GA

ELLER

GD
Sida 5

JULI 2011 #1

Unika listor avsljar hotet mot gandet i Sverige

Djvulsk skatt som slog hrt mot ldre
Sida 8

Regelkrnglet tvingade mig att skra ner

Sida 16

Fega politiker hukar sig

Bjrn Ulvaeus:

gar frmjandet
Omslagsbild: Bert van t Hul

GARFRMJANDET - GA ELLER GD

GA ELLER GD

I din hand hller du en skrift som garfrmjandet sammanstllt om aktuella garrelaterade frgor och ganderttsfrgor. Syftet med skriften r att lyfta fram bde positiva och negativa exempel p utvecklingen fr gandet i Sverige. De frgor som lyfts fram i skriften presenteras med frdjupande beskrivningar och exempel hmtade frn verkligheten. garfrmjandets organisationer Fastighetsgarna Sverige, Fretagarna, Lantbrukarnas Riksfrbund, Svensk Handel, Sveriges Aktiesparares Riksfrbund, Bostadsrttsorganisationen SBC, Sveriges Jordgarefrbund och Villagarnas Riksfrbund frenas i sin uppfattning att dessa frgor r helt centrala fr Sveriges vlstndsutveckling, men har delvis olika utgngspunkter fr sitt engagemang. Vi har drfr ltit en fristende jury bestende av tre personer med ett lngvarigt samhllsengagemang och en central position inom olika samhllssektorer upprtta rankinglistor p omrdet. Juryn har utgtt ifrn sammanstllningar dr var och en av garfrmjandets organisationer har haft i uppdrag att pldera fr sina egna hjrtefrgor. Juryns fristende urval har baserats p en bedmning utifrn fljade kriterier: Politisk dimension: frgans betydelse historiskt, eller vntande framtida betydelse, inom ramen fr det politiska systemet. Vrderingsdimension: frgans kopplingar historiskt, eller vntade framtida kopplingar, till skiftande vrderingar och attityder i samhllet. Konsekvensdimension: frgans konsekvenser historiskt, eller vntade framtida konsekvenser, fr olika grupper i samhllet. Medial/opinionsmssig dimension: frgans betydelse historiskt, eller vntade framtida betydelse, i den mediala debatten.

Juryn bestr av fljande personer: Anders Bjrck

Riksdagsledamot 69-02, president i Europardet 89-91, frsvarsminister 91-94, riksdagens frste vice talman 9402, landshvding Uppsala ln 03-09. Har utrett grundlagsskyddet fr gandet. Bjrn Eriksson

Budgetchef finansdepartementet 81-83, generaltulldirektr 83-88, rikspolischef 88-96, president Interpol 94-96 och landshvding i stergtlands ln 96-09. Lennart Grufberg

Riksrevisor 03-08, tilltrdde 1995 som ordfrande i Revisorsnmnden och 2002 som kammarrttspresident i Sundsvall.
2
Foto Jonas Ekstrmer/Scanpix

KATEGoRi A - STRSTA FRbTTRiNG Av GANDET

GA ELLER GD

Kategori A Strsta frbttring av gandet

Juryns rankinglista
1 Skattelagstiftningen 2 Avregleringen 3 Expropriationslagstiftningen

Juryns motivering
1) Skattelagstiftningen
Olika ndringar i skattelagstiftningen har frbttrat villkoren fr det privata gandet. Hr syftas inte p olika s kallade jobbskatteavdrag utan p mer genomgripande frndringar som reformeringen av fastighetsskatten och avskaffandet av arvs- gvo- och frmgenhetsskatten.

2) Avregleringen
En ny reform LOV 2009 (Lagen om valfrihetssystem) har ppnat upp betydande delar av offentlig sektor fr konkurrens bland privata aktrer. Den frbttrar frutsttningarna fr det privata gandet och ger strre plats fr privata alternativ. Dessutom har LOU 2008 (Lagen om offentlig upphandling) som reglerar offentlig sljverksamhet, skapat mjligheter att frbjuda konkurrensbegrnsande verksamhet nr giltiga skl frn offentligt hll saknas. Men sknhetsflckar finns kvar, exempelvis inom fastighetssektorn.

3) Expropriationslagstiftningen
Ny lagstiftning innebr att den som utstts fr expropriation nu fr en mer rimlig ersttning n tidigare. Eftersom expropriation r ett stort ingrepp i gandertten som samtidigt r omistlig av andra samhllsutvecklingsskl r det av strsta vikt att ersttningen r geners. Ett stort steg p detta omrde r nu taget. En variant av denna lagstiftning utgr reglerna kring skydd av vrdefulla naturomrden. ven hr finns nu en mer garvnlig, mindre dogmatisk, tillmpning av gllande lagstiftning.

STRST FRbTTRiNG - SvERiGES iNTERNATioNELLA KoNKuRRENSKRAFT hAR STRKTS

GA ELLER GD

Sveriges internationella konkurrenskraft har strkts

Fr bara ngra r sedan kunde familjefretag g omkull p grund av arvs- och gvoskatten nr det var dags fr generationsskifte, nklingar tvingas bort frn sina hem nr maken eller makan dtt och kapital skydde landet p grund av frmgenhetsskatten. Avskaffandet av skatterna p frmgenheter, fastigheter, gvor och arv har samtliga frbttrat frutsttningarna fr det privata gandet. De positiva effekterna av frndringarna r vrda att fortstta uppmrksammas inte minst fr att den politiska klfingrigheten inte ska f frnyat fste och ter styra utvecklingen i negativ riktning. Frmgenhetsskatten fungerade vid avskaffandet 2007 s att den del av besparingarna som versteg 1,5 miljoner kronor fr ensamstende respektive 3 miljoner fr gifta och samboende beskattades med 1,5 procent. Skatten motiverades av somliga ur ett frdelningspolitiskt perspektiv och av andra av fiskala skl, det vill sga att det r en viktig skattebas fr staten. Dessvrre var bgge anledningarna resultatet av ett felaktigt tnkande frn brjan till slut. Ur frdelningspolitiskt perspektiv drabbade frmgenhetsskatten smspararna och fungerade som incitament fr de med strre frmgenheter att placera pengarna utomlands. Ur ett fiskalt perspektiv ledde detta givetvis till lgre skatteintkter d det jagade investeringar ur landet. Enligt Skatteverket och SCB var effekten av frmgenhetsskatten att 1 000 miljarder stoppats undan i utlandet. Skatten var i frmildrade ordalag ineffektiv eller fr att tala klarsprk direkt kontraproduktiv.

