Ren

frmgenhetsskada i utomobligatoriska frhllanden

Yrkesmns ansvar fr utltande gentemot tredje man Carl Erikson , Karin Hglund & Pontus Nilsson HRS 320, Kommersiell Avtalsrtt, 2011

REN FRMGENHETSSKADA I UTOMOBLIGATORISKA FRHLLANDEN

Innehllsfrteckning
1 INLEDNING ......................................................................................................................................................... 3 1.1 1.2 1.3 1.4 SYFTE .................................................................................................................................................................. 3 FRGESTLLNINGAR .......................................................................................................................................... 3 METOD ............................................................................................................................................................... 3 AVGRNSNINGAR OCH DEFINITIONER ............................................................................................................... 3

2 REN FRMGENHETSSKADA ....................................................................................................................... 4 2.1 TRADITIONELLA ARGUMENT MOT UTVIDGAT ANSVAR .................................................................................... 4 3 PARTSKONSTELLATION ................................................................................................................................ 5 4 YRKESMNS ANSVAR FR VRDERINGSUTLTANDEN GENTEMOT TREDJE MAN .................... 6 4.1 DEN BEFOGADE TILLITENS TEORI ..................................................................................................................... 6 4.1.1 UTVECKLINGEN AV DEN BEFOGADE TILLITENS TEORI INOM COMMON LAW .......................................................... 6 4.1.2 DEN BEFOGADE TILLITENS TEORI I SVENSK RTT ........................................................................................................ 7 4.1.3 NJA 1987 S. 692 ............................................................................................................................................................... 8 4.1.4 NJA 2001 S. 878 ............................................................................................................................................................... 8 5 AVSLUTANDE DISKUSSION ........................................................................................................................... 9 5.1 ETT UTKAT TILLMPNINGSOMRDE FR DEN BEFOGADE TILLITENS TEORI ............................................ 10 5.1.1 EN KONSEKVENTDISKUSSION AV ETT UTKAT TILLMPNINGSOMRDE ................................................................ 10 5.1.2 EXEMPEL P MJLIGA TILLMPNINGSOMRDEN ........................................................................................................ 11 6 SLUTSATS ......................................................................................................................................................... 12 KLL- OCH LITTERATURFRTECKNING ....................................................................................................... 13

CARL ERIKSON, KARIN HGLUND & PONTUS NILSSON

1 Inledning
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen r att underska under vilka frutsttningar yrkesmn1 kan bli skadestndsansvariga fr ren frmgenhetsskada i utomobligatoriska frhllanden p grund av culpst utfrda utltanden. Redogrelsen kommer ha sin utgngspunkt i de principer som ligger bakom utgngen i rttsfallen NJA 1987 s. 692 och NJA 2001 s. 878. Uppsatsen kommer ven g utanfr dessa rttsfalls prejudicerande tillmpningsomrden, d den ven syftar till att blicka framt och utreda mjligheten fr ett utkat ansvar fr yrkesmn fr ren frmgenhetsskada i utomobligatoriska frhllanden.

1.2 Frgestllningar
Vilka rttsliga principer ligger till grund fr utgngen i NJA 1987 s. 692 och NJA 2001 s. 878? r de ansvarsgrunder som utvecklats i dessa rttsfall rimligt avvgda? Hur lngt kan tillmpningsomrdet fr de rttsliga principer som utvecklats i de ovan nmnda rttsfallen tnkas utstrckas?

1.3 Metod
Fr att uppfylla uppsatsens syfte har en rttsdogmatisk metod anvnts. Sledes underbyggs resonemangen som redovisas i uppsatsen p vad som framkommer i SkL (Skadestndslagen 1972:207), dess frarbeten, samt den rttspraxis och doktrin som berr skadestnd fr ren frmgenhetsskada i utomobligatoriska frhllanden. D det aktuella rttsomrdet framfrallt utvecklats inom rttspraxis, har HDs (Hgsta Domstolen) resonemang i NJA 1987 s. 692 och NJA 2001 s. 878, haft en avgrande roll vid faststllandet av det utomobligatoriska skadestndets grnser. Som tolkningsbakgrund till HDs slutsatser har vi sett till de resonemang som frs i doktrin. Framfrallt har Jan Kleinemans avhandling och artiklar inom omrdet anvnts. D de ovan nmnda rttsfallen och mnga av de resonemangen som framkommer inom doktrinen r starkt influerade av Common Law, har viss ledning skts i de tankegngar som House of Lords fljer i det brittiska rttsfallet Hedley v. Heller (Hedley Byrne & Company Limited v Heller & Partners Limited, [1964] AC 465 ).

1.4 Avgrnsningar och definitioner

Uppsatsen fokuserar p professionella yrkesmns ansvar fr vrdslsa vrderingsutltanden gentemot tredje man. Drmed kommer uppsatsen endast behandla skadestndsansvar fr rena frmgenhetsskador i utomobligatoriska frhllanden som kan aktualiseras oberoende av brottslig handling eller speciallagstiftning. Nr uttrycket vrderingsman anvnds syftas den benmning som HD anvnder i NJA 1987 s. 692, d.v.s. den som yrkesmssigt tar sig att vrdera fast egendom. Med yrkesmn avser vi en bredare krets av personer som yrkesmssig tar sig uppdrag att t.ex. vrdera eller besiktiga svl fast som ls egendom.

