Vad är egentligen

samhällsplanering?

Del I

Peter Schmitt
Samhällsplaneringens grunder
2022 08 30
Peter Schmitt
Associate Professor (universitetslektor och docent)
Programme Directore Master’s Programme in Urban and Regional Planning
room X 319, tel 08-674 78 53,
e-mail peter.schmitt@humangeo.su.se
more on me: https://www.su.se/english/profiles/pschm-1.188628

Current research projects and related activities:

• Planners as agents for the transition towards sustainable cities and regions – implications
for future needs in expertise and education (PLANTS), 2021-2025, funding organization:
FORMAS – A Swedish Research Council for Sustainable Development
• Beyond the process - Finding common ground for a discussion on planning’s substantial
foundation (2020-2024), Member of International Working Group, facilitated by the
Academy for Territorial Development in the Leibniz Association (ARL)
• Geography of Governance (2020-2024), Commission of the International Geographic
Union (IGU), Elected Member of Steering Committee
• CIVIS - a European Civic University (since 2021) contact person at Stockholm University
for the hub Cities, Territories and Mobilities
• AESOP (Association of European Schools of Planning), contact person at the Department
Vad är egentligen samhällsplanering?

● Vilka funderingar har du?

● Vad har du svarat till kompisar, föräldrar, morfar, moster etc. när
dem frågade dig vad du kommer att göra efter sommaren?
● Varför valde du samhällsplaneringsprogrammet?
● Vad är du intresserad av? Vad gör dig nyfiken?
● Vad kan du tänka dig att jobba med om tre, fem eller tio år?

→ Fundera en stund för dig själv och sen diskutera med personen
bredvid dig!
Varifrån kommer begreppet samhällsplanering?

● Ordet är kopplat till uppbyggandet av välfärdsstaten (sedan 1930-talet)

● Till 1970-talet tydligt konsensus över att planeringen och byggandet har en
nyckelroll för att förverkliga det svenska ”folkhemmet” och det ”klassfria
samhället”

● Från 1980-talet till idag mer marknadsorienterad form av planering

(t.ex. roll av byggherrar, konsulter, banker och delvis kommunen angående
markexploatering inom stadsutveckling) …

● … och samtidigt ske samhällsplanering genom ganska komplexa ”governance”

- modeller för att väga ihop olika intressen: Är ”samhälls”planering i dagsläget
då ett välbetänkt begrepp?

● Men ordet använts fortfarande som ett generisk begrepp och blir oftast
vidare utvecklats (eller ersättas) med andra begrepp som fysisk planering,
stadsplanering, social planering, regional (utvecklings) planering,
grannskapsplanering o.s.v.
Är samhällsplanering ett ord
som används i lagstiftningen?

Nej! - där (i plan och bygglagen och miljöbalken) används:

● fysisk planering
● regionplanering
● planläggning

→ Samhällsplanering är ett övergripande generiskt begrepp

som fångar upp olika typer av planering
 Är samhällsplanering ett ”svenskt” koncept?

● Ja p.g.a. den tydliga kopplingen till uppbyggandet av välfärdsstaten

● I andra länder finns andra begrepp som har en annan national-baserat

konnotation – vi kan skilja mellan olika planeringssystem och
planeringskulturer (och praktiker) i Europa (p.g.a. olika statsskick,
lagstiftningar, organisatoriska aspekter, utbildningar, värderingar,
planeringstraditioner … trots ”EUropeisering”)

● Inom EU (och delvis utanför) använder man “spatial planning” (EU-

English!) som generiskt internationellt begrepp
Är samhällsplanering ett yrke?

Ja absolut men…
● ”Kommuner och företag bestämmer själva arbets-/yrkestiteln och vilken
utbildning som krävs för att kunna arbeta som "samhällsplanerare".

● Förutom "samhällsplanerare" används även andra arbetstitlar/yrkesbenämningar,

t.ex. planingenjör, planarkitekt, projektutvecklare, trafikplanerare*,
detaljplanehandläggare, planeringsarkitekt, översiktsplanerare, stadsplanerare,
stadsdelsutvecklare, omvärldsanalytiker, utredare, t.ex. "utredare inom fysisk
planering", planarkitekt, byggnadsinspektör, bygglovsprojektör,
bygglovsassistent, bygglovshandläggare, planhandläggare, nämndsekreterare,
strateg (t.ex. informationsstrateg) och handläggare är vanliga arbetstitlar.”

(Källa https://www.framtid.se/yrke/samhallsplanerare)

● ...och det finns förmodligen mer som t.ex. utredare, projektledare,

processledare, planeringssekreterare …
Varför behövs samhällsplanering?
 30/08/2022 /Name Name, Institution or similar

Källa: Bertaud (2003)

 48 Urban Morphological Zones (UMZs) in Europe
Brussels-Antwerp
Luxembourg
Bordeaux
Helsinki-Espoo-Vantaa
Toulouse
Lille-Roubaix-Tourcoing-Kortrijk-Waregem-Roeselare
Birmingham
Lyon → A UMZ describes a contiguous
Stockholm
Copenhagen
Rotterdam
‘urban fabric’ [sammanhängande
Dublin
Glasgow bebyggelsestruktur] as defined
Cologne-Bonn
Ruhr Area
Katowitce-Zory
by the European Environmental
Liverpool-Manchester
Leeds-Bradford Agency (EEA)
Newcastle upon Tyne-Sunderland
Hamburg
Amsterdam
→ här: 48 jämförbara europeiska
Nice-Cannes
Oporto
Wirral
Prague
Budapest stadsregioner
Berlin
Milan-Varese
Vienna
London
Lodz
Munich
Lisbon
Rome
Marseille
Krakow
Paris
Turin
Warsaw
Palermo
Sofia
Madrid
Naples
Athens
Bucharest
Thessalonica
Valencia
Barcelona
- 2.000 4.000 6.000 8.000 10.000 12.000 14.000 16.000 18.000 20.000
[inh/km2]

Source: SUME Working Paper 1.1 (2011)

Varför behövs samhällsplanering?
Vad ska man göra?
Vilka normativa koncept finns för att möta sådana (och andra)
utmaningar för samhällsplaneringen?

