Beteckning: HRV:C09:38

Institutionen fr humaniora och samhllsvetenskap

Begynnelsens mysterium
En underskning av biblisk skapelsetro och intelligent design i Sverige

Martin Jansson Juni 2009

C-uppsats, 15 hgskolepong Religionsvetenskap

Religionsvetenskap med inriktning mot historiska perspektiv C Handledare: Peder Thaln

Innehll Kap. 1. Inledning...............................................................................................................3

1.1 En religis konspiration?............................................................................................................. 3 1.2 Syfte och frgestllning............................................................................................................... 4 1.3 Metod .......................................................................................................................................... 4 1.4 Kllor, kllkritik och forskningslge ........................................................................................... 5

Kap. 2. Teologi eller vetenskap? .......................................................................................7

2.1 Skapelseteologi............................................................................................................................ 7 2.2 Kreationism och Apologetik........................................................................................................ 7 2.3 Intelligent Design ........................................................................................................................ 8

Kap. 3. Skapelsetro p Internet .......................................................................................10

3.1 Freningen Genesis ................................................................................................................... 10 3.2 Credo akademin......................................................................................................................... 11 3.3 Svenska kyrkan ......................................................................................................................... 13 3.4 Sammanfattning ........................................................................................................................ 14

Kap. 4. Skapelsetro i svensk litteratur.............................................................................15

4.1 Mats Molns Vrt ursprung? .................................................................................................... 15 4.2 Vesa Annalas Skapelsetro, intelligent design............................................................................ 16 4.3 Anders Grdeborns Intelligent skapelsetro ............................................................................... 17 4.4 Frening fr Biblisk Skapelsetro i Umes Huvudbry fr Darwin ............................................. 18 4.5 Vesa Annalas Vetenskap som berttarkonst.............................................................................. 19 4.6 Sammanfattning ........................................................................................................................ 20

Kap. 5. Avslutning ..........................................................................................................21

5.1 Slutsatser och diskussion........................................................................................................... 21 5.2 Vidare forskning........................................................................................................................ 22

Sammanfattning ..............................................................................................................23

Kllfrteckning................................................................................................................24

1. Inledning 1.1 En religis konspiration?

Nr jag ser din himmel, som dina fingrar format, mnen och stjrnorna du fste dr, vad r d en mnniska att du tnker p henne, en ddlig att du tar dig an honom? Du gjorde honom nstan till en gud, med ra och hrlighet krnte du honom. Du lt honom hrska ver dina verk, allt lade du under hans ftter: 1

Detta citat r ett av mnga exempel p bibelns svar p frgor om hur livet har kommit till, och hur egentligen jorden kommit till. Skapelsen r en av de mest fundamentala religisa frgorna som finns. Vi har nog alla vr egen uppfattning om hur detta har gtt till, antingen om man r religis eller ateist. Var det en hgre makt som helt medvetet skapade allt p sex dagar eller har det varit en flera miljarder r lng process av slumpen? Skapelsefrgan kommer troligtvis aldrig f ett absolut sant svar och blir drfr en frga om tro. r 1859 kom Charles Darwins bok The Origin of Species. 2 I den boken presenterade Darwin sin teori om hur livet har utvecklats p jorden, evolutionsteorin. Evolutionsteorin var, nr den kom, ett mycket kontroversiellt mne eftersom den gav en ny syn p mnniskan. Mnniskan var enligt Darwin inte guds avbild utan en art som utvecklats frn tidigare arter. Darwin fick st ut med diverse beskyllningar och hn, men med hjlp av upplysningstidens vetenskapliga ideal och ett mer sekulariserat samhlle har Darwins teori om evolution och det naturliga urvalet kommit att bli en av de mest grundlggande och vedertagna teorierna inom dagens naturvetenskap. Trotts att evolutionen idag r en erknd vetenskaplig teori som sttt sig (med vissa moderniseringar) i 150 r s finns det ven de som r kritiska till den. Kritiken har, historiskt sett frmst kommit frn mnniskor inom den kristna hgern i USA som fresprkar frsta Mosebokens frsta skapelseberttelse i bokstavlig mening. Debatten om evolutionsteorin har pgtt dr nda sedan 60-talet. Man ska dock inte tro att detta r ett lokalt/amerikanskt fenomen. I Per Kornhalls bok Skapelsekonspirationen 3 str det att de senaste inom skapelsetro, intelligent design, har betydande inflytande i bland annat Storbritannien och Schweiz. Intelligent designs ansprk om att vara vetenskaplig har gtt s pass lngt att Europardet i oktober 2007 gick ut och varnade fr skapelsetrons spridning i Europa. 4

1 2

Ps 8:4-7. Krook 1971, s. 54. 3 Kornhall 2008, s. 11. 4 www.svd.se [2009-03-21]

1.2 Syfte och frgestllning P grund av den vida amerikanska debatten och med tanke p Europardets varning kan det vara intressant att titta nrmare p den kreationistiska rrelsen. I denna C-uppsats avser jag att gra just detta och d med fokus p den svenska rrelsen. De frgor som jag i uppsatsen avser att ska svar p r:

- Vilka r de drivande organisationerna fr skapelsetro/kreationism/intelligent design i Sverige? - Vad gr dessa organisationer fr att fra fram sitt budskap? - Vad finns det fr svensk, fresprkande litteratur om mnet?

Den sistnmnda frgan r intressant eftersom Sverker Johansson skriver att den svenska, kreationistiska litteraturen r antingen versttningar av amerikanska original [] eller terupprepningar av samma argument. 5 Finns det ngon svensk litteratur ver huvudtaget? Syftet med uppsatsen r att ge en bild av hur utbred och etablerad den kreationistiska rrelsen r i Sverige och vilka som str bakom den.

1.3 Metod Fr att besvara mina frgor s kommer jag att gra tv stycken underskningar. Den frsta ska underska om det finns svenska organisationer eller freningar som aktivt arbetar fr skapelsetro och intelligent design. Den andra ska underska om det finns svensk, fresprkande litteratur i mnet, och i s fall vilka frfattarna r.

I den frsta underskningen har jag anvnt Internet. Fr att hitta organisationerna har jag anvnda skorden Skapelsetro, Kreationism och Intelligent design p skmotorn Google, jag har ven valt att bara ska p sidor frn Sverige. De organisationer jag har funnit p detta vis r freningen Genesis, Credo akademin och Svenska kyrkan. Jag har ven funnit en stor mngd personliga hemsidor och bloggar men eftersom det r drivande organisationer jag avser att f fram och underska i denna uppsats s har jag bortsett frn dessa. De hemsidor som jag har hittat har jag sedan analysera utifrn fljande frgor:

Johansson 2005, s. 104.

