gaber raddawi

Ämne: historia
uppdrag 1

A:Medeltiden

Under medeltiden, en period som sträckte sig mellan det romerska rikets fall 400- talet e.Kr.
Och renässansen finns det vissa oenigheter bland historieforskare gällande startdatumet för
denna era. Denna oenighet beror på de unika omständigheterna i varje europeiskt land,
vilket resulterade i att varje land hade sin egen version av medeltiden. Till exempel var
perioden för Nordens medeltid mellan cirka 1050 och 1520.
Under medeltiden finns det tre huvudsakliga perioder:
Den tidiga medeltiden, cirka 500 -1000.
Högmedeltiden, ungefär 1000 - 1300.
Senmedeltiden, omkring 1300 - 1500.
Den tidiga medeltiden kallas ibland den "mörka perioden". Termen "den mörka perioden"
uppkom då europeiska tänkare, författare och konstnärer ville hedra minnet av den antika
grekiska civilisationens konst, kultur och demokrati. Därför betraktade de perioden efter
Roms fall som en mörkare tid.
De som levde under den tidiga medeltiden visade bristande intresse för vetenskapen och var
mer absorberade av vad den engelske historikern Edward Gibbon beskrev som "Barbarism
and Religion".
Under senmedeltiden var intellektuella och allmänheten engagerade i en omstrukturering av
kulturella, politiska, ekonomiska och sociala idéer och system. Framstegen fortsatte men
den verkliga förändringen kom med renässansen som följde efter Medeltiden.
Under Medeltiden hade kyrkan en betydande roll. Enligt boken "Norton Anthology" var
samhället indelat i tre klasser: adeln, aristokrater och kyrkan, medan resten av befolkningen
inte var representerad.
Kyrkan var en utbredd institution i hela Europa och biskoparna hade stor makt och auktoritet.
Många kloster och framstående medlemmar inom kyrkan verkar över hela kontinenten.
Under den tidiga och höga medeltiden spelade kyrkan en betydande roll i människors liv och
fungerade även som andlig och politisk ledare. Senmedeltiden präglades dock av konflikter
då städer började växa och befolkningen ökade markant. Människorna sökte efter frihet,
vilket resulterade i nya sociala och politiska idéer. Detta ledde till framväxten av nya sekter
och religiösa grupper.
Mot slutet av 1000-talet initierade den katolska kyrkan militära expeditioner (kända som
korståg) mot Jerusalem. Korsriddarna trodde att dessa handlingar skulle leda till förståelse
av deras synder och garantera dem en evig plats i himlen. Korstågen pågick till slutet av
1400-talet och resulterade i många dödsfall från båda sidor. Korsfarare kom i kontakt med
islamisk vetenskap, litteratur och teknik som hade en påverkan på det europeiska samhället.
Denna interaktion bidrog till kunskapens utvidgning inom flera områden såsom fysik,
astronomi, medicin och botanik. Forskarna bidrog också till att utveckla alternativ till
teorierna från Ptolemaios och Aristoteles.
De spelade även en roll i utvecklingen av modern matematik.
Konsten under medeltiden innefattade väggmålningar och dekorativa element. Perioden är
också känd för sina mosaiker, särskilt de i Ravenna.
Medeltidens era i Europa kännetecknades av många arkitektoniska mästerverk som
fortfarande existerar idag, till exempel Hagia Sofia i Turkiet. Noterbara konstverk från denna
tid inkluderar katedralen i Santiago de Compostela i Spanien och de gotiska katedralerna i
Amiens, Reims och Notre Dame i Paris.
Dagligt liv var inte lätt under denna period; bönder och tjänare tillhör de fattigaste klasserna
under medeltiden och levde i byar och på landsbygden.
Tjänarnas levnadsvillkor var sämre än böndernas; tjänarna ägdes av friherrar och hade inte
rätt till utbildning, äktenskap eller att flytta utan sina herrars tillstånd.
Naturligtvis var livet betydligt svårare jämfört med den moderna eran. Barn arbetade och
utbildning var endast tillgängligt för friherrens barn. Kvinnor ägnade sig åt hushållsarbete
utan de arbetares rättigheter som existerar idag. De hade väldigt lite fritid för rekreation på
kvällarna. Arkeologiska fynd inkluderar schackspel och fint skurna bord, vilket antyder att
brädspel var populära bland adeln. Även om bönderna troligtvis hade enklare eller
hemgjorda versioner av brädspel finns inga konkreta bevis som stöder denna teori.
Medeltiden var en svår tid för människor och många utmaningar uppstod då. Trots detta har
vi idag många användbara innovationer som har sitt ursprung från denna tid.
Jordbruket utvecklades under medeltiden tack vare flera uppfinningar, framförallt hjulplogen,
harven, väderkvarnar och vattenkvarnar. Dessa uppfinningar bidrog till att göra jordbruket
mer effektivt och lättare att bedriva.
På grund av detta ökade både skördar och befolkningen under denna tid.
En annan viktig aspekt under medeltiden var etableringen av handelsorganisationer som
Hansan. Deras närvaro resulterade i ökad handel, och deras påverkan fortsätter att märkas i
dagens europeiska branschorganisationer.
En annan framträdande utveckling under medeltiden var konceptet med städer och
urbanisering. Många av dagens stadskärnor i Europa fick sin form under denna period.

