16. Fylli verben i ratt form, preteritum - datid eller perfekt (har + supj. numformen)! 2) "___ (due) katten mat redan?” "Ne Jag (9iva henne mat men idag____ (ag inte hina) ge henne ngot." (hon f8) vaton d8?" "Jad ng (ha) pa sen &t penne, Dat (era) ag reden | morse.” by Néarjag var iter, ‘vija) jag lara mig att spela piano. Men na jag __ fob skolen _(ra) jag rig att spela gitar istllet. Nu ar jag vuxen och __(@ére ra Imig att spela piano ocksd. Jag (peta) piano | tv &r nu och jag tycker att det &r attra ©) "___(ringa) du banken i gr?" °Nej jag__(glmma) det i gr, men fag___ (nga) i dag.” "Vad (sige) de d82" "De. (berétta) att jag (beta) av hela inet. Nu (tycka de att jag kan ta ett nyt lan.” Den har veckan jag (ha) 4 bréttom. Jag (arbota) ver varje dag, jag ____(g8) pa tv méten och jag_(vare) p& en firmafest. Jag {inte Kiippa) grasmattan, (vata) bien elior (hase) p8 min mamma, 2) Nu wi (vanta) har p8 flygplatsen hela dagen. | morse (chocka) viin och _(f8) vara bitter. Efter lunch _(fdmna) vi tesviskorna och (visa) passen. Och nu__vi (sila) har i lea timmar igen och, (ingta) bot {ran den har snéstormen, 1262 » B o) 19, a b a 0) 8 hy 0 D Skriv ratt form av verben - preteritum eller supinum! arbeta Gustav har _ hari for &r, fytta Benita titi for. traffa. Har du min samo? bygga Nar du Kiar huset? ff Diana__en hund férra veckan, stija Har dina foréidrar sig? gi Laban til skolan Klockan atta, finnas Det har aldrig faga = Minman middagen i sondags. kara Mats har sig bra hela sit v vila. Hon har alltid resa til Sydatrika, hala Jag har pa med det har 64 lange nu. gon teater har, fortsatta [stillet for att ta rast hon att arbeta, anmala_Han har sig til en konstkurs, ka Hardu____ slalom nyigen? Valj korrekt mening med en bock (y)! Fok din fru ngot job? ’ Har cin fu ft négot job? Har ngonsin du att enka? Har du ngonsin att enki? Jag & rt. Jeg har burt dan hr psen 8 linge. g) Jog & rt. Jeg har birt den har sen s& Bingo. Min mortars farfar har svt tv bicker Min mortars fararskrev tv bicker, Jag har gt p bio I gr. by Jag gick p8 bio i gr. Jag har skit ligt breve. ‘Jag har skrov frcigt brevet, ita har satt hr och vantat en ng stund. i) Jag arbetar har Ito &r nu. Bita har sutti hr och véntat en lang stund. Har du aldig sett midsornmersoten forut? d Har aldrig du sett midsommarsolen f6rut? Jag har erbetat hl tio 8 nu. Benny giorde kafe for en timme sedan, ‘Bonny har gor kate fOr en timme sedan, Sat orden i ratt ordféljd och bilda en fraga eller mening! sta / ska / Kina / ménad / jag/ til /resa. hall / att / pa / middag /jag//laga {tt / har / jag / fortfarande / tbaka / bok / inte / min ir / speciell / Sverige / midsommaren /helg / en / mycket har / jag /legat /alerig/ sjukhus / p& 4 /intressant / vikingatiden / / historia / en / tid / svensk ten / nar f jag / jag / bodde / en / var / stad /i/ stor du / kan / inte / vartér / komma / och / it / p&/ hélsa ? de / skoma / finns / storie / har /en // ste? at har /tycker / uppaitten / svér / du / var / den ?20. Svara pa fragorna och berattal Vika svenska sevarcheterkanner du tt? Har du besbkt platserna? ‘Vad vet du om dessa platser? Vad tyokte du om dem? Har du varit dar? \Viken sevardhet | variden tyoker du mest om? Vad tyokte cu om dem? Variér? Vika ar vérldens mest kénda turstattrakioner? _Viken plats vil du besbka? Vad vet dui om dessa platser? Har du négra planer pl att beska négon Varfor ar de 88 popuiéra? turistattraktion? 21. Skriv vid behov passande prepositioner i luckorna! Valj preposition fran rutan! A Visby ringmur ar 11 meter hog. Man bérjade bygga den «___ 1000-talet och det aldsta tomet ar Kruttornet. Den nastan 3,6 kkiometer langa muren blev klar ».___brjan _ 11800-talet. Gotlénningarna byggde muren som sydd «1___flender. Eftersom muren lag #___havet kunde de défifran skiuta direkt ned 1____ btarna som kom. | dag finns 27, ‘orn kvar g1_____murens ursprungiga 51. Langa Lisa ar det hégsta tonet ti__sina ‘sex véningar. | Mynthuset betalade man skatt ___staden och i Fangelsetornet holl man ‘angar. Aven portarma har namn: Séderport, Osterport, Norderport och Vasterport. Utan- {fr Karleksporten ligger ofta ett par svanar och simmar »___ havet. Globen ligger #\____ Stockholm. Den biev kiar »)___ 1989 och ar varidens storsta, Kiotformade byggnad. Den a ¢|____ stdi, belong och glas och ar 110m #_dia- meter. Takh6jden ar 85 meter. Den ar framst den svenska nationalerenan e___ishockey, en man kan éven se annan sport dér, g& ____ konserter och se melodifestivaler. Nar hdrdrocksgruppen Metalica spelade q____Globen var det Over 16 600 personer ni ppubliken. Det vari__maj_ 2008. c Manga svenskar tycker att Géta Kanal ar Sveriges strsta underverk. Det ar en 19 mil lang kanel som ai__hiiften &rnaturig och som ti___ 6vigt ar utgrévd. Den giro, \Vanerns vastra strand «___ Sdderképing. Tack vere Géta kanal kan man aka bat de 49 mien «)__ Ostersin och Kattogat. Kanalen har 58 slussar, Detar bassdnger dr wan kor _ och sinker aller jer vatlenivan sé att man kan ka vida trots nivskilnaden a vattnet. Redan ps 1500-telet vile man byaga en kanal mellan Vanecn och Vattern fer att sippa aka runt Sverige och betaa skattnér man dkteg___ dansktVatten. Mem int {orn 1610 béxjade man bygge Gota Kanel som ble frcig 1892. Kenelon var mycket vktig »___ varutransport anda tls astolara kom. | dag aker man ioe dag 108 i__ b&tsemester 128go. Las den forsta delen om svensk konst och skriv adjektiven och sub- stantiven i ratt form och numerus (singular/plural)! Anvand artikel el. ler demonstrativt pronomen den/det/de om det behdvel emiskorhar tat och mata td). Frén 7000 fr. och ramét mAlade mans {stenvigg) och i (rota). Under », (vikingatid) skrov man (text) runskeit. Nar q__rstendom) kom til Sverige, Bade éven tons! sakta at frandra sig. Nu bérjade man mala kristna ig) och bilder av ya), Det kom olka byggnadsstia, romersk stl och gotsk sti au pba eden kom rendssansen - arkitekturens tid, med sina realistiska portratt av (monet). Ba- rocken, som kom pa 1600-talet inspirerade bl.a. Gamla stans byggnadsherrar, Drottringholms slotts skapere, Tessin d.a och Stockholms slotts skapare, Tessin diy. Man anvande (festig sti) med stark m, (farger). Rokokon kom med miukare former och farger. Gustav Il var (vitig person) for o._konst),5|_tkung)képteai_antik konst- vera, it bygga slott och parker och uttormade 2 {svensk drat Nr industiaismen