Calun Finnhárdigahñ av klan Mac Tire.

Föddes som äldste son till Bernnet och Caitlyn Finnhárdigahñ, paret fick totalt 7 barn var av 2 var
pojkar och 5 flickor (Calun, Moire, Anna, Enya, Lili, Alde, Steaphan). Familjen största sysselsättning
var deras odlingsmarker där dem mestadels odlar kål och rovor.

Under hans uppväxte var sträng fast rättvis där hans far tidigt i hans liv mer eller mindre slog in i
honom att det är klanen som kommer först, med att klanen välmående, heder och överlevnad är det
viktigaste av allt annat.

Tidigt i sin ungdom spenderade han mycket av sin tid som han inte arbetade i varvet med att jaga
med de andra jägarna i byn, efter några år med hjälp och träning av de mer erfarna jägarna blev han
en av klanens främsta jägare. På många av de gånger han var med och jagade i sina unga år lärde han
känna Ealar Catan en äldre man ifrån byn som vars kunskap Calun kunde lära sig mycket av. Han fick
en förkärlek att finna spår efter djur och människor då det visade vara till hjälp för jaktlagen.

När Calun var 14 år gammal dog hans far tragiskt när dem var ute och högg timmer och Bernnet fick
ett fallande träd över sig. Calun nu huvud över sin familj blev förkrossad av sin fars död och med sin
då unga ålder visste inte hur han skulle sköta om familjen. Som tur fanns Ealar vid hans sida och
stöttade honom med hjälp samt goda råd, han blev lite av en fadersfigur för Calun som utvecklade en
stor respekt och lojalitet för Ealar efter det.

Många år senare var Calun med i de jaktlag på fast landet av köldländerna där dem hamnade i en
svår snöstorm, med jaktlaget sökte skydd i bergsgrotta och fast i grottan mötte samt dödade jätten
Enru. Den gången var mycket traumatisk för jaktlaget och Calun tog en av jättens tänder som minne
av vart som hände.

I många år valde han att följa med han med Ealar på många plundringståg och handelsresor runt i
världen, då han kände att han ville ta chansen att se världen och att hans bror Steaphan blivit
gammal nog för att ta över herre skapet över deras familj medan Calun var borta.

I spåren av Hydran
Jaktlaget var ute på sin tredje dag och spåren börjat leda dem mot kusten sydväst om Maarskär, en
mindre storm har gjort att spåren varit en del svårare följa efter monstret. Ett leende sprider sig över
de fyra i jaktlaget nu när dem fått upp ett trovärdigt spår efter vad som allt pekar på är en hydra,
dock lite skräckblandad glädje då om vad sägnerna säger ska hydrorna inte rör sig så här öppet. Laget
följer spåren i flera dagar det kan vara till och med en vecka, den har förflyttat sig till en
Köldländernas största sjö som ligger närmast Brigg.

Nu säkra på att det dem spårar är en hydra skickas halva laget för att hämta förstärkning av resten av
Mac Tire medan Calun samt en till jägare vid namn Eskyll stannar för att hålla den över uppsikt. Fast
den konstiga känslan om varför den dragit sig så här långt söderut och speciellt i närheten av Brigg
där vill ens siktat på efter hydror.

Calun tänker tillbaka på det tillfället för länge sedan Mac Tire försökte jaga ner en hydra som dragit
sig farligt nära ön som dem har sin hemby. Dem lyckades inte dräpa den med Ealar lyckades slita av
ett av hydrans huvud och med det få den att fly i väg ifrån platsen. Klanen kunde inte hitta spår efter
vart den tog vägen om det var för vädret som gjorde det eller om något annat vet man ej. Calun har
kvar en trofé ifrån den dagen i form av en hydrans tänder, i minne av dem som miste livet för att
stoppa den som kunde blivit förrådande för Mac Tires hemby om den hade korsat vattnet till ön.

Hoppas dem andra ifrån byn kommer snart, så vi inte tappar spåren eller att den vänder och
attackerar oss. Fast tanken är fortfarande kvar då hydror ska vara så pass skygg, varför har den dragit
sig mot centrala delarna av Köldländerna och framför allt Brigg. Vad kan det bero på?

Resan till Al-Manzil

Calun var med Mac tire på en resa ner till Al-Manzil där dem sökte handelsvaror och rota ur vampyrer
som Mac tire hade hört att det var ett problem i regionen.

Jakten fortsätter
När Calun kommit tillbaka till köldländerna ifrån resan till Al-Manzil träffar han Eskyll igen och han får
veta att Eskyll fått nya spår efter den hydra dem spårade under våren, det visade att den hade gått
ner och lagt sig i dvala i den närliggande sjön där dem sett spår efter den tidigare. En hydra så djupt
in i köldländerna kan skapa mycket skadegörelse, för mycket om den kom till en av de många
samhällen som finns i närheten. Calun vänder sig till de andra och säger att han måste ge sig av och
antingen döda hydran eller leda bort den ifrån så djup in i köldländerna med att ta den in mot kusten
där den hör hemma.
Calun och några andra jägare möter upp Eskyll så har den inte rört sig mycket och dem bestämmer
sig att gillra en fälla med en spetsgrop i öppningen mellan en skogsglänta med två spetsande stockar
hängandes ifrån mellan träden i öppningen. Det kommer göra att den kommer bli fasthållen och
svårt skadan att den självdör eller att vi kan döda den.

Det kommer bli ett svår insatts fast med det kommer att ge är det värt det, för det har inte varit ett
fall där någon lyckats döda en hydra på över ett sekel och det skulle kunna gå till historien genom om
dem lyckats ta nere en hydra. Efter närmare två veckor planering och arbete är allt klart för att
avsluta det hela med hydran och fem av jägarna inklusive Calun sätter ut för att driva hydran mot
fällan, medan några stannar kvar redo att släppa alt med fällan och låsa hydran i vårt grepp.

Med ett antal pilar skjutna på hydran var tillräckligt för att få den att jaga efter oss med ett raseri som
sällan skådat, när vi kom till platsen där allt skulle ta sluta för den slog vi till och den föll ner i gropen.
Med ett avgrundsvrål lyfter den upp halva sin kropp ifrån gropen argare än tidigare, fast det var
jägarna redo på och stockarna föll samtidigt slog samman ifrån båda hållen. Den faller ihop och
jaktlaget ger ifrån sig ett avgrundsvrål av glädje ut av vad dem just gjort har åstadkommit och först
far för att kontrollera att det är fullständigt död var Eskyll, men till all fasa var ett av huvudna på
hydra fortfarande levande och den högg till mot Eskyll. Träffad av dess bett i högre sida av
överkroppen, i panik springer den andra jägarna till hans räddning med fler hugger sina spjut in i
hydra och medan de andra bänder loss Eskyll ifrån hydran. Gruppen drar honom dock så har han
förlorat sin högra arm, men han lever och det har vinst i den hemskheten.

Många troféer blev tagna, Calun speciellt tog en av hydrans tänder för att minnas denna dag och vad
som klanen lyckats med att åstadkomma den dagen. Sedan tog dem med dem döda och skadade
hem till Klanens hemby för att fira vad som just har hänt samt hedra dem som gav sitt liv för det.