Juryns rankinglista
1 Skattelagstiftningen

p drygt 6 500 kronor om ret. Detta gr att den inte alls fr samma negativa konsekvenser fr det privata gandet av fastigheter. Arvsskatten var mellan 1992 och 2005 10 procent upp till 300 000 kronor, 20 procent fr summor mellan 300 000600 000 kronor och 30 procent fr belopp drver. Arvs- och gvoskatten avskaffades 2005 av den dvarande socialdemokratiska regeringen. Efter mnga rs debatt, vilket bland annat franlett ett flertal utredningar och en stor mngd motioner i riksdagen frn samtliga politiska lger, s fann regeringen att skatten inte tjnade sitt syfte. Inte minst gjorde skatten gandet problematiskt inom familjefretag och fick effekten att det ibland blev svrt att behlla fretaget inom familjen. I andra fall fick det effekten att mnniskor tvingades frn sina hem nr deras make eller maka dtt, d de inte kunde bra skattens kostnader. I vissa fall ledde de sammantagna effekterna av reavinstskatten och arvsskatten till att kostnaden kunde bli hgre n frmgenheten om vrdet p aktierna eller fastigheten sjunkit mellan ddsdagen och frsljningsdagen.

terinfrd frmgenhetsskatt

Skenande taxeringsvrden

Fastighetsskatten var en skatt p en imaginr frmgenhet fastighetsgare beskattades p vrdet av sin fastighet, ett vrde de skulle kunna f del av frst om de slde sitt hus. Detta fick konsekvensen att mnga, srskilt ldre mnniskor, blev hrt drabbade nr taxeringsvrdena skenade i vg, srskilt i storstadsregionerna. Detta inte fr att standarden p deras eget boende hjts utan p grund av hjda huspriser i omgivningarna. Fastighetsskatten avskaffades 2007. Visserligen r inte fastighetsgande skattebefriat, regeringen infrde istllet en kommunal avgift p fastigheter, men denna har ett tak
4

I en studie frn 2009 genomfrdes intervjuer med advokater, banker, fretagsmklare och revisorer angende effekterna av avskaffandet. Bland de intervjuade terfanns beskrivningar om hur avskaffandet av arvs- och gvoskatten hade gett Sverige frbttrad konkurrenskraft internationellt. Flera av de intervjuade beskrev det som en viktig lngsiktig effekt att en strre mngd kapital nu finns kvar i fretagen, d kapitalet inte som tidigare frsvunnit i skatt. Drigenom gynnas Sveriges mnga familjefretag starkt av den avskaffade arvs- och gvoskatten. I den politiska debatten har ingen frt fram terinfrd arvs- och gvoskatt som ett frslag. Dremot frekom i valrrelsen 2010 frslag p olika varianter av terinfrd frmgenhetsskatt och frndringar av fastighetsskatten. n finns goda anledningar fr vnner av det privata gandet att hlla ett vaksamt ga p den politiska utvecklingen, men ocks att prata om de positiva effekterna av de senaste rens frndringar av skattelagstiftningen.

STRST FRbTTRiNG - DJvuLSK SKATT SoM SLoG hRT MoT LDRE

GA ELLER GD

Djvulsk skatt som slog hrt mot ldre

Gustaf Holmius r pensionr och har bott p Sjvgen i Solna i 44 r. Huset han kpte fr ngra hundra tusen har i dag ett taxeringsvrde p en bra bit ver fem miljoner kronor. Solna har inte frndrats s mycket, menar Gustaf. Men samtidigt som kommunen ligger nra Stockholm rkar det vara den kommun i hela landet med lgst andel smhusbostder. Det gr att frsljningen av en enstaka villa fr vldigt stor pverkan p taxeringsvrdet. Av och till r Solna den kommun som har det hgsta genomsnittliga taxeringsvrdet p smhusbostder i landet berttar Gustaf. Med den gamla fastighetsskatten hade Gustaf med dagens taxeringsvrde ftt betala ver 100 000 kronor per r. Som nkling fr han bara 800 kronor i mnaden efter sin fru och med bara en pension hade han med all sannolikhet tvingats flytta om den gamla skatten varit kvar. Den lpande bostadsbeskattningen slr hrdast mot gamla mnniskor konstaterar han och menar att de som kper en bostad i dag kan lgga in skatten fr de nrmaste ren i kalkylen, men p motsvarande stt kunde mnniskor p 60-talet omjligen frutse hur skatteniverna skulle se ut i dag. Fr ldre mnniskor slr beskattning dr man rknar bostaden som en frmgenhet vldigt hrt. Fr ldre minskar pensionerna samtidigt som vrdet p bostaden och drmed den lpande bostadsbekattningen stiger. Det r djvulskt fr gamla mnniskor, fortstter Gustaf.

Juryns rankinglista
1 Skattelagstiftningen

Problembilden r i dag den motsatta mot vad den var p den gamla fastighetsskattens tid. Som pensionr kommer han ngon dag troligen sjlv att vilja flytta, ngot som blir svrt d nuvarande regering infrt reavinstskatt vid byte av bostad. Tidigare fick man uppskov med skatten om den nya bostaden hade samma prislge som den gamla, nu r uppskovet kraftigt begrnsat. Bostad r ngot mnniskan mste ha. Men nr Borg ska ha mer n en miljon blir det hart nr omjligt att flytta menar Gustaf med syftning p att det r svrt att f en hyresrtt i Stockholm och att de pengar som blir kvar efter en fastighetsfrsljning inte rcker lngt med det nuvarande kostnadslget fr en bostadsrtt. P sossarnas tid hade man knappt rd att bo kvar. Nu har man knappt rd att flytta.

Orosmoln vid horisonten

Gustaf blev nkling 2006. Om ddsfallet hade skett fre 1 januari 2005 hade arvsskatten fr huset blivit runt 360 000 kronor. En kostnad Gustaf beskriver som snudd p en ny bil. Arvsskatten drabbade mnniskor hrt nr de just mist en anhrig och har en svr stund frn brjan. Gustaf har lnge varit engagerad fr en frndring av fastighetsskatten, bland annat som ordfrande fr Villagarnas lokalavdelning i Solna. De ideella krafterna har varit avgrande vid de frndringar som skett och de som liksom Gustaf arbetat lnge fr frndringarna kan nu se vilka positiva konsekvenser de fr fr smhusgare generellt och fr ldre specifikt. ven om han glds ver frndringarna av fastighetsbeskattningen och arvs- och gvoskatten ser han orosmoln vid horisonten.

P sossarnas tid hade man knappt

rd att bo kvar. Nu har man knappt rd att flytta
5

KATEGoRi b - hoTAR GANDET MEST

GA ELLER GD

Kategori B Hotar gandet mest

Juryns rankinglista
1 Smfretagsbyrkratin 2 Allemansrtten 3 Fornminneslagen, minerallagen och motsvarande lagar

Juryns motivering
1) Smfretagsbyrkratin
Byrkratin bromsar det vlstnd som den enskilde fretagsgaren kan skapa. Arbetet med att frenkla regelverket gr mycket lngsamt. Denna regleringsiver innebr mycket betungande brdor fr sm fretag. Exempelvis belastar redovisningen av fmansbeskattningen den enskilda smfretagaren hrt och kravet p miljkonsekvensbeskrivning r i sin utformning mycket tidskrvande fr mnga fretagare. Systemet tenderar att likstlla korvkioskgaren med storfretagaren.

