‘BRANDMOTSTAND OCH -LJUDISOLERING | GAMLAHUS MED TRABJALKLAG _ ....'i2" Utgangslage och férbattringsatgarder Ett hifte med viktig information som vander sig tll © projektérer © entreprendrer * forvaitare och évriga som arbetar med enovering och ombyggnad av gamia hus med trabjatktag, ByggforskningsradetMurphys lag som tillskrivs en anonym genjér sager: 1) Inom varje ore av tknis ramAtstrvan, 6A kommer alt om kan gi fel at intra, (Om det finns en mejighot at ler sakerfelar, 84 kommer den seken at fla som vil orsaka den strata skasan Lamnat a sig sal, frdndras alls sakernas tstind ein alight sare 4) Om ndgot kan monteras pa eft felaktigt sat, s8 kommer detta att ske, 5) Omalting ycks 98 bra, s& har man uppenbarigen forbisett nagot Naturen staller sig alta pa de dolda felons sida, ‘Om man underléter at! étgarda de gama bialkiagen vid en renove- ring ar rsken stor att brandmoistindet och ucisoleringen ii of ‘mamep rickig. I flera sAdana fel har man dessutom kunnat konstatora att lludisoleringen fersémvrais pa grund av renoveringen. Samma rik foreligger naturgtvis om man gor felaktiga &tgarder p& bjlkiagen.EN HISTORISK ATERBLICK Nar de gamia husen en gang byggdes hace man inte 68 mycket bulleralstrande maskiner och apparater av typ flaktar, tvattmaskiner, TV- och radioapparater, som man har idag. Dessutom hade man relativt bearainsade kun- ‘skaper om hur man skulle astadkomma ljudisolering och man hade inga objektiva matmetoder. Darmed féljde att man inte heller hade nagra sirikta ljudisoleringskrav. Konstruktionsmassigt var man dessutom hanvisad tll att bygga latta bjalklag vars faster kunde baras upp av tr bjalkarna, Dessa omstandigheter férklarar varfor de gam- | !a bjalklagen har en forhallandevis délig ljudisolering Industrialiseringen som agde rum under senare delen | av 1800-talet och i borjan av 1900-talet ledde till ett Skat bostadsbyagande och bebyggelsen fortatades. Hérige- nom vacktes de forsta kraven pA brandskyddet, Fram til 1920 var emellertid de brandtekniska fragorna outredda eftersom man saknade ett brandlaboratorium och enhet- | liga brandtekniska kiassificeringsregler. 1930 invigde provningsanstalten ett nytt och valutrustat brandtekniskt laboratoriumn och darmed startade ett intensivt utveck- lingsarbete inom brandskyddsomradet. De forsta prov- ningsmetoderna och kiassificeringsreglera togs | bruk redan efter ett fatal ar | __ Situationen var alltsai stort sett densamma bade tor | brand och ljud eftersom matmetoder, krav och klassifice- ringsregler saknades nar de gamla husen byggdes. Pa rund av flera storbrander i den fortatade bebyggelsen ade man dock redan lang} tidigare trafat mycket smart- [ samma erfarenheter och art sig mycket om brandskydd Brandkraven Enligt Svensk byggnorm 1980 detas bostadshus (e| sma- huss) in tre kategorier ur brandsynpunkt 1) icke brandhardig eller brandséker byggnad (1 vaning) 2) brandhardig byggnad (2 vaningar} ; 9) brandsaker byggnad (>2 vaningar) For andra typer av byognader hanvisas till SBN 1980. Bjalklag skal uppfylla brandtekniska krav med avse- ende pa bairformaga och avskiljande formaga. Kraven beskrivs i klassbeteckningar exempelvis A60 eller B6O. A belyder obrannbart material (1 ex. betong), B betyder brannbart material (tex. tra) och 60 ar tiden i minuter un- der vilken bjalklaget motstér branden bade med aveeen- de pa avskillande ach barande formaga, Nybyggnadskra: ven aterges i tabell 1. Enligt ombyggnadstéreskrifterna godtas generellt 8- Klass pa bjaikiagen dvs A60 i brandsikra byggnader far ersattas med B60. Dar ges ocksa exempel pa godtagen losning som innebar att bjatklaget kan accepteras aven om brandklassen inte uppfylls helt, under forutsattning att brandkarens insatstid ar hogst 10 minuter. Det stalls aven krav pa vilka material som far anvén- as som golvbeléggningar och som ytbekladnader pa in- nertak. Golvbelaggningar skall vara obrannbara eller godkanda enligt provningsmetod NT FIRE 007 d& det géller utrymningsvagar. | Svrigt stalls inga krav pa golv- materialet. Takmaterial indelas i ytskiktsklass |, I, lll, dr (1 ex gipsskivor) ar bast och Ill (tex obehandiat tra) ar samst. Dessuiom kravs ibland tandskyddande beklad- nad. Huvuddragen i byggnormens nybyggnadskray for innertak aterges i tabell 2 AKTUELLA BYGGNORMSKRAV + Puts pa innertaket har t ex anvants sedan lang ti tl- baka. Nar de fOrsta kraven pa brandsakerheten stalldes pa 19390-talet genomtérde SP underskningar som visa- de att putsen verkiigen erbjéd ett bra brandskyda, Bjaiklag av betong borjade anvandas pa 30-talet och konkurrerade sedan snabbt ut trabjalklagen. Etter 2: varldskriget konstruerades i allmanhet lagenhetsskljan- de bjaiklag av betong. Betongbiaikiag ar tunga viket ger en god ljudisolering samtidigt som brandmotstandet ar mycket got. orhydningspapp ath blindbotten Sfgspinstylining —Golvplank | 12x Bjatkar "x 9" Innertak av spnnpapp eller spin vav ~ ~ Takpanel 1” Bild 1. Ett tidstypiskt trahusbjaikiag frén perioden 1900- 1930. | stenhusen putsades innertaken och som bjalklags- iylining vaides normait tyngre material an man finer | tra- husbjaiklagen. Tabell 1. Brandtekniska nybyggnadskrav pa bjaiklag i bo- stadshus enligt SBN 80. Antal Byggnadskategori Brandtekniska vaningar krav 4 - B15 2 brandhardig B30 38 brandsaker AGO 38 brandsaker A90 Tabell 2, Brandkrav pé ytskikt som innertak. Fér sarskilda lokaltyper hanvisas til! SBN 1980. Byggnads- Bostads- Utrymnings- kategori utrymmen igar Brandsaker Klass!” Klass” Brandhardig Klass it” Klass” loke brandsaker eller brandhardig Klass! Klass 1211 1) Anbringat pa obréinnbart material eller tandskyddande bekiéd- rad. 2) _Thotell,vardantaggningar, skolor och samiingsiokaler.