Ekonomiskt Bistånd

Ekonomiskt bistnd
Std fr rttstillmpning och handlggning av renden i den kommunala socialtjnsten
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhr Std fr rttstillmpning och handlggning. Det innebr att innehllet kompletterar Socialstyrelsens frfattningssamling med lagtexter, referat av frfattningar, motivuttalanden, rttsfallsreferat, beslut frn JO, tolkningsexempel, kunskapsunderlag och kommentar m.m. som std fr rttstillmpning och handlggning av renden hos huvudmn och andra vrdgivare.
ISBN 91-7201-819-4 Artikelnr 2003-101-2 Omslag: Fhebe Hjlm Sttning: Per-Erik Engstrm Tryck: Elanders Gotab AB, Stockholm, november 2003
Frord
Den 1 januari 2002 brjade den nya socialtjnstlagen (2001:453) att glla. Enligt denna ska i princip allt bistnd prvas enligt samma paragraf i lagen, 4 kap. 1 SoL, och besluten kan verklagas enligt frvaltningslagen. P grund av den utvidgade rtten att verklaga fattade Socialstyrelsen den 15 april 2003 beslut om allmnna rd (SOSFS 2003:5) som gller fr allt ekonomiskt bistnd, dvs. bde fr frsrjningsstd och ekonomiskt bistnd fr livsfringen i vrigt. Allmnna rd utgr generella rekommendationer om tillmpningen av en lag och anger hur ngon kan eller br handla i en viss situation. Jmfrt med tidigare r de allmnna rden numera mycket kortfattade och innehller t.ex. inte hnvisningar till propositioner och andra frarbeten eller till rttsfall, JO-uttalanden etc. Denna typ av information finns i stllet i dokumenttypen std fr rttstillmpning och handlggning som drmed blir ett komplement till de allmnna rden. Detta std fr rttstillmpning och handlggning erstter den handbok om ekonomiskt bistnd som kom ut r 2000. Stdet r omarbetat och kompletterat med hnsyn till den nya socialtjnstlagen och Socialstyrelsens nya allmnna rd om ekonomiskt bistnd, bl.a. har ett nytt kapitel om ekonomiskt bistnd fr livsfringen i vrigt tillkommit. Syftet r ofrndrat, dvs. att frtydliga lagstiftningen och underltta den praktiska tillmpningen av socialtjnstlagen fr dem som p olika stt arbetar med ekonomiskt bistnd. ven viktiga principer och utgngspunkter vid bistndsbedmning berrs, t.ex. barnperspektivet och hnsynen till brottsoffer. Stdet vnder sig i frsta hand till handlggare och beslutsfattare inom socialtjnsten. Frutom vad som sgs i Socialstyrelsens allmnna rd innehller std fr rttstilllmpning och handlggning inga nya rekommendationer. Utdragen ur de allmnna rden r rda i texten. Handlggare p Socialstyrelsen har varit Kristina Eriksson och Karin Noltorp. Avsnittet Personer som vistas i Sverige p EG-rttslig grund har granskats av vetenskapliga rdet Lotta Vahlne Westerhll. Kjell Asplund verdirektr sa Brjesson Avdelningschef Chef fr socialtjnstavdelningen
3
Frkortningar
AFL CSN CSNFS DVFS FB FL FPL HSL JO KL KVVFS LMA LSS NJA Prop RFFS R SekrL SFS SkolL SoL SoF SoS SOSFS SOU SoU UB ktB Lagen om allmn frskring Centrala studiestdsnmnden Centrala studiestdsnmndens frfattningssamling Domstolsverkets frfattningssamling Frldrabalken Frvaltningslagen Frvaltningsprocesslagen Hlso- och sjukvrdslagen Justitieombudsmannen Kommunallagen Kriminalvrdsverkets frfattningssamling Lagen om mottagande av asylskande m.fl. Lag om std och service till vissa funktionshindrade Nytt juridiskt arkiv Proposition Riksfrskringsverkets frfattningssamling Regeringsrttens rsbok Sekretesslagen Svensk frfattningssamling Skollagen Socialtjnstlagen Socialtjnstfrordningen Socialstyrelsen Socialstyrelsens frfattningssamling Statens offentliga utredningar Socialutskottet Utskningsbalken ktenskapsbalken
Innehll
Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Frkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
1. Ekonomiskt bistnd bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
2. Socialtjnstens uppgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Grundlggande principer och viktiga utgngspunkter vid bistndsbedmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Socialtjnstens ml och lagens intention ett sjlvstndigt liv . . . . . . . Barnperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hnsyn till brottsoffer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samverkan mellan myndigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 20 22 24 26 31
3. Lagens uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Ramlag detaljlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rttighetslag skyldighetslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rtt till bistnd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sklig levnadsniv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 kap. 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
33 34 35 36 37 38
4. Frsrjningsstd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Riksnormen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Medlemmar i hushllet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mnadsnorm dagsbelopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Srskilda skl till att berkna kostnader till en hgre eller lgre niv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunala normer med bredare schabloner eller hgre niv . . . . . . . . Skliga kostnader utanfr riksnormen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hushllsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsresor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hemfrskring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 42 42 44 45 45 55 55 56
5
Medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten . . . . . . . . . . . . 58
5. Livsfring i vrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
Hlso- och sjukvrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63
Avgift fr sjukhusvrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tandvrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Glasgon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hemutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underhll eller komplettering av befintlig hemutrustning . . . . . . . . . . . Hemutrustning vid bosttning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Val av inkpsstlle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Flyttkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spdbarnsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Umgngesresor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 64 65 65 66 66 67 67 68 69 70 71 72 74 76 78
Avgifter fr kommunal service, anskningsoch frmedlingsavgifter m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rekreation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begravningskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten . . . . . . . . . . . .
6. Frutsttningar fr rtt till ekonomiskt bistnd . . . . . . . . . . 83

Prvning av om behovet kan tillgodoses p annat stt . . . . . . . . . . . 83
Genom arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Genom egna tillgngar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Genom nedsttning av kommunala avgifter m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Genom socialfrskringsfrmner och andra ersttningar . . . . . . . . . . . 99 Genom andra personers inkomster och tillgngar . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Genom studiestdsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten . . . . . . . . . . . 108
7. Berkningsgrunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111
Faktiska inkomster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Inkomstperiod och berkningsperiod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
Tidigare inkomster ver frsrjningsstdsniv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Utbetalningsstt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
6
Bedmnings- och beslutsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten . . . . . . . . . . . 118
8. Ansvarig kommun och grnsen fr kommunens ansvar . . 119

Kommunens yttersta ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Grnsdragning mot annan lagstiftning och andra huvudmn . . . . . 119 Huvudregel nr det gller ansvarig kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
Vistelsekommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hemkommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Undantag frn vistelsekommunens ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Folkbokfringskommunens ansvar vid kriminalvrd och sjukvrd . . . Folkbokfringskommunens ansvar vid ddsboanmlan . . . . . . . . . . . . Oenighet i ansvarsfrgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vistelsebegreppet vid resor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vistelsebegreppet vid kvarskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hemvist i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Saknar hemvist i Sverige vistas utomlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Saknar hemvist i Sverige vistas i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Har hemvist i Sverige vistas utomlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ambassadpersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personer som vistas i Sverige p EG-rttslig grund . . . . . . . . . . . . . Fri rrlighet fr personer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begreppen social frmn och social trygghet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EG-rtten och rtten till bistnd enligt socialtjnstlagen . . . . . . . . . . . Nordiska medborgare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nordiska medborgare likstlls med svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vissa rttigheter vid tillfllig vistelse fr samtliga som omfattas av konventionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skydd mot hemsndning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten . . . . . . . . . . . 122 122 123 123 124 125 125 126 126 126 126 127 128 128 129 131 132 132 133 134 134 135 137
9. Information, anskan och utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Information och frfrgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Anskan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Utredning och dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143
Kontroller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Sekretessregler och samrdsfrfarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Delaktighet i utredningen och rtten att yttra sig ver den . . . . . . . 149
7
Fretrde infr nmnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152
10. Beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

Motivering av beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Underrttelse om beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155
11. verklagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156

verklagande enligt frvaltningslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156
Omprvning av beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . verklagandets utformning och rttidsprvning . . . . . . . . . . . . . . . . . verlmnande till hgre instans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Laglighetsprvning enligt kommunallagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inhibition m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 158 159 160 161 162
12. terbetalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163

terkrav enligt socialtjnstlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163
terkrav av bistnd som betalats ut p felaktiga grunder 9 kap. 1 SoL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . terkrav av bistnd som frskott p frmn eller ersttning m.m. 9 kap. 2 SoL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . terkrav av bistnd som getts under villkor om terbetalning 9 kap. 2 andra stycket SoL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Talan hos lnsrtten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fullmakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . terskning enligt 17 kap. 1 lagen om allmn frskring (AFL) . . Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten . . . . . . . . . . . 163 164 165 166 166 167 168 169
Bilagor
1. SOSFS 2003:5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Frfattningstexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Rttsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Justitieombudsmannen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171
189 203 235
Sakregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243
1. Ekonomiskt bistnd bakgrund
Ekonomiskt bistnd, tidigare benmnt socialbidrag, r vlfrdssystemens yttersta skyddsnt. Det ska vara ett komplement till socialfrskringarna och ge hjlp nr generella stdformer r otillrckliga eller inte kan lmnas. Bistndets uppgift r att trda in tillflligtvis vid korta perioder av frsrjningsproblem.1 Det som i dag benmns ekonomiskt bistnd har haft ungefr samma omfattning under hela 1900-talet. Med undantag fr depressionsperioden under 1930-talets frsta hlft och krigsren p 1940-talet har det ekonomiska bistndet rligen omfattat ca 5 procent av befolkningen.2 Men bde hjlpens utformning och de grupper som hjlpen omfattat har frndrats avsevrt. Den riktades tidigare till grupper som permanent stod utanfr arbetslivet: ldre, personer med fysiska funktionshinder, personer med psykisk sjukdom samt barn som behvde frsrjning. Under 1900-talets frsta decennier var fattigvrden i stort sett det enda ekonomiska skydd som dessa grupper hade. Numera har dock generella trygghetsreformer och nya bidragsformer till stora delar mnstrat ut flera av dessa grupper. Under 1990talet har systemet fr ekonomiskt bistnd i stllet kommit att allt mer fungera som ett flykting- och invandrarstd. De generella trygghetsreformerna har inte i ngon hgre grad pverkat andelen bistndsmottagare, trots att varje reform i sig kostat mer n det ekonomiska bistndet. En orsak till detta r sannolikt att fattigdom r ett relativt fenomen. Nr det stora flertalet i samhllet fr frbttrade materiella levnadsfrhllanden har ambitionen varit att frbttra villkoren ocks fr bistndsmottagare. Andra frklaringar r att nya behov uppstr eller att vissa behov kar till fljd av frndringar i samhllet. Ett exempel r det std till flyktingar som ges inom ramen fr ekonomiskt bistnd. Befolkningens behov av ekonomiskt bistnd beror bde p strukturella och individuella faktorer, ofta i samverkan. De frstnmnda gller bl.a. arbetslshet och villkoren fr arbetslshetsersttning, socialfrskringarnas funktionsstt samt demografiska frhllanden som ldersfrdelning, barnafdande och invandring. P den individuella nivn gller det bl.a.
1 Prop. 1996/97:124, s. 8081: Socialbidragets syfte r inte att fungera som en lngsiktig frsrj-
ningsklla utan skall endast behva trda in tillflligtvis vid kortare perioder av frsrjningsproblem.
2 Salonen (1994) citerad i Socialstyrelsen (2003) Socialtjnsten i Sverige, En versikt, s.38.
1 Ekonomiskt bistnd bakgrund
faktorer som lder, familjesituation, socialt ntverk, utbildning, arbetslshet, boendefrhllanden, etnisk bakgrund, vistelsetid i Sverige, ohlsa och missbruk. Mnga studier har visat att behovet av ekonomiskt bistnd till stor del beror p arbetslshet, oftast pga. att man saknar arbetslshetsersttning.3 I den s.k. svenska modellen har en av hrnstenarna varit strvan efter full sysselsttning. Denna politik har vilat p antagandet att frvrvsarbete har en central stllning i mnniskors liv och r ngonting ndvndigt fr samhllet. Principen i arbetslinjen r att den som r arbetsls i frsta hand ska erbjudas arbete eller utbildning i stllet fr kontantstd. Arbetslinjen har prglat bde socialpolitiken och arbetsmarknadspolitiken. De svenska vlfrdssystemen bygger i stor utstrckning p att ersttningarna ska kompensera ett inkomstbortfall vid arbetslshet, sjukdom, lderdom, etc. Villkoren fr enskilda mnniskor har med andra ord att gra med nuvarande och tidigare prestationer p arbetsmarknaden. Denna mycket starka koppling mellan frvrvsinkomster och ersttningsniver innebr att grupper som inte etablerat sig p arbetsmarknaden eller endast delvis etablerat sig, har ett betydligt smre skydd n andra vid bl.a. arbetslshet och sjukdom och att de inte har tillgng till stora delar av vlfrdssystemen. Detta frsvrar fr dem med svag stllning p arbetsmarknaden. Under lgkonjunkturren under den frsta delen av 1990-talet hade framfr allt ungdomar och invandrare svrt att komma in p arbetsmarknaden. De kom drmed att st utanfr frskringssystemen. I stor utstrckning beror det lngvariga bidragsbehovet p att personer inte kvalificerat sig fr ersttning frn de generella frskringssystemen.4 Behovet av ekonomiskt bistnd varierar ver landet, bde nr man jmfr lnsvis och mellan olika typer av kommuner, s kallade kommungrupper.5 Drygt hlften av alla bistndsmottagare terfanns r 2002 i storstderna och de strre stderna. Andelen hushll som fr ekonomiskt bistnd hela ret r ocks hgre i storstderna n i vriga landet.6 Behov av ekonomiskt bistnd r det vanligaste sklet till att mnniskor kommer i kontakt med socialtjnstens individ- och familjeomsorg.
3 Socialstyrelsen (2003) Socialtjnsten i Sverige, En versikt s. 41. 4 Prop. 2002/03:1 bilaga 3 s. 7. 5 Sveriges kommuner kan delas in i olika typer av kommuner, t.ex. storstadskommun, frortskommun
eller glesbygdskommun. Kommungruppsindelningen utgr frn folkmngd, ttortsgrad, nringsstruktur etc. 6 Socialstyrelsens register ver ekonomiskt bistnd.
10
Ekonomiskt bistnd bakgrund 1
Kllor
Offentligt tryck Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen Proposition 2002/03:1: Budgetproposition fr 2003 Litteratur Socialstyrelsen (2003): Socialtjnsten i Sverige, En versikt vrigt Socialstyrelsens register ver ekonomiskt bistnd
11
2. Socialtjnstens uppgift
Grundlggande principer och viktiga utgngspunkter vid bistndsbedmning

Riksdagen antog 1980 socialtjnstlagen (1980:620) som trdde i kraft 1982 och upphrde att glla den 1 januari 2002. Tillkomsten av socialtjnstlagen (SoL) innebar ett tydligt uppbrott frn tidigare vrdlagar som var detaljerade och hade starka inslag av kontroll. De vergripande mlen fr socialtjnsten formulerades i socialtjnstlagens frsta paragraf, portalparagrafen. Mlen ger uttryck fr principen om mnniskors lika vrde och lika rtt till social trygghet, vrd och omsorg. Paragrafen prglas av en positiv tilltro till den enskildes egen frmga och vilja att frndra sin situation. I frarbetena till socialtjnstlagen7 framhller regeringen att de vergripande mlen i frsta hand br ses som politiska riktmrken fr socialtjnstens lngsiktiga utveckling. Det betonas att mlen r en markering av ett nytt frhllningsstt i det sociala arbetet och till mnniskor som sker bistnd. Frndringarna var en uppgrelse med en frldrad sociallagstiftning som ansgs vara prglad av en auktoritr och frmyndaraktig mnniskosyn. I propositionen framhlls ocks vikten av att socialtjnsten aktivt deltar i samhllsplaneringen. Genom t.ex. samhllsarbete ska socialtjnsten frska pverka och frebygga uppkomsten av sociala problem. Socialtjnstreformen innebar en genomgripande frndring av de vgledande principerna fr socialtjnsten. En viktig princip var t.ex. frivillighet och sjlvbestmmande istllet fr tvng. Tvngsinsatser mot bl.a. vuxna missbrukare skulle nu upphra. Socialtjnsten skulle prglas av erbjudande och service. Istllet fr att myndigheterna bedmde vad som r bst, skulle den enskilde sjlv bestmma om han eller hon ville ta emot erbjudanden om en viss social tjnst eller inte. Principerna om frivillighet och sjlvbestmmande var en markering gentemot den gamla lagstiftningen. Ett annat begrepp som introducerades i samband med socialtjnstreformen var helhetssyn. Ocks helhetssynen innebar ett uppbrott frn den traditionella socialvrdens synstt och metoder. Tidigare var verksamheten uppdelad i skilda omrden som styrdes av olika lagar. Istllet fr en splittrad och ytlig symtombehandling skulle det sociala arbetet nu prglas av hel7 Prop. 1979/80:1 Om socialtjnsten s. 138.
12
Socialtjnstens uppgift 2
hetssyn. I frarbetena8 freslr regeringen att ansvaret fr socialtjnsten ska ligga p en enda nmnd. En familj skulle inte samtidigt kunna vara aktuell fr tgrder enligt barnavrds-, nykterhetsvrds-, och socialhjlpslagen. Helhetssyn innebar bl.a. att se mnniskor i deras livssammanhang och att beakta olika aspekter av deras liv. Mnniskor skulle inte bara ses i relation till den egna familjen utan faktorer som boende och arbete mste ocks uppmrksammas. Det betonades att socialtjnsten ska strva efter att finna samlade lsningar p enskilda mnniskors eller gruppens totala situation. Fr att ge socialtjnsten utrymme fr insatser utifrn en helhetssyn, fick den nya lagen till stora delar karaktren av en mlinriktad ramlag. Den 1 januari 1998 gjordes flera ndringar i socialtjnstlagen. Bl.a. ndrades bestmmelserna om rtten till bistnd. ndringarna innebar bl.a. att lagen kompletterades med bestmmelser som preciserade rtten till ekonomiskt bistnd till frsrjning (6 b ). Frsrjningsstdet delades upp i en riksnorm och i en del som gllde rtt till bistnd till skliga kostnader fr ett antal andra behovsposter. Det ekonomiska bistnd som inte var frsrjningsstd fick kommunerna sjlva utforma och fatta beslut om (6 g ) och rtten att verklaga enligt frvaltningslagen togs bort fr denna del av bistndet. Lagen kompletterades ocks med en rad bestmmelser, bl.a. ett tillgg i portalparagrafen som svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och som syftar till att strka barnets stllning. Vidare infrdes en helt ny bestmmelse om att socialtjnstens insatser ska vara av god kvalitet (7 a SoL). I frarbetena9 betonar regeringen dock att socialtjnstens grundlggande mlsttningar och vrderingar skulle ligga fast och att det inte fanns ngra skl att omprva grundtankarna bakom 1980 rs socialtjnstlag. Den 1 januari 2002 trdde en ny socialtjnstlag (2001:453) i kraft. Liksom vid lagndringarna 1998 understryker regeringen i frarbetena10 att socialtjnstens grundlggande mlsttningar och vrderingar fortfarande ska ligga fast. Den freslagna ndringen innebr inte ngon ndring nr det gller den enskildes eget ansvar att efter sin frmga bidra till sin frsrjning. Inte heller freslr regeringen ngon ndring i de bestmmelser som reglerar vilka krav socialtjnsten kan stlla p den enskilde fr att bistnd skall komma i frga. (Prop. 2000/01:80 s. 89 f.) Lagen r indelad i kapitel fr att bli mer lttillgnglig och verskdlig. Alla former av bistnd ska prvas enligt 4 kap. 1 SoL och besluten gr att verklaga enligt frvaltningslagen. Ekonomiskt bistnd kan ges antingen
8 Prop. 1979/80:1 s. 119 och s. 374. 9 Prop. 1996/97:124 ndring i socialtjnstlagen s. 30. 10 Prop. 2000/01:80 Ny socialtjnstlag m.m. s. 81.
13
2 Socialtjnstens uppgift
som frsrjningsstd eller fr livsfringen i vrigt. Nr det gller ekonomiskt bistnd r den viktigaste ndringen att rtten att verklaga i princip tergr till vad som gllde fre den 1 januari 1998, dvs. alla sdana beslut ska kunna verklagas enligt frvaltningslagen.
Socialtjnstens ml och lagens intention ett sjlvstndigt liv

