Terminskurs 5

Uppsala universitet

v Associationsrätt II v
Axel Lindstrand
Innehållsförteckning
AKTIEMARKNADSRÄTT ..................................................................................................................................... 5

1 Notering och listning: intro till aktiemarknadsrätt ......................................................................................... 5

1.1 Regleringen ................................................................................................................................................... 6
1.2 Notering och listning ..................................................................................................................................... 7
1.2.1 Notering enligt VpmL och FFFS 2007:17 ................................................................................................ 8
1.2.2 Nasdaqs noteringsprocess ..................................................................................................................... 9

2 Närståendetransaktioner ............................................................................................................................ 13
2.1 Tillämpningsområde ................................................................................................................................... 14
2.2 Vilka och vad omfattas? ............................................................................................................................. 15
2.3 Närstående ................................................................................................................................................. 15
2.4 Relevanta transaktioner ............................................................................................................................. 15
2.5 Beslutsförfarandet ...................................................................................................................................... 16
2.6 Sanktioner ................................................................................................................................................... 16

3 Marknadsinformation och marknadsmissbruk ............................................................................................ 17

3.1 Informationsgivning .................................................................................................................................... 18
3.1.1 Allmän informationsgivning ................................................................................................................ 18
3.1.2 Periodisk informationsgivning ............................................................................................................. 19
3.1.3 Informationsgivning vid särskilda händelser ....................................................................................... 20
3.2 Kurspåverkande information (insiderinformation) ..................................................................................... 22
3.2.1 Förutsättningar för insiderinformation (art. 7 MAR) ........................................................................... 23
3.2.2 Offentliggörande och informationsskyldighet..................................................................................... 25
3.2.3 Läckage, rykten och educated guesses................................................................................................ 26
3.2.4 Uppskjutande av offentliggörande ...................................................................................................... 27
3.3 Marknadsmissbruk ..................................................................................................................................... 28
3.3.1 Insiderhandel ....................................................................................................................................... 29
3.3.2 Obehörigt röjande av insiderinformation ........................................................................................... 31
3.3.3 Marknadsmanipulation ....................................................................................................................... 32

4 Takeover-erbjudanden ................................................................................................................................ 33
4.1 Rättskällor och begrepp .............................................................................................................................. 34
4.2 Takeover enligt LUA – en översikt ............................................................................................................... 36
4.3 Takeover-reglerna – en översikt ................................................................................................................. 37
4.4 Förberedelser .............................................................................................................................................. 38
4.4.1 Förmåga att genomföra erbjudandet .................................................................................................. 38
4.4.2 Due-diligence ....................................................................................................................................... 39
4.4.3 LUA ...................................................................................................................................................... 41
4.5 Genomförande ............................................................................................................................................ 42
4.5.1 Acceptfristen ....................................................................................................................................... 42
4.5.2 Försvarsåtgärder ................................................................................................................................. 43
4.5.3 Budplikt ............................................................................................................................................... 46
4.6 MBO-bud ..................................................................................................................................................... 46
4.7 M&A, fusisoner och avveckling av AB ......................................................................................................... 46

2
KAPITALMARKNADSRÄTT ............................................................................................................................... 47

5 Kapitalmarknadens funktioner .................................................................................................................... 47

5.1 Intressenter och intressen ........................................................................................................................... 47

6 Kapitalmarknadens reglering....................................................................................................................... 49

7 Kapitalmarknadens aktörer ......................................................................................................................... 50

7.1 Allmänt ....................................................................................................................................................... 50
7.2 Kapitalmarknadens företagsformer – en översikt ...................................................................................... 53

8 Det kapitalmarknadsrättsliga systemet ....................................................................................................... 56

8.1 Tillstånd, tillsyn och sanktioner ................................................................................................................... 56
8.1.1 Tillstånd ............................................................................................................................................... 56
8.1.2 Tillsyn ................................................................................................................................................... 56
8.1.3 Sanktioner ........................................................................................................................................... 57
8.2 Lednings- och ägarprövning ....................................................................................................................... 58
8.2.1 Ledningsprövning ................................................................................................................................ 58
8.2.2 Ägarprövning ....................................................................................................................................... 59
8.3 Compliance- och riskkontroll ....................................................................................................................... 60

9 Banker ......................................................................................................................................................... 61
9.1 Bankrörelse ................................................................................................................................................. 62
9.2 Tillstånd ...................................................................................................................................................... 63
9.3 Tillsyn .......................................................................................................................................................... 65
9.4 Sanktioner ................................................................................................................................................... 66
9.5 Kapitaltäckning ........................................................................................................................................... 66
9.6 Placeringsregler .......................................................................................................................................... 66
9.7 Avveckling ................................................................................................................................................... 67

10 Kreditmarknads- och inlåningsföretag, betaltjänstförmedlare .................................................................. 67

10.1 Kreditmarknadsföretag ............................................................................................................................. 67
10.2 Inlåningsföretag ........................................................................................................................................ 68
10.3 Betaltjänstförmedlare ............................................................................................................................... 68

11 Värdepappersbolag och värdepappersinstitut ........................................................................................... 68

12 Värdepappersfonder ................................................................................................................................. 70

13 Alternativa investeringsfonder .................................................................................................................. 74

13.1 Private equity-fond ................................................................................................................................... 75
13.2 Hedgefond ................................................................................................................................................ 75
13.3 Alternativ investeringsfond och dess förvaltare ....................................................................................... 76
13.4 Tillstånd, tillsyn och sanktioner ................................................................................................................. 78
13.5 Kapitaltäckning och placeringsregler........................................................................................................ 79

14 Marknadsplatser ....................................................................................................................................... 79

3
 14.1 Tillstånd, tillsyn och sanktioner ................................................................................................................. 80
14.2 Kapitaltäckning ......................................................................................................................................... 81

15 Försäkringsrörelse ..................................................................................................................................... 81

4
 AKTIEMARKNADSRÄTT

1 Notering och listning: intro till aktiemarknadsrätt

 Börser och marknadsplatser = börsrätt.

 Kapitalmarknaden = kapitalmarknadsrött.
 Aktiemarknad = aktiemarknadsrätt.
 Kreditmarknad = kreditmarknadsrätt.
 Värdepappersmarknad = värdepappersrätt.
 Bank och försäkringsmarknad = bankrätt och försäkringsrätt.

Bolagsrätt / Takeover- Informationsfrå Värdepappersha Börsrätt

bolagsstyrning reglering gor ndel

EU Bolagsrättsdirekti Takeover-direktivet MAR & MAD II Transparensdirekt MiFID

v ivet,
prospektförordnin
gen

Lag ABL LUA MmL, KompL LHF VpmL,

FFFS 2007:17

Självreglering Svensk kod för Takeover-reglerna Regelverket Euroclears Regelverket

bolagsstyrning regelverk

LUA Lag om offentliga uppköpserbjudande på aktiemarknaden

MmL Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden
KompL Lag om kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning
(MAR)
LHF Lag om handel med finansiella instrument
VpmL Lag om värdepappersmarknaden

Hierarki:
(1) EU-regler: 1) förordning, 2) direktiv
(2) Nationella regler i lagstiftning
(3) Myndighetsföreskrifter
(4) Självreglering, t.ex. Nasdaq.
o OBS! Här finns ofta som mest detaljerad reglering, men viktigt ändå att beakta
reglerna på nivåerna ovan.

Börs = en beteckning på det svenska aktiebolag eller ekonomisk förening som fått tillstånd att driva en
reglerad marknad, VpmL 1:4 b. → Nasdaq Stockholm AB

5
Noterade bolag = de som är noterade på reglerade marknader (börsen)
Noteringskraven = De krav som anges i 2.2, 2.4-2.15 och 2.18 i regelverket för emittenter.

Skulle blivit en fucking avanza-snubbe SYND DET HADE UNDERLÄTTAT LITE VAAAAA 😾😾
Publika bolag  Ett publikt bolag är ett företag vars aktier är tillgängliga för
allmänheten att köpa och sälja på en öppen marknad.
 Det innebär att allmänheten, inklusive privatpersoner och
institutionella investerare, har möjlighet att investera i företaget genom
att köpa dess aktier. Publika bolag kan ha ett brett ägande och
aktieägarna har rätt till viss information och delaktighet i bolagets
beslutsfattande genom bolagsstämmor.
Listat bolag  Ett listat bolag är ett publikt bolag vars aktier är upptagna till handel på
en organiserad marknadsplats som inte är en reglerad marknad, till
exempel en Handelsplattform (MTF, Multilateral Trading Facility).

Noterat bolag  Bolag som är noterat på en reglerad marknad, dvs. börsen.
 Börsbolag: Börsbolag är publika aktiebolag vars aktier är upptagna till
handel på en börs (reglerad marknadsplats). I Sverige finns börserna
Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen) och Nordic Growth Market
(NGM)
 Noterat bolag = börsbolag (TROR jag)

1.1 Regleringen
Regleringen av bolag som verkar på aktiemarknaden består av olika delar:
1) Huvuddelen av regleringen är aktiemarknadsrättslig, dvs en civilrättslig reglering av de
noterade bolagen.
2) Det finns däremot ingen klar gräns mot den offentligrättsliga regleringen av institutionerna,
dvs. reglerade marknader och MTF-plattformar (börsrätt).

På det privaträttsliga (civilrättsliga) området dominerar ändamålsargument som tolkning- och

tillämpningsmetod, medan kravet på rättssäkerhet är betydligt större på det offentligrättsliga området
med åtföljande begränsningar i argumentationsutrymme (Stattin s. 411)

Aktiemarknadsrättsliga  ABL:s regler om aktiemarknadsbolag som gäller för bolag

regler vars aktier tagits upp till handel på en reglerad marknad
(inte MTF-plattform)
o I slutet av varje kapitel finns regler om publika
aktiebolag och ibland om aktiemarknadsbolag.
Lagstiftaren har valt att reglera
aktiemarknadsbolag främst i annan lagstiftning.
o 7 kap. om bolagsstämman.
o 13–16 kap. om emission.
 Takeover-reglering i form av lagstiftning och

6
 självreglering.
o Lag om offentliga uppköpserbjudande (LUA).
 Svensk kod för bolagsstyrning.
(Stattin s. 412)

Börsrättsliga regler  15 kap. VmpL om informationsgivning och MAR.

o Regler om anmälningsplikt för insynspersoner som
förvärvar eller avyttrar aktier och regler om s.k.
loggbok.
 Regelverk för emittenter.
 Lag om värdepappersmarknaden (VpmL) → mest
frågor om tillstånd, dvs. vad som krävs.

Finansmarknadsrättsliga  Regler om flaggning i 4 kap. LHF.

regler  Regler om handel med aktier och prospekt.
 Specialstraffrättsliga och sanktionsrättsliga regler.
 Regler om marknadsmissbruk och insiderhandel.
 Sanktionsregler vid bristande följsamhet gentemot
informationsregler.

MAR

15 kap. VpmL

FFFS 2007:17

Självreglering

1.2 Notering och listning

OBS! Vid en tentafråga: räcker ej att hänvisa till Nasdaqs regelverk eller 15 kap. VpmL.
Hänvisning måste ske till båda och helst också till FFFS 2007:17. Ses annars som metodfel och
Rebecca blir arg😾

Ett bolag som vill att dess aktier tas upp till handel ingår först och främst ett noteringsavtal, som
innebär att bolaget åtar sig att följa reglerna som gäller för börsen, på Nasdaq är det regelverket för
emittenter, takeover-reglerna och god sed på arbetsmarknaden (Stattin s. 417 f)
 Om att man åtar sig att följa detta framgår av 2.1.3 regelverket för emittenter.

Publika AB kan noteras på en reglerad marknad eller listas på en MTF-plattform. I dagligt tal
brukar det heta att det blir fråga om ett börsnoterat bolag, men en börs är numera enbart en beteckning
på det bolag som bedriver en reglerad marknad (1 § VpmL). (Statin s. 410)

7
Vad händer vid notering och listning?
(Stattin s. 410 f)
⇒ Det blir möjligt att handla med bolagets aktier på en organiserad marknad, där köpare och
säljare av aktierna kan göra affärer utan att ha en direkt förbindelse.
⇒ Aktiemarknaden ställer mer omfattande krav på information om bolaget, dess aktier och andra
förhållanden som påverkar och är viktiga för att sätta ett korrekt pris på bolagets aktier
(kurspåverkande information).
⇒ Det tillkommer dessutom åtskilliga regler om bolaget måste beakta direkt pga noteringen eller
listningen i form av t.ex. noteringsavtal med börsen.
⇒ Ytterligare regler tillkommer också i den finansiella lagstiftningen som främst rör handeln
med bolagets värdepapper och sådan information som bolaget ska lämna in.

1.2.1 Notering enligt VpmL och FFFS 2007:17

Reglering av upptagande av finansiella instrument till handel (15 kap. VpmL)

 15:1–5 VpmL som är av relevans.

 15:1 VpmL: en börs ska ha tydliga och öppet redovisade regler för upptagande av
finansiella instrument till handel på en reglerad marknad.
o Genom regelverket uppfyller Nasdaq dessa krav och förklarar vad som gäller för att
ett finansiellt instrument ska kunna tas upp till handel på börsen och regler om
emittentens informationsskyldighet i förhållande till marknaden och börsen.

 15:2 VpmL: finansiella instrument får tas upp till handel på en reglerad marknad bara om
det finns förutsättningar för en rättvis, välordnad och effektiv handel med de finansiella
instrumenten och de (när det är fråga om överlåtbara värdepapper) är fritt överlåtbara.

 15:3 VpmL: finansiella instrument får tas upp till handel efter ansökan av emittenten.

Regler för notering FFFS 2007:17

 1:1 (tillämpningsområde): föreskriften gäller börsen (t.ex. Nasdaq) och bolag vars
finansiella instrument är upptagna till handel på en reglerad marknad (t.ex.
marknadsnoterade bolag).

 3 kap: reglerar inregistrering av överlåtbara värdepapper vid en reglerad marknad.

Överlåtbara värdepapper definieras som i 1:4 2 a och 2 b VpmL.

 3:2: inregistrering av överlåtbara värdepapper vid en reglerad marknad får endast ske om
det finns förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med de överlåtbara värdepappren
med hänsyn till utgivaren ekonomiska förhållanden, organisation och förmåga att fullgöra
sin informationsskyldighet gentemot börsen och marknaden, samt om ansökan avser bl.a.
överlåtbara värdepapper som är fritt överlåtbara och vars utgivare kan uppvisa

8
 årsredovisningar och revisionsberättelser eller motsvarande historiska uppgifter för de tre
senaste räkenskapsåren.

1.2.2 Nasdaqs noteringsprocess

Nasdaq (ofta kallad Stockholmsbörsen) är ett bolag, s.k. börs, som bedriver en reglerad marknad.
Nasdaq är därmed en marknadsplats för handel med värdepapper (aktier, optioner mm.).

NJA 1985 s. 343 Tolkning av regelverket

 Tolkning av regelverket ska anpassas till de metoder som används vid tolkning av
offentligrättslig normgivning, dvs en mer objektiv innehållsorienterad tolkning, snarare än
partsorienterad. Reglernas ändamål ska tillämpas avgörande betydelse.
 Det är utifrån tolkningsdata som den tolkade regelns utformning, kontext, utpekade
skyddsobjekt och kommentarstexten relativt förklarar vilka relevanta skyddsändamål som
ska beaktas.
 Det bör anmärkas att Nasdaq inte ”äger” tolkningen av regelverket, även om Nasdaqs
personer är experter på att tillämpa det. Domstolen och disciplinnämnden är alltså inte
bundna av Nasdaqs tolkning.
 Vidare kan Aktiemarknadsnämndens (AMN) avgöranden anses ha argumentativt värde för
regelverkets bedömning (Stattin s. 418)

1) Egen intern förberedelse

 Styrelsen fattar beslut om möte (detta beslut faller INTE inom VD:s löpande förvaltning,
8:29 ABL).
 Bolaget utser rådgivare (legala, finansiella osv.). Dessa gör en ”pre audit”, dvs. en
granskning för att kartlägga eventuella åtgärder som behöver göras innan den riktiga
börsrevisionen påbörjas. Analys av bolaget och verksamheten i ljuset av noteringskrav och
marknadsperspektiv.

2) Möte mellan bolaget och börsen (Nasdaq) (2.3.1. regelverket)

3) Börsen gör en preliminär bedömning av bolagets börsfäighet

 Noteringsprocessen diskuteras.
 Om bolaget avråds från att gå vidare på detta stadium finns det anledning att avvakta med
vidare åtgärder.

4) Noteringsprocessen inleds
 15:4 VpmL: får tas upp efter ansökan av emittenten.

5) Börsen utser en börsrevisor

 Får inte vara bolagets revisor.
 Börsrevisorns granskning:
o Fokus på börsrättsliga frågor för noteringen, dvs. förutsättningarna för
ändamålsenlig handel med bolagets aktie, förutsättningarna för att klara
noteringskraven, styrelsens och ledningens förutsättningar för att leda bolaget,

9
 innehållet i informationen som ska presenteras i samband med att aktierna upptas
till handel).
o Prospekt
o Legal granskningsrapport
o Dialog med bolaget och dess rådgivare
o Lämnar rekommendationer till Bolagskommittén

6) Samtidigt sker arbetet med det prospekt som behöver finnas tillgängligt för allmänheten
vid en notering (2.6 regelverket).
 Ligger till grund för Bolagskommitténs prövning.
 Måste godkännas av Finansinspektionen före en notering, krävs tillstånd.

7) Bolagskommittén (utskott till börsens styrelse) beslutar om bolaget ska godkännas för
notering.
 Om bolaget bedöms vara börsfäigt (eventuellt efter kompletteringar) beslutar
bolagskommittén om upptagande till handel av bolagets aktier och fastställer en första
handelsdag. Vid bedömningen undersöks om börsens s.k. noteringskrav är uppfyllda.
 I praktiken finns ett visst utrymme att förhandla med bolagskommittén om kraven för att
notera bolaget.
 En notering kan även godkännas om bolaget inte uppfyller alla noteringskrav, t.ex. om
syftet med noteringskravet kan uppfyllas på annat sätt. Kanske aktuellt om bolaget enbart
bedrivit verksamhet under ett år.

(Stattin s. 425 ff)

1.2.2.1 Noteringskrav
Nasdaqs noteringskrav har som syfte att skapa en högre standard på marknaden. Kraven som ställs
gentemot emittenterna får dock inte vara oskäliga enligt 13:1 VpmL. Noteringskraven är således en
balansgång mellan att ha tillräckligt starka krav för att upprätthålla förtroendet och samtidigt ge många
bolag möjlighet att söka riskkapital.
⇒ Kraven syftar till att alla bolag som ska noteras har tillräckliga kvalitetsegenskaper för att
marknaden ska fungera, förtroendet för börsen ska upprätthållas och investerarna inte ska
löpa onödiga risker (Stattin s. 426)

Noteringskraven gäller från tidpunkten för notering och fortlöpande efter att notering har skett (2.1.2
regelverket).

Generella noteringskrav

2.4 regelverket Bolaget ska vara bildat enligt gällande regler i den jurisdiktion där bolaget är
Bolagets bildande bildat (bolaget ska också vara publikt).

(Stattin s. 426)
2.7.1 och 2.7.2 Bolaget ska ha varit verksamt med likartad verksamhet i minst tre år före
regelverket notering, i enlighet med den redovisningsrättsliga lagstiftningen som är
tillämplig i emittentens hemland.

10
Redovisnings- och ⇒ Undantag kan medges om bolaget t.ex. kan ge mer omfattande och
verksamhetshistorik tillförlitlig information om sin verksamhet och intjäningsförmåga.

Det bör finnas tillräcklig information i de finansiella rapporterna för börsen

och investerare för att utvärdera affärsutvecklingen och bilda en informerad
bedömning av emittenten och dess andelar som en investering.

(Stattin s. 427)
2.11.1 och 2.12 Bolagets aktier ska vara utgivna på rätt sätt och vara fritt överlåtbara (inte
regelverket behäftade med t.ex. hembudsklausuler eller liknande
Fri överlåtbarhet överlåtelsebegränsningar). Endast hela aktieklasser får tas upp till handel.
och samma ⇒ Om en bolagsordning innehåller begränsningar avseende de
aktieserie finansiella instrumentens överlåtbarhet anses en sådan begränsning
typiskt sett strida mot syftet med denna punkt.
⇒ Observera att hembudsklausuler enligt ABL är tillåtna för publika
bolag, men enligt börsreglerna är de inte tillåtna för noterade
bolag.
⇒ Alla aktieklasser måste inte tas upp till handel, vilket innebär att ett
bolag kan notera t.ex. alla B-aktier, men låta A-aktierna vara kvar i
stiftarens ägo utanför börsen.

(Stattin s. 426)
2.14.1 regelverket Marknadsvärdet på de noterade aktierna ska överstiga vissa gränsvärden, på
Aktiernas Nasdaq är det 1 miljon euro.
marknadsvärde
(Stattin s. 427)
2.13 regelverket Likviditeten, dvs. den löpande handeln, i bolagets aktie ska vara tillräckligt
Likviditet hög.
⇒ Består av två sammanhängande krav: dels att det ska kunna förväntas
att det finns en tillräcklig efterfrågan på bolagets aktier så att det sker
en så omfattande handel att aktien blir föremål för korrekt
prisbildning på aktiemarknaden, dels att tillräckligt stor andel av
aktierna är i allmän ägo.
⇒ Med tillräckligt stor ägo avses 25 %, men det är möjligt med lägre

(Stattin s. 427)

Organisatoriska noteringskrav
Krav på bolagets organisation, styrelse och ledning

2.15.1 och 2.15.2 Styrelsen och ledningen ska vara sammansatt på ett sådant sätt att den är
regelverket tillräckligt kompetent och har de insikter och erfarenheter som krävs för att
Krav på kompetens leda ett noterat bolag.
hos bolagsledningen. ⇒ Styrelsen måste ha någon ledamot med erfarenhet från andra
noterade bolag och någon ledamot med tillräckliga finansiella
kunskaper.
⇒ VD ska ha erfarenhet av en företagsledande roll i ett motsvarande

11
 bolag. Måste vara anställd och ha varit på plats under minst tre
månader och medverkat i framläggandet av en årsredovisning eller
kvartalsrapport (helst båda).
⇒ Alla ledamöter i styrelsen och befattningshavare i företagsledningen
krävs att de ska ha grundläggande kunskaper om spelreglerna på
aktiemarknaden (kan uppnås genom utbildningar från Nasdaq).
⇒ En styrelseledamot eller befattningshavare i företagsledningen kan
behöva kliva åt sidan även om dessa har kompetensen, om det anses
olämpligt att de innehar positionen. T.ex. om vederbörande är dömd
för brott, har ekonomiska problem eller konkurser bakom sig.
⇒ Viktigt att informationen som ges om personerna i bolagets ledning
är korrekt, kan annars påverka förtroendet för bolaget på
marknaden

(Stattin s. 428 f)
3.1.1, 3.2 och 3.11 3.1.1: En emittent ska så snart som möjligt offentliggöra
regelverket insiderinformationen i enlighet med artikel 17 MAR.
Kapacitet för
informationsgivning 3.2: Även övrig information, som enligt regelverket, ska offentliggöras ska
ske skyndsamt. Ställer krav på införande och upprätthållande av rutiner och
system för informationsgivning, inkl. finansiell rapportering.
⇒ Säkerställa skyldigheten att förse marknaden med korrekt, relevant,
tillförlitlig och aktuell information.
⇒ VD och en person ska kunna uttala sig för bolagets räkning, oftast
CFO eller styrelseordförande.

