Vern) Gripen-ett | Under K6nsbytet - GERRI valkryddat ytani Gustav blev flaggskepp Asine | Gertrud Popular NUMMER Vasaskeppets fa mot undergange! Salslagsmal, Si Rea ty sili Sa hittade7 athe UT rateLedare « Glm inte bort att besbka vi hemsida viviw.PoPARK.se! Dir hittar du bide debattartiklar och kan ta hand om prenumé {renden och képe prenumeration: sex nummer f8r 499 kr Jonathan Lindstrém. Praglade av havet ack vare Skandinaviens nga kuster har havet prglat hela var historia Ett fint exempel pa det arden vackra ilindska skeppssattningen ovan, som jag besakte fér nigra veckor sedan. Det vildiga stenskeppet ligger paradoxalt nog pi snustorra land invid en bondgird, men tanker man pa det slit det innebar at frakta stenblock- cen, resa clem och forankra dem i marken ‘nar man hur mycket havet engagerade forntidens ménniskor, Nar de sidde, tréskade, mjolkade och mockade drémde de om skeppen som pléjde bide verklighetens och mytens farvatten. HAVET HAR INTE bara priigla vir isto- ria, det har ven priglat det har som- marnumret. ‘Ansiktskonstndren Oscar Nilsson be- rittar denna ging den rafflande histo ‘en om hur han hamnade aningen fli sin rekonstruiktion av en av de forolyckade fran Vasaskeppet, vilketavsléjades av modern dna-teknik. Det fick tll fold att ‘en batsman férvanclades till sin syster ‘och vi fr folja det vetenskapliga och konstndrliga arbetet i detal. En arkeologisk sensation ar dans- ke kungen Hans flageskepp Griffen, Gribshunden eller Gripshunden ~ kare barn har manga namn. Det gick till botten iBlekinges skargird ar 1495. Var redaktor Peter Bratt berattar om de fantastiska fynd som har gjorts ombord, alltifan skeppsdetaljer till kryddforra- dt, dir inte minst valbevarat saffran ger bade firg och smak. Peter skikdrar oc den spinnande historien om hur Gustav ‘Vasa och hans soner byggrde upp den svenska flottan, Kristina Ekero Eriksson liter oss Flja med till Gotland, som sf har rs val- komnar minga tiotusentals turster som sviirmar runt pa én, For bortitcusen ar sedan var gutarna betydlige nluggare, da fick besdkare bara angora nagra enstaka hamnar, och i dveige fick de inte ga Hingre upp an Jjorton meter frin strandkanten runtom {n, Trots det lyckas arkeologerna hitta mycket brite efter bade gutar och beso- kare lings kusten. ‘Antikenarkeologerna Ann-Louise Schallin och Niklas Eriksson berattar ‘om de fascinerande hamn., kaj och byggnadsresterna som har kartlagts med ‘moderna metoder nigra meter under Medelhavets sol-och safirglitrande yt. Lamningarna finns itil det peloponne- siska Asine vid Argoliska viken. Orten ‘omndmns redan illiaden (sing 2:560) somAsine innerst ibukten, ‘Var husrunolog Magnus Kallstrom lyckas idetta nummer mejsla fram en ti- digare s gott som okiind foralimnings- {yp ur runstenarnas texter, stavar av varierande slag som kan ha let lingviga sjfarare in itryggahamnar ~ ny forsk- ning som ger oss en battre férstelse for hur vikingatidens sfart fungerade. BLAND MYCKET ANAT far ni ocks4 lisa ‘om hur och nat de férsta saljakesbatarna kan ha uppkommit, om orsakerna till att vir skribent Kristina Ekero Eriksson vergav gravgropen for skrivbordet, ‘om fantastiska halitningsfng, Sch glioma ring Gotska Sandon, Der ar helt enkelt ett saltstinkt ‘nummer ate njuta av vid stranden. Glad JONATHAN LINDSTROM Cheftedakatsr Bee arkcoloai Vasasheppet. Chefredaktar: Jonathan Lindstrom 076-261 1800 jonathanepopark.se Ansvarig utgivare och redaktionschef: Fredrik Sandberg 070-6609407 fredrk@popark se Antikenredakts ‘Allan Kiynne:allangpopark.se Senior editor: Peter Bratt: peteropopark.se Grafik form: Fanny Cederlund Portrittmalningar: Elias G. Lndstiém Skribenter i detta numm Peter Bratt, Niklas Eriksson, Kristina Eero Eriksson, Magnus Kast, Jonathan Lindstram Fredrik Sandberg, Ann-Louise Schallin, Corey Vejdeland Prenumerationsirenden popark@flowyinto.se 8:52218309 Annonser: Eva Gottfidsson 073-100 1095 maii@evagottrdsson se Boka senast den 28/7 frnummer 4, 2023, Utgivare: Beskworks AB Vartoftagatan 28 asa ALB30Stockholm —— NUNMER: IssN:o2a1-014 22/8 Prenumeration: ‘wow popark se Trycke Fridholm & Partners, Aceti sik Copyright: Beakworks AB, POPULAR ARKEOLOG! 3-2029,| DETTA NUMMER Nr3 2023 02 Ledare 04 Nyfunnet 16 Oscars ansikten: Gustav/Gertrud 20 Saljagarnas bat 24 Gotland - den stingda én 30 Djupdykning pa Gripshunden 36 Antiken: Asine fran sjosidan + Gustav fére kénsbytot. 44 ‘> Gustav Vasas skepp vari klass med Mary Rose. a Fula gubbervidsn esmon verano - aire ameen Krona: keatng Ber Ertsson om abate aren st Sakpoes: Vem kan ro utan aror? v Upptickter under Medel 24 « Fynd fran Vastergarn. FOTO: GUSTAV RANDER POPULAR ARKEOLOG! 3-222 3Nyfunnet Senaste nytt frdin arkeologins vairld ‘sir star Tommy pi en plattform som befinner sig tolv| meter 6ver havets nuvarande nivi, alts den nivé havet hhade nit bildera skapades. ~ En vagn, tvbryttare och star iEdsten, ‘Tommy Andersson beundrarhillristaingarna | Edsten, stitende pa vad som ‘var bottnen pa en havsvik nar bilderna kom tl, Notera de svangigarelings- hhornen pa skeppet till vinster och bltet ach de kraftiga vaderna pa figuren till hbger, bia stidrag frn den yngre bronsélder ALLA FOTON: TOMMY ANDERSSON & ANDREAS TORELD Hugget i sten: tidernas tidsbestamning DATERING. - Vi ir 6verraskade metoder attdatera hillristning- | Iokala strandférskjutningskurvan, ‘ver hur manga nyfynd vihar ama, Kurvan visar hur stranden har fér- Iyckats stra ikvllesocken, sager | Larkeologins barndom sor skjutits nedt genom artusendena, Andreas Toreld frin Stiftelsen terade den svenske arkeologen __Eftersom ristningarna rimligen fordokumentation av Bohuskins | OscarMontelius uppallagamla | inte knackacles fram under havs- hallristninger. Tillsammansmed | bronsféremAl ach utvecklade ett | ytan far man pa si sitten bakre kkollegan Tommy Andersson har | kronologiskt schema dir bronsil- | tidsgrans for deras tillkomst. Dar. than hittat bide sma och stora hall- | dern delades in sex perioder, som | emot kan de ju vara hur unga som ristningar ien socken som redan | dateras pA foljande sit: helst, men man brukar anta att de tidigare ir utforskad. ar tillkomna nara strandkanten, Fast jag misstnker starkt PERIOD ARTAL vilket inte minst det populara attvir turhangerihop med att 1 1700-1500 £Kr. skeppsmotivertalar for. Kville aren avde fi socknarsom | 1500-1300 f.Kr. Sven-GunnarBrostrim och Ken- | 1 1300-1100 £Kr. EN ANNAN DATERINGSMETOD ir neth Ihrestam, hillristningssok- | 1v 1100-900 f. Kr. att identifiera avbildningar av andetsnestorer,inteharhunnit | v 900-700 £Kr. bronsforemél pa hallristningarna. Teta igenom, vi 700-500 F.Kr. Dé kan man med hjalp av Oscar = Sarskilt spannande ar ett fynd ‘Montelius schema datera avbild- fein forra ret iLilla Joredoch | ARBETET MED att daterahllrist- | ningarna. PA sf site har man tll nu drets fynd iEdsten, fortsitter | ningarnahararkeologerna ofta | exempel kunnat visa att hillrista- Andreas, Pabida stillena farvi | utgaet frdn ristningarnas hojd de sviird i Ostergotland tllhdr den ndmligen méjlighet atttesta olika | dverhavet och jimfBrt medden | dre bronsAldern. Utifrin dessa POPULAR ARKEOLOG! 3-2029,NYHETSTIPS: SKICKA ETT MEJL TILL REDAKTIONEN@POPARK SE ‘SKRIBENTER: JONATHAN LINDSTROM (JL), FREDRIK SANDBERG (FS) KRISTINA EKERO ERIKSSON (KEE), PETER RATT (PB), ALLAN KLYNNE (AK) COREY VEJDELAND (CV) ‘vi metoder harman sorterat figurer i kronologisk ‘ordning, och kunnat visa att de ‘indrar stil 6ver tid. Till exempel brukar skeppens relingshorn, som skjuter upp i for och akter och kan vara forsedda med djurhuvuden, vara formade som ett enkelt ) under den aldre bronsildern, men under den yngre bronsildern ar cde mer svangigt S-formade. ANDREAS FORKLARAR: =ILilla Jored ligger hallrist- ningens figurer, frimst skepp och svard, tretton meter 6ver havet. Det betyder att de inte kan vara inknackade tidigare dn Overgang- ‘en mellan period 1 och ty, alts’ runt 900 f.Kr,, di hllen skval- ppadesivattenbrynet, Men inte nog med det, pA hallen finns inte mindre din sex fullskaliga svards- avbildningar. Vihar bara hittat en Joreds svards- bilder. Som synes ar dei naturlig storie, Viket kan tala fratt verliga svard fanne. nia til hands ‘i bilderna Iknackades in Det korsfor smiga fastet pa svardsbilden til vanster ar typiske for per ody. sidan avbildning tidigare i Bohus- lin, Ett svardsfiste i Lilla Jored ar korsformigt, och det artypiske for vetkliga bronssvrd under period 1, vlket allt elegantbekraftar vir strandnividatering! ~ Med hp av dretsfynd i Edsten, fortstter Andreas, kan vi goraen unik, dubbel strandnivi- datering.Figurerna ar inknackade pa tolv meters hajd éverhavet, Vilket betyder att de inte kan vara Aldre an period v, alts inte aldre in 1100 f.Kr. Men lige marke till aut de r inknackade si hégt upp piden branta halen at de inte att nd tan hjdlpmedel. Detar mycket ovanligt och tala frat hillkonstndren sat en bt under arbetet. Strandnivin bor allt ha site strax underbilderna nirde Knackades in, vlket grat vi for ovanlighetens skull firen yagre tidsgrns, omkring ar 700 EKF. el ler stutet av period v. Vikan allts4 datera hallristningen till period v, 1100-900 £.Kr. Och det bekraftas, av stildateringen. Skeppen har kraftige sviingda relingshorn, vilket talar for yngre bronsal- dern och period v. Det gir ocks4 manniskofigurema, dar det ar typiske for period vmed kraftiga vader och ett utsparat bale, alles dar baltet bestdr av orérd hallyea som ar kringhuggen. GENOM DEN GODA dverens- stimmelsen mellan strandniva- datering, foremilstypdatering och stildatering firviallsi en bekrafielse pi attarkeologernas dateringsmetoder frhllristning ar fungerar. Dessa dateringarkan sedan anvandas for ate utforska bronsdlderns konsthistoria och hallristningarnas sociala betydel se. aL POPULAR ARKEOLOG! 3-2022 5Nyfunnet Piggt om pikternas genetik ‘> Craw Stane Symbol Stone (i rgrunden) och Tap o'Noth hillfort (i bakgrunder). Tva vktiga piltiska platser i nordéstra Skottland. FOTO: CATHY MACIVER PALEOGENETIK. — Bland de olika grupper som fanns pi de brittiska ‘Sarna det forsta Artusender av var tiderdkning ar kanske pikterna de mest gatfulla, siger forskaren Li- nus Girdland Flink vid University of Aberdeen, Han har tillsammans ‘med forskare frin bland annat Stockholms universitet studerat pikternas genetiska slaktskap med biide forhistoriska och nu levande _grupperi Storbritannien, Pikterna var ett folk som levde i norra och éstra Skottland fram till dss att de kulturellt forsvann un: der seklen fore ar 1100, Forsvin: nandet skylls vanligen pé nordiska vikingar. Piktiskan ansigsen ging itiden ha varit et forindo. ceuropeiske sprak, men numera anser man att det tillhrde den keltiska sprakgruppen, FORSKARNAS RESULTAT VISAR att pikterna var en del aven lokal genetisk tradition, dehade sitt ur-_~ En piktick bildsten med fentasieggandle figure, en orm sprung i omriidena de ar historiskt | dverst och nederst kam och spegel. ainda fri, Men minstlika intres- | F070: WIKIPEDIA POPULAR ARKEOLOG! 