A1sve2006

A FINLANDS BYGGBESTMMELSESAMLING
Tillsyn ver byggande och teknisk granskning

Freskrifter och anvisningar 2006
Miljministeriets frordning
om tillsyn ver byggande och teknisk granskning
Given i Helsingfors den 28 februari 2006
I enlighet med miljministeriets beslut utfrdas med std av 3 i markanvndnings- och bygglagen av den 5
februari 999 (32/999) att fljande freskrifter och anvisningar om tillsyn ver byggande och teknisk gransk-
ning skall tillmpas p byggande.
Denna frordning trder i kraft den september 2006 och den erstter de av miljministeriet den 28 februari 2000
utfrdade freskrifterna och anvisningarna om tillsyn ver byggarbete inklusive de den 5 december 2005 gjorda
tillggen samt de av miljministeriet den 8 december 989 utfrdade freskrifterna om FVA-arbetsledare.
Freskriften 0.6 gller sdana bostadslgenheter och bostadshus fr vilka bygglov har beviljats den ..2006
eller drefter.
Behrighetskravet fr krvande arbetsledning av ventilationsarbeten trder i kraft den ..2009. Under ver-
gngstiden kan ventilationsarbeten ledas av en person, som inte har den i frordningen krvda yrkesutbildningen,
svida personen under minst sex rs tid framgngsrikt lett sdana arbeten av motsvarande svrighetsgrad.
Helsingfors den 28 februari 2006
Miljminister Jan-Erik Enestam
Byggnadsrd Heikki Aho
A
MILJMINISTERIET, Bostads- och byggnadsavdelningen
FINLANDS BYGGBESTMMELSESAMLING
Tillsyn ver byggande
och teknisk granskning
FRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR 2006
Innehll
FRESKRIFTERNAS ML OCH SYFTE
2 TILLMPNINGSOMRDE, UNDANTAG
OCH FRVALTNINGSTVNG
2. Tillmpning av freskrifterna
2.2 Rtt att bevilja undantag
2.3 Anvndning av frvaltningstvng
3 PRINCIPEN FR TILLSYN VER
BYGGARBETE
3. Omsorgsplikt vid byggande
3.2 Srskilt frfarande
3.3 Granskning av byggprodukter
3.4 Myndighetstillsyn ver byggandet
3.5 Avvikelser frn planen under pgende byggarbete
4 ANSVARIG ARBETSLEDARE OCH
ARBETSLEDARE FR SPECIALOMRDEN
4. Behov och godknnande av arbetsledare, samt
arbetsledarens behrighet
4.2 Ansvariga arbetsledare fr byggandet av en fast-
ighets vatten- och avloppsinstallationer samt
ventilationsanlggningar
4.3 Ansvariga arbetsledare fr vriga specialomrden
4.4 Arbetsledarens uppgifter och ansvar
5 PBRJANDE AV BYGGARBETE
5. Frutsttningar fr pbrjande av byggarbete
5.2 Anmlan om pbrjande av byggarbete
5.3 Frberedande tgrder fre byggandet
5.4 Grundbyggande och frsiktighetstgrder vid
byggandet
6 INLEDANDE MTE
6. Behov att anordna inledande mte
6.2 Det inledande mtets verkningar inom byggandet
6.3 Sttet att anordna det inledande mtet
7 INSPEKTIONSPROTOKOLL FR
BYGGARBETET
7. Frande av inspektionsprotokoll
7.2 Bekrftelse av gjorda inspektioner
7.3 Sammandrag av inspektionsprotokollet samt
dess arkivering
8 KVALITETSSKRINGSUTREDNING
9 SYNEFRRTTNINGAR UNDER
BYGGARBETETS GNG
9. Byggnadens plats och hjdlge
9.2 Synefrrttningar i etapper under byggarbetet
9.3 Synefrrttningars betydelse inom byggandet
0 IBRUKTAGANDE AV BYGGNADEN SAMT
SLUTSYN
BYGGHERREVERVAKNING OCH VRIG
PRIVAT GRANSKNING
. Byggherrevervakning
.2 Sakkunniggranskning
.3 Extern granskning
2 ARRANGEMANG P BYGGPLATSEN OCH
TGRDER UNDER BYGGARBETE
3 STADGANDEN SOM BERR TILLSYNEN
VER BYGGARBETE
FRKLARING TILL TEXTENS
UTFORMNING
Freskrifterna, som r tryckta i vnster spalt, r
frpliktigande.
Anvisningarna, som r tryckta i hger spalt innehller ls-
ningar som kan godknnas.
Frklaringarna, som r tryckta kursiverade i hger spalt, ger
tillggsuppgifter samt innehller hnvisningar till freskrifter
och anvisningar.
FRKLARING TILL NGRA BENMNINGAR
beskrivning av ett byggnadsprojekt = planen fr ett bygg-
nadsprojekt
projektbeskrivningar och beskrivningar = byggnads- och
specialplaner
huvudprojekterare; huvudprojektr = huvudplanerare
byggprojekt = byggnadsprojekt
specialbeskrivningar = specialplaner
vatten- och avloppsanordningar = vatten- och avlopps-
installationer
ventilationsanordningar = ventilationsanlggning (ar)
3
FRESKRIFTERNAS ML OCH SYFTE

