Polisens satsning mot organiserad brottslighet

En utvrdering av 43 projekt
Rapport 2009:19

Br centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott

Brottsfrebyggande rdet (Br) verkar fr att brottsligheten minskar och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsfrebyggande arbete och rttsvsendets reaktioner p brott.

Denna rapport kan bestllas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm Telefon 08690 91 90, fax 08690 91 91, e-post order.fritzes@nj.se Produktion: Brottsfrebyggande rdet, Information och frlag, Box 1386, 111 93 Stockholm Telefon 08401 87 00, fax 08411 90 75, e-post info@bra.se Br p Internet www.bra.se Frfattare: Isabel Schoultz, Malin Mlarstig, Madeleine Hulting, Daniel Vesterhav och Lars Korsell. Omslag: Ylva Hellstrm Layout: Tina Hedh-Gallant Tryck: Edita Norstedts Vsters 2009 Brottsfrebyggande rdet 2009 ISSN 1100-6676 ISBN 978-91-86027-41-4

Innehll
Polisens satsning mot organiserad brottslighet En utvrdering av 43 projekt Frord Sammanfattning 120 miljoner mot organiserad brottslighet Brottsbekmpning br kombineras med brottsfrebyggande tgrder Uthllighet ger straff Vittnesstd och vittnesskydd Polisens register Mot en lrande polis Bristande kommunikation och planering Operativ inriktning Aktionsgrupper Mervrde och kat samarbete Mer av samma Nolltolerans eller diskret polisarbete? Alcatrazlistan Vilken brottslighet? Sammanfattning av mlet med satsningen Metod 1. Inledning Syfte Frgestllningar 2. Vad kom Br fram till i delstudien? 3. Metod Formulr till projekten Intervjuer Ekonomisk granskning Index fr projekt och kontrollprojekt Registerstudie Granskning av strategier och metoder Enkt 4. Satsningens inriktning och vergripande ml Projektens ndaml och frdelning De tre inriktningarna vergripande ml med satsningen 5. Alcatrazlistan Revideringarna av listan Vad knnetecknar personerna p Alcatrazlistan? Vad hnde med de personer som placerades p listan? Vad utmrker dem som inte blev misstnkta eller lagfrda efter intrdet p listan? Vad har Alcatrazlistan haft fr betydelse? Hur kan Alcatrazlistan frbttras? 1 1 5 7 7 7 8 8 8 9 9 9 10 10 11 11 12 13 13 13 15 15 15 17 18 18 18 19 19 19 20 20 21 21 22 24 26 26 27 30 33 33 34

6. Projektens strategier och metoder Vilka strategier har projekten utgtt frn? Vilka metoder har anvnts? Olika arbetsstt med olika syften Vilka metoder saknas? 7. Hur har pengarna anvnts i projekten? Ekonomiskt utfall 8. Projektens arbetsgrupper Hur har arbetsgrupperna varit organiserade? Erfarenheter frn projektens utformning 9. Samverkan Internt samarbete Extern samverkan Bedmning samverkan 10. Kunskap 11. Vilka effekter har projekten haft p brottsligheten? Lagfringar, beslag och frverkande Minskad brottslighet lokalt och tillflligt Annan inverkan p den organiserade brottsligheten 12. Slutsatser och frslag Styrning och planering Metoder och strategier Samverkan Mluppfyllelse Dokumentation och kunskapsspridning Referenser

35 35 35 38 40 42 42 47 47 50 53 53 56 59 60 62 62 63 64 65 65 68 71 73 74 75

Bilaga 1. Bilaga 2. Index

78 166

Frord
Under hsten 2009 organiserar sig polisen mot organiserad brottslighet. Srskilda aktionsgrupper bildas runt om i landet fr att bekmpa denna kriminalitet. Vad som nu sker har dock en bakgrund i Rikspolisstyrelsens satsning frn r 2006. D frigjordes 120 miljoner kronor fr insatser mot organiserad brottslighet. Inte mindre n 43 projekt fick medel frn den srskilda satsningen och tskilliga tar sikte p ngon form av aktionsgruppsverksamhet. P Rikspolisstyrelsens uppdrag har Brottsfrebyggande rdet (Br) utvrderat samtliga projekt.1 Rapporten r finansierad av Rikspolisstyrelsen. Frfattare till rapporten r utredarna Isabel Schoultz, Malin Mlarstig och Madeleine Hulting, enhetsrdet Daniel Vesterhav, projektledare och jur. dr Lars Korsell. Utredaren Marie Nilsen har bisttt arbetet med vissa intervjuer och transkriberingar. Den 16 september 2009 genomfrde projektgruppen ett seminarium dr deltagarna fick tillflle att kommentera de preliminra resultaten. Ett stort tack riktas till seminariedeltagarna: kriminalkommissarie Eva Sund, polisavdelningen vid Rikspolisstyrelsen, kriminalkommissarie Ola Stoltz, Rikskriminalpolisen, kriminalkommissarie Roger Jansson, Rikskriminalpolisen, kriminalkommissarie Torgny Madsn, Rikskriminalpolisen, analyschef Niki Ekman, Rikskriminalpolisen, ekonomidirektr Jan Tamm, Rikskriminalpolisen, kriminalkommissarie Bernt Isaksson, Lnskriminalpolisen Stockholm, kriminalkommissarie Per Ottosson, Lnskriminalpolisen Vstra Gtaland, kriminalkommissarie Tommy Andersson, Polismyndigheten i Uppsala ln, kriminalinspektr Lars Hagewald, Polismyndigheten i Vstmanlands ln, kommissarie Lennart Styrman, Polismyndigheten i Gvleborgs ln. Tack ocks till professor Paul Larsson, forskare med inriktning p organiserad brottslighet, Polishgskolan i Oslo och verksamhetscontroller Staffan Ivarsson, tidigare revisionsdirektr vid Riksrevisionen, som varit vetenskapliga granskare till rapporten. Stockholm i december 2009 Jan Andersson Generaldirektr Lars Korsell Enhetschef

En delrapport, 14 projekt mot organiserad brottslighet. En analys av Polisens srskilda satsning, publicerades r 2008 (Br 2008:22).

Sammanfattning
120 miljoner mot organiserad brottslighet
Vren 2006 intensifieras kampen mot organiserad brottslighet. Polisen ronmrker 120 miljoner kronor fr att finansiera srskilda projekt och drmed f mer verkstad i brottsbekmpningen. Pengarna rcker till 43 projekt, som genomfrs av Polisen runt om i landet. Det r dessa projekt som Br utvrderat och som denna rapport handlar om. Utvrderingen har skett p uppdrag av Rikspolisstyrelsen, som ocks finansierat underskningen. r 2009 gr Polisen in i ett nytt skede fr att bekmpa organiserad brottslighet. Nu r det inte lngre tillflliga projektmedel som gller utan permanenta organisatoriska lsningar. Vid sidan av en nationell aktionsgrupp har tta regionala aktionsgrupper bildats p olika platser i landet. Drfr kommer en del slutsatser frn utvrderingen av projekten att ven blicka framt och ta sikte p Polisens nya organisation och stt att arbeta. Hnsyn tas d till tidigare forskning. Vi brjar med ngra sdana generella slutsatser innan sammanfattningen smalnar av p de specifika projekten.

Brottsbekmpning br kombineras med brottsfrebyggande tgrder

I vissa av projekten var frhoppningen att lagfring av ngra inflytelserika personer skulle ha en inverkan p brottsligheten. Men s blev knappast fallet. Enligt de intervjuade poliserna har projekten ver lag haft en mycket begrnsad effekt p den organiserade brottsligheten, framfr allt p lng sikt. I ngra projekt har dock en kortsiktig pverkan skett av brottsligheten p lokal niv. Exempelvis har Polisen ingripit i konflikter och p det sttet kunnat frhindra vldsbrott. Det gller ven utpressning och narkotikabrott. Andra exempel p kortsiktiga effekter r projekt dr brottsbekmpningen kombinerats med brottsfrebyggande metoder. I ett projekt upplyste Polisen konsumenter om att organiserad brottslighet ligger bakom smugglingen av dieselolja. Frhoppningen var att i konsumenternas gon frvandla billig diesel till en kriminell vara med koppling till brottsliga organisationer. Exemplet med smugglad diesel belyser vikten av att inte enbart gna resurserna t brottsbekmpning. Kriminella marknader med frbjudna eller skattefria varor och tjnster brs upp av starkare krafter n ett antal enskilda personer, ven om de har viktiga funktioner. Att gripa och lagfra personer pverkar drfr inte nmnvrt marknaderna. Internationell
7

forskning lyfter fram att brottsbekmpning br kombineras med breda brottsfrebyggande tgrder (Schneider m.fl. 2000, Levi 2001). I annat fall kommer Polisens insatser att ha en begrnsad effekt p kriminaliteten.

Uthllighet ger straff

Projekten har varit frhllandevis framgngsrika med att f personer lagfrda fr brott. Eftersom en stor del av den organiserade brottsligheten sker i det tysta r Polisens kartlggning grnssttande fr att n framgng i brottsbekmpningen. Genom de srskilda medlen har Polisen kunnat arbeta mer uthlligt med till exempel spaning, telefonavlyssning och riktad nolltolerans fr att f information och samla bevis. Det har ocks gett resultat. En jmfrelse med ngra projekt utanfr den srskilda satsningen pekar p att Polisen i vanliga fall utan srskilda projektmedel kan ha svrt att f budgetarna att rcka till de insatser som behvs fr att n nda fram. En slutsats r drfr att Polisen inte enbart br vervga budgetmssiga utan ven organisatoriska lsningar fr att f strre uthllighet och flexibilitet i syfte att det ska finnas tillrckligt med resurser till kartlggning. Exempelvis gr spaningsintensiteten upp och ned. Kanske kan drfr ett kat samarbete ske ver lnsgrnserna fr att p det sttet skapa ett strre dragspel med de samlade resurserna. Det r mjligt att de nyss nmnda aktionsgrupperna delvis kan f den funktionen.

Vittnesstd och vittnesskydd

I ett ftal av projekten har de srskilda projektmedlen medgett att Polisen haft resurser att lgga ned strre mda p att stdja och skydda vittnen och andra bevispersoner. Arbetssttet bedms ha lett till bttre bevisning och drmed framgng i utredningarna. Dessa exempel i kombination med andra forskningsresultat visar att vittnesstd och vittnesskydd r grundlggande bestndsdelar i en framgngsrik bekmpning av organiserad brottslighet (Jfr Aromaa 2006, jfr Br 2008:8, jfr Fyfe och Sheptycki 2005). Polisen gr ocks betydande anstrngningar i den riktningen.

Polisens register
Eftersom organiserad brottslighet per definition bestr av ett flertal personer som agerar r som nyss nmnts kartlggning en ndvndighet. Hr kommer Polisens register och underrttelsedatabaser in i bilden som en viktig bricka. Det finns en mngd register med olika former av behrighet
8

och utvrderingen visar att dessa register inte alltid anvnds p ett optimalt stt. Ett problem r att registren inte r kopplade till varandra och ett av projekten har tagit fram en dataapplikation som lnkar samman information. Fr att applikationen ska fungera krvs dock att information lggs in i register, vilket inte alltid grs. Srskilda underrttelseregister har i vissa fall byggts och sedan inte underhllits genom att relevant information inte kontinuerligt lagts in. Det behvs drfr en versyn av Polisens register och underrttelsedatabaser samt bttre rutiner vid arbetet med dessa.

Mot en lrande polis

De genomfrda projekten har rapporterats till Operativa rdet p faststllt formulr. terrapporteringen har frmst besttt av information om effekter och inte om arbetsstt. Tyngdpunkten har snarare legat p kvantitativa mtt n kvalitativa bedmningar av vad som fungerat bra eller mindre bra. Det har inte skett ngot omfattande utbyte av erfarenheter mellan projekten. De operativa projekten har dessutom sllan satt ngra spr i det fortsatta ordinarie polisarbetet efter det att de avslutats. Om dessa slutsatser frn projekten gller Polisens arbete i stort finns det anledning att fundera ver hur myndigheten i hgre grad kan bli en lrande organisation, dr man bttre tar till vara sina egna erfarenheter och sprider dessa.

Bristande kommunikation och planering

Informationen om satsningen har inte ntt nda vgen ut i polismyndigheterna. Missuppfattningarna har varit mnga och det har funnits en oskerhet om vilka som haft rtt att ska pengar, fr vilken typ av projekt och under vilka perioder. P sina hll trodde poliser att de srskilda medlen var frbrukade redan under r 2008 nr medel i sjlva verket beviljades in p vrkanten 2009. Dessa problem har lett till att vissa projektider aldrig kom att frverkligas. I vissa projekt har personalstyrkan i olika faser varit fr stor eller liten. Dessa projekt hade kunnat drivas effektivare om planeringen hade varit omsorgsfullare frn brjan.

Operativ inriktning
Polisens operativa inriktning var att bekmpa namngivna grupperingar (Hells Angels, Original Gangsters med flera), hejda infrsel och spridning av cannabis och motverka srskilt svrbekmpad och allvarlig brottslighet som vrdetransportrn.
9

Av de 43 projekten har 34 varit operativa och drygt hlften (19) av dessa har gllt namngivna grupperingar eller personer targets som tillhr sdana gng. Dessa personer togs sedan upp p listor fr att underltta Polisens och samverkande myndigheters arbete mot dem. Den mest knda r Alcatrazlistan. Hur projekten gtt mot Alcatrazmarkerade personer redovisas nedan. Det var sex projekt som gllde cannabis och lika mnga srskilt svrbekmpad och allvarlig brottslighet. Av de nio projekt som inte varit operativa har fem varit administrativa, tre gllt utbildning och en varit en investering (projektet Surfa). De srskilda medlen har verlag anvnts fr utgifter som normalt omfattas av ekonomiska restriktioner i den ordinarie verksamheten, till exempel lner och vertid.

Aktionsgrupper
Aktionsgrupper har bildats i tskilliga projekt, ven om de kan se ut p ganska mnga olika stt. I flera projekt bestr aktionsgruppen av personal frn flera polismyndigheter eller rotlar inom samma polismyndighet. Frdelen med aktionsgrupper r en sker tillgng p personal. Aktionsgruppen har kunnat arbeta koncentrerat med projektet utan att tas i ansprk fr andra uppgifter. Nackdelen har dock varit en bristande flexibilitet om rendet utvecklats t ett ofrvntat hll. Det har ven uppsttt en del problem till fljd av att personal frn olika polismyndigheter har haft olika arbetsstt, att polismyndigheterna tolkat arbetstidsavtal olika eller att det funnits skillnader i tidrapporteringssystemen.

Mervrde och kat samarbete

Den frsta mlsttningen med satsningen var att uppn ett mervrde i betydelsen att medlen finansierar insatser av sdant slag som inte skulle ha gjorts om det inte hade varit fr den srskilda satsningen. Det r 14 projekt som bedms uppfylla detta krav. Dremot bedms 20 projekt ha genomfrts nd, utan std av de srskilda medlen. Men utan ekonomiskt std hade de utfrts i mindre omfattning och i vissa fall vid en annan tidpunkt. Det var nio projekt som redan var pbrjade nr medel sktes. Ngra av dessa projekt kunde dock breddas och tilltas bli mer kostsamma tack vare stdet. Sklet till att flertalet projekt p ett eller annat stt hade frverkligats nd, var villkoren fr satsningen, att medlen enbart fick tcka merkostnader. Polismyndigheterna behvde drfr tckning fr de ordinarie kostnaderna i projekten. Det var drfr rimligt att medel sktes fr redan prioriterade renden, som nd var budgeterade med myndighetens egna medel.
10

Den andra mlsttningen var att satsningen skulle ka samarbetet mellan polismyndigheterna och med Rikskriminalpolisen. Samarbetet har ocks kat. Men det gr inte entydigt att hrleda det till den srskilda satsningen eftersom det skett en generell utveckling av samarbete, inte enbart inom Polisen utan ocks med andra myndigheter och verksamheter. Det finns dock en del hinder fr samarbetet, som blev tydliga med de lnsverskridande aktionsgrupperna. Tidigare har nmnts olika rutiner kring personal. Kommenderingar kan vara frknippade med otrygghet eftersom ny anstllning mste skas vid kommenderingens slut. I de projekt dr personal har anstllts tillflligt har de oftast kommit frn en annan tjnst inom Polisen. Skillnaden mellan att lna personal och att anstlla r att vid anstllning ska den anstllda personens ursprungliga tjnst ersttas. I flera fall inom satsningen har detta dock inte skett vilket innebr att en vakant plats har uppsttt i den ordinarie verksamheten. Konsekvensen blir att en personalfrstrkning inom ett projekt inte innebr ngot mervrde fr brottsbekmpningen i stort till fljd av att en annan del av verksamheten blivit lidande.

Mer av samma
De metoder som polisen anvnt i de operativa projekten skiljer sig inte nmnvrt frn hur de vanligtvis arbetar. Men de srskilda medlen har bidragit till att polisen kunna utfra mer telefonavlyssning, mer spaning och insatserna har blivit mer uthlliga. Dremot har satsningen inte medfrt att metoderna fr bekmpning av organiserad brottslighet utvecklats i ngon strre utstrckning. Vad som efterlyses r en lngsiktig strategi med flera kompletterande inriktningar (Schneider m.fl. 2000, Levi 2001). En bred strategi r viktig till fljd av brottslighetens varierande former och frmga att anpassa sig till hur myndigheterna agerar (van de Bunt och van der Schoot 2003). Nyss betonades ocks vikten av brottsfrebyggande tgrder i strategin.

Nolltolerans eller diskret polisarbete?

Genom satsningen har det varit mjligt att arbeta frutsttningslst mot specifika grupper och personer som bedms vara viktiga fr den organiserade brottsligheten. Frmst har tv olika grundstrategier anvnts. Den frsta r riktad nolltolerans, det vill sga ett ppet och konfronterande arbetsstt. Den andra r diskret polisarbete, med tyngdpunkten p underrttelsearbete och hemliga tvngsmedel. Nolltolerans utmynnar ofta i kortare utredningar av mindre grova brott. Det diskreta polisarbetet leder i stllet till lngre och tyngre utredningar. Brotten har ocks hgre straffvrde n vid strategin med nolltolerans.
11

Vid riktad nolltolerans spelar det mindre roll vilka brott personen straffas fr. ven ett kortare fngelsestraff fr brottsaktiva och centrala personer kyler av kriminaliteten, menar fresprkarna. Om Polisen p detta stt snarare ser till person n brott, vrderar klagarna i stllet det aktuella brottets straffvrde. Fr en hel del av de mindre allvarliga brott som fngas upp av den riktade nolltoleransen tenderar klagarna att besluta om talsunderltelse. Fljaktligen har Polisen och klagarna olika utgngspunkter i brottsbekmpningen.

Alcatrazlistan
P Alcatrazlistans olika versioner har Polisen tagit upp sammanlagt 262 personer som bedms vara inflytelserika eller betydelsefulla fr kriminella grupperingar. Samtliga p listan r mn i ldrarna mellan 20 och 75 r. Medelldern r 36 r fr att fr frsta gngen hamna p listan. Personerna har kommit relativt lngt i sina kriminella karrirer nr de blir Alcatrazmarkerade. Sammanlagt finns nrmare tiotusen registrerade brottsmisstankar p personerna, varav en majoritet av misstankarna avser tiden innan personerna hamnade p listan. Ungefr hlften av personerna tillhr mc-gng och den andra hlften r i fallande skala registrerade som vriga gng, yrkeskriminella, vanefrbrytare, nazister/rasister och steuropagrupperingar. Antalet personer som bytts ut vid de kontinuerliga revideringarna av listan har minskat. Resultatet blir att man fngar upp en annan typ av personer n tidigare och arbetar mer lngsiktigt mot dessa individer. Ett tydligt exempel r att andelen personer med kopplingar till mc-gng minskat p de senare listorna. tskilliga personer p listan (15 procent) har kopplingar till fretag, huvudsakligen aktiebolag. Vanliga verksamheter r handel med fastigheter, fastighetsfrvaltning, konsultverksamhet, bygg och renovering, handel med vrdepapper, import- och exportverksamhet, handel med fordon, restaurangverksamhet, fordonsreparationer, handel med industriprodukter samt leasing och uthyrning. Drygt 40 procent av personerna p Alcatrazlistan blev lagfrda under tiden de var upptagna p listan. Vanligtvis gllde det fr trafikbrott samt smugglings- och narkotikabrott. De personer som blev lagfrda efter det att de Alcatrazmarkerats r ocks de som i genomsnitt hade flest lagfringar innan de kom med p listan. Det r med andra ord mycket brottsaktiva personer som rttsvsendet redan har gonen p. ven utan Alcatrazmarkering hade flertalet sannolikt lagfrts nd.

12

Vilken brottslighet?
De projekt som har bedrivits inom satsningen har frmst varit inriktade p narkotika, men mnga projekt har berrt flera olika brottstyper som till exempel utpressning och vapenbrott. De vanligast frekommande brottstyperna som lett till insatser i form av lagfring och beslag r, i fallande ordning, narkotika, vapen, utpressning, vld, rn och ekonomisk brottslighet inklusive bedrgerier. Det finns emellertid en del brottstyper som r knnetecknande fr organiserad brottslighet som inte har omfattats alls av satsningen. Dessa brottstyper r alkoholsmuggling, mnniskohandel fr sexuella ndaml respektive arbetskraftsexploatering. Andra brottstyper som endast har omfattats av ett eller ett ftal projekt r cigarettsmuggling, hleri- och stldbrottslighet samt illegala spel.

Sammanfattning av mlet med satsningen

Den huvudsakliga mlsttningen fr hela satsningen, att mjliggra insatser som annars inte skulle ha blivit gjorda och frbttra samarbetet, r endast delvis uppfylld. Projekt har startats och pengarna har i viss mn frenklat mjligheterna till samarbeten inom Polisen. Flera av projekten hade visserligen genomfrts ven om satsningen inte blivit av, men pengarna har mjliggjort att planerade projekt kunde bli strre n annars hade varit mjligt. Flertalet av projekten har uppfyllt sina kortsiktiga ml som frmst handlat om lagfring av aktrer inom den organiserade brottsligheten. Dremot har de lngsikta mlsttningar som att f en gruppering att upphra lokalt eller minska nyrekryteringen sllan uppntts. Det kan frklaras av att mlsttningarna varit fr hgt stllda i frhllande till insatsen, vilket kan ses som en missbedmning. En bredare ansats krvs fr att pverka brottsligheten.

Metod
Fr utvrderingen har fljande metoder anvnts: 173 intervjuer har gjorts med personer som varit involverade i projekten eller haft insyn i Operativa rdets arbete och det inledande arbetet med satsningen. Sju av projekten har med hjlp av ett srskilt index jmfrts med sju kontrollprojekt. Ett frgeformulr om projekten har anvnts jmte en enktunderskning riktad till polisen.

13

 En registerstudie (Br:s misstanke- och lagfringsregister, Polisens srskilda underskningsregister) har gjorts av samtliga 262 personer som funnits med p Alcatrazlistan. En ekonomisk granskning har skett av projektens budgetunderlag och utfall.

14

1. Inledning
Vren 2006 beslutade Rikspolisstyrelsen att 120 miljoner kronor skulle ronmrkas fr att bekmpa organiserad brottslighet (RPS 2006b). Arbetet mot denna kriminalitet skulle intensifieras och effektiviseras. Genom ett anskningsfrfarande fick de 21 polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen mjlighet att f medel frn de 120 miljoner kronorna fr olika lokala och regionala projekt mot organiserad brottslighet. Under ren 2006 till 2009 har den srskilda satsningen bidragit till att finansiera 43 projekt. Det r dessa projekt som denna rapport handlar om. Brottsfrebyggande rdet (Br) har av Rikspolisstyrelsen ftt i uppdrag att utvrdera projekten. I november 2008 publicerades en delrapport 14 projekt mot organiserad brottslighet (Br 2008:22) dr de dittills avslutade projekten analyserades. Det r nu dags att gra en samlad bedmning av hela satsningen.

Syfte
Syftet med Br:s utvrdering r att: dels kartlgga Operativa rdets2 frdelning och myndigheternas anvndning av de 120 miljoner kronor som ronmrktes fr den srskilda satsningen mot organiserad brottslighet, dels bedma hur effektiv satsningen varit.

Frgestllningar
Frgor om genomfrandet av satsningen: Vad har de 120 miljoner kronorna finansierat? Vilka strategier och metoder har anvnts inom projekten? Har aktionsgrupper bildats inom projekten? Hur har de i s fall fungerat? Utifrn vilka kriterier har personer p Alcatrazlistan3 valts ut? Hur kan personerna p Alcatrazlistan beskrivas? Hur har terrapporteringen frn projekten fungerat?

Operativa rdet bestr av fretrdare fr Rikskriminalpolisen, Skerhetspolisen, lnspolismstarna frn de tre strsta polismyndigheterna samt en hgre chef frn ngon av de vriga polismyndigheterna. Dessutom deltar ven fretrdare fr Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och klagarmyndigheten i egenskap av observatrer. Operativa rdet sammantrder var fjortonde dag och dess huvuduppgift r att samordna polisens arbete mot organiserad brottslighet. Lista p srskilt brottsaktiva personer mot vilka polisen srskilt riktat sina insatser.

15

Frgor om effekten av satsningen: Har mlet med projekten och satsningen uppfyllts? Har satsningen lett till ett frbttrat samarbete mellan polismyndigheterna? Hur mnga av personerna p Alcatrazlistan har blivit lagfrda efter placering p Alcatrazlistan? Vilken typ av brottslighet har satsningen haft effekt p och vilka delar av den organiserade brottsligheten har satsningen inte berrt?

16

2. Vad kom Br fram till i delstudien?

I den tidigare nmnda delstudien som omfattade 14 av satsningens 43 projekt drog Br fljande slutsatser som hr terges i punktform (Br 2008:22). Polisen i Sverige anvnder samma metoder mot organiserad brottslighet som polisen gr i andra lnder. Det finns dock en skillnad. Projekten innehller f frebyggande tgrder och i liten utstrckning samarbete med nringsliv, kommuner och organisationer. En frklaring r dock att projekten enligt satsningens kriterier hade en tydlig brottsbekmpande inriktning. Projekten r inriktade mot kriminella gng och de brottsomrden som r typiska fr organiserad brottslighet. Det frekommer emellertid inte ngra projekt mot smuggling och distribution av alkohol. Inte heller mot mnniskohandel och organiserade former av hleri. Polisen har dock lagt stora resurser mot mnniskohandel men utanfr den nu aktuella satsningen. Till en brjan var Alcatrazlistan i hg grad inriktad mot centrala personer inom mc-gngen, det vill sga den organiserade brottslighetens mest synliga delar. Med tiden har emellertid andra namngivna gng och mindre knda ntverk ftt strre plats p listan liksom personer med nyckel- och expertfunktioner. Tvrtemot satsningens intentioner var det f av de fjorton projekten som var helt nya i betydelsen att de inte hade blivit av utan de srskilda medlen. De srskilda medlen bidrog emellertid till mer omfattande och uthlligare projekt. I det fljande kommer dessa slutsatser att prvas mot den samlade utvrderingen.

17

3. Metod
Utvrderingen ska underska utfallet av Polisens satsning (jfr Vedung 1998). I utvrderingen ingr en bedmning av effekter, det vill sga en frndring som intrffat som en fljd av en vidtagen tgrd och som annars inte skulle ha intrffat (ESV 2006:8, s. 9). Det r dock svrt att bedma effekter av en polisir satsning mot organiserad brottslighet (jfr Br 2003:12, Br 2004:2, Levi och Maguire 2004, van de Bunt och van der Schoot 2003, van der Schoot 2006). Det r nog drfr forskningen snarare gnat sig t att beskriva brottsbekmpande metoder n effekterna av dessa p organiserad brottslighet (Levi och Maguire 2004). Eftersom organiserad brottslighet kan handla bde om brottskategorier, (exempelvis narkotika, alkohol, vapen, svartarbete, sexuella tjnster) och om hur brotten utfrs (i grupp, ntverk eller gng) gr det inte enkelt att srskilja olika brottskategorier som organiserad brottslighet (Larsson 2004, Korsell, Skinnari och Vesterhav 2009). Det r drfr inte mjligt att statistiskt mta effekter av satsningen genom att bedma frndringar i vissa brottskategorier eftersom brotten kan utfras utan inblandning av organiserad brottslighet. Utvrderingen krver drfr andra metoder som redovisas i det fljande.

Formulr till projekten

Fr att inledningsvis f enhetlig och vergripande information om projektens ml, inriktning och medverkande myndigheter, togs ett formulr fram som skickades till kontaktpersoner fr projekten. Informationen lg sedan till grund fr de intervjuer som genomfrdes.

Intervjuer
Totalt har 173 intervjuer utfrts med aktionsgruppsledare, utredare, spanare och analytiker inom de 43 projekten. Intervjuer har genomfrts ven med personer med insyn i Operativa rdets arbete och det inledande arbetet med satsningen. Intervjuerna har mjliggjort utfrliga beskrivningar av hur arbetet har gtt till baserat p intervjupersonernas uppfattningar och givit svar p frgor som rr de tgrder som vidtogs fr att uppn mlen fr de olika projekten (jfr Karlsson och Pettersson 2006). Fr att f en rttvisande bild av hur polisen arbetat har intervjuerna omfattat bde chefer och direkt operativ personal. Intervjufrgorna har visserligen fljt vissa mallar, men det har ocks funnits utrymme fr vidare reflektion. Alla intervjuer har transkriberats. De kommande citaten har ngot sprkligt anpassats fr att underltta ls18

ningen och samtidigt garantera att inte ngon person kan komma att identifieras.

Ekonomisk granskning
En ekonomisk granskning har genomfrts av de budgetunderlag som bifogats polismyndigheternas och Rikskriminalpolisens anskningar om projektmedel. Br har sedan begrt in de ekonomiska utfallen frn samtliga projekt. En konverteringstabell har tagits fram fr att klassificera samtliga kostnader i syfte att kunna jmfra budget och utfall. Rikskriminalpolisens ekonomiavdelning har bisttt i arbetet.

Index fr projekt och kontrollprojekt

Ett vanligt utvrderingsinstrument r att jmfra underskningsgruppen med en kontroll- eller jmfrelsegrupp fr att bedma om utfallet blivit detsamma ven om insatsen inte satts in (Sandberg och Faugert 2007, May 2001, Ekonomistyrningsverket 2006:8, Riksrevisionsverket 1996:6). Fr att kunna bedma om satsningen inneburit ngon skillnad fr polisarbetet har sju av de 34 operativa projekten inom satsningen valts ut och granskats mer ingende. Dessa sju projekt har sedan jmfrts med sju renden som Polisen arbetat med inom den ordinarie verksamheten (kontrollprojekt). Utgngspunkten var att de sju projekten inom satsningen skulle matchas ihop med ett kontrollprojekt inom samma polismyndighet. Dessutom skulle de stmma verens p s mnga av fljande kriterier som mjligt: brottstyp, syfte (exempelvis att lagfra centrala personer inom en gruppering) och tidsperiod. Personerna som intervjuats fr de sju projekten inom satsningen har ftt svara p mer ingende frgor jmfrt med resterande projekt. Liknande frgor har ven stllts till ett par personer frn varje kontrollprojekt. Fr att kunna jmfra projekten med kontrollprojekten har ett index arbetats fram i samrd med poliser och en av de vetenskapliga granskarna (jfr Ekonomistyrningsverket 2000). Indexet r byggt p kriterier om ett idealt polisarbete mot organiserad brottslighet (se bilaga 1). Syftet r att med hjlp av indexet bedma om projekten inom satsningen hamnar nrmare idealet eller inte jmfrt med kontrollprojekten.

Registerstudie
Tre registerstudier har genomfrts av samtliga 262 personer som funnits med p Alcatrazlistans fem frsta versioner (2006 till och med oktober 2008). Registerinformationen r hmtad frn Br:s misstanke- (frn och
19

med 1991) och lagfringsregister (frn och med 1975). Vidare kommer uppgifter frn Polisens srskilda underskningsregister ver Alcatrazmarkerade personer. Syftet med registerstudien r att kunna beskriva vilken typ av personer som finns p listan bland annat utifrn deras brottslighet och att underska om personerna lagfrts inom satsningen.