3:11: Bolaget ska ha en webbplats där offentliggjord information ska vara

tillgänglig i minst fem år från offentliggörande.
⇒ Kravet på informationsgivning är omfattande och de flesta ärenden
där disciplinnämnden fällt ett bolag innehåller åtminstone delvis
felaktig hantering av informationsgivningsreglerna.
⇒ Kravet innefattar att bolaget ska ha pålitliga interna system för att
kanalisera information till företagsledningen och bolagsstyrelsen,
att det ska finnas personer som uttalar sig för bolagets räkning och
hantera informationsfrågor och att det ska finnas en
informationspolicy eller andra rutiner för hur information ska
lämnas.

(Stattin s. 429)

Generalklausul
2.2.1 regelverket: även om bolaget uppfyller samtliga noteringskrav har börsen rätt att avslå
bolagets ansökan om upptagandet till handel skulle kunna skada börsen, värdepappersmarknaden
eller investerares intressen.

12
  Kan t.ex. vara fallet om noteringen bedöms kunna ska förtroende för
värdepappersmarknaden i allmänhet eller börsen i synnerhet eller att en emittents
finansiering där t.ex. ett företags finansiella stabilitet är hotad.
 Kan stoppa verksamhet som kan anses stötande från att noteras (jfr någon som funderade på
att notera sitt porrimperium)
 T.ex. vapenhandel? Är en gråzon, finns flertalet noterade vapenexportbolag noterade idag
och bolaget bedriver inte explicit illegal verksamhet. T.ex. slavhandel? Bedriver uppenbar
olaglig verksamhet. Det bör bedöms som att det kan skada förtroendet för
värdepappersmarknaden, särskilt allmänhetens förtroende.
 Tveksam verksamhet kan uteslutas, olaglig verksamhet bör uteslutas.

(Stattin s. 429)

2 Närståendetransaktioner
 Avtal och andra rättshandlingar mellan ett AB vars aktier tagits upp till handel på en reglerad
marknad och vissa närstående till bolaget.
 Till följd av direktivet om ett ökat aktieägarengagemang / ändringsdirektivet (EU) 2017/828
infördes ett kapitel i ABL, 16 a kap om närståendetransaktioner.

(1) Är det ett noterat bolag?

・ Tillämpas också på helägt dotterbolag (100%) som genomför
närståendetransaktioner till sitt moderbolag eller moderbolagets närstående.

(2) Om ja, ska bolaget företa en transaktion till närstående?

・ 16a:3 ABL konstatera närstående genom att kika i 1:8–9 ÅRL.

(3) Om ja, är det en relevant transaktion?

・ Räkna ihop “samma närstående”.
・ 1 miljoner, 1% av omsättning.

(4) Om ja, undantas transaktionen från närståendereglerna?

・ T.ex. formenlig vinstutdelning, arvode till styrelse eller VD (16a:4 ABL).
・ Koncerninterna, som ej påverkar den totala förmögenheten.
・ Löpande verksamhet på marknadsmässiga villkor.

(5) Om inte, godkänns den av bolagsstämman?

・ 16a:7 och 16a:8 ABL.
・ Enkel majoritet.

(6) Om inte, vad blir sanktionen?

・ 8:42 2 st. 1 m. ABL ej gällande om motparten ond tro om beslutsförfarandet.

13
 ・ 29:1 ABL om skada för bolaget.

2.1 Tillämpningsområde
16a:1 ABL: reglerna blir tillämpliga om närståendetransaktioner sker i ett bolag vars aktier tagits
upp till handel på en reglerad marknad (samt deras helägda dotterbolag), dvs. noterade bolag.

⇒ Syftet är att skydda aktieägarna och bolaget från att närstående till bolaget (dv si praktiken
ledande befattningshavare och majoritetsägare) tillgodogör sig bolagsvärden.
⇒ Teoretiskt finns alltid risken att någon som är bättre informerad (såsom en ledande
befattningshavare eller majoritetsägare) skaffar sig fördelar på minoritetsägarnas bekostnad.
⇒ För listade bolag gäller de aktiemarknadsrättsliga reglerna enligt AMN 2019:25.
⇒ OBS! Det finns redan regler för ovan angivna skyddsändamål, varmed 16 a kap. i första
hand är kompletterande. 16 a kap. ABL kan alltså tillämpas parallellt med andra regler
(Stattin s. 430 f)

Tillämpningsområdet definieras negativt i 16a:4 ABL, vilket innebär en att en rad särskilda
aktiebolagsrättsliga rättshandlingar är undantagna. Följande gäller inte för 16 a kap. ABL.
1) arvoden till styrelseledamöter (8:23 a ABL),
2) ersättning till ledande befattningshavare enligt riktlinjer som avses i 8:51 ABL,
3) lån (11 kap. ABL),
4) emissioner enligt 12–15 kap. ABL samt emissioner och överlåtelser enligt 16 kap. ABL,
5) vinstutdelning (18 kap. ABL) (OBS förtäckt vinstutdelning är INTE undantagen),
6) förvärv eller överlåtelse av egna aktier (19 kap. ABL),
7) minskning av aktiekapitalet (20 kap. ABL),
8) lån (21 kap. ABL),
9) fusion (23 kap. ABL),
10) delning (24 kap. ABL).

Det finns aktiebolagsrättsliga regler som blir tillämpliga parallellt, t.ex. allmänna
associationsrättsliga principer såsom likhetsprincipen och generalklausulerna. Det kan alltså hända
att reglerna om närståendetransaktioner följs, men fattat beslut är ändå angripligt enligt någon annan
skyddsregel (Stattin s. 431 f)

16a kap. ABL AMN 2019:25

Tillämplighet Noterade bolag Listade bolag

Transaktioner Minst 1 miljon och minst 1 % av Minst 1 miljon och minst 1 % av

bolagets värde. bolagets värde

Närstående 16a:3 ABL hänvisar till 1:8–9 ÅRL. Hänvisar till 1:8–9 ÅRL.

Beslutskrav 16a:8 ABL anger att den eller de Anger att den eller de närståendes aktier
närståendes aktier inte ska beaktas vid inte ska beaktas vid beslutsfattandet.

14
 beslutsfattandet.

Sanktion 1. Legalt Överträdelse av god sed som kan påtalas

befogenhetsöverskridande. av marknadsplatsen disciplinnämnd.
2. Återbäring och bristtäckning.
3. Skadestånd.

2.2 Vilka och vad omfattas?

16a:1 ABL: reglerna ska tillämpas om:
1) ett noterat publikt aktiebolag,
2) ska företa en närståendetransaktion

+ helägt dotterbolag som genomför närståendetransaktioner till sitt moderbolag eller moderbolagets
närstående

Stattin har en lång utläggning om att andra bolag kan omfattas:

Inom ramen för självregleringen (dvs. AMN) kan det utvecklas vad som ska anses utgöra god sed
vid närståendetransaktioner till andra bolag. Det innebär att även om regleringen i 16 a kap. ABL är
tänkt att gälla beträffande närståendetransaktioner i noterade aktiebolag, är det möjligt att nämnden
beträffande ”andra bolag” kan utveckla god sed vid t.ex. kringgående av reglerna och det verkar
som att även det fall då endast 90 % av aktierna i dotterbolaget ägs av moderbolaget omfattas.

(Stattin s. 434 f)

2.3 Närstående

16a:3 ABL: hänvisar till närståendebegreppet i 1:8–9 ÅRL.

 Nämnda regler i ÅRL innehåller en omfattande uppräkning av olika förhållanden mellan
juridiska och fysiska personer som grundar relevanta närståendesituationer, t.ex:
o juridiska personer som ingår i samma koncern som det relevanta aktiebolaget,
o intresseföretag, dvs enligt 1:5 ÅRL företag ägs till minst 20 % av det relevanta
aktiebolaget eller som äger minst 20 % av det relevanta aktiebolaget, om inte
ägarförhållandena talar emot det,
o gemensamt styrda företag, dvs enligt 1:5a ÅRL företag där det finns ett avtal
såsom aktieägaravtal om gemensamt utövande av styrning,
o fysiska personer som tillhör bolagsledningen eller på annat sätt kan utöva väsentligt
inflytande,
o fysiska personer som enligt familjerättsliga regler kan anses närstående till personer
som är närstående enligt ovan.

(Stattin s. 435 f)

2.4 Relevanta transaktioner

15
Det kan röra sig om en transaktion eller flera transaktioner under ett år, vilket innebär att bolaget
måste skapa ett system för att kontrollera om sådana transaktioner förekommer (i relevanta fall
också inom en hel bolagskoncern).

Uttrycket ”samma närstående” avgör hur närståendetransaktioner under ett år ska räknas samman.
Det innebär att transaktioner med den närståendes närstående inte är relevanta att räkna ihop,
eftersom det då inte rör sig om ”samma närstående”.

Transaktionen/transaktionerna ska ha uppgått till ett sammanlagt värde på minst en miljon

och motsvara minst en procent av bolagets omsättning. Det verkliga värdet ska läggas till grund,
dvs. marknadsvärdet, vilket är rimligt eftersom närståendetransaktionsregleringen är
aktieägarskydd.

Det finns vissa undantag som återfinns i 16a:4 ABL.

 Dessutom omfattas inte koncerninterna transaktioner, där den totala förmögenheten
inte påverkas.
 Även transaktioner som tillhör den löpande verksamheten (bolag som fortlöpande köper
varor och tjänster som behövs för produktionen av varandra) och sker på marknadsmässiga
villkor (samma bedömning som vid 17:1 4 p. ABL) ska undantas.

(Stattin s. 436 f)

2.5 Beslutsförfarandet
En närståendetransaktion som överskrider tröskelvärdena ska godkännas av bolagsstämman enligt
16a:7 ABL. Av 16a:8 ABL framgår att en närståendes aktier inte ska beaktas vid bolagsstämmans
beslut om godkännande av en närståendetransaktion. Enkel majoritet räcker.

(Stattin s. 437)

2.6 Sanktioner
Finns inga särskilda sanktioner, istället hänvisar regeringen till att om inte reglerna om
stämmobehandling följs så sker ett legalt befogenhetsöverskridande enligt 8:41 1 st. 1 men.
ABL. Det innebär att en närståendetransaktion där den närstående är i ond tro inte får åberopas mot
bolaget och ska gå åter.
⇒ Den relevanta onda tron gäller huruvida beslutsförfarande följts och innebär att
transaktionen inte får åberopas.

Även 29:1 ABL kan aktualiseras om det inneburit en skada för bolaget. Även till förmån för
aktieägarna vid uttryckliga överträdelser av handlingsnormer i ABL.

Dessutom finns sanktionssystem i återbäring och bristtäckningsansvar i 17:6-7ABL, eftersom

värdeöverföringen är otillåten pga. ska förhindras av direktivet.
⇒ Den relevanta onda tron gäller om transaktionen innefattat en värdeöverföring från bolaget
och innebär att transaktionen ska återbäras.

16
 I valet mellan sanktionssystem, dvs 8:42 ABL eller 17:6–7 ABL menar Eklund & Stattin att det får
bedömas utifrån transaktionens huvudkaraktär (dvs värdeöverföring eller annat?)

(Stattin s. 438 f)

3 Marknadsinformation och marknadsmissbruk

Från sem:
Vad är marknadsinformation?
 Utbud och efterfrågan styr marknaden. Det någon är beredd att betala för någonting
motsvarar värdet, i princip.
 Vad någon är beredd att betala påverkas naturligtvis av vilken information som finns
tillgänglig.
 EU: all information ska vara öppen och tillgänglig för alla så alla kan använda den. Varför?
Informationssymmetrier är den bästa lösningen, dvs. så fort någon har information om
något så ska det offentliggöras för att alla ska ha lika möjligheter att ta del av
informationen.

Aktiemarknadsrättens signum är att det finns en hel massa regler som ibland står i strid med
varandra. I huvudsak är det MAR som är av mest relevans.

Tips: man kan ofta få ganska bra ledning i preambeln till förordningen (jfr förarbeten).

Periodisk Lämnas vid olika rapporttillfällen, omfattar ex. kvartalsrapporter.

informationsgivning

Informationsgivning vid Lämnas vid särskilda händelser, såsom i samband med stämma.
särskilda tillfällen

Lämnande av Syftar till att prisbildningen på marknaden ska bli korrekt.

kurspåverkande
information till
marknaden

VIKTIGT! Skilj på informationsgivning och marknadsmissbruk. Regler om t.ex. marknadsmissbruk

kompletterar reglerna om marknadsinformation.

Informationsgivning finns på fyra olika nivåer:

1) MAR (gäller både marknadsinformation och marknadsmissbruk),
2) 15 kap. VpmL
3) FFFS 2007:17
4) Regelverket för emittenter

17
 3.1 Informationsgivning
Informationsgivningsregler återfinns i normer på fyra olika nivåer, nämligen i EU:s
marknadsmissbruksförordning, i VpmL 15 kap.–17 kap., i FFFS 2007:17 och i regelverken på
marknadsplatserna.

Det finns tre olika typer av informationsgivning:

1) Allmän informationsgivning (typ övergripande plikter som jag tolkar det)
2) Periodisk informationsgivning
3) Informationsgivning vid särskilda händelser, ex. bolagsstämma
4) Kurspåverkande information

3.1.1 Allmän informationsgivning

 15 kap. VpmL
15 kap. VpmL

15:2 VpmL Finansiella instrument får tas upp till handel på en reglerad marknad
bara om det finns förutsättningar för en rättvis, välordnad och
effektiv handel med de finansiella instrumenten och de, när det är
fråga om överlåtbara värdepapper, är fritt överlåtbara.

15:6 VpmL Om överlåtbara värdepapper som (avses i 1:4 1-2 p.) har tagits upp
till handel på en reglerad marknad efter ansökan av utgivaren eller
om denne lämnat in en ansökan om upptagande till handel, gäller att
utgivaren ska:
1. fortlöpande informera börsen om sin verksamhet, och
2. i övrigt lämna börsen de upplysningar som den behöver för
att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och andra
författningar.

OBS! Blir fa. relevant vid insiderinformation (se Stattin s. 452)

15:7 VpmL I 17 art. MAR finns regler om offentliggörande av

insiderinformation.

15:8 VpmL En emittent av överlåtbara värdepapper som efter ansökan av

emittenten har tagits upp till handel på en reglerad marknad, ska
omedelbart offentliggöra alla förändringar i de rättigheter som är
knutna till värdepapperen

15:9 VpmL En börs ska fortlöpande kontrollera att de finansiella instrument som
är upptagna till handel uppfyller kraven i 15:2 samt att emittenter
fullgör sina informationsskyldigheter enligt art. 17 MAR.

15:10 VpmL En börs skall vidta åtgärder för att underlätta för deltagarna i

18
 handeln på en reglerad marknad att inhämta sådan information om
emittenterna som offentliggjorts enligt lag eller annan författning.

10 kap. FFFS 2007:17

10:2 FFFS 2007:17 Informationsplikten innebär att utgivaren fortlöpande ska ha

förutsättningar att fullgöra sin informationsskyldighet. Utgivaren ska ha
ekonomi- och rapporteringssystem som gör det möjligt att uppfylla
informationskravet. Utgivaren ska även, för det fall det är nödvändigt,
avtalsmässigt säkerställa att informationsplikten kan fullgöras.

3.1.2 Periodisk informationsgivning Sem 9

Regler om periodisk informationsgivning, sk. återkommande informationstillfällen. De

återkommande rapporteringstillfällena omfattar delårsrapporter, varav den sista brukar kallas för
bokslutskommuniké, årsredovisning och revisionsberättelse (Stattin s. 441 f)

15 kap., 16 kap. och 17 kap. VpmL

15:6 VpmL Om överlåtbara värdepapper som (avses i 1:4 1-2 p.) har tagits upp till
handel på en reglerad marknad efter ansökan av utgivaren eller om denne
lämnat in en ansökan om upptagande till handel, gäller att utgivaren ska:
1. fortlöpande informera börsen om sin verksamhet, och
2. i övrigt lämna börsen de upplysningar som den behöver för att
kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag och andra
författningar.

Motsvarande gäller för MTF-plattformar enligt 11:6 VpmL.

15:8 VpmL Bolag vars aktier tagits upp till handel på en reglerad marknad har en
självständig skyldighet att offentliggöra alla rättighetsförändringar som
påverkar aktierna eller aktierelaterade derivat (omfattar alla typer av
rättighetsförändringar, inte endast kurspåverkande).

16:1 VpmL Reglerna gäller för ett marknadsnoterat bolag som har Sverige som
hemstat.

16:4 VpmL Emittenten ska så snart som möjligt och senast fyra månader efter
utgången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i
förekommande fall en koncernredovisning, se 16:8 VpmL för innehåll.

17:2 VpmL Informationen skall offentliggöras så att den snabbt och på ett icke-
diskriminerande sätt blir tillgänglig för allmänheten inom EES, och
samtidigt lämnas till FI enligt 17:3 VpmL.
 Tillsyn av FI 23 kap. VpmL

19
 FFFS 2007:17

5:7 FFFS 2007:17 En börs ska i sin marknadsövervakning kontrollera att utgivare fullgör sina
skyldigheter att lämna och offentliggöra information enligt avtal mellan
börsen och utgivaren.

Nasdaqs regelverk för emittenter (Bilaga D)

p. 23 Skyldighet att upprätta och offentliggöra: emittenten ska upprätta och

offentliggöra finansiella rapporter/redogörelser i enlighet med gällande lagstiftning
och relevanta redovisningsstandarder. Emittenter med primärnotering på Nasdaq
Stockholm ska offentliggöra bokslutskommuniké samt delårsrapporter/redogörelser
kvartalsvis.
⇒ Innan kvartalsrapport lämnas ska bolaget ha en ”tyst period” då ingen
finansiell information får lämnas.

p. 24 Tidpunkt: bokslutskommuniké och delårsrapporter/redogörelser ska offentliggöras

senast inom två månader från utgången av rapport/redogörelseperioden. Ska framgå
om emittentens revisor genomfört en översiktlig granskning eller ej
⇒ Om bolaget tar emot en revisionsberättelse som inte är ren, dvs. som
innehåller anmärkning eller som anger att revisorn i brist på information
inte kunnat granska vissa förhållanden, ska information om detta lämnas
omgående.

p. 25 Innehåll: bokslutskommuniké (om möjligt, förslag till utdelning samt planerad dag
för årsstämma) och kvartalårsrapporter ska innehålla:
⇒ det som framgår av IAS 39,
⇒ ska inledas med en sammanfattning av den mest väsentliga informationen,
vari minst ska ingå uppgifter om nettoomsättning och resultat per aktie samt
eventuell prognos om sådan lämnas i rapporten.
⇒ I 1: a och 3:e kvartalårsrapporten ska vägledningsinformation från börsens
hemsida ingå.
 sanktioner (Bilaga D p. 34–36)

3.1.3 Informationsgivning vid särskilda händelser Sem 9

Informationsgivning vid särskilda tillfällen omfattar flera olika typiskt förekommande situationer som
ett aktiemarknadsbolag kan hamna i och som är av intresse för marknaden (Stattin s. 442 ff)
 avsnitt 3 Nasdaqs regelverk.
 sanktioner (Bilaga D p. 34–36)

Skyldigheten att offentliggöra:

 insiderinformation i enlighet med MAR framgår av 3.1,

20
  medan 3.3–3.10 omfattar de Övriga krav på offentliggörande som fastställts av Börsen.
 Kraven i 3.2 avseende tidpunkt och metod för offentliggörande är avsedda att spegla de
krav som gäller för offentliggörande av insiderinformation.
 Det innebär att information i enlighet med 3.3–3.10 ska offentliggöras så snart som möjligt
och på samma sätt som insiderinformation om inte annat anges.

(Nasdaq intro till avsnitt 3)

NASDAQS REGELVERK

Tid och metod för offentliggörande enligt 3.3–3.10 (3.2)

p. 3.2.1 Offentliggöranden av information i enlighet med 3.3–3.10 ska offentliggöras på

samma sätt (vad avser tidpunkt och metod för offentliggörande, som anges i 3.1, om
inte annat anges.

p. 3.2.1 Korrigeringar av fel i information som offentliggjorts ska offentliggöras så snart som
möjligt efter att felet upptäckts om felet inte är oväsentligt.

p. 3.2.3 Väsentliga förändringar av information som tidigare offentliggjorts ska offentliggöras

så snart som möjligt.

Prognoser och framåtblickande uttalanden (3.3)

p. 3.3.1 Om emittenten offentliggör en prognos ska den innehålla information om de

förutsättningar och villkor som ligger till grund för prognosen. Prognosen ska så långt
som möjligt presenteras på ett tydligt och enhetligt sätt. Även andra framåtblickande
uttalanden ska presenteras på motsvarande sätt.
⇒ Ska vara möjligt att sätta sig in i det underlag och förstå de bedömningar som
bolaget lagt till grund för prognosen.
⇒ Prognosen ska vara klar och tydlig.

(Stattin s. 443)

Bolagsstämman (3.4)

p. 3.4.1 Kallelse till bolagsstämma ska offentliggöras.

⇒ Gäller oavsett om kallelsen innehåller insiderinformation eller inte, oberoende
av om kallelsen kommer att sändas med post till aktieägarna eller på annat sätt
ges offentlighet i t.ex. en tidning samt oberoende av om viss i kallelsen
ingående information tidigare enskilt har offentliggjorts enligt detta regelverk.

p. 3.4.2 Efter bolagsstämma ska information offentliggöras.

