USIRAY! Gans Ell gb Rok AQ steal) gb lel G aad Sale aly sey opm play gl aS ply andl aliey Faye pb lel yeti ba le an CaS IY sp lh a Hale Chee ob cisSs Chall gf cing La gg cy yall ply cy shany all gh Gail Sk Calla yall quand Bay ASI) gob gp 91 Baby La hslely Kiki) ly gle Jasons sits AES SSN Mk iN 8s oF ell Sg el ah Gel Jac Se gage Ge Lad al Lae ga Ui Hlaciay Y sate cyl aa ale pees gba dll Mad sain (ye Ie jo O96 pf uli LAS ile gS ui Hate Ay ipa Lee i ha IAS 2 uals C8 1) all ge Ueto Capel fil yay yi gle: uaa Ay ad col ll cai 95 of le wy AB 8 all CST ay A aly Sl a Aa as igs A 5 dl Co ly bY ad gh ge ay SS aiteny GI dH galt 5 gly Leake ad a Daal inl ge He le peal le ics gf oy sl Iagaa Sate RE A Ge age Dall (a ay an Le) eae at al ll Ay ba ge a gg any a gh dat Al Gat Site se apse 5 dae apy GEpel Ab DAs ay ol ga bw Cis a ss se iby he Span ns Sg) Seg al Se a ay Hy Lag ng 5 SoS Ge aja le Spent dal de al HA aly Lal cya JS Andy Ha ALYY jill i lig Lal J 5g MIB lal Sas Gf eiag ici el GS 3) gloss Lel claw Cay gal elall Sly (All Gi 79 coiym an) Gal geaall Ge fig Ae hee aad yg pl at nape phate Obeny elell Gye Abell ob 40 Se il be hie ie se 65 ph Spall Ah soli gaa yell ed Ha ads gh Daly call Jn a lL www.arbetsformedlingen.se Arbetsférmedlingen. Arbetsférmedlingen ar en myndighet som finns i hela landet. Deras uppgift ar att férmedla arbeten. Arbetsférmedlingen ger vissa nyanlanda personer sarskild hjalp. De ska snabbt fa lara sig svenska De ska ocksa fa hjalp att hitta ett arbete, Du kan skriva in dig hos Arbetsformedlingen om du sdker jobb. Nar du kommer till Arbetsférmedlingen far du visa legitimation. Det ar bra om du har med betyg fran skolor och intyg som visar vad du har arbetat med. Du kan ocksa skriva ett CV med dina meriter. Sen blir dina personuppgifter registrerade i Arbetsférmediingens datasystem. Det ar for att lattare hitta ett jobb som passar. Pa www.arbetsformedlingen.se finns information om olika arbeten. | Platsbanken finns tusentals lediga jobb. 165svara ord hos Arbetsférmedlingen. Forklara for varandra. Oversatt till ditt sprak. myndighet formedla nyanlanda personer visa legitimation betyg intyg cv meriter personuppgifter registrera datasystem passa information ledigaOlika yrken en polis en brandman en sjukskéterska 167| | | en journalist enaffarsman en administrator en snickare en musiker en konstnér Fler yrken. Oversatt till ditt sprak. en advokat en apotekare en bibliotekarie en chauffor en chef en datatekniker en férsaljare en ingenjér en kass6rska en kontorist en lokalvardare en ldrare en maklare en prast en revisor en sekreterare en socionom en veterinar 168Vad gor man i olika yrken? Skriv ratt siffra vid verben. 1. En méalare 2. En maklare 3. En elektriker 4. En rérmokare 5. En bilmekaniker 6. En bagare 7. En kock 8. En servitor 9. En frisér 10. En brevbarare 11. Ett affarsbitrade 12. En chauffér 13. En polis 14. En brandman 45. En sjukskéterska 16. En laékare 17. En tandlakare 18. En bonde 19. En byggnadsarbetare 168 Eee lagar mat behandlar sjukdomar ___serverar mat ___gor affarer ___malar ___administrerar ___utreder brott ___reparerar bilar ___jobbar med ekonomi ___driver lantbruk ___bakar bréd ___spelar instrument ___saljer bostader ____fotograferar ___undervisar ___skapar konst ___delar ut post __vardar sjuka saljer varor20. En administrator bygger bostader 21. En affarsman __installerar elektricitet 22. En lokalvardare __skriver artiklar 23. En revisor ___ slacker brander 24. En larare __klipper har 25. En journalist ___kér lastbil 26. En musiker _____monterar ror 27, En konstnar ___lagar tander 28. En fotograf __stadar Yusuf gar till Arbetsférmedlingen Yusuf ar p Arbetsfémedlingen. Han vill séka nytt jobb. Han vantar i receptionen pa sin tur. Han blir uppropad och inskriven som arbetssékande. Sen far han traffa en handlaggare. De halsar pa varandra. Handlaggaren: Vad kan jag hjalpa dig med? Yusuf: Jag vill byta arbete. Just nu arbetar jag i en bokhandel. Jag skulle vilja jobba med ekonomi. Handlaggaren: Vad har du for utbildning? Yusuf: Har ar mitt CV och mina betyg fran universitetet. Handlaggaren: Din utbildning behéver valideras. Den ar oavslutad, sd det ar bast att du vander dig direkt till universitetet har. De vet vad du kan tillgodorakna dig av dina tidigare studier. Yusuf: Tack for informationen. Det ska jag g6ra. Handlaggaren: Det kommer sakert att ga utmarkt. Lycka till! 170Verktyg Dra ett streck till rat verktyg! en hammare flera mejslar en skiftnyckel en hyvel en sag flera skruvar en tang Ber: wnptabaycom, WliCommons *Blokscaal tae ay Mer "Bester greater ples av Useroge 71Yusuf och Hawa Las texten och svara pa fragorna. Yusuf och Hawa ar gifta och kommer fran Syrien. De har bott i Sverige i fyra ar och trivs bra. De har annu inte kunnat resa till Syrien for att besdka sina slaktingar. Hawa arbetar som ingenjér pa ett foretag i Malm. Hon har jobbat dar i tvé ar. Hawa tycker mycket om sitt arbete. Hon har manga spannande arbetsuppgifter. Hon tycker om att arbetsdagarna ar lite olika, men ibland ar det stressigt. Hawa arbetar heltid. Hon arbetar inte pa helgerna. Yusuf ar Hawas man. Han arbetar som férsdljare av bocker i en bra butik i Malmé. Yusuf trivs bra med sitt jobb, Han trdffar manga manniskor. Ibland arbetar han pa kvallen. Han jobbar mellan klockan 9:00-17:00 eller melian klockan 12:00-20:00. Han arbetar ocksa varannan helg. De har tva barn, en pojke som ar 7 ar och en flicka som ar 3 ar. Sonen gar i skolan och dottern gar pa dagis. 1. Varifran kommer Yusuf och Hawa? 172Hur lange har de bott i Sverige? 3. Vad arbetar Hawa som? 4. Hur linge har Hawa arbetat pé foretaget? 5. Tycker hon om sitt arbete? 6. Arbetar hon heltid? 7. Vad arbetar Yusuf som? 8. Hurtrivs han? 9. Nar slutar han arbeta om han bérjar klockan 9:00? 10. Nar bérjar han arbeta om han slutar arbeta klockan 20:00? 11. Arbetar han ibland pa lérdagar och séndagar? 12, Hur mnga barn har Yusuf och Hawa? 8 Gar deras dotter i skolan? 