kom, fick man {ny materia) att erbeta med. Foréndringama i samha- le gore att ménga 1___{evensk konstnr) bérjade mala ideala norciska sagohyster. Under 1900-talet biandade man gammalt och nytt och ménga oka nya {si kom. 23. Svara pa fragorna! Lat det garna bli en diskussion! \ad kan du se pa biden? Vad tycker du om bildens motiv? Ar graft konst? Har du sett grafti n&gonstens? Nar? Var? Vad tyekte du om det? Har du sett Kloter ngonstans? Nar? Var? Vad tyckte du om dat’? Her du ngonsin provat att skapa graft sil? Saute du vila prove’? Vartor/Vartér inte? Vartér mélar vissa graffiti - och kiotrar pa véiggar? Yel du ngot om gratitins historia ach framtid”? Tor du att gratin korimer att bli popularare i fremtiden?24, Las texten om graffiti! Graffiti ar ett ord som kommer tn abenskan (Aistring) och grekiskan (sv. Det var enitalen- are som i mitten av 1800-taet anvande ordet nar han beskrev inrstingar som modema manniskor lords. Inistringarna var namn, enkia symboler Coch korta budskep, och deta de fortiarande, &n i dag, Men fn att vara Kotter har graft blivt til konst. Graftn bie ferst populér i USA i bérjan av 1970-talet och kom til Sverige 16 ar senare, titsammans med. breakdance och hiphopmusik. | Sverige kalar man gratin ven f6r spraykonst, eftersom man sprayar férgen. ur sprayburkar. Spraykonston har vackt dskter, polska debater ‘och Konflkter. Hanclar det om konst eller van- dais? Poltker och samhélet generelt ser grafitin som vandalism, eftersom "konstnérerna” inte harlov att ‘méla pA de offentiga platserna och eftersom man behover starka rengoringsmedel och manga ar- betstimmar for tt stada bort "konsten.” Konsiné- lena siva tycker att platserna, som ofta a gréa bbetongvaggar och tunniay, bir vackrare av deras 25. Svara pA fragorna och berdttal Fick du veta nagot nytt om graffiti? ‘Andrade du asikt om négot? Vad tycker samhallet i citt land om graft? Vad gor man for eller emiot spraykonsten? \Vad tycker du om arbetet for och emot spraykonsten? 130 onst, Seriésa spraykonstnérer skapar sin kong just p4 s8dana stélen och inte pa privata hus oc vvaggar som &r i gott kick. Vad ar det dé fr slags personer som aller pg med spraykonst? Manga psykologer séiger at spraykonstndvema frémst ar unadomar som inig fr uppmérksamhet och erkénnande p& andra platser i samhiilet. Konsten &r anonym och may signerar den med en tag, det engelska ordet fir rmérke, Men de olka ungdomsgrupperna fungera som pubik pa "konstnérernas Konstutstahingar bland betongvaggernas konstgallerier” och for is ssaligger det prestige iat ha vagat spraya n&gon. ting pa en 64 offentig plats som méjigt | bérjan av 2000-talet forstod politikerna att man ‘maste skija p& graffiti som konst och sor kiottar ‘och skapade ett 30-tal lagiga graffivaggar runt (om i Sverige. Dar kan ungdomama spraya sia konstverk lagigt. Man Sppnade aven graffitiskoler ‘och skapade mojlgheter til offentiga utstallningar Ar du intresserad av konst? Haller du pa med konst av ngot slag? Viken slags konst finns det mer an mainingar? Vad vet du om olika konststilar? Har du ngon favorit, favoritkonstnd’?. Las den andra delen om svensk konst och si substantiven i ratt form! cat Larsson (1853-1919) kom med sin inred- ngskonst, som fortiarande & Kind bland alla (svensk), Han mdblerade derashem och goes (fattigstuga) ilo foknem) Jenny Nystrm (1854-1946) som genom sin konst gay a_ ane Glad, snail och rc jutomte),trygga ham, renhet och ariighet och hon hjalpte ti at ‘oat (manniske) frén fattigdom til mmedeliass, Elsa Beskow (1874-1953) var a {konstnar) och 1 (for. fetta) som utbiidade manniskoma. Hon larde em att lisa men ocksa att vara artiga och snél fa mot 4, {un och 3. (ratu, Carl Miles (1875-1955) bodde under minga a | USA och i Rom, Pa (sommar) bodde han pa Milesgérden utantér Stockholm. Han gav sen i (gra) til (svensk folk) och i dag ar dar (museum) och j_ (Gulptupart. Dar dr Miles begrava och dr fins hans vec. Car Miles gav (svensk stad) deras symboler ~ Orfeusgruppen i Stock: holm, Pegasus i Malm och Poseidon | Goteborg. ‘Anders Zomn (1860-1920) foddes | Dalarna och var en a a (frst svensk konst- "és 80m blev populr och kénd utomlands, rams ‘USA. Han maade porrétt och landskap, men dr Mest kind f6r sina 9 (nakenstudie). an higite ti att bevara hemnsijden, folkdrakten Gh folrmusiken i Dalarna samtcigt som han gay Sverige ett namn is, (varia). kriv adjektiven och llon Wiktand fOddes i Estland 1980 och kom til Sverige som 1. {battykting) Under Andra uw (vardskrig) nr hon var 14 &, Hennes bamboksilustrationer har f&tt Inspiration fran bada v, Mand). ton Wikland ar mest Kind for sitt (ling samarbete) med Astrid Lindgren. ton Wik- land har med sina bilder gett ménniskor idyll och (vacker barndomsminne). ‘Sven Norclgvist (fd 1946) kom inte in pa konstskola men gay inte upp och ar nu en av Sveriges mest omtyckta bamboksforattare och 2___ilustraton). Han har bla. stot om a _{gubbe) Petison och hans katt Findus. Genom béickerna har Sven Nordavst gett __{haemonisk, tygg ech hu- (verklighet) armen moristisk uppvaxt) i e_ ‘som inte ald ar sédan 27. Titta gama pa olika svenska konstverk! Diskutera deras still Vad tycker ni om dem? Ta reda pa fakta om fler svenska konstnarer! 131a) b) a 9d a 29. singular singular singular obest. punt kata ken, gris ‘rimarke pensel tom Redan eller én? 4 Redan arwénder man ijakande satserifgor, An anvander man inekande satser/régor Jag har redan oft ut med hunden. Jag har inte git ut med hunden &n. Har du redan gatt ut med hunden? Har du inte gétt ut med hunden in? Fyll i redan eller an dar de passar i meningarna! — Hard inte stadet? Pummetsorju hemi ut. f) Har du ites ut boken? ~ Jog har stat, syns inte det? 4) > ~Har du inte ttn anetiden pa biblotekery = Her i grt xan? fh)» —so, det ha jag lot ~ J, det hr jag. Jag glow den fore iddagen. j) > - Hon har fe barnbarn. Ne), det har jeg inte. Jag her inte halt tid.) ~ Men hon har nga barnbarnsbarn, Fyil i ratt form av substantiven! a singular singular singular t best. best. best. best. best. best. pass flaska bro ftysbox ivan tyg per TTT TTT TTT TTT TTT itta felen i meningarna! Ursdkta mig, jag kommer inte harifan stan. Var finns apotek? Vill du ha gl satel vl du hele ha ite mineraivatten? Hur ofta gér du tll en frisdr och klipper dig? ‘Min bror har fatt arbetet pa bilverkstad i stad. Fr jag Sppna fonstor ele bir det for kat