⇒ Om emittenten planerar att kommunicera insiderinformation på stämman
måste emittenten offentliggöra informationen senast samtidigt som den
presenteras för att den ska bli tillgänglig för hela marknaden.

21
 (Stattin s. 443 f)

Förändring av styrelse, ledning och revisor (3.5)

p. 3.5.1–3 Förslag och förändringar i bolagsledning, styrelse och revisorer ska offentliggöras.

Likviditet (3.6)

p. 3.6.1 Likviditetsförstärkande åtgärder ska offentliggöras.

Emissioner av finansiella instrument (3.7)

p. 3.7.1 Emittenten ska offentliggöra förslag och beslut som innebär att emittentens
aktiekapital eller antal aktier eller andra aktierelaterade finansiella instrument ändras.

p. 3.7.2 Offentliggörandet av emissioner ska innefatta all väsentlig information rörande

emissionen. Den information som lämnas ska minst innehålla skälen för emissionen
(etc. kolla lagrummet).

p. 3.7.3 Emittenten ska offentliggöra alla beslut att införa aktierelaterade incitamentsprogram.
(Stattin s. 444)

Offentliggörande av information som anses nödvändigt för att kunna tillhandahålla en rättvis
och välordnad handel (3.10)

p. 3.10.1 Om börsen anser att särskilda omständigheter orsakar väsentlig osäkerhet gällande
emittenten eller prissättningen av dess finansiella instrument kan börsen ålägga denne
att offentliggöra ytterligare information.

p. 3.11.1 Emittenten ska ha en egen hemsida där all offentliggjord information ska finnas
tillgänglig under minst fem år. Finansiella rapporter ska finnas tillgängliga på
hemsidan under minst 10 år. Den offentliggjorda informationen ska göras tillgänglig
på hemsidan så snart som möjligt efter offentliggörandet.

3.2 Kurspåverkande information (insiderinformation) Sem 9

 Nasdaq 3.1.1. Emittenten ska offentliggöra insiderinformation i enlighet med artikel 17 i

MAR.

Metod
Insiderinformation
1. Konkretisera den information som ännu inte är allmänt känd.

22
 2. Är det kurspåverkande information, dvs. insiderinformation enligt art 7 MAR?
o Speciell natur,
o Inte offentlig,
o Rör en emittent/ett finansiellt instrument,
o Sannolikt skulle ha en väsentlig påverkan på priset om det offentliggjordes → kolla
på om det är något som en rationell investerare skulle använda för att fatta
investeringsbeslut.

3. Om JA, det är insiderinformation:

o HR: ska offentliggöras så snart som möjligt enligt art 17.1. MAR.
 Allmänheten ska ges en snabb tillgång. Ska ges möjlighet till en fullständig
och korrekt bedömning.
o Undantag: kan skjuta upp offentliggörandet enligt art 17.4. MAR.
 Får inte skjutas upp längre än nödvändigt för att tillgodose det allmänna
intresset.
 Legitimt intresse för emittenten.
 Inte sannolikt att det vilseleder.
 Säkerställa att det förblir konfidentiellt.

4. Om offentliggörande har skjutits upp i enlighet med p 4–5, men det inte längre går att
hålla det konfidentiellt, se art 17.7. MAR.
o Ska så snart som möjligt offentliggöra den insiderinformationen för allmänheten.
o Detta stycke inbegriper situationer då ett rykte uttryckligen hänför sig till
insiderinformation.

5. Sanktioner mot bolaget:

o Lagen om kompletterande bestämmelser till MAR.
o 6.1. börsreglerna om skadestånd och sanktioner.
o 29 kap ABL om skadestånd.

6. Sanktioner mot enskild person:

o Om sanktion mot bolaget → bolaget skada enligt 29:1 ABL och skadestånd.

3.2.1 Förutsättningar för insiderinformation (art. 7 MAR)

Artikel 7 (1)(a) MAR

Kurspåverkande information (insiderinformation) är information som
(1) är av specifik natur,
(2) inte offentlig,
(3) rör en emittent eller ett finansiellt instrument, och
(4) sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på ett finansiellt instrument
(5) om den offentliggjordes.

OBS! Bedömningen av vad som är kurspåverkande / insiderinformation åligger alltid bolaget (Stattin
s. 451).

23
(1) Specifik natur
(Stattin s. 448 f)
 (art. 7.2 MAR) Omständigheten är av specifik natur om den anger:
o omständigheter som föreligger eller rimligtvis kan komma att föreligga, eller
o en händelse som har inträffat eller rimligtvis kan förväntas inträffa och
o om informationen är tillräckligt specifik för att göra det möjligt att dra slutsatser
om omständigheternas eller händelsens potentiella effekt på finansiella instrument.
 Behöver inte vara information om en inträffad händelse, genomförd åtgärd eller ett fattat
beslut utan kan avse också delar i en sådan process såsom underhandsbeslut eller en första
händelse i en händelsekedja.
 Information rörande något förhållande som har inträffat eller sannolikt kommer att inträffa
om det går att dra slutsatser om dess betydelse för prisbildningen på finansiella instrument
eller derivat av dem. Relativt hög sannolikhet torde krävas.
 Från sem: Det ska vara tillräckligt konkret information för att man ska kunna förstå vad det
handlar om. Dels ska någonting ha hänt / ska föreligga, dels ska det vara tillräckligt konkret
i hur det är kopplat till aktien.

(2) Inte offentlig

 Från sem: Betyder inte samma sak som i art. 17. Här menas att informationen inte ska vara
allmänt känd enligt allmänt språkbruk.

(4) Väsentlig påverkan på priset

(Statin s. 450 f)
 (art. 7.4 MAR) Avser information som en förnuftig investerare sannolikt skulle utnyttja
som en del av grunden för sitt investeringsbeslut.
 Information som en rationell investerare skulle använda för att fatta investeringsbeslut
(väsentlig inverkan på priset har inte ett direkt samband med prisutvecklingen).
o Information som en rationell investerare skulle vilja ha och att sådan information
typiskt sett påverkar priset på finansiella instrument av olika slag, inte en objektiv
prisförändring.
 Kan också röra sig om omvärldshändelse som har betydelse för bolaget.
 Från sem: man kan ställa sig frågan om en potentiell investerare skulle påverkas positivt
eller negativt av informationen i fråga.

Tips från Stattin om kurspåverkande information

(Stattin s. 452 f)
 Innebär informationen att bilden av företaget förändras och är det information som en
rationell investerare skulle vilja ha före ett investeringsbeslut?
 Är informationen tillräckligt konkret för att kunna utgöra en grund för en investerares beslut
om att sälja eller köpa aktier och är informationen tillräckligt viktig för att påverka beslutet?
o Konkret = innebär i praktiken att den ska gå att formulera på ett förståeligt sätt.
o Viktig = är informationen inte tillräckligt viktig ska det inte lämnas eftersom det
kan störa marknaden och i värsta fall vilseleda den.
 Test: pröva att formulera informationen som ett pressmeddelande används. Om det inte går
att göra på ett någorlunda rationellt sätt är informationen sannolikt inte tillräckligt konkret

24
 och därmed inte tillräckligt betydelsefull för investerarna för att motivera ett
offentliggörande
 Beakta följande omständigheter:
o Beslutets eller händelsens förväntade omfattning eller betydelse i relation till hela
bolagets verksamhet.
o Betydelsen av den nya informationen i förhållande till de faktorer som avgör
prissättningen på aktierna.
o Andra faktorer som skulle kunna påverka priset på de noterade aktierna.
 Informationen behöver inte bara beröra bolagets verksamhet, utan det kan också röra sig om
information om omvärldshändelser som har betydelse för bolaget.
 Ska vara tillförlitlig och korrekt information vilket innebär att den kan behöva
kvalitetssäkras innan den lämnas vidare till marknaden.

3.2.2 Offentliggörande och informationsskyldighet

Artikel 17.1 MAR

En emittent ska så snart som möjligt informera allmänheten om insiderinformation som direkt
berör den emittenten.

Emittenten ska se till att insiderinformationen offentliggörs på ett sätt som ger allmänheten snabb
tillgång till informationen och möjlighet till en fullständig och korrekt bedömning i rätt tid.
 3.1 regelverket: en emittent ska offentliggöra insiderinformation i enlighet med artikel
17.1 MAR.

”så snart som möjligt”

(Stattin s. 454 f)
 informationen ska i princip offentliggöras omedelbart
 ska tillgodoses så snart det kunnat formuleras ett begripligt pressmeddelande, dvs. även
under tid då börsen är stängd.
 finns exempel i disciplinnämndens praxis att ett bolag kritiserats eftersom styrelsen åt
lunch efter ett beslut som var kurspåverkande, men innan offentliggörande skedde.
 har även riktats kritik mot en aktör vars tekniska lösningar på vederbörandes hemsida
möjliggjorde att informationen kunde läsas innan den officiellt publicerats.
 Kravet innebär att ett noterat bolags informationsavdelning måste vara förberedd med
pressmeddelande för sådana händelser som bolaget behöver offentliggöra.

10.3 FFFS 2007:7: utgivaren ska så snart som möjligt offentliggöra om den fattar ett beslut eller
om det inträffar en händelse som i icke oväsentlig grad påverkar den bild av utgivaren (eller när en
utgivare är ett moderbolag koncernen) som skapats genom tidigare offentliggjord information eller
på annat sätt påverkar bilden av utgivaren  motsvarar typ MAR 17.1.

(Stattin s. 453)

Informationsskyldighet gentemot börsen

25
 15:6 VpmL: om överlåtbara värdepapper som avses i p. 1 eller 2 i definitionen i 1:4 har tagits
upp till handel på en reglerad marknad efter ansökan av utgivaren eller om denne lämnat in en
ansökan om upptagande till handel ska utgivaren:
 fortlöpande informera börsen om sin verksamhet, och
 i övrigt lämna börsen de upplysningar som den behöver för att kunna fullgöra sina
uppgifter enligt denna lag och andra författningar.
 Detta är en form av informationsskyldighet för bolag på reglerad marknad (Stattin s. 452)
 Motsvarande regel finns för MTF-plattformar (11:6 VpmL)

15:8 VpmL: En emittent av överlåtbara värdepapper som efter ansökan av emittenten har tagits
upp till handel på en reglerad marknad, ska omedelbart offentliggöra alla förändringar i de
rättigheter som är knutna till värdepapperen.

Om den som har gett ut aktier som har tagits upp till handel på en reglerad marknad även har
utfärdat derivatinstrument med aktierna som underliggande tillgång, ska utgivaren omedelbart
även offentliggöra förändringar i de rättigheter som är knutna till derivatinstrumenten.
 I 15:8 VpmL utökas informationsskyldigheten till att omfatta också sådana
rättighetsförändringar som inte är kurspåverkande (Stattin s. 452 f)
 Se prövning ovan, under ”Tips från Stattin”.
 Det ska avse information som är tillräckligt konkret och tillräckligt viktig.

(Stattin s. 452 f)

3.2.2.1 Nasdaqs generalklausul

Nasdaq 3.10.1: Generalklausul för informationslämnande. Börsen kan ålägga emittent att
offentliggöra ytterligare information.

(Stattin s. 456)

3.2.3 Läckage, rykten och educated guesses

Inte ovanligt att läckage av kurspåverkande information sker.

 I stort sett i samband med samtliga takeover-erbjudanden på den svenska aktiemarknaden
kan man konstatera kursrörelser som är svårförklarliga innan ett takeover-erbjudande
offentliggörs.
 Ett noterat bolag måste ha rutiner för att hantera informationsläckage. I praktiken innebär
det att bolaget måste identifiera sådan information som kan bli föremål för läckage, dvs är
tillräckligt intressant för att påverka kursen, och förbereda olika alternativ av hantering av
uppkomna informationsläckage.

Rykten och educated guesses ligger nära läckage.

 Rykten = information som finns på marknaden om ett bolag, oavsett om den är korrekt eller
inte.

26
 o Rykten i marknaden tas upp i uppräkningen i regelverket på vad som kan föranleda
informationsskyldighet.
o Problemet med att kommentera rykten är att det lätt skapas en bild av att bolaget
indirekt bekräftar information.
 Educated guesses = t.ex. en analytiker med goda kunskaper om bolaget, dess verksamhet
och bransch drar slutsatser av tillgänglig information som visar sig vara korrekta.
o Svårare att inte kommentera educated guesses. I teorin torde bolaget inte ha någon
skyldighet att kommentera dem, men i praktiken blir det närmast omöjligt att skilja
sådana från informationsläckage varför det är vanligt att kommentarer måste
lämnas från bolaget.

(Stattin s. 455 f)

3.2.4 Uppskjutande av offentliggörande

Artikel 17.4 MAR: en emittent får på eget ansvar skjuta upp offentliggörande av
insiderinformation, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
1) Omedelbart offentliggörande skadar sannolikt legitima intressen för emittenten.
2) Det är inte sannolikt att ett uppskjutet offentliggörande vilseleder allmänheten.
3) Emittenten kan säkerställa att informationen förblir konfidentiell.

 Kan vara omöjligt att lämna informationen omedelbart till marknaden:

o Bolaget är i default på sina åtaganden mot viktiga kreditgivare. Det är klart
kurspåverkande och borde därför enligt HR omedelbart publiceras. Emellertid
befinner sig bolaget i slutfasen av framgångsrika förhandlingar om ett nytt
kapitaltillskott som skulle lösa problemen och, även om inget ännu är klart, bedöms
problemen vara borta nästa vecka.
 Ett tidigt informationslämnande med i och för sig korrekt information
skulle riskera att vilseleda marknaden, om ändå en lösning var nära.
o Bolaget befinner sig i förhandlingar med en potentiell budgivare som lämnat ett
indikativt bud på aktierna i bolaget. Även i detta fall är det kurspåverkande
information. Förhandlingarna är emellertid inte klara och om de skulle läcka ut
skulle budet omintetgöras.
 Offentliggörande skulle kunna omintetgöra en affär eller komplicera dess
genomförande väsentligt vilket skulle kunna skada aktieägarna.

 Förutsättningar:
o Skada legitima intressen: det torde vara legitimt att skjuta upp offentliggörande av
negativ information om det finns befogad anledning att anta att en pågående
förhandling påverkar situationen.
o Inte vilseleda allmänheten: ett uppskjutet informationslämnande under en
pågående process eller händelse ska ge en mer rättvisande prisbild, än om den först
tillgängliga informationen först hade lämnats till marknaden.
o Informationen förblir konfidentiell: sekretessförbindelser måste inhämtas av alla
som är underkunniga om informationen.

27
  VIKTIGT! Om uppskjutet offentliggörande men infon går ej att hålla konfidentiell:
o Art. 17.7 MAR: har offentliggörande av insiderinformation skjutits upp och det
inte längre kan säkerställas att informationen förblir konfidentiell, ska emittenten så
snart som möjligt offentliggöra informationen till allmänheten.
o Bolagets informationsfunktion måste aktiveras för att förbereda
läckagemeddelanden vid uppskjutet offentliggörande.

 Selektiv informationsgivning:
o Uppskjutet offentliggörande kombineras i de flesta fall med s.k. selektiv
informationsgivning dvs att bolaget lämnar kurspåverkande information till
personer som behöver informationen för att kunna fullgöra sina uppdrag i bolaget
eller i förhållande till det, t.ex. bolagets rådgivare.
o Fordrar sekretessavtal med undantag för bolagets advokater som omfattas av
advokatsekretess och anteckning i loggbok (förteckning över vilka som fått
insiderinfo och när de fick den, 18.1 MAR).

 Underlåtenhet att skjuta upp: om styrelse eller VD inte skjuter upp offentliggörandet
trots att de har möjlighet till det och det skadar bolaget kan skadestånd gentemot bolaget bli
aktuellt, med hänsyn till vårdplikten.

 Sanktioner vid utebliven information: Finansinspektionen ska ingripa mot den som låter
bli att informera FI om ett uppskjutet offentliggörande av insiderinformation. FI ska också
ingripa mot den som trots begäran från FI, inte lämnar en förklaring om att det har funnits
förutsättningar för att skjuta upp offentliggörandet (2 § KompL).

(Stattin s. 457 ff)

3.3 Marknadsmissbruk
= Förfarande som anses skada marknaden och förtroendet för marknaden.

8:42 ABL och lämnande av insiderinformation: VD har alltid behörighet att LÄMNA information,
men emellertid inte att fatta beslut om eller vidta åtgärder som föranleder att informationen måste
lämnas.

28
Skillnader mellan marknadsmissbruksbrotten:
1) Insiderhandel → man använde ännu inte offentlig information för att göra vinst på andras
bekostnad.
2) Selektivt röjande → tillhandahåller någon annan insiderinformation.
3) Marknadsmanipulation → försök att påverka kursen på ett illojalt sätt.

Det kan aktualiseras såväl straffrättsliga som administrativa sanktioner. Grundtanken är att mindre
allvarlig förfarande ska sanktioneras administrativt av FI (KompL), medan allvarligare förfaranden
ska bli föremål för åtal av Ekobrottsmyndigheten. Det är en svår gränsdragning (

3.3.1 Insiderhandel

Någon (typiskt sett en styrelseledamot eller företagsledare) som har information som inte är allmänt
tillgänglig om ett noterat bolag eller dess marknader, använder denna information för att göra en
vinst på andra investerares bekostnad (Stattin s. 462)
⇒ T.ex. en VD vet att nästa kvartalsrapport kommer vara mycket positivare än vad marknaden
räknat med och köper aktier i förväg för att kunna tillgodogöra sig den kursuppgång som med
all säkerhet kommer när marknaden får del av informationen eller
⇒ en styrelseledamot som fått veta att bolaget inte kan betala amorteringar på sina lån i den takt
som stipuleras i låneavtalet säljer sina aktier innan informationen kommer marknaden till del.

Rör det sig om handel baserad på insiderinformation eller att rekommendera eller förmå någon
annan att handla på insiderinformation? Om ja → insiderhandel.

(1) Rör det sig om insiderinformation (art. 7.1 MAR)? (se ovan)

(2) Är det insiderhandel (art. 8.1 MAR)?

 Vem har informationen?
o Är det informationshavaren som handlar? → art. 8.1 MAR.
o Har informationshavaren rekommenderat annan? → art. 8.2 MAR.
o Har någon agerat på en rekommendation eller uppmaning? →art. 8.3
MAR.

(3) Förbud mot insiderhandel (art. 14 MAR)?

(4) Undantag för legitimt intresse (art. 9 MAR)?

(5) Inte undantaget, sanktion enligt 2:1 MmL och 5:1 KompL.

(1) Är det insiderhandel? (art. 8.1 MAR)

Artikel 8.1 MAR

Insiderhandel anses föreligga när en person förfogar över insiderinformation och utnyttjar denna
genom att för egen eller annans räkning, direkt eller indirekt, förvärva eller avyttra finansiella

29
 instrument som denna information rör. Att utnyttja insiderinformation genom att återkalla eller
ändra en handelsorder som avser ett finansiellt instrument som informationen rör, om
handelsordern lades innan personen fick tillgång till insiderinformationen, ska också anses vara
insiderhandel.

Definition om vad som anses utgöra ”att rekommendera” (annan) finns i art. 8.2 MAR.

Förutsättningar för insiderhandel enligt 8.1 MAR

(Stattin s. 467 f)
1) Personen ska förfoga över insiderinformation, och
2) Personen ska förvärva eller avyttra finansiella instrument som informationen rör (för egen
eller annans räkning, även för juridisk person).

 Båda utnyttjande, givandet av uppmaningar och rekommendationer och agerande på

uppmaningar och rekommendationer omfattas, dvs. förbjudet att
 Det är möjligt att ålägga juridiska personer sanktioner för insiderhandel (art. 8.5 MAR).
 Enligt art. 8.4 MAR presumeras organledamot, aktieinnehavare, anställda eller kriminella
veta att viss information är insiderinformation.
o Man behöver alltså INTE testa insikten.
o art. 8.4 c MAR avser anställningsförhållande.
o ”åliggande” kan t.ex. avse valberedningsarbete.
 I andra fall krävs att den handlande insett eller bort inse att informationen är
insiderinformation. För straffrättsligt ansvar krävs även uppsåt enligt svensk rätt.

Förbud mot insiderhandel

Art. 14 MAR (Stattin s. 466)

Undantag för legitimt beteende

(Stattin s. 467 f)
 Artikel 9.5 MAR: vid tillämpning av art.8 och 14 ska enbart det faktum att en person
utnyttjar sin vetskap om att denne har beslutat att förvärva eller avyttra finansiella
instrument i samband med förvärv eller avyttring, inte kan utgöra utnyttjande av
insiderinformation.
 T.ex. en VD har bestämt sig för att sälja aktier, vilket typiskt sett är insiderinformation. VD
har naturligt vetskap om sina egna avsikter, men det hindrar inte att försäljningen sker.

3.3.1.1 Sanktioner
 Artikel 30 MAR: MS ska, i enlighet med nationell rätt, föreskriva att behöriga
myndigheter ska ha befogenhet att vidta lämpliga administrativa sanktioner och andra
administrativa åtgärder avseende åtminstone de följande överträdelserna (se även art. 31).
 Tillämpa MmL och KompL.
o I MmL innefattas dock inte oaktsamhetsbrott eftersom straffrätten kräver uppsåt
om inte annat föreskrivs, och i MmL föreskrivs inget oaktsamhetskrav i MmL.
 Straffrättslig sanktion:
o 2:1 MmL: insiderhandel eller uppmaningar och rekommendationer.

30
  Krävs uppsåt.
 Undantag 2:2 MmL: handel som innebär en medveten förlust (dvs till
insiderns nackdel) undantas från det straffbelagda området.
 Administrativ sanktion:
o 5:1 KompL: FI ska ingripa.
 Ett ingripande kan innebära bl.a. beslut om föreläggande att inom viss tid
vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande, anmärkning,
sanktionsavgift osv (5:3 KompL).
 Sanktionsavgift (5:6 KompL).

(Stattin s. 468)

3.3.2 Obehörigt röjande av insiderinformation

 Lämnande av insiderinformation till annan och kan vara uppsåtligt (t.ex. för att någon annan
ska kunna ägna sig åt insiderhandel) eller oaktsamt (VD glömmer hemliga handlingar på
restaurang) (Stattin s. 468)

Artikel 10 MAR
Olagligt röjande av insiderinformation anses föreligga när en person förfogar över
insiderinformation och röjer den informationen till en annan person, utom i fall då röjandet sker
som ett normalt led i fullgörande av tjänst, verksamhet eller åligganden.

Olagligt röjande föreligger också när personen som röjer rekommendationen eller uppmaningen
inser eller borde ha insett att den bygger på insiderinformation.