3-2029, sant dr att pikterna inte verkarha varit en genetisk enhetlig grupp. Pikter rin olika delar av brittiska jarna visade starkare genetiska band med andra narboende grup. per an med varandra, ~ Darmed har pikterna visat sig vara ett gott exempel pi hur etnisk tllhorighet och biologisk harstamning inte behiver 6ver censstiimma, siger Anders Goth- erstrém vid Centrum for paleoge- netikvid Stockholms universitet. Idet har sammanhanget kan vi ‘ocks4 ndmna ett omvait viking- atida exempel fran en tidigare arkeogenetisk undersOkning. PA Orkney har en man fatt en typisk nordisk begravning, men gene tiskt hade han snarare piktiskt in nordiske ursprung, VID ARKEOGENETISKA STUDIER av flea individer frin samma lokal kan man avgdra om de hade ett patrilokalt eller matrilokalt sambille, det vill siga om det varkvinnorna eller minnen som yttade in vid giftermal. Det senare skulle kunna tyda pA att ‘man frist raknade slaktskap pa médernet = Det har funnits hypoteser om att slikt i vissa fall riknades pa ‘médernet hos pikter, men det var inget vikunde hitta stéd forige- neviken, siger Adeline Morez fran Liverpool John Moores University och en av studiens koordinatdrer. = Det hi dr ytterligare en studie som Sppnar upp var forstdelse for jiirndlders- och medeltidsgeneti- ken iNordeuropa. Jérnildern och medeltiden lg lange i skuggan avstenaidern bland de arkeoge- netiska studierna, men vi fyller succesivt i kunskapslucka efter kunskapslucka ide har tidsperio- derna, siger Anders Gotherstrém, Studien Imputed genomes and haplotype-based analyses of the Piets finns publicerad i PLoS Genet 19(4): 1010360. akValkommen till var historia. Kungligaslotten.se pean SaisNyfunnet Mossig begravningsform MOSSLIK. Mossbegravningar har forekommit i tusentals 4. Forskare har hittlls dokumenterat omkring 2 000 fall av begravda ‘kroppar i mossar Gver hela Euro- pa. en ny studie har 6ver 1 000 individer analyserats, varav 260 kommer frin Skandinavien, och 40 av dem har hittats i Sverige, Forskarna har kategoriserat de pétraffade kvarlevorna iva grup- per: mosslik, vilket oftast innebar vvlbevarade kroppar med hud och nar, och skelett, dr hela skelete eller delar har hietas. HITTILLS HAR FORSKARNA kunnat faststilla dédsorsaken for drygt 50 av decitka 1 000 individerna, Av dessa antas 45 ha dott till fljd avvild, Sex av de dterstéende fallen misstanks vara sjélvmord, medan fyra kan ha varit oav- siktliga, mjligen relaterade till, Dykare underséker den nyupptickta vgen vid Koréule, Den 4.900 ar gamma boplatsen som uppticktes 2021. Forskningsledaren Mate Parica konstaterade 2021 att omrédet var relativt skyddat fran vigor til sklinad fran manga andra medel havsplatser. FOTON: UNIVERSITY OF ZADAR Pe oe res igangar friin Mariefred, Sed eae eerie S Ree POPULAR ARKEOLOG! 23-2022 9Nyfunnet Uppakras spannande granne KNASTORP. Under viren under. sbker Arkeologerna vid Statens historiska museer en irndlders. boplats vid Knastorp, strax sder ‘om Lund iSkne, dir det hittats ménga ovanliga fynd, rill exem- pel en si kallad hjalmpatris och ett vapenbeslag i form av en galt. Extra spinnande ar at platsen griinsar bade till det stora harska sitet i Uppikra och en offermosse ‘med det fantasieggande namnet Gullakra, Eynden har bland annat upptickts vid metalldetektering, sSjalva boplatsen kom fram vid en férundersdkning 2017, Man hitea- de da spirefter langhus, grophus, hardar, ugnar och gropar, och inte minst ett rikt fyndmaterial utéver de ovannmnda fore- malen ~draktspinnen, bitguld, lansnitar, en armbygel och mycket annat, Fynden dateras till framst folkvandringstid och vendelia (400-800 e.Kr.) vitket betyder att boplatsen ar samtida med ‘maktcentrat vid Uppikra som ar grannfastigheten tv kilometer ‘ster om Knastorp. HJALMPATRISEN SOM TYCKS vara avsiktlig forstord har anvants for att prigla moti pa prydnadsbleck isilver till vendeltidens prakthjal- rar. Liknande patriser ar extremt covanliga och har bara hittats tv ginger tidigare, pf Oland respektive i Danmark. Hjélmar ‘med prydnadsbleck fran sidana patriser kommer fran de allra exklusivaste sammanhang frm tidig vendeltid (550-700 eK), i flera av bitgravarna i Valsgarde och Ventl, i en av Uppsala hogar toch iden storslagna skeppsbe- sgravningen i Sutton Hoo. Det finns mer som tyder pa att bosittningen vid Knastorp var enalldeles speciell plats under mitten av jirndldern, sfisom flera vapendetaljer och ménga spar av avancerat hantverk. Urover det hararkeologerna ocks8 hittat rester av ugnar, hushdllsavfall och keramikskarvor som tyder pé att ‘~Arkeologen lohannes griver ut en ugn pa boplatsen vid Knistorp. If det bedrivits omfattande matlag- ning vid gérden, kanskeforstora sistabud ~Det varett ganska stort material med vapendetaljer som sticker ut lite grann fran den vvanligabilden av hur det brukar se ut pd jrndldersboplatser,siger arkeologen Adam Bolander och fortsatter: =Vi tor act vihar en storgard med huvudsaklig datering till folkvandringstd och vendeltid. Antagligen har omridet bestitt av ett antal gérdar som varit under- Iydande storgirden dr den okale ledaren hllieil, anske med ett vapnat fae FORHOPPNINGSVIS GER VARENS utgrivaing av boplatsen tydligare besked om hur storgdrden sett ut (Tv vilbevara- de korsformiga ddraktspainnen bbrons ar nigra avalla exkiusiva fynd som gjorts vid Kniastorp tidigare Tilhoger en rekonstruktion ‘avden figur som lean avbildas ‘med patrsen p& ‘ett metalbleck. FoTON: FISTORISKA Museum ‘rin Knastorpabop! FOTO: ARKEOLOGERNA, STATENS och fungerat. En annan méjlighet kan vara att den varit en hant. verksgéird knuten till harskarsatet i Uppakra som ju ligger alldeles intill,Lyckligevis bedrivs det sam- tidigt ett fyra-arigtForskningspro- jekt (2022-2026) vid Uppakra med ‘utgrdvningar av en hovdingahall. Kanske kan resulkaten frinde bida urgravningarna ge losningen pA frdgan hur relationen mellan de tvi exklusiva platserna sett ut Pe POPULAR ARKEOLOG! 