173Ett nytt jobb Las texten hégt. Yusuf kommer till arbetet pa morgonen. Han laser upp dérren till bokhandeln. Klockan ar nio. Han ar férst pa jobbet. Hans kollega borjar arbeta efter lunch. Yusuf maste dppna affaren for kunderna. Han tycker om sitt arbete, men ibland blir det enformigt. Han gor samma saker varje dag, Han pratar med kunder, svarar pa fragor och tar betalt. Yusuf har arbetat i effaren i fyra ar. Ibland tanker han pa att byta arbete. | Syrien studerade han pa universitetet. Han laste ekonomi. Yusuf vill fortsatta sina studier i Sverige. Hur gér man det? Han sdker information pa internet. Han maste éversatta sina betyg och lasa mer svenska. Sen maste han géra ett prov. Yusuf studerar varje dag efter jobbet. | mars kommer beskedet fran Universitets- och hdgskoleradet. Hans betyg ar godkanda! Han kan bdrja studera pa universitet j Sverige. Svara pa fragorna muntligt och skriftligt. Vad tycker Yusuf om sitt arbete? EEE YEH be eee eee teeter eee 174Vad g6r han i sitt arbete? Vad vill Yusuf géra istallet?. Vad maste han géra fér att kunna studera? Fria samtal. Beratta for varandra. Skriv pa raderna. Har du ett yrke? Har du haft ett arbete? Vad hade du fér arbetsuppgifter? Hur fick du ditt arbete? Har du nagot drémjobb? Vad vill du arbeta med i Sverige? Finns det jobb som du inte vill ha? Varfér? Hur gér man for att hitta ett arbete i Sverige? Hur gor man i andra lander?Post, bank och férsakringar Posten Med PostNord kan du skicka brev och paket. Féretaget erbjuder service over hela landet och delar ut A-post dagen efter att den postats. Postnord samarbetar med ett stort antal servicestéllen och ombud. De finns oftast i vissa narbutiker. Dar kan du lamna in och hamta paket. Du kan skicka ditt paket i en egen kartong eller kopa en kartong pa vissa servicestélien, Frakten koper du pa Internet hos PostNord. Det finns ocksa flera andra foretag som man kan anvanda for att skicka paket, som Schenker och. DHL. Banken Bankvasendet j Sverige bestar av ett stort antal aktdrer som erbjuder tjanster inom sparande, placerande, in- och utl&ning med mera. Ou kan Oppna ett bankkonto om du har ett svenskt personnummer. Hos banken kan du sata in, spara och ta ut pengar. Du kan ocksd betala rakningar och séka ln. Fér att bevilja lan kraver banken att du har ett arbete och en fast inkomst. De storsta bankerna ar Svenska Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Alltfler tjanster gor man numera p§ internet, som att betala rakningar. Det kostar idag mycket pengar att betala en rakning p ett bankkontor. Till ditt bankkonto ansluter du ett bankkort. Det ar enklast att betala med bankkort nar man handlar i affarer. D& kan du samtidigt ocks§ ta ut mindre summor kontanta pengar. Det ar annars lattast att ta ut kontanter fran ditt bankkonto i en uttagsautomat. Med ratt sorts kort och avtal med banken kan man ocksa ta ut kontanter i utlandet, Forsakringar En fOrsdkring ar ett avtal med ett férsakringsbolag, Det gor att du kan f& ersattning om nagot du ager blir ferstért eller stulet. Vid till exempel en brand eller trafikolycka kan dina saker forsvinna eller bli skadade. Om du hat ett arbete sé betalar din arbetsgivare fOr viktiga skydd. Men skyddet via arbetet ersatter inte allt som kan hinds, s& darfor képer manga ocksA privata forsdkringar. Det kostar pengar att ha en forsakring. pengarna du betalar till ett forsdkringsbolag kallas premie. Premierna anvands til ersdttninger for skador och olyckor. Det finns olika férsskringar, s8som hernférsakring, trafikforsdkring och sjuk- och olycksfallsférsakring. Hemférsékring: Du kan képa hemférsakring frén ett privat forsékringsboleg. En hemférsakring ger till exempel 176Skydd fér dina saker Skydd om du blir éverfallen Skydd nar du reser Skydd ati betala advokat om du kommer i konflikt med nagon (rattsskydd) eee Trafikforsakring: Alla som har bil maste ha en trafikforsakring. Sjuk- och olycksfallsférsakring: Denna ger dig ekonomisk hjalp om du far en sjukdom eller blir skadad. Olycksfallsférsakring betalar sjukvard om du blir skadad i en olycka. ey Al yl Se aoa Resi Oe ail g 5hs Sil alata A Sak AS yl) Ay ayy le fh Jan | iy 2g ag IS Qe Sigal alia Baal Lee AAS My ewe Sy cn a8 6 Qe ula js] Chay Ala yl all LMT cet sa lane Lay g ft a GS bd Gf Ay ally 2 pall Cay li of Sy id ya sg ell an JY ania (Sian og pil SS ph Lada AGN 3 y gh Caney ale Sah SN) ph gy 5 Say al iy lane PO ae gas "Sd De * PostNard “Schenker “DHL lath BS Shy a My al YL EIN LAIN asa ga IS 8 Oe GAS Boe Ge EG appl gh Gl ay iy al Gana Bing ay ill gang gen Yl Chava yal JS 1) Gh nee Glam gid diy ay Ri gtd 98) allt al can S eta tay ll allay lal gba OF CH JOY Aad le Ue gh ELAN a yall yaya ig gta ol a ein os 3S gl BS lly 13g it) ae sd hss oJ uy ob Giga es I nll Bay a le Ge Gg all Ms Spa!) Gana Millay Alen ob A peal la eh gh aa ella ey gh AY Oya pa Le LD eB phn Qe LAY CB ald od ICG al i 2a a es Le gy Kine lay J Late @ SI a Ge Lea Sy IY GL nal al cnt ole aie De A Be J jad og Ge aged ge panty ant Ul cull 48 52 eu Se Ga lll Lead Fads ad ale Jel Saal snes gia Jib ls GBS 13) eas gh dy Laka A! gah 9 ah yall yy sl ol cadall ola! ult oy yt) Wel ctasay of Sey epi US ni gei ats Y hall GUA ga Aaland Sly eit gi tiny ah gally CALA Qe ing Dal ga Ne gpa Gy AS 8 ads gS ln gall te Cully easly ys pl ca all le Quel a gpl Dal Jae le stelle cull Bp Aaah Spl AS ot ye Gp al iy 23 a 7hae cc 5 aw fall A aphasia pall Ja a a Sle path onli le By J Sa See Sn IS yl cls $9 iy a yl a ull aed hf tgp Camp le le Jy Hay lle ell pln gl i seid gh Cy ny Cie LY Syl Ae Skicka brev och paket Man kan skicka brev och paket inom och utom Sverige med foretaget Postnord. Pa deras hemsida pa internet hittar du mer information: www.postnord.se Frimarken till brev kan kdpas i vissa butiker och kiosker. Fraktsedel till paket képs via Postnords hemsida pa Internet. Man maste sjalv skriva ut fraktsedeln. Paket lamnas in for leverans hos Postnords ombud, som finns i vissa narbutiker. ett frimarke ett brev ett paket kép frakt pa Internet en breviada 178Din bank Pa Internet finns information om banker. $4 har informerar din bank pa sin hemsida: Lan och krediter Sparande och placering Férsakringar och pension Kontokort och betalningar Radgivning Kontakt och kundservice Var kan man hitta ratt information? Las fragorna och valj bland alternativen i rutorna. Var kan man klicka om man vill... 1. veta vad man betalar i ranta?. 2. ta reda pa vilken dag banken har kvallsoppet . tareda pa ndgot om pensionsparande?. . lana penger for att renovera kéket? . skicka pengar till utlandet?. . Oppna ett konto?, . investera i aktier?. . prata med nagon om sin ekonomi?. oon nur w . skaffa ett VISA-kort? 179Dina pengar Dina pengar ar mer an mynt och sediar. Dina pengar ar ocksa alla dina inkomster och utgifter. Inkomster ar pengar du far. Utgifter ar pengar du betalar. Nagra inkomster och utgifter ar samma varje méanad. De kallas fasta inkomster och utgifter. Inkomster Inkomster ar pengar du far. Det ar till exempel lén fran arbete, barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag, sjukpenning, a-kassa och pension. Fér de flesta inkomster behéver du betala skatt, men inte for de inkomster som ar bidrag Utgifter Utgifter ar kostnader du har for att leva. Det r till exempel kostnad fOr hyra, mat, klader, hygien, telefon, internet och tv. Utgifter ar ocksa vad det kostar att 4ka tag, bil, buss, tunnelbana och andra resor. Oversatt orden! pengar inkomst utgift ton skatt kostnad 180Pa banken Hawa: Hej! Jag skulle vilja Sppna ett sparkonto och ansluta ett VISA- kort till det. Radgivaren: Vi har flera alternativ att valja pa nar det galler sparkonton. Vill du ha sa hég ranta som mdjligt och spara pengarna lange, eller vill du kunna ta ut pengar fran ditt konto flera ginger om aret? Hawa: Jag vill ha ett sparkonto som jag ocksa kan ta ut pengar fran. Radgivaren: Da féreslar jag det har kontot, med en ganska hég ranta och ett VISA-kort kopplat till det. Hawa: Det blir utmarkt! Radgivaren: Da behéver jag din legitimation tack. Hawa: Varsagod! Radgivaren: Da var det klart. Kontot ar nu éppnat i ditt namn, och VISA-kortet kommer med posten. Koden till ditt kort skickas hem till dig i ett sarskilt brev. Hawa: SA bra! Tack sé mycket. Hejda! 