TIGGAREN

Novellen Tigers skrives ar Sata Kalfors Testen är bearbetad i sameld med efte

Jag såg inte direkt fram emot att fira julafton när jag promenerade de vit klädda gatorna
fram mot mina föräldrars lägenhet med en bit inplastad lax i handen. Käkarna pressades
automatiskt samman när jag tänkte på det som skulle komma. Bara pappa är tillräckligt
avdomnad till sin karaktär för att bortse ifrån att hans snart trettiorvääriga dotter saknar
både tillstymmelsen till ett förhållande och något som liknar en utbildning, in mindre ett
ordentligt arbete. Mamma däremot skulle med huvudet oroligt på sned friga hur jag mädde.
Mina systrar skulle studera mig kritiskt och vid första bästa tillfalle påpeka att jag som
vanligt inte hjälpt till med maten.

Jag gick med häglösa steg. Snön singlade ner från himlen och la sig som ett skyddande hölje
över min svarta kappa. Två kvarter från lägenheten fick jag syn på honom. Han satt orörlig
på trottoaren, på knä med rak rygg och nerböjt huvud. Händerna höll han framför bröstet
som en lucia, på marken framför hans knän låg en tygbit på vilken en ensam liten snötäckt
enkrona vilade. Ingen kunde ha gått förbi honom på länge. Snön på trottoaren runt honom
läg orörd. Jag kunde inte låta bli att fascineras över hur stilla han satt, ungefär som
gatuartisterna som spelar statyer i turisttäta städer.

Det hela kändes märkligt. Mannen som såg ut att vara i min egen ålder var kortklippt och
välrakad, iklädd överrock och halsduk. Han såg inte alls ut som någon som behöver pengar,
snarare påminde han en smula om Leonardo DiCaprio. Konstigast av allt var varför han valt
just detta tillfälle att tigga på. Nästan alla affärer och restauranger var stängda på julafton
och så längt man kunde se låg gatorna ödsliga. Jag krafsade i väskan efter pengar, fick upp
en

italienska Alperna. Leonardo var en blyg person med stor integritet, poängte rade jag, och
det hade krävts mycken övertalning för att få med honom. Den ena lögnen efter den andra
gled ut ur munnen på mig, som ett fiskstim genom en Blodmynning.

Sällan hade jag sett min mamma och mina systrar så begeistrade över något som hade med
mig att göra. Säkert hade de innan jag kom hunnit avhandla alla mina problem gällande män
och jobb, för att inte tala om mitt opålitliga psyke. Jag kunde riktigt höra dem oja sig över
hur låg jag verkat på sistone, hur sorgligt det var att ingenting någonsin ordnade sig för mig
och vad typiskt -som sagt!- att jag aldrig erbjuder mig att hjälpa till med julmaten. Men nu
tyckte de sig plötsligt se ett ljus i tunneln.

När jag kom ut till tv:n satt Leonardo kvar där jag lämnat honom. Hannas två söner låg och
brottades på mattan. Elinors välartade små sjöng med i Benjamin syrsas sista sång. Hans
blick vilade orörlig på tv-rutan. På soffkanten satt Elinors man Chris och malde på för döva
öron. "However, I don't think that taxation, pension and social security systems should be
harmonized..." Hans brakande amerikanska överröstade brutalt syrsans sång

Jag drog upp Leonardo på golvet. När vi arm i arm klev in i matsalen, där julmaten stod
uppdukad. märkte jag hur han plötsligt vaknade till liv. Han började andas upphetsat. Nu
gällde det att undvika en katastrof. För att inte min hungriga vän skulle attackera julborder
först förekom jag honom genom att rovdjurslikt kasta mig över maten. De andra såg
undrande på mig, men tog det ändå som en signal om att middagen hade börjat.

Inte en människa skulle kunna undgå att lägga märke till att Leonardo var hungrig. Men han
är inte glupskt, snarare med ett koncentrerat allvar, som om varje tugga var den sista. Det
var något vackert över hans inlevelse i maten.

"Man skulle kunna tro att han inte ätit på en vecka", skrattade mamma och sträckte fram
fatet med köttbullar mot Leonardo. Han sänkte hakan och bugade mot henne i vördnad
innan han började ta för sig. Mamma log generat

och trugade på honom ännu mera rödkål. Efter en liten stund var det som om folk hade
glömt bort att det satt en främling vid bordet. Alla pratade, skrattade och bråkade med
varandra som de brukade. Största skillnaden från annars var att de inte tassade på tå runt
mig med försiktiga frågor. Det var som om Leonardos närvaro hade neutraliserat
relationerna. I och med honom hade jag för ett ögonblick fråntagits rollen som det svarta
fåret och förvandlats till en jämlik familjemedlem. Och för första gången på många år tillät
jag mig att sänka garden och slappna av.