1 i markanvndnings- och bygglagen
Syftet med denna lag r att reglera omrdesan-
vndningen och byggandet fr att p det sttet
skapa frutsttningar fr en bra livsmilj och
frmja ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kult-
urellt hllbar utveckling.
Mlet r ocks att tillfrskra alla en mjlighet
att delta i beredningen av renden och att sker-
stlla att planeringen r hgklassig och sker i
vxelverkan, att det fnns tillgng till mngsidig
sakkunskap och att det ges en ppen information
om de renden som behandlas.
Mlet fr styrningen av byggandet r att frmja:
) en god, hlsosam, trygg och trivsam samt soci-
alt fungerande och estetiskt balanserad livsmilj
som tjnar anvndarnas behov,
2) byggande som baserar sig p lsningar med
hllbara och ekonomiska kretsloppsegenskaper,
som fungerar socialt och ekologiskt samt som
skapar och bevarar kulturvrden, samt
3) planmssigt och kontinuerligt vrdande och
underhll av den byggda miljn och byggnads-
bestndet.
21 1 mom. och 2 mom. (frsta meningen) i
markanvndnings- och bygglagen
De myndighetsuppgifter som gller byggnads-
tillsynen skts av en nmnd eller ngot annat
kollegialt organ som kommunen utser, dock inte
av kommunstyrelsen.
Fr byggnadsrdgivning och byggnadstillsyn
skall kommunen ha en byggnadsinspektr.
---
Frklaring
Den allmnna styrningen av byggandet baserar sig p fre-
skrifter i form av lag, frordning och byggbestmmelser. Lagen
och frordningen innehller de krav p byggande som syftar
till att skerstlla den mininiv som frutstts inom byggandet.
Noggrannare freskrifter fr dessa krav fnns i Finlands bygg-
bestmmelsesamling.
Man skerstller kvaliteten inom byggandet genom att betona
de i byggprojektet medverkandes ansvar, genom att utnyttja av
byggbranschen utvecklade kvalitets-, skerhets- och miljsystem,
genom att frutstta att behrigheten fr olika bygguppgifter
dagalggs samt genom tillsyn som inriktas p byggandet och
som stder god kvalitet.
Inom myndighetstillsynen ver byggandet fster man srskild
vikt vid styrnings- och rdgivningsarbetet samt vid de tekniska
synefrrttningar och inspektioner, som avser projekteringen
inom specialomrdena samt tillsynen ver hur byggandet gen-
omfrs. Tyngdpunkten inom myndighetstillsynen kan vara olika
fr yrkesbyggare och fr engngsbyggare, vilket kan beaktas d
dessa freskrifter tillmpas.
4
2
TILLMPNINGSOMRDE, UNDANTAG OCH
FRVALTNINGSTVNG
2. Tillmpning av
freskrifterna
149 2 mom. i markanvndnings-
och bygglagen
Myndigheternas tillsyn ver ett byggnadsarbete
brjar nr det tillstndsbelagda byggnadsarbetet
pbrjas och upphr i och med slutsynen. Tillsynen
gller, i de arbetsskeden och i den omfattning som
myndigheten bestmmer, omstndigheter som r av
betydelse fr ett gott slutresultat av byggandet.
Frklaring
Elinstallationerna i en byggnad samt projektering och arbets-
ledning i anslutning till dem ingr inte i markanvndnings- och
bygglagens tillmpningsomrde. Betrffande dem gller vad som
freskrivs srskilt. ven i frga om byggnadens hiss-, oljeeld-
nings- och slckningsutrustning samt i frga om installation och
inspektion om brandlarm gller vad som srskilt freskrivs.
2.. Freskrift
Dessa freskrifter berr tillstndspliktiga byggarbeten
eller byggarbeten som frutstter vrigt myndighets-
godknnande samt dessutom tgrder som frbereder
byggarbetet och frutstter myndighetstillsyn.
I allt tillstndspliktigt byggande fljs dessa freskrifter,
dock med beaktande av vad nedan srskilt freskrivs.
och bygglagen
Nr ett rende som gller tgrdstillstnd avgrs
skall i tillmpliga delar det som bestms om fr-
utsttningarna fr bygglov i 72, 35, 36 och
37 samt om byggfrbud iakttas i den mn det
r ndvndigt fr att bedma tgrdernas kon-
sekvenser fr markanvndningen och miljn.
Frklaring
Ansvaret fr den i 62 i markanvndnings- och bygglagen
avsedda byggtekniska dugligheten hos konstruktioner och
anlggningar kommer som regel att vila p den som utfr dessa.
2.2 Rtt att bevilja undantag
och bygglagen
Kommunen kan av srskilda skl bevilja undantag
frn bestmmelser, frbud och andra begrnsningar
som gller byggande eller andra tgrder och som
har utfrdats i denna lag eller med std av den.
Kommunens byggnadstillsynsmyndighet kan under
de frutsttningar och begrnsningar som anges i
7 och 72 bevilja bygglov nr det r frga om
Frklaring
Avvikelser under pgende byggarbetet kan basera sig enbart
p ndringar i bygglovet och i de drtill knutna byggplanerna,
p behvliga och senare till byggnadstillsynsmyndigheten in-
lmnade ndringar av specialplanerna eller p sdan avvikelse frn
byggplanerna som avses och avgrnsas i 79 i markanvndnings- och
byggfrordningen.
5
mindre undantag frn bestmmelser, frbud eller
andra begrnsningar som gller byggande.
Frutsttningen fr ett mindre undantag som
gller en byggnads tekniska och motsvarande egen-
skaper r dessutom att undantaget inte innebr att
centrala krav som stlls p byggandet sidostts.
2.3 Anvndningen av
frvaltningstvng
Pbrjas eller genomfrs ett byggnadsarbete eller
vidtas eller slutfrs en annan tgrd i strid med be-
stmmelser som ingr i denna lag eller som utfrdats
med std av den eller i strid med ett beviljat tillstnd
eller godknnande av en myndighet, har byggnads-
inspektren eller ngon annan kommunal tjnste-
innehavare som skter byggnadstillsynen rtt att
genom ett skriftligt frordnande avbryta arbetet.
Den kommunala byggnadstillsynsmyndigheten
skall utan drjsml underrttas om ett avbrutet bygg-
nadsarbete. Byggnadstillsynsmyndigheten beslutar
huruvida frordnandet om att avbryta arbetet frblir
i kraft. Beslutet skall iakttas trots ndringsskande,
om inte besvrsmyndigheten beslutar ngot annat.
Frklaring
Frvaltningstvngstgrderna skall stllas i rtt relation till det
slutresultat som man nskar uppn med hjlp av dem. Slunda
kan avbrytande av byggarbett avse hela byggarbetet eller del
av detta. Vid behov ger polisen kommunens byggnadstillsyns-
myndighet handrckning i uppgifter som berr avbrytande av
byggarbete.
3
PRINCIPEN FR TILLSYN VER BYGGARBETE
3. Omsorgsplikt vid byggande
och bygglagen
Ett byggnadsarbete skall utfras s att det upp-
fyller de krav som stlls i denna lag och i bestmm-
elser som utfrdats med std av den samt kraven
p god byggnadssed.
Den som pbrjar ett byggprojekt skall se till att
byggnaden planeras och byggs i enlighet med
bestmmelserna om byggande samt det beviljade
tillstndet. Personen i frga skall ha tillrckliga
frutsttningar att genomfra projektet med hn-
syn till dess svrighetsgrad samt ha tillgng till
kompetent personal.
6
3.. Freskrift
Inom byggarbetet har den som pbrjar ett byggprojekt
som sin srskilda uppgift att srja fr att de vsentliga
kraven inom byggandet uppfylls. Till omsorgsplikten
hr bland annat vervakningen av byggarbetet samt
granskning och veriferande av arbetsskeden vensom
konstaterande av duglighet hos de byggprodukter som
anvnds.
Till omsorgsplikten hr ven behandlingen och ordn-
andet av tomten enligt den i samband med bygglovet
godknda situationsplanen, liksom genomfrandet av
grds- och planteringsplanen samt den vriga fnishen
av byggnadens nrmaste omgivning.
Frklaring
Om de vsentliga tekniska kraven inom byggandet freskrivs i
markanvndnings- och bygglagens 117 2 mom. samt i mark-
anvndnings- och byggfrordningens 50 . Freskrifter som
preciserar dessa fnns i Finlands byggbestmmelsesamling.
3.2 Srskilt frfarande
3.2. Freskrift
I ett byggnadsprojekt skall iakttas ett srskilt frfarande
om ett fel i planeringen, byggandet eller anvndningen
av byggnaden kan leda till risk fr storolycka.
Anvisning
Som storolycka betraktas en situation, dr den eventuella olyckans
verkningar p grundval av personskador eller av omfattningen av
skador p milj eller egendom eller av olyckans karaktr mste
anses vara srskilt allvarliga.
Vid en bedmning av hur riskfyllt ett byggnadsobjekt r p grund-
val av fljderna fr byggnadens anvndare eller fr miljn, skall
utgngspunkterna vara personskerheten samt de ovan nmnda
vriga grunder. Nr antalet anvndare av en byggnad kar, kar
i allmnhet ven riskerna och de blir svrare att bemstra. Detta
innebr att kravnivn p uppgifterna hjs.
Frklaring
Byggnadsprojekt som frutstter srskilt frfarande, vilka i fort-
sttningen benmns synnerligen krvande byggnadsprojekt, kan
till exempel vara sdana byggnadsprojekt, dr konstruktions-
planeringen enligt Finlands byggbestmmelsesamling A2 r av
svrighetsgrad AA (srskilda krav) eller dr byggarbetet enligt
byggbestmmelsesamlingens delar om brande konstruktioner r
av AA eller gller konstruktionsklass 1. Svra byggfrhllanden,
srskilda byggmetoder, en arbetshelhet som krver srskild kom-
petens eller ngot annat svr eller med tanke p byggfel riskfyllt
arbetsskede kan frutstta srskilda frfaranden i projektet eller i
del av det. Till denna kategori hr ofta ven krvande reparation-
er och ndringar, ven om det ursprungliga byggnadsprojektet
inte hade ingtt i denna kategori.
Exempel p uppgifter som krver srskild kompetens r krv-
ande grundarbeten i svra frhllanden eller i en milj som
ltt tar skada, krvande installation och fogning av brande
konstruktioner och tillverkning p byggplatsen av frspnda
betongkonstruktioner.
3.2.2 Freskrift
Byggnadstillsynsmyndigheten beslutar i bygglovet,
vid det inledande mtet eller av srskilda skl vilka
srskilda frfaranden och av vilken omfattning som
behvs under byggarbetets gng i projektet eller i en
del av det.
Anvisning
Utver det ovan sagda bedmer byggnadstillsynsmyndigheten
behovet av ett srskilt frfarande bland annat p grundval av den
riskbedmning som grs av den som pbrjar ett byggnadsprojekt.
Vid vervgandet av hur omfattande det srskilda frfarandet
skall vara och var det behvs, beaktas en riskanalys som utfrs
p basis av riskbedmningen.
7
Bestmmande om ett srskilt frfarande som grundar sig p denna
frordning behvs inte om den som pbrjar ett byggnadsprojekt
fljer en av byggnadsbranschen gemensamt uppgjord, doku-
menterad verksamhetsmodell som fljer dessa freskrifter och
om byggnadstillsynsmyndigheten har kunnat frskra sig om
att den som pbrjar ett byggnadsprojekt fyller sin omsorgsplikt
tillrckligt.
Frklaring
Srskilt frfarande berrs i freskrifterna nedan om
utredning fr en viss byggnadsplats av en byggprodukts lmp-
lighet (3.3.3),
kompetenskraven fr en ansvarig arbetsledare (4.1.3 och
4.1.4),
behovet av en arbetsledare inom ett specialomrde (4.3.1),
en behvlig kvalitetsskringsutredning (8.1) samt
extern granskning (11.3.1)
samt i anvisningarna om
ordnande av inledande mte (anvisningarna till freskrifterna
6.1.2 och 6.2.1 samt sista anvisningen i kapitel 6.3),
innehllet i en kvalitetsskringsutredning (anvisningen till
freskriften 8.2),
syner under byggarbetes gng (anvisningen till freskriften
9.2.1) samt
slutsyn (anvisningen till freskrift 10.5).
Behovet av ett srskilt frfarande br preliminrt bedmas redan
vid de kontakter med byggnadstillsynsmyndigheten dr anskan
om bygglov frbereds.
3.3 Granskning av
byggprodukter
och bygglagen
En byggprodukt som r avsedd att stadigvarande
ing i ett byggnadsverk skall ha sdana egenskap-
er att byggnadsverket under en ekonomiskt mot-
iverad livslngd uppfyller de vsentliga kraven
p byggande om det r projekterat och byggt p
behrigt stt och underhlls p sedvanligt stt.
3.3. Freskrift
En byggprodukts lmplighet utreds vid ett frfarande
enligt byggproduktdirektivet (CE-mrkning), vid typ-
godknnande, p grundval av en certiferad bruksbe-
skrivning eller vid myndighetstillsyn ver byggandet.
3.3.2 Freskrift
Vid myndighetens tillsyn ver byggandet utreds dug-
ligheten hos en byggprodukt antingen centralt eller per
byggplats. Till de centralt arrangerade frfarandena hr
konstaterande av dugligheten hos ett standardiserings-
organ, beviljad bruksrtt till ett standardiseringsmrke
eller materialintyg ver standardenligheten vensom ett
godknt kontrollorgans fortlpande vervakning.
Anvisning
Vid byggandet kan man anvnda frutom byggprodukter som
r i allmnt bruk och konstaterats vara bra ven gamla redan
anvnda produkter fr deras ursprungliga eller fr dem lmpliga
nya bruksndaml samt produkter, om vilkas anvndning man inte
har tidigare erfarenhet. Det r skl att organisera anvndningen av
sistnmnda produkter s, att deras funktionsduglighet vid behov
fljs p ett ndamlsenligt stt.
Frklaring
I lagen om godknnande av byggprodukter 230/2003 och i fr-
ordningen om godknnande av byggprodukter 1245/2003 stadgas
om godknnande av byggprodukter.
8 Prov genomfrt vid en godknd provningsanstalt samt
p basis av detta utfrdat sakkunnigutltande kan anses
utgra en frhandsutredning avseende den enskilda
byggplatsen. Vid behov kan hrvid frutsttas prov
ven under pgende byggarbete.
3.3.3 Freskrift
Vid ett synnerligen krvande byggprojekt skall utred-
ningen fr byggplatsen av lmpligheten hos en kon-
struktion som utgr en vsentlig del av en byggnads
brande stomme eller dess frstrvning utfras av en in-
stans som r oberoende av dem som deltar i planeringen,
tillverkningen eller installationen av konstruktionen.
3.3.4 Freskrift
Om man under byggarbetet konstaterar att byggnads-
delar, konstruktioner, byggmaterial eller byggprodukter
inte uppfyller kraven i byggbestmmelserna, skall bygg-
nadstillsynsmyndigheten vid behov krva en utredning
av tgrder fr att korrigera bristen eller olgenheten.
3.4 Myndighetstillsyn ver
byggandet
Anvisning
De instanser som d kommer i frga r de organ, forskningsan-
stalter, hgskolor, tekniska universitet eller andra expertinstanser
som r godknda enligt lagen om godknnande av byggprodukter.
Frklaring
Om frfarandena vid pvisande av lmpligheten hos byggpro-
dukter i brande konstruktioner freskrivs i de delar av byggbe-
stmmelsesamlingen som berr brande konstruktioner.
Kommunens byggnadstillsynsmyndighet skall
vervaka byggandet med tanke p det allmnna
intresset samt fr sin del se till att det som bestms
i denna lag och med std av den iakttas i samband
med byggandet.
Nr tillsynsuppgiftens omfattning och art be-
dms skall beaktas byggprojektets svrighets-
grad, sakkunskapen och yrkesskickligheten hos
tillstndsskanden och de personer som ansvarar
fr planeringen och genomfrandet av projektet
samt vriga omstndigheter som inverkar p be-
hovet av tillsyn.
Kommunens byggnadstillsynsmyndighet skall
ocks skta den allmnna styrning och rdgivning
i frga om byggandet som behvs i kommunen.
Anvisning
Vid bedmningen av om den som genomfr ett byggprojekt r
behrig kan beaktas frfaranden fr att uppn kompetens som
byggsektorns branschorganisationer fljer och likas kan beaktas
system fr kvalitets-, skerhets- och miljledning som den som
pbrjar ett byggprojekt, planerarna eller knda entreprenrer
fljer.
9
3.4. Freskrift
Myndighetstillsynen fokuseras med beaktande av risk-
erna fr byggfel och den kravniv som faststllts fr
byggandet p att de som br ansvar fr projektets gen-
omfrande fullgr de skyldigheter som de har lagts i
tillstndsbeslutet eller vid det inledande mtet eller som
i vrigt ankommer p dem.
3.5 Avvikelse frn planen
under pgende
byggarbete
Anvisning
Vid tillsynen ver de olika parterna i byggandet vervakar man
att de ser till att byggandet leder till den ansprksniv som fre-
skrivits med tanke p den allmnna nyttan. Dessutom r syftet
att frhindra byggfel samt att stda sdan praxis som frmjar
god byggsed.
Frklaring
Utgngspunkten fr myndighetstillsynen r behovet av ver-
vakning. Tillsynen anpassas till projektets karaktr och omfatt-
ning samt till det yrkesmssiga kunnandet hos den som pbrjar
byggprojektet. Genom detta frfarande antas det att man inom
byggandet uppfyller den ansprksniv som frutstts i stadganden
och freskrifter.
79 i markanvndnings- och
byggfrordningen
Byggnadsinspektren kan under byggnadsarbetet
ge samtycke till avvikelser frn den plan som
godknts i bygglovsbeslutet, om inte avvikelsen
med hnsyn till dess art och bestmmelserna om
tillstndsprvning innebr en betydande ndring
av tillstndet och avvikelsen inte pverkar grannar-
nas stllning.
I ritningarna skall antecknas en ndring som
godknts under byggnadsarbetet och den mynd-
ighet som godknt den. De ndrade ritningarna
skall fre slutsynen inlmnas till kommunens
byggnadstillsynsmyndighet.
3.5. Freskrift
Ovan nmnda samtycke enligt 79 i markanvndnings-
och byggfrordningen kan ocks ges av en annan tjnste-
innehavare som skter en byggnadsinspektrs upp-
gifter enligt kommunens beslut. Ifall avvikelsen under
byggarbetets gng r liten och de justerade ritningarna
inte behver lmnas in, kan myndighetens samtycke till
avvikelsen antecknas i inspektionsdokumentet fr bygg-
arbetet, i protokollet ver den syn som gllde ifrga-
varande byggskede eller i protokollet ver slutsynen.
Betydande ndringar i specialplaner under byggarbet-
ets gng ges undertecknade av den som har gjort upp
planen eller den ansvariga specialplaneraren t bygg-
nadstillsynsmyndigheten innan ifrgavarande bygg-
skede inleds.
0
4
ANSVARIG ARBETSLEDARE
OCH ARBETSLEDARE FR SPECIALOMRDEN
4. Behov och godknnande
av arbetsledare samt
arbetsledarens behrighet
och bygglagen
Vid byggnadsarbete som krver tillstnd
eller annat godknnande av myndigheterna skall
det fnnas en person som r ansvarig fr utfr-
andet av arbetet och dess kvalitet och som leder
byggnadsarbetet och ser till att det utfrs i enlig-
het med bestmmelserna och freskrifterna om
byggande samt det beviljade tillstndet och god
byggnadssed (ansvarig arbetsledare). Vid behov
skall det vid byggnadsarbete fnnas arbetsledare
fr specialomrden enligt vad som bestms
genom frordning.
4.. Freskrift
Till byggarbeten som frutstter ansvarig arbetsledare
hr ven schaktning, utfyllnad, sprngning och pl-
ningsarbete i samband med byggprojekt samt rivning av
byggnad. Byggandet av en mindre konstruktion, anlgg-
ning eller byggnad ssom ett skjul eller ett skyddstak
eller motsvarande samt ett mindre rivningsarbete eller
schaktningsarbete anses dock inte i detta avseende krva
ansvarig arbetsledare.
4..2 Freskrift
Fr de tgrder som avses i 62 i markanvndnings-
och byggfrordningen r det inte ndvndigt att tillstta
en ansvarig arbetsledare, om det inte r frga om en
sdan konstruktion eller anlggning som med tanke p
en skerhets-, hlso-, landskaps- eller miljaspekt vid
dess anvndning kan jmstllas med andra byggarbeten
som skall vervakas.
Anvisning
Konstruktioner och anlggningar som betjnar publikutrymmen
skall i allmnhet anses vara i lagen avsedda byggnader (3 i
markanvndnings- och bygglagen). Sdana konstruktioner eller
anlggningar r till exempel lktare fr friluftsteater, idrott och
uppvisningar. Behovet av myndighetstillsyn avgr om projektet
krver tillstnd och om lagen i vrigt skall tillmpas p projektet.

