Sabeiska alfabetet (sydarabiska)

Nedan hänvisas till en font ”Sabaen44” som kan laddas ned från http://www.chemie.uni-bremen.de/leibfritz/fonts/.
”key” avser vilken tangent som används. I kolumnen ”ljud” anges motsvarande transkriptionsfont.

key
Sabaen44
ljud kommentar

a 1 a ʔ laryngal: glottal stop (B 1:9); uteslutande

konsonantiskt; tendens att reduceras (B 2:4);
kan ibland växla med w/y (B 2:5)

o 2 o ʕ laryngal; tendens att reduceras (B 2:4)

b 3 b b
d 4 d d
D 5 D ḏ tonande interdental klusil

C 6 C ḏ̣, ṣ́, ḍ emfatisk tonande (inter)dental klusil; enl. Lip

132 är ṣ́ en emfatisk lateral som är ursemitisk;
motsvarande icke-emfatiska lateral är ś (s²)

f 7 f f < p (B 2:3a)

g 8 g g tonande palatal klusil

F 9 F ġ, ḡ velar

h 10 h h faryngal; tendens att reduceras (B 2:4)

H 11 H ẖ, ḫ velar

A 12 A ḥ faryngal

k 13 k k tonlös palatal klusil

l 14 l l
m 15 m m
M M m variant i boustrophedon

n 16 n n assimileras ofta till en följande konsonant (B

2:6)
q 17 q q, ḳ velar

r 18 r r
s 19 s s¹ icke-emfatisk tonlös sibilant: [š];
korrespondenser: arab s, hebr š, mahra š

G 20 G s² icke-emfatisk tonlös sibilant: KK: ś; Retsö: [l ̥];

B: troligen inte bara ett [ʃ] utan mer palatalt
[č] eller lateralt ś; korrespondenser: arab š, hebr
ś. Lip: dental lateral ś (Lip 129).

I 21 I s³ icke-emfatisk tonlös sibilant: [s]; arab s, hebr

s, mahra s; i senare sabeiska sammanföll s3
med s1. Grek. s representeras av s³ (Lip 122)

S 22 S ṣ skillnaden mellan ṣ och ẓ uppehölls inte alltid

(B 2:1)

T 23 T t tonlös dental klusil

J 24 J ṯ tonlös interdental frikativa

t 25 t ṭ emfatisk tonlös dental klusil

w 26 w w kan markera ū och/eller ō (B § 1:8); kan växla

med y (B 2:5)

y 27 y y kan markera ī och/eller ē; kan växla med w (B

2:5)

z 28 z z
B 29 B ṯ,̣ ẓ, θ̣ emfatisk (inter?)dental frikativa; skillnaden
mellan ṣ och ẓ uppehölls inte alltid (B 2:1)

Konventionell ordningsföljd i alfabetet

ljud
Sabaen44

10 h h
14 l l
12 A ḥ
15 m m
17 q q
26 w w
20 G s2
18 r r
3 b b (ev. in här ġ F)
23 T t
19 s s1
13 k k
16 n n
11 H ẖ
21 I s3
7 f f
1 a ʔ
2 o ʕ
6 C ḏ̣
8 g g
4 d d
9 F ġ (ḡ) (ev. in här b b)
25 t ṭ
28 z z
5 D ḏ
27 y y
24 J ṯ
22 S ṣ
29 B ẓ

Denna ordningsföljd kan kallas halḥama, belagd även i Levanten, i motsats till
den nordsemitiska ʾabǧada.