Portalparagrafen (1 kap. 1 SoL) anger de vergripande mlen och grundlggande vrderingarna fr socialtjnstens samtliga verksamheter. I denna inledande paragraf sgs att samhllets socialtjnst p demokratins och solidaritetens grund ska frmja mnniskors ekonomiska och sociala trygghet, jmlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhllslivet. Vidare ska socialtjnsten under hnsynstagande till mnniskors ansvar fr sin och andras sociala situation inriktas p att frigra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga p respekt fr mnniskors rtt till sjlvbestmmande och integritet. En viktig princip i socialtjnstlagen r att varje mnniska i frsta hand har ett eget ansvar fr sitt liv. I frarbetena11 framhlls srskilt att socialtjnsten inte fr frnta den enskilde hans eller hennes ansvar i detta avseende. Socialtjnstens uppgift r att frstrka och komplettera mnniskors egna resurser, vilket framgr dels av portalparagrafen och dels av bestmmelsen i 4 kap. 1 SoL. Bestmmelserna i socialtjnstlagen speglar den demokratiska grundsynen att mnniskor har inneboende mjligheter till personlig utveckling och vxt.12 Genom lagndringarna 1998 gjordes en mindre sprklig justering av 6 SoL. Tidigare angavs i 6 SoL att den enskilde har rtt till bistnd ... om hans behov inte kan tillgodoses p annat stt. Detta ndrades till den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt .... ndringen r en markering och ett frtydligande av den enskildes ansvar fr att gra vad han eller hon kan fr att frsrja sig sjlv. Samma innebrd fanns dock redan i specialmotiveringen i prop. 1979/80:1 s. 526. Som ytterligare frutsttning fr rtten till bistnd gller emellertid att den enskilde sjlv saknar frmga att tillgodose det freliggande behovet. Rtt till bistnd enligt 4 kap. 1 SoL finns allts bara om den enskilde inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p ngot annat stt. Rtten till bistnd har inte knutits till att den enskilde behver hjlp av ngon srskild orsak. Fr att ha rtt till bistnd ska den enskilde gra vad han eller hon
11 Prop. 1996/97:124 s. 62. 12 Prop. 1979/80:1 s. 210.
14
kan fr att bidra till sin egen frsrjning, bl.a. genom arbete. Bistndet ska utformas s att det strker den enskildes resurser att leva ett sjlvstndigt liv. I frarbetena till socialtjnstlagen13 betonas att socialtjnstens insatser mste utformas p ett sdant stt att den enskilde s snart som mjligt kan klara sin egen frsrjning. Insatserna ska med andra ord inte bara syfta till att avhjlpa det aktuella behovet utan ven underltta fr den enskilde att i framtiden sjlv klara sin frsrjning och sin livsfring i vrigt. Socialtjnstens skyldighet att arbeta p detta stt framgr av 1 kap. 1 och 4 kap. 1 SoL. Regeringen anser14 att kommunerna aktivt br verka fr att bistndet gr det mjligt fr den enskilde att utveckla och aktivera de egna resurserna fr att s snart som mjligt kunna frsrja sig sjlv. Det r srskilt viktigt att socialtjnsten utvecklar metoder som underlttar fr den enskilde att gra ngot t orsaken till sitt bistndsbehov. Mnniskor som sker sig till socialtjnsten fr att de inte klarar sin frsrjning har rtt att f sdan hjlp att de p sikt kan klara sig utan ekonomiskt bistnd. Det kan t.ex. handla om hjlp att ska arbete eller hjlp med hushllsekonomisk rdgivning. I detta sammanhang r det viktigt att framhlla att sjlvfrsrjning inte alltid r detsamma som frsrjning genom arbete. Alla mnniskor frmr inte att frsrja sig genom frvrvsarbete. I sdana situationer mste socialtjnsten tillsammans med den enskilde frska hitta andra och lngsiktiga lsningar p frsrjningsproblemen, t.ex. sjukersttning. Socialtjnstens huvudsakliga uppgift r fljaktligen att bidra till att hitta lngsiktiga lsningar p mnniskors frsrjningsproblem. I det avseendet kan socialtjnstens roll jmfras med sjukvrdens. Den som uppsker sjukvrden kan gra det av flera skl; frutom att bli frisk kan den enskilde ocks vara i behov av lkarintyg som berttigar till sjukpenning under sjukdomstiden. ven om det ingr som en del av sjukvrdens arbetsuppgifter att skriva sjukintyg r dock sjukvrdens primra uppgift att gra mnniskor friska nog att klara sig utan sjukvrden. P motsvarande stt kan man se p socialtjnstens arbete. Lagstiftaren har gett socialtjnsten tv uppdrag; huvuduppgiften eller mlet r att hjlpa den enskilde s att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistnd hjlp till sjlvfrsrjning. I vntan p att detta blir mjligt har den enskilde under vissa frutsttningar och efter en individuell behovsprvning rtt till ekonomiskt bistnd hjlp med frsrjningen. Det r emellertid viktigt att understryka att kravet p att ngon sjlv ska ta ansvar fr sitt liv inte fr drivas hur lngt som helst. Mjligheterna kan i verkligheten vara begrnsade.
13 Prop. 1979/80:1 t.ex. s. 186187 och prop. 1996/97:124 t.ex. s. 62. 14 Prop. 1996/97:124 s. 71.
15
Utredning Fr att det ska vara mjligt fr socialtjnsten att hjlpa mnniskor att bli sjlvfrsrjande mste individens eller familjens behov av std och hjlp utredas. Enligt en allmn definition r en utredning all den verksamhet som syftar till att gra det mjligt att fatta beslut i ett rende och som terfinns som dokumentation i rendet.15 Hr avses dock inte i frsta hand begreppets mer juridiska betydelse eller utredning i bemrkelsen dokumentation utan istllet utredning i meningen att reda ut, kartlgga och klargra. En utredning i denna mening handlar om att stlla frgor och skaffa sig en helhetsbild av svl frsrjningshinder som resurser och behov hos den enskilde. Att utreda innebr att tillsammans med den enskilde ta reda p hur svrigheterna ser ut, vad han eller hon kan och vill och p vilket stt socialtjnsten kan hjlpa till. Om den enskilde r arbetsls innebr utredningen t.ex. att gra en noggrann och strukturerad kartlggning och genomgng av bakgrund, utbildning, yrkeserfarenhet m.m. Har den enskilde tidigare erfarenheter av arbetslshet? Hur har tidigare lsningsfrsk sett ut? Har den enskilde kontakt med arbetsfrmedlingen? Vad utmrker den kontakten? Vilken instllning har den enskilde till arbete? Till olika typer av arbeten? Om det visar sig att den enskilde har sociala eller medicinska problem kan ven andra frgor behva stllas.16 Vilka kontakter har den enskilde med andra delar av socialtjnsten eller med hlsooch sjukvrden? Finns behov av ytterligare kontakter? Vilka alternativa frsrjningsvgar finns det? Vilken vg r mest realistisk? Om det finns barn i hushllet kan deras situation srskilt behva uppmrksammas. Det r sledes inte frga om ett administrativt rutinarbete utan om ett kvalificerat socialt arbete. En utredning i den bemrkelse som hr beskrivs r inte en formell administrativ procedur som innebr att samtalet domineras av frsrjningsaspekten, dvs. prvningen av om den enskilde r berttigad till ekonomiskt bistnd och i s fall till hur mycket. Koncentrationen ligger i stllet vid hur den enskilde lngsiktigt ska kunna frsrja sig sjlv och leva ett sjlvstndigt liv. Utredande samtal handlar ocks om att ta reda p vilka hinder som finns fr den enskilde att frsrja sig sjlv, hur dessa hinder ser ut och att hitta utvgar. Om det av olika skl visar sig att sjlvfrsrjning genom eget arbete inte r mjlig, r det ndvndigt att ska andra lsningar p frsrjningsproblemen. Ocks detta frutstter grundliga utredande, kartlggande samtal. Regeringen betonar17 vikten av att socialtjnsten tillsammans med den
15 Prop. 1979/80:1 s. 562 och s. 563. 16 Se bl.a. Jonasson & Libietis (1987), t.ex. fallbeskrivningarna i kap. 8. 17 Prop. 1979/80:1 s. 196 och s. 211.
16
enskilde reder ut och klargr hur ett fortsatt hjlpbehov ska kunna frebyggas och vilka handlingsalternativ som finns. En grundlig utredning r ocks en frutsttning fr att individen ska kunna f std och hjlp som r anpassad efter hans eller hennes individuella frutsttningar och behov. Det br dock understrykas att det inte alltid finns anledning att gra en omfattande utredning, t.ex. om bistndsbehovet r tillflligt eller vid anskan om ekonomiskt bistnd p grund av att barnomsorgsplats saknas eller i vntan p att ett annat bidrag eller en annan frmn ska betalas ut. Om den enskilde inte sjlv frgar efter annat bistnd ska en utredning i sdana fall kunna gras rutinmssigt och summariskt. Utredningsfrfarandet liksom det sociala arbetet i stort mste sjlvfallet anpassas till den enskilde individen och till vad saken gller. Individuell behovsbedmning Den generella socialpolitiken i Sverige baserar sig i huvudsak p inkomstbortfallsprincipen. Utgngspunkten r att mnniskor ska ha rtt till en rimlig ersttning fr inkomstbortfall vid t.ex. sjukdom, lderdom och barns fdelse. Reglerna r generella men ersttningarna individuella. Till skillnad frn de flesta andra svenska bidragssystem bygger rtten till ekonomiskt bistnd enligt socialtjnstlagen ytterst p en individuell behovsbedmning. Detta ekonomiska std r den enda delen av de socialpolitiska systemen som r helt relaterad till det enskilda hushllets behov. Begreppet individuell behovsprvning eller bedmning anvnds ofta nr man talar om rtten till ekonomiskt bistnd. Socialtjnstens uppgift r t.ex. att bedma och ta stllning till i vilken utstrckning den enskilde sjlv kan tillgodose sitt behov. Om den enskilde har rtt till ekonomiskt bistnd fr sin frsrjning eller fr sin livsfring i vrigt, kan ekonomiskt bistnd lmnas fr skliga kostnader. Nr det gller skliga kostnader mste det ocks gras en individuell bedmning av vad som r skligt fr just den enskilde. Socialtjnstlagen frutstter sledes att det i varje enskilt fall grs en individuell bedmning av hjlpbehovet och omfattningen av det. Bedmningen ska prglas av ett helhetsperspektiv p den enskildes eller hushllets totala situation. Detta hindrar dock inte att socialtjnsten arbetar med schabloniserade ersttningar fr olika hushllskostnader. I frarbetena till socialtjnstlagen18 ppekar regeringen att det ekonomiska stdet br utformas s att det gynnar rationell metodutveckling och att administrativt verarbete motverkas (se kap. 4 Frsrjningsstd, avsnittet om kommunala normer). Individuell behovsbedmning handlar emellertid inte enbart om ekonomiskt bistnd eller pengar. Det handlar ocks om den enskildes rtt att f annat bistnd som r anpassat till hans eller hennes frmga och behov. Att
18 Prop. 1996/97:124 s. 82.
17
socialtjnstens insatser r individuellt anpassade r en frutsttning fr att socialtjnstens ml att frigra och frstrka den enskildes egen frmga ska kunna infrias. Att en av socialtjnstens viktigaste uppgifter r att hjlpa mnniskor att bli sjlvfrsrjande har redan berrts. I frarbetena till socialtjnstlagen19 betonas att frsrjning genom eget arbete r grundlggande nr det gller att strka mnniskors egen frmga att reda upp sina problem. Ofta r det ocks ndvndigt att hjlpa en person att ka sina mjligheter att f och behlla ett arbete genom individuella insatser, bde i form av ekonomiskt bistnd och andra stdinsatser. Regeringen framhller20 att den enskilde efter frmga ska bidra till sin frsrjning och att den som kan arbeta ocks r skyldig att ska arbete. Men man understryker samtidigt att varje enskilt rende frutstter en individuell behovsbedmning, som ska utg frn den enskildes egna frutsttningar att klara ett visst arbete. Regeringen ppekar vidare att lngre tids bistndsmottagande alltid ska frenas med relevanta krav i syfte att stdja den enskilde att finna en vg till eget arbete. Det r sledes inte meningen att socialtjnstens bistnd ska vara kravlst men kraven mste individualiseras. Kraven mste ocks st i verensstmmelse med respekten fr den enskildes integritet och sjlvbestmmande. Valet av insatser och tgrder ska drfr gras med hnsyn till den aktuella situationen samt den enskildes frutsttningar. Om den enskilde av olika skl inte kan klara sin lngsiktiga frsrjning genom arbete, mste insatserna ges en annan inriktning. Detta kan t.ex. glla mnniskor med omfattande psykosociala problem.21 Det r viktigt att betona att det inte r den enskildes problem som ska individualiseras utan det r bemtande, arbetsstt och insatser som ska vara individuellt utformade. Socialtjnstens uppgift r att ge den enskilde ett individuellt anpassat std, inte att presentera kollektiva lsningar som antas passa alla. Varje mnniska har rtt att bli sedd utifrn sitt livssammanhang och inte som en kategori eller klient som ska genomg en viss uppsttning p frhand bestmda ritualer och insatser. Utredning, helhetssyn och individuell bedmning r tre begrepp som r intimt kopplade till varandra. Att tillsammans med den enskilde finna individuella lsningar p frsrjningsproblemen r inte mjligt utan en noggrann utredning av den enskildes behov, resurser och frutsttningar. Utredande och kartlggande samtal r en frutsttning fr att insatserna ska kunna individualiseras. Utredande samtal i den mening som hr diskuterats handlar bde om att samla in information och att f till stnd en dialog.
19 Prop. 1979/80:1 t.ex. s. 175. 20 Prop. 1996/97:124 s. 62. 21 Se JO 2000/01 s. 301.
18
Syftet r att upprtta en frtroendefull och lngsiktig kontakt med den enskilde fr att kunna stdja honom eller henne att frndra sin livssituation. Som tidigare betonats mste utredningsproceduren anpassas till individen och de omstndigheter som finns i det enskilda fallet. I de fall d hjlpbehovet r tillflligt eller d det av andra skl r uppenbart att den enskildes anskan och rende ska handlggas mer rutinmssigt, handlar socialtjnstens arbete mer om att ge en god service. Vare sig kontakten r kortsiktig eller lngsiktig r dock ett respektfullt bemtande grundlggande fr den enskildes frtroende fr socialtjnsten. Ett hjlpmedel i arbetet kan vara att tillsammans med den enskilde upprtta en arbetsplan. En sdan plan r huvudsakligen en verenskommelse mellan den enskilde och socialtjnsten om hur man ska gra fr att komma tillrtta med ett problem. I planen anges syftet, vilken insats som ligger den enskilde respektive socialtjnsten, en tidsmssig avgrnsning och eventuellt de konsekvenser som intrder om arbetsplanen inte fljs. Planen kan ocks innehlla t.ex. en tydlig ansvarsfrdelning mellan handlggaren och den enskilde och en verenskommen tidpunkt nr planen ska fljas upp. Frivillighet och sjlvbestmmande Enligt 3 kap. 5 SoL ska insatserna fr den enskilde utformas och genomfras tillsammans med honom eller henne. Av lagens frarbeten22 framgr att denna bestmmelse i frsta hand riktar sig till socialarbetarna och att den klart och tydligt anger att socialtjnsten inte fr vidta insatser ver huvudet p den enskilde. Den enskilde ska med andra ord vara delaktig i insatserna och ges mjlighet till att aktivt medverka i och pverka planeringen av sin egen framtid. Socialtjnstens uppgift r att tillsammans med den enskilde frska hitta strategier fr att frndra livssituationen. Ytterst har den enskilde ansvaret fr sitt eget liv och mste drfr f frutsttningar fr att handla och styra sin egen tillvaro. Man kan sga att socialtjnsten ska strva efter att hjlpa mnniskor att s lngt som mjligt f makt ver sina egna liv. I frarbetena till socialtjnstlagen framhller regeringen genomgende att samhllet har en grundlggande skyldighet att bist den enskilde liksom att denne har rtt att sjlv bestmma ver sin situation. Vidare framgr av socialtjnstlagens portalparagraf att socialtjnstens verksamhet ska bygga p respekt fr mnniskornas sjlvbestmmandertt och integritet. Regeringen betonar srskilt vikten av hur enskilda bemts inom socialtjnsten: En vsentlig del av de insatser som utfrs inom socialtjnstens individ- och familjeomsorg syftar till att stdja en frndring i den
22 Prop. 1979/80:1 s. 528.
19
enskildes livssituation. Krnan i det sociala arbetet r sjlva klientarbetet och d frmst det som sker i mtet mellan socialarbetare och klient. En frtroendefull samverkan mellan den enskilde och socialtjnstens personal och respekten fr den enskildes personliga integritet r drfr av stor betydelse fr kvaliteten. Det r vsentligt att socialtjnsten visar lyhrdhet och inlevelsefrmga i den enskildes frhllanden samt att denne har insyn i och ett reellt inflytande ver de insatser som ges. (Prop. 1996/97:124 s. 52) Det r sledes ndvndigt att den enskilde fr ett faktiskt inflytande och blir delaktig i det som rr honom eller henne. Den enskilde mste ges frutsttningar att sjlv handla och ta ansvar fr sig sjlv och sina anhriga. Det r drfr centralt att stdja och ta tillvara den enskildes egna initiativ och drivkrafter. Det frutstter att socialarbetaren inleder en dialog med den enskilde. Socialtjnsten ... skall tillsammans med klienten ska klara ut vilka handlingsalternativ som finns och vilket livsinnehll dessa kan tnkas ge den enskilde. Men socialtjnsten skall ocks i detta samspel vid behov argumentera, frska skapa insikt, stlla krav och aktivt pverka klienten. Denna relation pminner mycket om andra medmnskliga kontakter dr ena parten med respekt fr den andre och omtanke om honom genom fakta och argument frsker avvrja en olycklig utveckling och frmja den andres vl. Skillnaden ligger i att socialarbetaren har yrkeskunskap som ndvndig resurs. (Prop. 1979/80:1 s. 211)
Barnperspektiv
r 1998 infrdes bestmmelser i socialtjnstlagen som syftar till att strka barnens stllning i lagen. En av dessa bestmmelser, 1 kap. 2 SoL, svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och lyder: Nr tgrder rr barn skall det srskilt beaktas vad hnsynen till barnens bsta krver. Med barn avses varje mnniska under 18 r. I 3 kap. 5 SoL finns en bestmmelse om att nr en tgrd rr ett barn, ska barnets instllning s lngt det r mjligt klarlggas. Hnsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess lder och mognad. Enligt 11 kap. 10 SoL har barn som fyllt 15 r rtt att sjlva fra sin talan i ml och renden enligt socialtjnstlagen. Med tgrder avses nrmast insatser p individniv, dvs. utredningsinsatser och std- och behandlingsinsatser. Varje beslut som rr ett barn mste grunda sig p en bedmning av vad som r bst fr just det barnet. I samband med sdana beslut behver olika frslag till lsningar analyseras och vgas
20
mot varandra. Syftet r att uppmrksamma hur beslutet pverkar barnet. I frarbetena till socialtjnstlagen23 ppekas att ven om barnets bsta inte alltid r avgrande fr vilket beslut som fattas, ska barnets bsta alltid beaktas, utredas och redovisas. Regeringen anser ocks att vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna mste barnets intresse ha fretrde. Det handlar bde om att se en situation utifrn barnets synvinkel, med barnets gon, och att som vuxen se barnet och lyssna p barnets synpunkter (se kap. 9 Information, anskan och utredning, avsnitt Utredning och dokumentation). Barnens situation ska uppmrksammas srskilt i alla utredningar dr de p ngot stt r berrda. Barnperspektivet innebr allts att barnens situation ska uppmrksammas ocks nr vuxna vnder sig till socialtjnsten med en anskan om ekonomiskt bistnd. I utredningar om ekonomiskt bistnd r det frldrarnas situation, ekonomiskt eller i vrigt, som utreds. Man kan sga att dessa utredningar traditionellt har ett tydligt vuxenperspektiv. En utredning br dock kunna uppmrksamma ven eventuella barn i familjen. Handlggaren ska allts ha bde ett vuxenperspektiv och ett barnperspektiv. Fr att underltta arbetet med dubbla perspektiv kan det behvas nya tnkestt och rutiner nr det gller utredning, dokumentation etc. 24 Barnperspektivet fr dock aldrig innebra att barnet uppmrksammas eller utreds mot frldrarnas vilja utan att det finns tecken p att barnets situation krver en srskild utredning. Denna br i s fall hanteras som en egen utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL. Hur stor vikt som ska lggas vid barnens situation mste bedmas frn fall till fall. Situationen behver inte automatsikt innebra att eventuellt tillkommande anskningar mste beviljas. Det viktigaste r att gra barnet synligt i utredningen. I andra fall kan barnperspektivet innebra att familjen ska beviljas extra ekonomiskt bistnd fr ngot som barnet behver fr sitt liv och sin utveckling. Socialtjnsten ska dokumentera hur barnens intressen beaktats, vilka vervganden som gjorts och hur detta pverkat beslutet, oavsett om bedmningen resulterar i att ekonomiskt bistnd beviljas eller inte. Detta ska skra att barnperspektivet tillgodoses. I sitt slutbetnkande, Socialtjnst i utveckling, framhller Socialtjnstutredningen vikten av att barns behov utreds nr det gller familjer med ett lngvarigt bidragsmottagande. 25 Man skriver: Detta synstt innebr inte en mer geners behovsbedmning fr barnfamiljer med lngvarigt socialbidragsberoende. Men med en individuell behovsbedmning som grund fr rtten till socialbidrag br man ta srskild hnsyn till vad barnets bsta krver i sdana
23 Prop. 1996/97:124 s. 99. 24 Se Socialstyrelsen och lnsstyrelserna (2003) Barnperspektiv vid handlggning av ekonomiskt
bistnd.
25 SOU 1999:97 s. 241.
21
situationer dr de kan anses mer utsatta n vad som kan anses vara normalt fr andra barn. I Socialstyrelsens allmnna rd om ekonomiskt bistnd (SOSFS 2003:5) ges exempel p hur barnperspektivet kan tillmpas i utredningar om ekonomiskt bistnd. Dr sgs att Socialnmnden br berkna kostnaderna enligt riksnormen till en hgre niv bl.a. ... om det r en frutsttning fr att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter, om det r en frutsttning fr att en frlder skall kunna ha umgnge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och drfr har extra utgifter fr t.ex. lek och fritid samt telefon, ... Ett tredje exempel handlar om de vervganden som br gras vid bedmningen av sklig boendekostnad: Socialnmnden br vid bedmningen ta hnsyn till ett barns behov av utrymme ven hos den frlder dr barnet enbart vistas under umgngestid.26 Att tillmpa ett barnperspektiv skulle ocks kunna innebra att barnfamiljer som har lngvarigt behov av ekonomiskt bistnd fr del av srskilda satsningar som syftar till att hjlpa frldrarna att komma igng med ett arbete och drmed bli sjlvfrsrjande. Att ha ett barnperspektiv i socialt arbete handlar fljaktligen inte bara om pengar utan rymmer en mngd andra aspekter.
Hnsyn till brottsoffer

I 5 kap. 11 SoL finns en bestmmelse om socialtjnstens std till brottsoffer. Bestmmelsen har sedan den 1 januari 2002 fljande lydelse: Socialnmnden br verka fr att den som utsatts fr brott och dennes anhriga fr std och hjlp. Socialnmnden br hrvid srskilt beakta att kvinnor som r eller har varit utsatta fr vld eller andra vergrepp i hemmet kan vara i behov av std och hjlp fr att frndra sin situation. Bestmmelsen gller fr alla typer av brottsoffer och deras anhriga, ven om kvinnor som utsatts fr vld i hemmet srskilt br uppmrksammas. Till gruppen anhriga rknas givetvis eventuella barn. Det br ppekas att vld eller andra vergrepp i hemmet ocks finns i homosexuella relationer.27
26 Se kap. 4 Frsrjningsstd, avsnitten Srskilda skl till hjd respektive snkt norm och Boende. 27 Fr ytterligare kunskap om bl.a. hur vldet ser ut och vilka insatser som kan behvas, se Social-
styrelsens kunskapsversikt Vldsutsatta kvinnor (2001) och meddelandeblad 6/2002 Flickor som lever under hot och tvng i familjer med starkt patriarkala vrderingar.
22
Det r inte ovanligt att kvinnor som utstts fr vld i hemmet kommer till socialtjnsten med ekonomiska problem. Om handlggaren misstnker att en kvinna har blivit misshandlad kan han eller hon p ett respektfullt stt frga om det frhller sig s. En underskning gjord inom sjukvrden28 visar att kvinnan ofta svarar och vill tala om sin situation. Om hon undviker frgan eller svarar nekande kan nd en process ha satt i gng som gr att hon r beredd att tala med ngon vid ett senare tillflle.29 Kvinnor som r eller har varit utsatta fr vld eller andra vergrepp kan ha upprepade behov av akut bistnd frn socialtjnsten. Ofta r en del av behovet ekonomiskt och kan glla t.ex. oplanerade och brdskande utgifter fr vardagliga behov.30 Att en kvinna r misshandlad behver inte automatsikt betyda att den vanliga bistndsprvningen helt br sttas ur spel. Hur socialtjnsten ska hantera detta mste bedmas frn fall till fall. I Socialstyrelsens allmnna rd om ekonomiskt bistnd (SOSFS 2003:5) ges exempel p d det kan finnas skl att berkna kostnader till en hgre niv n riksnormen: ... om den enskilde har tillflligt hga kostnader, t.ex. fr livsmedel, klder och skor, som beror p att han eller hon varit utsatt fr brott. ven d det gller livsfring i vrigt kan det ibland finnas srskilda skl fr att bevilja bistnd, t.ex. fr hemutrustning. Sdana skl kan t.ex. vara att ... den enskilde har varit utsatt fr brott och omgende behver flytta till en annan bostad. Ett tredje exempel r nr den enskilde vill flytta till en dyrare bostad. Om den som fr ekonomiskt bistnd har ett nskeml om att flytta till ett dyrare boende, br socialnmnden ge bistnd berknat p den nya boendekostnaden under frutsttning att flyttningen r ndvndig fr att den enskilde skall uppn en sklig levnadsniv. Det kan t.ex. glla ... om den enskilde varit utsatt fr brott och till fljd av detta mste flytta. ... En utgngspunkt vid prvningen av ekonomiskt bistnd r att alla inkomster och tillgngar rknas som gemensamma fr makar, registrerade partner och sambor. Normalt ska den ena parten i ett par inte kunna f bistnd fr
28 Socialstyrelsen (2002) Tack fr att ni frgar Screening om vld mot kvinnor. 29 Socialstyrelsen (2001) Vldsutsatta kvinnor t.ex. s. 37. 30 Socialstyrelsen (2001) Vldsutsatta kvinnor t.ex. s. 37.
23
egen del utan att den andres inkomster eller tillgngar beaktas. Om en misshandlad kvinna sker ekonomiskt bistnd hos socialtjnsten br man i frsta hand frska hjlpa henne att f ut pengar frn mannen. I vntan p det br hon kunna f bistnd. Nmnden br kunna ge bistnd t.ex. i avvaktan p att den andra parten bidrar med sin inkomst eller uppfyller de villkor som nmnden stller p honom eller henne. Villkoren kan t.ex. glla att st till arbetsmarknadens frfogande och ta anvisat arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska tgrder. Andra situationer d nmnden br kunna gra undantag frn principen om gemensamma tillgngar r om den ena parten varit utsatt fr hot eller misshandel av den andra parten. Om mannen vgrar att skjuta till pengar mste socialtjnsten gra en bedmning i det enskilda fallet. I vissa fall br man kunna betrakta de gemensamma inkomsterna eller tillgngarna som fiktiva i den meningen att kvinnan inte direkt kan frfoga ver dem eller p annat stt f tillgng till dem. Personer som lever under hot kan f ett s.k. trygghetspaket frn polisen utan kostnad. Behovet av skyddstgrder kan vara strre och socialtjnsten fr d bedma om bistnd ska ges till kostnad fr t.ex. skerhetsls, skerhetsdrr eller skerhetsgrind. Vid srskilt allvarliga fall av vld och hot kan en person f kvarskrivning, dvs. st kvar som folkbokfrd p sin tidigare adress efter flyttning (se kap. 8 Ansvarig kommun och grnsen fr kommunens ansvar, avsnittet Vistelsebegreppet vid kvarskrivning).
Kvalitet
De principer som hittills berrts i detta kapitel och som ska vara styrande i arbetet kan ocks beskrivas som kriterier p verksamhetens kvalitet. Av 3 kap. 3 SoL framgr att socialtjnstens insatser ska vara av god kvalitet och utfras av personal med lmplig utbildning och erfarenhet samt att socialtjnsten har en skyldighet att systematiskt och fortlpande utveckla och skra kvaliteten i verksamheten. Till std fr kvalitetsarbetet har Socialstyrelsen gett ut allmnna rd om kvalitetssystem inom socialtjnstens individ- och familjeomsorg (SOSFS 2000:15). I dessa sgs bl.a. att som exempel p god kvalitet kan nmnas
att den enskilde anser sig bli bemtt med respekt, att den enskilde fr och anser sig f tillrcklig information om verksamhetens innehll s att han eller hon kan ta till vara sina rttigheter och att verksamheten ven p annat stt bedrivs s att den enskildes rttsskerhet garanteras, behov och s lngt som mjligt i samrd,
att den enskilde anser att insatserna utformas efter hans eller hennes
24
att insatserna utformas s att de inriktas p att frigra och utveckla den
enskildes och gruppers egna resurser, och att barnperspektivet srskilt beaktas i verksamheten.
En frutsttning fr god kvalitet r att innehllet i verksamheten och resultaten kontinuerligt dokumenteras, utvrderas och utvecklas. Ett kvalitetssystem behver drfr innehlla rutiner fr egenkontroll. En sdan uppfljning br dels handla om hur verksamheten uppfyller lagens krav och intentioner, dels vilka effekter den har fr den enskildes livssituation. Den br bl.a. omfatta uppfljning av verksamhetens resultat, kompetens, frhllningsstt och metoder samt internt och externt samarbete. Ett viktigt underlag i uppfljningen r hur verksamheten bedms av den enskilde och andra berrda. Drfr behvs rutiner och metoder fr att inhmta synpunkter frn brukare och andra intressenter. Frslag och klagoml frn brukare r en viktig informationsklla fr att kunna tgrda brister och identifiera omrden som kan behva frbttras.31 En praktisk frutsttning fr att kunna flja och analysera den egna verksamhetens omfattning och resultat kan t.ex. vara att det finns std i form av ett statistiksystem. Nr det gller arbetet med ekonomiskt bistnd domineras verksamheten av att utreda och fatta beslut. En del i att utveckla och frbttra kvaliteten kan vara att beskriva, analysera och utvrdera utredningsarbetet. Hur ser den egna arbetsprocessen ut? P vilket stt medverkar den enskilde till utredningen och hur noteras hans eller hennes synpunkter och eventuella klagoml? Hur dokumenteras arbetet? Arbetet inriktas ocks p att utveckla den enskildes egna resurser fr att bli sjlvfrsrjande. Finns det ngon srskild metodik? Utreds orsaken till att den enskilde inte kan frsrja sig sjlv, hans eller hennes hinder och resurser? Hur ska den enskilde n sjlvfrsrjning? Hur ofta trffar handlggaren den enskilde? Finns det en arbetsplan som handlggaren och den enskilde gemensamt har formulerat? Finns det en verenskommelse mellan handlggaren och den enskilde om hur mlen i arbetsplanen ska fljas upp? Konkreta kvalitetsindikatorer r t.ex. om hjlpen r ltt tillgnglig (vntetider m.m.), om utredningen och handlggningen genomfrs snabbt och effektivt samt om beviljat ekonomiskt bistnd betalas ut p utsatt tid. Det kan ven vara att den enskilde har mjlighet att byta socialsekreterare om han eller hon r missnjd.
31 SOSFS 2000:15.
25
Samverkan mellan myndigheter

Av 3 kap. 5 SoL framgr att om den enskilde r i behov av insatser ocks frn andra samhllsorgan ska socialtjnsten samverka med dessa s att olika insatser kan samordnas. Insatserna ska genomfras och utformas tillsammans med den enskilde. Huvudregeln inom socialtjnsten r att den enskilde mste ha gett sitt samtycke till samarbete och till informationsverfring mellan olika myndigheter. Ocks annan lagstiftning n socialtjnstlagen slr fast skyldigheten att samverka. I ett delbetnkande frn Storstadskommittn32 ppekas att det i annan lagstiftning uttryckligen freskrivs att myndigheter ska samverka med andra myndigheter eller berrda medborgare. Detta anges t.ex. i frvaltningslagen, kommunallagen, hlsooch sjukvrdslagen och lagen om allmn frskring. Det har blivit allt viktigare att socialtjnsten medverkar till att mobilisera de samlade resurserna i samhllet.33 Man pongterar att samverkan mellan de olika vlfrdssystemen mste ske p ett effektivare stt n tidigare. Med utgngspunkt i ett flertal betnkanden34 konstaterar regeringen ocks att det rder en stark enighet bde p central och lokal niv om att en kad samverkan ver sektorsgrnserna r ndvndig. I Storstadskommittns delbetnkande35 definieras samverkan som det som kan ske och sker mellan olika myndigheter, organisationer och frvaltningar p organisationsniv, men ven mellan enskilda individer och myndigheter, organisationer och frvaltningar. Samverkan innebr att gemensamt arbeta fr ett bestmt syfte och ml. I frarbetena till socialtjnstlagen36 avses med samverkan ... svl en mera allmn sdan om samhllsplanering m.m. som en samverkan i enskilda renden. En utvecklad samverkan p en vergripande niv och i enskilda renden r ur mnga aspekter en frutsttning fr att socialtjnsten ska kunna utfra sina uppgifter p ett tillfredsstllande stt. Fr den enskilde individen kan samverkan innebra att han eller hon snabbare fr den hjlp som behvs. Regeringen anser vidare att det r srskilt angelget att det kommer till stnd en bttre samordning i arbetet med rehabilitering av personer i utsatta grupper. Mnga mnniskor med lngvarig arbetslshet, psykosociala problem eller andra hlsomssiga problem riskerar att hamna i en grzon mellan myndigheter och de olika ersttnings- och vrdsystemen eftersom deras problem ibland inte sjlvklart faller inom ngon viss myndighets
32 SOU 1995:142 Att rja hinder fr samverkan Egenmakt Arbetslinjen; s. 48. 33 Prop. 1996/97:124 s. 57. Se ven 2 kap. 6 SoL. 34 Bl.a. SOU 1995:142 Att rja hinder fr samverkan Egenmakt Arbetslinjen, SOU 1996:85 Egon
Jnsson en kartlggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsomrdet.