fr dig? Har du provat recept, som jag gav dig? Blev kakan god? Se pd de svarta molnent Det tinker nog bora snéa Ite senare i dag, Jag képte kopp kale och godsbit. Kaffe crack jag upp, men goclsbit tog jag med mig hem. 132Infinitivméirket att Man kan int sta v8 ver | presens form bredvidvarandraien sats (eg-iecirmer pet fis tvA meéjigheter att sata tv verb bredvid varandra: partikel + infinitiv ler artikel + att + infinitiv at fs ire upper av ver: tniton upp av verb med vika man alti ska anvnda at: verb med vika man aldrig ska envanda att en slor grupp av verb som passer bide med eller utan at Jag alskar att speta kort Jag vil ata. Jag borjade (at) siunga, modala hjalpvert + infinity Jag vil g& her ru preposition + att + infitiv Jag &r bra pa att sjunga, adjekiv + att + infinity Det ar artit att tacka. mening borjar med att + infinitiv Att vila p& dagen kan vara sként (lordsprdk har aft férsvunnit) Tala sive, tiga ar guid, Utrycket fr att + infiniti ‘Jag gril bibloteket for att lisa 31. Satt orden i ratt ordféljd, gér meningar och anvand att vid behov! a> Kas / gilla/ sova . hy Du/inte / behéva / hémta / mig /i dag 1») Jag/ inte /hinna /komma/idag. i)» Du// Aste / komma / hg / kbpa / myéik Det /verka / 98 / bra ) > Jocke / inte / vga / Kltra / upp fr stagen d) Lisa / bruka / cykla / til skolan Ky nga / sluta / roka / for tv r sedan > Dan / hata / komma / for sent )_» Férsbka / vara / lite mer postiv ! 4) > Lars /ova / hjajpa / mig rm)» Jag /borja / trina i morgon 9 ag /18/ 98 / ut /nu ? n) > Lata / mig / 8 / smaka / ocks8! 82. Fyll i passande prepositioner fran rutan vid behov! a i mot om pa ti wd over | | @) > Altberornu___vad de s&ger. ) > Malmé FF vann _ IFK Goteborg, } 4) Tony hoppades att vinna. d Fred lider __ astma. 9) > Man ska vara artig____ andra. k) > Beda ligger sjuk __feber. 9) dag ar jag _ dtigt humor 1)» Oversait den hr texten __ svenskal 8) Viken tid anlinder vi__ Paris? im)» Ubrik var besviken sin van. \ 1) Maton var sv att vérja sig. r)._» Moa ara amundsiuk___sinlasyste. | @ > Harduen karta_ Stockholm? 0)» Dog han __en hjértattack eller cancer > An var full Meter p) > Jag héller med ____att bilen ar for dyr. 13333. Las texten om min mormor (férsta delen)! Min mormor &r 80 &r och hon har beréittat om sitt liv for mig. Hon har haft ett omvéxlande och arbet- ‘samt Iv, Som har innehalit b&de svérigheter och gdje. Men lvet har varitlattare de senaste ren. Hon har inte vart twungen att arbeta s& hart langre Nar hon var 65 &r fyttade hon frn Jémtland til Gotland. Det var mycket svért att lamna sina bam, ‘barnbarn och bambarnsbarn, men hon har &nd& inte ngrat sig. Nar hon var 70 ar gite hon sig for andra gngen. Under de senaste aren har hon rest myck- et tilsammans med sin andre man. Hon har bla. varit | Vastindien - | Barbados, Trinidad och To~ ‘bago. Hoon har besdkt manga lander i Europa men hon har aldrig varit i Afika, Australien eller Asien, Hon har under sitt liv upplowt Andra varidskriget den férsta tvattmaskinen, teven och den elektriska lampan. 1948 fick hon for forsta gangen elektrictet emma. Men personiigen tycker hon att de basta Uuppfinningarna her varitfrysboxen och den elek- triska keffekvarnen som de fick til afféren dar hon ‘och hennes f.d. man arbetade. Mycket har hant i varlden under 80 ar, "Men det mest fantastiska Zr att jag i dag kan sata mig pa ett fyg i Visby pa Gotland Kockan 6.06 och ringa pen av mina détrars 6m Jémtfand, 65 mi rin mitt hem, Klockan 7.56. "Vad har du gjort i livet som du kan vara extra stolt 6ver?”frégar jag. “Jag fick ju sex barn sverar hon, “och nu har jag redan 14 barnbarn och 8 bambarnsbamn." "Och vad ar dina planer nu?" Undrar jag. “Nasta vecka ska jag och min man ka med en bussresa til sdra Tyskland”, svarar hon, "para f6r att f& tiden att g&.” Hon skrattar, "Men ‘annars har jag val gjort det som de flesta kvinnor ay min tid och Klass har gjort.” 34. Ar meningarna sanna eller falska? Ratta meningarna som ar falska! 2) Mn mormor bor | Jima. 4) Det har var tet bo ngt ran sina saktinger. bb)» Hon tisinte dr hon nu bor @)_ > Hon har mnga barn, barnbarn och bamoamsban @) > Hon har upplet FérstavEdshiget. h) > Hon r mest sto ver sha bam barbam och babar <)> Hon har aldrig rest i Europa, |) > Snart ska hon aka p& en bussresa til sédra Frankrko. fe) > Hon har fugit 650 km pé under vj) > Hon tycker at hennes ly har vat mycket special timer 35. Finn synonyma ord och fraser fran texten i uppgift 33! a) Tala om f) En sak som gar pa elektricitet b) > Varerande 9) > Otoigt bra ) > byeka hy > Sirk, specet ) > Kérna att det men her gio varfel i)» Noid och sisaker ©) > Nyskapetse 9) Social och ekonomisk gupp 134valj ratt form av verben - presens ee ee Saal (nutid) eller perfekt (har + supi- ‘pa min {rfas) pa en pub. En a en mycket postv person (P) och den ania ren ret eget Pereon (Den nogatia mannen eager at et rr. pen gen besvarit p> Men det finns ju 88 mycket inressant och roigt | Ivet ocks&. (0u aldig sta) ute cenvarm sommardag och bara i) (sa) och___(cicke)apesiniice? N@ Jo, visst har jag det, men di {orénne) jag mig bara i solen och fr solsting, P= @_______(0U alarig ta) kontakt med gama vnner som du fi (kan prata) gama minnen mod? N12 Jo, det har jag. Men 0, (frst) man bara hur gammal man (on. p> Ja, men ___(4u aldrig resa) och o, (esdka) ala vackra platser som finns | Sverige? Ni Joxisst, men det &r val inget dar som ar bate én hemma, p> mi (du alcrg se) det hga berget Kebnekeise? Eler de inressanta gamla stéder- na som finns i landet? Den vackra skargrden eller den fantastiska vasthusten? ND Jo, visst {ag beséka) alla dessa platser, men det (hosta) jus ‘mycket at esa runt och besdka alla fina platser P=) Ja, dé vet jag inte vad du ska gora for att Ivet ska bli mer intressant, Det fins baa en person som kan hiaipa dig. Paykologen Rune Jonsson, Han {ha) sin mottageing Sturegatan, N=) da men, jag ar ju Rune Jonsson. 37. Rata felen i meningarna! Varje mening innehaller ett, tva eller tre olika slags fel. @) > Har du hamtat bljetterredan eller ska vi att hamta dem innan pjasen béjar? 5) > Garderob ar full av sommarklacerna. Jag mste 08 kOpa vinterklader ocksé ©)» Vad dina bokhyjlorna &r dammigal Du maste ta ur alla bécker och stéda bort damm, > Vind blaste ver station. Tg stod p8 perrong och vantade pA passagerama. €}__» PA lektionen gick eleverna igenom den svar hemixan de hade gj i hemma. 