Fr definition av yrkesmn se 1.4.

REN FRMGENHETSSKADA I UTOMOBLIGATORISKA FRHLLANDEN

2 Ren frmgenhetsskada
Ren frmgenhetsskada definieras i 1 kap. 2 SkL som en sdan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att ngon lider person- eller sakskada. Exempel p sdan skada r nr ngon culpst tillfogats frmgenhetsskada, som frsmrat rrelseresultat eller utebliven vinst, utan att det r en fljd av personeller sakskada.2 Utgngspunkten r att rena frmgenhetsskador i utomobligatoriska frhllanden endast erstts om skadan har vllats genom brott eller om skadestndsskyldighet r srskilt freskriven i lag.3 I 2 kap. 2 SkL anges att den som vllar ren frmgenhetsskada genom brott skall erstta skadan. Denna begrnsning av mjligheten att f ersttning fr ren frmgenhetsskada kallas sprregeln. I frarbetena till skadestndslagen anges dock att regeln inte skall utgra hinder fr en rttsutveckling genom praxis i riktning mot ett vidgat ansvar fr ren frmgenhetsskada eller att regeln skall tolkas e contrario.4 Skadestndslagen r dispositiv rtt och reglerna intrder endast om inget annat avtalats betrffande ersttningsskyldighet.
5

Sprregeln r sledes inte tillmplig p kontraktsrttsliga frhllanden. I

kontraktsfrhllanden erstts ren frmgenhetsskada oberoende om den orakats genom brott svida det freligger ett kontraktsbrott. 6 Som en allmn avtalsrttslig princip frutstts det vllande fr att f ersttning.7

2.1 Traditionella argument mot utvidgat ansvar

I Sverige har historiskt instllningen till att ge ersttning fr ren frmgenhetsskada i utomobligatoriska frhllanden varit terhllsam. En frklaring till restriktiviteten kan vara den starka kopplingen mellan straff och skadestnd i svensk rtt. 8 HD har varit restriktiva i tillmpningen av sprregeln och varit frsiktiga genom att begrnsa sina uttalanden till de specifika omstndigheterna nr ersttning har utgtt.9 Den begrnsade utvecklingen p omrdet kan delvis frklaras med den starka rttspositivismen i Sverige som inneburit att domstolarna sllan utdmt ersttning utan std av lag.10 Argumenten mot ett utvidgat ansvar har i domstol indirekt vgts mot dess frdelar rttspolitiskt och vad som r rimligt och nskvrt. Det mest frekommande argumentet mot ett utvidgat ansvar fr rena frmgenhetsskador i utomobligatoriska frhllanden r det s.k. floodgate argumentet; en utkad mjlighet till ersttning fr vissa typer av skador kan leda till en stor och oberknelig tillstrmning av svrhanterliga skadestndsansprk. Sprregeln motiveras sledes med att kretsen ersttningsberttigade och skadestndsbeloppet begrnsas. Ett begrnsat ansvar kan ven motiveras ur ett konkurrenthnseende. Konkurrentskadeargumentet menar att det i vissa fall r lmpligt och nyttigt att konkurrenter samkar sig ekonomisk skada inom den fria konkurrensen.11

Prop. 1972:5 s. 21. A.prop. s. 568. Se exempel p lagstadgade undantag frn sprregeln; 3 kap. 2-3 SkL, immaterialrtten, associationsrtten, konkurrensrtten och 32 kap. MB (Miljbalken 1998:808). 4 A.prop. s. 568. 5 Se 1 kap. 1 SkL. 6 Ramberg (Allmn avtalsrtt) s. 233 f. 7 Hellner m.fl. (Speciell avtalsrtt II, kontraktsrtt, 2 hftet, allmnna mnen) s. 204. 8 Hellner och Radetzki (Skadestndsrtt) s. 67. 9 Se bl.a. NJA 1987 s. 692 och 2001 s. 878. 10 Kleineman (Ren frmgenhetsskada) s. 118. 11 A.a. s. 280.
3

CARL ERIKSON, KARIN HGLUND & PONTUS NILSSON

Kleineman varnar fr att infra ett alltfr vittgende och svrbestmt ansvar fr ren frmgenhetsskada.12 Han anser dock att NJA 1987 s. 692 visar att det finns en mjlighet till goda rttspolitiska lsningar inom skadestndsrtten trots skadestndslagens tillsynes inskrnkta tillmpningsomrde.13