1. Hur beskriver organisationen sig sjlv? 2. Vilken instllning har organisationen till jordens ursprung och lder? 3. Vilken instllning har organisationen till mnniskans ursprung? 4. Vilken instllning har organisationen till bibeln? 5. Vilka tjnster erbjuder organisationen?

Detta fr att frska se hur organisationen frhller sig till kreationism respektive intelligent design och hur de arbetar.

Fr litteraturunderskningen har jag skt svensk litteratur i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Skorden jag anvnt hr r desamma som i fregende internetunderskning. Fr att ta reda p om boken r fr eller mot evolutionsteorin s har jag analyserat bckerna enligt fljande frgor:

1. Vad r bokens syfte? 2. Vilken instllning har boken till jordens ursprung och lder? 3. Vilken instllning har boken till mnniskans ursprung? 4. Vilken instllning har boken till bibeln?

1.4 Kllor, kllkritik och forskningslge Mina primra kllor bestr sledes, i den frsta underskningen, av organisationers olika hemsidor samt diverse litterra verk av svenska ID-fresprkare i den andra. Att bara underska Internet och litteratur kan givetvis medfra att jag ven kan missa organisationer som arbetar via andra kanaler. Jag anser nd att det r ndvndigt i dagens snabba och globala informationssamhlle, att organisationer som arbetar fr en specifik frga har en hemsida att framfra sitt budskap p fr att kunna kallas fr drivande. En annan problematik med kllor frn Internet kan vara att innehllet i dessa kllor kan frndras relativt fort. Med tanke p detta kommer jag tydligt att ange vilka datum jag har tagit informationen till mina underskningar.

Forskning om den svenska ID-rrelsen r i dagslget relativt klen. Den forskning jag har funnit r underskningar av mediedebatter eller om hur lrare br frhlla sig till kreationism i den svenska skolan. Debatten frs mestadels p den populrvetenskapliga arenan via

bloggar och media. 6 Jag har funnit tv stycken populrvetenskapliga bcker som jag anser vara intressanta till denna underskning. Dessa r Maria Gunther Axelssons Big Bang eller varde ljus? och Per Kornhalls Skapelsekonspirationen. Bda dessa frfattare har tidigare hrt till den svenska kreationistiska rrelsen och p s vis har de bde insikt i den och frstelse fr den. Bda frfattarna har dock lmnat rrelsen och r idag vldigt kritiska till den vilket gr att bckerna blir tendensisa. I bda dessa bcker tas dock detta problem upp. Kornhall skriver i sin inledning att Den hr boken r inte ett vetenskapligt verk och jag frsker inte p ngot stt vara opartisk. Tvrt om r den en mycket bestmd partsinlaga mot intelligent design. 7 Gunther Axelsson skriver Alla frsk att frsvara den vetenskapliga vrldsbilden kan ses som ansatser att trycka ner oppositionen och dlja den verkliga sanningen. 8

Kornhall har i sin bok ett kapitel som han kallar just ID i Sverige. Hr skriver han att ID r strst inom frireligisa kretsar, frmst Livets ord. De kan uppfattas som en marginell grupp men han menar att Livets ord har ftt mer och mer inflytande bland den vriga kristenheten. Han skriver ven att ID finns i strre och betydligt mer inflytelserika organisationer som till exempel Kristdemokraterna. 9 Bde Kornhall 10 och Gunther Axelsson 11 skriver ven om freningen Genesis som den drivande organisationen fr kreationism och ID i Sverige.

6 7

Musikka 2007, s. 15. Kornhall 2008, s. 15. 8 Gunther Axelsson 2006, s. 18. 9 Kornhall 2008, s. 145-148. 10 Kornhall 2008, s. 145 11 Gunther Axelsson 2006, s. 55.

2. Teologi eller vetenskap? 2.1 Skapelseteologi Hur kan d den traditionella, kristna skapelseteologin se ut? Fr att reda ut detta begrepp har jag anvnt mig av boken Tro och tvivel, 12 skriven av Thomas Ekstrand och Mattias Martinson. Dessa tar sin utgngspunkt i skapelsefrgan frn skapelseteologen Irenaeus (d. ca 202). Det som karakteriserar honom r att han bara sger att gud har skapat vrlden och allt i den, han gr inte in p frgan hur gud gjorde och utelmnar p s vis spekulationen om guds vsen. Frfattarna gr vidare genom att hvda att skapelsetro generellt sett r ett mnster som ger frstelse fr religionens mer precisa innehll. Detta mnster br sttas fre den materiella gestaltningen eftersom trosfrestllningar bland annat har med kulturella, sociala, psykologiska och ideologiska preferenser att gra. Det sprkliga uttryckets verkliga betydelser r praktiskt taget omjliga att faststlla och det r just drfr man inom religion pratar om tro och inte om vetande. Den kristna skapelsetrons mnster beskrivs sedan p fljande stt:

skapelsetron placerar allting runtomkring oss mnniskor, kultur, djur och natur i ett sammanhang. Den anger som frutsttning att alla enskildheter i verkligheten, materiella svl som andliga, str i en djup och i grunden ofrklarlig gemenskap. Skapelsetron som trosform tilldelar varje enskildhet en plats i helheten och gr varje enskildhet beroende av alla andra. 13

Med denna syn p skapelseteologi kan evolutionsteorin mycket vl kombineras med en kristen tro, denna naturlag r skapad av gud precis som allt annat.

2.2 Kreationism och Apologetik Inom skapelseteologin finns det ven de som framhller motsatsen till den teologi som Ekstrand och Martinson beskriver. Bibelns skapelseberttelse ska enligt en sdan teologi tolkas som vetenskaplig kunskap. Den kunskapen anvnds sedan bde till att bekrfta och frkasta olika vetenskapliga rn. Biologen Stefan Nordstrm sammanfattar en sdan teologi i sju punkter. 1. Jorden r en ung planet, ca 6000 r. Detta belggs genom studier av slktled som beskrivs i bibeln. De hvdar ocks att berkningar av jordens magnetflt och teorier om ljusets avtagande hastighet visar att jorden i alla fall r yngre n 10 000 r. 2. Ngra helt nya djur eller vxter har inte uppkommit efter skapelsen. Variationer inom arten har dock kunnat uppst och detta kallas mikroevolution. 3. Skapelsen var klar p sex dygn (24 timmars perioder). 4. Sjukdomar och mutationer existerade inte frrn efter syndafallet. Innan var
12 13

Ekstrand & Martinson 2004, s. 52-58. Ekstrand & Martinson 2004, s. 58.

