Hemtentamen period 2 i Industriell ekonomi

Kurskod: 1TE743
Inlämnad: 2020-12-29
Antal sidor: 14

Instruktioner (sida 1 och 2) inlagda enligt hänvisning “Totalt får du lämna in max 14
sidor (inklusive denna och nästa, så max 12 sidor egen text).”
Hemtentamen består av åtta frågor: Två frågor för kursmål 1, en fråga vardera för kursmål 2-5, och
två sammanfattande frågor. Du besvarar frågorna individuellt, men får gärna samarbeta med andra i
förberedande diskussioner och liknande, genom att reflektera kring din text – du gör det som krävs för
det betyg du vill uppnå. Observera att du för att få godkänt måste väva in relevanta reflektioner kring
det företag du valt att studera. Totalt får du lämna in max 14 sidor (inklusive denna och nästa, så max
12 sidor egen text). Dina svar på hemtentan ska lämnas in på Studium senast enligt deadline i en
(denna) Word-fil, gärna som pdf-fil. Oberoende av betyg krävs godkänt på samtliga svar på
hemtentamen för godkänt på kursen (eftersom alla kursens mål måste vara uppnådda för att godkänt
ska uppnås). Om de flesta av svaren är bra enligt vad som sägs ovan, men det finns några svar som
inte kan godkännas, får du en möjlighet att rätta till dina misstag innan deadline för komplettering och
visa att du uppnått alla kursmålen och därigenom erhålla godkänt på kursen.
Hur sätts betyget? OBS att betyget sätts baserat på inlämning innan första deadline; deadline för
komplettering är endast för att rätta till misstag och är inte betygshöjande (eftersom ett lösningsförslag
lämnas ut efter första deadline).
• Du som har greppat kursens innehåll på ett bra sätt, erhåller betyget 3. För att visa detta ska du
skriva en väl utformad hemtentamen som besvarar frågorna väl kopplat till kursboken, annan bok i
ämnet, kursens pdf-bilder, relevanta webbsidor och/eller liknande; och till ditt yrkesområde. Du ska
visa att du kan besvara frågorna med hjälp av metoder och modeller inom de områden som behandlats
i kursen. Du ska också, med t.ex. referenser till lämpliga sidor i kurslitteraturen eller andra källor, visa
att du greppar materialet.
• Du som verkligen bemästrar kursens innehåll, och även förmår att kritiskt reflektera kring denna
kunskap, erhåller betyget 4. För att visa detta ska du med gedigna referenser koppla svaren till
kursboken eller annan bok i ämnet där så är lämpligt, samt använda (minst) en annan källa (en bok, en
artikel e.d.) till vilken du kopplar dina svar. Du ska också utveckla svaren så att de går utanför det som
litteraturen säger direkt på en viss fråga – t.ex. genom att ge exempel på företags användning,
och/eller genom att relatera till dina egna erfarenheter och aktuella händelser i företagsvärlden. Du ska
helt enkelt visa gedigen kunskap på området. Med gedigen kunskap menas att inte bara förmå att visa
upp den och applicera den, utan också ”vrida” på den, t.ex. genom att kunna relatera den till nya rön
på området eller till helt andra områden (som exempelvis etik, hållbarhet, etnicitet eller genus). Även
aktiv närvaro är ett viktigt kriterium för att erhålla detta betyg.
• Har du befäst dina kunskaper genom att ha godkänt på samtliga löpande frågor senast vid deadline
för komplettering, allt med god kvalitet, samt fullgjort kamratgranskningen på ett bra sätt erhåller du
betyget 4 i stället för 3, respektive 5 i stället för 4. Att lämnas in (i Studium) senast torsdag den 31
december 2020 (eller via hakan.kullven@angstrom.uu.se om du gått kursen tidigare och inte är
registrerad på den denna period). Du kommer att få återkoppling och en betygsindikation senast
torsdag den 7 januari 2021, och senast torsdag den 14 januari 2021 lämnar du in den slutliga versionen
av din hemtenta, om komplettering krävs. Efter detta sätts ditt betyg. Lycka till! / Håkan Kullvén

Namn: Elin Grenholm

Utbildningsprogram: Civilingenjör i molekylär bioteknik

Mitt företag: Pfizer Health AB

Beskrivning av mitt företag: Pfizer är ett läkemedelsföretag som jobbar med forskning och
framtagning av läkemedel och medicinska metoder runt om i världen.

Referenser: Se samtliga fotnoter markerade på respektive sida.

1. Jag har gjort följande för att erhålla godkänt på denna hemtentamen:
a) Besvarar frågorna väl med metoder och modeller från kursen. - JA
b) Kopplar i alla frågor till kurslitteraturen eller andra källor genom sidhänvisning i
texten. - JA
2. Jag har gjort följande för att erhålla betyget 4 på denna hemtentamen:
c) Kopplat mina svar genomgående till minst en annan källa genom reflektioner mot
texten kring denna. - JA
Exempelvis:
Sida 7 stycke 3 ​“Ett viktigt verktyg i detta är kassaflödesanalysen, som enligt
årsredovisningslagen (1995:1554) 2 kap 1 § måste redovisas inom större företag.”
Sida 6 stycke 4 ​“​Pfizer avviker också i resultaträkningen, då skatteavdrag sker före utdelning
till Pfizers gemensamma aktieägare, medan Atlas copco presenterar pålägg av skatt i
efterhand.”
Samt se fotnoter

d) Resonerat kring exempel på andra företags användning av modeller/begrepp. - JA

Exempelvis:
Sida 6 stycke 4 ​“​Sedan presenterar Atlas copco resultatet från avvecklad verksamhet vilket
Pfizer då gör tidigare i sin resultaträkning.”

e) Relaterat till mina egna erfarenheter i reflektioner kring svar. -JA

Exempelvis:
Sida 10 stycke 4 ​“​Detta påverkar mig direkt som konsument, då de receptbelagda läkemedlen
som jag har behov utav, finns tillgängliga till ett subventionerat pris.”

f) Relaterat till aktuella händelser i företagsvärlden i reflektioner kring svar. -JA

Exempelvis:
Sida 12 stycke 2 ​“ Vid en ökad produktionskapacitet kan man tänka sig att brist på
respiratorer eller andra läkemedel (t. ex. kortison) under den pågående pandemin, inte hade
varit problematisk på samma sätt.”
Sida 4 stycke 2 ​“Ett aktuellt exempel för Pfizer är produktionen av vaccin för Covid-19 då
detta säkerligen har krävt en stor investering för produktens utveckling.”

g) Relaterat till annat i reflektioner kring svar. - JA

Exempelvis:
Jag har relaterat till händelser, utveckling av Covid-19 vaccin, ökning av pollen samt hur detta
påverkar Pfizers verksamhet. Se hela texten.
Fråga a)
Sär och samkostnader är viktiga att diskutera i olika förändringar inom företaget. Ska exempelvis en
ny avdelning introduceras, kan särkostnader vara lokalkostnader för den nya avdelningen, inköp av
material osv. Samkostnader inkluderar exempelvis en utökad ekonomiavdelning, administration samt
IT-system. Det kan vara viktigt att hålla dessa separata vid en viss kalkylering för att kunna se en
mellanskillnad, och därmed en potentiell lönsamhet för den nya utvecklingen av företaget. I sär och
samkostnader tillkommer rörliga och fasta kostnader som per definition menas med kostnader som
påverkas samt inte påverkas av förändrad verksamhetsvolym, men vid stora förändringar påverkas
också fasta kostnader.​1​ Vid exempelvis en ny avdelning kommer fasta samt rörliga kostnader
tillkomma i särkostnader som uthyrningslokal, inköp och lön för anställda.