3 Partskonstellation
Huvudregeln inom svensk rtt r att inom kontraktsrtten svarar en part endast mot sin direkte medkontrahent. Avtalet har sledes en subjektiv begrnsning genom att avtalade rttigheter och skyldigheter endast berr avtalsparterna och inte en medkontrahents medkontrahent.14 Huvudregeln skapar klarhet i rttsfrhllanden och undviker ofrutsgbara konsekvenser fr parterna. Vid avtal mellan flera parter r huvudprincipen att de sluts genom den s.k. kedjemodellen dr var och en endast ansvarar mot sin motpart.15 I frmgenhetsrttsliga sammanhang har partsrelationerna ofta en kontraktsrttslig karaktr, trots att parterna inte har ingtt ett avtal egentlig mening.16 Sdana fall kallas kvasikontraktuella. Ett kvasikontrakt ligger p grnsen till kontraktsrtt och r ett rttsfrhllande mellan tv parter som inte str i avtalsfrhllande till varandra. Frhllandet ligger dock s nra ett kontraktsfrhllande att det behandlas som om ett avtal frelg.17 Svensk rtt har frhllandevis flexibelt synstt p vad som knnetecknar en avtalssituation. Enligt Kleineman kan man dock inte endast hnvisa till ett pstende om ett kontraktuellt frhllanden fr att lgga ett ansvar, utan de faktorer som gr att relationen framstr som kontraktsrttslig mste faststllas och frst drefter kan relationen etiketteras.18 Praxis har tidigare frevisat en tendens att p lsa grunder konstruera ett kontraktsfrhllande fr att kunna rttfrdiga ersttning fr ren frmgenhetsskada ven d den inte vllats genom brott.19 I NJA 1980 s. 383 anvnde HD ett kvasikontraktuellt resonemang. I rttsfallet fanns inget avtal mellan parterna men det fanns en verenskommelse som enligt HD hade kontraktsrttslig karaktr och kunde bedmas p sdan grund. ven i NJA 1987 s. 692 har domstolen, enligt Kleineman, anvnt sig av en kontraktsfiktion nrmast som en etikett och att man ur ett konstaterande av att en relation r av kontraktsrttslig natur inte kan dra ngon annan slutsats n att ansvar kan intrda.20 Ramberg menar att rttsfallet visar att man i vissa situationer r beredd att gra undantag frn principen om avtalets subjektiva begrnsningar fr att skydda sdana personer som utan att vara avtalspart har ett nrliggande och skyddsvrt intresse av att avtalet fullgrs p ett riktigt stt.21 Enligt principen om skyddsvrt intresse har det betydelse vilken anknytning parterna har. Man br krva en tydlig anknytning till ett avtal mellan andra parter och ett uppenbart och fr den skadestndsskyldiga klart uppfattbart skyddsvrt intresse hos en bestmd person eller en klart begrnsad krets av personer. 22 Principen om skyddsvrt intresse tillmpas bl.a. i brittisk rtt fr att utdma

12 13

A.a. s. 459 f. Se Kleineman (Om den befogade tillitens skadestndsrttsliga relevans) s. 627. 14 Hellner m.fl. (Speciell avtalsrtt II, Kontraktsrtt, 2 hftet) s. 127. 15 A.a. s. 144. 16 Kleineman (Ren frmgenhetsskada) s. 543. 17 Ramberg (Allmn avtalsrtt) s. 250 f. 18 Se Kleineman (Ren frmgenhetsskada) s. 439. 19 Hellner m.fl. (Speciell avtalsrtt II, Kontraktsrtt, 2 hftet) s. 199. 20 Kleineman (Ren frmgenhetsskada) s. 543. 21 Ramberg (Allmn avtalsrtt) s. 251. 22 Kleineman (Ren frmgenhetsskada) s. 450.

REN FRMGENHETSSKADA I UTOMOBLIGATORISKA FRHLLANDEN

utomobligatorisk skadestnd, dr den r knd som the principle of proximity.23 ven i tysk rtt frekommer en liknande princip knd som Vertrauenshaftung.24 Principen om skyddsvrt intresse och the principle of proximity kan bda sgas ha ett kvasikontraktuellt ursprung, d skyddsplikten (the duty of care) hrstammar frn ett avtalsfrhllande som utstrcks till att ven omfatta de tredje mn som de avtalande parterna insg kan pverkas av avtalet.

4 Yrkesmns ansvar fr vrderingsutltanden gentemot tredje man

4.1 Den befogade tillitens teori
I rttsfallet NJA 1987 s. 692 kom HD att frng principen om avtalets subjektiva begrnsning, nr de kom att utdma ersttning fr ren frmgenhetsskada till tredje man utan direkt std i lag. Det var ett stort avsteg frn den tidigare restriktiva instllningen till ersttning fr ren frmgenhetsskada i utomobligatoriska frhllanden. HDs stllningstagande p omrdet har inspirerats av den s.k. befogade tillitens teori. Som framgr nedan har teorin sedan lnge funnits i brittisk rtt genom principen om skyddsvrt intresse (the principle of proximity). I den fortsatta framstllningen kommer vi frst granska hur den brittiska principen vuxit fram, fr att drefter se hur den pverkat framvxten av den befogade tillitens teori i svensk rtt. 4.1.1 Utvecklingen av den befogade tillitens teori inom Common Law

Grunden till det som Kleineman senare kom att benmna den befogade tillitens teori, utvecklades inom brittisk rtt 1963 av House of Lords i rttsfallet Hedley v. Heller. I det aktuella fallet hade reklambyrn Hedley (Hedley Byrne & CO Ltd) underskt kreditvrdigheten hos den blivande kunden Easipower (Easipower Ltd), genom att kontakta sin bank, NPB (National Provincial Bank Ltd). NPB underskte i sin tur kreditvrdighet genom kontakt med Easipowers bank, Heller (Heller & Partners Ltd). P grund av felaktig information frn Heller verskattade Hedley, Easipowers kreditvrdighet, vilket senare ledde till en ren frmgenhetsskada nr Easipower gick i konkurs.25 House of Lords drog flera principiellt viktiga slutsatser, nr de uttalade att de ansg att den som innehar en srskild sakkunskap (possessing special skill), fr anses ha en viss utomobligatorisk aktsamhetsplikt (duty of care), fr information som lmnas inom omrdet fr expertis. De kom till denna slutsats genom att utveckla the princible of proximity till att ven omfatta ren frmgenhetsskada, d de ansg att professionella rdgivare br vara medvetna om att information som lmnas ven utanfr ett kontraktuellt frhllande kan komma att anvndas som underlag fr avtalsslut av personer som litar p den givna informationen. Det r drmed rimligt att den befogade tilliten lgger rdgivaren en viss aktsamhetsplikt gentemot dem som han inser kan komma att lita p informationen. 26 Sledes utgick man frn