skapelsen perfekt. 5. De enda arter som verlevde syndafloden var de som var med p Noaks ark. Det var ven syndafloden som formade geologiska sedimentlager. 6. Uppkomsten av olika folk och sprk hrleds ur berttelsen om Babels torn. 7. Nr vrlden var klar slutade hela skapelseprocessen. 14 Denna teologi kallas kreationism och brukar ven frknippas med den teologiska genre som kallas apologetik vilket verstts till trons frsvar. Apologetiken r dock ett mycket bredare omrde n kreationismen. Det r en form av teologi som frsvarar kristendomen genom att frutstta att vetenskap och tro mste harmonisera och p s stt ven sker vetenskap som harmoniserar med tron p gud som skapare och avvisar annan vetenskap. 15

2.3 Intelligent Design Intelligent design (ID) r ett begrepp som ibland dyker upp i debatten om vrt ursprung. Men vad innebr d detta begrepp? Det rder delade meningar om detta. Kritiker, som exempelvis biologen och fre detta Livets ord-medlemmen, Per Kornhall, menar att ID inte r annat n en utveckling av kreationismen 16 medan fresprkarna talar om en ny, vetenskaplig teori om vrat ursprung. 17 Vilka r det d som har rtt? Svaret r nog att bda dessa syner har en viss pong. Det finns nmligen en stor variation inom ID, frn dem som tolkar bibelns historieskrivning bokstavligt till dem som bara allmnt kritiserar evolutionsteorin utan bibelberttelsen. De bokstavstroende, kreationistiska ID-fresprkarna hvdar fortfarande att jorden r en relativt ung planet och att alla jordens arter har skapats s som de ser ut idag och att ingen frndring har skett medan de mer liberala ID-fresprkarna gr med p att jorden r flera miljarder r och att evolution kan ske p mikroniv, det vill sga att en utveckling sker inom arten. Designteorins gemensamma grundtanke r dock att naturen visar oss allt fr komplicerade strukturer fr att de ska ha kunnat uppkomma via evolution. Denna komplexitet tyder p att ngon mste ha designat allt i naturen. Nr ngot r designat s finns det en tanke bakom, en intelligent designer. 18 Vem denna designer skulle vara beror allts p vilken religion fresprkaren har. ID r nmligen ingen ren kristen freteelse lngre. Anders Grdeborn skriver att det finns fresprkare ven inom Islam, Hinduism och Buddhism. Ja, till och med inom grupper av UFO-troende. 19 Problemet med ID r dock att den, i alla fall inte n, frklarar ngot p vetenskapligt stt, med andra ord s sger den inte s mycket om den inte
14 15

Nordstrm 1990, s. 155-156. Ekstrand & Martinson 2004, s. 63. 16 Kornhall 2008, s. 10. 17 Grdeborn 2007, s. 75. 18 Grdeborn 2007, s. 75. 19 Grdeborn 2007, s. 75.

stts in i en religis kontext. Den tar hnsyn till en ofrklarlig hgre makt, en designer, som inte kan frklaras utan ett religist perspektiv. En sdan vernaturlig kraft har vetenskapen ingen anvndning fr. Skulle man se p design teorin utan ett religist perspektiv s anser jag att den skulle kunna vara fullt frenlig med evolutionsteorin med naturliga processer som designer. P ett stt kan man ven hvda att ID r en form av apologetik. Jag vill dock mena att om man ser ID som apologetik s frlorar man det vetenskapliga perspektivet och utgr frn ett kristet perspektiv istllet och i ett sdant perspektiv r ID samma sak som kreationism.

Ursprunget till ID hittar man inom kristendomen, nrmare bestmt inom den kristna hgern i USA dr kreationismen har ett starkt fste. 1987 kom en dom, frn hgsta domstolen i USA, som sa att skapelsetro r, som ordet sger, just tro och drfr inte fick fras in i skolornas undervisning. Detta utslag r en viktig faktor fr ID:s uppkomst eftersom de kristna efter detta insg att de var tvungna att gra sin tro till vetenskap och ta bort referenser till gud och skapelsen. En organisation vid namn Discovery Institutes Center for the Renewal of Science and Culture har varit och r idag drivande i denna frga. Inom organisationen finns knda namn som Phillip E. Johnson, Michael Behe och William Dembski. 20

20

Kornhall 2008, s. 17-22.

3. Skapelsetro p Internet 3.1 Freningen Genesis Den frsta organisationen jag stter p i min underskning r freningen Genesis. Det r den tredje trffen p skordet skapelsetro. Freningen presenterar sig direkt p frsta sidan med fljande ord: Genesis r en ideell frening som vill verka fr en kristen grundsyn p vetenskaperna och fr att den bibliska synen fr komma till tals i skola och samhlle. 21 Freningen r en allkristen organisation vars ml och syfte r att stdja, sprida och frsvara den bibliska skapelsetron. De har funnits sedan slutet av 70-talet och har idag ca 300 medlemmar. 22

P freningens faq (frequently asked questions) fr jag en bra bild av vad de str fr. Hr beskrivs en tydlig konflikt mellan skapelsetron och evolutionsteorin, en konflikt som bottnar i tre orsaker: 1) Bibelns egna ord, 2) Eftersom de tv perspektiven r s olika s kan inte bda vara rtt, och 3) Evolutionen stmmer inte verens med vem gud sger sig vara. Om gud r god och vrnar om de svaga, som bibeln sger, kan han inte ligga bakom evolution som fresprkar den starkes verlevnad. 23

Vad det gller frgan om jordens tillkomst och lder sger de att freningens medlemmar frenas i tron p att jorden och mnniskan r en produkt av design och syfte och inte av slump och tid. Om jorden r gammal eller inte har de inte ngon officiell instllning till. Freningen innehller bde fresprkare fr en ung jord och de som framhller att vr planet r flera miljarder r.

I frgan om mnniskans ursprung s argumenterar man fr bibelns skapelseberttelse med Adam och Eva som mnniskans ursprung. Freningen skriver dock att det egentligen inte finns ngra bevis fr att mnniskan inte hrstammar frn aporna men att det inte heller finns ngot som bevisar att det r s. De menar att mnniskan och apan skapades var och en fr sig. Hr tar man upp argumentet om avsaknaden av mellanformer: Oavsett vi studerar nu levande djur, fossila djur eller tittar in i vra gener, s hittar vi inga apmnniskor. Varje

21 22

www.genesis.nu [2009-04-27] Denna uppgift har jag erhllit direkt frn Genesis talesman via mail, jag har dock inte kunnat kontrollera dess tillfrlitlighet. 23 www.genesis.nu [2009-04-27]

10

mnniska r (och har alltid varit) till 100 % mnniska, och varje apa r (och har alltid varit) till 100 % apa. 24

Vad det gller bibeln och dess budskap s lutar sig freningen p ett bibelord frn aposteln Paulus (2 Kor 1:13) I det som vi skriver till er ligger ingenting annat n det ni lser och ven kan frst. Detta hnvisar de till p en frga om det finns dolda budskap i bibeln. Jag uppfattar detta som att freningen menar att bibeln ska tolkas och frsts p ett bokstavligt stt. Fr vrigt skriver freningen att Bibeln r uppenbarad kunskap. Ngot som man kan anvnda fr att f svar p de frgor som inte vetenskap kan ge svar p. Till exempel kan man p vetenskapligt stt argumentera fr att naturen r skapad men bibeln ger vidare svar p vem denna skapare r, ngot som vetenskapen inte kan svara p.