1) > Du kan féja med oss til land i morgon om du vl Det finns plats pa bien. 1 > Mina fordldor var ute i gar 8 jag s8g efter min iten syster 1) Tenta vi hade i gr var jattesvart. Jag kunde inte kornma pa svar til fla frgorna. 4.) vag sig kompis i gr nar jag var i affér. Han berdttade att han hade fatt nytt arbete och skal ta a Fitter du inte til postkontor? Ser du dr stor, vita huset? Svang tl vanster efter dt. 7a sedan den andra gata til hBger och post lgger pA vanster sida. 135Fa, komma, se och vara ar exempel pa verb som man ofta anvander/uttryck med bade billig Coch icke bldg betydelse, Prepositionen bakom verbet ancrar ofa uttryckets betydelse, vara tn (Sverige) oma frén Sverige) ‘vara for (demokret) ‘ck att (dernokrat rt vara emot (ig) ‘yoke at ig fl A varaihoo med (en kilo) vara tilsammans som fickvan och pojkvn vara med om (ngot ku uuoplova (ndgot ul) vara Over = (kiget ar slut, finns inte Janare 38. Vad betyder uttrycken? Anvénd en ordlista! uw in wep bart a 29 for LY eve ol pa Uf tememot coher j upp VW ctr ( ‘genom signed ut rom j over ove ‘i y . eter i Ce pa UU = ” bot at under war over CJ ‘ere utan 39. Anvand uttrycken fran férra uppgiften! Skriv passande verb i rat ; form i luckorna! 2), Jag ar 8 lingsam och dag i matematk. Jag alti eter, . ig ald ricigt noga for innan du gar Gver vagen L ©)» Vi ska aka til mormor imorgon. Jag___verkiigen fram emot att f& tréffa henne. @) Upp! Akta aig for bien, €)_ > Mina foraldrar var ute i gr © jag efter min illasyster. 4)» Tentan var s8 svar. Jag kunde inte A svaren pai fra fgor, 9) > Jorden__ti fr manga miljarder &r sedan h) > Den kande skédespelaren i)» Det bort efter en langre tds sjukdom, ‘en krona ver om man kOper nigot fr nio kronor ach betalar med en tia. ‘den snart éver. |) > Frida hade huvudvark i morse. Som tur var > Fore jul brukar man in manga paket. efter ett papper dt mig? —_— Noj, hamta det si ) Kan du inte vara snall och 136 Be Atos8 om du inte ferstér ett ord kan du___upp det ien ordbok. a svensklektionen —__ Klassen igonom laxan som de hade ojort hemma, ‘Tanja Ut nani véras och nu séker hon in p gymnasium, _ _____— dig ner! Satt dig p& den hair stolen. Vihar bréllopsdag i dag. Vi ska fra den med att Lt och ata, — Anne, jag fick en flack pa blusen! = Det gér inget, den Kan du vara snéll och __p& teven at mig? Bita var suk | tv veckor och dirforeftor | skolaroetet. bort i tviten, Halsa pa eller halsa pa? Vissa partixelverb som best av ett verb + partke! (Lex. prepositon) kan andra betydeise beroende ppltom man betonar veroet eller partieln, Om man betonar verbot har utryckst vans bilig betydelse och man kan éversétta det ord for ord, men om man betonar partken fr uttrycke ofta €n“icke bildig" mening och en helt annan betydelse. Bx, Jag halsade p en bekant pa stan, Jag halsade pa henma hos en van, = sade) “= bosoite Betonar man verbet eller partikeln i féljande meningar? Markera var betoningen ligger! slag halsade p hemma hos en ving. Jag hlSadle pa en bekant som jag stg pA stan ig For att komma til 6n maste man ga ver en bro. Verken kommer att g& 6ver bara jag tar en tablet Jorden kom till for manga mijarder &r sedan, Kom till mig kiookan &tta i kvl Detektiven gick efter mennen f6r att se vart han gick. Servitiren gick efter husets basta vin. Fotbolsiaget lég under med 0-1 i halviek Jag fann inte nyckeln, den kag under mattan. Ga igenom tunnein s8 ar affaren p& héger sidal Vihar ménga papper som vi maste ga igenom. or tll Jag gar med pa idén, Kr tll vanster i nasta korsning!DELNIO HAN HADE ALDRIG SETT SNO Ten Sigor att eskndema har manga ort ‘26 medan man i svenskan bara har eto Det &r inte sant, Svenskan har ocks4 médnga Vinter ren King, Kall och mérk sti och manga |) nam fr olk slags sn6. Fork at tink ut vag tycker dart inte om den, Men jag tycker om vin- [7 fr slags snd fofande or a 1. Las faktarutan och texten om vintern! sndbrida oh déirfér ar jag mycket nojd nar vi fr en lng och snérk vinter. lencchoerita maacoetromeenarat ES] ng ware plow atti ist oo rer. at era mérga ster man nea kan g6ra pa vintern. Sidlv tycker jag om att aka AG} é Red tandoori rimfost o cs rysnd —ramsné——_konstsné "Foon en teen ar uarbetae a Sher Aso 2. Finn synonymer till orden i fet stil i kolumnen till héger! a) Att ta skaldjur p& restaurang kostar skjortan. (bestimnme ) > Det var precis sa, Du slog huvudet pa spiken, bborta rd skolan utan sk ©) > Det var tur i oturen att ingen gjorde sig ila i olyekan, {orstod verkigen 1)» Du mdste stéidal Ditt rum ar I en enda rdra igen. Loordning 2) Frat! Jag ar forsenad eftersom jag fSrsov mig, Fsista stung 1) Férst var Gun lite biyg, men snart blev hon varm | Kléderna, kommer nastan ihig det 9} Jag kunde inte bestémma mig och bokade en resa pa mata. keinner sig mincre osaker hh)» Linda ver egentigen inte sjuk i gér, hon skolkade. hokigtvs trots at i)» Nu har jag arbetat hela dagen och tanker koppla av. ‘lyckan var inte léngt borta 3)» 0), det var mira dgat att jag hade rarnlat. ‘s0v fOr linge K) > Ta honom inte p orden. Han bide skaimtar ach juger ganska ofta. tro p4 ait ngon ségor |) Tyvarr kan jag inte spika datum nu, Kan jag ringa dig senere? Utan att planera m) > Viken tur vi had. Vi kom i grevens tid til hamnen, vila 1)» Venta lite! Vac heter han nu igen? Jag har det pa tungan, ir mycket dt 3. Vad ar verbens supinumform? Vilka tre verb ar regelbundna? % > tigga Y > tyga Do DD rk. aD sige eta ta 2a dps ska 2D asa Me NB orm ag oD re a ec Dore De TY a eae ae pea ___ P) > fala 138Verb, pluskvamperfekt PPiskvamperfekt bidder man med ralpverbet hade + supinum. Man arwiinder fomen nér ma talar Korta svar 5 Hade du arbetat dér lange néir du slutade? com ngot som redan hade hat eller nSgot man redan hade gor vd en tdpunet i dt & shag hade bott pi fa platser nar jag var fern &. Ar 2010 hade jag arbetat som brancian oc Ja, det hade jag, / Ne, det hade jag inte 4, Las faktarutan om Systembolaget och vad som hande Helga en dag! Systembolaget Sjstembolaget har statigt monopol pa frs8lning av akohol ver 3,5 %. | matvarubutikerna kan man kopadloch cider med hégst 3,5 9 alkoholhalt, Det fans over 400 “systemutker" och 600 ombud i hela Sverige. Ombuden fins i mindre samhallen of kundema ar for f8 fr en but. Dar kan man bestla en faska vin och f& den med varutrans- poten ndsta dag. Sverige har begrénsat alkohol konsumtionen under hundratals &r, fOrst fOr att men skule éta potatis och sd istllet fOr att gora akohol av mat. | mitten av 1800-talet Gppnade —Helga hade en femhuncring isin portmonna, —Hon gick tl Systembolaget. —Hon glémde portmonnéin i butiken —Négon stal portmonnan, Ingen i personalen sg portmonnin. man varidens forsta "systembolag" i Falun. Det var fen bar, med ensamratt att salja alkohol. Vinsten dick til staten. Mellan 1914 och 1955 fanns mot- bboken, som innebar att mannen inte kunde Kopa ‘mer &n 1,82 liter sprit mntaden (gifta kvinnor hade ingen motbok), 1922 hade man en fokomréstning dr hela 49 % ville ha ett totalt sprifroud. Mel- lan 1982 och 2000 var systembolagen sténgda pa lordager. | dag &r de fasta butikerna ppna 10-18 pa vardagar och 10-15 pa lordagar. ___ Hon kom hem Hon tog flaskan ur psen Hon markt att portmonnan var borta. Hon skyndade sg titbaka ti “systemet’ Hon frégade personalen om portmonnén. 