35 SOU 1995:142 s. 3132. 36 Prop. 1979/80:1 s. 354.
26
ansvarsomrde. Det finns drmed en risk att mnniskor skickas runt mellan socialtjnsten, frskringskassan, arbetsfrmedlingen och landstingets primrvrd, vilket ofta resulterar i att insatserna blir bde kortsiktiga och ineffektiva. Fr den enskilda individen kan en strikt arbets- och ansvarsfrdelning mellan olika myndigheter vara mycket svrfrstelig. Regeringen pongterar att de tendenser till kande klyftor som finns i samhllet mste motverkas p alla stt. Dessa klyftor finns t.ex. mellan dem som har arbete och de som r arbetslsa, mellan dem som kan frsrja sig sjlva och de som r i behov av t.ex. ekonomiskt bistnd och mellan infdda svenskar och invandrare. Det finns en risk att allt fler mnniskor stlls vid sidan och uppfattas som inte behvda varken p arbetsmarknaden eller ngon annanstans. (Prop. 1996/97:124 s. 33) Regeringen betonar ocks att det synstt som alltfr lnge prglat stora delar av den offentliga sektorn, att individens problem och behov betraktas snvt utifrn den egna myndighetens perspektiv, mste ndras. ven grupper som i stor utstrckning str utanfr de generella vlfrdssystemen mste sledes f del av den hjlp och det std som de behver fr att de i framtiden ska kunna frsrja sig sjlva. Frutom invandrare och lgutbildade personer kan nmnas ungdomar som inte hunnit f ngon stadig frankring p arbetsmarknaden och drfr tvingas leva p ekonomiskt bistnd. Regeringen understryker37 att om sysselsttningen ska kunna ka och marginalisering av undersysselsatta frhindras, mste de som str lngst frn arbetsmarknaden prioriteras. Det handlar bl.a. om mnniskor som drabbas av glesbygdens strukturfrndringar men ocks om arbetslsa mottagare av ekonomiskt bistnd i de strre stderna. Skl fr och hinder mot samverkan En frutsttning fr att samverkan ska fungera i praktiken r att det finns en insikt om att verksamheten r till fr den enskilde och att det kan finnas ngot att vinna p att samverka. Syftet med samverkan r att p ett bttre och effektivare stt anvnda de gemensamma resurserna s att enskilda mnniskors behov av hjlp och std tillgodoses och att syftet med insatserna uppns. Samverkan hr ihop med helhetssyn. Att ha ett helhetsperspektiv p den enskildes situation frutstter att socialtjnsten p olika stt samarbetar med andra samhllsorgan inom olika sektorer, med frivilligorganisationer och med andra berrda. Samverkan r en naturlig fljd av att enskilda indivi37 Prop. 1999/2000:98 Frnyad arbetsmarknadspolitik fr delaktighet och tillvxt s. 1.
27
ders, familjers eller gruppers svrigheter stts in i ett strre socialt sammanhang. Ett problem r dock att ansvaret fr olika stdinsatser ofta r utspritt p mnga olika huvudmn, vilket frsvrar mjligheterna att arbeta med individens behov utifrn ett helhetsperspektiv. Regeringen understryker38 vikten av att socialtjnsten samverkar med andra berrda myndigheter, framfr allt med arbetsfrmedlingen, frskringskassan och andra arbetsrehabiliterande organ. Syftet r att gemensamt samordna de insatser som kan vara ndvndiga fr enskilda som av olika skl r i behov av ekonomiskt bistnd. I synnerhet hushll som har bistnd under lngre perioder kan ha behov av insatser utver de rent ekonomiska. I vissa fall r egenfrsrjning genom arbete inte mjlig eller kan bara delvis stadkommas. Det kan t.ex. glla mnniskor med olika grader av psykisk ohlsa, psykosociala problem och lngvarig arbetslshet. Problemen kan vara komplexa och ibland svra att definiera. Mnga gnger faller dessa personer inte direkt under ngon myndighets ansvarsomrde. Drmed hamnar de ocks ofta i ett grnsland mellan olika ersttningssystem. Det kan t.ex. finnas tveksamheter kring om de uppfyller de medicinska krav som r frutsttningen fr sjukskrivning och sjukpenning. Mnga har ocks en svag anknytning till arbetsmarknaden och uppfyller inte de villkor som gller fr att ha rtt till olika arbetsmarknadsersttningar. Ofta har individerna kontakt med flera myndigheter samtidigt. Genom att samverka minskar risken fr att myndigheterna var och en p sitt hll utreder och frsker tillgodose samma eller likartade behov. I mnga fall kan det ocks vara svrt fr en enskild aktr att lsa uppgifter och problem p egen hand. Samverkan kan innebra en mjlighet att lsa problem som berr flera huvudmn. Under frutsttning att en grundlig utredning och kartlggning gjorts i samverkan mellan berrda myndigheter och organ, kan ocks ett konstaterande av att egenfrsrjning inte r mjlig att uppn vara viktigt. Det innebr att den fr samhllet dyrbara rundgngen kan frhindras och att den enskilde slipper ha kontakt med flera olika myndigheter som inte sjlvklart anser att han eller hon hr hemma inom deras ansvarsomrde. Fr dem som inte lyckas f ett ordinarie arbete r det viktigt att olika samhllsorgan, frivilligorganisationer och motsvarande samverkar fr att frska hitta andra meningsfulla aktiviteter fr att undvika passiviserande sysslolshet. Nr det gller mnniskor med sammansatta problem r det ndvndigt att ha realistiska och lngsiktiga ml som r anpassade till den enskilda individen. Erfarenheter frn olika samverkansprojekt visar att samverkan ofta leder till att exempelvis arbetsprvning och arbetstrning kommer
38 Prop. 1996/97:124 s. 5658.
28
igng snabbare, att insatsernas trffskerhet kar och att den enskildes motivation och sjlvknsla kar. Regeringen och olika aktrer p central och lokal niv tycks sledes vara verens om att samverkan r ndvndig och nskvrd. I praktiken r det emellertid inte alltid lika sjlvklart och enkelt. De hinder som anses frsvra samverkan r av juridisk, ekonomisk, organisatorisk och kulturell karaktr.39 En del hinder r sdana som r mjliga att pverka p lokal niv medan andra krver beslut p en mer vergripande niv, ssom av regering och riksdag. Av en kartlggning som regeringen ltit gra40 framgr att de frhllanden som kan pverkas p lokal niv har stor betydelse fr om samverkan sker eller inte. Hinder p den lokala nivn r t.ex. bristande kunskaper om varandras yrkesroller och arbetsuppgifter, oklara ansvarsgrnser, olika upptagningsomrden, avsaknad av gemensamma mtesplatser och oro fr kostnadsvervltringar. Bland juridiska hinder kan nmnas sekretesslagen som ibland anses frsvra samarbete mellan olika myndigheter. Sekretessreglerna r grundlggande fr socialtjnstens mjligheter att f till stnd ett frtroendefullt samarbete med den enskilde. I flera samverkansprojekt har man lst denna frga genom att den enskilde p olika stt samtycker till att information fr lmnas mellan myndigheter, t.ex. genom s.k. samtyckeskontrakt.41 Hrt reglerade anslag och bristande flexibilitet i de tilldelade anslagen anfrs ocks som skl till komplikationer och svrigheter vid samverkan. Den kartlggning som regeringen ltit gra42 visar dock att mycket gr att gra inom de ramar som finns. Nr det gller frgan om kostnadsvervltringar ppekar regeringen43 att det mest effektiva och kostnadsbesparande fr samhllet r att stoppa rundgng och dubbelarbete s tidigt som mjligt och att snabbare hitta rtt hjlp fr en individ. En vl fungerande samverkan br drfr snarare minska n ka risken fr kostnadsvervltringar. Vissa frsk med finansiell samordning tyder p att ekonomiska drivkrafter fr samverkan har stor betydelse. Ett sdant mer genomgripande samarbete har t.ex. prvats i de lokala frsksverksamheterna FINSAM och SOCSAM.44 Genom att sammanfra resurser frn socialfrskring, hlsooch sjukvrd och i fallet med SOCSAM ven frn socialtjnst, skapas drivkrafter inom systemen fr att de gemen39 SOU 1995:142 s. 48 och SOU 1996:85 s. 46ff. 40 SOU 1996:85 Egon Jnsson en kartlggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliterings-
omrdet.
41 SOU 1995:142 s. 8081. 42 SOU 1996:85. 43 Prop. 1996/97:124 s. 58. 44 Riksfrskringsverket och Socialstyrelsen (1997) och (1998).
29
samma resurserna ska kunna utnyttjas p bsta stt. De ekonomiska drivkrafterna bestr av ett gemensamt kostnadsansvar, flexibel anvndning av vissa socialfrskringsmedel och ett ekonomiskt resultat som parterna har ansvar fr att tcka eller som de fr ta del av. Erfarenheterna frn dessa och andra frsk visar att samverkan ofta tycks leda till kad kostnadsmedvetenhet hos parterna och att de gemensamma resurserna utnyttjas bttre.45 Resultatet frn FINSAM tyder p att erfarenheterna r positiva ocks fr de enskilda individerna. I Storstadskommittns delbetnkande46 konstateras att de formella organisatoriska hindren fr att samverka r relativt f. De strsta hindren tycks i stllet handla om revirtnkande och skillnader i mlsttning, traditioner och kulturer hos olika myndigheter. Samverkan kan bedrivas p olika stt, i olika omfattning och p olika niver i en organisation. Planering och diskussion p ledningsniv r ofta ndvndig, i synnerhet inledningsvis d nya samarbetsformer ska skapas. Av frarbetena till socialtjnstlagen47 framgr att regeringen anser det sjlvklart att de frtroendevalda ska ha en aktiv och ledande roll nr det gller planering och riktlinjer fr sdan verksamhet. I frga om arbetsstt ppekades vikten av att handlggande personal engageras i samarbetet. Likas betonades att det r centralt att klienterna ges mjlighet att medverka i och pverka planeringen. Samverkan mste alltid utg ifrn den enskilde individens behov och frutsttningar, vilket innebr att samverkan kommer att se olika ut frn individ till individ. Samverkan fr aldrig ske ver huvudet p den enskilde. Samverkan i praktiken kan t.ex. innebra att socialtjnst och arbetsfrmedling och i frekommande fall frskringskassa och primrvrd, tillsammans trffar den enskilde regelbundet under en period. Efter en noggrann kartlggning och utredning utarbetas tillsammans med den enskilde en gemensam arbetsplan, som syftar till att frndra situationen och hitta en s bra lsning som mjligt. Frutsttningen r att samtliga deltar aktivt och att de inblandade aktrerna bidrar med sitt respektive yrkeskunnande och arbetar parallellt med den enskilde individen.48 Erfarenheterna visar att det tycks finnas ngra viktiga frutsttningar fr att samverkan ska ge resultat. Ngra av dessa r:
Std frn olika niver i respektive organisation. Kunskaper om gemensamma mlgrupper, dvs. kunskaper om de indivi45 Se ven Socialstyrelsen (1999a) och (1999b). 46 SOU 1995:142 s. 70. 47 Prop. 1979/80:1 s. 354. 48 Fr exempel p olika samverkansformer, se bl.a. Socialstyrelsen (1990a), (1990b), Isaksson &
Svedberg (1993), SOU 1995:142 och SOU 1996:85.
30
der eller grupper som flera samhllsorgan har anledning att ha kontakt med och hjlpa.
Ett genuint intresse och engagemang fr den enskilde individen. Helhetssyn och flexibilitet. Gemensam kompetensutveckling. Gemensamt frhllningsstt en insikt om att verksamheten r till fr individen. frndra sin livssituation: individuell rehabilitering, delaktighet, mobilisering av individens egna resurser och sociala ntverk. Detta frutstter en tydlig individuell planering.
Ett samlat arbetsstt som stdjer mnniskorna i deras arbete med att
Kllor
JO JO 2000/01 s. 301 Frfattningar Socialtjnstlag (1980:620) Socialtjnstlag (2001:453) Hlso- och sjukvrdslag (1982:763) Frvaltningslag (1986:223) Lag (1962:381) om allmn frskring Kommunallag (1991:900) Offentligt tryck Proposition 1979/80:1: Om socialtjnsten Proposition 1995/96:148: Lokal samverkan mot arbetslsheten Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen Proposition 1999/2000:98: Frnyad arbetsmarknadspolitik fr delaktighet och tillvxt Proposition 2000/01:80: Ny socialtjnstlag m.m. SOU 1995:142: Att rja hinder fr Samverkan Egenmakt Arbetslinjen. Delbetnkande av Storstadskommittn. Stockholm: Socialdepartementet SOU 1996:85: Egon Jnsson en kartlggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsomrdet. Betnkande frn en kartlggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsomrdet. Stockholm: Socialdepartementet
31
SOU 1999:97: Socialtjnst i utveckling. Stockholm: Socialdepartementet Socialstyrelsens allmnna rd, skrivelser m.m. Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 2000:15) om kvalitetssystem inom socialtjnstens individ- och familjeomsorg Litteratur Isaksson, K. & Svedberg, L. (1993): Utan jobb och utan pengar. SoS-rapport 1993:5. Socialstyrelsen Stockholm Jonasson, I. & Libietis, W. (1987): ... bara jag fr ett jobb s ... Socialt arbete med lngtidsarbetslsa. FoU-byrn, rapport nr 85, Stockholms Socialfrvaltning Riksfrskringsverket och Socialstyrelsen (1997): FINSAM en slutrapport. Finansiell samordning 1997:1. Stockholm Riksfrskringsverket och Socialstyrelsen (1998): SOCSAM tidiga erfarenheter. En lgesrapport. Finansiell samordning 1998:2. Stockholm Socialstyrelsen (1990a): P vg frn socialbyrn att ge mnniskor alternativ till socialbyrn. SoS-rapport 1990:6. Stockholm Socialstyrelsen (1990b): Samarbeta fr jobb! Om samarbete mellan socialtjnsten och arbetsfrmedlingen. SoS-rapport 1990:37. Stockholm Socialstyrelsen (1999a): Rutger Engstrm psykiskt sjuk eller missbrukare? En rapport om samverkan, vrdkedjor och ekonomi. Psykiatriuppfljningen 1999:4. Stockholm Socialstyrelsen (1999b): Att samverka kring psykiatrireformens klienter. Psykiatriuppfljningen 1999:5. Stockholm Socialstyrelsen (2001): Vldsutsatta kvinnor. Kunskapsversikt Socialstyrelsen (2002): Tack fr att ni frgar Screening om vld mot kvinnor. Projektredovisning Socialstyrelsen (2002): Flickor som lever under hot och tvng i familjer med starkt patriarkala vrderingar. Meddelandeblad 6/2002 Socialstyrelsen och lnsstyrelserna (2003): Barnperspektiv vid handlggning av ekonomiskt bistnd. Tillsynsterfring
32
3. Lagens uppbyggnad
Ramlag detaljlag
Socialtjnstlagen brukar beskrivas som en mlinriktad ramlag. Den innehller grundlggande vrderingar och principer fr socialtjnstens verksamhet. Principerna uttrycks i 1 kap. 1 SoL, den s.k. portalparagrafen. Ramlagskonstruktionen innebr att lagstiftaren genom att uppstlla ml angivit vad som frvntas av kommunerna och i mindre utstrckning tagit stllning till innehllet i socialtjnsten. Tanken r att ange lagens intentioner och syftet med verksamheten. Ramlagskonstruktionen innebr att en kommun fr strre frihet att lokalt anpassa insatser och tillvgagngsstt efter individuella nskeml och behov. Att finna lsningar p problemen i samrd med den enskilde underlttas och den enskildes intressen kan tillvaratas p ett stt som inte r mjligt om lagen i detalj bestmmer vad som ska gras. Ramlagstekniken kan dock innebra vissa problem. Det finns t.ex. en risk fr att det utvecklas en praxis som inte str i verensstmmelse med lagstiftarens intentioner och lagens anda. Risken r ocks att lagen kan komma att tillmpas alltfr olika i landet.49 I frarbetena till socialtjnstlagen50 sgs att socialtjnstlagen ocks har kritiserats frn flera hll fr att ett spnningsfrhllande mellan statens, kommunernas och den enskilde individens intressen finns inbyggt i den. Den nya socialtjnstlagen som gller frn 1 januari 2002 r moderniserad fr att bli mer lttillgnglig och verskdlig, men dess karaktr av ramlag fr det sociala arbetet finns kvar. Ett skl att behlla tekniken med ramlagstiftning r att vissa menar att tekniken r frdelaktig eftersom den kan innebra att socialtjnstens arbetsmetoder utvecklas p ett positivt stt.51 Med en detaljlag kan man undvika mnga av nackdelarna med en ramlag. Men en sdan lagstiftning kan i stllet bli stel och innebra svrigheter att f den tillmpning som nskas i de enskilda fallen. Med en detaljlagstiftning r det svrare att anpassa verksamheten till frndringar i omvrlden och fortlpande ta hnsyn till ny kunskap och erfarenhet som vxer fram.
49 Prop. 1996/97:124 s. 42. 50 Prop. 2000/01:80 s. 83. 51 Prop. 2000/01:80 s. 83.
33
3 Lagens uppbyggnad
Rttighetslag skyldighetslag
Socialtjnstlagen kan ocks karaktriseras som en ramlag med vissa rttighetsinslag. Beslut om std och hjlp enligt socialtjnstlagen kan grundas p bestmmelsen om rtt till bistnd enligt 4 kap. 1 SoL som r en rttighetsregel. Men beslut enligt socialtjnstlagen kan ocks utg frn de skyldighetsregler som finns i lagen. Skyldighetsregleringen bygger p att kommunen r skyldig att bedriva viss verksamhet. Rttighets- och skyldighetsregleringen r ofta tillmplig samtidigt.52 Lagstiftningen p det sociala omrdet innehller sledes bde regler som ger enskilda rttigheter i frhllande till myndigheten och regler som ger myndigheten skyldigheter i frhllande till enskilda. En rttighetslag kan sgas rikta sig mer till den enskilde n vad en skyldighetslag gr. Rttighetslagen talar om vad den enskilde har rtt att f av myndigheten. Rttighetsregler utmrks bl.a. av att de r noggrant preciserade bde betrffande innehll och frutsttningar och att rttigheterna r utkrvbara, dvs. att den enskilde har mjlighet att verklaga enligt frvaltningslagen.53 En skyldighetslag vnder sig frmst till myndigheten med direktiv om vad den ska gra i frhllande till enskilda. Skyldigheterna kan vara mer eller mindre detaljerade. De kan liksom rttighetsreglerna handla om vad enskilda ska kunna f enligt lagen. I andra fall kan skyldighetsreglerna vara mera vergripande och ange vad grupper av mnniskor ska kunna f eller vara mer verksamhetsinriktade, dvs. vilka verksamheter som ska bedrivas. I mnga fall finns en nra koppling mellan vergripande skyldigheter och de ml som anges i socialtjnstlagen. Begreppen ml och skyldighet kan allts i viss mn ses som synonymer. Om en lag karaktriseras som en mlinriktad lag, br den sledes ocks kunna karaktriseras som en skyldighetslag. Skyldigheterna kan dock vara mer eller mindre klart uttalade. Ett exempel p en regel i socialtjnstlagen som bde kan ses som en skyldighetsregel och en mlregel r 5 kap. 5 frsta stycket. Dr sgs att socialnmnden ska verka fr att ldre mnniskor fr goda bostder och att de som behver det ska f std och hjlp i hemmet och annan ltttkomlig service. Ett annat exempel p en skyldighetsregel som samtidigt r en mlregel r 4 kap. 1 andra stycket som bl.a. anger att den enskilde ska tillfrskras en sklig levnadsniv. I socialtjnstlagens frarbeten konstateras dock att avgrnsningen mellan rttighetslagstiftning och skyldighetslagstiftning r oklar och frvirrande och att det finns behov av frtydliganden.54 Frn flera hll har ppekats att socialtjnstlagen rymmer inbyggda mlkonflikter samt att det
52 T.ex. 4 kap. 1 och 5 kap. 5 SoL. 53 Se t.ex. prop. 1996/97:124 s. 43, prop. 2000/01:80 s. 83. 54 Prop. 1996/97:124 s. 46.
34
Lagens uppbyggnad 3
kan vara svrt att skilja mellan bestmmelser faststllda i lag, mlsttningsstadganden och allmnna policyuttalanden.55 Den viktigaste skillnaden mellan rttighetslagstiftning och skyldighetslagstiftning handlar dock om mjligheten att verklaga. Lagen r en rttighetslag nr den enskilde genom verklagande enligt frvaltningslagen har mjlighet att f sitt rende verprvat. Det innebr att domstolen kan prva beslutet i dess helhet och stta ett nytt beslut i dess stlle. Domstolen kan med andra ord gra en fullstndig omprvning av beslutet. Ett beslut som fattas p grundval av skyldighetsreglering inom det kommunala omrdet kan bara verklagas genom laglighetsprvning enligt kommunallagen. En laglighetsprvning innebr att domstolen endast prvar lagligheten men inte lmpligheten av ett beslut. Inte heller kan domstolen stta ett annat beslut i det verklagade beslutets stlle. Beslutet kan enbart upphvas eller faststllas.56 Lagens bestmmelser kan allts prvas genom tv olika regelsystem. Socialtjnstlagen innehller sledes regler bde om den enskildes rttigheter och mjligheter i frhllande till myndigheten samt myndighetens skyldigheter och befogenheter i frhllande till den enskilde.
Rtt till bistnd

Den enskildes rtt till bistnd regleras i 4 kap. 1 SoL. I denna paragraf anges att den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt har rtt till bistnd fr sin frsrjning (frsrjningsstd) och fr sin livsfring i vrigt. Rtten till frsrjningsstd preciRtt till bistnd 4 kap. 1 SoL
Frsrjningsstd
Livsfring i vrigt
Riksnorm 4 kap 3 frsta stycket p.1
Skliga kostnader utanfr riksnormen 4 kap. 3 frsta stycket p. 2
Alla de olika behov som den enskilde kan ha fr att tillfrskras en sklig levnadsniv
55 Se t.ex. Holmberg (1990) s. 190203, Riberdahl (1993) s. 153172. 56 Prop. 1996/1997:124 s. 4344.
35
3 Lagens uppbyggnad
seras i 4 kap. 3 . Frsrjningsstdet r uppdelat i en fr hela landet gllande norm (riksnormen) samt i en del som gller rtt till ersttning fr skliga kostnader fr ett antal andra behovsposter. Allt annat bistnd som den enskilde kan behva fr att vara tillfrskrad en sklig levnadsniv ingr i begreppet livsfring i vrigt. Detta bistnd kan utgras av ekonomiskt std men ocks ges som annat std eller som vrd och behandlingsinsatser. Frsrjningsstd och livsfring i vrigt behandlas lngre fram i srskilda kapitel.
Sklig levnadsniv
I 4 kap. 1 SoL anges bl.a. att bistndet ska tillfrskra den enskilde en sklig levnadsniv. Begreppet sklig levnadsniv definieras inte nrmare i lagtexten eller i lagens frarbeten. Vad som avses med sklig levnadsniv kan inte faststllas en gng fr alla, det mste bl.a. bedmas med utgngspunkt i den tid och de frhllanden under vilka den hjlpbehvande lever.57 Socialtjnstlagens ramlagskaraktr innebr att kommunerna har en stor frihet att utforma verksamheten och bistndet utifrn skiftande lokala frutsttningar och behov. Tidigare var det ocks kommunernas sak att faststlla vilken niv som kunde anses motsvara lagens krav p sklig levnadsniv. I lagens frarbeten58 framhlls det emellertid som nskvrt att bedmningen av rtten till bistnd blir s enhetlig som mjligt. Ett uttryck fr detta r infrandet av riksnormen 1998. I frarbetena till den nya socialtjnstlagen59 anges att sklig levnadsniv innebr inte bara en nivbestmning utan ger ocks uttryck fr vilken form av insats, vrd och behandling, andra stdformer eller ekonomiskt bistnd som kan komma ifrga. Sklig levnadsniv blir ett uttryck fr vissa minimikrav p insatsen vad gller kvalitet. Vidare anges att en sammanvgning mste gras av olika omstndigheter ssom den nskade insatsens lmplighet som sdan, kostnaderna fr den nskade insatsen i jmfrelse med andra insatser samt den enskildes nskeml. Det anges dessutom att det inte kan finnas en obegrnsad frihet fr den enskilde att vlja sociala tjnster oberoende av kostnad. I bde kommunens och den enskildes intresse ligger att bistndet skall utformas s att det svarar mot det ml man vill uppn. Oftast innebr det att det rder samstmmighet mellan den enskilde och tjnstemannen om
57 Prop. 1979/80:1 s. 186. Socialstyrelsen har i ett yttrande till Regeringsrtten (i ml nr 7818-1998,
dnr 62-5015/99) ppekat att det br noteras att uttalandet grs i ett sammanhang dr enbart det ekonomiska bistndet nmns. Uttalandet r dremot svrare att relatera till annat bistnd n ekonomiskt. 58 Prop. 1979/80:1 s. 183. 59 Prop. 2000/01:80 s. 90.
36
Lagens uppbyggnad 3
lmplig insats. I de fall det inte r mjligt mste tolkningen av begreppet sklig levnadsniv ske mot bakgrund av rttighetsbestmmelsens grundlggande syfte dvs. en yttersta garanti fr medborgarnas livsfring i olika avseenden. Detta utesluter emellertid inte att kommunerna nr likvrdiga insatser finns att tillg, ges en mjlighet att vlja det billigaste alternativet. (Prop. 2000/01:80 s. 91) Vad som r sklig levnadsniv ska sledes knytas till enskilda personers behov. Vad som r sklig levnadsniv i ett fall behver inte vara det i ett annat, behoven skiftar mellan personer och ver tid. Det kan vara till den enskildes frdel att socialtjnsten har en uppfattning om vad som normalt behvs fr att tillgodose ett visst behov. Detta gller srskilt bistndsanskningar som r vanligt frekommande och kommunen kan till std fr handlggningen utforma riktlinjer.60
4 kap. 2
Bestmmelsen i 4 kap. 2 SoL ger socialtjnsten befogenhet att ge bistnd utver vad som fljer av 4 kap. 1 om det finns skl fr det. Enligt Socialstyrelsens tolkning motsvarar 4 kap. 2 inte 6 g i den tidigare socialtjnstlagen. Bestmmelsen kan snarare jmfras med 5 i den socialtjnstlag som gllde fram till den 1 januari 1998. Av frarbetena till den lagen61 framgr att socialnmnden med std av denna bestmmelse kunde ge den enskilde ekonomisk eller annan hjlp ven om frhllandena inte var sdana att den enskilde kunde krva att f hjlp enligt bestmmelsen om rtt till bistnd. Nr det gller rtten till bistnd var lagstiftarens avsikt med den nya socialtjnstlagen (2001:453) i princip att terg till vad som gllde fre den 1 januari 1998, d allt bistnd beslutades enligt dvarande 6 och besluten gick att verklaga enligt frvaltningslagen. Ur rttsskerhetssynpunkt r det viktigt att socialnmnden frst prvar en anskan om ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 SoL och drefter prvar om frutsttningar freligger fr att bevilja bistnd med std av 4 kap. 2 SoL. Om nmnden underlter att fatta ett formellt avslagsbeslut p en anskan om ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 SoL medfr det att den enskilde inte kan verklaga beslutet enligt frvaltningslagen.
60 Prop. 2000/01:80 s. 91. 61 Prop. 1979/80:1 s. 527.
37
3 Lagens uppbyggnad
Kllor
Frfattningar Kommunallag (1991:900) Socialtjnstlag (1980:620) Frvaltningslag (1986:223) Socialtjnstlag (2001:453) Offentligt tryck Proposition 1979/80:1: Om socialtjnsten Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen Proposition 2000/01:80: Ny socialtjnstlag m.m. Socialstyrelsens allmnna rd, skrivelser m.m. Socialstyrelsens yttrande till Regeringsrtten i ml nr 78181998, dnr 625015/99 Litteratur Holmberg, S. (1990): Sociala rttigheter ml och medel. I Frvaltningsrttslig tidskrift, nr 4, s. 190203 Riberdahl, C. (1993): Rttighetslagar och kommunal sjlvstyrelse. I Frvaltningsrttslig tidskrift, nr 3, s. 153172
38
4. Frsrjningsstd
Detta kapitel innehller en nrmare beskrivning av frsrjningsstdet och vilka behov det ska tillgodose. Det inleds med en versiktlig beskrivning av frsrjningsstdet, hur riksnormen r konstruerad samt hur de olika kostnadsposterna r berknade. Drefter fljer ett kort avsnitt som handlar om i vilka fall frsrjningsstd kan lmnas med ett hgre respektive lgre belopp. Huvuddelen av kapitlet gnas t en genomgng av de vriga behovsposterna som kan ing i frsrjningsstd, s.k. skliga kostnader utanfr riksnormen. Av 4 kap. 3 SoL framgr att frsrjningsstd lmnas fr skliga kostnader till fljande: 1. Livsmedel, klder och skor$Iklder och skor, lek och fritid, frbrukningsvaror, hlsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift. Vad som r skliga kostnader berknas enligt en fr hela riket gllande norm (riksnorm). 2. Boende, hushllsel, arbetsresor, hemfrskring samt medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa. Bistnd enligt 2. ges fr skliga kostnader efter en individuell bedmning. Frsrjningsstdet r sledes uppdelat i en riksnorm och i en del som avser rtt till bistnd fr skliga kostnader fr ett antal andra regelbundet terkommande behovsposter.
Riksnormen
Bestmmelser om riksnormen finns dels i socialtjnstlagen och dels i 2 kap. socialtjnstfrordningen. Riksnormen faststlls varje r av regeringen genom en ndring i socialtjnstfrordningen. Beloppen fr de olika konsumtionsposterna som ingr i riksnormen grundar sig p konsumtions- och prisstudier som Konsumentverket gr. Kostnadsberkningarna ska terspegla en sklig konsumtionsniv, dvs. varken en miniminiv eller lyxniv. Enligt Konsumentverket62 ska beloppen tcka kostnader fr de produkter som br finnas i ett hushll fr att man p ett tillfredsstllande stt ska kunna klara vardagens behov. Beloppen r uppdelade p olika hushllstyper och ldersintervall. Av 4 kap. 1 SoL framgr att ekonomiskt bistnd ska
62 Se ngon av Konsumentverkets rapporter Skliga levnadskostnader, t.ex. 2000:19.
39
4 Frsrjningsstd
tillfrskra den enskilde en sklig levnadsniv. I korthet grundar sig Konsumentverkets underlag till budgetposterna i riksnormen p fljande berkningar:
Livsmedel: Berkningar av livsmedelskostnaderna utgr ifrn en fyra-
veckorsmatsedel som fljer Livsmedelsverkets nringsrekommendationer. Utgngspunkten r att all mat tillreds hemma. Vissa halvfabrikat ingr samt inkp av allt matbrd. Kostnader fr t.ex. saft, godis och chips ingr inte. Livsmedelskostnaden fr ensamhushll r ngot hgre med hnsyn till att vissa kostnader kan bli dyrare n fr flerpersonshushll. klder och skor under hela ret. ven kostnader fr skoreparationer och viss kemtvtt ingr samt vissa tillbehr som paraply, armbandsur och vskor. Ryggsckar fr barn och skolungdomar ingr.
Klder och skor: Summan avser att tcka det vardagliga behovet av
Lek och fritid: Utgiftsposten gller kostnader fr sdana aktiviteter som

det r rimligt att alla fr mjlighet till. Aktiviteterna gller bde inomhus och utomhus, viss motion och kultur. Fr ldre barn och vuxna ingr kostnader fr att t.ex. g p bio, lyssna p musik, lsa bcker, dansa eller g p diskotek och beska simhall. Fr yngre barn ingr leksaker, spel, pussel, bcker, biobesk m.m. I posten ingr ocks cykel, skidutrustning fr lngdkning och skridskor. Fr yngre barn berknas att cykel och skridskor kps begagnade. I berkningarna finns inga kostnader fr semester eller dyrare fritidsintressen.63
Hygien64: Avser kostnader fr den personliga hygienen, t.ex. tvl, tand-
krm, bljor och mensskydd. ven produkter som t.ex. plster och solskyddsmedel ingr. Kostnaderna omfattar ven hrklippning. Kostnad fr preventivmedel ingr inte.
Frbrukningsvaror: Hr terfinns varor som behvs fr rengring av

bostaden och vrd och sktsel av klder och skor, t.ex. disk- och tvttmedel, dammsugarpsar, gldlampor och skokrm.
Dagstidning, telefon och TV-avgift: I denna post ingr helrsprenumera63 Socialstyrelsens kommentar: Fr att inkp av cykel, skidutrustning fr lngdkning och skridskor
ska vara mjligt krvs sjlvfallet en lngre tids sparande. I praktiken torde detta medfra, speciellt fr barn, att posten lek och fritid i princip inte ger ngon reell mjlighet till inkp av dessa varor. Socialstyrelsens rekommendation om att barn br kunna ha ett visst sparkapital utan att det pverkar frldrarnas rtt till ekonomiskt bistnd ska bl.a. ses mot denna bakgrund (se kap. 6, avsnittet Ltt realiserbara tillgngar). 64 Enligt 4 kap. 3 SoL ska frsrjningsstd lmnas fr bl.a. hlsa och hygien. Till grund fr regeringens beslut om riksnormen ligger berkningar frn Konsumentverket. I dessa benmns behovsposten hygien och innehller endast kostnader fr hygienprodukter och inte kostnader fr t.ex. receptfria egenvrdsprodukter frn Apoteket som huvudvrkstabletter, nsspray, hostmedicin. Socialstyrelsen har ppekat denna felaktighet.
40
Frsrjningsstd 4
tion fr en dagstidning, avgift fr TV-licens och kvartals- och samtalsavgift fr telefon. Posten omfattar ocks vissa kostnader fr att skicka kort och brev (brevpapper, kuvert, vykort och porto). Kostnader fr mobiltelefon, Internetsamtal och dator ingr inte. De fyra frsta posterna benmns personliga kostnader och de tv sista gemensamma hushllskostnader. Riksnormen fr ett hushll per mnad utgr summan av de personliga kostnaderna fr samtliga medlemmar i hushllet och de gemensamma hushllskostnaderna. I 2 kap. socialtjnstfrordningen anges riksnormen som en totalsumma fr personliga kostnader och gemensamma hushllskostnader. Totalsumman fr de personliga kostnaderna r berknade fr barn och ungdomar i olika ldersgrupper och fr vuxna ensamstende respektive samboende men utan uppdelning p de fyra utgiftsposter som ingr. Fr de gemensamma hushllskostnaderna anges en totalsumma som r baserad p hushllets storlek. Fr hushll med fler n sju personer berknas kostnaden fr varje tillkommande hushllsmedlem som skillnaden mellan sex respektive sju personer. Socialstyrelsen informerar dock varje r mer detaljerat i Meddelandeblad om beloppen i riksnormen och hur de r frdelade p personliga kostnader och hushllskostnader. Riksnormen ger kommunerna mjlighet att differentiera normen fr frskolebarn med hnsyn till om de fr fri lunch utanfr hemmet fem dagar per vecka, t.ex. inom kommunal barnomsorg. Det finns dock inget skl att tillmpa en lgre norm d barnen r hemma p grund av lov, sjukdom eller liknande och drmed ter hemma. Riksnormen fr barn i skolldrarna 718 r r dremot inte uppdelad med hnsyn till om de ter lunch i skolan eller inte utan r berknad s att den i genomsnitt ska tcka lunch i hemmet under skollov och normal vrig frnvaro.
Medlemmar i hushllet
Som medlemmar i hushllet br rknas makar, registrerade partner enligt lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap, sambor enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, och sambor enligt lagen (1987:813) om homosexuella sambor och barn och ungdomar t.o.m. 20 r som frldrarna r underhllsskyldiga fr.65
65 En ny lag, sambolagen (2003:376), trdde i kraft den 1 juli 2003 d lagen (1987:232) om sambors
gemensamma hem och lagen (1987:813) om homosexuella sambor upphrde att glla. Se prop. 2002/02:80.
41
4 Frsrjningsstd
Fr en vuxen person inklusive vuxna barn som bor kvar hemma66 som inte kan betraktas som samboende men som ingr i en hushllsgemenskap med flera personer blir kostnaderna lgre n om han eller hon bott ensam. Drfr berknas normen i dessa fall som den personliga kostnaden fr ensamstende samt dennes andel av hela hushllets gemensamma hushllskostnader. Barn och ungdomar br rknas som medlemmar i hushllet, bde dr de stadigvarande bor och dr de vistas under umgngestid. Socialnmnden br berkna kostnaderna efter det antal dagar barnet eller ungdomen vistas hos respektive frlder. Ett skl till att berkna kostnaderna p detta stt r att barn inte ska missgynnas av att frldrarna r skilda. Det vill sga barn har rtt till samma summa oavsett vilken frlder de vistas hos. Ett annat skl r att umgngesfrldrar inte ska missgynnas i frhllande till andra familjetyper. De 1820-ringar som avses r frmst ungdomar som fortfarande gr i grundskola, gymnasieskola eller annan jmfrlig grundutbildning. Enligt frldrabalken r frldrar underhllsskyldiga fr dessa ungdomar intill dess de fyller 21 r. Frldrarnas underhllsskyldighet gller oavsett om den unge bor hemma eller i eget boende och socialtjnsten br normalt betrakta den unge som en del av frldrarnas hushll.
Mnadsnorm dagsbelopp
Riksnormsbeloppet r detsamma varje mnad oavsett antal dagar i mnaden, om det inte finns srskilda skl fr att rkna med en hgre eller lgre norm (se nedan). Om ekonomiskt bistnd ges fr en kortare period n en mnad, br socialnmnden anvnda sig av ett dagsbelopp. Dagsbeloppet rknas fram genom att beloppen i riksnormen multipliceras med tolv och sedan divideras med 365.
Srskilda skl till att berkna kostnader till en hgre eller lgre niv
Hgre niv Om det i ett enskilt fall finns srskilda skl kan frsrjningsstd berknas till ett hgre belopp. Det kan t.ex. rra sig om att en person har ett funktionshinder som medfr hgre levnadsomkostnader. Frhjning av normen kan glla fr en kortare eller en lngre period. Socialnmnden br berkna kostnaderna enligt riksnormen till en hgre niv bl.a. om den enskilde av medicinska skl har behov av dyrare kost,
66 Se ocks avsnittet Hushllsgemenskap med bostadsinnehavaren.
42
Frsrjningsstd 4
Detta kan t.ex. glla vid fdomnesallergier och vid vissa former av diabetes. Extrakostnader nr det gller diabetiker gr dock inte att generalisera. ven om flertalet diabetiker inte anses behva kosttillgg, kan vissa former av diabetes, srskilt i kombination med andra sjukdomar, innebra hgre kostnader fr mat. I de flesta fall ska dock diabetiker ta en normalt balanserad kost som r fettsnl och fri frn visst socker och denna kost medfr inte ngra merkostnader. om den enskilde betalar avgift fr skolmltider, om den enskilde har hga livsmedelskostnader p grund av att kosten r inrknad i en avgift, Det kan glla den som r dagpatient.67 om den enskilde p grund av funktionshinder eller andra skl har svrigheter att upprtthlla kontakten med andra mnniskor eller delta i samhllslivet och drfr har extra utgifter, fr t.ex. telefon och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte tcks av annat srskilt std, Sdant std kan vara t.ex. handikappersttning eller vrdbidrag. ven socialt motiverade hjningar av normen br kunna frekomma. om det r en frutsttning fr att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter, om det r en frutsttning fr att en frlder skall kunna ha umgnge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och drfr har extra utgifter fr t.ex. lek och fritid samt telefon, om den enskilde har ett tillflligt och visst behov av att kpa klder och skor, Det kan t.ex. glla snabba viktfrndringar vid graviditet eller sjukdom. ven begravningsklder och vinterklder till flyktingar kan vara behov som hr hemma hr. om ett spdbarn saknar ndvndig kldutrustning (jfr avsnittet Spdbarnsutrustning s. 14), eller om den enskilde har tillflligt hga kostnader, t.ex. fr livsmedel, klder och skor, som beror p att han eller hon varit utsatt fr brott.
67 Se ocks avsnittet Genom nedsttning av kommunala avgifter m.m.
43
4 Frsrjningsstd
RTTSFALL R 1995 ref 52