Freningen Genesis gr en hel del fr att fra fram den bibliska skapelseberttelsen. Man anordnar till exempel kurser i skapelse tro och p hemsidan kan man under Boka en expert! boka freningens frelsare som delas in i olika mnen som exempelvis Tro och vetande, Naturvetenskap, biologi, geologi eller Bibeln och naturvetenskap. Jag har p mina skord ftt trffar p hemsidor som innehller annonser om frelsningar av Genesis frelsare, dribland p Credo Uppsala och Sjundedagsadventistsamfundets hemsidor. Freningen ger ocks ut en tidning med samma namn som freningen. Denna kommer ut fyra gnger per r och innehller artiklar om bibelns skapelseberttelser och hur dessa kan frklara och harmoniera med vetenskap. P hemsidan finns en del gamla nummer (4-97, 1-99 samt hela rgngar frn 2000-2002) som man kan lsa helt gratis som PDF-filer. En prenumeration av tidningen kostar 130 sek 25 och den har idag ca 1000 prenumeranter. 26 Sist men inte minst s driver freningen en internetbokhandel. Hr kan man bland annat kpa bcker (bde utlndska och svenska), gamla nummer av tidningen Genesis, musik, film och CDroms.

3.2 Credo akademin Via den fjrde trffen p skordet kreationism kommer jag till en sida med en artikel av den amerikanske ID-fresprkaren William Dembski. Artikeln heter r intelligent design en skickligt maskerad form av kreationism? och publiceras av en organisation som heter Credo
24 25

www.genesis.nu [2009-04-27] www.genesis.nu [2009-04-28] 26 Denna uppgift har jag erhlligt direkt frn Genesis talesman via mail, jag har dock inte kunnat kontrollera dess tillfrlitlighet.

11

akademin. ven den tredje trffen p skordet intelligent design tar mig till denna sida och en annan artikel av Dembski som heter Vad r Intelligent design? Det r en kristen apologetisk organisation och sysslar sledes inte bara med skapelsetro. Den har funnits sedan 1992 och r en del av den kristna studentorganisationen Credo 27 som i sin tur har sina rtter i Svenska kyrkan. Credo r ven anslutna till den globala organisationen IFES (International Fellowship of Evangelical Students). 28

Credo akademin skriver p sin faq under frgan r darwinismens utvecklingslra sann eller inte? att mikroevolution r ett faktum. Dremot r de mer misstnksamma mot makroevolution genom att skriva att bevisen fr makroevolution r lngt svagare n vad som vanligtvis framhlls och att ID r en legitim vetenskaplig teori som r vrd att diskuteras. De r ocks mycket noga med att hlla isr ID och kreationism. De skriver att ID inte bygger p ngon religis grund, att den inte sger ngot om vem designern r eller om jordens lder eller ntt om ngon versvmning. Eftersom den inte sger vem designern r s r den frenlig med de flesta trosuppfattningar och vrldsbilder, till och med delar av darwinismen. Jag hittar inga uppgifter om organisationens egen instllning till jordens lder eller mnniskans ursprung, dremot s ger de sin syn p Big Bang. De skriver nmligen att Big Bang absolut inte r ett bevis fr att gud inte skapat universum utan snarare ger gudstroende starkare vetenskapliga anledningar att tro att universum har skapats. 29

Credo akademins instllning till bibeln r att det r guds ord. Man har dock en relativt lng utlggning om vad man menar med detta. De menar inte att det r gud som skrivit det som str i den eller att den skall frsts bokstavligt utan att den, precis som alla texter, mste tolkas. Nr de skriver att bibeln r guds ord sger de att de menar fyra saker: Bibeln r en uppenbarelse frn Gud, Bibeln r inspirerad av Gud, Bibeln r sann och Bibeln r ett dynamiskt ord. Deras vertygelse r att bibelns texter, nr de frsts p rtt stt, kommer att visa sig vara tillfrlitliga och sanna. Inte bara i huvudbudskapet, utan i allt vad de pstr. 30

Denna organisation skriver att deras verksamhet frmst bedrivs inom omrdena utbildning, frlagsverksamhet, frelsningar och opinionsbildning. De har en ettrig bibelskoleutbildning som anordnas i samarbete med Hagabergs folkhgskola. Denna utbildning kan ven (p vissa
27 28

www.credoakademin.nu [2009-04-29] www.credo.nu [2009-05-13] 29 www.credoakademin.nu [2009-04-30] 30 www.credoakademin.nu [2009-04-30]

12

kurser) ge hgskolepong, d med examination frn Johannelunds teologiska hgskola i mnet systematisk teologi. De r ocks med och ger ut bcker som bland annat sljs p organisationens webbshop. De hller frelsningar om livsskdningar och kristen tro p till exempel hgskolor och i frsamlingar. Slutligen s deltar de i den allmnna debatten som frs i till exempel tidningar och i bloggar. 31

3.3 Svenska Kyrkan Den 15:e sktrffen p skapelsetro tar mig direkt till Svenska kyrkans faq och frgan Vad innebr kristen skapelsetro? Hr str det att det innebr att tro p att gud skapat jorden och mnniskorna men att det rder oenighet om hur detta har gtt till. 32 Detta har jag tolkat som att det finns bde de som hller sig till Ekstrands och Martinsons skapelseteologi och de som hller sig till kreationismen inom organisationen. Efter att ha klickat runt p sidan hittar jag dock en frga som tar upp Svenska kyrkans instllning till intelligent design och dr svaret lyder:

Intelligent design r verkligen en icke-frga fr de flesta som tillhr Svenska kyrkan. De skapelseberttelser som finns i Bibeln (det finns flera stycken!) r myter som lovprisar Gud som skaparen. Hur skapelseverket gtt till sysslar astronomer och andra att reda ut. Att tro p Gud och veta med vetenskapliga mtt mtt r inget motsatspar. Tro och vetande hnger ihop, och har s gjort sedan de tidigaste munkarna fr lnge sedan klev kring i sina klostertrdgrdar och funderade ver vilka rter som kunde bota vilja sjukdomar. 33

P grund av detta tydliga svar kan sgas att Svenska kyrkan inte p ngot stt r drivande i frgan om ID. Hur skapelsen gick till, rent praktiskt r verlter de till vetenskapen. Jag tycker nd att denna organisation kan vara intressant och relevant att ha med i denna uppsats med tanke p svaret p den frsta frgan och tanken p att det r Sveriges strsta religisa samfund. Kreationister finns i organisationen men sakfrgan r inte speciellt viktig.