181,Forklara for varandra. Vad innebar olika inkomster? Las orden for inkomster och ta hjalp av meningarna. lon bidrag = a-kassa_—sjukpenning ~—_ pension Ersattning som betalas for att man utfér arbete Ekonomiskt stéd som ar skattefritt Ersattning till personer som ar arbetslésa. Ersattning till personer som inte kan arbeta pa grund av sjukdom 00000 Ersattning nar man lamnar arbetslivet for att man har uppnatt pensionsaldern. Fria samtal. Beratta fér varandra. Vilka utgifter har ni varje manad? Hur mycket utgifter har ni varje manad? Vad tycker ni att olika saker far kosta? Hur mycket pengar behéver man varje manad? Vad kostar saker i ditt hemland? 182Demokrati och samhille Sverige ar en demokrati. Det betyder att medborgarna styr genom att valje oartier eller personer (politiker) som sina féretradare. Sverige styrs genom de demokratiskt valda férsamlingarna i stat, landsting och kommuner. Ledamdterna ska fatta beslut som representerar folkets vilja. Regeringen leder landet. Regeringschefen kallas statsminister, | Sverige finns alla manniskors lika rattigheter angivna i var grundlag. Dar star att all offentlig makt utgar fran folket. Nagra viktiga grunder i det svenska samhallet ar: + Tryck- och yttrandefrihet. Alla ska kunna féra fram sina tankar, asixter och knslor ital och skrift. + Féreningsfrihet. Ratten att f& g& med i eller starta en forening ar grundlggande i en demokrati + Religionsfrinet eller trosfrihet ar ratten att fritt bestamma om man vill praktisera en religion. Religionsfriheten raknas som en av de manskliga rattigheterna « Rattssakerhet betyder att alla manniskor ska vara lika infor lagen. En person ska ses som oskyldig till dess att han eller hon har démts av en domstol. Det finns bade en rikstackande politik, regional politik och lokal politik. Riksdagen ar folkets framsta foretradare. Det ar val till riksdagen vart fjarde ar. D4 ska medborgarna utse 349 riksdagsledaméter som ska representera manniskorna i Sverige och deras asikter. Riksdagsledamdterna féretrader olika politiska partier. Ar 2016 ar partierna Vansterpartiet, Socialdemokraterna, Miljpartiet, Centerpartiet, _Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Riksdagens uppgifter ar bland annat att stifta lagar och besluta om skatter och statens budget. Den kontrollerar ocksd regeringen och de statliga myndigheterna Myndigheter finns i hela landet. Exempel p& myndigheter ar Migrationsverket, Forsakringskassan och Arbetsférmedlingen. De myndigheter som ansvarar fér rattsskerhet och rattstrygghet ingar i rattsvasendet. Dit hdr de fristaende domstolarna och Polisen. Landstinget pa regional niva bestammer éver till exempel halsovard, sjukvard och lokaltrafik. Kommunerna pa lokal niva har hand om till exempel skolor, bibliotek, hemtjénst, brandkar och renhailning. Alla invanare i Sverige bor i en kommun med ett eget styre, | och med att Sverige ar med i den Europeiska unionen (EU) finns det ocks en beslutsnivé Sver staten. EU ar en europeisk sammanslutning av idag 28 lander. | Sverige ar det fritt for alla att engagera sig politiskt och vara med i ett parti 183Medierna ar starka i det svenska samhillet. Svenska folket ar bland dem som agnar mest tid &t mediekonsumtion i variden. Medierna informerer, férmediar nyheter och paverkar opinionen. Vissa medier har genom normer och regler ett samhallsansver Sveriges Television, SVT, ar ett allmannyttigt s8 kallat public service-foretag. Via radio- \ och TV-avgiften betalar vi fr att SVT ska gdra program som ar oberoende, opartiska och sakliga. Det finns ocks& manga kommersiella medier som ar fristéende fran staten Svenska medier regleras av tryckfrihetsférordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. | korthet garanterar dessa etableringsfriheter, frbud mot censur, ratten till anonymitet och meddelarfrihet. Genom offentlighetsprincipen har vi ratt att ta del av myndigheters handlingar. | Grundlagarna ger manniskorna i Sverige ratt till en mycket langtgéende tryck- och yttrandefrihet. Du har ratt att tycka, saga och skriva ndstan vad du vill i TV, radio och : pa Internet. Men i lagen star ocksd vad du inte far g6ra, som att kranka eller fOrtala andra manniskor, uttrycka hets mot folkgrupp eller pa andra satt skada samhéllet, ecealy Gh il Sy pal Coes (Gadd) att I a JB! Ges Ge anos casa of pi Ney Ayal pian pe pl Sah oc) IST ele Gay ly Sealy yh $M igs HAA tl Ye pl (AMS ypd sasha gay gens DUH a Aa Sah Atle seh ins call ng ae Habe JSF Gay Wy san gel LS oH IS fucka Gas Lash acyl wh Gurl ol LAS) IT GS pa elaiey patlils AIG ge sp ole Gud geal OYS Al Ais aly Hanae” lj 8 utd So gh aap of clas A Gall Shan nse” : “chs in Qe 3a Qa Aypm ee La es Re ea ay 7 lt Gall gt Sel floes coc SAS cis Way om oy any al lo 1 s8) oh cans Uh em gh as * fused Gb egg) IS pe St Apa pT CAL) ial oa Alley a ae haley ee le gh BISA Aplall Sja ggag ga ygal a tn O 4 349 ob yd aa oe “jad ala je La Gm a aj lal aja pl Sal gS BEN cael! all a 20d 2016 “again pb ns ally gael gh el Higa) any LS gh Say Lah y All Aaa A yy Al acl LBs lh AR Ca Om hall Gla he hag og N ul ANS hg Laan gt CLL gl YT cy Wl Oa had soem gf ang ca ysl Ha lal aba ay ALO ALLA Sy em A hgh Gay all Seal ge Hype cla pha ef el ly Zaselly meal eh 3a a le Hindle lB edal Gran iy gma ally IR got SSU AL a He EMA Jal op ype agi Sa ely Ae 184Co a 8 ean staph Aga BS gt sae al gh ot gl gM! aT Gals gpl of Lay SH AFR al gy Ral gh Lal IVT Le ta Sy all Ge yg od UL 28 “EU gh DY Shay AEN pty lhe pty oy Oe gang a gay etn ALE DEY Sly Dm Rhye sel iy anally Ug) De lily coms call cpl ple B55) SURV GBS «yh De Yl lary lla Ot AS cat Silly SN pes oe le CSI IS ey Le he A gd Gtk call ls and Hip pe Rihed Lach (De ay Ca el Lgl hin gh Sih ay he png DM ls ‘SVT ASAD AD San sll tym aly play Hace ya Gist an a Fatal Del lay ga Rye sSalb SHS le penal of Gall Uys ect Lane DE ge BUY yey cts ge GS ase SPB age I A ll «SiS Gall lag 5 Hila pt fy all gb Ga Gah all any SARS eT say LAYS ab ans Ya ole tal Go ll Cy CYL) gl By anil db SA Hinges cal) yo lll Ye Hie de pape ae Lal Stl Yusuf hamtar pa dagis Yusuf ar hemma pa dagarna fér att studera. Hawa jobbar mycket. D&rfér ar det Yusuf som hamtar deras dotter Sara pa dagis varje dag. Idag vill dottern inte félja med hem. Yusuf: Kom nu Sara! Vi ska ga hem och ata. Mamma kommer hem snart. Lararen: Idag har vi varit ute pa promenad. Vi gick till lekplatsen har borta. Vi har ocksa planterat blommor i tradgarden. Yusuf: Det ar darfér som Sara inte vill ga hem. Hon har sa roligt har. Lararen: Sara har blivit kompis med Oscar och Ida. De leker tillsammans hela dagarna. Oscar ville heller inte gi hem. Yusuf: Vi kornmer imorgon igen sd att de kan fortsatta leka. Vi ses dal Hej da! Lararen: Hej da! 185Hos Skatteverket Skatteverket ar en myndighet med flera uppgifter. Skatteverket tar bland annat in skatter och skéter