ziegelbrenner, der; -s, - kärpicçi. uzadílmaq, sich in die Länge ~ uzan-
Ziegelbrennerei, die; -, -en kärpic kü- maq, sürünmäk; die Verhandlung zieht
räsi, kärpic zavodu. sich aber lange hin daníåíqlar çox uza-
Ziegeldach, das; -(e)s, -¨er kirämitli nír (çäkir); sich aus der Affäre ~ çätin
dam, kirämitlä örtülmüå dam. väziyyätdän yaxa qurtarmaq; sich e-n
Ziegelei, die; -, -en s. Ziegelbrennerei; Zahn ~ lassen diåini çäkdirmäk.
kärpicçilik. Ziehen, das; -s çäkmä, dartí; çäkdir-
Ziegelofen, der; -s, -¨ kärpic küräsi mä.
(sobasí). Ziehharmonika, die; -, -s u. -ken qar-
ziegelrot adj. qírmízímtíl, kärpici räng. mon.
Ziegelstein, der; -(e)s, -e kärpic. Ziehung, die; -, -en (Lotto usw.) püåk-
Ziegenbart, der; -(e)s, -¨e keçi saqqalí. atma.
Ziegenbock, der; -(e)s, -¨e erkäk keçi, Ziel, das; -(e)s, -e 1. mäqsäd, amac,
täkä, erkäc, díbbír. kam, märam; mätläb; fikir; 2. (Sport) fi-
Ziegenfell, das; -(e)s, -e keçi därisi. niå; 3. (Zielscheibe) hädäf, niåan; sich
Ziegenherde, die; -, -n keçi sürüsü. ein ~ setzen qaråísína (qaråíya) mäqsäd
Ziegenhirt, der; -en, -en keçi çobaní. (hädäf) qoymaq; sein ~ erreichen mäq-
Ziegenkäse, der; -s, - keçi pendiri. sädinä çatmaq, kamína çatmaq, mära-
Ziegenleder, das; -s, - keçi därisi. mína çatmaq; ins ~ treffen hädäfä vur-
Ziegenmilch, die; - keçi südü. maq; sich zum ~ gesetzt haben et. zu tun
Ziegenpeter, der; -s, - med. parotit, näyisä etmäyi qaråísína mäqsäd qoy-
xänazir. maq; das Ziel erreichen mätläbä çat-
zieh s. ziehen. maq, murada yetiåmäk; das ~ verfehlen
Ziehbrunnen, der; -s, - quyu, manca- çaåmaq; ~e amal pl. .
naõlí quyu. zielbewusst adj. mäqsädyönlü, yo-
ziehen vt 1. çäkmäk, dartmaq; ein lundan azmayan, hädäfini taníyan.
Los ~ püåk çäkmäk; 2. (schleppen) sü- zielen vi 1. niåanlamaq, niåan almaq
rüyüb çäkmäk, sürümäk; 3. (herauszie- (auf A/näyäsä); 2. (ein Ziel verfolgen)
hen) çäkib çíxartmaq; 4. (Blumen) bö- can atmaq; 3. (auf A abzielen) näyäsä
yütmä, yetiådirmä; 5. math. die Wurzel iåarä etmäk.
aus D ~ -in kökünü almaq; die Aufmerk- Zielfernrohr, das; -(e)s, -e optik ni-
samkeit auf sich ~ diqqäti özünä cälb åangah, silahín üstündä yerläåmiå dä-
etmäk; j-n auf s-e Seite ~ bir käsi öz tä- qiq niåangah durbini.
räfinä çäkmäk; et. ins Lächerliche ~ bir zielgerichtet adj. mäqsädyönlü, mäq-
åeyi gülünc åäkildä täsvir etmäk; ein sädäuyõun, istiqamätli.
Gesicht ~ qaå-qabaõíní tökmäk; die Ziellinie, die; -, -n (Sport) finiå xätti.
Wäsche zum Trocknen in die Länge ~ pal- ziellos adj. mäqsädsiz, hädäfsiz, plan-
tarlarí särmäk; Folgerungen ~ näticä al- síz.
maq; e-n Vergleich ~ müqayisä etmäk, Ziellosigkeit, die; - mäqsädsizlik, hä-
Zielpunkt 858 Zimt
------------------------------------------------------------------------------------------------
däfsizlik, plansízlíq. qutusu.
Zielpunkt, der; -(e)s, -e hädäf, niåan. Zigarettenspitze, die; -, -n müåtük.
Zielscheibe, die; -, -n hädäf, niåan. fig. Zigarillo, der; -s, -s kiçik siqar, incä
zur ~ werden -ä märuz qalmaq. siqar.
Zielsetzung, die; -, -en istiqamät; mäq- Zigarre, die; -, -n siqar.
sädyönlü; qayä. Zigarrenkiste, die; -, -n papiros qutu-
zielsicher adj. s. zielbewusst. su.
ziestrebig adj. s. zielbewusst. Zigarettenstummel, der; -s, - s. Ziga-
ziemen vi u. vr sich ~ yaraåmaq, layiq rettenkippe.
olmaq. Zigeuner, der; -s, - qaraçí.
ziemlich adj. xeyli, çox; mit ~er Sicher- Zigeunerin, die; -, -nen qaraçí (qadín).
heit çox yäqin; adv. nisbätän; es ist in Zigeunermusik, die; - qaraçí musiqisi.
der letzten Woche ~ warm geworden son Zikade, die; -, -n zo. círcírama.
häftädä hava nisbätän istiläåib; ~ bitter Zimmer, das; -s, - otaq, oda; veralt.
(scharf) acıtähär; ~ groß böyükraq. hücrä; ~ zu vermieten otaq kirayä verilir.
Zier, die; - bäzäk. Zimmerantenne, die; -, -n otaq anteni.
Zierde, die; -, -n 1. bäzäk; 2. fig. gö- Zimmerdecke, die; -, -n tavan, säqf,
zällik. baõdatí.
zieren vt 1. bäzämäk; 2. fig. gözäl- Zimmereinrichtung, die; -, -en mebel.
ländirmäk; vr sich ~ özünü naza qoy- Zimmerhandwerk, das; -(e)s dülgärlik,
maq, qír vermäk, qírcanmaq, nazlan- näccarlíq.
maq, cilvälänmäk, çäm-xäm etmäk, Zimmerkellner, der; -s, - hoteldä otaq-
ädabazlíq etmäk, äzilib-büzülmäk. lara baxan qarson.
Ziererei, die; - naz, naz-qämzä, qínc, Zimmermädchen, das; -s, - qulluqçu
çäm-xäm, iåvä; süzgün baxma. qíz, ev qulluqçusu.
Zierfisch, der; -(e)s, -e bäzäk balíõí. Zimmermann, der; -(e)s, -leute dülgär,
Ziergarten, der; -s, -¨ çiçäkli baõ. näccar.
zierlich adj. incä, zärif, qäåäng, nazlí. zimmern vt dülgärlik etmäk, näccar-
Zierlichkeit, die; - incälik, qäåänglik. líq etmäk.
Zierpflanze, die; -, -n bäzäk bitkisi. Zimmerpflanze, die; -, -n otaqda sax-
Zierrat, der; -(e)s zinät, bäzäk-düzäk, laníla bilän bitki, otaq bitkisi.
yaraåíq; dekor. Zimmerschlüssel, der; -s, - otaq aça-
Ziffer, die; -, -n 1. räqäm. ädäd; 2. rí.
maddä, paraqraf. Zimmersuche, die; - yer axtarma, otaq
Zifferblatt, das; -(e)s, -¨er siferblat, axtarma.
saat üzärindä olan lövhäcik. Zimmervermieter, der; -s, - otaq kira-
zig adj. F bir sürü. yä (kirä) verän.
Zigarette, die; -, -n siqaret, cíõara; Zimmervermieterin, die; -, -nen otaq
papiros; ~ rauchen siqaret çäkmäk, pa- kirayä verän (qadín).
piros çäkmäk. Zimmervermittlung, die; -, -en otaq
Zigarettenautomat, der; -en, -en siqa- tapma servisi.
ret verän (satan) avtomat. zimperlich adj. ifrat däräcädä hässas;
Zigarettenetui, das; -s, -s papirosqabí. ädabaz; tez qorxan;sei nicht so ~ bu qä-
Zigarettenkippe, die; -, -n papiros kö- där äda vermä, bu qädär hässas olma.
tüyü. Zimperlichkeit, die; - ädabazlíq.
Zigarettenpapier, das; -(e)s papiros Zimt, der; -(e)s 1. darçín; 2. fig. boå
kaõízí, cíõara kaõízí. söz, boå åey; F dieser ganze ~ stört
Zigarettenschachtel, die; -, -n papiros mich nicht bu boå sözlär mäni narahat
zimtfarbig 859 zittern
------------------------------------------------------------------------------------------------
etmir. zirkeln vi 1. pärgarla ölçmäk; 2. döv-
zimtfarbig adj. qähväyi, xurmai, mi- rä vurmaq, dolanmaq; der Vogel zirkel-
xäyi. te um dem Baum quå aõacín dövräsinä
Zink, das; -(e)s sink. fírlandí.
Zinke, die; -, -n diå; die ~ des Kammes zirkular adj. 1. dairävi, dairäåäkilli;
daraõín diåi. 2. täkrar qayídan, tädavüldä olan.
zinken vt (Spielkarten usw.) älamät zirkulär adj. s. zirkular.
qoymaq, niåan qoymaq. Zirkulation, die; -, -en dövretmä, döv-
Zinken, der; -s, - 1. s. Zinke; 2. F bö- riyyä, tädavül.
yük burun, ätli burun. zirkulieren vi dövr etmäk, tädavüldä
Zinker, der; -s, - 1. (Spielkarten) sax- olmaq, tädavül etmäk; das Blut zirku-
takar, saxtakar oyunçu; 2. F (Spion) ca- liert im Körper qan bädändä dövr edir.
sus. Zirkus, der; -, -se 1. sirk; 2. fig. çax-
Zinn, das; -(e)s qalay. naåma, qaríåíqlíq, härc-märclik.
Zinne, die; -, -n (auf e-r Mauer) çíxín- Zirkuszelt, das; -(e)s, -e sirk çadírí.
tí. zirpen vi círíldamaq.
Zinngeschirr, das; -(e)s qalaydan dü- zischeln vi píçíldamaq; píçíldaåmaq.
zälmiå qab-qacaq (qab-qaåíq). zischen vi 1. (Fett usw.) cízíldamaq;
Zinngießer, der; -s, - qalayçí. das Bügeleisen zischt auf dem feuchtem
zinnhaltig adj. qalaylí. Stoff ütü yaå parça üstündä cízíldayír;
Zinnober, der; -s 1. kinovar, qírmízí 2. (Schlange) fíåíldamaq.
mineral, civä sulfuru; 2. nur sg. qírmízí ziselieren vt häkk etmäk, qälämlä oy-
räng; 3. fig. F zir-zibil, cír-cíndír; 4. maq, naxíå açmaq; zärb etmäk.
(Blödsinn) cäfängiyat; boå åey; rede Zisterne, die; -, -n su anbarí, yaõíå su-
doch keinen ~ cäfängiyat demä. yu yíõílan quyu.
Zins, der; -es, -en 1.faiz, bährä; säläm Zitadelle, die; -, -n qala, istehkam;
pl.; 5% ~en bringen yüzdä beå faiz qäsr.
gätirmäk; ohne ~en faizsiz, bähräsiz; 2. Zitat, das; -(e)s, -e sitat.
(Miete) mänzil kirayäsi, kirayä pulu. Zither, die; -, -n mus. qanuna bän-
zinsbringend adj. faiz gätirän. zär musiqi aläti.
Zinseszins, der; -es, -en faizin faiz ver- zitieren vt sitat gätirmäk, misal gätir-
mäsi. mäk.
zinsfrei adj. faizsiz. Zitronat, das; -(e)s åäkärlänmiå lumu
Zinsfuß, der; - es, -¨e faiz däräcäsi. qabíõí.
zinslos adj. faizsiz. Zitrone, die; -, -n limon, lumu.
Zinspolitik, die; - faiz siyasäti. Zitronensaft, der; -(e)s lumu suyu,
Zinssatz, der; -(e)s, -¨e s. Zinsfuß. limon suyu.
Zionismus, der; - Sionizm. Zitronensäure, die; - limon turåusu
Zionist, der; -en, -en Sionist. (Süd. : limon asidi).
zionistisch adj. sionist. Zitronenschale, die; -, -n limon qabíõí,
Zipfel, der; -s, - uc, qíraq. lumu qabíõí.
zipfelig adj. sivri uclu. Zitrusfrucht, die; -, -¨e narínc; narínca
Zipfelmütze, die; -, -n qotazlí papaq. bänzär meyvälär, sitrus meyväläri pl.
zirka adv. täqribän, täxminän, aåa- zitterig adj. titräyän, äsän, titräk, lär-
õí-yuxarí. zan, oynaq; fig. kövräk; ~e Schrift titräk
Zirkel, der; -s, - 1. pärgar; 2. (Kreis) yazí, titrä-yän äl ilä yazílmíå.
dairä; 3. fig. yíõíncaq, toplantí; därnäk. zittern vi titrämäk, oynaqlamaq; din-
Zirkelkasten, der; -s, -¨ pärgar qutusu. gildämäk; äsim-äsim äsmäk (vor D/
Zittern 860 zollpflichtig
------------------------------------------------------------------------------------------------
-dän); vor j-m ~ bir käsdän qorxmaq; yavaå häräkät etmäk, sallana-sallana
vor Kälte ~ soyuqdan äsmäk, äsim- getmäk.
äsim äsmäk (titrämäk). Zofe, die; -, -n ev qulluqçusu.
Zittern, das; -s titrämä, äsmä, lärzä. zog s. ziehen.
zitternd adj. titräyän, titräk. zögerlich adj.qätiyyätsiz; ehtiyatlí; adv.
zittrig adj. s. zitterig. yavaå tärpänmä; çäkinä-çäkinä.
Zitze, die; -, -n (bei weiblichen Säuge- zögern vi täräddüd etmäk, längi(t)-
tieren) yelin, ämcäk. mäk, yubatmaq, gecikmäk, amma-am-
zivil adj. 1. mülki, sivil, qeyri-härbi; 2. ma etmäk, duruxmaq; ehtiyatlanmaq.
fig. mülayim; mädäni; orta, münasib, zögernd adj. s. zögerlich.
älveriåli, särfäli; ~e Preise münasib qiy- Zögling, der; -s, -e internatda tärbiyä
mätlär, särfäli qiymätlär. olmuå (böyümüå) cavan.
Zivil, das; -s, - mülki åäxs; mülki pal- Zölibat, der u. das; -(e)s rel. evlänmä
tar, qeyri-härbi; in ~ gehen, ~ tragen qadaõasí, subaylíq.
mülki paltar geymäk. Zoll, der; -(e)s veralt. (Maß) inç, 2,54
Zivilbevölkerung, die; -, -en mülki äha- santimeträ bärabär ölçü vahidi.
li, dinc ähali. Zoll², der; -es, -¨e 1. nur sg. (Behörde)
Zivilcourage, die; - vätändaålíq qey- gömrük; 2. (Abgabe) gömrük haqqí,
räti, mädäni cäsarät. gömrük pulu, rüsum; 3. bac, xärac; ~
Zivildienst, der; -(e)s mülki xidmät, bezahlen gömrük haqqí vermäk; ~ er-
qeyri-härbi xidmät. heben gömrük haqqí qoymaq (auf A/-ä).