23 Utvecklades i Donoghue v Stevenson [1932] UKHL 100. ven knd som the neighbour principle. The princible of proximity, sger att du mste vidta rimliga frsiktighetstgrder (duty of care) fr att undvika frsumliga handlingar som du rimligen kan, eller borde kunna frutse, kan komma skada din granne. Din granne r en person som r s nra att den direkt pverkas av dina handlingar. 24 Kleineman (Ren frmgenhetsskada) s. 407. 25 Se Hedley v. Heller s. 2 f. 26 Se Hedley v. Heller s. 16 f.

CARL ERIKSON, KARIN HGLUND & PONTUS NILSSON

uppgiftslmnarens befogade uppfattning av vem som kan komma att anvnda informationen, nr man bestmde aktsamhetspliktens grnser.27 I det aktuella fallet undgick dock Heller skadestnd b.la. eftersom de friskrivits sig frn ansvar fr den lmnade uppgiften genom formuleringen - For your private use and without responsibility on the part of this Bank or its officials.28 House of Lords ansg att en formulering likt den ovan frtar uppgiftslmnarens anledning att tro att en mottagare kan fsta tillit till den givna informationen29, eftersom han ger uttryck fr att han inte tar ansvar fr den. Drmed uppstr ingen aktsamhetsplikt, vilket i sin tur utesluter skadestnd.30 4.1.2 Den befogade tillitens teori i svensk rtt

Inspirerad av utgngen i Hedley v. Heller och mjligen ven av den tyska ansvarskonstruktionen Vertrauenshaftung 31 , formulerade Kleineman den befogade tillitens teori i sin avhandling Ren Frmgenhetsskada 1987. Avhandlingen publicerades strax innan NJA 1987 s. 692 avgjordes i HD. Frgan var i hgsta grad aktuell vid den tiden och n idag r den befogade tillitens teori av stor betydelse, eftersom utvecklingen p omrdet varit begrnsad. Kleineman anser att fyra moment skall beaktas vid bedmningen om en befogad tillit existerar.32 (i) En verklig skada mste ha uppsttt genom vilseledande. (ii) Det mste finnas ett adekvat orsakssamband mellan skada och vilseledande. Vid denna bedmning skall ven sjlva tilliten beaktas. Den som frlitat sig p ett utltande mste ha satt sin tillit till bde utltandet och den som utfrdat det. Detta frtroende mste ha varit s starkt och synbart att man kan kalla det fr befogat. Kravet p att tilliten r befogad kan tillgodoses genom att den som lmnat informationen har gjort detta i sitt yrke eller frn en annan frtroendeingivande position. (iii) Den som lmnar informationen skall inse till vad och av vem informationen kan komma att anvndas. Detta brukar inom Common Law kallas the end and aim rule. Skadevllaren skall allts med viss skerhet kunna frst vilka skador som kan uppkomma och hos vem. (iv) Det krvs vidare ett subjektivt skaderekvisit hos skadevllaren. Culpa borde vara normalfallet men det kan i vissa situationer finnas ett hrdare ansvar som gr mot det strikta. Ett exempel r bevittningsintyget enligt Kleineman.33 Carl Martin Roos kritiserade, vid publiceringen av Kleinemans avhandling, den befogade tillitens teori. Roos menade att den inte kan anvndas fr allt informationsansvar mot tredje man d den r fr mycket av en konstruktion fr att tillmpas praktiskt. Roos anser att teorin saknar tillrcklig grund att st p och uttrycker sin tveksamhet till att anvnda det kvasikontraktuella Hedley v. Heller som teoretisk grund till den utomobligatoriska befogade tillitens teori.34

Se bl.a. Lord Hodsons slutsats, Hedley v. Heller s. 22. ven d det rdde enighet bland Lodarna gllande att a duty of care kan uppkomma i vissa rdgivningssituationer, s frelg viss oenighet gllande huruvida en sdan aktsamhetsplikt skulle vara applicerbar p banktjnstemn, se bl.a. Lord Hodsons sikt, Hedley v. Heller s. 22. 29 Trots att de konstaterar att det r oskert huruvida en sdan formulering hade varit tillrcklig fr att utgra en friskrivning i ett inom kontraktuellt frhllande. 30 Se b.la. Lord Morris slutsats, Hedley v. Heller s. 16. 31 Se Kleineman (Ren Frmgenhetsskada) s. 452 samt 407 f. - fr en nrmare beskrivning av Vertrauenshaftung. 32 Se A.a. s. 450. 33 Se A.a. s. 453. 34 Fr utveckling se Roos s. 43-52.
28

27

REN FRMGENHETSSKADA I UTOMOBLIGATORISKA FRHLLANDEN

Som redan framgtt r tv rttsfall av srskilt intresse nr grnserna fr det utomobligatoriska ansvaret fr ren frmgenhetsskada skall bestmmas. Nedan fljer en genomgng av sakomstndigheterna i fallen och en redogrelse av HDs resonemang. 4.1.3 NJA 1987 s. 692