5. Fylli ratt form av verben - preteritum (datid) eller pluskvamperfekt (hade + supinum)! it Eneg a {olérrme) Helga Lind sin portmonn pa Systembolaget. Hon __— =o {rattképa en faska ike Nér hon o_ (kornma) hem a. (ta) hon ane ‘tat portmonnin (vara) borta. Och dr som hon a__. t ‘ethuncing sit kerkort och ID-kort. Hon n_____— (syria tbaka ta butkon och ia ) Personalen om. Portmonnan. Men de {inte se) den. Nagon (st hag aise {rarne) ta pengarna’, sa Helga Lind, rmen han eller hon ) kverkorten och porimonnén.” 8 vi i Si andelserna ‘Wilken ordning kommer handelserna i uppgift 6? Satt se isamma ordning som i texten med siffrorna 1-10 framfor hand Sr anvainder man pluskvamperfel ‘Uppgift 4! Nar och vat 139eller pluskvamperfekt! @) Min mormor foddes 1927 en stor och fattig famil och hon vaxte upp med siu syskon. Nar mor- mor (Vere) ten blev hon suk i TEC. Hon fl smitad av sina kusiner b) Nar hon figga) p& sanatorium i eft och ett halt a. (f€) hon komma hem och hon (gi) ut solannarhon var 12 & ©) Narhon var 15 ar fbi) hon suk igen. Hon fick viterrintristeftersorn hon (vera) tvungen att arbeta hirt och inte fat dita tick ligt. Nu fick hon mojighet att fytta til en sikting | ‘Stockholm dr hon arbetade som bamficka, Efterett rbérjade hon studera til sukskéterska fer att sedan ‘arbeta pa ett sjukhus i huvudtaden. Livet i 40-talets| ‘Stockholm var inte ltt. Arbetet var tungt och arbets- ddagama langa och det fanns f& mojigheter til ndjen 8 den lil fritid hon hade. Det enda ndjet hon had var att hon ibiand gratis kunde foja med en sling, ‘som var musiker, p& hans konserter. ) En michatt var hon tvungen att 8 hem fran arbetet. Hon ____fite hinne) med den sista natibussen, Pltsigt _____{komma) en rman fra tl henne red en pistol handen. Moor blev mycket rSdd och sit sig fi fran honom och {epringa) s& fort hon kunde tran platsen Mannen (fla) eter henne. Hon sprang runt hémet av et stort hus och sor tur var sg hon ‘tet foster som stod éppet. Hon hoppade in — och (fale rakt er ett bagers mibipasar. Méiet vga) omkring och min mormor biev vit fan topp tilt. @) Men hon __{bl fri frdn mannen som jagade henne. Nar hon en lang stund senare mn) bageriet undrade hon vad! baga- 140 Las texten om min mormors liv! Skriv vel SnEEEEneeeeee rben i rat form — preteritum ren skulle s’ga nar han sig att dérren inte var Bs. och att nfgon_{vara) i met. )_Narhon (bo) i Stockholm urs nigra br __ ta) hon ‘tbaka til sin her trakt dr hon borjade arbeta. En dag nér hon gk in en afi kom ndgraafersbtraden fram tit heme ch sa: "SA cu ska gita dig med lagerchefen!” Ma: mor _ frst) ingenting. Hon (kdnra) inte agerchefen — hon ___ (lig st honor. "Kom med sf du héra’,sabitradena ooh fick mormor veta att lagarchefen, som var min ‘morta, {sgap: "Henne ska jag gifta mg med! @ Och s8 bev det. 1947 git 4e sig, fick sex barn, arbetade ttsammans i olla afer séval i Stockholm som pa olka plate norra Sverige. Men nr de (vera) its | Over 20 & {skijas) de. Aniedringen i! skismassan var hart arbete, stress och att mom! (8) vrk som gjorde henne tt ——gvara pa fragorna! i. ket &r foddes min moxmor? aor g. Intervjua era mor- och farforaldrar (eller andra dldre som beratta for de andra i klassen vad ni fick veta! 9 hy) 0 Hur had hon det | Stockholm? Hur har hennes halsa vant? Vika arbeten har hon hat? Var tritfade hon min mortar? Nar git de sig? 40. Skriv ett passande ord fran rutan i luckorna! cesa dt |B aller hur | sverige finns det cirka 300 000 jagare «. fem procent &r kvinnor. Av »,__ gare jagar 90 procent dig. Algakten ar mycket viktig och manga ioare tar semester just i september eller oktober a____jakten boar. Rytare, bar och svamp- pockare a andra naturdlskare bor d halla sig bora frén skogarma. Nu a det jgernas tur att vara drt Algjakten ar viktg f6r Kite skull tke mycket f6r sporten och gemenskapen i jakt- leet, Dessutom héllerjakten antalet algar nere p& ‘en lagom niv&. | Sverige skjuter man cirka 100 000 ‘gar n____ &r och varie lg man har sKjutt méste ‘man redovisa till Lansstyrelsen. Det finns flera satt pa 9.___man jagar dig. Man kan ha en jakthundl med sig springer I6s i som gar i Koppel. Jagarna kan smyga fram till en lg i Sita pA ett aigpass och vinta pA att en alg ska tomma___. Hela jaktlaget detar pa kbttet men ‘Fageren som skjét aigen far hornen och hidirtat. men per samt som vara 14411. Svara pA fragorna och beréttal ‘Tyoker du om at aga och fiska’ VarorVartr inte? BBukar du ota jaga och fiska? Har du provat att aga och fiska ndgon ging? Vad tyckte du om det? “Tyoker du om dur och natur? \Vad her du fr erfarenheter av ojur och natur? Har du ngonsin sett nagot mycket specielt vit ur? Finns det nora ur du iVnte vil trata naturen? Hur ar jur- och naturvet i Sverige annevlunda an vad ‘du ar van vid? \Vad finns det for vaniga och ovanliga husdjur? Har du eller har du haft nfgra huscjur? ‘Ardet vik att ha husojur? Varr/Vartr inte? Finns det ngot cur du vil ha? Verto vil du ha det?” ‘vaka ar for och nackdelara med att ha huscjur? ‘Vike cit favortojur? Ved vat du or ct favorit? 