Zivildienstleistende, der; -n, -n mülki Zollabfertigung, die; -, -en gömrük
xidmätdä olan. yoxlama iåläri, gömrük näzaräti.
Zivilflughafen, der; -s, -¨ mülki täy- Zollabkommen, das; -s, - gömrük haq-
yarä meydaní. da saziå, gömrük saziåi.
Zivilgesetzbuch, das; -(e)s, -¨er mülki Zollamt, das; -(e)s, -¨er gömrükxana,
mäcällä (Süd. : mädäni qanun). gömrük idaräsi.
Zivilisation, die; -, -en mädäniyyät. Zollbeamte(r), der; -n, -n gömrük mä-
zivilisieren vt mädäniläådirmäk, mä- muru, gömrükxana iåçisi.
däni etmäk. zollen vt (Respekt, Aufmerksamkeit) et-
zivilisiert adj. mädäni, mädäniyyätli. mäk, göstärmäk; j-m Respekt ~ bir kä-
Zivilist, der; -en, -en mülki åäxs. sä hörmät etmäk; Beifall ~ alqíålamaq.
Zivilklage, die; -, -n jur. mülki iddia. Zollerklärung, die; -, -en gömrük bä-
Zivilkleidung, die; -, -en mülki geyim. yannamäsi (deklarasiyasí).
Zivilperson, die; -, -en mülki åäxs. zollfrei adj. gömrükdän azad, göm-
Zivilprozess, der; -es, -e mülki mäh- rüksüz, rüsumsuz, gömrük vergisindän
kämä iåi. azad.
Zivilprozessordnung, die; -, -en mülki Zollgebiet, das; -(e)s, -e gömrük yox-
mähkämä qanunlarín nizamnamäsi. lama ärazisi, gömrük zonasí.
Zivilrecht, das; -(e)s mülki hüquq. Zollgebühren die/pl. gömrük haqqí.
Zivilschutz, der; -es mülki ähalidän hi- Zollgesetz, das; -es, -e gömrük haqqín-
mayä; mülki müdafiä. da qanun (nizamnamä).
Zivilverteidigung, die; - mülki müda- Zollkontrolle, die; -, -n gömrük näza-
fiä. räti, gömrük kontrolu, gömrük yoxla-
Zobel, der; -s, - zo. samur. masí.
Zobelpelz, der; -es, -e samur xäzi. Zöllner, der; -s, - gömrük mämuru,
zocken vi qumar oynamaq. gömrükçü.
zockeln vt F yavaå-yavaå getmäk, zollpflichtig adj. gömrük vergisi olan,
Zollstock 861 zubekommen
------------------------------------------------------------------------------------------------
rüsumlu. Zweck -mäyä, -mäk üçün; -ilä; ~m
Zollstock, der; -(e)s, -¨e metr. Scherz zarafat üçün; et. ~m Trinken
Zolltarif, der; -s, -e gömrük cädväli, içmäk üçün; et. ~m Essen yemäk üçün,
gömrük siyahísí. yemäyä bir åey; Reis zum Fisch essen
Zollunion, die; -, -en gömrük ittifaqí, balíõí düyü ilä yemäk.~ mir mänä täräf,
gömrük birliyi. mänä sarí; ~ sich rufen yanína çaõír-
Zollverein, der; -(e)s, -e s. Zollunion. maq; ~ Fuß piyada; ~ Pferd(e) atla; ~
Zone, die; -, -n sahä, zona, bölgä, zo- Wasser und ~ Lande suda vä quruda; ~
laq. später Stunde gec vaxtda; ~ meinem
Zoo, der; -s, -s heyvanat parkí, zoo- Geburtstag anadan olan günümä,
park, heyvan(lar) baxçasí, heyvanxa- doõum günümä; ~ dritt üçlükdä; das
na. Spiel wurde 2 ~ 1 entschieden oyun iki
Zoologe, der; -n, -n zooloq, zoologiya birä qurtardí; zum ersten Male ilk däfä,
mütäxässisi. birinci däfä; zum Teil qismän; ~
Zoologie, die; - zoologiya, zooloji. Buttermilch werden ayran olmaq; ~
zoologisch adj. zooloji; Zoologischer Hunderten yüzlärlä, yüz-yüz; j-n zum
Garten heyvanat baõí. Direktor ernennen bir käsi müdürluõa
Zopf, der; -(e)s, -¨e 1. hörük; 2. fig. F täyin etmäk; j-n zum Vorbild nehmen bir
ein alter ~ keçmiåin qalíõí, köhnälmiå käsi özünä örnäk (nümunä) götürmäk.
qayda. zu² adv. çox, häddän artíq, olduqca;
Zorn, der; -(e)s qäzäb, hirs, acíq, hid- ~ weit gehen häddini aåmaq; ~ sehr
dät, öfkä, büõz, hikkä; e-n ~ auf j-n häd(din)dän artíq; ~ groß çox böyük; ~
haben bir käsdän acíqlí olmaq; in ~ ge- wenig çox az; Tür ~! qapíní ört!, qapíní
raten qäzäblänmäk, hirslänmäk, hid- baõla!; Mund ~! aõzíní baõla!; die
dätä gälmäk, hiddätlänmäk. Läden haben Sonntags ~ dükanlar bazar
Zornausbruch, der; -(e)s, -¨e özündän- günläri baõldílar; ab und ~ härdänbir,
çíxma, qäflätän hirslänmä, öfkälänmä, bäzän, aradabir, arabir, härdän; mach
qäzäblänmä. ~! tez ol! nur ~! davam etdir!.
zornbebend adj. hirsli, acíqlí. zu³ : zu Inf. -mäyä, -mäk üçün, -mäsi
zornentbrannt adj. s. zornbebend. üçün, -mäli; Zimmer ~ vermieten otaq
zornig adj. qäzäbli, hirsli, äsrimiå; adv. kirayä etmäk üçün; dort gibt es viel ~
qäzäblä, hiddätlä. sehen orada görmäyä çox åey var; was
zornschnaubend adj. hirsli, qäzäbli. ist noch ~ tun? görülmäyä daha nä iå
Zote, die; -, -n ädäbsiz zarafat, utan- var?.
mazlíq, ağzıyavalıq, hädyan; ~n reißen zuallererst adv. här åeydän ävväl, än
ağzıyavalıq etmäk, ädäbsiz sözlär da- baåda; F äldäbir.
níåmaq, hädyan (häzyan) daníåmaq. zuallerletzt adv. lap axírda, än sonda.
Zottel, die; -, -n pírtlaåíq, pírtdaåíq; zuallermeist adv. çox vaxt, äsasän,
sich die ~n aus dem Gesicht streichen än çox.
pírtlaåíq saçlarí üzündän känar etmäk. zubauen vt bina tikmäk, tikib älavä et-
zottelig adj. uzun vä pírtlaåíq. mäk.
zotteln vi aõír-aõír yerimäk. Zubehör, das u. der; -(e)s 1. lävazi-
z.T. = zum Teil qismän, bir qädär. mat; mit allem ~ bütün lävazimatla,
zu¹ präp. D Richtung -ä doõru, -ä tä- bütün parçalarí ilä; 2. techn. armatur,
räf, -ä sarí; Zeit, Ort -da, -dä; yanína, avadanlíq.
yaxínína; ~ Anfang baålanõícda, ävväl- Zubehörteil, das; -(e)s, -e hissä, parça.
dä; ~ Hause evdä; ich komme ~ dir yaní- zubeißen vt qapmaq; diålämäk.
na gäliräm, sänä sarí gäliräm; Anlass, zubekommen vt 1. (Koffer usw.) baõ-
Zuber 862 Zuckerrohr
------------------------------------------------------------------------------------------------
lamaq; fig. et. ~ baõlaya bilmäk; 2. lama, tänbeh, cäza.
üstälik olaraq almaq. Züchtigungsrecht, das; -(e)s, -e jur.
Zuber, der; -s, - çälläk, çän. tänbeh haqqí, cäza vermä hüququ.
zubereiten vt hazírlamaq. zuchtlos adj. intizamsíz, ädäbsiz; di-
Zubereitung, die; -, -en hazírlama. siplinsiz.
zubilligen vt 1. icazä vermäk, razílíq Zuchtlosigkeit, die; - nizamsízlíq, di-
vermäk; razí olmaq, qäbul etmäk; 2. siplinsizlik.
jur. tanímaq; j-m ein Recht ~ kimsänin Zuchtpferd, das; -(e)s, -e cins at, döl-
hüququnu tanímaq. lük at.
Zubilligung, die; - icazä, rüxsät; razí- Zuchtstute, die; -, -n cins madyan.
líq; taníma. Zuchttier, das; -s, -e döllük, döllük
zubinden vt baõlamaq, sarímaq. heyvan, cins.
zubleiben vi baõlí qalmaq. Züchtung, die; -, -en becärmä; yetiå-
zublinzeln vi göz basmaq, göz atmaq. dirmä.
zubringen vt 1. (verbringen) keçirmäk; Zuchtwahl, die; - becärmäk üçün seç-
2. güclä baõlamaq; et. ~ bir zadí güclä mä; yetiådirmäk üçün seçmä.
baõlamaq. zuckeln vt yavaå-yavå getmäk; yort-
Zubringer, der; -s, - 1. (Zubringerbus) ma getmäk.
täyyarä meydaníndan müsafir daåí- zucken vi 1. säksänmäk, diksinmäk;
yan avtobus; 2. (Zubringerstraße) 2. (Blitz) çaxmaq; ein Blitz zuckte ildí-
avtobana gätirib çíxaran yol, avtobana rím çaxír; mit den Schultern/ Achseln ~
baõlí yol. çiyinlärini atmaq; fig. ohne mit der Wim-
Zubringerbus, der; -ses, -se iki yer ara- per zu ~ gözü qírpmadan.
sínda iåläyän avtobus. zücken vt çäkib çíxartmaq, síyírmaq.
Zubrot, das; -(e)s 1. (Wurst, Belag) Zucker, der; -s 1. åäkär; 2. (Würfel-
qälyanaltí; 2. fig. älavä gälir; er verdient zucker) qänd; mit ~ åäkärli; med. er hat
sein ~ mit Autowaschen o, älavä gälirini ~ onun åäkäri var.
maåín yumaqla qazanír. Zuckerdose, die; -, -n qändqabí, qänd-
zubrüllen vt : j-m et. ~ bir käsä ba- dan.
õíríb demäk. Zuckerbrot, das; -(e)s, -e 1. verlat. åä-
Zucchini, die; - bot. qabaq; kudu. kär çöräyi; 2. fig. mit ~ und Peitsche ye-
Zucht, die; - 1. (züchten) becärmä, ye- dirdib döymä.
tiådirmä; 2. (Ordnung; Drill; Strenge) in- Zuckerguss, der; -es, -¨e åäkär åiräsi.
tizam, disiplin, nizam-intizam; tärbiyä; zuckerhaltig adj. åäkärli; åirin.
~ und Ordnung disiplin vä nizam-inti- Zuckerindustrie, die; -, -n åäkär sä-
zam; 3. (Rasse) soy, irq, cins; döl. nayei.
züchten vt yetiådirmäk, becärtmäk; Zuckerkandis, der; - nabat.
dölländirmäk . zuckerkrank adj. åäkär xästäsi.
Züchter, der; -s, - yetiådirän, becärän. Zuckerkrankheit, die; - åäkär xästä-
Zuchthaus, das; -(e)s, -¨er 1. häbsxa- liyi.
na, dustaq; 2. (Strafe) aõír häbs cäzasí. Zuckerlecken, das; -s fig. kein ~ sein
Zuchthäusler, der; -s, - veralt. aõír rahat (asan) iå olmamaq, suiçim bir iå
häbs cäzasí çäkän dustaq. olmamaq.
Zuchthengst, der; -(e)s, -e ayõír, ayqír. Zuckermelone, die; -, -n qovun, yemiå.
züchtig adj. veralt. häyalí, ädäbli. zuckern vt åirinläådirmäk.
züchtigen vt tänbeh etmäk, döymäk, Zuckerraffinerie, die; -, -n qänd za-
qamçílamaq, cäzalandírmaq. vodu, qänd karxanasí.
Züchtigung, die; -, -en döymä, qamçí- Zuckerrohr, das; -(e)s åäkär qamíåí.
Zuckerrübe 863 Zufluchtsstätte
------------------------------------------------------------------------------------------------
Zuckerrübe, die; -, -n åäkär çuõundu- zufahren vi 1. (auf A) miniklä täräfinä
ru, çuõundur. getmäk, miniklä yaxínlaåmaq; 2.
zuckersüß adj.qänd kimi åirin,bal kimi. (schneller fahren) sürätini artírmaq, ye-
Zuckerwatte, die; - päåmäk. yin sürmäk; fahr doch zu! yeyin sür!,
Zuckerzeug, das; -(e)s åirniyyat. süräti artír!.
zuck(e)rig adj. åirin; åäkärli. Zufahrt, die; -, -en (zum Haus) giriå.
Zuckung, die; -, -en säksänmä, dik- Zufahrtsstraße, die; -, -n giriå yolu.
sinmä. Zufahrtsweg, der; -(e)s, -e s. Zufahrts-
Zudecke, die; -, -n yorõan. straße.
zudecken vt örtmäk, üstünü örtmäk, Zufall, der; -(e)s, -¨e täsadüf; durch ~
üstünü basdírmaq; ört-basdír etmäk, täsadüfi olaraq, täsadüfän.
qapamaq; sich ~ öz üstünü örtmäk(mit zufallen vi 1. (Tür usw.) öz-özünä ör-
D/ilä). tülmäk, çírpílíb örtülmäk; 2. (Augen)yu-
zudem adv. bundan baåqa, bir dä ki, mulmaq, gözläri yumulmaq; 3. payína
häm dä. düåmäk, öhdäsinä düåmäk; çatmaq;
Zudrang, der; -(e)s basabas, basíríq; j-m ~ bir käsin payína düåmäk, qismäti
hücum. olmaq .
zudrehen vt 1. burub baõlamaq; 2. zufällig adj. täsadüfi, damdandüåmä,
j-m den Rücken ~ bir käsä arxasíní çe- yersiz, ; adv. täsadüfän, äzqäza; ~ war
virmäk. ich auch dort äzqäza män dä oraday-
zudringlich adj. tängä gätirän, zäh- dím .
lätökän, zähläaparan, üräksíxan; çä- zufälligerweise adv. täsadüfän, täsa-
kinmäz. düfi olaraq.
Zudringlichkeit, die; -, -en tängä gä- Zufälligkeit, die; -, -en täsadüf, göz-
tirmä, zähläaparma, zählätökänlik, länilmäyän hadisä, qäza.