( Enligt ombyggnadsféreskrifterna i SBN 80 godtas de befintliga ytskikten i innertaken. By‘s ytskikten skall des: sa vara likvardiga eller battre an de gamla taken. Putsa- de tak kan hanforas till klass | och tandskyddande be- kladnad. ‘Den nya byggnormen som planeras komma ut under 1986 innehaller smarre férandringar av brandkraven. Kravet pa bjdlkiagen ar B80 i byggnad med hdgst 4 va- ningar, A6O i byganad med mellan 5 och 8 vaningar och A90 i hdgre byggnader. Fran och med 1 juli 1987 upphérde ombyggnadskra- ven i SBN 8¢ att gilla. | avvaktan pa nya ombyggnads- bestammelser geiler titampliga delar av PBL, vilken lam- nar utrymme for lokal bedomning. De indragna kraven kan dock anvandas som bedomningsgrund. Ljudisoleringskraven 1 SBN 80 forekommer bade nybyggnads- och ombygg- nadskrav. Kraven ar dessutom differentierade med avse- ande pa luftljudsisoleringen och de stegliudsnivaindex som man bestémmer med hjalp av den standardiserade hammarapparaten. De grinsvarden som giller for lagen- hetsskiljande bjalklag aterges i tabell 3. Kraven ar formu- lerade som | a- och li-varden, dar | a ar luftijudsisole- ‘ingsindex och | ar stegludsnivaindex enligt svensk jstandard SS 02 52 53. Numera har SS 02 52 53 ersatts ey $8-1SO 717. Observera att hdga | a varden innebar att man har en god luftjudsisolering medan det omvan: da fOrhdliandet galller fér Ij, En god stegliudsisolering svarar allts& mot laga |i-varden. ‘Nar detta skrivs, har planverket lagt fram nytt {erslag till byggnorm. De nya foreskriterna var dock inte Klara t6r publicering. Ljudisoleringskraven i SBN 80 r formulerade som | La och |-varden. Sedan dec 1983 galler dock SS-ISO | 717 som svensk standard. Deita innebar att Sverige har | ansiutit sig til de internationella reglerna som innebétr att itahar ersatts av det vagda reduktionstalet R'w och att |; har ersatis av den vagda stegijudsnivan L'nw. Skillna- den &r i de flesta fall helt obetydlig om man bortser fran len konstant skilinad p4 5 dB mellan 11 och Linw. Berak- ningsmetoderna ar desamma men iden nya standarden har man tagit bort det tilaggsvillkxor som anger att inget matvarde f6r nagot av frekvensbanden far vara mer &n 8 Tabell 3. Ljudisoleringskrav for ligenhetsskijande bjélkiag enligt SBN 80. Kategori Minstaluft- —_Hogstasteg- | fjudsisolering jjudsniva 1.48 1,43 i | Nybyggnadskrav 53 63 Normalkrav, combyggnad * fillminst héitten av lagenhets sov-och vardagsrum 49 68 * Ovrigabostadsrum 46 73 mminimikrav, ‘ombyganad* 48 78 *) Minimikraven tilmpas endast nar skal til undantag foretigger tex nar dot galler on kulturhistoriskt vardetull byggnad eller nar nodvandiga forbatringsatgarder medfor oskaliga kostnader. ‘dB sdmre an reterenskurvan, Samtidigt som man tagit bor tilaggskravet har man bytt namn pa indexen. Tmormaia fall, dvs nar ludisoleringen uppvisar ett jamnt frekvensspektrum utan nagon krattig forsamring Vid nagot enskiltfrekvensband, sa gallor darfor foande samband mellan de gamia och riya isoleringsindexen. Cuftlud: Rw =le a) Stegllud: Vow =li-5 2) | olika sammanhang har man dock inte velat acceptera denna férdndring, Det skal som man anfort har varit att det inte ar ovanligt med konstruktioner dar 8 dB-regeln faller utslaget, Nar detta intetfar bir skillnaderna storre &n ovan ach kraven blr strangare om man formulerar dem som | a- och |-varden an om man anvander de nya talen. denna skrift kommer dartor bade | a- och Rw: var den respektive I ach Linw-varden att anges. Detta fér med sig férdelen att man kan se pa skilinaden melian ta- len om judisoleringen ar vsentligt sémre inom ett be- gransat trekvensomrade. Man far ju information om huru- Vida 8 dB-regein varit avgorande eller ej genom att jam- fora med ekvation (1) och (2). Stegljudsisoleringen ar dimensionerande Om man jamfér de matvarden som man far i gamla hus ‘med ljudisoleringskraven i SBN 80, kan man kontrollera om det ar steg- eller luftijudsisaleringen som ar dimensio- nerande. En sadan jamférelse presenteras i bild 2 ne- dan. Varje prick i diagrammet motsvarar ett matfail mel- jan tv sov- eller vardagsrum, Totalt ingar 74 st fullstan- diga matningar, varav 38 genomférts efter ombyggnad. Av alla matfallen harstammar 53 fran provningsanstal- tens undersokning i sex ombyggnadsobjekt, medan 21 matfall hamtats fran olika litteraturreferenser. ‘Studerar man relationerna mellan matvardena och byganormskraven s& ser man att det ar steglludskravet som ar dimensionerande. Detta gatler tor nybyggnads- kraven ach de gransvérden som anges i ombyggnads- normen for minst halften av lgenhetens sov- och var- Index fr loftjudssoering (48) 85 Index for steludsnivé (48) Bild 2, De erhalina matvardena (o) visar att det fOreligger ett néra samband melian |, och |, som i detta fall ilustreras a a med en regressionsiinje ( ): ekv (3). De olka byagnormskraven har aven markerats i diagrammet.dagsrum, Om man klarar stegljudsgréinsema |; <68 dB | espektive |; <63 dB sa kiarar man alitid motsvarande ‘uftjudsvarden. Det omvanda férhallandet galller dock Inte, Om man klarar luttjudskravet 5 kiarar man inte automatiskt stegjudskravet PA dotta satt forhailer det sig dock inte nar det galler de lagre ombyggnadskraven eftersom man sankt steg- ljudskraven fér dessa situationer mer an man snk luft- ljudskraven. For den fagsta kravnivan (I. 243 08, 1 $78 dB) ar istallet luttjudskravet avgorande. Annoriunda uttryckt kan men saga att sa lange skae- | ningspunkten for lutt- och stegljudskraven ligger under regressionslinjen i diagrammet sa ar stegludskravet av- | grande medan det omvanda géller nar skarningspunk- | ten ligger ovantor