Granskning av strategier och metoder

Fr att kunna bedma de prioriteringar som polisen gjort inom satsningen krvs en uppfattning om vilka alternativ som finns fr insatser mot organiserad brottslighet, bde organisation, strategier och metoder. En internationell kartlggning av relevant litteratur har drfr gjorts med tonvikt p Europa (Br 2008:22). Med bistnd av Enheten fr Internationellt polissamarbete vid Rikskriminalpolisen har kontakter ven tagits med utlndska polismyndigheter. Metoderna som identifierats terfinns i polisarbetets olika faser, frn frebyggande arbete och underrttelse till spaning och utredning. Strategier och metoder frn polisarbetets olika faser frn frebyggande arbete till spaning och utredning redovisas i en modell som anvnds fr att jmfra svensk polis med internationella referenser.

Enkt
En enkt har skickats ut till polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen, dr de ombads att beskriva sina insatser mot organiserad brottslighet (Br 2009b). De har bland annat ftt svara p frgor om vilka mjligheter de saknar i dag fr att arbeta mot organiserad brottslighet, om de har haft projekt som ftt finansiering frn de 120 miljoner kronorna eller anledningen till att de inte har anskt om medel. De myndigheter som angivit att de inte anskt om medel inom den srskilda satsningen har kontaktats per telefon fr kompletterande frgor.

20

4. Satsningens inriktning och vergripande ml

P ett av Operativa rdets mten r 2006 beslutades den inriktning som arbetet mot den organiserade brottsligheten skulle ha (RKP 2006).4 Den delades upp i tv huvudsakliga delar, strategi respektive inriktning, och blev grunden till Operativa rdets arbete och fr frdelningen av de srskilda medlen. Strategin handlade om att inrikta sig p: motivet, utbytet/vinningen av brotten organisationen inflytelserika personer och att angripa p bred front. Den operativa inriktningen sammanfattades i tre punkter: Grupper involverade i organiserad brottslighet: Hells Angels, Bandidos, Outlaws, Original Gangsters, Angereds Tigrar, Brdraskapet och A.S.I.R. Infrsel och spridning av cannabis i Sverige. Srskilt svrbekmpad och allvarlig brottslighet ver tid, till exempel vrdetransportrn. Det r denna prioritering som legat till grund fr Operativa rdets beslut om vilka projekt som ftt medel. Sex av landets polismyndigheter har inte skt pengar inom ramen fr satsningen. Dessa r Blekinge, Gotland, Jmtland, Kalmar, Kronoberg och Vsterbotten. Flera av dessa myndigheter har dock varit inbegripna i projekt som letts av andra polismyndigheter. I andra fall har det inte funnits projekt som passat in p Operativa rdets prioriteringar.

Projektens ndaml och frdelning

De 435 projekten har delats in i fyra kategorier utifrn vilket ndaml de har haft. Fem av projekten har varit administrativa och drygt tre fjrde4

Ngra mnader efter det att tilldelningen av medel till projekt inletts, presenterade Rikspolisstyrelsen en nationell strategi fr bekmpning av Grov organiserad och systemhotande brottslighet (RPS 2006c). Den nationella strategin har emellertid inte ftt samma betydelse fr den srskilda satsningen som Operativa rdets inriktningsbeslut som redovisats i detta kapitel. Det finns ytterligare tv projekt som ftt del av pengarna. Ett projekt startade men kunde inte drivas vidare varfr hela summan betalades tillbaka. ven denna utvrdering finansieras med pengar frn satsningen vilket inte heller redovisas i tabellerna.

21

delar av projekten har varit operativa. En stor investering har finansierats (Surfa) och slutligen har tre olika utbildningsinsatser anordnats.
Tabell 1. Tabell ver projektens ndaml och ekonomiska frdelning. ndaml Administrativt Investering Operativt Utbildning Totalt Frdelning, antal 5 1 34 3 43 Frdelning i SEK 5 861 000 2 500 000 118 560 000 9 311 000 136 132 000

Den ekonomiska frdelningen r berknad utifrn det belopp som projekten tilldelades vid anskan till Operativa rdet. Sklet till att totalsumman verstiger 120 miljoner r att flera projekt betalade tillbaka medel som inte hade frbrukats. I ngra projekt hade man nmligen anskt om fr mycket pengar. Ngon egentlig granskning av budgetarna i anskan utfrdes heller aldrig av Operativa rdet. De terbetalade beloppen kunde sedan frdelas p nytt.

De tre inriktningarna
I tabell 2 som listar projekt med operativ inriktning framgr att drygt hlften tog sikte p namngivna grupperingar och Alcatrazmarkerade personer. Hos tskilliga personer inom polismyndigheterna var instllningen att projekt som gllde targets p Alcatrazlistan hade strre frutsttningar att f bidrag n andra projekt. Det r emellertid en uppfattning som inte framgr av ngra officiella dokument.
Tabell 2. Tabell ver de tre inriktningarna. Inriktning Grupperingar och Alcatrazmarkerade personer Cannabis Srskilt svrbekmpad och allvarlig brottslighet ver tid vriga Totalt Antal 19 6 6 3 34

Sex projekt har inriktat sig p preparatet cannabis. Lika mnga projekt har omfattat svrbekmpad brottslighet ver tid, exempelvis investeringsbedrgerier, vrdetransportrn och illegal spelverksamhet. I den fjrde kategorin terfinns tre vriga projekt som inte passar in i den operativa inriktningen, till exempel den Nationella spaningsresursen som bisttt i flera projekt.

22

Anskningar som legat utanfr satsningens inriktning och tidsramar har avslagits (RKP 2009a, RKP 2009b). I de fall pgende projekt ndrat inriktning eller verskridit sin budget har nya beslut fattats. I intervjuerna har viss kritik frts fram mot Operativa rdets prioriteringar. Dessa har uppfattats som otydliga och dligt frankrade hos polismyndigheterna. Kritiken har ocks gllt inriktningarna, srskilt valet av det enskilda preparatet Cannabis.
De 43 projekten. Se bilaga 1 fr en utfrligare beskrivning. Aktion 1 Polismyndigheten rebro Alcatraz Rikskriminalpolisen Alcatraz Polismyndigheten Vstra Gtaland Cannabis Polismyndigheten i Skne Cannabis Rikskriminalpolisen Cobra Polismyndigheten i stergtland Costa Polismyndigheten i Skne Dalahsten Rikskriminalpolisen Fatboy Rikskriminalpolisen Grnsland Polismyndigheten i Norrbotten Investeringsbedrgerier Polismyndigheten i Stockholm Jrn Polismyndigheten i Uppsala Kennet Polismyndigheten i Dalarna Kola Polismyndigheten i Jnkping Kungen Polismyndigheten i Jnkping Las Vegas Polismyndigheten i Vstra Gtaland Las Vegas Rikskriminalpolisen Lucia Rikskriminalpolisen Marianne Polismyndigheten i Stockholm Maxim Polismyndigheten i Vrmland Frhindra etablering av en kriminell gruppering Nationell lista ver 100 prioriterade personer Arbete mot och runt Alcatrazmarkerade personer Storskalig smuggling och distribution Hantera och registrera information Arbete mot och runt Alcatrazmarkerad person Arbete mot Alcatrazmarkerad person Arbete mot kriminell gruppering Arbete mot kriminell gruppering Smuggling och distribution av rd diesel Utveckla nationell handlingsplan och lagfra individer Frhindra nyetablering av gruppering Cannabissmuggling till Norge Smuggling och distribution av narkotika Arbete mot och runt Alcatrazmarkerad person Olovlig spelverksamhet Analysstd Arbete mot Alzatrazmarkerade personer Arbete mot kriminella personer och gng Arbete mot Alcatrazmarkerade personer

23

Morgan Polismyndigheten i Vrmland Nationell rnsamordning Rikskriminalpolisen Nationell spaningsresurs Rikskriminalpolisen Nickel Rikskriminalpolisen Nova Polismyndigheten i Stockholm Operativa rdets kansli Rikskriminalpolisen Pingvin Polismyndigheten i Vstmanland Playa Rikskriminalpolisen Pussel Polismyndigheten i Sdermanland Praktik Europol Rikskriminalpolisen Rifum Polismyndigheten i Dalarna Salt Polismyndigheten i Uppsala Siba Polismyndigheten i Stockholm Solidos Polismyndigheten i Gvleborg SSI Rikskriminalpolisen Sunrise Polismyndigheten i Halland Surfa och Surfa II Rikskriminalpolisen Targa Polismyndigheten i Skne Tito Polismyndigheten i Vsternorrland Torsk Polismyndigheten i Vstmanland Utbildning PHS Rikskriminalpolisen Viktor Polismyndigheten i Dalarna Vgen Polismyndigheten i Gvleborg

Tillgngsinriktat arbete mot kriminell gruppering Anstllning av rnsamordnare Frstrkt nationell spaningsstyrka Arbete mot vrdetransportrn Arbete mot Novalistade personer Central kanslifunktion Arbete mot kriminell gruppering Smuggling och distribution av narkotika Frhindra etablering av kriminell gruppering Praktiktjnstgring vid Europol Arbete mot kriminell gruppering Arbete mot Alcatrazmarkerad person Smuggling och distribution av cannabis Frhindra etablering av gruppering Utbildning av poliser som arbetar med informationsinhmtning Smuggling och distribution av Cannabis Utveckla IT-applikation fr effektivare informationshantering Arbete mot kriminella personer och gng Smuggling och distribution av narkotika Arbete mot utpressning Utbildning av aktionsgruppsledare Arbete mot kriminell gruppering Frhindra etablering av kriminell gruppering

vergripande ml med satsningen

Den frsta av de tv vergripande mlsttningarna med satsningen var att uppn ett mervrde genom att ge Polisen incitament att genomfra insatser av sdant slag som inte skulle ha gjorts om det inte hade varit fr den srskilda satsningen (RKP 2007b). Br:s utvrdering visar att fr-

24

delningen av de 43 projekt som anskt och beviljats medel ser ut enligt fljande6: 14 av projekten bedms inte ha genomfrts alls om de inte beviljats srskilda medel. Tack vare satsningen kunde de genomfra aktiviteter som lg utanfr den ordinarie verksamheten och prioriteringen. 20 av projekten bedms ha genomfrts ven om de inte hade beviljats medel. Utan extra medel hade de dock genomfrts i mindre omfattning eller vid en annan tidpunkt. Pengarna innebar att arbetet kunde bedrivas friare och med strre resurser n vanligt. Nio av projekten var redan pbrjade nr de anskte om medel. Verksamheten som projektet avsg var med andra ord redan prioriterad. De beviljade medlen innebar emellertid att projektet kunde breddas och tilltas bli mer kostsamt. Fr flera av projekten i denna kategori har dock de extra medlen inte inneburit ngon skillnad i arbetsstt. I dessa fall har pengarna med andra ord endast resulterat i att polismyndigheten ftt extra finansiering. Som framgr r det endast en tredjedel av projekten som helt ntt upp till Operativa rdets mlsttning om att genomfra projekt som annars inte hade blivit av. Fr dessa 14 projekt har satsningen varit av avgrande betydelse. Hr terfinns till exempel projekt som Cannabis och Grnsland. Vilken betydelse har satsningen haft fr de vriga 29 projekten? Om vi brjar med de 20 projekt som hade genomfrts nd har projekten gllt problem av sdan art att polismyndigheterna varit tvungna att agera oavsett om de ftt extra medel eller inte. Exempel p sdana projekt r Cobra, Salt, Vgen och Kungen. De srskilda medlen har i dessa fall inte lett till nya projekt, men mjliggjort att planerade projekt kunnat bli strre n vad som var tnkt frn brjan. De srskilda medlen har till exempel underlttat vid vertidsuttag samt inkp av varor, utrustning och tjnster. Satsningen har haft minst betydelse fr omfattning av och utfall fr de nio projekt som redan var pbrjade nr anskan gjordes. Exempel p sdana projekt r Siba, Solidos och Marianne. Ett projekt hll till och med p att avslutas nr anskan gjordes. Detta betyder emellertid inte att dessa nio projekt varit mindre framgngsrika. Flera av projekten har infriat sina ml. Den andra av de tv vergripande mlsttningarna var att stimulera till ett frbttrat samarbete mellan polismyndigheterna, men ven med Rikskriminalpolisen. Huruvida detta ml har uppfyllts kommer att tas upp i kapitel 9 om samverkan.
6

Bedmningen har baserats p intervjuer med representanter fr projekten.

25

5. Alcatrazlistan
Alcatrazlistan r en frteckning p de 100 personer som bedms vara landets mest aktiva inom organiserad och systemhotande brottslighet. Den frsta listan togs fram r 2006 och har sedan reviderats tv gnger om ret. Listan har haft en central stllning inom satsningen eftersom den innehller personer ver hela landet och drmed berr samtliga polismyndigheter. Sammanstllningen av listan har gjorts av Rikskriminalpolisen i samarbete med polismyndigheterna och har utgjort ett projekt som tilldelats pengar av Operativa rdet. Tanken var att varje polismyndighet skulle samla in underrttelseinformation om personerna p listan, som sedan skulle kunna ligga till grund fr operativa insatser med syfte att f personerna lagfrda. Arbetet med Alcatrazlistan inleddes genom att Rikskriminalpolisen hmtade in uppgifter frn samtliga polismyndigheter om personer som: r knutna till kriminella organisationer som ingr i rdets prioriteringar r inflytelserika eller betydelsefulla fr organisationen vid lagfring skulle omintetgra eller tminstone allvarligt stra organisationens verksamhet har underrttelsemssig relevans fr riktade insatser (RKP 2007a).

Revideringarna av listan
De versioner av listan som Br underskt innehller sammanlagt 262 personer. Den frsta versionen innehll 100 namn, medan antalet personer p de efterfljande listorna har varierat med upp till 116 personer. Vid revideringarna av listan har ungefr hlften av personerna bytts ut med undantag fr den sista listan dr endast en femtedel ersatts. Av registerkrningarna framgr att 40 procent av dem som tagits bort frn Alcatrazlistan ftt fngelsestraff, vilket rimligtvis r orsaken till att de gallrats bort vid revideringen. De resterande 60 procenten har bytts ut av andra anledningar. Det kan till exempel rra sig om att personen avlidit, att den inte bedmts svara mot listans syfte eller att andra personer ansetts mer relevanta. I den tidigaste versionen bestod tv tredjedelar av listan av personer med anknytning till mc-gng. I den femte listan har denna andel sjunkit till knappt hlften. Det finns flera mjliga frklaringar till den minskade andelen utbytta personer p den femte listan. Kanske har engagemanget och intresset fr listan minskat? Ett tecken p det r att trffarna fr polismyndigheternas kontaktpersoner fr Alcatrazlistan har upphrt. Det r emellertid endast
26

ett ftal intervjupersoner som gett uttryck fr en sdan dalande motivation. En annan hypotes r drfr att minskningen beror p att polisen successivt utvecklat en ny urvalsteknik som fngar upp en annan typ av personer n tidigare mot vilka ett mer lngsiktigt arbete krvs.

Vad knnetecknar personerna p Alcatrazlistan?

Mn med kriminell bakgrund Samtliga 262 personer p listan r mn i ldrarna 20 till 75 r. Medelldern r 36 r.7 Denna i brottssammanhang hga medellder frklaras av att personerna har kommit lngt i sina kriminella karrirer. Nstan alla personer frekommer bde i misstanke- och lagfringsregistret innan de placerats p Alcatrazlistan och mnga av dem r misstnkta och lagfrda fr flera typiska ungdomsbrott som vldsbrott, rn, stld och andra tillgreppsbrott (se tabell 3 och 4).8 Sammanlagt finns nrmare tiotusen noterade brottsmisstankar p personerna, varav en majoritet av misstankarna r registrerade innan personerna hamnade p listan. Smugglings- och narkotikabrott framtrder som de vanligaste brottsmisstankarna och lagfringarna efter det att personen placerats p listan. Misstankar om bedrgeribrott och brott mot skattebrottslagen r nstan dubbelt s vanligt efter intrdet p listan jmfrt med innan. ena sidan kan kningen av dessa misstankar till viss del sannolikt bero p att placeringen p Alcatrazlistan lett till att ven andra myndigheter ftt upp gonen fr personen, till exempel Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. andra sidan bekrftar brottsmisstankarna bilden av att mnga av dessa personer har startat sin kriminella karrir med typiska ungdomsbrott och sedan under ren begtt mer och mer avancerade brott i takt med att kunskapen och det kriminella kontaktntet utvecklats (jfr Korsell, Skinnari och Vesterhav 2009). Att en kriminell karrir, med avstamp i ungdomsren, r vanlig fr personer inom organiserad brottslighet stds av tidigare forskning. Ofta startar personerna med typiska ungdomsbrott fr att sedan verg till mer avancerade brott vartefter den kriminella karriren fortskrider (Br 2007:7, Junninen 2006, Redlinger 1975, Reuter och Haaga 1989, Zaitch 2002). Frn ett generellt perspektiv brukar emellertid de flesta kriminella karrirer ha sin topp mellan 15 och 17 r fr att sedan avta med ren (Gottfredsson och Hirschi, 1990). Frklaringen till den hga medelldern p Alcatrazlistan r emellertid att den omfattar srskilt utvalda personer som bedms vara betydelsefulla fr den organiserade brottsligheten. Kar7

Ngra personnummer har inte kunnat versttas till en datumvariabel. Det beror troligtvis p att det r ett samordningsnummer vilket tilldelas personer som inte r folkbokfrda i Sverige (Westfelt 2008). Sex personer finns inte registrerade i lagfringsregistret.

27

rirer inom organiserad brottslighet inleds senare n fr vanlig brottslighet och nr fljaktligen ocks sin topp senare (Kleemans och de Poot 2008). Andra brottsmisstankar som r vanligt frekommande efter Alcatrazmarkeringen r trafikbrott och brott mot kniv- och vapenlagen (se tabell 3). Dessa brottsmisstankar kan tnkas vara en konsekvens av den nolltolerans-strategi som kommer att beskrivas i nsta kapitel.
Tabell 3. Misstankar frdelade efter brottstyp p huvudbrottet uppdelat efter brottsbalkens kapitel och vissa specialstraffrttsliga lagar. 9 vriga10 Nr skedde misstanken? Innan Efter Total Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel (%) (%) (%) Stld, rn och andra tillgreppsbrott 1 330 17% 130 7% 1 460 15% Brott mot trafikbrottslagen m.m. 1 210 16% 344 17% 1 554 16% Brott mot smugglingslagen, 1 210 16% 444 22% 1 654 17% narkotikstrafflagen m.m. Brott mot liv och hlsa 843 11% 122 6% 965 10% Brott mot frihet och frid 716 9% 101 5% 817 8% Brott mot vapen- och knivlagen 593 8% 186 9% 779 8% Bedrgeri och annan oredlighet 531 7% 182 9% 713 7% Brott mot allmn verksamhet 510 7% 87 4% 597 6% Skadegrelsebrott 158 2% 15 1% 173 2% Brott mot arbetsmiljlagen etc. 97 1% 24 1% 121 1% Frfalskningsbrott 91 1% 16 1% 107 1% Brott mot borgenr 70 1% 48 2% 118 1% Frskingring och annan trolshet 69 1% 17 1% 86 1% Brott mot skattebrottslagen m.m. 63 1% 120 6% 183 2% Mened, falskt tal och annan osann 53 1% 10 1% 63 1% utsaga 10 vriga 45 1% 6 0% 51 1% Brottsbenmningar i specialstraffrtten dr enbart bter ingr i 39 1% 108 5% 147 2% straffskalan Sexualbrott 34 0% 8 0% 42 0% Allmnfarliga brott 26 0% 10 1% 36 0% Brott mot utlnningslagen etc. 6 0% 0 0% 6 0% Brott mot bidragsbrottslagen 0 0% 11 1% 11 0% Totalt 7 694 100% 1 989 100% 9 683 100%
9

10

I misstankeregistret anges brottskoder och inte lagrum. Brottskoderna har kategoriserats utifrn Br:s handbok fr kodning av brott (2009a). I kategorin Brott mot skattebrottslagen m.m. ingr exempelvis inte bara skattebrottslagen utan ven lagen om nringsfrbud. Brottskoder som inte lngre r aktuella frekommer och de har placerats i den kategori som bst stmde in. Fr att undvika bakvgsidentifikation ingr de kategorier som fick mindre n fyra i ngot av utfallen i kategorin vrigt.

28

Stor andel personer med mc-gngstillhrighet Ungefr hlften av personerna p listan tillhr mc-gng och den andra hlften r i fallande skala registrerade som vriga gng, yrkeskriminella, vanefrbrytare, nazister/rasister och steuropagrupperingar.11 Ett mindre antal personer tillhr ingen registrerad grupptyp alls.12 Att mc-gng utgr en majoritet p listan r fga frvnande med tanke p att det r en av de synligaste formerna av organiserad brottslighet och att de under lng tid ftt mycket uppmrksamhet bde i media och i kriminalpolitisk debatt (Vesterhav 2003). En mindre andel har fretag Av personerna som frekommer p listan r 15 procent registrerade p fretag. Det handlar om mellan ett och tolv fretag per person, huvudsakligen aktiebolag. En person r dock registrerad p ver hundra fretag. I linje med vad som tidigare sagts om frndringar av Alcatrazlistans inriktning finns i de senare listorna en strre andel personer som r registrerade p fretag. Men det kan ocks bero p att uppgifterna om fretagsanknytning enbart gller frhllandena r 2009.13 Vanligast r att Alcatrazpersonerna r registrerade som ledamter, suppleanter, revisorer och revisorssuppleanter. Verkstllande direktrer r ovanliga. De mest frekommande verksamheterna i fretagen r: handel med fastigheter och fastighetsfrvaltning konsultverksamhet bygg- och renovering handel med vrdepapper import- och exportverksamhet handel med fordon restaurangverksamhet fordonsreparationer handel med industriprodukter leasing och uthyrning.

11

12

13

Nr samma person angetts tillhra olika typer av grupper har den vanligast frekommande valts ut. Nio personer har haft flera grupptyper som varit lika vanligt frekommande i informationen som erhllits frn Polisen. Bland dem som inte har ngon grupptyp registrerad ingr inte bortfallet, dvs. de tre personer dr det helt saknats information i Polisens srskilda underskningsregister. Andelen personer som inte har ngon grupptyp registrerad frekommer nstan enbart p den senaste versionen av listan. Uppgifter om registrering av fretag hmtades in av Polisen 2009-02-03. Det innebr att det endast r de fretag som r registrerade p personerna i dag som redovisas och inte nr de kom med p listan.

29

Vad hnde med de personer som placerades p listan?

67 procent av de personer som Alcatrazmarkerades blev misstnkta fr brott under tiden som de fanns p listan och drygt 40 procent blev lagfrda. Om man ven rknar in de personer som blev misstnkta eller lagfrda efter det att det tagits bort frn listan har 75 procent blivit misstnkta fr brott och ungefr 50 procent blivit lagfrda frn och med placering.14 De personer som klassificerats tillhra vriga gng har lagfrts i ngot strre utstrckning n de som kategoriserats som mc-gng och yrkeskriminella.15
Tabell 4. Lagfringar frdelade efter brottstyp p huvudbrottet uppdelat efter brottsbalkens kapitel och vissa specialstraffrttsliga lagar. 16 Nr skedde lagfringen? Huvudbrott Trafikbrott Stld, rn och andra tillgreppsbrott Brott mot liv och hlsa Brott mot smugglingslagen, narkotikastrafflagen m.m. Bedrgeri och annan oredlighet vrigt Brott mot allmn verksamhet Frfalskningsbrott Brott mot frihet och frid Brott mot vapen- och knivlagen Mened, falskt tal och annan osann utsaga Brott mot skattebrottslagen Brott mot allmn ordning Brott mot borgenr Allmnfarliga brott Totalt Innan Efter Total Antal Andel Antal Andel Antal Andel (%) (%) (%) 626 437 293 277 203 143 116 91 90 70 16 15 12 11 4 2 404 26% 18% 12% 12% 8% 6% 5% 4% 4% 3% 1% 1% 0% 0% 0% 100% 79 14 21 71 34 11 10 34 5 20 0 7 0 5 0 25% 5% 7% 23% 11% 4% 3% 11% 2% 6% 0% 2% 0% 2% 0% 705 451 314 348 237 154 126 125 95 90 16 22 12 16 4 26% 17% 12% 13% 9% 6% 5% 5% 3% 3% 1% 1% 0% 1% 0%

311 100% 2 715 100%

14

15 16

Andelen lagfrda personer r betydligt lgre fr de tv sista versionerna av listan vilket sannolikt r en fljd av att flera av personerna kom med p listan tidigast maj och senast i oktober r 2008. vriga grupptyper r fr f till antalet fr att tala om en skillnad. I kategorin vrigt ingr de kategorier som fick mindre antal n fyra antingen fre eller efter, dels lagfringar enligt gamla lagrum som inte kunnat hnfras till kategorierna ovan.

30

Majoriteten av personerna har bara lagfrts en eller ett par gnger efter det att de placerats p listan, men upp till tjugo lagfringar frekommer. I tabell 4 framgr vilka brott personerna blivit lagfrda fr, utifrn huvudbrott. Som tidigare nmndes r de vanligaste lagfringarna efter placering p listan trafikbrott samt smugglings- och narkotikabrott. En avsevrd andel av de Alcatrazmarkerade personerna har med andra ord frekommit i polisutredningar efter det att de placerats p listan. Frgan r emellertid om det r en konsekvens av listan eller om de hade blivit misstnkta eller lagfrda nd. Br:s bedmning r att Alcatrazlistan inte br tillskrivas fr stor betydelse fr att bli misstnkt eller lagfrd. De som blivit lagfrda efter det att de Alcatrazmarkerats r ocks de personer som i genomsnitt hade flest lagfringar innan de kom med p listan, ven om skillnaden inte r srskilt stor. Det r med andra ord personer som r mycket brottsaktiva och som rttsvsendet redan har i fokus, vilket borde leda till att de frr eller senare ker fast nd. Denna bild frmedlas ven av en del intervjupersoner. Mnga av dem som finns p listan grips av en hndelse. De grips p bar grning av en radiobilspatrull vid ngot brott som kan vara mer eller mindre grovt. Eller fr att det kommer in en anmlan frn en person som sger att han/hon har varit utsatt fr utpressning och om man d har bevisning dms de till lnga fngelsestraff. Det har inte ett dugg med den hr satsningen eller pengarna att gra, utan det hr hade hnt i alla fall. Fr de personer som lagfrts r den vanligaste huvudpfljden bter. Drefter fljer fngelse, talsunderltelse och skyddstillsyn (se tabell 5).Som framgr av tabellen gr det inte att se ngon strre skillnad nr det gller frdelningen av bter och fngelsestraff beroende p om lagfringen skedde fre Alcatrazmarkeringen eller efter. Det antyder att Alcatrazmarkeringen inte innebr en kad risk fr att dmas till fngelse i stllet fr bter. I stllet leder placeringen p listan till att antalet talsunderltelser kar. Detta ngot frvnande resultat r sannolikt en konsekvens av Polisens riktade nolltolerans i kombination med att klagarna bedmer att de lindriga brott som denna strategi ofta leder fram till inte r prioriterade frn talssynpunkt.

31

Tabell 5. Huvudpfljd enligt lagfringsregistret uppdelat utifrn om lagfringen skett innan eller efter placeringen p Alcatrazlistan. 17 Nr skedde lagfringen? Huvudpfljd Bter Fngelse talsunderltelse Skyddstillsyn Vrd inom socialtjnst Villkorlig dom Sluten ungdomsvrd Samhllstjnst Rttspsykiatrisk vrd och internering17 Totalt Innan Efter Total Antal Andel Antal Andel Antal Andel (%) (%) (%) 820 760 439 154 111 88 14 12 6 34% 32% 18% 6% 5% 4% 1% 0% 0% 99 107 86 9 0 4 0 6 0 32% 34% 28% 3% 0% 1% 0% 2% 0% 919 867 525 163 111 92 14 18 6 34% 32% 19% 6% 4% 3% 1% 1% 0%

2 404 100%

311 100% 2 715 100%

De vanligaste fngelsestraffen fr de Alcatrazmarkerade personerna uppgr till mellan en och sex mnader, vilket inte innebr ngon frndring frn tiden innan de placerades p listan (se tabell 6). Dremot r lngre fngelsestraff p mellan tv till fem r dubbelt s vanliga efter det att personen Alcatrazmarkerades jmfrt med innan. Vid nnu lngre fngelsestraff r dock skillnaderna sm. Den genomsnittliga fngelsetiden per lagfring r 20 mnader efter det att personen placerats p listan och 15 mnader fre placering. Dessa resultat visar att personerna p Alcatrazlistan dmts till ngot lngre fngelsestraff efter det att de placerats p listan. r det en direkt konsekvens av Alcatrazmarkeringen eller finns det andra faktorer som spelar in? Som nmnts tidigare kan lnga kriminella karrirer leda till grvre brott, som pverkar fngelsestraffets lngd. Det innebr emellertid inte att Alcatrazmarkeringen kan avfrdas som betydelsels fr den kade strafflngden. Ett kat fokus p Alcatrazmarkerade personer leder sannolikt till att grvre brott kan utredas.

17

Internering r en ldre pfljd som inte lngre utdms.

32

Tabell 6. Utdmt fngelsestraff i tid uppdelat utifrn om lagfringen skett innan eller efter placeringen p Alcatrazlistan. Nr skedde lagfringen? Fngelsetid Mindre n 1 mnad 16 mnader 712 mnader 1 r upp till 2 r 2 r upp till 5 r 5 r upp till 10 r 10 r eller mer Totalt Innan Efter Total Antal Andel Antal Andel Antal Andel (%) (%) (%) 17 339 156 119 100 17 3 751 2% 45% 21% 16% 13% 2% 0% 100% 0 35 16 15 28 2 1 97 0% 36% 17% 16% 29% 2% 1% 100% 17 374 172 134 128 19 4 2% 44% 20% 16% 15% 2% 1%

848 100%

Ngot som talar emot denna tolkning r emellertid den instllning som har frmedlats i flera av intervjuerna, att lagfringarna i sig skulle vara viktigare n pfljderna. Men om denna strategi hade varit tongivande borde det ha avspeglat sig i fler lagfringar av mindre grova brott. Analysen ger dock inget std fr att fler kortare fngelsestraff har utdmts efter Alcatrazmarkeringen. Slutsatsen r drfr att Alcatrazmarkeringen framfr allt lett till dels lngre fngelsestraff fr allvarliga brott, dels fler talsunderltelser fr mindre allvarliga brott.

Vad utmrker dem som inte blev misstnkta eller lagfrda efter intrdet p listan?
Den tredjedel som inte blivit misstnkta fr ngot brott frn och med att de placerats p listan r fljaktligen den grupp som Polisen haft svrast att knyta till ett brott. Denna grupp har i genomsnitt bara hlften s mnga misstankar sedan tidigare jmfrt med dem som blivit misstnkta efter Alcatrazmarkeringen. De har ven en hgre medellder n de som blivit misstnkta och r i ngot strre utstrckning registrerade p fretag. Det gr emellertid inte att se ngon liknande skillnad i medellder eller registrerade fretag mellan dem som inte lagfrts efter placering p listan och dem som har gjort det.

33

Vad har Alcatrazlistan haft fr betydelse?

Genomgngen visar att ungefr hlften av personerna p listan blivit lagfrda efter det att de Alcatrazmarkerats. Att en person placerats p listan innebr emellertid inte per automatik att denne blivit freml fr riktade polisira insatser. I vissa fall har Polisen av olika skl inte kunnat rikta insatser mot sdana personer. De flesta polismyndigheter har till exempel haft flera Alcatrazmarkerade personer i sitt ln. Av resursskl har Polisen drfr inte kunnat arbeta aktivt mot samtliga personer. Trots riktade insatser har Polisen inte alltid kunnat knyta den markerade personen till brott. Det kan bero p att personen inte varit brottsaktiv i den utstrckning som antogs eller haft en sdan position inom organiserad brottslighet att det varit svrt att knyta denne till ett konkret brott. Sjlva placeringen p listan kan ocks ha haft en brottsavhllande effekt p de personer som vet om att de r srskilt bevakade. Andra kriminella personer kan ocks dra sig fr att samarbeta med dem. Genomgngen av Alcatrazlistan visar att de misstnkta och lagfrda personerna inte enbart r en fljd av markeringen p listan. Flertalet Alcatrazmarkerade personer hade sannolikt blivit misstnkta och lagfrda nd till fljd av att de r brottsaktiva personer, som frr eller senare kommit i frga fr Polisens ordinarie insatser. Ett urvalskriterium fr listan var dessutom att personerna skulle ha underrttelsemssig relevans fr riktade insatser. Det kan ha inneburit att polismyndigheterna listat personer mot vilka det redan planerats insatser. Mot denna bakgrund r det inte verraskande att s mnga av de markerade personerna ocks lagfrdes.