üräksíxíntísí. Zufallstreffer, der; -s, - 1. (Sport) tä-
zudrücken vt 1. bärk baõlamaq, sí- sadüfi uduå, täsadüfi hädäfä vurma; 2.
xíb baõlamaq; 2. fig. ein Auge ~ bir åe- F åans gätirmä.
yä göz yummaq, bir zada barmaqara- zufassen vi 1. (greifen) tutmaq, yapíå-
sí baxmaq (bei D/-dä). maq; 2. kömäk etmäyä çalíåmaq (bei
zueignen vt (widmen) häsr etmäk, it- D/-ä).
haf etmäk (j-m/kimäsä). zufliegen vi 1. uçmaq (auf A/bir åeyä
Zueignung, die; -, -en 1. (widerrecht- täräf)); 2. (Vogel) uçub gälmäk; ein Ka-
lich) mänimsämä; 2. häsr, ithaf. narienvogel ist uns zugeflogen bir sarí
zueilen vi qaçmaq (auf A/kimäsä tä- bülbül bizä uçub gälib; 3. (Gedanken)
räf, näyäsä doõru), qaråílamaõa täläs- fikrinä gälmäk; 4. (Tür) bärk baõlan-
mäk (auf A/kimisä, näyisä). maq; 5. çox asan öyränmäk.
zueinander adv. bir-birinä. zufließen vi axíb gälmäk, axíb qo-
zueinanderfinden vi bir-biri ilä dost- vuåmaq (D/-ä).
luq älaqäläri qurmaq. Zuflucht, die; - 1. síõínacaq, pänah-
zuerkennen vt 1. kimäsä layiq bilmäk; gah; 2. ~ nehmen çarä qílmaq (zu et. /
2. jur. cäza käsmäk (vermäk); j-m e-n bir åeyä); ~ suchen -ä síõínmaq, -ä pä-
Preis ~ bir käsä mükafat (ödül)vermäk. nah getirmäk (vor D -dän, bei -ä), däxil
düåmäk.
Zufluchtsort, der; -(e)s, -e síõínacaq
yer, pänahgah.
Zufluchtsstätte, die; -, -n s. Zufluchts-
zuerteilen vt vermäk. ort.
Zufluss 864 zugehen
------------------------------------------------------------------------------------------------
Zufluss, der; -es, -¨e 1. axín, axíå, axíb zum ~e kommen arzusuna çatmaq üçün
gälmä; 2. (Nebenfluss) çay qolu, qol. imkan tapmaq, fäaliyyät etmäyä imkan
zuflüstern vt píçíldamaq, qulaõína pí- tapmaq; in den letzten Zügen liegen can
çíldamaq. vermäk; et. in vollen Zügen genießen tam
zufolge präp. D ...görä, ...äsasän, läzzät almaq; nicht zum ~e kommen can
...uyõun olaraq, ...säbäbilä; dem Befehl atmaõa imkan tapmamaq; in großen
~ ämrä görä. Zügen täfsilatsíz, ümumi åäkildä.
zufrieden adj. razí (mit D/bir åey ilä); Zugabe, die; -, -n 1. älavä; älavä et-
mämnun; gözütox, qane; fig. därviå; ~ mä; als ~ älavä olaraq; 2. artistin täk-
sein mämnun qalmaq; fig. -ä äl qoy- rar çíxíåí; (im Konzert) ~! ~! bir daha!
maq; lass mich ~ mäni rahat qoy (bu- bir daha!, täkrar!, täkrar!
rax). Zugang, der; -(e)s, -¨e 1. yol; 2. (Zu-
zufriedengeben vr sich ~ razí olmaq, tritt) giriå, girmä; 3. nur sg. (zu Gruppen
razí qalmaq, kifayätlänmäk(mit D/ bir usw.) yaxínlaåma, qatílma; 4. nur sg. (zu
zad ilä / bir åey ilä); fig. -ä äl qoymaq. Wissenschaften usw.) baåí çíxma, baåa
Zufriedenheit, die; - razílíq, razí qal- düåmä; ich kann keinen ~ zur modernen
ma; gözütoxluq, kafilik. Kunst finden mänim yeni incäsänätdän
zufriedenstellen vt razí salmaq. baåím çíxmír; 5. artím, çoxalma; die
zufriedenstellend adj. razí edici, qä- Zugänge e-r Bücherei kitabxanaya yeni
naätbexå, qänaätländirici, kafi. gälmiå kitablar; sich (D) ~ verschaffen
zufrieren vi donmaq, buz baõlamaq. özünä yol açmaq, åärait yaratmaq (zu
zufügen vt 1. artírmaq, älavä etmäk; D/-ä).
2. (Schaden) zärär vurmaq, ziyan vur- zugänglich, adj. 1. älçatan, mümkün,
maq; j-m ein Unrecht ~ bir käsä haqsíz- älçatar; veralt. dästräsde olan; 2. fig.
líq etmäk. (Person) yaxínlíq edän adam; ~ ma-
Zufuhr, die; -, -en 1. gätirilmä, daåí- chen açmaq.
ma; göndärmä; 2. (Beschaffung) tämi- Zugänglichkeit, die; - 1. älçatma; mü-
nat; 3. techn. çatdírma xätti. nasiblik; 2. hamíya açílma, ümuma
zuführen vt 1. çatdírmaq; tämin et- açílma; 3. här käsä qaråí yaxínlíq gös-
mäk; 2. (Personen) gätirmäk; e-m Ge- tärmä.
schäft neue Kunden ~ bir maõazaya ye- Zuganschluss, der; -es, -¨e birläådirici
ni müåtärilär gätirmäk; vi auf A ~ gä- qatar.
tirib çíxarmaq, getmäk; der Weg führt Zugbrücke, die; -, -n qaldírílan körpü,
genau auf das Dorf zu yol düz qalxan körpü.
kändä çatír, yol düz kändä cíxír. zugeben vt 1. üstünä nä isä vermäk,
Zug, der; -(e)s, -¨e 1. (das Ziehen) çäk- qatmaq; 2. (gestehen) boynuna almaq,
mä, çäkiå; çäkmä gücü; 2. Esbn. qatar etiraf etmäk.
(Süd. : a. tren); 3. (Luftzug) hava cärä- zugegebenermaßen adv. etiraf edildiyi
yaní, havaçäkmä; 4. (Vogelzug) uçma, kimi.
uçuå; 5. (beim Trinken) qurtum; udum; zugegen adv. : olmaq, iåtirak etmäk.
6. (Schar) dästä; 7. (Festzug) kütlävi ye- zugehen vi 1. (Tür usw.) baõlanmaq,
riå, täntänäli nümayiå, dästä; 8. (Linie) örtülmäk; 2. täräfinä getmäk; yaxínlaå-
cizgi; 9. (Wesenseigenschaft) xüsusiyyät; maq (auf A/ bir åeyä/ bir käsä); 3. çat-
10. (Schachzug) növbä, oyun; 11. (Nei- maq, yetiåmäk; Ihr Schreiben ist uns
gung) meyl, räõbät; 12. (Reihe) síra; 13. zugegangen mäktubunuz bizä çatíbdír;
(Rauchen) qullab, bir näfäs; im ~e G 4. (geschehen) olmaq, baå vermäk; es
...çärçiväsindä; näticäsindä; in e-m ~ geht auf 2 zu saat ikiyä yaxínlaåír; dem
birdän, bir síçrayíåla; ~ um ~ tädriclä, Ende ~ sonuna yaxínlaåmaq; es ging
Zugehfrau 865 zuhaben
------------------------------------------------------------------------------------------------
lustig zu çox åän oldu. Zugmaschine, die; -, -n traktor, yedäk-
Zugehfrau, die; -, -en qulluqçu qadín. çi.
zugehören vi aid olmaq, mäxsus ol- Zugpersonal, das; -s tren personeli,
maq (D/-ä). qatar briqadasí.
zugehörig adj. aid olan, mäxsus olan; Zugpferd, das; -(e)s, -e qoåqu, iåläk at.
fig. yerli, buralí; das gehört mir bu mänä zugreifen vi 1. (packen, anfassen) tut-
aiddir. maq, qarmalamaq; 2. (bei Tisch ~) ye-
Zugehörigkeit, die; - aid olma, aidiy- mäk, yemäyä baålamaq; greifen Sie zu!
yät, mänsubiyyät, mänsubluq (zu/ -ä). buyurun yeyin!; 3. (Polizei) müdaxilä
zugeknöpft adj. 1. düymälänmiå; 2. etmäk, qaríåmaq; hücum etmäk; 4.
fig. qaradinmäz, ağzıbərk; soyuq. (Werbung) tez almaq, tez götürmäk,
Zügel, der; -s, - 1. cilov, yüyän; noxta; fürsäti äldän buraxmamaq; greifen Sie
2. fig. die ~ fest in der Hand halten cilo- zu! alín!, fürsäti äldän buraxmayín; 5.
vunu älindä saxlamaq, noxtasíní tut- kömäk etmäk, äl(in)dän tutmaq.
maq; die ~ straffer ziehen cilovunu yí- Zugriff, der; -(e)s, -e 1. tutma, qarma-
õíådírmaq. lama; 2. hücum, hämlä, basqín; sich
zügellos adj.1. cilovsuz; 2. azõín, häd- dem ~ der Polizei entziehen polisin älin-
dini bilmäyän, qaråísíalínmaz. dän qurtulmaq; 3. äl tapmaq, istifadä
Zügellosigkeit, die; - azõínlíq, ölçü- etmäyä imkan tapmaq; zu den geheim-
süzlük; ädäbsizlik. en Informationen ~ haben gizli mäluma-
zügeln vt 1. cilovlamaq, yüyänlämäk; ta äl tapmaq.
2. qaråísíní almaq, dayandírmaq. zugrunde adv. : ~ gehen (an D/ -dän)
Zügelung, die; - tutma, tutub saxlama. mähv olmaq, hädär getmäk; ~ legen
zugesellen vt åärik etmäk, ortaq et- götürmäk, äsaslandírmaq; ~ richten da-
mäk (D/-ä); vr sich ~ bir åeyä qoåul- õítmaq, xaraba qoymaq, mähv etmäk;
maq, bir zada åärik olmaq. sich ~ richten öz äli ilä özünä quyu qaz-
Zugeständnis, das; -ses, -se güzäåt, gü- maq.
zäåt etmä; ~e machen güzäåtä getmäk. Zugschaffner, der; -s, - tren biletçisi,
zugestehen vt boynuna almaq, qäbul qatar konduktoru.
etmäk, etiraf etmäk. Zugtier, das; -(e)s, -e qoåqu.
zugetan adj. : j-m ~ sein bir käsä vä- zugucken vi baxmaq.
falí olmaq, bir käsä räõbät bäslämäk; zugunsten präp. G ..xey(i)rinä, ..lehinä.
bir käsä inanmaq, bir käsi sevmäk. zugute adv. j-m et. ~ halten bir åeyi
zugewandert adj. köçüb gälmiå, köç- üzr kimi qäbul etmäk, bir åeyi bir käsin
müå, mühacir. lehinä (xeyrinä) hesablamaq; ~ kom-
Zugführer, der; -s, - 1. qatar mäsulu; men xeyrinä olmaq, iåä yaramaq (D/-
maåinist; 2. mil. dästä baåçísí. ä); das Geld kommt dem Kindergarten ~
zugießen vi üstünä tökmäk. pul uåaq baõçasínín xeyrinä olur.
zugig¹ adj. yelçäkän, hava çäkän. Zugverbindung, die; -, -en qatar baõ-
zügig² adj. arasíz; sürätli, yeyin. lantísí.
Zugkraft, die; -, -¨e 1. häräkät qüvvä- Zugverkehr, der; -s qatar näqliyyatí.
si; 2. fig. cazibä. Zugvogel, der; -s, -¨ köçäri quå.
zugkräftig adj. fig. qüvväli, çäkici; ca- Zugzwang, der; -(e)s, -¨e 1. (Schach)
zib. oynama mäcburiyyäti; 2. fig. in ~ gera-
Zuglast, die; -, -en yük. ten müäyyän bir åäraitdä qärara gälmä
zugleich adv. eyni zamanda. mäcburiyyätindä olmaq.
Zugluft, die; - hava cäräyaní, yelçä- zuhaben vt u. vi baõlí olmaq; baõla-
kän. maq; baõlí saxlamaq.
zuhalten 866 zulegen
---------------------------------------------------------------------------------------------- --
zuhalten vt baõlí saxlamaq; sich die Zukünftige, der u. die; -n, -n F niåanlí.
Nase ~ burnunu tutmaq; sich die Augen Zukunftsforschung, die; - gäläcäyin
~ gözlärini yummaq. tädqiqatí, futoroloji
Zuhälter, der; -s, - qurumsaq, mähäb- Zukunftsmusik, die; - fig. åübhäli plan,
bät dällalí; däyyus. baå tutub-tutmamasí bälli olmayan.
Zuhälterei, die; - qurumsaqlíq, fahiåä- zukunftsweisend adj. gäläcäyi görän,
liklä mäåõul olmaõa mäcbur etmä; bäsirätli; iräli(çi).
däyyusluq. zulächeln vi gülümsämäk; j-n ~ bir
zuhängen vt pärdä asmaq. käsä gülümsämäk.
zuhauen vi 1. vurmaq, kötäklämäk; Zulage, die; -, -n ämäk haqqína
2. (mit e-m Werkzeug) zärbä endirmäk, älavä, maaåa älavä; e-e ~ für Nachtar-
tapdalamaq. beit gecä iåi üçün älavä ämäk haqqí.
Zuhause, das; -s yurd-yuva, doõma zulande adv. burada, bu ölkädä; ora-
ev-eåik, öz sığınacağı. da, o ölkädä; hier ~ burada; bei uns ~
zuheften vt sancaqlamaq. yurdumuzda, bizdä.
zuheilen vi (Wunde) saõalmaq. zulangen vi 1. yemäk götürmäk; bitte
Zuhilfenahme, die; - unter ~ G /von D langen Sie zu! buyurun yemäyä!, baåla-
...kömäyilä. yín yemäyä; F tüchtig ~ yemäk aåír-
zuhinterst adv. än arxada, än sonda. maq; 2. kifayät olmaq, çatmaq.
zuhören vi qulaq asmaq, dinlämäk. zulänglich adj. kifayät qädär.