Det var först när jag hade lutat mig tillbaka i stolen och knäppt upp översta knappen i
byxorna som jag märkte en förändring runt bordet. Barnen hade tystnat och de vuxnas
röster fått något besvärat över sig. Min blick vandrade oroligt till Leonardo. Det jag fick se
var värre än om han hade knäppt upp brallorna och släppt sig inför hela församlingen. Han
satt vid bordet med den renskrapade tallriken framför sig och grät. Hans kropp genomförs
av oregel bundna ryckningar medan tårarna föll i en strid ström ner för hans kinder. I tning
omInredning tummen mitt desperation gick jag fram och la min hand på hans, "Amore...
tafatta försök till tröst gjorde varken till eller från.
Att mannen inte var den italienska företagare jag sålt in honom som var uppenbart. Det var
lönlöst att försöka hålla lögnen vid liv, varför jag sträckte mig efter rödvinsflaskan och fyllde
glaset till brädden. "Jag hittade honom på vägen", sa jag avmätt. "Han satt och tiggde på
gatan

och jag tyckte synd om honom. När vi kom hit blev det bara som det blev. Okej?" Sedan
vände jag och gick, ut på balkongen i iskylan. Med fumliga händer tände jag en cigarett och
svepte glaset med rödvin. Känslan av förnedring växte sig allt starkare inom mig. Bara en
riktigt desperat människa försöker imponera på andra genom att försöka transformera en
tiggare till en italiensk

affärsman. Det jag gjort var inte bara kränkande mot den tiggande mannen

och min familj utan också mot mig själv. Fanns det överhuvudtaget något

hopp om att jag en dag skulle kunna förvärva något som liknade självrespekt? När jag rökt
klart sträckte jag på mig. Nu återstod det bara att gå in och få sin dom. Det jag hade att
vänta var ett antal besvikna vad-var-det-jag-sa- blickar. Imorgon skulle det komma ett sms
eller mejl från Hanna eller Elinor om att jag tydligen aldrig kunde sluta att göra mamma
ledsen. Min enda tröst var att jag om några minuter skulle vara härifrån. Jag skulle ta med
mig Leonardo, som jag lovat, men imorgon bitti skulle han ut så fort det gick. Det skulle
definitivt dröja länge innan jag hälsade på mamma och pappa igen.

Jag klev in i matsalen, spänd som en fiolsträng. De anklagande blickarna lyste med sin
frånvaro. Ingen tog i själva verket någon notis om mig alls. Koncentrationen i rummet var
riktad åt ett helt annat håll, mot någon annan. Leonardo satt kvar på stolen, men hans
huvud låg i mammas knä. Hennes hand smekte långsamt hans hår medan hon gång på gång
upprepade samma ord: "Don't worry please, don't worry..." Jag stod lamslagen och stirrade
på dem. Det var som om Leonardo hade växt ihop med mamma, som om de var gjutna i ett
och samma stycke.

Han hade slutat gråta. Ögonen var slutna, ansiktet fridfullt. De andra hade skjutit fram
stolarna och lagt sina händer på Leonardos kropp, som om de ville skydda honom mot allt
ont. Pappa höll om hans nakna tå. Barnen satt på golvet lutade mot hans ben. Mitt i allt kom
Chris in med en filt som han varsamt placerade över Leonardos skälvande kropp. Runt den
lilla gruppen tyckte jag mig se en aura, ett sken liknande det som omger de ellipsformade
rymdskeppen i science fiction-filmer.

Mamma fick syn på mig först, och sekunden efter såg resten av familjen mig också. Då
hände något märkvärdigt. Auran vidgades och en tryck- våg av värme kom rusande mot mig.
Den sköljde över min kropp som en varm dusch, intog mig varsamt och fick varenda muskel
att slappna av. Försvarslös lät jag mig omslutas. Och som en alldeles ny familjemedlem log
jag alldeles av mig själv, och frågade om jag inte skulle gå in och göra i ordning ris à la
Maltan.

Sara Kadefors (f. 1965) 1: Noveller för världens barn. 2013

Illustrationer av Marika de Vahl

Text: Tiggaren frågor

7. Vad uppger berättaren som förklaring till beslutet att ta med sig "Leonardo" rill
julmiddagen? 2 p

A. Att hon hoppades att familjen skulle vara trevligare om hon tog med

sig honom.

B. Att hon agerade spontant utan att tänka över vilka konsekvenser beslutet kunde fa.

C Att hon sag en möjlighet att hjälpa honom till bättre framtidsutsikter.

D. Att hon insåg att han inte skulle få hjälp av någon annan den dagen.

8. Vilket av följande alternativ beskriver bäst situationen i köket direkt efter att berättaren
och "Leonardo" har kommit till julfirandet? 2 p

A. Berättaren blir osäker på vad hon ska svara på familjens frågor.

B. Berättaren blir irriterad på att familjemedlemmarna är så nyfikna.

C. Berättaren känner sig stolt över sin familj för första gången på länge.

D. Berättaren far familjens positiva uppmärksamhet.

9. Hur har berättarens relation till de andra i familjen troligtvis sett ut före julfirandet som
skildras i novellen? 2p

A. Hon har försökt imponera på de andra utan att lyckas.

B. Hon har behandlats orättvist, främst av sin mamma.

C. Hon har känt sig ifrågasatt av olika familjemedlemmar.

D. Hon har försökt komma de andra närmare men har avvisats.

11. Berättaren försöker dra uppmärksamheten till sig själv genom att kasta sig över maten
före "Leonardo". Vilken konsekvens, som skulle vara en "katastrof" för henne, försöker hon
undvika genom att göra så? 2p

for att inte min -hungriga Van skulle attackera julbordet.

12. En möjlig tolkning av novellen är att berättaren är med om något övernaturligt när hon
kommer in från balkongen. Vad i texten stödjer att det som händer är just övernaturligt? 2 p

Mitt i allt kom Chris in med en filt som han varsamt placerade över Leonardos skälvande
kropp. Runt den lilla gruppen tyckte jag mig se en aura, ett sken liknande det som omger de
ellipsformade rymdskeppen i science fiction-filmer.