Hur kan Alcatrazlistan frbttras?

Fr att Alcatrazlistan ska ha betydelse och generera en extra effekt i arbetet med riktade insatser mot srskilt utvalda personer bedmer Br att det finns ett behov av ett nnu striktare urval av personer till listan. Den mlgrupp som Br bedmer vara mest relevant fr att ing p denna typ av lista r personer som bedms vara svrjobbade och krver stora och samordnade insatser mellan polismyndigheter och andra myndigheter. Listan br sledes omfatta personer som i annat fall hade hamnat mellan stolarna eftersom de upptrder inom strre geografiska omrden och dessutom hller en lg profil. Personer som r synliga och aktiva och redan ingr i Polisen ordinarie prioriteringar br inte vara en tillrckligt relevant mlgrupp fr Alcatrazlistan. Operativa rdets beslut18 att minska antalet namn p listan tyder p att de redan r p vg i freslagen riktning.
18

http://www.polisen.se/Orebro_lan/Aktuellt/Nyheter/Gemensam/2009/juli-sept/Projekt-Alcatraz-forlangs/

34

6. Projektens strategier och metoder

Vilka strategier har projekten utgtt frn?
Samtliga strategier som polis p ett internationellt plan tillmpar terfinns ocks inom satsningen, se modellen i figur 1 (Br 2008:22). De metoder som inte anvnts r heller inte i verensstmmelse med svensk lagstiftning, till exempel kronvittnen, plea bargain och anonyma vittnen. Sjlvfallet finns variationer i hur ofta en metod frekommit. Den vanligaste strategin r att lagfra enskilda personer targets som exempelvis i projekten Nova, Torsk och Playa. Ngra projekt som exempel Costa, Morgan och Rifum har omfattat ett tydligt tillgngsinriktat arbete19, inte sllan i samarbete med Ekobrottsmyndigheten. Det finns ven mer strategiska projekt inriktade p specifika brottstyper som Investeringsbedrgerier och Nationell rnsamordning. Pussel, Viktor och Jrn r exempel p projekt med syfte att frhindra eller frsvra etablering av knda gng. Inget av projekten har haft som direkt mlsttning att minska nyrekrytering. En av flera mlsttningar har dock varit att minska nyrekrytering, exempelvis i projekten Aktion 1 och Dalahsten.

Vilka metoder har anvnts?

1. Frebyggande tgrder Frebyggande tgrder har varit ovanliga, men frutsttningarna fr satsningen var ocks i hg grad operativ. Inget av projekten har innehllit ngra omfattande sociala tgrder, dremot har i ngot projekt samarbete skett med kommun angende ungdomar. Administrativa tgrder20 r ocks relativt sllsynta inom satsningen. Ett undantag r dock Aktion 1 dr polisen samarbetade med kommunen fr att avhysa en kriminell gruppering frn sin lokal. I samma projekt genomfrdes en informationskampanj riktad till fastighetsgare som uppmrksammades p att den avhysta klubben letade ny lokal.
19

20

Tillgngsinriktad brottsbekmpning r de insatser som generellt riktar sig mot svarta eller kriminella pengar samt svart eller kriminell egendom. Begreppet omfattar ven ekonomiska insatser mot punktmarkerade kriminella personer i syfte att anvnda de lagliga medel som str till buds fr att minska deras inkomster frn exempelvis bidrag och ka deras utgifter genom exempelvis fretagsbot (Br 2008:10). Administrativa tgrder innebr att den offentliga sektorn frsker frsvra frutsttningarna fr den organiserade brottsligheten att anvnda sig av legala mjligheter fr illegala ndaml.

35

Flera projekt har haft en mediestrategi som syftat till att inte frstrka grupperingarnas negativa rykte. I andra fall har polisen tagit kontakt med medierna fr att upplysa om de brottsbekmpande myndigheternas arbete och drigenom frska frsvra den organiserade brottslighetens etablering och frankring i lokalsamhllet: Vi hade en mediestrategi dr vi ppet deklarerade nolltoleransen, att vi kommer att lagfra alla typer av brott och att vi nskar information frn allmnheten. En frebyggande tgrd som anvnds internationellt r specifik lagstiftning mot organiserad brottslighet, till exempel frbud mot medlemskap i kriminella organisationer (Council of Europe 2004). Denna typ av lagstiftning finns dock inte i Sverige (Korsell, Skinnari och Vesterhav 2009).
6. tgrder mot otillten pverkan Vittnesskydd Anonyma vittnen Minska pverkan p polis Arbete mot korruption 1. Frebyggande tgrder Sociala tgrder Administrativa tgrder Informationskampanjer Specifik lagstiftning

5. Spanings- och utredningsmetoder Tvngsmedel verskottsinformation IT-forensisk analys Kronvittnen och plea bargain Spin-off Fasadverksamhet

STRATEGIER Lagfra targets Tillgngsinriktat arbete Inriktning p specifika brottstyper eller branscher Frhindra etablering av gng/ntverk eller marknader Minska nyrekrytering

2. Organisation, inriktning och ledning Specialisering och utbildning Aktionsgrupper Fokus p underrttelse Nationella riktlinjer Utveckling av informations- och kommunikationsteknik

4. Underrttelse- och analysarbete Operativ och strategisk analys Informatrer Uc-operatrer Provokation

3. Samordning och utbyte av information Internationellt Nationellt inom polisen Med andra myndigheter Med civila samhllet och privata branscher

Figur 1. Brottsbekmpande strategier och metoder som identifierats i internationell litteratur. Metoder som anvnts inom den svenska satsningen mot organiserad brottslighet r kursiverade. 36

Dremot ger intervjuerna en bild av att redan befintlig lagstiftning kan utgra ett viktigt verktyg om den tillmpas fullt ut. Ett exempel r projekt Targa, dr polislagen mjliggjorde frekventa kontroller av fordon och personer. Ett annat exempel r projekt Grnsland, dr punktskattelagen tillmpades fr att komma t dieselsmugglingen i Norrbotten. 2. Organisation, inriktning och ledning Flera av projekten har varit kopplade till omrdena organisation, inriktning och ledning. Utbildningsinsatser har genomfrts med poliser som arbetar med informationsinhmtning (projekt SSI), aktionsgruppsledare (projekt Utbildning PHS) och genom praktiktjnstgring vid Europol (projekt Praktik Europol). Nationella riktlinjer mot investeringsbedrgerier har tagits fram i projektet Investeringsbedrgerier. Ett annat exempel p stdverksamhet r Nationell rnsamordning, dr en person anstlldes fr att vara nationell rnsamordnare och fungera som kontaktperson, sammanstlla information och stdja i pgende utredningar. Satsningen har ven omfattat utveckling av informations- och kommunikationsteknik. I projektet Surfa utvecklades en IT-applikation fr att strukturera och inhmta information och drmed f ett bttre fungerande analysarbete. 3. Samordning och utbyte av information Samordning och utbyte av information har varit ett vanligt frekommande inslag i projekten. I princip alla projekt har i ngon mn omfattat samarbete inom polisen. ven samarbeten med kommuner, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket r vanligt frekommande. Samarbete med nringslivet frekommer mer sllan, men har skett med fastighetsbolag och Svenska Bankfreningen. Inom projektet Aktion 1 frdes samtal med krgare som beslutade att inte tillta vstar eller andra mrken som symboliserar kriminella grupperingar. Tyngdpunkten fr samordning och utbyte av information har legat p nationellt informationsutbyte, men det har ven frekommit internationella kontakter med till exempel Europol, Eurojust och sambandsmn runt om i vrlden. Vi har ftt upp blicken fr att Europol inte r en koloss p lerftter. ven det minsta distrikt kan ringa ner till den svenska desken eller ta kontakt med dem via mail. Det var inte mnga som visste om det tidigare, dr har vi ppnat upp drrar.

37

4. Underrttelse- och analysarbete Merparten av de operativa projekten har omfattat operativ och strategisk analys, inklusive det underrttelsefrfarande som finns angivet i Polisens underrttelsemodell (PUM), till exempel inhmtning av information frn informatrer, ppna kllor, utlndska kanaler, sambandsmn och andra myndigheter. Informationen har sedan bearbetats och sammanstllts. I flera renden har informatrer frekommit och i ngra projekt har under cover-operatrer anvnts. Det finns ven projekt som har inbegripit bevisprovokation. 5. Spanings- och utredningsmetoder Tvngsmedel har anvnts i stor utstrckning, frmst telefonavlyssning, men ven hemlig rumsavlyssning (buggning) har frekommit. verskottsinformation frn telefonavlyssning har ocks anvnts. ITforensisk analys21 har haft stor betydelse fr att kunna skerstlla bevis, som i projektet Las Vegas. Anvndning av fasader frekommer i flera projekt, vilket kan vara fretag, bilar eller lgenheter som nyttjas fr att inte avslja pgende spaning. Fysisk spaning och kontrollerad leverans av narkotika har varit av avgrande betydelse. 6. tgrder mot otillten pverkan I en del av projekten har olika tgrder vidtagits fr att frhindra att personer inom den organiserade brottsligheten utvar otillten pverkan mot poliser. Flertalet projekt har utvecklat olika metoder fr att minska risken fr pverkan p enskilda medarbetare, bland annat genom att lta hgre chefer vara talespersoner i medierna i stllet fr dem som arbetar i projektet. Program fr personskerhet och vittnesskydd har anvnts i projekten Viktor, Pingvin, Nova och Alcatraz Vstra Gtaland. Av de strategier som identifierats internationellt r arbete mot korruption den minst vanligt frekommande tgrden. En sdan inriktning r inte framtrdande i ngot av projekten, med undantag fr Nickel som till viss del berrde frgor om korruption inom vrdetransportbolagen.

Olika arbetsstt med olika syften

En mjlighet med satsningen som det inte funnits utrymme fr i det ordinarie polisarbetet r att kunna arbeta frutsttningslst mot specifika grupper av personer som bedms vara viktiga fr den organiserade brotts21

IT-forensisk analys handlar om att analysera och skra bevis i utrustning som hrddiskar eller mobiltelefoner (Kronqvist 2003).

38

ligheten. I vanliga fall anvnds resurserna frmst till att utreda konkreta brottsmisstankar. Faran med att arbeta frutsttningslst r dock att det inte alltid leder till lagfring. Det hr r vldigt stor skillnad mot d vi i vanliga fall har tips att g p [] Hr har vi arbetat frutsttningslst. Vi vet att de hr personerna hller p med organiserad brottslighet i ngon form av ntverksmodell. Men hur ska vi komma t dem? Vi mste ta reda p mer om vad de gr. I utvrderingen har det varit mjligt att identifiera tv olika centrala grundstrategier mot organiserad brottslighet. Riktad nolltolerans Den frsta grundstrategin r ett ppet och konfronterande arbetsstt som brukar benmnas riktad nolltolerans. Det lmpar sig bst under vissa frutsttningar och fr att uppn specifika ml, till exempel att stra och frsvra en grupperings kriminella verksamhet. Vid denna metod baseras polisarbetet p synlighet och stndig konfrontation med utpekade targets i syfte att upptcka brott. Inriktningens grundid r att inget brott r fr litet att anmla. Ett exempel r att polisen fokuserar personer runt ett mcgngs klubblokal genom terkommande kontroller av personer och fordon. Vr taktik frn start har varit att vi ska ligga p. Vi arbetar utifrn nolltolerans. Vi rapporterar dem fr alla brott de begr oavsett vilken brottstyp det r. Det r det som har varit grunden. Vi har valt att inte smyga, det har varit synligt och ppet. Riktad nolltolerans frutstter en bred samverkan mellan polisens underrttelsetjnst och de poliser som dagligen mter personerna p gatan. Underrttelsetjnsten lmnar information om individer och grupperingar till poliserna p fltet, som samtidigt ger tillbaka nya uppgifter. Vi frsker att pressa ut information till alla som arbetar i linjen. Det gr att det kommer tillbaka ganska mycket information drifrn. Det skrivs minnesanteckningar och underrttelseuppslag frn alla som har varit ute i tjnst. Det tycker jag har fungerat frvnansvrt bra. ven om metoden ibland slarvigt kallas fr strning ppekar mnga poliser att det inte fr vara frga om trakasserier, vilket terkommande visiteringar skulle kunna uppfattas som. Det r ocks viktigt att nolltolerans uppfattas som en myndighetsstrategi och inte ett val av en enskild polis (jfr Br 2009:7).
39

Det finns en anstndig grns fr hur mycket man kan stra en mnniska. Man kan inte stoppa en bil tta gnger om dagen och man kan inte ta in ngon p ringa narkotikabrott fem dagar i veckan. Diskret polisarbete Den andra grundstrategin r i princip raka motsatsen till den frsta. Till skillnad frn riktad nolltolerans sker arbetet diskret. Inriktningen innebr att stor vikt lggs vid insamling av underrttelseinformation. Det r ven vanligt att hemliga tvngsmedel anvnds. ven om dessa tv grundstrategier p ett generellt plan kan beskrivas som varandras motpoler kan de kombineras i ett och samma projekt. Ett exempel r projekt Alcatraz i Vstra Gtaland dr piket- och ordningspolisen involverades i det dagliga arbetet samtidigt som vissa renden hanterades i en snvare krets, till exempel p narkotikaroteln. Knnetecknande fr de tv grundstrategierna r att de brukar resultera i olika typer av renden. Riktad nolltolerans utmynnar ofta i kortare utredningar av mindre grova brott medan den mer underrttelsebaserade strategin ofta ger lngre och tyngre utredningar. Det r en avvgning om man ska kra en kort utredning och ta det hr beslaget och tala eller kra en lngre utredning, f fler talade, men en lngre utredningstid. Strategierna skiljer sig sledes t mellan projekten och det r viktigt att valet av strategi baseras p en tydlig problemidentifikation och mlsttning. Om inte det grs finns en risk fr att vissa metoder blir mer populra n andra och anvnds rutinmssigt utan en tillrcklig analys av problemet, mlsttningen och frutsttningarna.

Vilka metoder saknas?

Intervjupersoner och enkter lyfter fram att Polisens strategier och metoder kan behva frbttras p fyra omrden. Metodfrbttringar Det r inte metoder som saknas, utan hur vissa befintliga metoder ska kunna tillmpas p ett effektivare stt. Det gller exempelvis informatrshantering, under cover-verksamhet, bevisprovokation och tekniska hjlpmedel. Fr nrvarande pgr emellertid en metodutveckling p flera av dessa omrden. Polisen br ocks bli bttre p att ta till vara egna erfarenheter, vilket kommer att utvecklas lngre fram.

40

Resurser Vad som ocks efterfrgas r spetskompetens i kombination med en strre personalstyrka i syfte att bde bli effektivare och f strre uthllighet i rendena. Inriktning och flexibilitet Ett rendes inriktning br vara flexibel och vid behov kunna stllas om. Problemet r att vi har svrt att backa. Ibland mste vi kanske inse efter en mnad att vi inte kommer lngre. Dr har vi kanske gjort fel, vi har lyssnat och lyssnat utan resultat och d har vi inte funderat p att byta metod fr att komma vidare. Det finns ocks ett behov av att samtidigt arbeta enligt flera strategier, bland annat ven tillgngsinriktad brottsbekmpning. I flera operativa renden har det varit mjligt att komma t personens tillgngar med hjlp av Kronofogdemyndigheten. Det har dock varit sllsynt med andra typer av tillgngsinriktad brottsbekmpning, till exempel kvarstad och frverkande. Detta r en konsekvens av att det krvs extraarbete och specialkompetens och inte minst en klagare som r intresserad och engagerad av dessa frgor fr att kunna pvisa vinning av brott (Br 2008:10). Andra frgor som lyfts fram av intervjupersoner och i enktsvar r att motverka nyrekrytering och att kunna stdja avhoppare. Skerheten fr polis och klagare br ocks ses ver. En metod kan vara att lta utredare och klagare frn en annan ort arbeta i rendena (jfr Br 2009:7, Br 2009:13). Lagstiftning Olika lagstiftningsfrslag har ocks frts fram. Det gller skrpta straff, frbud mot medlemskap i kriminella organisationer, lgre sekretesskrav vid myndighetssamverkan och omvnd bevisbrda fr med vilka medel tillgngar frvrvats. Forskning visar dock att ett vanligt problem r att redan befintlig lagstiftning inte anvnds till sin fulla potential (Br 2008:10, Kennedy 2007, HMIC 2004).

41

7. Hur har pengarna anvnts i projekten?

Ekonomiskt utfall
De medel som kunde skas inom satsningen fick anvndas till merkostnader i det polisira arbetet. Denna ekonomiska frstrkning till merkostnader r den tydligaste skillnaden mellan projekten inom satsningen och de kontrollprojekt som inte ftt ta del av de srskilda medlen. Intervjuerna ger ocks en bild av att de srskilda medlen anvnds inom de omrden dr det normalt sett rder ekonomiska restriktioner. Mnga metoder mot organiserad brottslighet r kostsamma och intervjupersonernas uppfattning r att de extra resurserna ocks har lett till att det varit mjligt att lgga upp arbetet p ett lmpligt stt utan att behva kompromissa med kvaliteten och begrnsas av polismyndighetens budget. Generellt kan jag sga att utan pengar gr det inte att gra verkstad. Allt kostar pengar frn telefonavlyssning och vertid till att kra bil. Intervjupersoner framhller ocks att satsningen varit ndvndig fr att kunna arbeta effektivt mot organiserad brottslighet: Om vi ska komma ngon vart i dag tror jag att en sdan hr satsning r ndvndig. Speciellt nr vi har s strama budgetar som vi har i dag. Det finns inte mjligheter att driva ett sdant hr projekt utan extra pengar. Riksrevisionen har dock tidigare varnat fr att myndigheter kan bli beroende av extra anslag (2005:18). I stllet br myndigheter kunna bedriva sin verksamhet och prioritera utifrn den rliga anslagsfrdelningen, menar Riksrevisionen. I och med satsningen har projekten kunnat f extra medel fr personal-, lokal- och driftskostnader. Satsningen har ocks bekostat investeringar och i viss mn allmnna omkostnader. En missuppfattning har dock gllt begreppet merkostnader, dr mnga trott att medlen inte fick anvndas till tillflliga anstllningar eller fr att kpa utrustning. Utfallet fr samtliga projekt inom satsningen redovisas i tabell 7. I det fljande beskrivs de vergripande kostnadsposterna.

42

Tabell 7. Det totala utfallet av samtliga projekt. Ekonomiskt utfall Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag 508 142 1 478 509 620 5 106 276 118 711 374 138 952 000 8 510 796 6 691 146 6 524 888 13 270 136 894 862 35 900 097 27 558 427 19 718 969 2 809 454 1 411 008 22 292 951 2 248 988 158 659 74 717 811 2 485 841 Belopp

Personalkostnader De extra medlen har bidragit till att projekten tilltits bli strre och med mer personal n vad som annars hade varit mjligt, bland annat genom inlning av personal frn andra myndigheter. Personalkostnaderna p drygt 74 miljoner kronor bestr av posterna ln, vertid, lnetillgg, kostnadsersttningar, sociala avgifter, konferens och kurs samt vriga personalkostnader.22 Nrmare hlften av kostnaderna fr lner, drygt 27 miljoner kronor belastar den Nationella spaningsresursen och Nova. Det beror p att tolv personer anstllts under hela trersperioden fr att frstrka den befintliga spaningssektionen och att Nova anstllt fem personer varav tre analytiker.
22

Det som omfattas av lnetillgg r bland annat OB-tillgg, tidsfrskjutningstillgg och tillgg fr jourberedskap. I posten kostnadsersttningar ingr bland annat traktamente, frrttningstillgg samt vriga arvoden.

43

Det finns ocks ytterligare projekt med stora lnekostnader, som Cannabis (2,8 miljoner kronor), Grnsland (1,2 miljoner kronor) och Alcatraz (1,1 miljon kronor). Lnekostnader bestr dels av faktiska lnekostnader, dels av koncerninterna kostnader dr polismyndigheterna fakturerat varandra fr kostnader i gemensamma projekt. Det kan omfatta olika former av personalkostnader och det r svrt att uppskatta hur stor del av dessa som r lnemedel.23 vertidsersttningen uppgr till knappt 11 miljoner kronor. De projekt som har det strsta vertidsuttaget r Nationell spaningsresurs, Solidos och Nova. I en tidigare internrevision har Rikspolisstyrelsen lyft fram vikten av en behovsplanerad arbetstid fr att minska kostnaderna fr vertid (RRV 1999). Ngra intervjupersoner har ocks uppehllit sig vid den frgan. De strsta kostnaderna fr konferens och kurs har belastat projekten med inriktning p utbildning, som SSI och utbildning PHS. Vad har de extra medlen haft fr konsekvenser p personalsidan? Projekten inom satsningen har ftt hgre betyg n kontrollprojekten nr det gller frgan om det funnits tillrckligt med personalresurser. Strst skillnad verkar pengarna ha haft fr spaningsverksamheten. Det behver inte ndvndigtvis innebra att det varit fler personer utan mjligheten till vertid kan spela in i uppfattningen om att personalstyrkan varit tillrcklig. Tillskottet av medel till personal har dock inte haft lika stor betydelse fr rendenas underrttelse- och tillslagsfas. Grundarbetet p underrttelsesidan har i flera fall pbrjats innan medlen sktes. Tillslagsfasen r ofta kort och brukar inte ta srskilt mycket personella resurser i ansprk. Lokalkostnader De sammanlagda lokalkostnaderna uppgr till drygt 2,5 miljoner kronor. Den strsta delen str Cannabisprojektet fr, som fick hyra in sig i nya lokaler. Men ven andra projekt har haft lokalkostnader som Tito, Praktik Europol och Playa. Driftskostnader Bland driftskostnaderna terfinns kostnader fr hyrbilar, drivmedel, resor, frbrukningsvaror, telefonlistor och tolktjnster. Nationella spaningsresursen str fr en stor del av den totala fordonskostnaden, ungefr 30 procent. Grnsland och Tito r ytterligare tv projekt med hga fordonskost23

En ansats till att reda ut hur stor del av dessa kostnader som r ln, vertid, sociala avgifter etc. gjordes i samverkan med Rikskriminalpolisen, men det krvdes att varje faktura granskades, vilket ansgs vara fr tidskrvande.

44

nader, vilket beror p de stora avstnden i det Norra samverkansomrdet dr projekten genomfrdes. Projekten Tito, Grnsland, Nationella spaningsresursen och Dalahsten har alla resekostnader som verstiger 400 000 kronor. Pengarna har gtt till bde inrikes och utrikes resor. Inkp av varor bestr till hlften av dataapplikationen Surfa, som kostat nrmare 2,8 miljoner kronor. I andra projekt har kostnader fr olika typer av kommunikationsutrustning och datorer lagts under inkp av varor. Inkp av tjnster bestr till strsta delen av telefonlistor och telefonfrfrgningar frn telebolagen samt tolkkostnader. De stora kostnader som uppkommer i samband med att polisen begr in telefonlistor uppmrksammas av mnga intervjupersoner. De olika telefonbolagen tar ut en kostnad fr varje enskild telefonlista med uppgift om nummer ringda och mottagna frn ett specifikt telefonnummer. I ett enskilt rende kan dessa kostnader uppg till hundratusentals kronor. Ersttningen som begrs av telebolagen varierar dessutom stort mellan de olika leverantrerna (SOU 2007:76). Flera intervjupersoner stller sig frgande till dessa stora utgifter och hnvisar till andra lnder dr lagstiftningen p detta omrde ser ngot annorlunda ut. En jmfrelse kan gras med den svenska penningtvttslagstiftningen dr verksamhetsutvare inom vissa branscher har ett krav p sig att rapportera misstnkta transaktioner och bist med skriftliga underlag (jfr Br 2008:10). Kostnader fr investering Kostnader fr investering har aktualiserats i sju projekt. De rr bland annat projekten Nova och Cannabis Skne. Totalt uppgr det till knappt en halv miljon kronor. Allmnna omkostnader Allmnna omkostnader utgr frn en schablon p tio procent p det totala beloppet och kan tas i ansprk under frutsttning att faktiska kostnader uppstr. I ngra projekt har denna mjlighet utnyttjats, men tskilliga polismyndigheter har inte knt till eller frsttt innebrden av denna regel. Dessutom har Operativa rdet i flertalet projekt inte godknt allmnna omkostnader eftersom inte ngon ny organisation skapats eller ny personal anstllts. Sdana villkor uppfylldes dock i varierande grad i Nationell rnsamordning och Nationell spaningsresurs, vilka fick tillgodogra sig allmnna omkostnader. Har pengarna anvnts som det var tnkt? Av tabell 7 framgr att de mest omfattande kostnaderna fr projekten r ln, vertid och sociala avgifter. ven driftskostnaderna framstr som be45

tydande, ven om de sammantaget r avsevrt lgre n fr personal. En mindre del av medlen har gtt till lokaler, investeringar och allmnna omkostnader. I den srskilda satsningen fick medlen anvndas till kostnader fr aktioner (vertid, tolkstd, teknik, resor, logi, material och tjnster), utbildningar, tillflliga anstllningar och applikationer fr datahantering. Mot bakgrund av detta r Br:s samlade bedmning att pengarna anvnts till de kostnader som avsgs med satsningen. En del projekt har emellertid inte fljt den budget som bifogades anskan om medel (se bilaga 2). Sannolikt beror det p att tskilliga kostnader r svra att uppskatta p frhand. verdrag p enskilda poster har dock accepterats under frutsttning att den totala budgeten hllits. I de fall kostnaderna verstigit vad som uppgetts i anskan har ytterligare medel kunnat skas av Operativa rdet. I ngra fall har polismyndigheten sjlv svarat fr verskjutande kostnader.

46

8. Projektens arbetsgrupper
Hur har arbetsgrupperna varit organiserade?
Fr att skdliggra hur arbetsgrupperna sett ut i de operativa projekten har tre grundtyper identifierats. Givetvis frekommer det variationer och kombinationer av olika former av arbetsstt. Sammansatt aktionsgrupp En frhoppning med satsningen var att polisen skulle arbeta p ett nytt stt, i aktionsgrupper. Konceptet hade varit p tal flera r tidigare av SPO/Rikskrim-kommittn, som beskrev aktionsgrupper med personal frn olika enheter som underrttelse, spaning och utredning inom samma myndighet, men ocks frn andra polismyndigheter (SOU 2000:25). Exempel p sdana sammansatta aktionsgrupper finns ocks inom satsningen (figur 2). De flesta intervjupersoner r verens om att sammansatta aktionsgrupper r ett framgngsrikt koncept. Frdelarna r att det ger en sker tillgng till personal och kompetens, gr det mjligt att arbeta fredat och kar motivationen. Aktionsgrupper i kombination med kade resurser har bidragit till att rendena blivit strre n vad som r vanligt. Nr man har en aktionsgrupp igng fr man exklusivt hlla p med det och inte trettio andra arbetsuppgifter som pockar p. [] Man kan fokusera p mlet. Ofta brukar det dessutom innebra att man fr lite mer pengar, resurser och drmed andra mjligheter.

Polismyndighet Underrttelse Spaning Tillslag Utredning Rikskrim, SPO

Polismyndighet

Polismyndighet

Figur 2. Modell ver en sammansatt aktionsgrupp frn flera olika polismyndigheter, med hjlp frn Rikskriminalpolisen och Skerhetspolisen. 47

Det kan dock vara svrt att anpassa en sammansatt aktionsgrupp om ett rende utvecklas t ett ofrvntat hll. Personalstyrka och kompetens riskerar d att inte motsvara behoven. Nr personal frn olika polismyndigheter stts ihop kan det ocks uppst problem om de har olika arbetsstt eller nr polismyndigheterna har olika administrativa system fr exempelvis tidrapportering. Det har ocks visat sig svrt att lna personal till aktionsgruppen, framfr allt med rtt kompetens. Exempel p projekt som har bildat sammansatta aktionsgrupper inom myndigheten och arbetat med ett specifikt rende r Cobra, Rifum och Kennet. Det frekommer ven att aktionsgrupperna ftt hjlp under kortare eller lngre perioder av Rikskriminalpolisen eller Skerhetspolisen. Exempel p sdana projekt r Grnsland, Tito och Maxim. Modellen frekommer ocks i en form i Alcatraz i Vstra Gtaland och Nova i Stockholm. Skillnaden r att personalen r hopplockad frn samma polismyndighet, att den inte satts ihop fr ett rende, utan p lngre sikt fr att arbeta mer vergripande mot organiserad brottslighet. Underttelseinriktad arbetsgrupp Den andra modellen (figur 3) bestr av en underrttelseinriktad arbetsgrupp som lmnar ver en underrttelserapport till andra enheter inom myndigheten, till andra polismyndigheter, andra externa myndigheter som Ekobrottsmyndigheten eller till Rikskriminalpolisen. Mottagaren avgr sedan om informationen ska leda till operativa insatser. Exempel p projekt inom satsningen som innehllit underrttelseinriktade arbetsgrupper r Cannabis, Dalahsten och Costa.

Annan polismyndighet

Annan polismyndighet

Arbetsgrupp/ aktionsgrupp

Inom samma polismyndighet

Andra myndigheter

Figur 3. Modell ver underrttelseinriktade projekt inom satsningen som lmnat ver rendet till andra polismyndigheter, inom samma polismyndighet eller till andra externa myndigheter. 48

Den underrttelseinriktade arbetsgruppen kan utgra en egen organisation eller ligga inom ramen fr den ordinarie verksamheten. Eftersom arbetsgruppen enbart svarar fr en begrnsad del av kontroll- och rttskedjan kan den vara liten och endast best av ett ftal personer. Frdelarna med den hr typen av arbetsgrupp r att den har mjlighet att specialisera sig och fokusera en brottstyp eller ett fenomen. Arbetsgruppen vidarebefordrar sedan underrttelseinformationen till den mottagare som bedms vara mest lmpad. En nackdel r dock att det sllan finns ngon p frhand given mottagare, vilket kan leda till att medarbetarna fr agera bilfrsljare fr att slja in informationen. Nr frsljningen inte lyckas uppstr frustration. Vi har plockat fram bra renden som vi inte har haft ngon mottagare fr. I vissa projekt inom satsningen har de underrttelseinriktade arbetsgrupperna kallats fr aktionsgrupper: Om jag skulle bertta fr ngon att jag r med i en aktionsgrupp p Polisen ser de framfr sig 1015 man. De ser ju inte tv poliser som sitter p varsitt rum. Det r inte mycket till aktionsgrupp. Eftersom begreppet aktionsgrupp ftt en vl vid betydelse har ngra intervjupersoner efterfrgat en tydligare definition p vad en aktionsgrupp egentligen r. Linjeprojekt I den tredje grundtypen har projekten drivits inom ramen fr den ordinarie linjeverksamheten (figur 4). Det betyder att det inte har bildats ngon egen organisation fr det specifika projektet. Exempel p sdana projekt r Kungen, Marianne, Aktion 1 och Siba.
Operativ ledningsgrupp och/eller aktionsgruppsledare

Underrttelse och analys

Spaning inre och yttre

Utredning

Personal vid tillslag

Nrpolisomrdet, ordningspolisen, andra polismyndigheter, Rikskriminalpolisen, Skerhetspolisen

Figur 4. Modell ver projekt inom satsning som hanterats p ett liknande stt som arbetet inom den ordinarie linjeverksamheten. 49

Projekten har drivits p en rotel inom myndigheten. Ibland har projekten bollats mellan olika rotlar. I vissa fall har projektet tagit hjlp av andra polismyndigheter, Rikskriminalpolisen eller Skerhetspolisen. Inom ngra projekt har denna arbetsform benmnts aktionsgrupp, vilket terigen belyser problemet med begreppets definition. Frdelarna med den hr arbetsformen r att det redan finns uppbyggda rutiner fr att driva renden. Arbetsgruppen r flexibel och tilldelning av resurser och samarbeten sker efter behov. Samtidigt finns det ingen sker tillgng till personal som r avdelad till att enbart arbeta i projektet. Dessutom finns oftast inte samma mjlighet att endast fokusera p ett rende som vid de andra arbetsformerna. Inte sllan uppstr brist p personal i ngot led i kedjan, vilket naturligtvis frsvrar arbetet.