 Krävs inget uppsåt, utan det räcker med oaktsamt röjande.

 Undantaget är alltså röjande som ett normalt led i tjänst, verksamhet eller åliggande. T.ex.
när VD som en normal del av sitt uppdrag lämnar insiderinformation till rådgivare som ska
delta i bolagets arbete med företagstransaktion.
 Informationslämnande kan motiveras om det finns ett påtagligt intresse hos emittenten, t.ex.
inför en företrädesemission där vissa storägares aktieteckning är en förutsättning för att
emissionen ska lyckas. I sådana fall faller informationsutlämnandet under undantaget för
utövande av tjänst

(Stattin s. 468 f)

Förbud mot obehörigt röjande:

⇒ artikel 10 MAR: en person får inte
1) ägna sig år eller försöka ägna sig åt insiderhandel,
2) rekommendera att någon annan person ägnar sig åt insiderhandel eller förmår någon
annan person ägna sig åt insiderhandel eller
3) olagligen röja insiderinformation

31
3.3.2.1 Sanktioner
Straffrättslig sanktion
 2:3 1 st. MmL → böter eller fängelse.
o Krävs uppsåt.
o Undantag 2:3 2 st. MmL: om informationen blir allmänt känd samtidigt som den
röjs eller om gärningen är ringa.

Administrativ sanktion
 5:1 KompL: FI ska ingripa.
o Ett ingripande kan innebära bl.a. beslut om föreläggande att inom viss tid vidta en
viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande, anmärkning, sanktionsavgift osv
(5:3 KompL).
o Sanktionsavgift (5:6 KompL).
(Stattin s. 469)

3.3.3 Marknadsmanipulation

 Kallas ibland kursmanipulation. Ses som ett allvarligare hot mot marknadens funktion. Sådan
manipulation kan utgöras av många olika former:

Kommunikationsbaserad marknadsmanipulation:
 Innebär att någon med olika meddelanden försöker påverka kursen i ett värdepapper (t.ex.
framställa aktie som felaktigt undervärderad, framtiden för företaget som emitterat aktien
som felaktigt positiv eller tvärtom).
 Beteendet kan yttra sig i t.ex. upprepade inlägg i sociala medier, planering av information i
media, att ”prata upp kursen” eller andra liknande åtgärder. Det typiskt fallet är att
manipulatören förvärvar aktier som sedan försöker prata upp aktiekursen för att sedan sälja
aktierna med vinst.
 OBS! Att skilja kursvårdande åtgärder som syftar till att ge aktiekursen en mer korrekt
nivå, medan kommunikationsbaserad marknadsmanipulation utnyttjar information illojalt
eller bygger på helt felaktig information. Gränsdragningen är svår!

Transaktionsbaserad marknadsmanipulation:
 Innebär att någon genom fiktiva eller reella transaktioner försöker påverka kursen i ett
värdepapper. Beteende som utgör transaktionsbaserad marknadsmanipulation är t.ex.
självkontraheringstransaktioner, fiktiva ordrar (där en serie köpordrar läggs med gradvis
ökande belopp för att efterhand dras tillbaka innan något avtal uppkommer) eller fiktiva
försäljningar (där försäljning sker för att stimulera ökat antal transaktioner för att sedan
återgå genom t.ex. återköpsklausul).

(Stattin s. 469 f)

Artikel 12.1 MAR

32
 Förenklad sammanfattning (Stattin s. 471) Sem 10
Banger
anteckningar,
Följande beteenden utgör marknadsmanipulation: titta på dem!
1) Handelsordrar som ger vilseledande signaler (12.1.1.a.i).
2) Handelsordrar som ”låser” priset på ett finansiellt instrument på en onormal nivå
(12.1.1.a.ii).
3) Aktiviteter som är vilseledande (12.1.1.b).
4) Spridning av vilseledande information genom media (12.1.1.c).
5) Lämnande av falsk eller manipulativ information (12.1.1.d).

Förbud mot markandsmanipulation:

(Stattin s. 471)
 Artikel 15 MAR: en person får inte ägna sig eller försöka ägna sig åt
marknadsmanipulation.
 OBS! Undantag i 13 MAR.

Sanktioner
(Stattin s. 472)
 Straffrättslig sanktion:
o 2:4 1 MmL
o Undantag för legitima skäl (art. 9 MAR) eller beteendet är förenligt med
godtagen marknadspraxis (2:5 MmL).

 Administrativ sanktion:
o 5:1 KompL: FI ska ingripa.
o Ett ingripande kan innebära bl.a. beslut om föreläggande att inom viss tid
vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande, anmärkning,
sanktionsavgift osv (5:3 KompL).
o Sanktionsavgift (5:6 KompL).

4 Takeover-erbjudanden
Transaktionsjuridik är regler och processer som rör överlåtelse av företag.
 Kan delas upp i privata företagsförvärv (M&A) och publika företagsförvärv (takeovers).

Takeovers = ett erbjudande från en budgivare till aktieägarna i ett aktiemarknadsbolag (målbolaget)
att förvärva alla eller delar av aktierna på vissa villkor (Stattin s. 473)

Kontrolltransaktioner har betydelse för (god) corporate governance, vilket beror på marknaden för
företagskontroll. Marknaden för företagskontroll fungerar så att företag som sköts dåligt blir föremål
för uppköpserbjudande från aktörer som har kapacitet att driva företaget annorlunda och
förhoppningsvis bättre.
⇒ Genom denna marknad kan resurserna i näringslivet fördelas så att de förvaltas av de mest
kompetenta ägarna och företagsledningarna (från sem)

33
Från sem 10:

Vad är en publik transaktion?

Det handlar om att köpa upp bolag som är noterade.

Varför behöver vi regler för det?

Det finns aktörer på marknaden och intressen att ta hänsyn till, vilket gör att det krävs regler som
ser till att olika intressen tillgodoses.

Tycker vi att det är bra med publika transaktioner och varför?

 Med hänsyn till omsättningsintresset är det bra eftersom bolag som sköts sämre kan bli
uppköpta av ägare som kan sköta det bättre.
 Finns passiva och aktiva ägare, vi vill ha aktiva ägare som är delaktiga i driften och bidrar
till verksamhetsutveckling.
 Övrigt: ger incitament för styrelsen att göra ett bra jobb så att inte bolaget blir uppköpt.

Indikativt bud?
Man typ flaggar för att man är intresserad, om man väljer att agera på det kan vara beroende av ex.
hur due diligence-undersökningen utfaller. Man säger typ ”preliminärt är vi beredda att göra det här
om det här sker”. Ett sådant bud ska vara riktat till styrelsen.

4.1 Rättskällor och begrepp

Takeover-direktivet Bygger på takeover code.

(Stattin s. 474)
LUA Har tillkommit som en implementering av takeover-direktivet och ska
Lagen om offentliga alltid tolkas fördragskonformt.
uppköpserbjudanden på
aktiemarknaden
(Stattin s. 474)
Takeover-reglerna  De reglerade marknaderna ska enligt 13:8 VpmL ha takeover-
regler.
 Takeover-reglerna utarbetas av Kollegiet för bolagsstyrning
och överlämnas sedan för att antas av de reglerade
marknaderna. A
 MN kan ge besked om hur reglerna ska tolkas och tillämpas
(I.2 takeover-reglerna).

(Stattin s. 474 f)
ABL Styr styrelsens ställning i budgivar- och målbolag samt vilket ansvar
styrelseledamöterna kan ha mot olika intressenter.

(Stattin s. 475)
Stockholmsbörsen och Styr kraven på informationsgivning.

34
NGM

God sed på Ankommer på AMN, vars uppgift är att verka för god sed på
aktiemarknaden aktiemarknaden, att tolka takeover-reglerna. Det är inte förenligt med
god sed att agera i strid mot eller att kringgå gällande rätt. Vidare
fyller god sed ut regelsystemet på oreglerade områden och kan
användas normativt för att reglera nya företeelser. Behandlas som
domstolspraxis i branschen.

(Stattin s. 475)
Due diligence Undersökning av målbolagets finansiella ställning, värdering av olika
poster, avtal och avtalsparter, skatte- och personalfrågor etc.

Konkurrerande bud Om ett bud lagts kan en konkurrerande budgivare lägga ett bättre, eller
i vart fall annorlunda, bud. Effekten av en budaktion kan vara att
budpremien (det som betalas i procent utöver den gällande
aktiekursen) till aktieägarna ökar med 'många procent.

(Stattin s. 477)

Partiellt erbjudande
 Takeover-reglerna II.16

 Avser ett bud på färre än samtliga aktier.

När får ett sådant bud lämnas?

1) Under budpliktsgränsen, dvs. budgivaren kommer inte att bli ägare till mer än 30 % av
röstetalet om budet realiseras.
2) Om budplikt inte föreligger, ex. pga. dispens från AMN.
3) Om budgivaren redan vid tidpunkt för offentliggörandet av erbjudande äger aktier som
representerar 30 % av röstetalet.

(Stattin s. 475 f)

Förhandlade bud
Förhandlingar om villkoren för buden sker mellan budgivaren och målbolaget. I sådana fall får
budgivaren ofta göra en mer eller mindre omfattande due diligence i målbolaget.

(Stattin s. 476)

Fientliga bud
Ett fientligt bud innebär att budgivaren lägger ett uppköpserbjudande till aktieägarna i
målbolaget med förbigående av styrelsen. I sådana fall ligger i det i sakens natur att förhandlingar
inte sker mellan budgivare om målbolaget.
 Vid fientliga bud får inte budgivaren information från målbolaget och får därför inte göra
någon due diligence.
 Inte heller förekommer deal protections vid fientliga bud.

35
  Fientliga bud föranleder även frågan om försvarsåtgärder, takeover defences, får och kan
genomföras.

Det förekommer att ett fientligt bud leder till förhandlingar och då blir det ett förhandlat bud.

Från sem:
Finns ofta ett värde i att vända sig direkt till storägaren, eftersom denne ofta kan avgöra om ett köp
kommer att gå igenom eller ej.

(Stattin s. 476)

4.2 Takeover enligt LUA – en översikt

Utgångspunkter

Lagrum Lagtext Innebörd

1:2 1 st. 1 p. Ett offentligt erbjudande till innehavare
LUA av aktier som har getts ut av ett svenskt
eller utländskt aktiebolag att överlåta
samtliga eller en del av dessa aktier.
Jfr. art. 2.1. takeover-direktivet –
“ett offentligt erbjudande (från någon
annan än målbolaget själv) till innehavare
av värdepapper i ett bolag om att förvärva
alla eller delar av dessa värdepapper,
obligatoriskt eller frivilligt, som följer på
eller syftar till förvärv av kontrollen över
målbolaget i enlighet med landets
lagstiftning”.

Varför takeovers?
Oftast för att budgivaren vill ha kontroll
över målbolaget så att det kan avnoteras
och i högre eller mindre grad integreras i
budgivarens verksamhet.

Tillämpas inte (1:1 2 st. LUA) -

tillämpas inte på offentliga
uppköpserbjudanden som avser aktier
som har getts ut av budgivaren

Budgivarens skyldigheter

2:1 LUA Ett offentligt uppköpserbjudande får  Om målbolagets aktier är

bara lämnas av budgivare som noterade på Nasdaq ska
gentemot den reglerade marknad där budgivaren måste följa börsens
målbolagets aktier är upptagna till (Nasdaqs) takeover-regelverk.
handel (Nasdaq) har åtagit sig att:

36
  följa de regler som börsen har
fastställt för takeovers, och
 underkasta sig de sanktioner
som Nasdaq får besluta om vid
överträdelse av dessa regler.
 I.2 takeover-reglerna: AMN kan
 I.1 takeover-reglerna: reglerna
ska tillämpas då någon
(budgivaren) lämnar ett sådant
offentligt uppköpserbjudande
som avses i 2:1 2 st. LUA.
ge besked om hur reglerna ska
tolkas och tillämpas. Nämnden
kan också medge undantag från
reglerna, om särskilda skäl
föreligger.

2:2 LUA Budgivaren ska i samband med ett

erbjudande enligt 2:1 LUA informera
FI.

2:3 LUA Budgivaren ska inom 4 veckor från Se II.6 takeover-reglerna.

erbjudandet enligt 2:1 LUA upprätta en
erbjudandehandling.

Budplikt

3:1 LUA 1. Den som inte innehar aktier Jfr II.16 takeover-reglerna
eller har färre än 30 % av
dem,
2. och förvärvar minst 30 % av
rösterna ensam eller med
närstående,
3. måste omedelbart
offentliggöra hur stort
aktieinnehav hen har och
4. inom fyra veckor därefter
lämna ett offentligt
uppköpserbjudande avseende
resterande aktier i bolaget

3:6 LUA Budplikten faller bort om

person/närstående avyttrar aktier inom
4 veckor så att man hamnar under 30
%.

4.3 Takeover-reglerna – en översikt

13:8 VpmL: de reglerade marknaderna ska enligt ha takeover-regler. Takeover-reglerna utarbetas

av Kollegiet för bolagsstyrning och överlämnas sedan för att antas av de reglerade marknaderna.

37
 (1) Fundera vilket regelverk som blir tillämpligt.
(2) Identifiera när budet offentliggörs.

SAMMANFATTNING AV REGLERNA

1. Förberedelse för bud

 Erforderliga förberedelser (II.1).
 Due diligence (II.20).

2. Budets innehåll
 Krav på vem budet riktar sig till (II.16).
 Samtliga aktieägare eller ev. partiellt.
 Krav på innehållet:
o Likabehandling (II.10–15).
o Ändringar av erbjudande (II.9).

3. Information i samband med offentligt bud (LUA, LHP och takeover-reglerna).

 Erbjudandet ska offentliggöras.
 Erbjudandehandlingen ska offentliggöras.
o Notera: MAR
 Selektiv informationsgivning i samband med bud

4. Bundenhet vid bud

 Budgivarens bundenhet
o Vid uttalanden (II.2).
o Vid budet (II.4–5).
 Aktieägarnas bundenhet
o Acceptfrist (II.7).
o Bundenhet vid accept (II.8)

5. Målbolagets skyldigheter
 Aktieägarnas intresse avgörande (II.17).
o Deltagande i due diligence?
 Intressekonflikter (II.18).
 Styrelsens skyldighet att uttala sin uppfattning om budet (II.19).

6. Försvarsåtgärder
 5:1 LUA - i regel otillåtet.

4.4 Förberedelser

4.4.1 Förmåga att genomföra erbjudandet

II.1: ett offentligt uppköpserbjudande får lämnas endast efter förberedelser som utvisar att

38
budgivaren har förmåga att genomföra erbjudandet.

⇒ Syftar i första hand på de ekonomiska förutsättningarna, dvs budgivaren ska ha försäkrat

sig om att budet är finansierat innan det lämnas. Också andra förberedelser, t.ex.
anlitande av lämplig rådgivare och förberedelse av pressmeddelande bör falla in.

⇒ Regeln bygger på behovet av en stabil aktiemarknad. Informationshämtningen börjar

med att budgivaren och dennes rådgivare inhämtar upplysningar om målbolaget som finns i
öppna källor, t.ex. årsredovisning och media. Om budgivaren finner det intressant att gå
vidare, kan det vara lämpligt att kontakta målbolaget. Om målbolaget går med på
förhandling ingås sekretessavtal.

⇒ Lämnas det bud som inte genomförs kan det leda till oförutsebarhet på aktiemarknaden
och instabila börser, eftersom ett bud tenderar att påverka börskursen i både budgivaren och
målbolaget.

(Stattin s. 478 f)

4.4.2 Due-diligence
II.20: framställer budgivaren önskemål om att få utföra due diligence-undersökning i målbolaget
ska målbolagets styrelse ta ställning till om bolaget kan och vill medverka till en sådan
undersökning och i så fall på vilka villkor.
 Due diligence = budgivarens rådgivare undersöker olika finansiella och legala aspekter på
målbolagets verksamhet. Undersökningen kan variera i omfattning.

39
Tillåtelse till DD-undersökning?
 Utgångspunkt: så länge inte informationsplikt följer av lag eller regelverk råder
tystnadsplikt, vilken är sanktionerad i 29:1 ABL (Stattin s. 480)

II.17: styrelsen ska i målbolaget ska i frågor relaterade till erbjudandet agera i aktieägarnas
intresse.

I LUA 5:1 framgår att styrelsen vid ett uppköpserbjudande ska agera i aktieägarnas intresse och
att styrelsen inte får vidta åtgärder som kan försvåra uppköp (Stattin s. 111).

Aktieägarnas intresse
(Stattin s. 481)
 Möjlighet att tillåta att DD avgörs av aktieägarnas vinstsyfte (3:3 ABL). T.ex. om premien
som erbjuds är tillräckligt hög kan det anses vara i aktieägarnas intresse att styrelsen gör allt
i sin makt för att uppköpet ska ske och då bör en DD tillåtas.
o En budpremie på 2 % är dålig, 30 % är bra och brukar ligga mellan 15–30 %.
o Utgå från en hypotetisk aktieägares intresse att tillåta undersökning.

Begränsad till nödvändigt och lämpligt

(Stattin s. 480)
Om en DD medges bör den begränsas till vad som är nödvändigt eller lämpligt och villkoras av att
budgivaren ingår ett sekretessavtal. Om budet är tillräckligt intressant kan det till och med föreligga
en skyldighet att medge en DD.
 Styrelsen måste fatta ett självständigt beslut i hur långt man ska låta bolaget gå in i
målbolagets information. Huvudpoängen är att visa att styrelsen aktivt måste fatta beslut.

Kurspåverkande information vid DD?

(Stattin s. 480)
 Vid DD är risken att en potentiell budgivare får tillgång till kurspåverkande information
som ännu inte offentliggjorts. Om budgivaren får tillgång till sådan information kan
budgivaren inte handla i målbolagets aktier innan den aktuella informationen
offentliggjorts. Den som har tillgång till insiderinformation får nämligen inte handla i de
värdepapper som informationen berör (II.2 & 2 § MmL).
 Problematiken löses genom att målbolaget, om icke offentliggjord kurspåverkande
information har lämnats till budgivaren, ska offentliggöra informationen senast en vecka
före acceptfristens utgång.

Målbolaget vägrar utföra DD

 Får vägras om det ligger i aktieägarnas intresse (II.17).
 Hänsyn ska tas till omständigheterna i det enskilda fallet och med beaktande först och
främst av vilket utrymme som tillämplig lagstiftning, framförallt ABL och börsens regler,
lämnar för sådant deltagande. Styrelsen måste också beakta reglerna om insiderhandel. Är
det ett bra bud eller har förutsättning att bli det bör styrelsen tillåta.
 Skyldigheten att medge DD om budet är tillräckligt intressant är i stort sett osanktionerad
(Stattin s. 480).

40
 Kan ett vägrande ses som en försvarsåtgärd?

AMN 2006:55 Scania

Bla. följande åtgärder hade vidtagits (se Stattin s. 486 f):
1) Anlitande av rådgivare från olika sektorer för att bistå Scania i utvärdering och
bemötande av budgivarens bud samt utvärdering av förberedelse av alternativ till
erbjudandet.
2) Förberedande arbete för att ta fram underlag som skulle underbygga styrelsens avvisande
av erbjudandet och rekommendationen till aktieägarna att tacka nej till erbjudandet.
3) Med bistånd av externa rådgivare planera, förbereda och genomföra åtgärder som inte
kräver bolagsstämmobeslut enligt LUA 5:1.
4) Annonsering i dagspress innehållande kortfattat sammanfattning av styrelsens
rekommendation till aktieägarna att tacka nej till erbjudandet
5) Sammanställning och utskick av informationsbroschyr till aktieägarna med styrelsens
rekommendation att tacka nej till erbjudandet
6) Förberedelse av förslag till bolagstämma angående extra utdelning och förändring av
kapitalstrukturen samt offentliggörande av utfallen av styrelsens och ledningens
utvärdering av möjligheten till att genomföra en extra utdelning
7) Offentliggörande av positiv information om bolagets resultat tidigare än planerat
8) Vägran att bistå budgivaren i förberedelserna av erbjudandet, inkl. vägran att:
a) Tillhandahålla icke offentliggjord informationen,
b) Tillåta due diligence
c) Bistå med information till erbjudandehandlingen

Aktiemarknadsnämnden fann att de åtgärder som vidtagits inte var sådana som krävde
bolagstämmans tillstånd, och utgjorde därmed inte försvarsåtgärder enligt LUA 5:1.

KORTFATTAT:
AMN prövade bl.a. om det utgjorde förbjudna försvarsåtgärder att målbolaget vägrade att bistå
budgivaren i förberedelserna av erbjudandet genom att vägra tillåta DD, vägra tillhandahålla icke
offentliggjord information och vägra bistå med information till erbjudandehandlingen. AMN
betonade att målbolaget inte har någon skyldighet att vidta några aktiva åtgärder till
underlättande av budgivarens ansträngningar. Enligt AMN är bolaget inte heller skyldigt att
medverka vid upprättande av prospekt eller tillåta due diligence.

4.4.3 LUA
2:2 LUA - budgivaren ska i samband med att ett erbjudande enligt 1 § lämnas informera
Finansinspektionen om erbjudandet och åtagandet gentemot börsen.

2:3 LUA - budgivaren ska inom fyra veckor från ett erbjudande enligt 1 § upprätta en
erbjudandehandling och hos Finansinspektionen ansöka om godkännande av den. I 2 a kap. lagen
(1991:980) om handel med finansiella instrument finns ytterligare bestämmelser om en sådan
handling.

41
2 a kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF):

1 § LHF – i 2 kap. LUA finns bestämmelser om budgivarens skyldighet att upprätta en

erbjudandehandling och ansöka om godkännande av den. För en sådan handling gäller
bestämmelserna i detta kapitel.

2 a kap. 2 § LHF - en erbjudandehandling ska innehålla den information som behövs för att
aktieägarna i målbolaget ska kunna fatta ett välgrundat beslut om erbjudandet.
・ Erbjudandehandlingen ska innehålla uppgift om:
1. Villkoren för erbjudandet
2. Budgivarens identitet och, om budgivaren är en juridisk person, dennas juridiska form,
namn och säte,
3. Identiteten hos personer som handlar i samförstånd med budgivaren
4. Vilka aktier som omfattas av erbjudandet
5. Acceptfristen för erbjudandet
6. Det vederlag som erbjuds för de aktier som omfattas av erbjudandet, hur erbjudandet är
finansierat och, om vederlaget utgörs av annat än kontanter, en beskrivning av
vederlaget som gör det möjligt att värdera det.