regressionslinjen, Ettersom de lagre kraven endast kan tilampas i un- dantagsfall, kan man utga iran att det ar stegjudskravet som ar dimensionerande. Man behdver alltsa bara se til att vaningsbjalkiaget far en tlracklig stegliudsisole- ring, Diagrammet visar dessutom att det ar ett mycket gott samspel mellan I a- ach i -vardena. Féljande sam- band emis lasti=118420B @) Detta samband kan anvandas fr att uppskatta | a med ledning av Ii och vice versa. Det galler dessutom oav- sett om man har en for dessa hus typisk golvbelaggning eller BRANDMOTSTAND OCH LJUDISOLERING FORE OMBYGGNAD | Vad har man da for utgaingsvarden pa brandmotstandet | och liudisoieringen hos de gamla bjalklagen? Denna fra- ga skall vi besvara genom att exemplifiera med atta ty- piska fall, Exemplen som redovisas pa bild 3 omfattar bade stenhustrabjalklag med putsade innertak och tra- hustrabjalklag med en bradpanel som innertak. De sena- |EXEMPEL 1 Konstruktio 3x10" bjalkar, 1" golvtra med beklidnad av linoleum | + papp, 1” blindbotten med fylining av kutterspAn till obe- re ar ofta férsedda med en papp- eller vavspanning men denna har en férsumbar inverkan och har inte medrak- rats, eftersom den alltid avlagsnas vid en ombyggnad. Brandmotsténdet har uppskattats med hjalp av de rikt- varden som presenteras i nasta kapitel. Ljudisolerings- vardena har erhailits med hjalp av matningar i bostadshus | Bild 3. Nagra olka bjalklag med uppmeétta judisoleringsvarden och beraknade brandmotstand. Brandmotstand: —40-S0minuter Luftljudsisolering: |, Ste | Konstruktion: | 9x9" bjaikar, ” golvplank med 12mm parkett, 1" biindbot- | ten med fylining av 70mm sand + 100mm kutterspan, tak | av 3/4" spontad panel. Luftspait melian blindbotten och tak- | panel ca25mm. Uppskattad vikt: 180kg/m, EXEMPEL 3 Konstruktion: 9x9" bjalkar cf¢ 600mm, 1 1/8" spontade golvplank och 1” sspontad takpanel kladd med 14mm porés trafiberskiva ivis- sa rum. Fyllning av 3-5cm sand (osaker uppgift) samt ca ‘15cm ren sdgspan. Pa vissa golv lag en massiv ekparkett stamd héjd, tak av 1” spontad panel. Lufispalt mellan blind- S botten och takpanel ca 25 mm. Uppskattad vikt: 88 kgim?. Le EXEMPEL 2 Brandmotstand: 40-50 minuter | Luftijudsisolering: |, = Ri, = 4008 Stegljudsniva: = 7908 30-40 minuter 40-50 minutermed parkett och trafiberskiva Ri, = 41-4908 Una +5 = 75-7868EXEMPEL 4 | Konstruktion: ! 3"x9" bjalkar o/c 500mm, 1” spontade golvplank, 1" ekpar- | kett och 3/4” biindbotten med sagspanstylining p& papp. | Tak av 1" glespanel med 27mm puts pa reveteringsmatta /EXEMPEL 5 Brandmotstand: 60-70 minuter Luftljudsisolering: |, = 4447, Ry = 47-4848 Stegljudsniva: 70-71 Lg = 63-6508 ta Brandmotstand: 60-70 minuter Luftijudsisolering: medparkergalv:|, Stegljudsniva: — madparkettgolv: | cutan perkettgoW | Konstruktior | 4x9" bjalkar c/c 600mm, 1” golvspont och i vissa rum | 15mm ekparkett, 30 mmblindbotten med 75-95mm fylning av sand, sgspéin, bruks- och tegelrester p& papp och tak av " glespanel med 20mm puts pa rorning, s Brandmotstand: 60-70 minuter | EXEMPEL 6 Luftijudsisolering: |, 5008 | Stegliudsniva: |= 70,'..= 63B | Konstruktio | 9x8" bjalkar cic 780mm, 22mm raspont, 1” blindbotten | med 85mm fylining av kalkgrus, tak av 1" spréckpanel och | 30mm puts med vassroming. Luftspalter ca 15mm resp | 78mm. | Uppskattad vikt: 200 kg/m?, EXEMPEL 7 | Konstruktion: "x7" bjalkar fe 940mm, 11/8" golplank, 1” blindbotten | med 2"lefylning, tak av 1 glespanel t lager rorning samt ca 10mm puts. Uppiskattad vkt: 146 kg/m | Anm. Typist dansitstenhustrabjakiag, Brandmotstand: 55-65 minuter EXEMPEL 8 Konstruktion: 3x9" bjalkar c/o 560mm, 1" ekparkett, 1” spontade golv- plank, 70-130mm fylining av sand och bruksrester (1870kg/m®), 1” glespariel sarnt 30—40mm puts pa rémning Brandmotstand: 55-65 minuter Luftljudsisolering: |, = 50-58, R', = 54-58dB Stegljudsniv: 61-65, Liny = 56-68 08 |Innertaket avgér brandmotstandet | Brandmotstandet hos bjaikiagen bygger nastan helt pa | hur lang tid innertak, panel och bindbotten matstér brand. Putsade bjaiklag har i alimanhet tlrackligt mot stand madan det normalt endast kravs atgarder for att hoja brandmoistandet f6r bjdlklag utan puts om det gal- ler en brandsaker byggnad. Detta &r en grav approxima- tion som maste anvaindas med stor fOrsiktighet, Normalt bér man studera tvarsnittet och gora bedémningen med hjalp av de tumregier som redovisas langre fram, Ljudisoleringen ar ofta otillfredsstallande Exemplen visar att skilnadera i judisoleringen hos oli ka bjalklag kan vara stora, Flera bjalklag har dessutom en ludisolering som a klart otilifredsstallande i férhalian- | de til byggnartaskraven De olika bjalklagstypema har aven studerats i prov. | ningsanstaltens stegljudsiaboratorium, Systematiska ox- periment genomférdes med olika konstruktionsalternativ | Resuttaten presenteras i referens (2). Detta arbete visar | att det for narvarande inte géir at fGrutsaga ljudisolering- | en med utgangspunie tran en konstruklionsbeskrivning | Det forekommer némligen resonansliknande fenomen som saknar négon motsvarighet | de tilgangliga teore- tiska sambanden. Det saknas sAledes en praktiskt an | vandbar teori for trabjalkiagens ljudisolering, Man kan dock dra foljande allmanna slutsatser: * Blalklag med blindbotten har vasentigt samre ludisole- ring &n liknande bjalklag vars fylning ligger direkt pa takpaneien, * Bjaiklagsvikten ar en osaker parameter nar det galler | alt foruistiga liucisoleringen, speciellt om fyllningen vi- lar pa en blindbotten. | + Bjalklag med putsade innertak har vasentligt battre | _lludisolering an tiknande bjaiklag med tratak | Det absolut basta sattet att