12. Fyll iluckorna med ett passande ord! Jag ska beratta om en mulNad a. nan at Nils. Nis &r en mullvad som b, ‘annan. Han ar humoristisk och positiv. Han ar mycket duktig och arbetsam «1 Dare- mot ar han inte specielt social och inte sas ren ____ochibiang, mene, turvar inte sérskit oft, kan han vara lite mérkradd. Nils 1 ‘ign stor ker i Smiland gy, han trivs mycket bra, Nils ar ett litet daggdiur som ar 15-17 om lang och som n 80-120 g, Han a en trubbig nos och en tjock och miuk svart pals, Han har sm Oron men han hér mycket bra, Dazemot ser han inte s& bra med sina sm& 3, Nils &r altid hungrig och han ____insek- tex Mest av» alskar han mask och han ‘ter ofta upp til 180 g mat varie dag. Han lever under jorden dar han spenderar hela liv, Hans hem ar ett natverk 0 over 30 'm Kanga tunnia. bland kan man se stora joraho- (gar i ens trdgard och 0, f@rstér man ait det bor en mullvad niarheten och 142 alt den a Jagat insektor néra mar en, Nis kommer upp til ytan bara under natn Hi han ar myoket sérbar ovan jor. Nils bakben ar svaga och han anvlinder inte __ nr han graver,Istilet_gréver hen med framben som ar stora oh starka férsedda u, Langa, krattiga Kor Han anvéinder v, huvud fOr att skute upp jorden til marken. Nils kan gréva upp till 0m »___dag och hans underjordiska g&ngarbi- dar lnga och trénga labyrinter, Han kan inte vande w i tunnlama, men hans pals bojer 89 alti i rt riktning och han kan férfytta sig bek lainges tka snabbt 2, framlanges, Nils aren hane, a honoma fOder 4-8 \ungar i april eer maj och de limnar boet redat efter en ménad. Nils ar gift men han traf inte a ‘fu sairskit oft. De har redan to °_—____ som alla bor ngonstans runt om i ‘Smaland, Toten een a Kaur Fae43, Arbeta i fyra grupper! A-gruppen laser te xt A, B-gruppen laser text B, C-gruppen laser text C och D-gruppen laser text D. A pet hir ar Aru, Hon a 32 2 och kommer frén galand. Hon har bott i Stockholm i sex ér. Hon tyade til Sverige eftersom hennes pojevin ar syonsk. Dessutor hade hon atid vlat bo i ett an rat land for att ira sig en annan kultur och ett ‘amet sprdk. Estniska, engelska och ryska kunde hon redan. Nar hon kom till Sverige kunde hon. ite svenska ocksA, eftersom hon hade gatt p en iwalskurs och pA en intensivkurs i sitt hemland. PA intensivkursen studerade hon svenska fyra gar veckan under fyra veckor. Under forsta tien | Sverige arbetade hon som barnficka, Hon pas: sade bamen, skjutsade dem til skolan, stéidade och tok. Famijon var sndll ch de betalade ock sé for de svenskkurser som Anu gick pa. Det var ro 68 svirt for Anu att lira sig svenska, De enda anal hon kunde se pa teven var svenska, Sa hon var twungen att se p& svenska nyheter. Det var svt bérjan, men s& plots, eter tre veckox mérkte Don att hon forstod vad de sade. Sedan Kndes det enklare. Nu talar hon svenska perfokt coh ndstan helt utan brytning, | eran var ivet i det nya hemlandet b&de Spannande och lite svart. Spainnande tack vare det ‘ya spréket och den nya mijn. Det som gorde et svt var att hon saknade sina kompisar och sin far Det forsta Anu méirkte i Sverige var att lan- Get Kandes 8 rent’ och fréscht, Svenskarna var lada, servicevainiga och trevliga mot varandta, Déremot blev hon forvénad Over svenskamas ‘ange, Svenskarna bildar naturliga Kéer Overal ‘De kéar tom, pa busshiiliplatsen”, séiger hon. “Och det ar inte erigt att stlla sig frst i KOn." Naot annat som kandes konstigt fran borjan, var &tt nr man blr biuden pa fest maste man silv ta ‘Med Sig det man vill ta och dricka, Jag blev bju- den pa en 40-rsfest en gang och pA inbjudrings: kortet stod det att man skulle ta med egen dryck ‘Svenskama ar Fe reserverade i bérjan tycker Anu. Men de ar valdigt hiaipsamma och pratar genast pa engelska nar de marker att man lanning, De a toleranta och valdigt ordring ssamma. De planerar allt in i minsta deta och har lite svart f6r att vara spontana. Etter ett &r som barfcka borjade Anu ar beta som receptionist pa ett hotell. Hon tror att hon fick arbetet mycket tack v ryska. Det var til stor hip nar ryska turster kom til hotellet. Nu arbetar hon inte eftersom hon é emma med tv barn, en pojke som ar 3.5 ar och cen flicka som ar 1,5 a. att hon kundé 143le Det har &r Eyob, 41, Han kommer fn Ettopien, ‘som ligger i nordéstra Arka. Han kom til Sverige {6617 &r sedan, efter tt ha lémnat sit hemiand av polska skél, First bodde han i Stockholm en tid, ‘och sedan i norra Sverige under de tv ar det tog ait £8 uppehdlis- och arbetsilstind. Under den tiden ojck han i skolan och larde sig svenska for invanctare. Etter utbidningen fvtade han til USA och bodde dir ett &; Nar han kom tillbaka ti Sverige, valde han att bo i Stockholm. Til en borian var det svért, spénnande och ibland ite Enatrékigt att bo i Sverige. Svért efter ‘Som alt, precis alt, vars annorlunda jamfért med Etiopien. Kuituren, maten, kimatet och manniskor- 1a var alla olka mot vad hen var van vid. Vadket i ‘Sverige kandes néstan alti kallt, snd hade han alorig sett forut och den mat han var van att ata fanns inte. Men eftersom alt var s4 annorunda var livet ocks& mycket spannande. S& mycket fanns att lar. Svenskama verkade forst oartiga. De hol ‘Lex. inte upp dOrren for varanda. Det tog td att {8 vanner och bekanta bland de reserverade sven- skaima, | bérjan tyokte Eyob at det var konstigt alt svenskarna aldrig frégade honom om hans bakgrund. De talade bara om vadret, aktuela handelser och andra opersonliga teman. Senare {Brstod han att svenskarna ps8 vis respekterar andras privativ och att de lyssnar om man vill berétta, men de frgar inte i fall att man inte vil prata om det. “Och svenskama ar mycket piti- ga", tigger han. Det som kandes konstigt i br- jan har han tt sig tt acceptera. "Det maste man ‘g6ra om man ska bo i ett annat land’, s8ger han, Eyob talar mycket bra svenska, Han talar med en svag brytning och man hér att han kom- mer fn ett annat land, men grammmetiskt tatarhan helt korrekt och han har ett mycket bra oraférréd, Hur var det ol att lara sig svenska’? Han ser att det var svar, eftersom svenskan och hans mo- dorsmél var 88 totalt olka. Men han Kunde engel- ska innan han kor til Sverige och det gjorde det 144 ee it lattare. Engelskan och svenskan har ju ike bide | ord och i grammatik. "Man méste kamera in | samhalet for at lara sig ett sprdk", sger tn. "Om jag hade bott i Stockholm redan frén bon tror jag int att jag hade lért mig spraket. Dar frrs dt sa manga andra invandrare att tala engesta med och etiopie at tala sit modersmil me” Nu har Eyob bit van vid bade Svetle ‘och svenskarna, men landet Kanns anda inte {igt som hemma, Det kénns som hans andra hem Hans tre syskon bor i USA och i Kanada, men hans f6réldrar bor kvar i Etiopien, Det dréjde ata @rinnan han Kunde tesa hem pa beso 6 fst angen sedan flykten. Nu