2) Allemansrtten
Vgen till helvetet kan ibland vara stensatt med goda avsikter. Nr det gller ldre lagar dr frutsttningarna ndrats ver tid r det viktigt att vara srskilt vaksam. Skillnaden mellan lagstiftarens intentioner och det faktiska utfallet kan ver tid vidgas p ett osunt stt. S har skett med allemansrtten dr den organiserade kommersiella verksamheten nufrtiden r omfattande med br- och svampplockning, ridning, fiske, naturturism, forsrnning med mera. Det rttsliga lget r oklart, det mesta r inte domstolsprvat. En rttslig prvning av allemansrttens grnser r av nden.

3) Fornminneslagen, minerallagen och motsvarande lagar

Den absoluta lagstiftningen gr att fornminnesfynd nummer101 vrderas lika hgt som fornminnesfynd nummer ett inom samma genre och omrde. Det medfr betydande frdyringar och frseningar fr svl stora som sm privata gare samt fr enskilda utan att det r kopplat till fornminnesfyndens status eller historiska vrde. Lagen om kulturminnen m.m (1988:950), i dagligt tal fornminneslagen, r ett tydligt exempel p nr lagstiftningen p markomrdet blir fr rigid till men fr garen och brukaren. Ett annat sdant exempel r minerallagen. Det finns en spnnvidd i tillmpningen p regleringsomrdet som br utredas. All markreglering r frvisso inte negativ fr gandet.

hoTAR GANDET MEST - ALLA viLL MiNSKA KRNGLET

GA ELLER GD

Alla vill minska krnglet - nd fortstter det ka

Fretagens administrativa brda uppgr till runt 100 miljarder kronor om ret - summor som istllet skulle kunna lggas p expansion, investeringar och nyanstllningar. Regelbrdan hmmar Sveriges tillvxt. Trots politisk blockverskridande enighet om att regelkrnglet ska minska r utvecklingen knappast vertygande. Hur kan det komma sig att det ska vara s svrt att ndra p ngonting alla r verens om? Fr att f alkoholtillstnd fr en personalrestaurang kan en fretagare behva fylla i cirka 40 blanketter och bland annat redogra fr hur borden r placerade och fr hur mnga stolar det finns vid varje bord. Nr vl den enskilde fretagaren tagit sig igenom pappersexercisen kvarstr lnga handlggningstider och en oviss vntan som gr ut ver fretagens mjligheter att planera sin framtid. Tre av tio smfretagare lgger ner mer n 25 procent av sin arbetstid p regelkrngel, tid som skulle kunna lggas p annat som bde r roligare fr fretagaren sjlv och som r bttre fr Sveriges tillvxt och utveckling.

Juryns rankinglista
1 Smfretagsbyrkratin

njd jordbruksminister Eskil Erlandsson menade att han ntt mlet med rge och inte ger sig innan det mrks i fretagarnas och kundernas plnbcker. Infr valet 2010 frnyade regeringen lftet om att snka regelbrdan med 25 procent, den hr gngen med 2012 som nytt rtal fr nr vallftet skulle vara uppntt. ven oppositionen hngde p med egna frslag om hur regelkrnglet skulle minskas. Men sedan valet har regelkrnglet tvrtom kat p vissa omrden. Ett exempel r att fretag som omstter mindre n en miljon kronor tidigare haft rtt att redovisa moms en gng om ret i samband med inkomstdeklarationen. Nu genomfr finansminister Anders Borg en frndring som gr att staten istllet krver in momspengarna fyra mnader fre inkomstdeklarationen, en frndring som leder till vsentligt hgre redovisningskostnader fr Sveriges allra minsta fretag. Detta r ett exempel p hur den reella utvecklingen ibland gr stick i stv med regeringens uttalade ambition.

Lng och krokig vg

Regelkrngel motverkar tillvxt

Infr valet 2006 s lovade de fyra allianspartierna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, att de administrativa kostnaderna fr fretag i Sverige skulle minska med 25 procent eller motsvarande 25 miljarder kronor till 2010. Vgen till att vallftet ska bli verklighet har varit lng och krokig. Efter tv r vid makten kom nyheten att regelkrnglet tvrtom kade. Nr vi nrmade oss valet 2010 visade det sig att regeringen hade lyckats minska den administrativa brdan fr fretagen med 7 procent, ett fall framt men nd lngt ifrn vallftet om en 25-procentig minskning av regelkrnglet. Trots frbttringen var frndringen uppenbarligen fr liten fr att mrkas fr Sveriges fretagare. I en underskning publicerad i december 2010 visade det sig att 88 procent av smfretagarna antingen inte mrkte ngon skillnad eller att de till och med upplevde att regelbrdan hade kat. Samtidigt finns positiva exempel. Jordbruksdepartementet lyckades till skillnad frn vriga delar av regeringen vertrffa vallftet. Man minskade kostnaderna fr regelkrnglet med 3,3 miljarder kronor, motsvarande 37 procent, under frra mandatperioden. En uppenbart
7

En avhandling frn Mittuniversitetet frn 2008 visade att den ekonomiska utvecklingen i ett land i hg grad pverkas av graden av byrkratiskt krngel. Ju mer krngel och byrkrati, ju mer drabbas den ekonomiska utvecklingen. I avhandlingen visade det sig att kontakterna med byrkratin r srskilt problematisk fr entreprenrer som vill starta ett fretag som bygger p nya ider. Ett annat exempel r att 42 procent av lkemedelsindustrin menar att regler och restriktioner r det strsta hotet mot framgng och utveckling. Sverige skulle kunna st starkare i konkurrensen om inte en vsentlig del av fretagarnas tid och resurser behvde slukas av regelkrngel och pappersexercis.

hoTAR GANDET MEST - REGELKRNGLETS KoSTNADER TviNGADE MiG ATT AvSKEDA

GA ELLER GD

Regelkrnglets kostnader tvingade mig att avskeda

I ett mindre fretag kan en och samma person p en gng vara bde VD, marknadschef, frsljningschef och HR-chef. Fr att inte tala om inkpsansvarig, bokfringsassistent och vaktmstare. Men det bryr sig det nuvarande regelsystemet p omrdet inte om. Lagar och regler r dligt anpassade fr de mindre aktrerna. Ofta r det utifrn de stora fretagens frutsttningar som regelverk, bokfringslag och upphandlingar r utformade. Detta leder till stora mngder administration och ofta rent verfldig byrkrati fr de mindre aktrerna. Jari Malviluoto driver Ramazza Service AB sedan 1990 och vet hur regelkrnglet drabbar fretagarna. Jari Malviluoto startade eget 1990 nr han grundade det egna stdfretaget Ramazza Service AB. Fretaget r baserat i Gteborg, omstter knappt 2,5 miljoner rligen och har i dag sex anstllda. Jari menar att ondigt regelkrngel srskilt drabbar mindre fretag som inte har resurser att avstta fr att syssla med byrkrati. Tidigare hade Jari flera delar av Gteborgs kommun som kunder, till exempel Fritidsfrvaltningen, Parkfrvaltningen och Gteborgs rddningstjnst. Men nr Gteborgs kommun ndrade upphandlingsreglerna blev det direkt omjligt fr honom som smfretagare att fortstta ha dem som kund. Till exempel menar han att krav p ISO-certifieringssystem r bde dyra och irrelevanta fr sm aktrer. Avancerade ledningssystem s som ISO gr varken frn eller till nr det r en och samma individ som har samtliga chefspositioner i ett fretag, s som det ofta r i mindre firmor. Certifieringen kostar pengar men gr ingen reell skillnad fr mindre fretag.