ta reda pa ljudisoleringen fore en ombyggnad &r att genomfora ett Kimpligt antal ljudisoleringsmatningar. Pa sd sétt kan man effektivt be- stamma forbattringsbehovet och vilka atgiirder som er- fordras. i | Lagenhetsinnehavarna klagar pa Ijudisoleringen { Om man forsummar att vidta lampliga ombyggnadsatgar- der s4 upptyller man normalt inte byggnormskraven. En | annan fraga ar huruvida kigenhetsinnehavama samtidigt | upplever liudisoleringen som otillredsstaliande. Provningsanstaiten har understkt relationen mellan | Uppmatta steglludsvarden och ldgenhetsinnenavarnas ‘omdémen om liudisoleringen. Denna undersokning om: fattade 17 bostadsomraden och stegiudsresultat for 22 olka bjalklag. Sammaniagt genomiordes 160 stegluds- | matningar och 400 personer intervjuades. Olika betong- bjalkiag samt moderna och gamla trabjalkiag ingick. Dessa resuitat kan utnyttias s4 att man kan bilda sig én upptatining om hur man upplever lludisoleringen i hus med garrla trabjalbiag. Ett gott samspel erholls nam ligen mellan de subjektiva betygen och de uppmatia stegljudstalen pa trabjaikiag. Ju lagre index, ju battre steglludsisolering och ju battre betyg erholls av légen- hetsinnehavarna. l-vardet ar alltsé ett bra tal nar det gal- ter att forutsaga hur man varderar stegjudsisoleringen hos trabjaikiag, For tre av de undersékta objekten som galide gamia hhus och typiska trabjatkiag dar man inte vidtagit nagra forbattringsatgarder, s4 lag indexvardena i intervallet 68 til 70 0B. | dessa hus angav 35-40 % av lagenhetsinne- havarna att isoleringen var het eller nastintil helt oti fredsstallande. Manga gamla trabjaiklag har annu sémre stegludsegenskaper och det ar inte ovanligt att indexvar- et ar s8 pass hdgt som 80 a8, For att ytierigare poangtera att de gamla bjalktagen har en oacceptabel lludsisolering kan det vara lampligt att aterge lagenhetsinnehavarnas omdémen for ett av Objekten, Detta objekt bestod av en gard bebyggd med s klandshovdingehus. Husen renoverades omsorgstullt 1979-80, dock utan nagon annan atgard pa vaningsbjalk- lagen an att man lade in nya golvoeléggningar pa ett un- derlag av lumppapp och trifiberskiva, | dessa hus interviuades 28 personer. 36 % var miss- Ndjda med stegliudsisoleringen och endast 11 % var rik- tigt ndjda. De fiesta som var missndjda talade om géen- de personer eller springande batn. Tva personer namn- de ill och med att de irriterades av liud som orsakades av att grannens katt lekte pa golvet. En av personemna pastod dessutom att hon brukade vakna av att grannkat- ten hoppade ned fran en sang eller dylikt. Nagra som Kiagade pa stegijud fran barn sade att det borjade redan nar bamen just hade lat sig 98. Betraffande andra bullerproblem j husen, s@ klagade 36 % pA alt bjalklagen hade en for dalig luttjudsisole- ‘ing. Inga ytterligare klagomai framtordes. Resultaten ovan talar sitt tydliga sprék. De gamla tra bjalklagen behdver forbattras med avseende pa ljud- isoleringen tor att man skall leva upp till en acceptabel standard. Egentligen bar man sikta pa ett I-varde som 41's 60 dB. Detta ar 3 dB strangare An det nuvarande ny- byggnadskravet Bild 4. Manga klagar pa judisoleringen hos gamia trabjélk- lag._ERFARENHETER OCH TUMREGLER Hur man beraknar brandmotstandet | Resultatet av projektet ar en modell for att bedéma bjalk- fagens brandmotstand. Brandprovningar som genom- | forts i Sverige och i andra lander allt sedan 30-talet har bidragit til nagra tunwregler. Dessa tumregler kan anvéin- das isyfte att i& en grov uppskattning om brandmotstén- det. Fé att uppna stérre sakerhet och exakthet i bedém- ningama kravs yiterligare brandprovningar och forskning Nedan redovisas den tramtagna berdkningsmodellen | samt hur man lampligen utfor tatningar kring hal | bjalka. | gen. Det ar namiigen absolut nédvandigt att dessa ge- | nomféiringar tatas pa ett riktigt st | Berakningsmodellen bygger pa en enkel summering * sve olika delaras bidrag til brandmotstandet. i | BlldS. Antingen ar 1) den avskijande formagan eller 2) den | barande formagan oimensionerance. sa bale 5) Bild 6. Berékning av brandmotstandet hos ett b/aikiag, oo 2) | Avskiljandeférmaga Barande térmaga us: Puts: 20min Panel-+ span: Panel-+span: 10-15 min GoW Bjalke: 23min 45-85min Total: 53-58min | Total | Den avskiljande formagan ar allts4 dimensionerande. | | L 1 2 ‘Man bérjar lémpligen med att berakna bjalklagets av skiljande formaga. Denna egenskap bestams av bjalkia- gets uppbyggnad melian bjalkarna, dvs branden fortskri- der via vag 1 i bid 5 ovan. Branden forutsatts angripa fan undersidan. Barformagan bestéims sedan genom att man beraknar hur branden angriper bjalkarna dvs Via vvag 2 bild 5. Den vag som ger lagst brandmotstand blir dimensionerande, Oelkomponenternas bidrag bestéms med hjaip av ta- bell 4. Tabelien anvands i férsta hand nar det galler att berakna den avskiljande f6rmagan. Uppgittena fér un 10-18 2) i Bekldcnadsskivor | | som &r typgodkéinda j som tandskyddande 3) | bekladnad 10 4) j Gipsskivor 19 15-20 a | ‘ UNDERTAK Typgodkanda som tandskyddande: | bekladnad 10 4) | Typgodkandai | Klass A1S. 18 4) | Typgodkanda i kiass A30 30 4) | BLINDBOTTEN — Sprack-elier ! glespanel max i ! Yomm springor 19 10-15 2) i | EYLLNING LéstfylInadsmaterial 0 | | GOLV Spontade brador 20 10-15 1 25 * 15-20 | 30 20-25 ‘Spanskivor 10 10-15 16 15-20 22 20-25 ' Anmarkningar 1) Spridringen i vardena aterspegiar ba variationen i materialet. Om ett dimensioneringsvarde ska raknas fram bor det ligsta vardet | [or varie komponent anvandas varvid en sakerhetsmarginal byggs in som motsvaras av ungefai 6-10 minuter berosnd ps antast inraknade komponenter. 