13. Vad är det som huvudsakligen förändras i slutet av novellen? 2p

A. Berättarens inställning till "Leonardos" livsstil.

B. Familjens uppfattning om berättarens personlighet.

C. Familjens inställning till berättarens livsstil.

D. Berättarens uppfattning om sin roll i familjegemenskapen.

14. Novellen utgår från en kontrast. Vilken är kontrasten? 2 p

A. Avundsjuka och vänskap.

B. Vänlighet och anklagelser.

C. Gemenskap och utanförskap.

D. Förhoppningar och besvikelse.

15. Besvara följande frågor om texttypen.

a) Vilken sorts text är "Tiggaren"? 2 p

A. Texten är förklarande.
B. Texten är berättande.
C. Texten är instruerande.
D. Texten är refererande.

b) Hur vet du det? 2 p

A) Det finns personbeskrivningar i texten.
B.Det finns en tydlig tes i texten.
C. Det finns uppmaningar i texten.
D. Det finns referatmarkörer i texten.
 Universiteten tappar svenskan

Risken när man utbildar studenter på engelska är att de så småningom inte längre kan
uttrycka sig på svenska i sitt vetenskapliga ämne..

Debatten om detta började pyra någon gång i början av nittiotalet mellan ett fatal
språkvetare som var engagerade i språkpolitiska frågor.

Svenskan hade fortfarande en självklar position e-postadresserna på engelska. De kunde

avslutas med det svenska samhället. Men det kom allt fler varnings

signaler om att engelskan höll på att ta över på vissa omraden, till exempel vid högskolor
och universitet.

professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. -På den tiden hände det att man
kallade oss för stollar. Man kunde helt enkelt inte se hur engelska skulle kunna hota
svenskans ställning, säger han.

Internationalisering sågs som något bra, Engelskan var nödvändig för att Sverige skulle
kunna tillhöra toppskiktet, lid ett av argumenten.

2009 fick Sverige en ny språklag som slog fast a svenskan skulle vara Sveriges officiella språk.
Men på regeringskansliet fortsatte man att ha

"education.ministry.se" och liknande. Olle Josephson var en av dem som JO-anmälde

regeringen för att den vägrade införa svenska e-post-

adresser. Det tog tre år innan de byttes.

Språkprofessorn och pionjären Kenneth Hyltenstam - Att regeringen kunde bryta mot sin
egen lag i tre ir,

holl i mitten av nittiotalet ett föredrag som handlade ända fram till 2012, säger något om
hur fint de ledande

om "svenskan som minoritetsspråk".

samhällsskikten tyckte att det var med engelska.

I publiken satt Olle Josephson som i dag är Attityden finns fortfarande kvar även om den
inte är lika utbredd, menar Olle Josephson. Han berättar att ungefär 95 procent av alla
doktorsavhandlingar Sverige är skrivna på engelska, och att de är ännu fe inom områdena
naturvetenskap och medicin.

Som skriftspråk i den akademiska världen dominerar engelskan fullständigt. Det ser i stort
sett likadant ut i alla europeiska länder.
Doktorander och forskare måste i första hand skriva

för de internationella vetenskapssamfunden. - Det är en ofrånkomlig utveckling som vi inte

kommer undan. Men det finns stora risker, varnar Olle Josephson.

Han menar att svenska forskare riskerar att få allt större problem når de ska skriva till
exempel läro- böcker för högre utbildning på svenska. Snart görs det kanske bara av
särskilda informatörer eller vetenskaps- journalister.

-Resultatet kan bli bra. Men det är ändå olyckligt.

Till slut finns inte svenskan kvar som vetenskapligt språk. Det utvecklas inte svenska termer
och textmönster. Avståndet mellan den vetenskapliga världen och resten av det svenska
samhället växer, banden blir

svagare.

Inom humaniora finns det massor av forskning. till exempel om barns flerspråkighet, som
man kan läsa om i vetenskapliga tidskrifter. Men fler skulle ha stor nytta av att ta del av den
senaste forskningen.

Att forskare måste skriva på engelska för att kunna publicera sig i internationella tidskrifter
är inget konstigt eftersom det ger de meriter som behövs för att de ska få anslag' och
möjlighet att fortsätta.

Men det finns pedagogiska svårigheter när engelska tar stor plats i undervisningen på
universitet. Olle Josephson berättar om en studie där man följt två grupper med studenter.
Den ena fick fysikundervisning på svenska och den andra på engelska.

Studenterna sa själva att det skulle gå bra och att de skulle förstå lika bra på engelska. Men
deras resultat visade något annat.

Undervisningen på engelska blev av ett annat slag än undervisningen på svenska. På de

engelska lektionerna var det mer frågor av typen: "vad betyder det där?" och "kan du
förklara vad som menas?".

På de svenska lektionerna kunde man notera en högre komplexitet med frågor av typen:
"det står så där på sidan fem och så där på sidan tjugofem, det verkar inte gå ihop, hur kan
man förklara det?",

Det går att organisera lektionerna så att studenterna klarar sig bättre. Men då måste de
läggas upp på ett särskilt sätt, menar han.

Det krävs en tydligare struktur på föreläsningarna. Alla behöver få tydligare uppgifter och
veta precis vad de ska läsa på i förväg. Det är också viktigt att föreläs aren håller sig strikt till
en viss plan.
-Det är alltid svårare att lära sig saker på ett språk som inte är ens starkaste. Det blir mindre
dialog och mer monologiskt. Mer gammaldags, skulle jag säga.