Erfarenheter frn projektens utformning

Prioriterade projekt De projekt som beviljats medel av Operativa rdet har samtidigt ftt en statusstmpel och drmed betraktats som prioriterade inom den egna polismyndigheten. Projekten har frenklats genom att chefer hgre upp i den egna organisationen ansett att arbetet varit viktigt, inte minst till fljd av att det funnits bde ett budget- och uppfljningsansvar. Det har ocks inneburit att det varit lttare att f tillgng till personal. I vissa fall har dock prioriteringarna skett p bekostnad av andra renden. Tidigare har nmnts att begreppet aktionsgrupp anvnts frikostigt. Kombinationen av en nationell prioritering av Operativa rdet och att aktionsgrupper ingr i projektet har sannolikt varit tv viktiga statusmarkrer. Fokusering och motivation Indexjmfrelsen visar ven att projekten inom satsningen haft strre utrymme fr fokusering och lett till en kad motivation hos personalen jmfrt med kontrollprojekten. Som tidigare nmnts betonas vikten av att inte bli tagen i ansprk fr andra insatser utan kunna koncentrera sig p ett specifikt rende. Vissa intervjupersoner menar att fokuseringen fder ett stort engagemang, medan andra anser att engagemanget nd r stort och drfr inte kan frklaras av satsningen. Svaga lnkar i kedjan ven om det funnits medel till extra personal har det i flertalet projekt varit svrt att knyta tillrckligt mnga personer med rtt kompetens till projektet.

50

Pengar r en sak men har man inte resurser [personal] att anvnda pengarna p r det inte mycket vrt att f en massa pengar heller. Det gr inte att ta ut hur mycket vertid som helst. Eftersom medlen fick tcka enbart merkostnaderna fr projekten och inte de ordinarie lnerna gick det inte att nyanstlla personal. I stllet fick man lna personal frn den ordinarie verksamheten. Srskilt uppstod problem vid strre projekt nr personal fick lnas in fr lngre perioder. Om exempelvis en spaningsgrupp frn narkotikaroteln knts till det prioriterade projektet pverkade det naturligtvis narkotikarotelns arbete negativt som temporrt frlorade personalresurser. Trots att flera representanter fr projekten anser att tillrckligt med personal inte kunnat knytas till projekten visar indexet ett generellt bttre omdme fr projekten inom satsningen n kontrollprojekten. Slutsatsen r drfr att bristen p personal inte r ngot unikt fr den srskilda satsningen utan ett generellt problem inom Polisen. Bristen p personal har lett till ineffektivitet. Polisarbete kan jmfras med en kedja, dr det mste finnas tillrckligt med personal fr olika ndvndiga uppgifter. Nr en lnk i kedjan brister blir andra delar av polisarbetet lidande. Men sedan faller allt tillbaka p de personella resurserna. Kr man igng en telefonavlyssning och sedan inte har spaningshjlp, d haltar den verksamheten. Kr man tvngstgrder och inte kan lpa linan ut s kommer det att halta. Det blir en form av resursslseri. Lckor Det har ven funnits problem med lckor inom ngra av projekten, vilket kan bli en effektivitetsbrist. Lckorna har frsvrat och frlngt arbetet. I ngra fall har misstankarna om lckor gllt internationell polis eller andra myndigheter. I ett projekt innebar rdslan fr lckor att vetskapen om projektet och information om vad det handlade om hlls inom en snv krets. Bristande planering En annan brist i projekten r otillrcklig planering. Det finns exempel p nr spaningsgrupper periodvis inte haft ngra relevanta uppgifter att utfra eller att operativa insatser satts in trots att underrttelsearbetet och frspaningen inte var frdig. En del projekt har dessutom haft en smal inriktning p en eller ett par personer, vilket gjort rendet srbart. Om den personen frsvinner utomlands eller tillflligt inte gnar sig t kriminalitet gr det inte att driva rendet. Denna problematik uppstod exempelvis i projekten Maxim och
51

Tito. I andra renden har uppehll gjorts ver sommaren till fljd av att det inte funnits ngon plan fr hur rendet skulle bemannas under sommaren. I praktiken frekom det ingen spaning under sommaren. Vi knde att vi tappade information vilket innebar att vi var tvungna att uppdatera underrttelsebilden efter sommaren. I indexjmfrelsen har underlag och rutiner bedmts. Projekten inom satsningen har ftt ett genomsnittligt hgre betyg n kontrollprojekten fr mlsttning, planerat genomfrande, tydliga rutiner och lmpliga metoder. Trots att intervjuerna frmedlar bristande planering inom en hel del projekt tycks kontrollprojekten ha varit avsevrt smre. Resultatet ska emellertid tolkas med frsiktighet d det kan vara ett utslag av att en del av kontrollprojekten genomfrdes innan Polisen infrt sitt verktyg fr planlagd operativ polisverksamhet (VPOP).

52

9. Samverkan
Internt samarbete
Flera intervjupersoner framhller att satsningen i linje med mlsttningen bidragit till att underltta samarbetet mellan polismyndigheterna och med Rikskriminalpolisen. Fyra olika former av internt samarbete inom Polisen har identifierats. Drutver har det naturligtvis frekommit andra typer av samarbeten, exempelvis utbyte av information. Inlning av personal i projektet under en lngre period I exempelvis projekten Maxim och Tito har personal under lngre tid lnats in frn andra myndigheter. De myndigheter som lnat ut personal har ftt ersttning fr kostnaderna. Det kan ocks ha varit tillflliga anstllningar p en annan myndighet, som nr det gller Rikskriminalpolisens del i Las Vegas. ven i dessa fall har kostnaderna reglerats. ven inom samma myndighet har inlning skett av personal, exempelvis i Alcatraz i Vstra Gtaland och Cannabis i Skne. Lnemedel har sedan reglerats inom myndigheten. Tillfllig hjlp dr projektet drivs I vissa projekt har myndigheten ftt tillfllig hjlp frn Rikskriminalpolisens spaningsgrupper eller Nationella insatsstyrkan, Skerhetspolisen eller en nrliggande polismyndighet. Bde projekten Morgan och Vgen strktes tillflligt upp av Rikskriminalpolisen. Tillfllig hjlp inom annat polisomrde I de fall som de misstnkta grningspersonerna frflyttat sig har polismyndigheten ftt hjlp med spaning eller tillslag av en annan polismyndighet eller av Rikskriminalpolisen. Den hr typen av samarbete har frekommit bland annat i projekten Kola och Salt. verlmnande av underrttelserapporter I de projekt som innehllit underrttelseinriktade arbetsgrupper har underrttelseinformation verlmnats till andra polisomrden inom myndigheten, till andra polismyndigheter eller externa myndigheter. I projektet Costa lmnades sdan information ver till Ekobrottsmyndigheten som bedrev en omfattande frunderskning. Erfarenheter av samverkan inom Polisen De tydligaste exemplen p utkade samarbeten mellan olika polismyndigheter finns i de projekt som fr frsta gngen arbetat i lnsverskri53

dande aktionsgrupper. tskilliga ptalar ocks att det har blivit ett kat intresse fr att samarbeta med olika rotlar inom den egna polismyndigheten. verlag r intervjupersonerna mycket positiva till erfarenheterna av samverkan. En frga r dock hur vl deras uppfattningar stmmer verens med resultatet av indexjmfrelsen mellan projekten och kontrollprojekten? Indexet av samverkan inom Polisen visar att skillnaden inte r lika tydlig som intervjupersonerna ger en bild av. Det gr inte att se ngon strre kvalitetsskillnad p Polisens interna samarbete fr projekten inom satsningen och kontrollprojekten (se index i bilaga 2).24 Samarbetet inom den egna polismyndigheten betraktas som det minsta samverkansproblemet bland intervjupersonerna. Dremot anses Polisens organisering i lnsmyndigheter vara ett av de stora hindren fr samverkan, vilket srskilt frsvrar bekmpning av organiserad brottslighet. Sedan mste svensk polis bli bttre p att jobba ver lnsgrnserna. Vi r fortfarande fr bundna till vr egen myndighet. Ett vanligt problem vid samarbete mellan polismyndigheter r frgan om vem som ska betala fr de gemensamma insatserna. Denna gng har dock de srskilda medlen bidragit till lsningar. Ett grundlggande hinder r att varje polismyndighet har sina egna ml att uppfylla. Mnga intervjupersoner upplever drfr att det fortfarande r en bit kvar till dess att den organiserade brottsligheten betraktas som ett gemensamt problem. Frgar man om hjlp av olika polismyndigheter brjar de med att skrika: Nej! D mste man brja fra ver pengar hit och dit. Det r s krngligt. Jag tycker att det borde kunna funka nd, vi r nd poliser och jobbar fr samma sak. ven om mnga intervjupersoner visar en frstelse fr att Rikskriminalpolisen har en hrd prioritering och omjligen kan bist alla polismyndigheter som behver std uttrycks dock en besvikelse ver att polismyndigheterna inte alltid har ftt den hjlp som de nskat. Vissa tvngstgrder, till exempel hemlig rumsavlyssning (buggning), hanteras enbart av Rikskriminalpolisen och Skerhetspolisen vilket gr att polismyndigheterna r beroende av hjlp. Inom enskilda projekt har utebliven eller frsenad hjlp lett till effektivitetsbrister.
24

Samarbete med internationell polis har gett ett lgre indexvrde fr projekten inom satsningen n kontrollprojekten. Dock har enbart ett av kontrollprojekten omfattat internationellt samarbete och det fungerade mycket bra. Det gr att kontrollprojekten ftt ett hgre betyg n projekten inom satsningen.

54

En del administrativa problem har ven uppsttt i de sammansatta aktionsgrupperna. Polismyndigheternas sjlvstndighet leder till att arbetstidsavtal tolkas olika inom polismyndigheterna. Det finns ven skillnader i tidrapporteringssystem vilket frsvrar samarbetet fr lnsverskridande aktionsgrupper. Trots att det r ett nationellt arbetstidsavtal finns det vldigt mnga olika stt att tillmpa det p. Jag tycker man missar vldigt mycket av effekten nr man gr p det viset. Det r ett stndigt terkommande problem nr vi stter ihop grupper av poliser och det skapar en sdan operativ trghet. Inom vissa projekt har problem uppsttt till fljd av att personalen i stor utstrckning ftt planera sina egna arbetstider. Konsekvensen har i vissa fall varit att det kan bli dlig tckning p vissa arbetspass samt att samordningen av arbetstider mellan olika funktioner inom Polisen inte fungerat. Det nya arbetstidsavtal som gller sedan hsten 2008 har ocks utsatts fr kritik av Riksrevisionen som menar att antalet polistimmar kan ka kraftigt genom frndrade tjnstgringslistor (RRV 1999:42). Mnga poliser inom satsningen arbetar p kommenderingar, det vill sga en tillfllig anstllning under en tidsbegrnsad period. Arbetsformen kan vara motiverande och kompetenshjande, men kan leda till otrygghet d en ny anstllning mste skas vid kommenderingens slut. Flera poliser som intervjuats talar om det problem som uppkommer vid till exempel vidareutbildning eftersom det r grundplaceringsorten som ska bekosta utbildningen. terkommande satsningar kan f fljden att kommenderingarna avlser varandra och att personerna hamnar lngt ifrn sin grundplacering, vilket riskerar att skapa oreda. Flera intervjupersoner berttar ocks att det r svrt att hitta personal som kan tnka sig att bo p annan ort under lngre perioder. Ett annat grundlggande problem som frsvrar samverkan r att det finns mnga olika register och informationssystem som antingen r centrala fr alla polismyndigheter eller lokala och drmed begrnsade till respektive polismyndighet. Att ett register r centralt innebr inte per automatik att alla har tillgng till det utan det krvs srskild behrighet (SOU 2000:25). Till de centrala registren hr till exempel Allmnna spaningsregistret (ASP) och Kriminalunderrttelseregistret (KUR). Som en fljd av polismyndigheternas sjlvstndighet finns ven lokala register fr brottsanmlningar, Rationell Anmlningsrutin (RAR). Den lokala uppdelningen av register r ett terkommande problem i arbetet mot organiserad brottslighet. S hr uttrycker en intervjuperson problemet:

55

Jag hoppas p nya system. I dag sitter jag hr och skulle behva kolla en brottsutredning i Skne. Jag kommer inte in i deras system, kan inte ens lsa om det finns ngot p den hr gubben i deras system. Vi har 21 databaser som inte pratar med varandra och som krver behrighet. Man mste begra och det tar tid. Hade vi ett enda system s skulle det redan dr vara en stor vinst. Vi mste modernisera oss. P underrttelsesidan finns ven srskilda underskningsregister (SUR) som kan rra en specifik brottstyp, till exempel cannabis eller speciellt utpekade personer, som Alcatrazlistan. Dr r tkomsten begrnsad till dem som arbetar med brottstypen eller med personerna. Ett problem med centrala register r att informationen anses fr knapphndig eftersom mnga uppgifter i stllet sparas i regionala register eller rent av i loggar kopplade till enskilda renden. Flera intervjupersoner ptalar att det brister i verfringar mellan loggar och register och risken r stor att viktig information gr frlorad. En intervjuperson beskriver problematiken: Det mste komma ett bra system dr information ska vara lttillgnglig fr alla som behver den. Till exempel det hr med loggar, det skrivs en miljon loggar men det r bara den lilla krnan som har mjlighet att kanske titta p det. Behver den anvndas igen d r det ingen som vet var den finns. [] Man borde fundera p hur man kan gra det smidigt. Det finns s oerhrt mnga system inom Polisen, men man har inget som r direkt samkrt. Liknande problem har uppmrksammats med vissa SUR:ar som byggts upp under en period och sedan frsummats genom att inte relevant information lagts till kontinuerligt. Surfa r ett projekt inom satsningen som utvecklat en dataapplikation som underlttar analyser av kriminalunderrttelseinformation genom att lnka samman information frn olika hll. Problemet kvarstr dock med att inte tillrckligt med uppgifter lggs in i registren.

Extern samverkan
I mnga projekt har samverkan skett med till exempel Kronofogdemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Enligt indexjmfrelsen har projekten inom satsningen haft ett bttre fungerande samarbete med andra myndigheter n kontrollprojekten. Det kan emellertid vara ett utfall av att flera av kontrollprojekten ligger lngre tillbaka i tiden n projekten inom satsningen. Under senare r har p ett generellt plan samarbe-

56

tet kat mellan myndigheterna. Ett exempel r de tta regionala underrttelsecentra (RUC) som etablerats runt om i landet. Ett hinder fr operativ samverkan r att Skatteverket och Kronofogden inte alltid r tillgngliga p de tider som polisen arbetar. Det gr att f till ett fungerande samarbete mellan Polisen och andra myndigheter. Det r bara en frga om vilka resurser myndigheterna har att lgga p samarbetet. Polisen jobbar dygnet runt medan flera andra verksamheter ligger nere p kvllar och ntter. De srskilda medlen har p olika stt underlttat samverkan med andra myndigheter. I ngra projekt har exempelvis de merkostnader som samarbetet med Ekobrottsmyndigheten inneburit bekostats av Polisen. Samverkan med Tullverket har ftt hgt betyg bde inom satsningen och kontrollprojekten. Sedan lnge finns ocks vl upparbetade kontakter. Bde inom satsningen och kontrollprojekten bedms Polisens samarbete med kommuner som ngot mindre utvecklad n med myndigheterna. Inom omrdet organiserad brottslighet r ocks denna samverkan relativt ny. Samverkan med Kriminalvrden har ftt ett lgre betyg fr satsningens projekt jmfrt med kontrollprojekten, men utfallet r oskert p grund av f projekt. Samarbete med Kustbevakningen frekommer bara i ett av projekten som ingr i jmfrelsen och nr det kommer till andra myndigheter internationellt har det inte varit aktuellt i ngot av projekten. I och med att polisen riktat in sig p vissa brottstyper har en del nya samarbeten aktualiserats. Till exempel innebar inriktningen p illegal spelverksamhet i Las Vegas ett omfattande samarbete med Lotteriinspektionen. Mnga intervjuade poliser ser vissa problem med kontakter och samverkan med klagarna. Ett av de stora problem som ptalas r klagarmyndighetens organisering. Polisen r visserligen uppdelad i ln, men klagarna i 39 kammare. klagarmyndigheten r ocks uppdelad i olika specialistfunktioner. Till detta kommer att ekonomisk brottslighet handlggs antingen av klagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten beroende p var brotten skett. Interna samarbetsproblem inom klagarmyndigheten uppkommer nr en grningsperson har begtt olika typer av brott i olika delar av landet. Enligt flera intervjupersoner blir det d svrt att samordna utredningarna. Pengar kan ocks ha betydelse till fljd av klagarmyndighetens lokala budgetar.

57

Vi vill grna ha en klagare som orkar ta flera olika typer av brott. Men det r mnga klagare som tycker det r komplicerat. Om de r klagare i [Stad A] kan de inte ta brott som har begtts i [Stad B]. klagarmyndigheten har inte organisation att ta sig an den grova organiserade kriminaliteten utan de r organiserade fr att lsa ett enskilt brott och det gr inte r 2009. I de flesta projekten har det bara varit en klagare kopplad till rendet. Det har skapat stor belastning och kan ven resultera i en obalans i frhllande till de polisira resurserna. Vi satsar 100 poliser och de satsar en klagare. Om han blir sjuk faller rendet som ett korthus. Det r mrkligt att 100 poliser str och faller med en person. P vissa hll har problemet lsts genom att en klagarkammare ltit en bestmd klagare handlgga alla brott som gller ett visst projekt. S skulle vi vilja ha det, att satsar vi p en inriktning, vi drar upp ett rende mot en organisation, fr en klagare som tar allt som kommer in. Intervjupersonerna beskriver ven att polis och klagare ofta har olika syn p vilken typ av renden som det finns fog att driva vidare. Polisen arbetar mer mot enskilda personer targets medan klagarna ser till de enskilda brotten och deras straffvrde. klagarmyndigheten i stort har inte tagit t sig Polisens nya stt att arbeta inriktat p individen eller organisationen utan de jobbar fortfarande utifrn det enskilda brottet. Som framgick av det tidigare avsnittet om Alcatrazlistan synliggrs de olika myndigheternas inriktningar genom att klagarna beslutar om talsunderltelse fr tskilliga av de mindre brott som polisen anmler inom ramen fr strategin med riktad nolltolerans. Det r chefsklagarna som lottar rendena p kammarens klagare. Lottningen sker dock inte mekaniskt utan vissa hnsyn kan alltid tas. Om samarbetet mellan en polis och en klagare har fungerat bra i ett tidigare rende r sannolikheten stor att frutsttningarna kar att de kommer att samarbeta i ytterligare renden (jfr Korsell 2003). Risken r dock stor att det leder till en snedbelastning, dr klagare som uppfattas som aktiva och driftiga fr fr mnga renden. Gller flera renden samma kriminella gruppering kar ocks exponeringen mot den enskilda klagaren och drmed hotbilden.
58

Intervjupersoner menar ocks att det inom domstolarna finns bristande kunskaper om organiserad brottslighet, vilket gr arbetet ineffektivt. Bland annat lyfter flera intervjuade poliser fram att frsvrande omstndigheter skulle kunna bde beropas och i tskilliga fall ligga till grund fr straffvrdesbedmningen (jfr Korsell, Skinnari och Vesterhav 2009). Vi har till och med ftt presentera vad som r frsvrande omstndigheter fr rtten. Det r sdant som de ska veta. ven om det finns en del hinder kvar att vervinna nr det gller samarbetet mellan polis och klagare r mnga intervjupersoner i allt vsentligt njda med samarbetet.

Bedmning samverkan
Vad sger d de sammantagna resultaten om satsningens inverkan p samverkan? ven om intervjuerna ger en positiv bild av satsningens betydelse fr samverkan uppvisar indexjmfrelsen mer marginella skillnader i frhllande till kontrollprojekten. En frklaring till de sm skillnaderna kan dock vara att indexet inte mter omfattningen av samarbetet utan enbart hur vl det har fungerat. Eftersom vissa samarbetsformer har varit helt nya eller anvnts i en strre utstrckning n tidigare har rutinerna fr samverkan inte hunnit bli inarbetade. Det har inneburit att den utkade samverkan i vissa fall lett till en del problem som sannolikt inte uppsttt om samarbetet skett i mindre omfattning. En slutsats r drfr att satsningen rimligtvis underlttat en uppbyggnad av nya samverkansformer. ven om dessa nya samarbeten inledningsvis kan leda till vissa problem banar de dock vg fr framtida samarbeten genom att etablera kontaktvgar och samverkansrutiner.

59

10. Kunskap
Satsningen har bidragit till att kunskapen, p olika stt, kat inom Polisen. Det gller inte minst om specifika brottstyper, som vrdetransportrn, investeringsbedrgerier och inhemska cannabisodlingar. En naturlig konsekvens av projekten r ocks att de lett till kad underrttelseinformation om relevanta grupperingar och personer. Ett konkret exempel r projektet Nationell rnsamordning, dr kunskapen varit till nytta i utredningar ven i andra lnder. I indexjmfrelsen gr det dock inte att konstatera om kompetensen kat generellt som en fljd av projekten. Vissa av projekten inom satsningen har emellertid lett till kad kompetens, frmst genom de utbildningsinsatser som ingtt i satsningen och praktiken p Europol. En brist r emellertid att det inte funnits ngon utfrlig plan fr hur utbildningar och praktik bttre kan tillvaratas och spridas inom myndigheterna. Det gr ocks att tala om en kompetenskning genom de nya arbetsstt som tillmpats. Ngra exempel r erfarenheten att arbeta i stora projekt, som i Maxim, Cobra och Tito. ven satsningens anskningsfrfarande samt budget- och uppfljningskrav har varit lrorikt. En positiv bieffekt som vi kommer att ha nytta av myndighetsinternt r att vi nu faktiskt kan budgetera och prognostisera. Nu ska vi gra en insats, vad kommer det att kosta? Samtliga projekt har terrapporterats p ett srskilt formulr. I ngra projekt har emellertid rapporteringen varit bristfllig nr det gller exempelvis beskrivning av projektet och resultatet. terrapportering har frmst besttt av information om effekter och inte arbetsstt. Tyngdpunkten har legat p kvantitativa mtt som domar, beslag och utbildningsinsatser. Mer kvalitativa bedmningar av vad som fungerat bra eller mindre bra har varit sllsynta. Enbart en mindre andel av projekten har varit freml fr Polisens egen utvrdering. Enligt indexet r dock projekten inom satsningen i hgre grad utvrderade n kontrollprojekten. Frklaringen ligger i att den srskilda satsningens projekt varit prioriterade och d finns ocks ett strre intresse av att utvrdera (jfr. Br 2004:2). Intervjupersonerna stller sig ocks positiva till att projekt utvrderas, men tskilliga ppekar att det viktiga r att utvrderingen inte bara hamnar i byrldan utan kommer till anvndning.

60

Det enda som det har funnits ett intresse fr r att dra det hr fr hga personer inom Justitieutskottet. Det r ingen som stller frgor som Vad har ni lrt er av det hr? eller Vad har varit bra och vad har varit dligt? Det finns ingen efterfrgan p erfarenhetsutbyte. Det r drfr viktigt att erfarenheter och kunskaper frn projekten tas till vara och sprids vidare i organisationen. I annat fall r risken stor att hjulet ofta uppfinns p nytt.

61

11. Vilka effekter har projekten haft p brottsligheten?

Efter genomgngen av vad satsningen inneburit fr polisarbetet r det nu dags att granska vilka effekter den har p brottsligheten. Har projekten haft ngon effekt p den organiserade brottsligheten? Finns det omrden inom den organiserade brottsligheten som projekten inte berrt?

Lagfringar, beslag och frverkande

De flesta projekt har berrt brottstyper som narkotika, vapen, vldsbrott, olika former av ekonomisk brottslighet, utpressning och andra former av otillten pverkan. Emellertid finns en del brottstyper som r knnetecknande fr organiserad brottslighet men som inte alls har omfattats av satsningen. Dessa brottstyper r alkoholsmuggling samt mnniskohandel fr sexuella ndaml och arbetskraftsexploatering. Enbart ngot enstaka eller ett ftal projekt har omfattat brottstyper som cigarettsmuggling, hleri- och stldbrottslighet samt illegala spel. De vanligast frekommande brottstyperna som lett till insatser i form av lagfring och beslag r, i fallande ordning, narkotika, vapen, utpressning, vld, rn och ekonomisk brottslighet inklusive bedrgerier. Nstan samtliga operativa projekt har lett till lagfringar av personer kopplade till organiserad brottslighet. Flera projekt har lett till stora beslag av narkotika, vapen och kontanter. I ngra enstaka projekt har egendom kunnat frverkas. Projekten inom satsningen har ocks ftt ngot hgre omdme n kontrollprojekten nr det gller lagfringar och beslag. En frklaring kan vara att rendena inom satsningen haft strre mjlighet att vxa och omfatta mnga misstnkta. Det kan ocks vara en fljd av strategin att inte begrnsa sig till vissa brottstyper utan i stllet punktmarkera specifika personer fr att upptcka, utreda och lagfra dem fr brott, oavsett brottslighet. Det viktiga r inte vad de dms fr. Om det r skattebrott eller narkotikabrott. Huvudsaken r att de lagfrs. I mnga fall har lagfringarna inneburit fngelsestraff ven om merparten handlar om relativt korta fngelsestraff. Flera intervjupersoner ppekar att de finansiella resurserna i projekten skapat frbttrade mjligheter att stdja och skydda vittnen. Fr att kunna lagfra personer med koppling till organiserad brottslighet frutstts mnga gnger att personer stller upp som vittnen (jfr Br 2008:8).
62

Minskad brottslighet lokalt och tillflligt

Vissa projekt har sannolikt minskat frekomsten av vissa brottstyper p lokal niv. Det gller bland annat dieselsmuggling, utpressning, misshandel och narkotika. Den dominerande uppfattningen bland intervjupersonerna r emellertid att projekten inte haft ngon bestende effekt p brottsligheten. I stllet bedms insatsernas effekt som hgst tillfllig. Utifrn indexjmfrelsen finns det emellertid fog fr pstendet att projekten inom satsningen uppntt lngsiktiga effekter i ngot strre utstrckning n kontrollprojekten. Det ska dock betonas att utfallet fr bda grupperna av projekt r lgt. Att projekten inom satsningen varit ngot mer framgngsrika r troligen en fljd av att de varit mer omfattande och mjligen ocks mer strategiska. Ett exempel p hur polisen arbetat fr att minska brottsligheten lokalt r projektet Grnsland. Det inriktade sig p organiserad smuggling av diesel frn Finland till Sverige. En metod som Polisen anvnde var att uppmrksamma allmnheten och lokala fretag p freteelsen. Syftet var att upplysa dem om att de varor de kper finansierar organiserad brottslighet. Flera intervjupersoner har ppekat att vissa projekt frhindrat grova vldsbrott genom att gra polisinsatser under pgende konflikter och lagfra personer som terkommande begr vldsbrott. Genom att frihetsberva vissa mnniskor har vi rddat liv p andra. Det syns inte i statistiken. Ngra intervjupersoner har kommenterat att en tillfllig satsning knappast kan ha en bestende effekt p brottsligheten. I stllet fr tillflliga projekt behvs en lngsiktig och genomtnkt plan fr brottsbekmpningen. Detta r ngot som flera intervjupersoner anser ha saknats. Jag tycker att projekten str och faller med pengarna. Jag kan se svrigheter med hur vi ska gra i framtiden men det terstr att se. Den srskilda satsningen var ocks en tillfllig lsning fr att f igng en strre operativ verksamhet. Flera intervjupersoner framhller att utifrn den struktur och organisering polisen har passade den valda formen av frdelning av pengar bra. S lnge vi inte r en myndighet och s lnge som inte chefen fr Rikskriminalpolisen i Operativa rdet kan besluta ver andra myndigheter, s r det en bra metod. Men den dagen vi fr en myndighet och en inriktning och det inte pverkar den enskilda myndighetens tagande eller ekonomi behvs inte pengarna.
63

Annan inverkan p den organiserade brottsligheten

I ngra ftal fall har Polisen medverkat till att f grupperingar avhysta frn sina klubblokaler. Ngra projekt kan ocks ha bidragit till att centrala personer lmnat kriminella grupperingar. Den hr intensiva strningen pverkade, ven om det r svrt att veta exakt vilka incitament som fanns, dem som lmnade klubben. En av de riktiga veteranerna lmnade klubben i anslutning till det hr. ven om vissa projekt inte lyckats med att lagfra specifika personer eller f bort grupperingar, menar intervjupersoner att syftet nd delvis har uppntts genom att de tminstone frsvrat fr den organiserade brottsligheten. Vissa avhopp har haft en frsvagande effekt p grupperingarna. Det verkar vara svrt att uppfylla mlsttningen med att helt f bort en gruppering. De r mer motstndskraftiga n vad Polisen trott och vissa projekt har fljaktligen haft fr hgt stllda mlsttningar. Kriminalunderrttelsetjnsten trodde att om vi bara fick bort honom s skulle nog freningen d. Det var frhoppningen men nu blev det inte s. I ngot enskilt fall bedms Polisens insatser till och med haft motsatt effekt. En gruppering som Polisen arbetade mot upphjdes i stllet snabbare som medlem i ett strre mc-gng. Mnga intervjupersoner lyfter fram vikten av att motverka etablering av grupperingar i lokalsamhllet och att minska rekrytering av ungdomar till gngen. Visserligen r viljan stor att arbeta frebyggande med denna inriktning, men f polismyndigheter har lyckats i praktiken. Inte minst saknas utarbetade strategier. Insatserna mot nyrekrytering strcker sig ofta inte lngre n till frhoppningen om att lagfring av enskilda inflytelserika personer ska ha en avskrckande effekt. Bland intervjupersonerna r ocks meningarna delade om vad som r frebyggande tgrder. Vissa hnvisar till repressiva insatser som lagfring av personer medan andra vill frsvra fr de illegala marknaderna och minska tillfllena att beg brott (jfr. Levi och Maguire 2004, Larsson 2008).

64

12. Slutsatser och frslag

Underskningen av de 43 projekten inom ramen fr den srskilda satsningen och de sju kontrollprojekten r den mest omfattande utvrdering som gjorts i Sverige av polismetoder mot organiserad brottslighet. Den har genomfrts i ett skede nr Polisen befinner sig i en omfattande omorganisation fr att mta organiserad brottslighet med en rad fasta aktionsgrupper och regionala underrttelsecentra. Utvrderingen r drfr ven viktig i ett strre perspektiv n fr att enbart bedma den enskilda satsningen. Den ger en mjlighet att lyfta blicken och svara p frgan vad underskningen sger om Polisens arbete mot organiserad brottslighet i allmnhet och om vi kan vinna ngra lrdomar fr framtiden. Det r nu dags att summera resultatet av underskningen och dra ngra slutsatser, bde om satsningen men ven om polisens arbete mot organiserad brottslighet i stort. Slutsatserna och frslagen r uppdelade i kategorierna Styrning och planering, Metoder och strategier, Samverkan, Mluppfyllelse samt Dokumentation och kunskapsspridning.

Styrning och planering

Avgrande fr om en satsning av denna storlek ska vara framgngsrik r att det finns en effektiv styrning uppifrn samtidigt som det finns en genomtnkt planering inom projekten. Utvrderingen visar dock att informationsspridningen om satsningen inte alltid fungerat tillfredsstllande mellan de olika niverna i polisorganisationen. Det finns ven frbttringar att gra nr det gller sjlva planeringen av projekten och hur resurserna anvnds. Bristande kommunikation Genomgngen av projekten visar att kommunikationen kring satsningen inte alltid varit tillfredsstllande mellan Operativa rdet, dess representanter frn samverkansomrdena och de anstllda p polismyndigheterna. Informationen har inte alltid ntt hela vgen ut i organisationen, missuppfattningarna har varit mnga och det har funnits en oskerhet om vilka som haft rtt att ska pengar, fr vilken typ av projekt och under vilka perioder. Exempelvis var flera intervjupersoner av uppfattningen att de srskilda medlen var frbrukade redan tidigt under r 2008, medan anskningar i sjlva verket beviljades s sent som under vren 2009. Dessa problem har lett till att en del potentiella projektider aldrig kom att frverkligas.

