i fokus:

hopp fr haiti
terrapport
julklappsutdelning 2009

stdkonsert
bildkavalkad frn carolas konsert

rapport

resuLtat
nr 1 2010

INNEHLL I FOKUS:

HAITI
korsord terrapport julpaketsutdelning

3-14
15 16

strax fre midnatt den 12 januari fick jag ett av de svraste telefonsamtal jag ftt i mitt liv. barry borror, vr haitikoordinator, berttade att haiti drabbats av en svr jordbvning. vi visste d inget om omfattningen av skadorna, vi fick ingen kontakt med vra medarbetare, vi visste inte ens om de levde. all kommunikation med haiti var utslagen och det var omjligt att f information.

HAITI

LETTLAND

det r som en andra julafton!

19 20 21 22 23

Hopp trots allt

LEDARE
Den natten sov jag inte lnga stunder. Hoppets Stjrna har arbetat i Haiti i ver 30 r, det r ett land med en befolkning som jag kommit att lska. Flera av vra medarbetare dr r mina personliga vnner. Hur hade det gtt fr dem? Fr vra barn? Stod vra skolor kvar? Varfr skulle detta hnda just Haiti som redan har det s svrt? Efterhand klarnade bilden och ven om insikten om katastrofens storlek var svr att ta till sig rdde det inga tvivel om att vi stod infr en av de vrsta katastroferna i modern tid, med ofattbar frdelse och enorma ddstal som fljd. Kaos r bara frnamnet i Haitis situation. Fr ett par veckor sedan fick jag sjlv mjlighet att beska Haiti fr att med egna gon se vad vi har framfr oss. Jag saknar ord att beskriva vad jag sg och upplevde. Vi kte lngs vgar dr hus lg i spillror, luften stank och i rasmassorna gick folk till synes planlst omkring och rotade. Sju av vra tio skolor och vra tre barnhem har raserats eller r skadade. Flera tusen av de barn vi har ansvar fr har frlorat sina hem. Mnga har frlorat sina frldrar och alla har svra upplevelser som de mste bearbeta s gott de kan. Haiti har gtt frn noll till minus skrev Jenny Norberg i en krnika, precis s kndes det. Det var ingen mardrm, det var riktigt, blodigt allvar. Mitt i all frdelse sg jag ocks hopp fr Haiti. Jag mtte barn som skrattade och lekte, lrare som kommit igng med skolarbete, byalag som brjat laga frstrda vgar. Jag trffade frldralsa barn som tagits om hand av far- och morfrldrar. Vi mtte ungdomar som i allt mrker nd ser en ljus framtid fr Haiti. Ls intervjun med Jan Pirre lngre in i tidningen, en ung kille som r fast besluten att bli en del av Haitis utveckling. Drmmen r att bli president, inte fr egen vinning utan fr att han lskar och tror p sitt land. Paradoxalt nog kan en av vrldens strre katastrofer ocks bli Haitis rddning. Omvrldens gon r riktade mot Haiti, landet som tidigare knappt existerade p kartan. Nu kanske den hjlp och det std frn omvrlden som Haiti s lnge saknat blir en realitet, akut och lngsiktigt. Haiti behver nya demokratiskt valda ledare som har landets bsta fr gonen. Det behvs en utbildad befolkning, framfr allt; Haiti behver skolor! Utbildning r den mest effektiva och lngsiktiga hjlp vi kan bidra med fr att frbttra Haitis framtid. Jag vet att Haiti har en tuff vg att vandra, men jag tror att det finns en ljus framtid fr Haiti och jag lovar att Hoppets Stjrna ska vara en aktiv, klok och erfaren aktr i landets resa mot framtiden. Haiti behver allas vrt std!

HAITI
frra rets julklapp...

frndra liv med ditt testamente

FILIPPINERNA
tillbaka i skolbnken gani riskerade sitt eget liv fr att hjlpa

krrsj 136 se-890 54 trehrningsj tel. 0662-461 00 fax 0662-461 99 plusgiro 90 02 53-6 bankgiro 900-2536 info@starofhope.org www.hoppetsstjarna.se

Hopp fr Haiti
jordbvningskatastrofen har slagit hrt mot det redan drabbade haiti. nd vill vi tala om hopp, eftersom vi menar att det finns goda orsaker att tro p landets terhmtning och framtid. den viktigaste r den egna befolkningen, som just nu vntar p att f resurserna som behvs fr att kunna bygga upp sina liv och samhllen igen.
Hoppets Stjrna har funnits i Haiti i 30 r. Under denna tid har vi byggt upp ett serist och lngsiktigt arbete som dagligen ger std till 6 000 barn, utspridda ver hela landet. Insatserna skts av vr lokala organisation, Star of Hope Haiti, som redan gjort ett fantastiskt jobb sedan katastrofen. Vr platschef Naomie Beajour och projektansvarige Tony Boursiquot drabbades bda av jordbvningen, men har nd arbetat oavbrutet de senaste veckorna fr att hjlpa sina medmnniskor. Star of Hope Haiti samarbetar i sin tur med de lokala organisatio-

AnsvArig utgivAre:
lennart eriksson

ner som finns i vra projektbyar. Tack vare deras goda organisering har vi kunnat dela ut mat, vatten och mediciner till tusentals behvande, utan att vld eller andra oroligheter utbrutit en enda gng. Det r dessa mnniskor som gr att vi i dag, samtidigt som vi lider med alla jordbvningsoffer, nd kan knna hopp nr vi tnker p Haiti. Hr finns fortfarande fantastiska mjligheter.

redAktion:
Maria presson Marita good jessica eriksson om inte annat anges r det text och foto hoppets stjrna.

Produktion:
grenshuset produktion, bjsta /52085

lennart eriksson
verksamhetsledare hoppets stjrna

HAITI

DETTA GR VI IDAG OCH FRAMVER

Fortstter dela ut katastrofhjlp i form av mat, rent vatten och mediciner Startar upp skolverksamheten i resterande projektbyar teruppbygger och reparerar skolor och bostder Reparerar och teruppbygger vattensystem Stttar familjer i deras uppstartande av inkomstbringande verksamhet Ger krishjlp och psykologiskt std Ge rehabilitering och teranpassning in i samhllet till barn som blivit amputerade Ger std till fosterfamiljer som ppnat sina hem fr barn som frlorat sina frldrar

Byorganisationerna i Dano

Mitt i en teruppbyggnadsprocess
gng p gng har de samlats, diskuterat och rstat. arbetat fr frndring, utveckling och en ny framtid. detta trots naturkatastrofer, fattigdom och kontrollerande diktatorer som bekmpat alla former av organisering. inte ens den vrsta jordbvningen p 200 r kan p allvar skaka byorganisationerna, istllet frbereder man sig i dano fr att teruppbygga sina liv och samhllen. igen.
Man kan frga sig hur de orkar. Hur mnniskor trots upprepade motgngar nd kan resa sig, borsta av dammet och plocka upp en spade

fr att lsa problem mste vi samarbeta. utan gruppen r vi ingenting.

eller kalla till bymte och arbeta vidare. Hur man kan se sina barn upprepa den fattigdom man sjlv lever i och nd tro p framtiden och kmpa fr den. Man skulle kunna sga att det r imponerande, starkt eller beundransvrt, men det rcker inte till. Alla ord knns fr sm. ningarna och sedan valt att fokusera p sin egen verlevnad. Istllet har man samlats, diskuterat framtiden, vad som behver ordnas och i vilken ordning. Som vanligt r det i byorganisationerna man samtalar, planerar och uppmuntrar varandra.

hlsovrden till barnen, vattensystemet. Det som raserats kommer vi att teruppbygga tillsammans, det vet de. Vr nrvaro i Dano gr att man trots alla motgngar kan knna trygghet och framtidshopp. Det finns ngon som stttar och vill samarbeta med dem.

detta genombrott av fortsatt positiv utveckling, i stllet har landet krts i botten av giriga diktatorer, naturkatastrofer, vld och oroligheter. Men viljan att samarbeta fr utveckling finns fortfarande kvar.

villiga att arbeta hrt

Inte minst i byn Dano, dr mnga av invnarna tar sig tiden att engagera sig i en organisation och arbeta fr byns utveckling, trots att nstan all vaken tid gr t till att arbeta fr verlevnad. S hr vljer exempelvis Julie, en medellders Danokvinna att formulera engagemanget: - Fr att lsa problem mste vi samarbeta. Utan gruppen r vi ingenting, frklarar hon. Hon sger att hon r 49 men ser ut att vara

nrmare 60. r av hrt arbete, barnafdande och bekymmer ver var nsta mltid ska komma ifrn har satt sina spr. Men liksom de andra vi pratar med i Dano tror hon nd p framtiden. Och hon r, tillsammans med sina grannar och vnner, mer n villig att arbeta fr den.