reser han hem til si f6rdldrar en géng om aretf6r att halsa pa. Det Pé ett s&dant besdk han métie sin fru, som nu hi botttlsammans med honom i Sverige i sex & 0? har en trdtig son tlsammans, Eyob arbetar | dag p& deltid pa Kor munen. Pa nétter och helger séijer han biljett®' tunnelbanan for at hop en heltidsanstaling ———— —Oe eetateine iEtersom hans pappa tilhorde den gamia ver gen iran var Hesam tvungen att fy fran eva rogerngen Det ar nu arton ar sedan. Se- {gn tg dat to & Innan han Kunde besoka sina tea och sin systor, som stannade kvar i hem- Nar han kom til Sverige blev han sand t Avidsjau | Lappland, Trots att sommaren dr ver vacker och fjus mins han bara hur kalt och markt det var under den lénga vintern, Samhalet fgger bara 11 mil sSder om Polctkeln. Det drojde tre minader innan han fick sitt uppehills- och ar beltlstind. Under tiden bérjade Hesam sa pé ‘en kars i svenska som kommunen betalade under at. Det var inte lat att lira sig svenska. | borjan ver det en nackdel att Kunna engelska, eftersom svenskama a bra pa spraket och gana talar det ined utlénningar. Han fick inte tna pa svenskan pi det viset. Men senare var engelskan til hip, eftersom det finns manga léneord rn engelskan Isvenskan. Nar man i dag pratar med Hesam kan ‘men héra en mycket svag brytning, Man kan forst att han inte har svensk bakgrund, men han talar perekt svenska och har ett mycket rkt oraforréd, Eher svenskkursen fortsatte en tid av studi polka platser | Sverige. Han kiste in en gymnasieutbidning, gick p& hogskola och pa en ‘relg_universitetsutbidning i fOretagsekonom: Men som invandrare var det svt att f8 jobb un- (er ligkonjunkturen i bérjan av 1990-talet. Dartor rovade Hesam nagra olka saker. Han arbetade ‘ed vélgBrenhet och startade aven ett eget fore- {a9. Han tror att det svérigheten att f& ett arbete Som gor att manga invandtrare startar eget. |x. "estaurang- och taxibransschen finns det manga in- vencare Hesam tycker att svenskarna ar mycket ‘dleranta, men &nd anser han att de generaliserar ‘Sr mycket. Nar han sager att han dr iranir, tor svenskarna genast att de vet hur hana. De gm ‘mer att s0 pA vere person som en inci, “Det &r ‘och for sig naturigt. Men det kan Kénnas jobbigt ibland nar manniskor ser mig som iranier och inte som Hesam”, siger han. ‘Dessutom a det vit for ungcomar med invandrarbekgrund att a sg in i det svenska samhalet, och det a sync" forsat- ter Hesam. "Men for mig personkgen har det job- bigaste med att boi Sverige var at jag har saknat mina foralirar mycket.” 11dag ar Hesam van att bo i sit nya hem land och tar alt helt naturtigt. Han bari sdcra Sverige Coch arbetar sedan fem & med tiverkning p& ett lakemedesioretag. Han bor tisammans med sin ssambo som ocksé ar invandrare, eftersom hon flyttade til Sverige frn ett nordeuropeiskt land efter att hon hade trtfat honom. Om en manad {Eds deras férsta bam, Det ar bara att gratuera Coch énska iycka til 145 deD Det har ar Zeimkhan, men han kallas bara for Zelim, Han & 33 &r och kommer fran Tjtjenion. Det ar ett granniand til Georgien och ligger If. ‘Sovjetunionen. Zein kom til Sverige fr Ite Ever tvd r 96 dan. Innan dess bodde han i Georgien néstan fra ar eftersom det var krig | Tetenien. P grund av problem med sdkerheten fo tletjenerna i Georgien interyuade FN. ménga av fyktingarna och hide 4100 personer att komma til Sverige. Zel var en av dem. Han vantade ungefr tre ménader i Geor- en innan han fick uppehds- och arbetstilstind {ran Migrationsverket i Sverige. Han Kom til ett ssamhalle i nora Sverige, dé han frst fick 98 p& en svenskkurs f6r at la sig svenska. Dar stu- derade han tlsammans med andrainvencrae fn ‘tex. Colombia, Thaland och Holland. Det svenska spréket var mycket svért for Zelim, Trt att han redan kunde jelienska, ryska och lite engelska var det inte ltt att lara sig ett nytt sprék. All oro, kciget i hemlandet och dldern var kanske det som gjorde det svat, tror Ze sil “Det blrju svarare att lra sig saker desto aldre man bir’, stiger han. Nar man pratar med honom, mrker man att han redan har ett bra ordiriéd| men att han inte altid anne sig s8ker Inland soker han ord och ibland kan det bil missforsténd. Han siger ooks@ att han inte forstr alt han hd och laser ann. Det tar tid att ra sig ett nyt sprék men han a dutig och ir sig mer och mer for vane dag. Nar Zelim kom til Sverige reagerade han ‘over att manga svenskar r s4 blonda och har s& iS ogon. Han tyckte att svenskerna var toleran- ta mon samticigt reserverade. Grannema titade bara p honom de frsta tv mSnaderna, innan han béxjade (8 kontakt med dem. “Det var forsts svért att f kontakt nr man inte fbrstod varendra sf bra’, sger han. Nu n&r Ze talar svenska ar det lattare. Han a mycket postiv til Sverige och svenskarna och a néjd ooh tris i sit nya hem- 146 land. Hen siger alt han ar n6jd med att leva et itet samhalle i nor dar han Kanner sig som er manish, istlet fr att bo i en stor stad iséta ‘Sverige dr han Kanner sig som en hing. Det ‘som ar svlrastf6r Ze med att bo i Sveige alt han saknar sin syster och pappa som bor kr | Tetenien. Dessutom kan det vara svdrt bien .g.2. ala reger som finns i samhilt. Reger son alla svenskar tar som siaivklara, men som i vandrare och turister inte Kanner til | dag arbetar Zelim p kommunen som tolkassistent. Han aren av dem som haber de 120 rysktalande fyktingarna pa octen att korn inj samhéllet. Han hidlper dem med att ga pé banken, frstkringskassan, posten 0.8. Zalim ar git med en Kvinnairén Teten= De kom titsammans tl Sverige, De har tv tt Den aldsta ar snart tre ar och den yngsta a ménader. i44, Svara pa fragorna tillsammans i gruppen! a) Vodeter harvnon? 1) > Vad iotde han/mon i Sverige under don festa fp) > Har gammal rharvhon? tiden? > Viketand kommer hanvhon in? D> Vad var spannande med att bo | Sverige? Gg > Vert fitade rarvhon ti Sverige? TD Welw ness «> Hurling tid tog det at f8 olka slags isting? )_> Vad var annorunda? 4» Kunde harvton svenska innan han/hon komm)» Vad tyekerharvhon om Sverige och aven- si Sverige? kama? ag) Yar det svt at ara sg svenska? 1) Har hanihon faa 1)» Hur bra pratar hawvhon svenska? 