2) Gilior endast om det finns minst 100mm fylning (dock ej sand) ovanpé paneten | 9) Se pienverkets godkannandelista B j 44) Hogre varde kan accepteras om sédant provningsresuitat fis | Tabell 5. Brandmotsténd med hangyn till barande funktion 7 hos nagra olika bjaikar i ett typfall BjalkarB*H Brandmotstand | Férutsattningar: 3-sidig brandpaverkan pa bjalken_ 75mm x 200mm 23 (82)min i 75mm x230mm 23 (36) min | Spinrad én 75mmx300mm 28 (86) min joavstind 0, i Last TkNim® 63mm x230mm 19.(29) min “Trevalitet 6-vike (0 sana De berdknade vardena anges inom parentes "1/4-regein” ger dock kortare tider och ar darlér dimensio- nerande.10 Bild 7. Genamféringar tach aviogpsledninger ev gutien. kabler, vattenledningsrér atmingsmaterial A _ typgodkane a0 |+——— 2x13 mm gins EXCH ‘tétningsmaterial typaodkint 1 A30 ——— axtemmsie schakt 2x19 me gos rminst 50 mm bred Bike 2x13 mm ios schakt [2x13 mm gios fyllning av stenull aller betang 2x13 mms Utformning av genomforingar i brandklass B60 Vid genomfaring av avioppsrér, ventilationskanaler, kab lar och annat galler principen att detta inte fér forsamra brandmotstandet hos bjalklaget. Detta kan astadkom mas pa olika satt. Dels kan kringgjutning och isolering ay kanaler m m goras s& atfutfOrandet ger samma brandmotstand som hos det 6vriga bjalkiaget, dels kan de byggas in itt schakt som bildar separat brandcell Kombinationer av de tvé prineiputformningara kan ocksa géras. Det finns metoder fér tétning som ar typgodkanda av Statens planverk, Som alitié nar det galler brandskydd 4r noggrannheten i arbetets utférande av stérsta Vik. ibilderna 7 och 8 redovisas nagra typexempel pa ge- nomforingar i trabjalklag som uppfyller B60. For plastrér kravs typgodkanda losning2r. Bila 8. Genomféringar ay ventilationskansler A30 isolering *tming med tox stonul A30 isolering ANS islering 13 mm gins N ‘tatning med t ex stenull K PN tammaios \ as iaring L_/— Bis mmgis | [ i ig edt [7 N— 20t3 mm gins Exempet pf kombination: ay 2x13 mm gis \ titning med t ex stenulLjudisoleringen hos olika forbattringsatgarder Mycket av lludisoleringsresuitaten har redan behandlats Ombyagnadsaigarderna ide sex bostadshusen har dock inte diskuterats tidigare. De viktigaste erfarenheter: na sammanfaltas darfor nedan * Om man inte genomfér nagon KimpligfSrbatringsat- gard, riskerar man oférandrade eller ill och med for. samrade ucisoleringsvarden * Ett nedhangt undertak av 13 mm gipsskivor pA stalreg- far, pendlat med stélband 100-200 mm fran Get gamia taket, ger norma on stor ferbattring av udisoleringen * Det var svért att uppskatta generela trbatringsvar- den for olka étgarder eftersom man oftast anvande kombinationer av 2tgarder. Kiar ar emelierid att for- | _battengen bie store med penclade undoriak an med normala golvaigarder. | Bewattande ovriga aspekter sa trades fajande ertaron ‘ heter | * Nyuppratade lagenhetsskiljande vaggar bdr inte place | 128 direkt pa ett genomgdende golveftersom detta e- | deri att Stegiud dvertérs via golvet | * Nya VVS-installationer med kringglutna genomtgringar ibjakiagen och med iedningsschakt av 2 x 13 min ips pA staireglar. medi inte nago!bullerproblem om | de utiors enligt normal praxis | tersom det inte gick tt usa forbatringsetekten av enskida étgarder har provningsanstaten tagit tram en matmetod som bygger pa anvancandet av ett standard trabjalkag i SPs stegjudslaboratorium. Detta bikiag har bygats upp enligt gammal standard och har puts pa rérning som innertak. Som putsbruk anvandes Cemen tas konventionella kalKoruk. Bjalklaget ar séledes upp | byagt som ett tyoisktstenhustrabjlklag, Genom att prova med och van Atgard pA standard- | ejakiagetaststais en toroatingekurva (16 tora | ringsvarden for frekvensbanden tran 100 He tl 3150 | Hz). Samtidigt bastammer man hur steglludsindexen tor- | batras torbjaklagsconstruktonen och dessa varden an- | tages vara typiska for normala stenhustrabjalklag. De tersbandsvisa térbattringsvardena kombineras sedan med ett referensspektrum som galler fr ett typiskt tré- hustrabjélkiag (med trapanel itaket). PA detta sat kan man beraékna stealiudsférbattringsindex for den provade atgarden, som gailer for de bagge bjalklagskategorierna, Typiska relerensspektra aterges i bid 9. Forbattringset- fekien bir allt storre pa trahustrabjalkiag an pa sten- hustrabjalklag. Detia beror pa olikheterna i stegljuds- spektrerna. Meteden att berdkna forbattringstalen disku- teras narmare i referens [6]. Laboratorieresultat som erhallts pa detta sat presen- {eras i avsnittet "Faststallda férbattringstal’. ‘Trahusbjilklag Stegludsnivd (38) Z Stenhusbjatkiag 126250 “600-1000 2000 4000 Frekvens (Hz) | Bild 9. Typiska stegliudsspektra for stenhus- och trafus. trabjaiklag utan golvbeléggning eller undertak. Observera att stenhustrabjéikiag har sina sémsta egenskaper vid liga frekvenser medan trahustrabjaiklag har relativt héga steg- judsnivaer i frekvensomrédet 200-630 Hz. FORBATTRINGSATGARDER Man kan tainka sig flera olka atgarder nar det galler att paverka det lagenhetsskiljande bjalkiagets isolering, En | méjlig étgard ar att bygga upp ett pendlat undertak. Ofta | has man en mycket val tiltagen umshdj i de gama hu- sen sé detta méter normalt inget hinder. | skydd av un- denaket har man da dessutom méjiigheten att fora nya ledningsdragningar. Andra ténkbara atgarder ar golvbe- laggningar och undergolv. Vidare kan man naturigivis tanka sig atgérder inuti bjalklaget t ex Idsullsinsprutning eller att man bryter upp det gamia bradgolvet och byg- ger om bjalklaget, Nedan féljer en produktanknuten upprékning av vikti {98 regler och erfarenheter for de tankbara atgarderna, Atgarder pa