65

Planering Flera av projekten hade kunnat drivas effektivare om planeringen frn brjan hade varit mer omsorgsfull. Till fljd av polisarbetets karaktr r det naturligtvis omjligt att detaljplanera projekten. Men det br vara mjligt att i strre utstrckning vlja lmpliga strategier och metoder beroende p det problem som projektet riktar sig mot. ven om det r svrt att frutse hur stor personalstyrka som kommer att behvas i olika faser av ett rende br en preliminr bedmning och planering av resursbehovet gras. De befintliga redskap som finns inom Polisen fr planering av projekt och renden borde kunna anvndas i strre utstrckning. Det br ven finnas utrymme fr att snabbt kunna stlla om ett rendes inriktning om s krvs. Bristande planering och flexibilitet riskerar att leda till ineffektivitet och slseri med resurser, vilket ocks varit fallet inom ngra projekt. Stora summor gr t till att bestlla telefonlistor och tolkar och att hyra fordon och utrustning. Mnga av dessa tjnster r dessutom reglerade i centrala upphandlingsavtal vilket leder till praktiska begrnsningar och bristande flexibilitet i polisarbetet. Det behvs ocks en ny versyn av kostnaderna fr polisens frfrgningar till telefonbolagen. Fr nrvarande tar telefonbolagen vitt skilda avgifter fr samma tjnst. En viktig del i planeringen r ocks kontakten med klagarna i de operativa rendena. Att involvera klagare p ett tidigt stadium mjliggr ett effektivare arbete med de delar av utredningen som bedms vara fruktbara. En nackdel med satsningens inriktning p projekt r att de per definition har en brjan och ett slut. tskilliga projekt har dock haft en mer lngsiktig inriktning, mot vissa brottstyper och grupperingar. Om man s vill mot projektml utan slut. Flera intervjupersoner har drfr knt en oskerhet ver hur arbetet ska bedrivas efter projektets slutfrande eller hur projektet ska leva vidare i den ordinarie verksamheten. En slutsats r drfr att det i flera fall har saknats en plan fr hur projektet, eller rttare sagt det arbete som sker i projektet, ska fortstta i framtiden. Kartlggning utslagsgivande Det visar sig att den srskilda satsningens projekt varit framgngsrikare n kontrollprojekten i frga om att lagfra personer (antal och fngelsestraffets lngd). Frklaringen torde ligga i de extra medel som funnits till buds fr den srskilda satsningens projekt. Nrmare bestmt har det funnits tillrckligt med resurser fr att utreda brotten, men framfr allt till kartlggning. Vid frsljning av illegala varor och tjnster frn narkotika till sexuella tjnster har inte ngon av affrsparterna intresse av att avslja brotten fr polisen. I stllet gnas mycket mda t att hemlighlla transaktio66

nerna. Det innebr att polisens kartlggning r av avgrande betydelse fr att upptcka och bevisa brotten. Till detta kommer att organiserad brottslighet knnetecknas av att flera, kanske tskilliga personer, r involverade och har olika roller. Det r en kriminell affrsverksamhet och inte frga om enskilda brott. Inom ramen fr satsningen har ocks mda lagts ned p att fokusera p strategiska personer. Det stller stora krav p polisir kartlggning, vilket det funnits resurser till. Vid jmfrelsen med kontrollprojekten och mot bakgrund av den organiserade brottslighetens natur r slutsatsen att polisens resurser i den ordinarie verksamheten riskerar att inte riktigt rcka till nr det gller kartlggning. Resurser behver drfr frigras fr att polisen ska kunna n nda fram. Om till exempel spaning, telefonlistor och telefonavlyssning r utslagsgivande fr polisens bekmpning av organiserad brottslighet och det ibland finns en brist att f fram resurser uppkommer frgan hur dessa ska frigras eller skapas. Ett enkelt svar r att helt enkelt tillfra mer resurser, ungefr som medlen till den srskilda satsningen eller genom regelrtta budgetfrstrkningar. Det sker ocks nu genom att aktionsgrupper bildas runt om i landet. Genom aktionsgrupperna r kanske resursfrgan lst? Men helt skert r det inte. ven om det finns mer resurser genom aktionsgrupperna r det troligt att ambitionsnivn i brottsbekmpningen kommer att ka. Polisen kommer helt enkelt att vilja utrtta mer n tidigare och spanings- och utredningsresurserna kanske inte rcker till. Vad som antyds r att resursproblemet i grunden kanske inte enbart handlar om att det saknas resurser utan om hur dessa styrs. Av underskningen framgr att det r svrt att styra resurserna. Delvis ligger det i sakens natur eftersom arbetet r ryckigt och svrt att detaljplanera. Resursproblemet kan drfr preciseras p det sttet att nr mycket intrffar eller operationer blir utdragna saknas ibland flexibilitet och mjlighet att utvidga eller frlnga kartlggningsarbetet. Nr inte de egna resurserna rcker till mste de komma frn annat hll. Det kan vara frn andra rotlar eller polismyndigheter. Men av underskningen framgr att det inte alltid finns hjlp nr de egna resurserna r maximalt belastade. Frgan r nrmast hur polisen kan skapa ett strre dragspel med resurserna? En ordning som mjliggr att verksamheten kan bedrivas mer flexibelt och klara arbetstoppar liksom att intensiteten gr ned? Den lsning som stod till buds fr den srskilda satsningens projekt var vertid. Det fanns medel fr att betala vertid och drfr kunde det operativa behovet tillgodoses. ven om vertid kan fungera som ett dragspel har det ocks nackdelar. Det r knappast rimligt att vertid blir en del av vardagen, ven om ekonomiska resurser mjliggr detta.
67

Men det r upp till polismyndigheten att bestmma p vilket stt dragspelet br skapas och var ambitionsnivn kan minska. Det behver inte ndvndigtvis vara den rotel eller aktionsgrupp som ansvarar fr utrednings- och spaningsinsatsen. En vg kan vara att flera polismyndigheter samarbetar i syfte att skapa ett gemensamt dragspel. Med de nya aktionsgrupper som nu bildats faller det sig naturligt att de ln som br upp aktionsgruppen samverkansomrdet ocks kan ing i ett samarbete att skapa extraresurser. Givetvis kan det omvnda glla, nr aktionsgruppen fungerar som ett std till lokala och lnsvisa insatser.

Metoder och strategier

Fr att bekmpa och frebygga organiserad brottslighet krvs en ordentlig analys av det specifika problem som ska motverkas och att flera olika metoder och strategier anvnds. Organiserad brottslighet handlar inte om enskilda grningspersoner utan om kriminella marknader, dr frvisso vissa nyckelpersoner fyller en viktigare funktion n andra fr att den kriminella verksamheten ska fortg. Med andra ord krvs en uthllighet i utredningarna, vilket gr aktionsgrupperna till ett intressant koncept. Vi ska nu titta lite nrmare p vilka slutsatser om metoder och strategier som kan dras frn utvrderingen. Bredare brottsbekmpning Redan i delrapporten (Br 2008:22) konstaterades att de metoder som anvnts i de operativa projekten inte skiljer sig nmnvrt frn hur Polisen vanligtvis arbetar. Men de srskilda medlen har bidragit till att Polisen kunnat gra mer telefonavlyssning, mer spaning och insatserna har blivit mer uthlliga. Dremot har satsningen inte medfrt att metoderna fr bekmpning av organiserad brottslighet utvecklats i ngon strre utstrckning. Som tidigare argumenterats fr handlar organiserad brottslighet om en marknad som inte brs upp av enskilda personer. Att i alltfr hg grad inrikta sig p att bekmpa enskilda personer eller gng kan drfr bara delvis skada marknaden. Mot den bakgrunden pekar flera forskare p vikten av en lngsiktig strategi som innehller flera olika kompletterande metoder, bde brottsbekmpande och brottsfrebyggande (Schneider m.fl. 2000, Levi 2001). Varje problem behver analyseras och lmpliga strategier och metoder utarbetas med tanke p brottslighetens varierande form och dess frmga att anpassa sig efter myndigheternas insatser (jfr. van de Bunt och van der Schoot 2003). Det finns ingen universallsning utan det behvs en solfjder av tgrder. I en framtida strategi mot organiserad brottslighet behvs drfr ett nnu bredare brottsbekmpande och brottsfrebyggande arbete
68

med svl lokala som nationella insatser och tgrder mot bde targets och geografiska omrden. I vissa projekt har en bredare strategi tillmpats dr myndigheterna ven arbetat mot brottsvinster och kriminella tillgngar. Tillgngsinriktad brottsbekmpning r p stark frammarsch och regeringen har beslutat att en myndighetsgemensam nationell specialistfunktion fr brottsutbytesfrgor ska bildas. I frga om lokalsamhllets attityder ligger bland annat att pverka efterfrgan p frbjudna och skattefria varor och tjnster. I mngt och mycket brs organiserad brottslighet upp av mer eller mindre laglydiga personer. Det r inte ngra andra som kper smugglade cigaretter och spritflaskor, sexuella tjnster frn traffickerade kvinnor, stldgods frn hlare i det hgre segmentet och storskaligt svart arbete. Ett exempel r projektet Grnsland dr allmnheten informerades om att organiserad brottslighet lg bakom dieselsmuggling. I projektet Nickel ledde polisens expertkunnande om vrdetransportrn till nya skerhetsfreskrifter fr vrdetransporter. Det r ett exempel p hur polisens analys av srbara moment och rutiner fr vrdetransporter formulerades till mottgrder. I ett ftal projekt har polisen haft resurser att lgga strre mda p att stdja vittnen och andra bevispersoner. Arbetssttet bedms ha lett till bttre bevisning och drmed framgng i utredningarna. En viktig erfarenhet r drfr att vittnesstd och vittnesskydd r grundlggande bestndsdelar i bekmpning av organiserad brottslighet. Det stds ocks av internationell forskning (jfr Aromaa 2006, jfr Br 2008:8, jfr Fyfe och Sheptycki 2005). Sklet r att personer knutna till organiserad brottslighet har ett dligt rykte, som frmedlar bilden av ett betydande vldskapital. ven vittnen och mlsganden som inte utsatts fr ngra konkreta pverkansfrsk drar drfr egna slutsatser. Forskning visar att denna sjlvcensur r ett strre problem n faktisk pverkan (Br 2008:8). I vissa fall freligger dock en reell hotbild. Det gller frmst vittnespersoner i den kriminella miljn, som medbrottslingar och avhoppare. Utvrderingen visar att viljan att arbeta frebyggande mot organiserad brottslighet r stor inom Polisen. F polismyndigheter verkar dock ha ngra utarbetade strategier. Till exempel nmns ofta behovet av att minska nyrekryteringen bland ungdomar till kriminella grupperingar. Ofta strcker sig dock engagemanget till frhoppningen om att lagfringar av enskilda inflytelserika personer inom organiserad brottslighet ska ha effekt p nyrekryteringen. Sammanfattningsvis behvs drfr en strategi- och metodutveckling bde nr det gller brottsbekmpning och brottsfrebyggande insatser fr att pverka organiserad brottslighet.

69

Personerna eller brotten? Flera av projekten har tillmpat en riktad nolltolerans-strategi och med en sdan inriktning spelar det inte ngon strre roll vilka brott personer straffas fr. Enligt denna filosofi bidrar ven kortare fngelsestraff till att personerna avhlls frn att fortstta den brottsliga verksamheten. De Alcatrazmarkerade personernas brott r inte enbart inom de omrden eller av den kaliber som brukar frknippas med organiserad brottslighet. En inte ovanlig fljd av de misstnkta brotten r att klagaren beslutar om talsunderltelse. klagaren anser att brotten r av fr ringa betydelse fr att lgga ned resurser p att vcka tal och att de straff som skulle meddelas varken gr till eller frn. Andelen talsunderltelser r ett tecken p att polisen och klagarna har olika utgngspunkter i bekmpningen av organiserad brottslighet. Polisen ser till personerna och vill f bort dem frn spelplanen medan klagarna bedmer de individuella brotten och deras straffvrde. Intervjuade poliser efterfrgar ocks en strre kunskap inom domstolarna om organiserad brottslighet. De upplever till exempel att det inte tas tillrcklig hnsyn till frsvrande omstndigheter inom domstolarna. Av underskningen framgr emellertid att de Alcatrazlistade personerna fick lngre fngelsestraff efter det att de hamnade p listan jmfrt med tiden innan. Det innebr att polis och klagare i samarbete kunde upptcka, tala och bevisa allvarligare brott eller fra fram frsvrande omstndigheter i strre utstrckning n tidigare. Aktionsgrupper Aktionsgrupper har varit en viktig del av projekten, men av underskningen framgr att begreppet anvnds fr alla mjliga samarbetsformer och en precisering r drfr nskvrd. Med det frbehllet ger intervjuerna en bild av att aktionsgrupperna anses vara ett framgngsrikt koncept som ven fortsttningsvis br anvndas. Frdelarna med en aktionsgrupp r att olika former av kompetens tillvaratas och att det finns en sker tillgng till personal vilket kar mjligheten att arbeta fokuserat. Utvrderingen visar emellertid att det finns en del administrativa hinder att vervinna som uppstr nr personal frn olika polismyndigheter stts ihop. Aktionsgruppskonceptet sjstts nu i stor skala i Sverige med de tta regionala aktionsgrupperna med sammanlagt 200 poliser. Satsningen r intressant, inte minst nr det gller det tidigare nmnda behovet av lngsiktighet och en flexibilitet i resurserna nr det gller arbetet mot organiserad brottslighet. Br planerar att flja den nya satsningen med aktionsgrupper.

70

Samverkan
Ntverk mste bekmpas med ntverk uttryckte en polis vid ett Brseminarium fr ngra r sedan. Med detta menade han att myndigheterna mste bli lika bra p att samverka som de kriminella ntverken. Organiserad brottslighet lter sig inte begrnsas vare sig av lns- eller nationsgrnser. De kriminella ntverken r flexibla och snabba p att anpassa sig efter uppkomna problem. En av mlsttningarna med satsningen mot organiserad brottslighet var att f till stnd ett bttre samarbete mellan polismyndigheterna inbrdes och med Rikskriminalpolisen. Vad sger underskningen om myndigheternas samverkan mot organiserad brottslighet? Frbttrat samarbete men svrigheter kvarstr Omfattande utredningar krver inte sllan samarbete svl inom den egna polismyndigheten som med polismyndigheter i andra ln, Rikskriminalpolisen, internationell polis och med externa myndigheter eller aktrer. Ett fungerande samarbete kan vara helt avgrande fr att ett operativt rende ska n framgng. Genom projekten har bde de interna och externa samarbetena blivit vanligare. Men samtidigt sker ocks en generell utveckling av samarbete inom och mellan myndigheterna. Det r drfr svrt att avgra hur mycket den srskilda satsningen bidragit till en kad samverkan. ven om de nya samarbetsformerna i projekten har lett till vissa problem banar de dock vg fr ytterligare samarbeten i framtiden genom att kontaktvgar och samverkansrutiner etablerats. De srskilda medlen har ven underlttat frhandlingarna med samarbetande parter inom polisen och med Ekobrottsmyndigheten om vem som ska bekosta insatsen. En samarbetsform som r ovanlig r att polismyndigheter lnar personal av varandra under lngre perioder. Det har dock varit svrt att hitta personal med rtt kompetens. Nr inlning vl har skett har det upplevts som krngligt till fljd av att de olika polismyndigheterna inte har samma administrativa rutiner. Nr projekten har lnat personal frn en annan polismyndighet har personens ursprungliga tjnst oftast inte ersatts, vilket inneburit att en vakant plats uppsttt i den ordinarie verksamheten. Konsekvensen blir att en personalfrstrkning inom ett projekt inte innebr ngot mervrde fr brottsbekmpningen i stort till fljd av att en annan del av verksamheten blir lidande. Med undantag fr tolkar har inget av projekten inkluderat tillflliga anstllningar av personer med specialistkompetens utanfr Polisen. En orsak till att konsulter inte har anvnts kan vara polisarbetets karaktr med

71

hg sekretess. I de fall det har funnits behov av extern kompetens har polismyndigheterna i stllet frskt lsa problemet genom omfattande samarbeten med andra myndigheter. Ett samverkansproblem r den obalans som uppstr nr kraftsamling sker i en lnk i rttskedjan i detta fall i form av 120 ronmrkta miljoner inom Polisen och andra delar inte frstrks (Br 2008:6; Br 2008:10). Ytterligare myndigheter har emellertid mer och mer omfattats i arbetet och flera har ocks ftt frstrkta resurser (RPS, 2009). Strre samsyn inom rttsvsendet efterfrgas I bedmningen av satsningen identifierades en rad problem som intervjupersonerna upplever sig ha i kontakten med klagare. Ett problem har redan nmnts i frga om Polisens riktade nolltolerans. Polisen och klagarmyndigheten har olika geografiska indelningar och olika geografiskt placerade specialistfunktioner. Dessutom handlgger Ekobrottsmyndigheten ekobrott i vissa regioner. Dessa skillnader i indelning mellan myndigheterna upplevs utgra ett hinder i arbetet mot organiserad brottslighet eftersom rendena ofta rr sig ver dessa geografiska, funktionella och organisatoriska grnser. Intervjuade poliser upplever ven att klagare, till fljd av resursbrist, vljer att inte g vidare i renden eller kraftigt begrnsa dem (jfr Br 2008:10, Korsell, 2003). Strukturella hinder Ett hinder inom Polisen r uppdelningen i 21 sjlvstndiga polismyndigheter. Lnsgrnserna frsvrar arbetet mot organiserad brottslighet nr det gller samarbete. Ett annat hinder r lagring och delgivning av information inom Polisen och med andra myndigheter. Det finns en mngd register med olika former av behrighet och utvrderingen ger en bild av att dessa register inte alltid anvnds p ett optimalt stt. En utveckling sker dock p detta omrde, inte minst genom projektet Surfa som underlttar analyser av kriminalunderrttelseinformation och lnkar samman information frn olika hll. Fr att applikationen ska fungera krvs dock att informationen lggs in i de befintliga systemen. Genomgngen visar att vissa SUR:ar som byggts upp under en period sedan frsummats genom att relevant information inte kontinuerligt lagts in. Vidare frekommer att underrttelseinformation frn vissa projekt inte skrivits in i underrttelseregister utan i stllet har isolerats i s kallade loggar kopplade till enskilda renden. Det finns med andra ord brister i verfringen mellan loggar och register, vilket riskerar att leda till att viktig information gr frlorad. Det behvs en versyn ver myndigheternas register och underrttelsedatabaser samt rutiner vid arbete med dessa fr att kunna effektivisera
72

informationsutbytet och informationsanvndandet i arbetet mot organiserad brottslighet. Givetvis mste ocks integritetsfrgorna beaktas.

Mluppfyllelse
Den srskilda satsningen mot organiserad brottslighet bestod av tv vergripande mlsttningar. Den ena av dem har nyss berrts, att f polismyndigheterna att samarbeta med varandra och med Rikskriminalpolisen. Den andra mlsttningen var att ge Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna incitament att genomfra strre projekt som det tidigare inte funnits resurser till. Utver dessa vergripande mlsttningar satte varje enskilt projekt upp egna specifika ml. Oavsett vilka ml som formulerats gr det dock inte att komma bort frn frgestllningen om de 43 projekten lyckats med att pverka den organiserade brottslighetens omfattning och utbredning. Framgngsrika projekt, men satsningens ml ej helt uppfyllda De flesta projekten inom satsningen har uppfyllt sina egna uppsatta ml och lett till omfattande insatser mot organiserad brottslighet. Trots att de enskilda projekten uppfyllt sina ml har emellertid inte Operativa rdets ml fr satsningen uppfyllts helt, det vill sga att de srskilda medlen skulle leda till projekt utver den ordinarie linjeverksamheten. Utvrderingen visar att endast 14 av de 43 projekten inte hade genomfrts utan std av de srskilda medlen. De vriga 29 projekten var antingen redan pbrjade nr de fick del av de srskilda medlen eller hade genomfrts i ngon form nd. Att flera av projekten hade genomfrts ven utan std av de srskilda medlen kan till viss del frklaras av satsningens uppbyggnad. Eftersom ett av kraven fr att tilldelas medel var att de skulle anvndas till merkostnader behvde polismyndigheten tckning fr de ordinarie kostnaderna i projektet. Det r drfr rimligt att medel sktes fr redan prioriterade renden, som nd var budgeterade med myndighetens egna medel. ven om tv tredjedelar av projekten inom satsningen p ett eller annat stt hade genomfrts nd, har de srskilda medlen haft betydelse fr projekten. De har kunnat genomfras i strre skala n vad annars hade varit mjligt. Tack vare att de inte har behvt begrnsa sig efter den egna polismyndighetens budget och ekonomiska restriktioner har de kunnat arbeta friare. I en del av de operativa projekten bedms medlen ha spelat en avgrande roll fr att n resultat i form av lagfring. Svruppndda ml Har Polisens srskilda satsning pverkat den organiserade brottsligheten? Givetvis r det en frga som r omjlig att besvara. Organiserad brottslig73

het sker alltfr mycket i det tysta fr att det ska g att avgra om mindre frndringar gt rum. I underskningen har frgor stllts till de poliser som medverkat i projekten om deras uppfattning av hur brottsligheten pverkats. Sdana frgor har ocks stllts i kontrollprojekten. I vissa projekt har en tillfllig och lokal pverkan kunnat sknjas, men ngra lngsiktiga effekter har knappast ngon polis vgat stlla i utsikt. Motstrategier frn organiserade gng behver ocks tas i beaktande. I ett fall fick till exempel en gruppering, trots riktade insatser frn polisen, ett upphjt medlemskap i en av de mer knda mc-klubbarna. Ett rimligt antagande r att detta kan vara en motstrategi frn mer organiserade gng att manifestera att polisens arbete ger motsatt effekt. Svaret p frgan r allts att polisens insatser med projekten inte nmnvrt pverkat brottsligheten men dremot enskilda personer inom organiserad brottslighet.

Dokumentation och kunskapsspridning

Hur har polisen dragit nytta av lrdomarna frn projekten? Frbttrat kunskaps- och erfarenhetsutbyte Det har inte skett ngot omfattande utbyte av erfarenheter mellan projekten. Projekten har rapporterats till Operativa rdet, men terrapporteringen har frmst besttt av information om effekter och inte arbetsstt. Tyngdpunkten har varit mer p kvantitativa mtt n kvalitativa bedmningar av vad som fungerat bra eller mindre bra. I ngra av projekten har dock interna utvrderingar skett, men mnga gnger har det inte funnits ngon tydlig utarbetad plan fr hur erfarenheter och kunskap ska tillvaratas och spridas i organisationen. Denna rapport kan visserligen ses som en vergripande dokumentation ver den srskilda satsningens projekt och en kartlggning av erfarenheter. Men det r inte samma sak som att polisen anordnar lpande seminarier och konferenser, utser srskilda kontaktpersoner eller experter, sammanstller lrdomar och sprider dem vidare. Det behvs drfr en bttre planering av hur kunskaper och erfarenheter ska gynna fler n dem som deltagit i projekten. Om slutsatserna frn projekten gller polisens arbete i stort finns det anledning fr polisens ledning att fundera ver hur myndigheten i hgre grad kan bli en lrande organisation dr man bttre tar vara p sina erfarenheter och sprider dessa.

74

Referenser
Aromaa, K. (2006). European experiences in preventing organised crime: Field studies of best practices by a Council of Europe expert group i Aromaa och Viljanen (red) International key issues in crime prevention and criminal justice. Papers in celebration of 25 years of HEUNI. Helsingfors: HEUNI. s. 13-33. Brottsfrebyggande rdet, Br (2003). Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten Omfattning, karaktr och effekter. Rapport 2003:12 Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2004). Effektiva polisira tgrder mot brott. En sammanstllning av forskning och beprvad erfarenhet. Rapport 2004:2. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Narkotikadistributrer. En studie av grossisterna. Rapport 2007:7. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2007). Vart tog alla pengarna vgen? En studie av narkotikabrottslighetens ekonomihantering. Rapport 2007:4. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Samverkan mot bidragsbedrgerier. Exemplet Vstmanland och Skne. Rapport 2008:6. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Otillten pverkan mot brottsoffer och vittnen. Rapport 2008:8. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). Tillgngsinriktad brottsbekmpning. Myndigheternas arbete med att spra och terfra vinning av brott. Rapport 2008:10. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2008). 14 projekt mot organiserad brottslighet. En analys av Polisen srskilda satsningen. Rapport 2008:22. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2009). Polisens mte med organiserad brottslighet. Rapport 2009:7. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2009). Otillten pverkan mot klagare och domare. Rapport 2009:13. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Brottsfrebyggande rdet, Br (2009a). Kodning av brott vid anmlningar respektive misstankar om brott. Version 6.3, reviderad 12 februari, 2009. Brottsfrebyggande rdet, Br (2009b). Lokal mobilisering mot organiserad brottslighet En nationell lgesbild. PM. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. van de Bunt, H.G. och van der Schoot C.R.A (2003). Prevention of organised crime. A situational approach. Meppel: Boom Juridische uitgevers Council of Europe Octopus program (2004). Combating organized crime. Best practice surveys of the council of Europe. Strasbourg: Council of Europe publishing.
75

Ekonomistyrningsverket (2006:8). Effektutvrdering. Att vlja uppdrag. Fyfe, N. R. och Sheptycki, J. (2005). Facilitating witness co-operation in organised crime cases: an international review. Home office online report 27/05. London: Home office. Gottfredson, M.R. och Hirschi, T. (1990). A general theory of crime. Stanford, CA: Stanford University Press. HMIC (2004). Payback Time. Joint review of asset recovery since the proceeds of crime act 2002. Her Majestys Chief Inspector of Constabulary. Junninen, M. (2006). Adventurers and risk-takers: Finnish prefessional criminals an their organisations in the 1990s cross-border criminality. Helsingfors: European institute for crime prevention and control, affiliated with the United Nations (Heuni). Karlsson, J. och Pettersson, T. (2006). Det blir vad vi gr det till! Om att skapa och analysera ett intervjumaterial. I: Roxell, L. och Tiby, E. Frgor, flt och filter. Kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur, s. 5784. Kennedy, A. (2007). An Evaluation of criminal proceeds in the United Kingdom. I: Journal of Money Laundering Control. Vol. 10, No. 1, s. 3346. Kleemans, E. R. och de Poot C.J. (2008). Criminal Careers in Organized Crime and Social Opportunity Structure. I: European Journal of Criminology. Volume 5. s. 6998 Korsell, L. (2003). Bokfringsbrott en studie i selektion. Akademisk avhandling. Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, avhandlingsserie nr 13. Edsbruk: Akademitryck. Korsell, L., Skinnari, J. och Vesterhav, D. (2009). Organiserad brottslighet i Sverige. Malm: Liber AB. Kronqvist, S. (2003). Brott och digitala bevis. En handledning. Stockholm: Norstedts Juridik. Larsson, P. (2004). Organisert kriminalitet myter og realiteter. I: Larsson, P. och Myklebust, T. (red) Organisert och okonomisk kriminalitet myter och realiteter. Oslo: Politihogskolen, s. 3142. Larsson, P. (2008). Organisert kriminalitet. Oslo: Pax Forlag A/S. Levi, M. (2001). Criminal asset-stripping. Confiscating the proceeds of crime in England and Wales. I: Edwards, A. och Gill, P. (red.) Transnational organized Crime. Perspective on Global Security. London: Routledge. Levi, M. och Maguire, M. (2004). Reducing and preventing organised crime: An evidence-based critique. Crime, Law & Social Change, 2004/41/nr 5. s. 397469. May, T. (2001). Samhllsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Redlinger. L. J. (1975). Marketing an Distributing Heroin. Journal of Psychedelic Drugs, 7:331353.
76

Reuter, P. och Haaga, J. (1989). The organization of high-level drug markets: An exploratory study. Santa Monica: Rand Corporation. Riksrevisionsverket (1996). Att mta effekter. Rapport 1996:6. Stockholm: Riksrevisionsverket. Riksrevisionsverkets rapport (RRV 1999:42). Rikskriminalpolisen, RKP (2006). Operativa rdet, protokoll, bilaga, 2006-05-15. Rikskriminalpolisen, RKP (2007a). Operationsplan Alcatraz, 2007-01-24. Rikskriminalpolisen, RKP (2007b). Operativa rdet, protokoll, 2007-02-09. Rikskriminalpolisen, RKP (2009a). Operativa rdet, protokoll, 2009-02-26. Rikskriminalpolisen, RKP (2009b). Operativa rdet, protokoll, 2009-04-16. Rikspolisstyrelsen, RPS (2006a). Hemstllan om uppdrag avseende grov organiserad och systemhotande brottslighet. 2006-03-03. Rikspolisstyrelsen, RPS (2006b). Beslut angende medel till srskilda satsningen mot den organiserade och systemhotande brottsligheten,POA423-5459/06, protokoll nr 74/06 2006-11-07. Rikspolisstyrelsen, RPS (2006c). Grov organiserad och systemhotande brottslighet nationell strategi. 2006-11-30. Rikspolisstyrelsen (2009). Slutredovisning av Regeringens uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berrda myndigheter att vidta tgrder fr att skerstlla en effektiv och uthllig bekmpning av den grova organiserade brottsligheten. 2009-06-26. Sandberg, B. och Faugert, S. (2007). Perspektiv p utvrdering. Lund: Studentlitteratur. Schneider, S. Beare, M. och Hill, J. (2000). Alternative approaches to combating transnational crime. Paper. Toronto: KPMG. van der Schoot, C.R.A. (2006). Organised crime prevention in Netherland. Exposing the effectiveness of preventive measures. Meppel: Boom Juridische uitgevers. SOU 2000:25. Den centrala polisen. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:76. Lagring av trafikuppgifter fr brottsbekmpning. Stockholm: Fritzes. Vedung, E. (1998). Utvrdering i politik och frvaltning. Lund: Studentlitteratur. Vesterhav, D. (2003). Bilden av organiserad brottslighet i svensk dagspress 19952002. C-uppsats vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Westfelt, L. (2008). Migration som straff? Utvisning p grund av brott 19732003 med fokus p flyktingskydd. Kriminologiska institutionens avhandlingsserie 27. Stockholms universitet. Edsbruk: Akademitryck. Zaitch, D. (2002). Trafficking Cocaine. Colombian Drug Entrepreneurs in the Netherlands. Haag: Kluwer Law International.

77

Bilaga 1.
Aktion 1 Polismyndigheten i rebro ln
Mlsttningar Frhindra en kriminell gruppering frn att etablera sig i rebro ln. Lagfra de mest kriminellt aktiva personerna i regionen. Frsvra nyrekrytering av ungdomar. Frbttra och samordna det lokala, regionala och nationella underrttelsearbetet. Bakgrund Projektet innefattade kartlggning och terkommande kontroller av personer kopplade till en kriminell gruppering. Strategin var att arbeta ppet mot den kriminella grupperingen och f med sig andra aktrer i arbetet. Till exempel anvnde sig polisen av de lokala medierna fr att uppmrksamma fastighetsgare p att grupperingen letade efter en ny lokal. Ett annat exempel r att lokala krgare beslutade sig fr att inte tillta gsterna att bra vstar eller andra mrken som symboliserar kriminella grupperingar eller olagliga handlingar. Samverkan Det externa samarbetet omfattade kontakter med rebro kommun, Frskringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket samt lokala fastighetsgare och krgare. Den interna samverkan skedde med Polismyndigheterna i Dalarna, Vrmland och Stockholms ln samt med Skerhetspolisen och Rikskriminalpolisen. Mluppfyllelse Frhindra en kriminell gruppering frn att etablera sig i rebro ln Den kriminella grupperingen finns fortfarande kvar p orten. Hyresvrden har frskt vrka dem frn deras lokaler men tingsrtten har ogiltigfrklarat uppsgningen av hyreskontraktet. Lagfra de mest kriminellt aktiva personerna i regionen Fem personer har dmts till fngelse i sammanlagt fyra r fr bland annat grov misshandel, utpressning, grova vapenbrott, narkotikabrott, dopingbrott och hleri. Nolltolerans-strategin har lett till lagfringar fr trafikbrott, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen. Resultaten kan dock inte enbart tillskrivas arbetet inom Aktion 1 utan r ven en fljd av ett projekt som bedrevs redan innan polismyndigheten beviljades srskilda medel av Operativa rdet.
78

Tabell 1. Budget och utfall av projekt Aktion 1. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 201 700 716 958 0 0 594 901 720 000 125 099 170 000 188 632 50 000 90 000 30 000 145 479 1 990 30 914 10 249 345 258 406 269 0 5 580 114 100 135 726 148 225 578 268 577 1 818 Utfall

Frsvra nyrekryteringen av ungdomar Det finns enligt polismyndighetens egna uppgifter tydliga tecken p att grupperingen har pverkats av insatsen. Ngra medlemmar har hoppat av och endast ett ftal nya medlemmar har rekryterats. Frbttra och samordna det lokala, regionala och nationella underrttelsearbetet Underrttelsebilden av den kriminella grupperingens organisation och brottslighet har frbttrats.