0}. Vad arbetar hanvhon med nu? 15, Byt grupper sa att ni r en fran varje grupp (A-D)! Ni kan vara farre igruppen ocksa, om grupperna inte gar jamnt ut. Berditta for de andra i gruppen om den person du laste om! 16. Svara pa fragorna, diskutera och beraitta! Vad fins det for skal til att utvandtra frén itt hemland? Haru nlgonsinfytatfrén ditt hemland? Vartor? Hur var det? Vad tyekcte du om? Vad saknade du? (Om du maste ytafrén ditt hemniand, var fyttar du? Varior? \ad tor du en person saknaar om han/hon fyttar fran dit hemiland? Kanner cu nfgon som har fyttat utomlands? Hur r det fbr dem att vara invancrare? Kanner cu ngon som har fytat tl Sverige? Vad tycker den personen om att bo dar? Vila nde bor det ménga invandrare i? Vad vet du om det? nner du til nAgra oskrivna regler i olka Wander i varden? 17. Para ihop antonymerna - ord med motsatt betydelse! 9) }pamorinda 4) dum Wy bocke 119) ergumentera 4) pati 2) > oliléicktig/tor mycket)» berdmma, 12)» feqminska 9) dultig 3) > intolerant m)_ > besluta 1) » 98 oller Kora framat au 4)» Wanaktig 1p)» komma éverens 14) > gdmma ©.) konstig 5) nervis o) > live 15) > kitisera 8 tagom, 6)» normal p) > Gverdiva 16) » da 9) > bon 7) > ovktig > seyta 17) pala saring NY tolerant ag)» stanvig 1) stka 18) > vara biygsam D> vantg 9)» snyag 3) > umgés 49) » vara ensam DS vig 40) > vanig 1) punda 20) > vela 14718. Las vad eleverna fran svenskkursen pa sidan 6 har lart sig om oskrivna regler under aret i Sverige! ‘Sue frin Amerika | béqan tyckte jag att det var konstigt att sven- karma inte talade positivt om sig sialva och sina idéer. | Amerka far vi redan som bar lara oss att marknadstéra bade oss silva och vara tankar Det var konstigt att ménniskor som s6ite job inte beréttace hur duktiga de ar och att de var rat ‘person fr platsen. Dessutom frigar arbetsgivaren vad man ar déiig pall! ~ och svenskarna svarar lugnt att de ibland tar pa sig for mycket arbete e- ler att de ibland &r alt fOr dniga. Jag Kunde inte {fersté att de fick jobbet. Men nar en amenkansk vn sole jobb i Sverige fick han det inte, De tyokte att han var f6r skrytsam och todd att han éver- rev och fog. Jaya fran Indien Den vidigasteostria regal ar vist ventelagon. Den sdger att ala mnniskor ar ka bra och ka vars och ir aler ingen bate an anda, Detar fut at stata och juga. Man fir berémma ance, men inte sig sjélv eller maten man har lagat eller ‘sina Kier, Om négon sager: *Vilken fin facka au har” svarer svansken “Dan ar vl inet sr skit” eer: "Sd srygg ar den ju int.” Men jag tor int att de hack Képt den om de inte siva hade tyokt om dn, Detar nog pa grand av Jntelagen som svenskarna ar s& medelméttiga — uttrycket IMecolsvansson passer tra. Svenskame skytor inte med stora hus, lyxiga bilar och dyra guid- smycken och de ar ganska lika varandra. Ingen vill vara annorlunda. Sven fran Estland ‘Svenskar &r alcrig arga, dle ar ald snéila, vanliga Coch toleranta, Trots deta ar de reserverade och fast de ar trevliga mot mig pa stan och i skolan sé 4 det svért att fina en van som man kan ga ut ‘med eller beska. Vist ar det bra att manniskorna inte &r aggressiva, men samtiaigt verkar svenskar- 1a ite naiva, fega och altfér Iydiga. Ibland kanns 148 det som om svenskarna inte har négon egen vi, ‘ménga har svért att ta beslut silva och dessutem ager do séilan emot nagon. Pa sé vis bestémmige vet dver dem och inte de Gver vet. Dat faktum att de ar rca fr Konflkter gsr att de ofa ints vit ‘séga vad de tycker och tanker och pa s& sat ty ce séilan vad devil. ‘Anna fran Finland Trot alla oskrima regiertycker jag att det svenska spréket ar dt mest intressanta. Ordet “lagom' ‘exempel som betyder att det inte ar for het ear {6r kal, ite f0r dyt ler for big, inte for mycket alle forte, bara 8A dr lagom liksom. Andra ord de anvander mycket ar te", “ski, "ksom" ach "typ." Jag tycker att uttryck som ‘talten" och "sktgott” ar Ite komiska, Orden “iksom" och "yp" betyder egentigen ingenting, De passar typ éver- alt, helst nr man inte vil sté for det man tycker ‘ch sage, lAsor. Olivia fran Venezuela Det finns ménga regier f6r hur man umgis med svenskar. Man méste atid komma dverens fnvég ‘om man villbesska nagon. Svenskara drinte vara ‘med att pbtsigt ha besok j dren. Nér man taler ‘med négon p stan fr man inte std fr néra och ‘man fir inte krama, pussa eller ta pi personen. | bijan stod jag f6 nara och nar svenskama hele tifon backade blev jag osaker och undrade om ad luktade ita eter ndgot. Samtalsmnen som passer 4 véaret och hur famijin mér och om du Ka ‘er farijemealemmama kan du fréga vad de go: Det passar inte att prata om polska asikter, privat ‘ekonomi, raigion aor sex. Svenskarna falar ite {Or hogt och de anvénder inte stora gester. Andi ‘an man av kroppsspraket frsta at nr svensket {ret stog baka det tid fr att avsluta sariae ree er ee pe omara ihop uttrycken med en synon; 19. Pier en passande férklaring! ynonym, ett synonymt uttryck vipat 19) alt kommer att a det knallar nate 2) > bestmma oe qh p cet loner sig inte 3) du mAste beratta vidar get ohor 98 A cengiron circatna ne 9 ast aront om négot 5) > det ar ingen mening f pgtsomen dans 6) > det ar inte vart ens mycket pengar g pga dt som smor 7) > det &rneistan slut, det fattas n&got hy phaisimagen 8) > fSrsbka géra n&got som visar sig for svart > har du sagt a far du saga b 9) > jag mar som vanligt. Allt r okej J) Pinte for alt ‘smér i Smaland 10) > mycket enkelt i) keasta en bck pa 11) > mycket férinad, ndstan chockad 1} Dlyekans ost 12) > mycket tka mn) lage nasan i bist 13) > mycket ofka 1) styra och stall 14) > ngon har tur med nagot 0} > sige pa rak arm 19) > ndstan komma fr sent a). wordet ur munnen pa nagon 16), > s8ga detsamma som négon ténker @) > tasig vatten Gver huvudet 17) > ta slut mycket fort 4) Ptedje gangen git 48) > tita snabbt p nigot 9) sia samma bat 19) > vara i samma situation 4) > vara ka som bar 20) > vara lugn 4) > vara som nat och dag 21) > vara nyfken i det man inte har att ora med > vara ute i sista minuten 22) > veta direkt, utan att ska fakta 28) > andra &sikt ofta enligt det som passar bast 8) > vanda kappan efter vinden 20. Det kan finnas varianter. ya tunga dela jaga Mosier kusin. —farbror ark {feber _influensa_forkylning hosta fyrer—snéar —ssolsken—_—bldser fretton forsta_elfte. ~—stredie Ubictek —apotek —eyrka. == skOg ‘sr mote vi se Me, Cat ck ee matta até hylla alg gis marsvin Vilket ord i raden passar inte ihop med de andra? Vai rfér inte? ‘skyta Ex. Tunga passar ite, Det ar inte ett verb. Pride a 2 patent b) ee asker) ——_—___—— wae. 6 rr po! 9. es ee sn i ree Ge bet Doe eee sap Ve eee fae Wee