bjalklaget * Ett tratak som forses eller redan har frsetts med ett 20-30 mm tjockt putsskikt far en fjudisolering som ar vasentiigt battre an motsvarande bjalklag utan puts. Forbattringen ar 8-10 dB fér bjalklag med blindbotton | och 4-8 dB utan blindbotten. Golvbeléggning _Undergalv Ussprungligt, jatktag Undertak faces era Te Bild 10. Aktuella dtgcirder pa bjaiklagen. W“Att byta den gamla fyliningen som kanske bestér av sagspan eller tyngre restprodukter mat obrannbar mi- | neralull ger normalt ingen fSrbattring av liudisoleringen | _ eller brandmotstandet. | © Att spruta in ldsulli halrum i bjalklaget tex meilan | blindbotten och takpanel ger normalt bara en marginell |, forbattring av iudisoleringen, *+ Om innertaket varit putsat och putsen avltigsnats helt eller detvis, tex runt haltagningar eller vid infastningar av undertak, mAste detta aterstallas for att brandmot- standet i putsen skallfé tilgodoraknas, Lampliga atgar- der for lagning &r puts eller gipsskivor, varvid skivorna maste strécka sig utentér halet minst 20 cm. Undergolv + Flytande undergolv kan laggas med fasta fOrbindelser langs vaggarna utan att datta fOrrngar jucisoleringset- fekien, s@ Bid 11 ) ,— Gohist Govbeliggning Minorallsplatteremsa | Bild 11. Lampligt utforande av vagganstutning for tytande | got Plastmattor * En plastmatta som har goda stegliudsdampande egen- skaper pa betongbjalkiag ger normalt mycket mindre damoning pa trabjalkiag, Detta beror pa att tragolvet har en vasentiigt mjukare yta och storre eftergivlighet an betonggolvet, | _ Om stegliudstérbattringstalet ar 22 dB pa betong, $8 ar kanske den verkliga ferbaittringen enbart 1-2 ¢B pa att slenhustrabjalklag och 5 dB pa ett tréhustrabialk- lag. ‘Golvbelaggningar som testats med avseende p& stegludsegenskaperna pa betong presenteras irefe- rens [7] 12 Parkettgolv + Samma sak galler fr parkettgolv som f6r plastgalv dvs forbaitringstalen biir betyaligt séimre pa teab,alkleg 4n pa betongbjalklag. Undertak + Ljudisolerande undertak skall monteras med en val tl tagen luftspalt mellan det gamla ach nya taket. Luft spalten bor vara 100 mm eller stérre och bér dess- uutom forses med 45 mm mineralull. Om man istllet monterar undertaket direkt mot det gamia taket och med en luftspalt p8 18-26 mm sa riskerat man att jud- isoleringen f6rsémras pa grund av en resonans hos un- dertaket * Bekladnadsskivor, undertak mm som monteras mot in- nertaket ger det erfektivasie tillskottet til brandmotstan- det + Undertak, som ar godkéint i viss klass, ger ett effektivt idrag til jalklagets brandmotsténd som i stort mot svaras av dess brandklass. Kombinationer av atgarder * Liudisoleringstorbattringen fr enskida Atgarder kan inte utan vidare adderas om man kombinerar flera &t- garder. Istallet blir slutresultatet atid lagre an sum- man av férbaitringstalen. Detta ilustreras med nedan- stdende exempel som galler tva atgarder som var for sig ar relativt effektiva, Tabell 6. Beréknad steghudstorbatting av td étgérder som kombineras. Aoara Férbattring av stegljudsindex for typisktetenhus- _typiskt anus- bjaiklag bjalkiag | Ah Aly = Ah Aly : (dB) (dB) (48) (dB) Undertak 8 9 7 7 | Undergo 8 8 1% 18 Undertak + undergolv 10 16 2 aT'FASTSTALLDA FORBATTRINGSTAL | Ldetta avsnitt prasenteras de forbattringsatgarder som provats i provningsanstaltens stegliudslaboratorium. At gardernas inverkan pa brandmotstandet har dessutom faststalits med hialp av brandtester som genomfbrts obe- roende av detta projekt. Alternativt har orandmotstandet Uuppskattats med hjalp av berékningsmodellen sa langt datta varit méjligt. Observera att forbattringstalen for | brandmotstandet inte automatisk! kan adderas till det be- fintiga bjalkiagets brandmotsténd utan maste sattas in # som delkomponenters bidrag i berakningsmadelien. Ex- empelvis ger ett golvs forbattringsta tilskott til bjalkla gets avskiljande formaga men inte dess barande térma: {ga vid brand underifran, | redovisningen férekommer nagot som kallas kon- struktionshojd. Med denna avses hur mycket tjockare skiljekonstruktionen blivit av atgarden. Fér undertak bety- der det t ex hur mycket innertaket sénkts och hur mycket Fumshdjden minskat. | tabellerna forekommer beteckningama Al respekti- ve OL w. Ali anger hur mycket trabjaiklagets stegljudsin- dex foroattras av den aktuella atgarden, medan AL w ar motsvarande férbattringstal for den vagda stegludsni- van. Dessa tal far inte forvaxlas med motsvarande f6r- battringstal faststallda for betongbjalklag, ‘Redovisningen ar uppdelad pa de féretag som bekostat dessa tester. FOljande féretag finns representerade: A , eee eee ete Ee ECOPHON AB UNDERTAK | FORBO-FORSHAGA AB GOLVBELAGGNINGAR | GYPROC AB UNDERGOLV : OCH UNDERTAK HEDEMORA | INDUSTRIAKUSTIK AB UNDERGOLV |INGEMANSSON AKUSTIK FLYTANDE GOLV SKUMPLASTFABRIKEN AB FLYTANDE GOLV |SWANBOARD MASONITE AB UNDERGOLV AB VARNAMO GUMMIFABRIK UNDERGOLV /1GC SCANFLOOR AB UNDERGOLV | INGWALL AB PLASTMATTA A: ECOPHONAB | UNDERTAK Produkt: Ecophon RT Undertaket har provatsi nagra olika varianter och konstruk- tionsalternativ. Produkten bestar av ett barverk och under- taksskivor i storleken 600mm x600mm eller 600mm x 1200mm. Takskivorna tillverkas av en malad mineralulls- skiva (ytskikt Akutex T) som forses med 9 eller 13mm. tjocka gipsskivor. Mineralullsskivan fungerar som Ijudab- sorbent och liggs nedat s@ att den vetter mot rummet. Ski- vans absorptionsegenskaper uppfyller klass C enligt svensk standard $8 02 52 60, vilket betyder att rummet ven blir ‘ampligt dampat. Tabell 7. Forbattringsvarden for Ecophons undertak. Undertaket kan anviindas i de flesta typer av lokaler efter- som ytan ar