Juryns rankinglista
1 Smfretagsbyrkratin 2 3

p byrkrati p ett stt som inte r verklighetsfrankrat och som gr det svrt fr mindre fretagare att hvda sig. Jari menar att Gteborgs kommuns utformning av sina upphandlingsregler r s krngliga s att du mste vara jurist fr att frst. Jag vill att man frenklar reglerna tminstone fr enkla tjnster. Stdtjnster r ingen komplicerad verksamhet och d r det mrkligt att gra upphandlingarna s krngliga sger Jari. Nr Jari p grund av de orimliga upphandlingskraven inte kunde lgga ett bud nr Rddningstjnsten i Gteborg upphandlade sina stdtjnster s tvingades han avsluta det samarbeta hans fretag haft med Rddningstjnsten i mnga r. Drmed gick Jaris fretag miste om runt 1,5 miljoner rligen och Jari tvingades i det lget sga upp tre personer. Efter medial uppmrksamhet kring hur vissa kommuner klantat sig med sina upphandlingar fr ngra r sedan s blev de verdrivet rigida, de tog p sig bde hngslen och livrem. Med all respekt fr kommunernas strvanden s gynnar det varken dem eller den kvalit de vill ge till sina medborgare nr krav stlls som inte frefaller sakliga och relevanta fr den tjnst som ska levereras, betonar Jari. Upphandlingsfrfarandet drabbar ocks det lokala nringslivet d fretagande p en ort kan bli mindre attraktivt om en kommun gr som Gteborg och stller krav som de lokala fretagarna upplever som orimliga. ven om strre fretag har bttre frutsttningar att leva upp till krav i upphandlingar, s drabbas ven dessa av kade kostnader nr allt fler arbetstimmar ska slukas av administration. Jari har varit egenfretagare i ver 20 r nu. Han har kunnat flja hur det i varje valrrelse lovas frenklingar och frbttringar, inte minst fr mindre fretag. Men Jari har vntat mnga mandatperioder nu och menar att det aldrig blir bttre fr smfretagare. Istllet har reglerna som fretagare ska frhlla sig en tendens att vxa med tiden. Frstelsen fr mindre fretag verkar vara lika lg som insikten om de brdor regelkrnglet samkar Sveriges fretag.
8

Mste alla fretagare vara jurister?

Inte heller r det rimligt att krav stlls p fretagaren att upprtta en legitimerad miljpolicy. Fr de riktigt sm fretagen borde det rcka med att flja kommunens egen miljpolicy, menar Jari och utvecklar resonemanget: Miljkraven i sig r egentligen inte problemet, problemet r den krngliga utformningen. Nr den hr typen av krav kring miljpolicy och ledningssystem stlls i ramavtalen frutstter det att fretag ska ha resurser att lgga

hoTAR GANDET MEST - REGELKRNGLETS KoSTNADER TviNGADE MiG ATT AvSKEDA

GA ELLER GD

Juryns rankinglista
1 Smfretagsbyrkratin 2 3

Fakta om Sveriges smfretag

Sveriges smfretag sysselstter 1,6 miljoner mnniskor 68 procent av de svenska fretagen r solo- eller enmansfretag Smfretagen r strst inom byggnadsindustri, bank- och uppdragstjnster och vriga tjnster. Inom byggnadsindustrin arbetar sju av tio i smfretag Mer n tv tredjedelar av de nystartade fretagen under r 2009 var enskilda firmor. Aktiebolagen stod samtidigt fr ungefr en femtedel av nyfretagandet 93 procent av alla fretag som sysslar med export r smfretag 96 procent av alla fretag som sysslar med import r smfretag
Klla: Fretagarna

hoTAR GANDET MEST - FRLDRAD FoRNMiNNESLAG

GA ELLER GD

Frldrad fornminneslag
Lagen om kulturminnen m.m. (fornminneslagen) lgger varje person som hittar ett fornfynd att rapportera in detta till riksantikvariembetet, lnsstyrelsen, lnsmuseet eller polismyndigheten. Lagen uttalar att det r markgarens ansvar att bekosta utgrvningarna. Samtidigt tar ofta myndigheterna lng tid p sig fr att pbrja dessa utgrvningar. Effekten blir att ny- och tillbyggnation, infrastruktursatsningar med mera ofta blir starkt frsenade med resultat att fretagande och investeringar hmmas och frdyras. Crister Stark r arbetande styrelseordfrande fr VderstadVerken - ett fretag som drabbats av lagen varje gng deras anlggning ska expandera. Vderstad-Verken tillverkar lantbruksmaskiner och startade 1962 i en lada p familjen Starks grd i Vderstad i stergtland. Nu 49 r senare har man 650 anstllda i Sverige samt 150 i utlandet och omstter 1,7-1,8 miljarder rligen. Nstintill varje gng fretaget expanderat har man blivit lagda att gra fornminnesutgrvningar. Hittills har hela 40 hektar vid eller runt VderstadVerken blivit kartlagda. Det hela r en seg och kostsam process, Crister bedmer att fretaget hittills lagt ett antal miljoner p utgrvningarna. Trots det har inget viktigt fynd hittats. Frutom en hsttand har arkeologerna bara kunnat kartlgga ett antal s kallade mrka partier, det vill sga spr efter eldhrdar, en typ av spr som finns ttt i jordbruksbygderna dr mnniskor bott i tusentals r i Sverige.

Juryns rankinglista
3 Fornminneslagen, minerallagen och motsvarande lagar

Crister Stark menar att det r rimligt att myndigheterna lggs att garantera fretagarna en bortre grns fr hur lng tid de ska behva vnta innan de pbrjar utgrvningar, till exempel tre mnader. Med dagens utformning lever mnga fretagare efter att de lmnat in sin rapport om fornfynd i ovisshet om nr utgrvningarna ska komma igng. Det borde ligga i statens intresse att fretag kan expandera, menar Crister. Eftersom att staten bestmt att utgrvningar alltid ska garanteras nr fornfynd hittas s tycker Crister ven att det vore rimligt att staten stod fr kostnaden. Fornminneslagen r gammeldags avslutar han och syftar p att lagen r dligt anpassad till moderna frhllanden och inte innehller ngra distinktioner mellan olika fornfynd beroende p hur viktiga de bedms vara.

Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.

Omnmns ofta som fornminneslagen Trdde i kraft 1989 Ersatte lagen (1942:350) om fornminnen, lagen (1960:690) om byggnadsminnen och lagen (1985:1104) om skydd mot utfrsel av vissa ldre kulturfreml lgger varje person som hittar ett fornfynd att rapporter in detta till riksantikvariembetet, lnsstyrelsen, lnsmuseet eller polismyndigheten Kostnaden fr utgrvningar i samband med fornfynd lggs genom lagen alltid markgaren

10

Foto: Marcelo Moura

hoTAR GANDET MEST - FRLDRAD FoRNMiNNESLAG

GA ELLER GD

Juryns rankinglista
3 Fornminneslagen, minerallagen och motsvarande lagar

Det r en nationell angelgenhet att skydda och vrda vr kulturmilj, fastslr fornminneslagen. Men detta mrks inte i statsbudgeten. Om staten prioriterade p det vis som fornminneslagen stipulerar hade det varit naturligt att avstta tillrckligt med resurser fr att staten skulle kunna bra kostnaderna fr utgrvningar. Nr staten ptvingar fretagen den hr kostnaden s hmmar det investeringar och frsenar ny- och tillbyggnation. Detta gller i allra hgsta grad ocks utvecklingen i de

klassiska jordbruksbygderna i Sverige, omrden dr det ofta r vldigt ttt mellan fornlmningarna. Den tusende spaden av samma sort och frn samma tid r kanske mindre omistlig n den frsta. Men det tycker inte lagen. Dessutom finns alltid risken att enskilda markgare och fretagare, i ren frtvivlan ver att jakten p ruiner ruinerar dem, underlter att anmla sina fynd. I ett sdant lge r vi alla frlorare. Inte minst fornminnesvrden.

Minerallagen hot mot gandet

Den svenska minerallagen brister i respekt fr gandertten och markgarens stllning vid prospektering och brytning av mineral r svag. Nu stlls krav p en strkt gandertt i minerallagen. Sverige r sedan en lng tid tillbaka en ledande gruvnation. Mycket av vrt vlstnd r byggt p fyndigheter som utvunnits nda sedan medeltiden, exempelvis Falu gruva och jrnmalmen i Bergslagen, men ven Malmflten i Norrbotten under de senaste hundra ren. Den svenska minerallagstiftningens historia strcker sig hela vgen tillbaka till 1300-talet d Sverige fick sina frsta gruvrttsliga bestmmelser. Minerallagstiftningen tillkom fr att stdja och reglera utvinningen av de metaller som brjade brytas tidigt i Sverige, exempelvis jrn och koppar. Lagstiftningens historiska utveckling terspeglar konflikten mellan tre parter med olika intressen markgaren, staten och upphittaren, dvs. prospektren. Markgaren r intresserad av att sjlv f tillgodogra sig de mineraltillgngar som finns i marken medan staten i flera avseenden har motstende intressen, ssom skatteinkomster, sysselsttning och skydd fr andra allmnna intressen, t.ex. natur- och kulturmiljn. Prospektren har intresse av att f tillgodogra sig den mineral som ofta varit kostsam att hitta. Den 1 juli 1992 trdde den nuvarande minerallagen i kraft. Minerallagen r en exploateringslag med syftet att mjliggra underskning, bearbetning och utvinning av vissa mineraler, s.k. koncessionsmineral, p egen eller annans mark. Lagen har ndrats flera gnger, bland annat den 1 maj 2005 d regler i lagen ndrades fr att bttre balansera exploateringsintresset mot den enskilde markgarens gandertt. I det nuvarande regelverket r dock den enskilda markgarens stllning alltjmt svag. En markgare kan mot sin vilja tvingas finna sig i att dess mark tas i ansprk fr mineralprospektering och gruvbrytning. I lagstiftningen r det vidare oklart vem mineralen tillhr. Avsaknaden av tydliga besked frn regering och riksdag har medfrt att den s kallade mineralersttningen r synnerligen knappt tilltagen. Ersttningen motsvarar endast 1,5 promille av det berknade vrdet av mngden brutet och uppfordrat koncessionsmineral under ret. Markgarens stllning vid prospektering och brytning av mineral r sledes svag. Minerallagen utgr ett direkt hot mot det privata gandet. Mot bakgrund av detta har det i debatten frts fram frslag fr att strka den enskilda gandertten i minerallagen, bland annat genom krav p att tydliggra att de mineraliska mnen som omfattas av minerallagen, i likhet med annan materia i marken, r en del av den fastighet dr de r belgna och drigenom fastighetsgarens egendom.

11

KATEGoRi c - STRSTA FRSMRiNG Av GANDET

GA ELLER GD

Kategori C Strsta frsmring av gandet

Juryns rankinglista
1 Hotet mot upphovsrtten 2 Det anonyma och kortsiktiga gandet 3 Bror Duktig-syndromet

Juryns motivering
1) Hotet mot upphovsrtten
Teknikutvecklingen och marschen in i de sociala mediernas informationssamhlle har en mrk baksida fr gandet. Den organiserade fildelningen innebr ett stort hot mot gandertten, den skakar upphovsrtten i dess grundvalar. Hr finns bde den olagliga verksamheten och mjligheten att kringg svenska lagar genom att verka frn utlndska domner. Immaterialrttens stllning och tillmpning/vervakning blir en avgrande framtidsfrga p ganderttens omrde.

2) Det anonyma och kortsiktiga gandet

Sedan 1950 har det institutionella gandet p brsen vuxit frn 20 procent till 80 procent. Privat gande i svensk industri minskar samtidigt frn 70 procent till 20 procent. Det kande anonyma gandet har bidragit till det kortsiktiga gande vi ser i dag. Det lngsiktiga ansvaret frsvinner, den lyhrdhet som marknaden krver erstts med lomhrdhet. Det ekonomiska system som vi har frsvagas om gandet institutionaliseras.

3) Bror Duktig-syndromet
Sverige har tillsammans med Tyskland en tendens att strva efter att vara bst-i-klassen i EU-sammanhang. I mnga avseenden r detta vllovligt men ur ett garperspektiv finns dr en utveckling som oroar. Det handlar om s kallad gold plating, det vill sga Sveriges tendens att vid implementeringen av EU-lagstiftning g lngre n vad som krvs i syfte att skerstlla att inte f baklxa frn EU. Eftersom runt 90 procent av vr lagstiftning hrstammar frn EU-rtten r det ett stort problem. Nr det gller det privata gandets villkor handlar det exempelvis om svenska momsregler som gr lngre n EU:s direktiv. Detta r ett omrde som framfrallt utgr ett presumtivt hot fr gandet. En problematik inom detta omrde ser vi ocks nr det gller tillmpningen av jordbrukspolitiken.