3-2029,JAN-HENRIK FALLGREN OM SENASTE FORSKNINGEN — 1000 Ar Ay OLANDSK SAMHALLSUTVECKLING Under tre heldagar foreserJan-Henrik allgren om den senaste forskningen om jiirnalder och medeltiden pa Oland. De tv forsta dagarna ir seminariedagar ‘och den tredje dagen bestar ay en gemensam resai buss il intressanta platser. Hr férdelade sig fornborgarna i landskapet i Rirhllande tll den samtida ae bbebyggelsen och odlingsmarkerna? Hir far vi veta hur bénderna och kungar under jarnildern utnyttjade landskapet for odling och boskapsskatsel. Vilka rituella och religisa plaser fanns pa dn? Vad utmarker Oland under medeltiden och vad var skillnaden mot jarnah dern och mot grannin Gotland? Hur ser vi sparen efter medeltidens binder ‘och odling, Nar och varfértillkom de typiska radbyarna pi Oland? Kurs inkl hotellogi och helpension fr. 5990kr per person, FoR Karacan Lineeusurmt Plats och datum: 11-15 september 2023, Allégarden Kastl6sa, Sédra Oland. Meriinfo: kastlosase info@kastlosa.se 0485. Jan-HENRIK FALLGREN Foro: Histoniska MUSEET Sedan 1985 undersdker och kartlagger vi med georadar, magnetometer, stangslingram, ‘Adapis Georadar Teknik AB metall detektor, resistivitetsmatningar, m.fl.: under mark och golv, bakom sten- och tegelmur, www georadarse 8 botten av sjdar, myrar och torvar. Megaliter och gravhogar. Fastning, borg, ruiner och saterier. info@georadarse Mosaik och fasader. Historiska tradgardar och parker. Grottor, fornborg och historiska bunkrar. 0706 123 120 Vill du veta mer eller har ett projekt pé gang, ring eller kontakta oss via mail.fessor Johan REnaby pi Gotska Sandon imars DEN 10 AUGUST! fick batsmanshus trun Gertrud g3 ombord,tlsam- man med allt annat folk. Kapten Séfring Hansson gav order om ‘avlard. Vasa bogserades séderut {ill Slussen, dar fyra av tio segel sattes (3), Langs strinderna stod stora Askidarmassor, déribland utlindska diplomater. Kanonpor- taxma narmast vattnet stod éppna ‘och skeppet skot salut. Nar Vasa hunnit ett stycke dsterut och m= nat la fyllde en kastvind frén Sodra bergen seglen, Skeppet krangde At babord, ratade upp sig, menen ny kastvind fick henne att kranga igen. Vattnet forsade in genom de ‘ppna kanonportarna och Vasa sj6nk pa 32 meters djup (4), Mast- ‘topparna med vimplar stack upp p8sniskan ur vattnet OVER TRETTIO manniskor drunkna de, framférallt de som befann sig langre ned i skeppet och inte han tasig ut. En av dem var Gertrud. POPULAR ARKEOLOG! 3-2022Namforsens hallristningar och museum En tidsresa pa 6000 ar Mét sparen och berattelserna fran vara forfaders tid. Utstallningen Jéigarstendlderns bilder, om hallristningar och hallm8lningar och utstallningen Folket vid forsen. Barnhérna, museibutik samt café med fantastisk utsikt dver dlven. Hallristningsomradet ar alltid appet for besdkare. Namforsens HALLRISTNINGSMUSEUM Namforsens iningsmuseum Oppet ki 10.30-17.35 tis-sn a5 juni-as august Ovrig tid efter dverenskommelse Guidning av hallristningarna 112.00 och 14,30 tis-s6n 435 juni-ag augusti Samling vid hallristningarna Stangt midsommarhelgen Frientré p3 museum ‘& guidning! Vi hidlper er med Arkeologiska undersékningar utan att grava! Vihar kunskap, utrustring och lang erfarenhet av: 30 GIS Analysera och dokumentera uigravningsomedden. Fotogrammeti - Hégupplosta punktrmoln och 3D modeller. Lidar teknologi - Rensa bort vegetation och skog for markmodelir. Markradar (GPR) ~ Analysera om det finns ndgot intessant under marker Kontakta oss % 08-22 54 22 K matteknik ‘worwikomatteknik seSaljagarnas aret Vikingaskepp i all ara, men ska vi forsta Oster- sj6folkens aldsta historia maste vi se narmare pa vardagens flytetyg. AV: JONATHAN LINDSTROM ”Grasalen sag sin chans och for pa Tompe, bet tagi hans farskinnspils och rev av honom ena armen. En jaktkamrat skyndade strax till och gjorde slut pa salen.” POPULAR ARKEOLOG! 3-2029, in Kingharige och bistre farfars farfar Smes-Tom- pe frin Orms6 utanfor Estlands kust var fskar- Donde och skutskeppare. Det finns mangder med historier om honom, daribland en siljaktshistoria, som man far tro om man vill. Han hade smugit ut pi Torsgrundet ‘och hamnat ga mot ga med en jttelik Skepp och nat upplindska Hemsta ILLUSTRATION: SVEN-GUNNAR BROSTROM GRENNETHINRESTAM ttniska silnit med Klubbformade ten hirde factinor. Dessa nit var fasta, men i Ostersjéomridet lades ocksi liknancle nit ut fran bétar vid mer aktv salfangst ILLUSTRATION: JONATHAN LINDSTROM RLS Festi BORER) ‘sEtt sljaktlag pi Orms6 i borjan av 1900-talet. FOTO: SOvS BILOARKIV POPULAR ARKEOLOG! 3-2022 23wgatid | Gotlindska storhamnar 24 POPULAR ARKEOLOG! 3-202Gotlandska storhamnar | Vik2 Vikingatid | Gotlandska storhamnar unt Gotlands 80 mil linga kust finns mangderav forn tida hamnar. Av naturliga skal har gotlanningarna i alla tidervarit beroende av sjfart och att tryggt kunna ligga tll pf en skyddad plats. P& grund av landhdjningen ligger dessa gama hamnar numeraen bit upp pai land, men de kan ganska ltt upptckas om rman vet vad man ska leta efter. Nagra bryggor, kajer och pirar behiverde inte ha hhaft—det rickte med en skyddad "landningsplats” forbatarna, Arkeologen Ny Bjorn Gustafsson pa Riksantikva. riedmbetet i Visby ar en entusiastisk fornfinnare. Att uppticka bortglémda kulturlimningar ér nigot han 4 bverintresserad” av. Inte minst har han hjalp av LiDar, det vill ga laserscanning av markytan, via Fornsok ~ Riksantikvariedmbetets digitala sok: och karttjinst. Med hjalp av den har han bland annat hittat btlanningar, det vill siga meterdjupa svackor imarken dai bitar Gragits upp. ~Man gar in pd Fornsok pa natet och valier °skuggningsliget’, di kommer LiDarkartan upp. [Nar man aktiverat gps.en syns man siilv som en pumkt i kartan, Da ska man leta efter saker som av viker, till exempel svackori marken, eller nedgrav- ningari strandvallar som béda kan vara spar efter biiinningar, berittar Ny Bjérn Gustafsson, ETT ANNAT, MER raditionell, sitt att hicta