B: Informationen

För att förstå religionens och demokratins roll måste man återvända till den historiska
erfarenhet som Europa genomgick. Våra uppfattningar om religionen och demokratin i
västvärlden idag är en reaktion på kyrkans inflytande över regeringen.
Under den tidiga medeltiden utfärdade kejsaren av Östrom, Justinianus, en order om att
stänga universitet och störa skolor i Aten och Alexandria. Forskare flydde då, räddade för
sina liv, och sökte skydd på andra platser. Detta ledde till att kyrkan fick ökad makt och
auktoritet. Kyrkan tog kontroll över universitet och vetenskapliga institutioner och
prästerskapet tillät endast idéer som var i linje med kristna doktriner, samtidigt som de
förkastade dem som stred emot dessa.
Prästerskapets överträdelser mot tänkare var omfattande. Men reformationen markerade en
vändpunkt; på grund av den har sekularismen blivit en av de mest inflytelserika idéerna i
dagens Europa, och reformationen är grunden till existensen av mänskliga rättigheter och
demokrati i dag.
Reformationens början kännetecknades av den katolska kyrkans dominans över samhället
och kunskapen, och dess långa tid vid makten. På den tiden var det kyrkan som styrde, inte
folket.
Vetenskapen och till och med grundläggande kunskaper som läsning och skrivning var
endast tillgängliga för munkarna. Detta resulterade i att vissa människor respekterade dem
medan andra fruktade dem. I båda fallen hade deras ord en betydande och stark inverkan.
Under senmedeltiden förändrades förhållandena då munken Martin Luther läste och
studerade Bibeln. Detta ledde till att han blev medveten om och började tro att allt som
påven och kyrkan lärde ut var felaktigt.
Påven sålde avlat; om någon var skyldig kunde de köpa avlat för att befrias, men Martin
Luther läste i Bibeln att tro på Kristus innebar frihet. Det var här han började ifrågasätta, trots
att det fanns invändningar mot honom, kunde kyrkan överträffa dem. Martin Luther stod fast
vid sin tro. Han ansåg att påven handlade efter sina egna önskningar och inte enligt vad
Bibeln föreskrev. Därefter började Luther skriva de 95 teserna, invändningar mot avlaten och
påvens auktoritet i den katolska kyrkan, som han sedan spikade upp på kyrk dörrarna.
Påven ogillade detta och slutligen blev Luther utesluten från kyrkan.
Luther beslutade att översätta Bibeln från latin till ett mer känt språk. Han påbörjade att
handskriva hela Bibeln och fick även stöd från kungarna. Kungarna var missnöjda med att
kyrkan hade all makt och pengar, vilket drev dem att stödja reformationen mot den katolska
kyrkan.
Reformationen kan ses som en tidig aning om demokrati, även om dess främsta syfte var
religiöst. Under denna period betonades lydnad gentemot både Gud och kungen. Samtidigt
ledde de intellektuella, litterära och vetenskapliga framstegen och diskussionerna om kunglig
lydnad under denna tid till utvecklingen av demokrati som vi känner till den idag.

C:
1: Notisen rapporterade om en attack i norra Waziristan vid gränsen mellan Pakistan och
Afghanistan. Hundratals människor dog och tiotusentals flydde och sökte skydd till följd av
stridsflygplanens attacker. Stridigheterna utbröt mellan talibanerna (Al-Qaeda) och den
pakistanska armén.

2: Journalisten var antagligen inte på platsen. I sin korta artikel använde journalisten flera
andra källor, inklusive den pakistanska regeringen. Genom att nämna en pålitlig källa
hoppades journalisten förmodligen på att stärka sin artikel, med förhoppningen att läsarna
skulle bortse från att journalisten inte var på platsen.

3: Jag är inte helt övertygad om journalistens källor. Det är sant att journalisten nämnde den
pakistanska regeringen som en viktig källa, men hen refererade också till andra källor, som
”lokalbefolkning och andra 'säkerhetskällor'”. Dessa källor är inte pålitliga, vilket gör att jag
tvivlar på artikeln och dess äkthet.

4: I artikeln nämnde journalisten att generalmajor Waheed Arshad informerade

internationella nyhetsbyråer om attacken. Det är en tredjehandskälla, men vilka
nyhetsbyråer blev informerade? Journalisten försökte vara ärlig genom att hänvisa till
regeringens källor. Eftersom de flesta litar på regeringen, kan detta få de flesta läsare att lita
på artikeln.

5: Artikeln rapporterar om strider, flyganfall, civila dödsfall och människor på flykt, men det är
oklart vilket det verkliga antalet dödsoffer och flyktingar är. Vi vet att attacken involverade
regeringen och Al-Qaeda, men vad var orsaken bakom detta?

Källor:

Martinsdotter, Kerstin, Nyström Lars, Nyström Örjan, Sjöberg Karin (2011), Perspektiv på
Historien, Gleerups Utbildning AB, ISBN 9789140675408
Britannica: Enlightenment läst 2022-04-15
Historiska Media: Upplysningen och 1700-talets idéströmningar läst 2022-04-14
NE: Medeltiden läst 2022-04-12
So-rummet: Martin Luther läst 2022-04-15
So-rummet: Medeltiden, läst 2022-04-12
Time: Why It’s Time to Shed Some Light on History’s ’Dark Ages’ läst 2022-04-12