12

STRSTA FRSMRiNG Av GANDET - SvEKET MoT upphovSRTTEN

GA ELLER GD

Sveket mot upphovsrtten

Upphovsrtten har inte hngt med den tekniska utvecklingen, upphovsrtten behver anpassas till den digitala miljn, vi vill se en moderniserad upphovsrtt. Formuleringarna r hmtade frn hemsidor fr riksdagspartier p bda sidor om blockgrnsen, och symptomatiska fr den hllning som ftt fste i politiska kretsar i Sverige. Bakgrunden till riksdagspartiernas hllning str dock till stor del att finna p annat hll n i ett reellt behov av att reformera den grundlggande rttighet som i flera sekler gett konstnrer, frfattare, musiker och andra kreatrer frihet och mjlighet att frsrja sig p sitt konstnrliga arbete. Riksdagspartiernas stllningstaganden i upphovsrttsfrgan ska snarare ses som ett resultat av en polariserad debatt dr std fr upphovsrtten ena sidan, och digital utveckling andra sidan, mlas upp som ofrenliga stndpunkter. En fortsatt ovilja bland svenska politiker att st upp fr upphovsrttens fundament i den offentliga debatten riskerar dock att f omfattande konsekvenser fr svenska historiskt sett framgngsrika kreatrer och fr svenskt kulturliv. Upphovsrtten finns till fr att skydda litterra och konstnrliga verk och reglerar i korthet upphovsmannens ensamrtt till sitt verk. Upphovsrtten gller under upphovsmannen livstid, samt under en period efter upphovsmannens dd. Genom upphovsrtten ges upphovsmannen till ett verk exempelvis rtten att bestmma hur verket fr anvndas samt rtt till ersttning nr verket utnyttjas av andra. Fr att ett alster ska ha anses ha uppntt verkshjd, och drmed omfattas av upphovsrtten, krvs att det r resultatet av en upphovsmans eget personliga intellektuella skapande. Upphovsrttsfrgan uppmrksammades brett i den svenska politiska och mediala debatten under mitten av 2000-talet. Tidigare hade upphovsrttsproblematiken till stor del handlat om problemet med finare vskor, klockor och klder som piratkopieras och sljs till lga priser, men nu uppkom ven andra former av upphovsrttsintrng. Frn och med slutet av 90-talet vxte bde antalet internetanvndare och uppkopplingshastigheterna kraftigt, och i takt med detta kade ocks fildelningen av upphovsrttsskyddat material. Denna nya typ av piratkopiering fick snabbt konsekvenser fr framfrallt musikbranschen, men skulle senare komma att drabba ven flera andra kreativa nringar. Den frsta januari 2006 bildades Piratpartiet. Partiets viktigaste valfrga var avskaffandet av all immaterialrtt; upphovsrtt, patentrtt, varumrkesskydd och mnsterskydd. Att partiet skulle n ngra som helst framgngar i ett Sverige, vars industriella utveckling i stor utstrck13

Juryns rankinglista
1 Hotet mot upphovsrtten

ning bygger p ett starkt immaterialrttsskydd, var det nog ingen som trodde. Partiet satte dock sin prgel p hela 2006 rs valrrelse. Bda statsministerkandidaterna, Gran Persson och Fredrik Reinfeldt, kungjorde under valrrelsen att man inte ville kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Upphovsrtten var nu officiellt satt p undantag i den politiska debatten. Samtidigt blev situationen alltmer bekymmersam fr de kreativa nringarna. Under valret 2006 uppskattade SOM-institutet exempelvis att ver 25 miljoner filmer laddades ned illegalt frn ntet i Sverige, vilket innebar mer n en frdubbling frn 2005. Infr valet till EU-parlamentet i juni 2009 hade situationen blivit n vrre. Stdet fr upphovsrtten sviktade inom flera riksdagspartier och ret innan hade exempelvis sju stycken moderata riksdagsledamter gtt ut i media och krvt att fildelning av upphovsrttsskyddat material inte skulle vara olagligt. Utspelet fick snabbt mothugg frn ett stort antal svenska kreatrer, dribland frfattarna Peter Englund och Majgull Axelsson och regissrerna Hannes Holm och Ulf Malmros, som krvde att politikerna skulle visa kurage och st upp fr kreatrernas rtt att f betalt fr sitt arbete. Implementeringen av det s kallade civilrttsliga sanktionsdirektivet (Ipred) i april 2009, som syftade till att underltta bekmpning av immaterialrttsintrng p internet, spdde p de upphovsrttskritiska tongngarna ytterligare och fick allt fler politiker att vika sig fr en psttt stark piratopinion. Piratpartiets agenda anammades av medier och de vriga partiernas undfallenhet i frgan blev en viktig anledning till att Piratpartiet till slut lyckades f hela 7,1 procent av rsterna till Europaparlamentet. Partiet lyckades dock inte upprepa framgngen i riksdagsvalet 2010 d det endast fick 0,7 procent av rsterna. Upphovsrttsfrgan r i dagslget inte lika medialt uppmrksammad men stdet fr upphovsmnnens rttigheter r alltjmt svagt. Som beskrivits ovan har en majoritet av riksdagspartierna parkerat frgan och lgger i dag endast fram lsa krav p modernisering och anpassning i sina partiprogram. Att den s kallade Ipred-lagen hittills visat sig vara verkningsls p grund av en bristande samarbetsvilja frn svenska internetleverantrer har inte heller franlett ngra ytterligare initiativ frn politiskt hll. Upphovsrtten r en grundlggande frutsttning fr kulturellt skapande och konstnrlig frihet fr kreatrer. Sveriges historiska framgngar inom kulturens omrde, med vrldsbermda filmregissrer, frfattare och musiker, hade aldrig varit mjliga utan en stark upphovsrtt.

STRSTA FRSMRiNG Av GANDET - oLAGLiG NEDLADDNiNG NRA KNcKA SvENSK SToRFiLM

GA ELLER GD

Olaglig nedladdning nra kncka svensk storfilm

Den 24 oktober 2008 hade filmen Lt den rtte komma in biopremir i Sverige. Filmen, baserad p John Ajvide Lindqvists debutroman frn 2004, hade d tagit fyra r att producera, sysselsatt 400 personer och krvt en budget p 28 miljoner kronor. Fr Carl Molinder och EFTI som producerade filmen blev dock vgen mot att f tillbaka de pengar som satsats i projektet lng. Carl Molinder r producent p produktionsbolaget EFTI. En av hans viktigaste uppgifter i brjan av ett filmprojekt r att f all finansiering p plats. Budgeten fr Lt den rtte komma in utgjordes till cirka 60 procent av s kalllade samproducentpengar, vilket betyder att de betalas tillbaka nr filmen brjar visas och generera intkter. Resterande delen av budgeten kom frn frsljning av filmrttigheter och olika typer av filmstd. Arbetet med att slja filmrttigheter i olika lnder fre lanseringen r framfr allt viktigt fr att skra intkter frn flera olika marknader. Just den hr gngen tog dock detta arbete en obehaglig vndning.