avtorkningsbar Poretaget har foljande adress: ECOPHON AB BOX S00 260 61 HYLLINGE ‘Tel: 042-17 99 00 Bango UNDERTAK ‘STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET | Stenhus Trahus i Al Ob, Ak Ay | i (dB) (dB) (dB) (68) (min) | Ecophon RT, kant j | Tommalps + | | 25mm glasull | Konstruktionshéjé 200 mm, | @ utan mineratuili mellanrummet 7 8 13 14 20-25 | © med 20mm Alvexabsorbent 10 " 18 18 20-25 | «med 100mm Alvexabsorbent 12 14 at at 20-25 | Ecophon RT, kant | 1ammaips + | 25mmaiasut. | Konstruktionshdjd 400mm. | ! @_utanmineralullimellanrummet i 12 15 15 20-25 i Zoophon AT, kantD | 9mm gips + | 20mm glasull | Konstruktionshajd 200mm. i ! ¢ utan mineralullimellanrummet 9 9 14 14 15-20 1 | * med 60mm Alvexabsorbent 13 18 22 22 15-20 | Anm. Undertak med kant A har synligt barverk medan kant D kombineras med ett dolt barverk. FORBO-FORSHAGA AB |GOLVBELAGGNINGAR Produkter: Plastmatta Scandilon (2,35mm) och Linoleurmatta Mar~ | moteum 2mm) | Golvbelaggningarna provades dels for sig och dels i kombi- | nation med ett undergolv av Gyprocs Golvskiva GG 13, | Golvskivorna skruvades direkt mot bradgolvet och kanterna | limmades med PVA-lim. Golvbeldggningarna limmades i | sin tur mot gipsskivorna med Cascoflex 3442. 14 Foretaget har foljande adress: FORBO-FORSHAGA AB | Box 172 Firsuaca 401 22 GOTEBORG Tel: 031-89 20 00Tabell 8. Férbattringsvarden fr tvé golv frin Forbo-Forshaga AB. UNDERGOLV ‘STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET Stenhus Trahus bk ble ak Aly (8) @B} eB) 8} (min) Plastmattan Scanditon o 1 2 2 ° Pastmattan Scandilon +13 mmgipsundergoly 1 2 5 5 18-20 | onstuonshoa tran Linoleummattan | Marmoleum + 13mm gipsundergolv 1 1 5 5 15-20 | Konstruktionshojd 16 mm \GYPROC AB Produkter: Gyproc Golvskiva GG13 Gyproc Gipsskiva Normal GN13. Gyptone Undertak ~ Slitsad | ~ Mineral Fissured i ~ Kombi Fiber | Gyptoneundertaken som bestir av underteksskivor i olika standardformat monterades i ett synligt barverk av T-profi- ‘er, De dvriga undertaken konstruerades av 13mm gipsski- | vor och en regelstomme ay 70mm stalreglar, Barverken pendlades fran bjalklaget med centrumavstandet 1200mm. \Vissa av undertaken kombinerades med en 45mm tjock mic neralulisskiva (Gullfiber 3029) som lades ovanpa underta- ken. UNDERGOLV OCH UNDERTAK Gyptoneundertaken fungerar aven som Ijudabsorbenter. Absorptionsegenskaperna uppfyller Klass B for Gyptone Minerat Fissured, klass C for Gyptone Slitsad typ 4 med akustikfilt och Klass D ft Gyptone Kombi Fiber enligt svensk standard SS 02 52 60. Detta betyder att rummen ven blir Limpligt dampade Foretaget har foljande adress: GYPROC AB Marknadsavdelningen Box $05 201 25 MALMO ‘Tel: 040-761 20, Tabell 9A. Forbéttringsvarden for undergolv av Gyproc golvskiva. Konsiruktionshojd28mm UNDERGOLV ‘STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET Stenhus Trahus Ak Aly = Ab Aly (dB) (aB} (dB) (aay (min) TlagG@13_ 1) 1 2 4 4 15-20 Konstruktionshojd 14 mm 2iagGG13 2) 1 3 6 6 30-35 6\'rabelt 9B. Forbaittrngsvarden f6r Gyprocs undertak, UNDERTAK ‘STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET Stenhus Trahus Al Aly A Aly i (@e) {08} (8) (4B) ein) | 13mmagpsskiva, GN18 | pastairegiar + | 45mm mineralull 12 13 22 22 15-20 | Konstruktionshdjd 100 mm | oe | 2x 13mmgipsskiva, GN13 | pastalregiar + | 45mm mineralull 7 18 27 ar 30-35 Konstruktionshdjd 1 18mm Gypione Siitsad typ-4med akustikfilt * utan mineralulli mellanrummet 6 6 7 7 ° | ¢ meg45mmmineralull 9 9 13 13 10-45 onstruktionshéjd 200mm ! | Syptone Minoral { Fissured (Harmony), uten mineral 4 5 8 8 10-45 Konstruktionshéjd 200 mm | Gyptone Kombi Fiber utan mineralui 9 9 14 14 20-25 | Konstruktionshdjd 200mm, | i i | Tabell 90, Férbéttringsvérden fOr en kombination av ett undertak och ett undergolv. ' INDERGOLV + UNDERTAK ‘STEGLJUDSISOLERINGEN BRANOMOTSTANDET ; Stenhus Trahus ! Ak Bly AL Aly | (8) (ay (8) (ay (min) Undergolv av 1 lag GG 13ikombination med underlak av 13 mm gipsskiva, GN13 at 24 Se tabellernaovan pastalreglar + 45 mmmineralull 12 15 Konstruktionshdjd, golv 14mm Konstruktionshéjd, tak 100 mm Noter 41) Skivorna skruvas mot brédgolvet med specialskruy ¢: 300 mm och kanternalimmas med sattim eller PVAdtim. 2) Det undre tagret monteras enligt ovan dock utan kantimning. Det bvre lagrets skarvar forskjuts ca 300 mm iférhallande til det undre ‘egrets skarvar, De bagge skivorna sammanfogas med 10-20 om breda limfogar utefter den vre skivans lang- och kortkanter med ‘Sadofoss golviim Pansor Fix. 16HEDEMORA INDUSTRIAKUSTIK AB UNDERGOLV Produkt: Undergolv typ Redue TRT 0306 P. | Golvskivan ar uppbyggd som en sandwichkonstruktion och av ta harda trafiberskivor som ar sammanfogade med | diimpremsor av ett viskoelastiskt material. P& undersidan har man dessutom férsett skivan med en lumppapp. Golv- | skivan har provatsi tv8 olika varianter, med 20% respektive Foretaget har foljande adress: HEDEMORA INDUSTRIAKUSTIK AB Sturegatan 12 776.00 HEDEMORA, | 90% tickningsgrad tor dampremsorna Tel: 0225-155 60 ws | Tabell 10. Forbattringsvarden for Hedemoras undergolv. | UNDERGOLV ‘STEGLJUDSISOLERINGEN ‘BRANDMOTSTANDET i Stenhus Trahus | | Ak Aly Ak Aly { ! (dB) (dB) (a8) (68) (min) i | | Reduc TT 0308P 20 % déimpremsor 1 3 9 9 10-45 | | Konstruktionshéjd 13 mm | Reduc TT 0306P 50% dampremsor 2 3 9 9 10-15 | | Konstruktionshéjd 13 mm | 'FLYTANDE GOLV INGEMANSSON AKUSTIK SKUMPLASTFABRIKEN AB Terre nee ee | Produkt: | Fyeande golv av 30mm Steptot och 22mm alternative | 2x 16mm golvspanskiva med mellanliggande lumppapp YK 1100. ‘Stepisol at en viskoclastisk skiva som tillverkas och fersijes av Skumplastfabriken AB i Jarfalla, Testerna