You are on page 1of 29

Anläggningsmaskiner

Anläggningsmaskiner
När man utför ett anläggningsarbete så krävs det många olika typer av maskiner, de
maskiner man har idag har utvecklats mycket de senaste åren
Det har inneburit:
• Bättre motorer som är energisnåla och effektiva (Eldrift allt vanligare)
• Bättre komfort för föraren som har ergonomisk stol och förarhytt
• Luftkonditionering och temperaturreglering i hytten
• Teknisk utrustning som ger en bättre överblick hur maskinen arbetar
• Bättre reglage med joystick som innebär bättre kontroll av maskinen

https://lambertsson.com/hallbarhet/grona
-maskiner/
Anläggningsmaskiner - Schaktmaskiner
En schaktmaskin skall transportera bort jord och schaktmassor.
Maskinen finns i flera olika storlekar, de minsta väger mellan 8 till 20 ton och används till
återfyllnadsarbeten och mindre utplaningsarbeten
Medelstora maskiner kan väga mellan 30 till 45 ton och används vid jord eller bergsschaktning
De största maskinerna väger upp till 200 ton och används vid gruvarbete och större
anläggningskonstruktioner. Maskinen har olika schaktblad som används till olika typ av
arbeten, det finns:
• A- blad som är ett rakt och brett schaktblad som man kan snedställa. Det är lämpligt för
planeringsarbeten, utbredningsarbeten, återfyllning av jord rörgravar m.m.
• U- Blad som ökar schaktningskapaciteten för större maskiner

Det finns olika typer av drivning för schaktare, det finns:


• Hjulschaktare som har kraftiga gummidäck med djupt mönster
• Bandschaktare som har ”larvfötter”, ett stålband som snurrar runt två drivaxlar
Anläggningsmaskiner - Schaktmaskiner

Liten bandschaktare som används till Hjulschaktare med ett U – blad som
mindre arbeten som återfyllnad används till att förflytta stora jordmassor
Grävmaskiner
En grävmaskin är en maskin som kan användas till många olika typer av arbeten. Det
vanligaste är för att gräva hål i marken med hjälp av en skopa. Skoporna finns i olika
storlekar, alltifrån 0,4 m3 till 2,5 m3.

Man kan vinkla skopan åt olika håll för att kunna göra en släntad yta. (Lutande plan)

Man kan byta ut skopan till annan typ av utrustning som bilningshammare (för att hacka
sönder betong), asfaltfräs (för att fräsa upp en asfaltsyta), en rörklo (för att lägga ned
avloppsrör i marken)

Grävmaskiner finns som bandburna med larvfötter eller som hjulburna med kraftiga
gummihjul.

En grävmaskin väger mellan 8 till 20 ton (hjulburen) och 15 till 45 ton (Bandburen)
Grävmaskiner

Det finns även kombimaskiner som både fungerar som grävskopa och schaktmaskin, föraren
kan då vända stolen i hytten och använda den funktion han behöver. Maskinen kallas
grävlastare

Bild till höger: En grävskopa har olika redskap att använda, blnd annat en ”rörklo”.
En grävmaskin kan utrustas med en betongsax
för att kunna riva betongkonstruktioner genom
att krossa/klippa av betong och järn

Hudraulhammare används för att sönderdela


sten och betong
Klassisk rivningskula för
rivning av konstruktioner.

Den används inte så


mycket idag på grund av
krav på selektiv rivning
där man skall kunna
återanvända många delar
av en byggnads material
Det är även möjligt att
transportera en
grävmaskin på
järnvägsspår med hjälp
av en speciell spårvagn.
Används för
underhållsarbete längs
med spåret
Lastare
När man utför anläggningsarbete så måste mycket material
transporteras bort, då använder man en lastare. Det finns
lastare i olika modeller beroende på vad de skall användas
till:
• Frontlastare som ofta är bandburna och används för lastning
av bergmassor. De väger cirka 45 ton och har en skopvolym
på 2,5 m3. Frontlastare förekommer även mycket i jordbruket.
Man kan byta ut skopan mot olika typer av redskap som
skopa, gafflar m.m.

• Hjullastare som är den vanligaste anläggningsmaskinen som


används idag. Den finns i olika storlekar och har en
skopvolym från 1m3 till 7,5 m3. Den används för alla
förekommande lastningsarbeten av grus och makadam.

• Allterrängslastare (minilastare) är en mindre lastmaskin för


små lastbehov
Väghyvel
Väghyvel är en maskin man använder för att avjämmna en terassyta (översta lagret på
marken).
Maskinen har en stort bågformat blad som sitter under maskinen och detta blad fungerar som
en skrapa som jämnar till ytan. Maskinen kan även användas till att röja snö och för att fördela
jordmaterial över en yta

Det finns även mini


väghyvlar som är
lämpliga till mindre
avplaningsarbeten.
Transportfordon
Det transporteras mycket material vid ett anläggningsarbete, det kan avara lltifrån grus,
jord, berg eller makadam. Då behövs det rejäla maskiner som kan köra bort allt material.
Man använder då bland annat:

Dumper är ett samlingsnamn på fordon som används för att transportera bort jord och berg.
Fordonen består av ett stort flak med en lastförmåga på 15 till 40 ton. Man kan köra en
dumper på allmän väg om axeltrycket inte är för stort, de får då köra i max 30 km/h

Truckar (bergstruckar) används bland annat vid bergarbete för att transportera bort
krossat bergmaterial. Vanligstvis är bergstruckarna större och kan köra lite snabbare, dock
inte på allmän väg. Det finns bergstruckar som kan lasta upp till 90 ton.