Ett
exempel:
Ett annat exempel:

”50 000 nya invånare, 50 000 nya jobb och 50 000 besökare i 2030. Visionsbilderna för det
nya området i Flemingsberg är storslagna skyskrapor och en överdäckning av järnvägen finns
i planerna. I planerna finns både bostäder, plats för företag, handel och restauranger”.
(ur: Mitt i Huddinge, 2019 08 21)
Ändrad värderingar?
Nya normer?
Nya framtida
planeringskoncept?

Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969720359209?via%3Dihub
 Den stora
utmaningen:
Hur ska vi agera
idag för att
förverkliga var
vi vill vara i
framtiden?

Några kärnfrågor inom samhällsplaneringen:

● “Var” vill vi vara “när”? ”Vad” är då målet och strategin?
● ”Hur” kommer vi ”dit”?
● ”Vad” ska ”prioriteras”?
● ”Hur” gjorde man tidigare? Vad gjorde man “rätt” och “fel”?
● Vad behövas att veta? Vilken (eller typ av) information behövs?
● …
John Friedmann argumenterar att planering handlar om att länka
kunskap till handling [to connect knowledge to action]

“A significant aspect of planning is its specific attempt to connect

forms of knowledge with forms of action in the public domain.”
Men: Några knepiga frågor …

● Hur säkra kan vi vara på att vårt kunskap

matchar de utmaningarna som vi kommer att
möta i framtiden?

● Hur kommer samhället se ut i framtiden?

● Vilka normer, värderingar och livsstilar finns

idag? Hur förändras de i framtiden (om 3, 10,
30 eller även 100 år)?

● …
● Vilka intressenter / sakägare finns? Vilka
målkonflikter?

● Vilka platsspecifika egenskaper ska man beakta?

Hur kan man analysera dem?

● Vem sätter agendan? Vem får delta när i

planeringsprocessen? Vem får prata, vem hörs?
Vem bestämmer vad?

● Vilka styrmedel finns (till ex. detaljplaner,

översiktsplaner…) “pengar” eller (bara) kommunikation?
Vilka institutioner (till. ex. lagstiftningar, rutiner,
regler)?

● …

→ Det finns många aspekter och frågor som en

samhällsplanerare i praktiken kommer att mötas!
→ Vi kommer att diskutera sådana (och andra) frågor
med er under den här utbildningen!
Ett exempel från en jobbannons från tillväxt- och
regionplaneförvaltningen i Stockholm:
Vill du arbeta med strategiska samhällsplaneringsfrågor och bidra till
Stockholmsregionens långsiktiga utveckling?
Vill du bidra till att Stockholmsregionen fortsätter växa och utvecklas till Europas mest
attraktiva storstadsregion? På tillväxt- och regionplaneförvaltningen arbetar vi för att stärka
Stockholmsregionens attraktivitet och hållbarhet och bedriver regionplanering i framkant.
Vi förstärker nu vårt samhällsbyggnadsarbete på regionplaneavdelningen och söker två
regionplanerare med fokus inom markanvändning och klimat.

Vilka är vi?
Regionplaneavdelningen arbetar med regional fysisk planering med ansvar inom
bebyggelse- och transportinfrastruktur, hållbar markanvändning, stadsutveckling,
bostadsförsörjning, klimat- och miljöfrågor, demografi samt resurseffektivitet i
samhällsplaneringen.
Vi driver frågor framåt genom att ta fram beslutsunderlag till våra politiker och ny
kunskap till nytta för andra aktörer inom samhällsbyggnadsområdet. Vårt arbete
bygger på samverkan med lokala, regionala och nationella aktörer. Vi deltar även i
internationella samarbeten och projekt.
(…)
(…)
Vad ska du göra?
Vi söker nu två nya kollegor som ska leda och medverka i samverkansprocesser
tillsammans med kommuner, andra regioner, och andra förvaltningar inom Region
Stockholm. Med fokus på långsiktig, strategisk markanvändning respektive klimat kommer
du att ta fram beslutsunderlag till politiken, jobba med metod- och processutveckling, ta
fram planeringsunderlag och svara på remisser. I arbetsuppgifterna ingår också att
omvärldsbevaka, påverka samt att bearbeta och presentera fakta och dra
slutsatser. (…)

Vem är du?
Du har en universitets- eller högskoleexamen med inriktning mot samhällsplanering,
stadsbyggnad eller fysisk planering (…) Du har kunskap om såväl kommunala som regionala
och nationella samhällsplaneringsprocesser liksom lagstiftningen i dessa frågor.
(…) Du behärskar svenska och engelska väl i tal och skrift och du är van att tala inför andra.
(…) Du har god analytisk förmåga, är bra på att se helheten och systemperspektiv.
Du använder din sakkunskap för att ta fram goda beslutsunderlag och du är
lösningsorienterad. (…)
 Samhällsplanering – ett komplext, ansvarsfullt och
kunskapsbaserat ämne: inom akademin och i praktiken

24
30/08/2022 /Name Name, Institution or similar