(Stattin s. 481 f)

4.5 Genomförande
 Se schematiskt Stattin s. 483 f.

 Förhandlat bud
o Målbolagets styrelse sammankallas, ev. Takeover Response Team aktiveras
o Målbolagets styrelse yttrar sig om budet – om styrelsen avstyrker kan budgivaren
välja att gå vidare med ett fientligt bud.
o Erbjudandehandling och informationsbroschyr offentliggöras
o Acceptfristen börjar löpa

 Fientligt bud
o Erbjudandehandling och informationsbroschyr offentliggörs
o Målbolagets styrelse sammankallas, ev. Takeover Response Team aktiveras
o Målbolagets styrelse avstyrker budet och inleder motåtgärder eller försöker hitta en
White Knight
o Acceptfristen börjar löpa

4.5.1 Acceptfristen

A) Budgivaren
(Stattin s. 484)
 Under acceptfristen är erbjudandet bindande för budgivaren.
 Det är dock vanligt med s.k. fullföljandevillkor (= dvs villkor för att fullfölja erbjudandet).

42
 o De måste vara förenliga med god sed på aktiemarknaden vilket enligt takeover-
reglerna II.4 2 st. innebär:
 Objektivt fastställbara, och
 inte kunna påverka budgivaren.
o Ex. på godtagbara sådana villkor är att budet får tillräckligt hög anslutningsgrad
eller att erforderliga konkurrenstillstånd erhålls från konkurrensmyndigheterna.
o Dessa klausuler får som konsekvens att s.k. Mac-klausuler inte är förenliga med
god sed (= klausuler som innebär att budgivaren kan frånträda budet om väsentliga
förändringar av något slag sker).

B) Aktieägarna
(Stattin s. 484)
 En aktieägare som accepterar ett erbjudande under fristen är normalt sett bunden av sin
accept enligt takeover-reglerna II.8.
 MEN! Om budgivaren ställer upp fullföljandevillkor kan aktieägaren frånträda en accept
innan dess att budgivaren offentliggjort att samtliga fullföljandevillkor är uppfyllda.

C) Styrelsen
(Stattin s. 485)
 Styrelsen i målbolaget ska under acceptfristen uttala sig om budet.
→ Det ska vara baserat på en objektiv prövning eftersom den ska uttala sig i
aktieägarnas intresse.
→ Prövningen av budet innebär ofta att styrelsen behöver inhämta en s.k. fairness
opinion från en oberoende finansiell institution.
 LUA 4:2.

D) Offentliggörande
II.3 4 p. i takeover-reglerna: Den som beslutat att lämna ett sådant erbjudande som avses i
punkten I.1 ska så snart som möjligt offentliggöra erbjudandet genom ett pressmeddelande med
uppgift om:
 4 p.: vilken utsträckning budgivaren erhållit bindande eller villkorade utfästelser om accept
av erbjudandet från aktieägare i målbolaget eller om aktieägare gjort positiva uttalanden om
erbjudandet samt i vilken utsträckning målbolaget gentemot budgivaren bundit sig till
budrelaterade arrangemang,

4.5.2 Försvarsåtgärder

Se Stattin s. 485 ff

Vad är en försvarsåtgärd?
 En åtgärd av målbolaget som försvårar en takeover, ex genom att göra den mindre
attraktiv för budgivaren.

 Försvarsåtgärder anses typiskt sett strida mot aktieägarnas intresse av att kunna sälja sina
aktier till budgivaren, men kan innebära att vederlaget för budet pressas upp för att

43
 budgivaren vill få aktieägarna så välvilligt inställda att de beslutar sig för att köra över
styrelsen och upphäva försvarsåtgärden (Stattin s. 485).

LUA 5:1: ”Om styrelsen eller verkställande direktören i ett sådant bolag som avses i 3:1 2 st,
pga. information som härrör från den som avser att lämna ett offentligt uppköpserbjudande
avseende aktier i bolaget, har grundad anledning att anta att ett sådant erbjudande är nära
förestående, eller om ett sådant erbjudande har lämnats, får bolaget endast efter beslut av
bolagsstämman vidta åtgärder, som är ägnade att försämra förutsättningarna för
erbjudandets lämnande eller genomförande”

 Enligt lagrummet får åtgärder som är ägnade att försvåra ett takeover-erbjudande
genomföras med bolagsstämmans tillstånd endast om det finns grundad anledning att anta
att ett takeover-erbjudande är nära förestående. Det innebär ett principiellt förbud mot
försvarsåtgärder. Ibland är dock svårt att avgöra om en åtgärd från styrelsens sida är en
försvarsåtgärd eller ej, vilket har behandlats i ”rättsfallet” nedan (Stattin s. 486)
 om försvarsåtgärder (LUA 5:1 tillämplig)  beslut från stämman krävs
 om ej försvarsåtgärder (LUA 5:1 ej tillämplig, det som hände i Scania)  beslut från
stämman krävs ej

AMN 2006:55 Scania

Bla. följande åtgärder hade vidtagits (se Stattin s. 486 f):
9) Anlitande av rådgivare från olika sektorer för att bistå Scania i utvärdering och
bemötande av budgivarens bud samt utvärdering av förberedelse av alternativ till
erbjudandet.
10) Förberedande arbete för att ta fram underlag som skulle underbygga styrelsens avvisande
av erbjudandet och rekommendationen till aktieägarna att tacka nej till erbjudandet.
11) Med bistånd av externa rådgivare planera, förbereda och genomföra åtgärder som inte
kräver bolagsstämmobeslut enligt LUA 5:1 (????)
12) Annonsering i dagspress innehållande kortfattat sammanfattning av styrelsens
rekommendation till aktieägarna att tacka nej till erbjudandet
13) Sammanställning och utskick av informationsbroschyr till aktieägarna med
styrelsens rekommendation att tacka nej till erbjudandet
14) Förberedelse av förslag till bolagstämma angående extra utdelning och förändring av
kapitalstrukturen samt offentliggörande av utfallen av styrelsens och ledningens
utvärdering av möjligheten till att genomföra en extra utdelning
15) Offentliggörande av positiv information om bolagets resultat tidigare än planerat
16) Vägran att bistå budgivaren i förberedelserna av erbjudandet, inkl. vägran att:
d) Tillhandahålla icke offentliggjord informationen,
e) Tillåta due diligence
f) Bistå med information till erbjudandehandlingen

Aktiemarknadsnämnden fann att de åtgärder som vidtagits inte var sådana som krävde
bolagstämmans tillstånd, och utgjorde därmed inte försvarsåtgärder enligt LUA 5:1.

AMN 2007:10

44
 Beslutet behandlade frågan om summan för vidtagna åtgärder har betydelse för om åtgärder ska
anses vara försvarsåtgärder eller ej enligt LUA 5:1.

I Scania-fallet uppgick kostnaderna för de vidtagna åtgärderna till ca. 200 milj. kr, vilket
Aktiemarknadsnämnden ansåg vara godtagbart satt i relation till de ekonomiska värden som
berördes av takeover-erbjudandet. Nämnden uttalade emellertid:

Man kan tänka sig att en styrelse / ledning, efter ett framlagt uppköpserbjudande, ådrar bolaget så
stora kostnader för åtgärder utan motsvarande nytta för bolaget att det avskräcker
budgivaren från att gå vidare med budet. Om ett sådant förfarande är ägnat att försämra
förutsättningarna för erbjudandets genomförande kan LUA 5:1 bli tillämplig (Stattin s. 487).

Olika typer av försvarsåtgärder (Stattin s. 488)

Shark repellents Det är bolagsordningsbestämmelser som försvårar en takeover.

Ex bemyndigande till styrelsen att utfärda aktier (vilket ej är möjligt i svensk

rätt), att styrelsen ska väljas i omgångar eller att enbart kontanterbjudanden
ska tillåtas.

Poison pills Det innebär att bolagsordningen innehåller regler som automatiskt träder i
kraft vid ett takeover-erbjudande.

Ex att finansiella instrument utfärdas till alla eller vissa befintliga aktieägare
när ett takeover-erbjudande offentliggörs.

Det är inte tillåtet i svensk rätt.

Pac-man defence Innebär att målbolaget vänder sig om och lägger ett bud på budgivaren.

Golden parachute Det innebär att personer i företagsledning får ett väl tilltaget avgångsvederlag
om de blir av med arbetet till följd av en takeover.

En sådan försvarsåtgärd såtillvida att den potentiella budgivaren kanske

avskräcks från att lämna ett bud om avgångsvederlagen blir tillräckligt höga.

Undantag från förbud mot försvarsåtgärder

Av 5:1 2 st. LUA följer att det är tillåtet för målbolaget att söka efter alternativa budgivare, sk
white knights, utan att inhämta stämmans tillstånd.

Detta är tillåtet eftersom aktieägarna gynnas av det uppträder en alternativ budgivare som
konkurrerar med den första budgivaren.

Genom konkurrensen är tanken att budpremien kommer höjas.

(Stattin s. 488 f)

45
 4.5.3 Budplikt

I 3 kap. LUA finns regler om sk. budplikt vilket innebär att den som förvärvat minst 30 % av
rösterna för samtliga aktier i ett aktiemarknadsbolag måste lämna ett budpliktsbud på resterande
aktier i bolaget.

3:1 LUA: ”Den som (…) innehar aktier som representerar mindre än 30 % av röstetalet för
samtliga aktier i ett sådant bolag som avses i 2 st. och genom förvärv av aktier i bolaget, ensam
eller tillsammans med någon som är närstående enligt 5 §, uppnår ett aktieinnehav som
representerar minst tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i bolaget skall:
1. omedelbart offentliggöra hur stort hans aktieinnehav i bolaget är och,
2. inom fyra veckor därefter lämna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i
bolaget (budplikt)”

OBS! Budplikten kan dock bortfalla enligt 3:6 LUA om den budpliktige (med eller utan
närstående) inom fyra veckor från det att budplikten uppkommit avyttrar aktier så att de kommer
under budpliktsgränsen (Stattin s. 489)

OBS! Den budpliktige kan också få dispens från budplikten av AMN

 LUA 7:5  LUA 7:10  FFFS 2007:17 14:1
 FFFS 2007:17 14:1 Aktiemarknadsnämnden får ge dispens
 Vid sidan av LUA 3:6 kan den budpliktige få dispens från budplikten efter hänvändelse till
Aktiemarknadsnämnden. Vid emission eller emissionsgaranti som behövs för att
rekonstruera bolaget brukar dispens medges (Stattin s. 490).

(Stattin s. 489 f)

4.6 MBO-bud

Det händer att delar av ett bolag eller företagsledning i ett aktiemarknadsbolag är med och lämnar et
offentligt uppköpserbjudande om aktieförvärv i det bolag de har uppdrag. En sådan transaktion
kallas MBO (management buy-out). Finns särskilda regler i III (takeover-reglerna).

MBO är en takeover där målbolagets ledning försöker köpa bolaget. I dessa fall är förhandlingarna
ofta bättre, eftersom det är enklare att sätta pris när båda parterna har mycket information om
bolagets värde och redan har en etablerad kontakt. Om budet är fientligt så kan en MBO däremot
vara olustig att hantera.

(Stattin s. 490 ff)

4.7 M&A, fusisoner och avveckling av AB

46
Se Stattin s. 493 ff. nu e jag less

 Likvidation → frivilligt (aktieägarna har betydande inflytande) eller påtvingat

(tvångslikvidation, här bestämmer likvidatorn)
 Konkurs

= båda syftar till att avveckla verksamheten och tillgodose bolagets borgenärer. Aktieägarna får
nöja sig med vad som blir över sedan borgenärerna fått betalt för sina fordringar.

KAPITALMARKNADSRÄTT

Sem 11
5 Kapitalmarknadens funktioner
Kapitalmarknaden är en marknad för olika aktörer som vill allokera kapital till verksamheter som kan
ge avkastning eller, annorlunda uttryckt, som vill tjäna pengar på pengar.
⇒ Genom olika marknadsaktörer, mäklare eller handelssystem, kan olika intressenter komma i
kontakt med varandra och byta kapital mot finansiella produkter.
⇒ På kapitalmarknaden finns emellertid vissa problem, som bl.a. marknadsmanipulation och
insiderhandel. Dessutom kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om alla investerings-
och placeringsmöjligheter som finns (RS s. 17)

Kärnegenskaper
1) Kapitalmarknaden ger investerare och placerare möjlighet att avtala med andra aktörer,
eller varandra, så att deras verksamhet kan finansieras
2) Den tillhandahåller mellanhänder som effektiviserar utbytet av kapital och finansiella
produkter.
3) Den tillhandahåller information om finansiella produkter

För att kapitalmarknaden ska fungera krävs regler, övervakning och sanktioner. Det allmänna
övervakar och reglerar marknaderna genom FI och Ekobrottsmyndigheten. FI har som uttryckligt
mål med sin verksamhet att verka för ett stabilt finansiellt system och ett gott konsumentskydd.

(RS s. 19)

5.1 Intressenter och intressen

Associationsrättsliga och aktiemarknadsrättsliga intressen får i vart fall indirekt genomslag inom
kapitalmarknadsrätten, men de är inte avgörande. I kapitalmarknadsrätten brukar istället intresset av
förtroende för kapitalmarknaden, kontrahentskydd och stabilitetsskydd lyftas fram (RS s. 38).

47
Ha i åtanke  i associationsrätten och aktiemarknadsrätten kan man utgå från ett intressentperspektiv
vid tillämpning och tolkning av regler. Utrymmet för detta är mycket mindre inom
kapitalmarknadsrätten (RS s 41).

A) Förtroende för kapitalmarknaden

Det förtroende för kapitalmarknaden som behövs är inget generellt förtroende, i vart fall inte ur ett
kortare perspektiv. Det handlar snarare om finansmarknadsaktörernas förtroende för varandra.
 Jfr Lehman Brothers  gick i konkurs, vilket föranledde kreditkrisen. Aktörer på
kapitalmarknaden som hade pengar vågade ej låna ut dem till andra aktörer, vilket gjorde att
kreditmarknaden ströps. Aktörernas bristande förtroende för varandra gav fatala
konsekvenser för det finansiella systemet.

Det är sannolikt svårt, eller omöjligt, att reglera för att skapa förtroende. Sådana regler riskerar att
bli trubbiga. De träffar allt och inget, utan att ge särskilt stora positiva effekter. Snarare handlar det
om att med regler och på andra sätt skapa förutsättningar för att finansmarknadsaktörerna
beter sig så att förtroendeskadliga situationer inte uppkommer.

Det är därför värdefullt att skapa kapitalkrav eller få aktörerna att eftersträva god bolagsstyrning, så
att inte riskbeteenden uppkommer och leder till obestånd, än att försöka reglera fram förtroende.
(RS s. 39)

B) Systemstabilitet
Ett annat intresse är det allmännas intresse av systemstabilitet. Egentligen är det allmännas intressen
vidare än så, ex. att omfatta en välfungerande finansmarknad och att säkerställa att betalningssystem
fungerar både till vardags, i kris och i krig (RS s. 39).

Systemstabilitet omfattar många olika moment, men innebär i korthet att regleringen och beteendet
på finansmarknaden ska vara sådant att systemviktiga institutioner inte ska behöva statligt stöd
eller riskera att bli insolventa i samband med finansiella kriser.

Särskilda resurser satsas därför på att reglera och övervaka systemviktiga institutioner. För svenskt
vidkommande torde alla de större bankerna vara systemviktiga.
(RS s. 39 f)

C) Kontrahentskydd
Den sista intressentgruppen är de finansiella aktörernas kontrahenter, dvs. avtalsparter.

Kontrahentintresset består av olika moment. Ex.

 Få tillbaka de pengar som lånats ut till en bank
 Få rimlig information om villkoren för de tjänster, ex. lån eller biträde vid transaktioner på
värdepappersmarknaden.
 Att sekretessen kring kontrahenternas ekonomiska förhållanden upprätthålls.

I huvudsak försöker lagstiftaren tillvarata kontrahenternas intressen genom regler om information

och hantering av intressekonflikter och sekretess vid finansiell verksamhet.

Särskilt om konsumentskydd

48
  Konsumenter i egenskap av kontrahenter skyddas särskilt på kapitalmarknaden.
 Bla. ställer MiFID krav på kundkategorisering, så att information och annat i företagens
verksamhet anpassas utifrån vilken typ av kund som är avtalspart.
 Finansinspektionen har som uttryckliga mål med sin verksamhet att verka för ett stabilt
finansiellt system och ett gott konsumentskydd.
 Skyddet har ökat markant sedan Finacial Services Action Plan (FSAP), se s. 31.
(RS s. 40)

6 Kapitalmarknadens reglering
Kapitalmarknaden är föremål för omfattande reglering, numera i första hand från EU.
⇒ Den viktigaste europeiska rättsakten är MiFID, eftersom den ledde till en rad moderniseringar
av det finansiella systemet i Europa.
⇒ Efter finanskrisen förändrade EU sin syn på den finansiella regleringen radikalt, från strävan
mot en flexibel reglering till att agera utifrån systemstabilitetsperspektiv.
⇒ Det är emellertid lätt att kriser och skandaler leder till överreglering och är kostsamt, eftersom
regleringen är detaljerad och genererar därmed höga compliance-kostnader (RS s. 44 f)

Viktigt att särskilda civil- respektive offentligrättsliga regler.

Offentligrättslig fråga: vilka argument är relevanta? Hur kan det som framkommer in rättskällorna
användas som stöd för en ståndpunkt och hur påverkar t.ex. förvaltningsrättsliga principer? En mer
objektiv tolkning.

Privaträttslig fråga: vilka argument är relevanta? Kan t.ex. ändamålsövervägande och analogier
bli aktuella?

Samband mellan offentligrättslig reglering av kapitalmarknaden och privaträttslig reglering

av aktörerna:
 T.ex. om ett AB som bedriver bankverksamhet drabbas av sanktion från FI ligger det nära
till hands att utgå från att en styrelseledamot i banken kan bli skadeståndsskyldig. Det
förutsätter emellertid att det föreligger en skada pga. styrelseledamotens oaktsamma
åtgärder eller underlåtenhet vid utövandet av dennes uppdrag. Det ligger då nära till hands
att fylla ut den associationsrättsliga culpabedömningen med kapitalmarknadsrättsliga regler
(RS s. 55).

 Om t.ex. en bankstyrelse inte skött verksamheten i banken så att banken sanktioneras

förvaltningsrättsligt av FI, kan banken överklaga inspektionens sanktionsbeslut till
förvaltningsdomstolarna. Samtidigt finns det i många fall en s.k. prima facie-grund att föra
en aktiebolagsrättslig talan om bankstyrelseledamöterna för att inte ha skött banken i
enlighet med de regler som gäller för bankverksamhet och därmed varit oaktsamma enligt
29:1 ABL (RS s. 67).

 Förvaltningsdomstolarna kan komma att pröva samma rättsliga ärenden utifrån helt olika
ståndpunkter (se t.ex. HQ-bank). Prövningen av inspektionens beslut handlar om prövning
utifrån offentliga intressen av t.ex. stabilitet, allmänhetens förtroende, konsumentskydd och

49
 sundhet i verksamhet. Prövningen av skadestånd handlar om skador som uppkommit pga.
vårdslöshet.

(se även RS s. 41 f)

(RS s. 44 f)
MiFID, MiFID II och Det starka EU-rättsliga inslaget i lagstiftningen gör det nödvändigt att
MiFIR vara observant på EU-rättens syfte med regler och reglering på
området.

VpmL Ramlag med åtskilliga detaljregler.

 Eftersom det utgör en ramlag krävs ytterligare lagstiftning eller
självreglering.
 15 kap. VpmL ålägger reglerade marknader att ha en egen
reglering för de aktörer som handlar eller noterar sig på
marknaden (dvs. regelverket för emittenter och takeover-
reglerna).

Speciallagstiftning  Lagen om bank- och finansieringsrörelse (LBF).

 Lagen om handel med finansiella instrument (LHF).
 Lag om värdepappersfonder (LVF).
 Lag om alternativa investeringsfonder (LAIF).

FI:s avgöranden och

självreglering

7 Kapitalmarknadens aktörer
På kapitalmarknaden finns ett stort antal aktörer.
 Utför tjänster på kapitalmarknadsrättsliga området: ex. banker, fonder, försäkringsbolag.
Dessa är föremål för kapitalmarknadsrättslig reglering och står under tillsyn av olika
myndigheter och institutioner.
 Rättsvårdande myndigheter: ex. Riksbanken, FI och Ekobrottsmyndigheten.
 Mellanställning: olika institutioner som har rättsliga uppgifter, utan att för den skull vara
myndigheter, ex. börsens disciplinnämnd och självregleringsorganen som ingår i Föreningen
för god sed på värdepappersmarknaden (RS s. 57)

7.1 Allmänt

Rättssubjekt som utför tjänster på området:

Börs ・ Ett svenskt AB eller en svensk förening som har fått tillstånd
enligt lag att driva en eller flera reglerade marknader (1:4 b

50
 VpmL).
・ Är i praktiken en organiserad marknad för utbyte av varor och
tjänster. Dess funktion är att dels vara en mötesplats för sälj- och
köpordrar, dels att tillhandahålla information till vilket värde köp
och försäljning genomförts (börskursen).

Banker ・ Ta emot inlåning och tillhandahålla utlåning (finansiering) till

insättare respektive låntagare.
・ Mot bakgrund av in- och utlåning blir det central för banken att
värdera risker, en viktig funktion är således att hantera
finansiella risker.

Fonder ・ Olika investerare kan skjuta samman kapital som förvaltas av

någon annan.
・ Investeringsfonder, hedge-fonder och private equity-fonder.
・ Fonderna investerar investerarnas pengar i s.k. portföljbolag.
・ Investerarna slipper höga övervakningskostnader.

Försäkringsbolag ・ De premier som försäkringstagarna betalar till bolagen måste

placeras på ett rationellt sätt.

Rättsvårdande myndigheter

EBA, EIOPA, ESMA Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authority) (EBA)

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (European

Insurance and Occupational Pensions Authority) (EIOPA)

Europeiska värdepappersmarknadsmyndigheten (European Securities

Markets Authority) (ESMA)

・ Har främst normgivningskompetens men ESMA har också

tillsynskompetens.
・ Förutom att påtala felaktigheter i olika sammanhang kan
myndigheterna fatta beslut som riktas till de nationella
tillsynsmyndigheterna i tre situationer:
1) När en MS tillämpar en EU-förordning felaktigt.
2) Vid medling mellan två nationella myndigheter som
båda övervakar en gränsöverskridande finansiell
företagskoncern och där överenskommelse eller
koordinering är nödvändig.
3) I situationer då det enligt ministerrådet anses råda ett
nödläge.