Ett sätt att möta anglifieringen är att införa vad man i språkpolitiska sammanhang kallar för
"parallell- språkighet på de högre lärosätena. Det betyder att det i princip ska finnas två
språk på universiteten: svenska och engelska.

Det innebär inte att varje kurs eller uppsats som görs på engelska ska göras på svenska, men
att varje forskare någon gång ska ha skrivit åtminstone en artikel på svenska. Och att varje
student ska ha möjlighet att gå en delkurs på svenska.

De flesta universitet har en språkpolicy där parallellspråkighet är inskrivet som mål, även om
det inte alltid följs. I somras, när Olle Josephson gjorde ett stickprov på Göteborgs
universitet, såg han att ungefär två avhandlingar av tre hade en samman- fattning på
svenska.

Så ett visst genomslag har den här parallell- språkspolicyn haft, men inte så mycket som jag
skulle önska, säger han.

Peter Letmark

Dagens Nyheter 2015-12-04

Text: Universiteten tappar svenskan

13. Inom vilket område i det svenska samhället skulle svenskan i dag kunna

betraktas som ett minoritetsspråk, enligt Olle Josephson? 2 p

De högre utbildninger, Liksom univers

signaler om att engelskan höll på att ta över på vissa omraden, till exempel vid högskolor
och universitet.

14. Vilket av följande exempel använder Olle Josephson för att visa vilken status engelskan
har bland människor på ledande positioner i det svenska samhället?

Ringa in det alternativ som bäst stämmer överens med texten. Fler inringade alternativ än
ett gör svaret ogiltigt. 2 p

A. Att de flesta universitet har en språkpolicy där parallellspråkighet är inskrivet som mål.

B. Att internationalisering sågs som något bra.

C. Att doktorander och forskare i första hand måste skriva för de internationella samfunden.

D. Att regeringen i flera år använde e-postadresser som bröt mot språklagen.

15. Vad av följande lyfts fram som en trolig negativ konsekvens av engelskans inflytande i
Sverige?

Ringa in det alternativ som bäst stämmer överens med texten. Fler

inringade alternativ än ett gör svaret ogiltigt. 2 p

A. Att svenska inte längre kan vara landets officiella språk.

B. Att svenskspråkiga ord för vissa begrepp försvinner.

C. Att parallellspråkigheten konkurrerar ut svenskan.

D. Att resultaten i svensk skola sjunker avsevärt.

16. Vilket problem kan enligt texten uppstå för den forskare som väljer att publicera sina
resultat i svenskspråkiga tidskrifter? Ringa in det alternativ som bäst stämmer överens med
texten. Fler inringade alternativ än ett gör svaret ogiltigt. 2 p

(A.) Forskaren går miste om möjlighet till finansiering.

B. Forskaren kan inte hitta rätt termer på engelska.

C. Avståndet mellan forskaren och det omgivande samhället växer,

D. Engelskan tar över alltmer som vetenskapligt språk.

17. I slutet av texten talar Olle Josephson om "anglifiering". Vad syftar begreppet på i detta
sammanhang?

Ringa in det alternativ som bäst stämmer överens med texten. Fler inringade alternativ än
ett gör svaret ogiltigt. 2 p

A. Att det är svårt att lära sig saker på ett annat språk.

B. Att det bör bli obligatoriskt med parallellspråkighet på universiteten.

C. Att undervisningen har blivit mer monologisk.

D Att engelska används alltmer på universiteten.

18. Vad innebär begreppet "parallellspråkighet", enligt texten? Ringa in det alternativ som
bäst stämmer överens med texten. Fler inringade alternativ än ett gör svaret ogiltigt. 2 p

A. Att svenska och engelska har lika stort utrymme inom ett visst område.

B. Att studenter ska ha lika goda kunskaper i svenska som i engelska.

C. Att både svenska och engelska används inom ett visst område .

D. Att avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska.

Medborgarlön
- kan det löna sig i längden?
- Ökande inkomstskillnader, arbetsmarknadens robotisering och oron över vad jakten på
tillväxt gör med miljön har väckt intresset för nya sätt att organisera ekonomin. Ett
alternativ som framförs är basinkomst. Ekonomiprofessorn Philippe Van Parijs och Yannick
Vanderborght, professor i statsvetenskap, redogör i boken Basic income: A radical proposal
for a free society and sane economy' för basinkomst som idé, tecknar dess historia och
lägger fram sina argument för dess införande.