Zuhörer, der; -s, - dinläyici. zulassen vt 1. baõlí qoymaq; 2. (er-
Zuhörerschaft, die; -, -en dinläyicilär, lauben) icazä vermäk, buraxmaq; ein
dinläyänlär. Auto ~ sürmäyä icazä vermäk, qeydiy-
zujubeln vt alqíålarla salamlamaq. yatdan keçirmäk; zugelassen sein qey-
zukehren vt çevirmäk, döndärmäk. diyyatdan keçirilmäk.
zuklappen vt baõlamaq, qapamaq; vi zulässig adj. yol verilä bilän, caiz.
baõlanmaq. Zulassung, die; -, -en 1. buraxílíå, ica-
zukleben vt yapíådírmaq. zä, ixtiyar; 2. (zum Studium) qäbul et-
zuknöpfen vt düymälämäk, düymäk. mä, buraxma; j-m e-e ~ erteilen bir kä-
zuknoten vt düyünlämäk, düymäk. sä icazä vermäk.
zukommen vi 1. yaxín gälmäk, yaxín- Zulassungsprüfung, die; -, -en qäbul
laåmaq (auf A/-ä); 2. (Verhalten) yaraå- olunma imtahaní; universitetä giriå im-
maq, layiq olmaq; e-e solche Frage tahaní.
kommt dir nicht zu belä bir sual sänä Zulassungsstelle, die; -, -n (Auto) näq-
yaraåmaz; 3. fig. haqqí olmaq; çat- liyyat åöbäsi.
maq, hissäsinä düåmäk; 4. j-m et. ~ Zulauf, der; -(e)s izdiham, åuluqluq,
lassen bir käsä bir åeyi çatdírmaq, bir axín; räõbät; viel / großen ~ haben cox
käsä bir zadí vermäk; 5. die Dinge auf åuluq olmaq, böyük räõbät görmäk.
sich ~ lassen gözläyib görmäk. zulaufen vi 1. (Flüssigkeit) axmaq,
zukorken vt tíxamaq. tökmäk; kaltes Wasser ~ lassen soyuq su
Zukost, die; - qälyanaltí; qarnir, ya- axítmaq; 2. qaçmaq (auf A/-ä täräf, -ä
vanlíq; ohne ~ yavan; unbelegtes Brot doõru); 3. (schneller laufen) yeyin
yavan çöräk. qaçmaq; lauf zu ! yeyin qaç!; spitz ~
ucu iti olmaq; e-e Katze ist uns zuge-
laufen bir piåik azíb bizä gälib; zuge-
laufener Hund azíb gälmiå it.
zulegen vt älavä etmäk, artírmaq; F
ich habe ganz schön zugelegt män yaxåí
zuleide 867 zunehmen
------------------------------------------------------------------------------------------------
kökälmiåäm; vr sich et. ~ özünä bir åey Zumutbarkeit, die; - aõír iå, yük.
almaq; ich werde mir e-n neuen Mantel ~ zumute adv. D : ~ sein / ~ werden özü-
özümä täzä bir palto alacaõam. nü hiss etmäk, müäyyän ähvali-ruhiy-
zuleide adv. j-m et. ~ tun bir käsä pis- yädä olmaq; wie ist dir ~? keyfin necä-
lik etmäk, bir käsä zärär vurmaq; bir dir?; mir ist wohl ~ keyfim çox yaxåí-
käsi incitmäk. dír; im Moment ist mir nicht nach Lachen
zuleiten vt 1. istiqamät vermäk; isti- ~ indi gülmäyä heç halím yoxdur.
qamätini däyiådirmäk; 2. göndärmäk, zumuten vt j-m et. ~ bir käsdän aõír
çatdírmaq; e-r Zeitschrift Informationen vä ya pis bir iåi täläb etmäk; sich (D) zu
~ bir jurnala mälumat göndärmäk. viel ~ aõír yük götürmäk, öz üzärinä
Zuleitung, die; -, -en istiqamät vermä; häddindän artíq iå götürmäk.
göndärmä, çatdírma. Zumutung, die; -, -en aõír iå, haqsíz
Zuleitungsrohr, das; -(e)s, -e çatdírma täläb, ifrat istäk; das ist e-e freche ~ bu
borusu. istäk häyasízlíqdír.
zulernen vt yeni mälumat öyränmäk, zunächst adv. birinci növbädä,
älavä bilik qazanmaq. här åeydän ävväl.
zuletzt adv. axírda, sonunda, näticä- zunageln vt míxlamaq, míx vurmaq.
dä; nähayät, son olaraq; bis ~ son zunähen vt aõzíní tikmäk.
vaxta qädär; wann hast du sie ~ gese- Zunahme, die; -, -n artma, artím, ço-
hen? onu son däfä na vaxt gördün? xalma, bollaåma; kökälmä, göbäk baõ-
zuliebe präp. D j-m ~ bir käsin xatiri lama; F dolma.
(xätri) üçün. Zuname, der; -ns, -n familiya.
Zulieferant, der; -en, -en mal göndä- zündeln vi kibritlä oynamaq, diqqät et-
rän, tädarükçü. mädän kibrit yandírmaq.
Zulieferer, der; -s, - s. Zulieferant. zünden vi 1. od tutmaq, alíåmaq; part-
zuliefern vt göndärmäk, tähvil ver- lamaq; 2. (Motor) iålämäk; vt odlamaq,
mäk, çatdírmaq. alíådírmaq; partlatmaq.
Zulieferung, die; -, -en göndär(il)mä, zündend adj. 1. yandírící; 2. fig. coå-
tähvil ver(il)mä, çatdír(íl)ma. õun, coåqun, härarätli, häyäcanlí.
zum = zu dem. Zunder, der; -s, - 1. qov; wie ~ brennen
zumachen vt 1. baõlamaq, örtmäk, qov kimi yanmaq; 2. fig. kötäk; j-m ~
bärkitmäk; 2. (zuknöpfen) düymälämäk; geben bir käsi döymäk; bir käsi särt
vi baõlanmaq; ein Geschäft für immer ~ tänqid etmäk.
bir maõazaní hämiåälik baõlamaq; hä- Zünder¹, der; -s, - mil. fitil, bomba fitili.
miåälik baõlanmaq. Zünder², die/pl. kibrit.
zumal adv. xüsusilä, äsas etibarilä; Zündholz, das; -es, -¨er kibrit.
Konj. ona görä ki, çünkü; özü dä ki. Zündhütchen, das; -s, - piston, kapsul.
zumauern vt daå vä ya sementlä üs- Zündkerze, die; -, -n (Auto) odlama åa-
tünü örtmäk, üstünü basdírmaq. mí.
zumeist adv. çox vaxt, äsasän, än Zündschlüssel, der; -s, - (Auto) yandír-
çox; äksär hallarda. ma (iåäsalma) açarí, kontakt.
zumessen vt 1. däqiq ölçmäk; 2. (bei- Zündschnur, die; - odlama fitili, fitil.
messen) payíní vermäk, hissäsini ver- Zündstoff, der; -(e)s, -e 1. partlayící
mäk; jedem s-n Teil ~ här käsä payíní maddä; 2. nur sg. fig. bir münaqiåänin
(hissäsini) vermäk; qiymät vermäk. säbäbi.
zumindest adv. än azí, heç olmasa. Zündung, die; -, -en 1. yanma; alíå-
zumutbar adj. gözlänilä bilän, täläb ma; 2. (Auto) kontakt.
oluna bilän, mäqul. zunehmen vi1. çoxalmaq, artmaq, bol-
zunehmend 868 zurechtbiegen
------------------------------------------------------------------------------------------------
laåmaq; 2. (dicker werden) kökälmäk, bir qärarda vä ya sonucda (näticädä)
ätlänmäk, çäkisi artmaq, göbäk baõla- täsirli olan.
maq; F dolmaq, enlänmäk; 3. (Mond) zunichte adv. : et. ~ machen mähv et-
böyümäk; 4. (Tage) uzanmaq; die Tage mäk, täläf elämäk, xarab etmäk; ~
nehmen zu günlär uzanír; an Bedeutung werden mähv olmaq, hädär olmaq.
~ ähämiyyäti çoxalmaq, ähämiyyät zunicken vi baå ilä salam vermäk,
käsb etmäk; e-e Masche ~ ilmäyi çoxalt- baå ilä iåarä etmäk.
maq. zunutze adv. : sich et. ~ machen bir
zunehmend adj. artan, böyüyän, ço- åeydän xeyir götürmäk, bir zaddan is-
xalan, füzun; adv. getdikcä; mit ~em tifadä etmäk.
Alter yaå çoxaldíqca. zuoberst adv. lap yuxarída, lap üstdä;
zuneigen vt meyl göstärmäk, bir åey- das Unterste ~ kehren alt-üst etmäk.
dän xoåu gälmäk; j-m zugeneigt sein bir zuordnen vt älavä etmäk, daxil et-
käsdän xoåu gälmäk, bir käsä meyl mäk, yerläådirmäk (D/-ä).
göstärmäk; vi sich ~ meylli olmaq, zupacken vi 1. bärk-bärk yapíåmaq;
meyllänmäk (D/-ä); die Sonnenblume tutmaq, qarmalamaq; 2. (helfen) kö-
neigt sich der Sonne zu günäbaxan gü- mäk etmäyä çalíåmaq, kömäk etmäk.
näåä täräf meyillänir (äyilir); vr sich zupass adv. : j-m ~ kommen bir käsä
dem Ende ~ sonuna yaxínlaåmaq. uyõun düåmäk, bir käsin karína gäl-
Zuneigung, die; - meyl, häväs, müna- mäk, kömäyinä çatmaq; s-e Hilfe kommt
sibät, räõbät, sevgi, hüsnü-räõbät; ich mir ~ onun kömäyi mänim karíma gälir.
spüre e-e starke ~ zu ihr o, çox xoåuma zupfen vt 1. yavaåcasína çäkmäk;
gälir. 2. dartíb çíxartmaq, didmäk; Fasern ~
Zunft, die; -, -¨e hist. sex, peåäkarlar telläri didmäk.
ittifaqí (birliyi). Zupfinstrument, das; -(e)s, -e mizrab
zünftig adj. 1. uyõun, qaydalara uy- vä barmaqla çalínan musiqi aläti (gi-
õun olan, qabil; e-e ~e Arbeit qabil iå, tar, arfa vä s.), simli alätlär.
yaxåí görülmüå iå; 2. F yaxåí, güclü, zuprosten vi : j-m ~ bir käsin saõlíõí-
täntänäli; wir werden ~ feiern biz täntä- na içmäk.
näli bir bayram edäcäyik. zur = zu der
Zunge, die; -, -n dil; die ~ herausstre- zuraten vi mäslähät görmäk (j-m/bir
cken dilini çíxarmaq; fig. es liegt mir auf käsä).
der ~ dilimin ucundadír; belegte ~ barlí zuraunen vt píçíldamaq (j-m/bir kä-
dil; scharfe ~ haben dildən acı olmaq. sin qulaõína).
züngeln vi 1. (Schlange) dilini tärpät- zurechnen vt 1. (zuordnen) hesaba
mäk; 2. (Flamme) burulmaq. almaq, hesaba daxil etmäk; 2. j-m et. ~
Zungenbrecher, der; -s, - (Wort, Satz) bir käsin pis bir iåi görä biläcäyinä ina-
dilä yatmayan, çätin täläffüz olan, dil níb vä onu açíqcasína demäk; 3. (hin-
tutmayan. zuaddieren) üstünä gälmäk.
Zungenfertigkeit, die; - gözäl daníå- zurechnungsfähig adj. jur. aõlí ba-
ma, gözäl nitq etmä, natiqlik; hazírca- åínda, mäsul sayílan, yaxåí-yamaní
vablíq. seçä bilän.
Zungenschlag, der; -(e)s, -¨e fig. ein Zurechnungsfähigkeit, die; - 1. haqq-
falscher ~ yanlíå ifadä etmä; aõízdan hesab çäkmä qabiliyyäti, anlaqlí; 2. aõ-
qaçírtma. lín (zäkanín) qüdräti.
Zungenspitze, die; -, -n dil ucu. zurechtbiegen vt et. ~ öz xeyrinä dü-
Zünglein, das; -s, - 1. dilçäk; 2. (an der zältmäk, öz xeyrinä izah vä ya ifadä
Waage) ox, mil; fig. ~ an der Waage sein etmäk; die Wahrheit ~ häqiqäti istädiyi
zurechtbringen 869 zurückfallen
------------------------------------------------------------------------------------------------
kimi ifadä etmäk. zuriegeln vt cäftälämäk.
zurechtbringen vt nizama salmaq, zürnen vi hirslänmäk; j-m ~ bir käsä
qaydaya salmaq; er bringt heute nichts hirslänmäk.
zurecht o, bu gün heç bir zadí qayda- zurren vt möhkäm baõlamaq; das
sína salanmír. Tau ~ burazí baõlamaq.
zurechtfinden vr sich ~ yolunu tap- Zurschaustellung, die; - särgiyä qoy-
maq, yolunu tanímaq, baåí çíxmaq. maq.
zurechtkommen vi 1. vaxtínda gäl- zurück adv.1. geri(yä), dal-dalí, dalí; 2.
mäk; 2. (mit e-r Arbeit) iåin öhdäsindän (hinten) geridä, dalda; ~! geri(yä) çäkil!;
gälä bilmäk; 3. (mit j-m) bir käs ilä yax- ~ hin und ~ ikibaşa.
åí yola gälmäk. Zurück, das; - : es gibt kein ~ mehr da-
zurechtlegen vt hazírlamaq, qayda- ha geri dönmäk yoxdur.
ya salmaq, düzältmäk; vr fig. sich et. ~ zurückbehalten vt saxlamaq, tutub
bir åeyi ävväldän hazírlamaq; sich e-e saxlamaq.
Ausrede ~ bir bähanä hazírlamaq. zurückbekommen vi geri almaq, al-
zurechtmachen vt hazírlamaq, düzält- maq.
mäk; vr sich ~ hazírlanmaq, bäzänib- zurückbeugen arxaya äymäk; vr sich
düzänmäk. ~ arxaya äyilmäk.
zurechtrücken vt 1. yerinä çäkmäk; zurückbezahlen vt geri vermäk.
2. (falsche Auffassung usw.) düzältmäk. zurückbilden vt sich ~ kiçilmäk, azal-
zurechtstellen vt yerinä qoymaq. maq.
zurechtstutzen vt 1. käsib düzältmäk, zurückbleiben vi geri(dä) qalmaq, ge-
biçimindä käsmäk; 2. (tadeln) mäzäm- ri düåmäk; gerilämäk, dala qalmaq,
mät etmäk, danlamaq. dala düåmäk, dala çəkilmək; zurückge-
zurechtweisen vt yerinä oturtmaq, blieben geri qalmíå.
danlamaq (j-n/bir käsi), häddini bildir- zurückblicken vi geri(yä) baxmaq.
mäk. zurückbringen vi geri qaytarmaq,
Zurechtweisung, die; -, -en danlama, qaytarmaq.
mäzämmät etmä; xäbärdarlíq; yerinä zurückdatieren vt keçmiå (köhnä) ta-
oturtma. rixi qoymaq.
zureden vi inandírmaõa çalíåmaq, zurückdenken vi keçmiåi yada sal-
(j-m/bir käsi); j-m (gut) ~ kimäsä üräk maq, xatírlamaq; soweit ich ~ kann xa-
vermäk. tírlaya bildiyim qädärilä.
zureichen vt vermäk, täqdim etmäk; zurückdrängen vt 1. çäkilmäyä mäc-
vi çatmaq, kafi olmaq. bur etmäk, geri itälämäk, püskürmäk;
zureichend adj. kifayät qädär, lazími 2. fig. saxlamaq; soyutmaq.
qädär. zurückdrehen vt geriyä çevirmäk.
zureiten vi 1. ata tälim vermäk, ata zurückerhalten vt geriyä almaq.