Kone Invest AB lnade ut 1 miljon kronor till Bernts Fastighetsbyr AB. Som skerhet fr lnet fick Kone ett pantbrev. Kone godknde lnet efter att ha tagit del av ett vrderingsutltande upprttat av Arne B. Intyget hade upprttats p uppdrag av Bernts och drmed fanns ingen avtalsrelation mellan vrderingsmannen och Kone. Vrderingsmannen visade sig grovt verskattat fastighetens vrde p ett culpst stt. Kone stmde vrderingsmannen och yrkade ersttning fr den rena frmgenhetsskada som fljde genom att Bernts gtt i konkurs och skerheten fr lnet var kraftigt vervrderad s den inte alls tckt Kones fordran. TR fann inte att ngot brottsligt handlande gt rum vid vrderingen. TR (Tingsrtten) ansg ven att en lngivare skall kunna lita p ett vrderingsutltande och att Arne B mste ha insett att utltandet skulle kunna anvndas fr belningsndaml. ven HovR (Hovrtten) konstaterade ett skadestndsgrundande ansvar men till skillnad frn TR p kontraktsrttslig grund. HD konstaterade att generella uttalanden om vrderingsintyg inte r mjlig eftersom de anvnds i helt skilda situationer. De uttalade ven att deras vervganden i domsklen enbart avser yrkesmssiga vrderingsutltanden vid vrdering av fast egendom. HD verkar vara av sikten att det inte rr sig om ett kontraktuellt- eller kvasikontraktuellt frhllande, utan stannar vid ett utomobligatoriskt ansvar. De menar ven att lagstiftaren genom uttalanden i frarbetet till SkL ppnat fr en utomobligatorisk utveckling genom praxis. Drmed finns utrymme att omfatta situationer som saknar uttryckligt lagstd. HD menade ocks att vrderingsmannen mste frst att intyget kan anvndas i olika situationer och med hnsyn till kredit- och fastighetsmarknaden r det viktigt att intyg kan anvndas av andra n den som bestllt vrderingen. En tredje man som med fog litar p ett utfrdat intyg skall allts skyddas. Att gra friskrivningar fr ansvar mot tredje man skulle dock kunna skra av vrderingsmannens ansvar. HD accepterar genom sitt resonemang en ny allmn princip fr denna typ av skador som drabbar tredje man.35 4.1.4 NJA 2001 s. 878

I NJA 2001 s. 878 prvades ter ett fall om ren frmgenhetsskada i ett utomobligatoriskt frhllande. Situationen liknade fallet frn 1987 d det handlade om en kreditgivare, Freningsbanken, som hade beviljat kredit till Apex utifrn ett vrderingsutltande frn vrderingsmannen B.A., vilken var anstlld av Ljungquistbolagen. B.A. hade vrderat fastigheten till ett alltfr hgt marknadsvrde och drigenom varit vrdsls. Vrderingen var bestlld av Apex fr att anvndas i en tvist och det fanns ingen avtalsrelation mellan vrderingsmannen och Freningsbanken. HD stdjer sig p argumentationen frn NJA 1987 s. 692 om avsikten med vrderingsintyg betrffande fast egendom. De anger sedan att 1987 rs rttsfall inte ger std fr att en tredjeman utan vidare kan anvnda sig av ett vrderingsutltande med skadestndsansvar fr vrderingsmannen i fall d utltandet

35

Kleineman (Om den befogade tillitens skadestndsrttsliga relevans) s. 630.

CARL ERIKSON, KARIN HGLUND & PONTUS NILSSON

innehller felaktigheter som kan tillrknas vrderingsmannen som oaktsamt. Det avgrande r istllet om tilliten till utltandet varit befogad. I det aktuella vrderingsutltandet fanns en skrivning om att syftet med intyget var att anvndas i tvist. Frbehll av detta slag r av betydelse fr den befogade tilliten. HD anger att det inte kan stllas fr stora krav p utformningen av sdana friskrivningar med hnsyn till de fljder som ett skadestndsansvar kan fra med sig. De anger att det r mjligt fr vrderingsmannen att begrnsa sitt ansvar genom att i utltandet uttryckligen hnvisa till det ndaml som franlett utltandets utfrdande. HD kom slutligen fram till att upplysningen var tillrcklig, ven om formuleringen brast i klarhet, fr att kreditgivaren genom frfrgan skulle ha frvissat sig om att intyget kunde ligga till grund fr kreditgivningen. Kleineman menar att NJA 2001 s. 878 klargr att tillitens relevans utgr sjlva rttsregeln. 36 Den befogade tilliten skulle hrmed vara ansvarsgrunden vid vilseledande information i utomobligatoriska skadestndsansprk. Kleineman diskuterar
37