Det nyväckta intresset för basinkomst beror enligt Van Parijs och Vanderborght på tre saker:
för det första en växande social och ekonomisk ojämlikhet i västvärlden, för det andra en ny
våg av automatisering där mänsklig arbetskraft skulle kunna ersättas av robotteknik och
datorer, och för det tredje en insikt om de miljömässiga begränsningarna för fortsatt
ekonomisk tillväxt. Tillsammans befaras dessa tre saker leda till att ett antal människor
kommer att stå utan möjlig- heter att försörja sig själva i framtiden. Och det är här
basinkomst kommer in i bilden.
Med en basinkomst, en ovillkorad och statligt garanterad inkomst, skulle ekonomisk
trygghet kunna erbjudas alla medborgare även om efterfrågan på mänsklig arbetskraft
minskar och inkomstskillnaderna ökar. Men att införa basinkomst skulle inte bara vara ett
sätt att bemöta en eventuellt dyster samhällsutveckling, menar Van Parijs och
Vanderborght. Det skulle också kunna ge människor nya friheter och möjligheter. För även
om dystra framtidsutsikter kan vara det som väckt intresset för basinkomst, så vill de i första
hand betona den frihet som en garanterad inkomst kan ge.
Med en garanterad inkomst skulle människor fa möjlighet att fritt välja vilka arbeten de var
villiga att ta. Arbetslösa skulle kunna ta osäkra och korta anställningar utan rädsla för att
eventuella bidrag ska sinkas eller för att plötsligt stå utan inkomst. Möjligheterna för
deltidsarbete, vidareutbildning och entreprenörskap skulle öka. Löner och arbetsvillkor för
de mest oattraktiva arbetena skulle behöva förbättras för att kunna locka till sig arbetskraft.
Alternativt skulle människor kunna sysselsätta sig helt med det de själva ville, oavsett om
det vore ett betalt arbete eller inte. Van Parijs och Vanderborght beskriver basinkomst som
ett radikalt alternativ till både socialism och nyliberalism, med en potential att förändra
samhällets maktförhållanden i grunden. När man beskriver basinkomst på det viset är det
inte heller svårt att förstå hur idén om en basinkomst kan locka till sig människor av olika
politiska uppfattningar. Van Parijs och Vanderborghts definition av basinkomst utgår ifrån
tre förutsättningar. För det första ska inkomsten vara individuell och ges oberoende av
vilken typ av hushåll en person lever i. För det andra ska den vara universell, vilket här
betyder att den ska betalas ut till alla, fattig som rik, oavsett behov eller inkomst. För det
tredje ska den vara ovillkorad, det vill säga att den ska betalas ut oberoende av arbetsinsats
eller arbetsförmåga.
Van Parijs och Vanderborght föreslår att basinkomstens riktmärke ska vara en fjärdedel av
BNP per capita; det skulle i Sverige motsvara en månadsinkomst på cirka 9 540 kronor. En
sådan basinkomst skulle inte ersätta alla andra typer av bidrag och enättningar, utan i stället
vara en typ av garanterad lägsta inkomstnivå som ingen skulle tillåtas sjunka under. Inte
heller skulle den ersätta offentlig finansiering av utbildning. sjukvård och andra tjänster.
Alltså finns en nedmontering av välfärdsstaten inte med i deras förslag.
Men hur ska då detta finansieras? I stater med välutvecklade välfärds- och skattesystem
tänker de sig att en basinkomst skulle kunna vara delvis självfinansierande. Detta genom att
man exempelvis ersätter mindre bidrag och tar bort olika typer av skatteavdrag. Men de
tänker sig också en rad andra finansieringsmöjligheter. Bland de mer väntade finns
beskattning av exempelvis löner. Men även avgifter på användningen av naturresurser och
på finansiella transaktioner nämns som alternativ. Det är både uppslagsrikt och frimodigt
tänkt, samtidigt som de understryker att de inte sitter på några färdiga svar på hur en
generös basinkomst skulle kunna finansieras.
En av de vanligaste invändningarna mot basinkomst är att det skulle vara ekonomiskt
ohållbart. Detta inte minst på grund av att människor antas arbeta mindre när de har en
garanterad inkomst. Hur mycket mindre som folk kan tänkas arbeta är dock inte lätt att
förutsäga.
Det är dessutom svårt att överblicka vilka de politiska konsekvenserna skulle kunna bli av att
införa basinkomst. Att de skulle bli olika i olika länder är ingen orimlig gissning. För Sveriges
del menar vissa att införandet skulle leda till en sjunkande kvalitet i den offentligt
finansierade välfärden, tex. inom skola och sjukvård. En följd av det skulle kunna bli att de
som har råd i stället söker sig till den privata marknaden för att köpa utbildning och vård-
vilket i sin tur skulle kunna minska människors vilja att finansiera välfärden genom skatter
och alltså i förlängningen kunna riskera välfärdsstaten.
Utöver sådana invändningar finns det även en annan typ av kritik som ofta framförs mot
basinkomst.
Den kritiken är både mer känsloladdad och principiellt betonad. Den handlar framför allt om
att det är fel att ge en person inkomst utan krav på motprestation, och orättvist att lära
vissa leva på inkomsterna av andras arbete. Van Parijs och Vanderborght häller inte med om
detta. De hävdar i stället att en ovillkorad basinkomst skulle kunna leda till att möjligheter
fördelas mer rättvist mellan människor. De menar nämligen, liksom ekonomen Herbert A
Simon, att ekonomisk rikedom kommer av tillgången till olika former av kapital; ekonomiskt
kapital, men också tillgången till kunskap, kontakter, teknologi med mera. Dessa tillgångar
kan sägas utgöra ett slags kollektivt arv i samhället.
I dagens samhälle är tillgången till detta arv dock ojämnt fördelad, delvis till följd av
slumpmässiga omständigheter såsom vilken familj man föds in i, var man föds och vilket
modersmål man har. Men genom att finansiera en basinkomst med avgifter på detta
kollektiva arv skulle också möjligheter kunna fördelas mer rättvist, menar man, och därmed
också möjligheten att fritt kunna välja vilket liv man vill leva.
Van Parijs och Vanderborght efterlyser både pragmatiker (med öga för det politiska
genomförandet) och aktivister för att sätta bollen i rullning, Även om det i dag i stort sett
saknas politiskt stöd för basinkomst är de hoppfulla inför framtiden. Professorernas
optimistiska tilltro till basinkomst som ett genomförbart alternativ är också en av bokens
behållningar. I en tid där det annars är brist på engagerande framtidsvisioner är deras
förslag ett välkommet inslag.