öyrätmäk; 2. (auf e-n Ort) -ä täräf sür- zurückerlangen vt s. zurückerhalten.
mäk, ..doõru getmäk. zurückerobern vt vuruåaraq geri al-
Zürich Sürix. maq.
zurichten vt 1. hazírlamaq, düzält- zurückerstatten vt qaytarmaq.
mäk; 2. j-n übel ~ bir käsin aõzíní-bur- zurückfahren vi geri aparmaq, qay-
nunu daõítmaq, yaxåí döymäk; et. ~ bir tarmaq; geri dönmäk; geri getmäk.
åeyi darmadaõín (darbadaõín) etmäk, zurückfallen vi 1. dal täräfä yíxílmaq,
bir zadí alt-üst etmäk. dalí üstä yíxílmaq; 2. geri qalmaq; 3.
Zurichtung, die; -, -en hazírlama, dü- älinä keçmäk, düåmäk; ~ in -ä yenidän
zältmä. üz qoymaq; in s-e alten Gewohnheiten ~
zurückfinden 870 zurückschrecken
------------------------------------------------------------------------------------------------
unudulmuå adätläri bärpa etmäk. mäk; von e-r Reise ~ säfärdän dönmäk.
zurückfinden vi geriyä yol tapmaq, zurückkommen vi qayítmaq; geriyä
qayítma yolunu tapmaq. dönmäk (auf A/-ä).
zurückfliegen vi uçub qayítmaq. zurückkönnen vi qayída bilmäk, qa-
zurückfordern vt geri istämäk, gäri- yítmaõa imkaní olmaq.
yä täläb etmäk. zurücklassen vt 1. (Gegenstand) özü ilä
zurückführen vt 1. geri gätirmäk, ye- aparmamaq, geridä buraxmaq; 2.
rinä qaytarmaq; in die Heimat ~ vätäni- (Nachricht) xäbär buraxmaq; 3.
nä göndärmäk; 2. fig. äsaslandírmaq, (Spuren) iz buraxmaq; 4. (Sport) j-n ~
izah etmäk (auf A/-ä); vi baõlamaq, bir käsdän üstün olmaq, bir käsi öt-
gätirib çíxartmaq, älaqäländirmäk . mäk.
Zurückgabe, die; - qaytarma. zurücklegen vt 1. yerinä qoymaq; 2.
zurückgeben vt qaytarmaq, geri qay- (Geld) dal günä qoymaq, qänaät edä-
tarmaq, äda etmäk. räk yíõmaq; 3. (Kopf usw.) dala söykä-
zurückgeblieben adj. geri qalmíå. nämäk; 4. (Weg) keçib getmäk.
zurückgehen vi 1. qayítmaq, geri get- zurücklehnen vr sich ~ dala söykän-
mäk, dönmäk; 2. fig. (fallen) azalmaq; mäk.
aåaõí düåmäk; çäkilmäk. zurückmelden vr sich ~ qayítmasíní
zurückgezogen adj. 1. s. zurückziehen; bildirmäk.
2. fig. adamdan uzaq, münzävi. zurückmüssen vi qayítmaõa mäcbur
Zurückgezogenheit, die; - tänha qal- olmaq.
ma, täklikdä olma. Zurücknahme, die; -, -n 1. geri al(ín)-
zurückgreifen vi 1. äl atmaq, iåä sal- ma, geri götürmä; 2. sözündän boyun
maq (auf A/-ä); auf die Reserven ~ ehti- qaçírtma.
yatlara äl atmaq, ehtiyatlarí iåä sal- zurücknehmen vi geri almaq, geri gö-
maq; 2. fig. in die Vergangenheit ~ keç- türmäk; sözündän boyun qaçírtmaq.
miåi yada salmaq. zurückprallen vi 1. geri atílmaq; 2.
zurückhaben vt geri(yä) almaq. fig. ürkmäk, hürkmäk.
zurückhalten vt 1. tutub saxlamaq (j-n zurückrufen 1. geri çaõírmaq; 2. (Te-
/bir käsi); 2. (Eigentum usw.) saxlamaq, lefon) bir daha zäng elämäk; 3. ins Ge-
vermämäk, zäbt etmäk; 3. j-n vor/von dächtnis ~ yadína salmaq, xatírlamaq.
et. /bir käsi bir åeydän uzaq saxlamaq, zurückschaudern vi dähåätlänäräk
bir käsin qabaõíní almaq; gecikdirmäk; geri síçramaq, qorxub geri çäkilmäk
vi gizlätmäk, göstärmämäk; vr sich ~ (vor D/-dän).
özünü saxlamaq; qaçınmaq, passiv ol- zurückschauen vi geri(yä) baxmaq.
maq, ehtiyatlanmaq, iraqlaåmaq; mit zurückscheuen vi qorxaraq geri cä-
s-r Meinung ~ fikrini demäkdän çäkin- kinmäk, ürkmäk, hürmäk.
mäk. zurückschlagen vt 1. geri oturtmaq,
zurückhaltend adj. ehtiyatlí, ehtiyat- geri vurmaq, püskürmäk; 2. (Angriff
kar; dözümlü, tämkinli, tävazökar, çä- usw.) däf etmäk; 3. (Decke) yorõaní qat-
kingän; sässiz, dinmäz, ağzıbərk; arlí, lamq.
häyalí; adamayovuåmaz. zurückschrauben vt fig. azaltmaq,
Zurückhaltung, die; - çäkinmä, ehti- äskiltmäk; die Löhne ~ maaålarí azalt-
yat; passivlik, ehtiyatkarlíq, häzär; tä- maq.
vazökarlíq; etidal, mötädillik. zurückschrecken vi qorxmaq, dähåä-
zurückholen vt geri gätirmäk, geri al- tä gälmäk (vor D/-dän); vor et. (D) ~ bir
maq, qaytarmaq. åeydän qorxmaq; vor nichts ~ heç bir
zurückkehren vi qayítmaq, geri dön- åeydän qorxmamaq.
zurückschreiben 871 zusammenbinden
------------------------------------------------------------------------------------------------
zurückschreiben vt cavab yazmaq, zurückwollen vi qayítmaq istämäk.
cavab vermäk. zurückzahlen vt 1. (Schulden usw.)
zurücksenden vt qaytarmaq, geri gön- ödämäk, qaytarmaq. äda etmäk; 2. fig.
därmäk. mit gleicher Münze ~ borcunu qädärincä
zurücksetzen vt 1. dala çäkmäk, ge- qaytarmaq.
ri qoymaq, geri qaytarmaq; das Datum zurückziehen vi geri çäkmäk, çíxar-
e-s Briefes ~ bir mäktubun tarixini dala (t)maq; vr sich ~ geri çäkilmäk; özünü
(geri) çäkmäk; 2. (Preis) aåaõí salma; geri çäkmäk,gerilämäk, qaçınmaq, da-
3. j-n ~ bir käsi saymamaq, bir käsin la durmaq; daldalanmaq; sich von j-m ~
xatirinä däymäk; vi mit e-m Auto ~ dalí özünü bir käsdän geri çäkmäk.
getmäk; setz dich sofort auf deinen Platz zurückzucken vi diksinmäk (vor/-dän).
zurück! qayít yerindä äyläå!. Zuruf, der; -(e)s, -e çaõíríå, çaõírma;
Zurücksetzung, die; -, -en 1. dala çäk- durch ~ çaõírmaqla, çaõíríåla.
(il)mä; yerinä qoymaq; 2. saymama, zurufen vt çaõírmaq, säslämäk.
tähqir etmä. zurzeit adv. indi, bu saat.
zurückspringen vi geri síçramaq. Zusage, die; -, -n 1. verilmiå söz, söz,
zurückstecken vt 1. ävvälki yerinä qoy- väd(ä); die ~ zurückziehen döngälämäk,
maq, geri qoymaq; 2. fig. azaltmaq; s-e sözünü yerinä yetirmämäk; 2. (Einwilli-
Ansprüche ~ iddialaríní azaltmaq. gung) razílíq; iltizam.
zurückstehen vi 1. geri(dä) durmaq; 2. zusagen vi 1. söz vermäk, väd etmäk;
(an Wert usw.) geri(yä) qalmaq; 3. fig. äl 2. e-e Einladung ~ bir däväti qäbul et-
çäkmäk, vaz keçmäk; güzäåtä getmäk. mäk; e-e ~de Antwort müsbät cavab; vi
zurückstellen vt 1. geri qoymaq; 2. (gefallen) D -in xoåuna gälmäk, -in ürä-
(Uhr) geri çäkmäk; 3. sonraya burax- yinä yatmaq, bäyänmäk; dein Vor-
maq, geri atmaq. schlag sagt mir sehr zu sänin täklifini bä-
zurückstoßen vt geri itälämäk. yäniräm.
zurückstrahlen vt äks etdirmäk; vi zusammen adv.1. birlikdä, bärabär, bir-
äks etmäk. gä, äl-älä, älbir, sänli-mänli; mit j-m ~
zurückstufen vt rütbäsini aåaõí apar- bir käs ilä birlikdä; alle ~ hamí birlikdä;
maq (salmaq). hamísí birdän, sänli-mänli; 2. (insge-
zurücktreten vi 1. geri çäkilmäk; kä- samt; total) cämi, yekunu; das macht ~
nara çäkilmäk, äl götürmäk; 2. (von e-m 200 € cämi 200 € olur.
Amt) istefa vermäk, istefaya çíxmaq. Zusammenarbeit, die; - ämäkdaålíq,
zurückverfolgen vt baålanõícína qä- birlik.
där baxmaq (izlämäk). zusammenarbeiten vt ämäkdaålíq et-
zurückverlangen vt geriyä täläb et- mäk, birgä iålämäk, älbirlik etmäk.
mäk, geri almaq. zusammenballen vt 1. yummaq, síx-
zurückversetzen vt 1. ävvälki väziy- maq; die Hand zur Faust ~ äli yumruõa
yätä qaytarmaq; 2. (Schüler) aåaõí si- düyünlämäk, yumruqlamaq; 2. (Papier)
nifä endirmäk. top kimi etmäk; vr sich ~ yíõílmaq,
zurückweichen vi geri çäkilmäk, geri- toplaåmaq, cämläåmäk; Wolken ballen
lämäk. sich zusammen buludlar bir yerä yíõíåír
zurückweisen vt rädd etmäk, rädd ca- (toplanír).
vabí vermäk, däf etmäk. zusammenbauen vt montaj etmäk.
Zurückweisung, die; -, -en rädd etmä, zusammenbeißen vt : die Zähne ~ diå-
qäbul etmämä; etiraz. läri bir-birinä síxmaq; fig. därdi çäk-
zurückwerfen vi 1. geriyä atmaq; 2. mäk, dözmäk.
äks etmäk, äks etdirmäk. zusammenbinden vt baõlamaq, sarí-
zusammenbleiben 872 zusammenkehren
------------------------------------------------------------------------------------------------
maq, bänd elämäk.
zusammenbleiben vi bir yerdä qal- zusammenführen vt birläådirmäk, qo-
maq, bir-birindän ayrílmamaq. vuådurmaq, calamaq.
zusammenbrauen vt 1. qaríådírmaq; zusammengehen vi 1. bärabär get-
ein Getränk ~ müxtälif åeyläri qaríådíra- mäk; 2. birgä iå görmäk; 3. (schrump-
raq qäribä bir içki (içmäli) düzältmäk; fen) yíõílmaq, azalmaq.
2.(Unheil, Unwetter usw.) ämälä gälmäk, zusammengehören vi bir-birinä aid ol-
töränmäk; Unheil braut sich zusammen maq, bir-birinä baõlí olmaq; bir-birilä
fälakät gälir. älaqädar olmaq.
zusammenbrechen vi 1. yíxílmaq, uç- zusammengehörig adj. bir-birinä aid,
maq, daõílmaq, süqut etmäk, mähv bir-birinä baõlí.
olmaq, çökmäk; 2. (Person) özündän Zusammengehörigkeit, die; - birlik,
getmäk, yíxílmaq; 3. müqavimätini äl- hämräylik, bir-birinä baõlílíq; Gefühle
dän vermäk, gücdän düåmäk. der ~ bir-birinä baõlílíq hissi, hämräylik
zusammenbringen vi 1. yíõmaq; 2. hissi.
Personen ~ taníå etmäk; bir yerä topla- zusammengeraten vi 1. toqquåmaq; 2.
maq, qovuådurmaq, älaqäländirmäk. (im Streit) yumruqlaåmaq, vuruåmaq.
Zusammenbruch, der; -(e)s, -¨e yíxílma; zusammengewürfelt adj. bir-birinä
uçulma, daõílma, parçalanma, süqut yemäyän, qarma-qaríåíq; täsadüfi ola-
etmä, puç olma; müflislik. raq bir yerä yíõíåmíå.
zusammendrängen vt síxmaq, bas- Zusammenhalt, der; -(e)s yekdillik, bir-
maq; vr sich ~ síxíåmaq, doluåmaq, lik.
yíõíåmaq. zusammenhalten vt 1. bir yerdä sax-
zusammendrehen vi bükmäk, burmaq. lamaq, birlikdä saxlamaq; 2. (Geld) qä-
zusammendrücken vt síxmaq, qísmaq. naät edäräk yíõmaq; xärclämämäk; vi
zusammenfahren vi 1. toqquåmaq bir-birinin arxasínda durmaq; fig. bir-
(mit D/ilä); 2. säksänmäk, qorxmaq (vor birinä yapíåmaq, bir-birinä baõlí ol-
D/-dän). maq.
zusammenfallen vi 1. yíxílmaq, uçul- Zusammenhang, der; -(e)s, -¨ älaqä,
maq; 2. fig. düz gälmäk; eyni vaxta rabitä, ilgi; im ~ älaqädä; im ~ stehen
düåmäk. älaqädä olmaq (mit D/ilä); in ~ bringen
zusammenfalten vt qatlamaq; yíõmaq, älaqäländirmäk (mit D/ilä); in diesem ~
dürmäklämäk; donqalamaq. bu älaqädä, bu rabitädä.
zusammenfassen vt 1. birläådirmäk, zusammenhängen vi älaqädä olmaq,
yekunlaådírmaq; 2. (Rede usw.) xülasä bir-birinä baõlí olmaq.
etmäk, icmal vermäk, qísaltmaq. zusammenhängend adj. rabitäli, sälis,
zusammenfassend adj.icmalän; adv. ic- mäntiq(l)i; adv. ..baõlí (asílí) olaraq,
mali olaraq, yekunlaådírící; ~ kann man älaqädar, älaqäli, bir-birilä baõlí.
sagen icmalän, qísaca demäk olar ki; zusammenhang(s)los adj. älaqäsiz, ra-
veralt. älhasil. bitäsiz; mäntiqsiz, tutarsíz.