79

Alcatraz Rikskriminalpolisen
Mlsttning Upprtta en nationell lista ver de 100 personer som bedms vara landets mest aktiva inom organiserad och systemhotande brottslighet. Bakgrund Rikskriminalpolisen gav polismyndigheterna i uppdrag att ta fram frslag p personer som skulle finnas med p Alcatrazlistan. Frteckningen bereddes sedan inom respektive samverkansomrde innan den skickades vidare till Rikskriminalpolisen fr fortsatt bearbetning. En nationell trff anordnades fr att slutfra sammanstllningen av listan. Listan har uppdaterats fem gnger under satsningen med samma arbetsgng med undantag fr de nationella trffarna som har upphrt. Frn och med den andra versionen av listan fick ven Tullverket och Ekobrottsmyndigheten fresl personer. Flera intervjupersoner anser att listan initialt fokuserade fr mycket p personer med mc-anknytning och fr lite p brottsliga ntverk utan specifika namn. Denna inriktning har emellertid ndrats ver tid vilket lett till att andelen personer med koppling till mc-gng minskat till drygt hlften av personerna p listan. Samverkan Listan har resulterat i ett nationellt samordnat arbete med operativa insatser mot flera av de Alcatrazmarkerade personerna. Dessa insatser har dock inte gt rum inom ramen fr projektet Alcatraz utan har bedrivits p respektive polismyndighet, antingen i projekt inom den srskilda satsningen eller inom den ordinarie verksamheten. Mluppfyllelse Upprtta en nationell lista ver de 100 personer som bedms vara landets mest aktiva inom organiserad och systemhotande brottslighet. Listan har upprttats och kontinuerligt reviderats.

80

Tabell 2. Budget och utfall av projekt Alcatraz RKP. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 432 300 1 665 984 0 0 894 218 1 666 000 771 782 738 000 286 157 175 000 8 290 563 000 3 200 274 668 495 684 0 608 061 0 158 100 110 200 80 000 147 384 1 784 231 317 50 282 96 157 151 945 76 576 Utfall

vertid och resor r de tv strsta kostnadsposterna. Kostnader fr konferenser uppkom i samband med framtagandet och uppdateringen av listan. Till fljd av att listan vergick frn att bedrivas i projektform till att i stllet integreras i den ordinarie verksamheten terbetalades knappt hlften av de tilldelade medlen till Operativa rdet.

81

Alcatraz Polismyndigheten i Vstra Gtaland

Mlsttning Att med utgngspunkt frn lnets Alcatrazmarkerade personer frsvaga de kriminella organisationerna och deras mjligheter att dra vinning av den kriminalitet de bedriver. Bakgrund Eftersom det frekommit flera vldsamma incidenter mellan kriminella grupperingar i Vstra Gtaland hade insatser mot dem genomfrts ven om projektet inte hade tilldelats medel av Operativa rdet. Tack vare de srskilda medlen kunde dock polisen arbeta mer uthlligt och mlmedvetet mot grupperingarna. En aktionsgrupp arbetade bde med hndelsestyrd brottslighet och underrttelsestyrda projekt. Tre aktionsgruppsledare arbetatade i skift och verksamheten pgick sledes dygnet runt. Projektet omfattatade flera olika renden mot lnets Alcatrazmarkerade personer eller personer i deras nrhet. Ngra renden fokuserade p srskilt svrbekmpad och allvarlig brottslighet ver tid. Narkotikaroteln var srskilt inriktad p smuggling och distribution av cannabis. Samverkan Projektet drevs av tre inkommenderade aktionsgruppsledare med std av personal frn lnskriminalpolisens samtliga rotlar, frmst frn spaningsroteln. Drutver medverkade Lnsordningspolisen (trafikenheten och piketen) och polisomrdena i Storgteborg. Projektet samverkade med Ekobrottsmyndigheten, klagarmyndigheten, Regionala underrttelsecentrat, Polismyndigheten i Skne (utredare, piketpolis), Polismyndigheten i Stockholms ln (piket, utredare, spanare) och Rikskriminalpolisen (spanare och utredare). Mluppfyllelse Att med utgngspunkt frn lnets Alcatrazmarkerade personer frsvaga de kriminella organisationerna och deras mjligheter att dra vinning av den kriminalitet de bedriver. Ett stort antal personer har dmts till fngelse i sammanlagt 610 r1. Flera ledande personer avtjnar fngelsestraff, men grupperingarna har i stor utstrckning ersatt dessa med nya personer. Polisen bedmer emellertid att de genom projektet lyckats frhindra flera planerade grova vldsbrott.

Det har inte varit mjligt att f ut uppgifter om exakt antal dmda personer d systemstd saknades fr en sdan uppfljning.

82

Tabell 3. Budget och utfall av projekt Alcatraz Vstra Gtaland. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Bidrag Bekostas av myndigheten 0 432 300 1 665 984 0 160 679 15 867 401 10 000 000 4 000 000 207 000 1 680 000 738 000 175 000 563 000 876 809 335 765 32 923 3 209 415 5 247 4 460 159 495 684 0 158 100 110 200 80 000 147 384 2 300 899 4 800 189 369 833 52 212 3 629 843 8 940 24 151 11 186 067 60 497 Utfall

Tv av projektets tre aktionsgruppsledare har finansieras av de srskilda medlen. Vid behov har samtliga inblandade enheter inom Polismyndigheten i Vstra Gtaland ftt ta del av de tilldelade medlen, till exempel fr att bekosta vertid.

83

Cannabis Polismyndigheten i Skne

Mlsttning Att genom underrttelsearbete skapa frutsttningar fr operativa insatser i syfte att bekmpa storskalig insmuggling och distribution av cannabis. Bakgrund Idn kom frn ett delprojekt inom Mobilisering mot narkotika dr ntverken bakom smuggling och distribution av cannabis kartlades i en rapport. Inledningsvis var tanken med projektet att fokusera Alcatrazmarkerade personer, men den inriktningen fullfljdes inte. Samverkan Projektet samarbetade har frmst med polismyndigheterna i Blekinge, Kalmar, Halland, Kronoberg, Jnkping och Nrke, som alla bedrev operativa renden med std av projektet. Samverkan skedde ven med Rikskriminalpolisen inklusive Finanspolisen, Tullverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Skatteverket samt myndigheterna i Regionala underrttelsecentret som har granskat ntverkens ekonomi. Projektet har ven haft nra kontakter med Polisen i Norge och Danmark samt med Europol. Mluppfyllelse Att genom underrttelsearbete skapa frutsttningar fr operativa insatser i syfte att bekmpa storskalig insmuggling och distribution av cannabis. Projektet har lett till en kad kunskap om organiserad odling av cannabis i Sverige. Sammanlagt upptcktes 19 odlingar p olika platser i landet. Flertalet misstnkta personer lagfrdes och tv fastigheter frverkades. Polisen betraktar upptckten av stora organiserade cannabisodlingar i Sverige som en stor framgng. Vid sidan av cannabisodlingarna omfattade projektet ven smugglingsrenden. Dessa renden drevs tillsammans med Tullverket. Projektet resulterade i att 38 personer dmdes till fngelse i sammanlagt 97 r och 2 mnader. 400 kilo cannabisprodukter har beslagtagits. Det srskilda underskningsregister som utvecklades till projektet (se Cannabis Rikskriminalpolisen) har dock inte anvnts till sin fulla potential. Sklet till detta r att flera av de polismyndigheter som drivit cannabisrenden som legat utanfr satsningen inte lmnat underrttelseuppgifter till det srskilda underskningsregistret.

84

Tabell 4. Budget och utfall av projekt Cannabis. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Att terbetala 0 472 100 1 148 887 111 888 103 7 816 054 7 000 000 4 000 000 3 183 946 111 888 352 000 1 491 446 18 000 60 000 90 000 184 000 173 582 127 450 80 658 1 109 756 324 787 0 18 600 104 900 201 287 2 996 072 129 895 85 756 18 681 1 401 893 28 752 12 170 4 673 218 1 539 400 Utfall

Lnekostnaderna omfattade fyra personer. ven resor samt ett par nationella konferenser och trffar finansierades med projektmedel. Drutver anvndes de srskilda medlen till kostnader inom polismyndigheternas operativa insatser i projektet, till exempel bestllningar av telefonlistor, tolkar och vertid. Projektet kom igng senare n planerat och omfattade frre personer n det var tnkt frn brjan. Detta innebar att knappt hlften av medlen kunde terbetalas till Operativa rdet till fljd av att lnekostnaderna blev lgre n berknat.

85

Cannabis Rikskriminalpolisen
Mlsttning Skapa en nationell verblick av storskalig smuggling och distribution av cannabis. Bist det nationella projektet Cannabis, som bedrevs frn Skne. Bakgrund I Rikskriminalpolisens cannabisprojekt har en tillflligt anstlld person haft till uppgift att bygga upp ett srskilt underskningsregister (SUR) genom att hantera och registrera underrttelseinformation om cannabis. P grund av att det nationella projektet Cannabis som bedrevs frn Skne startade senare n planerat pgick det inte samtidigt som Rikskriminalpolisens projekt. Mluppfyllelse Skapa en nationell verblick av storskalig smuggling och distribution av cannabis. Ett srskilt underskningsregister (SUR) om cannabis upprttades. Bist det nationella projektet Cannabis som bedrevs frn Skne. Eftersom Rikskriminalpolisens projekt inte pgick samtidigt som det nationella projektet Cannabis var det inte ngot strre std fr detta i annat n uppbyggnaden av det srskilda underskningsregistret.

86

Tabell 5. Budget och utfall av projekt Cannabis. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 130 319 519 502 700 000 180 498 4 114 4 114 385 069 0 Ingen budget 235 000 16 157 3 692 4 104 126 117 Utfall

De srskilda medlen har framfr allt anvnts till ln. Till fljd av att anstllningen inte blev s lng som planerat betalades en fjrdedel av bidraget tillbaka.

87

Cobra Polismyndigheten i stergtlands ln

Mlsttning Lagfra en Alcatrazmarkerad person som misstnktes ligga bakom en omfattande infrsel och frsljning av narkotika. Lagfra personer i huvudmannens nrhet. Samverkan Till fljd av att rendet blev omfattande och bedrevs under nrmare tv rs tid samverkade narkotikarotlarna i Linkping och Norrkping, vilket var en frutsttning fr att kunna driva rendet. I projektet samverkade man med polismyndigheterna i Skne, Gteborg, Vrmland, Jnkping och Stockholm. Man samarbetade ven med Tullverket, Rikskriminalpolisen, Skatteverket, Kronofogden, Kriminalvrden och banker. Ett omfattande samarbete skedde med sambandsmn i flera olika europeiska lnder. Polisen samarbetade med Europol och resor gjordes till ett europeiskt land fr att etablera personliga kontakter med den lokala polisen. Mluppfyllelse Lagfra en Alcatrazmarkerad person som misstnktes ligga bakom en omfattande infrsel och frsljning av narkotika. Den Alcatrazmarkerade personen kunde inte knytas till narkotikasmugglingen men dmdes till fngelse i ett r och fyra mnader fr narkotikabrott. Lagfra personer i huvudmannens nrhet. Totalt resulterade projektet i att nio personer dmdes till fngelse i mellan ett r och fyra mnader till tio r fr brotten grov narkotikasmuggling, frsk till grov narkotikasmuggling, grovt narkotikabrott, frsk till grovt narkotikabrott och narkotikabrott. En person blev ven dmd fr vapenbrott, grovt rattfylleri och grov olovlig krning. Det r svrt att sga om projektet haft ngon effekt p narkotikatillgngen i stergtlands ln. Dremot finns det uppgifter som tyder p att det lett till en minskning av narkotikatillgngen i Stockholmsomrdet.

88

Tabell 6. Budget och utfall av projekt Cobra. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 0 844 000 2 344 074 10 133 0 5 194 111 4 973 000 221 111 10 133 572 000 1 896 878 299 000 23 000 431 394 200 345 139 005 928 074 0 16 659 3 266 202 20 898 61 980 296 700 392 014 569 394 1 671 375 127 139 81 560 977 454 Utfall

250 000 1 126 134

De strsta utgiftsposterna i projektet r vertid och inkp av tjnster, bland annat tolkar och telefonlistor.

89

Costa Polismyndigheten i Skne

Mlsttning Ta fram underlag fr operativa insatser mot en Alcatrazmarkerad person och andra nyckelpersoner inblandade i ekonomisk brottslighet. Bakgrund Den Alcatrazmarkerade personen var uppfrd p listan av Ekobrottsmyndigheten och misstnktes bland annat fr omfattande investeringsbedrgerier med kopplingar till tv europeiska lnder. Samverkan rendet arbetades upp i det Regionala underrttelsecentret i Skne och drevs drefter som ett underrttelseprojekt av Lnskriminalpolisen i Malm. Inledningsvis fanns fyra ingngar i rendet: bedrgerier, skattebrott, illegal nringsverksamhet och narkotikabrott. I den frsta ingngen har Ekobrottsmyndigheten bedrivit en omfattande frunderskning och nr det gller den andra har Skatteverket gjort revisioner. De andra delarna har inte lett till tal. Bde Tullverket och Rikskriminalpolisen tillhandahll varsin analytiker till projektet. Ytterligare samverkan skedde med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Finanspolisen. Mluppfyllelse Ta fram underlag fr operativa insatser mot en Alcatrazmarkerad person och andra nyckelpersoner inblandade i den ekonomiska brottsligheten Det underrttelsearbete som genomfrdes inom projektet lg till grund fr omfattande utredningar av Ekobrottsmyndigheten vilket motsvarar projektets mlsttning. Den Alcatrazmarkerade huvudmannen dmdes till sju rs fngelse i hovrtten. Skatteverket har arbetat med rendet och gjort ett antal revisioner.

90

Tabell 7. Budget och utfall av projekt Costa. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 0 598 400 1 194 256 0 0 735 166 1 200 000 464 834 320 200 735 166 200 000 417 972 6 000 114 200 300 000 17 194 275 656 0 0 0 103 050 67 600 105 006 Utfall

Projektet har inte haft ngra personalkostnader eftersom det inte ledde till ngra operativa insatser inom polisen. En stor del av de srskilda medlen gick i stllet till Ekobrottsmyndighetens arbete.

91

Dalahsten Rikskriminalpolisen
Mlsttning Stoppa nyrekryteringen av medlemmar till en kriminell gruppering. Reducera vlds- och narkotikautbredningen inom en kriminell gruppering. Frhindra en eventuellt uppblossande konflikt mellan rivaliserande grupperingar. Bakgrund Vid Operativa rdets mte i maj 2006 beslutades att ett projekt skulle inledas mot organiserad brottslighet inom Mittsamverkan. Flera av de renden som har initierats av projektets aktionsgrupp har sedan drivits vidare av polismyndigheterna ute i landet. Samverkan Inom projektet samverkade man med flera andra polismyndigheter, framfr allt med Skne, Vstra Gtaland, Vstmanland, Vrmland, rebro, Stockholm, Dalarna och Gvleborg. Samarbetena har gllt allt frn utbyte av information till resurser och personal. Inom Rikskriminalpolisen har samtliga sektioner samverkat. Externt samverkade man inom projektet med Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket. Utanfr Sverige samverkade projekten med Europol samt med Polisen i flera europeiska lnder. Mluppfyllelse Reducera vlds- och narkotikautbredningen inom en kriminell gruppering Hittills har 17 personer, drav flera centrala personer, dmts till sammanlagt 51 r och 3 mnaders fngelse fr frmst grova narkotikabrott, grov utpressning och frsk till grov utpressning, brott mot inkassolagen, stld, skadegrelse, misshandel, grova bokfringsbrott och grova skattebrott. Tre personer har dmts till skyddstillsyn och samhllstjnst. Sammanlagt ca 15 kilo amfetamin och mindre mngder cannabis, vapen, ammunition samt trgas har beslagtagits. Stoppa nyrekryteringen av medlemmar till en kriminell gruppering Det r svrt att avgra vilka lngsiktiga effekter p nyrekrytering projektet haft. Frhindra en eventuellt uppblossande konflikt mellan rivaliserande grupperingar. Konflikten ledde till att en av grupperingarna upphrde att existera.

92

Tabell 8. Budget och utfall av projekt Dalahsten. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Att terbetala 0 331 700 1 555 914 1 420 1 420 0 2 265 344 1 550 000 755 000 39 656 805 000 180 000 625 000 56 483 419 088 102 325 124 944 301 729 1 004 568 419 214 0 119 040 118 400 181 774 100 757 604 773 28 293 47 660 349 165 64 489 3 543 1 198 679 60 676 Utfall

93

Fatboy Rikskriminalpolisen
Mlsttning Inhmta information och kartlgga en kriminell gruppering samt nyckelpersoner utanfr grupperingen fr att skaffa en bttre nationell lgesbild av den aktuella miljn. Att hitta fr organisationen viktiga nyckelpersoner. Frhindra nyrekrytering till grupperingen G frn underrttelseinriktade till operativa renden Sprida kunskap om projektet och bist andra polismyndigheter med kunskap och personal. Bakgrund Projektet bemannades av personal som redan arbetade med dessa frgor i den ordinarie linjeverksamheten. Sklet till detta var att man ville undvika att skapa en parallell organisation och drmed riskera att tappa redan befintlig kunskap. Samverkan Aktionsgruppen har samarbetat med andra polismyndigheterna i landet, internationell polis samt med externa myndigheter som Frskringskassan, Tullen, Skerhetspolisen och Skatteverket. ven samverkan med utlndska myndigheter har frekommit. Mluppfyllelse Inhmta information och kartlgga en kriminell gruppering samt nyckelpersoner utanfr grupperingen fr att skaffa en bttre nationell lgesbild av den aktuella miljn Underrttelsematerial har hmtats in frn samtliga polismyndigheter, Ekobrottsmyndigheten och skattebrottsenheten. Kunskapen om grupperingens kriminella infrastruktur har kat. Det har emellertid varit svrt att f en samlad bild av grupperingen, frmst till fljd av att det r en extremt sluten organisation. Frhindra nyrekrytering till grupperingen Under den tidsperiod som projektet pgtt har ingen avgrande effekt p nyrekrytering noterats. Arbetet med att frhindra nyrekrytering fortstter emellertid inom den ordinarie linjeverksamheten. G frn underrttelseinriktade till operativa renden Projektet har delgivit flera operativa underrttelserapporter till andra polismyndigheter som startat operativa renden. Totalt har projektet hittills medverkat till att fyra personer blivit lagfrda till fngelse i samman-

94

Tabell 9. Budget och utfall av projekt Fatboy. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala Projektet har bisttt projekt Morgan med 305 900 kr. 0 544 400 1 992 052 0 0 736 016 1 990 000 1 253 984 895 600 468 082 20 000 75 600 400 000 400 000 3 515 236 234 22 720 205 614 552 052 0 252 226 15 708 66 900 170 300 314 852 123 407 48 224 27 312 53 067 216 Utfall

lagt 14,5 r fr bland annat grovt narkotikabrott och grova bedrgerier. Brottsutredningar pgr emellertid fortfarande. Sprida kunskap om att projektet existerade ute p myndigheterna och bist andra polismyndigheter med kunskap och personal Aktionsgruppen har inlett ngra operativa renden sjlv samt bisttt i ett flertal, bde med sin kompetens och med ekonomiska resurser. Det har inkommit frfrgningar frn utlandet om personerna inom den kriminella miljn och medlemmar frn aktionsgruppen har ven medverkat i pgende frunderskningar utomlands.
95

Grnsland Polismyndigheten i Norrbotten

Mlsttning Lagfra de personer som bedriver illegal infrsel av rd diesel frn Finland till Sverige och drmed minska dieselsmugglingen till Norrbotten. Arbetsmetoder Smugglingen hade pgtt under flera r och bedrevs av tre ntverk. I ett av dessa ntverk fanns tv Alcatrazmarkerade personer. Samverkan Projektet var det frsta stora samarbetsprojektet i det Norra samverkansomrdet och omfattade en aktionsgrupp med personal frn svl Norrbotten, Vsterbotten, Vsternorrland och Jmtland. Sammanlagt har mellan 30 och 40 personer arbetat i rendet men vid enskilda tillfllen har det varit betydligt fler. Man har ven samarbete med Nationella Insatsstyrkan, Rikskriminalpolisen, Skatteverket, Tullverket, Kronofogden och Frskringskassan. Projektet bedrevs som en gemensam utredningsgrupp (Joint Investigation Team) med Finland. Mluppfyllelse Lagfra de personer som sysslar med illegal infrsel av rd diesel frn Finland till Sverige och drmed minska dieselsmugglingen till Norrbotten Sammanlagt har 53 personer lagfrts, mestadels fr olovlig befattning med punktskattepliktiga varor. Sex personer dmdes till fngelse i sammanlagt 12 r. Polisen bedmer att illegala infrseln av diesel har upphrt eller tminstone kraftigt minskat som en fljd av lagfringarna.

96

Tabell 10. Budget och utfall av projekt Grnsland. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Bidrag Att terbetala 0 677 100 4 126 423 0 0 5 224 102 4 100 000 3 600 000 107 000 2 582 898 700 000 100 000 1 809 000 2 407 904 475 000 534 000 807 719 854 974 184 787 560 424 1 640 323 0 555 024 447 300 637 999 1 164 802 964 273 73 061 154 557 423 456 15 378 9 008 2 804 534 11 664 Utfall

Projektet anskte och beviljades medel vid tre tillfllen. Det som anges som lnekostnader i utfallet r i sjlva verket kostnader som kommer frn de andra tre polismyndigheterna. Projektet innebar mnga och lnga resor samt boende p annan ort under lnga perioder, vilket avspeglas i det ekonomiska utfallet. Av det sammanlagda bidraget p 7,7 miljoner har dock drygt 2,5 miljon terbetalats.

97

Investeringsbedrgerier Polismyndigheten i Stockholms ln

Mlsttning Infra en ny brottskod fr investeringsbedrgerier. Ta fram ett nationellt koncept mot investeringsbedrgerier genom att utveckla en nationell instruktion fr hantering av inkomna brottsanmlningar. Utveckla en metod fr att snabbare kunna identifiera mlsgare fr att stoppa investeringar i utlandet. Genomfra en utbildnings- och upplysningsinsats fr samtliga polismyndigheter. Utveckla en nationell databas fr samordning och utredningar. Lagfra individer kopplade till investeringsbedrgerier. Bakgrund I ett internationellt perspektiv r Sverige hrt drabbar av investeringsbedrgerier. En anledning r att Internet r vl utbyggt, att det finns en lng tradition av handel med bland annat aktier och att mnga har goda kunskaper i engelska. Samverkan Inom projektet har man samarbetat med andra polismyndigheter, Finansinspektionen, banker, andra finansiella institut, Brottsfrebyggande rdet och utlndska myndigheter. Mluppfyllelse Infra en ny brottskod fr investeringsbedrgerier En ny brottskod har tagits fram i samverkan med Brottsfrebyggande rdet. Ta fram ett nationellt koncept mot investeringsbedrgerier genom att utveckla en nationell instruktion fr hantering av inkomna brottsanmlningar Ett nationellt koncept fr hur investeringsbedrgerier ska utredas har arbetats fram. Fr nrvarande pgr diskussioner mellan Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen och Polismyndigheten i Stockhols om huruvida konceptet ska permanentas och vilken myndighet som i s fall ska ansvara fr det.

98

Tabell 11. Budget och utfall av projekt Investeringsbedrgerier. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Att terbetala 0 292 900 1 375 656 0 0 499 318 950 000 395 000 845 682 420 852 354 860 67 800 186 500 91 352 75 200 8 870 124 023 111 613 110 355 661 904 0 1 053 144 458 0 59 068 209 200 393 636 387 53 656 29 173 60 189 Utfall

Projektet startade redan den 1 juni 2008 men medel beviljades inte frrn i februari 2009. En del ln har betalats ut i projektet men mest pengar har gtt till driftskostnader som resor och inkp av varor och tjnster. Mer n hlften av pengarna har betalats tillbaka.

99

Utveckla en metod fr att snabbare kunna identifiera mlsgare och stoppa investeringar i utlandet Ett koncept fr att snabbare kunna identifiera mlsgare och stoppa investeringar i utlandet har utvecklats i samverkan med ntmklare och affrsbanker. Genomfra en utbildningsinsats fr samtliga polismyndigheter Inom projektet har personal frn flera polismyndigheter utbildats om investeringsbedrgerier men ngra terstr. Utveckla en nationell databas fr samordning och utredningsinsatser Inom ramen fr projektet har ett srskilt underskningsregister arbetats fram dr allt material som rr investeringsbedrgerier lggs in med vissa unika skmjligheter. Strvan r att registret ver tid ska infras i den europeiska databas som r under uppbyggnad. En europeisk databas gr det mjligt att samordna renden ven om brottsforum ligger i Sverige, i ett annat EU-land eller i vriga vrlden. Lagfra individer kopplade till investeringsbedrgerier Projektet har inte lett till ngra lagfringar i Sverige. Dremot har projektet bidragit till ett tiotal lagfringar i utlandet och ytterligare internationella rttsprocesser pgr.

100

Jrn Polismyndigheten i Uppsala ln

Mlsttning Frhindra en lokal etablering av en kriminell gruppering. F en sklig misstanke om brott fr att kunna inleda frunderskningar mot personer kopplade till grupperingen. Bakgrund Indikationer fanns p att grupperingens medlemmar gnade sig t ekonomisk brottslighet. Samverkan Polismyndigheterna inom det egna samverkansomrdet, Rikskriminalpolisen, Skattemyndigheten, Tullverket, Frskringskassan och Kriminalvrden har samarbetat. Mluppfyllelse Frhindra en lokal etablering av en gruppering Grupperingen som projektet inriktad sig p etablerade sig aldrig p orten. Flera av individerna har emellertid blivit fullvrdiga medlemmar i grupperingar i andra stder. F en sklig misstanke om brott fr att kunna inleda en frunderskning mot personer kopplade till grupperingen Ingen person har lagfrts fr ngot brott. Ett antal frunderskningar som rr bokfringsbrott och olika typer av bedrgerier har inletts men de har nnu inte slutfrts. Projektet har lett till ett strre intresse och en kad kunskap inom polismyndigheten om problematiken som rr grupperingen. Till fljd av projektet har man samlat in information i en omfattning som inte hade varit mjligt i den ordinarie verksamheten.

101

Tabell 12. Budget och utfall av projekt Jrn. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 0 824 000 0 0 200 026 450 000 249 974 604 000 191 609 144 000 100 000 140 000 220 000 80 482 6 097 103 286 1 744 220 000 0 8 417 0 20 000 200 000 2 417 1 260 2 865 1 875 Utfall

102

Kennet Polismyndigheten Dalarna

Mlsttning Lagfra en huvudman och medgrningspersoner fr grovt narkotikabrott. Omintetgra eller allvarligt frsvra ntverkets kriminella verksamhet. Bakgrund Huvudpersonerna som projektet inriktade sig mot misstnktes smuggla stora mngder cannabis till Norge via Dalarna. Huvudpersonerna blev knda fr polisen genom verskottsinformation frn ett rende i Norge och de blev drefter uppsatta som targets p Alcatrazlistan. Syftet med insatsen var att frbttra underrttelselget, kartlgga och dokumentera huvudpersonen, hans registrerade bolag och ven hans medgrningspersoner samt att kartlgga och dokumentera rrelsemnster och strukturer. Samverkan Projektet samarbetade med Grnskrimgruppen i Vrmland och Dalarna, Tullverket, Rikskriminalpolisen, Kriminalpolisen i Norge samt polismyndigheter i andra europeiska lnder. Mluppfyllelse Lagfra huvudmannen och medgrningspersoner fr grovt narkotikabrott Tre personer dmdes i hovrtten till sammanlagt 30 rs fngelse fr smuggling av 404 kilo cannabis. Tv ytterligare personer dmdes till 1,5 rs fngelse vardera fr stmpling till narkotikabrott respektive penninghleri. Ett vxlingsbolag har tilldelats bter fr att inte ha uppfyllt anmlningsskyldigheten enligt lagen (2009:62) om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism. Omintetgra eller allvarligt frsvra ntverkets kriminella verksamhet Den del av ntverket som projektet riktade sig mot r utslaget.

103

Tabell 13. Budget och utfall av projekt Kennet. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 0 370 300 1 794 228 0 0 739 884 700 000 39 884 768 500 454 676 179 000 347 500 45 000 197 000 47 887 23 908 123 758 259 123 655 428 0 285 208 0 137 080 188 000 330 348 190 730 3 244 1 203 89 384 648 Utfall

Projekt Kennets tilldelades mindre n hlften av den summa som skats. Myndigheten har sjlv ftt betala 39 884 kronor som drmed blev en merkostnad i projektet.

104

Kola Polismyndigheten i Jnkpings ln

Mlsttningar Lagfra minst tv personer fr grovt narkotikabrott. Lagfra minst en Alcatrazmarkerad person. Uppdaga och lagfra minst 10 verltelsebrott av normalgraden. Uppdaga och lagfra ringa narkotikabrott. Bakgrund Den ursprungliga inriktningen p projektet var kokain men efterhand ndrades det vergripande syftet till att omfatta alla typer av narkotikabrottslighet. Ngra av personerna som projektet har inriktat sig mot har haft kopplingar till en kriminell gruppering. Tv personer har varit Alcatrazmarkerade. Samverkan Inom projektet har samverkan skett med Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna i Vstra Gtaland, Skne, Halland och stergtland samt polismyndigheten i ett europeiskt land. Projektgruppen samverkade ven med Tullverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Frskringskassan, Statens kriminaltekniska laboratorium, socialtjnsten samt bostadsbolag. Mluppfyllelse Lagfra minst tv personer fr grovt narkotikabrott Fem personer, varav en Alcatrazmarkerad, har dmts fr grovt narkotikabrott till fngelse i sammanlagt 16 r. Lagfra minst en Alcatrazmarkerad person Tv Alcatrazmarkerade personer har i hovrtten dmts till sammanlagt 3 r och 3 mnader fr grovt narkotikabrott och narkotikabrott av normalgraden. Uppdaga och lagfra minst 10 verltelsebrott av normalgraden 11 verltelsebrott har lagfrts. Det r dock svrt att avgra vilka av dessa lagfringar som r ett direkt resultat av projektet. Uppdaga och lagfra ringa narkotikabrott 21 ringa narkotikabrott har lagfrts. Det r dock svrt att avgra vilka av dessa lagfringar som r ett direkt resultat av projektet. Pverka hela kedjan i narkotikahandeln och minska tillgngen p narkotika i Jnkpings ln Det r svrt att avgra om projektet fr ngra lngsiktiga effekter p narkotikabrottsligheten i Jnkpings ln. Beslag har gjorts av knappt 7 kilo

105

cannabis, 1,5 kilo amfetamin, 40 cl GHB, tabletter, sm mngder kokain, ett skjutvapen samt ver 200 000 kronor i kontanter. Tv av de lagfrda personerna har centrala funktioner i en kriminell gruppering. Projektet genererade ny underrttelseinformation om grupperingen som r av intresse fr en nationell kartlggning. Underrttelsematerialet har vidarebefordrats till andra polismyndigheter.

Tabell 14. Budget och utfall av projekt Kola. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 93 500 1 028 342 0 0 828 659 1 075 000 246 341 651 700 689 087 187 200 54 000 110 500 300 000 93 636 4 174 93 012 498 265 283 142 0 2 009 139 572 0 159 582 20 000 11 160 92 400 41 877 70 695 24 991 Utfall

Projektet frbrukade mindre medel n budgeterat och medel har sledes betalats tillbaka. Det som i huvudsak finansierades med projektmedel var driftskostnader, det vill sga fordonskostnader samt inkp av varor och tjnster.

106

Kungen Polismyndigheten i Jnkpings ln

Mlsttningar Kartlgga personer, misstnkta fr vapen- och narkotikabrott, med kopplingar till en Alcatrazmarkerad person. Frsvra uppbyggnaden av ett kriminellt ntverk. Bakgrund Projektet har i stort drivits som ett ordinarie rende. Samverkan rendet drevs mestadels frn narkotikaroteln med viss analyshjlp frn den lokala kriminalunderrttelsetjnsten. Samverkan har skett med polismyndigheterna i stergtland och Skne ln. Mluppfyllelse Kartlgga personer, misstnkta fr vapen- och narkotikabrott, med kopplingar till en Alcatrazmarkerad person Den operativa fasen var kort och avslutades efter ngra veckors spaning vilket av polismyndigheten ses som en stor framgng. Totalt dmdes fem personer till fngelse p mellan sex mnader och tv r fr grova narkotikabrott. Den Alcatrazmarkerade personen blev ven dmd till livstids utvisning. Frsvra uppbyggnaden av ett nytt kriminellt ntverk Polisens egen bedmning r att ntverket tminstone tillflligt upplstes genom insatsen.