Sverker Sjöstrand
Svenska Dagbladet 23.4.2018
Texten är omarbetad i samråd med författaren.

Frågor
20) Vilken definition av begreppet basinkomst utgår från texten?
A. Basinkomst är garanterad inkomst utan krav på motprestation.
B. Basinkomst är en kompensation förojämlika förutsägningar i samhället.
C. Basinkomst är en universell utbetalning som ersätter nuvarande välfärdssystem.
D. Basinkomst ersätter människors inkomster när deras arbeten automatiseras.

‫ الجواب‬، D

21. Vilken fördel med att införa basinkomst vill Van Parijs och Vanderborght framfor allt
lyfta fram?
A) Att basinkomst skulle få människor att organisera sig mot maktförändringar.
B)Att människor skulle kunna förfoga över sin tid på ett friare sätt.
C)Att basinkomst skulle göra att inga andra bidrag behövde betalas ut.
D)Att människor skulle ha rätt att få vilken anställning som helst.
D ‫الجواب‬
22. I texten nämns en kategori arbeten där arbetsgivare skulle bli tvungna att förbättra
löner och villkor om basinkomst införs. Vilken?
‫الجواب‬
Oattraktiva arbetena skulle behöva förbättras för att kunna locka till sig arbetskraft.
23. "Men hur ska då detta finansieras?" står det i vänstra spalten på sidan 14. Vilken
huvudsaklig funktion fyller denna fråga i texten?
A) Den signalerar skribentens okunnighet.
B)Den poängterar skribentens egen åsikt.
C) Den förmildrar det uttalande som följer.
D)Den fungerar som en övergång mellan olika avsnitt i texten.

C ‫الجواب‬

24. Rubriken ” Medborgarlön- kan det löna sig i längden?” Syftar på någon i texten. Vilket
av följande alternativ sammanfattar bäst vad rubriken syftar på?
A) Att det inte är troligt att basinkomst kan innebära ekonomiska fördelat i framtiden.
B)Att basinkomst troligen skulle innebära större ekonomiska fördelar på kort sikt än på lång
sikt.
C)Att det är svårt att förutse konsekvenserna av en genomgripande förändring som
basinkomst.
D )Att ett minskat behov av mänsklig arbetskraft kan göra basinkomst mindre lönsamt i
framtiden.
D ‫الجواب‬

25. Vilket av följande alternativ sammanfattar bäst hur boken Basic income: A radical
proposal for a free society and sane economy' framställs i texten?

A)Som en utförlig beskrivning av basinkomstens historia.

B) Som ett ställningstagande för nyttan med basinkomst.
C)Som ett inlägg i debatten om brister i nuvarande ekonomiska system.
D)Som ett radikalt förslag som inte är genomförbart i praktiken.
B ‫الجواب‬

26. Vilket är det huvudsakliga syftet med texten "Medborgarlön-kan det löna sig i
längden?"

A)Att presentera ett aktuellt ämne kopplat till en utgiven bok.

B) Att informera om hur basinkomst ska finansieras när det införs.
C)Att beskriva hur forskningen om basinkomst har sett ut i olika tider.
D)Att argumentera för att basinkomst inte är ett realistiskt förslag inför framtiden.
B ‫الجواب‬
 Den tävlande människan