Zusammenfassung, die; -, -en xülasä, zusammenhauen vt 1. daõítmaq, vi-
icmal, yekunlaådírmaq, tämärküzläå- ran etmäk; 2. j-n ~ bir käsi ölüncä döy-
mä; zusammengefaßt qísaca. mäk, bir käsi vähåicäsinä döymäk.
zusammenfinden vr sich ~ yíõílmaq, zusammenhäufen vt topa (qalaq) yíõ-
toplaåmaq. maq; yíõíb üstünä qalamaq.
zusammenfließen vi axíb yíõíåmaq, zusammenheften vt bir-birinä tikmäk.
axíb qovuåmaq. zusammenkehren vt süpürüb bir ye-
zusammenfügen vt birläådirmäk. rä yíõmaq.
zusammenklappbar 873 zusammenschrumpfen
------------------------------------------------------------------------------------------------
zusammenklappbar adj. bükülän, qat- zusammenprallen vi toqquåmaq, çar-
lanan. pílmaq.
zusammenklappen vt bükmäk, qatla- zusammenpressen vt síxmaq; büzmäk.
maq; vi F özündän getmäk, yíxílmaq. zusammenraffen vt täläsik yíõmaq;
zusammenkleben vt yapíådírmaq. vr sich ~ gücünü toplamaq.
zusammenkneifen vt (Augen, Mund zusammenrechnen vt cämläyib he-
usw.) yummaq. sablamaq; toplamaq.
zusammenknüllen vt bürüådürüb zusammenreimen vt sich (D) ~ 1. qa-
yumruqlamaq. fiyäläåmäk; das reimt sich nicht zusam-
zusammenkommen vi görüåmäk, yí- men bu bir-birinä uymur; 2. sich et. ~ bir
õíåmaq, toplaåmaq; rastlaåmaq, qar- åeyä mäna vermäk.
åílaåmaq, cäm olmaq; mitinq. zusammenreißen vr sich ~ özünü älä
zusammenkoppeln vt bir-birinä baõ- almaq, özünä hakim olmaq.
lamaq, zusammenrollen vt bürmälämäk, lülä
zusammenkrachen vi uçulmaq, gu- kimi bükmäk; dürmäklämäk; vr sich ~
rultu ilä daõílmaq. 1. burulmaq; 2. (Schlange) qívrílmaq.
zusammenkratzen vt F qaåíyíb yíõ- zusammenrotten vr sich ~ bir yerä yí-
maq. õílmaq, toplaåmaq.
Zusammenkunft, die; -, -¨e 1. yíõín- zusammenrücken vt bir-birinä yaxín-
caq, toplantí; 2. görüå, görüåmä. laådírmaq; vi bir-birlärinä yaxínlaå-
zusammenlaufen vi 1. axíåíb gälmäk; maq, bir-birlärinä yanaåmaq.
2. (sich vereinigen) birläåmäk, qovuå- zusammenrufen vt toplamaq, toplan-
maq; qatílmaq. tíya çaõírmaq.
zusammenleben vi bir yerdä yaåamaq; zusammensammeln vt yíõmaq, cäm
evlänmädän qabaq birgä yaåamaq. etmäk, toplamaq (bir yerä).
Zusammenleben, das; -s birgäyaåayíå; zusammenscharen vr sich ~ toplaå-
das ~ mit ..ilä birlikdä (bir yerdä, birgä) maq, toplanmaq, ätrafínda birläåmäk.
yaåama. zusammenschießen vi 1. vurub öldür-
zusammenlegen vt 1. bir yerä yíõmaq; mäk, vurmaq; 2. topla mähv etmäk.
2. (vereinigen) birläådirmäk; 3. (falten) zusammenschlagen vt bir-birinä vur-
qatlamaq, bükmäk; 4. (Geld) yíõmaq. maq; Hände ~ äl çalmaq, ällärini bir-bi-
Zusammenlegung, die; -, -en birläå- rinä vurmaq; vi j-n ~ bir käsi bärk döy-
(dir)mä, birlik, qovuåma. mäk; F bir käsi äzmäk; F et. ~ bir åeyi
zusammenleimen vt bir-birinä yapíå- daõítmaq, bir zadí darmadaõín etmäk.
dírmaq, yapíåqanlamaq. zusammenschließen vt birläå(dir)mäk;
zusammenlesen vt yíõmaq. vr sich ~ birläåmäk, yekdil olmaq, bab-
zusammenlöten vt lehimlämäk. laåmaq, älbirlik etmäk.
zusammennähen vt tikmäk; (med.) bax- Zusammenschluss, der; -es, -¨e birläå-
yalamaq, baxya (bäxyä) vurmaq; ya- mä, yekdillik, birläådirilmä.
mamaq, çitä(lä)mäk. zusammenschmelzen vi 1. äridib bitiå-
zusammennehmen vt yíõmaq, topla- dirmäk; 2. fig. azalmaq, yavaå-yavaå
maq; gücünü toplamaq; vr sich ~ özü- çäkilmäk, ärimäk.
nü älä almaq; ehtiyat etmäk. zusammenschnüren vt qaytanla baõ-
zusammenpacken vt yíõmaq. lamaq, iplä baõlamaq.
zusammenpassen vi bir-birinä yaraå- zusammenschrecken vi qorxmaq,
maq, bir-birinä uymaq, bab olmaq. ürkmäk, hürkmäk.
Zusammenprall, der; -(e)s toqquåma, zusammenschrumpfen vi 1. büzüå-
çarpma. mäk, yíõílmaq; 2. fig.azalmaq; qísmaq.
zusammenschweißen 874 zusätzlich
------------------------------------------------------------------------------------------------
zusammenschweißen vt qaynaq et- zusammentragen vt yíõmaq, bir yerä
mäk; fig. birläådirmäk. toplamaq.
Zusammensein, das; -s birgä olma; zusammentreffen vi 1. (zufällig) rast-
birgä yaåayíå. laåmaq; 2. görüåmäk.
zusammensetzen vt 1. birläådirmäk, Zusammentreffen, das; -s, - rastlaåma;
bir-birinä keçirmäk, bir tärkibdä birläå- görüåmä.
dirmäk; 2. techn. montaj etmäk; vr sich zusammentreten vi yíõíåmaq, toplaå-
~ 1. ibarät olmaq (aus D/-dän); 2. top- maq.
laåmaq, yíõílmaq, yan-yana oturmaq. zusammentreiben vi (Herde) bir yerä
Zusammensetzung, die; - 1. tärkib; 2. sürmäk, bir yerä qovmaq; bir yerä yíõ-
düzältmä, täåkil etmä; 3. sprachwiss. maq, döåürmäk.
müräkkäb söz. zusammentreten vt 1. yíõíåmaq, top-
Zusammenspiel, das; -(e)s, -e bir-biri ilä laåmaq; 2. j-n / et. ~ bir käsi /bir zadí
yaxåí oynama; bir iådä iåtirak edän- ayaqlamaq.
lärin yaxåí mütäåäkkil olmalarí; die zusammentrommeln vt baåína yíõ-
Mannschaft bot ein hervorragendes ~ maq, baåína toplamaq.
komanda (tim) çox yaxåí oynadí, zusammentun vt bir yerä yíõmaq, top-
oyunçular bir-birilä yaxåí oynadí. lamaq; vr sich ~ cämläåmäk, döåürül-
zusammenstecken vt 1. iynä ilä bir-bi- mäk; birläåmäk, äl-älä vermäk.
rinä bändlämäk; 2. fig. die Köpfe ~ baå- zusammenwachsen vi bitiåmäk; zu-
baåa verib píçíldaåmaq; qeybät et- sammengewachsen 1. bitiåik, bitiåkän; 2.
mäk; vi ortaqlíq etmäk, ortaqlaåmaq; (Augenbraue) çatmaqaå.
F immer ~ hämiåä birgä olmaq. zusammenwirken vi 1. birgä täsir qoy-
zusammenstehen vi 1. yan-yana dur- maq; 2. (zusammenarbeiten) birgä härä-
maq; 2. fig. bir-birinä kömäk etmäk. kät etmäk, ämäkdaålíq etmäk.
zusammenstellen vt tärtib etmäk; ay- zusammenwohnen vi eyni evdä otur-
rí olan åeyläri bir yerä yíõmaq; dü- maq, eyni evdä yaåamaq.
zältmäk; quraådírmaq, qurmaq. zusammenzählen vt saymaq, hesab-
Zusammenstellung, die; -, -en tärtib lamaq.
etmä; birläådirmä, qurma. zusammenziehen vt 1. daraltmaq; qí-
Zusammenstoß, der; -es, -¨e 1. toqquå- saltmaq; qísmaq; büzmäk; 2.(Personen)
ma, çarpílma, tutaåma; 2. fig. sözläå- yíõmaq, toplamaq, cämläådirmäk; 3.
mä, ixtilaf, söyüåmä, didiåmä. (mit j-m) bir mänzilä köçmäk; 4. med.
zusammenstoßen vi 1. toqquåmaq, ~des Mittel qan käsän därman, qan
çarpílmaq, däymäk; 2. fig. mit j-m ~ bir dayandírící dava; 5. die Augenbrauen ~
käs ilä dalaåmaq, mübahisä aparmaq, qaålaríní çatmaq; vr sich ~ 1. (Gewitter
didiåmäk; döyüåmäk; ~ mit et. bir zad usw.) toplaåmaq, toplanmaq, cämläå-
(åey) ilä toqquåmaq. mäk; 2. (Stoff) daralmaq, daralíb qísal-
zusammenstreichen vt (Text) qísalt- maq.
maq, ixtisar etmäk. Zusammenziehung, die; -, -en top-
zusammenströmen vi axíåmaq, bir ye- la(n)ma, topla(å)ma, yíõ(íl)ma.
rä üz qoymaq. zusammenzucken vi diksinmäk, säk-
zusammenstückeln vt parçalarí qu- sänmäk.
raådírmaq. Zusatz, der; -es, -¨e 1. älavä; 2. mäk-
zusammenstürzen vi yíxílmaq, uçul- tuba älavä, postskriptum 3. Chem. qa-
maq, daõílmaq. tíåíq.
zusammensuchen vt yíõmaq, axta- zusätzlich adv. älavä olaraq, üstägäl,
ríb yíõmaq. daha, häm, häm dä; ayríca.
zuschanden 875 Zuspiel
------------------------------------------------------------------------------------------------
zuschanden adv. ~ machen daõítmaq, zuschreiben vt bir käsin hesabína
mähv etmäk, pozmaq; ~ werden mähv yazmaq, hesabína qoymaq; adína ke-
olmaq, daõílmaq. çirmäk; bir käsin ayaõína yazmaq; das
zuschanzen vt F j-m et. ~ bir käsä hast du dir selbst zuzuschreiben! özün
åärait yaratmaq; s-m Freund Geld ~ etdin!, öz günahíndír! .
dostunun pul qazanmasína åärait ya- zuschreien vt qíåqírmaq; j-m et. ~ bir
ratmaq. käsä bir åeyi qíåqíraraq demäk.
zuscharren vt torpaqla basdírmaq. Zuschrift, die; -, -en mäktub, yazí.
zuschauen vi baxmaq, tamaåa et- zuschulden adv. sich (D) et. ~ kommen
mäk; j-m ~ bir käsä baxmaq. lassen pis iåä äl vurmaq, täqsirkar ol-
Zuschauer, der; -s, - tamaåaçí, baxící. maq.
Zuschauerraum, der; -(e)s, -¨e tama- Zuschuss, der; -es, -¨e maliyyä (pul)
åa salonu, tamaåa zalí. yardímí; e-n ~ gewähren maliyyä yar-
zuschicken vt göndärmäk (D/-ä). dímí vermäk (D/-ä).
zuschieben vi 1. sürüb yerinä itälä- Zuschussbetrieb, der; -(e)s, -e maliyyä
mäk, itäläyib baõlamaq; 2. j-m et. ~ bir yardímí ilä iåläyän firma.
åeyi bir käsin täräfinä itälämäk; 3. (Ver- zuschustern vt åärait yaratmaq; j-m
antwortung, Schuld usw.) baåqasínín e-n Auftrag ~ bir käsä bir sifariå üçün
boynuna salmaq; j-m die Verantwor- åärait yaratmaq.
tung ~ mäsuliyyäti baåqasínín boynu- zuschütten vt doldurmaq; tökmäk.
na salmaq (üzärinä qoymaq). zusehen vi 1. baxmaq, göz qoymaq;
zuschießen vt 1. (Geld) maddi yardím göz olmaq; 2. tamaåaçí kimi qalmaq,
etmäk; 2. (auf j-n) cäld tullanmaq, üstü- passiv qalmaq (bei et./-dä); 3. ~, dass..
nä atílmaq. säy etmäk, tädbir görmäk; ich muss ~,
Zuschlag, der; -(e)s, -¨e 1. älavä pul, dass ich noch Karten für das Konzert be-
älavä ödänc,; 2. (bei Auktion usw.) ver- komme gäräk konsert üçün bilet alam;
mä, verilmä. e-r Sache nicht länger ~ können bir åeyä
zuschlagen vt 1. (Tür usw.) çírpmaq; tamaåaçí qalmamaq, bir åeyin davam
2. (Ball usw.) vurmaq, tullamaq, atmaq edilmäsinä icazä vermämäk.
(j-m et./ bir käsä bir zadí); 3. et. ~ míx- zusehends adv. 1. göz görä-görä, göz
lamaq, çalmaq; Kisten ~ qutularí míx- qabaõínda; 2. (merklich; rasch) ähäm-
lamaq; 4. et. zu et. ~ üstünä gälmäk, iyyätli däräcädä; tez; dem Kranken geht
artírmaq; 5. (bei Auktion) malí än çox es ~ besser xästänin ähvalí get-gedä
pul veränä vermäk. yaxåílaåír.
zuschlagsfrei adj. älaväsiz. Zuseher, der; -s, - tamaåaçí.
zuschließen vt qífíllamaq; bärkitmäk, zusenden vt ünvana göndärmäk, evä
kiplämäk; die Tür ~ qapíní qífíllamaq. yollamaq (D/-ä).
zuschmeißen vt F çírpmaq, åiddätlä zusetzen vt 1. artírmaq, älavä
örtmäk. etmäk, qatmaq; 2. fig. Geld ~ artíq
zuschnappen vt (Hund) birdän qap- vermäk, çox vermäyä mäcbur olmaq;
maq; vi birdän baõlanmaq. 3. vi tängä gätirmäk, zor elämäk, cana
zuschneiden vi (Kleid; Stoff) biçmäk. gätirmäk; j-n mit Bitten ~ bir käsi xahiå-
Zuschneider, der; -s, - biçici. lärlä tängä gätirmäk.
Zuschnitt, der; -(e)s, -e ülgü, biçim, zusichern vt söz vermäk, väd etmäk,
ändazä. täminat vermäk (D/-ä).
zuschnüren vt qaytanlamaq, qaytan- Zusicherung, die; -, -en täminat; vä´d.
la baõlamaq. zusperren vt qífíllamaq, baõlamaq.
zuschrauben vt burub bärkitmäk. Zuspiel, das; -(e)s (Sport) topu ötür-
zuspielen 876 zuteilen
------------------------------------------------------------------------------------------------
mä (Süd. : pas, pas vermä). mäk; er hat mir 100 € zugesteckt mänä
zuspielen vt 1. (Ball) topu ötürmäk, gizlicä 100 € verdi.
pas vermäk; 2. fig. baåqasína bir åeyi zustehen vi haqqí olmaq; es steht mir
çatdírmaq. zu mänim haqqímdír, mänim haqqím
zuspitzen vt sivriläådirmäk; vr sich ~ var.
(Lage usw.) gärginläåmäk, käskinläå- zusteigen vi minmäk (qatara, maåína).
mäk, åiddätlänmäk, älahiddäläåmäk. zustellen vt (Post) vermäk, mäktubu
Zuspitzung, die; -, -en gärginläåmä, çatdírmaq.