En aktivitetsbaserad kalkyl eller så kallad ABC-kalkyl kan vara en typ av modell som fokuserar på en
fördelning av samkostnader för att få fram en självkostnad för det specifika kalkylobjektet. En
ABC-kalkyl funkar på så sätt att man omvandlar samkostnader (omkostnader) till motsvarande
särkostnader. Man kan även säga att dessa omvandlas till kostnader som är direkt kopplade till
eventuell produkt (direkta kostnader), men detta används mer i bokföringssyfte och inte hur
kostnaderna påverkas i sig. ABC-kalkyl har syfte att identifiera aktiviteter och dess kostnader som i
sin tur fördelas av olika kostnadsdrivare. Ett ökat antal aktiviteter i företaget, kommer att medföra en
större självkostnad.​2​ Aktiviteter kan exempelvis vara inköp, konstruktion eller en typ av investerad
utveckling i företaget. En relevant aktuell aktivitet för Pfizer Health AB kan vara deras forskning för
framställning av Covid-19-vaccin samt tillägg av forskningsavdelning. Kostnadsdrivare kan
exempelvis vara antal ordrar, artiklar eller vikt, men de mest centrala kostnadsdrivare för Pfizer
Health AB samt läkemedelsföretag i allmänhet, är främst bestående av prisfluktuationer eller
priskonkurrens samt produktvolymer.​3​ 4​​ Som tidigare nämnt kan man också använda sig av begreppen
direkta och indirekta kostnader istället för sär- och samkostnader. De exakta skillnaderna på
begreppen kan vara svåra att tydliggöra, men direkta och indirekta kostnader används oftare i
bokföringssyfte eller med andra ord inom registrering och inte för kostnadens direkta påverkan, där
sär- och samkostnader är en mer korrekt användning.

En ABC-kalkyl kan vara till fördel när man vill uppnå en viss precision i kalkylerna och inte använda
sig av schablonmässiga pålägg. Sedan har man även möjlighet att studera aktiviteter samt
kostnadsdrivare, och utifrån dessa göra en mer anpassad fördelningsmodell för en produktiv
fördelning av resurser. Användning av ABC-kalkylen dras dock till störst fördel när ett företag har
mycket eller tilltagande samkostnader.​5​ Vid exempelvis en expansion av en ny avdelning hos Pfizer,
kan samkostnader för exempelvis utökad en ekonomiavdelning, sektionschefer, administration samt
datorsystem tillkomma. Hade en sedvanlig påläggskalkyl används i dessa sammanhang, hade man
troligtvis inte lika noggrant kunnat räkna på eventuell prisfluktuation som är en central
kostnadsdrivare inom läkemedelsindustrin. Detta hade i sin tur lett till en sämre precision i
beräkningarna då man inte räkna på förändring lika lätt, vilket inte hade resulterat i samma kontroll

1
Håkan Kullvén “Industriföretagets ekonomi- Atlas Copco industriteknik” 2019-06-17
2
Professor Peter Rosell “ABC, ABC-kalkylering” Youtube 2020-01-29
https://www.youtube.com/watch?v=9R55iB-syCA
3
Professor Peter Rosell “ABC, ABC-kalkylering” Youtube 2020-01-29
https://www.youtube.com/watch?v=9R55iB-syCA
4
David Sjöberg “Uppföljning av läkemedelskostnader” Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
2020-06
https://www.tlv.se/download/18.607390731743754877745d35/1598963091875/uppfoljning_av_lakem
edelskostnader%202020.pdf
5
J. Holmström “ABC-kalkylering” 2002 s. 10-25
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1344245&fileOId=2433030
över lönsamheten för företaget. En ABC-kalkyl hade däremot kunnat räkna på detta mer specifikt,
vilket gör modellen fördelaktig för företaget. Det kan ske att i en sedvanlig påläggskalkyl, missas
relevanta samkostnader i beräkningar, då dessa inte alltid har en tydlig direkt aktivitet eller
kostnadsdrivare bakom kostnaderna. Detta kan exempelvis vara drift av IT-system. Dessa kostnader
inkluderas då inte på samma sätt i kalkylen, och det kommer att uppstå en mellanskillnad mellan den
beräknade självkostnaden, och självkostnaden istället beräknad med ABC-kalkylen.​6

ABC-kalkyl kan även vara av stor relevans vid långsiktiga beslut för exempelvis produktion av en
produkt. Denna metod i jämförelse med en påläggskalkyl eller en bidragskalkyl är som tidigare
nämnt, mer precis och man kan även räkna lättare på framtida prisfluktuationer och kostnader.​7​ Vid
investering för en ny avdelning i syfte att producera nya läkemedelsprodukter eller metoder för en
hållbar hälsa, är långsiktigheten relevant i och med att både produktutveckling samt produktens
livscykel oftast är lång, vilket kräver en långsiktig samt mer hållbar kalkylering. Ett aktuellt exempel
för Pfizer är produktionen av vaccin för Covid-19 då detta säkerligen har krävt en stor investering för
produktens utveckling. Sannolikt kommer vaccinet även behövas under lång tid framöver vilket
kräver en långsiktig samt hållbar kalkylering. Det är även viktigt att nämna den ekonomiska
lönsamheten eller räntabiliteten vid en investering. Denna är drivande i hur länge investeringen
kommer pågå. Sträcker sig den ekonomiska livslängden långt fram, kan det vara nödvändigt att
använda sig av ABC-kalkyl då detta kräver mer än en översiktlig ekonomisk bedömning eftersom
kapitalet är bundet under en längre period.​8

I en ABC-kalkyl kan man dela upp baserat på fasta och rörliga kostnader, men vid användning av
denna kalkyl, kommer traditionell mening och användning av begreppen fast och rörlig skilja sig till
viss del. Det som kan ske är att vissa faktorer kan påverka de bestämt kostnaderna vilket då inte
längre gör dessa kostnader fasta eller rörliga på samma sätt som tidigare. Exempel på faktorer som
dessa kan vara en ökning av antal ordrar eller liknande. De rörliga kostnaderna i en sedvanlig
påläggskalkyl använder tillverkningsvolym som bas för kostnadsförändring, medan då en ABC-kalkyl
kan inkludera andra faktorer.​9​ Det är alltså inte korrekt att se det som att samkostnader alltid endast
påverkas av tillverkningsvolym, utan andra faktorer spelar in stundtals.

