Svarsfrslag

ordinarie tentamen Reproduktion och utveckling HT2011 1. DNA RNA protein. Replikationen (= kopiering av en DNA-molekyl i en cell till tv infr celldelning) samt transkriptionen (av DNA till RNA) sker i cellkrnan (och i mitokondrien), translationen (av mRNA till protein) sker i cytoplasman eller p ER- membranet (och i mitokondrien) 2. Hr br initiatorsekvens, TATA-box och andra promotorsekvenser anges (om det eukaryotafallet redovisas). Motsvarande prokaryota sekvenser kan godknnas ocks. Bindning av transkriptionsfaktorer och RNA-polymeras till promotorn. Ett flertal exempel kan tnkas hr, i frsta hand eukaryota (t ex PEP carboxykinas med dess kartlagda promotorregion) men t ex bakteriella (lac-, ara- eller trp-operonen) br ocks kunna godknnas. 3. Det tnkta svaret r som fljer: En exon r den del av en gen/ett mRNA som kodar fr ett proteins aminosyrasekvens. Intron r den del av en gen/ett mRNA som inte kodar fr aminosyror. Andra delen av svaret br fr full pong innehlla: Splicing, snRNP/snRNA, spliceosom, splicingsignaler vid 5- och 3-nde av intronen (ej ndvndigt att kunna exakta sekvensen), samt rollen hos en specifik adenosin i intronen fr splicingreaktionen, snRNA. Dock insgs efter att ha tittat p svaren frn studenterna att termen mogna proteinkodande mRNAer inte var helt entydigt. Drfr har ocks svar godknts dr bde capping, poly-A-signalbildning samt splicing beskrivits i lgre detaljeringsgrad n vad som angivits ovan fr om enbart splicing beskrivits. 4. Hnvisning framfrallt till basgruppsfall 5. Fr full pong p varje delfrga har dock fljande krvts: a) Sekvensen av ihopsttning av lilla ribosomala subenheten, mRNA, tRNA och stora ribosomala subenheten. Det faktum att initieringsfaktorer krvs och funktionen fr ett par av dem (exakt namn har inte krvts), samt hur ribosomen hittar startkodonet. b) Ribosomens olika sten, hur aminosyrorna hmtas in i ribosomen och vilka komponenter som ingr i denna (bl a eEF1). Sammanlnkningen av aminosyrorna i ribosomen m h a peptidyltransferas (och var denna aktivitet finns) samt tydligt beskrivet p vilket tRNA som den vxande polypeptidkedjan hamnar. Vad begreppet translokation innebr, vilka komponenter som utfr detta och vad som hnder med det tRNA som inte lngre br p aminosyra. c) Vad i mRNA som bestmmer slutet p translationen (tre olika stoppkoder), vad som binder till detta ste (RF), att peptidyltransferaset i detta lge adderar vatten till den vxande polypeptidkedjan som drmed lmnar ribosomen och att ribosomen snderfaller i sina tv huvudbestndsdelar och att tRNA samt mRNA lossnar. Det har gtt bra att antingen redovisa den eukaryota eller den prokaryota translationen. Dock har ett antal studenter blandat de tv fallen. Denna gng har inte pong dragits av fr detta ven om ppekande gjorts.

5. a) Tripletter av nukleotider (av A,C,G,T/U) i DNA/mRNA kodar fr de tjugo aminosyror som finns i proteiner. b) Det finns 43 = 64 mjliga triplettkodoner varav 61 kodar fr aminosyror. I och med att endast tjugo aminosyror kodas p detta stt motsvaras de flesta av aminosyrorna av fler n ett kodon. Detta kallas fr den genetiska kodens degeneration. Exempel kan vara: tv st cysteinkodoner, tre st isoleucinkodoner, fyra st alaninkodoner, sex st argininkodoner. 6. a) 1. Opolra ex alanin, sidokedjan innehller en metylgrupp. 2. Polra ex serin, sidokedjan innehller en -OH grupp. 3. Aromatiska ex tyrosin, sidokedjan innehller en aromatisk bensenring. 4. Positivt laddade ex. lysin, sidokedjan kan vara positivt laddad med en NH3+ grupp. 5. Negativt laddade ex. asparginsyra, sidokedjan kan vara negativt laddad med en COO- grupp. b) Med sekundrstruktur menas en avgrnsad del av ett protein som har en regelbunden struktur. Sekundrstruktur uppstr genom att vtebindningar bildas mellan huvudkedjans atomer vilket r energimssigt frdelaktigt fr molekylen. I proteiner r a-helixar och b-strngar (som hlls ihop till b-flak) de tv viktigaste typerna av sekundrstruktur. c) Proteiner kan analyseras med metoden SDS-PAGE om de frst prepareras genom kokning (frstr tertirstrukturen) tillsammans med SDS (som ger negativ laddning t molekylen) och DTT (som bryter disulfidbryggor). Lggs ett elektriskt flt ver en akrylamidgel kommer d proteinerna att vandra mot pluspolen och man fr en separation efter storlek. Genom att analysera en preparation av receptorn med SDS-PAGE fr man ett band fr varje slag (storlek) av proteinkedja som preparationen innehller. Bestr receptorn av tv lika stora kedjor (homodimer) fs bara ett band som motsvarar storleken hos monomeren (25 kDa om det var en homodimer av B-kedjor eller 35 kDa om det var en homodimer av tv A-kedjor). Var receptorn en heterodimer fs ett band fr varje typ (storlek) av proteinkedja d.v.s. tv band, ett som r 25 kDa och ett som r 35 kDa. 7. a) Urskiljning kan ej ske med grund p varken AB0 eller MN systemen. Rh systemet utesluter Brian och Douglas eftersom de r Rh-. Fderna mste sledes vara homozygota fr Rh- anlaget (liksom Eva). Felicia r drfr heterozygot fr Rh anlaget, eftersom hon r Rh+ och mamman r Rh-. Felicia mste drfr ha ftt sitt Rh+ anlag frn ngon av Adam eller Carl. Enligt Xga systemet mste Eva vara Xga +/- , eftersom Felicia r Xga -/-. Mamman har sledes donerat sin ena Xga- allel till Felicia och den andraXga- allelen mste ha kommit frn en pappa som r Xga- ocks. Eftersom detta r en X-bunden allel, och att mn bara har en enda X-kromosom, utesluter detta system ven Adam. Carl r sledes troligen Felicias pappa. b) Turners syndrom karakteriseras av en enda X-kromosom hos en kvinna. Denna enda X-kromosom har uppkommit via nondisjunction i meiosen antingen hos mannen eller hos kvinnan. X-kromosomen skulle drfr kunna kommit frn antingen mamman eller pappan. Adam skulle kunna vara pappa, om det uppkommit nondisjunction vid hans gametbildning och han donerar en X-ls knscell till Evas Xminus-innehllande knscell. Felicia blir sledes Xga-. Carl skulle ocks kunnat varit