Den som utarbetar projektbeskrivningar och spec-
ialbeskrivningar samt den ansvarige arbetsled-
aren fr byggnadsarbetet och arbetsledaren fr
ett specialomrde skall ha den utbildning och
erfarenhet som byggprojektets art och uppgiftens
svrighetsgrad frutstter.
Den behrighet som planeringen krver be-
dms p grundval av byggnadens och lokalernas
avsedda ndaml, belastningarna och brandbe-
lastningarna, planerings-, kalkylerings- och di-
mensioneringsmetoderna, miljkraven samt p
grundval av hur mycket planeringslsningarna
avviker frn det normala. Den behrighet som
ledningen av byggnadsarbetet krver bedms inte
bara p grundval av det ovan freskrivna utan
ocks p grundval av byggnadsfrhllandena och
de specialmetoder som anvnds i arbetet. Plan-
erings- och arbetsledningsuppgifter kan indelas
i svrighetsklasser fr bestmmande av den min-
imibehrighet som behvs. Bestmmelser om
minimibehrigheten utfrdas genom frordning
och nrmare freskrifter och anvisningar ges i
Finlands byggbestmmelsesamling.
byggfrordningen
Ansvarig arbetsledare fr byggnadsarbete kan
vara en person som har avlagt fr uppgiften
lmplig hgskoleexamen inom byggnads-
branschen eller sdan examen som i 68, 32 och 37
byggnadsfrordningen (266/959), nedan tid-
igare frordningen, frutsattes av en arbetsledare.
Dessutom skall arbetsledaren med beaktande av
byggnadsobjektets art och omfattning ha tillrck-
lig erfarenhet inom byggnadsbranschen.
Ansvarig arbetsledare fr en mindre byggnad
med enkla konstruktioner kan ocks vara en pers-
on som inte har ovan freskriven examen men
som i vrigt kan anses ha de frutsttningar som
krvs fr uppgiften.
En arbetsledare som ovan avses skall i en an-
skan om godknnande visa sin behrighet som
ansvarig arbetsledare. Till anskan skall fogas en
skriftlig anmlan, dr skanden frbinder sig att
som ansvarig leda byggnadsarbetet.
Om skanden hgst fem r tidigare har god-
knts som arbetsledare fr ett motsvarande bygge
i kommunen, behvs inte ngot godknnande
fr att behrigheten skall kunna konstateras. D
rcker en anmlan om att personen i frga r
ansvarig arbetsledare samt en frbindelse som
avses i 3 mom.
Frklaring
68 och 132 3 mom. 1 meningen i byggnadsfrordningen
(930/1989): Som [ovan i 1 mom. avsedd] ansvarig arbets-
ledare fr verka endast person, som avlagt teknikerexamen vid
teknisk lroanstalts byggavdelnings studielinje eller tidigare
motsvarande examen eller i annan lroanstalt hgre examen
inom byggomrdet.- - -
2
4..3 Freskrift
Den ansvariga arbetsledaren i ett synnerligen krvande
byggnadsprojekt eller i en synnerligen krvande del av
ett byggnadsprojekt skall ha avlagt minst en fr upp-
draget lmplig ingenjrs-, eller byggmstarexamen p
en byggnadsavdelning eller i ett utbildningsprogram fr
byggnadsteknik vid en teknisk lroanstalt eller vid en
yrkeshgskola. Dessutom skall den ansvariga arbets-
ledaren ha minst fem rs erfarenhet av att leda bygg-
arbeten och god frtrogenhet med arbetsledningsuppdrag
i branschen i frga.
En teknikerexamen som har avlagts p en byggnads-
avdelning vid en teknisk lroanstalt eller tidigare
motsvarande examen duger om den kompletteras
med arbetsintyg och andra utredningar som visar p
framgngsrik erfarenhet av uppgifter av motsvarande
svrighetsgrad.
4..4 Freskrift
Om de delar av ett byggarbete dr ett specialfrfarande
fljs har en arbetsledare fr specialomrden eller en
arbetsledare fr uppgifter av svrighetsgrad AA eller
som gller konstruktionsklass enligt freskrifterna i
delarna om brande konstruktioner i Finlands byggbe-
stmmelsesamling, tillmpas markanvndnings- och
byggfrordningens allmnna bestmmelser om en
arbetsledares kompetens.

4.1.5 Freskrift
D en person fr frsta gngen i en kommun ansker
om att bli godknd som ansvarig arbetsledare, skall
han visa sin behrighet fr denna uppgift med intyg
ver utbildning och arbetspraktik eller p ett annat till-
frlitligt stt. Den ansvariga arbetsledaren skall ha de
praktiska kunskaper som behvs fr genomfrandet
och ledningen av arbetet och tillrckliga kunskaper om
de stadganden, freskrifter och myndighetsanvisningar
som gller byggande.
Anvisning
Vid bedmningen av en ansvarig arbetsledares behrighet kan
beaktas vederbrlig verksamhet som ansvarig arbetsledare i en
annan kommun, erfarenhet som inhmtats vid planering och
vervakning av byggarbete, en yrkesexamen eller en special-
yrkesexamen som har avlagts fr att pvisa yrkeskompetens, i
dessa freskrifter nmnda pbyggnadsutbildning som motsvarar
en examen och utlndska lrdomsprov eller ett intyg ver kom-
petens som har utfrdats av en byggbranschorganisation eller en
annan jmfrbar utredning.
Kompetensen hos de arbetsledare och andra aktrer som avses i
delarna om brande konstruktioner i Finlands byggbestmmelse-
samling fr en uppgift av ifrgavarande svrighetsgrad eller som
gller ifrgavarande konstruktionsklass pvisas i frsta hand med
ett intyg ver kompetens som har utfrdats av ett certiferings-
organ eller branschorganisation eller med en annan jmfrbar
utredning. I vriga fall pvisas kompetensen med examens- eller
arbetsintyg och andra utredningar.
4..6 Freskrift
Vid anskan eller anmlan som gller ansvarig arbets-
ledare skall anges de uppgifter som skanden samtidigt
har att skta och som kan ha betydelse fr hur arbets-
ledaruppgifterna kan handhas. Till anskan eller an-
mlan bifogas vid behov utredning eller avtal, varav
framgr den ansvariga arbetsledarens uppgifter inom
projektet samt den tid som skall anvndas fr dem.
Den ansvariga arbetsledaren fr ett byggarbete skall ha
faktiska frutsttningar att skta sina uppgifter omsorgs-
fullt och p det stt som gllande lagstiftning krver.
Frklaring
Den ansvariga arbetsledarens uppgifter och ansvar i ett byggpro-
jekt kan ocks delas upp efter omrden eller tid
3
4.2 Arbetsledare som
ansvarar fr byggande av
en fastighets vatten- och
avloppsinstallationer samt
ventilationsanlggningar
byggfrordningen
I byggnadsarbete skall, beroende p hur krvande
uppgiften r, fnnas en arbetsledare som r an-
svarig vid byggandet av en fastighets vatten- och
avloppsanordningar samt ventilationsanordningar.
---
4.2. Freskrift
Vid ett byggprojekt dr fel vid byggande av en vatten-
och avloppsinstallation eller ventilationsanlggning
allvarligt kan ventyra hlsosamheten, skerheten,
energiekonomin eller miljn, skall arbetsledaren fr
ifrgavarande specialomrde ha specialkompetens.
Anvisning
Sdana krvande arbeten r i allmnhet projekt vars planering
enlig del A2 i Finlands byggbestmmelsesamling r av svr-
ighetsgrad AA (srskilda krav) eller A (normala krav). ven
genomfrandet av en del projekt vars planering r av svrig-
hetsgrad B (sedvanliga krav) kan krva att arbetsledaren har
specialkompetens.
Arbetsledaren fr ett arbetsskede i ett projekt eller en del av
projektet skall ha specialkompetens om byggfrhllanden r
svra, om arbetet utfrs med specialmetoder, om arbetshelheten
krver specialkunskaper eller om arbetsskedet i vrigt r svrt
eller med tanke p byggfel riskfyllt. Krvande reparation och
ombyggnad r ofta krvande, fastn det ursprungliga projektet
inte skulle ha varit det.
4.2.2 Freskrift
En arbetsledare som ansvarar fr byggande av en fast-
ighets krvande vatten- och avloppsinstallation eller
ventilationsanlggning skall tminstone ha en tekn-
ikerexamen i VVS-teknik, minst tre rs erfarenhet av
uppgifter av motsvarande svrighetsgrad som har gett
frtrogenhet i ledning av byggande av en fastighets
vatten- och avloppsinstallationer och i motsvarande grad
av en ventilationsanlggning, samt god frtrogenhet
med arbetsledningsuppgifter i branschen ifrga.
En tillrcklig kompetens anses ven vara en fr upp-
giften lmplig examen fr VVS-arbetstekniker, eller
specialyrkesexamen fr rr- respektive ventilations-
montering samt minst fem rs erfarenhet av uppgifter
av samma svrighetsgrad som har gett frtrogenhet i
ledning av byggande av en fastighets vatten- och avlopps-
installationer respektive en ventilationsanlggning
samt god frtrogenhet med arbetsledningsuppgifter i
branschen.
Anvisning
Vid bedmningen av om en person r behrig som har avlagt en
annan teknikerexamen p samma eller hgre niv beaktas hur
krvande arbetsledningsuppgiften r, hur mnga och lnga kurser
i den VVS-tekniska branschen som har ingtt i utbildningen,
erfarenheten av att leda byggande av VVS-installationer samt
frtrogenheten med arbetsledningsuppgifter i branschen.
4
4.2.3 Freskrift
Vid tillsttande av arbetsledare fr en fastighets vatten-
och avloppsinstallationer eller ventilationsanlggning
dr VVS- och ventilationsarbeten r mindre krvande n
de som avses i freskrift 4.2.2 anses, i det fall examen
fattas, tillrcklig kompetens vara minst sex rs erfaren-
het av installation av motsvarande svrighetsgrad av
en fastighets vatten- och avlopp respektive ventil-
ationsanlggning. Av den tiden skall minst hlften ha
frvrvats i uppgifter som ger frtrogenhet att leda
installationsarbeten.
4.2.4 Freskrift
Om det inte i byggarbetet ingr arbeten som krver
specialkunskaper fr byggande av en fastighets vatten-
och avloppsinstallationer eller ventilationsanlggning,
behvs inte en srskild arbetsledare fr dessa special-
omrden. Om byggarbetet i huvudsak endast r sdant
arbete som en arbetsledare fr specialomrdena ansvarar
fr, kan denna ocks verka som ansvarig arbetsledare
fr hela byggarbetet.
Frklaring
I de fall d en arbetsledare fr ett specialomrde inte behvs,
leder den ansvariga arbetsledaren ven arbetet inom speci-
alomrdet och de drtill hrande uppgifterna.
4.3 Ansvariga
arbetsledare fr vriga
specialomrden
byggfrordningen
--- I byggnadsarbete kan dessutom enligt vad som
bestms i bygglovet eller av srskilda skl under
byggnadsarbetet fnnas ansvariga arbetsledare fr
andra specialomrden. Angende godknnande
av arbetsledare fr ett specialomrde gller i till-
lmpliga delar vad som freskrivs om ansvarig
arbetsledare.
Nr behrigheten fr en arbetsledare fr ett
specialomrde bedms skall bestmmelserna
i 23 och 2 mom. markanvndnings- och
bygglagen beaktas. Nrmare freskrifter om min-
imibehrigheten utfrdas i Finlands byggbe-
stmmelsesamling.
4.3. Freskrift
Ifall ett byggprojekt eller en del av det r synnerligen
krvande eller om den ansvariga arbetsledarens kom-
petens av ngon annan orsak inte anses tillrcklig, skall
i bygglovet, vid det inledande mtet eller av en srskild
orsak under byggarbetets gng krvas att ifrgavarande
krvande arbete leds av en ansvarig arbetsledare fr ett
specialomrde som har den kompetens som krvs.
Anvisning
En arbetsledare fr ett specialomrde kan behvas bland ann-
at om byggarbetet gller krvande grund-, tr- eller special-
konstruktioner eller tillverkning p byggplatsen av frspnda
betongkonstruktioner.
5
4.3.2 Freskrift
Det som ovan stadgas om den ansvariga arbetsled-
arens kompetens gller i tillmpliga delar kompetensen
hos den ovan avsedda arbetsledaren fr ett special-
omrde.
Anvisning
Inom vissa specialomrden kan ven annan kompetens duga, om
personen uppvisar arbetsintyg och andra utredningar som pvisar
framgngsrik verksamhet inom specialomrdet.