folkbokféringen. Du kan ansoka om id-kort (identitetskort) hos Skatteverket. Skatteverkets id-kort ar en godkand id-handling inom Sverige. Id-kortet anvander du for att styrka din alder och fér att legitimera dig exempelvis p& apoteket och banken. Fér att ansdka om id-kort maste du vara folkbokfdrd i Sverige, ha fylit 13 4r och kunna visa vem du ar. Yusuf besdker Skatteverket for att skaffa ett id-kort. Han har betalt avgiften pa 400 kr. Nar det blir hans tur gar han fram till tjanstemannen i kassaluckan. Yusuf: Hej! Jag skulle vilja skaffa ett id-kort. Tjanstemannen: Da behéver jag se ett kvitto pa betald avgift och en handling som styrker din identitet. Yusuf visar kvittot och sitt pass. Tjanstemannen: Du behéver fylla i den har blanketten. Om du satter dig har framfor kameran sd ska vi ocksé ta ett foto till id-kortet. Yusuf fyller i blanketten och blir fotograferad. Tjanstemannen: Da var det klart! Du kan hémta id-kortet har om ett par veckor. Du far ett brev pa posten som du ska ta med, Yusuf: Tack. Hejda 186Prepositioner Prepositioner ar ord som du anvander for att beskriva lage och olika férhallanden mellan personer, platser och saker. Valj bland orden och skriv ratt preposition under bilderna. pa under over bredvid i bakom bordet. Hundarna sitter korgen. Muggen star krukan. — Faglarna flyger vattnet. Stolarna star parasollet. Flickan star tradet. Ovning. Titta i rummet. Vilka prepositioner kan ni anvanda for att beskriva lage fr olika saker? Exempel: Boken ligger pa bordet. 187Det finns fler mycket vanliga prepositioner. Valj bland orden och skriv ratt preposition pa raderna. i fran av i efter pa med till ' Jag kommer Stockholm. : Bor du har i Lund? i Andreas jobbar 'T. Lisa studerar ekonom. Magnus jobbar en affar, Képenhamn ligger Danmark. Lena kommer hit skolan. Fredrik ar intresserad film. Anna bor i ett hus sin man. Erik vilar sig middagen. Hamdi talar somaliska sin fru. Jag reser Italien semester. Min fru kommer hem sin resa. Stolen ar gjord tra. 188Konjunktioner. konjunktioner ar ord som binder ihop huvudsatser, och = “plus” (tillagg) for = orsak men = kontrast eller = alternativ sa = konsekvens Valj konjunktioner och skriv dem dar de passar in. och eller men for sa Jag vill gi pa bio Jag har inga pengar. Anna maste plugga i helgen hon har prov nasta vecka. Jag kan inte traffa dig idag imorgon gar bra. Maria laser en bok lyssnar pa musik. Konserten var dalig jag gick efter en timme. Ahmed kan inte komma imorgon han arbetar. Jag vill gd pd teater bio ikvall. Lin tycker inte om fisk hon alskar frukt. Jag har mycket att g6ra idag jag kan inte komma pa middag. Andreas tycker om film teater. 189Rattigheter och jamstalldhet | Sverige stravar vi efter ett samhdile dar alia manniskor har samma rattigheter. Jamstalldhet, jamlikhet och méngfald ar mycket viktigt. Jamstalldhet innebar att kvinnor ach man ska ha sama rattigheter och méjligheter inom alla viktiga omraden i livet, Kvinnor och man ska ha samma frihet att forma samhallet och bestémma over sina egna liv. Alla har samma ratt att utbilda sig, arbeta och gora karriar. Bade kvinnor ‘ach man ska ha méjiighet att paverka | skolan, p& arbetsplatsen, i politiken och inom andra samhallsomraden. Bide kvinnor och man réstratt fran 18 rs alder. Det finns ett mycket brett politiskt stéd for att Sverige ska vara ett jamstallt land. Jamstalldhet, jamiikhet och mangfald betyder ocksa att alla ska behandlas rattvist. Diskrimineringslagen fran 2009 ar till for att frémja lika rattigheter oavsett kon, etnisk tillhérighet, religion, sexuell uppfattning, alder eller funktionsnedsattning. Lagen sager att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka for att uppna like rattigheter och méjligheter i arbetslivet, Detta innebar bland annat att det inte ska finnas osakliga skillnader i Jn mellan kvinnor och man Foraldraférsdkringen ar til for att alla foraldrar ska kunna kombinera arbete med féréldraskap, Bde pappor och mammor kan med st6d av lagen vara foraldralediga til dess att barnet ar ett och ett halvt ar gammalt, Det kallas att vara mammaledig och pappaledig, Fordldrarna har ratt att ta ut 240 foraldradagar ver for varje barn som fads, D8 fAr man ekonomisk ersattning per dag baserad pa den inkomst man har nér man jobbar. Mamman och pappan maste ta ut minst 90 foraldradagar var. Barnomsorgen gér det méjligt for b&da férdldrarna att ocks4 arbeta eller studera Utifran familjens inkomster betalar man en avgift varje manad fér barnomsorg, Nar ferdldrarna jobbar har de sma barnen méjlighet att g4 i forskola. Barn som bérjar | skolan far bérja | fritidsverksamhet, sa kallat fritids. ‘Att bade man och kvinnor gemensamt tar hand om barnen @r viktigt och vanligt. Detsamma galler arbetet i hemmet. Man och kvinnor delar ofta lika pa hushélisarbetet. Detta ar ocksé faktorer som lyfts fram som mal i det politiska jamstalldhetsarbetet. Det ar badas ansvar att laga mat, diska, tvatta och stada. Att skéta tradgarden, reparera saker och anvanda teknik ar ndgot som bada gor i ett her. Den svenska lagen skyddar alla individer fran all form av fysisk eller psykisk misshandel. Detta giller bade inom och utom familjen, Det ar enligt leg fran 1979 forbjudet att slb sina barn, utsatte dem for fysisk eller psykisk bestraffning eller utsatta barnet for krankande behandiing. Det ar ett brott att sla sina barn. Man far enligt lagen inte ings aktenskap med minderériga personer. Man far heller inte tvinga ndgon att gifta sig. Man far inte gifta sig med en nara slakting eller vara gift med fiera personer samtidigt. Bade kvinnor och man i Sverige gifter sig av karlek och 190egen fri vilja, Varje person bestammer sjalv vem man vill ha ett forhallande med. Det r ocksa férbjudet enligt iag att ha sex med nagon som inte vill eller med minderariga Detta ar mycket allvarliga brott som ska polisanmalas. B&de kvinnan och mannen i en relation kan ta initiativ till en skilsmassa, De har samma rattigheter. Samhallet skyddar den som utsatts for Gvergrepp. Det finns flera organisationer som man kan vanda sig till om man far illa, mar daligt eller utsatts for vald. BRIS st&r for Barnens Rétt | Samhéllet. Till BRIS kan den som ar under 18 ar ringa och prata om det man funderar mycket pa eller behéver hjalp med, Man kan vara anonym om man vill. Ring pa telefonnummer 116 111 eller maila till BRIS. BRIS finns p& www.bris.se ' Kvinnofridslinjen ar en nationell stédtelefon for kvinnor som utsatts fér hot eller vald. Dit kan man ringa dygnet runt pa telefonnummer 020- 50 50 50. Samtalet ar gratis och syns inte pa telefonrakningen. Kvinnor som behéver hjalp och stéd kan ocksd vanda sig till en kvinnojour. Dessa finns ihela landet, | Sverige arbetar vi ocksa for ett dppet och tolerant samhallsklimat. Vi framiar lika | rattigheter for alla manniskor oavsett sexuell uppfattning och kénsidentitet. RFSL ar en ] intresseorganisation som arbetar fér alla personers rattigheter och lika méjligheter. BigLally Gsiall A al ol giny Catal oa Baal Lae ape g silly foul