Man tror p folkets makt att frndra

Just samarbete r ngot som mnniskorna i Haiti verkligen tror p. Att man tillsammans kan skapa frndring, mot alla odds. Denna optimism och benhrda tro p det egna folkets makt har under historien bland annat lett till att Haiti, under parollen huvuden tillsammans, blev vrldens frsta fria svarta republik. Tyvrr fljdes inte

besluten tas i byorganisationerna

Nr jordbvningen drabbat Haiti och slagit snder de f fungerande institutioner som fanns, s hade det inte varit konstigt om mnniskorna i byn Dano valt att ge upp. Roffat t sig allt man kunnat frn hjlpsnd-

hoppets stjrna ger viktigt std

Hr ger Hoppets Stjrnas nrvaro i byn en viktig trygghet, man har sett framstegen som skett sedan samarbetet med den internationella bistndsorganisationen inleddes. Skolan som byggts, alla mnniskor som ftt en arbetsplats, maten och

FILM
Se film frn Lennart Erikssons besk i Haiti. Filmen finns p vr webbsida www.hoppetsstjarna.se. Mot portokostnad kan du bestlla filmen som DVD, maila info@starofhope. org eller ring 0662-461 00

HAITI

NaMN:

anders Johansson
LDER:

55
BoR:

Lkarna glmmer aldrig Haiti

sex dygn spenderade anders johansson och resten av lkarteamet frn sverige p ett sjukhus i haiti, knappt en vecka efter att jordbvningen intrffat. sex dygn av ndlsa behov, skadade skrikande barn, desperata frldrar och traumatiserade mnniskor som precis frlorat sitt hem, familj och en del av sin egen kropp. - det knns som om vi kommit hem frn ett krig, berttar han.
text: jessica eriksson foto: bo hedefalk

I Uppsala
YRkE:

nr vi skulle lgga oss hrde vi barn som skrek och frldrar som grt. vi kunde st p taket och titta ner p alla som lg och skrek, det ondliga behovet. sista dagarna knde jag att jag inte orkade, jag ville inte se mer.
hrt tufft. Behoven var s mycket strre n vra resurser.
Mtte du ngon person som gjorde extra starkt intryck?

verlkare p akademiska sjukhuset i Uppsala, narkoslkare

FaMILJ:

Fru och tv vuxna barn

jobba. Vi ordnade snabbt upp organisationen genom att bland annat stta vakter vid ingngarna s det inte blev sdan anstormning. Vi styrde upp en sjukvrdsledning fr en fungerande sdan fanns inte, sg till att patienterna fick namnlappar och en liten journal, en bddplats. P s vis kunde vi flja patienterna, annars kan mnniskor d i ondan fr att de inte ftt bra eftervrd.
vi har ftt veta att ni arbetade 17-18 timmar per dygn, hur orkar man det?

st p taket och titta ner p alla som lg och skrek, det ondliga behovet. Sista dagarna knde jag att jag inte orkade, jag ville inte se mer. Sjukskterskorna gick ner igen och fortsatte arbeta men jag sa till p skarpen att nu mste de sova, annars kommer de inte att orka tiden ut.
vilken typ av skador behandlade ni?

- Jag mtte mnga patienter som gjorde intryck... Srskilt barnen, vi sg ju sm bebisar som dog... Och s alla 6 -7 riga barn som hade drabbats s hrt...
hur skulle du beskriva arbetssituationen p sjukhuset, hur var det med lokaler, utrustning, mediciner?

anders, ni kom fram till port-auprince knappt en vecka efter jordbvningen. hur var stmningen p sjukhuset?

Man orkar det under s lng tid som vi var dr ungefr, det vill sga en vecka. Det r otroligt viktigt att behlla en del rutiner, sova de f timmar man kan, ta p rtt tider, borsta tnderna. Annars r man slut p tre dagar. Jag sg mnga unga volontrer frn USA komma till sjukhuset fr att de ville gra en insats, men inom tre dygn hade de brakat ihop och kom till oss och storgrt.
hur bodde ni?

Mycket amputationer av ftter, ben, hnder, armar... De var tvungna att vlja, en arm eller livet. Det var otroligt tufft sklart, att ta ngons ben eller armar. De sa: I det hr landet har jag svrt att f jobb och ett bra liv med tv ben, hur ska jag d klara mig med ett? Och d var man nd tvungen gra det.
hur var arbetssituationen om du ser till antalet patienter, behoven, hur strukturerade ni upp arbetet?

bats extra hrt eftersom det var s enormt fattigt redan innan. I andra omrden har det nd funnits viss struktur i samhllet innan, hr har man snarare gtt frn katastrof till katastrof. Mnniskor vi mtte hade ingenting att g tillbaka till, nr man var klar med behandlingen och sa varsgod och g hem s svarade de vart? Barnen hade inga frldrar lngre, inga ntverk, inga hem. Det var extra svrt, att lmna ngon och inte veta hur de skulle klara sig nu.
som det knns nu, skulle du vilja ka ut p liknande uppdrag igen?

Det var total kaos, ingen organisation. Personalen var totalt utkrd. Sjukhuset var helt verfyllt med patienter, det var omjligt att

Vi sov p sjukhusets tak, i sovsckar p liggunderlag. Nr vi skulle lgga oss hrde vi barn som skrek och frldrar som grt. Vi kunde

Det svra var att prioritera, bestmma vilka som skulle f behandling frst, vilka som inte skulle klara sig... Om man lmnade ngon innebar det att han eller hon inte skulle verleva. Men vi hade ingen mjlighet att rdda alla, det mste man inse ven om det r oer-

De har utrustning, mediciner och materiel som ligger lngt under svensk standard, men det kom vldigt mycket med hjlpsndningar, som smrtstillande, antibiotika, srvrd med mera. Vi hade ven med oss mycket. I en sdan hr situation mste man kunna strcka p grnserna, inte tnka s hr gr vi hemma utan vara uppfinningsrik och ta initiativ.
du har ju kt ut till katastrofer som lkare frr, vad var likt eller olikt det du tidigare upplevt?

skjorta i morgon om man sger s. Det kommer att ta lng tid innan jag vill det igen. Flera av tjejerna i teamet har berttat att de har svrt att handla mat till familjen, man bara knner: Jag vill inte ha ngonting, jag behver ingenting, ett par liter mjlk och en limpa rcker. Jag kommer inte att ta p ngon fin restaurang heller p ett tag, kontrasten knns rent ut sagt cklig. Men det mste man ju leva med. Vissa saker br man med sig jmt, andra saker kommer att tona ner. Men jag kommer aldrig att glmma. Aldrig.

Ja, s blir det skert. Men det kommer att ta ngra mnader innan jag landat och orkar tnka mig det igen.
hur kndes det att ena dagen befinna sig i vad som beskrivits som helvetet p jorden och nsta dag i ett helt och rent sverige hemma hos sin familj?