Bistnd till frdyrade matkostnader p grund av bulimi har inte beviljats.
Lgre niv Om det i ett enskilt fall finns srskilda skl kan frsrjningsstd berknas till en lgre niv. Om den bistndsskande t.ex. har kunnat frsrja sig men inte gjort det och drfr saknar pengar till sin frsrjning under den nrmaste tiden, kan han eller hon f ett tillflligt, reducerat bistnd fr att kunna reda upp den akuta situationen. Denna situation kallas i rttspraxis fr akut ndlge eller akut ndsituation. Socialnmnden br berkna kostnaderna enligt riksnormen till en lgre niv bl.a. om den enskilde hamnat i en akut ndsituation och endast behver tillflligt ekonomiskt bistnd fr att f mjlighet att reda upp den, om den enskilde har fr avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen, eller Vad som menas med en kortare tid mste bedmas frn fall till fall beroende p omstndigheterna. om den enskilde inte har vissa kostnader fr poster som ingr i riksnormen eller dessa r lgre n riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvrd. I bda fallen br det st helt klart att den enskilde har reducerade kostnader eller inga kostnader fr behovsposten ifrga. Den som t.ex. saknar abonnemang fr telefon eller tidning kan nd ha kostnader fr dessa behov och det br normalt inte franleda att frsrjningsstdet berknas till en lgre niv. En lgre niv kan ven glla situationer d den enskilde uppenbart inte anvnder bistndet till vad det r avsett fr.68
Kommunala normer med bredare schabloner eller hgre niv

En kommun kan besluta att anta normer som i praktiken utgr ett tillgg till det lagreglerade frsrjningsstdet.69 Socialnmnden kan allts tillmpa egna normer som ligger p en hgre niv och r bredare schabloniserade, dvs. innefattar behov som ligger ver eller utanfr riksnormen. Dessa behov kan vara sdana som ingr i frsrjningsstdet, t.ex. hushllsel eller hem68 Prop. 1996/97:124 s. 170. 69 Prop. 1996/97:124 s. 90.
44
Frsrjningsstd 4
frskring. Det kan ven vara behov som ingr i livsfring i vrigt, t.ex. underhll av hemutrustning. Utgngspunkten fr en s.k. bruttonorm eller en schablon r att den ska vara ett hjlpmedel och inte en absolut regel. Det innebr t.ex. att en anskan aldrig kan avsls enbart med hnsyn till utformningen av kommunens normer eller riktlinjer. Har den bistndsskande en kostnad som r hgre n schablonen mste socialtjnsten alltid gra en individuell bedmning av om kostnaden r sklig fr just den bistndsskande.
Skliga kostnader utanfr riksnormen

I 4 kap. 3 frsta stycket 2 SoL anges att frsrjningsstd ocks kan lmnas fr skliga kostnader fr ett antal andra behovsposter. Dessa r boende, hushllsel, arbetsresor, hemfrskring samt medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa. Vad som ska anses som skliga kostnader mste avgras efter en individuell bedmning av vad som r skligt fr just den personen eller det hushllet. I prop. 1979/80:1 s. 202 anges att bedmningen i stort mste anpassas efter den allmnna standardutvecklingen i samhllet, dvs. till vad mnniskor i allmnhet kan kosta p sig.
Boende
Skliga och faktiska boendekostnader Socialnmnden br vid bedmningen av vad som r en sklig boendekostnad utg frn den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Utgngspunkten vid bedmningen av vad som r sklig boendekostnad br vara vad en lginkomsttagare p orten normalt har mjlighet att kosta p sig. Kostnaden br ven relateras till hyresnivn hos allmnnyttiga bostadsfretag eller andra strre bostadsfretag p orten. Med orten br avses den ttort dr den enskilde bor eller de nrmast belgna ttorterna inom kommunen. I frarbetena hnvisas till lginkomsttagare men begreppet r inte definierat.70 Vad som r skliga boendekostnader och sklig boendestandard kan variera med hnsyn till den enskildes situation och i vilket skede i livet han eller hon befinner sig. En person med funktionshinder t.ex. kan ha behov av en modernare och ngot rymligare bostad n ngon utan funktionshinder. Bostadskostnaden blir d vanligtvis ocks hgre. Fr en ldre ensamstende person som lever p ekonomiskt bistnd kan det vara rimligt att acceptera en hgre boendestandard och en hgre hyra n fr en ung person som nyligen flyttat hemifrn.
70 Prop. 1996/97:124 s. 83 och 169.
45
4 Frsrjningsstd
Socialnmnden br vid bedmningen ta hnsyn till ett barns behov av utrymme ven hos den frlder dr barnet enbart vistas under umgngestid. Ett kvarboende vuxet barn som fr ekonomiskt bistnd br genom bistndet f mjlighet att betala sin del av familjens boendekostnad bl.a. om frldrarna p grund av att det vuxna barnet bor kvar har en hgre boendekostnad n de annars skulle ha haft, antingen genom att tvingas behlla en stor bostad eller genom att helt eller delvis mista rtten till bostadsbidrag, eller om det vuxna barnet tidigare har betalt hemma och inte har rtt till studiestd enligt studiestdslagen (1999:1395) eller frlngt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om frlngt barnbidrag. Med ett kvarboende vuxet barn avses ett barn som efter fyllda 18 r bor kvar i frldrahemmet.
RTTSFALL R 1996 ref 99 III

En faktisk hyreskostnad som inte avvikit frn vad som kan anses normalt p orten har godtagits av Regeringsrtten vid bistndsberkning varvid en av socialnmnden berknad genomsnittlig hyresniv inom kommunen underknts som berkningsunderlag.
Hyreslgenhet Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden fr en hyreslgenhet beakta hyran inklusive uppvrmning och obligatoriska avgifter. Exempel p andra obligatoriska avgifter kan vara parkeringsplats eller garage som inte gr att hyra ut och tillval i lgenheten, t.ex. inglasad balkong, som gjorts av tidigare hyresgst eller av den bistndsskande innan behovet av bistnd uppstod eller kunde frutses. Om lgenheten hyrs i andra hand, br nmnden godta den hyra som lgenhetsinnehavaren och andrahandshyresgsten har avtalat, under frutsttning att den r sklig. Socialtjnstens uppgift r att bedma hyreskostnaden i sig tillsammans med behovet av bostad, och inte skligheten av vad lgenhetsinnehavaren eventuellt tjnar p sin uthyrning. Drfr ska frstahandshyresgstens hyresavtal eller kostnad inte utredas. Denna person har inte skt bistnd och gett tilltelse till att hans eller hennes frhllanden utreds. (Se ven kapitel 9 Information, anskan , utredning.)
46
Frsrjningsstd 4
Inneboende Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden fr en inneboende beakta vad bostadsinnehavaren och den inneboende avtalat, om kostnaden r sklig. De som lever i en hushllsgemenskap med bostadsinnehavaren br inte rknas som inneboende. Bostadsrtt Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden fr en bostadsrttslgenhet beakta mnadsavgiften, uppvrmningskostnaden och rntekostnaden fr ln som tagits fr inkp och underhll eller liknande av lgenheten. Nmnden br ven beakta om den enskilde har rtt till skattejmkning fr rntekostnaden. Detta innebr att rntan fr konsumtionsln som tagits med bostadsrtten som skerhet inte rknas som boendekostnad. En del av rntekostnaden fr bostadsln r avdragsgill i deklarationen och gr tillbaka till lntagaren i form av skatteterbring. Lntagaren kan genom att ska skattejmkning ta ut skattefrmnen samma r som rntan betalas in. Den bistndsskande tillgodoser d sjlv en strre del av sitt bistndsbehov och hela rntekostnaden rknas som boendekostnad. Om den bistndsskande avstr frn skattejmkning och sparar frmnen till nstkommande r, d den betalas ut som skatteterbring, rknas denna del71 inte som boendekostnad. I detta sammanhang jmstlls avgifter fr rntefria ln, t.ex. Jakln, med rnta. Observera att amortering p ln utgr kapitalbildning. Egen fastighet Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden fr eget hus, i frekommande fall, beakta tomtrttsavglden och rntekostnaden fr ln som tagits fr inkp och underhll eller liknande av fastigheten. Nmnden br ven beakta om den enskilde har rtt till skattejmkning fr rntekostnaden och tomtrttsavglden. Tomtrttsavglden och en del av rntekostnaden fr bostadslnet r avdragsgilla i deklarationen (se avsnittet Bostadsrtt). I den faktiska boendekostnaden br dessutom ndvndiga driftskostnader rknas in, t.ex. fr uppvrmning, vatten och avlopp, sophmtning och frskring. Vid lngvariga bistndsbehov kan det ven bli aktuellt att den bistndsskande ska betala fastighetsskatt. Fastighetsskatten dras direkt av skattemyndigheten vid taxering och kan resultera antingen i lgre skatteterbring eller i kvarstende skatt. Omstndigheterna i det enskilda fallet fr avgra om socialtjnsten ska rkna med fastighetsskatten som en boendekostnad eller inte. I vissa fall kan det vara lmpligt att den bistndsskande bor kvar d boendet p lng sikt r bra, bde socialt och ekonomiskt.
71 r 2002 r 30 procent av rntekostnad och tomtrttsavgld fr fastighet avdragsgill vid deklaration.
47
4 Frsrjningsstd
Hushllsgemenskap med bostadsinnehavaren Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden beakta hur stor andel av bostaden den enskilde disponerar, om han eller hon, t.ex. ett kvarboende vuxet barn eller en frlder, lever i en hushllsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara samboende. Nmnden br vid berkningen flja Riksfrskringsverkets freskrifter (RFFS 1998:9) om berkning av boendekostnader samt Riksfrskringsverkets allmnna rd (2001:8) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar. I dessa rknas varje rum som tv enheter och kket som en enhet. Exempel: Om den bistndsskande disponerar ett rum i sina frldrars bostad p fyra rum och kk, innebr det att han eller hon disponerar tv av totalt nio enheter (fyra rum x 2 = 8 + kk = 9 enheter). Hela boendekostnaden r 6 000 kr per mnad. Den skandes andel av boendekostnaden br d berknas genom att 6 000 divideras med 9 och drefter multipliceras med 2, dvs. 2/9 x 6 000 = 1 333 kr per mnad. Med hushllsgemenskap avses den situationen att tv eller flera personer stadigvarande bor i samma bostad p ett sdant stt att flerpersonshushllets ekonomiska frdelar kan utnyttjas. Det kan vara att man t.ex. gr gemensamma inkp av livsmedel och frbrukningsvaror eller har gemensamt abonnemang p telefon och tidning. Det behver allts inte vara frga om sdan ekonomisk hushllsgemenskap som frutstter att parterna har ngon form av ekonomiskt ansvar fr varandra.72

En artonrig arbetsls son har, trots att frldrarnas underhllsskyldighet mot honom upphrt, inte ansetts berttigad till bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) till del av familjens boendekostnad under den tid han efter avslutad skolgng bodde kvar i frldrahemmet. Regeringsrtten ansg att den skande inte var berttigad till bistnd till hyra d han inte tidigare, fre anskan om ekonomiskt bistnd, fortlpande hade betalat ngon del av boendekostnaden.
Delad bostad Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden beakta kostnaden delad med antalet boende i bostaden, om flera personer delar bostad men saknar eller har begrnsad hushllsgemenskap.
72 1996/97:SoU18 s. 43.
48
Frsrjningsstd 4
Andra boendeformer Socialnmnden br fr andra boendeformer, t.ex. husvagn, bt eller hotell, berkna den faktiska boendekostnaden efter omstndigheterna i varje enskilt fall. I vissa fall kan det vara motiverat att lgga till kostnader fr sdant som ingr i ett vanligt boende, t.ex. dusch och tvttmaskin. Fr personer som saknar permanent bostad br kostnaden fr magasinering av egna tillhrigheter under sklig tid ing i den faktiska boendekostnaden. Hemlshet I en rapport frn Socialstyrelsen (2000) definieras som hemls en person som saknar egen eller hyrd bostad och som inte bor i ngot stadigvarande inneboendefrhllande eller andrahandsboende samt r hnvisad till tillflliga boendealternativ eller r uteliggare. Det centrala r att en hemls lst bostadsfrgan p mycket kort sikt eller inte alls. Det rr sig om en situation dr den enskilde inte kan ha sina tillhrigheter p en bestmd plats och har svrt att knyta ngra stadigvarande sociala relationer. Hemlshet medfr oftast en kringflackande tillvaro. Detta kan leda till strre kostnader fr boendet, ven i de fall boendet har en lg standard, t.ex. vandrarhem och husvagnsboende. Som i fallen med Andra boendeformer (se ovan) kan det i vissa fall vara motiverat att lgga till kostnader fr nyttjande av bekvmligheter som ingr i ett normalt boende. Den kringflackande tillvaron kan ocks leda till frdyrade matkostnader. D ngon som r hemls ansker om bistnd r det viktigt att ta hnsyn till den skandes frmga att handskas med sin situation. Det r inte ovanligt att hemlsa personer har mer eller mindre allvarliga psykiska problem och drfr r i behov av srskild hjlp. Frgor som rr ansvarig kommun och grnsen fr kommunens ansvar, se kap. 8.
49
4 Frsrjningsstd

Bistnd har ansetts kunna lmnas fr kostnader fr boende i husvagn, trots att ett sdant boende inte uppfyller kraven p sklig levnadsniv. Den enskilde fredrog i detta fall att bo i husvagn framfr andra alternativ som han erbjds. Regeringsrtten hnvisade till 1 tredje stycket SoL (numera 1 kap.1 , SoS anm.) om att socialtjnstens verksamhet ska bygga p respekt fr mnniskornas sjlvbestmmandertt och integritet och till 9 samma lag (numera 3 kap. 5 , SoS anm.) som sger att insatser fr den enskilde ska utformas och genomfras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhllsorgan etc.
R 1994 not 574

Boende p hrbrge har ansetts uppfylla kravet p sklig levnadsniv under en begrnsad vergngsperiod.
Boendekostnad vid kort- och lngvarigt bistndsbehov Vid ett kortvarigt bistndsbehov br socialnmnden i regel godta den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhngande mnader. Om socialnmnden bedmer att behovet av ekonomiskt bistnd blir lngre n tre sammanhngande mnader, br nmnden kunna prva om den faktiska boendekostnaden r sklig. I prvningen br, vid beaktande av en sklig levnadsniv, hnsyn tas till att den enskilde kan byta till en billigare bostad eller p annat stt kan snka boendekostnaden. Skl fr byte kan ocks vara att bostaden representerar ett ekonomiskt vrde, t.ex. i form av egen fastighet eller bostadsrtt (se avsnittet Bostad som har ett ekonomiskt vrde). Nmnden br dock undvika beslut som medfr att den enskilde tvingas flytta frn den ttort eller den del av kommunen dr han eller hon bott under flera r. En frutsttning fr att diskutera flyttning eller snkning av bistndet till boendekostnad r sjlvfallet att det finns faktiska mjligheter att f en annan lmplig bostad. Den bistndsskande mste ocks f sklig tid p sig fr att byta eller slja bostaden. Srskilda skl mot byte av bostad eller bostadsomrde Nmnden br ven ta hnsyn till om det i individuella fall finns srskilda skl mot byte av bostad eller bostadsomrde som t.ex. om det finns risk fr att ett byte medfr negativa sociala konsekvenser, om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp frn barnomsorg, skola och socialt ntverk,
50
Frsrjningsstd 4
om en ensamstende vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och ldre med sviktande hlsa, har ett srskilt stort behov av kontinuitet i det sociala ntverket eller den fysiska milj som hnger samman med det nuvarande boendet, om bostaden r anpassad till en boendes funktionshinder, eller om den enskilde har begrnsad mjlighet att bli godknd som hyresgst, t.ex. vid arbetslshet eller betalningsanmrkning. Boendekostnad under fngelsevistelse Hktade och personer som avtjnar en faktisk strafftid p hgst sex mnader br ges ekonomiskt bistnd till den faktiska boendekostnaden under hela hktningstiden respektive strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslsa.
RTTSFALL R83 2:79

Person som varit intagen fem mnader p kriminalvrdsanstalt har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd enligt socialtjnstlagen, avseende hyresskuld uppkommen fre intagningen och lpande hyra. Avgrande fr bedmningen var vilken betydelse det ur rehabiliteringssynpunkt kunde tillmtas att den bistndsskande fick behlla sin nuvarande bostad samt om det kunde antas bli svrt att skaffa en annan likvrdig bostad.
Socialnmnden br rekommendera den enskilde som avtjnar ett straff att hyra ut sin bostad i andra hand, om hyresvrden ger sitt samtycke och det r lmpligt. Om hyresvrden inte ger ngot sdant samtycke, kan hyresgsten begra tillstnd till uthyrningen hos hyresnmnden. Socialnmnden br i frekommande fall ge ekonomiskt bistnd till boendekostnaden i avvaktan p hyresnmndens beslut. Skligt rdrum fr bostadsbyte Om socialnmnden bedmer att boendekostnaden inte r sklig, br nmnden i regel nd godknna den under en vergngstid s att den enskilde ges skligt rdrum att frndra sin boendekostnad. Med skligt rdrum avses en tidsperiod som i regel inte understiger fyra mnader frn den tidpunkt d den enskilde fick information om nmndens bedmning. Nmnden br ven godknna den faktiska boendekostnaden s lnge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller p annat stt frsker snka
51
4 Frsrjningsstd
sina boendekostnader. Om det r svrt att slja bostaden p grund av bostadsmarknaden p orten eller andra omstndigheter som den enskilde inte kan rda ver, ska detta vgas in i helhetsbedmningen av rtten till bistnd.73 Detta kan vara fallet t.ex. i glesbygd och br kunna pverka vilket skligt rdrum den bistndsskande behver. Ovanstende br inte tillmpas, om boendet r en srskilt dyrbar ndlsning, t.ex. boende p hotell, och nmnden kan erbjuda ett billigare alternativ med godtagbar standard i avvaktan p en permanent lsning. Om den enskilde efter information frn socialnmnden och efter skligt rdrum vljer att behlla ett boende med en kostnad som inte r sklig, br ekonomiskt bistnd berknas utifrn den boendekostnad som bedms sklig fr en lginkomsttagare p orten (jfr avsnittet Sklig boendekostnad s. 6). Byte till dyrare bostad Byte till dyrare bostad under pgende bistndsperiod br ske i samrd med socialtjnsten. Det r dock viktigt att socialtjnsten gr en individuell bedmning av omstndigheterna i det enskilda fallet. Om den som fr ekonomiskt bistnd har ett nskeml om att flytta till ett dyrare boende, br socialnmnden ge bistnd berknat p den nya boendekostnaden under frutsttning att flyttningen r ndvndig fr att den enskilde skall uppn en sklig levnadsniv. Det kan t.ex. glla om det finns medicinska eller starka sociala skl som styrker behovet av flyttning, om det finns svra personliga motsttningar mellan hushllsmedlemmarna, t.ex. mellan frlder respektive styvfrlder och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende, Den hgre boendekostnaden kan uppst t.ex. genom att en bostad byts till tv. om bostadens standard inte r sklig vad avser fysisk milj och utrustning, om ett vuxet barn genom att bo i frldrahemmet frhindras leva ett normalt vuxenliv och bli sjlvstndig, Det kan t.ex. vara olmpligt att en ung vuxen delar rum med syskon som r avsevrt yngre. om den enskilde varit utsatt fr brott och till fljd av detta mste flytta, eller vid trngboddhet. Fr att ett hushll inte skall anses trngbott br det, utom fr ensamstende
73 Prop. 1996/97:124 s. 83.
52
Frsrjningsstd 4
utan barn, ha sovrum utver vardagsrum och kk eller kokvr. Tv barn br kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande lder och personlig integritet, br barn emellertid inte behva dela sovrum. Vuxna som inte r sambor br inte behva dela sovrum. Vid bedmningen av vad som r sklig boendestandard vid byte till dyrare bostad br utgngspunkten vara vad en lginkomsttagare p orten normalt har mjlighet att kosta p sig.

En bistndsskande har, efter byte till en strre och dyrare bostad, begrt att f ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 SoL, SoS anm.). D det inte kunde visas att lgenhetsbytet varit ndvndigt fr att tillfrskra bistndsskanden en sklig levnadsniv avslogs anskan.
Bistnd till ungdomar fr eget boende Ungdomar som vill flytta hemifrn har bara ansetts ha rtt till bistnd till boendekostnad i undantagsfall. Utgngspunkten i sdana fall r att det finns starka sociala skl till flyttningen. I ett av de tre ml som redovisas i Regeringsrttens rsbok74 har en 19-rig flicka beviljats bistnd till eget boende p grund av svra motsttningar mellan henne och hennes mor. Till fljd av stndig osmja fick flickan nervsa besvr, smnproblem och magkatarr, som gjorde att hon mste medicinera. Modern hade ocks klargjort fr flickan att hon inte var vlkommen tillbaka. Under 1990-talet har Regeringsrtten i ett flertal domar75 bedmt att unga vuxna r tillfrskrade en sklig levnadsniv genom att de fr bo kvar i sina frldrahem. Endast i de fall ett fortsatt kvarboende i frldrahemmet bedmts medfra oskliga sociala konsekvenser har Regeringsrtten ansett att bistnd ska beviljas fr eget boende. De nu nmnda domarna gller unga vuxna som alla uppntt myndighetsldern 18 r och avslutat sin skolgng. Deras frldrar r med andra ord inte lngre frsrjningsskyldiga fr dem.76 Den ldste skande var 21 r vid tidpunkten fr anskan om bistnd till eget boende. Regeringsrttens utslag anger ingen vre grns fr hur lnge ett fortsatt kvarboende kan anses skligt.
74 R 1997 ref 79 III. 75 Se t.ex. R 1997 ref 79 IIII och R 1997 not 243. 76 7 kap. 1 FB.
53
4 Frsrjningsstd
RTTSFALL R 1997 ref 79 (IIII)

Hemmaboende ungdomar har ansetts berttigade till bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 SoL, SoS anm.) till eget boende frst om bostadsbytet varit ndvndigt fr att tillfrskra dem en sklig levnadsniv. De srskilda skl fr bistnd som hrvid br beaktas kan vara t.ex. att familjen r mycket trngbodd eller att svra personliga motsttningar uppkommit i familjen. I ett fall (R 1997 ref 79 III)) har Regeringsrtten ansett att sdana srskilda skl frelegat. P grund av motsttningarna mellan dottern och hennes mor hade skanden drabbats av hlsoproblem.
R84 2:53
Nr det gller ungdomar som redan lmnat frldrahemmet, har Regeringsrtten ansett att rtt till bistnd fr frsrjningen freligger i vissa fall. I mlet gjorde socialnmnden gllande att den enskildes behov av bistnd var tillgodosett genom att hon hade mjlighet att temporrt flytta till frldrarna medan hon skte arbete. Den person mlet gllde hade bott i egen bostad i tv r d anskan gjordes. Frldrarna var inte lngre underhllsskyldiga. Rtt till bistnd frelg.
Borgen Fastighetsgare krver ofta borgen fr personer som nskar hyra en lgenhet i deras fastighet, om personen i frga saknar stadigt arbete eller tillrcklig frmgenhet fr att garantera hyresinbetalningar under lng tid framver. Socialtjnsten har dock inte ansetts kunna krva att en borgensman trder in som betalningsansvarig, nr det gller personer som fr vrigt uppfyller villkoren fr att f ekonomiskt bistnd.