DE FYRA PAPPORNA mots vid förskolans cykel- ställ efter barnlämning och
inser att de ska åt samma håll. Männen hoppar i upp på cyklarna och
lämnar de lekande döttrarna bakom sig. Inom någon minut har den sociala
cykelturen förvandlats till en vansinnestävling bredvid dragspelsbussar och
genom rondeller. En av dem kör in i fronten på en bil och cykeln blir skev
men han ger inte upp. Loppet fortsätter. "Kom igen! Det där ska inte få
hindra dig, fortare!" Genom Stockholms innerstad går den rasande kampen.
Och så händer det. En budfirmabil kör ut från en tvärgata. En av männen
faller av cykeln och hamnar under bilen. Ingen av de andra stannat. "Kom
igen nu dá! Sista lilla biten bara!" Framme vid slutmålet är kropparna fulla
av adre- nalin. De skrattar. Så börjar pulsen gå ner. "Och Vilmas pappa då?"
De tittar längs vägen men han syns inte till. De tre nickar lätt åt varandra
och rycker på axlarna innan de hoppar upp på cyklarna för att ta sig sista
biten till sina jobb. I Jerker Virdborgs djupt obehagliga novell Varta- vägen
ner förvandlas lekfullhet snabbt till hänsynslöshet. Den som sig in i leken
ger får leken tåla. DET VAR I början av 1900-talet som tävlingsidrottens
erövring av världen inleddes, delvis som en del i den uppblommande
nationalismen. Tävlandet an- sågs karaktärsdanande och skulle fostra
samarbets- förmåga, laganda och viljestyrka. Dessutom skulle det ena
landsmän i stället för att ställa klasser emot varandra. Men alla var inte
positiva. Kritikerna vände sig emot konkurrenstänkandet och menade att
idrotten drog ungdomen bort från mer meningsfulla aktiviteter. Vänstern
ansåg att idrotten störde arbetet för ett refor merat samhälle, lärare tyckte
att de unga borde ägna sig åt läxläsning i stället och nykterhetsförbunden
befarade ökat drickande bland idrottarna. Det är lätt att konstatera att
idrottsivrarna ganska snart fick tolkningsföreträde. Efter hand kom idrotten
också att bli en del i det individualistiska förverkligandet av oss själva och
att bidra till att tävlandet erövrade allt fler delar av vårt samhälle. Under
senare delen av 1900-talet började vi i väst- världen se på individen som
ansvarig för att hela tiden utvecklas till det bättre. Vi började förväntas
anstränga oss för att finna vårt sanna jag, som stod i motsättning till andra
individer. Det bidrog till att lösa upp känslan av gemenskap- och till att
ställa oss emot varandra. Plikten att utveckla oss själva ledde vidare till en
plikt att försöka vinna över andra. Richard Dawkins bok Den själviska
genen, som kom 1976, ansågs ytterliga- re rättfärdiga egoistiskt beteende:
Det låg i våra ge- ner att armbåga oss fram. Vi människor påstods vara
tävlingsinriktade och i ständig jakt på egen vinning, I dag är hela samhället
sportifierat och tävlings- indoktrinerat. Den allmänna åsikten är att det är
roligt och utvecklande för både individ och samhälle med tävling. Men vi
människor tycks faktiskt inte må särskilt bra av att vara
konkurrensinriktade. Under
en studie dir hon intervjuade dels människor som av vänner sigs som
"estremt lyckliga", dels de som ansig extremt olyckliga. Hennes tes var att
lyckliga i första hand jämförde sig med dem som hade det sämre. medan
de olyckliga jämförde sig med dem som hade det bättre. I efterhand
betraktar hon sin unsprungliga seori som naiv. Det visade sig att de lyckliga
inte riktigt förstod hennes frågor. De jämförde sig nämligen inte alle med
andra. Sig själva bedömde de efter en egen inte minstock. När andra
lyckades så gladdes de och när de misslyckades så kände de med dem.
Medan individualism som ger oss möjlighet att gifta oss av kärlek, välja
vara vänner och uppleva frihet från socialt rving pie oss lyckliga, bidrar
konkurrensinriktad individualism, som kännetecknas av inställningen att
var och en av oss bara har ansvar för oss själva och har rätt att ignorera
andras väl- befinnande, till minskad lycka. MEN ÄR INTE line konkurrens
bra för att få oss att prestera Trots att individuell konkurrens regelbundet
används för att pressa fram bättre resultat av människor saknas det stöd
för att det skulle ha positiva effekter på ett övergripande plan. När
forskarna Kou Murayama och Andrew J. Elliot gjorde en metaanalys av
tillgång lig forskning om tävlande och prestationer, kande de konstatera att
tävlandet sammantaget varken stärkte eller försämrade prestationerna.
När de undersökte sitt material närmare, och provade sina teser med nya
experiment, framträdde ett mönster. Människor som tycker om att tävla
presterade bättre medan de som ogillar att tävla presterade sämre.
Tävlande slår dessutom ut samarbete. Människor soms normalt
samarbetar tenderar att härma de tävlingsinriktade när de måste interagera
med dem. På si vit vinner tiling över samarbete-samtidigt som hälften av
oss alltså bara kan få fullt utlopp för vår potential i uttalat icke-
konkurrerande sammanhang. Samhället förlorar alltså i sammanlagd
prestation när tävlande blir norm. Tävlingsinriktade kan ju alltid hemlighet
jämföra sig med andra om de vill At vi presterar sämre i tävlingar som
inbegriper priser har vi dessutom vetat länge. Redan p-1960. talet använde
sig psykologiprofessorn Sam Glucksberg av det klassiska
stearinljusexperimentet for att visa det. Försökspersonerna fick en liten
papplåda med häftstift, ett stearinljus och tändstickor och uppma nades att
arrangera så att ljuset satt fast på väggen och kunde tändas utan att
stearin droppade på golvet. (Tricket var att komma på att lådan med
häftstift kunde tömmas och häftas fast på väggen så att lju set kunde
ställas i den.) Människor i den grupp som ombads kisa problemer så
snabbt de kunde för att fi fram ett medelvärde på tiden som gick åt, löste
proble met 3.5 minuter snabbare än den grupp som tävlade om belöningar.
Att vara upptagen av sin egen prestation och status minskar vår
eftertänksamhet och vår fördomsfrihet. Arti stället fokusera på uppgiften
ökar dessa förmågor. Vi är mer benägna att ställa nya och utmanande
frågor och mer villiga att försöka lösa problem om vi är mindre
intresserade av hur vi tar oss ut i jämförelse med andra En tanke: Vi pratar
om ätstörningar men kan- ske borde vi också börja tala om
tävlingsstörningar. Liksom ätstörningar i dag främjas av en utseende- och
smalheufixerad kultur, främjas tävlingsstörningar av tävlingshets och
ständig utsatthet för konkurrens Tävlingshetsen plockar i många
avseenden fram det sämsta i oss. Eva-Lotta Hultén Modern Prykologi
2016:7