slat) Gadd GAM IS G16) Cm gtd gaat Gad anal ABest oid Jas Bl oS I gy Shall al! gee Gall Bilal Udi Lal Gu ol gas Jay aly chat Ge J cS ol ny ely Lally et bh all a ya. OS Laat phe iy ate J hh Capa Gal Lil co Sgn 0 8! Ch hy edd be a ell msi ca ja ys gal 965 yA gly ga go eR Le 18 ou oe GAN bal slanal jp jail tt 2009 phe coe juni ghd sey Uday ol pha pod IS if Lal gins & lls 3h fll Da ta haps Sahil ty AREY I coll eatin saa LGM call Ji all oI Una oe ba aks BARN ean Mh aay aah iy Hy Ase yal Sha lly all dad Lea gang cin Cally deny stl car ae EU yee Y a8 OB Ge a ythann Chg LI cu OS Mls al cae gant basa Sb Clg y LM gpa ga OnSlh onds Lage 240 gh pal hn LS ph 5 las Aang la gan Ue UA Ae ay idly yn 5M Bla} Open Tan ML A) es SS Latte Aa Chl lee inp Mle lace gt cole Jad Nga y aly ite JSS ANS Jal coe M432 90 ce UB Y 24S 5 Jha} Legis aly dS Sly Hed Sots gb le LAI bo gle ellny Af Lag all cual gS Sal 2 aad dill ey peng Lal ab cy shay Cail) SUEY Lal taal gM) all a ah Neath habe coal «olay oL AT any Late. til! Phy AAS pay Le JAH ALL SY ha tall gh deal gle Aad egytll Gabay gtle y pr al Ia y Len LUBY yoy be Ble slay Ula I ge IS Gf a Aol Al hall ataalS Ly sll al all cpa La Say Asal Lae i pally Sl) ga lS Lal Has eh isa Ae Asal ally GLU Jat lab gele S < aL lly da — Layee hgh Np gl egBN nso ys aly 191“oles Sale Hep hy Eyal GBs Gala Hy gl J gaunt Call JS ee ANT gee ety gal cist Tue ial gad) gals lL ysl pny a ll Gila ad 969 1979 Cs ll Meek Raye GURY Vi pag laste Gabi! ss eal de ony esl ul ost vale sid 258 eal he cues an oe yaa Sand ghia Sly oa a JS aay iy gh al te gH J ah C359 Glas Y ua ge inl La hae Ui Lag glean haa Die: Yad x38 ch one om ge Maan ate ast US atl) “GSA cl ya lag pf Soy SIVAN Ba ly Un le OS ete a 22k Ge Sat le oe tonal ee Ga UB pany i Ign ye hue Ue aly las il eal eg) Don Alla a ga gas nal | 2 ASH ge ASS Aya dna ol 18 dw G8 ral Se gene gh Gab Gin ph pay ia Cae J ay ca ol Maa) Cul J 111 116 iy chal ells 13) diigo) las of alihay 48 Bacladl cling Ley (Asai ce Faken oe “BRIS. wwworis.se nly a gl agi gSaolans (8 Ay oll ila ast L905 8d 8 sess Mle LSA 020505050 3} egal OS Abaya 5S) ha ty gS ale a cee af ppl gh las Jaa! iy ill Bye al An gl Sig SaeLnll Gti gl ele *Kvinnojour “Sid ce te GAD enlace a cy cite gelatin sel pool HSS all IS gn Gal ge Dany pad US plain Laie gt Ul oh Hb 3} Aan tally pail *RSFL Storstadning och matlagning Varje vecka stadar Yusuf och Hawa lagenheten. De dammsuger, tvattar och stdar koket. Det ar leksaker i hela lagenheten. Deras son hjalper till att plocka undan dem, Pa eftermiddagen ar de klara. Yusuf: Nu ar det dags fér en god middag! Sonen: Jag vill hjalpa till! Yusuf: Sa bra, Du kan satta glas och tallrikar pa bordet. Hawa: Jag hackar gronsakerna, s8 kan du steka kycklingen. Yusuf: Riset har snart kokat fardigt. Har du dukat klart Gabriel? Sonen: Javisst! Nu ar jag jattehungrig! 192Partikelverb Ett verb i en verbfras kan fa en andrad betydelse om ett kort och betonat ord, en partikel, laggs till efter verbet, En partikel kan vara en preposition, ett substantiv eller ett adverb. Partikelverb har oftast ingen motsvarighet i andra sprak. Man maste lara sig dem genom att ova. Vanliga partikelverb backa upp bry sigom byta ut ga hem ga ihop gain for ga ner ga s6nder ga Over ha for sig Betydelse stédja moraliskt eller ekonomiskt visa omtanke ersatta bli accepterad av .t.ex. ahorare fa nagot att fungera ekonomiskt. satsa pa, arbeta hart med minska i vikt (om person) sluta att fungera dka (om varde, pris) férbrukas, kravas ta slut, upphéra tro att nagot dr pa ett visst satt 193hitta pa halla efter halla igen halla med halla sig undan halla till halla ut slita ut sla till stalla fram stalla in stalla in sig pa stlla sig stalla upp satta fram satta pa taav ta for sig ta igen ta igen sig ta sig for taut ta vid tala ut vaga upp. aka pa tanka ut, fundera ut ha uppsikt dver, se efter ata mindre eller spara vara av samma asikt gomma sig, inte vara ivagen bruka befinna sig orka, klara anvanda ngt s& mycket att det férstors ge nagon ett slag, bestamma sig snabbt placera i ratt lage, justera klockan lagga ner, inte utfora forbereda sig placera sig, inta en viss attityd vara ett moralsikt stéd placera ngot pé en plats starta elektrisk apparat avlagsna klader fran kroppen servera sig (av maten) arbeta fér att ersatta vad man missat vila sysselsatta sig med, gora gora tillgdnglig for anvandning fortsatta tala 6ppet kompensera raka ut for nagot obehagligt 194Stryk under ratt partikelverb. De star har i presens. Ta hjalp av listan i forra Ovningen. Dar star verben i infinitiv. Kristina bryr sig om/byter ut Magnus. Zlatan gar hem/gar ihop hos folket. Ahmed satter fram/staller upp for Lisa. Leila tar av sig/tar for sig av maten. Andreas haller med/hittar pa Gustav. Jag stalier mig/slar till angst fram pa konserten. Erik tar av/talar ut om sitt arbete. Maysa byter ut/gar éver sin telefon. Han tar igen sig/tar sig for efter arbetet. Min ekonomi gar ihop/gar ner. De stller upp/staller in konserten fér att det regnar. Jag gar ner/gar sénder mycket i vikt. Chen haller till/hittar pa manga bra saker. Anna tar igen/satter pa kaffebryggaren. 195Kollokationer Icke-fasta kombinationer av ord och bestamningar som ar en delaven sats och som ofta samférekommer kallas kollokationer. Kollokationer ar oftast specifika for ett sprak och betydelsen kan inte helt harledas till delarna. Man maste lara sig kollokationerna. Huvudordet i en kollokation kallas bas och biordet kollokator. Exempel pa kollokationer med basen understruken: Verb + substantiv Substantiv + verb visa artighet dagen gryr fatta beslut regnet dser ner bega ett brott situationen uppstar halla foredrag snén yr falla en kommentar svetten lackar avge ett lofte bega ett misstag vacka misstankar valla problem ge tillstand slacka térsten 196Vilka ord fattas i kollokationerna? Titta i listan och fyll i ratt bas i kollationen. | denna 6vning ar verben i kollokationen andrade till presens. Maria visar mot gamla m&nniskor. Ahmed hiller ett om naturen, Polisen ger att arrangera konserten. Anna avger ett att ta mer hdlsosamt. Magnus fattar om att bérja studera. Jag slacker med vatten Det vacker att gai affdrer utan att handla. Moss i huset vallar Himlen ar rosa nar gryr. Himlen ar gra nar Oser ner. Erik arbetar sa att lackar. yr sa att vi inte ser nagot. Aniso begar ett nar hon slutar studera. Karin faller en trakig 197Kultur och livsstil Det finns 4 saker som &r s8 komplexa som en kultur. Kulturer forandras over tid och paverkas av olika faktorer runt om | samhillet. Starkt frenklat vill vi anda fors6ka beskriva nagot av det som manga uppfattar som typiskt svenskt. intresset fr och narheten till naturen delas av manga i Sverige. Allemansratten ar en viktig symbol far den svenska identiteten. Sverige har ocksd en framtradande roll | det internationella miljéarbetet. Vadret anses ha praglat den svenska kulturen. Den langa vintern gér att manniskor traffas i hemmet for att ata middag, fika eller géra nagot annat, Nar sommaren kommer