FAKTA
Hoppets Stjrnas medicinska insats i Haiti r ett samarbete med bland annat Erikshjlpen och Livets ord. Tv lkarteam har skickats, bda arbetade p Community Hospital of Haiti i stadsdelen Petionville.

Typen av skador r ju ganska lika, men Haiti verkar ha drab-

Ja... jag knner ju att vi klagar fr mycket ver smsaker hr. Vi bor i ett av vrldens bsta lnder och nd klagar vi. Sen knner jag ju inget behov att g och handla en ny

HAITI

HAITI

VR HAITISKE MEDARBETARE JEAN-MARC CASSAMAJOR BERTTAR OM ETT FOLKS VG TILLBAKA TILL EN NORMAL VARDAG:

Den lnga vgen tillbaka

Syskonen Kethie och Kethia blev frldralsa
livet i byn rigaud p den haitiska landsbygden har aldrig varit ltt. de flesta sliter ut sig p sm jordbruk, medan andra frsker verleva genom att ta ngot lgavlnat arbete i port-au-prince. en av dessa var Mary, som under veckorna frsrjde sig som hemhjlp i huvudstaden. nr huset hon arbetade i rasade lmnade hon efter sig tv sm flickor i byn rigaud. kethie och kethia r nu tv av alla de tusentals barn som blev frldralsa efter jordbvningen.
Flera av de vi pratat med i Haiti sger samma sak: Det var en vanlig dag. Jag hade mycket att gra. Pltsligt brjade marken under mig att skaka, jag sprang fr mitt liv. De som kan bertta denna historia r nd de lyckligt lottade. De som verlevt. Kvar i rasmassorna eller i ngon anonym massgrav ligger de andra, de vars historia aldrig kommer att hras.

begravdes under rasmassor

En av dessa r Mary, ensamstende mamma till tvillingflickorna Kethia och Kethies. Under veckorna arbetade Mary som hemhjlp i Port-auPrince, t en familj som var lite mer vlbrgad n hennes egen. Dagen d jordbvningen intrffade hade hon arbetat klart fr dagen och var p vg till sin tillflliga bostad, men s upptckte hon att hon glmt kvar sin plnbok med alla pengar i huset. Knappt hade hon kommit innanfr drren innan byggnaden rasade och Marys liv var ver.

hon fortfarande medvetsls och hade fullt av sr p kroppen. Lttnaden hos systrarna ver att vara vid liv frsvann snabbt nr de fick veta att deras mamma dtt och att de nu var frldralsa. En faster fanns i byn, men hon sa att hon inte hade ngon ekonomisk mjlighet att ta hand om ytterligare tv barn.

nr marken pltsligt brjade skaka i rigaud den 12 januari i r spred sig skrcken bland byns barn, frldrar och gamla. inom loppet av ngra sekunder raserades inte bara byggnader, utan ven mnga mnniskors knsla av trygghet och normalitet. idag, flera veckor senare ligger rdslan fortfarande kvar. fr att hjlpa barnen och deras frldrar har lrarna i flera av vra projektbyar startat upp skolverksamheten igen.
Steg fr steg frsker mnniskorna i Haiti att hitta tillbaka till det liv man levde innan jordbvningskatastrofen igen. P vgarna pgr rjningsarbetet fr att f undan alla rasmassor och i luften hller den stkvalmiga lukten av lik lngsamt p att frsvagas eller verg till ngon slags mrklig del av vardagen. P gatorna hnger barn som nnu inte tervnt till skolan, vissa fr att de inte har ngon att tervnda till, andra fr att deras frldrar inte vill lta dem g in i ngon byggnad. Rdslan fr att vistas under tak r fortfarande stark hos mnniskorna i Haiti.

Hoppets Stjrnas medarbetare i Haiti; Nedgie, Tony, Naomi och Jean Marc.

en snll granne ppnade sitt hem

Rddningen kom frn en snll granne, fyrabarnsmamman Rose Marie, som mer n grna ppnade sitt hem fr flickorna. Visst har hon det fattigt och trngt, men hennes hjrta tillt henne inte att sga nej. Istllet sg hon till att f tag p bandage och srvrd och tog hand om Kethies skador. De sjlsliga sren hos de bda systrarna kommer ta lngre tid att lka, men Rose Marie verkar inte avskrckt fr det. Efter att systrarna flyttat in bad hon om deras fdelseattester och konstaterade sedan stolt att hon nu hade sex barn. Gud har alltid hjlpt mig ta hand om mina fyra barn, Han kommer hjlpa mig ta hand om de tv nya Han gett mig ocks, sger hon lugnt.

totalt 634 elever till samlingen som hlls under en stor presenning som skolledaren ftt lna av en vn. P samlingen fick barnen prata om vad de upplevt och knt nr jordbvningen drabbade byn. Efter samtalen fick barnen leka, sjunga och lyssna till roliga historier.

hrdes frn marken under oss och jag sg hur vggarna i skolan brjade spricka. Jag hoppade ut genom ett fnster som precis gtt snder och lmnade min vska och skorna kvar.

skolverksamheten viktigt steg p vgen

Traumat frn den 12 januari kommer stanna kvar hos Haitierna under en lng tid framver. Samtidigt kan vi se att mnga lngtar efter att f terg till en normal tillvaro igen. Men det kommer att ta tid, resan tillbaka till normalitet r lng och bestr av mnga sm steg. Att starta upp skolverksamheter i vra projektbyar r ett vldigt viktigt steg p den vgen.
text: jean-Marc cassamajor, star of hope haiti

sprang fr sitt liv

Mlet med aktiviteterna r att hjlpa barnen bearbeta sina rdslor, hjlpa dem att prata om vad de varit med om och ge dem en trygg vardag med bekanta rutiner igen, sger en av lrarna efter att samlingen r ver. I gonvrn ser jag samtidigt att en grupp barn samlats framfr det raserade skolbiblioteket. En av dem r Eustache Ribenson. Han sger att de vill hmta tillbaka sakerna som de lmnade efter sig nr de sprang fr sina liv ut ur en skakande skolbyggnad. Eustache berttar: Jag satt p lektion nr ett hemskt ljud

dottern grvdes fram dagen efter

Samtidigt i Rigaud befann sig hennes ena dotter, Kethie, under ett annat rasat hus men vid liv. Hon berttar att det var mrkt och att hon var rdd och hade ont. Innan hon svimmade ropade hon p sin mamma. Utanfr stod hennes tvilling och grt av oro och rdsla fr sin syster. Frst dagen efter grvdes Kethie fram, d var

skolan ger knsla av normalitet

I byn Rigaud har vra engagerade lrare startat aktiviteter fr barnen fr att ge dem och deras frldrar ngot som pminner om en normal tillvaro igen. Under frsta dagen kom strax ver 420 av skolans

HAITI

fr lades i Filadelfiakyrkan Cirka 140 0 personer sam anse fantastiska framtrd iti, att visa sin krlek till Ha as arbete. om Hoppets Stjrn den och f information

SJUNG MED NU! LaG aylia Frazier tog i s taket lyfte nr hon framf rde ngande, orgelfylld rockblues som fick pub liken att hoppa upp ur bnkarna.

Sarah Dawn Finer tackad e publiken fr deras eng agemang och sjng bland annat en avskalad, finst md version av sitt senaste schlagerbidrag: Moving on.

Lundqvist Kvllens konferencierer var Kicken art Doreen Mnsson. Hr hr de Lenn och Stjrna, bertta Eriksson, chef fr Hoppets nya faddom sin resa till Haiti och behovet av barn som nu blivit frldralsa. rar till alla

Bistndsminis ter Gunilla Car lsson var p plats och ta lade om den oe rhrda katastrof som drabbat Haiti, men ocks om vra mjlig heter att hjlpa .