sin

analys

av

rttsfallet

skillnaden

mellan

ansvarsfrutsttningar och ansvarsfriskrivningar. Bedmningen av om en tillit r befogad har att gra med sjlva grunden fr ansvaret, det vill sga ansvarsfrutsttningarna. Genom att hnvisa till syftet med intygets utfrdande har utfrdaren begrnsat sitt ansvar, eftersom denne genom att ange ndamlet med intyget har frntagit kreditgivaren den befogade tilliten, trots att det inte rr sig om en friskrivningsklausul i egentlig mening. Sledes kan man utifrn rttsfallet dra slutsatsen att det gller fr kreditgivare att noggrant granska vrderingsutltandet och srskilt vervga om utltandet r gnat att lggas till grund fr den typ av transaktion som nu r i frga. 38 Tredje man har sledes en slags kontrollskyldighet i de fall dr vrderingsintygets syfte anges, eftersom syftet pverkar den befogade tilliten. I NJA 2001 s. 878 angav Justitierd (JustR) Svensson i sin skiljaktiga mening att utrymmet fr friskriva sig frn ett utomobligatoriskt skadestnd mste vara begrnsat, d syftet med ett skadestndsansvar till frmn fr tredje man annars helt skulle omintetgras. Detta r ett anmrkningsvrt uttalande som bl.a. Kleineman kritiserar d det mste vara sjlvklart att man kan friskriva sig frn skadestndsansvar i kommersiella frhllanden och att en mellan avtalsparterna giltig friskrivning ven mste glla gentemot tredje man.39

5 Avslutande diskussion
Inom svensk rtt har det lnge frefallit som att den allmnna grundsatsen gllande ersttning fr ren frmgenhetsskada r att det endast utgr vid brott, i kontraktuella frhllanden eller d det finns ett uttryckligt undantag till sprregeln i lag. Domstolarna har varit restriktiva till att utvidga ansvaret fr ren frmgenhetsskada trots de mjligheter till utvidgning som frarbetena ppnar upp fr. Utifrn rttsfallen NJA 1987 s. 692 och NJA 2001 s. 878 kan vi dock konstatera ett undantag frn huvudregeln i och med att professionella vrderingsmn kan bli ansvariga gentemot tredje man p grund av vrdslsa vrderingsutltanden. Vid vrderingsutltanden angende fast egendom har genom praxis sledes uppkommit en ansvarsgrund fr ren frmgenhetsskada i utomobligatoriska frhllanden genom att tillmpa den befogade tillitens teori. HD var dock tydliga med att det inte rr sig om ett generellt ansvar ens
36 37

A.st. A.a. s. 632 f. 38 A.a. s. 633. 39 Se A.a. s. 634 f.

10

REN FRMGENHETSSKADA I UTOMOBLIGATORISKA FRHLLANDEN

vid vrdering av fastighet, utan att det r den befogade tilliten i det enskilda fallet som r avgrande. Dremot str det klart att HD ppnat upp fr ett utvidgat ansvar genom att frng den tidigare helt dominerande huvudregeln. Utvecklingen i praxis har gtt mot en utomobligatorisk ansvarhetsgrund som hrstammar frn en kontraktsrttslig syn. Genom att anvnda den befogade tillitens teori kan ersttning utg fr ren frmgenhetsskada utan att ett kontraktsfrhllande behver konstrueras. Vi ser positivt p utvecklingen d den innebr att man inte lngre p kvasikontraktuell grund mste tvinga in utomobligatoriska frhllanden i ett avtalsfrhllande fr att n den rimliga lsningen. Det frefaller rimligt att en vrdsls vrderingsman har ett ansvar ven gentemot tredje man som haft befogad tillit till utltandet.

5.1 Ett utkat tillmpningsomrde fr den befogade tillitens teori

Trots att HD begrnsat den prejudicella rckvidden av avgranden till vrderingsintyg angende fast egendom frn professionella vrderingsmn utesluter detta inte att den befogade tillitens teoris tillmpningsomrde kan strcka sig till andra utomobligatoriska frhllanden. Det framgr frn NJA 2001 s. 878 att den befogade tillitens teori accepterats som ansvarsgrund i just dessa fall. Kleineman frefaller vara av sikten att tillitsprincipen har ett vidstrckt tillmpningsomrde. Han menar att principen bildar den enda sjlvstndiga ansvarsgrunden fr ren frmgenhetsskada i utomobligatoriska frhllanden eftersom det inte finns ngon annan allmn regel om ansvar fr ren frmgenhetsskada att falla tillbaka p.40 Vi instmmer i stort med Kleineman resonemang och kan se flera ytterligare omrden dr den befogade tillitens teori kan tillmpas. Det r rimligt att principen utvecklas p andra omrden d det finns mnga fall dr intyg kan ha ett vittgende anvndningsomrde. 5.1.1 En konsekventdiskussion av ett utkat tillmpningsomrde

Innan den befogade tillitens teori kan tillmpas inom andra omrden r det r ytterst viktigt att man betnker de risker som ett utkat skadestndsansvar innebr. Det r av denna anledning viktigt att stlla sig frgan huruvida den befogade tillitens teori, s som den utvecklats inom svensk rttspraxis, r kommersiellt balanserad och tillrckligt rttssker. HD uttalade i NJA 1987 s. 692 att det knappast r mjligt att gra generella uttalanden om grnserna fr vrderingsmans skadestndsskyldighet. De r ven bengna att begrnsa den befogade tillitens teorins anvndningsomrde. I brittisk rtt ser vi dock att House of Lords inte har samma problem att generellt uttala sig om var skadestndets grnser gr. De begrnsar inte heller sina uttalanden att enbart glla en viss typ av yrkesmn, d de utgr frn the princple of proximity och drmed ser till om den som utfrdat utltandet har anledning att anta att ngon annan har anledning att fsta befogad tillit till uppgiften varvid skadestndsansvaret begrnsas till den krets av personer som ligger inom denna sfr. 41 ven om man i NJA 1987 s. 692 och NJA 2001 s. 878 lgger vikt vid uppfattningen hos den som utfrdat intygen, frefaller man i slutndan utg frn objektiva befogade tilliten hos den som mottagit vrderingsintyget. Vi tror att anledningen till att man inom brittisk rtt har lttare att generellt uttala sig om ansvarets grnser i dessa situationer beror p att de bakomliggande principerna r en del av ett strre system dr House of
A.a. s. 631 f. Att skadestndsansvaret strcker sig s lngt som den som utfr en handling bort kunnat frutse r kontraktsrttslig princip som bl.a. terfinns i CISG Art. 74.
41 40