Vid en investering i Pfizer samt investeringar i allmänhet, kan det anses att rörlig och fast oftast inte
behöver användas i särskilt stor utsträckning, då ABC-metodiken redan innehåller begrepp som
beräknar en självkostnad med bra precision. Begreppen rörlig och fast kan, men behöver inte alltid
användas i en ABC-kalkyl. Det kan dock vara till viss användning vid en volymanalys, dvs vi tittar på
rörliga och fasta kostnader och intäkter istället för sär och sam. Skillnaden mellan särkostnader samt
särintäkter kallas för täckningsbidraget, vilket behövs vid en volymanalys för eventuella beslut om
förändring i produktvolym. I en framtida investering hos Pfizer där volym ska justeras, kan begreppen
rörlig och fast alltså vara till användbarhet.

Fråga b)

Olika typer av långsiktighet i eventuell investering, kräver olika utförlighet i analys då de medför
nivåer av risk för finansiella motgångar inom företaget. Viktigt är också att bestämma en ekonomisk

6
Håkan Kullvén “Industriföretagets ekonomi- Atlas Copco industriteknik” 2019-06-17
7
Daniel Brånby “Produktkalkylering” 2006 s.10-11
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:132070/FULLTEXT01.pdf
8
Håkan Kullvén “Industriföretagets ekonomi- Atlas Copco industriteknik” 2019-06-17
9
J. Holmström “ABC-kalkylering” 2002 s. 10-25
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1344245&fileOId=2433030
livslängd med lönsamheten av investeringen i åtanke. Kommer investeringen att utgöra för stor
ekonomisk risk om dess livslängd bestäms till > 5 år etc. Baserat på livslängd och vilken typ av risk
investeringen kommer att medföra, kan en kalkylränta beräknas och användas som verktyg. Det
tillkommer begrepp som realränta, inflation, nominell ränta samt riskpremie i beräkningarna.

Inflation menas med minskningen av penningvärdet över en viss tid. Sker en kraftig inflation genom
exempelvis att man ökar mängden betalningsmedel i systemet, kan man se en märkbar skillnad i att
man kan köpa färre varor och tjänster för samma summa pengar jämfört med tidigare. Detta kan på
lång sikt påverka inkomstfördelning, utbud och efterfrågan av varor i olika branscher och balansen i
det ekonomiska systemet kan bli problematiskt. Realränta/ real avkastning får du om inflationen
räknas bort från nominellräntan. Detta kan komma till användning om du vill räkna bort eventuella
förluster från inflation. Exempelvis om du är låntagare etc. Tittar man enbart på en investering med
realränta och inflation, kan denna ses som riskfri. Utöver detta lägger man ofta på verksamhetens
riskpremie i syfte av att täcka den totala risken som investeringen kommer att medföra. Anses
investeringen vara av hög risk, läggs en större procent på osv.

En investering ska nu göras i Pfizer. De ska öppna en ny avdelning för utveckling av Covid-19 vaccin.
Nu måste en kalkylränta beräknas och det görs på följande sätt; Pfizer har räknat med en riskfri ränta
på 2.66% under 2019.​10​ Enligt amerikanska hemsidan statista antas inflationen till 1.81% under
samma år.​11​ Detta ger en realränta på 0.85%, men eftersom Pfizer redan har redovisat ett värde på den
riskfria räntan i årsredovisningen, kan detta användas direkt i beräkningarna för kalkylräntan. En
uppskattning för verksamhetens riskpremie har jag lagt på 5%, baserat på tidigare investeringar inom
verksamheten. Räknas nu nominella riskfria ränta in på skulden som är 62% (total liabilities) enligt
årsredovisningen, samt nominella riskfria räntan tillsammans med riskpremien på det egna kapitalet
(38% (total equity)), fås en kalkylräntan på 4.55% före skatt. Skattetillägg har uppskattats till 21% i
årsredovisningen.​12​ Kalkylräntan beräknas nu vara 5.76%.

Framtida kassaflöden vid investering i en verksamhet påverkas av exempelvis ränteläge, inflation och
marknad vid specifik tidpunkt. Därför är det viktigt att göra en investeringskalkyl i syfte om att få så
bra uppfattning om lönsamhet av investeringen i längden som möjligt. Exempelvis kan denna jämföra
vilken typ av investering som långsiktigt visar störst ekonomisk fördel, eller om investeringen enskilt
är lönsam för verksamheten. Det finns olika typer av kalkylmetoder som är bäst anpassade för olika
investeringar. Nuvärdesmetoden exempelvis, räknar in pengarnas värde vid specifik tid, men är ofta
inte användbar vid långsiktiga beräkningar för att det är svårt att förutse betalningsströmmar långt
fram i tiden​13​, samt vid jämförelse av investeringar med olika livslängd. Här kan istället en
annuitetsmetod prioriteras, med fördel av att den räknar på belopp per år, vilket gör den bra vid
jämförelse av olika investeringars lönsamhet vid olika livslängd. Eftersom Pfizer i grunden är ett
amerikanskt företag, hade man kunnat tänka sig att de använder sig av paybackmetoden eller ARR
(Accounting rate of return), men dessa tar inte särskilt bra hänsyn till ränta och långsiktighet vilket
inte gör dem användbara för långsiktiga investeringsbedömningar.

10
“2019 Financial Report” Pfizer s. 118
https://s21.q4cdn.com/317678438/files/doc_financials/2018/ar/Pfizer-2019-Financial-Report.pdf
11
Erin Duffin “Projected annual inflation rate” 2020-05-07
https://www.statista.com/statistics/244983/projected-inflation-rate-in-the-united-states/
12
“2019 Financial Report” Pfizer s. 91
https://s21.q4cdn.com/317678438/files/doc_financials/2018/ar/Pfizer-2019-Financial-Report.pdf
13
Mika Mattila, Sofia Nyström “En undersökning av investeringskalkylen” 2009-06-02 s. 8
https://docplayer.se/24684459-Uppsala-konsert-och-kongress-en-undersokning-av-investeringskalkyl
en.html
Oberoende av vilken typ av metod som används (inte inräknat payback och ARR) för
investeringskalkyl, är kalkylräntan ett fundamentalt verktyg i den. Det används för att kunna jämföra
betalningar oberoende av vid vilken tidpunkt de inträffar. Man kan även säga att kalkylränta redovisar
en prognos med avseende på tid, inflation och eventuell risk för jämförelse av betalningsflöden vid
olika tidpunkter. Kalkylräntan är en viktig komponent för om investeringen kommer visa sig vara
lönsam eller inte. Vi tänker oss att en relativt lång livslängd för ekonomisk lönsamhet har bestämts.
Detta medför en högre risk för investeringen, vilket medför ett större riskpålägg på kalkylräntan. Detta
tillsammans med en hög förutsedd inflation ger ännu större pålägg på kalkylräntan. En långsiktig
investering påverkas mycket av en hög kalkylränta, då risken har mer tid på sig att ta verkan och i sin
tur visas eventuellt inte en ekonomisk lönsamhet. Detta kan i sin tur leda till att investeringen inte kan
slutföras som planerat. Med andra ord är en långsiktig investering mer känslig för olika riskfaktorer
eftersom det är svårt att förutse framtida händelser. I detta sammanhang kan jämförelsevis en mer
kortsiktig investering visa sig vara mer lönsam då den inte påverkas lika mycket av en hög
kalkylränta. En kortsiktig investering medför också en bättre kontroll på förändringsfaktorer som
exempelvis inflation, riskpåslag etc.​14

Osäkerhetsbedömningar kan vara viktiga att göra för eventuell investering. Detta i syfte av att se hur
känslig investeringen kommer att vara för förändring på lång sikt. En känslighetsanalys är viktig att
göra med olika aspekter som varieras en och en, exempelvis kalkylräntan, eller i kombination om
detta ger effekt. Detta kan medföra information om huruvida investering är riskfylld eller inte.

