BAROCKMUSIK for BLOCKFLOJTSENSEMBLE 50 tre- till sexstammiga satser valda och tillrattalagda resp. arrangerade av Sven Berger (3:e upplagan 2003) Hafte 1/2, Nr 1-24 MVSICA REDIVIVAINTRODUKTION Stilhistoria. Det kan tyckas markligt att man i en antologi med barockmusik far leta Prgives efier originalmusik fer blockfléjtsensemble. Vid utgivning av musik under den tidigare barocken (Del 1/2) hade man oftast annu inte bérjat foreskriva ett preciserat instrumentarium utan angav tex. "tll att spela pA strkinstrument - men Aven mycket Limpligt for blasare" - eller tvartom (deta fr att f& silja sf mycket noter som méjligt). Under senare barock (Del 11) preciserade tonsautarna Snskat instramentarium i, mycket strre utstwickning, men nu hade barockens utrensning bland och omstrukturering av renissansens minga och stora instrument familjer redan g&tc ganska Hingt, si att de flesta helt eller delvis fu "stryka pA foten", T den orkesterpraxis som grundlades i det sena 1600-talet, fick bara violininstrumenten leva vidare som homogen familj. For barockmusikens "Grdiknande" klangkoncept (‘konturmusik med ackordfyllning’) renodiades efterhand diskant- respektive basinstrument samt ackordinstru- ment, SA uppstod oboen ur skalmej/pommerfamiljens diskantinstrument, och basen hamtades ur dulcian/fagottfamiljen. Av senrendssansens hela nio tonkigen av blockfldjter kom s& sméningom alten och i viss mn sopranen att favoriseras, Fran sent 1600-tal existerar fortfarande enstaka stycken specificerade for blockiléjtsfamilj, bestiende av storlekar frln sopran dil bas, med generalbas (tex. av J.H. Schmelzer och H.LF. Biber), men nr man pi 1700-talet_komponerade fr flera blockiléjter, avsigs i allmanhet idel altar Calternerande solister”) och inte lingre nigon differentierad fléjtensemble. Vill vi spela barockmusik pa blockflgjtsensemble, ar vi alltsA oftast hnvisade dill bearbetningar av musikstycken primart avsedda for andra ensemblebesittningar eller tangentinstrument. Svamantal. Arrangemangen ar sktivna fr 3-6 stimmor och kraver nistan genomgiende basflojt. For ovrigt ar. satserna .ofta lexibla.i fr&ga om -Akijwal och “ibland ven’ 'stimantal. Parentes eller ad libitum anger aut en stimma kan utelimnas (vilket kan utayttjas ven fr Klanglig variation mellan satser och repriser). Besattningsalternativ. Betra{fande alternativa forslag till besittning av ett vist stamlage (vex. sf = sopranino/sopran) inses latt att den storre flojten som tvingas upp i ett relative hogre lage, Iter starkare och sonorare n den mindre, som fr stanna i ett igre och mildare (ev. mattare) register. Det finns goda skill att experimentera med alternativen fr att uppn’ basta Klangbalans i samspelet. Svimfordubblingar. Alternativfrslagen anger samtidigt limpliga ferdubblingsméjligheter om man har fler ivriga spelare an antal stammor. Klangfirgsskillnaden hos samma ton gor namligen fSrdubbling med olka fijier vk mycket frdelaktigare an frdubbling med lika: berikning i stillet fOr utslackning av Klangen. Vill man fordubbla i dveroktaven, bor man i forsta hand oktavera upp melodistimman. Fordubbling i underoktav, Lex. av sopranstimman med en tenorflgjt, fr ske bara om inga stamkorsningar med basen i s& fall uppstér. Sikear man emellertid frst bassuimmans underoktav (8's-laget), med nAgot lampligt instrument (gitarr, cello, fagot), ar det sedan “fritt fram! &ir nedoktaveringar Aven av Ovriga stammor. Artikulation. Vissa satser har (rsetts med fOrslag till artikulation, Mark val att bigar icke bar utforas legato, utan portato (tite spel med tex. d-stdtar). Endast snabba ornament kan pfkalla eit verkligt legatospel ([lera toner pa samma ansats)a7. 