51
 ・ ESMA har också viss sanktionsbefogenhet.

(RS s. 59 ff)

Riksbanken ・ Sveriges centralbank, regleras av riksbankslagen och lyder under

riksdagen.
・ Ska vidta penningpolitiska åtgärder för att hantera inflationen.
・ Analyserar den stora svenska bankkoncernen, betalningssystemet
och finansmarknadens funktionssätt.
・ Har inte något direkt ansvar för den finansiella tillsynen i
Sverige, den har FI hand om.
・ Argument för denna uppdelning är att den finansiella tillsynen
vinner på att det finns en aktör som har helhetsansvaret.
・ Ett motargument skulle kunna vara att en centralbank har mer
direkt ansvar för bankernas verksamhet och därmed har större
kompetens inom bankområdet.

(RS s. 62 f)

Finansinspektionen ・ Den viktigaste myndigheten på det finansiella området i Sverige

(lyder under regeringen).
・ Svarar för bl.a. tillstånd, tillsyn och åtgärder för att främja
finansiell stabilitet (1 § förordningen med instruktion för FI).
・ Bär dessutom ansvaret för att motverka penningtvätt och
finansiering av terrorism.

・ I vissa situationer har FI ifrågasatts för att inte vara tillräckligt

rättssäker (t.ex. gällande HQ-bank), åtminstone i samband med
skandaler som närmar sig politiska dimensioner.
・ När ett ärende beretts inom FI fattas beslut av styrelsen, vilket
kan överklagas till förvaltningsdomstolarna.
・ Kritik har riktats mot den förvaltningsprocessuella
ordningen pga. dels att inspektionens styrelsen fattar
beslut ”i egen sak”, dels att finansiella ärenden blir
aparta i förvaltningsdomstolarna.
・ De flesta som vill ha en förändring förespråkar att en
sanktionsnämnd ska besluta i sanktionsfrågor, istället för
att FI ska göra det.
(RS s. 63 ff)

Ekobrottsmyndighete ・ Arbetar med grova ekonomiska brott, finns polisiära utredare

n och experter på olika ekonomiska frågor.

52
 (RS s. 66)

Domstolar ・ Förvaltningsdomstolarna eftersom kapitalmarknadsrättens

reglering främst är förvaltningsrättslig.
・ Relativt ofta finns paralleller med den förvaltningsrättsliga
prövningen och en civilrättslig prövning. I branschen
förekommer kritik mot domstolarna för att de inte anses lämpade
att avgöra kapitalmarknadsrättsliga ärenden.
(RS s. 67 f)

Mellanställning (självregleringsorgan och branschorganisationer)

(RS s. 68 f)
(1) Börsens disciplinnämnd
(2) Självregleringsorgan som ingår i föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

7.2 Kapitalmarknadens företagsformer – en översikt

Den finansiella regleringen är synnerligen omfattande och i stora delar svårtillgänglig för den som inte
redan vet hur finansbranschen fungerar.

Bank-, kredit och penningmarknaden

(RS s. 105 ff)

Banker Företag som har tillstånd att bedriva bankrörelse.

Med bankrörelse avses rörelse i vilken det ingår (1:3 LBF)

1) betalningsförmedling via generella betalningssystem och
2) mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga hos
fordringsägaren inom högst 30 dagar.

Regleras i LBF

Sparbanker LBF och sparbankslagen

Medlemsbanker LBF och lag om medlemsbanker

Finansiellt institut Fysisk eller juridisk person som ägnar sig åt valutaväxling i väsentlig
omfattning eller viss annan finansiell verksamhet.
Ska registreras hos FI, tillsyn över att penningtvättsreglerna följs.

Förvaringsinstitut Bank eller annat kreditinstitut som förvarar tillgångarna i en

värdepappers- eller specialfond och som sköter in- och utbetalningar åt
fonden.

Hypoteksinstitut Kreditinstitut som lämnar bottenlån vid köp av bostäder.

Inlåningsinstitut Inlåningsföretag som lånar in pengar från allmänheten till maxnivån 50

53
 tkr/kund.

Ansöka om registrering hos FI, står ej under deras tillsyn.

Kreditinstitut Banker och kreditmarknadsföretag.

Kreditmarknadsbolag Aktiebolag som bedriver finansieringsrörelse, t.ex. leasing.

Med finansieringsrörelse avses rörelse i vilken det ingår

näringsverksamhet som har till ändamål att (1:4 LBF):
1) ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten och
2) lämna garanti, ställa garanti för krediter eller i
finansieringssyfte förvärva fordringar och upplåta lös egendom
till nyttjande (leasing).

Regleras i LBF och under tillsyn av FI.

Kreditmarknadsföreni Kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar

ng

Spar- och låneföretag Ekonomisk förening som högst får ha 1000 fysiska personer som
(sparkassa) medlemmar. Tar emot återbetalningspliktiga medel för att tillgodose
medlemmarnas finansieringsbehov.

Fonder
(RS s. 106 f)

Värdepappersfond EU-harmoniserad fond. Regleras i lag om värdepappersfonder (LVF)

1:1 25 p. LVF:
1) Andelar kan lösas in på begäran av andelsägare,
2) består av finansiella tillgångar,
3) bildats genom kapitaltillskott från allmänheten
4) ägs av dem som skjutit till kapital som förvaltas enligt 5 kap.
eller 5 a kap.

Alternativ 2:1 2 p. LAIF:

investeringsfond 1) Har bildats,
2) kollektiva investeringar,
3) till förmån för ett antal investerare,
4) enligt en fastställd investeringspolicy.

Specialfond Alternativ investeringsfond som ofta vänder sig till konsumenter eller
större kundgrupper. LVF & LAIF.

Fondandelsfond Placerar minst 10 % av sitt kapital i andra fonder.

Matarfond Placerar sitt kapital i andra fonder.

54
Fondbolag Företag som förvaltar en eller flera värdepappersfonder.

AIF-förvaltare Företag som förvaltar en eller flera alternativa investeringsfonder.

Aktiemarknaden och värdepappersmarknaden

(RS s. 107 f)

Reglerad marknad Mest reglerade formen av marknadsplats för värdepapper som drivs av
en börs.

MTF/MTF-plattform Marknadsplats för värdepapper som är mindre reglerad än en reglerad

marknad.

OTF/OTF-plattform Marknadsplats enligt MiFID II som inte är avsedd för aktier (andra
värdepapper).

Börs Aktiebolag som har tillstånd att bedriva en reglerad marknad (t.ex.
Nasdaq eller NGM)

Värdepappersbolag AB som har FI:s tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och INTE är
bank eller kreditmarknadsbolag enligt LBF (1:4 c VpmL). Ska ägna sig
åt värdepappersrörelse (se 2:1 VpmL).

Värdepappersinstitut är ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd

enligt lag att driva värdepappersrörelse (1:4 c VpmL). Ska ägna sig åt
värdepappersrörelse (se 2:1 VpmL).

Clearinginstitut Företag som bl.a. noterar affärer i värdepapper och

värdepappersinnehav på konton (se Euroclear AB).

Försäkringsmarknaden
(RS s. 108 f)

Försäkringsbolag AB som bedriver försäkringsrörelse.

Försäkringsförening Ekonomisk förening som bedriver försäkringsrörelse

Försäkringsförmedlare Ombud som förmedlar försäkringar

Pensionsstiftelse Tryggar en AG:s pensionsåtagande

Understödsförening Förening för inbördes bistånd mellan medlemmar som har

intressegemenskap där även en samverkan för pensionsförsäkring är
naturlig.

Vinstutdelande Livförsäkringsföretag som har fått villkor om vinstutdelning.

livförsäkringsföretag

Ömsesidigt bolag Ett försäkringsföretag som ägs av sina försäkringstagare.

55
 8 Det kapitalmarknadsrättsliga systemet
Det finns vissa särdrag i det kapitalmarknadsrättsliga systemet som skiljer sig från andra delar av
rättssystemet, t.ex. blandningen mellan offentlig rätt och privaträtt. Ett annat exempel är det
tillsynssystem som utgör en grund för rättstillämpningen på området. Med det menas principerna och
reglerna om:
1) tillstånd att bedriva verksamhet,
2) tillsyn över den bedrivna verksamheten, både i form av förvaltningsrättslig tillsyn och
företagsinterna tillsynsåtgärder (riskkontroll och compliance), och
3) sanktioner vid regelöverträdelse (RS s. 70)

8.1 Tillstånd, tillsyn och sanktioner

😾😾😾❌

8.1.1 Tillstånd

Banktillstånd är de mest omfattande tillstånden, men finansiell verksamhet kräver i regel någon
form av tillstånd (RS s. 71)

 En ansökan om banktillstånd ska lämnas in till FI som har att pröva ansökan enligt 3:8
LBF.
o Huvudmomenten i en tillståndsprövning är kopplade dels till företaget och dess
tilltänkta verksamhet, dels till ägare och ledning, dels till det mer subjektiva
avgörandet om det kan förväntas att verksamheten ska bedrivas i enlighet med de
svenska reglerna för finansiell verksamhet.

 FI prövar tillstånd beträffande de reglerade industrierna. Registreringspliktiga företag kallas

finansiella institut, t.ex. inkassobolag (OBS! Inte att förväxla med kreditinstitut) (RS s. 72)
o Vid sidan av de reglerade industrierna, där det fordras tillstånd för att bedriva
verksamhet, finns det finansiell verksamhet där det räcker att registrera sig för att få
vara verksam.
o FI utövar INTE tillsyn över finansiella företag av det slaget.

Tillståndssystemet är inte heltäckande. FI kan ge tillstånd och sedan utöva tillsyn över sådan
verksamhet som är tillståndspliktig enligt lagstiftningen på det finansiella området, men det finns
också näraliggande näringsverksamhet som inte är tillståndspliktig och då faller utanför tillstånds-
och tillsynssystemet.
 Se t.ex. Safespeed som utgör en slags försäkring för bötesutgifter men utgör inte en
tillståndspliktig försäkringsverksamhet då det inte är ett försäkringsbart intresse (Se RS s.
73).

(RS s. 70 ff)

8.1.2 Tillsyn

56
FI är tillsynsmyndighet för det kapitalmarknadsrättsliga området. Inspektionens kompetens att utöva
tillsyn framgår dels i dess instruktion, dels i olika speciallagar.
 Det tillhör bolagsstyrelsens ansvar enligt 8:4 ABL att sörja för en ändamålsenlig
organisation. Bestämmelsen är givetvis tillämplig på finansiella företag, vilket gör att det
redan från början finns en skyldighet för bolagsstyrelsen att tillse att inte verksamheten
blir okontrollerad och därför behöver interna system för riskkontroll och compliance.
o Det ställs krav på ett större mått av oberoende hos de personer som internt ansvarar
för sådana frågor och att gränsen för vilka kontrollåtgärder som måste vidtas inte
stannar vid det enskilda aktiebolaget utan snarare är inriktade på hela den
finansiella koncernen.

 Den stora fördelen med samordnad tillsyn är att tillsynsmyndighetens och övriga
myndigheters roller kan renodlas och att det inte riskerar att tillsynen blir lidande av att
olika myndigheter ska utöva tillsyn över olika delar av samma företag.

 FI:s tillsyn utövas i stor utsträckning i dialog med de finansiella företagen, syftet är bl.a.
att kunna identifiera problem och frågor så tidigt att de inte behöver bli egentliga
tillsynsärenden.
o Dialogen bygger i stor utsträckning på rapporter och utvärderingar av den egna
verksamheten som finansiella företag upprättar.
 Ramen är för tillsyn är vid. Den finansiella tillsynen omfattar den rörelserättsliga
lagstiftningen, t.ex. LBF, och andra författningar som reglerar företagens konstitutionella
dokument såsom BO eller stadgar och interna instruktioner. Dessutom kan FI begära olika
upplysningar och förordna egna revisorer, påkalla att BR upprättas eller sammankalla
styrelse eller stämma.

(RS s. 74 ff)

8.1.3 Sanktioner

 Om de åtgärder som FI vidtar under sin tillsynsverksamhet inte räcker eller om de brister
som föreligger är så allvarliga att detta inte kan underlåtas av t.ex. allmänpreventiva skäl,
kan FI besluta om olika typer av sanktioner.
o Gällande t.ex. banken så ska FI vid sanktionsavtalet ta hänsyn till allvarligheten i
överträdelsen och förmildrande omständigheter.
o Se 15:1 a-c LBF (RS s. 78 f)

 I praktiken finns en stor frihet i att välja sanktioner vilket kan vara till fördel för den
handlingsdirigerande effekten men framstår inte alltid som särskilt rättssäkert.
o Problematiken kan illustreras med FI:s val att bl.a. återkalla HQ banks AB:s
banktillstånd i augusti 2010). Vikten av stabilitet väger tungt och det verkar som att
FI:s val av sanktion ska styras av intresset att få felande företag att rätta sig i ledet.

 FI ska tillgripa den sanktion som framstår som mest ändamålsenlig i det enskilda fallet.
Bedömningen ska göras mot bakgrund av en väsentlighets- och riskanalys, där
utgångspunkten är att identifiera systemrisker.

57
  Kan räcka med en varning om 1) överträdelserna inte kan befaras bli upprepade och 2) FI
genom utdelande av varningar kan skapa en praxis för vilka överträdelser som är så
allvarliga att tillståndet i och för sig hade kunnat återkallas.

 En ingripande sanktion ska väljas vid överträdelser av gällande regelverk som är

stabilitetsfarliga.
o I första hand kommer återkallelse i fråga.

 Det är överträdelserna i det enskilda kreditinstitutet som ska vara avgörande (dvs.
stabilitetshänsyn), inte vilka effekter beslutet om ingripande och valet av sanktion kan få ur
allmänpreventiv aspekt → slutsatsen blir att FI:s val av sanktion i första hand ska styras av
intresset att få ett felande företag att rätta sig in i ledet (RS. 81).

(RS s. 77 ff)

8.2 Lednings- och ägarprövning

8.2.1 Ledningsprövning

Finansiella företag som står under tillsyn av FI ska anmäla vissa ledande befattningshavare när de
utses eller ställs för godkännande av FI. Reglerna härom finns i den rörelserättsliga lagstiftningen,
samt FFFS 2009:3. Enligt 10 § FFFS 2009:3 ska en finansiell verksamhet meddela FI innan någon
av följande befattningshavare utses eller anställs:
 Styrelseordförande
 Styrelseledamot
 Styrelsesuppleant
 VD eller dennes ställföreträdare
 Ansvarig för betaltjänstverksamheten (gäller endast betalningsinstitut),
 Ansvarig för verksamhet med utgivning av elektroniska pengar (gäller endast institut för
elektroniska pengar).

En ledningsprövning kan ske vid flera tillfällen:

1. När ett finansiellt företag får tillstånd.
2. När ny befattningshavare har utsetts eller anställts.
3. När det av något skäl är påkallat.

Syfte: ledningsprövningen syftar till att säkerställa att ledande befattningshavare har tillräcklig
kompetens, tillräckligt omdöme och åtnjuter det förtroende som det bör innebära att ha en ledande
befattning i finansbranschen.

FI gör en lämplighetsprövning av de personer som anmäls av det finansiella institutet mot

bakgrund av bl.a. uppgifter som hämtas in från Rikspolisstyrelsen, Upplysningscentralen och SKV.

58
 ⇒ Prövningen består av en sammanvägning av den information som FI har om den ledande
befattningshavaren. Det rör sig alltså om en helhetsbedömning.
⇒ Om FI kommer fram till att en föreslagen befattningshavare INTE bör medges att ingå i
ledningen för ett finansiellt företag, ska företaget föreläggas att utse annan
befattningshavare. Om företaget efterkommer detta kan det i förlängningen bli av med
tillståndet.

Ledningsprövningsinstitutet har blivit föremål för omfattande diskussion där det har påpekats
fungera som en s.k. svartlistning, där den som vägras ingå i ledningen i praktiken får ett yrkesförbud
(se särskilt Pernilla Ström-målet). Mot bakgrund av att prövningen tar hänsyn till framtida processer
och beslutet kan få en verkan för en obestämd framtid ligger det en del i denna kritik.

(RS s. 82 ff)

8.2.2 Ägarprövning

Gäller för ägare med innehav av viss storlek i finansiella företag.

Ägarprövningen utlöses om någon:

1) förvärvar aktier eller andelar när förvärvet innebär ett sammanlagt ägande på mer än 10 % i
ett finansiellt företag (ett kvalificerat innehav),
o kvalificerat innehav = ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet
beräknat på visst sätt representerar 10 % eller mer av kapitalet eller av samtliga
röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget
(jfr t.ex. 1:5 1 st. 14 p. LBF) (se RS s. 86 f.).
2) förvärvar aktier eller andelar så att det sammanlagda ägandet uppgår till mer än 20, 30 eller
50 %, eller
3) ett finansiellt företag genom ett förvärv blir dotterbolag till en annan juridisk person.

Syfte: ägarprövningen avser att fastställa att förvärvaren är lämplig att inneha ett kvalificerat
ägande i ett finansiellt företag.
⇒ För att avgöra detta kommer FI bl.a. pröva om förvärvaren har tillräcklig kapitalstarka, gott
anseende på kapitalmarknaden och möjligt samband med penningtvätt och finansiering av
terrorism beaktas.
⇒ Görs genom en helhetsbedömning.

Exempel på olämplig ägare:

⇒ FI:s NGM-avgörande (FI dnr 08–6929 s. 4): börstillståndet för NGM drogs tillbaka pga.
att NGM inte fullgjort sina åligganden. Det framkom dock i målet uppgifter om att Bo
Lundevall, som var en av de största ägarna i NGM, även kontrollerade aktier som ägdes av
en annan av NGM:s storägare – Contact Marketing AG. Pga. att NGM inte hade kontroll
över sin ägarkrets och att ägarkonstellationen inte ansågs vara lämplig i förening med andra
omständigheter, drog FI tillbaka NGM:s tillstånd. När en ny ägare kom in i bilden
återlämnades tillståndet.

Rättsföljd: om en förvärvare genomför ett förvärv utan tillstånd eller det finns anledning att anta att
en ägare inte skulle fått förvärvstillstånd får FI besluta att ägaren inte får företräda så stor andel av

59
 aktierna eller förelägga ägaren att avyttra en så stor del av innehavet att det inte längre är
kvalificerat. FI:s beslut kan kombineras med vite.
Här uppkommer en diskrepans i förhållande till ABL. EN aktieägare kan förbjudas att företräda
aktier på stämman enligt 14:6 LBF. I ABL finns inget förbud att rösta för sådana aktier. Den som är
aktieägare och införs i aktieboken har enligt ABL rätt att utöva rösträtt på stämman.

(RS s. 85 ff)

8.3 Compliance- och riskkontroll

Compliance och riskkontroll är centralt för finansiella företag. Alla företag som står under FI:s tillsyn
ska ha funktioner för dessa två saker, vilket även går att tolka ur 8:4 ABL.
⇒ Compliance = det interna arbetet med att säkerställa och kvalitetssäkra följsamheten mot
olika normer, såsom lagstiftning, interna instruktioner och policies.
⇒ Riskkontroll = kontrollen över de olika riskerna i verksamheten (RS s. 88)

Kopplingen mellan olika kontrollfunktioner i ett bolag kan illustreras på följande sätt (RS s. 89)
1:a försvarslinjen 2:a försvarslinjen 3:e försvarslinjen

Äger riskerna och aktiviteter
för att hantera riskerna.
VD/ledningen,
affärsansvariga
Affärschefer, medarbetare
Förstår och implementerar Testar och utvärderar (validate)
relevant extern och internt effektiviteten i riskhanteringen
regelverk. och kontrollfunktionernas
arbete (1:a + 2:a
Identifierar och värderar (asses) försvarslinjen). Handlar om
risker inom ansvarsområdet. oberoende uppföljning.

Stödfunktioner Följer upp efterlevnaden. Assurance function

Juridik, personal, säkerhet, Internal Audit.
back office, IT m.fl. Kontrollfunktioner
Financial Control
(bokföring/redovisning),
Riskkontroll
Compliance

3:4 FFFS 2005:1: ett företag kan uppnå god intern kontroll genom att exempelvis:
 följa upp verksamheten löpande och se till att det finns kontroller som säkerställer att
rapporteringen på ett rimligt sätt återspeglar verksamheten,

 kontrollera löpande att resurser utnyttjas effektivt i syfte att nå företagets mål,

 ta fram interna regler, samt dokumentera och uppdatera dessa löpande, fördela ansvar
och arbete så att risken för intressekonflikter undviks,

 se till att en befattningshavare inte ensam handlägger en transaktion genom hela

behandlingskedjan (dualitetsprincipen),

60
  säkerställa genom kontroller att information lämnas om utvecklingen inom ett
verksamhetsområde inte avviker från riktlinjer och mål i företaget,

 säkerställa genom kontroller att redovisningen är fullständig och riktig, transaktionen

rapporteras i tid samt att redovisade transaktioner verkligen är genomförda,

 säkerställa genom kontroller för informationssäkerhet och fysisk säkerhet, kontinuitet i

verksamheten och skydda företagets och kundernas tillgångar,

 se till att information och rapporteringssystem säkerställer aktuell och relevant information
om institutets verksamhet och riskexponering.
(RS s. 89 f)

Compliance
・ Finansiella företag ska enligt regler i respektive speciallagstiftning eller enligt det generella
regelverket i FI:s allmänna råd (2005:1) om styrning och intern kontroll ha en compliance-
funktion. Funktionen bör vara underställd styrelsen eller VD eller, möjligen, en
befattningshavare som rapporterar direkt till VD.
・ Utvecklingen har gått mot en mer central organisatorisk placering av compliance-
funktionen i svenska finansiella företag. Typiskt sett bör INTE compliance-funktionen vara
densamma som juristavdelningen, eftersom deras roller är olika.
・ Compliance-funktionen bör vara oberoende och ha så kort rapporteringsväg som möjligt till
VD/styrelse.

(RS s. 90)

Riskkontroll
Det finns olika typer av risker som är relevanta i olika verksamheter. I vissa företag kan t.ex.
politisk risk vara relevant, medan den i andra inte är särskilt viktig. I riskkontrollhänseende är
emellertid s.k. kreditrisker, operativa risker och marknadsrisker nästan alltid betydelsefulla.
・ Kreditrisken: sannolikheten för att en låntagare kommer att uppfylla sina förpliktelser.
・ Operativ risk: risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade
processer eller system, mänskliga fel och externa händelser.
・ Marknadsrisk: ränte- och aktiekursrisker, avvecklingsrisker och motpartsrisker i
handelslager av värdepapper och valutakurs- och råvarurisker.