forntida hhamnligen ar att vara uppmérksam pé kustnara _gravar, ofta ror det sig om runda stensattningar, De flesta av dessa dr inte undersdkta, darfor vet man inte hur gamla de ar ~_men denna typ av grav vari bruk fran 300-talet fram till och med vikingatiden. Varfér man valt att begravas vid en hamn kan ha olika orsaker. et att markera att man i generatio- nerhaft ratt ell hamnplatsen, men det finns andra forklaringar. Nar det giller brandgravar kan man ha delat upp de branda benen mellan platser som var vikeiga forde efterlevande, I manga brandgravar finns inte den méingd ben som motsvarar en hel kropp - sen fBrklaring skulle altsé kunna vara att man "del >benen mellan flera gravar, siger Ny Bjorn Gustafsson, HAMNARNA KAN HA ling kontinuitet. Gamla Haman pi Fard aretcbra exempel, Ditsoker sig mingder av turister for at se de fina raukarna, men alldeles imull inns nigot som for fornvanner ir mycket mer spiinnande. Har liger ett mindre gravfalt, med sannolit vikingatida gravar,intill ruinerna av ett medeltida kapell = Har och pi manga andra platser runt om pi Gotland har manniskor begravts som uppenbarligen ‘ABithus, storrOsen | inte fick begravas isockenkyrkan, fraimlingar som een laeaer ay de “ute” och inte hart tll det lokala samballet, eae ar menar Ny Bjérn Gustafsson. fremmesiioa | aypuarsean FuNGeRaoe Sounder et handelsnatverk dar hantverk kunde Aga rum, Pa Stora Karis satt man redan under tidig vikingatd, i 80o-talet, och git spinnbucklor ett spine som hell uppe hangslena pé klanningarna). Got. lindska kvinnor anvénde inte sidana, tll killnad frdn kvinnor i resten av Skandinavien, darmed var tillverkningen inte avsedd at tillfredssilla den Jokala befolkningen, Daremot var just denna typ av spannbuckla(kallad P 25) vanlig i Trondheimstrak- ten, Det tyder pé att Gotland vid denna tid var en dela lingdistanshandeln med Norges Atlantkust. Tillhamnarna kom ocksa batar lastade med de fornddenheter som gotlénningarna saknade. ~ Gotland har alld vart beroende av import. Under folkvandringstid tog den gorkandska myrmal- FOTO: ERIKA ABERG hel kropp — kul POPULAR ARKEOLOG! 3-2029,”Den framvaxande Hansan kriivde att deras skepp endast skulle lagga till i Visby. Darmed blev denna Gotlandska storhamnar | Vikingatid hamn den dar man kunde géra stérst fortjanster.” menslut, si framover var gotldnningarna tvungna ‘att ge sig ut for att hamta hem jarn och andra me- taller, Det fanns helleringen tllgdng pa horn som anviindes for att tillverka kammar,eftersom inga hjortar eller gar fanns pa én. Oborna hade fsk, ull ‘och méjligen tira att byta til sig dtréviirda varor med. Darforsatsade de troligtvis aven pi slavhan- del, siger Ny Bjém Gustafsson. NAR GOTLANNINGARNA ANDA var ute foratt inforskatfa dessa varor passade de ocks4 pA att bli mellanhiinder. De kipte upp exempelvis ekorrskinn. Novgorod som de sedan kunde sija vidare p& handelsplatser kring Ostersjén och Nordsjn. Men ibérjan av ro00-talet fick denna verksamhet ett hartslag, eftersom manga av dem man tidigare képt vvarorifrin sflva borjade resa ut med dem, En ny affrsidé fick da fiste hos gotlanningarna. Runt on fanns ett 6o-tal mindre hamnar. Nu be- stimde man sig for ate ppna upp tre storre hamnar pa ns vastkust for frimmande kopman; Friel, Vastergarn och Visby. De blev et slags speciella ekonomiska zoner dir bide gotlnningar och s& smaningom tillresande ‘gde tomter. Sannolikt hade de egna lagar. En hel del tyder pé att dessa pdminde omde hamnsam- hillen som uppstod manga hundra dr senare i Asien nar Ostindichandeln kommiti géng, Precis som makthavarna i Macao och Kanton ville ha europé cemnas silver men inte deras ovriga kultur si verkar de styrande pa Gotland ha arbetat aktivt for att begransa direktkontakten mellan de tillresande och ‘Sbefolkningen, Det syns genom att Gotland istort hhade etthelt eget uttryck i smycKen och Klidedrikt under vikingatiden, men justi natheten av "stor hhamnarna” dykerdet upp gravar med inblandning av foremil fran Ovriga Skandinavien, berittar Ny [Bjden Gustafsson. MEN DEN HAR processen verkar inte ha gt helt smarcfritc till, inledningen till Vsby stadslag, som finns bevarad ien skrift fin 1g00-talet, kan man lisa hur folk "av mingahanda tungorférsamlade sig Gotland”, Man svor en ri’, det vill siga en ed, att alla fimlingar skulle rt tillen strandremsa piomkring 14 meter for att kunna rida sina varor fom de rdkade i fara ute pa havet. [Nar denna frid” svors vet man inte, diremot brace det bli si och sf med att efterleva den under mitten av 1100-talet. For iVisby stadslag kan man ‘ocksé sa at dt ble det s8 pass stora problem med brik, mord och férraderi att man sinde bud till Henrik Lejonet (1129-1195), som var her- tig Over Sachsen och Bayern. Fan lat di fornya fredsavtalet genom det si kallade Artlenburgprivilegiet, ettavtal mellan tyska handelsméin och gorlinningar, r "som tllférne hans morfader hade givie, ‘Morfar hette Lothar och dog 1137, sé av- talet maste hade funnits pa plats redan 48 och var sannolikt en fortsattning pa den "frid” som slutits iach med averens- Kommelsen om strandremsan. ULL, KARLSO sToRA KARLSO AV DE TRE vikingatida hamnarna var det bara Visby som Gverlevde som storhamn ef. ter medeltiden, Hamnen iFréjel forvann tidigt pa grund av landhojningen och Gver Vastergarn lade sig ete tjockt sandlager under sen medeltid = Att Visby blev storhamnen framfér andra beror pp att den framvaxande Hansan krivde att deras, skepp endast skulle ligga till i Visby. Darmed blev denna hamn den dar man kunde gora stbrst for- Uanster, sager Ny Bjorn Gustafsson. Visby hamn och staden fortsatte att vara ett samhalle i samhallet under medeltiden. Stadsmu- ren ~ som idag kanske mest forknippas