Frklaring
Det kan behvas en arbetsledare som ansvarar fr ett annat
specialomrde n det ovan avsedda fr ledning av installationen
av ett srskilt krvande vrme- och kylsystem, av en centraldamm-
sugaranlggning, av automatik- och regleringsapparatur eller fr
ledningen av ngot annat riskfyllt arbetsskede inom hustekniken.
Vid bedmningen av kompetensen hos en hr avsedd arbetsledare
fr ett specialomrde fljs i tillmpliga delar behrighetsvill-
koren fr arbetsledare fr byggande av en fastighets vatten- och
avloppsinstallationer eller ventilationsanlggning.
4.4 Arbetsledarens uppgifter
och ansvar
byggfrordningen
Den ansvariga arbetsledarens uppgifter och ansvar
brjar omedelbart efter det att han eller hon har
godknts eller anmlan om avsikten att verka som
arbetsledare har gjorts. Befrielse frn uppgifterna
och ansvaret kan fs endast genom en skriftlig
begran eller genom att en annan person godknns
i stllet fr den ansvariga arbetsledaren.
Den ansvariga arbetsledaren skall se till att
) byggnadstillsynsmyndigheten underrttas om
att byggandet pbrjats,
2) byggnadsarbetet utfrs i enlighet med det be-
viljade tillstndet och att gllande lagstiftning och
freskrifter om byggande iakttas i arbetet,
3) tgrder som behvs med anledning av upp-
dagade brister och fel vidtas under byggnads-
arbetet,
4) sdana synefrrttningar som freskrivs i till-
stndet begrs i tillrckligt god tid och att in-
spektioner och tgrder som fastslagits vid det
inledande mtet eller i ngot annat sammanhang
utfrs i ndamlsenliga arbetsskeden,
5) godknda ritningar och ndvndiga special-
ritningar, ett uppdaterat inspektionsprotokoll fr
bygget, eventuella testresultat samt andra nd-
vndiga handlingar fnns tillgngliga p bygg-
arbetsplatsen.
Bestmmelserna om ansvarig arbetsledare gller
i tillmpliga delar arbetsledaren fr ett special-
omrde.
6
4.4. Freskrift
Den ansvariga arbetsledaren skall se till att arbetsledarna
fr specialomrden och de arbetsledare som avses i
delarna om brande konstruktioner i byggbestmmelse-
samlingen skter de fr dem stadgade uppgifterna och
att deluppgifterna inom specialomrdena tillsammans
med den ansvariga arbetsledarens egna uppgifter utgr
en sdan helhet som fyller de krav som stlls p ett gott
genomfrande av ett byggprojekt.
4.4.2 Freskrift
Den ansvariga arbetsledaren skall se till att arbetsled-
ningen har den tillrckliga kompetens motsvarande
byggarbetets krav som frutstts i delarna om brande
konstruktioner i byggbestmmelsesamlingen vid
byggande eller installation p byggplatsen.
4.4.3 Freskrift
Den ansvariga arbetsledaren skall frskra sig om att det har
gjorts ndvndiga utredningar om byggprojektets riskfyllda
skeden och skadliga verkningar samt se till att ndvndiga
tgrder vidtas fr att undvika risker och olgenheter innan
byggarbetet pbrjas och under dess gng.
4.4.4 Freskrifter
Bestmmelserna i Finlands byggbestmmelsesamling
om ansvariga arbetsledare gller i tillmpliga delar ven
arbetsledare fr ett specialomrde.
Frklaring
Den ansvariga arbetsledaren har i frgor som inverkar p bygg-
andets kvalitet den centrala posten och det centrala ansvaret
gentemot myndighetstillsynen ver byggandet trots att han str
i ett privatrttsligt avtalsfrhllande till sin uppdragsgivare.
Den ansvariga arbetsledaren r vid byggarbetet p samma post
som huvudplaneraren vid planeringen. Arbetsledaren svarar
fr helheten vid ett byggarbete och fr sammanpassning av de
olika byggskedena.
Frklaring
Om ett byggarbete blir utan ansvarig arbetsledare, avbryts
arbetet. ven efter en partiell slutsyn skall det fnnas en ansvarig
arbetsledare fr byggarbetet, om arbete som gller byggande
eller fnishen av byggarbetet s krver.
5
PBRJANDE AV BYGGARBETE
5. Frutsttningar fr
pbrjande av byggarbete
och bygglagen
Tillstndsmyndigheten kan, av grundad anledning
och under frutsttning att verkstlligheten inte gr
ndringsskandet ondigt, bevilja rtt att utfra ett
byggnadsarbete eller vidta en annan tgrd helt
eller delvis innan bygglov, tgrdstillstnd eller
tillstnd fr miljtgrder eller ett beslut som gller
placering, ndring eller avlgsnande av en anordn-
ing enligt 6, 62 eller 63 har vunnit laga kraft
(rtt att pbrja arbeten). I frga om denna rtt fattas
beslut i samband med ett ovan avsett beslut.
7
5.. Freskrift
Den som pbrjar ett byggprojekt skall innan bygg-
arbetena inleds frskra sig om att bygglovet har vunn-
it laga kraft eller att det frefnns annan frutsttning
fr att pbrja byggarbetet, samt vid behov framlgga
denna fr byggnadstillsynsmyndigheten.
Frklaring
Pbrjandet av byggarbetet kan frutstta att man beaktar ven
andra beslut, t.ex. att ett frordnande om planeringsbehov eller
ett beviljande av undantag eller ett miljtillstnd enligt milj-
skyddslagen (86/2000) har vunnit laga kraft eller att en frutstt-
ning som ingr i dem har uppfyllts.
och bygglagen
Den ansvarige arbetsledaren och arbetsledaren
fr ett specialomrde godknns av kommunens
byggnadstillsynsmyndighet. Byggnadsarbetet fr
inte pbrjas eller fortstta, om inte en ansvarig
arbetsledare har godknts. Godknnandet skall
terkallas, om det r motiverat p grund av att
uppgifterna frsummats eller av ngon annan
motsvarande orsak.
5.2 Anmlan om pbrjande
av byggarbete
149 3 mom. (1 meningen) i
markanvndnings- och bygglagen
Innan byggnadsarbetet pbrjas skall en anmlan
om det gras till den kommunala byggnadstill-
synsmyndigheten (anmlan om pbrjande av
byggnadsarbete). - - -
5.2. Freskrift
Ett i tillrckligt god tid hllet inledande mte erstter
en separat anmlan om pbrjande av byggarbete. Om
det i anordnandet av byggarbetena intrffar vsentliga
frndringar, skall en separat anmlan gras om detta.
Vsentliga r sdana frndringar som kan franleda
oklarhet om ansvarsfrhllandena inom byggarbetets
ledning eller oskerhet betrffande frverkligandet av
den omsorgsplikt som ligger den som pbrjar ett
byggprojekt.
Anvisning
Hr avsedda frndringar kan vara t.ex. att man under pgende
byggarbete byter entreprenr, ansvarig arbetsledning eller i det
inledande mtets protokoll antecknade personer med ansvar fr
granskningar i vissa byggskeden.
8
72 1 och 4 mom. i markanvndnings-
och byggfrordningen
Ett byggnadsarbete anses ha pbrjats nr arbet-
ena med gjutningen av grunden till en byggnad
inleds eller nr byggnadsdelar som hr till grund-
en monteras. Vid tillstndspliktiga reparationer
och ndringar av en byggnad anses byggnads-
arbetet ha pbrjats nr rivningen eller byggandet
av konstruktioner eller byggnadsdelar inleds.
och byggfrordningen
I bygglovet, vid det inledande mtet eller av sr-
skilda skl under byggnadsarbetet bestms om
specialbeskrivningar och utredningar skall sndas
till kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Detta
r dock inte ndvndigt, om det r frga om en
mindre byggnad som i frga om konstruktioner
och tekniska egenskaper r enkel.
5.2.2 Freskrift
De ovan avsedda specialplanerna och utredningarna
skall inlmnas till byggnadstillsynsmyndigheten innan
det byggskede som de avser pbrjas.
5.3 Frberedande tgrder
fre byggandet
72 2 mom. i markanvndnings- och
byggfrordningen
Grvning, sprngning, trdfllning eller andra
jmfrbara frberedande tgrder kan utfras
innan byggnadsarbetet pbrjas, med iakttagande
av vad som freskrivs om tillstnd fr miljt-
grder.
5.3. Freskrift
ven pbrjandet av frberedande tgrder fre bygg-
andet skall anmlas p samma vis som pbrjandet av
byggarbeten.
Frklaring
Tillstnd fr miljtgrder behvs enligt 128 2 mom. i markan-
vndnings- och bygglagen inte fr arbeten som r ndvndiga fr
frverkligande av en general- eller detaljplan. Tillstnd behvs
inte heller fr genomfrande av arbeten som r i verens-
stmmelse med ett beviljat bygglov eller tgrdstillstnd eller
fr tgrder med ringa verkningar.
9
och byggfrordningen
Plningsarbete fr grunden till en byggnad kan
i enlighet med en plningsplan som getts in till
kommunens byggnadstillsynsmyndighet utfras
innan byggnadsarbetet pbrjas.
5.3.2 Freskrift
Fr plningsarbeten som utfrs innan byggnadsarbetet
pbrjas skall fnnas en av byggnadstillsynsmyndig-
heten godknd ansvarig arbetsledare eller arbetsledare
fr specialomrde. Till byggnadstillsynsmyndighet
skall anmlas om pbrjandet av plningsarbetet innan
arbetet inleds.
5.4 Grundbyggande och
frsiktighetstgrder vid
byggandet
Frklaring
Nr det blir ndvndigt att erstta korta slagplar med s.k.
brunnsringsgrund som strcker sig till brande jordlager eller
berg, jmstlls denna lsning med ovan avsedda plningsarbete.
I ett tillstndsbeslut kan ndvndiga bestmm-
elser tas in. Bestmmelserna kan glla bland annat
byggnadsarbete eller en tgrd och begrnsning
av eventuella olgenheter till fljd av arbetet
eller tgrden.
och byggfrordningen
Till anskan om bygglov skall fogas behvlig
utredning om byggplatsens grundlggnings- och
grundbottenfrhllanden och vid behov om bygg-
platsens hygieniska frhllanden och hjdlge
samt det grundlggningsstt som dessa frutstter
och om andra behvliga tgrder.
5.4.1 Freskrift
I den ovan avsedda utredningen skall vid behov srskilt
behandlas och lsas
byggnadens hjdlge konstaterat p byggplatsen eller
p basis av en ytavvgningskarta ver byggplatsen,
olgenheter som franleds av att grundvattensnivn
frndras, ssom sttningar i markytan eller bygg-
nader, murknande trplsgrunder eller skadliga verk-
ningar p vxtlighet och kommunalteknik,
risker fr versvmning p grund av byggnadsplatsen
eller nrheten till ett vattendrag
Frklaring
Nrmare freskrifter om grundbyggande fnns i del B3 i Finlands
byggbestmmelsesamling.
20 markens radonhalt samt utredning om hur eventuella
olgenheter kan frebyggas,
frorenade jordmassor p byggplatsen samt behandl-
ing och placering av dem, samt
av byggnadens reparation och ombyggnad frorsakad
inverkan p hlsan eller miljn.
5.4.2 Freskrift
I samband med schaktnings- och sprngningsarbete
skall man vidta tgrder fr att frhindra frndringar i
grundvattensnivn, s att inte miljns tillstnd frsmr-
as vsentligt till fljd av byggarbetet och s att inte
byggnader eller andra konstruktioner i omgivningen
tar skada.
Anvisning
Till de olgenheter som frekommer under pgende byggar-
bete och som i allmnhet frutstter kontakt med vederbrande
myndigheter hr bland andra olgenheter frorsakade av grund-
vattennivns frndringar under byggarbetet, risken att grund-
vattnet frstrs samt buller, vibrationer och damm, som bygg-
arbetet ger upphov till.
ven avledande av avloppsvatten till en sluten cistern eller ut i
terrngen samt i ngra fall byggande av en uppvrmningsanlgg-
ning baserad p utnyttjande av jordvrme frutstter tillstnds-
prvning av miljmyndighet.
Frklaring
Om bulleranmlan vid byggarbete bestms i 60 i miljskydds-
lagen.
6
INLEDANDE MTE
6. Behov att ordna
inledande mte
och bygglagen
I bygglovet eller vid ett mte som vid behov