genomfordes med en golvbeldggning pa golvspanskivorna. Som golvbe- laggning anvandes Ingwalls plastmatta Monolog Elastic. Golvspanskivorna limmades samman i not och spont. Un- dergolvet av 2x 16mm spinskivor fogades samman med | skrav 6 500mm Féretagen har foljande adresser: INGEMANSSON AKUSTIK Box 43215 100 72 STOCKHOLM v Ni Te 08.344 9780 6 INGEMANSSON | SKUMPLASTFABRIKEN AB ‘Akervigen 14 175 40 JARFALLA VS4OJARFALLA 3 scaurastraonnen as ”Tabell 1, Forbattringsvarden fér Stopisolgotvet. | Gow ‘STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET | Stenhus Trahus i ah AL AL Aly : (8) eB} 8) AB} triny | 30mm Stepisol + 22mm golvspanskiva + © plastmatta 3 5 13 13 20-28 | Konstruktionshéjd 55mm { 30mm Stepisol + 16mm golvspanskiva + | lumppapp YK 1100 + 16mm golvspanskiva +plastmatta 4 6 12 12 30-35 Konstruktionshojd6? mn Produkt: ; Féretaget har foljande adress: Tasonite undergolv H6 (5,0kg/m?, 5.7mm). ARbOR RO TEASoIEES an Undergolvet lades som flytande golv med limmad not och 642 03 SVANSKOG SWANEOARD | Spont pa ett lager korksmulebelagd cellulosapapp KoC 800. Tel: 0532-301 00 AAMASONTE | Tabell 12. Forbatuingsvarden for Swanboards undergol. UNDERGOLV ‘STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET Stonhus Trahus ak Bl, Ak Aly (o8) BY 8) (BY tiny Masonite undergolu Hé + KoC 800 5410 | Konstruktionshajd 8 min 1 3 ° 9 AB VARNAMO GUMMIFABRIK 'UNDERGOLV roduke: Stomfjudstist av gummi $x50mm Foretaget har foljande adress: Gummilisten provades i kombination med ett undergolv av AB VARNAMO GUMMIFABRIK. 22mm golvspdnskiva som lades pa gummilisten. Listen lades Box 1004 | Yt vinkel mot bjalkarna och med ett centrumavstind pi 331 29 VARNAMO | 400mm. Tel: 0370-481 00 | Tabell 13. Forbattringsvérden fér undergolv lagt pa Varnamos stornjudsist. | UNDERGOLV ‘STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET i Stonhos Trahus Ab Aly Ak Aly | (8) (68) 48) Bin) 22 mm golvepanskivalagd pa stomijudstste400mm 4 4 6 6 20-25 | Konstruktionshojd27 mm c— - 7 8IGC SCANFLOOR AB UNDERGOLV —— eae Produkt: Avjamningsmassa typ Gyp-Crete ' Grp tex gtne ba som at med sce | rad mursand och vatten som kan paforas trabjalklagsom ett Féretaget har fl{ande adress avjémningsskikt, Matresultaten i tabell 13 galler fOr ett 24 | mm tjockt undergolv vars areara massa var 43,Skg/m? efter Foretaget har foljande adress: I hardning och uttorkning IGC SCANFLOOR AB j Testerna genomfordes utan respektive med en golvbe- Box 156 | laggning p& undergolvet. Som golvbeliggning anvindes 795 01 RATTVIK | Ingwalls plastmatta Monolog Elastic. Tel: 0248-113 80 FEANTESOR AS | ' Tabell 14. Forbattringsvarden f6r Gyp-Crete, glosbaserad avjamningsmassa tran IGC Scantioor AB. | UNDERGOLV STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET Stenhus Trahus : Ak Aly Al AL (38) (8) (a8) (BY (min 24mm Gyp-Crete i Konstruktionshéjd24 mm 1 2 2 2 20 24mm Gyp-Crete + | plastmatia Konstruktionshojd 27 mm 1 2 6 6 20 INGWALL AB /PLASTMATTA Produkt: , { Plasimattan Monolog Elastic (2,8 mm). | : | Plastmattan provades dels for sig och dels i kombination Poretaget har foljande adress: tmed en 22mm tjock golvspanskiva som skruvades direkt INGWALL AB tot tbjllagetsbrsdgol Box 2160 | j "PA betongbjatkiag har plasimattan ex forbitringstalsom 143.02 NORSBORG $j Inqwall |: | ae20eB entetretrens (6 Tek07s3 eee 30 eee i | Tabell 15. Forbatringsvarden for ingwatlsplastmata, GOLVBELAGGNING STEGLJUDSISOLERINGEN BRANDMOTSTANDET | ‘Stenhus Trahus Ak AL, Al al, | (4B) (a6) (8) (a8) (min) | Menoiog asi 1 1 38 0 Monolog Elastic + 22 mmgolvspanskiva, 2 2 3 3 20-25, Konstrktionshgjd25 mmBAKGRUND Denna shrift handiar om gamla trabjdiklag, dv s s&dana bjalktag som man finner i hus byggda fére 1940. Dessa bialklag har ofta en ofillracklig isolering med avseende | pa brand och liud nar de skall fungera som lagenhetsski- | jande konstruktioner. Oe kan normait forbattras aven om | man inte allt kan leva upp till de krav som stalls pa mo- derna bostader. Skriten vander sig til alla de personer som ar inblandade i byggorocessen vid renoveringen av | gamla hus. Speciellt vander den sig til dem som bestm- | mer och ansvarar for ombyganadsatgairderna, REFERENSER [1] Byggforskningsrédet rapport R41:1987. Brandisolering i ombyggnadsprojekt med trabjaiklag, 2) Byggtorskningsradet rapport R54:1987. Liudisolering + ombyggnadsprojekt med trabjalklag. (3) Statens provningsanstalt SP-INFO 1986:19. Brand- ‘och liudisoleringsdata for 6 ombyggnadsobjekt med trabjalkiag. 4] Statens Byggeforskningsinstitut rapport 188, 1987, Lydisolasjon mellem boliger. En undersageise i aeldre bygninger med traeetageadskillelser. T2:1989 ISBN 91-540-4967-9 Statens rad for byggnadsforskning, Stockholm Materialet i nattet har baserats 08 erfarenheterna av ett bygaforskningsprojekt som genomférdes under aren 1984-86. Olika forbattringsatgarder har dessutom pro- vats pa ett gammalt trabjalkiag i provningsanstaltens stegjudslaboratorium. Dessa matningar har bekostats av de féretag som tillverkar och marknadstér produkter- ra Byggtorskningsprojektet har tidigare redovisats i rete rensarna [1]13} [6] Statens planverks térfattningssamling, PFS 1984:1 Byggnadsdelars barférmaga vid brand. {6) Statens provningsanstalt SP-RAPP 1987:37. Revision av Nordtestmetod NT ACOU 034. Best&imning av golv- belaggningars stegludsforbattringstal pA tré- och be- tongdjaikiag, [7] Statens provningsanstalt SP-RAPP 198753. Marknadsoversikt 1987. Steglludstestade golvbetéigg- ningar tér betongbjaiklag, Art.nr: 6703902 ‘Abonnemangsgrupp: Z. Konstruktioner och material Distribution: Svensk Byggtianst 171.88 Solna Telefon 08-730 51 00 Cirkapris: 40 kt exkl moms