107

Tabell 15. Budget och utfall av projekt Kungen. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 27 600 303 850 0 0 156 054 300 000 143 946 222 000 92 424 15 000 97 000 110 000 22 932 56 382 13 110 54 250 0 63 631 0 12 390 15 100 26 760 35 490 155 12 000 15 986 Utfall

Att vertidsuttaget blev strre n budgeterat berodde p ngra veckors intensiv spaning. Kostnaderna fr inkp av varor och tjnster blev lgre, medan kostnaderna i vrigt stmmer vl verens med budgeten. rendet avslutades snabbare n berknat, vilket r anledningen till att hlften av pengarna terbetalades.

108

Las Vegas Polismyndigheten i Vstra Gtaland

Mlsttning Kartlgga och lagfra personer for olovlig spelverksamhet. F huvudpersonen bakom spelverksamheten dmd fr tidigare ouppklarade vldsbrott. Bakgrund Upprinnelsen till projekt Las Vegas var bland annat flera olika vldshndelser i Stockholm, Gteborg och Skne. Kring vldsbrotten identifierades en huvudperson som bedrev omfattande spelverksamhet. Efter det att Polismyndigheten i Vstra Gtaland gjort en fredragning fr operativa rdet beslutades att ett projekt skulle inledas med namnet Las Vegas. Inriktningen p projektet var ekonomisk brottslighet, olovlig spelverksamhet och de vldshndelser som intrffat. Syftet var att frska angripa den brottsliga verksamheten frn flera olika vinklar. Samverkan rendet arbetades upp i det Regionala Underrttelsecentret i Vstra Gtaland och vertogs sedan av Lnskriminalpolisen i Gteborg. renden om vldsbrott utreddes i polismyndigheterna i Vstra Gtaland, Skne och Stockholm. I november 2008 gjordes ett samordnat tillslag mot illegala spelautomater p ver 150 platser i Sverige. Projektet samverkade med samtliga polismyndigheter i Sverige. Rikskriminalpolisen bidrog med spaningshjlp i rendet. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket genomfrde de ekonomiska utredningarna och revisionerna genom bland annat IT-forensisk analys. Drutver fanns ett nra samarbete med Lotteriinspektionen och klagarmyndigheten. Polismyndigheterna i tv europeiska lnder deltog vid tillslag utomlands. Det omfattande samarbetet mellan externa myndigheter under rendets gng och alla polismyndigheterna vid det nationella tillslaget bedms som avgrande fr att den omfattande illegala spelverksamheten kunde utredas och huvudpersonen lagfras. Mluppfyllelse F huvudpersonen bakom spelverksamheten dmd fr tidigare ouppklarade vldsbrott Huvudpersonen dmdes i hovrtten till 12 rs fngelse fr medhjlp till frsk till mord, anstiftan till mord, grovt bokfringsbrott, grovt dobbleri, frsvrande av skattekontroll och grova skattebrott.

109

Mlet var att kartlgga och lagfra personer fr olovlig spelverksamhet Mlet med att kartlgga spelverksamheten och beslagta illegala spelautomater uppfylldes. Sju personer, inklusive huvudpersonen, dmdes till sammanlagt 20 r och 2 mnader i fngelse.

Tabell 16. Budget och utfall av projekt Las Vegas Vstra Gtaland. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Bekostas av myndigheten 0 67 500 742 101 0 0 2 106 973 1 330 000 559 000 217 973 330 401 1 728 413 275 971 54 430 54 600 56 318 1 424 1 607 802 344 200 0 114 700 229 500 146 061 22 481 7 649 168 977 26 955 6 437 378 560 8 270 Utfall

Projektet drevs i nra samarbete med Ekobrottsmyndigheten vars kostnader fakturerades Polismyndigheten i Vstra Gtalands ln, och drmed belastade projektets budget. Inledningsvis tilldelades projektet drygt en halv miljon kronor men som en fljd av stora kostnader fr inkp av tjnster skades ytterligare medel som beviljades. I budgeten har arvoden fr tolkar lagts in under ln men i utfallet ligger de under inkp av tjnst.

110

Las Vegas Rikskriminalpolisen

Mlsttning Anstlla en analytiker under sex mnader med placering vid Rikskriminalpolisen fr att stdja projekt Las Vegas i Vstra Gtaland. Bakgrund Inom projektet Las Vegas i Vstra Gtaland efterfrgades analysstd och frfrgan gick till Rikskriminalpolisen som anskte om bidrag frn Operativa rdet. Samverkan Analytikern som anstlldes inom projektet skulle samordna information om de vldsbrott som var kopplade till rendet och stdja utredarna med hjlp av av den databas som byggdes upp. Mluppfyllelse Anstlla en analytiker under sex mnader med placering vid Rikskriminalpolisen fr att stdja projektet Las Vegas i Vstra Gtaland Rikskriminalpolisen anstllde tillflligt en assistent frn en annan polismyndighet. Personen analyserade vissa delar av materialet och fanns tillgnglig fr utredarna i projektet Las Vegas i Vstra Gtaland. Resursen utnyttjades bara i begrnsad omfattning. Mlsttningen kan drfr bara anses delvis uppndd.

111

Tabell 17. Budget och utfall av projekt Las Vegas Rikskriminalpolisen. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 0 163 158 0 0 161 780 180 000 18 220 0 0 163 158 0 161 780 0 53 387 108 393 Utfall

Utfallet stmmer med budgeten och gller lnekostnader fr en person under sex mnader. Projektet har betalat tillbaka 18 220 kronor.

112

Lucia Rikskriminalpolisen
Mlsttning Lagfra personerna bakom en illegal inkassoverksamhet samt komma t uteblivna skatteintkter. Bakgrund Projektet startades fr att stoppa en illegal inkassoverksamhet som bedrevs av tv Alcatrazmarkerade personer. Samverkan Under arbetets gng utvecklades tv grenar inom projektet, en om utpressning som drevs av Rikskriminalpolisen tillsammans med personal frn Stockholmspolisen och en annan om cigarettinfrsel och frsljning som drevs av Ekobrottsmyndigheten. Drutver samarbetade projektgruppen med Skatteverket, Tullverket, Skerhetspolisen och med myndigheter i ett europeiskt land. Mluppfyllelse Lagfra personerna bakom en illegal inkassoverksamhet samt komma t uteblivna skatteintkter Tre personer lagfrdes, varav tv personer till sex rs fngelse fr skattebrott och en till bter fr frskingring. Ingen kom dock att lagfras fr medhjlp till inkassobrott. Inkassoverksamheten bedms ha upphrt medan cigarettinfrseln fortsatt med andra aktrer. En av framgngsfaktorerna anses vara att en och samma klagare tog bde rendet som rrde vld kopplat till inkassoverksamheten och ekobrotten kopplade till cigaretthandeln.

113

Tabell 18. Budget och utfall av projekt Lucia. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 140 000 687 483 0 0 228 429 700 000 471 571 372 500 341 500 6 000 25 000 3 225 151 669 2 575 21 061 1 386 179 947 174983 0 12 026 48 482 0 32 270 49 600 93 113 10 015 9 942 2 939 2 603 10 957 Utfall

Projektet gjorde av med betydligt mindre pengar n vad som skades. Endast en tredjedel av bidraget anvndes. Utfallet omfattar merkostnader fr aktionsgruppsledaren frn Rikskriminalpolisen, tv inlnade personer frn Stockholmspolisen samt Ekobrottsmyndighetens personal. Den strsta posten r resor som mestadels uppkom i och med att tv utredare reste till olika delar av Sverige fr att frhra personer som anvnt sig av inkassobolaget angende misstnkt medhjlp till inkassobrott.

114

Marianne Polismyndigheten i Stockholms ln

Mlsttning Pverka och lagfra livsstilskriminella. Frhindra etablering av kriminella ntverk. Minska nyrekryteringen. Ingripa mot ungdomskriminalitet. Samverka med externa aktrer. Samarbeta med Lnskriminalpolisen. Vidmakthlla skerhet och ordning i Sdertlje. Lagfra lokala targets. Inleda frunderskningar mot unga lagvertrdare verlmna ett antal anmlningar till socialtjnsten angende LVM och LVU. Bakgrund Projekt Marianne r en del av en strre satsning som Sdertljepolisen som startade i november 2007. Anledningen till satsningen var problemen med grov kriminalitet i Sdertlje. Kriminaliteten hade eskalerat sedan 2004 och polispersonal hade utsatts fr bland annat trakasserier som pverkade mjligheten att utfra ett effektivt polisarbete. I november 2005 beskts polishuset i Sdertlje. Samverkan Projektet samverkade med fljande aktrer: Lnskriminalpolisen, Rikskriminalpolisen, Skerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Kriminalvrden, Frskringskassan samt kommunerna i Sdertlje, Salem och Nykvarn och med andra polismyndigheter. Mluppfyllelse De srskilda medlen har endast tckt en mindre del av projektet Marianne. Den grupp som arbetat med projektet har ocks arbetat i den ordinarie linjeverksamheten med andra brott. Det innebr att det i praktiken r svrt att srskilja om vissa resultat hrrr frn Marianne eller frn den vriga verksamheten. Pverka och lagfra livsstilskriminella samt lagfra lokala targets 20 personer dmdes till sammanlagt 34 r och 5 mnader i fngelse fr bland annat grovt narkotikabrott, vldtkt, grov misshandel och utpressning. Flera livsstilskriminella har flyttat och bedriver nu sin verksamhet p andra orter eller utomlands.

115

Frhindra etablering av kriminella ntverk och minska nyrekryteringen Det r inte mjligt att bedma vilken effekt projektet haft p de kriminella ntverken och nyrekryteringen. Samverka med externa aktrer Projektet har samverkat med externa aktrer, till exempel Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Kriminalvrden, Frskringskassan samt kommunerna i Sdertlje, Salem och Nykvarn. Samarbeta med Lnskriminalpolisen Projektet har samverkat med Lnskriminalpolisen. Vidmakthlla skerhet och ordning i Sdertlje Polisen har ftt en kad synlighet i Sdertlje. Bland annat har lokala poliskontor inrttats i problemomrdena Ronna, Hovsj och Fornhjden. Polisen anser att de genom projektet ftt verktyg att arbeta mot ungdomskriminalitet. Resurserna anses emellertid inte ha varit tillrckliga fr att de skulle kunna arbeta i den omfattning som de frn brjan hade tnkt. Polisen bedmer att arbetsmiljn fr den yttre personalen har frbttrats. Ingripa mot ungdomskriminalitet och inleda frunderskningar mot unga lagvertrdare Av de 51 renden som projektet har omfattat gller 8 renden ungdomar under 20 r. verlmna ett antal anmlningar till socialtjnsten angende LVM och LVU tta anmlningar gllande LVU och LVM har gjorts till socialtjnsten.

116

Tabell 19. Budget och utfall av projekt Marianne. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 0 0 962 000 0 0 1 001 109 945 000 56 109 462 000 12 000 150 000 1 524 640 499 1 200 808 370 300 000 165 147 250 000 250 000 2 256 7 859 500 192 739 0 250 000 182 124 Utfall

Bara en del av projektet har finansierats med medel frn den nationella satsningen. Marianne har pgtt frn november 2007 och avslutas vid utgngen av 2009. Extra medel har endast disponerats frsta halvret 2009. Resten av projektet har drivits helt med egna resurser. Tio personer frn andra distrikt i lnet har bisttt i Marianne; deras lner har betalats av Polismyndigheten i Stockholm. Utver det har Sdertlje sjlv betalat fr tio personer i projektet.

117

Maxim Polismyndigheten Vrmland

Mlsttning Bilda en aktionsgrupp som arbetar mot prioriterade personer inom Polisens mellersta samordningsomrde. Bakgrund Bland de personer som Alcatrazmarkerats inom samverkansomrdet gjordes en prioritering utifrn det rdande underrttelselget. Ngra personer valdes ut och mlsttningen var att lagfra dessa. En av dem bedmdes ha kopplingar till en knd kriminell gruppering. Samverkan I aktionsgruppen ingick personal frn polismyndigheterna i Gvleborg, Vstmanland, Uppsala, Dalarna, rebro och Vrmland (Polisens dvarande Mellersta samverkansomrde). Aktionsgruppen har arbetat i Karlstad, rebro och en kortare period i Gvle fr att bist ett annat rende. Man har samarbetat med polismyndigheterna i stergtland, Skne och Stockholm, Rikskriminalpolisen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Arbetsfrmedlingen, Lantmteriet, Frskringskassan, Karlstad kommun och banker. Mluppfyllelse Bilda en aktionsgrupp som skulle arbeta mot prioriterade personer inom Polisens mellersta samordningsomrde En aktionsgrupp bildades med personal frn hela samverkansomrdet. Aktionsgruppen kom att arbeta i tre av sex ln och den inriktade sig p tre prioriterade kriminella personer. Ingen av dessa personer lagfrdes emellertid fr ngot brott men andra personer i deras nrhet lagfrdes fr misshandel och ett narkotikabrott som gav tv rs fngelse. Nr projektet avslutades upplstes aktionsgruppen och personalen tergick till den ordinarie linjeverksamheten. Projektet ledde till frbttrade samarbetsformer mellan polismyndigheterna vilket kommit till anvndning i senare projekt.

118

Tabell 20. Budget och utfall av projekt Maxim. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 494 600 2 143 742 0 0 1 893 720 2 500 000 606 280 108 500 1 104 000 841 500 262 500 173 219 544 581 41 469 149 490 -1 380 907 378 284 580 545 142 0 4 238 982 249 4 092 225 600 319 542 575 493 43 545 20 068 23 729 315 176 Utfall

Till detta projekt lnades personal frn andra polismyndigheter, vilket innebar att deras merkostnader och resor belastade projektet. Det som anges som ln i utfallet r kostnader som kommer frn andra polismyndigheter och behver inte vara ordinarie lnekostnader utan kan omfatta exempelvis vertid. Totalt har 606 280 kronor terbetalats.

119

Morgan Polismyndigheten Vrmland

Mlsttning Bedriva tillgngsinriktat arbete mot en kriminell gruppering med syfte att analysera medlemmarnas kopplingar till fretag, nringsliv och den finansiella sektorn. Minska den kriminella grupperingens utbredning och lagfra medlemmar fr eventuell brottslighet. Samverkan Samverkan har skett i stor utstrckning med Skattebrottsenheten och Skatterevisionsenheten p Skatteverket. Samtliga frhr har hanterats av Skattebrottsenheten och flera utredare dr har arbetat i projektet. Utver Skatteverket har Frskringskassan, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten bisttt i det tillgngsinriktade arbetet. Samarbete har ocks bedrivits tillsammans med en av aktionsgrupperna p Rikskriminalpolisen som ocks drivit ett projekt mot den aktuella grupperingen samt med Nationella insatsstyrkan som har bisttt med spaning och hjlp vid tillslag. Samverkan har ven skett med polismyndigheterna i rebro, Jnkping och stergtland. Mluppfyllelse Bedriva tillgngsinriktat arbete mot en mc-klubb med syfte att analysera medlemmarnas kopplingar till fretag, nringsliv och den finansiella sektorn. Utredningar pgr fortfarande. Skatteverket har gjort revisioner mot flera av grupperingens medlemmar. Projektet har resulterat i ca 1100 beslagspunkter. Det mesta r bokfringsmaterial men Kronofogden har ven betalningsskrat freml ssom smycken, bilar, motorcyklar och andra fordon till ett vrde av cirka 3,5 miljoner kronor. Ekobrottsmyndigheten har tagit kontanter i beslag. Minska klubbens utbredning samt att lagfra medlemmar fr eventuell brottslighet. Utredningar pgr fortfarande och n s lnge har ingen medlem lagfrts. Det r fr tidigt att sga ngot om hur grupperingen har pverkats av projektet men man har med stor sannolikhet frsvrat mjligheten fr grupperingen att tjna pengar p olagliga verksamheter. Polisen och Skatteverket upplever att en effekt av satsningen r att fretagare som befinner sig i den ekonomiska grzonen har uppmrksammats p riskerna med att gra affrer med grupperingen. Insatsen kan f en avskrckande effekt som kan leda till minskad ekonomisk brottslighet.

120

Tabell 21. Budget och utfall av projekt Morgan. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 0 203 800 721 789 0 0 944 612 665 000 279 612 170 000 461 754 40 000 30 000 50 000 50 000 57 099 42 131 64 124 298 400 347 989 0 21 891 480 139 2 720 11 160 114 000 139 276 222 829 220 589 98 384 Utfall

De tilldelade medlen har inte rckt fr att tcka kostnaderna fr Morgan och man har drfr ftt ta del av resurser frn projekt Fatboy. Totalt har 305 900 kr av Fatboys medel gtt till Polismyndigheten i Vrmland.

121

Nationell rnsamordning Rikskriminalpolisen

Mlsttning Anstlla en samordnare fr arbetet mot rn och rnntverk. Bakgrund Nr projektet Nickel avslutades uppstod en kunskapslucka inom polismyndigheterna om kriminella individer som gnar sig t grova rn. Det fanns en stor efterfrgan, bde frn andra polismyndigheter och frn branschorganisationer, p en samordnare p detta omrde. Fr att tgrda detta anstlldes en person som utsgs till nationell rnsamordnare. Samverkan Arbetsuppgifterna var att bearbeta, strukturera och delge information, sttta i pgende utredningar, vara kontaktperson bde nationellt och internationellt, ing i specifika arbetsgrupper, samverka med banker och vrdetransportbolag, ta fram operativa underrttelser p nationell niv samt medverka till att ge en nationell lgesbild. Mluppfyllelse Anstlla en samordnare fr arbetet mot rn och rnntverk En person med mngrig kunskap p omrdet anstlldes fr att snabbt kunna stta sig in i arbetet. Till en brjan handlade projektet om att informera bde nationella och internationella polismyndigheter om att denna samordningsfunktion fanns. Arbetet terupptogs med den databas med information om personer och konstellationer som i princip hade varit vilande sedan projektet Nickel avslutades r 2007. Projektet har bisttt med hjlp i sju frunderskningar avseende grovt rn varav tre i ett europeiskt land. Projektet har ven bidragit med expertkunskap i utredningar bde nationellt och internationellt.

122

Tabell 22. Budget och utfall av projekt Nationell rnsamordning. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 326 000 0 130 319 440 492 315 000 125 492 4 049 4 049 306 124 0 107 580 3 209 3 258 104 058 218 420 195 600 Utfall

Utfallet omfattar ln, sociala avgifter och allmnna omkostnader fr samordnaren.

123

Nationell spaningsresurs - Rikskriminalpolisen

Mlsttning Inrtta en srskild spaningsenhet vid Rikskriminalpolisen som ska kunna verka p tv hll samtidigt. Bakgrund Genom att Operativa rdet beslutade om operativa insatser riktade mot organiserad brottslighet ansgs det ndvndigt att frstrka spaningsstyrkan vid Rikskriminalpolisen. Metoden var att inrikta sig p organisationerna, ntverken samt p deras pengar. Totalt skades medel fr att kunna anstlla 12 personer frdelade p sex spanare, fyra operativa tekniker samt tv personspanare. Operativa rdet godknde anskan och rekryteringen av 12 personer till spaningssektionen genomfrdes den 1 januari 2007. Personerna anstlldes under en trersperiod. Dessa personer har inte bildat en egen spaningsgrupp utan de har frdelats mellan de redan befintliga grupperna. Anledningen till detta var att snabbt kunna komma igng med operativa renden och att inte tappa fart. Mluppfyllelse Inrtta en srskild spaningsenhet vid Rikskriminalpolisen som ska kunna verka p tv hll samtidigt Den nationella spaningsresursen som inrttades har bitrtt flera projekt inom den srskilda satsningen.

124

Tabell 23. Budget och utfall av projekt Nationell spaningsresurs. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 12 688 3 000 000 26 541 289 30 000 000 3 458 711 12 688 4 437 289 Ingen budget 2 505 600 1 837 714 41 975 52 000 5 152 19 091 312 0 9 956 813 1 406 515 832 985 647 974 6 241 874 Utfall

D man skade medel till den nationella spaningsresursen upprttades ingen budget. I stllet lmnade Rikskriminalpolisen in en operationsplan till Operativa rdet och rendet fredrogs av den dvarande bitrdande rikskriminalchefen vilket ansgs tillrckligt fr att kunna fatta beslut. Nationell spaningsresurs r det projekt som ftt den strsta resurstilldelningen. Av de tilldelade medlen uppgr tv tredjedelar till lnekostnader och diverse tillgg. Resterande pengar har finansierat resor och utrustning.

125

Nickel Rikskriminalpolisen
Mlsttningar Kartlgga och minska antalet vrdetransportrn i Sverige genom att lagfra involverade personer. ka kunskapen om grningspersonernas kriminella bakgrund, tillvgagngsstt och organisationsgrad samt utreda och frhindra den typen av brottslighet. Samverkan Projektet var ett samarbete mellan Polisens samverkansomrden, Polismyndigheten i Stockholms ln, Rikskriminalpolisen, Skattebrottsenheten p Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Riksbanken, vrdetransportbolag samt Polisen i ngra nordiska lnder. Mluppfyllelse Kartlgga och minska antalet vrdetransportrn i Sverige genom att lagfra de involverade personerna Projektet resulterade i drygt 90 misstnkta personer varav cirka 40 dmdes fr frmst rn, vapen- och vldsbrott. Beslag har gjorts av bland annat vapen och pengar. Enligt vrdetransportbranschen har antalet vrdetransportrn minskat radikalt. ka kunskapen om grningspersonernas kriminella bakgrund, tillvgagngsstt och organisationsgrad samt utreda och frhindra den typen av brottslighet I syfte att f en samlad bild av vrdetransportrn studerades frunderskningar och underrttelsematerial frn r 2000 och framt. Informationen lagrades i ett srskilt underskningsregister (SUR). I samarbete med Rikspolisstyrelsen har projektgruppen tagit fram skerhetsfreskrifter och frt en dialog med vrdetransportbolagen.

126

Tabell 24. Budget och utfall av projekt Nickel. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 660 400 1 432 668 0 0 1 266 699 1 430 000 163 301 532 500 283 621 30 000 231 000 21 500 250 000 56 085 159 227 376 239 768 0 47 650 69 800 122 318 5 055 594 920 2 344 14 154 298 525 66 855 1 226 983 078 0 Utfall

Kostnaden fr vertid verskred budgeten med knappt en halv miljon kronor. Kostnader fr konferenser och kurser hade inte budgeterades och resekostnaderna blev lgre i utfallet. Totalt terbetalades 163 301 kronor.

127

Nova Polismyndigheten i Stockholms ln

Mlsttning Lagfra personer som finns p lnets egen lista ver prioriterade personer genom korta insatser, inhmtning av information och kartlggning av kriminella konstellationer. Bakgrund Projektet pgick under en lngre period med ngot olika arbetsstt i olika faser. I den sista fasen projektanstlldes tre analytiker och tv assistenter fr att ta fram den nya Novalistan som baserades p ett nytt koncept som kopplade samman person och ntverkstillhrighet. Fr att p ett effektivare stt kunna prioritera vilka personer man ska rikta insatser mot har grupperna viktats mot varandra. Samverkan Frutom intern samverkan inom Polisen i Stockholms ln har Nova samarbetat med polismyndigheterna i Vstmanland och Uppsala, Skerhetspolisen, Rikskriminalpolisen, Regionalt underrttelsecenter i Stockholm, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Skatteverket och Frskringskassan. Mluppfyllelse Lagfra personer p lnets egen lista ver prioriterade personer genom korta insatser, genom inhmtning av information och kartlggning av kriminella konstellationer 124 av de 152 Novamarkerade personerna lagfrdes under ren 2006 2007. Av dessa dmdes 73 personer till fngelse varav 29 i ett r eller lngre. Under r 2008 arbetade aktionsgruppen Nova i mer n 300 renden. Listan har uppdaterats tv gnger per r och en stor mngd underrttelseuppslag har rapporterats in om de personer som finns p Novalistan. En operativ aktionsgrupp har bildats med 29 personer totalt, inklusive analytikerna och underrttelseassistenterna. Gruppen har besttt av en chef, en bitrdande chef, en frunderskningsledare och en samordnare. Det finns tre spaningsgrupper med sex personer i varje samt tv fasta utredare. Spanarna arbetar ute p fltet i 16 veckor och inne som utredare i tta veckor. Vid behov har de kunnat g in tidigare eller stannat kvar ute lngre fr att underltta rendehanteringen. Det finns ven tre fasta utredare som fungerar som mentorer fr dem som arbetar med utredningarna. Under tiden har gruppen utvecklats och kommit att hantera mer komplicerade renden, som exempelvis utpressningsrenden.

128

Tabell 25. Budget och utfall av projekt Nova. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Koncerninternt bidrag Bekostas av myndigheten 0 1 403 300 11 805 172 366 861 0 16 121 319 10 000 000 1 200 000 4 800 000 121 319 366 861 1 646 800 94 200 1 155 100 397 500 871 205 13 754 991 603 416 267 10 107 2 302 936 8 755 072 0 11 904 2 916 200 4 648 591 1 178 377 6 692 122 1 499 862 777 957 8 170 4 447 797 10 182 10 809 13 446 899 4 623 Utfall

De strsta kostnaderna r vertids- och fordonskostnader. Den budgetram som sattes upp stmmer inte verens med utfallet.

129

Operativa rdets kansli Rikskriminalpolisen

Mlsttning Upprtta ett kansli fr Operativa rdet som ska bereda anskningar, planlgga verksamheten, genomfra operationer eller bist myndigheterna vid genomfrandet av operationer och projekten och samordna insatser med vriga berrda polismyndigheter. Mluppfyllelse Upprtta ett kansli fr Operativa rdet som ska bereda anskningar, planlgga verksamheten, genomfra operationer eller bist myndigheterna vid genomfrandet av operationer och projekten och samordna insatser med vriga berrda polismyndigheter. En person anstlldes fr att arbeta p kansliet. Denne person har berett anskningar och planlagt vissa av projekten och i ngra fall bisttt myndigheterna vid genomfrandet av insatser. Kansliet har sett till att frdelningen av pengarna skett i enlighet med de direktiv som inledningsvis sattes upp. Kansliet har ocks fattat beslut om vilka projekt som ska tilldelas medel eller inte. Varannan vecka har kansliet organiserat mten dr projekten ftt rapportera om hur arbetet fortskridit. P detta stt har polismyndigheterna ftt information om vad som sker i andra ln.

130

Tabell 26. Budget och utfall av projekt Operativa rdets kansli. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 697 319 2 171 049 3 000 000 828 951 271 243 134 68 169 3 182 199 757 Budget saknas 1 202 488 0 323 485 222 231 656 772 Utfall

De strsta posterna r lnekostnader samt inkp av tjnster. Projektet har inte anvnt hela den skade summan och 828 951 kronor har betalats tillbaka.

131

Pingvin Polismyndigheten i Vstmanlands ln

Mlsttning Frhindra en lokal etablering av en kriminell gruppering Frhindra en eventuell konflikt mellan tv olika grupperingar. Utreda alla renden med anknytning till den kriminella grupperingen. Bevaka klubblokalen samt arbeta med terkommande kontroller. Inleda frunderskningar om grovt narkotikabrott mot tv personer, varav en Alcatrazmarkerad. Bakgrund Pingvin har varit uppdelat p tv aktioner. Nr frsta delen var klar skade man mer medel fr fortsatt verksamhet d problemet delvis kvarstod. Samverkan Samverkan har skett med klagarmyndigheten i Vsters, Internationella klagarkammaren, Kronofogdemyndigheten, Frskringskassan och Skattebrottsenheten p Skatteverket. Ekobrottsmyndigheten har bisttt i underrttelsefasen och Rikskriminalpolisen har lnat ut en analytiker vid projektets start. Mluppfyllelse Frhindra etableringen av en lokal kriminell gruppering Grupperingen finns kvar men rekryteringen till den bedms ha minskat. Frhindra en eventuell konflikt mellan tv olika grupperingar Projektet lyckades stvja konflikten mellan tv olika grupperingar. Utreda alla renden med anknytning till grupperingen 23 personer har dmts till sammanlagt 29 rs fngelse fr bland annat grov utpressning, frsk till grov utpressning, misshandel, grovt narkotikabrott, dopningsbrott, vapenbrott och grova bedrgerier, brott mot inkassolagen, bokfringsbrott, vergrepp i rttssak och hot mot tjnsteman. Kontanter och egendom motsvarande ett belopp av 1,2 miljoner kronor har betalningsskrats. Kronofogden har i samverkan med polisen haft frrttningar dr man kunnat utmta pengar och egendom. Bevaka klubblokalen samt arbeta med terkommande kontroller Mlsttningen att utreda och bevaka klubblokalen och gra terkommande kontroller har uppfyllts. Inleda frunderskningar p grovt narkotikabrott mot tv personer, varav en Alcatrazmarkerad De tv Alcatrazmarkerade personerna dmdes fr vapenbrott samt frsk till grov utpressning och bokfringsbrott i sammanlagt 1 r och 8 mnader.
132

Tabell 27. Budget och utfall av projekt Pingvin. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 243 100 1 230 068 0 0 1 813 405 2 140 000 326 595 669 500 65 000 64 500 540 000 604 009 24 862 68 269 97 711 2 813 797 665 317 468 0 1 340 1 015 741 0 81 800 309 797 133 920 101 748 55 918 639 604 9 081 Utfall

133

Playa (Brttom och Flower) Rikskriminalpolisen

Mlsttning Lagfra tre huvudpersoner. Sl ut leverantrsleden i ett europeiskt land fr att frska frhindra leveranser av narkotika till Sverige. Bakgrund Projektet har haft tre olika delar som benmns Playa, Brttom och Flower. Huvudinriktningen i Playa var tv targets som enligt ett omfattande underrttelsematerial organiserade transporter av narkotika till Sverige. De tv huvudpersonerna hade vissa kopplingar till tv andra narkotikaprojekt som redan drevs av Rikskriminalpolisen, Flower och Brttom. En aktionsgrupp bildades i brjan av 2009 fr att arbeta mot de tv huvudpersonerna i Playa samt fortstta driva de tv pgende projekten som ven de inriktades mot infrsel av narkotika till Sverige. Mlet med Flower var att komma t leverantrsleden i ett europeiskt land fr att p s stt frhindra leveranser av narkotika till Sverige. Brttom handlade frst om cannabis men under projektets gng har det ven kommit att handla om amfetamin. Frutom inriktningen mot narkotika bedrivs ocks tillgngsinriktat arbete fr att flja pengarna som narkotikatransporterna genererar. Samverkan Projektet samverkade med polismyndigheterna i stergtland, Stockholm, Dalarna, Vsterbotten, Skerhetspolisen och Finanspolisen. Externt samverkade projektet med Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket, privata branscher och med internationella myndigheter. Mluppfyllelse Lagfra tre huvudpersoner Tv av de tre huvudpersonerna sitter hktade Sl ut leverantrsleden i ett europeiskt land fr att frska hindra leveranser av narkotika till Sverige Mlsttningen att komma t leverantrsleden i ett europeiskt land har inte uppntts. Det beror delvis berott p att polisen i det aktuella landet varit hrt belastad och drfr inte hade mjlighet att prioritera rendet. I Sverige har personer hktats ur alla led i kedjan: organisatrer, finansirer, chauffrer och mottagare. Det r svrt att avgra om insatsen fr ngra lngsiktiga effekter p narkotikatransporterna till Sverige.

