Vetenskapsmaskuliniteten

PM i kursen Mn och maskuliniteter

7 juli 2010, Anders Johansson, Uppsala universitet

Denna text r ett frsk att ringa in de ideal som omgrdar vetenskapsmn. Den tar sig formen av en historisk verblick dr jag pekar p de ideal som format dtidens och nutidens vetenskapsmn, fr att sedan fljas av en diskussion om vad dessa ideal betyder fr vetenskapare1 idag och deras identitetskonstruktion. Vetenskapen har under lng tid varit manligt dominerad och att utva vetenskap har handlat om att utva en maskulinitet. Vad betyder det idag nr deltagandet blivit allt mer jmstllt? Vad betyder det i de vetenskaper dr det fortfarande inte r s jmstllt? Den moderna vetenskapen, och srskilt dess normer och vrderingar, r huvudsakligen framsprungna ur den vsterlndska kultursfren. Det r dr min historiska genomgng utspelar sig. De vrderingar som verkligen rdde under de olika tidsperioderna r hr mindre viktiga n den bild av dessa vrderingar som r allmn i dag, och som pverkar vr syn p vetenskapare desto mer. Jag brjar i renssansen, vilket rcker fr en bakgrund till dagens konstruktion av vetenskapsmaskuliniteten, ven om det kanske inte innebr att detta r fullstndig historisk genomgng.

Historisk verblick: Vem r vetenskapsmannen?

En del av idealet kring den moderna kunskapsskaren, vetenskapsmannen, gr tillbaka till renssansen. Renssansmnniskan (renssansmannen det vill sga) skulle inte bara vara mngkunnig utan ocks omttligt kunskapstrstande. Kunskapstrsten kunde nu ocks tnkas tillfredsstllas utanfr kyrkan. En brjan till brott mot auktoriteterna kunde sknjas, till exempel i och med reformationen, ven om renssansen grna terupptog gamla auktoriteter. Vetgirigheten, viljan att f kunskap till varje pris, framtrder kanske tydligast i legenden om Faust, som sluter ett avtal med djvulen fr att n kunskap. Med Faust upptrder ocks ett annat tema: individualiseringen av kunskapen. Forskaren/magikern ervrar sjlvstndigt naturens mysterier, och uppfattas i detta som exceptionell, ett
Jag kommer att anvnda vetenskapare som ett neutralt begrepp och vetenskapsman nr jag vill betona att det rr sig om en man.
1

geni (Ambjrnsson 1999). Detta markeras som Ambjrnsson skriver av att forskarna/magikerna var som besatta. I slutndan kom detta att betyda att de var besatta av ett projekt. Denna hngivenhet r ocks en del av vetenskaparidealet. Under upplysningstiden ck den oberoende vetenskapen en allt hgre status och vetenskapsmannen sgs alltmer som en hjlte. Den vetenskapliga rationaliteten och metoden betonades och tolkningen av naturen framhvdes i traditionen efter Bacon (1858/1620). Naturen skulle vara utgngspunkt fr vetenskapen, istllet fr iderna. Man skulle nu inte lngre frlita sig p gamla auktoriteter utan istllet anvnda sitt rationella sunda frnuft. Sunt frnuft var dock inget som vem som helst var frmgen till; de materiella frutsttningarna fr att syssla med vetenskap terfanns under lng tid endast hos de vlbrgade. S beskriver till exempel Bryson hur den i brjan p 1800-talet nybildade Geological society bestod av endast gentlemn (Bryson 2006/2003, s. 69). Fram till vra dagar nns det en tydlig klassaspekt i vem som utvar vetenskap, ven om det numera inte r den traditionella verklassen det handlar om. Intellektuell frmga tillskrevs mer och mer mnnen, och de klassiska dikotomierna kropp sjl, natur kultur, dr kvinnor sattes p den vnstra sidan2 befstes under den hr tiden. S beskriver till exempel Bacon (1858/1620) naturen som ngot som ska domineras, liksom kvinnan. Flera feministiska forskare har problematiserat detta (Lloyd 1996; Keller 1982; Tiles 1987). Med framvxten av det borgerliga samhllet och institutionaliseringen av vetenskapen brjade kvinnor ocks hllas ifrn vetenskapen och vrigt professionellt liv mer och mer. Vetenskapsmannen skulle kunna koncentrera sig p sin profession och inte uppehllas av ett strande privatliv. Istllet skulle han bras upp av ett stdjande privatliv, vilket ledde till att kvinnorna frpassades till hemmen (Schiebinger 1999, s. 29). Fr att motivera denna vlbekanta underordning i en tid som ropade efter frihet, jmlikhet och broderskap brjade vetenskapen konstruera kvinnan som ofrmgen till allt som hade med den stora vrlden att gra: vetenskap, politik eller ekonomi. Detta till exempel genom att bevisa att kvinnans hjrna var mindre n mannens (Schiebinger 1986, s. 67) Att gna sig t vetenskap p universitet och akademier blev sledes en homosocial aktivitet medan forskning tidigare mycket vl kunde utfras av till exempel bde man och hustru i ett hem kombinerat med laboratorium (Schiebinger 1999, s. 28).
Kvinnor har fr den delen ofta placerats till vnster ven symboliskt, tillsammans med en hel del negativa saker (se McManus 2006/2002, kap. 2).
2