ar manniskor ute mycket mera. Man brukar saga att svensk kultur ar individualistisk. Vi vardesatter var sjalvstandighet och vart sjalvforverkligande. Svenskar tycker att det ar viktigt med solidaritet och jamlikhet, Svenskar tillhdr ocks8 de folkgrupper som ar allra mest positiva til andra kulturer och etniciteter. Den svenska kulturen ér samtidigt mycket Oppen for influenser utifran. | Sverige ar det viktigt att komma i tid. Om du har bestamt att traffa en person klockan 41 s4 forvantar sig hon eller han att du kommer klockan 11. Manga tycker att det ar respektldst att komma fdr sent. sverige ar idag ett av de mest sekulariserade lénderna i varlden. Sekularisering handlar om att religiés tro enbart ska vara en privat angelagenhet. Staten grundar inte sina lagar pa religion eller trosuppfattning. Manga av Sveriges ceremonier och hogtider kornmer dock frin den kristna religionen. Dit réknas exempelvis ceremonier som dop, préllop och begravning samt hégtider som pask och jul. Maten Det svenska kéket omfattar en rad rater och traditioner kring mat och dryck. Maten 4r traditionellt enkel. Svensk husmanskost bestér forenklat av kétt, sas och potatis, Potatisen som det viktigaste tillbehdret har idag tagits Over av pasta. Kéttbullar och falukory ar tva av de mest kanda svenska rétterna. Andra mycket svenska matféreteelser ar kndckebrod, filmjélk, gravlax, semla och smorgasbord. Det svenska koket har f4tt manga internationelia tillskott sasom pizza, hamburgare, tacos och thailandskt. Vad galler maltider ar en vanlig variant att ata frukost tidigt p4 morgonen, sen lunch mitt pa dagen och en tung middag p& den sena eftermiddagen. Manga svensker dricker kaffe flera ginger om dagen. En eller flera sd kallade fikapauser tillhor de flesta svenskars dagsvanor. Till arbetet har m&nga med sig en matlada hemifran, som rman sen varmer. Det at ocksé vanligt att g& ut och ata pa lunchen. Restauranger erbjuder ofta dagens ratt, Detta ar en eller ett par ratter som &r billigare an pa kvallen. 198Klader | Sverige klar vi oss efter arstidernas vaxlingar. P& vintern behéver vi varmare kldder, och pa sommaren ar de flesta mer lattkladda. P& vintern har vi ofta tjocka jackor, kappor, vantar och méssor. P& sommaren klar sig manga ledigt i shorts, korta kjolar och kortarmade skjortor och linnen, P badstranden har vi badbyxor, baddrakter och bikinis. Det anses vara manniskors eget val hur man vill kia sig. Manga manniskor ar intresserade ay mode och fljer trender. | Sverige klar vi oss mer informellt p4 jobbet an i manga andra lander. | vissa yrken kravs uniform eller sarskilda klader. Firanden De flesta barn firas p& sin fodelsedag. Manga far da presenter. Ofta har man fédelsedagskalas for barnets vanner och slaktingar. Alla Hjartans dag firas den 14 februari varje ar. Manga uppvektar sin partner med blommor denna dag. Fettisdagen infaller mellan den 3 februari och 9 mars varje ar. Dagen firas genom att vi ater semlor, som ar vetebullar med mandelmassa och gradde. Kraftskiva ar en traditionell svensk fest under sensommaren. Huvudratten ar hela kraftor kokade { saltat vatten med rikligt med dillkronor. Pa kraiftskivan har man ofta p& sig krafthattar och hanger upp lanternor med levande lus. Surstrémmingspremiaren ager rum i augusti varje ar. Surstrémming ar en norrléndsk specialitet som bestar av strémming som konserverats genom jésning. Ett satt att ata surstromming ar i en klamma med tunnbréd och mandelpotatis. Sommar och vinter Svenskar anpassar ofta sina aktiviteter efter arstiderna, Barnen har ledigt fran skolan under flera perioder under aret, s& kallat skollov. Sommarlovet varar fran juni till augusti. Att &ka till badstranden ar populért under varma sormardagar om man bor nara havet eller en badsjé. Manga tar med sig en picknickkorg med mat eller fika. Att grilla utomhus pa balkongen eller uteplatsen ar omtyckt under sommaren. Manga personer tycker om att vandra i naturen. Pa vintern aker man skidor eller skridskor. Barnen dker pulka i sndiga backar. Vinterbad ar bad i éppet vatten under vintern, ofta i en isvak. Man varvar doppen med att bada bastu i hdg temperatur. assHemmet Intresset for heminredning har vuxit alltmer under senare ar. Svenskar lagger alltmer tid och pengar pa sina hem, kanske for att vi umgds sé mycket dar. Manga tycker om att férnya mébleringen, snickra och renovera hemma. Ett stort antal TV-program om heminredning har forstarkt denna trend. gat) aa ARN een thse gem A Rite Dal pe By gs) 9 CAR AAR ia Sane gh Ga oY Gye Uh ase hin “Sey ase le Cy ging Le nny ang fae gh eS OEY Ons supell cams aga ce glk Sa oh lal el Ga agp gf casi af Oe pach Gace Aad yo lly aia oll hing nal ill aad Aa A ego 8 4 lll ily gta piel dal gi 3 a2 al Gad “aE ga JST coll 83 bell es Laake 8 apt Gal fell J cbt dan DUT I A mins Bisel y th pga ge han ay ll AR USL USE gy A bgt tll A lt al Bop Dg 8G Wy CABG 5 Sty Le Hn 8 Sle gal 8 oe bal Srl (Bgp J tp hap gle sed le ls haga 11 Heal le ab SH gf a A EAS 8 ah Sd Atl pal Oe it shee ky A AS of el Sa A Qe al siti lO oS LT GASSES Aaa Hae 3696) can gil Oba cle AE all lh fae Jal 38h Only gs ot a Gye le oh iin gl ca Ce ay pall Sha COA Ge eel al a ke vf "sgl ely gal gaye yds dM Cty ya ia CYA peel agp JB gl ll apg AD oly pall My LI ede Se ene gail eal Jed van AAD al ly Sul ge aay JAMS gb SA OMY hy pela gl Ue se and Syd BSI aay nal GARMI Gay 58) GM all J ete el cus eg pall Bua seal spl Ge Today al it Ke Jal el ay Sal ya at iy ey vl gl pO Jal (gS Sy ye lll a Xa gH CUS ph eal y ye le hl ab JJ i) 2 Schl al Jo eh on a cna 5h Stave yay Ln SSN ad ea ae Ons lou AHS ily ce ND yan al lag al Se gt can a ll = SR Soh fg oh Sk Ranglin el Lee pa any DA hdl J 6 an LD ns ak laud base CS Lae aT A gl Gl Oe thal gehen gy ial ak hy ABST Dal alg ca SER aah gh nah 9A ate oa st at tall ly Capea gh bay Si) Suan Ra) ya 98S hg gb ila jal) ol AD Saath Ad ete ue pl ke aa al gh Le gS Kya aaa Sl 3shis na ht pea Bo 200AB ipl gh Rel hada LIM pein Gl Ge 98S ol yd 1 AESI yy Say Saal AechS aD pe gh aa cgay Lal AU chal gw spall Ge SI aly) IIS ane at US oY YE HAAN, daa Sahl Dye ye Ain an 46) Le LB gl tp 2 ade yap BUD line Sita ALA 3 Oe ed eS pla gk yA I nes WS ale dS Oe ailad 14 call ge ay UY! Sly ll Lape ge gall aS a yall ISL pl Sey Ws aja 9y ell ALAS aS jal ype Se a a GS hel Al gf atl gains Ua) 8 al ple i ee UST sal all a pall yell Ca Gall gy Le Ue LN Dn GA Call BS a gad al Jatin pity 2M Gye Cally Glad genes gh dadeall Opi ll ple IS a gala Gb danas fake Gs qlaad! acted Gi i ee S 5M lng sy Ae ab Sak ca pny ot UWE Se ce mul Sb oe Uae i ell y all | Bil a Cf 330 pe gle Rasulo Shad pgs Tay pal pal ily petal AK, Glee eS Gb Lp pl al A DI a 38F 5S ALAD Gl} GARD atl ao sb Ge aad Sil! yal la pan olga gl gol hale yd pled ae a 30 le Galle 8 any aay gl dyad! ye ally Gina CAS IG gal ia LD aad Kal 8 Al ins ll a IS ath ad DA Et CLM A I A le al Bn AA Oe 8S co ak gal La Gh ALAN La gg aa GG th JULY Gay ll ile 5)oa Saag Wihal Satcly ay la Gnkkty aS i phat ee te Daly Ch Ye sl WS Ne Se Sy Il cts A) hl gh Fh Sy 5h aly pL ality Caiety CNT 65 ob Soe Ut On IS ta LS ol WY La tas) Kn jd lg all ga yp 8 gall Det sndéar Det ar séndag. Yusuf och Hawa vaknar. Nar de tittar ut genom fonstret ser de att det ar alldeles vitt pa marken. Det har snéat hela natten. Hawa: Titta, nu blir Sara och Gabriel glada! De har langtat efter snd. Yusuf: Jag tycker att vi gar ut och aker pulka efter frukosten. Vi aker till skidbacken allihop. Hawa: Dé far vi ordna en matsack att ta med. Yusuf: Jag gar och vacker barnen sa att de far se snén! 201Fylla ar Idag fyller Ida elva ar, Hennes mamma, pappa och storasyster vacker henne pa innan hon gar till skolan. De sangen "Ja ma hon leva” och ger henne pa sngen. Pa lérdag ska Ida ha ett fér sina kompisar, och pa séndag kommer bade , mormor och morfar for att fira henne. Hon kommer nog att fa manga och mamma kommer att baka en fin och jattegod . Ida énskar sig nya i fodelsedagspresent, och kanske en klader morgonen frukost, Fyll i ratt ord i texten! 