Medlemmar frn Haitikommitten, som ocks var en av kvllens arrangrer, bjd p haitisk musik och dans. ande plats Vid slutet av kvllen tog alla medverk iken med p scen fr att sjunga och tacka publ pelvis Man in the mktiga versioner av exem love. mirror, och (Pride) In the name of

Ngra ur lkartemat var p plats och berttade om sina upplevelser frn ett dit kaotiskt Haiti. De kom knappt en vecka efter att jordbvningen intrffat

Den 900 medlemmar starka kren Du kan sjunga gospel tog plats p scenen under lednin g av Gabriel Forss och lyft e artisternas framtrdand en till en nnu hgre niv.

Hopp fr Haiti
konserten hopp fr haiti tog plats i en fullsatt filadelfiakyrka i stockholm, dr artister och publik tillsammans uttryckte sin krlek och medknsla till de drabbade i haiti. artisterna upptrdde gratis och alla pengar frn kvllen gr oavkortat till hoppets stjrnas arbete i haiti.
foto: Mikael good

en konsertkvll fylld av krlek och engagemang

Det var en knslosam afton dr krlek, gldje, medknsla och engagemang fyllde den fullsatta lokalen till taket. Publiken fick mta representanter frn Haitikommitten, se dansnummer och lyssna till framtrdanden frn artisterna som denna kvll bjd p orgelfylld rockblues, gospel och stmningsfyllda covers p ltar av exempelvis Leonard Cohen och Bruce Springsteen. En av de sista artisterna p scen var Sarah Dawn Finer, som inledde sitt framtrdande med orden tack snlla alla ni fr den krlek ni visar bara genom att vara hr i kvll. Carola, som var en av arrangrerna och som sjlv har ett lngvarigt och varmt engagemang fr Haiti visade bilder och film frn sitt Haitibesk och sjng med stor inlevelse. Jag r s stolt, glad och tacksam ver ert std till Haiti, sa hon med rrd stmma till publiken innan alla artister kom upp p scenen och avslutade kvllen med U2:s (Pride) In the name of love, samtidigt som bilder frn Haiti uppfyllde vggen bakom dem.

HOPP FR HAITI
konserten Hopp fr Haiti arrangerades av Carola, Hoppets Stjrna och Haitikommitten. artisterna som medverkade var Sarah Dawn Finer, LaGaylia Frazier, Benjamin Wahlgren, Samuel Ljungbladh, Gabriel Forss, Peter Jezewski, Nicole Saboune, Stefan almqvist, Pandora och Carola. P scenen fanns ocks bistndsminister Gunilla Carlsson, Hoppets Stjrnas Lennart Eriksson, Svenska lkarteamet med flera. kvllens konferencierer var kicken Lundqvist och Doreen Mnsson.

FLER BILDER
Se vr webbsida www.hoppetsstjarna.se
Carola var initiativtagaren till konsertkvllen som samlade in runt 250 000 kronor.

10

11

HAITI

exempel p det stora engagemang vi sett runt om i sverige:

charlotte perelli drev insamlingskampanj i sin blogg
P sin blogg ur min synvinkel kampanjade Charlotte Perelli fr att hennes lsare skulle sknka en gva till behvande i Haiti genom att sms:a HAITI till 72930 (200 kronor) eller DOIT till 72930 (100 kronor). S hr skrev Charlotte sjlv:

tidningen land sknkte pengar och uppmanade sina lsare att gra detsamma
Tidningen Land uppmanade sina lsare att bidra till teruppbyggandet av skolan i byn Hesse med fljande ord: En ny skola kostar cirka 600 000 kronor att bygga upp. Land r Sveriges strsta veckotidning och har ver 200 000 prenumeranter. Om var och en av oss sknker tre kronor s har vi ftt ihop till den nya skolan.

elever frn hglandskolan i rnskldsvik gick med bssor p stan

Under fyra dagar gick 124 elever frn Hglandsskolan, rskurs sex till nio, p gatorna i rnskldsvik och samlade in pengar till Haiti. Initiativet togs av elevrdsordfrande Sofia Hgglund. - Trots att jag r s ung, s har jag bevisat att man kan gra ngot vldigt stort fr vldigt mnga, sger Sofia Hgglund.

broskolan samlade in pengar under elevernas musikal

Elever p Broskolan har under hela lsret trnat p musikalen Barn av samma jord, som handlar om barns utsatta lge runtom i vrlden. Strax innan frestllningen intrffade jord-

bvningskatastrofen. Snabbt togs beslutet att man skulle samla in pengar under framtrdandet. Med tanke p det som hnt i Haiti kndes det sjlvklart fr oss att uppmrksamma det, sger musiklraren Hanna Mattebo.

- Det r dax att dra i alla trdar som bara gr, vi mste alla frska att hjlpa till s gott vi kan!

hammarby bandy samlade in pengar under matcher och auktionerade ut matchtrjor

Std Hoppets Stjrna och deras hjlparbete i Haiti genom att lgga bud p de rosa matchtrjorna som Hammarbys A-lag bar i matchen mot Katrineholm verskottet gr oavkortat till Hoppets Stjrna. S ld budskapet p Hammarby bandys hemsida efter jordbvningskatastrofen. Utver trjauktionen har man ven samlat in pengar frn publiken under tv av lagets matcher.

tack
efter att ha sett och hrt om katastrofen i haiti var det mnga som ville bidra till katastrofhjlp och teruppbyggnad. genom att stoppa pengar i vra bssor p gatan, sms:a, bli katastrofsponsor, ta ett fadderbarn eller genom att betala in en summa p vrt 90-konto har mnniskor frn hela sverige visat att de vill och kan hjlpa. fretag, organisationer, skolor och idrottsfreningar har gett gvor och drivit insamlingar fr att sttta vrt arbete i haiti. ett stort tack fr ert viktiga std! tillsammans rddar vi liv och teruppbygger Haiti!

fretaget dti sknkte vlbehvd vattenrening

Endast ett par droppar AquaCare gr skillnad mellan drickbart och otjnligt vatten. DTISweden AB har skickat vattendesinfektion till Haiti via MSB Myndigheten och Hoppets Stjrna. Totalt rr det sig om drygt 21.000 flaskor som rcker till 1,5 miljoner liter vatten.

fr ert std!
Mosebacke etablissament sknkte intkterna frn en klubbkvll
Klubb Barracuda arrangeras p Mosebacke i Stockholm och har under de senaste ren profilerat sig som Skandinaviens tongivande karibiska klubb. Efter nyheten om jordbvningen bestmde arrangrerna att intkterna frn en klubbkvll skulle g till Hoppets Stjrnas och Lkare utan grnsers arbete i Haiti: Vr koppling till Vstindien gr det sjlvklart fr oss att se till att alla intkter frn kvllen oavkortat gr till Haiti.

HJLP OSS N MLET!

vi behver 18 000 000 fr vr teruppbyggnad i haiti.
sek 18 000 000

foto: dennis nyst rm

vinden second hand i alingss sknkte pengar frn sin katastroffond

Freningen Vinden, som driver Vinden Second hand, beslt att sknka en summa frn sin katastroffond till Hoppets Stjrna efter att de ntts av nyheten om jordbvningskatastrofen. - Vi har en srskild fond som vi kan ta ifrn nr sdana saker intrffar, berttar Kim Forsberg, en av initiativtagarna.

sek 10 970 000

61%

ditt std behvs!

1

1

HAITI

KORSORD

varje land kommer till en punkt d det r redo att utvecklas. jag frbereder mig nu, s att jag r redo nr den dagen kommer fr haiti.