Fråga c)

De två olika företagen visar stora likheter i resultaträkningen. Man kan se att företagens intäkter
redovisas först för utgångspunkt. Sedan redovisas kostnad för varor/aktiviteter som i sin tur är
uppdelade i olika kategorier baserat på vad företagens verksamhet inkluderar. I nästa steg skiljs dessa
företag åt då Pfizer redovisar kostnader samt intäkter för avvecklade verksamhetsdelar. Atlas copco
redovisar sina finansiella kostnader samt intäkter i nästa steg. Pfizer avviker också i resultaträkningen,
då skatteavdrag sker före utdelning till Pfizers gemensamma aktieägare, medan Atlas copco
presenterar pålägg av skatt i efterhand. Sedan presenterar Atlas copco resultatet från avvecklad
verksamhet vilket Pfizer då gör tidigare i sin resultaträkning. Denna presenteras efter skatt. Pfizer
presenterar även beräkningar för vinst per aktie hos de gemensamma aktieägarna.​15

Begreppet rörelseresultat som används när man gör en resultaträkning, definieras som den ordinarie
verksamhetens intäkter minus kostnaderna. Det kan också ses som vad verksamhetsvinsten blivit
innan de finansiella posterna som exempelvis ränta och omvärdering av utländsk valuta inkluderas.
Det kan även uttryckas i procent för att få en jämförbarhet mot andra företag, den så kallade
bruttomarginalen. Modellen från exemplet i uppgiften, är komprimerad och saknar detaljer. Det finns
exempelvis inga kostnader för såld vara samt forskning och utvecklingskostnader. Pfizer inkluderar
dessa och även detaljer såsom försäljnings och administrationsomkostnader. Forskning samt
utvecklingskostnader är ytters viktigt att demonstrera i läkemedelsbranschen, då dessa utgör en så
pass stor del av verksamheten.

14
Mika Mattila, Sofia Nyström “En undersökning av investeringskalkylen” 2009-06-02 s. 8
https://docplayer.se/24684459-Uppsala-konsert-och-kongress-en-undersokning-av-investeringskalkyl
en.html
15
“2019 Financial Report” Pfizer s. 63
https://s21.q4cdn.com/317678438/files/doc_financials/2018/ar/Pfizer-2019-Financial-Report.pdf
Läggs finansiella poster till på rörelseresultatet får vi fram ett resultat före skatt. Exempel på
finansiella poster kan vara räntor, utdelningsintäkter, kursdifferenser på valutor etc. En relevant
skillnad mellan exemplet i uppgiften och Pfizers resultaträkning, är att Pfizer justerar skatten
alltigenom hela beräkningen. Detta medför att det inte finns en specifik post som motsvarar “resultat
före skatt” hos Pfizer. Olika finansiella poster adderas och skatteavdrag presenteras sedan direkt för
specifika poster. Årets slutgiltiga resultat i de två olika resultaträkningarna ser relativt lika ut, då
skatter samt bokslutsdispositioner redan är inräknade. Däremot har Pfizer igen en mer detaljerad
redovisning av resultat. De redovisar poster som exempelvis specifikt kapital till innehavare utan
bestämmande inflytande, men även årets slutliga resultat.

Ett stort företag som Pfizer, är beroende av att kunna finansiera sin verksamhet på lång och kort sikt,
och behöver ha kontroll över sitt kassaflöde. Ett viktigt verktyg i detta är kassaflödesanalysen, som
enligt årsredovisningslagen (1995:1554) 2 kap 1 § måste redovisas inom större företag.​16​ Kassaflödet
speglar verksamhetens in och utbetalningar. På sida 17 i uppgiftens exempel finns det ingen
kassaflödesanalys tillgänglig, medan Pfizer har den detaljerat redovisad. Poster som olika
investeringar, material, kontantutdelning etc finns redovisade. Kassaflödesanalysen är både till extern
och intern nytta. Verksamheten har möjlighet till en utförlig granskning av kassaflödet, och
exempelvis investerare har möjlighet att titta på saker som verksamhetens likviditet, kapacitet att
betala av lån etc. Det kan även vara viktigt för interna och externa intressenter att titta på ett företags
soliditet. Soliditeten innebär att företagets förmögenhet ställs mot det totala kapitalet. Relativt hög
lånefinansiering ger en låg soliditet. De finansiella riskerna för en verksamhet kan då stiga vid en låg
soliditet.​17​ Detta är nyckeltal inom balansräkningen som beskrivs nedan.

Då Pfizer är ett amerikansk grundat företag, ser balansräkningens struktur samt terminologin
annorlunda ut, men likheter finns till viss del. I en sedvanlig svensk balansräkning delas först
anläggning samt omsättningstillgångar upp. Detta är med avseende på långsiktigheten av dem ( > 1 år/
< 1 år). Anläggningstillgångar är tänkta att besittas på i mer än ett år, medan omsättningstillgångar är
tänkta för mindre än ett år. I Pfizers balansräkning används rubriken tillgångar som ett
samlingsnamn, där då exempelvis kortfristiga fordringar som i en svensk balansräkning faller under
omsättningstillgångar, samt immateriella anläggningstillgångar, ligger under samma rubrik. Man kan
dock se att de olika indelningarna under rubrikerna är relativt lika. Beräkningar kan exempelvis
redovisas under immateriella, materiella samt finansiella anläggningstillgångar i en svensk
balansräkning såväl som i Pfizers beräkningar. Även indelningar som varulager, investeringar samt
kortsiktiga fordringar presenteras i de båda modellerna, även om terminologin kan skilja sig
någorlunda.​18

Termen investering används i Pfizers balansräkning och då också som kort samt långsiktig. Detta
skiljer sig något mot en svensk modell, där exempelvis en långsiktig investering i aktier placeras
under “finansiella anläggningstillgångar”, och en kortsiktig investering placeras under “Kortfristiga
placeringar” inom omsättningstillgångarna. Pfizer använder med andra ord kortsiktiga samt
långsiktiga investeringar under rubriken “Tillgångar”.​19