202Pa restaurangen Hawa och Yusuf bestammer sig fér att ha en treviig kvall genom att ga ut och ata pa en mysig restaurang. P& restaurangen visas de till bordet av en vanlig servitér. Servitéren: Vars&goda, har ar menyn! Yusuf: Tack! Hawa: De har manga goda ratter att vailja bland. Vad vill du ata Yusuf? Yusuf: Jag tror att jag vill ha fisk med skaldjurssas. Vad ska du bestalla? Hawa: Den grillade biffen verkar jéttegod, sa jag bestaller en sadan. Servitéren: och vad Snskar ni att dricka? Hawa: En mineralvatten med citron for mig tack. Yusuf: Jag skulle vilja ha vatten utan kolsyra. Servitéren kommer med deras mat. Yusuf: Fisken ser fantastisk ut, tack! Hawa: Biffen ser ocksa mycket fin ut. Yusuf: Hur ar din mat Hawa? Hawa: Den ar lika god som den ser ut. Kéttet &r mycket valgrillat. Yusuf: Och min fisk ar precis lagom ugnsbekad. Den ar verkligen jattegod! 203Yusuf och Hawa har en trevlig stund tillsammans. De pratar om sina barn, om sina vanner i Syrien och om sina arbeten. De ater upp ‘och avslutar maltiden. Hawa: Det var en mycket bra restaurang du valde. Hit méste vi gé snart igen Yusuf: Sa roligt att du tycker om den. Jag haller med om vi maste besdka den shart igen. Ska vi be om notan? Hawa: Ja, det gér vi. Skulle vi kuna f8 notan tack? Servitéren: Vars4goda. Jag hoppas att maten smakade bra. Yusuf: Den var mycket god. Vars8god, det ar jamna pengar sahar! Servitoren: Tack! Yusuf och Hawa tar sina klader och gar ut fran restaurangen, Skriv rat svar! 1. Vad tyckte Yusuf och Hawa om kvallen? 2. Vad pratade de om under middagen?. 3. Vem serverade maten och tog betalt? 4, Vad at Yusuf och Hawa? 204Aka till stranden Vadret ar soligt idag, sa Yusuf och Hawa bestémmer sig fér att aka till stranden och bada med barnen. Yusuf ser till att barnen klar sig och Hawa packar vaskan som de ska ha med sig. | Skriv orden under ratt bild! hav sola parasoll strand vaska handdukar bil picknick glass sol 205Grammatik Om substantiv Substantiv ar ord fér saker, manniskor, djur, vaxter och namn. Substantiv kan sta i singular (ental) eller plural (flertal), Man kan satta en eller ett framfér substantiv i singular och flera framfér substantiv i plural. Vissa ord heter likadant i singular och plural. Det finns tyvarr inga regler for vilka ord som 4r en-ord och vilka som 4r ett-ord. Man maste lara sig varje ord. De flesta ord ar en-ord. Substantiv kan ocksa vara obest&mda eller bestamda. singular - en/ett plural - flera en tavia flera tavlor ett bord flera bord obestaémd form bestamd form grupp singular plural singular plural 1 en tavla tavlor tavlan tavlorna 2 en stol stolar stolen stolarna 3 en banan bananer bananen — bananerna 4 ett apple dpplen applet applena 5 ett bord bord bordet borden 206Substantiv som obestémd form plural. Regler for andelser: En-ord har plural som slutar pa -r (or, ar eller er, inte ord pa -are) Ett-ord har plural som slutar pa -n eller samma form. en grupp 1 ordet slutar pa -a plural -or grupp 2 ordet har inte betoning pa sista stavelsen tendens: plural -ar grupp 3 ordet har betoning pa sista stavelsen tendens: plural -er ett grupp 4 ordet slutar pa vokal plural: -n grupp 5 ordet slutar pa konsonant plural samma form En-ord som slutar pa -are ar ocksa grupp 5, exempelvis mdlare. Manga ord har specialplural, till exempel son - séner. Exempel: Jag har en ny tavia, Jag har flera tavlor hemma. Jag har en hund, Jag tycker om hundar, Jag ater en apelsin. Apelsiner ar goda. Eva har ett fint foto. Hon har manga foton fran resan. Magnus har ett hus. Det finns manga hus har. Maria har en bra larare. Det finns flera larare pa skolan. Jag laser en bra bok. Jag har manga bdcker i bokhyllan. 207Substantiv bestamd form singular Substantiv kan vara obestamda eller bestémda. Bestamd form singular kan man satta den eller det framfor. Regler for andelser: grupp obestamd form bestémd form 1 en tavia +n tavlan 2 en stol ten stolen 3 en banan en bananen 4 ett apple +t applet 5 ett bord +et bordet Det finns ord som har en lite annorlunda bdjning. Till exempel: enman mannen en dator datorn ett fonster fonstret Substantivet har bestamd form nar den som lyssnar vet vad vi menar, nar det inte ar férsta gangen vi pratar om det eller nar vi pratar om en specifik sak. Exempel: Anna tycker om att aka tag. Hon tar taget till jobbet. 208Substantiv bestamd form plural Regler fér andelser: en-ord: -na ett-ord som slutar pa vokal i obestémd form singular: -a (grupp 4) | ett-ord som slutar pa konsonant ij obestamd form singular -en | (grupp 5). | grupp obestaémd form bestémd form i 1 flera tavior +na taviorna i 2 flera stolar +na stolarna ! 3 flera bananer +na bananerna 4 flera applen +a &pplena 5 flera bord ten borden Exempel: Jag har flera stolar. Stolarna ar nya. Dar gar nagra flickor. Flickorna talar engelska. Jag ska kopa applen. De dar applena ar goda. 209Verb Verb ar ord som berattar vad nagon gér eller vad som hander. Verb bjs efter vilken tidsform de tillhér. Det betyder att verben bdjs pa olika satt beroende p3 om de uttrycker handling i nutid, datid eller framtid. Verbens former ar férenklat: Infinitiv: Verbens grundform. Den kan man satta att framfor. Presens: Denna verbform berattar vad som hander nu. Preteritum: Preteritum beskriver datid, vad som hande igdr. Supinum: Framfér supinumformen kan man satta orden har eller hade. Supinum berattar vad som har eller hade hant. Futurum: Denna verbform berattar vad som ska handa i framtiden. Man brukar ocksa dela in in verben i olika grupper utifran hur de bdjs. Man talar da om grupp 1, 2a, 2b, 3 och 4 Nagot férenklat kan man dela in verben i svaga verb och starka verb. Nar de svaga verben bdjs lagger man till en andelse. Exempel: prata - pratade - pratat Nar de starka verben béjs andras deras vokal. Exempel: gra - gjorde - gjort 210| svenskan finns tva tempussystem, namligen ett nutidssystem och ett datidssystem. Vill man satta sig djupare in i hur verben bdjs efter tempus kan man titta naérmare pa denna modell: Nutidssystemet (talégonblickets tid existerar