Jean Pirre Hrold vill bli Haitis president

redan nr han fddes fr 19 r sedan hade jean pierre herold oddsen emot sig. byn han fddes i var fattig, det fanns varken skola, hlsokliniker eller rent vatten. hans frldrar slet hrt fr att kunna stta mat p bordet och tvingades se p nr deras barn vxte upp fr att upprepa deras livsmnster.
med i bagaget och snart tvingades frldrarna inse att de inte hade rd att ta hand om alla sina barn lngre. Nr Jean Pierre var 13 r hamnade han p barnhemmet Maison denfants par la Foi i frorten Carrefour. Hr fick han fr frsta gngen g i skola, en helt ny vrld ppnades. Jean Pirre studerade hrt och hann snabbt ifatt sina jmnriga som brjat innan honom. Mot alla odds har han sedan kmpat vidare och idag, 19 r gammal, drmmer han om att f studera p universitet och sedan bli president i Haiti. Jag har VG i alla mnen och vill till universitetet fr att studera

juridik, diplomati och statsvetenskap, berttar Jean Pierre sjlvskert nr vi trffar honom. De flesta ledare vi haft har dragits till makten fr att de vill sko sig sjlva och tjna pengar, inte fr att de vill frndra landet. Dessa mn har inte haft tillrckligt med utbildning, de har inte varit kvalificerade att styra ett land. Varje land kommer till en punkt d det r redo att utvecklas. Jag frbereder mig nu, s att jag r redo nr den dagen kommer fr Haiti. Jag tror p mig sjlv och jag lskar mitt land. Nr tiden r inne kommer jag att ta plats fr att vara en del av frndringen och utvecklingen av Haiti.

JAG VILL VINNA!

OBS! TexTa TydligT

posta till: grenshuset,

Flygelvgen 3, 893 80 Bjsta (mrk kuvertet HS). Senast den 28/4 behver vi ditt svar.

namn:.................................................................................................................................... adress.................................................................................................................................... postnr:............................................. ort:. .............................................................................. telefon:................................................................................................................................... e-mail:...........................................................................................................................................

Vill du inte klippa i tidningen gr det bra att kopiera denna sida.

VINSTER
10 vinnare fr priser frn bland annat oBH Nordica.
Rtta lsningar och vinnare till korsordet presenteras p vr webbsida www.hoppetsstjarna.se

Efter ngra r bestmde sig familjen fr att flytta in till huvudstaden, i hopp om att f ett bttre liv dr. Men fattigdomen fljde

1

1

P Ungdomen s Hus - KFUM i Jnkping va i r 20 0 paket. r mlet Det nddes m ed rge, 22 0 pa ver 10 0 kg go ket och dis blev resulta tet nr bde un gamla engage ga och rade sig.

ico blev vldigt Amier och Annabel Ch n lilla grnsaksglada fr sitt julpaket. De Amier frsrjer sin odling som pappa er versvmningen familj p frstrdes und na f ngon ny och de kommer inte kun ong. Maten i inkomst frrn nsta ss v vldigt uppskattad, paketet de fick ble erna Fidel och speciellt av de bda sn miljon tack fr Ariel. Familjen skickar en den fina gvan. srskilt glad fr Alise frn Lettland blev di terjackan som fanns me den fina vin sg verklihon julpaketet frn Sverige, den fina fram emot att f ha p sig gen nstkommande dag. I jackan till skolan ligt att fattiga Lettland r det tyvrr van sina gamla och barn mobbas i skolan fr ll. omoderna klders sku

ta emot Nestor Ortiz, en av mnga som fick fr en tid sedan ett paket berttade att han lmna ett drmt att ngon skulle komma och familjen. Indianerna talar ofta om paket till den in. drmmar och den hr gngen slog

Med tio munnar att mtta var det kanske inte s konstigt att mamma Norma p Filippinerna blev glad fr sitt julpaket. I paketet fanns inte bara mat, dr fanns ocks en del hushllst artiklar som sklar och tallrikar, ngo behov av efter som familjen hade stort den svra versvmningen i hstas.

Strax innan bilen skulle g ivg med julpaket till Lettland lmnade Barnens Hus i rnskldsvik in flera paket fyllda med nappar, leksaker, kritor, mlarbc ker och tv barnvagnar. Paketen passade extra bra i r nr institutionerna i Lettland fr in allt fler riktigt sm barn.

foto: Mikael good, liling coruna, naomie beaujour, kenth johansson. therese jingnert sundberg, florin apostu.

terrapport Julpaket 00

engagemanget fr julpaket blir allt strre fr varje r som gr. det r inte bara privatpersoner som packar paket, i r var det flera skolor, frskolor, facebookgrupper, kyrkor, fretag, butiker, idrottsklubbar med flera som var med och vi hade inte mindre 17 olika insamlingsplatser.
Det stora engagemanget mrktes nr det var dags att samla in alla paket och kra dem vidare till Lettland och Rumnien. De lngtradare som bokats rckte inte till. Ytterligare en trailer och en mindre lastbil fick g ivg i brjan av februari. Utver de frdiga paketen som gick till Lettland och Rumnien har vi ven delat ut paket i Argentina, Haiti, Moldavien och Filippinerna. Tack alla ni som p ngot stt har deltagit i insatsen; genom gvor i form av pengar, matpaket och julklappar, tid, insamlingsplats, br- och packhjlp. Utan er hade vr julpaketsinsats inte kunnat genomfras.

p vr webbsida www.hoppetsstjarna.se kan du se fler bilder frn utdelningen.

Barnen Sipat hade svrt att hlla sig fr skratt nr vi dk upp med familjens julpaket. Tack alla godhjrtade svenskar att ni vill dela med er till oss, det ger oss nytt hopp mitt i de svrigheter vi gr igenom.

UK i Hemling gna de en av hstens kvllar till att packa julpaket. De t blev en riktigt rolig kvll , fylld av julklappspappe r och allvarliga samtal kri ng behovet av tandbor star, mat och annat so m stoppades i paketen.

I rnskldsvik var det insamling p o Swedbank arena (hemmaplan fr Mod Hoppets Hockey). Hr tar Doris frn Stjrna emot paket.

1

Familjen Acevedo blev oerhrt glada ver sitt paket, de bor i en jordhy dda med ngra pltar.

1

Annas gon riktigt lyser nr hon plockar fram det ena rosa kldesplagget efter det andra.

DETTA BEHV

50

Hjlp barn som Elina, Rihard och Ann a genom vinter n!

0 kr

Woow! sger Riha lds och plockar hnderna fulla med leksaksbilar och mo torcyklar och frsvinner ut till vardagsrummet fr att lek a.

Istllet fr julkort
I Haiti packad es paketen i tygkassar miljvn ligt och praktis kt eftersom motta garna samtidig t fick en bra brk asse.

Brnsle till uppvrmning

Basvaror som ris, pasta, socker, mjl, matolja, ktt- och fiskkonserver samt vitaminer, filtar och ljus.