16
​Årsredovisningslag (1995:1554) 1995-12-14
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag
-19951554_sfs-1995-1554
17
“Balansräkning, eget kapital, skulder tillgångar” EY 2020-06-01
https://drivkraft.ey.se/2020/06/01/vad-sager-balansrakningen-om-ditt-foretag/
18
​“2019 Financial Report” Pfizer s. 65
https://s21.q4cdn.com/317678438/files/doc_financials/2018/ar/Pfizer-2019-Financial-Report.pdf
19
Håkan Kullvén “Industriföretagets ekonomi- Atlas Copco industriteknik” 2019-06-17
 Rubriken “Eget kapital och skulder” finns på liknande sätt hos Pfizer, däremot presenteras kapitalet
sist till skillnad mot en svensk balansräkning där detta presenteras först. Sedan summeras även
skulder och kapital i slutet av Pfizers balansräkning. De olika rubrikerna som ingår i “Eget kapital och
skulder” som exempelvis avsättningar presenteras på samma sätt hos de olika företagen, dock skiljer
sig terminologin. Avsättning i ett svenskt företag beskrivs som pensionsförmåner beräknat netto hos
Pfizer.​20

Fråga d)

Pfizer har en linje/stabs-modell som organisationsform där staber är inkluderade inom exempelvis
juridik och informationsteknik. En linjeorganisation liknar en linje/stabs-modell till viss del, där
modellen är uppbyggd efter en ledning samt att varje medarbetare har en överordnad chef som
kommunikationen sker via. Linjeorganisationer är även organiserade i avdelningar som är uppdelade i
olika verksamhetsområden. Det kan exempelvis finnas avdelningar för produktion, forskning,
försäljnings etc. I en linje/stabs modell tillkommer staber som tidigare nämnt. Dessa finns till för att
med specialistkompetens, hjälpa ledningen och organisationen i beslutsfattning inom diverse
områden. Det kan exempelvis vara inom juridik, IT samt personal. En fördel med denna modell
gentemot en ren linjeorganisation, är exempelvis att en specifik linjechef inte behöver hantera en
produkts juridiska krav på egen hand, utan då kan ta hjälp av en stabsfunktion för att sedan fatta
beslut. Med andra ord kan en linjeorganisation som jobbar i anknytning med staber få fördel i
effektiviteten, då linjeorganisationen ofta inte är specialiserad inom dessa områden. Ett syfte med att
man har en stabsfunktion är att samla specialistfunktioner som är svåra samt dyra att anställa enskilt i
linjeorganisationer. Dessa kan då utnyttjas av flera linjer.

De allra flesta större företag precis som Pfizer, kan komma att behöva olika staber då verksamheten är
i stort behov av nära rådgivning från specialister. Dessa typer av behov kan komma att öka ju mer
komplex verksamheten blir. Läkemedelsföretag i allmänhet kräver noggrann rådgivning inom
exempelvis juridik för undvika olaglig marknadsföring av produkter.

En linje/stabs-modell kan medföra nackdelar som exempelvis en långsammare process för linjen då
staberna inte ingår i verksamheten. Kommunikationer kan med andra ord inte ske lika effektivt.
Viktigt att nämna är också att staberna i flera sammanhang nyttjas av olika linjeorganisationer
samtidigt. Det kan exempelvis behövas ekonomisk rådgivning inom produktion, forskning samt
marknadsföring, och därmed tillkommer en prioriteringsfråga som kan skapa problem. Vid
vaccinproduktion hos Pfizer har tiden för framtagning varit fundamental, vilket då kan ge problem
inom denna typ av organisationsform. Vidare åtgärder som kan tas är att bryta isär stabben och
placera specialistrådgivning i var och en av linjeorganisationerna. Detta för att till viss del undvika
prioriteringsproblem samt ineffektivitet. Detta blir dock dyrare för verksamheten.

Enligt principen för värdekedjan (M. Porter) ligger fokus på att maximera vinsten och minimera
kostnaderna där också kundvärde är av stor relevans. Då Pfizer har begränsningar (främst i Sverige)
inom vad läkemedel får kosta och inte använder specifikt kundvärde i samma utsträckning, skulle
denna princip inte vara optimal för verksamheten. En annan aspekt är att forskningsarbete ofta kan
vara svårt att kostnadsberäkna i värdekedjan, pga okunskap kring vad som kommer att krävas för
resultat. Därmed passar inte heller denna princip för Pfizer.

20
​“2019 Financial Report” Pfizer s. 65-66
https://s21.q4cdn.com/317678438/files/doc_financials/2018/ar/Pfizer-2019-Financial-Report.pdf
En renodlad projektorganisation kan vara en användbar metod inom exempelvis entreprenörskap.
Principen med denna organisationsform är att jobba inom olika projekt, där projekten kan ses som helt
fria organisationer med projektledare, projektmedlemmar etc. Denna metod kan vara ett typ av
supplement för en annan huvudsaklig organisationsform som exempelvis en linje/stabsorganisation,
men kan även vara den huvudsakliga organisationsformen i sig. För att denna metod eventuellt ska
fungera fördelaktigt, kan en förutsägelse av projektets totala tidsram samt kostnad vara nödvändig.
Resultatvärdemetoden (EVM) gör detta möjligt genom att beräkna på kommande händelser om det
fortsätter som tidigare. Modellen tittar på eventuella tids- samt kostnadsavvikelser jämfört med
planerat värde. En renodlad projektorganisation hade med fördel kunnat användas av Pfizer i
sammanhang då specialisering samt ytterst genomarbetade delar i projektet hade krävts. En
projektorganisation jobbar till skillnad från linje/stabsorganisationer, ofta mer specialiserat per individ
och grupp, vilket kan ge fördel inom forskningsbranschen. Däremot kan företag som Pfizer ha projekt
under utveckling som inte visar en tydlig ram för när resultat kommer att nås. Det kan med andra ord
vara svårt att förutse exempelvis hur mycket forskning samt produktionsvolym som behövs. Detta
resulterar i att resultatvärdemetoden inte kan användas med samma effektivitet. Projektet kan då
riskera förseningar samt kostnader utanför beräknad budget. I det återkommande exemplet om
vaccinframtagning, är tidsramen fundamental vilket då skapar problem i detta sammanhang. ​Vad som
också kan ske inom denna organisationsform, är att långsiktigheten faller bort. Om ett specifikt
projekt har slutförts, kan det exempelvis betyda svårigheter att omplacera eventuella specialister på
andra arbetsuppgifter, om projekt av relevans för deras expertis inte är av behov för tillfället. I
jämförelse med en linje/stabsorganisation, kan en projektorganisation vara mer kostsam då anställda i
vissa sammanhang enbart är projektanställda​21​, medan en modell med staber visar en minskning av
kostnader för specialistrådgivning.