fortfarande} Fore Nu Nu Efter Nu PERFEKT PRESENS FUTURUM {har + supinum) {nutid) (ska/kommer att + infinitiv) har arbetat arbetar ska arbeta har kopt képer kommer att kopa har bott bor tanker bo har kant kanner hoppas kana Datidssystemet (talégonblickets tid ar forbi) Fore Da Da PLUSKVAMPERFEKT = PRETERITUM {hade + supinum) (détio) Efter Da FUTURUM PRETERITI (skulle/tdnkte + infinitiv) hade arbetat arbetade hade kopt kopte hade bott bodde hade kant kande lla: Gylenbok, Jan: Ord tl tusen, JCD Publishing Lomma, 2015 skulle arbeta tankte kopa tankte bo hoppades kéinna 21aVerblista oe Infinitiv anvanda ——arbeta behéva beratta betyda bli —— blinka _bruka byta __-bérja —=diska ——-diskutera dricka _-dusche _—fika ‘finnas _— fiytta frysa _ Fraga fa ° forsté forsbka — gapa ge grata gé ___ géspa gora ha handia heta hjalpa handa hora ka koka Gale Presens anvander arbetar behdver berattar betyder blir blinkar brukar byter borjar diskar diskuterar dricker duschar fikar finns flyttar fryser fragar far forstar forsdker gapar ger grater gar gaspar gor har handlar heter hjalper hander hor Klar kokar eile Preteritum anvande arbetade behévde berattade betydde blev blinkade brukade bytte bdrjade diskade diskuterade drack duschade fikade fanns fiyttade frés fragade fick forstod forsdkte gapade gav grat gick gaspade gjorde hade handlade hette hijalpte hande hdrde kladde kokade Geos ue Supinum anvant arbetat behovt berattat betytt blivit blinkat. brukat bytt bdrjat diskat diskuterat. druckit — duschat fikat funnits flyttat frusit fragat fatt forstatt forsokt gapat givit gratit gatt gaspat gjort haft handlat hetat oe “ Ditt sprak vs\ t Cte pee C EN ee thee = tied je eS SL dens ve 53h pjdlpt s\—2s hant hort klatt kokat conorInfinitiv komma — kosta kunna kanna kdpa laga | le i leka | leva 1 ligga “lyssna ~~ lana lata lagga langta lara lasa mota orka plugea 4 prata presentera ~ prova regna resa ringa ~— rakna se sakna sitta skratta skriva slanga skéra sla somna sova spela Presens kommer kostar kan kanner képer lagar ler leker lever ligger lyssnar lanar later ldgger langtar lar laser moter orkar pluggar pratar presenterar provar regnar reser ringer raknar. ser saknar sitter skrattar skriver slanger skar slar somnar sover spelar Preteritum kom kostade kunde kande képte lagade log lekte levde lag lyssnade lanade lat lade langtade larde laste métte orkade pluggade pratade presenterade provade regnade reste ringde raknade sag saknade satt skrattade skrev slangde skar slog somnade sov spelade 213 Supinum __ Ditt sprak levt legat lyssnat cpap lanat pty latit lagt langtat tart last mott orkat pluggat pratat : presenterat <}=\ provat oF regnat rest ts ringt raknat _ = sett — saknat suttit - skrattat skrivit ~ slangt skurit slagit somnat -. sovit spelat > mead weInfinitiv Presens Preteritum Supinum _ Ditt sprak o-eS,\ springa springer sprang sprungit stanna stannar stannade stannat steka steker stekte stekt studera studerar studerade studerat sta star stod statt stada stédar stédade stédat svara svarar svarade svarat saga sager sade sagt | satta satter satte satt | ta tar tog tagit | tala talar talade talat |- titta tittar tittade tittat tro tror trodde trott tréna tranar tranade tranat tvatta tvattar tvattade tvattat fo tainka tanker tankte tankt wvakna vaknar vaknade vaknat — verka verkar verkade verkat veta vet visste vetat vilia vill ville velat aka aker akte akt ata ater at atit éva évar évade var | Hjdlpverb Hjaloverb anvander man tillsammans med ett annat verb som star i | infinitiv. Nagra vanliga hjdlpverb: | ' eee nee foe oe ska kan vill far behdver maste brukar Exempel: Jag ska studera svenska. Magnus kan prata engelska. Leila vill studera svenska, Anna far borja arbeta. Jag behéver képa mat. Marcus maste trana mer. Maria brukar ga till jobbet. 214Adjektiv Adjektiv ar ord som beskriver hur nagon eller nagot ar eller ser ut. Adjektivens form beror pa om substantivet det syftar pa star som en, ett eller flera. en-ord en fin blomma en dyr bil ett-ord ett fint rum ett dyrt hus flera fina blommor dyra bilar fina rum dyra hus Man anvander ocksa adjektiv nar man jamfér nagot. En méssa ar dyr En trdja ar dyrare En jacka ar dyrast Exempel: réd rédare rédast billig billigare billigast stor storre storst lang langre langst bra battre bast dalig samre sdmst framgangsrik mer framgangsrik mest framgangsrik Man anvander ordet dn nar man jamfér olika saker. Applen ar godare dn bananer. Min lagenhet ar stérre Gn din lagenhet. Jag ar mer ekonomisk dn min man. 215Pronomen Pronomen ar ord som ersatter namn pa personer, platser och saker. Pronomen forenklar spraket och gor att man inte behdver upprepa sig s4 mycket. Personliga pronomen anvander man istallet for namn eller substantiv. Possessiva pronomen visar vem som har eller ager nagot. Personliga Subjekt Objekt Reflexiva Possessiva jag mig mig min, mitt, mina du dig dig din, ditt, dina han honom sig hans hon henne s sig hennes den/det den/det sig dess vi oss oss var, vart, vara ni er er er, ert, era de dem sig deras Exempel: Maria - hon, henne Maria studerar. Hon pluggar till |akare. pojken - han, honom Pojken ar ledsen. Anna tréstar honom. bilarna - de, dem Bilarna ar nya. De var dyra 216Min, mitt, mina... Possessiva pronomen visar vem som ager nagot. Possessiva pronomen bdjs efter om substantivet de syftar pa star som en, ett eller flera. en hund ett hus flera hundar/flera hus min mitt mina din ditt dina hans hans hans hennes hennes hennes var vart vara er ert era deras deras deras Exempel: Min hund ater. Ditt hus ar stort. Hennes hus ar gammalt. Era hundar springer. Reflexiva och personliga pronomen Exempel: Jag tvattar mig. Vi tvattar oss. Du tvattar dig. Ni tvattar er. Han tvattar sig. De tvattar sig. Hon tvattar sig. Den tvattar sig. 207Ordféljd Ordféljd handlar om vilken ordning orden har i en sats. Rak ordféljd konstrueras med subjekt - verb - objekt. subjekt + verb + objekt Jag laser en bok. Pojken koper en tréja. Ordféljd i fragor verb + subjekt Arbetar du? frageord + verb + subjekt Vad gér du? Punkt och stor bokstav Man bérjar en mening med stor bokstav. Namn borjar ocksa med stor bokstav. Man avslutar en mening med en punkt, ett fragetecken eller ett utropstecken. Kommatecken anvands fér att dela upp en mening i olika delar. Jag boriMalmé, — - stor bokstav och punkt Var bor du? - stor bokstav och fragetecken Hej Magnus! ~ stor bokstav och utropstecken Ja, sager Magnus. - stor bokstav, kommatecken och punkt 218Fragor med frageord Frageord Vad Var Varifran Vart Varfor Nar Vem Vems Hur Hur ofta Hur lange Hur mycket Hur manga Hur dags Vilken Vilket Vilka Exempel: Vad heter du? Var bor du? Varifran kommer du? ~ Vart vill du aka? Varfér arbetar du inte idag? Nar kommer du? Vem lagar middag? Vems ar boken? Hur mar du? Hur ofta tvattar du? Hur lange arbetar du imorgon? Hur mycket kostar bilen? Hur manga syskon har du? Hur dags bérjar filmen? Vilken ar din favoritmat? Vilket tag tar du? Vilka dagar ar du ledig? 219Egna anteckningar 220