Baspaket 500kr

Vinterklder & skor

(Paketen kps in i Lettland och rcker ca 1 familj. Infr vintern har vi ftt ett specialav mnad fr en Lettlands strsta tal med en av matvarukedjor, Rimi, 500 :- blir dr 550 :-)

Hrnsand Energi & Milj sknker julpaket

istllet fr att skicka julkort vljer hrnsand energi & Milj, heMab, att skicka julpaket till fattiga barnfamiljer i lettland via hoppets stjrna.
Vi r mycket stolta ver att f vara med och bidra till det hr projektet. Varje r funderar vi p vilken verksamhet som ska f vr julgva och vrt engagemang och det hr knns helt rtt, sger informations- och marknadschef Andreas Einarsson. I slutet av november samlades HEMAB:s personal fr att gemensamt packa julpaket med inkpta matvaror, hygienartiklar, leksaker, julpynt och skolmaterial, deltog gjorde ven eldsjlen Ingrid Berglund frn Hoppets Stjrna. Tidigare har HEMAB:s julgva gtt till bland annat Barn- och ungdomsneurohabiliteringen i Hrnsand och jordbvningsdrabbade mnniskor i Pakistan.
text: lina landell foto: alltid Marknadsbyr

TERRAPPORT LETTLAND december 00

Hr bor mormor Edita, 52 r tillsamm ans med barnbarnen Elina 14, Rihard 9 och Anna 8 r som ser lite som Pippi Lngst ut rump. Deras lilla lgenhet saknar mycket som tmins tone jag frvnt ar mig; vatten hmtar de i brunne n p grden, utedass et delar de med de tv andra familje rna i huset och vrmen vedspisen samt kommer frn en kakelugn inne i vardagsrumme t.
grenshuset Produktion, Bjsta /50809

FAKTA LETTLAND
Fr tusentals familjer i FINLAND vintern att bli mycket Lettland kommer den hr svr. Det finns de med talar om svlt som p den lettiska landsbyg till och att de numer r den. Trots en del av EU r det allt fler som inte har rd att kpa SVERIGE mat fr dagen. Officiellt str 20% ESTLAND RYSSLAND av befolkningen utan arbete, den verkliga siffran kan vara den dubbla. Bland dem som LETTLAND har arbete r det mnga som ftt sina lner snkta med upp till 40%, andra blir utan ln vissa mnader, trots LITAUEN att de arbetat. Den som blivit arbetsls fr a-kassa i nio mnader, drefter POLEN vntar i bsta fall VITRYSSLAND socialbidrag. Hanteringstiden r lng och i mnga kommuner tar det flera mnader innan man fr ngot bidrag. Lkarnas lner har snabbt kat har snkts s mycket i spren av den desperati specialister flyr landet att mnga mnga knner. Det on som fr vlbetalda jobb mrks bland annat Sjukhus och psykiatris utomlands. antalet barn som p ka kliniker har stngts idag finns p institutio det kande patienter som inte och ner. har ngonstans att ta vgen Fr att uppfylla hamnar p gatan. de tuffa lnevillko r som Lettland ftt p sina ndln, mste landet troligtvis De sociala probleme mer under nsta spara nnu n har kat drastiskt; r. Om det sker kommer alkoholism, kriminali ohllbar situation tet, barn- och kvinnomi fr de minsta, svagaste det att bli en sshandel, utsatta i det lettiska och mest samhllet.

HJLP
Mt den ekonomi ska krisens stor a frlorare
LETTLAND. Bara en timmes flygres a frn Sverige, ligger den lettiska staden Riga med sina nybygg da trendiga cafer och stora vlfyllda, modern a shoppingcentra allt gr att kpa fr den som har pengar. Ute p landsbygden, elva mil nordst om Riga, grter mormor Edita ver en situatio n som hon inte kan hantera.

Det r som en andra julafton!

BG 900-2536 PG 90 02 53-6
Krrsj 136, SE-890 54 Trehrnin gsj Tel 0662-461 00

Jag ska frska att ge den ekonomiska krisen s stora frlorare ett ansikte bortom alla de negativa ekonomiska rappo rter som vi har verskljts med i media det senaste ret.

Familjen Markete i Lettland: Paketet betyder vldigt mycket fr oss och vi r tacksamma att det finns mnnisk or som vill hjlpa andra.

efter vrt mnadsbrev om familjen smilga i lettland, r det mnga som hrt av sig och velat hjlpa familjer i lettland. ett stort tack till er alla! vi har flera familjer i liknande situation som smilga som behver fadderstd. r du intresserad, maila info@starofhope.org eller ring 0662-461 00
Nu har det gtt ett par mnader sedan vi senast var p besk hos familjen Smilga ute p den lettiska landsbygden. Efter att vi kt en lng stund p nyplogade lettiska vintervgar kom vi ntligen fram till familjen Smilgas hus. Liana Velka och jag bjuds in i lgenheten av mormor Edita som r p strlande humr. Vi har med oss sex stycken kartonger som r fullpackade med matvaror och klder och barnen str i ren nyfikenhet p t fr att se vad de olika paketen innehller, Edita ppnar en kartong och brjar plocka upp matvara efter matvara. Efter att de tv kartongerna med matvaror plockats upp i det lilla kket vlkomnas vi in i vardagsrummet av Elina som tillsammans med Edita bullat upp hemgjord potatissallad, nystekta kycklingbrst. Liana och

jag frsker vnligt att sga nej d vi vet att familjen egentligen inte har rd att bjuda oss p all denna mat men Edita insisterar och sger: - Ni har gjort s mycket fr oss och vi vill bjuda tillbaka med det vi har!

kaffet var det ntligen dags att ppna de fyra kartongerna med klder och leksaker. - Its like a second Christmas (det r som en andra julafton)! sger Elina glatt nr hon plockar bland alla fina klder som hon har ftt. Elina plockar fram en fin gul vinterjacka ur ett av paketen och hon r mycket glad ver att hon har ftt en riktigt fin vinterjacka. - Den ska jag ha till skolan imorgon, sger hon glatt och tar raskt p sig jackan. Familjen r mycket tacksamma ver maten och alla de fina klderna och leksakerna som de ftt. - Kan ni hjlpa mig att skriva upp adresserna till familjerna som gett oss paketen i min adressbok s att jag kan skicka tackbrev till dem? frgade Elina. Vi tog farvl och jag tror att barnen provade klder lngt in p smtimmarna efter att vi kt tillbaka till Riga! Ett stort tack till alla er som p ngot stt har hjlpt familjen Smilga med flera familjer i Lettland, tack fr att ni finns och ger dem hopp och framtidstro!
text o foto: Mikael good

Vi slr oss ner vid bordet och jag fr ta en av de godaste potatissalladerna som jag smakat tillsammans med ett utskt kycklingbrst. Elina har lst engelska i skolan i tre r och efter en stund nr den vrsta blygseln slppt fr henne brjar hon att prata med mig p engelska. Hon vill lra sig sprk fr att hon tycker att det r viktigt och frutom engelska lser hon ven ryska. Nr man kan engelska kan man klara sig i stort sett verallt, sger Elina och tittar lite blygt ned i golvet. Rihards och Anna tycker att det r kul att leka i snn och ka lngdskidor i skolan, Elina dremot lngtar efter vren hon tycker inte riktigt om vintern, den r fr kall och lng. - I frra veckan hade vi 32 minusgrader och d var det fr kallt fr barnen att g till skolan, de fick vara hemma i tre dagar. Det gr t extra mycket ved nr det r s kallt och det r tur att vi kan ta frn skogen och inte behver betala fr all uppvrmning, sger Edita. Nr vi hade njutit av den mycket goda ppelkakan och druckit upp

rolIgA NYHeTer!

Nu r deN klAr
Bestll vr fadderfilm
Fadderskapet betyder mycket, bde fr den som r fadder men inte minst fr de barn som fr std. Se en helt nygjord film av Nils Bjuggstam om att vara fadder och vad fadderstder betyder fr barnen. Faddern Charlotte Perelli och tv andra fadderfamiljer finns med och berttar om sitt engagemang. Filmen r ca 8 minuter lng och finns p vr webbsida. Mot portokostnad kan du bestlla den som DVD, skicka ett mail till info@ starofhope.org eller ring 0662-461 00.

1

1

I november och december delades det ut getter och hnor frn de familjer som under frra ret fick ta emot djur och som nu ftt egna kycklingar och killingar att ge vidare. En av dem som hade en killing att ge vidare var Ysaac Gabriel. Hans get har ftt tv fina killingar, en ger han bort och en fr han behlla sjlv.

Frndra liv med ditt testamente

lena och janne eliasson frn varberg har gnat en stor del av sitt liv t att resa tillsammans. under ren har de delat mnga spnnande och givande upplevelser, men frgan r om ngot gjort s starkt intryck som besket hos deras fadderbarn i argentina. idag ser de ttariga Maria som en sjlvklar del av familjen och hon finns numera inskriven i parets testamente.
hej lena, hur lnge har du och janne varit fadder fr Maria?