Lastbilar är vanligt förekommande i anläggningsbranschen. De transporterar byggmaterial


och transporterar grus, sand m.m. Lastbilar har flak som man kan tippa för att lasta av olika
jord och grusmassor. De får köras på allmän väg och kan lasta mellan 8 till 20 ton
Den klassiska bergslastaren
är mycket större än en
normal lastmaskin, den har
ofta dubbel hjuluppstättning
bak för att kunna lasta tungt
Övriga fordon inom anläggning - Betongbil
När man skall leverera betong till en anläggning så måste detta ske i en speciellt fordon som
har en roterande trumma. I trumman så roteras betongen runt för att den inte skall stelna.
På bilen så finns det även en betongränna för att betongen skall kunna transporteras från bilen
till önskat gjutställe. Dessa rännor kan vara upp till 20 meter långa. En betongbil kan rymma
mellan 4,5 m3 till 7,5 m3 betong. På bilen finns även tvättutrustning där man kan rengöra
betongrännan och bilen efter leverans

Bild från:
https://fabriksbetong.vaxtorpsbetong.se/transportlossnin
g/roterbil-9-m/
Övriga fordon inom anläggning

Betongpumpbil
Med en pumpbil så kan man transportera betongen mycket längre på arbetsplatsen, man kan
även pumpa betongen upp till en viss höjd för till exemepl flervåningsbyggnader. Betongbilen
tömmer betongen i pumpbilen som pumpar ut betongen i ett pumprör till önskat ställe på
arbetsplatsen.
Pumpbilen kan pumpa betongen 100 meter vertikalt och 200 – 300 meter horisontellt
beroende på typ av betong. Pumpbilen kan pumpa upp till 180 m3 i timmen
Ett annat sätt att transportera betongen på
arbetsplatsen om betongpumpbilen inte
skulle gå att använda är genom att
använda en ”Bask”. Det är en tratt i
stålsom fylls med betong. Man kan öppna
botten på basken och hälla ut betongen i
formen

Basken förflyttas med en kran och


rymmer vanligtvis mellan 1000 liter till
1500 liter betong
Betongglättare är en maskin som man använder för att ge
betongen en jämn och slät yta. En betongglättare består av:

• Ett handtag med en kontrollenhet


• En motor
• Stålblad som kan rotera

Det finns även betongglättare som man kan sitta på och


köra, dessa används när man skall glätta av stora
betongytor.

Man kan även utföra manuell glättning av betong till


mindre ytor, man använder då ett glättningsverktyg (Bild
från: www.biltema.se)

https://youtu.be/v-rYFpwHtok
Övriga fordon inom anläggning
Byggkran / Tornkran
På många anläggningsprojekt så behöver man att lyfta tungt material, och då använder man sig
av en kran. Det finns lite olika modeller som man använder, bland annat:
Tornkran som är en fackverkskonstruktion i stål. Den kan byggas upp till cirka 100 meters höjd
(världens högsta tornkran är 120 meter). En tornkran kan lyfta upp till 50 ton beroende på hur
lång ut på armen som lasten är.
En tornkran är ingen mobil (rörlig) kran utan monteras på ett ställe på arbetsplatsen. Högst upp i
kranen sitter en kranförare och har radiokontakt med arbetarna på marken. Det finns ett speciellt
signalsystem man använder för att kommunicera vid lyftmoment

Kranen hålls i balans av motvikter i betong på kranens


bakre ram. Det finns även vikter i botten på kranen för
att den skall vara stabil och inte välta vid lyft
En förare av en tornkran måste ha god syn
och ständigt kommunicera med personalen på
marken för att undvika olyckor, därför finns
det ett signalschema som används inom
byggbranschen.

Det är viktigt att man gör


en tydlig APD plan när
många kranar är
inblandade i ett
byggprojekt

Bild från: koppla-ratt-och-lyft-sakert.pdf (byggnads.se)


Övriga fordon inom anläggning
Mobilkran
En annan typ av kran som är mycket vanlig inom
bygg och anläggningsbranschen är en flyttbar kran
(mobilkran) som man kan köra till olika positioner.
Den har en kraftig motor och flera kraftiga gummihjul
samt en bom som man kan skjuta ut. I armen så sitter
det en krok som är fäst i en stålvajer. Stålvajern går
till en motor i basen på bommen som halar in och ut
stålvajern
Man kan även förlänga bommen så att kranen kan nå
extra högt (se bild)

Kranen har stödben som måste fällas ut på sidorna för


att kranen skall bli stabil och inte välta.
Övriga fordon inom anläggning
Packningsmaskiner (Vätlar)
En packningsmaskin använder man till att packa ihop jorden eller makadamen under en
grundläggning av en byggnad eller en väg. Man packar jorden för att undvika framtida sättningar
som skadar konstruktionen.