29, INNEHALL med beséttningsférslag M. Franck: HL. HaBler: H.L. HaBler: V. Hausmann: A. Banchier: F. Caroubel Eng. trad. Eng. trad. Eng. trad. J. Dowland: W. Brade: J. Bull: W. Byrd: R. Farnaby: J.H. Schein: S. Scheidt: Anon. (Polen): G. vintz: facsimile: Anon. (Frankr.): Anon. (Frankr.): G. Zanetti: A. Hammerschmidt: A. Diben: J.J. Froberger: J.B. Lully: J.B. Lully: J. Pezel(ius): H.I.F. Bibe: H. Purcell: J.c.F, Fischer: J.C.F. Fischer: J.C.F. Fischer: 3.c.F. Fischer J. Pachelbe 3. Krieger: facsimile: Anon. (Frankr.): F. Couperin: Anon. (Sverige): UH. Roman: BAROCKTIDEN 1/2 facsimile ur Weigels Theatrum Instrumentorun 3.8, Bach: +8. Bach: +S. Bach: .F, Handel: -P, Handel: / Handel: + Handel: + Graupner: . Telemann: + Telemann + Telemann: eeaqaagangy eyo tye Intrada prima (1608) ss Secunda Intrada (1601) 5 $ Octava Intrada (1601) ss Polnischer Tantz (1603). Seconda sonata (1611) Fyra Gavotter (1612) $s Lilibulero Sellingers Round Kemps Jig Mr. George Whitehead’s Almand = S Des Rotschenken Tantz (1617) 5 The Spanish Paven Callino Casturame Fayne Would I Wedd Courante (1617) 8 Galliard (a) 4-stammig (1621) (b) 5-stamnig s Taniec I-II +"polska" (1622) Brandl a 4 (1629) s originalnotskrifter (1636) vaudeville (1636) Gavotte (1636) s La Mantovana (1645) Sarabande I-II Gavotte ss Gigue BAROCKTIDEN 11/2 Turkisk Marsch (2670) 8 Menuet ‘Thurm-Sonate ss Balletto s ‘Trumpet Tune s Menuet (1695) Chaconne Plainte (1695) Fuge Kleine Fuge Menuett Feuillet-notation av danssteg Sarabande a deux (fére 1705) 5 Les graces naturelles "15, March” (f6re 1715) Gavotte en Rondeau (1727) Canon (a) i originalklaver (b) i modern notation Menuett Musette Bourrée Fughetta Air (ca1717) oS La Réjouissance (1749) (s)S Gavotte aria Vivace Siciliana Gigue POOP PRUE D> DUK ODED DD HDD DED DDD ESP Ep O>rran HHAHEFOOHHYA HOAY HHHADPLO>OH POOPED ODS DDD DDD DDD DDD DD DD BPD HS59559888 SH58 SHHSHHBHBBA PHeHSPO SASS SHH SE eseB ABA ageeq> BEATA NEU D EEO oD & & SU TBO BOO wO Be WS wom ww os1. Intrada prima (1608) s/s S/A ag B/B MELCHIOR FRANCK (cal580 - 1639) 0]2. Secunda Intrada (1601) HANS LFO HASSLER (864-1612) cafie) (20)3. Octava Intrada (1601) HANS LEO HASSLER (14-612) @4, Polnischer Tantz (1603) VALENTIN HAUSMAN (870 = 1614) en | Alternativ? S/A TH T+5. Seconda sonata, Fuga autentica (l6l1) [5] ADRIANO BANCHIERI (1567-1684) s6. Gavottes (1612) ene) FRANCISQUE CAROUBEL (Michal Practorius, Torpsichore, 1612)(20) : (eal im 4 (23) (32) (36)7. Lilibulero ENGELSK TRAD. (1600-1) Ars SVEN BERGER (1984)8. Sellingers Round ENGHLSK TRAD. (ca 1600 ‘Arr: SVEN BERGER (1984)9, Kemps Jig ENGELSK TRAD. (ca 1600) [4] ‘Arr: SVEN BERGER (1984)10. Mr. George Whiteheads Almand JOHN DOWLAND (1562-1626)1. Des Rotschenken Tantz (1617) ‘WILLIAM BRADE (1560-1680)12. The