CARL ERIKSON, KARIN HGLUND & PONTUS NILSSON

11

Lords utgr frn de inom rttspraxis tidigare utvecklade the principle of proximity och duty of care. Troligtvis r dock skillnaden mellan den befogade tillitens teori i svensk och brittisk rtt tmligen marginell, d man i bda rttssystemen ser till utltandets beskaffenhet. Rent pedagogiskt frefaller det dock bttre att som i brittisk rtt utg frn aktsamhetsplikten (duty of care) hos den som utfrdar utltandet, eftersom skadestndets grnser d enklare tydliggrs fr de ursprungliga avtalsparterna vid avtalets ingende. De kan d i vart fall teoretiskt verblicka vilka de senare kan komma att bli skadestndsskyldiga mot redan vid avtalsslutandet. Det r olyckligt att HD inte r tydligare med vilken utgngspunkt de har och inte klargr vad den befogade tilliten innebr, eftersom lagstiftaren har lmnat till praxis att utvidga ansvaret fr ren frmgenhetsskada. Att som i brittisk rtt ge den befogade tillitens teori en mer generell tillmpning behver inte skapa en floodgate d det r tydligt att tillmpningsomrdet r begrnsat i sig genom att utfrdarna bara blir skadestndsskyldiga gentemot den krets som de kunnat frutse. Fr vissa professionella vrderings- och besiktningstjnster r yrkesmannen mycket vl medveten om vad den tjnst han utfr skall anvndas till d syftet med tjnsten r direkt eller indirekt uttalat. Ansvarsomrdet begrnsas ocks dels genom mjligheten till uttryckliga friskrivningsklausuler och ven genom mjligheten att frnta tredje mans tillit genom att ange syftet med utltandet. Den som utger intyg eller liknande kan sledes stta en grns fr skadestndsansvaret gentemot tredje man genom att ange syftet. I kommersiella frhllanden kommer avtalsparterna frhandla om ansvarsbegrnsningar fr att f en lsning bgge r njda med vilket innebr att det i praktiken inte kommer vara ett problem med fr vittgende friskrivningar.42 Det ligger den som bestller ett intyg att inte godta allt fr lngtgende ansvarsfriskrivningar gentemot tredje man, eftersom ansvarsfriskrivningarna d skulle frta syftet med intyget. Dremot br bestllaren i de flesta fall inte ha ngra problem med att acceptera en ansvarsbegrnsning genom att syftet med intyget anges eftersom detta inte inverkar p omfnget av det tilltnkta anvndningsomrdet. Det frefaller drmed rimligt att som i NJA 2001 s. 878 acceptera tmligen enkla ansvarsbegrnsningar, eftersom man drigenom indirekt underlttar omsttningen och p ett balanserat stt lgger ett ansvar p tredje man att kontrollera intyget. En fara med att gra den befogade tillitens teori till en allmn skadestndsrttslig princip r att yrkesmns mjlighet att frskra sig i frlngningen kan pverkas. Om risken att drabbas av ansvar mot en allt fr svrfrutsebar krets av tredje mn blir fr stor, behver frskringsbolagen se ver sin riskexponering. Principen kan leda till att vrderingar och andra tjnster som omfattas av den befogade tillitens teori blir orimligt dyra eller att en mycket vid ansvarsbegrnsning p ngot stt tas med i intyget, vilket d frlorar sin funktion. r d den befogade tillitens teori lmplig som utomobligatorisk ansvarsgrund? Klart r att frsiktighet br iakttas men verlag bedmer vi riskerna med en vidare tillmpning av befogade tillitens teori som sm och vlkomnar en utkad anvndning till nya omrden. Det skulle dock vara nskvrt att HD frtydligade tillmpningsomrdet ytterligare ur ett rttsskerhetsperspektiv. 5.1.2 Exempel p mjliga tillmpningsomrden

De omrden som kan komma ifrga r fall dr professionella yrkesmn utfrdar intyg eller liknande med ett direkt eller indirekt syfte att anvndas gentemot tredje man. Mjliga tillmpningsomrden r t.ex. viss
42 Drmed r JustR Svensons (se 4.1.4. ovan) farhgor gllande allt fr lngt gende friskrivningar obefogade i och med att den fria marknaden lser detta problem.