ordnas innan byggnadsarbetet pbrjas kan det
preciseras vad som krvs av den som inleder
ett byggprojekt fr att omsorgsplikten skall bli
uppfylld. I samband med det kan ocks den som
inleder byggprojektet avkrvas en utredning om
vilka tgrder som vidtagits fr att skra kval-
iteten p byggandet.
6.. Freskrift
Om i huvudritningarna eller i till bygglovet anknutna
utredningar inte har framlagts ngon planeringslsning
som r central med tanke p genomfrande av projektet
eller frhindrande av dess skadliga verkningar, skall
vid det inledande mtet eller innan arbetet pbrjas vid
behov frutsttas att en plan ver detta inlmnas och en
utredning som visar p vilket stt arbetets genomfrande
skall granskas.
Frklaring
Som en planeringslsning av ovan avsett slag kan betraktas bland
andra avledande av regn- och drneringsvatten till det allmnna
avloppssystemet eller till ppet dike eller infltration av dem p
tomten eller byggplatsen.
2
och byggfrordningen
Bestmmelser om ett sdant inledande mte som
behvs fr att omsorgsplikten vid byggande skall
bli uppfylld ges i bygglovet. Den som pbrjar
ett byggprojekt skall avtala med kommunens
byggnadstillsynsmyndighet om tidpunkten fr
det inledande mtet och sammankalla mtet
innan byggnadsarbetet pbrjas. Vid det inled-
ande mtet skall tminstone den som pbrjar
byggprojektet eller en representant fr denna,
huvudprojekteraren fr byggnaden samt den an-
svariga arbetsledaren vara nrvarande.
6..2 Freskrift
D man vervger behovet av inledande mte samt
sttet att anordna detta, skall man beakta hur krvande
projektet r, vilken sakkunskap den som pbrjar bygg-
projektet innehar, vilken kompetens de hittills knda
genomfrarna av projektet har samt vriga faktorer som
inverkar p ett gott slutresultat av byggandet. Inledande
mte kan anordnas ven i samband med projekt som
frutstter miljtgrdstillstnd fre bygglovet.
6.2 Det inledande mtets
verkningar inom
byggandet
Anvisning
Fr den som bygger endast en gng r det inledande mtet be-
hvligt redan av rdgivningsskl. Annars bestms behovet bland
annat efter uppskattade risker. I mycket krvande byggprojekt
borde det inledande mtet ordnas redan fr att klargra ansvaret
fr olika uppgifter. Det inledande mtet kan lmnas bort i projekt,
dr man av erfarenhet vet att planering, genomfrande och tillsyn
r i kunniga hnder och dr man utifrn en utredning av den som
pbrjar byggprojektet vid beredningen av tillstndsanskan
har skrat sig om att den som pbrjar byggprojektet fyller sin
omsorgsplikt tillrckligt.
och byggfrordningen
Vid det inledande mtet konstateras och proto-
kollfrs de skyldigheter som enligt tillstnds-
handlingarna ankommer p den som pbrjar
projektet, de centrala parterna i projekteringen
och byggnadsarbetet, vem som svarar fr re-
spektive byggnadsskede, vem som inspekterar
olika arbetsskeden samt vriga utredningar och
tgrder som behvs med tanke p kvaliteten p
byggandet.
22
6.2. Freskrift
Resultatet av det ovan avsedda inledande mtet ut-
gr en skriftlig frbindelse gllande de utredningar
och tgrder med vilkas hjlp den som pbrjar ett
byggprojekt uppfyller sin omsorgsplikt. Den ansvar-
iga arbetsledaren skall utan drjsml gra anmlan till
byggnadstillsynsmyndigheten, om det under pgende
byggarbete uppkommer ett behov att avvika eller om
man avviker frn de vid det inledande mtet angivna
frfarandena.
Anvisning
Ansvariga fr inspektionerna under ett byggskede kan vara plan-
erarna, den ansvariga arbetsledaren, arbetsledarna fr specialom-
rdena samt personer som tillhr vervakningsorganisationen hos
den som pbrjar byggprojektet. Ansvarig fr ett byggskede med
synnerligen krvande byggarbete r i allmnhet den ansvariga
arbetsledaren fr specialomrdet i frga eller ngon annan person
med frtrogenhet i specialomrdet. Inspektionen av olika arbets-
skeden i olika byggskeden kan frutom av de ovannmnda ven
utfras av personer som ingr i arbetsledningen p byggplatsen,
av vervakare som anlitas av den som pbrjar byggprojektet
samt av andra yrkespersoner inom specialomrdet i frga som
har avtalats om vid det inledande mtet.
Frklaring
Den person som ansvarar fr inspektionerna under ett byggskede
skall till exempel med hjlp av utredningar om riskfyllda arbets-
skeden, av inledande rdslag enligt byggplatsens kvalitetsplaner
och av modellsyner skra att de som utfr arbetet knner till
riskerna fr fel, planerna samt anvisningarna fr arbetets utfr-
ande och fr anvndningen av byggprodukter vid det arbetsskede
som skall inspekteras.
Ytterligare ser den ansvariga till att de personer som utfr
inspektionerna av arbetsskedena knner till riskerna under det
arbetsskede som de inspekterar och att alla med tanke p byggfel
riskfyllda arbetsskeden som anges i inspektionsprotokollet inspekt-
eras och antecknas i byggarbetets inspektionsprotokoll.
6.2.2 Freskrift
Vid byggprojektets inledande mte konstateras och
protokollfrs de centrala parternas inspektionsupp-
gifter, hur den som pbrjar byggprojektet ordnar egen-
vervakning, myndighetstillsynens uppgifter vid till-
synen ver arbetsutfrandet samt hur byggprodukternas
lmplighet konstateras. Vid det inledande mtet fsts
aktrernas uppmrksamhet p efterfljandet av de arbet-
arskyddsbestmmelser som gller byggarbetet.
Anvisning
Utredningar och tgrder med vilka man vid omfattande bygg-
projekt srjer fr byggandets kvalitet kan bland annat vara de
olika parternas system fr kvalitets-, skerhets- och miljled-
ning, kvalitetsplaner, frhandsprov, anvndande av byggarbetets
inspektionsprotokoll, prov och mtningar av kvalitetsvervak-
ningen under arbetets gng, insamling av byggproduktdata fr
byggnadens bruks- och underhllsanvisning samt skerstllande
av byggprodukters lmplighet. Vsentliga tgrder som arbetar-
skyddsbestmmelserna frutstter r anmlningar till arbetar-
skyddsmyndigheterna, uppgrandet av ett skerhetsdokument
och planering av skerheten vid byggarbetet.
Frklaring
Till de centrala parterna vid planeringen och genomfrandet
av byggprojektet hr huvudplaneraren, byggnadsplaneraren,
planerarna som ansvarar fr helheten inom specialplaneringen,
vriga specialplanerare, den ansvariga arbetsledaren samt
arbetsledarna inom specialomrdena samt personer som handhar
byggherrevervakningen eller ingr i de organisationer som
svarar fr projektets genomfrande. Om arbetarskyddet bestms i
statsrdets beslut om skerheten vid byggnadsarbeten (629/1994,
426/2004).
Frklaring
I statsrdets frordning om behandling av hushllsavloppsvatten
i omrden utanfr vattenverkens avloppsnt (542/2003) bestms
bland annat om planen fr avloppssystem samt om anvndning
och underhll av systemet.
6.2.3 Freskrift
Om byggnadens avlopp inte ansluts till vatten- och
avloppsverkets avlopp, skall man vid det inledande
mtet eller senast innan arbetsskedet inleds skra att
byggplatsen anvnder sig av den vederbrliga plan fr
avloppssystemet som krvs i tillstndet. Vid slutsynen
skall man skra att bruks- och underhllsanvisningarna
fr avloppssystemet fyller kraven.
23
6.3 Sttet att ordna det
inledande mtet
6.3. Freskrift
Ordfrande fr det inledande mtet r i allmnhet en
representant fr byggnadstillsynsmyndigheten. Proto-
kollfraren utses av den som pbrjar byggprojektet.
6.3.2 Freskrift
Beroende p byggprojektets karaktr och omfattning
kallas till det inledande mtet ven byggnadsplaner-
aren, de planerare som ansvarar fr specialplanernas
helhet, de vriga specialplanerarna, arbetsledarna fr
specialomrdena, personer som den som pbrjar bygg-
projektet och de som genomfr projektet anser ndvnd-
iga samt kommunens vriga myndigheter som deltar i
byggnadstillsynen.
Anvisning
Det r all anledning att ordna det inledande mtet i s god tid att
byggarbetets inledning inte frdrjs av de tillggsutredningar
som eventuellt behvs fr att omsorgsplikten vid byggandet skall
fyllas. En sdan tidpunkt kan anses vara minst en vecka innan
den planerade byggstarten.
P begran av den som pbrjar byggprojektet kan det inledande
mtet ordnas innan bygglovet och tillstndet fr miljtgrder
har beviljats.
Anvisning
Inledande mten kan vid behov ordnas under olika skeden av
byggandet innan man inleder arbeten som pverkar byggnadens
skerhet, hlsoegenskaper eller lngtidshllbarhet. Separata in-
ledande mten kan, beroende p hur krvande projektet r, ordnas
till exempel innan ett frverkligande av fastighetens vatten- och
avloppsinstallationer och ventilationsanlggningar inleds samt
innan genomfrande av synnerligen krvande arbetsskeden eller
konstruktioner pbrjas.
Frklaring
Om det i de tgrder med vilka byggandet frbereds ingr tgr-
der som inverkar p miljns tillstnd eller funktion ssom grund-
ande av en byggplats, ringa tgrder som pverkar landskapet,
trdfllning och markbyggnad, anvndning av gatuomrde
eller annat allmnt omrde i byggandet eller srskilda trafkar-
rangemang, kan kontakt med byggnadstillsynsmyndigheten vara
ndvndig redan innan det inledande mtet hlls.
24
7
INSPEKTIONSPROTOKOLL FR BYGGARBETET
7. Frande av
inspektionsprotokoll
och bygglagen
Fr att skerstlla att byggandet utfrs p behrigt
stt och fr att verifera inspektionerna frs p
byggplatsen ett inspektionsprotokoll fr bygget.
I det grs anteckningar om syner, om inspekt-
ioner som myndigheten frrttat samt om sdana
inspektioner av arbetsprestationer fr vilka det
bestmts att ngon enskild r ansvarig.
77 1 mom. (1 meningen) i markanvndnings-
och byggfrordningen
De i bygglovet freskrivna eller vid det inled-
ande mtet verenskomna ansvariga fr olika
byggnadsskeden samt de som inspekterar arbets-
skedena bekrftar sina inspektioner i inspektionspro-
tokollet fr bygget. - - -
7.. Freskrift
Att fra ett inspektionsprotokoll fr bygget ingr i om-
sorgsplikten fr den som pbrjar ett byggprojekt och
bidrar till att slutresultatet r gott. Protokollet skall be-
roende p projektets karaktr och omfattning innehlla
de vsentliga punkter som behvs fr att skerstlla att
projektet genomfrs i enlighet med bestmmelserna fr
byggande, med det beviljade bygglovet, med de god-
knda eller till myndigheterna inlmnade planerna samt
med god byggsed. I varje byggprojekt skall de centrala
riskerna defnieras p frhand och de inspektioner av
arbets- och byggskedena som utfrs med anledning av
dessa risker skall fras in i inspektionsprotokollet.
Anvisning
Riskerna fr byggfel identiferas i allmnhet av specialplanera-
ren av byggskedet i frga eller av projektets ansvariga special-
planerare. Byggnadstillsynsmyndigheten kan i bygglovet, vid
det inledande mtet eller av srskilda skl under byggarbetets
gng krva av den som pbrjar ett byggprojekt att en special-
planerare eller annan sakkunnig inom ett specialomrde verkar
som ansvarig fr ett visst byggskede och inspekterar bestmda
arbetsskeden. Detta kan ocks glla inspektion av framstllningen
av en byggprodukt.