(RS s. 91)

9 Banker
En bank har finansiella tillgångar i form av rörelsekapital, reserver av olika slag och fordringar på
låntagare.
 Riskerna i en bank är större. En banks affärsidé är att låna ut kapital till verksamhet som
delvis är riskfylld.

61
  Det är därför troligt att en del av bankens fordringar inte kommer att kunna betalas.
Bankens utlåning består också ofta av fordringar med långa löptider, såsom företagslån och
huslån som är svåra att omsätta om en bank hamnar i likviditetsproblem (RS s. 117)

En anledning till att banker och i viss mån andra kreditinstitut, avviker från andra företag är att
deras affärsidé är att hantera finansiella risker.
⇒ Om tillgångarna i en bank jämförs med t.ex. ett industriföretag blir det tydligt att risken är
större i en bank, eftersom en mycket stor del av tillgångarna är fordringar.
⇒ Bankens affärsidé är att låna ut pengar till verksamhet som delvis är riskfylld. Det är därför
troligt att bankens fordringar inte kommer kunna betalas (RS s. 117)
⇒ Bankens utlåning består också ofta av fordringar med långa löptider (t.ex. huslån) som är
svåra att omsätta om en bank hamnar i likviditetsproblem. Fordringarna utgör likvida
tillgångar, vilket kan jämföras med bankernas finansiering som består av insättningar från
allmänheten, dvs fordringar med korta löptider som kan förefalla mycket snabbt.

En banks BR:
 Tillgångar med lång löptid (fordringar pga. utlånade medel till huslån mm.) och skulder
med kort löptid (privatpersons insättningar).
 Skiljer sig också beträffande hur tillgångarna är finansierade. I en bank finansieras
tillgångarna med en liten del EK och en stor del inlånade medel, dvs. skulder till insättare
och andra banker (RS s. 118)

9.1 Bankrörelse

1:3 LBF: med bankrörelse avses rörelse i vilken det ingår:

1) betalningsförmedling via generella betalsystem, och
2) mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst
30 dagar.

 Bankrörelseregleringen omfattar banker, dvs företag som bedriver bankrörelse.

 Ska inte förstås som en avgränsning av vilken verksamhet en bank får bedriva, utan
definierar endast vad som är en bankrörelse.

Generella betalningssystem (2 st.)

(RS s. 120 f)
System för förmedling av betalningar från ett stort antal från varandra fristående betalare avsett att
nå ett stort antal från varandra fristående slutliga betalningsmottagare.
 T.ex. bankgirocentralen BGC:s betalningssystem, Dataclearing, RIX samt kortsystemen
VISA och MasterCard.
 I förarbetena till LBF anges postgirot och bankens kontokortsystem vara exempel på tydliga
betalsystem (prop. 2002/03:139 s. 511).
 Genom att använda ordet ”via” i lagtexten markerades att det inte är nödvändigt att det i
rörelsen finns tekniska och administrativa förutsättningar för att driva betalningsförmedling.
Det är tillräckligt att det går att nå ett generellt betalsystem. Spelar därför t.ex. ingen roll om
betalningsförmedlingen via generella banksystem skett i moderbolaget eller dotterbolaget
(RS s. 122).

62
Allmänt om bankrörelse enligt LBF
・ 6:1 LBF: ett kreditinstituts (bank och kreditmarknadsföretag enligt 1:5 10 p. LBF) rörelse
ska drivas på ett sådant sätt att institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte
äventyras (soliditet och likviditet).
・ 6:2 LBF: ett kreditinstitut ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll
över de risker som dess rörelse är förknippad med. Institutet ska se till att det har en
tillfredställande intern kontroll.
・ 6:4 ABL: bankrörelsens måste vara sund (RS s. 122)
・ Riskhantering, överlevnadskapacitet och förtroende kan beaktas inom ramen för en
sundhetsbedömning.
∙ T.ex. Coop bank → ett lågt kundunderlag kan tyda på låg
överlevnadschans. De var inte redo och fick därför inte heller tillstånd.
・ 6:4 a LBF: bestämmelserna i 6:1–3 LBF ska tillämpas i proportion till arten och
omfattningen av kreditinstitutets verksamhet och till dess komplexitetsgrad.
・ 6:4 b LBF: styrelsen i ett kreditinstitut ansvarar för att kraven i 6:1–3 LBF är uppfyllda.
・ 7:1 LBF: ett kreditinstitut får bara driva finansiell verksamhet och verksamhet som har ett
naturligt samband med den (se paragraf för uppräkning).

(RS s. 120 ff)

9.2 Tillstånd
 RS s. 123 ff.

2:1 LBF: bank- eller finansieringsrörelse får drivas bara efter tillstånd, om inte annat framgår av denna
lag.

3:1 LBF: tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse får ges för aktiebolag och ekonomiska
föreningar.

 Ett AB eller en ekonomisk förening får ansöka om tillstånd innan det registrerats hos
Bolagsverket (3:9 LBF).
 Effekten är att om registreringsförfarandet ger upphov till kostnader före registreringen svarar
de som agerat på bolagets räkning (genom att delta i åtgärd eller beslut) solidariskt för
kostnaderna (2:26 ABL eller 2:5 FL) (RS s. 123)

Förutsättningar för tillstånd (3:2 LBF)

(RS s. 124 f)
1) Börsordningen, stadgarna eller reglementet (i sparbanker) ska vara förenliga med LBF och i
övrigt innehålla de bestämmelser som behövs med hänsyn till den tilltänkta verksamhetens
omfattning och art.
 Måste minst uppta:
o att verksamheten ska omfatta bankrörelse,
o att aktiekapitalet ska vara tillräckligt stort (3:5–7 LBF & 10:2 LBF).

63
 o att styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter.
o att det ska utses en VD och revisor.

2) Det finns skäl att anta att den tilltänkta verksamheten kommer att bedrivas i enlighet med
LBF och andra författningar som reglerar den tillståndssökande associationens verksamhet.
 Framtidsprognos.
 Bl.a. associationsrättsliga regler, men också skatterättsliga regler.
 Bolagsordningen ska följas, dvs ej överträdelse genom SAS-principen

3) Den som har eller förväntas få ett kvalificerat innehav (dvs ägaren) i den tilltänkta banken
ska bedömas lämplig att utöva ett väsentligt inflytande, alltså ägarprövning.
 Kvalificerat innehav innebär, direkt eller indirekt, ägande i företaget om 10 % eller
mer (se 1:5 15 p. LBF & 1:5 a LBF).
 Personens anseende och kapitalstyrka.

4) Den som ska vara styrelseledamot eller VD eller suppleant för sådan ska ha tillräckligt med
insikt och erfarenhet samt i övrigt vara lämplig att delta i ledningen (ledarprövning).
 Styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda
företaget.
 HFD 2013 ref. 74 (Pernilla Ström): personen vars lämplighet inte är klarlagd ska
inte vara styrelseledamot.
o Inte klarlagd är ett högt krav.
o FI måste inte visa att det är fel, utan det räcker att det finns risk att
finansmarknaden tror att personen gjort fel och det kan skada marknadens
tilltro.
o Rykten och annat ”luddigt” kan beaktas eftersom förtroendet hos
allmänheten kan svikta av det.
o Bull (skiljaktig) menade att det skulle krävas mer konkreta uppgifter för
att hon skulle anses olämplig.

FRÅN SEM 12: Vilka regler uppstår då ledningen agerat dåligt? → 3:2 LBF
→ 2 p.: det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt
bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet
o “Allmän skötselregel”: håller de på att bryta mot kapitalmarknadsförordningen
osv så kan man mena att verksamheten inte sköts i enlighet med lagen.

→ 4 p.: den som ska ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direktör i det, eller
vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i
ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,
○ Det är en förutsättning för att sitta i styrelsen.
○ Grunderna för tillstånd är inte uppfyllda om det sitter en styrelse som är
olämpliga.
○ = Kan utgöra starka grunder för att åtgärder behöver vidtas.

64
 Ledningsprövning
Man gör det innan tillstånd utdelas MEN det kan även göras i efterhand i sådana styrelser som
inte uppfyller kraven för tillstånd i efterhand.

9.3 Tillsyn
 RS s. 126
FI har tillsyn över kreditinstitut och utländska kreditinstitut som inrättat filial enligt 13:2 LBF. För
ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt:
1) denna lag,
2) andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
3) institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente och
4) interna instruktioner som har sin grund i författning som reglerar institutets verksamhet.

・ Bankrörelsen ska drivas enligt LBF, ABL osv. FI kan även ingripa vid överträdelse av
bolagsordning eller interna instruktioner för t.ex. compliance.
・ OBS! Associationsrättsliga principer omfattas inte om de inte uttryckligen står i BO
eller ABL. T.ex. så som lagen är utformad skulle FI:s tillsyn kunna omfatta likhet
beträffande förhållandet mellan aktier enligt 4:1 ABL, men inte tillämpligheten av
den allmänna associationsrättsliga principen om att aktieägare och aktier ska
behandlas lika.
・ Ska undersökas om ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven.

Tillsynsprövningen:
・ FI:s tillsyn utövas i stor utsträckning i dialog med de finansiella företagen. Syftet är bl.a. att
kunna identifiera problem och frågor så tidigt att det inte behöver bli egentliga
tillsynsärenden.
・ Den finansiella tillsynen omfattar den rörelserättsliga lagstiftning, t.ex. LBF, och andra
författningar som reglerar företagens konstitutionella dokument såsom bolagsordning eller
stadgar och interna instruktioner.
・ Ramen för tillsyn är vid. Dessutom kan FI begära olika upplysningar (13:3-6a LBF),
förordna egna revisorer (13:9–10 LBF), påkalla att balansräkning upprättas (13:11 LBF)
och kalla samman styrelse eller stämma (13:12 LBF).
・ Alla företag som står under FI:s tillsyn ska ha funktioner för riskkontroll och compliance,
detta går även att tolka ur 8:4 ABL. Det tillhör bolagsstyrelsens ansvar enligt 8:4 ABL att
sörja för en ändamålsenlig organisation och medelförvaltning i ett aktiebolag.
・ Överklagan (17:1 3 st. LBF): Beslut i anledning av tillståndsansökan får överklagas till
förvaltningsdomstolarna.
・ Ett alternativ är att söka tillstånd för att bedriva annan rörelse, t.ex. om man sökt
tillstånd för bank men det ej beviljas, går det kanske att söka tillstånd för
finansieringsrörelse enligt 3:1 2 st. LBF istället.

65
 ・ Ett annat alternativ är att åtgärda den punkt i 3:2 alternativt sundhetsregeln som det
faller på, t.ex. byt ut styrelsen om den anses vara inkompetent.

9.4 Sanktioner
 RS s. 126 ff
 15 kap. LBF

 15:1 LBF: FI ska ingripa om en bank åsidosatt sina skyldigheter (…)

o Av 2 st. 1–3 p framgår vissa saker FI ska göra.

 15:1a LBF: ingripa mot vissa personer i banken

9.5 Kapitaltäckning
(RS s. 132 ff)
Av central betydelse för det finansiella systemet är att banker har så mycket kapital att de kan hantera
sådana kapitalbehov som kan uppkomma i deras rörelse.
⇒ Ett enkelt exempel på detta är att en bank måste ha tillgång till så mycket likvida medel att den
kan göra utbetalningar till insättare som typiskt sett sker under en period.

Riskhantering i banker (6:2 LBF): ett kreditinstitut ska identifiera, mäta, styra, internt
rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Institutet ska se till
att det har en tillfredsställande intern kontroll. Det ska också upprätta en återhämtningsplan eller
koncernåterhämtningsplan enligt 6 a kap. LBF.

 Reglerna om s.k. kapitaltäckning finns huvudsakligen i kapitaltäckningsdirektivet (CRD

IV) och kapitaltäckningsförordningen (CRR).
・ Kapitaltäckningen ska omfatta marknadsrisker, operativa risker och kapitalrisker.
o Marknadsrisker → kreditinstitut ska beräkna de kapitalkrav som
behövs för att täcka ränte- och aktiekurser i handelslagret,
avvecklingsrisker och motpartsrisker i handelslagret samt valutakurs- och
råvarurisker i hela verksamheten
o Operativa risker → basmetoden, schablonmetoden eller intern
riskmätningsmetod (AMA-metoden) (se RS s. 133 f.).
o Kreditrisker → schablonmetoden och intern riskklassificeringsmetod
(IRK-metod) (RS s. 134).
 Metoden för att beräkna kapitaltäckning bygger på att kreditinstitutet på egen hand gör
bedömningen av vilken kapitaltäckning som behövs. FI:s tillsyn över kapitaltäckningen
kommer sedan att gå ut om kreditinstitutet använt en riktig och rimlig metod på rätt sätt.

9.6 Placeringsregler

66
(RS s. 134 f)
För att kapitalbasen i en bank inte ska bli illusorisk (falsk/missvisande typ) är det viktigt att avgöra
vilka former av egendom som en bank ska inneha.
⇒ Grundregeln om tillåten egendom i 7:2 LBF innebär att en bank får inneha 1) sådan egendom
som behövs för att driva en sådan verksamhet som avses i 7:1 LBF, dvs finansiell verksamhet,
2) egendom som förvärvats till skyddande av fordran enligt 7:3–8 LBF och 3) aktier och
andelar med de begränsningar som anges i tillsynsförordningen.
⇒ I praktiken är det sannolikt bankernas innehav av aktier och andelar som vållar de största
problemen.

9.7 Avveckling
(RS s. 135 ff)
För banker finns numera speciella regler om avveckling, s.k. resolution.
 Systemviktiga banker, och banker i vissa andra krissituationer, ska hanteras enligt nu gällande
resolutionsregelverk.
o Fortfarande gäller att icke systemviktiga banker kan gå i konkurs enligt i princip
samma procedurer som ett icke finansiellt företag.
o Även en icke systemviktig bank kan försättas i resolution om kundmedel behöver
skyddas.
 Resolution är ett särskilt förfarande för avveckling eller rekonstruktion av ett fallerande
kreditinstitut eller värdepappersbolag. Förfarandet är tänkt att användas som ett alternativ till
att försätta företaget i konkurs om konkurs skulle medföra alltför stora samhällsekonomiska
kostnader.
o Ofta fallet när en stor bank hamnar i allvarliga finansiella problem, men även mindre
banker kan komma att omfattas om en konkurs kan bedömas få systemeffekter pga
finansiell instabilitet på marknaden.
o Resulotionsförfarandet syftar till att hela eller delar av verksamheten ska kunna
fortsätta bedrivas om det krävs för att bevara den finansiella stabiliteten.
 Resolutionsverktygen är omfattande och ingripande. Det ska inte finnas alternativa åtgärder
som inom en rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang och resolution ska vara
nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse (se 1:6 resolutionslagen).
 Riksgälden är den myndighet som försätter en bank i resolution efter FI bedömt att en bank
sannolikt kommer att fallera.

10 Kreditmarknads- och inlåningsföretag, betaltjänstförmedlare

(RS s. 138 ff)
 Får enligt sitt tillstånd utföra en del av det som banker får utföra. Kraven för tillstånd och
behovet av tillsyn är lägre, eftersom dessa företag inte är lika samhällsekonomiskt kritiska
som banker (RS s. 138)

10.1 Kreditmarknadsföretag

67
 Kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar kan ta emot återbetalningspliktiga medel
från allmänheten och bedriva kreditgivning i form av olika slags krediter.
 Den rörelse som bedrivs kallas finansieringsrörelse.

 Definition finansieringsrörelse: 1:4 LBF

 Kräver tillstånd från FI och regleras av LBF

 Startkapital: 3:7 LBF (minst 4 milj. euro).

(RS s. 138 f)

10.2 Inlåningsföretag

 Kan endast bedrivas av AB och ekonomiska föreningar

 Måste registreras hos FI
 Står inte under FI:s tillsyn
 FI kontrollerar dock kapitalkrav och ägare och ledning, samt penningtvätt och terrorism
 Lag om inlåningsverksamhet (LIV)

(RS s. 139 ff)

10.3 Betaltjänstförmedlare

 Hantering av betalningar
 1:2 lag om betaltjänster

(RS s. 142 ff)

11 Värdepappersbolag och värdepappersinstitut

(RS s. 145 ff)
 Begreppen värdepappersbolag, värdepappersinstitut och värdepappersrörelse definieras i 1:4
b–c VpmL.

1:4 c LBF: värdepappersbolag är ett svenskt AB som har fått tillstånd enligt denna lag att driva
värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt LBF.

Värdepappersinstitut är ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som fått tillstånd enligt
denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse
från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.

68
  Ska ägna sig åt värdepappersrörelse, dvs. verksamhet som består i att yrkesmässigt
tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet.
・ Värdepappersrörelse = investeringstjänster eller investeringsverksamhet (2:1
VpmL):
o Mottagande och vidarebefordran av order i fråga om ett eller flera
finansiella instrument
o Utförande av order på kundens uppdrag, handel för egen räkning
o Portföljförvaltning
o Investeringsrådgivning
o Garantigivning avseende finansiella instrument och placering av finansiella
instrument med ett fast åtagande
o Drift av MTF-plattformar

Ett värdepappersbolag eller värdepappersinstitut får även bedriva:

1) Sidotjänster (2:2 VpmL): förvara finansiella instrument och ta emot medel med
redovisningsskyldighet från kunder, lämna kredit för att kunden genom
värdepappersbolaget ska kunna sälja och köpa finansiella instrument, lämna råd till företag
osv.
2) Sidoverksamhet (2:3 VpmL): annan verksamhet som värdepappersbolaget eller
värdepappersinstitutet vill bedriva.
3) Pensionssparrörelse.

(RS s. 145 f)

Tillstånd

3:1 VpmL: tillstånd att bedriva värdepappersrörelse meddelas av FI. Inspektionen ska meddela
tillstånd om:
1) bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,
2) bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,
3) det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt
bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,
4) den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget bedöms
lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag,
5) den som ska ingå i styrelsen för bolaget eller vara VD i det, eller vara ersättare för någon
av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett
värdepappersbolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,
6) styrelsen i sin helhet har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda bolaget och
7) bolaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.

・ Härutöver ska ett värdepappersbolag eller värdepappersinstitut ansöka om tillstånd för att få
driva sidoverksamhet. Sådant tillstånd ska meddelas om sidoverksamheten inte kan antas
inverka menligt på värdepappersrörelsen.
・ ”Om det finns särskilda skäl och verksamheten kan komma att underlätta rörelsen”
(3:1 2 st. VpmL).

69
 ・ Gällande kapitaltäckning, se 3:6 VpmL.
・ Utgångspunkten om är ett initialt kapital uppgående till minst 125 000 euro (om
inte högre initialt kapital krävs enligt bestämmelsen).
・ I 7 kap. VpmL finns bestämmelser om placeringsregler. HR enligt 7:1 VpmL avseende
placeringar är att företag enbart få inneha egendom som behövs för att bedriva
värdepappersrörelsen och eventuellt godkänd sidoverksamhet, finansiella instrument enligt
7:2–6 VpmL och egendom för att skydda fordringar enligt 7:10-12 VpmL.
Placeringsreglerna syftar till att skydda företagets kapital mot urholkning eller onödiga
exponeringar.

(RS s. 146 f)

Tillsyn

25:1 VpmL: om ett svenskt värdepappersinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag,
andra författningar som reglerar företags verksamhet, företags bolagsordning, stadgar eller
reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företags
verksamhet ska FI ingripa.

Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska
riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt underlåta utdelning eller räntebetalningar
eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att
verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig, ska
företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlighet med andra
stycket om det är sannolikt att ett värdepappersbolag inom tolv månader inte längre kommer att
uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets
verksamhet.

・ Vidta rättelse, förbjuda beslut eller åtgärder eller rikta en anmärkning mot företaget.
・ Om allvarlig överträdelse: återkalla tillstånd eller utfärda varning.
・ Kan förenas med straffavgift (5 000 kr till 50 mkr).
・ I och med CRD IV-paketet kan styrelseledamöter och ledande befattningshavare i
värdepappersbolag och värdepappersinstitut blir föremål för administrativa sanktioner.

(RS s. 147 f)

12 Värdepappersfonder
(RS s. 150 ff)

70
En värdepappersfond fyller en betydelsefull roll på dagens kapitalmarknad. De erbjuder alternativ till
annat sparande för företag, institutioner och privatpersoner och är en nyckelkomponent i
pensionssystemet. Idag äger huvuddelen av de privatpersoner som investerar i aktier inte aktierna i
juridisk mening utan andelar i en värdepappersfond.
⇒ En värdepappersfond fungerar typiskt sett så att ett relativt stort antal investerare köper
andelar i fonden som tillhandahålls av den som förvaltar fonden eller någon annan inom eller
utom ramen förmedlad finansiell rådgivning.

Bolagsstyrningsproblem uppkommer i två nivåer:

1) Finns många investerare i fonden med i stort sett obefintligt locus standi (talerätt) i
förhållande till fonden.
2) Fonden i sig har typiskt sett endast ett litet ägande i de bolag där investeringen slutligen sker.

I typiska fondstrukturer finns det ett fondbolag som förvaltar en eller flera värdepappersfonder som i
sin tur gör investeringar i noterade bolag. Värdepapperen förvaras emellertid inte hos fondbolaget utan
är redovisade hos ett s.k. förvaringsinstitut, vanligen en bank.

1:1 8 p. LVF: fondbolag = ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 1:4 LVF att driva
fondverksamhet.

1:1 9 p. LVF: fondföretag = ett utländskt företag som:

1) i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet att göra kollektiva
investeringar i sådana tillgångar som anges i 5:1 2 st. LVF, med kapital från allmänheten,
2) som tillämpar principen om riskspridning och
3) vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets
tillgångar.

1:4 LVF: värdepappersfond = en fond vars andelar kan lösas in på begäran på andelsägare och
som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs
av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap. eller 5 a kap.

・ En fond är INTE en juridisk person och kan således inte förvärva rättigheter eller ikläda
sig skyldigheter, utan dessa egenskaper hos en juridisk person måste utövas av ett
fondbolag eller fondföretag (4:1 LVF). Rör sig i ekonomisk mening om företag.
・ 4:1 LVF: fondandelsägare svarar inte för förpliktelser som avser fonden.
・ 2:3 1 st. LVF: ABL ska tillämpas på fondbolag.