med férsvar var fr bérjan ingen ringmur. Den aldsta delen, ‘sjémuren’, som vetter mot Almedalen dar medelti- da hamnen lag, byggdes i barjan av r200-talet, Den var forsedd med tio portar och fungerade sannolikt som en tullmur. Nar"Landmuren” stod firdig 1288 bade en ringmur skapats, Landmuren fungerade fiven den som tullmur, bonderna tvingades betala tll for de varor som de férde ini staden fran lands- bygden. [MEN DEN ALDSTA muren i Visby hade sannolikt en foregingare i en Annu dldre mur frin 1100-talet, en hhalveitkel som lig hogre upp. Den kan anas in dag ‘om man tittar pA stadens gatunat Dar kan se hur en biige stricker sig kring den gamla hamnen, Muren har gitt under klinten allts4 det héga kalkstens- berg som laper genom staden, och dirmed kan den inte ha med férsvar att gira. I stallet fungerade den som en juridisk gransmarkering, Visby blomstrade som navet i Ostersjéhandeln, men vid 1300-talets mitt var hamnen stothetstid sé ‘gott som dver, Allt kan inte skyllas p& pesten och Valdemar Atterdags invasion av on sommaren 1361 = Sannolikt var den viktigaste orsaken fordindrade resménster och stérre bitar som inte behvde an- _g6ra Vishy om man inte prompt ville, siger Ny Bjorn Gustafsson. « GAMLA, HaMN, FARO @ e vissy. © VASTERGARN @ FROUEL, ® POPULAR ARKEOLOG! 3-2022 27Flitiga studenter p Uppsala universitet Campus Gotland undersdker hamnen i Vistergarn pa dns vistkust. FOTO: CHRISTOPH KILGER Hamnen i Vastergarn avsl6ojar der forsommaren fortsatte undersok imaterial nar féremal av silver skulle gjutas, ingen av hamnen i Vistergarn pa Christoph Kilger menar att de gotlindska bénder- \ na hade tomteri Vastergarns hamn, och att denna stadsliknande mili gjinade som en motesplats for sister som kom utifrin. Hair har man bara vistats Gotland, som vi tidigare rapporterat ‘om (Populir Arkeologi 5/22), Den Aldsta bebyggelsen ar fin 1000-ta- lets festa halfe och ligger innanfor enkilometerling vall, somen ging varit omkring tre meter hg. Hie finns timligen ordrda lager, dir till och med delar av ett vikingati: dda trigoly bevarats,liksom en syllstensgrund till ett medeltida hus, med en ugn iena hornet. Nustir | ~Christoph Kilger_ Christoph Kilger. det klart att man sannolike hittat en metallverkstad | leder utgravningen fen begrdnsad tid av aret. =I Vastergarn har man bedrivit handel och ‘gnat sig t smskaligr hantverk, Handelsman. nen som kom hit hade tiliging till den gotlindska marknaden och kunde knyta nya Kontakter, siger fran vikingatiden, Wietunen. VISSA AV FYNDEN tyder pa kontinentala giister, Dit Viharhitaten jittefin gjtformisandsten | FOTO:UFPSALA dren s alld intagliosten av karneol som hitcats med aviénga fordjupningar dar man kan ha gjutit - ien husgrund. Pa den senromerska stenen kan man silverbarar,berittar Christoph Kilger som leder seen bevingad figur med halo ellerhatt som ster utgravningen, dar studenter frin Uppsala universi- och spelar lyra — méjligen ar det Apollo. tet Campus Gotland dear ~Inagliostenar med antika moti kan foekom: ma imedeltda elitontexter som tillexempel reli | SAMMA KONTEXT patriffades en bit av et anglo- skin, Det finns en liknande sten pa Elsabeteeikva- saxiske silvermynt fan sutet av 900-talet,praglat Het som forvaras pi Historska museet Stockholm, fr Ethelred Ml. Mynt som detta kan ha anvants som siger Christoph Kilger. POPULAR ARKEOLOG! 3-2029,A Stir det "tris"? An dr runorna pé sipstenen inte tolkade, Vifar avvakta runexperten Magnus Kallstréms utlitande. sina hemligheter KANSKE KAN STENEN tyda pi nirvaro av kyrkliga ignitérer i Vastergarn? I samma husgrund hittades skarvor av exklusiv keramik frm Andenne i dagens Belgien liksom bla glasskarvor med vit emalj, samt | i ‘en doppsko med fleur de lis-motiv—det vill siga en (in Kvarglémt metalverkstaden. denna gutform lilja. Genom Ostersjokeramik som hittades idetta ban stverbarrar ha tlverkats. schakt kan man datera foremAlen tll omkring FoTo: CHRISTOPH KILGER 1075-1150. Innanfor vallen har man ocksé hittat kammar, smycken och dstiga hjrtformade beslag. Ett spek takulirt fynd dr en slipsten med runor, dar inskrif- ten Annu inte ar fardigtolkad. Vihar ocks4 upptaickt lerklidda gropar i mmarken, sidana som tidigare hittats iFalsterbo, som kopplats ihop med fiskfermentering, berdttar Christoph Kilger. Han betonar att tolkningarna av fynden fran Vis: PA intagliostenen ‘syns enliten qubbe spelandes pa iva, BLAND HANTVERKSSYSSLORNA FINNS dven skinn- | Kaneke ardet tergarn fortfarande endast ar lirda spekulationer. bearbetning, Man har uppenbarligen fétt katter och | sigivaste Apolion? | ~Vibehaveranalysera fynden och kontexterna tagittllvara p§ skinnet. Dettyder en mangd kattben | foro, eustav systematiskt, Sedan kommer sakert fer spinnande pi, mestadels falanger, det vill siga dr Klorna suit | ANDER tolkningsméligheter fast. Fynd av djurben, mestadels fin hast, som kas- tats ned iettdvergiver vattenhal (en s4 kallad brya), EN SAK KAN vi vara sikra pa, Upptackterna i Vster- kan tyda pa liderarbete, kanske en garveriverksam- ‘gar kommer att ge bittre kunskap om aktiviteter het. Forra ret pitrffades et stort lirben fran hast ihamnarna och gotldnningarnas relation med. som anvaints som glattben. ‘omvarlden under vikingatid och medelti. POPULAR ARKEOLOG! 