Svenska Kyrkans syn p bibeln, i den mn man kan tala om en enhetlig sdan, r att den r guds ord men att den tillkommit under en lng och komplicerad process. Hela denna process, frn muntlig tradering till nedskrivning, r genomfrd av mnniskor men har vervakats och inspirerats av gud. Denna process har lett till att det finns vissa delar som r viktigare n

31 32

www.credoakademin.nu [2009-05-04] www.svenskakyrkan.se [2009-05-05] 33 www.svenskakyrkan.se [2009-05-05]

13

andra delar som inte har lika stor dignitet. De viktiga delarna skriver de r de delar som handlar om Jesus. Dessa delar lses ofta och grna vid gudstjnster medan de mindre viktiga texterna lses mer sllan eller inte alls. Detta str att lsa under frgan Anser Svenska kyrkan att bibeln r Guds ord? i faq:n. 34 Skapelseberttelsen anser jag inte handlar om Jesus, utan om guds frhllande till vrlden och mnniskorna, och tolkar det som att skapelsen drfr br tillhra de delar av bibeln som ses som lite mindre viktiga. Hr ser vi allts ytterligare ett tecken p att frgan om skapelsen inte r en s viktig frga fr Svenska kyrkan.

3.4 Sammanfattning Nr jag nu har kollat p Internet finns det allts bara tre stycken organisationer som har hemsidor som r relaterade till skapelsetro, kreationism eller intelligent design. Resten av trffarna leder till personliga hemsidor och bloggar. Trffarna leder ven till kritiska organisationer, debattforum, tidningsartiklar och bokannonser. Av de tre organisationer jag funnit r det bara en som enbart sysslar med ursprungsfrgan och det r freningen Genesis. Credo akademin arbetar inte bara fr ursprungsfrgan men anser att ID br betraktas som vetenskaplig eller tminstone diskuteras. Svenska kyrkan kan inte sga vara en drivande organisation. De har nd ftt vara med i denna underskning eftersom att de medger att skapelsetro r en del av deras organisation. De anser dock inte att denna frga r viktig.

34

www.svenskakyrkan.se [2009-05-08]

14

4. Skapelsetro i svensk Litteratur 4.1 Mats Molns Vrt ursprung? Mats Moln r geovetare och arbetar som lrare i naturkunskapsmnena. Han r en av freningen Genesis frelsare och driver museet Den frhistoriska vrlden i Ume. 35 Han blev 2001 utnmnd till rets frvillare av freningen Vetenskap och folkbildning fr hans frnekande av evolutionen utifrn pseudovetenskapliga resonemang. 36 Han skrev 1988 boken Vrt ursprung som lnge varit utsatt fr kritik frn den vetenskapliga vrlden. Denna bok hittade jag p skordet kreationism i bibliotekskatalogen Libris. Boken beskriver ett problem med att evolutionsteorin ses som ett faktum utan att man egentligen har belgg fr det. Syfte r sledes att belysa vad man egentligen vet om hur universum och det frsta livet uppkom och vidare hur den kunskapen verensstmmer med 1) tron p gud som skapare och 2) evolutionen. 37 Boken har allts ett apologetiskt syfte.

Vad det gller jordens lder tar Moln upp att det finns en stor mngd olika ldersbestmningsmetoder som alla ger olika svar p frgan, allt frn 6000 till 6,5 miljarder r. Det nda som han sger vi kan vara skra p r att titta p mnniskans nedtecknade historia, det vill sga 7000-5000 r. 38 Moln argumenterar dock fr att jorden (och hela universum) r ung, under 10 000 r, 39 vilket r en kreationistisk uppfattning. Om livets ursprung och evolutionen drar Moln slutsatsen att fr att kunna frklara fossilers utseende mste evolutionsteorin bortfrklara ngot som man vet och erstta detta med ngot man inte vet fr att den ska stmma. Fossilen visar att jordens huvudgrupper av organismer har varit frdiga nda sedan de uppkom, 40 ven detta en kreationistisk uppfattning. Intressant att se r att Moln ven pratar om olika biologiska strukturer som ett datorprogram som en konstruktr vervakar och fr att fungera. Detta kan liknas vi ID och det intressanta tycker jag r att detta r skrivet 1988 nr ID bara var i sin inledningsfas i USA.

Bibeln r en lng rad av saker enligt Moln: ett litterrt storverk, en bok med ett fint krleksbudskap och en hjlp fr mnniskan att finna Gud. I Bibeln nmns ocks huvuddragen i jorden och livets historia 41 skriver han i bokens sista kapitel. Med hnvisning till sina
35 36

Moln 1988, s. baksida. www.vof.se [2009-05-07] 37 Moln 1988, s. 9-10. 38 Moln 1988, s. 126. 39 Moln 1988, s. 140. 40 Moln 1988, s. 88. 41 Moln 1988, s. 245

15

tidigare slutsatser frn tidigare kapitel menar han att dagens vetenskap harmonierar vl med den historia som Mosebckerna berttar. Dessa ska ses som historiska fakta. Han menar dock att bibelcitat ofta r ryckta ur sina sammanhang. Hr tar han upp Jobs bok som exempel. Det r en poetisk bok och ska drfr inte ses som historisk p samma stt som mosebckerna ven om han helgarderar en aning genom att skriva att ven poetiska uttryck kan ge information om verkligheten. Bibelns huvudsyfte r dock att bertta fr mnniskorna vem gud r. 42

4.2 Vesa Annalas Skapelsetro, intelligent design Vesa Annala r teolog, pastor och en av freningen Genesis frelsare. 2002 kom hans bok Skapelsetro, Intelligent design. Denna bok hittar jag p bde skordet skapelsetro och intelligent design i Libris-katalogen. I brjan av denna bok beskrivs problemet att biologiundervisningen i Sverige r fr dominerad av evolutionsteorin och att skapelsemodellen (kreationism) och designteorin borde lyftas fram som alternativ till denna. Detta beskrivs som en demokratisk rttighet. Syftet med boken r allts att visa att evolution inte r det enda alternativet i frgan om vrt ursprung utan att bde skapelsemodellen och designteorin r minst lika vetenskapliga. 43 Denna boks syfte r mer belysande n ett frsvar av kristendomen. Annala vill peka p att det finns alternativ till evolutionen som ocks br behandlas i skolan. Det r nmligen ocks en argumentation fr att skapelsetro och intelligent design ska fras in i biologiundervisningen. nd s argumenterar Annala p ett apologetiskt vis om skapelsetron.