Anvisning
I dessa projekt kan som inspektionsprotokoll eller som del av
ett protokoll anvndas modellprotokoll som utvecklats fr olika
byggnadstyper, protokollfrfaranden som utformats fr special-
projekt eller byggplatsdagboken. Som delar av protokollet kan
ocks fungera anteckningar om inspektioner utifrn felriskerna
vid arbetet som ingr i sdana system fr kvalitets-, skerhets-
och miljledningen som anvnds av den som pbrjar byggpro-
jektet, av planerarna eller av dem som genomfr projektet. Det
vsentliga r att de riskfyllda detaljerna som skall inspekteras
protokollfrs tillrckligt.
25
7..2 Freskrift
Vsentliga saker som skall ing i inspektionsprotokollet
r bland annat:
kontroll av frutsttningarna fr pbrjandet av bygg-
arbetet,
bekrftelse av frutsttningarna fr genomfrande
av varje arbetsskede som skall inspekteras,
inspektioner av de centrala arbetsskedena med an-
knytning till byggnadens skerhet, hlsoegenskaper
och lngtidshllbarhet,
utredning av de centrala riskerna fr fel vid framstll-
ning av byggdelar, vid genomfrande av byggarbete
och vid anvndningen av brande konstruktioner samt
skrande av inspektioner p denna grund,
frhindrande av olgenheter frorsakade av fukt frn
byggskedet samt skerstllande av byggnadens ut-
torkning,
skerstllande av att byggandet motsvarar planerna
eller omnmnande av att avvikelserna r godknda
insamlande av fakta som behvs fr byggnadens
bruks- och underhllsanvisningar
konstaterande av byggprodukternas lmplighet
anteckningar om synefrrttningar och vriga mynd-
ighetsinspektioner
skerstllande av frutsttningarna fr att frrtta
slutsyn.
Nr inspektionsprotokollet frs skall srskild uppmrk-
samhet fokuseras p de centrala arbetsskedena, ssom
fyllandet av de plikter som anknyter till riskfyllda
konstruktioner och p skrande av de drp baserade
inspektionerna.
7.2 Bekrftelse av utfrda
inspektioner
7.2. Freskrift
Inspektionerna av arbetsskedena bekrftas i inspekt-
ionsprotokollet nr alla inspektioner av arbetsskedet
konstateras vara utfrda. D inspektionen av arbets-
skedena under byggskedet r vederbrligt utfrda och
byggandet till dessa delar motsvarar planerna samt ven
i vrigt har utfrts i enlighet med god byggsed, bekrftar
den ansvariga fr inspektionerna under byggskedet sina
inspektioner i inspektionsprotokollet eller i ett samm-
andrag av inspektionsprotokollet.
Anvisning
Syftet med inspektionsprotokollet r att erstta och komplettera mynd-
ighetstillsynen ver byggprojektet samt att enhetliga och under-
ltta tillsynspraxis och anteckningen av renden. Huvudvikten
ligger p en frebyggande kvalitetsledning och kvalitetskontroll
som baserar sig p erfarenhet.
Anvisning
D man inspekterar omfattande helheter i fera olika delar kan man
bekrfta delinspektionerna i srskilda kvalitetsgranskningskort,
i ritningsserier eller i protokoll, som bifogas inspektionsproto-
kollet fr bygget.
26
7.2.2 Freskrift
Bekrftelseanteckningarna skall innehlla inspektrens
namnteckning jmte namnfrtydligande samt datum
fr bekrftelsen. I inspektionsprotokoll i elektronisk
form grs bekrftelseanteckningarna p det stt som
freskrivs srskilt.
markanvndnings- och byggfrordningen
- - - I inspektionsprotokollet antecknas ven en
sdan motiverad anmrkning av byggherren, pro-
jekteraren, entreprenren eller en anlitad expert,
som gller de avvikelser som i byggandet gjorts
frn bestmmelserna.
7.2.3 Freskrift
Med en avvikelse frn bestmmelserna avses nrmast en
avvikelse frn freskrifterna i Finlands byggbestmmelse-
samling, som preciserar de vsentliga tekniska kraven
p byggandet. Den ansvariga arbetsledaren skall utan
drjsml underrtta byggnadstillsynsmyndigheten om en i
inspektionsprotokollet gjord anteckning om avvikelse.
7.3 Sammandrag av
inspektionsprotokollet
samt dess arkivering
och byggfrordningen
I protokollet ver slutsynen antecknas att ett in-
spektionsprotokoll frts, och ett sammandrag av
protokollet arkiveras i anslutning till tillstnds-
handlingarna.
7.3. Freskrift
I protokollet fr slutsynen antecknas det anvnda in-
spektionsprotokollsfrfarandet och bedms i vilken
mn inspektionsprotokollets anteckningar motsvarar
de i bygglovet frutsatta eller vid det inledande mtet
anvisade inspektionerna. Den person som ansvarat fr
frandet av inspektionsprotokollet fr bygget bekrft-
ar med sin namnteckning och namnfrtydligande det
sammandrag av inspektionsprotokollet som inlmnas
till byggnadstillsynsmyndighetens arkiv.
Anvisning
Om ngon annan n en representant fr den som pbrjar ett bygg-
projekt, till exempel den ansvariga arbetsledaren, har ansvaret fr
att inspektionsprotokollet frs, bekrftar en representant fr den
som pbrjar ett byggprojekt, till exempel en anstlld vervakare,
i inspektionsprotokollets sammandrag med sin namnteckning att
inspektionerna av arbetsskedena har utfrts och antecknats.
Anvisning
Sammandraget av inspektionsprotokollet fr bygget kan gras
p en fr ndamlet uppgjord blankett eller som en framstll-
ning i fri form. Det skall innehlla tminstone uppgifter om
fastigheten och bygglovet, de vid det inledande mtet avtalade
inspektionsanteckningarna av ansvarspersonerna fr inspektion av
byggnadsskedena, i inspektionsprotokollet infrda anteckningar
om avvikelser frn bestmmelserna samt utredning om tgrder
som vidtagits med anledning av avvikelserna.
27
8
KVALITETSSKRINGSUTREDNING
och bygglagen
I bygglovet eller vid ett mte som vid behov ordnas
innan byggnadsarbetet pbrjas kan det preciseras
vad som krvs av den som inleder ett byggprojekt
fr att omsorgsplikten skall bli uppfylld. I samband
med det kan ocks den som inleder byggprojektet
avkrvas en utredning om vilka tgrder som vid-
tagits fr att skra kvaliteten p byggandet.
P basis av det inledande mtet vervger bygg-
nadstillsynsmyndigheten om det behvs en separ-
atutredning om tgrderna fr att skra kvaliteten
p byggandet (kvalitetsskringsutredning). - - -
8. Freskrift
En utredning om kvalitetsskringen r ndvndig d ett
byggprojekt eller en del av det r synnerligen krvande
eller d det med std av arrangemang och frfaranden
som har angetts p det inledande mtet inte r motiverat
att anta att den freskrivna nivn uppns vid byggandet.
Utredningen kan glla hela byggprojektet eller ett arbets-
skede. Vid vervgande av behovet av en sdan utredning
beaktas hur krvande projektet r, de risker som i olika
byggskeden anknyter till byggnadens skerhet, hlso-
egenskaper och lngtidshllbarhet, om byggherrens egen-
vervakning eller upphandlade vervakning r tillrcklig,
organisationen fr genomfrandet samt vilken kompetens
och erfarenhet fr ifrgavarande uppgift de personer har
som ansvarar fr inspektionerna av byggnadsskedena
eller som utfr inspektioner av arbetsskeden.
8.2 Freskrift
I kvalitetsskringsutredningen antecknas vsentliga fakta
om de tgrder med vilka den som pbrjar byggpro-
jektet visar sig skerstlla att byggandet fljer planerna
och att slutresultatet fljer bestmmelser, freskrifter
och god byggsed.
Anvisning
Om beslut om ndvndigheten av en kvalitetsskringsutredning
inte har fattats i bygglovet och om de tgrder fr kvalitets-
skring som fresls av den som pbrjar ett byggprojekt inte
anses tillrckliga, specifceras detta i ett beslut som ges vid det
inledande mtet. Byggarbetet fr inte pbrjas eller fortsttas
frrn byggnadstillsynsmyndigheten har godknt kvalitets-
skerhetsutredningen.
Frklaring
Om en parts rtt att f den kommunala byggnadstillsynsmynd-
igheten att behandla ett beslut om en kvalitetsskringsutredning
gller det som bestms i 187 i markanvndnings- och bygglagen
om tjnsteinnehavarbeslut.
Anvisning
Av de skl som har krvt kvalitetsskringsutredningen kan det krvas
att den inkluderar bland andra fljande utredningar och tgrder:
en utredning av riskerna vid specialplanering, byggarbete och
byggnadsanvndning med tanke p skerhet, hlsa och lng-
tidshllbarhet (riskanalys)
frslag till inspektionsprotokoll fr byggarbetet jmte kvalitets-
skringstgrder
en underskning av en befntlig byggnads skick vid reparation
och ndringar av byggnaden
anvndningen av inspektioner som utfrts av en specialplan-
erare, en ansvarig specialplanerare, sakkunniga eller utomst-
ende vid vervakningen av byggarbetet och vid inspektion av
framstllningen av byggprodukter.
de ansvariga fr inspektionerna under byggskedena samt vriga
personer som utfr inspektioner av arbetsskeden jmte deras
utbildning och erfarenhet
28
en byggtidtabell jmte lgesbedmning av genomfrandet fr
att utvrdera verksamhetens kvalitet
anbuds- och avtalsskedets krav betrffande kvalitetsskringen
synefrrttningar avseende planeringen
en kvalitetsplan fr byggplatsen, godknd av den som pbrjar
byggprojektet och innehllande till kvalitetsskringen anknutna
kvalitetsstyrnings- och vervakningsfrfaranden samt entre-
prenrens interna kvalitetsvervakningstgrder, samt
modellsynefrrttningar, som genomfrs under ledning av de
ansvariga fr inspektionerna samt vriga fr kvalitetsskringen
avtalade synefrrttningar, verltelsegranskningar och upp-
mtningar.
74 3 mom. (2 meningen) i markanvndnings-
och byggfrordningen
- - - De frfaranden som anges under det inledande
mtet eller i kvalitetsskringsutredningen skall
iakttas i byggnadsarbetet.
8.3 Freskrift
Den ansvariga arbetsledaren skall utan drjsml anmla till
byggnadstillsynsmyndigheten om det under byggarbetet
uppkommer ett behov att avvika eller om man avviker frn
de i kvalitetsskringsutredningen angivna frfarandena.
9
SYNEFRRTTNINGAR UNDER
BYGGARBETETS GNG
9. Byggnadens plats och
hjdlge
och bygglagen
Bestmmelser om utmrkning av en byggnads
plats och hjdlge, kontroll av dessa efter att grund-
en till byggnaden blivit lagd samt om syner som
skall frrttas under byggnadsarbetet utfrdas i
tillstndet fr byggandet.
byggfrordningen
Innan byggandet pbrjas skall den behriga
myndigheten i kommunen se till att byggnadens
plats och hjdlge mrks ut i enlighet med de god-
knda ritningarna, om s bestms i bygglovet.
Sedan grundlggningsarbetena fr byggnaden
eller ett motsvarande byggnadsskede slutfrts fr
byggandet inte fortsttas innan byggnadens plats
enligt mom. och dess hjdlge har konstaterats
vid en syn.
29
9.. Freskrift
I ovan nmnda fall skall p byggplatsen fnnas av be-
hrig myndighet avgivet intyg ver att byggnadens
plats och hjdlge har konstaterats samt hur dessa fr-
hller sig till mtten som fnns angivna i de godknda
huvudritningarna.
och bygglagen
Om den naturliga hjden p markytan p en fast-
ighet som utgr byggplats ndras eller det vidtas
andra tgrder som ndrar det naturliga vatten-
fdet p en fastighet, r fastighetens gare eller
innehavare skyldig att se till att tgrderna inte
medfr betydande olgenhet fr grannarna. Om
fastighetens gare eller innehavare frsummar sin
skyldighet, skall kommunens byggnadstillsyns-
myndighet p anskan bestmma att olgenheten
skall rttas till eller undanrjas.
9..2 Freskrift
Ledningen av regnvatten frn byggplatsen skall ordnas
s, att regnvattnet inte strande eller skadligt rinner
in p grannfastighetens sida eller p gatuomrde eller
annat allmnt omrde. Om byggnaden befnner sig s
nra tomtens eller byggplatsens grns att ledning av
takvattnet som ytvatten eller genom infltrering kan leda
till att vattnet rinner in p grannfastighetens sida, skall
takvattnet ledas direkt till avloppet fr dagvatten.
9.2 Syner i etapper under
arbetets gng
Frklaring
Avledningen av regnvatten till avloppsanlggningen fr regn-
vatten inom den egna byggplatsen anordnas vid behov med hjlp
av motlut, terrassering eller stdmurar som byggs p den egna
byggplatsen eller vid dess grns.
och byggfrordningen
Synefrrttningar som enligt behov skall fre-
skrivas under byggnadsarbetet r grundbotten-
syn, konstruktionssyn samt vrme-, vatten- och
ventilationssyn. Utver dessa kan ven andra
synefrrttningar freskrivas i bygglovet. Syne-
frrttningar fr vid behov sls ihop eller frrttas
i etapper.
9.2. Freskrift
Grundbottensyn frrttas nr de till grundlggningen
anknutna schaktnings-, sprngnings-, och plnings-
arbetena samt grundutfyllnads och -frstrkningsarbe-
tena r gjorda.
Konstruktionssyn frrttas nr de brande konstruktion-
erna samt de till dessa anknutna vatten-, fukt-, ljud- och
Anvisning
Det kan vara ndvndigt att genomfra synefrrttningarna i
etapper och s att konstruktioner som hr till ett visst byggskede
inte r tckta. Vid synnerligen krvande byggprojekt fokuseras
vervakningstgrderna p inspektion av detaljer i riskfyllda
arbetsskeden, till exempel detaljer som pverkar helhetsstabilitet-
en i brande konstruktioners fogar och i byggnaden.
30 vrmeisoleringsarbetena samt de till brandskerheten
anknutna arbetena r gjorda.
Vrme-, vatten- och ventilationssyn frrttas nr install-
ationerna fr uppvrmning och vatten- och avlopp,
ventilationsanlggningarna och rkkanalerna r frdiga,
mtta och justerade.
76 2 mom. i markanvndnings- och bygg-
frordningen
En representant fr den som pbrjar ett bygg-
projekt samt den ansvariga arbetsledaren och e-
ventuella arbetsledare fr ett specialomrde samt
vid behov de som projekterat byggnaden skall
vara nrvarande vid synen. Syn fr dock frrttas
ven om ngon av de ovan nmnda inte skulle
vara p plats.
9.2.2 Freskrift
Om i inspektionsprotokollet fr bygget i ett rende som
berr synefrrttningsskedet har infrts en motiverad
anmrkning om att ett byggutfrande inte verens-
stmmer med bestmmelserna, skall den person som gjort
anteckningen i frgan nrvara vid synefrrttningen.
9.3 Synefrrttningarnas
betydelse vid byggandet
Anvisning
Vid synefrrttningen borde i allmnhet vara nrvarande ven de
ansvariga fr inspektionerna av de hrtill anknutna byggskedena
samt vid behov ven de som inspekterar arbetsskedena.
och byggfrordningen
Avsikten med synen r att konstatera om de tgrd-
er och inspektioner samt ndvndiga utredningar
som hr till ett visst byggnadsskede har utfrts
och om tgrder som frutstts med anledning
av uppdagade missfrhllanden eller brister har
vidtagits.
76 4 mom. (1 och 2 meningen) i
P byggarbetsplatsen kan dessutom utfras andra
inspektioner och arbetsplatsbesk som behvs
fr tillsynen ver byggandet. En anteckning om
att syn frrttats grs i inspektionsprotokollet fr
bygget eller i tillstndshandlingarna. - - -
Anvisning
Till de hr avsedda tgrderna, inspektionerna och utredningarna
hr iakttagandet av de i bygglovet frordnade eller vid det in-
ledande mtet framlagda inspektions- och tillsynsfrfarandena,
uppfyllandet av de skyldigheter som anknyter sig till byggarbets-
utfrandet eller till undvikandet av de olgenheter som arbetet
frorsakar, samt frandet av inspektionsprotokollet fr bygget
s, att dess anteckningar motsvarar respektive byggskede vid
inspekterandet av arbetsinsatser och konstaterandet av byggpro-
dukternas duglighet.
3
och bygglagen
Om en syn eller inspektion har gett anledning till
anmrkningar, skall det utfrdas skriftliga bestmm-
elser om ndvndiga tgrder och om den tid inom
vilken ett missfrhllande eller fel skall avlgsnas
eller korrigeras. Den som saken gller har rtt att
genom rttelseyrkande fra en sdan bestmmelse
till kommunens byggnadstillsynsmyndighet.
9.3. Freskrift
Den ansvariga arbetsledaren skall omedelbart meddela
byggnadstillsynsmyndigheten om sjlv observerade eller
inrapporterade fel eller situationer som krver srskild
uppmrksamhet, ssom om skador som uppkommer
under byggarbetets gng och om andra missfrhllanden
i konstruktioner, tekniska system eller byggprodukter.
Frklaring
Den tillsyn som byggnadstillsynsmyndigheten utfr har karaktr
av stickprov. Genom att i anslutning till byggarbetets myndighets-
tillsyn verifera inspektionerna av arbetsskeden kontrolleras att de
som r ansvariga fr byggarbetet och fr inspektionerna skter
de uppgifter som ligger dem. Byggfel, frsummelser och dlig
kvalitet p byggarbetet samt brister och andra missfrhllanden
i inspektionsprotokollet kan leda till att byggarbetet avbryts.
0
IBRUKTAGANDET AV BYGGNADEN SAMT
SLUTSYNEN
och bygglagen
En byggnad eller en del av den fr inte tas i bruk
frrn den har godknts vid slutsynen. Inspekt-
ioner som baserar sig p annan lag och som vsent-
ligt pverkar byggnadens anvndningsskerhet
skall utfras tidigare.
Frklaring
Inspektioner baserade p andra lagar r t.ex. skyddsrums-,
brand-, el- och hissinspektioner samt inspektioner av oljeeld-
ningsanlggningar. ven avledning av avloppsvatten till sluten
brunn eller i terrngen samt jordvrmeanlggningar kan frut-
stta att kommunens miljmyndighet fretar en inspektion.
0. Freskrift
En byggnad eller en del drav kan godknnas fr ibruk-
tagande genom att fr byggnaden frrtta en partiell
slutsyn. Vid en partiell slutsyn skall man speciellt se till att
den del av byggnaden som godknns fr ibruktagande r
sker, funktionsduglig och till sina hlsoegenskaper riskfri.
Den skall ven vara avskild frn den del av byggnaden
som frblir byggplats p ett skert stt samt s att eventuell
brand eller eventuellt byggplatsdamm inte kan spridas frn
byggplatsen till den i bruk tagna delen av byggnaden.
0.2 Freskrift
Byggnadstillsynsmyndigheten skall vid behov p fr-
hand bestmma, till vilka delar fasad- och grdsarbet-
ena skall vara frdiga innan byggnaden godknns fr
ibruktagande samt vid slutsynefrrttningen stta ut en
tidsfrist fr slutfrandet av de arbeten vilkas frsening
Anvisning
Byggnadens fasad skall med undantag fr smrre fnish i all-
mnhet vara frdig innan byggnadens godknns fr ibruk-
tagande. Det r likvl alltid all anledning att se till att inte fukt
eller andra olgenheter kommer t att skada byggnaden p grund
av att fasadarbetena inte r frdiga.
32 kunde innebra oskliga strningar eller olgenheter
fr anvndarna av byggnaden eller dess vriga om-
givning.
0.3 Freskrift
Frutsttningen fr slutsynen r att byggnadsarbetet
r frdigt, att byggnaden till alla delar kan tas i bruk
och att de fr myndighetstillsynen stadgade och fre-
skrivna inspektionerna och de tgrder dessa krver r
slutfrda. Den som pbrjar ett byggprojekt skall se
till att slutsynen frrttas i tillrckligt god tid fre det
avsedda ibruktagandet. Slutsyn mste alltid skas under
den tid bygglovet r i kraft.
Om byggnaden blir frdig sommartid, skall grdsplanerna och
den vriga omgivningen i allmnhet kunna anvndas p det stt
byggnadens anvndningsstt frutstter. Finishen av grden och
fasaden utfrs s snart frhllandena medger.
Anvisning
D bygglovet avser uppfrandet av en byggnad eller en drmed
jmfrbar tgrd, kan minst tv veckor p frhand anses vara
tillrckligt god tid. I vriga fall kan en vecka i allmnhet anses
vara tillrcklig tid. Under denna tid utreds, om det freligger
frutsttningar fr att frrtta slutsyn och vid behov meddelas, vad
den som pbrjar byggprojektet nnu skall gra fre slutsynen.
Frklaring
Ibruktagande av byggnaden utan vederbrlig slutsyn eller
underltenhet att efter ibruktagandet begra behvlig slutsyn kan
leda till frvaltningstvngsfrfarande och till hrav franledda
tillsynsavgifter fr att ordna saken.
och bygglagen
Nr slutsyn sks skall byggnadens bruks- och
underhllsanvisning, om det har bestmts att en
sdan skall utarbetas, vara tillrckligt klar och
kunna verlmnas till byggnadens gare.
Anvisning
Mtning av frskjutningar i brande konstruktioners kritiska
punkter och till exempel mtning av vrme- och fuktfrhllandena
ger ofta en frhandsvarning om kommande problem. Byggnads-
tillsynsmyndigheten kan ptala behovet av sdan monitorering
och av andra riskbegrnsande tgrder.
0.4 Freskrift
Byggnadens bruks- och underhllsanvisning skall
frmja att byggnaden, byggnadsdelarna och anordning-
arna hller lnge och att de vid rtt tidpunkt och enligt
en frhandsplan repareras, underhlls och skts samt
verlag frmja vederbrlig och riskfri anvndning av
byggnaden. De delar som vid planering och byggande
av brande konstruktioner bedmts och pvisats utgra
risker skall inkluderas i monitorering, skerstllning,
underhll och frhandsplanerad reparation. Dessa kon-
struktioner skall ocks g att inspektera nr de r tckta
eller annars svra att observera.
0.5 Freskrift
Vid slutsynen fsts uppmrksamhet bland annat vid att
bygglovet eller vid det inledande mtet frordnade
eller framlagda frpliktelser har uppfyllts
inspektionsprotokollet fr bygget har frts vederbr-
ligt och dess sammandrag kan arkiveras
sammandraget av inspektionsprotokollet fr bygget
r tillrckligt med hnsyn till vad som har frutsatts
i bygglovet eller vid det inledande mtet
eventuella begrnsningar i anvndningen, ssom
hgsta tilltna antal personer, strsta belastningar
av kanaler eller av konstruktioner och anordningar
som annars utgr risker, tillten brandbelastning i ut-
rymmen samt ndvndiga instruktioner fr rddning
och tillgnglighet har ordnats vederbrligt.
Frklaring
Nrmare freskrifter om byggnadens bruks- och underhllsanvis-
ning ingr i del A4 i Finlands byggbestmmelsesamling.
Anvisning
Vid slutsynen av ett synnerligen krvande byggprojekt kan
byggnadstillsynsmyndigheten stlla ett villkor fr ibruktagan-
det av byggnaden. I villkoret frpliktigas den som har pbrjat
byggnadsarbetet eller garen att under en viss tid monitorera
konstruktioner som utgr en risk, till exempel att vidta periodiska
inspektioner eller mtningar samt att meddela resultaten av dessa
tgrder till byggnadstillsynsmyndigheten.