Vid användning av en matrisorganisationsform, kan det vara svårt att kartlägga en exakt modell då
den kan struktureras på olika sätt inom olika verksamheter. En vanlig princip är dock att man
kombinerar en linjeorganisation med ett typ av projekt (kan även kombineras på andra sätt). Detta
medför att man rapporterar i två olika dimensioner (linje samt projektvy). Det finns ofta olika
divisioner inom den huvudsakliga linjeorganisationen, och med matrismodellen har man möjlighet att
fördela anställda inom divisionerna i diverse projekt. Detta medför med andra ord rapportering till
linjechef samt projektledare. Vad som kan ses som en fördel inom denna modell är att anställda inte
enbart är projektanställda, utan även jobbar i sin separata division i företaget. De behöver med andra
ord inte vara heltidsanställda inom projektet, för att sedan behöva omdirigeras med nya
arbetsuppgifter efter ett fulländat projekt.​22​ Vad som också kan vara till fördel med denna modell
gentemot en linje/stabsorganisation, är att ledningen ofta minskas belastning inom beslut och
koordinering då fler chefer finns tillgängliga. I en linje/stabsorganisation kan en överordnad linjechef
belastas och besitta arbetsuppgifter i för stor omfattning vilket minskar effektivitet inom
verksamheten. Ett flertal chefer kan dock komma att vara till nackdel i vissa sammanhang, då endast
en chef att rapportera till är en mer fördelaktig metod. Det kan skapa problematik om chefer är oense i
fundamentala beslut vilket direkt har en påverkan på anställda. Detta kan skap projektfördröjning samt
ett försämrat mående inom verksamheten.​23​ Här kan med andra ord en linje/stabsorganisation fungera
bättre, då man lagt förtroende i enskilda chefers beslutstagning.

Fråga e)

21
“Projektorganisation” Projektledning 2018-03-30 ​https://projektledning.se/projektorganisation/
22
“Matrisorganisation” Projektledning 2018-03-30 ​https://projektledning.se/matrisorganisation/
23
“Matrisorganisation” Projektledning 2018-03-30 ​https://projektledning.se/matrisorganisation/
Jag följer företaget Pfizer Health AB under kursen. Pfizer (aktiebolag) är ett av världens största
läkemedelsföretag som grundats i USA. Företaget har etablerat ett marknadsbolag i Sollentuna, en
medicinsk tillverkningsanläggning i Strängnäs men har även olika forskningscentra i Asien, Europa
samt Nordamerika. Företaget har totalt 58 tillverkningsanläggningar runt om i världen. Ett stort
företag som detta, med många olika forskningsområden inom exempelvis vacciner, onkologi,
immunologi och olika typer av oförklarliga smärtor, kräver 92000 anställda runt om i världen. År
2019 hade Pfizer en omsättning på ca 52 miljoner USD. Årsredovisningens resultaträkning år 2019
för Pfizer Health AB finns bifogad.​24

Pfizer använder konkurennsmedelsynsättet eller 4P som marknadsföringsstrategi. 4P inkluderar pris

produkt, plats samt promotion. Pfizers mål är att använda dessa balanserat för att skräddarsy ett så bra
erbjudande för kunden som möjligt, men även för att deras verksamhet ska gå i vinst till viss
utsträckning. Detta är nödvändigt för att verksamheten ska kunna vidareutvecklas.

Läkemedelsbranschen är mycket konkurrensdriven, vilket gör att Pfizer jobbar tätt inpå konkurrenter
när priser sätts och följer till stor del en marknadsbaserad prissättning. Däremot kan prissättning inom
läkemedelsbranschen ha vissa restriktioner. Läkemedelsföretag får ta ut vinster på läkemedel, men det
är exempelvis inte tillåtet att marknadsföra samt ta ut för stor vinst på receptbelagda läkemedel, och
även att höja priser på typer av läkemedel som är statligt subventionerade. Exempel på dessa kan vara
typer av mediciner för kroniska sjukdomar. Detta påverkar mig direkt som konsument, då de
receptbelagda läkemedlen som jag har behov utav, finns tillgängliga till ett subventionerat pris.
Däremot finns ofta ett statligt ansvar för subventioneringen, vilket ger läkemedelsföretag mer fria
händer inom prissättning då de ofta inte säljer direkt till konsumenter. Pfizer använder sig delvis av en
värdebaserad prissättning. De jobbar med hjälp av marknadsundersökningsföretag, för analyser av
behov och intresse av specifik produkt. Denna prissättning jobbas ofta i kombination med
konkurrensbaserad prissättning hos Pfizer, förutsatt att andra företag utvecklat liknande produkter.

Vid en kostnadsbaserad prissättning är all kostnad för framtagning av eventuell produkt inräknad,
samt en täckningsgrad är adderad till priset. Denna presenteras ofta i procentform och speglar
företagets vinstmarginal på produkten. Pfizer jobbar med att subventionera priserna genom en lägre
täckningsgrad, men behöver även sina intäkter för utveckling av verksamheten samt att förse
behövande med läkemedel. Därmed används inte en renodlad kostnadsbaserad prissättning, då
intäkterna är fundamentala för vidare forskning och utveckling (FoU). FoU-kostnader kan i sin tur bli
relativt höga, vilket kommer att medföra dyrare produkter samt med en högre täckningsgrad. Pfizer
strävar efter att arbeta balanserat med att bibehålla en stark utveckling och att öka tillgängligheten för
deras produkter.

Vad gäller distribution jobbar Pfizer med forskning och produktutveckling runt om i världen.
Verksamheten finns tillgänglig på de flesta kontinenter, och Pfizer jobbar ständigt med att öka
räckvidden för sin verksamhet. Pfizer säljer till största del sitt utbud vidare till grossister. De är måna
om att hålla en bra relation till sina kunder, vilket medför att kunderna har tillgång till bra service och
hjälpmedel. Exempelvis har Pfizer en webbplats för läkemedel, där relevant information om deras
produkter redovisas. Det kan exempelvis vara om förpackning, lagerstatus, produktresumé osv. Det
finns även möjlighet till att spåra fakturor på webbplatsen i syfte av säkerhet. Denna webbplats når ut

24
“Pfizers historia” Pfizer 2019-05-15 ​https://www.pfizer.se/om-pfizer/pfizers-historia
globalt, vilket är fundamentalt enligt Pfizers principer om tillgänglighet.​25​ 26​
​ Inom marknadsföring
jobbar Pfizer med EHS (environment, health and safety), i form av olika program. Detta är i syfte av
att kontrollera samt utvärdera leverantörer för den globala verksamheten. Inom EHS jobbar de
exempelvis med undersökningar vad gäller leverantörers globala ekologiska påverkan. Denna
marknadsföringsstrategi ger kunderna (distributörer/grossister) en försäkran om att läkemedel
hanteras på bästa möjliga sätt runt om i världen.