I detta homosociala sammanhang befstes manligheten och vetenskapens ideal blev de maskulina, eller de vetenskapens ideal som redan fanns tolkades som maskulina. Det nns mnga tydliga exempel p hur vetenskapens sprk r manligt kodat eller sexistiskt (se t.ex. Harding 1991, s. 43; Martin 1991; Cohn 1996). ven vetenskapens resultat inom en mngd omrden har kritiserats fr att vara impregnerade av maskulina frdomar (se t.ex. Keller 1982; Longino och Doell 1983), men detta r inte i fokus hr. Under 1900-talet fortsatte vetenskapens professionalisering med en n tydligare specialisering. Vetenskapsmn frvntades syssla mest med sitt eget specialomrde. Denna utveckling frstrktes ocks i en alltmer angloamerikansk vetenskapskultur. Schiebinger citerar Karen Barad som beskriver hur meaning, interpretation, and critical reection were bansished from the domain of physics (Schiebinger 1999, s. 163) d fysiken ck professionellt fotfste i USA. Denna inriktning har ocks medverkat till bilden av (tminstone den hrdare) vetenskapens upphjda objektivitet och vrdefrihet, ngot som har problematiserats en del inom postmoderna teoribildningar (se t.ex. Harding 1991). Att verka efter dessa ideal leder ltt till en elitistisk instllning, dr det enda som r vrt ngonting r ens eget och likasinnades tnkande. En sdan elitism ser i alla fall jag som en i frsta hand manlig instllning. I dessa sammanhang kan man ocks tala om den ur det borgerliga/kapitalistiska samhllet sprungna starka konkurrensinriktningen. Schiebinger citerar Andrea Dupree som angende fysiker sger Theorists love to rank all the other theorists in the world. (Schiebinger 1999, s. 169). Som vetenskapsman ska man vara man: kall, hrd och konkurrensinriktad. Hr nns dock en komplementr bild, pdriven av populrkulturen: den galne vetenskapsmannen. En riktig vetenskapsman skall inte bara vara hngiven utan ocks excentrisk p grnsen till galen, det utesluter ju frsts inte att man ocks r kall, hrd och konkurrensinriktad. Dremot utesluter det kvinnor. Att vara en galen vetenskapsman r tydligt maskulint. Som en allmn historisk reektion mste ocks den relation som vetenskapen har till makten ppekas. Kunskap r makt sgs Bacon ha sagt, och vad han menade kan diskuteras. Ngot som dremot r ganska klart r att vetenskapen mer och mer ju lngre tiden har gtt har medfrt en makt ver naturen och ver andra mnniskor. Harding skriver att vetenskap r politics by other means (Harding 1991, s. 88) och kopplingen till den hrskande klassen, liksom sanktionerandet av dess handlingar, har lnge funnits i vetenskapen. P s vis r vetenskapen en del av den kulturella hegemonin och dess utvare r weavers of the fabric of hegemony (Donaldson 3

1993, s. 646). Vetenskapsmannen, hjlten med blicken mot framtiden, representerar en hegemonisk maskulinitet.