pappa, om non-disjunction uppkommit hos antingen Eva eller Carl. Felicia skulle ven d blivit Xga-. vriga fder uteslutes enl uppg a) 8. Exempel p svar: - PCR vid 72 grader, replikationen vid 37 grader - Taq-polymeras/DNA-polymeras - Replikationen startar p flera stllen lngs med kromosomen medan PCR startar vid primrarna - Replikationen i cellen ger upphov till en lng kopia per kromosom medan det i PCR- reaktionen blir tv typer av produkter; lnga fragment dr kopieringen fortgr lngs hela kromosomen samt kortare fragment fr sjlva PCR-fragmentet. - Denaturering sker med vrme vid PCR, enzymatiskt vid replikation (helikas) - Start vid tv tillsatta primers i PCR/start vid primers gjorda av RNA-polymeras - Kopiering av hela/specifik del av genomet - Leading strand/lagging strand-problematiken vid replikation/ej denna problematik vid PCR 9. a) Cyklinberoende kinasinhibitorer (CKIs) blockerar kinasaktiviteten hos CDK/cyklinkomplexet, vilket ger cellcykelarrest. Exemplifiera med hur en CKI pverkar ett visst CDK/cyklinkomplex och var det fr cellcykeln att avstanna. b) INK4-familjen och CIP/KIP-familjen. INK4-familjen verkar specifikt p CDK4/6 medan CIP/KIP-familjen verkar mer generellt mot cyklin/CDK-komplex. 10. Strukturen vad gller hydroxyleringen i E2 skall kunna beskrivas och att aromatas r inblandat. De ska vidare kunna identifiera cellerna i testiklar och ovarier som r inblandade i steroidhormonsyntesen.
11.

a) Skivepitel som r skiktat i flera lager samt enradigt krtelepitel med cylindriska celler b) P livmodertappen (portio)
12.

n. pudendus
13.

Uretren lper nra livmodern dels vid ingngen till illa bckenet och dels i cervixhjd dr uretren gr in i urinblsan. Detta r allts tv risk-stllen. Frutom uretren r ovarialartren och ggledaren utsatta vid bckeningngen. I cervixhjd lper uretren nra a uterina.

14.

15. Kontraktioner i glatt-muskelskiktet samt cilierna i tubans ytliga flimmerhrs-epitel. 16. Sekundra spermatocyter r haploida medan de primra spermatocyterna r diploida, dvs har nnu inte genomgtt meios 17. a) Mekaniskt std t spermatocyterna b) frser spermatocyterna med nring c) produktion av androgena hormoner d) bildar blod-testikelbarriren e) fagocyterar verfldig cytoplasma frn spermatiderna under spermiogenesen. (fyra punkter krvs fr full pott, men c och d skall ing)

18. Viabla spermier verlever i vriga delar av sdesledare-vesiklar-prostatagngarna upp till 8 v. 19. Att det arteriella fldet gr via den djupa penisrtren och samlas i svllkropparna (orpora cavernosum o spongiosum) r ett minikrav liksom att AV-shuntarna stngs i o med relaxationen av de trabekulra muskelskikten. 20. a) Skall innehlla a. testicularis, de korresponderande tv venerna inkl det utbredda vensa plexat samt m. cremaster b) a. testicularis utgr frn aorta. Den hgra v testicularis tmmer sig direkt i v. cava strax nedom njurartrerna, medan den vnstra tmmer sig i njurvenen. 21. Hos kvinnliga foster utvecklas de Mllerska gngarna s smningom till uterus, medan de Wolffska gngarna tillbakabildas. Hos manliga foster r det tvrtom. De wollfska gngarna bildar s smningom sdesledarens ductus deferens medan de Mllerska tillbakabildas. 22. a) A. ovarica (ovarialartren) frsrjer ovarierna, anastomoserar med a uterinas vre gren o bidrar d till frsrjningen av uterus. A uterina frsrjer corpus uteri o a vesicalis inferios cervix. b) A ovarica utgr i de allra flesta fall frn aorta medan a uterina o vesicalis inferior utgr frn a iliaca interna. Detta avspeglar att ovarierna kommer frn de versta delarna av de Mllerska gngarna och sedan dras ner i lilla bckenet analogt med testiklarna. Uterus kommer frn de nedre, fusionerade delarna av de Mllerska gngarna.