Pfizer jobbar som tidigare nämnt med forskningsområden inom onkologi, immunologi, smärtor mm,
och har till följd ett stort utbud av produkter. Dessa inkluderar receptfria läkemedel för exempelvis
allergi, receptbelagda läkemedel för exempelvis neurologiska sjukdomar, vacciner för diverse virus
etc. Vid marknadsföring/reklam av Pfizers produkter, är det viktigt att titta på vilka aktörer som tar
beslut utifrån verksamhetens marknadsföring. Med andra ord aktörer som sjukhus, apotek, och andra
vårdbolag som ska avgöra om produkten är något de vill ha. Pfizer lägger stor vikt på noggrann
granskning och uppföljning av deras produkter. De kontrollerar effektivitet samt säkerhet hos sina
produkter med hjälp av klinisk testning, toxikologi samt kemisk kvalitetstestning. Dessa aspekter är
fundamentala för ett godkännande av läkemedel hos läkemedelsverket, vilket vidare är ett krav för
försäljning av läkemedel.​27​ Nämnda säkerställande aspekter och krav, är något Pfizer jobbar med i
syfte av att fånga intresse hos de olika aktörerna. Med andra ord är exempelvis ett läkemedel med
obestämda eller inte tillräckligt kartlagda bieffekter, inte någonting som kommer att vara av intresse
hos vårdbolagen, då de inte är färdigutvecklade och redo för bruk. På senare tid när användning av
internet ökat, har människor utvecklat ett större intresse för att direkt köpa sina läkemedel online.
Detta har gett upphov till reklam från Pfizer direkt riktad till konsumenten, och inte via vårdbolag/
medicinska representanter.

Pfizer jobbar även inom marknadsföring, mycket med att statistiskt framföra kärnprodukten. De
framställer resultat baserat på egna och tidigare studier, för hur specifika produkter (läkemedel)
påverkar oss samt varför vi behöver dem. Detta är en viktig del i Pfizers marknadsföring, då produkt
utan bevisad nödvändighet, eventuellt inte är av lika stort intresse.​28

Fråga f)
Olika intressenter kan påverkas på olika sätt, men dessa kan även vara kopplade samt påverka
varandra i flera steg. Jag har valt att titta på företaget ur en ekologisk synvinkel, där ekologiskt
anpassade anläggningar, ekologiskt nedbrytbara läkemedel samt produktkontroller i större
utsträckning är operationer som sker får mer hållbarhet. Man tänka sig att intressenter som
konsumenter direkt påverkas av detta. Läkemedel samt eventuella behandlingar kan bli dyrare som
konsekvens av ekologiska anpassade inom Pfizers verksamhet, vilket kan medföra att konsumenten
inte har råd eller vill betala i samma utsträckning. En ekologisk anpassning kan dock även innebära
renare och miljövänliga läkemedel i sig. Därmed skulle förtroendet för läkemedelsbranschen och
specifikt Pfizer kunna öka, då de visar en ekologisk hållbarhet. Konsumenter kan öka sitt förtroende

25
“Pfizer Marketing Mix (4Ps) Strategy” mba skool.com 2020-04-19
https://www.mbaskool.com/marketing-mix/products/16998-pfizer.html
26
Kristina Dunder “Godkännande av läkemedel” Läkemedelsverket 2016-06-28
https://lakemedelsboken.se/kapitel/regelverket_och_it-stod/godkannande_av_lakemedel.html
27
​Läkemedelslag (2015:315) Sveriges Riksdag 2015-05-28
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lakemedelslag-201
5315_sfs-2015-315
28
“Pfizers verksamhet idag” Pfizer 2020-12-16
https://www.pfizer.se/om-pfizer/pfizers-verksamhet-idag
för läkemedel, vilket kan öka företagets försäljning på sikt. Personer med stor miljömedvetenhet kan
speciellt komma att känna förtroende för Pfizer i detta sammanhang.

En omsättningsökning till följd av detta, kan komma att ge större vinster och förutsättningar för
expansion av verksamheten. Detta kan ge företaget större möjligheter inom exempelvis forskning och
marknadsföring. Den ekologiska hållbarheten kan alltså leda till en ekonomisk hållbarhet och ge de
effekter som är beskrivna ovan (omsättningsökning). Förtroende samt expansion kan vidare också
leda till utomstående investering då verksamheten visar sig gå bra. Detta ger även i sig fler
möjligheter för verksamheten. En investering och vidare expansion kan leda till att företagets
produktionsmöjligheter förbättras på ett hållbart sätt. Exempel på detta kan vara eldrift, vattentillförsel
samt nya maskiner. En ny maskin kan ha lägre strömförbrukning samt ha en ökad
produktionskapacitet. Detta kan ge lägre kostnader samt en minskad strömförbrukning (hållbarhet).
Dessa hållbara produktioner med bättre kapacitet, kan i sin tur företag, landsting och kommun dra
fördel av. Vårdbolag som apotek, sjukhus (landsting) och äldreboende (kommun), har möjlighet till
merförsäljning/användning av de framtagna produkterna. Vid en ökad produktionskapacitet kan man
tänka sig att brist på respiratorer eller andra läkemedel (t. ex. kortison) under den pågående pandemin,
inte hade varit problematisk på samma sätt. Denna konsekvens påverkar igen konsumenter genom
andra intressenter som investerare och landsting/kommun, vilket tydliggör mitt tidigare resonemang
om att diverse intressenter är sammankopplade.​29

Vid en hållbar investering/expansion kan det bli lättare för företag att få fördelaktiga lån. Långivare
kan exempelvis se en ökad säkerhet och långsiktighet i företaget, och då ge en lägre effektiv ränta
samt lån i större utsträckning för företagets vidareutveckling.​30

En expansion inom företaget har en direkt påverkan på de anställda. Fler jobb kan bli tillgängliga
eftersom ett bredare och mer hållbart företag kräver fler arbetstillfällen. Vid en expansion kan även ny
teknik komma att användas. Detta kan leda till eventuell automatisering av maskiner, och i sin tur
färre arbetstillfällen. Det kan även leda till minskade personalkostnader, förändrade arbetsuppgifter
och kompetensutveckling. Detta kan i sin tur förbättra lönsamhet, kvalitét mm.

Tittar man på påverkan hos intressenten leverantörer som uppkommer vid hållbarhet, kan tidigare
nämnda investeringar och expansion ge ökad försäljning och leveransmöjligheter för företaget, och
därmed ökad försäljning i leverantörsleden. Det kan dock ställa högre krav på leverantörerna, då de
måste uppfylla nya hållbara krav för att Pfizer ska acceptera levererad hållbar produkt.

Vidare om man tänker sig en hållbar produktion samt ekonomi, kommer börskursen att fluktuera
(beroende på hur framgångsrika investeringar är) och detta påverkar direkt gemensamma aktieägare i
företaget. Det kan ske att kursen exempelvis minskar vid investering i utgångsläge (grundinvestering),
för att sedan öka när investeringen har tagit effekt.