3-2022 29Pe ee eet etn) Gripen av en eed TEC tC REersyFlaggskeppet Gripshunden ripen Gripshunden — danske unionskungen Hans flaggskepp som liste i Ronnebys skargard 1495 — har vi berattat om i en kort artikel i nummer 5 forra aret nar fartygets roder hade hittats. Men baten fortjanar mer n sa och darfor gor vi nu en djupdykning i det unika skeppsvrakets historia. AV: PETER BRATT ribshunden eller Griffen, det vill siga Gripen, som den nog cegentligen hette dr det bist bevarade exemplet pi en s4 kkallad kravell eller karack, en skeppstyp som ar foregdingare till de stora Orlogsfartygen fran 1500- och 1600-talet. Vraket ar dirmed en viktig lanki historien om uppkomsten och utvecklingen av de bestyckade Ikrigsskeppen under overgan- gen mellan medeltid och renassans. \Vraker uppticktes redan 1971 av dykarklubben Doppingarna pé knappe tio meters djup norr om én Stora Eknd. Men ndgotintresse for atta reda pa vad det egentligen var for skepp vicktes inte fren ibérjan av virt sekel efter att det hittats nigra trila vetter for en tidig typ av kanoner som bakladdades. Darefter har det si gott som Arligen gjorts en rad olika undersokningar p8 initiativ av lansstyrelsen ‘och senare av linsmuseet iBlekinge i samarbete med bland andra Kalmar Kins museum och Séder: ‘rns hdgskola, UNDERSOKNINGARNA AV VRAKET visacle att det var et tigt exempel pa ett stort kravellbyggt skepp som uppskattades till mer an 3o meter kingd. Att bygga ikravell nnebar at skrovets plankor, det vill siga borden, lades kant i kant, till skillnad frin den for mindre batar gingse klinkbyggnadstekniken dar bradorna dverlappar till en del. Skeppets sidor syns form av eva rader av spant som sticker upp ur bottensedimenten och s4 gott som hela akterkastel- let finns bevarat, men utfallet pi botten. Tyvarr har det visat sig att dicksplankorna inte ligger pa plats och det har inte gétt att urskilja olika dicksnivier ‘och andra utrymmen i fartyget. Formodligen beror det pa att dicket brots upp midskepps efter fortis. ningen for att man skulle kunna barga si mycket som méjligt av de virdesaker och annan utrustning. som blivit kvar pa baten, Aven segelduk, tégvirke, rundhult (master och rit) och beslag har sannolikt ssamtidigttagitstillvara eftersom riggen pa grund av det ringa djupet tll stor del stuckit upp 6ver vatten- ytan efter forlisningen, MANGA SPANNANDE ocH viktiga fynd har birgats vid dykningarna och ett par mindre utgravningar ivraket, den senaste 2019. Fler kanonlavetter har ‘kommit fram, och andra vapen som tréstockar till ett armborst och en handbéssa, armborstpilar samt delar av en ringbrynja. Men framfor allthar man hittat mangder av delar till laggade tunnor som var tidens sit ate forpacka gods och varor, bide i fast ‘och flytande form. I resterna efter en av tunnorna, fann man benea fran en stér, en populir matfisk cenligt de skriftliga killorna, srskilt bland de hégre stinden. Det senaste fyndet Frin undersokningarna av Gribshunden ar Fartygets kryddforrad. I detea ingick for sin tid exotiska kryddor som svartpep- par, kryddnejlika, ingefira och saffran, Fyndet av @ POPULAR ARKEOLOG! 3-222 312 Flaggskeppet Gripshunden En av minga tilavetter, underreden til kanoner, som hittats pa Gribshunden. Har syns spar efter jimbanden som hilt kanonréretp§ plats. FOTO: MORGAN OLSSON, BLEKINGE MUSEUM kryddorna giordes nar dykarna skulle samla in sedimentprover for makrofossilanalys, | pro- vverna hittades rester efter hela 40 olika vaxtar- ter, dribland de exotiska krytidorna, men ven lokala sorter och vidare frukt, grénsaker, bar och notter. Att sai mycket organiskt material bevarats p& Gribshunden beror pa den liga salthalten och det Kalla vattnet i Ostersjon, Ihland fanns tll och med skal och en delav frukt- etter kvar pa frukterna, Aldrigtidigare har saffran hittatsj arkeologiska sammanhang och ett s8 gam: malt fynd av stora mangderna vilbevarade exotiska kryddor av olika sorter ar bide exceptionellt och unike eftersom flera av dem tidigare inte har hittats inorra Europa, KRYDDORNA FANN DYKARNA i skeppets akter dir ‘kungen och hans nirmaste man vistades, vilket visar att de var lyxartiklar som bara de mest vil- bestillda i samhillet hade rid med. Det bekriftas ‘ocksi av skrftliga dokument frin medeltiden runt ‘om i Ostersjéomrddet. For kung Hans var det viktigt ‘att visa att hans rike ingick i handelsnétverken som gav tillging till kryddor frin avldgsna delar av virlden, exempelvis kryddnelika fran Indonesien >Monstret fin Gribshundens stiv nyligen birgat {ran skeppsvraket. gapet syns.en sanniska som &r pb vig att slukas hel och hillen. LUNDGREN sRester av Gribshundens akter Uuppstickande ur bottensedimenton FOTO: JONAN RONNBY ‘och svartpeppar frdn sodra Indien, och atthan hade rid att folja de kulturellatrenderna bland hoven pa kontinenten. Vardagligare fynd ar husgerdd i form av tallrikar, las, tristop med mera, Det kanske mest spektaku- lira foremlet som hitills hittats ar en snidad trafi- ‘gur forestillande ett monster, Kanske en drake, som. slukar en skrikande manniska, som suttit placerad i fren med foritoppningen att jaga skrack i fienden, REDANI SAMBAND med de frsta drens under sbkningar listes idemtiteten pA skeppsvraket. En Ettavde vilbe- \erade fynden frin Gribshunden - att svarvattristop med kungens krona, RONney cenligtkillorna av 56 kanoner, vilka huvudsakligen var smé och latta och monterade runt om pi skep- pets relingar, men dven uppe i riggens mastkorgar Manskapet pa Gribshunden bestod av 30 sjomain och fSrmodligen upp emot 109 soldater Den resursstarke danske unionskungen var tidigt ute med att inforskaffa den forsta generationen av stora kravellbyggda fartyg frin Atlantkustens skeppsbyggare och kom diirmed att inspirera andra furstar och varv kring Ostersjan att bygga skepp i samma anda, Gribshunden var en hogteknologisk kkrigsmaskin, sin ids Jas 39 Gripen. SAMTIDIGT VAR DET dyrbara skeppet en maktsym: bol av hagsta rang som visade att kung Hans var ‘en av de frimsta furstarna idet divarande Europa eller som ftminstone hade ambitionen att vara det. Urvecklingen av de stora kravellskeppen inleddes redan under 1300-talet och tog fart under 1400-ta- let som var en brytningstid praglad av framvaxten av starka furstestater, uppticktsfarder, kolonisation ‘och dkad handel. Det skapade behav bade av effekti- vvakrigsskepp och valseglade havsgdende fartyg som var lastdryga. Drivande i utveeklingen var de pa handel rika medelhavsstaterna Venedig och Genua, POPULAR ARKEOLOG! 