134

Tabell 28. Budget och utfall av projekt Playa. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 0 622 100 1 623 170 58 58 0 1 779 039 1 475 000 304 039 814 600 886 259 700 000 20 000 94 600 8 873 360 244 34 924 482 218 186 470 0 769 492 123 230 53 700 50 000 82 770 464 925 36 692 48 454 219 422 Utfall

135

Pussel Polismyndigheten i Sdermanlands ln

Mlsttning Frhindra en lokal etablering av en kriminell gruppering. Lagfra targets p Alcatrazlistan med koppling till grupperingen. Frbttra det generella underrttelselget om grupperingen. Bakgrund Polisen befarade att grupperingen nrmade sig att bli fullvrdig medlem i en strre kriminell gruppering och mlet var drfr att pverka klubbverksamheten samt att frbttra det generella underrttelselget. Projektet brjade med en underrttelsefas som fljdes av spaning och drefter en period av terkommande kontroller dr nolltolerans tillmpades. Arbetet riktades bland annat mot klubblokalen. De terkommande kontrollerna kompletterades med en tydlig mediestrategi med information riktad till allmnheten. Den sista fasen i projektet kom att till strsta delen inriktas mot att avvrja skottlossning som blossade upp i en konflikt mellan olika grupperingar. Samverkan Projektet har samverkat med kommunen, Skatteverket, Lnsstyrelsen, Kronofogdmyndigheten och Frskringskassan. Inom Polisen hade samverkan med stergtland och Vstra Gtaland, Finanspolisen, Rikskriminalpolisen och ekobrottsroteln p Lnskriminalpolisen. Projektet samverkade har ven med internationella myndigheter. Mluppfyllelse Frhindra en lokal etablering av en kriminell gruppering Mlsttningen misslyckades d klubben blev fullvrdig medlem i en strre kriminell gruppering. Lagfra targets p Alcatrazlistan med koppling till grupperingen Flera personer inom grupperingen eller med kopplingar till den har lagfrts. Tre Alcatrazmarkerade personer har dmts till fngelse i sammanlagt fyra r och sex mnader fr bland annat narkotikabrott och frsk till utpressning. En Alcatrazmarkerad person har lmnat grupperingen. De terkommande kontrollerna avsljade flera fall av drograttfylleri, trafikfrseelser, vapenbrott och ringa narkotikabrott. Frbttra det generella underrttelselget om grupperingen Nr det gller det vergripande syftet resulterade projektet i strre kunskap om grupperingens medlemmar, organisation och kontaktnt. Projektet har genererat nytt underrttelsematerial.

136

Tabell 29. Budget och utfall av projekt Pussel. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 20 100 221 428 0 0 540 954 540 000 954 134 500 310 115 18 500 80 000 79 960 56 452 36 000 173 703 66 828 0 230 839 0 22 300 44 528 156 038 339 77 70 745 3 641 Utfall

137

Praktik Europol Rikskriminalpolisen2

Mlsttningar Utka kunskapen om den svenska desken vid Europol, hur Europol fungerar och vilka mandat de har. Sprida kunskap och integrera svensk polis i det internationella arbetet. Bakgrund Bakgrunden till att projektet initierades var att kunskapen om Europol verlag var lg inom den svenska Polisen. F utnyttjade de mjligheter som Europol ger. Satsningen bekostade totalt sex praktikplatser om vardera tre mnader vid den svenska desken i Haag. Samverkan Tanken var att en person frn varje samordningsomrde inom Polisen skulle delta i praktiken fr att f en bra spridning ver landet. Eftersom det mellersta samordningsomrdet inte hade mjlighet att delta gick den sista praktikplatsen till en person frn Enheten fr internationellt polissamarbete (IPO) p Rikskriminalpolisen. Varje deltagare har efter avslutad praktik haft i uppgift att sprida kunskapen vidare i sitt samordningsomrde. Mluppfyllelse Utka kunskapen om den svenska desken vid Europol, hur Europol fungerar och vilka mandat de har Praktiken anses vara framgnsgrik enligt bde deltagare och sambandsmn p den svenska desken. Praktikanterna har sjlva lrt sig mycket om hur Europol fungerar, hur sambandsmnnen arbetar och vad Europol har fr mandat. Sprida kunskap och integrera svensk polis i det internationella arbetet Det fanns inte ngon plan fr hur kunskapen frn praktiken skulle spridas vidare inom Polisen och inte heller ngra krav p utvrdering eller uppfljning. Detta lede till att informationsspridningen har varierat i omfattning beroende p deltagarnas engagemang och mjligheter samt intresset frn polismyndigheterna att ta till sig deltagarnas erfarenheter. Projektet har emellertid utkat kunskapen om Europol inom Polisen. Enligt sambandsmn p den svenska desken mrks detta exempelvis ge2

En begrnsning var att medlen r avsedda fr Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna. Drfr var Tullverket tvunget att st fr sina kostnader vid praktiktjnstgringen vid Europol. (Mtesprotokoll daterat 2007-02-09, s. 6.)

138

nom att personer som aldrig hrt av sig tidigare kontaktar desken med hnvisningar till att de ftt information av personer som deltagit i praktiken. P den svenska desken har man ocks mrkt av ett kat rendeflde p Europol men det r svrt att veta om det r en effekt av praktiken eller beror p andra faktorer.

Tabell 30. Budget och utfall av projekt Praktik Europol. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 0 1 422 000 0 0 948 437 1 500 000 551 563 342 000 342 000 38 136 7 278 9 422 143 54 979 1 080 000 0 2 608 545 170 348 288 5 768 48 432 164 342 1 080 000 324 021 Utfall

139

Rifum Polismyndigheten Dalarna

Mlsttning Lagfra en huvudman och dennes medgrningsmn fr grovt skattebrott, grovt bokfringsbrott samt frsvrande av skattekontroll, grovt brott. Omintetgra eller frsvra den kriminella grupperingens fortsatta verksamhet lokalt. Bakgrund Syftet med projektet var att flja upp de underrttelser om huvudmannens kriminella verksamhet som redan fanns, kartlgga och dokumentera huvudpersonen och personer i dennes nrhet, underska de bolag som anvnds i den svarta verksamheten samt att kartlgga och dokumentera strukturer och rrelsemnster. Samverkan Rifum samarbetade med Finanspolisen, Frskringskassan, Nationella insatsstyrkan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Rikskriminalpolisen samt flera banker. En framgngsfaktor var att klagare frn bde Ekobrottsmyndigheten och Internationella klagarkammaren arbetade med projektet. Mluppfyllelse Lagfra en huvudman och dennes medgrningsmn fr grovt skattebrott, grovt bokfringsbrott samt frsvrande av skattekontroll, grovt brott 16 personer dmdes till sammanlagt 18,5 rs fngelse fr bland annat grova bokfringsbrott, grovt frsvrande av skattekontroll och skattebrott. Huvudpersonen dmdes till fngelse i 4 r fr grovt bokfringsbrott och grova skattebrott. Fem personer dmdes till samhllstjnst motsvarande 25 mnaders fngelse. Tingsrtten utdmde fretagsbot till tv inblandade fretag om totalt 2,5 miljoner kronor. Kronofogden betalningsskrade varor till ett vrde av cirka 1 miljon kronor. Omintetgra eller frsvra den kriminella grupperingens fortsatta verksamhet lokalt Mlsttningen misslyckades d grupperingen upphjdes till fullvrdig medlem i en strre kriminell gruppering.

140

Tabell 31. Budget och utfall av projekt Rifum. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 174 519 1 919 709 0 0 996 996 1 100 000 103 004 920 000 156 000 445 000 100 000 219 000 13 355 61 503 206 423 199 272 848 481 401 825 190 0 218 440 251 230 355 520 7 898 368 841 12 226 555 114 835 927 10 312 515 595 0 Utfall

Projektet har anvnts sig av nrmare en miljon kronor. De stora kostnaderna r vertid samt inkp av varor och tjnster. En mindre del har terbetalats.

141

Salt Polismyndigheten i Uppsala ln

Mlsttning Kartlgga en Alcatrazmarkerad person och f denne frihetsbervad under minst ett r. Bakgrund Syftet med projektet var att inhmta underrttelseinformation, kartlgga ntverk kring huvudpersonen och drefter genomfra fysisk spaning och ett gripande. Ett snabbt ingripande prioriterades framfr ett lngt fngelsestraff. Samverkan Man samarbetade med polismyndigheterna i rebro, Vstra Gtaland, Vstmanland och Stockholm samt Nationella insatsstyrkan, Rikskriminals spanare och Kriminalvrden. Mluppfyllelse Kartlgga en Alcatrazmarkerad person och f denne frihetsbervad under minst ett r Initialt fanns det inget konkret brott kopplat till huvudpersonen. D huvudpersonen ansgs drivande inom den organiserade brottsligheten ansgs det viktigt att snabbt komma till avslut. Genom en kort spaningsinsats och ett snabbt gripande dmdes personen till 8 mnaders fngelse fr bland annat vapenbrott.

142

Tabell 32. Budget och utfall av projekt Salt. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 0 474 000 0 0 467 536 474 000 6 464 419 000 25 000 112 000 282 000 156 526 15 470 60 107 232 103 55 000 0 235 433 0 10 000 72 983 45 000 162 449 Utfall

vertiden verskred budgeten med drygt 100 000 kronor och sociala avgifter var inte budgeterade. Inkp av tjnster blev 200 000 kronor mindre i utfallet. Totalt terbetalades 6 464 kronor.

143

Siba Polismyndigheten i Stockholms ln

Mlsttning Lagfra tv personer knutna till haschsmuggling. Beslagta narkotika. Bakgrund Insatsen hade initialt en annan inriktning men nr den visade sig inaktuell bytte projektet namn. Efter att frgan diskuterats i Operativa rdet frdes pengarna ver i det nya projektet Siba som byggde p information om aktrer involverade i en omfattande cannabishantering. Syftet med projektet var att inleda en frunderskning med hemliga tvngsmedel mot de aktuella personerna. Samverkan Siba samarbetade med Polismyndigheten i stergtlands ln. Mluppfyllelse Lagfra tv personer knutna till haschsmuggling mellan Nederlnderna och Sverige samt att beslagta narkotika Fyra personer dmdes till fngelse i sammanlagt 19,5 r. Beslagta narkotika Totalt beslagtogs tio kilo cannabis, 90 g heroin och sju hg amfetamin.

144

Tabell 33. Budget och utfall av projekt Siba. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 66 200 728 150 0 0 328 972 730 000 401 028 25 000 175 000 262 526 95 000 150 000 150 000 17 526 486 950 0 66 446 0 161 400 20 707 320 342 5 208 43 555 2 184 Utfall

vertidskostnaderna blev lgre n budgeterat. Fordon och inkp av tjnster hade inte budgeterats men utgjorde de strsta kostnaderna i utfallet. Hlften av pengarna har terbetalats.

145

Solidos Polismyndigheten i Gvleborgs ln

Mlsttning Frhindra en lokal etablering av en gruppering som polisen misstnkte skte lokal i omrdet. Samverkan Projektet samarbetade med polismyndigheterna i Dalarna, rebro och Stockholms ln samt Rikskriminalpolisen. Mluppfyllelse Frhindra en etablering av en lokal gruppering som polisen misstnkte skte lokal i omrdet tta personer lagfrdes och dmdes i hovrtten till fngelse i mellan sex mnader och sex r fr bland annat vapenbrott. Beslag gjordes av bland annat vapen och stldgods. Grupperingen etablerade sig inte p orten men personerna ingr i stllet i en gruppering p en annan ort.

146

Tabell 34. Budget och utfall av projekt Solidos. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 0 0 1 752 563 1 600 000 152 563 69 707 Ingen budget 12 375 56 796 536 5 069 1 323 763 865 11 887 337 134 1 786 2 351 1 682 856 0 Utfall

Solidos var ett projekt som beviljades pengar i efterhand och drfr har ingen budget upprttats. Dremot skapades en projektkod till vilken pengarna som anvndes inom projektet kopplades, varfr det i efterhand gick att hrleda kostnaderna. Den strsta kostnaden var vertid. Det blev mnga resor p grund av att de hktade placerades p olika hkten i Mellansverige. Efter Solidos fattades ett principbeslut i Operativa rdet om att inte tillta anskningar gjorda i efterhand.

147

SSI Rikskriminalpolisen
Mlsttning Anordna en utbildning fr poliser som arbetar med informationsinhmtning. Bakgrund Utbildningsseminariet berknades medfra kostnader i form av vernattningar, arvoden fr frelsare och kurslitteratur. Samverkan Samarbete med polismyndigheterna i Dalarna, Gvleborg, Skne, Stockholm, Uppsala, Vsterbotten, Vstmanland, Vstra Gtaland, rebro och stergtland samt Ekobrottsmyndigheten. Mluppfyllelse Anordna en utbildning fr poliser som arbetar med informationsinhmtning Utbildningsinsatsen anses framgngsrik eftersom flera av polismyndigheterna har ftt igng operativa renden efter avslutad utbildning.

148

Tabell 35. Budget och utfall av projekt SSI. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 0 267 000 0 0 265 430 267 000 1 570 15 000 40 481 15 000 2156 14 925 23 400 215 000 37 000 252 000 0 224 949 0 224 949 Utfall

Utfallet stmmer vl verens med budgeten. Arvoden till frelsare redovisas som inkp av tjnst i utfallet men budgeterades som vriga personalkostnader. En mindre summa har betalats tillbaka.

149

Sunrise Polismyndigheten i Hallands ln

Mlsttningar Lagfra personer som var involverade i haschsmuggling till Sverige. Minska tillgngen p cannabis. Bakgrund Sunrise startade som ett linjerende som drevs av narkotikaroteln i Halmstad. Nr rendet blev strre n frvntat skickades en anskan om srskilda medel till Operativa rdet. Samverkan I projektet har Rikskriminalpolisen och Polismyndigheten i Skne deltagit. Samarbete har ven skett med projekt Dalahsten som ocks ingr i satsningen samt med internationella polismyndigheter. Mluppfyllelse Lagfra personer som var involverade i haschsmuggling till Sverige Fem personer dmdes till fngelse i sammanlagt 38 r fr bland annat grovt narkotikabrott. Minska tillgngen p cannabis Projektet ledde till att 85 kilo cannabis beslagtogs. Det gr emellertid inte att bedma om projektet resulterat i en minskad tillgng p cannabis.

150

Tabell 36. Budget och utfall av projekt Sunrise. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Att terbetala 0 126 900 1 395 527 0 0 846 387 275 000 700 000 128 613 260 000 125 000 929 000 366 574 319 745 20 000 524 000 25 230 21 598 339 627 0 460 937 18 876 130 492 89 000 120 135 299 790 32 045 3 002 126 101 Utfall

De stora kostnaderna i utfallet r frdelade p vertid och inkp av tjnster. rendet krvde stora spaningsinsatser. En tillggsanskan lmnades till Operativa rdet, eftersom utredningskostnader blev strre n vntat. Total terbetalades 128 613 kronor.

151

Surfa och Surfa II Rikskriminalpolisen

Mlsttning Investera i en IT-applikation som skulle underltta informationsskning och lnka samman information om renden, personer och brott. Bakgrund Under 2007 skickades tv anskningar gllande Surfa till Operativa rdet. Den frsta anskan gllde investeringen i applikationen som skulle frbttra mjligheten att bearbeta och samkra information. Den andra anskan avsg anstllning av fyra personer som skulle ansvara fr en nationell utbildning om Surfa. Under 2008 startades Surfa II fr att modernisera lagring och analys av information och som innefattade metodutveckling och systemstd. D den frsta versionen av Surfa byggde p gamla strukturer och redan befintliga databaser var mlsttningen att genom Surfa II gra ett eget system. Utver det ingick i projektet en del som kallats Sker-SUR dr mlsttningen var att skapa en effektiv och sker informationshantering fr srskilda underskningar. Mluppfyllelse Investera i en IT-applikation som ska underltta informationsskning och lnka samman information om renden, personer och brott Surfa har frenklat dataslagningar och infrt en gemensam struktur av den information som lagras. Utbildningar i Surfa gavs inledninsgvis i projektets regi men drefter har ansvaret vergtt till Polishgskolan, vilket var anledningen till att pengar betalades tillbaka. Surfa II har medfrt bttre mjligheter fr delgivning och skrare lagring av knslig information samt koordinering av renden. Den nya versionen av Surfa r dessutom lttare att anpassa efter en kommande ny polisdatalag. Nr det gller uppdraget om att hantera knslig information inom Polisens it-struktur har enbart en tillfllig lsning kunnat tas fram. En mer varaktig funktion hade krvt en mer omfattande insats.

152

Tabell 37. Budget och utfall av projekt Surfa. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Att terbetala 6 572 0 6 572 987 536 6 050 881 6 080 000 2 500 000 2 529 119 Ingen budget 0 111 848 3 600 940 39 975 971 3 753 734 693 802 9 828 30 777 15 440 524 458 13 560 5 275 1 293 140 9 900 Utfall

Det finns ingen skriftlig budget men fretrdare fr Surfa presenterade materialet vid ett av Operativa rdets mten. Den del som rr investeringen bygger p offertuppgifter. IT-applikationen kostade knappt tre miljoner kronor och terfinns under inkp av varor. Fr projektet skades ven pengar fr en vidareutveckling av IT-applikationen och till detta ndaml har knappt 800 000 kronor anvnts.

153

Targa Polismyndigheten i Skne

Mlsttning Frhindra och frsvra ytterligare vldsdd genom kontroll av fordon och personer. Bakgrund Bakgrunden till projektet var tidigare hndelser med vldsamma konflikter mellan olika grupperingar som utlst flera grova vldsbrott, skjutningar och sprngningar. Polisinsatserna mot dessa vldsdd inleddes ett halvr innan srskilda medel sktes frn Operativa rdet. Inriktningen har varit att arbeta med en nolltolerans-strategi. Samverkan Arbetet har varit underrttelsestyrt fr att stdja yttre insatser som genomfrts av en specialgrupp benmnd Bravo och piketpolisen samt ordningsgrupper frn polisomrdet i Malm. Bravo-gruppen har ven arbetat med uppskande verksamhet gentemot grupperingarnas nrmilj och nrpolisen. En utvidgning av projektet gjordes efter en frfrgan till Operativa rdet och arbetet inriktade sig p liknande brottslighet i Landskrona. Insatserna blev kortvariga men stddes under tiden de pgick av ordningsgrupper frn Helsingborg. Det strsta samarbetet i projektet har skett inom polismyndigheten Skne mellan Lnskriminalpolisen och de olika polisomrdena. Drutver hade man samarbete med Rikskriminalpolisen, polismyndigheterna i Vstra Gtaland och Dalarna, myndigheterna genom det Regionala underrttelsecentret samt internationella polismyndigheter. Mluppfyllelse Frhindra och frsvra ytterligare vldsdd genom kontroll av fordon och personer Inom projektet genomfrdes ver 1 100 kontroller av personer och fordon. Kontrollerna samt flera husrannsakningar ledde till att ca 65 vapen beslagtogs. De flesta personerna i grupperingarna lagfrdes till varierande straff frn bter upp till 4 rs fngelse. Det rrde sig frmst om vapenbrott och bedrgerier (skimning). De terkommande och frekventa kontrollerna av personerna anses ha pverkat personernas mjlighet att fortstta att beg grova vldsbrott. Ingen har dremot talats fr de grova vldsbrott, dribland mordfrsk, som var upprinnelsen till projektet.

154

Tabell 38. Budget och utfall av projekt Targa. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 319 800 1 125 795 0 0 866 341 1 105 000 238 659 465 600 327 643 105 000 37 600 28 000 295 000 170 147 7 104 36 557 113 836 340 395 0 538 698 0 7 926 111 300 221 169 8 940 360 203 5 147 1 036 163 373 Utfall

Projektet har i stort sett fljt budgeten. Personalkostnaderna blev ngot strre medan driftkostnaderna blev ngot mindre. Drygt 200 000 kr betalades tillbaka.

155

Tito Polismyndigheten i Vsternorrlands ln

Mlsttning Sl ut en organisation som bedriver narkotikabrottslighet och lagfra aktrerna bakom brottsligheten. Bakgrund Projekt Tito startade efter Grnsland och byggde p samma koncept, det vill sga att polismyndigheterna i Norra samverkansomrdet gick samman och bildade en stor aktionsgrupp. Samverkan Projektet var sledes ett samarbete mellan polismyndigheterna i Vsternorrland, Vsterbotten, Norrbotten och Jmtland som alla bidrog med personal till en gemensam aktionsgrupp. Sammanlagt arbetade mellan 20 och 50 personer i rendet. Personal frn polismyndigheterna i Stockholm, Skne, och Vstmanland bistod projektet. Drutver har samarbete skett med Skatteverket och Tullverket. Mluppfyllelse Sl ut en organisation som bedrev narkotikabrottslighet och lagfra aktrerna bakom brottsligheten rendet avslutades efter ngra mnader eftersom projektet inte bedmdes kunna uppn de frvntade resultaten. rendet ledde emellertid till en frbttrad underrttelsebild av personerna i ntverket och medfrde att Skatteverket inledde en utredning.

156

Tabell 39. Budget och utfall av projekt Tito. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 1 668 400 6 052 385 0 0 3 162 000 6 400 000 3 238 000 2 028 000 800 000 528 000 100 000 600 000 360 000 338 000 43 000 150 000 514 000 1 405 000 2 355 985 0 585 820 679 500 1 090 665 1 011 000 203 000 72 000 8 000 183 000 20 000 3 000 1 500 000 257 000 Utfall

Eftersom rendet avslutades tidigare n tnkt kom projektet inte att gra av med s mycket pengar som berknat. De stora personalkostnaderna kommer sig av den stora personalstyrkan som deltog i projektet. Det som anges som lnekostnader i utfallet r kostnader som kommer frn de andra tre polismyndigheterna.

157

Torsk Polismyndigheten i Vstmanlands ln

Mlsttning Lagfra personer Frhindra vergrepp i rttssak, skydda vittnen och utgra brottsofferstd. Bakgrund Projektet var ett av de strsta rendena som myndigheten bedrivit. Utgngspunkten fr projektet var grov utpressning mot personer i Vstmanlands ln och p andra hll i Sverige. Flera renden hade lagts ner p grund av rdsla bde frn mlsgande och frn vittnen. Med detta som bakgrund tillsattes en aktionsgrupp fr att frska ta ett samlat grepp om flera ldre utpressningsrenden. Under arbetets gng aktualiserades nya brott som ven de utreddes inom projektet. Brotten gllde ekobrott, utpressning, grov utpressning, vapenbrott, grov misshandel, vergrepp i rttssak och bedrgerier. Huvudmannen i rendet var Alcatrazmarkerad. Samverkan Samverkan med polismyndigheten i Stockholms ln. Totalt var fyra klagare involverade i rendet. Mluppfyllelse Lagfra personer Nio personer dmdes till fngelsestraff varierande frn tta mnader till tre r och sex mnader. Huvudmannen dmdes till fngelse i sex r och sex mnader. Frhindra vergrepp i rttssak, skydda vittnen och utgra brottsofferstd Polisen bedmer att de skyddat de vittnen som stllt upp under frhandlingarna i domstolen, varit ett std fr brottsoffren och lyckats frhindra vergrepp i rttssak.

158

Tabell 40. Budget och utfall av projekt Torsk. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa Allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bekostas av myndigheten 0 234 800 715 329 0 0 765 572 700 000 -65 572 28 500 -2 309 119 499 4 500 24 000 51 660 34 258 35 890 452 029 0 646 072 0 5 952 149 600 296 477 435 779 896 2 230 194 746 12 422 Utfall

Torsk var ett fr myndigheten omfattande rende och utvidgades efterhand. vertid, fordonskostnader och inkp av varor verskred budgeten. Polismyndigheten har sjlv ftt betala den verskjutande delen p 65 572 kronor.

159

Utbildning PHS Rikskriminalpolisen

Mlsttning Utbilda aktionsgruppsledare, bland annat personal frn Rikskriminalpolisen, polismyndigheterna, Skerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten. Bakgrund Efter genomfrd utbildning frvntades aktionsgruppsledare kunna samordna, driva insatsen mot angivet ml samt leda, planera och frdela arbetet. Samverkan Vid de tv utbildningstillfllena deltog frelsare frn flera polismyndigheter, klagarmyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Brottsfrebyggande rdet och Justitiedepartementet. Mluppfyllelse Utbilda aktionsgruppsledare, bland annat personal frn Rikskriminalpolisen, polismyndigheterna, Skerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten. Utbildningar genomfrdes vid tv olika tillfllen. Sammanlagt genomgick 29 personer utbildningen. Efter avslutad utbildning r det emellertid inte alla som har ftt mjlighet eller kunnat ta p sig uppdrag som aktionsgruppsledare. I dessa fall har kunskapen som personerna erhllit inte kunnat anvndas praktiskt. Utbildningarna har ftt generellt hgt betyg i de kursutvrderingar som deltagarna fyllt i. De deltagare som vidtalats och som ocks arbetat som aktionsgruppsledare uppfattar utbildningen som anvndbar. Ngra deltagare anser dessutom att utbildningen skapat ett mervrde i form av ett informellt kontaktnt med andra kommande aktionsgruppsledare. Utbildningen har inte innefattat ngon ekonomisk del vilket kan betraktas som en brist d de som arbetar som aktionsgruppsledare ofta ansvarar bde fr tilldelade medel samt ekonomisk uppfljning av dessa.

160

Tabell 41. Budget och utfall av projekt Utbildning PHS. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Bidrag Att terbetala 0 0 1 493 066 0 0 1 594 295 690 000 774 000 130 295 30 328 243 928 973 213 600 973 1 249 138 0 1 593 322 0 1 249 138 1 593 322 Utfall

Projektet beviljades srskilda medel vid tv tillfllen. Utfallet innefattar kostnader fr utbildning med tillhrande vernattning. Utbildningsinsatsen kostade mindre n berknat och 130 000 kr har terbetalats. Det var frmst resekostnaderna som blev mindre.

161

Viktor Polismyndigheten Dalarna

Mlsttning Sl ut en kriminell gruppering. Lagfra personer kopplade till grupperingen. Bakgrund Syftet med projektet var att gra en offensiv och riktad insats mot en lokal kriminell gruppering. Grupperingen bestod endast av ett ftal personer och frhoppningen var att det skulle vara mjligt att sl ut den genom lagfringar av dessa personer. Samverkan Samarbete har skett med den egna ekoroteln, Rikskriminalpolisen, Lnskrim i Stockholm, Skatteverket och Kronofogden. Mluppfyllelse Sl ut en kriminell gruppering Den kriminella grupperingen finns kvar p orten. Lagfra personer kopplade till grupperingen Totalt har projektet resulterat i att sex personer har blivit lagfrda till fngelse i mellan tta mnader och fyra r och sex mnader fr grovt narkotikabrott och narkotikabrott.

162

Tabell 42. Budget och utfall av projekt Viktor. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 472 100 1 148 887 0 0 896 967 1 050 000 153 033 352 000 298 441 18 000 60 000 90 000 184 000 71 5 379 40 491 252 500 324 787 0 80 598 526 0 18 600 104 900 201 287 387 068 17 189 12 393 181 796 Utfall

De strsta kostnaderna r vertid samt inkp av tjnster. Projektet har hllit sig inom budgetramen och pengar har betalats tillbaka.

163

Vgen Polismyndigheten i Gvleborgs ln

Mlsttning Frhindra fortsatt etablering av en lokal gruppering. Frhindra sprngning av en polisstation. Lagfra personerna bakom bombhotet mot polisstationen Bakgrund Anledningen till att projektet drogs igng var att det kom in uppgifter om att grupperingen bedrev utpressning och systemhotande brottslighet fr att etablera sig lokalt. Konkreta bombhot mot en polisstation gjorde att projektet startades som en srskild hndelse. Den frmsta mlsttningen var att frhindra en eventuell sprngning samt att lagfra de personer som stod fr hotet. Samverkan Samverkan har skett med kommunen, Skatteverket och lokala krgare. P grund av de systemhotande inslagen har ven Skerhetspolisen bisttt med spaning i stora delar av projektet. ven Nationella insatsstyrkan har medverkat. Dessa samarbeten har varit en viktig framgngsfaktor i projektet. Frutom arbetet med att frska frhindra en eventuell sprngning har lokalt brottsfrebyggande arbete skett tillsammans med kommunen och lokala krgare genom projektet Ansvarsfull alkoholservering. Mluppfyllelse Frhindra fortsatt etablering av en lokal gruppering Grupperingen finns kvar p orten men enligt uppgifter frn lokala poliser har det blivit mer sllsynt med personer som br vstar eller symboler och problemen med narkotika har minskat. Misshandelsbrotten i samband med krogbesk har blivit frre p orten sedan de aktuella personerna lagfrdes. Projektet har lett till en frbttrad underrttelsebild av grupperingen. Frhindra sprngning av en polisstation Mlet med att frhindra en eventuell sprngning infriades och 36 kilo sprngmedel samt sprngkapslar togs i beslag. Lagfra personerna bakom bombhotet mot polisstationen Tre av de personer som projektet inriktades mot blev lagfrda, dock inte fr bombhotet. Huvudpersonerna dmdes till fngelse i upp till 1 r och 2 mnader fr narkotikabrott. Den tredje personen talades och dmdes fr skyddstillsyn och dagsbter fr diverse olika brott.

164

Tabell 43. Budget och utfall av projekt Vgen. Budget Personal Ln vertid Lnetillgg Kostnadsersttningar Sociala avgifter Konferenser och kurser vriga personalkostnader Summa personal Summa lokaler Drift Fordon Resor Inkp av varor Inkp av tjnster vriga driftskostnader Summa drift Investering Anskaffning Rntor Summa investering Summa allmnna omkostnader Totalt Bidrag Att terbetala 0 265 300 880 068 0 0 487 370 805 000 317 630 235 000 231 387 145 000 45 000 45 000 68 978 55 394 3 200 103 816 379 768 0 2 821 255 983 0 11 160 124 600 76 785 244 008 170 632 5 745 Utfall

Projektet fick ngot mindre utgifter n budgeterat och drygt 300 000 kr betalades tillbaka.

165

Bilaga 2. Index
4=mycket bra 3=ganska bra 2=ganska dligt 1= dligt Kontroll- Skillnad melProjekt inom projekt lan satsningen satsningen medeloch kontrollmedelvrden vrden projekt 3,25 2,71 0,54 3,43 2,71 0,71 3,00 1,43 1,57 3,00 3,57 -0,57 3,57 3,14 0,43 3,48 3,55 -0,07

Underlag och rutiner Tydliga och realistiska ml Vl planerat genomfrande Tillrcklig underrttelse Tydliga rutiner och lmpliga metoder Samarbete inom polisen (vl fungerande och tillrckligt) Inom polismyndigheten Med andra polismyndigheter Med RKP Med Spo Internationell polis Samverkan med andra myndigheter eller aktrer (vl fungerande och tillrckligt) klagarmyndigheten Tullen Ekobrottsmyndigheten Skatteverket Kronofogden Frskringskassan Kommunen Kustbevakningen Kriminalvrden Andra aktrer Internationalla myndigheter och aktrer Tillrckligt med resurser fr vertid Fordon Resor och hotell Utrustning Tjnster

3,43 3,43 3,50 3,80 3,25 3,46

3,43 3,43 3,40 3,50 4,00 3,15

0,00 0,00 0,10 0,30 -0,75 0,40

3,14 4,00 3,33 3,71 3,83 3,60 2,75 3,00 3,75 3,50 3,86 3,71 3,71 4,00 3,86 4,00

2,86 3,75 2,00 2,50 2,80 2,60 3,00 4,00 4,00 4,00

0,29 0,25 1,33 1,21 1,03 1,00 -0,25 -1,00 -0,25

2,90 2,29 3,00 3,00 3,20 3,00

0,96 1,43 0,71 1,00 0,66 1,00

166

Tillrckligt med personal Underrttelsefasen Spaningsfasen Tillslagsfasen Utrednings- och lagfringsfasen Administrativ personal 6 Personalens kompetens och motivation Kompetens Motivation Fokusering Ledningsfunktioner 7 Kortsiktiga effekter Lagfring Beslag, gller ven skring av pengar Frhindra etablering av gng, ntverk eller marknad kat underrttelsematerial och nya utredningar (hos polisen eller andra myndigheter) 8 Lngsiktiga effekter Minskad brottslighet Minskad nyrekrytering 9 Utvrdering 10 Sammantagen bedmning

Projekt inom satsningen medelvrden 3,39 3,14 3,00 4,00 3,50 3,29 3,36 3,57 3,71 3,14 3,00 3,18 3,57 3,29 2,43 3,43

Kontroll- Skillnad melprojekt lan satsningen medeloch kontrollvrden projekt 2,91 0,47 3,00 0,14 2,00 1,00 3,86 0,14 2,71 0,79 3,00 3,18 3,43 3,57 2,71 3,00 2,71 2,86 3,00 2,14 2,86 0,29 0,18 0,14 0,14 0,43 0,00 0,46 0,71 0,29 0,29 0,57

2,37 2,33 2,40 2,17 3,43 137,72

2,00 2,00 2,00 1,43 2,86 121,04

0,37 0,33 0,40 0,74 0,57

167

168