Fråga g)
När man tittar på hur en verksamhets tillgångar är finansierade, är det viktigt att titta på det totala
kapitalet. Om vi lägger ihop kortfristiga skulder, långfristiga skulder samt eget kapital, får vi 100% av
det totala kapitalet. Dessa komponenter utgör olika stora procentandelar av det totala kapitalet, vilket

29
​“Information om Covid-19” Janusinfo Region Stockholm 2020-12-10
https://janusinfo.se/nyheter/nyheter/2020/harhittarduinformationomcovid19.5.2922e72917139f901b93
197.html
30
“vad är kapitalkostnad?” Lånekoll 2020 ​https://www.lanekoll.se/ordlista/kapitalkostnad
medför betydelse för verksamhetens ekonomi. Det egna kapitalet är det totala kapitalet minus diverse
skulder. Ett års resultat kan tillföras eget kapital, aktieägare kan även göra tillskott i form av
nyemission etc. En långfristig skuld kan exempelvis vara banklån, och leverantörsskulder eller lån till
andra verksamheter är exempel på kortfristiga skulder.

Enligt Pfizers balansräkning är de finansierade med 22% kortfristiga skulder, 40% långfristiga skulder
och 38% eget kapital. Jämför man Pfizers kortfristiga fordringar med kortfristiga skulder får man ett
förhållande på 1:1.12 (37 miljarder USD:33 miljarder USD).​31​ Dessa två i förhållande till varandra,
framför verksamhetens kassalikviditet, som räknas ut i procent genom att ta fordringar/skulder
(1/1.12). Denna procentsats beräknas till att vara 89% för Pfizer. En verksamhet med mycket
kortfristiga skulder i förhållande till kortfristiga fordringar, medför en sämre kassalikviditet. Har man
en sämre kassalikviditet finns inte alltid möjlighet att betala av sina kortfristiga skulder när de
förfaller. Då kan man komma att behöva lösa framtida finansiering. Detta kan ske genom att
exempelvis sälja en del av verksamheten, finansiera med långfristiga banklån etc. Pfizers kortfristiga
skulder och kortfristiga fordringar ligger relativt lika i förhållande till varandra, men de finns en viss
differens som medför en delvis försämrad kassalikviditet. Jämför vi kassalikviditeten med Pfizers
soliditet, kan man se att en försämrad likviditet nödvändigtvis inte behöver innebära en försämrad
soliditet i företaget. En hög soliditet innebär en finansiell säkerhet eller stabilitet på lång sikt. Denna
situation inom Pfizer, skulle exempelvis kunna spegla att en stor grundinvestering har gjorts i
företaget, vilket belastar kassalikviditeten, men som förhoppningsvis ger positiva kassaflöden i
framtiden. Orsaker till den ansträngda kassalikviditeten åskådliggörs i kassaflödesanalysen.

Kassaflödesanalysen visar att rörelsen genererat 12.5 miljarder USD vilket är något mindre än
föregående period. Under året har man investerat netto 4 miljarder USD. I investeringsverksamheten
noterar jag att man har köpt andra verksamheter om nästan 10.9 miljarder USD. Detta består
huvudsakligen av förvärvet av dotterbolaget Array Biopharma. Finansieringsverksamheten har använt
8.5 miljarder USD. Man har ökat de kortfristiga skulderna med netto 8 miljarder USD. Detta belastar
kassalikviditeten på kort sikt.​32

Fråga h)
Pfizer har ett utbud av flera olika produkter och tjänster. Detta medför olika fasta och rörliga
kostnader per produkt. Pfizer tar ett beslut om att öka produktionen av ett läkemedel för allergi.
En fast kostnad kan förändras i sig om ett produktionshjälpmedel nått sin maximala kapacitet för
volymproduktion och behöver förstärkning. Vi lägger då till en enhet och volymproduktionen kan öka
till det normala. En halvfast kostnad är detta ett exempel på. Det kan även vara omvänt, när vi har för
hög kapacitet av produktion vilket medför större kostnader som inte är till nytta. De fasta kostnaderna
blir lägre om man tittar per producerad vara, tills att man nått en punkt där den fasta kostnaden är
kompenserad för.​33

Kemiskt material kommer att behövas för produktion och den ökade volymen av
allergimedicinsproduktion. Kostnaderna för detta kan ses som rörliga, då de är direkt beroende av
förändrad volym. Viktigt är att titta på den kritiska punkten när man ställer de rörliga kostnaderna mot
produktionsvolymen. Ligger resultatet från volymbeslutet under den kritiska punkten i

31
“2019 Financial Report” Pfizer s. 65
https://s21.q4cdn.com/317678438/files/doc_financials/2018/ar/Pfizer-2019-Financial-Report.pdf
32
“2019 Financial Report” Pfizer s. 67
https://s21.q4cdn.com/317678438/files/doc_financials/2018/ar/Pfizer-2019-Financial-Report.pdf
33
Håkan Kullvén “Industriföretagets ekonomi- Atlas Copco industriteknik” 2019-06-17
volymanalysen, ses ingen lönsamhet eller vinst av volymförändringen. Pfizer har i detta sammanhang
sämre möjligheter att få verksamheten att gå runt, om de inte har en lönsamhet av volymökningen.
Detta gäller på samma sätt som verksamhetens investeringsbeslut. Lönsamhet krävs för att
verksamheten ska vidareutvecklas.​34​ Ligger Pfizers volymökning av allergimedicin vid eller under
kritiska punkten, kan exempelvis en ökad försäljning ändra på det läget. Detta kan exempelvis göras
via ett nytt marknadssegment. Ligger de nu i ett läge över den kritiska punkten, kan deras
säkerhetsmarginal vara en viktig komponent i förebyggande syfte. De kan med andra ord ta reda på
hur mycket volymen får lov att minska utan att gå i förlust. Med en bättre tidshorisont kan det sättas in
åtgärder i form av försäljningsökning, kostnadsbesparing, automatisering/effektivisering etc, för att
säkerställa att inte nå den kritiska punkten. En kraftig pollenökning i västvärlden skulle exempelvis
kunna generera en ökad försäljning av allergimedicin.​35

För produktion inom läkemedelsbranschen, är det viktigt att ett flertal av läkemedlen är självbärande,
dvs klarar av den beräknade kritiska punkten. Mixen av de olika produkterna kommer att påverka
kostnad och lönsamhet, även halvfasta kostnader vid ökad volym. Alla volymer och kostnader för
olika läkemedel/produkter behöver inte klara brytpunkten, utan det sammantagna resultatet är vad
som är mest relevant för verksamheten. Viktigt att nämna är även att kostnaderna för en verksamhets
olika produkter kan påverkas på andra sätt. Har vi exempelvis en valuta eller prisförändring hos
leverantör, kommer kostnaderna direkt att påverkas. Nya avvikelser som dessa kan komma att behöva
undersökas, förslagsvis med produktkostnadsbryggan liknande enligt Atlas Copcos tillvägagångssätt.

34
“Pfizer Marketing Mix (4Ps) Strategy” mba skool.com 2020-04-19
https://www.mbaskool.com/marketing-mix/products/16998-pfizer.html
35
“Lönsamhet hos linjära konsumentprodukter i cirkulära affärsmodeller” RISE 2018-2020
https://www.ri.se/sites/default/files/2020-04/Lo%CC%88nsamhet%20hos%20linja%CC%88ra%20kon
sumentprodukter%20i%20cirkula%CC%88ra%20affa%CC%88rsmodeller%20RISE.pdf