Michel Jorius, en av deltagarna i utbildningen ger vaccin till en get. Innan dess har han vgt geten och utifrn vikten mtt upp hur stor dos vaccin geten ska ha.

Frra rets julklapp

blev getter & kycklingar, tminstone om man ska tro hoppets stjrnas egen julklappsstatistik. vi fick en oerhrd respons frn bde privatpersoner och fretag, ngot som vi r mycket glada ver, men nnu gladare r nog alla de familjer som kommer att f ta emot ett djur.
Boskapsuppfdning, framfrallt getter och hnor, r en mycket viktig inkomstklla fr landsbygdsbefolkningen i Haiti. nd saknas kunskap om hur man tar god hand om djuren. Vid sidan om jordbruket r djuren mngas enda mjlighet att tjna pengar och en inkomstklla som blir allt viktigare. Mlet med denna frsta utbildning var frmst att utbilda tre ledare frn varje ort. De tar sedan med sig kunskapen till sina respektive byar och fungerar som handledare fr befolkningen. I utbildningen ingick: Nringslra och vatten Temperatur och fuktighet Hlsovrd och mediciner Fr de flesta var det helt ny kunskap att en get kan behva vatten och nringstillskott, omsorg och skydd. I Haiti har man ofta uppfattningen att en get alltid klarar sig. Det var 24 mycket intresserade och uppmrksamma deltagare, inte ett ord gick frlorat och redan dagarna efter utbildningen spred de kunskapen

Den var tom frutom tv inramade foton. Jag gick nrmare och sg att det var fotona jag skickat efter att vi blivit faddrar, det ena var Jannes och mitt brllopsfoto och det andra var en bild p mina frldrar!
vad fick ni fr intryck av hoppets stjrnas arbete p plats?

det utan tycker nog bara att det r bra. Vi har ju inga egna barn och vra anhriga finns ocks med i vrt testamente. Det r ju till vlgrenhet, s det tycker nog de flesta bara r positivt.
Men hur gr det till rent praktiskt, r det enkelt att testamentera shr?

vidare i sina byar. De flesta hll kortare kurser p kvllstid i byns skola.

frsenad utdelning
Planen var att vra getter, kycklingar och hnor skulle ha delats ut under vecka 3 och 4. Priset p bde getter och hnor gr upp vldigt mycket, strax innan jul. Vra medarbetare valde drfr att vnta med inkp och utdelning till efter jul. Djuren var bestllda och de familjer som skulle ta emot dem var utvalda. Sen kom jordbvningen och omkullkastade alla planer. Utdelningen kommer drfr att ske senare, idag kan vi inte sga nr. Men med skerhet kan vi sga att behoven nu r lngt mycket strre n de var innan jordbvningen.

Vi blev faddrar 2004, d var hon tv r gammal. Vi beskte henne i november 2008, d var hon allts sex r gammal.
bertta lite om det, hur kndes det?

Det var spnnande att se, man vet ju aldrig nr man ger pengar att allt verkligen kommer fram och s vidare, men hr fick vi se att man gjorde ett jttebra jobb. Nr vi var dr hade en student precis tagit sin juristexamen, han var den frsta indianen med en sdan utbildning i omrdet. Och p skolan arbetade det indianer som ftt utbildning och nu tervnt som lrare fr att ge ngot tillbaka. Man skrdade frukten av det 30 r lnga engagemanget i omrdet.
ni har beslutat er fr att testamentera till Maria och till hoppets stjrna, varfr vill ni gra det?

Javisst! Det finns frdiga mallar fr testamente p banken, vi gick bara in och berttade att vi ville att en viss procent ska g till vrt fadderbarn och att en viss procent ska g till Hoppets Stjrna. Det r jtteenkelt och vill man sen gra ndringar s r det ju bara att g tillbaka till banken och fixa det. Det r jttebra att man skriver testamente om man har ngra nskeml, annars gr det ju till allmnna arvsfonden. D r det ju bttre att skriva ngot.

HAITI
uppskattad getutbildning
Ngon vecka innan jul hlls Hoppets Stjrnas frsta getutbildning i Haiti. 24 lokala ledare fr de byar dr Hoppets Stjrna arbetar, fick av veterinrer lra sig hur de bttre ska ta hand om sina getter. Utbildningen r ett led i vr boskapskampanj och en del av de gvor vi fr till getter och hnor anvnds fr utbildning.

PRESENTTIPS!
Du kan ven bestlla getter och kycklingar som hgtidsgva, se vr webbsida www.hoppetsstjarna.se

Oj, ja, det var vldigt rrande, man hade hjrtklappning. Jag trodde hon skulle vara mycket mer reserverad och blyg, men det var hon inte. Vi fick till och med en kram nr vi kom! Men det var framfrallt mamman som jag knde vi fick kontakt med, hon tog oss i hnderna och bad fr oss och visade verkligen att hon var vldigt glad ver hjlpen som familjen fick.
har du ngot extra starkt minne frn besket?

Vi ville frskra oss om att Maria kommer fortstta att f hjlp ven om ngot skulle hnda med oss. Vi vill ven att Hoppets Stjrna ska f en summa, jobbet de gr i Argentina r helt fantastiskt, de lade ner hela sin sjl s att allt och mer drtill av alla pengarna gr fram.
vad tycker era anhriga om att ni skrivit in fadderbarnet i testamentet?

TESTAMENTE
Genom ett testamente till Hoppets Stjrna kan du hjlpa behvande barn i vrlden ven efter din bortgng. Har du frgor angende att testamentera till Hoppets Stjrna ring 0662-461 00 och bestll vr informationsfolder om testamenten. Du hittar ven foldern p vr webbsida www.hoppetsstjarna.se

Ja, nr vi kom in s sg vi en hylla som pappan i familjen snickrat.

Vi har sagt att vi skrivit in Maria och de har inte sagt ngot ont om

0

1

Gani riskerade sitt eget liv fr att hjlpa ndstllda

Alla godelar i ett knyte - nrmare en halv miljon mnnisko befinner sig p flykt r i Manila undan vattenmassorna. Foto: Gani Coruna, Filippinerna

TERRAPPORT TYFONKATASTROF FILIPPINERNA september 00

Daus Tryck & Media

Ddssiffrorna efter versvmningen p Filippinerna stiger. P tisdag regeringen att minst en 29 september uppgav 240 mnniskor omkom tyfonen Ketsana mit d drog in ver Filippin erna under lrdagen och la 80% av huvudstaden Manila under vatten.
Regeringen har proklam erat att landet nu stroflge. Antalet befinner sig i katadda frvntas stiga i takt med att vattnet rinner undan och vgarna blir framkom liga igen. Vattnet, som blandats med avloppsvatten miljoner mnnisk och extrimiteter or, utgr nu ett hot frn i sig. Risken fr epidemi av kolera, typhoid , hepatit A och B er r verhngande. I skrivande stund r ytterligare tre tyfoner p vg mot Filippinerna; Parma, Melor och Eighteen ...

Tillbaka i skolbnken
Min gva:
AB.

HJLP OSS RDD A LIV P FILIPPINERNA

1000 kr Valfritt

90 16 02-3

2000 kr

trots den ptagliga risken fr sitt eget liv tvekade aldrig gani coruna, ansvarig fr hoppets stjrnas arbete p filippinerna, infr att ge sig ut i vattenstrmmarna fr att hjlpa ngra av dem som bor i stadens vrst drabbade omrde.

05) 00003 09.01

Bl.2021.04S (mar

.................... kr Ge din gva idag! Alla gvor, stora som sm, gr nytta!