Frldrar, vilkas underhllsskyldighet mot en dotter upphrt, tecknade borgen fr dotterns frpliktelser enligt avtal om hyra av en bostadslgenhet. Borgensfrbindelsen ansgs inte medfra att hennes behov av bistnd till betalning av frfallen hyra kunde tillgodoses p annat stt n genom bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 SoL, SoS anm.).
54
Frsrjningsstd 4
Hushllsel
Socialnmnden br i regel godta den enskildes faktiska kostnader fr hushllsel, om kostnaderna r skliga. I frga om skliga kostnader mste det gras en individuell bedmning av vad som r skligt fr just den bistndsskande. Ett stt att f vgledning om skliga niver r att utg frn Konsumentverkets berkningar.77 Till skillnad mot vad som gller fr riksnormsbeloppen r Konsumentverkets berkningar fr elkostnader m.m. inte riktlinjer som socialtjnsten r skyldig att rtta sig efter. En schablon fr elkostnaderna kan endast tjna som riktmrke och undanrjer inte socialtjnstens skyldighet att gra en individuell behovsprvning. ven om en bistndsskandes elfrbrukning verstiger vad som enligt t.ex. Konsumentverkets berkningar utgr genomsnittsfrbrukningen, behver den inte anses vara oskligt hg. Konsumentverkets berkningar r baserade p en uppskattad rsfrbrukning som avser hushll i flerfamiljshus. Tvttmaskin, torktumlare, redskap fr trdgrdsarbete m.m. ingr drfr inte. Elfrbrukningen fr hushll som bor i egen fastighet r vanligen betydligt hgre ven om de inte har eluppvrmning. Konsumentverket ppekar vidare att efter avregleringen av elmarknaden 1996 varierar elkostnaden kraftigt mellan olika delar av landet. Till stor del beror detta p olikheter i taxesystemets konstruktion men ocks p skillnader i pris mellan olika leverantrer. Enligt Konsumentverket r det ndvndigt att knna till det elpris som gller hos den egna leverantren (fast pris och rrlig kostnad) fr att f fram en sklig kostnad.
Arbetsresor
Med arbetsresor avses inte bara resor till och frn en arbetsplats. I begreppet arbetsresor ska ven ses resbehov fr att aktivt kunna ska arbete eller delta i andra aktiva tgrder, som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar.78 Dr ingr t.ex. resor till och frn arbetsfrmedlingen eller anstllningsintervjuer samt resor i samband med SFI-studier eller andra studier, praktik, arbetstrning, arbetsskarverksamhet etc. Socialnmnden br vid berkningen av skliga kostnader fr arbetsresor i regel beakta mnadskostnaden fr lokala resor med allmnna kommunikationer. Om den enskilde behver bil fr arbetsresor, br de faktiska kostnaderna fr arbetsresorna kunna anvndas som underlag vid berkningen av skliga kostnader, t.ex. fr bensin,
77 Se ngon av Konsumentverkets rapporter Skliga levnadskostnader, t.ex. 2000:19. 78 Prop. 1996/97:124 s. 83 f.
55
4 Frsrjningsstd
skatt, frskring och besiktning. Behov av bil kan t.ex. finnas om allmnna kommunikationer saknas, turttheten r starkt begrnsad, eller den enskilde lider av sjukdom eller har funktionshinder. En starkt begrnsad turtthet kan innebra svrigheter fr t.ex. en person som har oregelbundna arbetstider. Om behovet av ekonomiskt bistnd blir lngvarigt br socialtjnsten i vissa fall kunna diskutera med den bistndsskande hur kostnaderna fr arbetsresorna kan reduceras, t.ex. genom byte av bostad eller arbete eller genom samkning till arbetet. Socialnmnden br vid berkningen av skliga kostnader fr resor med frdtjnst beakta frdtjnstavgiften.
Hemfrskring
Socialnmnden br i regel godta den enskildes faktiska kostnader fr hemfrskring, om kostnaderna r skliga. Den bistndsskande har rtt till bistnd till en sklig kostnad fr hemfrskring. En sklig kostnad kan vara priset p orten fr en hemfrskring baserad p normalt lsresbelopp fr den bistndsskandes typ av bostad. Konsumentverket grundar sina berkningar av hemfrskringspremien p hushll som bor i lgenhet. Berkningarna baserar sig p ett medelvrde av tre olika frskringsbolags premier p olika bostadsorter och fr vissa antagna frskringsbelopp. Frskringspremierna varierar beroende p var i landet man bor och p frskringsbeloppets storlek. Hgst r premien i storstadsomrden. Som i fallet med kostnader fr hushllsel kan Konsumentverkets schabloner och genomsnittskostnader endast anvndas som en vgledning.79
Medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa

Socialnmnden br godta den enskildes faktiska kostnader fr avgifter till fackfrening och arbetslshetskassa. Enligt frarbetena80 ska bistnd till avgifter till fackfrening eller arbetslshetskassa utg med det belopp som gller fr den organisation den enskilde tillhr. I frsta hand ska dock den bistndsskande anska om att f avgiften nedsatt helt eller delvis.
79 Se ngon av Konsumentverkets rapporter Skliga levnadskostnader, t.ex. 2000:19 s. 24f. 80 Prop.1996/97:124 s. 84.
56
Frsrjningsstd 4
Kllor
Rttsfall R83 2:79 R84 2:53 R 1988 ref 137 R 1994 ref 61 R 1994 ref 76 R 1994 not 574 R 1995 ref 52 R 1995 ref 63 R 1996 ref 99 III R 1997 ref 79 IIII R 1997 not 243 Frfattningar Socialtjnstlag (2001:453) Socialtjnstfrordning (2001:937) Lag (1987:232) om sambors gemensamma hem. (Upphrde att glla den 1 juli 2003.) Lag (1987:813) om homosexuella sambor. (Upphrde att glla den 1 juli 2003.) Sambolag (2003:376) Offentligt tryck Proposition 1979/80:1: Om socialtjnsten Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen Proposition 2000/2001:80: Ny socialtjnstlag m.m. Socialutskottets betnkande 1996/97:SoU18: ndring i socialtjnstlagen Riksfrskringsverkets freskrifter (RFFS 1998:9) om berkning av boendekostnader Riksfrskringsverkets allmnna rd (2001:8) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Socialstyrelsens allmnna rd, skrivelser m.m. Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistnd Socialstyrelsens rliga Meddelandeblad om riksnormen Litteratur Konsumentverket (2000): Skliga levnadskostnader. Berkningar av Konsumentverket. Rapport 2000:19. Stockholm
57
4 Frsrjningsstd
Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten

Riksnormen
Frga: r det mjligt att bevilja ett hgre belopp s att ett barn fr mjlighet att delta i sdana aktiviteter som t.ex. ridning och ishockey? Svar: I utgiftsposten lek och fritid ingr kostnader fr sdana aktiviteter som det r rimligt att alla fr mjlighet till. I vissa fall kan det dock finnas srskilda skl att bevilja ett hgre belopp fr denna behovspost fr att mjliggra fr ett barn att kunna delta i en fritidsaktivitet, t.ex. fr att kunna betala terminsavgift fr att delta i Kulturskolan (f.d. kommunala musikskolan). Att utva en dyr fritidsaktivitet ingr generellt inte i vad som avses med en sklig levnadsniv. Alla hushll fr givetvis anpassa sina utgifter och sitt stt att leva till vad ekonomin tillter. Det kan dock finnas situationer dr det finns skl att bevilja ett hgre belopp fr lek och fritid s att barn fr mjlighet att delta ven i sdana aktiviteter. S kan t.ex. vara fallet om aktiviteten fyller en srskilt viktig social funktion fr barnet, t.ex. nr ett barn mobbas i skolan eller har problematiska hemfrhllanden. Vidare kan det ven ur rehabiliteringssynpunkt vara viktigt fr ett barn att kunna delta i vissa fritidsaktiviteter.
Boende
Frga: Vad r egentligen skliga boendekostnader? Och vad betyder det att de skliga kostnaderna och behovet av boende ska relateras till vad en lginkomsttagare p orten har rd med? Svar: I prop. 1996/97:124 s. 83 och s. 169 r det, nr det gller behovsposter i frsrjningsstdet som ligger utanfr riksnormen, i frsta hand skliga kostnader fr boendet som kommenteras. Det sgs inte s mycket mer n att i frga om skliga kostnader mste det gras en individuell bedmning av vad som r skligt fr just den bistndsskande och att bedmningen br utg frn vad en lginkomsttagare normalt har mjlighet att kosta p sig. Ngon nrmare precisering av vad som menas med lginkomsttagare eller orten grs inte i propositionen. I Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 2003:5) anges dock att kostnaden ven br relateras till hyresnivn hos allmnnyttiga bostadsfretag eller andra strre bostadsfretag p orten. Begreppet orten br avse den ttort dr den bistndsskande bor eller nrmast belgna ttorter inom kommunen. Detta bygger p tanken att det r en form av boende som lginkomsttagare vanligtvis har rd med. Begreppet lginkomsttagare har visat sig mycket svrt att definiera i det hr sammanhanget. Ngra entydiga och enkla regler fr vad som ska vara skliga boende58
Frsrjningsstd 4
kostnader finns inte. Kostnaden i allmnnyttiga bostadsfretag kan t.ex. variera kraftigt p en och samma ort. Det kan vara s att de enda lediga bostderna finns i nybyggda omrden dr hyrorna r s hga att det r svrt fr hushllet att klara kostnaden. Men behovet av att bo kvarstr likvl. Drfr har Socialstyrelsen rekommenderat att man utgr frn de faktiska boendekostnaderna och behovet av boende. Se ven R 1996 ref 99 III dr Regeringsrtten fr ett resonemang om sklig boendekostnad. En annan aspekt som r viktig i sammanhanget handlar om risken fr att socialtjnsten oavsiktligt bidrar till boendesegregation. Fr att spetsa till det: om socialtjnsten stller krav p att alla bistndsmottagare ska flytta till omrden dr hyrorna r billigare n p annat hll, s blir konsekvensen att man faktiskt bidrar till en segregationsproblematik. Det r viktigt att socialtjnsten tar hnsyn till om en flyttning kommer att innebra negativa sociala konsekvenser. Frga: r det rimligt att avsl hela boendekostnaden fr ett hushll som ansker om frsrjningsstd med hnvisning till att kostnaden r fr hg i sig eller drfr att den r hgre n den schablon som tillmpas av kommunens socialtjnst? Svar: Nej, det r inte rimligt. Socialstyrelsen har i allmnna rd (2003:5 s. 6) framhllit att det r den faktiska boendekostnaden och behovet av boende som ska styra bedmningen. Denna bedmning ska utg frn den enskilda individen eller det enskilda hushllet. En person vars boendekostnad bedmts vara fr hg br f ett s.k. skligt rdrum fr att frska lsa situationen (se avsnittet Skligt rdrum fr bostadsbyte). Om den enskilde nd vljer att bo kvar, kan den del av boendekostnaden som inte betraktas som sklig avsls, dock inte hela boendekostnaden. Riktlinjer om en hgsta godtagbar boendekostnad kan komma i konflikt med den individuella behovsbedmningen som r en vgledande princip i socialtjnstlagen (prop. 1979/80:1 s. 181 och s. 525 och prop. 1996/97:124 s. 75 och s. 83). Frga: Vilka regler gller vid andrahandsboende? Svar: Andrahandsboende bygger p ett avtal mellan en hyresvrd (frstahandshyresgsten) och en hyresgst och br drfr bedmas enligt samma principer som gller fr frstahandsboende (se ocks avsnittet Sklig boendekostnad). Liksom nr det r frga om frstahandsboende, ska det utredas och bedmas om den bistndsskande r bosatt p adressen, om han eller hon har behov av bostaden samt om hyreskostnaden r sklig. Socialtjnsten ska gra en individuell bedmning i vilken ingr att beakta t.ex. den bistndsskandes mjlighet att skaffa ett annat boende. Omfattningen av andrahandsboende samt hyresniverna torde variera mycket mellan olika
59
4 Frsrjningsstd
delar av landet, liksom vad socialtjnsten br kunna betrakta som sklig kostnad. Det viktiga r att om den avtalade andrahandshyran r sklig i frhllande till hyresnivn p orten fr en bostad av motsvarande storlek och standard s ska den godtas. Eventuell vinst som hyresvrden gr eller andra frhllanden som gller hyresvrden ska inte utredas. Hyresvrden har inte anskt om bistnd eller gett tillstnd till att socialtjnsten fr utreda hans eller hennes personliga frhllanden.
60
5. Livsfring i vrigt
Med begreppet (livsfring i vrigt) avses alla de olika behov som den enskilde kan ha fr att tillfrskras en sklig levnadsniv och som inte omfattas av frsrjningsstdet. Det kan vara frga om bistnd till lkarvrd eller tandvrd, glasgon, mbler, husgerd, vinterklder, vrd- och behandlingsinsatser fr missbrukare, hemtjnst, srskilt boende fr ldre och funktionshindrade m.m. Det r inte mjligt att lmna en uttmmande upprkning av vilka insatser eller behov som skall anses ing. En individuell bedmning mste, liksom r fallet nu, gras i varje enskilt fall. (Prop. 2000/01:80 s. 92)81 I livsfring i vrigt ingr allt som en person kan behva fr att uppn sklig levnadsniv och som inte r direkt frsrjning. Eftersom frsrjningsstdet tcker alla regelbundet terkommande kostnader, t.ex. mat, klder, boende, hushllsel, rr det sig hr normalt om mer tillflliga eller sllan frekommande behov. Fr att renodla frsrjningsstdet till att omfatta regelbundet terkommande kostnader togs lkarvrd, akut tandvrd och glasgon bort frn frsrjningsstdet fr.o.m. den 1 januari 2002. Fljden av detta r att posterna numera ingr i livsfring i vrigt. I det fljande ges exempel p vanliga situationer d socialtjnsten br kunna ge ekonomiskt bistnd, om frutsttningarna i vrigt r uppfyllda. Nr det finns skl br socialtjnsten kunna ge bistnd ven till annat. Bestmmelsen i 4 kap. 1 SoL innebr i princip en tergng till vad som gllde fre den 1 januari 1998.82 Syftet med bistndet ska bl.a. vara att strka den bistndsskandes mjligheter att leva ett sjlvstndigt liv. I ett sjlvstndigt liv ingr t.ex. att kunna frsrja sig sjlv genom arbete eller p ngot annat stt som innebr en lngsiktig frsrjning. I prop. 2000/01:80 s. 91 sgs att i bde kommu81 I prop. 1979/80:1 s.198 och 202 ges fljande exempel p behov som kan ing i livsfring i vrigt:
sjukvrdskostnader (patientavgifter), medicinkostnader, tandvrdskostnader, begravningskostnader, avgifter fr barn- och ldreomsorg, srskilt ekonomiskt std till skolbarn, hemutrustning, vistelse fr vila och rekreation, ekonomiska saneringar. I prop. 1996/97:124 s. 90 ges fljande exempel: Kostnader fr flyttning, komplettering eller nyanskaffning av mbler, husgerd, TV m.m., skuldsanering, alternativ medicinsk behandling, psykoterapi, mer omfattande tandvrd och rekreations- eller semesterresor.
82 Prop. 2000/01:80 s. 87.
61
5 Livsfring i vrigt
nens och den enskildes intresse ligger att bistndet skall utformas s att det svarar mot det ml man vill uppn. Fr att den bistndsskande ska n mlen om ett sjlvstndigt liv och en egen frsrjning kan han eller hon ha behov av insatser utver frsrjningsstdet. ven frebyggande och rehabiliterande aspekter kan drfr pverka socialtjnstens bedmning. En annan aspekt kan vara om behovet av bistnd till frsrjningen r kort- eller lngvarigt. Vid kortvariga perioder (understigande fyra mnader) av bistnd eller inkomster p motsvarande niv, kan socialtjnsten ta hnsyn till att den bistndsskande sjlv kan bekosta det som inte r akut. Det kan t.ex. innebra att behov som inte r akuta skjuts upp till dess att den bistndsskande sjlv kan betala. Sdana bedmningar fr naturligtvis inte resultera i att den enskilde fr frsmrad tandstatus, saknar ndvndig utrustning i hemmet etc.83 Vid lngvariga behov pverkas andra sidan hushllet av att under lng tid ha avsttt frn allt som inte r direkt ndvndigt. Det finns ingen mjlighet till guldkant p tillvaron eller att ngon gng unna sig vad familjer med normala inkomster kan unna sig. Srskilt stor pverkan kan detta ha p barn. Riksnormen bygger p berkningar som inte inkluderar t.ex. godis och snacks, husdjur, gster, presenter vid jul och fdelsedagar.84 I frsrjningsstdet ingr inte heller t.ex. att gra kompletteringar till hemmet eller resor fr umgnge med barn eller fr rekreation. Tanken bakom frsrjningsstdet r att det endast ska st fr frsrjningen under en kort period. Eftersom det ocks finns personer eller familjer som lever p frsrjningsstd under lnga perioder kan detta innebra att srskilda behov behver tillgodoses. Att leva p frsrjningsstd under en kort period kan skilja sig vsentligt frn att leva p denna ekonomiska niv under lng tid. Detta behver inte automatiskt innebra att en person med lng bidragstid har strre behov av bistnd. Individuella skillnader i behov och frmga har betydelse, liksom t.ex. frekomsten av eller bristen p sociala ntverk. Av detta fljer att det lika lite r automatiskt att en person med kortvarigt behov av frsrjningsstd anses sakna behov av bistnd fr sin livsfring i vrigt. Som alltid r det den individuella behovsbedmningen som fr avgra om bistnd ska ges eller inte. Om den enskilde inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt, kan den enskilde f ekonomiskt bistnd fr sin livsfring i vrigt som kan avse bl.a. kostnader fr hlsooch sjukvrd, tandvrd,
83 Jfr prop. 2000/01:80 s. 92f. 84 Se ngon av Konsumentverkets rapporter Skliga levnadskostnader, t.ex. 2000:19. De levnadskost-
nadsberkningar som beskrivs i rapporterna ligger bl.a. till grund fr berkningen av riksnormen.
62
Livsfring i vrigt 5
glasgon, hemutrustning, flyttkostnader, spdbarnsutrustning, umgngesresor, avgifter fr kommunal service, anskningsoch frmedlingsavgifter, rekreation, begravning, och skulder.
Hlso- och sjukvrd

Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd fr skliga kostnader fr hlsooch sjukvrd som r medicinskt pkallad. Nmndens bedmning av vad den enskilde skall f ersttning fr br gras frn den utgngspunkten att syftet med vrden skall kunna uppns. Ekonomiskt bistnd br omfatta kostnader fr tgrder som utgr sdan vrd och behandling som avses i 1 hlsooch sjukvrdslagen (1982:763) och som ett landsting r skyldigt att svara fr enligt 3 samma lag, ven i de fall insatserna tillhandahlls av en privat yrkesutvare som r ansluten till frskringskassan, vidtas efter bedmning av hlsooch sjukvrdspersonal, och grs i enlighet med vetenskap och beprvad erfarenhet. Den skiljelinje som mste dras r, enligt regeringens uppfattning, mot sdana insatser som r att hnfra till hlsooch sjukvrd och som r sjukvrdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Det kan inte vara rimligt att t.ex. kostnader fr psykoterapi, alternativ medicinsk behandling eller andra sjukvrdande insatser ska bekostas av socialtjnsten.85 Dremot kan kostnader fr vrd ing som ges av t.ex. sjukgymnast eller naprapat och efter remiss frn lkare. Ekonomiskt bistnd br ven omfatta skliga kostnader fr bl.a. hjlpmedel och frbrukningsmaterial som frskrivits av behrig hlsooch sjukvrdspersonal, lkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om lkemedelsfrmner m.m. och som frskrivits av behrig hlsooch sjukvrdspersonal, resor som r ndvndiga fr att vrden skall kunna genomfras, eller
85 Prop. 2000/01:80 s. 93.
63
5 Livsfring i vrigt
resor som r ndvndiga fr att hmta ut frskrivna lkemedel, hjlpmedel och frbrukningsmaterial. Vissa lkemedel tcks inte av hgkostnadsskyddet. Det innebr att samhllet inte subventionerar kostnaderna utan den enskilde sjlv fr st fr alla kostnader. Det kan t.ex. vara frga om bantnings- eller potenslkemedel. Det r inte meningen att socialtjnsten ska ta ver kostnaderna fr dessa lkemedel utan vara mycket restriktiv med att ge bistnd till lkemedel som inte tcks av hgkostnadsskyddet. I individuella fall kan socialtjnsten gra en annan bedmning t.ex. efter samrd med en lkarkonsult.
Avgift fr sjukhusvrd
Landstinget ansvarar fr att erbjuda en god hlsooch sjukvrd t dem som r bosatta inom landstinget.86 Det innebr dock inte att sjukvrdshuvudmannen ven ansvarar fr den eventuella kostnad som kan drabba den enskilde i samband med en sjukhusvistelse. Nr det gller avgift fr sjukhusvrd har Socialstyrelsen, i ett yttrande till kammarrtten i Stockholm, framfrt att dessa avgifter r att betrakta som en kostnad fr kost och logi.87 De utgr drmed sjlvklart en del av de kostnader som omfattas av 4 kap. 1 SoL (livsmedel och boende). En jmfrelse kan gras med vad som anges i Socialstyrelsens allmnna rd om ekonomiskt bistnd. Dr nmns avgifter som ett srskilt skl till att berkna kostnaderna till en hgre niv d avgifterna inkluderar kostnad fr livsmedel.88
Tandvrd
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr ndvndig tandvrd. Hit rknas ocks frebyggande tgrder mot karies och tandlossning. Exempel p tgrder som kan vara frebyggande r fluorbehandling, kostutredning och tandhygienistbehandling. I vissa fall kan ven bettskena vara motiverad. Nmnden br i regel grunda sin bedmning p behandlande tandlkares val av tgrd och vad denne anser vara ndvndig tandvrd. Nmnden br vga in om bistndsbehovet berknas bli kort- eller lngvarigt. Om den bistndsskandes behov av ekonomiskt bistnd bedms vara kortvarigt och denne sjlv kan tillgodose sitt behov inom en rimlig tid, br detta naturligtvis vgas in i bedmningen av hur omfattande bistndet till tandvrd skall vara.89 Det kan glla t.ex. tandvrd som inte r brdskande
86 3 hlsooch sjukvrdslagen. 87 Prop. 1992/93:17 s. 21. 88 SOSFS 2003:5 s. 6. 89 Prop. 2000/01:80 s. 93.
64
Livsfring i vrigt 5
eller att avsluta tandvrd som har pbrjats under bistndsperioden. Eftersom behovet av bistnd prvas mnadsvis kan socialtjnsten krva att den bistndsskande tar mnadsrkningar frn tandlkaren. Frutom rent medicinska aspekter br socialnmnden beakta de sociala konsekvenser som kan uppst vid utebliven tandvrd. Det kan srskilt glla fr t.ex. personer som ska ska arbete.
RTTSFALL R 1989 ref 24 III

I. En skande har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd till tandbehandling trots att bistndstagaren haft inkomster i sdan omfattning att han haft medel fr sin frsrjning och livsfring i vrigt verstigande gngse bistndsnorm. Mannen saknade tnder i bda kkarna och hade behov av implantatfrankrade proteser. Regeringsrtten ansg att det fick anses ndvndigt att mannen erhll den nmnda tandvrden fr att uppn sklig levnadsniv. II. En skande har inte ansetts berttigad till bistnd fr tandvrdskostnader eftersom mannens inkomster vsentligt versteg gngse bidragsnorm.
Socialnmnden br kunna stlla krav p att en tandlkarkonsult anlitas, om behandlingskostnaderna r hga eller om det finns olika behandlingsalternativ. Om behovet av tandvrd r akut, br socialnmnden inte stlla krav p att den enskilde ansker om ekonomiskt bistnd fre behandlingen.
Glasgon
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr glasgon, om behovet styrks av en legitimerad optiker eller lkare. Detta gller ven rtt till ersttning om glasgonen har gtt snder och ett nytt par mste infrskaffas. Nmnden br godta skliga kostnader fr kontaktlinser, om linser r det enda alternativet och behovet styrks av en lkare.
Hemutrustning
Behvlig hemutrustning hr till den standard som bistndet br garantera. Vad som r behvligt kan inte faststllas en gng fr alla. Bedmningen mste anpassas efter den allmnna standardutvecklingen i samhllet, dvs. till vad mnniskor i allmnhet kan kosta p sig.90 Det innebr att vad som
90 Prop. 1979/80:1 s. 202.
65
5 Livsfring i vrigt
r sklig niv p bistnd till hemutrustning skiftar inte bara frn fall till fall utan ocks ver tid. Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till den hemutrustning som behvs fr att ett hem skall kunna fungera. Den hemutrustning som avses skall kunna tillgodose behov som t.ex. matlagning, umgnge, smn, frvaring, rengring, rekreation och information via radio eller TV.
Underhll eller komplettering av befintlig hemutrustning

Socialnmnden br, om det krvs fr att den enskilde skall kunna bibehlla en sklig levnadsniv, ge ekonomiskt bistnd till inkp av hemutrustning som behver bytas ut, underhll av hemutrustning, reparation av hemutrustning, eller inkp av kompletterande hemutrustning (jfr avsnittet Spdbarnsutrustning s. 14). Vissa behov anses mindre lmpliga att schablonisera och lgga in i en norm trots att de r grundlggande fr en sklig levnadsniv. Kostnader fr underhll av ett hem kan vara ett sdant behov och behovsposten ingr inte heller i riksnormen. Det betyder inte att rtten till bistnd till kompletterande hemutrustning vid t.ex. lngvarigt bistndsbehov, byte av bostad eller nr hushllet fr en ny medlem har upphrt, endast att behovet ska bedmas individuellt.
Hemutrustning vid bosttning

Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till behvlig hemutrustning vid bosttning, om det finns srskilda skl. Sdana skl kan t.ex. vara att bostaden r ett led i en rehabilitering, den enskilde saknar mjligheter att frbttra sin ekonomi, den enskilde endast kan frbttra sin ekonomi p mycket lng sikt, eller den enskilde har varit utsatt fr brott och omgende behver flytta till en annan bostad. Det br finnas specifika och sociala skl fr att socialtjnsten ska ge bistnd till grundutrustning av ett hem, inte enbart ekonomiska frhllanden. Det ingr i sklig levnadsniv att ha ett hem som fungerar tillfredsstllande, men det finns ingen allmn rtt fr den som fr en bostad och har dlig ekonomi att f ekonomiskt bistnd till utrustning av bostaden. De flesta fr drfr
66
Livsfring i vrigt 5
hnvisas till att klara av situationen p det stt som mnniskor i allmnhet gr, dvs. genom planering, sparande, ln och gvor frn ntverket etc. Detta gller srskilt fr unga personer som flyttar hemifrn och som har kunnat planera fr sin flyttning till eget boende. Grundutrustning i form av mbler och husgerd kan vara av olika omfattning och kvalitet. Exempelvis kan en ung person som fr ekonomiskt bistnd fr att skaffa hemutrustning f nja sig med en betydligt enklare standard. En fullstndig grundutrustning kan omfatta t.ex. mbler, kksutrustning, hemtextil, lampor, radio och TV. Nr socialtjnsten ger bistnd till ett hushll med barn kan bistndet inkludera ven t.ex. mbler fr vardagsrum och telefon. Ytterligare vgledning till vad som kan vara ndvndig hemutrustning ges i Konsumentverkets terkommande rapporter om skliga levnadskostnader.91 Den bistndsskandes framtida mjligheter att sjlv bekosta eller komplettera hemutrustningen kan vara avgrande fr storleken p bistndet. ven den bistndsskandes mjligheter att p annat stt n genom bistnd skaffa viss hemutrustning pverkar bedmningen, t.ex. mjligheten att f hemutrustningsln hos Centrala studiestdsnmnden. ven storleken p bostaden kan pverka hur stort bistndet blir.

Vid faststllandet av storleken av ekonomiskt bistnd fr anskaffning av hemutrustning har, nr frga varit om en ung bidragsskandes frsta egna boende, en betydligt enklare standard godtagits n vad som eljest skulle ha varit fallet. Hnsyn har ocks tagits till mjligheten att anskaffa utrustning som r begagnad eller som av annan anledning betingar ett lgt pris.
Val av inkpsstlle
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till hemutrustning utan villkor om att srskilda inkpsstllen skall anvndas, om det inte finns srskilda skl fr det.
Flyttkostnader
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till flyttkostnader, om flyttningen r ndvndig fr att den enskilde skall uppn en sklig levnadsniv (jfr avsnittet Byte till dyrare bostad s. 9). Det kan finnas bde sociala och
91 T.ex. 2000:19 Skliga levnadskostnader.
67
5 Livsfring i vrigt
ekonomiska skl till att en person eller en familj behver flytta fr att uppn en sklig levnadsniv. Sociala skl kan vara t.ex. ddsfall, skilsmssa eller behov av en ny milj. Ett ekonomiskt skl kan vara att flytten kar mjligheterna till egen frsrjning genom studier eller arbete. Ekonomiskt bistnd till flyttkostnader br i regel bl.a. omfatta hyra av bil, inklusive frskring, bensin, hyra av flyttldor, och flytt av telefonabonnemang. Utgngspunkten r att de flesta mnniskor sjlva organiserar sin flyttning med hjlp av slkt och vnner. Normalt omfattar bistndet drfr kostnader fr en sdan flytt. Om ngon flyttar p grund av att han eller hon har ftt arbete p annan ort, br alltid mjligheten att f bidrag frn lnsarbetsnmnden frst underskas. Om den enskilde p grund av sjukdom, lder eller andra skl inte klarar av att flytta p egen hand, br bistndet omfatta skliga kostnader fr en flyttfirma.
Spdbarnsutrustning
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr ndvndig spdbarnsutrustning i samband med ett barns fdelse, bl.a. sng med sngklder och andra tillbehr, sktbdd med tillbehr, brsele, barnvagn med tillbehr, och utrustning fr bad. Avseende kldutrustning se avsnittet Srskilda skl att berkna kostnader till en hgre niv s. 5. Vid bedmning av vad som r ndvndigt i ett enskilt fall kan det, om det finns syskon och ldersskillnaden inte r fr stor, i vissa fall vara rimligt att rkna med en viss teranvndning av klder och utrustning. En annan faktor som har betydelse r hur mycket den bistndsskande kunnat planera ekonomiskt fr barnet. Med spdbarnsutrustning avses hr endast vad som r ndvndigt i samband med barnets fdelse. Efter en tid kan behovet av ytterligare utrustning uppst, t.ex. barnstol och skerhetsutrustning till hemmet. Dessa behov kan i frekommande fall beviljas som kompletterande hemutrustning (se avsnittet Underhll eller komplettering av befintlig hemutrustning).
68
Livsfring i vrigt 5
Umgngesresor
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr att en frlder skall kunna umgs med sitt barn som bor p annan ort. Med annan ort kan ven avses en ort utanfr Sverige. Avgrande fr vad som br vara sklig kostnad fr resor och hur ofta bistnd br ges till kostnader fr umgnge br anpassas till vad en familj i allmnhet har rd med. Vid denna bedmning br nmnden ven beakta vad som har reglerats genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal om umgnge. Frutom resekostnader br ven andra kostnader som r ndvndiga fr att umgnget skall kunna komma till stnd ing i bistndet, t.ex. kostnader fr logi. I tv rttsfall har Regeringsrtten uttalat att det under de omstndigheter som rdde i dessa fall var rimligt att bevilja bistnd till en resa till Italien respektive Finland fr umgnge. Detta ansgs inte vara mer n vad en familj i allmnhet har rd med och ska ses mot bakgrund av att det r barnets behov av umgnge med frldern som r det viktiga.

En mor har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd till en resa till Italien fr att umgs med sin dr bosatta 13-riga dotter. Fadern gav inte sitt tillstnd fr dottern att beska modern i Sverige. D kostnaderna inte verstigit vad en frlder under liknande omstndigheter normalt sjlv skulle kunna tnkas svara fr, har bistnd ansetts bra utg.
R 1994 ref 81
Det bistnd, som en moder vrdnadshavare skt fr att mjliggra fr sina barn att beska fadern i Finland, har ansetts behvligt fr att tillfrskra barnen en sklig levnadsniv. Regeringsrtten uttalade att barnens intresse av att beska en frlder fr vgas mot resekostnadernas storlek. Resekostnaderna br i ett sdant fall inte vara hgre n att de kan anses motsvara vad en familj i allmnhet har rd med.
Utgngspunkten r allts vad en familj i allmnhet har rd med. Utgngspunkten r inte, som vid boendestandard och boendekostnader, en jmfrelse med vad en lginkomsttagare normalt har mjlighet att kosta p sig.92 Det innebr att olika slags kommunikationsmedel kan komma i frga,
92 Prop. 1996/97:124 s. 169.
69
5 Livsfring i vrigt
inte bara det billigaste om resan drmed tar oskligt lng tid och detta inverkar menligt p umgnget. Det kan ven bli frga om resor med bil om det behvs fr att umgnget ska fungera. Det primra ansvaret fr resor i samband med umgnge ligger p den frlder som inte bor tillsammans med barnet (umgngesfrldern). Den frlder som barnet bor med (bofrldern) ska dock ta del i kostnaderna efter vad som r skligt med hnsyn till frldrarnas ekonomiska frmga och vriga omstndigheter.93 I normalfallet ska samma principer tillmpas som nr underhllsbidrag till barn bestms. En frlder som saknar frmga att bidra till resekostnaderna r inte heller skyldig att gra det.94 Med tanke p barnens behov kan socialtjnsten d behva ge bistnd. Om bofrldern, trots frmga, inte bidrar till resekostnaderna har umgngesfrldern mjlighet att begra att frgan prvas av domstol.95 (Se ven Socialstyrelsens broschyr Underhllsbidrag till barn enligt frldrabalken p www.sos.se/publicerat/fr allmnheten.)
Avgifter fr kommunal service, anskningsoch frmedlingsavgifter m.m.

Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till kostnader fr t.ex. barnomsorg i vntan p nedsttning av avgiften, handikappomsorg i vntan p nedsttning av avgiften, ldreomsorg i vntan p nedsttning av avgiften, rttshjlpsavgift, identitetshandling fr den som saknar sdan, och bostadsfrmedling fr den som saknar bostad eller behver byta bostad. Se vidare avsnittet Genom nedsttning av kommunala avgifter, m.m. s.17. Enligt 23 rttshjlpslagen (1996:1619) utgr lgsta rttshjlpsavgift tv procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte verstiger 50 000 kronor. Vid faststllande av rttshjlpsavgift rknas mer kontinuerligt utgende bistnd enligt socialtjnstlagen som inkomst.96 Om en bistndsskande har beviljats rttshjlp dr avgiften berknats utifrn en inkomst
93 6 kap. 15 b frsta stycket FB. 94 Prop. 1997/98:7 s. 72. 95 Frgan om freskrifter om resekostnader prvas normalt i samband med att domstolen behandlar
frgan om umgnge och omfattningen av detta. Det finns dock inget som hindrar att resekostnaderna prvas av domstol ven om umgnget i vrigt inte r freml fr domstolens prvning. Detta kan bli aktuellt om frldrarna r ense om umgngets omfattning och nskar ett domstolsavgrande endast om resekostnaderna. 96 DVFS 2002:8.
70
Livsfring i vrigt 5
bestende av bistnd enligt socialtjnstlagen kan ekonomiskt bistnd beviljas till rttshjlpsavgiften fr att den enskilde ska kunna ta tillvara p sina rttigheter och uppn en sklig levnadsniv. Om den bistndsskande har behov av juridisk hjlp men inte fr rttshjlp, kan socialtjnsten i individuella fall ge bistnd ven fr kostnader t.ex. i vissa familjerttsliga renden eller i tvister angende boende. Ett skl att bevilja bistnd kan vara att den bistndsskande annars inte uppnr en sklig levnadsniv nr det gller den sociala situationen. Det kan d vara motiverat att socialtjnsten ger ekonomiskt bistnd s att t.ex. en skilsmssa kommer till stnd eller att den bistndsskande kan fullflja sitt rende i hyresnmnden.
RTTSFALL R 1989 not 120

En skande har ftt rtt till bistnd fr advokatkostnader i samband med bodelning med anledning av separation. Kostnaderna avsg bevakning av vad som ska anses ing i en sklig levnadsniv i frga om bohag m.m.
Ett annat skl kan vara att bistndet behvs fr att den bistndsskande ska kunna utnyttja sina medborgerliga rttigheter. Man kan t.ex. som utlndsk medborgare rsta i kommunalval, men fr att f rsta i riksdagsval mste man vara svensk medborgare. Det innebr en kostnad fr den enskilde att bli svensk medborgare. Migrationsverket tar ut en avgift fr anskan om uppehllstillstnd bl.a. av personer som sker frlngt uppehllstillstnd och saknar asylskl eller humanitra skl. Dessa personer r inte frhindrade att vistas i sitt hemland och br drfr normalt sjlva f betala avgiften.
Rekreation
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr rekreation, om det finns srskilda skl. Det kan finnas srskilda behov av rekreation t.ex. hos barnfamiljer som under lng tid p grund av ekonomiska problem inte har kunnat f ngon form av semester och hos vuxna med lngvariga medicinska eller sociala problem. Om det finns barn i hushllet, br socialnmnden gra en srskild bedmning av barnets behov. Ekonomiskt bistnd till rekreation br rcka till t.ex. en tg- eller bussresa och logi. Nr det gller barn br bistndet rcka till kostnaden fr t.ex. en koloni- eller lgervistelse.
71
5 Livsfring i vrigt
Med rekreation menas sdana aktiviteter som normalt hr ihop med semester, t.ex. resor och vistelser p annan ort. Det rr sig inte om mer vardagliga aktiviteter som biobesk, lsning, motion etc. fr vilket det finns en behovspost i riksnormen och som drfr ingr i frsrjningsstdet. I vissa fall kan ngon form av rekreation vara ndvndig fr att en person eller en familj ska uppn en sklig levnadsniv. Bistndsskande med sociala problem och lngvarigt ekonomiskt bistnd kan behva miljombyte eller trffa slkt eller andra nrstende som bor p annan ort. Srskilt viktigt kan detta vara fr barn och socialtjnsten br drfr i frga om bistnd till kostnader fr rekreation kunna ha ett tydligt barnperspektiv. I detta perspektiv kan ing t.ex. att uppmrksamma behov som barn har av att gra det som de flesta barn kan gra, t.ex. ka p koloni, lger eller skolresa (se ven srskilt avsnitt om Barnperspektiv).
RTTSFALL R83 2:59

En fyrabarnsfamilj beviljades ekonomiskt bistnd till en rekreationsresa frn Skne till Stockholm. Bistndet omfattade utgifter fr resan, extrautgifter fr mltider p restaurang samt fickpengar till barnen. Familjen skulle bo hos slktingar. Fr familjen och i synnerhet fr barnen fanns ett uttalat behov av miljombyte och rekreation. Resan var drjmte gnad att strka familjegemenskapen och frbttra slktkontakterna.
Begravningskostnader
Begravningskostnader tcks i frsta hand av tillgngarna i ddsboet. Begravningskostnaderna gr fre alla andra kostnader som kan belasta ddsboet, t.ex. obetald hyra, hushllsel, telefon eller kostnader fr utflyttning och stdning av bostaden. Rtten till bistnd bedms utifrn ddsboets ekonomiska situation och inte ddsbodelgarnas. Socialtjnsten kan dock beakta t.ex. om den avlidne gett bort eller slt tillgngar till en ddsbodelgare frmnligt strax fre ddsfallet. Socialtjnsten kan ven vara uppmrksam p hur tillgngarna i ddsboet r vrderade. Frskringar som faller ut kan vara en tillgng i ddsboet.
72
Livsfring i vrigt 5
RTTSFALL R 1989 ref 64 (II)

En kvinna anskte om bistnd till begravningskostnader fr sin mor. Regeringsrtten uttalade att ddsboets rtt till bistnd br bedmas med utgngspunkt enbart i ddsboets ekonomiska situation. Den omstndigheten att dottern i avvaktan p nmndens beslut betalat begravningen ansgs inte ha medfrt att ddsboets behov av bistnd tillgodosetts p ett sdant stt att rtten till bistnd bortfallit.
R 1994 ref 53
Ett ddsbo har inte ansetts berttigat till bistnd till begravningskostnader nr den avlidna frhllandevis kort tid fre ddsfallet tecknat en kapitalfrskring med ddsbodelgaren som frskrad och dessutom gett bort betydande belopp till denne och dennes hustru och barn.
Om ddsboet saknar tillgngar helt eller delvis, br socialnmnden ge ekonomiskt bistnd som mjliggr en vrdig begravning. Hnsyn br tas till allmnt vedertagna begravningstraditioner och i frekommande fall olika religisa och etniska gruppers speciella nskeml om hur en begravning skall ordnas. Den avlidnes och anhrigas nskeml betrffande formerna fr begravningen br respekteras, om kostnaden r sklig. En vrdig begravning behver inte innebra ett dyrt alternativ men inte heller regelmssigt ett billigt. Socialnmnden kan ha riktlinjer fr vad en begravning fr kosta.

Socialbidragsnorm fr begravningskostnader har frngtts nr vissa kostnader som inte beaktats i nomen frekommit. Regeringsrtten fann att normen br kunna frngs i det enskilda fallet om det visar sig skligt, t.ex. drfr att en ndvndig kostnad som inte beaktas i normen frekommit.
Ekonomiskt bistnd till begravningskostnader br motsvara kostnaden fr en begravning i Sverige och i regel inte vara hgre n ett halvt basbelopp. Frutom kostnader fr det som hr samman med att ta hand om stoftet och begravningsakten, br bistndet ven kunna omfatta kostnad fr gravsten med inskription och transport till gravplats i Sverige. I allmnt vedertagna
73
5 Livsfring i vrigt
begravningstraditioner fr ven anses ing viss blomdekoration och en enklare frtring fr en mindre krets av srjande. Dremot ingr inte merkostnader fr transport till utlandet och begravning utomlands. Om det r oskert i fall det finns frskringar som kan tcka begravningskostnaderna helt eller delvis, kan socialtjnsten ge ekonomiskt bistnd som frskott p frmn ( se kap. 12 terbetalning). I en frlders frsrjningsskyldighet ligger ven ett ansvar att efter frmga st fr kostnaderna fr ett barns begravning.
RTTSFALL R 1989 ref 64 (I)

En familj har nekats bistnd till begravningskostnader fr sin son eftersom familjens inkomster verstigit sklig socialbidragsnorm. Regeringsrtten menade att nr det gller rtt till bistnd till kostnader fr vrd av ett underrigt barn som lever tillsammans med sina frldrar bedms bistndsbehovet med utgngspunkt i familjens inkomst och frmgenhetsfrhllanden. Samma princip br tillmpas vid bedmning av bistndsbehovet d det gller begravningskostnader.
Skulder
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till betalning av skulder, endast om det r enda mjligheten fr den enskilde att uppn en sklig levnadsniv. Nmnden br ge bistnd till skulder efter en individuell prvning och nr det enligt nmndens bedmning skulle f allvarliga sociala konsekvenser fr den enskilde om skulden inte betalas. Det kan t.ex. glla skulder fr boendekostnader eller hushllsel. Det ekonomiska bistndets syfte r att tillgodose frsrjningen och livsfringen i vrigt vid tillflliga ekonomiska problem och i vntan p annan frsrjning. Att en person har skulder r inte speciellt ovanligt och kan normalt knappast betraktas som en belastning. Socialtjnsten br se restriktivt p bistnd till skulder i allmnhet, t.ex. br ekonomiskt bistnd aldrig ges till betalning av bter, skadestnd och skatteskulder. Om bistnd beviljas br det allmnt ges en frebyggande karaktr.97 Bistnd till skulder br endast komma i frga om det bedms som ndvndigt fr att mlet med andra insatser, t.ex. rehabilitering, ska uppns.
97 Prop. 1979/80:1 s. 202.
74
Livsfring i vrigt 5

Bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) i form av skuldsanering har inte medgivits nr utredningen inte givit vid handen att de betalningskrav som fordringsgarna kunde komma att stlla skulle ha den verkan att de skulle frhindra den hjlpskande frn att i framtiden kunna uppehlla en sklig levnadsniv.
Som alternativ till ekonomiskt bistnd kan socialtjnsten erbjuda t.ex. hushllsekonomisk rdgivning eller skuldrdgivning. Om en person har mycket stora skulder kan socialtjnsten initiera en utredning om eventuell sanering av skulderna enligt skuldsaneringslagen (1994:334). Den bistndsskande br ven uppmanas att underska mjligheten att f uppskov med betalningen eller att f skulderna avskrivna eller eftergivna. Vid vissa skulder, frmst obetalda boendekostnader som riskerar att leda till att den bistndsskande blir utan bostad, blir de sociala konsekvenserna mycket strre n vid andra skulder. I dessa fall br socialtjnsten drfr kunna ta strre social hnsyn, srskilt nr det gller t.ex. barnfamiljer och personer med psykiska funktionshinder. Detta behver naturligtvis inte innebra att socialtjnsten mste ge bistnd till skuld efter skuld fr boendekostnader och att den enskildes egna ansvar helt upphr. I vissa fall kan det vara ett rimligt alternativ att den bistndsskande flyttar om det finns en ny bostad tillgnglig. Fr att undvika upprepade skulder fr t.ex. boendekostnad kan det vara bra att flja upp och sttta personer och familjer som har haft sdana skulder ven efter det att skulderna r betalda. Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd ven till en skuld som uppsttt under sdan tid d den enskilde inte har haft bistnd till kostnaden, men hade ftt bistnd om han eller hon hade anskt om detta. Det rr sig t.ex. om fall d den bistndsskande vntat in i det lngsta innan han eller hon kontaktar socialtjnsten. Om man rknar bakt kan man se att den bistndsskande faktiskt inte har haft mjlighet att betala rkningarna i frga. Detta br pverka beslutet i rendet, ven om den bistndsskande i mellantiden lnat till kostnaden.
75
5 Livsfring i vrigt
RTTSFALL R84 2:27

Den omstndigheten att behov av medel till hyresbetalning har avhjlpts genom ett handln, har inte ansetts medfra att behovet tillgodosetts p ett sdant stt att rtten till ekonomiskt bistnd har bortfallit.
R 1986 ref 9
Ett par makar har ftt rtt till bistnd fr betalning av skulder avseende egen villafastighet. Skulderna avsg rnta och amortering, olja samt elektricitet. Skulderna hade uppkommit under en begrnsad tidsperiod d familjens inkomster understigit vad som krvs fr att uppn en sklig levnadsniv och vad familjen normalt kunnat rkna med. Makarna hade utan framgng frskt slja fastigheten. Pga. det anfrda och d det inte visats att andra utvgar, ssom upprttande av en betalningsplan, prvats fr att lsa makarnas tillflliga ekonomiska svrigheter ansg Regeringsrtten att den omstndigheten att makarna inte slt fastigheten inte utgjorde ngot hinder mot att lmna dem bistnd med yrkat belopp.
Kllor
Rttsfall R83 2:59 R84 2:27 R 1986 ref 9 R 1987 ref 109 R 1988 ref 67 R 1989 ref 24 III R 1989 ref 64 III R 1989 not 120 R 1992 ref 16 R 1994 ref 53 R 1994 ref 81 R 1995 ref 80 Frfattningar Socialtjnstlag (2001:453) Hlso- och sjukvrdslag (1982:763) Skuldsaneringslag (1994:334)
76
Livsfring i vrigt 5
Rttshjlpslag (1996:1619) Lag (2002:160) om lkemedelsfrmner m.m. Offentligt tryck Proposition 1979/80:1: Om socialtjnsten Proposition 1992/93:17: Om vissa ersttningar till sjukvrdshuvudmnnen, m.m. Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen Proposition 2000/2001:80 Ny socialtjnstlag m.m. Proposition 1997/98:7: Vrdnad, boende och umgnge Socialstyrelsens allmnna rd, skrivelser m.m. Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistnd Domstolsverket Domstolsverkets frfattningssamling DVFS 2002:8 Litteratur Konsumentverket (2000): Skliga levnadskostnader. Berkningar av Konsumentverket. Rapport 2000:19. Stockholm
77
5 Livsfring i vrigt

Hlso- och sjukvrd
Frga: Ska socialtjnsten ge ekonomiskt bistnd till kostnader fr behandlingar eller lkemedel som inte omfattas av ett hgkostnadsskydd? Svar: Huvudprincipen r att ekonomiskt bistnd ges fr patientavgifter fr hlsooch sjukvrd som ges av lkare eller andra yrkesutvare som r anslutna till frskringskassan. Denna anslutning innebr att den enskilde endast betalar en del av kostnaden fr vrden och att frskringskassan str fr resten. Anslutningen innebr ocks att patienten r skyddad mot hga kostnader genom ett hgkostnadsskydd. Det r drfr rimligt att krva att den enskilde uppsker en vrdgivare som r ansluten till frskringskassan. Ocks fr lkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om lkemedelsfrmner m.m. finns det ett hgkostnadsskydd. ven nr det gller lkemedel r huvudprincipen att rtten till ekonomiskt bistnd gller vad den enskilde sjlv ska betala inom ramen fr hgkostnadsskyddet. Den skiljelinje (fr vad som r socialtjnstens ansvarsomrde) som mste dras r, enligt regeringens uppfattning, mot sdana insatser som r att hnfra till hlsooch sjukvrd och som r sjukvrdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Att enskilda i vissa fall kan vara missnjda med att de inte fr den behandling de nskar inom hlsooch sjukvrden fr inte medfra att kommunerna tvingas ta ver det ansvaret frn landstingen (prop. 2000/01:80 s. 93). Frga: Kan socialtjnsten krva att den bistndsskande gr mnadsavbetalningar till Apoteket? Svar: Ja, om det inte r uppenbart ondigt, t.ex. om det redan frn brjan str helt klart att den enskilde kommer att ha rtt till bistnd fr hela kostnaden.
Tandvrd
Frga: Har den bistndsskande rtt att fritt vlja tandlkare eller kan socialtjnsten krva att han eller hon gr till en viss tandlkare? Svar: Den enskilde har rtt att vlja tandlkare men inom vissa grnser. Socialtjnsten ska vid bedmningen av vilket bistnd som ska ges vga samman olika omstndigheter ssom den nskade insatsens lmplighet som sdan, kostnaderna fr den nskade insatsen i jmfrelse med andra insatser samt den enskildes nskeml (prop. 2000/01:80 s. 91). Socialtjnsten kan allts ta hnsyn ocks till ekonomiska aspekter. Det innebr att socialtjnsten kan vgra bistnd till kostnaden fr behandling hos en tandlkare som har hgre priser n likvrdiga alternativ p orten. Det frutstter att det inte
78
Livsfring i vrigt 5
finns skl fr att den enskilde br f sin behandling hos just denne tandlkare. I vrigt har den enskilde rtt att vlja tandlkare och socialtjnsten kan inte anvisa en srskild tandlkare. Frga: Fr socialtjnsten vlja ett billigare alternativ n det som den behandlande tandlkaren frordar? Svar: Huvudprincipen r att det r den behandlande tandlkarens bedmning som gller (Se SoS allmnna rd SOSFS 2003:5). Socialtjnstens bistndsbedmning br dock pverkas av om den enskildes bistndsbehov berknas bli kort- eller lngvarigt. Vid ett kortvarigt bistndsbehov har den enskilde strre mjligheter att sjlv bekosta tandvrd som kan skjutas upp utan olgenhet fr honom eller henne. Om socialtjnsten r tveksam till omfattningen av en tandvrdsbehandling och kostnaderna kan man direkt eller via en tandlkarkonsult kontakta den behandlande tandlkaren och i samrd med denne och den enskilde hitta en lsning. Se ven svaret p fregende frga. Frga: Vilka frebyggande tgrder ingr i ndvndig tandvrd? Svar: Det kan vara t.ex. tandhygienisk behandling, fluorbehandling, kostutredning och i vissa fall ven bettskena.
Hemutrustning
Frga: Har man rtt till ekonomiskt bistnd fr hemutrustning nr man flyttar hemifrn? Svar: Nej, det finns ingen allmn rtt att f ekonomiskt bistnd vare sig till flyttning eller hemutrustning. Om en ung mnniska vill flytta hemifrn frutstts att han eller hon planerar detta p det stt som unga mnniskor i allmnhet gr. Endast om det finns srskilda sociala skl, t.ex. att det r olmpligt att den unge bor kvar hemma, kan det finnas anledning fr socialtjnsten att ge bistnd.
Flyttning
Frga: Hur lnge r det rimligt att socialtjnsten ger ekonomiskt bistnd till magasinering av tillhrigheter? Svar: Det kan skifta frn fall till fall. Socialtjnsten mste gra en bedmning som innefattar t.ex. anledningen till magasineringen, mjligheterna fr den enskilde att f en ny bostad, de magasinerade tillhrigheternas vrde i frhllande till kostnaderna fr magasineringen och berknad tid innan magasineringen kan upphra. Om vrdet r lgt p t.ex. magasinerade mbler och husgerd kan det vara en bttre lsning att den enskilde fr bistnd till ny hemutrustning den dag han eller hon har en ny bostad. Socialtjnsten kan
79
5 Livsfring i vrigt
ocks underska mjligheten att minska volymen p det magasinerade, s att den enskilde endast behller det som r av personligt vrde om magasineringstiden berknas bli lng. Observera att magasineringsavtalet br ings mellan den bistndsskande och magasineringsfirman s att den bistndsskande behller ansvaret fr sina tillhrigheter.
Umgngesresor
Frga: Hur lngt r det rimligt att en person reser fr umgnge? Svar: Regeringsrtten slr i en dom fast att bistnd br ges om kostnaderna inte verstiger vad en frlder under liknande omstndigheter normalt sjlv skulle kunna tnkas svara fr (R 1987 ref 109). Det handlar om att jmfra med vad en frlder med normala inkomster har rd till och inte mlet fr resan. Fr en person som bor i sdra Sverige kan det kosta lika mycket att resa till Kiruna som till ett land i mellan- eller sydeuropa. I rttsfallet gllde bistndet en resa till Italien. Frga: Hur ska man se p vad en person med normala inkomster kan kosta p sig utifrn barnperspektivet? Svar: Barnperspektivet innebr att barnets situation och behov ska lyftas fram. Behoven kan naturligtvis skifta frn barn till barn beroende p bl.a. lder, men normalt har alla barn behov av umgnge med bda sina frldrar. Barnets behov av umgnge med den frlder det inte bor hos medfr ett definitivt ansvar fr socialtjnsten fr att mjliggra detta umgnge. Om behovet finns och inte kan tillgodoses p annat stt, kan det i vissa fall innebra att socialtjnsten fr ge bistnd till kostnader som r hgre n vad en lginkomsttagare normalt klarar av. Det ska emellertid ses som ett bistnd fr barnets skull och inte den vuxnes. Se ven svaret p fregende frga.
Avgifter fr kommunal service, anskningsoch frmedlingsavgifter m.m.

Frga: Vilka juridiska kostnader kan den bistndsskande ha rtt till bistnd fr? Svar: Kostnaden fr den rdgivning som fregr ett beslut om rttshjlp samt rttshjlpsavgiften. Bistndet kan ven omfatta sjlvrisken nr rttsskydd ingr i den enskildes hemfrskring. I vissa situationer kan det finnas srskilt starka sociala skl att ge bistnd till den hr typen av kostnader oavsett om den enskilde kan f en del av kostnaden betald frn annat hll eller inte. Det gller t.ex. nr en enskild har ett rende i hyresnmnden och
80
Livsfring i vrigt 5
utgngen av rendet fr betydelse fr om han eller hon fr behlla sin bostad. I vissa fall kan det vara ndvndigt att ge bistnd till kostnader fr juridisk hjlp i familjerttsliga renden som t.ex. ktenskapsskillnad, bodelning, vrdnad och umgnge. Den juridiska hjlpen kan behvas fr att reda ut konflikter och upprtta avtal som r realistiska och som r ndvndiga fr att barn och frldrar ska uppn en sklig levnadsniv.
Begravning
Frga: En utlnning som var bosatt i Sverige har avlidit. Vad gller betrffande begravningskostnaderna om de anhriga vill begrava honom eller henne i hemlandet? Svar: Hnsyn ska tas till den avlidnes och anhrigas nskeml betrffande formerna fr begravningen. Enligt Socialstyrelsens allmnna rd om ekonomiskt bistnd (SOSFS 2003:5) br bistnd till begravningskostnader motsvara kostnaden fr en begravning i Sverige upp till ett halvt basbelopp. Socialtjnsten ska drfr inte ta p sig de merkostnader som uppstr pga. att en person ska begravas utanfr Sverige. Men det finns heller ingen anledning fr socialtjnsten att gra det omjligt fr de anhriga att begrava sin slkting utomlands. Socialtjnsten kan ge bistnd till den kostnad som skulle beviljats om den avlidne hade begravts i Sverige. De merkostnader som uppstr pga. att begravningen sker utanfr Sverige fr de anhriga st fr. Frga: Efterlevande maka har enskild egendom i form av pengar p banken. Kan socialtjnsten krva att hon betalar fr begravningen? Svar: Nej. Det r ddsboet som ska st fr begravningskostnaderna. Den efterlevande makans enskilda egendom ingr inte i ddsboet. Socialtjnsten kan dock kontrollera att den avlidne inte kort fre sin bortgng verfrt tillgngar till makan eller andra personer (se R 1994 ref 53).
Skulder
Frga: Hur ska man se p en anskan om bistnd till skatteskuld som uppsttt under en period d den enskilde hade ekonomiskt bistnd? Svar: Socialtjnsten br inte ge ekonomiskt bistnd till skatteskulder, bter eller skadestnd. Detta gller ven skulder som har uppsttt under en period d den enskilde haft bistnd och bistnd beviljats med lgre belopp n som skulle ha blivit fallet om rtt skatteavdrag gjorts (se R 1996 ref 14). Frga: Hur ska man se p en anskan om bistnd till skuld fr inkp av mbler och husgerd? Svar: Restriktivt som i frga om alla skulder. Undantag kan gras t.ex. om den enskilde har tagit ln fr inkp av mblerna men hade kunnat f eko81
5 Livsfring i vrigt
nomiskt bistnd till hemutrustning om han eller hon hade anskt om det. Frga: Hur ska man se p en anskan om bistnd till skuld fr bostadsbidrag? Svar: Restriktivt som i frga om alla skulder. Den enskilde br hnvisas till att i frsta hand vnda sig till frskringskassan fr att f anstnd med betalningen eller f skulden avskriven med hnsyn till att han eller hon saknar frsrjning.
82
6. Frutsttningar fr rtt 6. till ekonomiskt bistnd
Prvning av om behovet kan tillgodoses p annat stt

Det ekonomiska bistndets roll r att fungera som ett yttersta skyddsnt fr mnniskor som har tillflliga frsrjningssvrigheter. Enligt 4 kap. 1 SoL r det endast den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt som har rtt till bistnd fr sin frsrjning och fr sin livsfring i vrigt. Ett vergripande ml fr socialtjnsten r att frmja mnniskors aktiva deltagande i samhllslivet och inrikta insatserna p att frigra och utveckla den enskildes resurser. Socialtjnsten ska bygga p frivillighet och samfrstnd men det innebr inte att den ska vara kravls. Den enskilde har i frsta hand ett eget ansvar fr sitt liv. I detta ligger att den enskilde mste utnyttja alla de mjligheter som str honom eller henne till buds innan rtt till bistnd intrder. Av frarbetena till socialtjnstlagen framgr att den enskilde r skyldig att efter frmga bidra till sin frsrjning.98 Infrandet av den nya socialtjnstlagen den 1 januari 2002 innebr ingen ndring i detta avseende.99 Det viktigaste sttet att sjlv tillgodose sitt behov r genom inkomst frn arbete. Detta innebr bl.a. att en person som r arbetsls och kan arbeta r skyldig att ska arbete innan rtt till ekonomiskt bistnd trder in. Det innebr ven en skyldighet att i frsta hand anvnda sig av de generella frmner och ersttningar som han eller hon har rtt till. Andra stt att bidra till sin frsrjning kan vara att anvnda sig av banktillgodohavanden samt ltt realiserbara tillgngar, som genom att sljas helt eller delvis kan tillgodose behoven. I detta kapitel beskrivs de nrmare frutsttningarna fr att den enskilde ska ha rtt till ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 SoL. I kapitlet grs en genomgng av vilka principer som br tillmpas vid bedmningen av om den enskilde kan tillgodose sina behov sjlv eller f dem tillgodosedda p ngot annat stt n genom ekonomiskt bistnd. Kapitlet bygger p rttsfall, propositioner och andra frarbeten samt p Socialstyrelsens allmnna rd om ekonomiskt bistnd SOSFS 2003:5(S).
98 Prop. 1996/97:124 s. 62. 99 Prop. 2000/01:80 s. 89f.
83
6 Frutsttningar fr rtt till ekonomiskt bistnd
Genom arbete
Om den enskilde r arbetsls, br socialnmnden i regel kunna krva att han eller hon str till arbetsmarknadens frfogande p heltid och r villig att ta anvisat arbete. Kravet gller i frsta hand heltidsarbete, om sdant finns att f. Den enskilde mste emellertid ska och ta varje lmpligt arbete, sledes ven deltidsarbete. Fr en bistndsskande som arbetar deltid kan krav stllas p heltidsarbete, om det r mjligt att f. Kravet har ven ansetts glla deltidsarbetande frldrar, som minskat sin arbetstid med std av 7 frldraledighetslagen (1995:584). Den enskilde har med m.a.o. inte rtt att avst frn att arbeta heltid och kompensera inkomstbortfallet med ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 SoL. I detta krav br ocks ing att den enskilde deltar i arbetsmarknadspolitiska tgrder, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, praktik eller arbetsrehabiliterande tgrder. ven grundutbildning i svenska och s.k. arbetsskarverksamheter br rknas hit. Det som ovan sagts ska ses som huvudprinciper, inte som generella krav som kan stllas p alla skande i alla situationer. Socialtjnsten mste alltid gra en individuell bedmning av den bistndsskandes behov och frmga. Denna bedmning ska ske utifrn en helhetssyn p den enskildes eller hushllets situation. Ett exempel p en individuell bedmning dr man gr avsteg frn de grundlggande principerna framgr av en dom frn Regeringsrtten. I domen ansgs en man ha rtt till bistnd trots att han inte stllt sig till arbetsmarknadens frfogande.
Rttsfall R 1986 ref 19

En 50-rig arrendator (hemmason) uppndde inte sklig levnadsniv genom sina inkomster frn jordbruket. Rtt till ekonomiskt bistnd ansgs freligga eftersom han hjlpte sin ldriga mor, som var i behov av kontinuerlig tillsyn. Mannen bedmdes drfr ha giltigt skl att inte ta extraarbete fr att tillgodose sitt behov av frsrjning. Modern hade tackat nej till socialnmndens erbjudande om plats p servicehus.
Nr en person kontaktar socialtjnsten fr att anska om ekonomiskt bistnd, r det viktigt att socialtjnsten tydligt informerar om de villkor som gller fr att ha rtt till bistnd. Den som inte tidigare har varit i kontakt med socialtjnsten kan inte frvntas knna till dessa. I vissa fall r det frst efter att socialtjnsten genomfrt en noggrann utredning av den enskildes behov och resurser, och i samrd med honom eller henne gjort en individuell
84
Frutsttningar fr rtt till ekonomiskt bistnd 6
handlingsplan, som det blir mjligt att stlla villkor p att den enskilde mer aktivt sker arbete och deltar i verenskomna aktiviteter. Det kan intrffa att socialtjnsten och arbetsfrmedlingen gr olika bedmningar av en persons frmga och mjligheter. Socialtjnsten br dock inom ramen fr samverkan med arbetsmarknadsmyndigheten frska f till stnd en gemensam hllning s att inte den bistndsskande blir lidande och faller mellan stolarna (se ven avsnittet Samverkan med arbetsfrmedlingen).
Rttsfall R 1987 ref 167