Spanish Paven JOHN BULL (1562-1628) Fritt efter Fitzwilliam Virginal Booke {g] 14st sats av Sven Berger (1984)13. Callino Casturame Se ("Coleen oge asthore”) Frit efter Fitzwilliam Virginal Booke @ i 4-st, sats av Sven Berger (940720)14, Fayne Would I Wedd RICHARD FARNABY Fritt efter Fitzwilliam Virginal Booke i 4-st. sats av Sven Berger (780804) f@15. Courante (ur Banchetto Musicale, 1617) JOHANN HERMANN SCHEIN (1586-1630)l6a. Galliarde (1621) SAMUEL SCHEIDT (1587-1654)1b. Galliarde (1621, ornamenterad variant) SAMUEL SCHEIDT (1587-1654) st 82{917. Taniec I & IL + ”polske-Proportz” (1622) ur Amoenitatum musicalium hortulus, 1622 I Arr: Sven Berger (931010) s == =ial J provorrz18. Brand] a 4 (1629) GEORG VINTZ (Originalsatsen en stor sext lagro) Transkr: Sven Borger (850801)des Inftrumens a vent, Pai oe rhe Fegan,19, Vaudeville pour les Flageollets ur Marin Motsenne, L'Harmonie Universelle, 1686 Transkrs| Sven Berger (931011)20. Gavote pour les Flustes douces ur Marin Mersenne, L'Harmonie Universelle, 1636 ‘Transkrs “Sven Berger (940719) SIA AIT (r 1994) B/B a21. La Mantovana (con proporzione doppia) A\ (variant 1992) Proceed Tsp 6203)(CODA 1992)22. Sarabande I & II ANDREAS HAMME! (on/o1 - 167 Arr Sven Berger (800900) _|karabande 11 jattacca(2b, SARABANDE Il, "Trio") Sarabande I D.C. senza rep.s/s Aa coe) BIB 23. Gavotte (ca 1650) ANDREAS DUBEN (cal597 - 1662) Arc: Sven Berger (841028) 1. 2. orig. ofig.24, Gigue (ur klaversvit, ca 1650) JOANN JA¢08 FronEGER (1616-167 @ ‘Arra Sven Berger (841110) s AGREPPTABELL fér C- och F-blockfléjter med s.k. barockgrepp visar de vikti- gaste hjalpgreppen samt ger tips om mindre sjalvklara drillkombinationer. t= vanster tumme; 1+2+3 = vanster hands pek-, lang- resp. ringfinger; 44+5+6+7 = hdger hands pek-, lang-, ring- resp. lillfinger; besiffrat finger tacker sitt grepphal; ¢ = halv el. partiell tackning av grepphal resp. taéckning av det ena av tvé smihal (dubbelhdl); 0 = éppet grepphal; apostrof (‘) resp. citationstecken (") efter siffra pavisar méjlighet att drilla halvt resp. helt tonsteg uppat; plus (+) betecknar "halvtonen" mellan tva stamtoner. Férsta_oktaven: c + p+ EOF + G+ a+ =H oc resp. E+ og + a E E t Rene ent eit ee eC eee Ce Chant Cert a guC tie ent 2 1 ° 2 2 2 3 3 ° 4 4 4 4 4 4 0 0 4 04 (4) 00 0 5 5 5 5 5 0 5 0 5 05 0 008 0 6 6 rr 6 6 O © 05 () oo o 7 @ 0 0 © (7) (7) 8 © e8 (7) 00 © Andra_oktaven: + p+ E + + aA c 2 bp bp oorle bs 44 44 44 0 Cpe oe ope. 4 Sy ous Om clo 5 © 00 © 55 5 5 Giei oe Ge Gide o 0-00 =O G60 5 ° 00 07 00. 0 7a) G10) |) ° Annu hégre toner kan presteras pa bra block- ore fléjter, men greppen maste i allmanhet ut- provas individuellt fran fl6jt till fléjt. A Parenteserna i tabellen vill dels ge varian- ter fér individuella fléjter, dels tillrat- ¢ talagga olika alternativgrepp fér drillar och passager i snabbare tempi. Betraéffande det delvis tackta tumhdlet i det éverblasta registret kan allmant sagas, att den éppna glipan skall géras allt mindre, ju hégre upp man blaser, fér att tonansatsen skall bli distinkt. "Kniper" man dock at fér mycket, blir tonen fér lag. Tumhdlsspringan tjanar alltsa dven till justering av intonationen i fléjtens hégre lagen. e000 4 ° 6 7