12

REN FRMGENHETSSKADA I UTOMOBLIGATORISKA FRHLLANDEN

vrdering av ls egendom men skulle ven kunna inbegripa vissa typer av certifieringar och utfrdande av besiktningsprotokoll. Ngra tnkbara konkreta exempel p omrden dr befogade tillitens teori kan tillmpas r ansvaret fr ett besiktningsprotokoll. Denna frga har redan diskuterats i rttsfallet HovR T 360 08 som bl.a. gllde huruvida en besiktningsman hade ett utomobligatoriskt ansvar fr en skerhetsbesiktning av en bt. TR konstaterade att HD uttalat att ansvarsgrunden r begrnsad till fastighetsvrdering och viss frsiktighet borde drmed vara pkallad. TR ppekade dock att ven om en utkning av skadestndsansvaret skulle kunna vara principiellt mjligt, s hade besiktningsmannen friskrivit sig frn ansvar. Ett annat omrde dr det r mjligt att dra paralleller till principerna i NJA 1987 s. 692 r vid utfrdande av certifikat d det sker just i syfte att tredje man skall frlita sig p uppgifterna.43 En skillnad r dock att utgivaren av ett certifikat kan ha svrt att verblicka vilka transaktioner det anvnds i. Med utgngspunkt i den befogade tillitens teori blir det avgrande vilken befogad tillit en tredje man kan stta till certifikatet d det inte finns samma koppling till en kreditgivare vid dessa utltanden som vid exempelvis fastighetsvrdering. Ytterligare ett omrde r veterinrbesiktning som sker infr en frsljning av exempelvis en hst. Inom denna bransch r det i regel sljaren som str fr underskningen.44 Det rder inga tvivel om att veterinren i de flesta fall r medveten om att intyget kommer att uppvisas fr kparen vid frsljningen. Ett utomobligatoriskt skadestnd br drmed kunna aktualiseras i vissa fall. Om man strcker principen lngt skulle den kunna omfatta s.k. vendor due diligence45 som genomfrs i samband med controlled auctions46 vid fretagsverltelser. I regel br dock den tillit en kpare kan fsta till en VDD-rapport vara begrnsad varfr skadestndsansvaret mot tredje man i praktiken br vara ytterst litet.

6 Slutsats
Den befogade tillitens teori som ansvarsgrund kan allts som framgr ovan anvndas p flera olika omrden. I praktiken r tillmpningsomrdet dock inte stort d det inte r mnga utltanden som tredje man kan ha en sdan befogad tillit till att utgivaren blir skadestndsskyldig vid culpa. Trots att domstolen i NJA 1987 s. 692 och NJA 2001 s. 878 har ppnat upp fr en utvidgning av ansvaret och att principen (som visats ovan) skulle kunna tillmpas p fler omrden r det dock viktigt att erinra sig om den restriktiva synen domstolen haft p ersttning fr ren frmgenhetsskada p utomobligatorisk grund. Rttsfallen visar att det inte finns en generell skadestndsskyldighet p omrdet utan att det r omstndigheterna i det enskilda fallet som r avgrande. HD har sledes ven i dessa rttsfall haft en restriktiv instllning till ett utvidgat ansvar och det r drfr tveksamt till om de r beredda att utvidga tillmpningsomrdet ytterligare.

Hultmark (Digitala signaturer) s. 882. Christina Hultmark (Numera Ramberg) drar paralleller till NJA 1987 s. 692 vid utfrdande av certifikat av en certificating authority vid digitala signaturer d det sker just i syfte att tredje man ska frlita sig p uppgifterna. Ett annat tnkbart omrde r kthetsintyg av konstverk. 44 Dahlgren och Persson (Ryttarens Guide), s. 171. 45 En due dilligence som bekostas av sljaren infr frsljningen av ett fretag. 46 Nr ett fretag sljs genom en auktionsfrfarande mellan vissa utvalda intressenter. Frekommer framfrallt i hgkonjunktur.

43

CARL ERIKSON, KARIN HGLUND & PONTUS NILSSON

13

Kll- och litteraturfrteckning

Offentligt tryck Prop. 1972:5 Frslag till skadestndslag m.m. Litteraturfrteckning Dahlgren, Per, Tovs Persson, Helena, Ryttarens guide till trning och tvling i dressyr och hoppning, Albert Bonniers frlag, 2007. Hellner, Jan, Radetzki, Marcus, Skadestndsrtt, ttonde upplagan, Norstedts Juridik, 2010. Hellner, Jan, Hager, Richard, Persson H, Annina, Speciell avtalsrtt II kontraktsrtt. H. 2, Allmnna mnen, fjrde upplagan, Norstedts Juridik, 2006. Kleineman, Jan, Ren frmgenhetsskada - srskilt vid vilseledande av annan n kontraktspart, frsta upplagan, Juristfrlaget, 1987. Ramberg, Jan, Ramberg, Christina, Allmn avtalsrtt, ttonde upplagan, Norstedts Juridik, 2010. Artiklar Hultmark, Christina, Digitala signaturer, JT 1996/97 nr 4 s. 876-886 . Kleineman, Jan, Om den befogade tillitens skadestndsrttsliga relevans, JT 2001/02 nr 3 s. 625-635. Roos, Carl Martin, Lagstiftnings- och forskningsbehov p ersttningsrttens och kontraktrttens omrde, SvJT 1988 s. 43-52. Svenska rttsfall NJA 1980 s. 383 NJA 1987 s. 692 NJA 2001 s. 878 Ml nr T 360-08 frn Svea hovrtt, 2008-10-14 Utlndska rttsfall Donoghue v. Stevenson [1932] A.C. 562. Hedley Byrne & Co. Ltd. v. Heller & Partners Ltd. [1964] A.C. 465