Rtt till ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) har inte ansetts freligga, nr makars disponibla inkomster varit lgre n tillmplig socialbidragsnorm p grund av att den ena maken begrnsat sin arbetstid med std av 3 lagen (1978:410) om rtt till ledighet fr vrd av barn, m.m.
Att st till arbetsmarknadens frfogande Den som r arbetsls ska i frsta hand ska sin frsrjning genom ersttning frn arbetslshetsfrskringen. Fr arbetslsa, som r anslutna till en arbetslshetskassa r kraven p den arbetslse reglerade i lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring. Att st till arbetsmarknadens frfogande innebr enligt denna lag att vara anmld p arbetsfrmedlingen beredd att ta anvisat lmpligt arbete (se nedan). Att st till arbetsmarknadens frfogande innebr ocks att den som r arbetsls mste ska arbete aktivt och vara beredd att ta anvisade arbeten ven utanfr det yrkesomrde dr man tidigare arbetat. Regeringen ppekar att detta r en grundlggande princip i arbetslshetsfrskringen.100 Dessa krav motsvarar den praxis som kommit att glla ocks fr arbetslsa bistndsskande. Skyldigheten att ska arbete inkluderar i princip ocks deltagande i verksamhet som anordnas fr arbetslsa inom ramen fr arbetsmarknadspolitiken.101 Jmstllt med att st till arbetsmarknadens frfogande r deltagande i t.ex.
100 Prop. 1996/97:107 En allmn och sammanhllen arbetslshetsfrskring s. 84. 101 Bl.a. prop. 1996/97:124 s. 76.
85
arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, praktik eller annan kompetenshjande verksamhet enligt 4 kap. 4 SoL
eller inom ramen fr ngot av arbetsmarknadsmyndighetens arbetsmarknadspolitiska program, arbetsrehabiliterande tgrder, arbetsskarverksamhet,102 grundutbildning i svenska (SFI), eller andra delar av srskilda introduktionsprogram fr invandrare som syftar till att frbereda och underltta invandrares intrde p arbetsmarknaden.
Det finns inget std i lagen och rttspraxis fr att villkora ekonomiskt bistnd genom att krva att den enskilde deltar i arbete eller sysselsttning som inte ryms inom den vanliga arbetsmarknaden eller arbetsmarknadspolitiken eller inte r att betrakta som praktik eller kompetenshjande tgrd.
RTTSFALL
Fljande rttsfall handlar om ngra av de krav som kan stllas p en bistndsskande.
R84 2:92
Ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) har ansetts kunna vgras nr den bistndsskande inte har skt arbete p anvisat stt.
R85 2:5
Rtt till ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) har inte ansetts freligga, nr den hemarbetande av frldrarna till barn, 4 och 3 r gamla, avsttt frn av socialnmnden erbjudna daghemsplatser fr att vrda barnen i hemmet och drfr underltit att ska frvrvsarbete.
R 1991 not 326

Skanden har inte ansetts st till arbetsmarknadens frfogande, d han endast skt arbete som discjockey.
102 Prop. 1996/97:124, s. 76.
86
R 1995 ref 79
Den ene av tv makar med minderriga barn anskte om bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) fr sig och barnen. Bistndet nekades med hnvisning till att den andre maken inte sttt till arbetsmarknadens frfogande och drigenom hade underltit att frska fullgra sin underhllsskyldighet mot familjen.
R 1995 ref 88
Tv makar har nekats rtt till bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) d de utan giltigt skl avbrutit pgende studier i svenska fr invandrare.
R 1995 ref 92
En socialnmnd har inte ansetts kunna vgra en skande ekonomiskt bistnd p grund av att han avvisat socialnmndens erbjudande om sysselsttning fr vilken utgtt ersttning med socialbidrag och ett mindre stimulansbidrag. Skanden har sttt till arbetsmarknadens frfogande i den mening begreppet har vid tillmpning av socialtjnstlagen. (Observera undantagen i 6 ce SoL (numera 4 kap. 46 , SoS anm.) som trdde i kraft 1998.)
R 1995 ref 97
Ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) har inte beviljats nr den bistndsskande underltit att delta i en av socialnmnden arrangerad arbetsskarverksamhet.
R 1996 ref 70
Socialnmnden reducerade bistndet till en familj p grund av pstenden om missktsamhet i praktikarbete. Regeringsrtten uttalade att socialnmnden, under vissa frutsttningar, kan stlla som villkor fr bistnd att den skande fullgr ett oavlnat praktikarbete d detta ingr i ett av kommunen tillhandahllet introduktionsprogram fr invandrare. Uppfylls inte detta krav mste dock en srskild prvning gras i varje enskilt fall fr att bedma om den enskilde haft giltiga skl fr att inte delta i eller fullflja praktikarbetet. Om det finns giltiga skl fr bistndet inte reduceras. Eftersom nmnden inte hade kunnat visa att de skande missktt sitt praktikarbete, hade socialnmnden inte giltiga skl fr att reducera bistndet.
R 1998 ref 24
Aktivt deltagande i arbetsmarknadsutbildning i form av ungdomspraktik (I) respektive i ALU-verksamhet fr att frbereda start av eget fretag (II) har ansetts tillrckligt fr att den som sker socialbidrag ska anses ha sttt till arbetsmarknadens frfogande i den mening begreppet har vid tillmpning av socialtjnstlagen.
87
Lmpligt arbete Ett stt att definiera vad som r lmpligt arbete finns i lagen om arbetslshetsfrskring. Av bestmmelserna i 11 framgr att ett arbete anses lmpligt om
det inom ramen fr tillgngen p arbetstillfllen tagits sklig hnsyn till den
skandes frutsttningar fr arbetet samt andra personliga frhllanden,
anstllningsfrmnerna r frenliga med de frmner som arbetstagare

fr som r anstllda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, r skliga i frhllande till de frmner arbetstagare med likvrdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer fr vid jmfrliga fretag, av stridstgrder som r lovliga enligt lag och kollektivavtal, och
arbetet inte hnfr sig till en arbetsplats dr arbetskonflikt rder till fljd frhllandena p arbetsplatsen motsvarar vad som anges i frfattning
eller myndighets freskrifter om tgrder till frebyggande av ohlsa eller olycksfall.
En person som vgrat att ta anvisat lmpligt arbete och drfr inte heller fr ngon ersttning frn arbetslshetsfrskringen har i regel inte heller rtt till ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 SoL. Arbetsmarknadsmyndigheternas bedmning av om ett arbete eller annan insats r lmplig fr den enskilde r dock enbart en vgledning fr socialtjnsten nr den ska besluta om ekonomiskt bistnd ska betalas ut eller inte. Som tidigare framgtt r socialtjnsten alltid skyldig att gra en individuell bedmning som ska utg frn den enskildes frutsttningar att klara ett visst arbete, vilket regeringen understryker.103 Samverkan med arbetsfrmedlingen Att enbart stlla krav p aktivt arbetsskande rcker inte alltid fr att den enskilde ska kunna finna ett arbete p den reguljra arbetsmarknaden. Det r ndvndigt att kommunerna aktivt verkar fr att bistndet utformas s att det mjliggr fr den enskilde att utveckla och aktivera de egna resurserna fr att s snart som mjligt klara sin egen frsrjning. Socialtjnsten har drvid en skyldighet att samverka med andra berrda myndigheter, framfr allt arbetsfrmedlingen, frskringskassan och andra arbetsrehabiliterande organ fr att stadkomma en samordning av insatserna.104 Srskilt personer som har bistnd till sin frsrjning under lngre perioder kan ha behov av andra insatser n ekonomiska.
103 Prop. 1996/97:124 s. 75. 104 Prop. 1996/97:124 s. 72 och 73.
88
Krav p att delta i praktik eller annan kompetenshjande verksamhet Av 4 kap. 4 SoL framgr att socialtjnsten har mjlighet att stlla vissa krav p yngre personer som fr frsrjningsstd. Bestmmelsen gller i frsta hand ungdomar som nnu inte lyckats f fste p arbetsmarknaden och inte heller har kunnat f ngon lmplig arbetsmarknadspolitisk tgrd eller kommit igng med en utbildning som kan leda till ett framtida arbete. Kraven avser deltagande i praktik eller annan kompetenshjande verksamhet som kommunen anvisar. Insatserna ska syfta till att utveckla den unge arbetslses mjligheter att i framtiden frsrja sig sjlv. Innan socialnmnden beslutar om insatser, ska nmnden samrda med lnsarbetsnmnden fr att frvissa sig om att tgrden r den lmpligaste. Regeringen ppekar105 att insatserna enligt 4 kap. 4 SoL generellt inte r avsedda fr personer som endast tillflligt r i behov av ekonomiskt bistnd och som bedms ha goda frutsttningar att inom rimlig tid f ett arbete eller en arbetsmarknadspolitisk tgrd inom ramen fr de ordinarie systemen. Socialtjnstens tgrder fr inte erstta de arbetsmarknadspolitiska tgrderna. Inte heller r det meningen att reguljr utbildning ska genomfras med hjlp av socialtjnsten. Fr olika former av utbildning finns srskilda finansieringssystem. Regeringen betonar att kommunala verksamheter som syftar till att ge kad kompetens infr en framtida plats i arbetslivet ska ses som komplement till det reguljra systemet. Av 16 kap. 3 SoL framgr indirekt att beslut om erbjudande av viss praktik eller annan kompetenshjande verksamhet inte kan verklagas enligt frvaltningslagen. 106 Detsamma gller beslut rrande innehllet i sdan praktik eller verksamhet. Dremot kan den unge arbetslse verklaga socialtjnstens beslut att vgra eller stta ned frsrjningsstd p grund av att han eller hon inte medverkar i praktiken eller verksamheten.107 De personer som omfattas av bestmmelsen i 4 kap. 4 SoL r i frsta hand ungdomar under 25 r, och personer som fyllt 25 r men som av srskilda skl r i behov av kompetenshjande insatser. 108 ven studerande som behver frsrjningsstd under ett studieuppehll
105 Prop. 1996/97:124 s. 77. 106 Av 16 kap. 3 framgr vilka beslut som kan verklagas enligt frvaltningslagen. Av detta fljer
att beslut som fattats enligt andra paragrafer n de som rknats upp i 16 kap. 3 inte kan verklagas enligt frvaltningslagen. 107 4 kap. 5 och 16 kap. 3 frsta stycket SoL. 108 Prop. 1996/97:124 s. 171.
89
kan omfattas av bestmmelsen. Studerande vars studier finansieras med t.ex. studiemedel br normalt sett inte frekomma bland dem som sker ekonomiskt bistnd i form av frsrjningsstd. Om detta nd sker i samband med ett studieuppehll fr socialtjnsten begra att en sdan person deltar i ngon form av praktik, ven om detta inte krvs fr att han eller hon ska kunna terg till sina studier. I frfattningskommentaren ppekar dock regeringen att syftet i dessa fall blir mer begrnsat. tgrderna fr utformas med hnsyn till att denna grupp i frsta hand sker frsrjningsstd drfr att andra alternativ saknas, t.ex. feriearbete. Regeringen betonar att den kompetenshjande verksamheten ska vara individuellt utformad och att man drfr inte kan krva att den enskilde deltar i en verksamhet frn frsta dagen som bistnd ges fr.109 Socialtjnsten mste frst utreda den enskildes frutsttningar och behov och bedma vilken verksamhet som bst tillgodoser dessa, det gller svl studerande som andra. Det r inte meningen att 4 kap. 4 SoL ska tillmpas i de fall problemen r av annan och mer personlig natur, ssom allvarliga missbruksproblem eller andra klart uttalade sociala problem. I dessa fall mste socialtjnsten frst hjlpa personen ifrga med andra lmpliga std- eller vrdinsatser. Praktik eller annan kompetenshjande verksamhet fr allts inte erstta vrd- och behandlingsinsatser. Regeringen menar dock att aktiviteter av det slag som anges i 4 kap. 4 kan vara en lmplig frebyggande insats fr ungdomar med ett begynnande missbruk. I vissa fall kan sdan verksamhet utnyttjas som ett led i socialtjnstens arbete fr att bryta ett begynnande missbruk eller som ett komplement till andra insatser mot missbruket. 110 Insatsernas syfte Syftet med den praktik eller kompetenshjande verksamhet som avses i 4 kap. 4 SoL r att frhindra att yngre personer blir passiviserade av ett lngvarigt bistndsmottagande. Verksamheten ska ha det bestmda syftet att utveckla den enskildes mjligheter att i framtiden frsrja sig sjlv. Insatsen ska utformas med sklig hnsyn till den enskildes individuella nskeml och frutsttningar. Att delta i sdan verksamhet som avses i bestmmelsen ska vara ett led i en medveten strategi som syftar till att frbttra den enskildes frutsttningar att komma in p den reguljra arbetsmarknaden eller en utbildning. Strategin br preciseras i en individuell plan som upprttas tillsammans med den enskilde.111 Insatsen eller verksamheten ska vara tidsbegrnsad. Hur lnge det r lmpligt att praktiken eller den kompetenshjande verksamheten ska pg,
90
fr avgras med hnsyn till den enskildes individuella situation. Varaktigheten br framg av den individuella plan som utarbetas tillsammans med den enskilde. Deltagandet i verksamheten ska allts vara mlinriktat och fr inte ses som en lsning tills vidare. Den som deltar i verksamhet av det slag som hr nmnts br enligt regeringens mening anses uppfylla kravet p att st till arbetsmarknadens frfogande.112 Kommentar Som framgtt tidigare kan beslut om praktik eller annan kompetenshjande verksamhet enligt 4 kap. 4 SoL inte verklagas enligt frvaltningslagen. Eftersom ett beslut enligt 4 kap. 5 SoL gr att verklaga kan det nd framver bli mjligt att f klarhet i vad som br avses med exempelvis kompetenshjande, nrmast ver 25 r, srskilda skl eller sklig hnsyn till den enskildes individuella nskeml och frutsttningar. Fr nrvarande saknas det dock rttsfall frn Regeringsrtten. En annan oklarhet gller dem som omfattas av frsta stycket punkt 3, dvs. studerande. Av lagtexten framgr att de krav som avses i bestmmelsen ocks gller fr studerande som genomgr en reguljr utbildning. Den verksamhet som avses i 4 kap. 4 SoL ska syfta till att frbttra den enskildes frutsttningar att komma in p den reguljra arbetsmarknaden eller utbildning (Socialstyrelsens kursivering).113 De personer som anges i frsta stycket punkt 3 befinner sig redan i utbildning. Vidare ppekas att insatser enligt bestmmelsen inte r till fr dem som tillflligt r i behov av ekonomiskt bistnd i form av frsrjningsstd, vilket mste sgas just vara fallet med studerande som i samband med studieuppehll behver frsrjningsstd. Ytterligare en oklarhet som gller denna grupp rr de krav som kan stllas. ena sidan anser regeringen att samma princip ska glla fr studerande som fr andra.114 Lagrdet sin sida anser att syftet med tgrderna blir mer begrnsat fr denna grupp och att tgrderna fr utformas med hnsyn till att denna grupp i frsta hand sker frsrjningsstd p grund av svrigheter att f ett feriearbete. Sammantaget framstr syftet med att lta studerande omfattas av bestmmelsen som oklart. Att avbja eller utebli frn praktik eller annan kompetenshjande verksamhet Bestmmelsen i 4 kap. 5 SoL ger socialnmnden rtt att besluta om att vgra fortsatt frsrjningsstd eller stta ned stdet om den enskilde utan
91
godtagbart skl avbjer att delta i eller uteblir frn sdan verksamhet som anges i 4 kap. 4 SoL. Frst mste dock nmnden vervga om de skl den enskilde uppger kan anses godtagbara. Godtagbara skl fr att inte vilja delta kan t.ex. vara att den freslagna verksamheten p ngot stt r olmplig med hnsyn till den enskildes personliga frutsttningar. Att en sdan situation uppstr br dock hra till undantagen eftersom praktiken eller den kompetenshjande verksamheten ska ing som ett led i en lngre syftande plan som den enskilde antas medverka till. Godtagbara skl fr att utebli frn verksamheten kan t.ex. vara sjukdom hos den enskilde eller hos hemmavarande barn, besk hos arbetsfrmedling, studievgledare eller dylikt. Om nmnden inte accepterar sklen br den i frsta hand vervga nedsttning av frsrjningsstdet. Att helt vgra frsrjningsstd br bara undantagsvis komma ifrga, t.ex. om den enskilde uteblir upprepade gnger och inte ndrar sig trots samtal och andra tgrder frn nmndens sida. Av 16 kap. 3 frsta stycket SoL framgr att nmndens beslut att vgra eller stta ned frsrjningsstdet enligt 4 kap. 5 kan verklagas till allmn frvaltningsdomstol i likhet med vad som gller i andra frgor om ekonomiskt bistnd. Kommentar Rttsfall som rr tillmpningen av 4 kap. 5 och 16 kap. 3 SoL har hittills frekommit sparsamt. Rttstillmpningen ger drfr ingen ytterligare vgledning n vad som uttalas i lagtexten och frarbetena. Vad som avses med att utan godtagbart skl avbja att delta i sdan verksamhet som anges i 4 kap. 4 SoL gr drfr inte att precisera nrmare. Frskringsskydd fr den som deltar i praktik eller annan kompetenshjande verksamhet Av 4 kap. 6 SoL framgr att den som deltar i praktik eller annan kompetenshjande verksamhet enligt 4 kap. 4 inte ska anses som arbetstagare. Syftet med sdan verksamhet r att strka den enskildes mjligheter att f arbete och utgr allts inget arbete i sig. I den utstrckning den enskilde utfr uppgifter som verensstmmer med eller liknar vanligt frvrvsarbete, r dock delar av arbetsmiljlagen (1977:1160) och lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring tillmpliga. De lagrum som anvisas i 4 kap. 6 SoL ger dock inte ngot heltckande ekonomiskt skydd fr den enskilde vid olycksfall och dylikt, varfr socialnmnden har anledning att se ver omfattningen av sina egna frskringar fr dem som deltar i kommunala verksamheter av olika slag.
92
Arbetsmarknadspolitiska program fr unga arbetslsa Lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program och frordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program innehller bestmmelser om de arbetsmarknadspolitiska programmen. Enligt lagen kan en kommun frivilligt och genom avtal med staten verta ansvaret fr aktivering och kompetenshjning av arbetslsa ungdomar. Kommunen har rtt till viss ersttning frn staten fr sina kostnader fr verksamheten. Kommunalt program fr arbetslsa ungdomar under 20 r gller fr dem som inte gr p gymnasieskola eller i liknande utbildning. De unga kan erbjudas praktik eller annan verksamhet p heltid till dess de fyller 20 r. Ungdomsgarantin gller fr arbetslsa ungdomar mellan 20 och 24 r som varit registrerade p arbetsfrmedlingen i 90 dagar utan att arbetsfrmedlingen kunnat erbjuda arbete, reguljr utbildning eller ngot lmpligt arbetsmarknadspolitiskt program. Kommunen ska drefter inom tio dagar erbjuda en aktiverande och utvecklande insats p heltid. Utvecklingsinsatsen fr pg i lngst tolv mnader. Om det finns ett avtal mellan kommunen och staten, har unga arbetslsa som deltar i kommunal verksamhet enligt avtalet rtt till utvecklingsersttning till sin frsrjning. Fr deltagare i program fr arbetslsa ungdomar under 20 r gller tv olika ersttningsformer. Den som inte fullfljt gymnasieskolan fr ersttning p en niv som anges i lagen. Fr vriga under 20 r beslutar kommunen vilken ersttning den unge ska f. Fr deltagare i ungdomsgarantin gller tre olika ersttningsformer. Ungdomar som kvalificerat sig fr arbetslshetsersttning fr aktivitetsstd p motsvarande niv. Ungdomar som r berttigade till ekonomiskt bistnd i form av frsrjningsstd fr en kommunalt finansierad utvecklingsersttning som motsvarar detta bistnd. Ungdomar som varken har rtt till arbetslshetsersttning eller frsrjningsstd fr en statligt finansierad utvecklingsersttning p en niv som anges i lagen och betalas ut av kommunen. Kommunen fr besluta att den, som p grund av missktsamhet inte kan tillgodogra sig det som anordnas i verksamheten, allvarligt str eller hindrar verksamheten eller uteblir frn verksamheten fem dagar i fljd utan giltigt skl, skiljs frn utvecklingsinsatsen. Den unge har d inte rtt till utvecklingsersttning. Nr det gller rtt till ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 SoL r grundprincipen att den som utan sakliga skl avstr frn att delta i verksamhet som anordnas inom ramen fr samhllets arbetsmarknadspolitik inte har rtt till ekonomiskt bistnd. I normalfallet gller motsvarande princip ocks fr sdan utvecklande insats som kommunen anordnar. Den enskilde r skyldig att efter frmga bidra till sin egen frsrjning. Den som sker bistnd har dock alltid rtt till en individuell prvning, som ska utg frn hans eller hennes egna frutsttningar.
93
De huvudsakliga skillnaderna mellan ungdomsgarantin och insatser beviljade enligt 4 kap. 4 socialtjnstlagen gller ansvars- och kostnadsfrdelningen mellan staten och kommunen samt i ngon mn ocks mlgrupp. Saknas avtal med staten om att verta aktiveringsansvaret finns mjlighet att tillmpa reglerna i socialtjnstlagen. Syftet med arbetsmarknadspolitiska program, t.ex. programmen fr ungdomar och aktivitetsgarantin, r att utveckla den enskildes mjligheter att i framtiden frsrja sig sjlv. Det ingr i programmen att de ska utformas med sklig hnsyn till den enskildes individuella nskeml och frutsttningar. Syftet med tgrden r att den arbetslse s snart som mjligt ska f ett arbete eller ordinarie utbildning. Av 7 lagen om arbetsmarknadspolitiska program framgr att den som deltar i sdan verksamhet som beskrivs dr inte ska anses som arbetstagare. Trots detta ska vissa bestmmelser i arbetsmiljlagen glla till frmn fr den enskilde, d verksamheten bedrivs p en arbetsplats.
Genom egna tillgngar

Som framgick av inledningen till detta kapitel r den bistndsskande skyldig att efter frmga bidra till sin frsrjning. Huvudprincipen r att han eller hon mste utnyttja alla de mjligheter som normalt str till buds fr att frsrja sig sjlv. Fr att kunna avgra om en bistndsskande har rtt till ekonomiskt bistnd mste socialtjnsten ven gra en bedmning av om behovet kan tillgodoses genom egna tillgngar. Det r dock viktigt att framhlla att det i varje enskilt fall mste gras en helhetsbedmning dr man bl.a. br ta hnsyn till om hjlpbehovet bedms bli kort- eller lngvarigt, till vad som kan anses skligt och vilka konsekvenser det kan f om den enskilde inte fr det skta bistndet. Det r viktigt att understryka att det r frhllandena vid anskningstillfllet som r avgrande fr den prvning som lggs till grund fr beslut om bistnd. Att ngon efter en anskan om ekonomiskt bistnd t.ex. har betalat en boendekostnad genom att ta bankln, kan inte medfra att behovet ska anses vara tillgodosett genom egna tillgngar.
RTTSFALL R84 2:27

Den omstndigheten att behov av pengar till hyra har avhjlpts genom ett handln har i visst fall inte ansetts medfra att behovet tillgodosetts p sdant stt att rtten till bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) bortfallit (jfr R 1989 ref 64 och 1989 not 349).
94
Faktiska tillgngar Nr socialnmnden gr en bedmning av om den enskilde kan tillgodose sitt behov genom egna tillgngar, br nmnden endast beakta sdana tillgngar som den enskilde faktiskt kan frfoga ver eller f tillgng till. Tillgngar som inte br pverka rtten till ekonomiskt bistnd r t.ex. pensionsfrskringar som inte kan terkpas, bankmedel som inte gr att ta ut p grund av villkor i ett gvobrev eller testamente, eller fast egendom som inte kan verltas p grund av en bestmmelse i ett gvobrev eller testamente. Ltt realiserbara tillgngar Nr socialnmnden gr en bedmning av om den enskilde har rtt till ekonomiskt bistnd, br nmnden beakta kontanter, bankkonton och andra tillgngar som denne frfogar ver och som ltt kan realiseras, t.ex. aktier och obligationer. lderspensionrer br dock kunna ha sparade medel upp till ett halvt basbelopp och barn upp till 15 procent av basbeloppet utan att det pverkar rtten till ekonomiskt bistnd. Detsamma gller hushllsmedlemmars eventuella bosparande upp till den niv som behvs fr att behlla platsen i bosparkn. I de diskussioner som frts i samband med tillkomsten av allmnna rd, har Socialstyrelsen funnit det rimligt att lderspensionrer och barn kan ha ett visst sparkapital. Bakgrunden till stllningstagandet r fljande. Att acceptera att lderspensionrer har ett sparbelopp som ungefr motsvarar kostnaden fr en begravning fljer en praxis som tidigare har varit vanlig i kommunerna. Nr det gller barns sparande ansg Socialstyrelsen att det var rimligt med ett visst sparbelopp fr att mjliggra inkp av dyrare varor, som t.ex. en cykel och som enligt Konsumentverket ingr i en sklig levnadsniv. (Se ocks avsnitten Bistnd till barn och Barns inkomster och tillgngar samt kap. 4, fotnot 63). I en proposition115 som behandlar storstadspolitiken p 2000-talet, anges att ett av mlen r att bryta den sociala och etniska segregationen i storstadsregionerna och verka fr jmlika levnadsvillkor fr storstdernas invnare. Att inte acceptera ett visst bosparande kan enligt Socialstyrelsen vara ett stt att bidra till segregering. Den som under en viss tid r i behov av ekonomiskt bistnd ska inte bervas mjligheten till ett boende som han eller hon sjlv planerat fr. Finns det ett bosparande utver det som r ndvndigt fr att behlla kplatsen, r detta att betrakta som en tillgng. Socialnmnden br bedma frn fall till fall om ven andra ltt realiserbara tillgngar, t.ex. bilar, skall pverka rtten till ekonomiskt bistnd. Detta
115 Prop. 1997/98:165 Utveckling och rttvisa en politik fr storstaden p 2000-talet s. 30.
95
br kunna glla ven fr btar, motorcyklar, snskotrar, husvagnar etc. Bedmningen mste bl.a. gras mot bakgrund av vad som sgs i 1 kap. 1 och 4 kap. 1 SoL om socialtjnstens uppgift att utforma bistndet s att det hjlper mnniskor att leva ett sjlvstndigt liv och att bidra till att hitta lngsiktiga lsningar p frsrjningsproblemen. Innehav av bil br inte vara ett hinder, om den enskilde mste ha bil i sitt arbete, fr att kunna ta sig till och frn sin dagliga sysselsttning, t.ex. drfr att allmnna kommunikationsmedel inte har rimlig turtthet eller finns inom rimligt avstnd frn bostaden, fr att skjutsa barnet eller barnen till frskoleverksamhet, eller av medicinska eller sociala skl, t.ex. fr att en frlder skall kunna umgs med sitt barn. Socialnmnden br i vissa fall kunna aktualisera byte till en billigare bil, om bilens vrde r hgre n ett basbelopp. Denna summa ska ses som ett riktmrke som i ngon mn garanterar att bilen hller en viss kvalitet. Socialstyrelsen har inte tagit stllning till vilket vrde en bil kan f ha utan att rknas som en realiserbar tillgng. Om den enskilde p grund av funktionshinder har en specialanpassad bil, br denna, oavsett vrde, inte rknas som en tillgng. Andra realiserbara tillgngar Om behovet av ekonomiskt bistnd bedms verstiga tre sammanhngande mnader eller om det finns andra srskilda skl, br ven mjligheten att realisera andra tillgngar pverka nmndens bedmning av rtten till bistnd. Det kan t.ex. handla om frsljning av en fritidsfastighet, vrdefull konst och antikviteter som inte kan hnfras till kategorin bruksfreml. En tillgng br dock endast pverka rtten till bistnd, om den har ett betydande vrde och om verskottet vid en frsljning motiverar tgrden. Sdana kapitalvaror som vanligtvis finns i ett hem, t.ex. TV, video, stereo och dator, br i regel inte pverka rtten till ekonomiskt bistnd om varornas vrde r skligt. Vid en frsljning br den enskilde kunna anvnda intkten till att betala eventuella ln som r knutna till det som slts, utan att det pverkar rtten till ekonomiskt bistnd. Visserligen kan en tillgng som den bistndsskande inte vill slja vara skl att neka ekonomiskt bistnd men kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap. 2 SoL kvarstr alltid. Det innebr att socialtjnsten i normalfallet inte kan vgra att tillgodose akuta hjlpbehov med hnvisning till att den enskilde kan slja sina tillgngar. Om den enskilde r i en akut ndsituation r han eller hon per definition i behov av omedelbart bistnd, eftersom behovet inte kan tillgodoses p annat stt.
96

En skande med inkomster verstigande socialbidragsnormen frbrukade de egna medlen huvudsakligen genom att betala skulder. Drigenom kom hon i en akut ndsituation. Det frhllandet att skanden sjlv frsatt sig i en sdan situation ansgs inte ta ifrn henne rtt till bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). (Se ocks R 1996 ref 13 och R 1996 not 53 i avsnittet Genom studiestdsformer.)
Fretag en kommentar Sedan 1990-talet har statliga och kommunala satsningar gjorts fr att underltta egenfretagande och nyfretagande. Utbildningar och std till start av nringsverksamhet inom den statliga arbetsmarknadspolitiken har syftat till att stimulera arbetslsa och dem som riskerar att bli arbetslsa att starta egna fretag. Samtidigt anges i kommunallagen att kommuner i princip endast fr vidta tgrder som allmnt frmjar nringslivet i kommunen. Individuellt inriktat std till enskilda nringsidkare fr bara lmnas om det finns synnerliga skl fr det.116 Denna begrnsning av kommunernas befogenheter gr att det r oklart om det finns mjlighet fr fretagare att f ekonomiskt bistnd enligt socialtjnstlagen och hur den mjligheten kan motiveras. Frn socialtjnstens utgngspunkt representerar ett fretag i de flesta fall en realiserbar tillgng. Tillmpningen av socialtjnstlagen innebr att en egen fretagare i mnga fall hnvisas till att avveckla verksamheten i fretaget och anmla sig som arbetsls nr han eller hon ansker om ekonomiskt bistnd frn socialtjnsten. Konsekvensen blir att lagstiftningen inom olika omrden och samhllets olika stdsystem motverkar varandra: Arbetsmarknadsmyndigheten hjlper till att bygga upp fretag som den enskilde strax drp tvingas avveckla drfr att han eller hon har svrt att frsrja en stor familj eller har en partner med lg inkomst eller ingen inkomst alls.
116 2 kap. 8 kommunallagen.
97

En fretagare vars verksamhet, bedriven i aktiebolagsform, inte ger en avkastning som r tillrcklig fr hans frsrjning, har inte ansetts ha rtt till bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.).
Bostad som har ett ekonomiskt vrde En villa eller en bostadsrtt br endast betraktas som realiserbar tillgng om en frsljning bedms kunna ge ett intktsverskott som motiverar tgrden och det finns mjlighet att ordna annat boende. ven om ett verskott talar fr en frsljning kan en sdan vara olmplig av andra skl (jfr avsnittet Boendekostnad vid kort- och lngvarigt bistndsbehov s. 8). Om socialtjnsten bedmer att behovet av ekonomiskt bistnd blir kortvarigt kan det vara olmpligt att betrakta bostaden som en realiserbar tillgng.117 Nr socialtjnsten hnvisar till bostaden som en tillgng och ett hinder fr rtt till bistnd, br nmnden alltid utg frn en individuell bedmning och ta hnsyn till de sociala konsekvenser som kan uppst, framfr allt fr familjer med barn. Om det r svrt att slja bostaden p grund av omstndigheter som den enskilde inte kan rda ver, ska detta vgas in i helhetsbedmningen.118 En frutsttning fr att den bistndsskande ska kunna slja sin bostad r ocks att han eller hon kan f en annan bostad. Om frsljningen blir aktuell, br den enskilde f sklig tid p sig att slja villan eller bostadsrtten (jfr avsnittet Skligt rdrum fr bostadsbyte s. 9). Hur innehav av en villa eller en bostadsrtt br behandlas i vrigt framgr i avsnittet Faktisk boendekostnad s. 7.
Genom nedsttning av kommunala avgifter m.m.