Om sin syn p jorden och dess lder skriver Annala att man inte kan argumentera vetenskapligt fr hur universum och jorden har skapats eftersom det r en engngshndelse som inte gr att terskapa. Skapelsemodellens syn ger dock bde enklare och mer rimliga svar p denna frga n Big Bang. De svar han syfta p r att universum inte alltid kan ha funnits och universum kan inte ha uppsttt ur ingenting. Allts mste det ha funnits ngot innan skapelsen, en skapare som str utanfr tiden och rummet. Hur gammal jorden r, r inte heller helt klart. Annala tar upp en rad olika ldersbestmnings metoder och deras resultat. De flesta argumenten tyder dock p en lder runt 10 000-8000 r. 44 I frgan om mnniskan och dess ursprung menar Annala att mnniskans unika egenskaper som skiljer oss frn djuren till exempel ett medvetet jag tyder p att mnniskans ursprung r av gud. Evolutionen ger inget

42 43

Moln 1988, s. 245-246. Annala 2002, s. 8-9, 16. 44 Annala 2002, s. 62-83

16

svar p var dessa unika egenskaper kommer frn. 45 Han skriver ven att alla livsformer alltid utgjort genetiskt isolerade grupper dr varje grupp har sina specifika egenskaper och att detta tyder p en skapare. 46 Dessa stllningstaganden visar att Annala fredrar att anvnder kreationistiska argument i ursprungsfrgan.

Jag hittar ingenting om Annalas syn p bibeln frutom att han hnvisar till diverse bibelstllen fr att belysa och argumentera fr skapelsetron. r detta ett tecken p att han frsker hlla sig vetenskaplig? Att han har kristen utgngspunkt r dock ingenting som han dljer nr han argumenterar fr den kristna skapelsetron. Han sger till exempel att skapelsemodellen utgr ifrn det metafysiska antagandet att Gud finns. Nr han tar upp designteorin skriver han dock att den inte r en religis rrelse.

4.3 Anders Grdeborns Intelligent skapelsetro Anders Grdeborn r freningen Genesis talesman och en av deras frelsare. Han har tidigare ven varit ordfrande fr freningen. Han har lst fysik vid kungliga tekniska hgskolan i Stockholm och slppte 2007 sin bok Intelligent skapelsetro En naturvetare lser Frsta Mosebok. Denna bok hittade jag p bde skapelsetro och intelligent design i Libris bibliotekskatalog. Grdeborn inleder sin bok med att beskriva sin ungdoms skande efter svaret p frgan om vrt ursprung. Detta skande ledde honom fram till slutsatsen att motsttningen mellan Bibeln och vetenskapen r en myt och syftet med hans bok r att visa att vetenskapen och bibeln inte motsger varandra. 47 Hr ser jag terigen ett apologetiskt syfte som vill visa att vetenskapliga fakta harmonierar med bibeltexter.

Om jordens skapelse skriver Grdeborn Skapandet av vrlden har ett subjekt Gud. Den har inte skapat sig sjlv och den har inte kommit till av en slump. Gud skapar tillvaron frn ingenting och inte frn ett fr-existerande material. 48 I frgan om jordens lder menar Grdeborn att jorden r ung mestadels eftersom bibeln sger s men han pekar ven p vissa vetenskapliga metoder som pekar p att jorden i alla fall r yngre n vad mnga tror. Han kritiserar ven radiometriska metoder, som till exempel c-14, som han menar bygger p antaganden om till exempel startmngden av moderisotoper. 49 Om mnniskan och djuren
45 46

Annala 2002, s. 105-106. Annala 2002, s. 142-143. 47 Grdeborn 2007, s. 7-8. 48 Grdeborn 2007, s. 93. 49 Grdeborn 2007, s. 96-116

17

skriver Grdeborn att gud har skapat grundtyperna av alla djur. Dessa har sedan utvecklats genom individuella variationer, mikroevolution. Att, som evolutionsteorin, hvda att denna variation ven har skett mellan grundtyprena (makroevolution) menar han bara r lsa spekulationer som varken har std i levande djur eller fossiler. Specifikt om mnniskan skriver Grdeborn att vi r mer n ett djur. Mnniskan r det sista som gud skapar i sitt skapelseverk. Det finns bara en grundtyp av mnniskor till skillnad frn exempelvis hundoch kattdjur dr det finns en lng rad arter. Mnniskan har ftt uppdraget att rda ver skapelsen och str drfr ver djuren. Han menar ven att djuren r skapade genom guds ord medan mnniskan r skapade av guds arbete vilket betyder att skulle behvas en annan typ av planering och eftertanke. 50 Alla dessa stllningstaganden visar p att Grdeborn r keationist. Skaparen r tydligt definierad som gud och bibelhistorian tolkas som sann med hjlp av vetenskapliga resultat.

Grdeborns syn p bibeln tar han upp redan i inledningen. Han skriver att han ser bibeln som Guds ofelbara ord. Han frklarar att det dock inte r gud som skrivit alla dessa bcker utan frfattare som varit inspirerad av den helige ande. Alla historier i bibeln kommer inte frn gud men alla historier vill sga ngot till oss. Alla dessa budskap ska man inte bara frkasta med hnvisning till att frfattarna har varit mnniskor. Grdeborn skiljer ven p de historiska bckerna och de poetiska och profetiska bckerna i bibeln. Han menar att de historiska bckerna skildrar faktiska hndelser medan poesi har ett annat syfte och br drfr inte tolkas bokstavligt. Man ska heller inte kritisera de historiska bckerna med citat frn de poetiska. 51

4.4 Frening fr Biblisk Skapelsetro i Umes Huvudbry fr Darwin Genom skordet skapelsetro har jag ftt tag i en broschyr om tolv sidor med titeln Huvudbry fr Darwin. Denna r utgiven 1984 av en organisation som kallar sig FBSU (Frening fr Biblisk Skapelsetro i Ume). Jag har genom Vesa Annalas bok Skapelsetro, intelligent design ftt reda p att detta r samma organisation som freningen Genesis men att de bytt namn ngon gng i slutet av 80-talet. Broschyren r framtagen som material till en utstllning och riktar sig till mnniskor som r villiga att lyssna till kritisk mot evolutionsteorin. Syftet r att belysa att det finns argument som talar mot evolutionen, bde bibliska och naturvetenskapliga. De skriver ocks att kreationismens syfte inte r att bevisa att gud finns utan att f de

50 51

Grdeborn 2007, s. 134-140, 144-146. Grdeborn 2007, s. 9.