3-2023, @a“ Flaggskeppet Gripshunden ”Taktiken vid sjéstrid var vid denna tid att borda, storma och férséka erévra fiendens skepp. Kanonernas fraimsta funktion var da att understédja soldaterna.” ‘Spanien och Portugal, som var engagerade i tidens stora uppticktsfrder, och skeppsbyggare utefter norra Atlantkusten. Darmed kom skepps- byggartraditioner fin Medelhavetattkombinera- des med byggnadstekniken hos de nordeuropeiska oggarna, Destoraskeppen byggdes direfter kkravelteknik och fick ocks4 en mer avancerad rigg med flra master dir résegel Kombineras med ett Tavinsegel pa mesanmasten. REDAN UNDER FORSTAslften av 1300-alet nar ka- nonen var en nymodighet i Europa kom den att an- vvindas pA krigsskeppen. Men det skulle drdje linge innan kanonerna hade utvecklatstillrackligt for att ‘kuna sinka skepp. Kanonerna pa Gribshunden och ‘andra samtida krigsskepp var annu bara ltta eldva- ‘pen, upphingda pa relingarna och i mastkorgarna, ‘och avsedida att bekimpa motstindarnas besitt- ningari narstrid, Taktiken vid sjéstrid var namligen vid denna tid att borda, storma och forsoka erévra fiendens skepp. Kanonernas frimsta funktion var di ‘att understodja soldaterna i sin kamp for att hindra eller genomfora en bordning, rst omring Ar 1500 fanns det skepp som hade kapacitet att bia tllrckligt med tungt artiller for ‘att kunna sinka andra fartyg. Det hade nu blivit mijligt pd grund av effektivare kanoner, battre ‘ammunition och en skeppsbyggnadsteknik som mjliggjorde kanonportar nara vattenlinjn. UNDER SENARE HALFTEN av 1400-talet var det inte bara unionskungen som had en lotta, utan ven minga rika och maktigaaristokraterhade smé privataflotor dir det éven kunde ing en storre ikravell.Utover den svenske riksforestndaren Sten Sture da. fanns formagan exempelvis aven hos riksrddet Ivar Axelsson-Tott och biskopen Hans Brask. Den forsta egentliga svenska flottan har stt ursprung ibefrielsekriget 1521-1523 under Gustav ‘asas ledning, Bfter atts gottsom hela landet hade ‘tererévrats rin den danska ockupationen var Stockholm alljémt i encens hander. Utan en flotta hace Gustav Vasa ingen méjlig- het att belégra och dterta staden som hela tiden forsérjdes av danskarna frin sjésidan. Lasningen bev att Képa in ett dussn skepp frén Hansastaden Libeck- dérmed anses Sverige ha fit sin forsta flota, Men pengar saknades for kipet och Gustav ‘asa fick sta landetiskuld ell Hansastaden mot loften av rundhanta handelsprivilegier, bland annat tullfrihet. Med sin dyrképtafltta,bestdende av flera moderna kravellbygada skepp, kunde Gustav >> Henrik Vis flaggskepp Mary Rose avbildad don sé kallade ‘Anthonyruk- len som aren forteckning ver ‘skeppen iden ‘engelska flottan {rin 1546, > Kravelbygat ‘skepp med monster foren, ‘avbildad 1486. ‘Skeppet seglar under det Otto manska valdets flags. FOTO: FLICKR > Den fransks kar. vetten Bayonnaise bordar engelska HMS Ambuscade under ett sidslag 1798. Aven om arilleriethade formaga att sanka andra skepp forblev bbordning en metod for attoliminera fienden, om inte annat for att erdera ‘Vasa sedan sitta Stockholm i blockad under vintern 1523, vilket ledde tll att staden kapitulerade den 17 Juni samma ir. GUSTAV VASAS NYA flotta dominerades av det stora ‘rlogsskeppet Lybske Swan som var uppemot tv och cen halv gang storre an de andra bitarna ieskadern, ‘Med en vike pa omkring 750 ton var den hel iklass med storleken pa den engelske kungen Henrik vinis maktiga krigsskepp Mary Rase. Det ar omdebatterat vad som sedan hiinde med Lybske Swan, men tro- ligase ar atthon férliste redan 1524 jen storm vid norra Oland. En annan kravell som troligen ar frm Gustav Vasas flotta upptiicktes pé 1990-talet po till 55 meters djup vid skaret Franska Stenarna mitt i Stockholms skargird. Den var av betydligt blygsam- mare dimensioner én Lybske Swan och matte cirka 19 meter ilingd och 7 meter i bredd med en vikt be- Exempel pa den typen av ‘anomalier” ‘Som registreras med en Sidescan sonar. Desa exempel sig spiinnande ut men nar de besiktigades genom dykning visade det {Dykande arkeologer gor sig redo att besiktiga sonarindikationer. skillnaderna bli betydande nar det handlar om vildige gamla forhistoriska anliggningar. Iden vetenskapliga publi kationen fran Asineundersokningen som publicerades 1938 menade Frdin och Persson att strukturerna pA botten ned. anfér Kastraki férmodligen ar naturliga ‘men att de dnd kan ha anvints som en hhama for mindre bitar pi den tiden da Medelhavets yta stod igre, De tidiga svenska arkeologerna observerade lémningarna ivattnet fran land. Pa 1960-talet besoktes Asine av den ‘marinarkeologiska dykpionjiren Honor Frost. [hennes uppskattacle marinar keologiska klassiker Under the Medi terranean fran 1963, beskriver hon en ‘oversvimmad mur pa bottnen i omridet som Person och Frodin pekat ut somen sméjlig ham. TILL SKILLNAD FRAN den langsamma, stabila och Kontinuerliga strandfér. skjutming som vi har att forhalla oss till iNorden ar de geologiska processerna i Medelhavsomridet i vissa fall férvnans. vire snabba och lokala, nigot som bland annat har att géra med vulkanisk aktivi- tet. Forutom att vattennivan stiger sker Jokala tippningsprocesser och sediments forflyttningar varfor man ska vara for siktig med ate vara fér tvarsiker med att datera eller tolka limningar p grundval av deras férhallande till vattenytan, PA 1990-talet lanserade geoarkeologen ®