Frklaring
Avsikten med slutsynen r att f en plitlig och korrekt uppfattning
av hur omsorgsplikten vid byggandet har fyllts och hur risker-
na fr fel har undvikits. I protokollet fr slutsynen kan infras
anmrkningar om en sdan byggarbetsprestation som kan ha
skadlig verkan p slutresultatet. Exempel p detta r att inspekt-
ionsprotokollet fr byggarbetet r ofullstndigt, att byggnaden
tagits i bruk fre en partiell slutsyn och att konstruktioner har
tckts in fastn de skall kunna inspekteras.
33 handlingarna som visar att de olika byggskedena till
sitt utfrande r dugliga (t.ex. plnings-, mtnings-
och inspektionsprotokoll, provresultat fr betong samt
jmfrande hllfasthetsberkningar) r i vederbrligt
skick, samt att
inspektioner baserade p andra lagar har utfrts.
ver slutsynen frs protokoll, dr man antecknar bland
annat fakta avseende frandet av inspektionsprotokoll
fr bygget, frdigstllande av bruks- och underhlls-
anvisning fr byggnaden, vriga utfrda inspektioner,
godknnande av byggnaden fr ibruktagande samt
eventuella avvikelser frn planerna.
och bygglagen
En byggnad fr inte godknnas att tas i bruk, om
den verksamhet som r avsedd att bedrivas dr
krver tillstnd enligt miljskyddslagen, frrn
detta tillstnd har vunnit laga kraft.
0.6 Freskrift
Byggnadstillsynsmyndigheten konstaterar, i samband
med att bostadshuset godknts fr ibruktagande vid den
ndvndiga slutsynen, huruvida till denne inlmnats
intyg gllande den i lagen om bostadskp (843/994)
avsedda insolvensskerheten.
Om intyg inte inlmnas skall byggnadstillsynsmyndig-
heten utan drjsml meddela drom till Konsument-
verket efter det att slutsyn frrttats. I meddelandet
skall anges byggnadsplats och byggnad dr slutsyn
frrttats, den som anskt om bygglov och de i ansk-
an upptagna kontaktuppgifterna samt uppgift om att
intyget saknas. Utelmnande av intyg hindrar inte att
slutsyn frrttas.
Anvisning
Den i freskriften avsedda anmlan till Konsumentverket kan
sndas exempelvis i form av en kopia av protokollet ver slutsyn-
en, ur vilket framgr de i freskriften tidigare angivna omstnd-
igheterna. Anmlan kan ven sndas i elektronisk form.
Frklaring
Enligt lagen om bostadskp skall den nya bostadens frsta sljare,
i praktiken i allmnhet byggfrman eller byggherren, utstlla en
insolvensskerhet i hndelse av byggfel.
Det intyg som skall lmnas till byggnadstillsynsmyndigheten kan
vara av bank eller annan kreditinrttning, lnsstyrelsen eller
frskringsbolag utfrdat intyg ver att garantin utstllts. Av
intyget skall framg vilket byggnadsprojekt som intyget gller
fr, vilken slags skerhet som utstllts och fr vems rkning
den r i kraft.
Skyldigheten att utstlla insolvensskerhet gller sdana bo-
stadslgenheter eller -byggnader som sljs till konsumenter.
Utanfr freskriftens tillmpningsomrde lmnas drmed bland
annat privata, fr eget bruk uppfrda bostadshus.
Det r inte byggnadstillsynsmyndighetens uppgift att redovisa
eller granska skerhetens ndamlsenlighet. Det ligger Konsum-
entverket att vid behov utreda huruvida vederbrande frsummat
sina i lagen om bostadskp stadgade skyldigheter.
0.7 Freskrift
De villkor eller begrnsningar fr byggandet som upp-
stllts i miljtillstndet skall beaktas vid frrttandet
av slutsyn.
Frklaring
I 101 i miljskyddslagen bestms om mjligheterna att pbrja
i miljtillstndet avsedd verksamhet trots att en ndringsskan
r anhngig.
Frklaring
Betrffande en parts rtt att f ett avgrande som anknyter sig
till slutsynen behandlat av byggnadstillsynsmyndigheten gller
vad som i 187 i markanvndnings- och bygglagens bestms om
beslut fattat av tjnsteinnehavare.
34