18

sanna svaren p frgorna om vad som hnde i begynnelsen och att deras argument baseras p fakta.

Innehllsmssigt s visar broschyren upp kreationistiska stllningstaganden, livet r skapat av en hgre makt som har ett syfte, liv kan inte bildas av sig sjlv, alla livsformer skapades samtidigt, det finns inga mellanformer mellan apor och mnniskor och s vidare. Jag hittar dock inget stllningstagande till jordens eller universums lder i broschyren. Slutligen menar de att evolutionsteorin handlar lika mycket om tro som kreationismen gr men att skapelsetron stmmer bttre verens med de fakta som verkligheten visar oss och uppmanar lsaren att sjlv ta stllning. 52

4.5 Vesa Anallas Vetenskap som berttarkonst P skordet kreationism hittar jag nnu en bok av Vesa Annala som jag tidigare skrev om till boken Skapelsetro, Intelligent design. Denna bok heter Vetenskap som berttarkonst och r utgiven 1996. I denna bok beskriver Annala ett problem med att lromedel inte skrivs utifrn den pluralism som finns i ett demokratiskt samhlle. Drfr undersker Annala i denna bok hur lromedel behandlar livs- och vrldsskdningsfrgor med fokus p ursprungsfrgan. Som underlag har han anvnt lroboken Biologi fr grundskolans hgstadium och hans syfte r att hjlpa till ett kritiskt tnkande 53 Den hr bokens syfte r har allts inget med skapelseteologi att gra utan r en kritik mot det lromedel som han underskt och i slutnden ven en kritik mot att skolan enbart belyser Darwins evolutionsteori i biologiundervisningen.

Annala skriver inte ngot om att byta ut undervisning om evolution mot ID eller kreationism. Hans kritik bestr dock av mnga av dessa rrelsers argument, till exempel att frdelaktiga mutationer inte har upptckts,54 att fossil inte ger ngra bevis fr evolutionen 55 eller att det inte finns ngra mellanformer mellan apor och mnniskor. 56 Annalas avlutande slutsats till boken str som fljande:

52 53

Huvudbry fr Darwin 1984, s. 12. Annala 1996, s. 4. 54 Annala 1996, s. 26-29. 55 Annala 1996, s. 31-34. 56 Annala 1996, s. 67-72.

19

Min slutsats frn diskussionen i denna skrift blir att skolundervisningen i livsfrgor i Sverige visar allvarliga brister i objektivitet. Lromedel tillts vilseleda vra ungdomar p ett alarmerande stt. Under vetenskapens tckmantel sprider man ut kunskap som har visat sig vara ngonting helt annat. Med vidlyftig, berttande stil och med hjlp av vilseledande bilder hjrntvttas ungdomar i en materialistisk vrlds- och livsfilosofi. Vi r i ett akut behov av duktiga kritiker som sakligt och kritiskt granskar lromedlen framfrallt nr det gller de naturvetenskapliga frgorna som relateras till ursprungsfrgor. Hr behvs duktiga vetenskapsfilosofer som kan agera som vakthundar fr lromedelsfrfattare som saknar den kritiska distansen till sina alster. Ett frslag skulle vara att hgstadiet skulle ge en kurs i kritiskt tnkande dr lromedlen skulle utgra kritiska objekt man skulle granska lromedlens faktaansprk samt deras sprk. 57

4.6 Sammanfattning Jag har genom de tre skorden Skapelsetro, Kreationism och Intelligent design ftt fram fem stycken bcker som r fresprkande fr Kreationism eller ID. Samtliga av dessa bcker r skrivna av frfattare frn freningen Genesis och alla dessa bcker r kreationistiska. ven om bde Grdeborn och Annala tar upp designteorin i sina bcker och beskriver den som en icke-religis, vetenskaplig teori s rder det dock inga tvivel om att det r den kristna guden de menar r den intelligenta designern. De tre frsta bckerna r mer apologetiskt uppbyggda nr dessa bcker frsker att visa hur kreationism harmonierar med dagens vetenskap medan den sista mer r ett inlgg i debatten om skolans objektivitet men har nd ursprungsfrgan som grund. ven Annalas Skapelsetro, Intelligent design innehller argumentationen om att skolan ven br belysa alternativ till evolutionen.

57

Annala 1996, s. 76.

20

5. Avslutning 5.1 Slutsatser och diskussion I brjan av denna uppsats stllde jag mig frgan: Vilka r de drivande organisationerna fr skapelsetro/kreationism/intelligent design i Sverige? Mina resultat tyder p att svaret p detta r: Freningen Genesis. Detta r den enda organisationen i Sverige som enbart driver frgan om skapelsen. De har en hemsida p Internet, egen tidning och erbjuder expertkunskap via frelsningar. Detta kan ven sgas vara svaret p min andra frga, Vad gr dessa organisationer fr att fra fram sitt budskap? Att samtliga av de bcker jag hittat, via min litteraturunderskning, r skrivna av frfattare som p ett eller annat stt har en koppling till freningen visar ocks p att det r Genesis som r den drivande organisationen. Fr vrigt kan jag ven konstatera att Credo akademin ser ID som en vetenskaplig teori som br framhllas som ett alternativ till evolutionsteorin. Credo akademin koncentrerar sig dock inte enbart p skapelsefrgan utan r en allmnt kristen apologetisk organisation. Vrt att pongtera r att detta r slutsatser som jag har dragit enbart efter min internetunderskning och att det ven kan finnas organisationer som arbetar p annat stt.

Den avslutande frgan var: Vad finns det fr svensk, fresprkande litteratur om mnet? Det som jag har sett i underskningen visar att den fresprkande svenska litteraturen mestadels r apologetisk och kreationistisk. ven om bde Vesa Annala och Anders Grdeborn tar upp begreppet intelligent design s kan man inte pst att dessa argumenterar fr detta p ett religist neutralt stt vilket gr att de faller i fllan som frminskar designteorin till en frfinad Kreationism 2.0. I och med detta drar jag s slutsatsen att det inte finns ngon IDlitteratur i Sverige som ger ID den vetenskapliga digniteten som frfattarna vill hvda att teorin har. Med detta tycker jag att man med rtta kan stlla sig frgan: r ID verkligen en vetenskaplig teori? Denna frga diskuteras flitigt via bloggar, debattartiklar och diskussionsforum p Internet och det rder olika uppfattningar. Det blir i slutnden en frga om personlig uppfattning och vad man lgger in i begreppet vetenskaplig. Som jag ser p saken s r IDrrelsen, som sagt, obefintlig i Sverige i den mening att de som skrivigt bcker om detta tydligt visar sin religisa (kristna) vertygelse och stter in teorin i denna religisa kontext vilket gr att det blir samma sak som kreationism. De tar hnsyn till en vernaturlig kraft som inte kan frklaras. Ska ID kunna ses som vetenskaplig mste ven designern kunna frklaras. Drfr menar jag att ID, tminstone i Sverige, snarare handlar om ett frsk att gra religion till vetenskap n att frska frklara naturen.