500 kr

00

i slutet av september 2009 drabbades filippinerna av den vrsta tyfonen p 40 r. 80 % av mngmiljonstaden Manila lades under vatten, ett hundratal mnniskor omkom och tusentals frlorade sina hem och tillhrigheter.
Ett av de omrden som drabbades vrst var TayTay dr Hoppets Stjrna arbetat sedan 1989, frmst med skolverksamhet. Hela omrdet lg under vatten i nrmare

en mnad, flera tusen mnniskor frlorade sina hem, man frlorade sina tillhrigheter och sin mjlighet att frsrja sig. Flera svra epidemier brt ut p grund av det stillastende frorenade vattnet. ven Hoppets Stjrnas skola i omrdet, en skola fr 3 000 elever drabbades - hela undervningen fylldes med vatten: mbler, inredning och skolbcker totalfrstrdes. Idag r skolan ter igng, klassrummen r fyllda av glada och ivriga barn, skolgrden utanfr ser ut ungefr som den brukar,

skolbckerna r nya, mblerna r ersatta av nya, det enda som syns r en markant rand som gr som ett lngt streck genom alla klassrum. Randen har man inte riktigt lyckats f bort, den finns dr som en pminnelse om att allt en dag kan frndras. Spren finns ocks kvar hos barnen, ven om de dr inte syns lika tydligt. ett stort tack till alla er som var med och gav ert std till de drabbade!

gani, du riskerade ditt liv fr att hjlpa andra, insg du hur farlig situationen var nr du lmnade ditt hem den dagen?

att versvmningarna stigit vldigt snabbt och hgt p mnga platser, upp till taken p mnga hus. Jag r ingen bra simmare, istllet satte jag min tilltro till en plastsck som jag blst upp som jag klamrade mig fast vid. Maten, vattnet, klderna och mobilladdaren vi skulle ge till ndstllda, s att de skulle kunna ringa slktingar och vnner och bertta om sin situation, frvarade vi i plastpsar.
vilket r ditt starkaste minne frn den dagen?

hll p med var sjlvmord.

en rddningsbt kte frbi med plats fr bara en person och du sa t din son att ka med och lmna dig i vattnet i skymningen hur knde du efter att bten kt vidare och lmnat dig kvar?

Ja, det insg jag. Jag kunde bde se och knna hur starka strmmarna var i vattnet som forsade genom Manila. Dessutom hade jag och min familj redan hrt rapporter om mnniskor som drunknat.
vad motiverade dig att ge dig av, trots faran?

Viljan att hjlpa mnniskor och rdda liv. De mnniskor vi gav oss ut fr att hjlpa hade ingen mat, de var hungriga och hade inget rent vatten eller torra klder. Dessutom kunde de inte simma och vi visste

Jag skulle sga att hela den dagen r ett starkt minne hos mig. Nr vi simmade mot vrt ml med hjlp av plastscken, det djupa vattnet, den starka strmmen Insikten att det hela mycket vl kunde sluta illa. Och s gldjen och tacksamheten hos mnniskorna nr vi kom fram med ndprovianten. Jag kommer heller aldrig att glmma hemfrden, d vi simmade mot strmmen och vr flythjlp spetsades av ngot vasst under vattnet. Vi fortsatte simma sjlva, samtidigt som mnniskor som stod p hustak lngs med vgen ropade att det vi

Jag hade blandade knslor. ena sidan knde jag mig lttad ver att min son var i skerhet, samtidigt oroade jag mig ver min egen situation. Jag var blt, nerkyld och ensam och det brjade skymma. Jag klamrade mig fast vid en lyktstolpe fr att inte ryckas ivg av strmmarna. S kom kustbevakningen och jag frskte signalera till dem, men de ignorerade mig. D brjade mnniskorna p hustaken att ropa: Frbarma er ver den gamle mannen annars kommer han att d! D stannade de och tog med mig i bten.
om en liknande situation skulle intrffa igen, skulle du gra om det?

Definitivt. Varfr skulle jag inte gra det? Detta r mitt yrke och min mission; att rdda liv utifrn min kapacitet och frmga.





Just du
kan frndra livet fr ngon
CHRISTEL MARTINSSON,

Just du
kan frndra livet fr ett barn

Alla barn r lika mycket vrda, alla har rtt till krlek, omsorg, mat och att f g i skolan. Men s ser verkligheten inte ut. Det mste vi gra ngot t.

Gr min insats ngon skillnad kanske du frgar dig. Ja, den gr det. Du kan inte hjlpa alla, men du kan tnda en gnista i Ett barns ga, bidra till hopp och en framtid. Tillsammans r vi starka, tillsammans skapar vi frndring. Fr 200 kronor i mnaden, lite mindre n sju kronor om dagen, blir du individuell fadder. D fr du flja ett specifikt barns utveckling, samtidigt som du med din faddergva r med och stder alla barn i FADDER FR 1-RIGA JESULA MULTI, HAITI: av deras nrmilj. Det bsta projektet med skolgng, mat och utveckling sttet att hjlpa ett barn ur fattigdom r att fokusera p helheten.

Jag vill bara skrika rtt ut att alla borde skaffa ett fadderbarn i Haiti!
knappt tv veckor innan jordbvningen beskte christel Martinsson, tillsammans med sin familj, deras fadderbarn jesula Multy i byn boyer. hemma i sverige har de fljt katastrofens utveckling i ett land som redan innan lg p kn. att var fadder knns viktigare n ngonsin, sger christel Martinsson.
- Jesula r den enda i sin familj som kan lsa och skriva, berttar Christel Martinsson ver telefon. Dagen efter att jordbvningen drabbat Haiti nr vi henne och oron fr fadderbarnet hrs tydligt i hennes rst.

Just du
kan frndra livet fr ett barn

Alla barn r lika mycket vrda, alla har rtt till krlek, omsorg, mat och att info@starofhope.org eller ring 0662-461 f g i skolan. Men s ser verkligheten inte ut. Det mste vi gra ngot t. 00.

Anml dig via vr hemsida hoppetsstjarna.se,

Gr min insats ngon skillnad kanske du frgar dig. Ja, den gr det. Du kan inte hjlpa alla, men du kan tnda en gnista i Ett barns ga, bidra till hopp Hon vill bli sjukskterska, det r kommer behvas lngsiktig hjlp, och en framtid. Tillsammans r vi starka, tillsammans skapar vi frndring. hennes drm. Hon bor fattigt, ter det rcker inte att ge 100 kronor en
utsde man normalt ger till boskapen gng. Jag vill bara skrika rtt ut att till middag, men hon har framtidsFr 200 kronor i mnaden, ALLA borde skaffa ettkronor om dagen, blir lite mindre n sju fadderbarn, nu drmmar. Och std frn oss. I skolan fr du flja mer n ngonsin! du individuell fadder. D behvs det ett specifikt barns utveckling, som drivs av Hoppets Stjrna fr hon samtidigt som du med din faddergva r med och stder alla barn i Familjen Martinsson bestr av utbildning, uppmuntran och en bra och Christel och projektet med skolgng, mat och makarna Henrik deras nrmilj. Det bsta lunch, det r ett fantastiskt arbete som utveckling av deras tre barn;r att fokusera p helheten. Anton, Filip och sttet att som faddrar. vi fr vara delaktiga ihjlpa ett barn ur fattigdom Hugo. Familjen har stttat Jesula Multy, 12 r frn Boyer, i sju r. Christel och hennes familj beskte Jesula i Haiti under julen 2009. Bara Anml dig via vr hemsida hoppetsstjarna.se, ett par veckor efter hemkomsten sg info@starofhope.org eller ring 0662-461 00. de p nyheterna att Haiti drabbats av en stor jordbvning och att tusentals mnniskor antogs ha omkommit. Det knns helt fruktansvrt, sger Christel. Normallget i Haiti r ju katastrof, hur klarar man sig nu? Det