・ Krav på ett fondbolag:

71
 ・ 2:3 2 st. LVF: ett fondbolag ska ha en styrelse om minst tre ledamöter och ha en
VD.
・ 2:17 LVF: ska ha sunda rutiner för förvaltning av verksamheten och för
redovisningen.
・ 4:2 2 st. LVF: vid förvaltningen ska fondbolaget handla uteslutande i
fondandelsägarnas gemensamma intresse.
∙ Det gemensamma intresset får antas vara avkastning och konkretiseras
delvis i de fondbestämmelser som ska upprättas enligt 4:8 LVF.
・ 4:8 LVF: fondbestämmelser ska upprättas.
・ Krav på ägare och ledning framgår av 2:1 LVF.
・ Vid innehavarprövningen, som gäller den som kan tänkas få ett kvalificerat innehav
i fondbolaget, ska hänsyn tas till den tilltänkta innehavarens lämplighet att utöva ett
väsentligt inflytande över ett fondbolag.
・ Praxis beträffande olika finansiella företag kan lämna ledning om innehavar- och
ledningsprövning också beträffande fondbolag.
・ Informationsbroschyr (4:15 LVF).
・ Särskilda regler om årsredovisningen (4:18-19 LVF) och om information om kostnader för
förvaltningen (4:22-23 LVF).
・ KOM IHÅG! Finns även Finansinspektionens föreskrifter 2013:9 om
värdepappersfonder.

Tillstånd

1:3 LVF: fondbolag = fondbolag får drivas med bara stöd av denna lag.

1:4 LVF: ett svenskt aktiebolag får av FI ges tillstånd att driva fondverksamhet.

2:1 LVF: tillstånd för ett svenskt AB att driva fondverksamhet får bara ges om:
1) bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,
2) det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt
bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,
3) den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget bedöms
lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett fondbolag,
4) den som ska ingå i styrelsen för bolaget eller vara VD i det, eller vara ersättare för någon
av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett fondbolag och
även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,
5) fondbestämmelserna har godkänts för den eller de värdepappersfonder som bolaget avser
att förvalta och
6) bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

72
→ Krav på startkapital (2:4 LVF): Ett fondbolag ska minst ett aktiekapital uppgående till 120 000
euro.

(RS s. 157 f)

Tillsyn

10:1 LVF: FI har tillsyn över fonsbolag.

För fondbolag och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt
denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna,
företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i
en författning som reglerar företagets verksamhet.

→ Omfattar även en verksamhet som ett i Sverige auktoriserat bolag bedriver i andra EU–MS.

(RS s. 158)

Sanktioner

12:1 LVF: FI ska ingripa om ett fondbolag har åsidosatt sina skyldigheter.

FI ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska riskerna i verksamheten
i något avseende eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela
ett förbud att verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning. Om ett fondbolags
överträdelse är allvarlig, ska bolagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning
meddelas.

Utfärda ett föreläggande om att begränsa eller minska riskerna eller vidta någon åtgärd, förbjuda att
verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning.
⇒ Om allvarlig överträdelse: återkalla tillstånd eller utfärda varning.

2:21 LVF: om fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller
fondbestämmelserna, ska fondbolaget ersätta skadan.

Regeln gäller vid överträdelse av lag eller bestämmelser. Detta torde ta sikte på sådana regler i lag
och bestämmelser som är tillräckligt preciserade för att utgöra handlingsnormer för fondbolag.
Däremot gäller knappast regeln sådan skada som tillfogas genom oaktsamhet, t.ex. överträdelse av
lojalitets- eller vårdplikt (möjligt att 2:24 aktualiseras analogivis i dessa fall).

(RS s. 159)

73
 Kapitaltäckning
 Krav på startkapital (2:4 LVF): ett fondbolag ska ha minst ett aktiekapital uppgående till
125 000 euro.

 Krav på kapital under pågående verksamhet (2:8–9 LVF): ett fondbolags egna medel
får under pågående verksamhet inte understiga det minsta startkapital som bolaget ska ha
enligt 2:4 LVF (RS s. 159)

Placeringsregler
Det finns inga placeringsregler för fondbolag utöver att ett sådant bolag måste ha en del av sitt
kapital placerat så att kapitalkravsbestämmelserna uppfylls.
⇒ I 5 kap. LVF finns bestämmelser om placering av det kapital som fondbolaget förvaltar,
dvs värdepappersfondernas kapital. Detta ska placeras så att en rimlig säkerhet och
riskspridning uppnås. Placeringarna kan dock vara olika riskfyllda beroende på respektive
fonds inriktning. Syftet med placeringsbestämmelserna är att ge förutsättningar för en
lämplig risknivå i fonderna.
⇒ Begränsningar i placeringen gäller enligt 5:3 LVF. Bestämmelsen innebär i praktiken att
tillgångarna i en värdepappersfond kan placeras på reglerade marknader och MTF:er. (RS s.
160 f)

Avveckling
Reglerna om avveckling av värdepappersfonder finns i 9 kap. LVF.
・ Kan avvecklas enligt två metoder:
・ Fondbolaget kan avveckla fonden.
・ Fondens förvaringsinstitut tar över förvaltningen av fonden. (RS s. 162)

13 Alternativa investeringsfonder

Ett samlingsbegrepp för olika former av fonder som INTE är värdepappersfonder (kallas också
specialfonder). Till skillnad från regleringstekniken på andra områden är inte de alternativa
investeringsfonderna i sig reglerade, utan dess förvaltare (RS s. 163)

De två största företeelserna:

(1) Private equity-fonder

74
 ・ Exempel på en aktör som tillhandahåller riskkapital.
・ Av stor betydelse för samhällsekonomin.
(2) Hedgefonder
・ Påminner om bolagsstrukturen i private equity-fonder.
・ Finns i normalfallet relativt få investerare.

13.1 Private equity-fond

(RS s. 163 ff)
Investerarna, t.ex. institutionella placerare eller privatpersoner som kan göra stora investeringar,
investerar i en private equity-fond som i sin tur investerar i ett portföljbolag.
 Ofta investerar private equity-fonder i portföljbolag i särskilda branscher där fondernas
förvaltare har särskild kompetens.
 En fond är vanligen verksam i omkring sex till åtta år, sedan upplöses fonden och
avkastningen betalas till investerarna med avdrag för den avkastning och ersättning som ska
utgå till förvaltaren.
 Har historiskt varit väldigt lönsamma för investerarna. En anledning till det är att
bolagsstyrningen har förutsättningar att bli mer effektiv i portföljbolag än i många andra
företagsformer.
o Har typiskt sett få tillskottsgivare som bidrar med relativt mycket kapital, vilket är
inlåst under den period som fonden är verksam. De har därför ett helt annat krav på
information från fonden än vad en fondandelsägare i en värdepappersfond kan antas
ha.
 Investeringsidén kan beskrivas som att man köper bolag där det finns utvecklingspotential och
utvecklar dem för en senare exit.
o Jfr en värdepappersfond som typiskt sett har en liten ägarandel i ett bolag där
investering sker. En private equity-fond har typiskt sett ett kontrollerande och ofta
ensamt ägande i målbolaget.
o Uppstår inte samma bolagsstyrningsproblem i en private equity-fond som i vanliga
värdepappersfonder med ett mycket spritt ägande.
 Förhållandet mellan investerare och fond, samt relationen mellan fond och investerat bolag,
präglas av sådan närhet som innebär att principal/agentkonflikter som uppkommer i aktiebolag
med en spridd ägarkrets, inte uppkommer vid en private equity-investering.
 Det finns därmed inte heller samma behov av övervakning, vilket gör att det ofta är billigare
och ger högre avkastning än investeringar som sker i noterade bolag.

13.2 Hedgefond
(RS s. 166 f)
= Försöker typiskt sett förvärva en betydande minoritetspost, kanske ett par procent av aktierna, i ett
noterat eller listat bolag och sedan påverka bolaget så att det aktiveras. Här råder ingen närhet mellan
fonden och målbolaget.
⇒ Finns typiskt sett relativt få investerare där åtminstone mer betydande investerare torde stå i
relativt nära relation med fondens ledning.

75
 ⇒ Annorlunda uttryckt försöker fonden utnyttja svagheter i målbolagets bolagsstyrning eller
förvaltning för att effektivisera verksamheten, och, när så skett, göra en exit. Affärsidén är att
utnyttja avståndet mellan investerare och bolagsledning för att påverka.

13.3 Alternativ investeringsfond och dess förvaltare

Definition alternativ investeringsfong: 1:2 LAIF: med AIF avses ett företag som har bildats för
kollektiva investeringar och som:
1) tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd
investeringspolicy till förmån för dessa investerare, och
2) inte kräver auktorisation enligt art. 5 i direktiv 2009/65/EG.

1) Ett företag ska ägna sig åt,

2) Kollektiva investeringar till,
3) Förmån för,
4) Ett antal investerare,
5) Enligt en fastställd investeringspolicy

1) Ett företag ska ägna sig åt

 Ska ses som en beteckning på ekonomisk verksamhet, oavsett associationsform.

2) Kollektiva investeringars
 Definieras inte i direktivet men har definierats i ESMA:s guidelines. Ska röra sig om
företag som INTE har ett ”general commercial or industrial purpose”.
 Det atypiska verksamhetsföremålet blir att tillhandahålla ett system för investeringar, till
skillnad från att tillhandahålla produkter och tjänster. Företaget ska också ”poola” kapital
med avsikt att åstadkomma en avkastning på totaliteten av det tillskjutna kapitalet.
 Deltagaren i företaget ska inte ha daglig kontroll över verksamheten, dvs bestämmande
inflytande över den dagliga affärsverksamheten.
 Det faktum att en eller några få delägare i fonden faktiskt har kontroll över fondens
verksamhet medför dock inte att det är fråga om en AIF. Detta undantag gör att fonder där
förvaltaren tar del i investeringen inte undantas från direktivet.

3) Till förmån för

 Innebär som utgångspunkt att avkastningen ska komma investerarna till del.
 Innebär att rent benefika förfaranden, såsom om någon ger bort kapital för att detta ska
investeras för något annat ändamål än vinst för investerare, inte bör falla in under
begreppet.

4) Ett antal investerare

 Är av mindre intresse eftersom svensk rätt inte känner till någon struktur där det finns
begränsningar till att enbart ta emot investeringar från en investerare.

5) Enligt fastställd investeringspolicy

76
  I ESMAS guidelines anges att faktorer som, enskilt eller tillsammans, indikerar att det finns
en fastställd investeringspolicy är:
o en policy har fastställts senast vid den tidpunkt då investerarna tillhandahåller
kapital,
o policyn är tillgänglig för dem och bildar underlag för investeringsbeslutet,
o den ska vara beständig, dvs inte kunna ändras hur som helst,
o investeringspolicyn ska vidare inkluderas direkt eller genom hänvisning i företagets
associationsavtal, investeringskontrakt eller liknande dokument,
o det ska vara möjligt att på rättslig väg framtvinga följsamhet mot
investeringspolicyn. Så torde vara fallet både vid kontraktuellt och
associationsrättsligt reglerade fonder,
o investeringspolicyn förväntas innehålla olika former av begränsningar i de
investeringar som ska göras av den alternativa investeringsfonden.

OBS! Se undantag från tillämpningsområdet i 1:13 1 st. LAIF.

Exempel på AIF-fonder:
 Specialfond: dvs fonder med friare placeringsregler än värdepappersfonder, regleras i 12
kap. LAIF.
 Riskkapitalfonder (private equity-fonder): ett samlingsnamn för alla investeringar i
sådana andelar som ger innehavaren äganderätt i ett företag. Andelarna är begränsade till
antalet och kan inte lösas in på begäran.
 Fastighetsfonder: fonder som direktinvesterar i fastigheter etc.
 Hedgefonder: investerar enligt investerarstrategier som är utformade i syfte att skapa
positiv avkastning oavsett utvecklingen på aktiemarknaden eller för att förstärka eller
neutralisera marknadsrörelser.

(RS s. 170 f)

OBS! En AIF är en fond som INTE är en värdepappersfond.

Värdepappersfond (1:1 25 p. LVF) Alternativ investeringsfond (1:2 LAIF)

1. Andelar kan lösas in på begäran av 1. Har bildats,

andelsägare, 2. kollektiva investeringar,
2. består av finansiella tillgångar, 3. till förmån för,
3. bildats genom kapitaltillskott från 4. ett antal investerare,
allmänheten, 5. enligt en fastställd investeringspolicy.
4. ägs av dem som skjutit till kapital samt
förvaltas enligt 5 kap. eller 5 a kap. LVF.

Med förvaltare av AIF avses sådana juridiska personer vars

normala verksamhet består av förvaltning av en eller flera AIF
(1:3 LAIF). Viktigt att skilja på dem i och med
att det finns olika krav beträffande
⇒ Definitionen bygger på vad som är en AIF.
tillstånd (krävs inte ens alltid för
⇒ Intern förvaltare = internt förvaltad AIF. AIF!) osv, samt olika regelverk som
⇒ Extern förvaltare = en från den alternativa tillämpas!
investeringsfonden fristående juridisk person som
förvaltar

77
FRÅN SEM 12: Skillnaden mellan LAIF och LVF
LAIF handlar om förvaltarna av investeringsformer, inte fonderna i sig som LVF reglerar.

13.4 Tillstånd, tillsyn och sanktioner

Tillstånd
(RS s. 176 f)
(1) Endast registrering krävs
・ 2:1 1 st. 1 men. LAIF: om man inte överstiger tröskelvärdena i 2:2 LAIF och förvaltaren
inte har tillstånd → tillämpas endast bestämmelserna i 2 kap. LAIF och 4:5-6 2 st. LAIF.
・ 2:1 1 st. 2 men. LAIF: marknadsföring får ske till professionella investerare i Sverige.
・ 2:2 LAIF:
・ 1) AIF-förvaltaren tillgångar överstiger inte motsvarande 100 miljoner euro eller
・ 2) tillgångarna överstiger inte motsvarande 500 miljoner euro om portföljerna
består av alternativa investeringsfonder utan finansiell hävstång och utan rätt till
inlösen under en period på fem år.
・ 2.1 2 st. LAIF: en registrerad (enligt 2:3) AIF-förvaltare får inte förvalta fonder som riktar
sig till icke-professionella investerare (se krav i 8:17 / 9:3 nya VpmL) om inte undantag
finns i tredje stycket.
・ 2:1 3 st. LAIF: undantaget enligt ovan gäller om fonderna
・ 1) saknar rätt till inlösen under minst fem år från första investeringen (se vilken
investeringshorisont som finns) och
・ 2) enligt investeringspolicyn generellt investerar i emittenter eller onoterade företag
för att förvärva kontroll enligt 11 kap. LAIF.
・ Se även 4:5 LAIF om AIF som får marknadsföras till vissa icke professionella investerare.

(2) Tillstånd krävs

3:1 LAIF: för att förvalta en AIF krävs tillstånd av FI. EN AIF-förvaltare med ett sådant tillstånd
ska vid varje tidpunkt uppfylla villkoren för tillstånd enligt LAIF.

3:3 LAIF: när tillstånd fordras:

1) AIF-förvaltarens huvudkontor är beläget i Sverige,
2) AIF förvaltaren har tillräckligt startkapital och tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. LAIF,
3) AIF-förvaltarens aktieägare eller medlemmar, som har eller kan förväntas få
kvalificerade innehav, bedöms som lämpliga att utöva ett väsentligt inflytande över AIF-
förvaltningens ledning.
4) De personer som ingår i ledningen för AIF-förvaltarens verksamhet har tillräcklig insikt
och erfarenhet för att delta i ledningen av en AIF-förvaltare samt även i övrigt är

78
 lämpliga för en sådan uppgift.
5) Det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt
bestämmelserna i LAIF och andra författningar som reglerar AIF-förvaltarens
verksamhet.

⇒ Ett tillstånd omfattar portföljförvaltning och riskhantering.

⇒ En AIF-förvaltare ska ägna sig åt detta och får inte bedriva annan verksamhet, med
undantag av att efter FI:s tillstånd att bedriva viss annan finansiell verksamhet.

Tillsyn
(RS s. 177)
Tillsynsreglerna finns i 13 kap. LAIF och omfattar rätt för FI att få information, göra inspektioner,
sammankalla bolagsorgan.
・ Tillsynsorganen riktas mot AIF-förvaltarna, inte mot fonderna i sig.

Sanktioner
(RS s. 177 ff)
4:1 LAIF: FI ska ingripa om en bank åsidosatt sina skyldigheter. FI ska då utfärda föreläggande,
meddela ett förbud att verkställa beslut eller göra en anmärkning. Om allvarlig överträdelse
återkalla tillstånd alternativt utfärda varning.

8:28 LAIF: AIF-förvaltare bär ett skadeståndsansvar enligt 3 kap. LAIF gentemot
investeringsfonden och dess delägare (som ett strikt ansvar).
・ Skadestånd får inte riktas mot både investeringsfonden och dess delägare.
・ Skadeståndsansvar skulle kunna aktualiseras vid t.ex. datahaveri där finansiella instrument
förstörs.
・ AIF-förvaltare som förvaltar investeringsfonder med ett kapital som bara behöver
registreras enligt 2 kap. LAIF omfattas inte av skadeståndsregeln.

13.5 Kapitaltäckning och placeringsregler

Kapitaltäckning För att tillstånd ska lämnas av FI fordras att en extern AIF-förvaltare har ett
startkapital motsvarande 125 000 euro och en intern AIF-förvaltare ett
startkapital motsvarande minst 300 000 euro. Ett motsvarande kapital ska
bibehållas över tiden.

Placeringsregler Särskilda placeringsregler finns endast för specialfonder enligt 12 kap. LAIF.

14 Marknadsplatser

79
(RS s. 181 ff)
1:4 VpmL – reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller
möjliggör sammanförande av ett flertal köp- eller säljintressen i finansiella system från tredje part,
regelmässigt inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler, så att detta leder till
kontrakt.

1:4 VpmL – börs: ett svenskt AB eller svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt
VpmL att driva en eller flera reglerade marknader.

⇒ Reglerna om reglerade marknader riktar sig i första hand till börsen, dvs operatören av den
reglerade marknaden, eftersom den reglerade marknaden i sig inte är en juridisk person och
därmed inte kan vara adressat för regler.
⇒ En börs ska dessutom ha egna regler, dvs självreglering, för hur verksamheten på den
reglerade marknaden ska bedrivas.
⇒ Vidare gäller svensk kod för bolagsstyrning för samtliga noterade bolag.

14.1 Tillstånd, tillsyn och sanktioner

TILLSTÅND
(RS s. 183 f)

12:1 VpmL: för att som börs drivs en reglerad marknad krävs tillstånd av FI. Tillstånd får ges
svenska AB och svenska ekonomiska föreningar.

12:2 VpmL: tillstånd att som börs driva en reglerad marknad ska ges ett svenskt aktiebolag eller
en svensk ekonomisk förening, om
1) bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller någon annan författning,
2) det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt
bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
3) den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget bedöms
lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en börs,
4) den som ska ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara
ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av
en börs och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,
5) styrelsen i sin helhet har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda börsen, och
6) företaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i VpmL.

TILLSYN
(RS s. 184 ff)

23:1 VpmL: en börs och den verksamhet som bedrivs på en reglerad marknad står under tillsyn
av FI.

80
 SANKTIONER
(RS s. 186)

25:1 VpmL: om ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en svensk leverantör av

datarapporteringstjänster eller en svensk clearingorganisation har åsidosatt sina skyldigheter
enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets
bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en
författning som reglerar företagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska
riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt underlåta utdelning eller räntebetalningar
eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att
verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig, ska
företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlighet med andra
stycket om det är sannolikt att ett värdepappersbolag inom tolv månader inte längre kommer att
uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets
verksamhet.

14.2 Kapitaltäckning

12:7 VpmL: en börs ska ha ett aktiekapital som är tillräckligt stort med hänsyn till verksamhetens
art och omfattning.
(RS s. 186 f)

15 Försäkringsrörelse
→ Reglerna gäller för hur försäkringsföretag ska bedrivas.

STEG 1) Rör det sig om en försäkringsrörelse?

(RS s. 198 ff)
Försäkringsrörelse = En beteckning på den näringsverksamhet som bedrivs av försäkringsföretag och
som för svenskt vidkommande regleras i FRL
・ Verksamheten i försäkringsföretag:
1) Den egentliga försäkringsverksamheten
2) Kapitalplacering som behövs för att förvalta försäkringskapitalet

STEG 2) Tillstånd
(RS s. 200)
Tillstånd behövs enligt 2:1 FRL
・ Kan ges till aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening

81
 2:4 FRL → tillstånd ska meddelas om…

(1) Bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och andra författningar
som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda
bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av den planerade
verksamheten
(2) Den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt bestämmelserna i
denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet.
(3) Den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett försäkringsaktiebolag bedöms lämplig
att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av försäkringsaktiebolaget.
(4) De som avses ingå i styrelsen för företaget och vara VD i det, eller dennes ställföreträdare,
har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den som deltar i ledningen av ett
försäkringsföretag och även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift.

・ Försäkringsbart intresse:
・ inget krav enligt lag, men krav i praktiken

STEG 3) Tillsyn
(RS s. 201)
・ FI enligt 17 kap. FRL
・ Fi ska utöva tillsyn över att försäkringsverksamheten bedrivs i enlighet med FRL, annan
lagstiftning som reglerar den verksamhet som företaget bedriver, bolagsordning eller stadgar
och företagets interna försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag,
placeringsriktlinjer och riktlinjer om intressekonflikter (KMR s. 201).
・ 17:10 FRL → FI får förordna en eller flera aktuarier som tillsammans med
försäkringsföretagets egna aktuarier ska utföra försäkringstekniska utredningar och
beräkningar.

STEG 4) Sanktioner
(RS s. 201 ff)
18 kap. FRL

1. Får enligt 18:1 FRL ingripa mot
bolaget i tre fall
(1) Om företaget inte följer FRL, annan lagstiftningen
som reglerar den verksamhet som
försäkringsföretaget bedriver, bolagsordning eller
stadgar och företagets interna försäkringstekniska
riktlinjer och beräkningsunderlag,
placeringsriktlinjer och riktlinjer om
intressekonflikter.
(2) Om interna regler och riktlinjer inte längre är
tillfyllest för arten och omfattningen av den
verksamhet som bedrivs i försäkringsföretaget.
(3) Om försäkringsföretagets bestånd av försäkringar
inte är tillräckligt stort för att vara en
tillfredsställande bas för de risker som försäkringarna
omfattar.

82
2. 18:1 a och 18:17 b FRL → ingripande mot styrelseledamöter och VD

83