Text: Den tävlande människan

1. Vilken huvudsaklig funktion fyller sammanfattningen av Jerker Virdborgs novelli artikelns

inledning? 2 p

A. Den nyanserar artikeln genom att ge motsatta perspektiv pa det huvudsakliga temat

B. Den förklarar något som läsaren måste vera för att förstå resten av arrikeln.

C. Den skapar igenkänning genom att återge en vanligt förekommande situation.

D. Den är ett tillspetsat exempel som illustrerar artikelns huvudsakliga tema.

2. På vilket sätt kan tävlingsidrottens utbredning kopplas till nationalismen, enligt artikeln? 2
p

A. Tavlingsidrotten ansågs främja nationalistiska värderingar.

B. Tävlingsidrotten användes för att stoppa den uppblommande nationalismen.

C. Tävlingsdrotten uppkom till följd av kritiken mot nationalismen.

D. Tävlingsidrotten utvecklades i strid med nationalismens ideal.

3. När tävlingsidrotten började slå igenom i början av 1900-talet var många

kritiska. Vilka tre grupper i samhället kritiserade då tavlingsidrotten, enligt
texten?
De tre grupperna som kritiserade tävlingsidrotten var vänstern som ansåg att
idrotten störde arbetet för ett reformerat samhälle, lärare som tyckte att de
unga borde ägna sig åt läxläsning i stället och nykterhetsförbunden som
befarade ökat drickande bland idrottarna.
4. Vilket av följande alternativ sammanfattar bäst den kritik som riktades mot
tävlingsidrott i början av 1900-talet
C. Idrott distraherar ungdomar från andra utvecklande verksamheter.

5. I borjan av andra spalten på sidan 3 skriver artikelforfattaren att

”idrottsivrarna ganska snart fick tolkningsföretride" Vad innebär det, enligt
texten?
B. Att idrottsivrarnas syn på idrott kom attt bli den dominerande.

Min tysta granne

Inom mig innerst är ett reglat' rum. Där bor en ensam man, som jag ej känner, en

stillsam åldring, sluten som en stum, en hemlös främling utan släkt och vänner. Vem är han?
Blott en hyresgäst som jag, en kammarfilosof, som sitter hemma och räds² att visa värden
sina drag och fruktar ljudet av

sin egen

stämma.

Jag knackar på. Jag ville träda in i kammarn, där sin tysta kamp han strider, och trycka som
en vän hans hand i min och tala tröstrikt som till en, som lider. Han svarar icke. Allt är tyst
som förr. Jag står där tveksam med mitt ljus i staken. Men genom nyckelhålet i hans dörr en
strimma säger mig att han är vaken. Hjalmar Procopé (1868-1927) Osamse strängar, 1920
1. reglat - låst 2. räds är rädd för 3. strimma ljusstråle

6. Vilket påstående stämmer bäst överens med vad som stár i texten om
Lyubomirskys studie?
D. De resultat studien ledde fram till var inte vad forskaren hade förväntat sig.

7. Vliken skillnaden mellan de slutsatser som Glucksbergs respektive Murayama

och Elliotts undersökningar leder fram till,enligt texten?
C. Glucksbergs slutsatser är entydiga, medan Murayama och Elliotts är mer
nyanserade.

Skriva:

Skrivuppgifter

Välj en av uppgifterna och skris 300-700 ord. Tänk på att redovisa källan när du refererar
från en text.

1. Tavling och framgång

Det 1 st fingering no sva människor pressers bore Eva Lama Habine artikel "Den urlande
minnkan ke Pg 20167) diskurs kockaner av tavlande jolika sammanhang Ar uitingponent och
konkurrens positiv eller

P webbplatsen Kopp hyal diskuteras för och nackdelar med konkurrens. Skriv ett inlägg som
kan publiceras på webbplatsen. Syftet år att vicka intresse för frågan och att ge läsarna
perspektiv på ämnet.

Diskutera om tävlingtowment och konkurs kan få människor att presiers bättre. Resonera
kning för och nackdelar med att jämföra människors prestationer. Presentera nigos frin
Hulténs artikel som ar relevant för ditt resonemang, Tänk på att dina lasare inte har läst
artikeln.

Rubrik: Tävling och framgång

2. Teknikens dilemma

Författaren Jonathan Safran Foer skriver i sin essä "Att besegra ensamheten" (Sremska
Dagbladet 21.6.2013) att modern teknik och sociala medier har gjort människor mindre
oppmärksamma och mindre empatiska mot andra. Stämmer det att människor inte längre
visar varandra omtanke?
På webbplatsen Teknik och minnicka debatteras kommunikationsvanor i dag Skriv ett
debattinlägg som kan publiceras på webbplatsen. Syftet är att väcka intresse för frågan och
att övertyga läsarna.

Ta ställning till om modern teknik och sociala medier gör människor okänsliga för andras
behov och önskningar. Argumentera utförligt för din åsikt. Presentera något från Safran
Foers essä som är relevant för din argumentation. Tänk på att dina läsare inte har läst essän.

Page 2 skriva:

2. Gemenskap eller grupptryck?

I Sara Kadefors novell "Tiggaren" (Noveller för världens barn, 2013) känner huvudpersonen
en stark olust inför julfirandet med familjen. Gemenskap inom en grupp kan av många
upplevas som en trygghet men av andra som pressande. Vilka för- och nackdelar finns det
med att tillhöra en grupp?

På en webbplats om relationer diskuteras grupper och grupptryck. Skriv ett inlägg som kan
publiceras på webbplatsen. Syftet är att väcka allmänhetens intresse för frågan och att ge
läsarna perspektiv på ämnet.

Beskriv för- och nackdelar med att tillhöra en grupp. Diskutera varför människor kan känna
sig utanför även inom en gemenskap. Presenter något från Kadefors novell som är relevant
för din diskussion. Tänk p att dina läsare inte har läst novellen.

Rubrik: Gemenskap eller grupptryck?