BYGGHERREVERVAKNING
OCH ANNAN PRIVAT GRANSKNING
. Byggherrevervakning
och bygglagen
Kommunens byggnadstillsynsmyndighet kan p an-
skan tillta att byggherren i enlighet med en godknd
vervakningsplan fr anfrtros att vervaka annat
byggande n uppfrandet av ett bostadshus (bygg-
herrevervakning). Nr byggnadstillsynsmynd-
igheten godknner vervakningsplanen beslutar
den till vilken del myndighetstillsyn inte behvs.
Byggherren skall se till att vervakningsplanen
fljs och att byggnadstillsynsmyndigheten i god
tid skriftligen underrttas om behov av att avvika
frn den. Ett beslut om byggherrevervakning
kan tertas, om det upptcks att det inte freligger
frutsttningar fr att ordna tillsynen ver bygg-
nadsarbetet p detta stt.
.. Freskrift
Den huvudsakliga grunden fr beviljande av byggherre-
vervakning utgr de i byggprojektet deltagande fre-
tagens och personernas kompetens samt tidigare erfarenhet
av projekt som genomfrts p motsvarande stt.
78 markanvndnings- och byggfrordningen
Byggherrevervakning som godknts av kom-
munens byggnadstillsynsmyndighet befriar helt
eller delvis den som pbrjar ett byggprojekt frn
myndighetsvervakningen av byggnadsarbetet
under byggtiden. Vid den slutsyn som behvs ven
i detta fall granskas att byggherren har sktt sin
vervakningsuppgift och att byggnaden verens-
stmmer med det tillstnd som beviljats och kan
tas i bruk.
I en vervakningsplan fr byggherrevervak-
ningen (vervakningsplan) ges en utredning om
byggprojektet, byggherren, den vervaknings-
organisation som byggherren anlitar och experter
samt om dem som utfr byggnadsarbetet och den
ansvariga arbetsledningen till den del skanden
har knnedom om dessa. Vid prvningen av god-
knnande skall beaktas byggherrens frutstt-
ningar att skta tillsynen ver byggnadsarbetet i
enlighet med vervakningsplanen.
vervakningsplanen skall kompletteras i frga
om den ansvariga arbetsledningen och i vrigt till
den del som frutstts vid godknnandet s snart
den som pbrjar byggprojektet har knnedom
om dessa saker.
35
..2 Freskrift
Byggnadstillsynsmyndigheten skall med beaktande av
alla p saken inverkande synpunkter prva, om man
med de i vervakningsplanen framlagda utredningarna
och tgrderna kan uppfylla kraven i stadganden och
freskrifter och genomfra det avsedda byggandet i
enlighet med de godknda tillstndshandlingarna.
Anvisning
Vid prvning av byggherrevervakning kan man fsta uppmrk-
samhet vid fljande faktorer, som stder godknnandet av bygg-
herrevervakning:
byggandet genomfrs i skandens speciella intresse, ssom
fr eget bruk eller p eget omrde
de som deltar i planeringen, genomfrandet och tillsynen av
arbetet har tillrcklig kompetens med hnsyn till hur omfatt-
ande och krvande byggarbetet r
byggherren har till sitt frfogande en av genomfrandet av
planet oberoende vervakningsorganisation, som kan anses
tillrckligt kompetent med hnsyn till uppgiftens art och hur
omfattande och krvande den r
byggherren, dennes sakkunniga och de som genomfr byggarbetet
har ett system fr kvalitets-, skerhets och/eller miljledning,
i planeringsavtalen ingr sakkunnigvervakning och planera-
rens verksamhet som ansvarig fr granskning av det byggnads-
skede han planerat, samt
planeraren eller annan tillrckligt yrkeskunnig och kompetent
person granskar i enlighet med sitt samtycke att byggarbetet ver-
ensstmmer med planerna och bestyrker med en anteckning i
handlingarna den granskning han utfrt (sakkunniggranskning).
Vid prvning av byggherrevervakning beaktas skerhet och
hlsa. Byggnadens anvndningsstt och personantal har betydelse
vid prvning av rendet.
Frklaring
Frordnande om det inledande mtet och om hur detta anordnas kan
ges ven i samband med godknnande av byggherrevervakningen.
Byggherrevervakning kan anvndas ven i projekt, vilkas plan-
ering, genomfrande och eventuellt ven vervakning r understllda
samma leverantr och avser det ifrgavarande projektet.
..3 Freskrift
Den som pbrjar ett byggprojekt skall ta kontakt med
byggnadstillsynsmyndigheten tminstone i fljande fall:
i byggarbetet anvnds byggprodukter om vilkas lmp-
lighet man inte har tillrcklig skerhet
i byggarbetet anvnds nya arbetsmetoder som man
inte har tidigare allmn erfarenhet av
vid byggandet observeras ett sdant fel eller en sdan
skada att en bedmning av reparationstgrderna kan
frutstta utomstende sakkunskap, eller
i frutsttningarna fr godknnande av byggherrever-
vakningen sker en frndring som krver en eventuell
ny prvning frn byggnadstillsynsmyndighetens sida.
I ovan angivna fall avtalas om verksamhetsstten och om
behvliga utredningar med beaktande ven av mjlighet-
en att beslutet om byggherrevervakningen tertas.
och bygglagen
Godknd byggherrevervakning eller sakkunn-
iggranskning inskrnker inte byggnadstillsyns-
myndighetens behrighet att vid behov ingripa i
byggande som strider mot tillstndet eller avviker
frn bestmmelserna och freskrifterna.
36
..4 Freskrift
Byggnadstillsynsmyndighetens uppgift r att allmnt
flja med byggherrevervakningen under arbetets gng.
Frhandsbedmningen av byggandets slutresultat bas-
erar sig framfr allt p att de i projektet deltagande
parternas tidigare kompetens i frga om att uppfylla
frutsttningarna fr bra byggande klargrs.
.2 Sakkunniggranskning
och bygglagen
Byggnadstillsynsmyndigheten kan tillta att den
som gjort projektbeskrivningen eller utredningen
eller ngon annan tillrckligt yrkesskicklig person
anstlld hos den som inleder byggprojektet kont-
rollerar att byggnadsarbetet verensstmmer med
projektbeskrivningen (sakkunniggranskning). En
utfrd granskning skall veriferas med en anteck-
ning i handlingarna.
.2. Freskrift
Av byggnadstillsynsmyndigheten godknd sakkunn-
iggranskning kompletterar myndighetstillsynen under
pgende byggarbete. Vederbrande ger sitt samtycke
till granskningsuppgiften skriftligen. Vid beslut om
sakkunniggranskning fsts vikt vid personens frmga
att sjlvstndigt svara fr sin uppgift.
.3 Extern granskning
Frklaring
Sakkunniggranskning r lmplig ocks vid bostadsbyggande. Den
ansvariga specialplaneraren har ocks ofta goda frutsttningar
att utfra sakkunniggranskning.
och bygglagen
Nr tillstndsanskan behandlas eller under bygg-
nadsarbetet kan byggnadstillsynsmyndigheten, om
det r ndvndigt fr att bedma byggprojektet,
krva att skanden skall lgga fram ett sakkunnigut-
ltande om huruvida den planerade lsningen eller
byggandet uppfyller de krav som stlls med std
av denna lag (extern granskning). Den som inleder
byggprojektet ansvarar fr kostnaderna fr detta.
.3. Freskrift
Extern granskning r ndvndig nr i byggandet an-
vnds metoder fr planering och genomfrande som har
betydande inverkan p byggnadens skerhet, hlsoegen-
skaper och lngtidshllbarhet, men tillrcklig skerhet
eller tidigare erfarenhet om metodernas lmplighet
Anvisning
En extern granskning av konstruktionsplaneringen kan komma
i frga nr konstruktionsplaneringsuppgiften enligt del A2 i Fin-
lands byggbestmmelsesamling r av svrighetsgrad AA (sr-
skilt hga krav) och anvndningsndamlen fr utrymmena,
belastningarna, brandbelastningarna, planerings-, mtnings- eller
dimensioneringsmetoderna, miljkraven eller planeringsls-
37 saknas. Granskning r ndvndig ven vid observation
av ett byggfel eller misstanke att ett fel har uppsttt
och verkningarna eller mjligheterna att avhjlpa felet
inte tillfrlitligt kan bedmas eller genomfras utan
en extern utredning. I synnerligen krvande byggnads-
projekt skall den externa granskningen fokuseras p
de punkter som pvisas i riskanalysen. Den som utfr
granskningen skall vara oberoende av de parter som
deltar i byggprojektet.
.3.2 Freskrift
Ett skriftligt beslut om kravet p extern granskning ges
till den som pbrjar byggprojektet. Av beslutet skall
framg de orsaker som lett till granskningen samt till
vilka delar man frutstter den externa granskningen.
ningen avviker frn det sedvanliga. I en extern granskning borde
tminstone fljande ing: berkningsmetoder, belastningar och
belastningskombinationer, inre och yttre pfrestningsfrhll-
anden, grundlggningen, byggnadens helhetsstabilitet, princip-
erna fr fogarna i de viktigaste brande konstruktionerna och fr
brandskerheten samt de byggnadsfysikaliska egenskaperna.
Frklaring
En extern granskning kan behvas bland annat i fljande fall:
i byggprojektet ingr stora publikutrymmen,
en konstruktion som r central fr en brande konstruktion
levereras som frdig del och tillverkaren str ocks fr plan-
eringen av konstruktionsdelen,
specialplaneraren av ett krvande objekt hr till den genomfr-
ande organisationen eller r sakligt sett beroende av denna,
d lmpligheten hos ett byggmaterial eller en byggprodukt som
anvnds i konstruktioner eller anordningar mste till exempel
p grund av vrme- eller fuktfrhllanden eller kemiska fakt-
orer utredas p byggplatsen, eller
om byggarbetet har utfrts utan vederbrligt tillstnd, utan
inspektionsfrfarande eller i strid med det inspektionsfr-
farande som har defnierats i bygglovet, vid det inledande
mtet eller p annat vis och byggandets riskfrihet och mjliga
reparationstgrder inte kan utredas med andra medel.
Anvisning
Vid sakkunnigutredningar som krver omfattande underskning
kommer i allmnhet i frga opartiska forskningsanstalter och
hgskolor och andra fr uppgifterna lmpliga sakkunnigorgan-
isationer. Vid sakkunnigutredningar som anknyter till planeringen
r det i allmnhet tillrckligt att anlita en kompetent, opartisk
planeringsbyr eller en specialplanerare.
Frklaring
Om en parts rtt att f ett beslut om extern granskning behandl-
at av byggnadstillsynsmyndigheten gller vad som bestms i
187 i markanvndnings- och bygglagen om beslut fattat av
tjnsteinnehavare.
2
ARRANGEMANG P BYGGPLATSEN OCH
TGRDER UNDER BYGGARBETET
byggfrordningen
Den som pbrjar ett byggprojekt skall se till att
gatuomrdet eller ett annat allmnt omrde samt
kommunaltekniska och motsvarande anordningar
skyddas mot skador och att skador repareras. I
bygglovet eller under byggnadsarbetet kan fre-
skrivas om tgrder som behvs fr att olgen-
heter skall kunna undvikas.
38
I bygglovet eller under byggnadstiden kan
dessutom bestmmas om inhgnande av bygg-
platsen, skyddskonstruktioner i syfte att fr-
hindra person- och egendomsskador, tgrder fr
att undvika trafkstrningar och andra strningar
samt ordnande av byggnadsarbetet s att grannar
och frbipasserande inte strs oskligt.
2. Freskrift
Vid schaktnings- och grundlggningsarbeten skall gatu-
omrden och andra allmnna omrden stdas s att
varken omrdet eller dr befntliga anlggningar och
ledningar tar skada. Anlggningar och ledningar skall
vid behov skyddas frn frysning och andra skador.
2.2 Freskrift
Schaktnings-, grundlggnings- eller annat drmed jm-
frbart arbete skall utfras s att inte byggnader eller
anlggningar p granntomten eller p byggplatsen tar
skada. tgrder skall vidtas fr att frebygga skador
som hotar personer eller egendom ven om man kan
anse att faran frorsakas av att byggnaden p grann-
tomten eller byggplatsen r felaktigt byggd.
2.3 Freskrift
Om ngon ledning, anlggning, utrustning eller till dessa
hnvisande mrke i ngon myndighets eller institutions
besittning som en fljd av byggarbetet har skadats, skall
detta anmlas till vederbrande myndighet eller instit-
ution. Till fljd av byggarbetet skadad gata, vg eller
annat allmnt omrde skall istndsttas omedelbart.
2.4. Freskrift
Om mrken som anger fxpunkter eller grnser mste
fyttas eller avlgsnas p grund av byggarbetet, skall
man begra detta av vederbrande myndighet eller in-
stitution. Fr avlgsnande av mrken som avser brand-
posters, ledningars och drtill hrande anlggningars
lge skall i god tid anmlas och erhllas samtycke.
2.5 Freskrift
P byggplatsen skall upprtthllas god ordning och bygg-
platsen skall sktas s att den inte frorsakar osnygghet
eller frfular omgivningen, om detta bara kan undvikas.
Byggplatsens inhgnader skall hllas snygga och gatuom-
rdet framfr byggplatsen i sdant skick som r lmpligt
och skert fr fotgngarna och den vriga trafken.
2.6 Freskrift
Byggandet samt schaktnings- och rivningsarbetena skall
ordnas s att inte gatan eller annat allmnt omrde i oskl-
39 ig grad smutsas eller skrpas ned. Omrdet skall omedel-
bart snyggas upp d arbeten som frorsakat olgenheterna
har avslutats. Arbetsmetoderna inom byggandet br vara
sdana, att spridning av damm och andra skadliga mnen
i omgivningen vensom oskligt buller frhindras.
2.7 Freskrift
Byggande samt grvning och rivning skall ordnas s
att den omgivning i byggprojektet som har bestmts
att skall bevaras, ssom trd och annan vxtlighet, kan
skyddas och bevarandet kan tryggas.
Frklaring
Om transport, frvaring p byggplatsen och installation av
byggnadsdelar freskrivs i delarna om brande konstruktioner
i Finlands byggbestmmelsesamling.
Frklaring
Kommunens byggnadsordning kan innehlla andra freskrifter
om byggplatsarrangemang och om tgrder under pgende
byggarbete.
3
STADGANDEN OM TILLSYNEN VER BYGGARBETE
Rivningen av en byggnad eller en del av en bygg-
nad skall ordnas s att det skapas frutsttningar fr
att utnyttja anvndbara byggnadsdelar och ses till
att det uppkomna byggavfallet blir behandlat.
och byggfrordningen
I en anskan eller anmlan om byggande eller
rivning av en byggnad eller en del av en byggnad
skall ges en utredning om mngden och slaget
av byggavfall samt om sorteringen av avfallet,
svida avfallets mngd inte r ringa. I anskan
eller anmlan skall srskilt informeras om bygg-
eller rivningsavfall som r farligt fr hlsan eller
miljn och om hanteringen av det.
3. Freskrift
Hanteringen av byggplatsens bygg- och rivningsavfall
skall ordnas p det stt som kommunens vederbrande
myndighet frutstter och betrffande dessa avfall skall
inlmnas behvliga anmlningar.
Frklaring
Med std av avfallslagen (1072/1993) har statsrdet 3.4.1997
utfrdat ett beslut om byggavfall (295/1997) i syfte att minska
mngden byggavfall och dess skadlighet samt att ka tervinn-
ingen av avfallet.
40
byggfrordningen
garen till en byggnad skall p en plats som syns
frn gatan eller ngon annan trafkled och frn
trafkomrdet inne p tomten stta upp ett nummer
eller en bokstav som beteckning fr byggnaden
och trapphuset enligt vad kommunen har beslutat
om saken. Adressangivelsen skall ocks vgleda
utrycknings- och servicetrafk samt annan trafk
till fastigheten.
149 4 mom. i markanvndnings- och
bygglagen
Byggnadstillsynsmyndigheten kan p anskan
och efter att ha hrt skandens granne meddela
tillstnd fr att anvnda grannens omrde fr
byggnadsarbete eller utfrande av andra tgrd-
er som r ndvndiga fr den skande, om det
inte orsakar grannen nmnvrd olgenhet eller
strning. Skanden skall efter tgrden istndstta
och terstlla grannens omrde i det skick i vilket
det var fre tgrden.
Har ett pbrjat byggnadsarbete eller en annan
tgrd inte slutfrts frrn tillstndet eller mynd-
ighetens godknnande frfaller, skall kommunens
byggnadstillsynsmyndighet lgga den som saken
gller att inom utsatt tid slutfra arbetet eller vidta
andra tgrder som r ndvndiga med tanke
p hlsan, skerheten eller den olgenhet eller
strning som orsakas miljn.
Har en byggnad delvis eller helt frstrts,
byggnadsarbetet inte slutfrts eller anvndningen
av byggnaden upphrt, skall byggplatsen och dess
omgivning frsttas i ett sdant skick att den inte
ventyrar skerheten eller frfular omgivningen.
Byggnaden skall ocks i tillrcklig mn skyddas
mot vder och vind och eventuell skadegrelse.
Vidtar ngon tgrder som strider mot bestmm-
elser som ingr i denna lag eller som utfrdats med
std av den eller frsummar en skyldighet som
baserar sig p dem, kan kommunens byggnadstill-
synsmyndighet samt vederbrande ministerium i
egenskap av marknadstillsynsmyndighet genom
sitt beslut lgga den som tredskas att inom utsatt
tid rtta till vad som gjorts eller frsummats.
Ett frbud eller frordnande som myndigheten
utfrdat kan frenas med vite eller hot om att den
tgrd som inte vidtagits utfrs p den frsumlig-
es bekostnad. I ett rende som gller vite och hot
om tvngsutfrande tillmpas i vrigt viteslagen
(3/ 990).
Frklaring
Vid verkstllandet av tillstndet tillmpas 31 i frvaltnings-
processlagen (586/1996)
4
och bygglagen
Fr att skta en tillsynsuppgift enligt denna lag
har kommunens byggnadstillsynsmyndighet rtt
att f tilltrde till byggnadsobjekt och dr utfra
inspektioner och underskningar.
Finns det grundad anledning att misstnka att
bestmmelser eller frbud som gller byggande
eller byggnaders underhll har vertrtts, har
byggnadstillsynsmyndigheten rtt att f tilltrde
ven till byggnaden eller lokalerna. Byggnadens
eller lokalernas gare och innehavare skall under-
rttas om inspektionen minst ett dygn i frvg.
ndring i ett beslut av en tjnsteinnehavare i ett
rende betrffande vilket beslutandertten ver-
frts frn kommunens byggnadstillsynsmyndig-
het eller ngon annan kommunal myndighet p
tjnsteinnehavaren fr inte skas genom besvr.
Den som r missnjd med beslutet har rtt att f
rendet upptaget till behandling av vederbrande
myndighet (rttelseyrkande). Rtten att framstlla
yrkande bestms enligt samma grunder som en
parts besvrsrtt.
Rttelseyrkande skall framstllas skriftligen
till tjnsteinnehavaren inom 4 dagar efter att
beslutet meddelades. Till beslutet skall fogas an-
visningar om framstllande av rttelseyrkande. Ett
yrkande skall utan drjsml upptas till behandling
av vederbrande myndighet.
Om byggnadstillsynen med std av ett avtal har
anfrtrotts en tjnsteinnehavare i en annan kom-
mun, bestms behandlingen av ett rttelseyrkande
som gller dennes frvaltningsbeslut enligt den
kommun dr byggandet ger rum eller den plats
dr tgrden vidtas.

A1sve2006

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

A1sve2006

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

A FINLANDS BYGGBESTMMELSESAMLING

Tillsyn ver byggande och teknisk granskning

FRESKRIFTERNAS ML OCH SYFTE

123 i markanvndnings- och bygglagen

You might also like