Packningsdjupet i marken brukar vara samma som vikten på maskinen (15 tons maskin packar
ungefär 15 cm ner i marken). Man skall köra över ytan ett antal gånger (överfarter), detta finns
reglerat i AMA Anläggning. Det finns ett antal olika maskiner:

• Gummihjulsvält används vid stabilisering av kalk och cementytor och för ytbehandlingar
• Statisk vält används vid beläggningsarbeten (Asfaltsbeläggningar)
• Vibrationsvält används både vid beläggningsarbeten och överbyggnadsarbeten där
materialet måste packas vid beläggning (finns både vibrationsvältar för jordpackning och
beläggningsarbeten)
Övriga fordon inom anläggning
Packningsmaskiner (Vätlar)
En packningsmaskin består av en viktsatt trumma som
pressar ihop materialet. Denna trumma kan ha en
vibrationsfunktion (vibrationsvält)
Det finns även plattvibratorer som är manuella, man
kör dem med hjälp av ett handtag och kontroller där
man kan reglera hastighet och vibration. Dessa finns i
olika storlekar och vikter och är oftast
diesel/bensindrivna.
Asfalutläggare är en
maskin som kan användas
för utläggning av asfalt och
betong. Asfalten fylls på i
ett tråg och transporteras till
framdelen på maskinen där
asfalten läggs ut i ett jämnt
lager

Allt om asfaltläggare:

https://asfaltboken.se/utlaggnin
g/

https://asfaltboken.se/maskinku
nskap/
Övriga fordon inom anläggning
Sorteringverk för ballast
Ett sorteringsverk används ofta vid en bergtäkt där man
bryter sten. Denna sten skall sedan sorteras i olika
fraktioner

Detta görs genom att stenen ¨silas” genom olika galler


och transporteras med transportband till olika högar

Högarna har bergmaterial med olika storlek som sedan


kan användas till olika delar i ett anläggningsprojekt
Mudderverk är en
gräövmaskin placerad
på en plattform i
vatten som används
när man skall muddra
botten, alltså ta bort
jord och skalm för att
öka djupet

Alla massorna lastas i


en transportbåt för
deponi
FRAMTIDEN FÖR INTELLIGENTA ANLÄGGNINGSMASKINER
Framtidens anläggningsmaskiner blir alltmer automatiserade. Man kan mata in data i
maskinen som automatiskt utför arbetet. Anläggningsmaskinerna bliur uppkopplade mot nätet
och kan automatiskt avläsa olika hinder och och objekt för att kunna fatta olika beslut
Maskinerna utrustas med teknisk utrustning som kameror runt om hela mskinen,
kontrolllampor, mikrofoner, trådlösa mottagare, GPS system oach antenner för
kommunikation.
Tanken är att man skall kunna fjärrstyra maskinen med en operator som antingen sitter på ett
kontor eller som är i närheten. Fördelen med detta system är att man ökar säkerheten i arbete,
minskar vibrationer för föraren och att man får ett mer exakt resultat. Man lyfter även fram att
arbetet går snabbare att utföra

Det skulle även vara möjligt för en operatör att sköta flera olika maskiner samtidigt.
FRAMTIDEN FÖR INTELLIGENTA ANLÄGGNINGSMASKINER
Man har idag även flera anläggninsmaskiner som går på eldrift, syftet är man man vill minska
användandet av fossila bränslen i byggbranschen.
Fördelen är inga avgaser, mindre buller och en drifttid på
cirka 8 timmar

Förarlösa Dumpers kommer alltmer inom


gruvindustrin

Mer läsning om framtidens Anläggningsmaskiner


RAPPORT från Trafikverket:
”Anläggningsmaskiner Kartläggning av artiklar om automatiserade, elektriska och
uppkopplade maskiner”

Autonoma fordon-arkiv - Anläggningsvärlden (anlaggningsvarlden.se)


Risker med maskiner och utrustning

Många olyckor sker årligen med maskiner som används inom bygg/anläggning, vanliga
skador är:

• Klämskador i rörliga delar


• Påkörningsskador
• Hörselskador av buller
• Fallskador från maskin
• Vibrationsskador
• Skador i rygg och nacke (ensidig arbetsställning)

Arbetsmiljöverket har en AFS (föreskrift) Som heter ”Användning av arbetsutrustning”

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/anvandning-av-
arbetsutrustning-foreskrifter-afs2006-4.pdf
Man behöver fylla i ett körtillstånd som skall visa att
du har rätt tillstånd för att köra en specifik maskin,
detta finns reglerat i arbetsmiljöverkets föreskrift

I AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap står


i 29§:
”Arbetstagare och inhyrd personal skall ha arbetsgivarens
respektive inhyrarens skriftliga tillstånd att använda en
maskindriven lyftanordning. Tillståndet skall upplysa om vilka
typer av lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som
omfattas”.

You might also like