åiddätlänmä, käskinläåmä; die ~ der Zusteller, der; -s, - (Post) mäktubda-
Beziehungen münasibätlärin gärginläå- åíyan
mäsi. Zustellung, die; -, -en yetirmä, çat-
zusprechen vt 1. jur. j-m et. ~ hökm dírma; täqdim etmä.
käsmäk, bir käsin haqqíní tanímaq; die zusteuern vi ..ä täräf istiqamät al-
Kinder wurden bei der Scheidung der maq, bir zada täräf yönälmäk (auf A/-ä
Mutter zugesprochen boåanmada uåaq- täräf); vt pul vermäk, maddi yardím et-
lar analarína verildi; 2. j-m Trost ~ bir mäk.
käsä täsälli vermäk; 3. j-m Mut ~ bir zustimmen vi razí olmaq, razílaåmaq
käsä cäsarät vermäk, bir käsä üräk (D/-ä), bäyänmäk.
vermäk; vi iåtaha ilä yemäk; er sprach Zustimmung, die; - bäyänmä, razí-
dem Essen gut zu o xöräyi iåtaha ilä ye- líq; j-s ~ finden bir käsin razílíõíní äldä
di; fig. der Flasche fleißig ~ çox içmäk. etmäk.
Zuspruch, der; -(e)s 1. täsälli, täskin- zustopfen vt 1. (Loch usw.) tíxamaq;
lik; cäsarätländirmä; 2. (Beliebtheit, An- bärkitmäk; 2. (Strumpf) yamamaq.
drang usw.) räõbät, räõbätlä gälib-get- zustoßen vt (Tür) qapíní örtmäk, qa-
mä(k), camaat axíní. píní itäläyib baõlamaq; vi (Unglück
Zustand, der; -(e)s, -¨e qírím, väziyyät, usw.) baå vermäk, üz vermäk (j-m /
hal, åärait, durum, elälik, halät, kök; kimäsä), baåína gälmäk.
(seelicher ~) ähval; in gutem ~ yaxåí du- zustreben vi : e-r Sache ~ bir åeyi äl-
rumda (väziyyätdä); F in e-m schlechten dä etmäyä çalíåmaq, bir zada can at-
~ leben pis kökdä yaåamaq. maq; auf j-n ~ bir käsi qaråílamaõa tä-
zustande adv. : ~ bringen häyata keçir- läsmäk.
mäk; ~ kommen häyata keçmäk, qüv- Zustrom, der; -(e)s axíb gälmä, axín.
väyä minmäk, baş tutmaq, ämälä gäl- zuströmen vi axíb gälmäk; axíb bir-
mäk. läåmäk.
zuständig adj. sälahiyyätli, yetkili; ca- zustürzen vi : auf j-n ~ bir käsä täräf
vabdeh, mäsul (für A/-ä); die ~e Behör- hücum etmäk.
de sälahiyyätli mäqam (orqan). zutage adv. : ~ kommen / treten üzä
Zuständigkeit, die; -, -en sälahiyyät, çíxmaq, aydín olmaq; ~ bringen / för-
cavabdehlik; aid olma, aidiyyät; säriå- dern üzä çíxartmaq, aåkar etmäk.
tä. Zutaten die / pl. xöräyä qatílan mad-
Zuständigkeitsbereich, der; -(e)s, -e dälär; xuruå; für den Kuchen brauchen
sälahiyyät dairäsi, yetki sahäsi. wir folgende ~ åirni üçün bu ärzaqlara
zustatten adv. : ~ kommen lazím ol- ehtiyacímíz var.
maq, yaramaq; yerinä düåmäk. zuteil adv. ~ werden payína düåmäk,
zustechen vt bíçaqlamaq, bíçaq vur- näsib olmaq (D/-ä).
maq. zuteilen vt payíní (hissäsini) vermäk;
zustecken vt 1. (Riss usw.) iynä ilä sí- hävalä etmäk; j-m s-e Ration ~ bir kä-
rímaq; 2. xälväti vermäk, gizlicä ver- sä ärzaq payíní vermäk; j-m e-e Arbeit
Zuteilung 877 zuweilen
------------------------------------------------------------------------------------------------
~ bir käsi bir iåä täyin etmäk. Zuverlässigkeit, die; - etibar, düzlük,
Zuteilung, die; -, -en 1. (Anteil) pay, doğruluq, etimadlílíq ; bärklik, saõlam-
hissä; 2. (Anweisung; Bewilligung) gös- líq.
täriå; qärara almaq; verilmä. Zuversicht, die; - inam, etibar, böyük
zutiefst adv. därindän, çox; ~ traurig inam; ümid; etimad; qätiyyät voller ~
sein çox (därindän) kädärli olmaq. sein çox ümidli olmaq.
zutragen vt 1. gätirmäk; aparmaq zuversichtlich adj. ämin, arxayín, eti-
(D/-ä); 2. fig. gizlicä xäbär vermäk; j-m barlí; nikbin, ümidli, optimist, etimadlí;
et. ~ bir käsä nä isä xäbär vermäk; vr adv. inamla, qätiyyätlä.
sich ~ baå vermäk, olmaq, olub qur- zuviel adv.häddindän artíq; viel ~ häd-
tulmaq. dindän artíq.
Zuträger, der; -s, - xäbärçi. Zuviel, das; -s häddindän artíqlíq, çox-
Zuträgerei, die; -, -en xäbärçilik, åey- luq.
tançílíq. zuvor adv. qabaq, qabaqcadan; am
zuträglich adj. yararlí, xeyirli; särfäli. Tag ~ bir gün bundan qabaq.
zutrauen vt inanmaq, etimad etmäk, zuvorderst adv. än qabaqda; ~ sitzen
etibar etmäk; j-m et. ~ bir käsdän bir än qabaqda oturmaq.
davraníåí gözlämäk; bir käsdän bir åe- zuvorkommen vi qabaqlamaq (D/-i);
yin görä biläcäyinä inanmaq; sich zu -dän qabaq häräkätä keçmäk.
viel ~ özünä häddindän artíq etimad zuvorkommend adj. 1. iltifatlí, xoåräf-
etmäk (güvänmäk). tar; 2. (höflich) ädäbli, näzakätli; adv.
Zutrauen, das; s inam, etimad, etibar. diqqətlə.
zutraulich adj. 1. etimadlí; tez inanan; Zuvorkommenheit, die; - iltifat, yum-
2. (Tier) munis. åaqlíq, xeyirxahlíq, hörmätcillik.
zutreffen vi doõru olmaq, düz çíx- Zuwachs, der; -es, -¨e çoxalma, artím,
maq, düz olmaq; ~ auf A bir åeydä düz artma; F wir haben ~ bekommen bizim
olmaq; dein Urteil trifft genau zu sänin uåaõímíz olub.
fikrin lap düzdür. zuwachsen vi 1. (Wunde usw.) saõal-
zutreffend adj. düz, uyõun, münasib; maq, yaxåílaåmaq; 2. (durch Pflanzen)
e-e ~e Bemerkung düz qeyd, yerinä dü- ot basmaq, kol basmaq.
åän bir qeyd. Zuwachsrate, die; -, -n artím däräcäsi,
zutrinken vi : j-m ~ bir käsin saõlíõí- artím süräti.
na içmäk. Zuwanderer, der; -s, - mühacir, kö-
Zutritt, der; -(e)s giriå, daxil olma; ~ çüb gälmiå.
verboten ! daxil olma qadaõandír ! zuwandern vi köçmäk, köçüb yerläå-
zutun vt 1. (hinzutun) älavä etmäk, mäk, mühacirät etmäk.
qatmaq; 2. baõlamaq; yummaq; fig. F zuwarten vi gözlämäk.
kein Auge ~ gözünü yummamaq, yata zuwege adv. 1. et. ~ bringen bir zadí
bilmämäk; die Augen für immer ~ äbädi yerinä yetirmäk; 2. mit et. ~ kommen bir
olaraq gözläri yummaq, ölmäk. åeyin öhdäsindän gälmäk, bir åeyi ba-
Zutun, das; -s kömäk, iåtirak. carmaq; 3. F gut ~ sein (yaåína görä)
zuungunsten adv. xeyrinä olmayan, yaxåí qalmaq, saõlamlíõí yerindä ol-
-in zärärinä. maq.
zuunterst adv. än altda, än aåaõída. zuwehen vi äsib gätirmäk, küläklä gä-
zuverlässig adj. mötäbär, etibarlí, tirmäk; äsib örtmäk, äsib baõlamaq;
inamlí, etimadlí, ämin; (sicher) saõlam, der Wind hat den Weg mit Schnee zuge-
möhkäm, bärk; veralt. eymän, ämn; ein weht küläk yolu qarla örtdü (baõladí).
~er Mensch mötäbär (etibarlí) adam. zuweilen adv. arabir, bäzän.
zuweisen 878 Zwangsversicherung
------------------------------------------------------------------------------------- -----------
zuweisen vt vermäk, täyin etmäk; j-m nü soyuõa vermäk (A/-ä).
e-e Aufgabe ~ bir käsä bir tapåíríq ver- Zuzug, der; -(e)s, -¨e 1. baåqa yer-
mäk; j-m e-e Wohnung ~ bir käsä bir dän köçüb (axíåíb) gälmä; 2. (Verstär-
mänzil vermäk (täyin etmäk). kung) yardím, kömäk.
Zuweisung, die; -, -en täyin etmä, täyi- Zuzugssperre, die; -, -n köçüb yerläå-
nat. mä qadaõaní.
zuwenden vt 1. çevirmäk, döndär- zuzüglich präp. G ..da daxil olaraq,
mäk; j-m das Gesicht ~ bir käsä üz çe- ..dä daxil edilmäklä.
virmäk, bir käsä üz döndärmäk; 2. zuzwinkern vt gözlä iåarä etmäk, him
(Liebe) göstärmäk, vermäk; 3. (widmen) elämäk; einander ~ himläåmäk, iåarä ilä
häsr etmäk; vr sich ~ D özünü häsr bir-birinä bildirmäk, qaå-gözlä bir-biri-
etmäk, özünü bir åey ilä mäåõul et- nä bildirmäk
mäk. zwang s. zwingen.
Zuwendung¹, die; -, -en 1. maliyyä yar- Zwang, der; -(e)s, -¨e 1. (Notwendigkeit)
dímí, täxsisat, pul buraxma. çaräsizlik, älacsízlíq mäcburiyyät; 2.
Zuwendung², die; - mähäbbät, sevgi. (Druck) basqí, täzyiq; 3. (Gewalt) zora-
zuwenig adv. çox az. kílíq, zorba-zorluq; 4. (Nötigung) zorla-
zuwerfen vt 1. (Tür) çírpmaq, örtmäk; ma; jur. icbar, cäbr; ohne ~ azad, sär-
2. (Grube) torpaqla doldurmaq; 3. j-m bäst; sich (D) keinen ~ auferlegen utan-
et. ~ atmaq, bir käsä bir åeyi tullamaq. mamaq, özünü mäcbur etmämäk.
zuwider adv. 1. D ..äksinä olaraq, zwängen vt dürtmäk, soxmaq; vr sich
.. ziddinä olaraq; dem Gesetz ~ sein qa- ~ soxulmaq, dürtülmäk(durch A/-in için-
nunun ziddinä olmaq; 2. (unangenehm) dän, -in arasíndan).
nifrät oyandírící; ... ist mir ~ -dän heç zwanglos adj. azad, qeyri-mäcburi.
xoåum gälmir. Zwangsanleihe, die; -, -n mäcburi is-
zuwiderhandeln vi D äksinä häräkät tiqraz, mäcburi borc vermä.
etmäk; müxalifät etmäk; e-m Gesetz ~ Zwangsarbeit, die; - icbari (mäcburi)
bir qanuna qaråí häräkät etmäk. ämäk, icbari iå; islah iåi.
Zuwiderhandlung, die; -, -en müxali- Zwangsaufenthalt, der; -(e)s, -e mäc-
fät, äks häräkät. buri iqamät.
zuwiderlaufen vi D -ä zidd olmaq, -ä Zwangsernährung, die; -, -en mäcburi
äks çíxmaq, äksinä olmaq. yedirtmä.
zuwinken vi iåarä etmäk; j-m mit der Zwangsherrschaft, die; -, -en istibdad,
Hand ~ bir käsä äl ilä iåarä etmäk; j-m despotizm.
mit e-m Taschentuch ~ bir käsä däsmal Zwangsjacke, die; -, -n däli päncäyi.
ilä iåarä etmäk (vermäk). Zwangslage, die; -, -n fälakätli väziy-
zuzahlen vt üstälik vermäk. yät.
zuzählen vt hesaba salmaq; siyahí- zwangsläufig adj. mäcburi, icbari; adv.
ya salmaq. istär-istämäz, labüd(än).
zuzeiten adv. härdänbir, bäzän. zwangsmäßig adj. mäcburi.
zuziehen vt 1. (Vorhänge) çäkmäk; 2. Zwangsmaßnahme, die; -, -n 1. mäc-
(Schlinge) düyünlämäk, düyünü tarím bur etmä tädbiri, mäcburi ölçu götür-
çäkmäk; 3. (hinzuziehen) çaõírmaq; mä pl., mäcburiyyät metodlarí pl.; 2.
daníåmaq; e-n Arzt ~ häkimlä daníå- pol. siyasi täzyiq tädbirläri pl..
maq; vi baåqa yerdän köçüb yerläå- Zwangsmittel, das; -s, - täzyiq vasitä-
mäk; baåqa yerä köçüb yerläåmäk; vr läri, mäcburiyyät vasitäläri.
sich (D) ~ uõramaq, märuz qalmaq, Zwangsversicherung, die; -, -en mäc-
düçar olmaq; sich e-e Erkältung ~ özü- buri síõorta.
Zwangsversteigerung 879 Zweigbahn
--------------------------------------------------------------------------------------- ---------
Zwangsversteigerung, die; -, -en jur. Zweckmäßigkeit, die; - mäqsädä-
mäcburi satíå. uyõunluq, mäqsädyönlülük.
Zwangsvollstreckung, die; -, -en jur. zwecks präp. G ..üçün, ...mäqsädilä.
mähkämä qärarínín (hökmünün) hä- zweckwidrig adj. mäqsädä qaråí,
yata keçirilmäsi. mäqsäddän uzaq.
Zwangsvorstellung, die; -, -en psych. zwei adj. iki.
beyinä girmiå täsävvür, äl çäkmäyän zweiachsig adj. ikioxlu.
(mäcburi) täsävvür. zweiarmig adj. ikiqollu.
zwangsweise adv. mäcburi olaraq, zor- zweibändig adj. ikicildli, ikicildlik.
la. Zweibeiner, der; -s, - F ikiayaqlí.
zwanzig adj. iyirmi. zweibeinig adj. ikiayaqlí.