Hur ser bilden ut idag och vad innebr det fr vetenskaparna och vetenskapen?
De egenskaper och ideal som en god vetenskapare br n upp till och som jag tagit upp hr kan kortfattat sammanfattas som fljer: a) Vetgirighet, man ska trsta efter kunskap till varje pris, b) genialitet, ens ider ska vara unika och smarta, c) hngivenhet, man ska vara beredd att offra det mesta fr vetenskapen, d) rationalitet, man ska arbeta systematiskt och resonera strikt logiskt, e) professionalitet, vetenskapen ska vara ens huvudsysselsttning och man ska inte uppehllas eller pverkas av ett strande privatliv, och f) upphjdhet och konkurrensinriktning, man ska ha instllningen att det man gr r bra, viktigt och nt och kunna sl sig fram fr att visa det. De allra esta av dessa egenskaper r sdana som ven idag utvar ett mer eller mindre starkt inytande p bilden av vetenskapare. Flera av dem r ocks ganska klart manligt kodade. Tnker man p ett geni tnker man p en man. Tnker man p en nrd (hngiven) tnker man p en man. Tnker man p ngon som har tid att lgga ner lite extra arbetstid p kvllar och helger tnker man p en man (eller en ensamstende kvinna). Tnker man p en forskare tnker man p en man (grna med labbrock och spretigt hr eller skgg). Och den man man tnker p r inte vilken man som helst, vetenskapsmannen r en man i maktposition, en man som representerar ngot av det hgsta i samhllet. Vi talar om en hegemonisk maskulinitet. Vad betyder det fr de aspirerande vetenskapare som inte passar in, kvinnor eller underordnade mn? Vetenskapen har av feminister kritiserats fr att vara androcentrisk, etnocentrisk och klassomedveten. Att ka mngfalden inom akademin kan ses som ett stt att motverka detta men d de ideal man som vetenskapare frvntas uppfylla har en sdan tydlig maskulin, vsterlndsk och medelklassintellektuell stmpel, r det inte sjlvklart ltt fr normbrytare att anpassa sig Det r kanske inte heller det som r nskvrt. Rogoff och Leer (1993) beskriver hur man kan befara att formen hos en akademisk konferens kan skapa en enhet av ider som frn brjan r spridda och kanske skulle tjna p att f fortstta spreta. Om detta, att alla upptas i en dominerande diskurs, r vad som hnder ven personligen, s mister man ju pongen av de unika erfarenheter som de underrepresenterade sgs kunna tillfra vetenskapen och normen frndras inte i ngon strre grad. 4