Juryns rankinglista
1 Hotet mot upphovsrtten

Foto: EFTI
N Carl Molinder och hans TOMAS ALFREDSOLINDQVIST Nordling EN FILM AV producentkollega John JOHN AJVIDE EFTER SUCC t KEN AV som gnat fyra r BOatt frdigstlla filmen kunde bara hoppas att de flera hundra tusen nedladdningar som skedde via The Pirate Bay de frsta dagarna inte skulle berva dem varenda krona som satsats.

MSTER SvD

En svensk film genererar intkter i flera olika s kallade visningsfnster. Det frsta visningsfnstret, och intktsmssigt strsta, r biografen. Fr Lt den rtte komma in var det detta visningsfnster som drabbades hrdast.

VINNA 200

BSTA FILM &

S fort det finns en officiell kopia av filmen p ntet, d r det krt. D finns den verallt. Man kmpar emot s lnge man orkar och kan fr att filmen inte ska komma ut p internet, och ju lngre man kmpar emot ju strre chans Fr Lt den Bara ngra dagar efter premiren stod det klart att ngon har man att f in tillrckligt med intkter. KTION TOMAS ALFREDSON LT DEN RTTE KOMMA IN OLOFSSON EFTI PRODU ES TELEVISION SVT WAG LINDGREN ANDERS T PEEDU PALE rttePER RAGNAR NOME in RG IKA NORD HENRIK DAHL KARIN BERGQUIST MIKAEL250KARL-ROBERT komma FILMPOOL NORD det SDERQVIST DINO JONS RAHM 000 biobesk HOYTE FILM & TV gjort en olaglig kopia p en av de screeners som skickats utSAMPRODUKTION SANDREW METROPETER CARLBEhade SVERIG krvts omkring TER TOMAS ALFREDSON REVA NORN NORDISKVAN HOYTE I EFTI FSSON N ERSSO JOHAN NSULENT PIODO GUSTA FRIDA ASP KRE HEDEBRANT LINA LEAND ALFREDSON STRID SVENSKA FILMINSTITUTET FILMKO ING CARL MAGGI fr att MARIA THE CHIMNEY POT JOHN NORDL ANNA ZAKRISSON p den svenska fr att marknadsfra filmen hos distributrer utomlands.LINDQVIST E WIDSTRANDFIDOf igenIKpengarnaLJUDLIGAN CONSTANTINOU marknaden. MOLINDER TOMAS FILM SVENSSON LENA REHNBERG RICARD JOHN AJVIDE GUNNAR CARLSSON PER-ER AMSEN SVEND ain.se www.latdenrattekomm En screener r en kopia med hg kvalitt av filmen i sin ABRAH helhet, vilket gr det extra knsligt om den hamnar i ortta I slutndan var det bara cirka 150 000 som sg filmen p bio i Sverige och vi fick knappt tillbaka hlften av de pengar hnder. Nu kunde vem som helst ladda ned vr film olagsom satsats frn biointkterna. ligt frn internet. Det drabbade oss vldigt hrt.
BSTA FILM

VINN 20

OCH

EN

EN

FILM

PRESENTERAR

MED

FAD OCH CASTING

CASTING BARN

KOSTYM OCH MASK

LINJEPRODUCENT

MANUS

BASERAT P HANS ROMAN SAMPRODUCENT

SPECIAL EFFEKTER

DIGTAL BILDBEARBETNING

LJUDBEARBETNING

MUSIK

KLIPPARE

PRODUKTIONSDESIGN

FOTO

MED PRODUKTIONSSTD FRN

PRODUCERAD AV

REGI

Internationella framgngar hgrade och filmen skulle komma att visas p flera strre filmfestivaler, men trots detta var det lnge oskert om projektet skulle g ihop ekonomiskt. Den svenska marknaden stod i slutndan endast fr en tredjedel av filmens intkter. Detta r en srskilt dyster erfarenhet fr svenska filmproduktioner generellt, dr mnga filmer aldrig nr utanfr Sveriges grnser. Svenska r ett litet sprk och de flesta svenska filmerna slr aldrig igenom internationellt. D r det nnu viktigare att man kan rkna hem intkterna p den svenska marknaden. Det r redan svrt att konkurrera med svensk film mot amerikansk och piratkopieringen gr ingenting lttare. Vi har frlorat en generation som inte gr p bio lngre utan bara laddar ner. Det kan komma att bli desdigert fr svensk filmproduktion.
14

Foto: EFTI

GARFRMJANDET - LEDARE

GA ELLER GD

Ledare:

gandet frsmras i smyg

Mer n var fjrde ung svensk tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behver bry sig om riksdagen eller val. Resultaten frn World values survey i juni 2011 visade p en oroande utveckling fr de demokratiska idealen bland unga i Sverige. F skulle bestrida att idn om demokrati varit avgrande fr utvecklingen av det moderna samhllet, men demokrati r lngt ifrn den enda id som tagit samhllet framt. Den organisation som jag fretrder, och som str bakom denna skrift, har tillkommit fr att vrna just en av dessa grundlggande ider. En id som de senaste seklerna utgjort frutsttningen fr skapandet av vlstnd och ekonomisk utveckling gandertten. Den svenska samhllsutvecklingen har i stor utstrckning formats av visioner och reformer med tydlig koppling till gandertten. Nringsfrihetens infrande i mitten av 1800-talet lade grunden fr tillvxten i svenska industrifretag ssom LM Ericsson, SKF, ABB, Atlas-Copco och Volvo. ven egnahemrrelsens framvxt under slutet av 1800-talet r ett illustrativt exempel, med dess ursprung i den svenska folkhemstanken med syftet att ge bruksarbetare mjligheten att ga sitt eget hem. Frbttrade villkor fr gande och fretagande har mjliggjort spridning av makt, ansvar och beslutsfattande i samhllet, och skapat frutsttningar fr Sveriges internationellt framstende vlfrd och ekonomi. Mot denna bakgrund r det bekymmersamt att ganderttsfrgorna i dag hamnat under den politiska radarn. Frnvaron av ett ganderttsperspektiv i politiska beslut och initiativ riskerar att leda till frsmringar i det tysta som gr stor skada och som r svra att reparera i efterhand. Lntagarfondsfrgan p 1970-talet r ett tydligt exempel p hur illa det kan g, men ven i hanteringen av dagsaktuella frgor ssom FRA-frgan och den utbredda piratkopieringen s framtrder avsaknaden av ett ganderttsperspektiv tydligt. I syfte att synliggra ett antal omrden dr skyddet fr gandertten r hotat, men ocks omrden dr det skett betydande frbttringar, har garfrmjande drfr tagit fram denna skrift. Skriften r den frsta i en serie av publikationer om ganderttsfrgor som ska ges ut de kommande ren. Den srskilt utsedda juryn har haft en central uppgift i sammanstllandet av skriften. Fr att f en fristende viktning har vi lagt avgrandet helt i juryns hnder. Det r viktigt att komma bortom de olika medlemsorganisationernas hjrtefrgor och g rakt p krnfrgan om hur gandet och ganderttsfrgorna utvecklas i Sverige. Jag vill drfr passa p att rikta ett stort tack till jurymedlemmarna fr deras insats. Det r ocks vrt att uppmrksamma upphovsrttsfrgans framtrdande plats i skriften. Trots upphovsrttens sjlvklara tillhrighet bland ganderttsfrgorna, har frgan i dagslget inte ngon sjlvklar fretrdare inom garfrmjandet. Det kan ses som ett exempel p hur garfrmjandet skulle kunna vxa med nya medlemmar, men ven att vi hr ser garfrgorna i ett bredare perspektiv n att bara tillvarata vra medlemmars intressen. Historien visar p det starka sambandet mellan en fungerande gandertt och en stark vlfrd och ekonomi. De omfattande utmaningar som finns fr att skerstlla ett starkt skydd fr det privata gandet i Sverige krver ett serist frhllningsstt till frgan. Det behvs en frdjupad, kvalificerad och hela tiden aktuell debatt om gandertten, naturligtvis relaterad till andra vrden i samhllet. Med denna skrift vill vi visa p behovet av, men ocks ta initiativ till, ett mer nrvarande ganderttsperspektiv i den offentliga debatten. Det r inte bara idn om demokrati som mste vinnas fr varje ny generation, utan ocks idn om gandertten.

Stockholm, juli 2011 Lars-Erik Forsgrdh

garfrmjandets ordfrande

Foto: Elias Lindn

15

Bjrn Ulvaeus: Fega politiker hukar i upphovsrttsfrgan

Fr ABBA-ikonen Bjrn Ulvaeus har upphovsrtten betytt konstnrlig frihet och lngsiktighet i musikskapandet. Han ser dagens situation som en mellanperiod dr fega politiker hngett sig t populism i upphovsrttsfrgan. Ulvaeus hoppas dock att vi snart gr in i en ny era dr skyddet fr upphovsrtten terupprttas och kreatrer terigen kan f betalt fr sitt arbete. Endast p det sttet kan den konstnrliga friheten rddas. Vad har upphovsrtten betytt fr dig i ditt musikskapande? Konstnrlig frihet, framfr allt. Det r det absolut viktigaste. Vi mrkte det vldigt tidigt Benny och jag. Vi fick den friheten efter att vi vann Eurovisionsschlagerfestivalen i Brighton 1974 med Abba. Efter detta behvde vi inte bekymra oss om ngonting annat n att skriva. Det var av avgrande betydelse fr vrt fortsatta musikskapande. Man kan stta detta i motsats till sdana frhllanden dr man inte har en fungerande upphovsrtt. D r man som kreatr helt i hnderna p mecenater eller bidragsgivare av annat slag. Man r inte fri utan mste skriva det som efterfrgas av andra. Upphovsrtten skapar konstnrlig frihet och integritet. Hur ser du p utvecklingen fr upphovsrttsfrgan de senaste ren? Det har skett en stor strukturomvandling inom branscher som bygger p upphovsrtten. Nya affrsmodeller hller p att tas fram och det r nnu ingen som vet om de kommer att fungera, och om vi kommer att f en fungerande upphovsrtt igen. Det kommer att ta tid men helt klart r att de flesta mnniskor r villiga att betala fr kultur om det inte r fr krngligt. Nu nr det brjar bli s enormt ltt att betala fr sig s finns det inte lngre ngon urskt att ta del av kultur illegalt. Hur tycker du att upphovsrttsfrgan hanterats av medier och politiker? Politiskt har det frekommit mycket populism och frgan har hanterats fegt. Politiker r skraja fr att framst som gamla stofiler och att de ska f en hel ungdomsgeneration emot sig. Jag har saknat raka och genomtnkta stllningstaganden. Istllet har de valsat omkring i ngon slags grzon och inte riktigt insett vad upphovsrtten betyder. Medierna har framsttt som okunniga och det har knts som att journalister upplevt det som frejdigt och friskt och st p barrikaderna med unga revolutionrer om friheten p internet. Man har hngt med i det dr istllet fr att tnka efter. Vilka konsekvenser tror du att en urholkad upphovsrtt skulle kunna f p ngra rs sikt? Jag kan bara se till min egen karrir, den blev vldigt lngsiktig. Framfr allt konstnrligt lngsiktig.
Foto: Olle Andersson

Vi hade friheten att prva, tnja grnser och att g ett steg lngre hela tiden. Ngot vi alltid hade beundrat hos vra idoler Beatles. Den friheten att experimentera frminskas om man knner piskan att varenda lt ska vara publiktillvnd och kunna bli en hit. Vi kunde sitta frn tio till fem varenda dag och mala och mala. P det sttet blir man ocks vassare p det man gr. Ingen ska tro att det finns ngon genvg. Det kostar arbete och tid helt enkelt. Upphovsrtten ger tid. Hade Abba kunnat utvecklas idag? Svrt att sga. Men jag tycker man ser frre och frre lnga karrirer. De ser man p att de stora dragplstren till arenorna fretrdesvis r grupper frn 60, 70 och 80 talet. De har en lng karrir, en stor sngkatalog och en stor trovrdighet. Det kommer naturligtvis att komma sdana i framtiden ocks, men jag tycker mig se att de r frre. Det finns de som hvdar att upphovsrtten inte r en egentlig gandertt. Har du ngon kommentar kring det? Som att det man producerar med hjrnan, det kan man aldrig ga. Men nr en snickare producerar en stol, d gr det fint. Det r fullstndigt befngt. Antingen s har man gandertt eller s har man det inte. Vad skulle du sga r den strsta missuppfattningen i upphovsrttsdebatten i dag? Det verkar finnas en generation eller tv som anser att allting p internet br vara fritt, och som betraktar internet som ngot separat frn den fysiska vrlden nr det gller just upphovsrtt. Ngot som inte berrs, nr internet i sjlva verket r en integrerad del av vrt samhlle. Det tycker jag r den strsta missuppfattningen.

Freningen garfrmjandet C/O Fastighetsgarna Sverige Drottninggatan 33 Tel: 08-613 57 40 E-post: info@agarframjandet.se