21

Jag drar ven, frmst med grunden frn Annalas tv bcker, slutsatsen att de grna ser att skolans biologiundervisning frndras och tar en strre hnsyn till religisa vrldsbilder och inte enbart och enkelriktat fra fram evolutionsteorin som den absoluta sanningen. ID ansprk p att ing i skolundervisningen r en sak som r intressant att diskutera. S som skapelsetroende argumenterar s bestr problemet i att skolan inte visar att det finns alternativ till evolutionsteorin och p s vis vilseleder eleverna. Detta tycker jag ocks tyder p att det bara handlar om att framhlla religion som naturvetenskap. Att skolan ska visa p mngfald och upplysa om alternativa synstt tycker jag i sig r helt riktigt men undervisningen ska ven vila p vetenskaplig grund s i frga om ID s br detta n s lnge ing i religionsundervisningen och inte i naturkunskapen. Vetenskap formas nmligen av en lng process av prvningar och ifrgasttande, det r inte bara en liten klick forskare som bestmmer vad som r vedertagen kunskap. Visar sig s designteorin hlla (efter vetenskaplig prvning) som naturvetenskap s r det bara en tidsfrga innan den finns i naturvetenskapen men lt s vetenskapen erknna teorin frst. ID-fresprkares iver att f in detta som ett mne i skolan tycker jag tyder p att de sjlva inser att teorin inte hller p vetenskaplig niv och drfr mste ta sig in bakvgen i samhllet via ungdomar och deras grundlggande vrderingar.

5.2 Vidare forskning I min underskning har jag kunnat visa att den organiserade skapelsetrosrrelsen inte r speciellt stor i Sverige. Jag har dock kunnat se att skapelsefrgan, vare sig det handlar om en teologisk eller en naturvetenskaplig frga, r en frga som engagerar mnniskor. Detta syns frmst genom alla personliga debattinlgg via dagstidningar, bloggar, hemsidor och diskussionsforum p Internet. Fr vidare forskning s skulle det sledes kunna vara intressant att utforska denna bloggosfr som ett eget forskningsomrde i detta mne. r det samma aktrer som figurerar p denna arena som har visat sig i min underskning?

Med tanke p den slutsatsen jag har dragit att ID-rrelsen, som vetenskaplig rrelse, inte finns i Sverige r det ven motiverat att frgar sig hur pass mycket lngre ID-forskningen kommit i USA? r designteorin mer religist neutral dr? Med detta kan man ven komma tillbaka till frgan: r ID en vetenskaplig teori? Med tanke p den varning fr skapelsetro som utgick frn Europardet 2007 skulle det ven vara intressant att se hur skapelserrelsen ser ut i vriga delar av Europa och vad hotet egentligen bestr av?

22

Sammanfattning Hur vrlden och mnniskan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religisa frgor som funnits. De senaste 200 ren har man dock kunnat brja nrma sig dessa frgor p vetenskapligt stt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang str dock i motsats till bibelns skapelseberttelse om att gud skapat vrlden och mnniskan p sex arbetsdagar. Skapelsetroende har p senare tid ven de brjat arbeta p vetenskapligt stt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver vrlden som skapad av en intelligent designer.

Syftet med denhr uppsatsen r att kartlgga och underska den svenska bibliska skapelserrelsen. Detta gr jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar fr skapelsetron p Internet. Jag gr ven en underskning och analyser av den svenska, fresprkande litteraturen i mnet.

Mina resultat har visat att den svenska skapelserrelsen inte r s speciellt stor. Frmst i ledet str den ideella freningen Genesis som enbart koncentrerar sig p skapelsefrgan. vriga organisationer som jag hittat arbetar allmnt fr kristen apologetik och r p s vis inte specialiserade p just skapelsen. All fresprkande litteratur som jag hittar har p ett eller annat stt ngon anknytning till Genesis. Det visar sig ven att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) stter in designteorin i ett religist sammanhang och bidrar s till att spda p diskussionen om ID verkligen r en vetenskaplig teori eller om det bara r en frfinad form av kreationism.

23

Kllfrteckning Litteratur Annala, Vesa 1996, Vetenskap som berttarkonst, A&V-frlaget.

Annala, Vesa 2002, Skapelsetro, intelligent design tv alternativ till utvecklingslran, Team offset, Malm.

Ekstrand, Thomas & Martinson, Mattias 2004, Tro och tvivel systematiska reflektioner ver kristen tro, Studentlitteratur, Lund.

Gunther Axelsson, Maria 2006, Big Bang eller varde ljus? Skapelsemyten som pseudovetenskap, Wahlstrm & Widstrand.

Grdeborn, Anders 2007, Intelligent skapelsetro En naturvetare lser frsta mosebok, XP media, Haninge.

Huvudbry fr Darwin 1984, FBSU, Ume.

Johansson, Sverker 2005, r kreationismen vetenskapligt hllbar?, i Jesper Jerkert & Sven Ove Hansson (red.), Vetenskap eller villfarelse, Leopard frlag, Stockholm.

Kornhall, Per 2008, Skapelsekonspirationen, Leopard frlag, Stockholm.

Krook, Hans 1971, Skapelse och evolution, Lromedelsfrlagen.

Moln, Mats 1988, Vrt ursprung? Om universums, jordens och livets uppkomst samt historia, XP media.

Musikka, Anna 2007, Tro och vetande om evolution och kreationism i skolans biologi undervisning, C-uppsats, Lrarutbildningen, Sdertrns hgskola.

Nordstrm, Stefan 1990, Charles Darwin Hrdare eller hedersman?, Cordia frlag, Uppsala.

24

Psaltaren (Ps) i Bibeln 2000, Svenska bibelsllskapet och bokfrlaget Libris, rebro.

Webb www.credoakademin.nu

www.genesis.nu

www.svd.se (Europardet varnar fr kreationism i Svenska dagbladet 2007-10-04)

www.svenskakyrkan.se

www.vof.se

25