P det personliga planet r era av dessa ideal dessutom rent destruktiva. Bde hngivenheten och upphjdheten/konkurrensinriktningen rimmar illa med svenska ider om reglerad arbetstid, rtt till ledighet, samarbete och jmlikhet. Frvntas man ta varje chans och brinna framfrallt fr vetenskapen kan det vara svrt att hvda sin rtt till ett privatliv. Bilden av vetenskapsmannen som ett geni (ofta frmedlad i populrvetenskapliga bcker som till exempel Bryson 2006/2003), r inte alltfr ltt att frhlla sig till fr de som har tnkt sig syssla med vetenskap. Ett annat problem som hnger kvar, och srskilt drabbar den mansdominerade fysiken och matematiken, r den gamla idn att kvinnor faktiskt har en smre frmga till abstrakt tnkande n mn. Detta motbevisas stora underskningar som visar p minimala skillnader mellan knen (Else-Quest, Hyde och Linn 2010) och indikationer p att de skillnader i provresultat som nns beror p skevt utformade prov (Schiebinger 1999, s. 171). Sdana tankar lever kvar och hjlper till att forma identiteten hos bde mn och kvinnor inom dessa vetenskapsomrden. Den excentricitet och elitism som till viss del frvntas av vetenskapare kan ocks vara negativ fr enskilda vetenskapare och deras relationer med resten av vrlden. Om man har ett intresse fr vetenskap av ngot slag, och bilden r att man d r lite konstig, r det ltt att man intar den rollen och distanserar sig frn resten av samhllet. Studentfreningar fr naturvetarstudenter kan till exempel ltt ha en prgel av elitism och nrderier. Ett beslktat problem r det bland fysikstudenter vlknda problemet med att presentera sig fr nya mnniskor: Vad pluggar du? Fysik hh, det tyckte jag var konstigt/trkigt/svrt i skolan. r du ocks konstig/ trkig/svr? Eller jttesmart och ska f nobelpriset? Sammanfattningsvis kan konstateras att vetenskapsmaskuliniteten, den maskulinitet som vetenskapsmn frvntas uppfylla och som vetenskapskvinnor mste frhlla sig till, liksom alla andra maskuliniteter inte r oproblematisk. Vare sig det r de attityder och ider den fr med sig om vetenskap eller den inverkan den har p individers identitetsskapande kan man se era problem och man kan fundera p om inte vrlden skulle vara en bttre plats utan vissa av de ideal som en vetenskapsman frvntas uppfylla.

Referenser
Ambjrnsson, Ronny (1999). Mansmyter - James Bond, Don Juan, Tarzan och andra grabbar. Stockholm: Ordfront frlag. Bacon, Francis (1858/1620). Novum Organum. Engelsk vers. vers. av James Spedding et al. Bryson, Bill (2006/2003). En kortfattad historik ver nstan allting. Mnpocket. (Originaltitel: A Short History of Nearly Everything) Cohn, Carol (1996). Nuclear Language and How We Learned to Pat the Bomb. I: Feminism and Science. Utg. av Evelyn Fox Keller och Helen E. Longino. Oxford: Oxford University Press. Kap. 11, s. 173184. Donaldson, Mike (1993). What Is Hegemonic Masculinity? I: Theory and Society 22.5, s. 643 657. Else-Quest, Nicole M, Janet Shibley Hyde och Marcia C Linn (jan. 2010). Crossnational patterns of gender differences in mathematics: a meta-analysis. I: Psychological bulletin 136.1, s. 10327. DOI: 10.1037/a0018053. Harding, Sandra (1991). Whose science? Whose knowledge?: thinking from womens lives. Buckingham: Open University Press. Keller, Evelyn Fox (1982). Feminism and Science. I: Signs 7.3, s. 589602. Lloyd, Genevieve (1996). Reason, Science and the Domination of Matter. I: Feminism and Science. Utg. av Evelyn Fox Keller och Helen E. Longino. Oxford: Oxford University Press. Kap. 2, s. 4156. Longino, Helen och Ruth Doell (1983). Body, Bias, and Behavior: A Comparative Analysis of Reasoning in Two Areas of Biological Science. I: Signs 9.2, s. 206227. Martin, Emily (1991). The Egg and the Sperm: How Science Has Constructed a Romance Based on Stereotypical Male-Female Roles. I: Signs 16.3, s. 485501. McManus, Chris (2006/2002). Hger Hand, vnster hand. Mnpocket. (Originaltitel: Right Hand, Left Hand) Rogoff, Irit och David van Leer (1993). Afterthoughts... A Dossier on Masculinities. I: Theory and Society 22.5, s. 739762. Schiebinger, Londa (1986). Skeletons in the Closet: The First Illustrations of the Female Skeleton in Eighteenth-Century Anatomy. I: Representations 14, s. 4282. (1999). Has Feminism Changed Science? Cambridge, Mass: Harvard University Press, s. 252. Tiles, Mary (1987). A Science of Mars or of Venus? I: Philosophy 62.241, s. 293306.