Zwanziger, der; -s, - 1. F iyirmi-otuz Zweibettzimmer, das; -s, - ikiyataqlí
yaålí adam; 2. Pl. iyirminci illär. otaq.
zwanzigfach adj. iyirmi qat. zweiblättrig adj. ikisähifäli.
zwanzigjährig adj. iyirmi yaålí, iyirmi zweideutig adj. ikimänalí, örtülü; ci-
illik; iyirmi yaåínda. nas, eyhamlí; ~ sprechen örtülü daníå-
zwanzigmal adv. iyirmi däfä. maq.
zwanzigst adj. iyirminci. Zweideutigkeit, die; -, -en 1. åübhäli
zwar adv. daha doõrusu, mähz; gärçi; söz; cinas; eyham; 2. ädäbsiz söz.
ich kenne ihn ~, aber... daha doõrusu zweidimensional adj. ikiölçülü.
onu taníyíram, ämma...; und ~ yäni...; Zweidrittelmehrheit, die; -, -en üçdän
diese Tasche ist ~ schön, aber sie ist auch iki säs çoxluõu.
sehr teuer bu sumka (çanta) gärçi gö- zweieiig adj. iki yumurtadan çíxmíå.
zäldir, amma çox bahalídír. Zweier, der; -s, - (Zwei) iki.
Zweck, der; -(e)s, -e mäqsäd, amac; zweierlei adj. ikili, ikicür, ikitäräfli.
ehtiyac; zu welchem ~ will er das haben? zweifach adj. iki qat, birä-iki.
bunu nä mäqsädlä istäyir?, bunu nä Zweifamilienhaus, das; -es, -¨er iki ai-
üçün istäyir?; das hat keinen ~ faydasí lälik ev, iki mänzilli ev.
yoxdur. zweifarbig adj. ikirängli.
zweckbestimmt adj. müäyyän mäq- Zweifel, der; -s, - åübhä, täräddüd;
säd üçün. ohne ~ åübhäsiz; keinen ~ lassen åübhä
zweckdienlich adj. mäqsädäuyõun, yeri qoymamaq (an D/ bir åeydä).
mäqsädyönlü. zweifelhaft adj. åübhäli, åäkli.
Zwecke, die; -, -n basma düymä (Süd. zweifellos adj. åübhäsiz, åäksiz.
: a. punez). zweifeln vi åübhälänmäk, åäkk elä-
zweckentfremdet adj. mäqsäddän mäk (an D/-dän);åübhä etmäk, åäklän-
uzaq. mäk, åübhäyä düåmäk.
zweckentsprechend adj. mäqsädäuy- Zweifelsfall, der; -(e)s, -¨e åübhäli ha-
õun. disä; im ~ åübhäli vaxta, åübhä oyanír-
zweckgebunden adj. mäqsädäyönlü, sa.
mäqsädä baõlí. zweifelsohne adj. åübhäsiz.
zwecklos adj. mäqsädsiz; boå yerä, Zweifler, der; -s, - här åeyä åübhä ilä
äbäs yerä, faydasíz, boå, boå-boåuna, yanaåan adam.
havayí, laõ-laõ. zweiflügelig adj. ikiqanadlí.
Zwecklosigkeit, die; - mäqsädsizlik; zweifüßig adj. ikiayaqlí.
faydasízlíq. Zweig, der; -(e)s, -e 1. budaq, buta,
zweckmäßig adj. mäqsädäuyõun, dal; çubuq; 2. fig. åöbä, filial; 3. sahä.
mäqsädyönlü. Zweigbahn, die; -, -en Esbn. qol.
zweigeschlechtlich 880 Zwiebelsuppe
------------------------------------------------------------------------------------------------
zweigeschlechtlich adj. ikicinsli. näfärik; zu ~ ikilikdə.
zweigleisig adj. Esbn. ikixätli; ikiizli. zweitägig adj. ikigünlük.
zweigliedrig adj. math. ikihädli; ikiüzv- zweitausend adj. iki min.
lü. zweitbest- adj. ikinci, ikinci olan.
Zweigstelle, die; -, -n åöbä, filial. zweite adj. ikinci; jede(r, -s) ~ här iki...
Zweigstellenleiter, der; -s, - åöbä mü- -dän birisi.
diri. zweiteilen vt ikiyä bölmäk.
zweihändig adj. ikiälli; er knetet ~ den zweiteilig adj. iki hissädän ibarät.
Teig o ikiälli xämiri yoõurur. Zweiteilung, die; -, -en iki yerä böl(ün)-
zweihöck(e)rig adj. ikigüvänli. mä.
zweihundert adj. iki yüz. zweitens adv. ikinci olaraq, ikincisi.
zweihundertst- adj. ikiyüzüncü. zweitklassig adj. ikinci däräcäli, ikin-
zweijährig adj. ikiyaålí; ikiillik. ci däräcädä olan.
Zweikammersystem, das; -s, -e ikipala- zweitletzt- adj. axíríncídan ävvälki.
talí parlament sistemi, iki mäclisli sis- zweitrangig adj. s. zweitklassig.
tem (Millät mäclisi vä Senat). Zweitschrift, die; -, -en nüsxä, dubli-
Zweikampf, der; -(e)s, -¨e täkbätäk kat, surät.
döyüå; duel. Zweitstimme, die, -, -n ikinci säs.
zweiköpfig adj. ikibaålí. zweitürig adj. ikiqapílí.
zweimal adv. iki däfä. Zweitwagen, der; -s, - ikinci maåín,
zweimalig adj. ikidäfälik; ikiqat; nach bir ailänin aldíõí ikinci avtomobil.
~er Wiederholung iki däfä täkrar olan- zweiwöchentlich adj. iki häftädä bir.
dan sonra. zweiwöchig adj. ikihäftälik; iki häftä
zweimonatig adj. ikiaylíq; iki ay da- çäkän.
vam edän. Zweizeiler, der; -s, - beyt, iki misra.
zweimonatlich adj. här iki aydan bir. Zwerchfell, das; -(e)s, -e diafraqma.
zweimotorig adj. ikimotorlu. zwerchfellerschütternd adj. çox gül-
Zweiparteiensystem, das; -s, -e ikipar- dürücü.
tiyalí sistem. Zwerg, der; -(e)s, -e círtdan; gödäk-
Zweirad, das; -(e)s, -¨er yelatí, velosi- boy, beçä.
ped (Süd. : düçärxä). zwergenhaft adj. çox xírda, cübbülü.
zweiräd(e)rig adj. ikitäkärli. Zwergstaat, der; -es, -en kiçik dövlät.
zweireihig adj. ikicärgäli, ikiyanlí, iki- Zwickel, der; -s, - 1. (Schneiderei) qol-
síralí.
zweischneidig adj. 1. ikiaõízlí; 2. fig. altí astarí, aõ; 2. fig. F åíltaq adam.
åübhäli, ikiyanlí. zwicken vt çimdiklämäk.
zweiseitig adj. ikitäräfli, ikiyanlí; iki sä- Zwicker, der; -s, - gözlük.
hifälik. Zwickmühle, die; -, -n fig. çätin väz-
zweisilbig adj. ikihecalí. iyyät; in e-e ~ geraten dolaåíõa düåmäk.
zweisitzig adj. ikinäfärlik. Zwieback, der; -(e)s, -¨e od. -e suxarí,
Zweispänner, der; -s, - ikiatlí araba. qurudulmuå çöräk.
zweisprachig adj. ikidilli; iki dildä. Zwiebel, die; -, -n soõan; soõanaq.
Zweisprachigkeit, die; - iki dillilik. zwiebelförmig adj. soõan åäklindä.
zweispurig adj. ikiizli; ikixätli. Zwiebelgeruch, der; -(e)s, -¨e soõan
zweistöckig adj. ikimärtäbäli. iyi.
zweistündig adj. ikisaatlíq. zwiebeln vt F äziyyät etmäk.
zweistündlich adj. här iki saatdan bir. Zwiebelschale, die; -, -n soõanqabíõí.
zweit adj. ikinäfär; wir sind zu ~ biz iki Zwiebelsuppe, die; -, -n soõan åorba-
zwiefach 881 Zwischenwand
------------------------------------------------------------------------------------------------
sí. Zwischenbescheid, der; -(e)s, -e mü-
zwiefach adj. ikili, ikitäräfli; iki qat. väqqäti cavab, ilk xäbärdarlíq.
Zwiegespräch, das; -(e)s, -e dialoq, da- Zwischenbilanz, die; - müväqqäti ba-
níåma. lans.
Zwielicht, das; -(e)s 1. alatoran, ya- Zwischending, das; -(e)s, -e u. -er F
rímqaranlíq; 2. fig. åübhäli, gizli. iki åey arasínda olan åey.
zwielichtig adj. etibarsíz, åübhäli. zwischendrin adv. aralarínda.
Zwiespalt, der; -(e)s, -e çäkiåmä, ix- zwischendurch adv. bäzän, härdänbir;
tilaf, ikitirälik, nifaq, ayrí-seçkilik. aralarínda.
zwiespältig adj. ziddiyyätli; täräddüd Zwischenergebnis, das; -ses, -se mü-
edän, åübhäli. väqqäti näticä.
Zwietracht, die; - çäkiåmä, ixtilaf, iki- Zwischenfall, der; -(e)s, -¨e hadisä, äh-
tirälik, ädavät, ayrí-seçkilik. valat, olay.
Zwilling, der; -s, -e 1. äkiz, ekiz, Zwischenfrage, die; -, -n söz arasínda
ekiztay, äkiztay; 2. astr. äkizlär. soruåulan sual.
Zwillingsbruder, der; -s, -¨ äkiz qar- Zwischengröße, die; -, -n (Kleid usw.)
daå. orta ölçü.
Zwillingspaar, das; -(e)s, -e äkizlär. Zwischenhandel, der; -s 1. äldän-älä
Zwillingsschwester, die; -, -n äkiz ba- alíb satma; 2. ölkälär arasínda ticarät.
cí. Zwischenhändler, der; -s, - dällal, äl-
Zwingburg, die; -, -en qala. dän-älä alíb satan.
Zwinge, die; -, -n 1. ucluq; 2. techn. Zwischenlandung, die; -, -en yolüstü
mängänä. yerä enmä, täyyaränin yolüstü yerä
zwingen vt mäcbur etmäk, güc etmäk, enmäsi.
vadar etmäk, cäbr etmäk, qísnamaq(zu Zwischenlösung, die; -, -en müväq-
D, Inf. ..mäyä); vr sich ~ özünü mäc- qäti çarä.
bur etmäk (zu D/-ä); gezwungen sein zwischenmenschlich adj. insanlar ara-
mäcbur olmaq. sínda, insanlararasí.
zwingend adj. mäcbur edici; inandí- Zwischenpause, die; -, -n ara.
rící; ~e Argumente inandírící dälillär. Zwischenprüfung, die; -, -en orta im-
Zwinger, der; -s, - (für Tiere) qäfäs, tahan.
heyvanlar qäfäsi. Zwischenraum, der; -(e)s, -¨e ara, mä-
zwinkern vi qírpmaq; mit den Augen ~ safä.
göz vurmaq, göz qírpmaq, gözlä iåarä Zwischenruf, der; -(e)s, -e atmaca,
etmäk, him elämäk. replika (iclas vä s. zamaní).
zwirbeln vt burmaq, dolandírmaq, fír- Zwischenrufer, der; -s, - atmaca atan.
latmaq; s-n Schnurrbart ~ bíõlaríní bur- Zwischenspiel, das; -(e)s, -e 1. Th. ara
maq. pyesi; 2. mus. ara mahnísí.
Zwirn, der; -(e)s, -e sap; iplik. zwischenstaatlich adj. dövlätlärarasí.
zwirnen adj. sapdan. Zwischenstation, die; -, -en 1. yolüstü
Zwirnsfaden, der; -s, ¨- iplik. dayanacaq; 2. yolüstü qísa dayanma.
zwischen präp. D arasínda, ortasín- Zwischenstufe, die; -, -n märhälä.
da, aralarínda; A arasína, ortasína, Zwischenträger, der; -s, - xäbär ve-
aralarína; in ~ bu arada. rän; xäbärçin.
Zwischenakt, der; -(e)s, -e antrakt, Zwischenurteil, das; -s, -e jur. mü-
pärdä arasí. väqqäti qärar.
Zwischenbemerkung, die; -, -en qeyd, Zwischenwand, die; -, ¨-e ara divar,
replika (Süd. : a. täzäkkür). otaõí bölän divar.
Zwischenzeit 882 zzt
--------------------------------------------------------------------------------------- ---------
Zwischenzeit, die; -, -en fasilä, ara; in Zyankali, das; -s kalium sianidi (Süd. :
der ~ bu arada, bu dämdä. a. sianor).
zwischenzeitlich adv. bu arada, o ara- zyklisch adj. dövürlü, dövrlär üzrä ge-
da. dän.
Zwist, der; -es, -e küsüåmä, ixtilaf, ni- Zyklon, der; -s, -e 1. siklon; 2. (Wirbel-
faq, çäkiåmä, ädavät, ayrí-seçkilik. wind) burulõan, qasírõa.
Zwistigkeit, die; -, -en ixtilaf, nifaq, çä- Zyklus, der; -, -len dövr, silsilä, devr,
kiåmä, küsüåmä. dövran.
zwitschern vi civildämäk, cikkildämäk, Zylinder, der; -s, - 1. silindr, balon;
cíõíldamaq, cıvıldamaq, cükküldämäk. 2. (Lampenglas) lampa åüåäsi; 3. (Hut)
Zwitter, der; -s, - biol. xonsa, herma- silindr, silindr börkü (papaõí).
frodit. zylinderförmig adj. silindråäkilli.
zwo s. zwei. zylindrisch adj. silindråäkilli, silindrik.
zwölf on iki; um ~ (Uhr) saat on ikidä; Zyniker, der; -s, - adam älä salan, is-
~ Uhr nachts gecä yarísí. tehza edän.
Zwölfender, der; -s, - on iki buynuzlu zynisch adj. arsízlíqla, häyasízcasí-
maral. na, istehza ilä, utanmazcasína, arsíz-
zwölferlei adj. on iki cür. casína.
zwölffach adj. on iki qat. Zynismus, der; -, -men mäsxärä, mas-
Zwölffingerdarm, der; -(e)s, -¨e oniki- qara, riåxänd; utanmazlíq, abírsízlíq.
barmaq baõírsaq. Zypern; - Kipr (Süd. : Kíbrís) .
zwölfjährig adj. on iki yaålí; on iki illik. Zypresse, die; -, -n särv, särv aõací.
zwölfmal adv. on iki däfä. Zypriot, der; -en, -en Kiprli, Kíbríslí.
zwölfmalig adj. on iki däfälik. zypriotisch adj. kiprcä; kíbrís(lí).
zwölfstündig adj. on iki saatlíq. zyprisch adj. kiprli, kíbríslí.
zwölft- onikinci. Zyste, die; -, -n med. åiå, içi yaõ vä ya
Zwölftel, das; -s, - onikinci hissä, on- baåqa mayä ilä dolu åiå.
ikidä bir. Zytologie, die; - med. hüceyrä elmi.
zwölftens adv. onikincisi, onikinci ola- zzgl. : Abk. zuzüglich ..daxil olaraq,
raq. ..dä daxil edilmäklä.
Zyan, das; -s Chem. sian. zzt. : Abk. zurzeit indi, bu saat.