Socialnmnden br tillsammans med den enskilde frska klarlgga om t.ex. frbehllsbeloppet vid utmtning eller avgifter fr sociala tjnster, barnomsorg och liknande r korrekta i frhllande till den enskildes ekonomiska frhllanden. Kommunens avgifter fr hemtjnst, tillsammans med kommunala avgifter fr hlsooch sjukvrd, fr inte uppg till ett s stort belopp att den enskilde inte har tillrckligt med pengar fr sina personliga behov, boendekostnader och andra normala levnadskostnader (8 kap. 2 SoL ). Det innebr att en avgift aldrig fr sttas till en sdan niv att behov av ekonomiskt bistnd uppstr. Regeringen anger att:
117 Prop. 1996/97:124 s. 83. 118 Prop. 1996/97:124 s. 83.
98
Nivn p frbehllsbeloppet mste garantera den enskilde en sklig levnadsniv och inte ligga s lgt att kostnader fr t.ex. lkarvrd, lkemedel, resor m.m. mste tckas med socialbidrag (Prop. 1996/97:124 s. 136) Nr det gller frbehllsbeloppet vid utmtning av ln, finns det i 7 kap. 5 utskningsbalken (UB) bestmmelser som hindrar att en s stor del av en persons inkomst tas i ansprk fr utmtning att han eller hon drefter saknar ndvndiga medel fr sitt eget och familjens uppehlle. Anskan kan gras till kronofogdemyndigheten om tillflligt frhjt frbehllsbelopp t.ex. p grund av extra kostnader vid sjukdom. Ekonomiskt bistnd br normalt inte lmnas till den som har lneutmtning eftersom frbehllsbeloppet minst ska motsvara sklig levnadsniv enligt 4 kap. 1 SoL. Nmnden br hnvisa den enskilde till att begra hjning av frbehllsbeloppet eller snkt avgift nr s r mjligt. I avvaktan p en ndring br nmnden ge ekonomiskt bistnd.
Genom socialfrskringsfrmner och andra ersttningar

Innan en person har rtt till ekonomiskt bistnd r han eller hon i regel skyldig att ska andra former av bidrag som finns, ssom bostadsbidrag, studiehjlp, a-kasseersttning.119 Om den enskilde genom socialfrskringsfrmner och andra ersttningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, br socialnmnden hnvisa honom eller henne till att anska om dessa. Sdana frmner och ersttningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhllsstd, sjukpenning, frldrapenning, ldrefrsrjningsstd samt sjukersttning och aktivitetsersttning. En person kan sledes inte avst frn t.ex. underhllsstd eller frldrapenning fr att istllet f ekonomiskt bistnd. Ovanstende br dock inte tillmpas undantagslst. Exempelvis br den enskilde inte vara tvungen att utnyttja ersttningsdagar med frldrapenning fre barnets fdelse, den enskilde som har barn kunna spara upp till fyra veckors frldrapenning fram till det r d frldrapenningen senast kan tas ut, bda frldrarna, inte bara den som r arbetsls eller den som har lgre ln, kunna anvnda sig av sin mjlighet (halva tiden vardera med frldrapenning) att vara hemma med barnet, eller den som fyllt 61 r inte vara tvungen att utnyttja mjligheten att gra frtida uttag p sin lderspension fre 65 rs lder. Bakgrunden till Socialstyrelsens rekommendation avseende frldrapen119 Prop. 2000/01:80 s. 94.
99
ning r att mjliggra fr arbetslsa frldrar med ekonomiskt bistnd att spara en viss del av frldrapenningen fr att i framtiden delta i exempelvis inskolning p dagis och andra besk i frskoleverksamheten eller skolan.120
Genom andra personers inkomster och tillgngar

Socialtjnsten ska inte bara ta hnsyn till den enskildes egna inkomster och tillgngar. Det kan ocks vara s att vissa andra personers inkomster och tillgngar pverkar rtten till ekonomiskt bistnd och beloppets storlek. Makar, registrerade partner och sambor Makars inkomster br rknas som gemensamma vid prvningen av rtten till ekonomiskt bistnd. Detsamma br glla fr registrerade partners inkomster. I regel br detta ven glla fr dem som lever i sdana sambofrhllanden som avses i lagen om sambors gemensamma hem och lagen om homosexuella sambor. Fr sambor br socialnmnden rkna med bda parters sammanlagda inkomster och tillgngar frn sammanflyttningsdagen.121 Utgngspunkten r att makar och registrerade partners efter frmga r skyldiga att bidra till det underhll som behvs fr att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses.122 Den partner som frsummar sin skyldighet kan av domstol lggas att betala underhllsbidrag till den andra.123 Makar och registrerade partner har sledes en msesidig underhllsskyldighet. Den legala underhllsskyldigheten mellan makar och registrerade partner kvarstr s lnge ktenskapet bestr. Sambor har dremot ingen legal underhllsskyldighet gentemot varandra. Lagstiftaren har emellertid velat stlla sig neutral till olika samlevnadsformer. Trots avsaknaden av en legal underhllsplikt jmstlls drfr sambor med makar nr det gller en rad sociala frmner och bidrag. Tanken har varit att de som valt att leva tillsammans p samma stt som gifta varken ska tjna eller frlora p att inte ing ktenskap. Grunden fr likabehandling br i detta fall vara att man har anledning att rkna med att sambor i praktiken r beredda att bist varandra p samma stt som makar, trots att de inte kan tvingas till det med rttsliga medel. I enskilda fall kan det finnas skl att gra undantag frn grundregeln om underhllsskyldighet, se t.ex. kap. 2, avsnitt om Brottsoffer.
120 Frldrapenning lmnas med anledning av barns fdelse och fram till dess barnet har fyllt 8 r eller
till den senare tidpunkt d barnet har avslutat det frsta skolret (4 kap. lagen om allmn frskring (1962:382)). 121 En ny lag, sambolagen (2003:376), trdde i kraft den 1 juli 2003 d lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem och lagen (1987:813) om homosexuella sambor upphrde att glla. Se prop. 2002/02:80. 122 6 kap. 1 ktenskapsbalken. 123 6 kap. 5 ktenskapsbalken.
100
RTTSFALL R85 2:1

Ogifta sammanboende som levt under ktenskapsliknande frhllanden har ansetts kunna jmstllas med gifta vid bidragsprvning. Behovet av bistnd ska bedmas med hnsyn till parets sammanlagda tillgngar.
R 1995 ref 48
En sammanboendes behov av bistnd har bedmts med hnsyn till bda parters sammanlagda tillgngar redan frn sammanflyttningsdagen.
Socialnmnden br endast undantagsvis ge ekonomiskt bistnd enbart till den ena parten om den som har inkomst inte bidrar till familjens frsrjning. Nmnden br kunna ge bistnd t.ex. i avvaktan p att den andra parten bidrar med sin inkomst eller uppfyller de villkor som nmnden stller p honom eller henne. Villkoren kan t.ex. glla att st till arbetsmarknadens frfogande och ta anvisat arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska tgrder. Andra situationer d nmnden br kunna gra undantag frn principen om gemensamma tillgngar r om den ena parten varit utsatt fr hot eller misshandel av den andra parten.

Den ene av tv makar med minderriga barn anskte om bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) fr sig och barnen. Bistndet har vgrats med hnvisning till att andre maken inte hade sttt till arbetsmarknadens frfogande och drigenom hade underltit att frska fullgra sin underhllsskyldighet mot familjen.
Se ven avsnittet Att st till arbetsmarknadens frfogande. Om den ena parten studerar och studierna r en frutsttning fr den framtida frsrjningen, br socialnmnden inte stlla som villkor fr ekonomiskt bistnd att han eller hon avbryter studierna fr att st till arbetsmarknadens frfogande. Om den studerande dremot har faktiska mjligheter att utan studierna f arbete som medfr stadigvarande frsrjning, kan det vara rimligt att han eller hon sker arbete fr att kunna bidra till familjens frsrjning. Den studerande br dock f fullflja pbrjad termin eller kurs.
101
I de allmnna rden har Socialstyrelsen sledes gjort tv stllningstaganden: Det ena gller d studierna r en frutsttning fr framtida arbete. I dessa fall br man inte tvingas avbryta studierna. (Se vidare avsnittet Genom studiestdsformer.) Det andra r att vuxna studerande, som har reella mjligheter att utan studier f ett arbete de kan frsrja sig p, inte omgende ska behva avbryta studierna fr att stlla sig till arbetsmarknadens frfogande och genom arbete bidra till familjens frsrjning. Tanken r att ett studieavbrott ska kunna genomfras p ett sdant stt att det inte medfr alltfr stora svrigheter att teruppta studierna vid ett senare tillflle. Socialstyrelsen har inte tagit stllning till hur frsrjningsstdet ska berknas i dessa fall. Varje kommun avgr sjlv vilka berkningsgrunder som ska anvndas. Hushllsgemenskap Syskon, vnner eller andra som delar bostad och som inte lever under ktenskapsliknande frhllanden kan inte jmstllas med makar eller registrerade partners och har ingen skyldighet att frsrja varandra. Att leva i hushllsgemenskap med en eller flera personer kan dremot pverka frsrjningsstdets niv. En person som ingr i en hushllsgemenskap med en eller flera personer har lgre kostnader n om han eller hon skulle leva ensam. Drfr blir summan p frsrjningsstdet i dessa fall lgre per individ fr de hushllsgemensamma kostnaderna. Betrffande boendekostnader se ven kap. 4, avsnittet Hushllsgemenskap med bostadsinnehavaren. Bistnd till barn Om frldrarna inte frsrjer sitt barn, br socialnmnden i frsta hand frska f frldrarna att fullgra sin underhllsskyldighet. Om nmnden inte kan f frldrarna att frsrja sitt barn, br nmnden kunna ge ekonomiskt bistnd direkt till barnet utifrn barnets lder och mognad. Att utan medgivande frn vrdnadshavaren bist barnet ekonomiskt br dock vara en tgrd som endast br anvndas i undantagsfall. (Se JO 1989/90 s. 219) Detta kan bli aktuellt i situationer d det finns en mycket stark konflikt mellan barn och frldrar och nr barnet inte br bo kvar i hemmet eller vara beroende av frldrarna. Ett exempel kan vara flickor som lever under hot och tvng i familjer med starkt patriarkala vrderingar.124 Om ett barn sjlv fr ett barn r mor- eller farfrldrarna underhllsskyldiga fr sitt barn men inte fr barnbarnet.
124 Se t.ex. Socialstyrelsens meddelandeblad 6/02 (april 2002).
102
Exempel: En 17-rig flicka som bor hemma hos sina frldrar och gr i gymnasiet fr ett barn. Eftersom hon dels r under 18 r, dels gr i gymnasiet r hennes frldrar underhllsskyldiga fr henne och de fr t.ex. studiestd. Om hon fortfarande gr i skolan nr hon fyller 18 r fortstter frldrarnas underhllsskyldighet fr henne s lnge hon gr i skolan, dock lngst intill dess hon fyller 21 r. Sjlv r hon underhllsskyldig fr sitt barn och fr barnbidrag och underhllsbidrag eller underhllsstd fr barnet. Barnbarnets behov tillgodoses normalt genom dessa bidrag men om det uppstr srskilda behov kan 17-ringen anska hos socialtjnsten om bistnd till dessa. Om 17-ringens frldrar inte kan frsrja henne kan de ska ekonomiskt bistnd med dottern inrknad i hushllet men inte barnbarnet. Barns inkomster och tillgngar Eftersom barn aldrig r underhllsskyldiga gentemot sina frldrar eller eventuella syskon kan barnets egen inkomst bara ligga till grund fr den del av det ekonomiska bistndet som gller barnet. Ett barn br alltid f disponera en del av sina inkomster fr egen rkning utan att det pverkar frldrarnas rtt till ekonomiskt bistnd fr barnet. Detta gller srskilt inkomster frn feriearbete. Hur stor denna del br vara fr bedmas frn fall till fall och utifrn barnets behov. Det torde vara vanligt att tonringar ven i familjer med lga inkomster fr behlla en del av sina inkomster frn feriearbete fr att betala inkp av extra klder, sportutrustning m.m. Detta br glla ven fr tonringar i familjer som fr ekonomiskt bistnd. I prop. 2000/01:80, s. 95, sgs att vad det nrmast handlar om r i vilken utstrckning ett barn som lever i en familj beroende av socialbidrag, liksom sina kamrater skall ha mjlighet att tjna lite egna pengar. Med tanke p framtida arbete och egen frsrjning br enligt Socialstyrelsens mening feriearbete snarast uppmuntras. Om barnet inte fr behlla ngot av inkomsten fr egen del kan motivationen fr att ta ett feriearbete minska. Hur mycket barnet ska f behlla fr egen del kan bero t.ex. p vilka konkreta behov av inkp, resor, fritidsaktiviteter etc. fr barnet som redovisas och som socialtjnsten bedmer ligga inom ramen fr vad den unge behver. Eventuell inkomst utver vad barnet sjlv br f disponera, br socialnmnden kunna rkna av mot barnets del i familjens kostnader inklusive boendekostnaden (fr berkning av boendekostnad se avsnittet Faktisk boendekostnad s. 7). Barns tillgngar tillhr sledes barnet och fr av frldrar eller frmyndare endast anvndas till barnets uppehlle, utbildning och nytta i vrigt, allts inte till familjens frsrjning eller till frldrarnas egna utgifter.125 Finns det fr
125 Se Socialstyrelsens yttrande (dnr 62-2545/2000) till kammarrtten i Gteborg i ml nr 1813-1819-
1999 angende bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.).
103
barnets rkning ett sparande i bank med villkor om srskild verfrmyndarkontroll, krvs verfrmyndarens samtycke fr uttag. Enligt frldrabalken ska frldrar eller frmyndare till barn med tillgngar som verstiger tta basbelopp rligen redovisa frvaltningen av dessa medel till verfrmyndaren. Detsamma gller egendom (vanligen gvor och arv) med villkor om srskild verfrmyndarkontroll.126 I detta sammanhang kan ocks nmnas att frmyndaren kan bli skadestndsskyldig om egendomen inte frvaltas p ett vederbrligt stt.127 Inom socialtjnsten har barns tillgngar i en del fall inverkat negativt p frldrars rtt till ekonomiskt bistnd, dvs. bistnd har nekats med hnvisning till barnets tillgngar. Behovet har d ansetts helt eller delvis kunna tillgodoses p annat stt, eftersom frldrarna haft mjlighet att frfoga ver barnets tillgngar. Nr det gller barns tillgngar, mste frst och frmst sls fast att barn aldrig r frsrjningsskyldiga gentemot sina frldrar. Dremot kan frekomsten av tillgngar hos ett barn beaktas nr det gller barnets del av frsrjningsstdet eller en anskan om ekonomiskt bistnd som avser barnet. ven hr r det dock viktigt att pongtera att det mste gras en individuell bedmning i det enskilda fallet. Enbart det frhllandet att barnets tillgngar r satta under s.k. frmyndarsprr r inte i sig ett hinder fr att ta i ansprk barnets tillgngar till barnets behov. (Prop. 2000/01:80 s. 95) Om ett barn har tillgngar som frldrarna inte kan frfoga ver, br det inte pverka frldrarnas rtt till ekonomiskt bistnd fr barnet. Detta gller t.ex. bankmedel som str under verfrmyndarens kontroll, om verfrmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag. Barnens inkomster kan allts inte anvndas till frldrarnas frsrjning eller utgifter i vrigt.
Genom studiestdsformer
Som nmndes i avsnittet om andra personers inkomster och tillgngar, kan vuxna studerande endast i undantagsfall anses vara berttigade till bistnd fr sin frsrjning.128 Vuxna studerande br i regel ha sin frsrjning genom studiestdsformerna. En vuxen studerande br dock kunna ges ekonomiskt bistnd t.ex.
126 13 kap. 2 FB. 127 12 kap. 14 FB. 128 Studiestd till vuxenstuderande (studiemedel) lmnas fr utbildning p alla niver inklusive
grundskoleutbildning. Av Studiestdsfrordning (2000:655) 2 och bilaga framgr vid vilka lroanstalter och utbildningar som studerande kan f studiestd.
104
om han eller hon aktivt har skt feriearbete men inte ftt ngot, om han eller hon har ftt ett feriearbete men fr vnta p frsta lneutbetalningen, i akuta ndsituationer ven under pgende termin, eller om han eller hon deltar i grundlggande svenskundervisning fr invandrare och behovet inte kan tillgodoses genom deltidsarbete. I regel br krav inte stllas p heltidsarbete samtidigt med studierna. Socialnmnden br inte stlla krav p att studiestdet skall rcka under en lngre tidsperiod n den som angivits av den utbetalande myndigheten. Socialnmnden br inte krva att den som str till arbetsmarknadens frfogande skall brja studera eller teruppta sina studier och ta ln fr att sjlv klara sin frsrjning eller livsfring i vrigt. Som framgr av de tv frsta punkterna ovan br ekonomiskt bistnd kunna lmnas till studerande som aktivt skt feriearbete men som inte ftt ngot eller som fr vnta p frsta lneutbetalningen. Det br i sammanhanget ppekas att fr studerande som har studieuppehll gller samma krav som fr andra arbetsskande. Enligt 3 kap. 5 andra stycket studiestdslagen (1999:1395) fr studiemedel bara lmnas fr sdan del av studietiden som omfattas av den kursplan eller motsvarande som gller fr utbildningen. Av Centrala studiestdsnmndens (CSN) freskrifter129 framgr att studiemedel betalas ut mnadsvis i frskott. Varje utbetalning avser normalt studiemedel fr fyra veckor men kan ven avse ett annat antal veckor i brjan eller slutet av en studiemedelsperiod. Studiemedlen r allts avpassade till terminens lngd, och slutdatum str angivet p studiemedelsbeskedet. Detta innebr att pengar som betalas ut i slutet av maj endast r avsedda att rcka till angivet datum. Krav p att studiemedlen ska anvndas under en lngre tidsperiod n den som angivits av den utbetalande myndigheten br med andra ord inte stllas. Av detta fljer att en person som r berttigad till ekonomiskt bistnd efter terminens slut har rtt till detta fr.o.m. dagen efter terminens slut (se ocks avsnittet Krav p att delta i praktik eller annan kompetenshjande verksamhet).
129 CSNFS 2001:1.
105

En ensamstende vuxenstuderande med minderriga barn har inte medgetts bistnd som tillskott till studiemedel nr det inte varit frga om en ndsituation.
R 1996 not 53
En vuxenstuderande med minderriga barn har beviljats ekonomiskt bistnd i en akut ndsituation. (Se ocks R 1995 ref 56 i avsnittet Andra realiserbara tillgngar.)
Kllor
Rttsfall R84 2:27 R84 2:92 R85 2:1 R85 2:5 R 1986 ref 19 R 1987 ref 167 R 1991 not 326 R 1995 ref 48 R 1995 ref 56 R 1995 ref 79 R 1995 ref 88 R 1995 ref 92 R 1995 ref 97 R 1996 ref 13 R 1996 not 53 R 1996 ref 70 R 1998 ref 24 R 2000 ref 37 Frfattningar Frldrabalk Utskningsbalk
106
ktenskapsbalk Lag (1962:382) om allmn frskring Lag (1976:380) om arbetsskadefrskring Arbetsmiljlag (1977:1160) Lag (1987:232) om sambors gemensamma hem. (Upphrde att glla den 1 juli 2003.) Lag (1987:813) om homosexuella sambor. (Upphrde att glla den 1 juli 2003.) Kommunallag (1991:900) Frldraledighetslag (1995:584) Lag (1997:238) om arbetslshetsfrskring Lag ( 2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Studiestdslag (1999:1395) Socialtjnstlag (2001:453) Sambolag (2003:376) Offentligt tryck Proposition 1979/80:1: Om socialtjnsten Proposition 1996/97:107: En allmn och sammanhllen arbetslshetsfrskring Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen Proposition 1997/98:165: Utveckling och rttvisa en politik fr storstaden p 2000-talet Proposition 2000/01:80: Ny socialtjnstlag m.m. Socialstyrelsens allmnna rd, skrivelser m.m. Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistnd Socialstyrelsens regeringsskrivelse om problem kopplade till frsrjningsstdet. Dnr 62-346/1999 Socialstyrelsens yttrande i R 2000 ref 37 Socialstyrelsens yttrande (dnr 62-2545/2000) till kammarrtten i Gteborg i ml nr 1813-1819-1999 angende bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) Centrala studiestdsnmnden Centrala studiestdsnmndens frfattningssamling (CSNFS 2001:1)
107

Arbete
Frga: Vilka krav p att ska arbete kan man stlla p den som befinner sig i arbetsmarknadstgrder? Svar: I tv ml som redovisas i Regeringsrttens rsbok (R 1998 ref 24 III) och av regeringens proposition (1996/97:124 s. 74) samt Socialstyrelsens allmnna rd (2003:5) framgr att den som befinner sig i arbetsmarknadstgrder av ngot slag anses st till arbetsmarknadens frfogande i den mening begreppet har vid tillmpning av socialtjnstlagen. Det vill sga, att befinna sig i arbetsmarknadstgrder likstlls med att st till arbetsmarknadens frfogande. Man kan med andra ord inte avsl en anskan om ekonomiskt bistnd med hnvisning till att han eller hon inte dessutom sker arbete. Frga: Vilka krav kan stllas p att den som studerar sker ett feriearbete i god tid? Svar: Den som studerar br naturligtvis ska feriearbete i god tid. Detta gller ocks studerande som r p vg att avsluta en kurs eller en termin fr att istllet st till arbetsmarknadens frfogande (se avsnittet Genom andra personers inkomster och tillgngar). Hur lnge studiemedlen ska rcka framgr klart och tydligt av studiemedelsbeskedet.
Tillgngar
Frga: r innehav av en bil ett hinder fr rtt till ekonomiskt bistnd, ven om bilen saknar vrde eller r avregistrerad och inte anvnds? Svar: En bil mste anses vara en tillgng som ltt kan realiseras. Om bilen r en tillgng eller inte br dock alltid relateras till fordonets vrde. Representerar bilen en tillgng ska man naturligtvis stlla sig frgan om en frsljning kan tillgodose den bistndsskandes behov helt eller delvis. I s fall br socialtjnsten vgra bistnd om det inte finns skl som talar emot det (se avsnittet Genom egna tillgngar). Att av princip rkna bilen som en tillgng, trots att en frsljning inte skulle innebra ngot verskott, kan knappast vara meningsfullt. Det r ointressant i sammanhanget om bilen r avregistrerad eller inte. Det r vrdet av bilen och behovet av den som br styra bedmningen. Enligt Socialstyrelsens uppfattning ska den bistndsskande vid en frsljning kunna anvnda verskottet till att betala eventuella ln som r kopplade till bilen. Utgngspunkten r att p olika stt underltta fr den bistndsskande att i framtiden bli sjlvfrsrjande. Frga: Pensionsfrskringar dr man inte kan ta ut pengarna i frtid ska
108
inte pverka rtten till ekonomiskt bistnd. Gller detta ocks nr man vet att behovet av ekonomiskt bistnd kommer att bli lngvarigt? Svar: Ja.
Studier m.m.
Frga: Varfr br man inte stlla krav p att en person ska brja studera eller teruppta tidigare studier? Svar: Lika lite som det finns ngon sjlvklar rtt att f kompletterande ekonomiskt bistnd vid studier, finns det ngot tvng att bedriva studier. Med undantag fr den skolplikt som gller fr grundskolestudier enligt skollagen (1985:1100) r studier en frivillig aktivitet. Socialtjnsten kan sledes inte krva att ngon ska teruppta sina studier, vare sig han eller hon str till arbetsmarknadens frfogande eller inte. Inte heller kan socialtjnsten krva att ngon ska pbrja studier och ta ln fr att p det viset sjlv tillgodose sina behov. Frga: Kan man krva att ett barn som avbrutit gymnasiet ska teruppta sina studier fr att ha rtt till ekonomiskt bistnd? Svar: Nej. Frga: Hur ska man bedma en situation dr en eller flera personer i ett hushll bedriver olika slags studier? Hur ska man rkna? Ska studiemedel bedmas/betraktas som vilken inkomst som helst nr ett eventuellt behov av ekonomiskt bistnd rknas ut? Svar: Principen om att rtt till ekonomiskt bistnd endast finns nr studierna r ndvndiga fr framtida arbete med stadigvarande frsrjning gller samtliga medlemmar i ett hushll. Den eller de personer i hushllet som bedms ha realistiska mjligheter att utan studierna f ett sdant arbete ska dock inte behva avbryta studierna omedelbart fr att ekonomiskt bistnd ska kunna betalas ut. Som framgr av avsnittet Genom andra personers inkomster och tillgngar br den studerande f en chans att avsluta en pgende kurs eller termin. Socialstyrelsen har inte tagit stllning till sjlva rkneproceduren, dvs. om studiestd ska betraktas som en inkomst som minskar det ekonomiska bistndet osv. Varje kommun avgr sjlv om studiestd ska rknas som en inkomst eller om man t.ex. helt ska bortse frn den person som studerar. Ett stt att rkna r sledes att rkna in inkomsten av studiestd och drefter bevilja kompletterande ekonomiskt bistnd. Hr br man frsts tnka p att ta hnsyn till att studerande kan ha kostnader fr litteratur, resor till studieorten etc. Ett annat stt r att bortse helt frn den studerandes inkomst (studiestd)
109
och ven frn de kostnader i hushllet som den studerande mste st fr (t.ex. halva hyran, halv elkostnad) och drefter berkna nivn p ekonomiskt bistnd fr den vriga familjen. Man ska dock vara medveten om att olika stt att rkna fr olika konsekvenser fr olika hushll. Att helt bortse frn den som studerar kan t.ex. i vissa fall innebra att studerandehushll verkompenseras i frhllande till hushll dr ingen studerar. I detta sammanhang br ppekas att Socialstyrelsens allmnna rd (2003:5) utgr generella rekommendationer om tillmpningen av socialtjnstlagen. De ger sledes inte svar p alla frgor som uppstr inom socialtjnsten. Avsikten r att de ska fungera som en vgledning i en normal- eller typsituation. Som ppekats ett flertal gnger mste det i socialtjnstens prvning av om en bistndsskande r berttigad till ekonomiskt bistnd alltid gras en individuell bedmning, som prglas av en helhetssyn p den enskildes situation.
110
7. Berkningsgrunder
Ett hushlls behov av frsrjningsstd berknas normalt genom att lgga ihop riksnormen med de s.k. skliga kostnaderna fr boende, hushllsel m.m. Frn detta belopp avrknas sedan hushllets inkomster. Berkningssttet kan framstllas p fljande stt: Hushllsmedlemmarnas personliga kostnader + hushllsgemensamma kostnader + hushllets skliga kostnader fr boende m.m. hushllets inkomster Resultat = hushllets nettobehov av frsrjningsstd. Som framgr av kap. 4 Frsrjningsstd r riksnormen fr ett hushll per mnad summan av de personliga kostnaderna fr samtliga medlemmar i hushllet (livsmedel, klder, hygien etc.) och de gemensamma hushllskostnaderna (frbrukningsvaror, telefon, TV-licens etc.). Nr ett hushll har egna inkomster som rcker till frsrjningen men ansker om ekonomiskt bistnd fr sin livsfring i vrigt, kan skillnaden mellan frsrjningsstdsnivn (riksnormen + skliga kostnader fr boende m.m.) och inkomsterna anvndas som ett mtt p hushllets frmga att sjlv helt eller delvis tillgodose sitt behov. Ett exempel: Ett hushlls frsrjningsstdsniv r 10 000 kronor per mnad och inkomsterna 10 700 kronor. Den egna frmgan att tillgodose behov utver frsrjningen kan sttas till ca 700 kronor i mnaden. Hushllet ansker om bistnd med 4 000 kronor fr en umgngesresa. Behov av bistnd 4 000 700 = 3 300 kronor.
Faktiska inkomster
Socialnmnden br vid bedmningen av behovet av ekonomiskt bistnd rkna med hushllets samtliga faktiska inkomster. Inkomster som den enskilde inte kan frfoga ver br inte tas med. Sdana inkomster r t.ex. verskjutande skatt som tagits i ansprk av kronofogdemyndigheten, pension som skulle ha betalats ut om frtida uttag inte hade gjorts, eller Endast pengar som den bistndsskande vid anskningstillfllet faktiskt ftt utbetalt och kan frfoga ver rknas som inkomst, dvs. pension som betalats ut vid ngot tidigare tillflle rknas inte. Sklet r att dessa
111
7 Berkningsgrunder
pengar inte kan anvndas till den faktiska frsrjningen vid anskningstillfllet. barns inkomster frn tillgngar som str under verfrmyndarens kontroll nr verfrmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.

En person har p grund av frtida uttag av folkpension uppburit pension med reducerat belopp. Hans rtt till bistnd ska bedmas med hnsyn till den pension han uppburit och inte till det hgre belopp som skulle ha utgtt om frtida uttag inte skett.
R 1995 ref 85 (ll)

Regeringsrtten har ansett att verskjutande skatt som omhndertagits av kronofogdemyndigheten fr betalning av en bistndsskandes skuld inte br rknas som inkomst. Detta eftersom den bistndsskande varken genom verklagande eller p annat stt kunnat f ut det belopp som omhndertogs av kronofogdemyndigheten.
Socialfrskringsfrmner och andra ersttningar rknas som vanliga inkomster och reducerar sledes bistndet. Inkomster som i sin helhet ska rknas med r t.ex. ln, avgngsvederlag, arbetslshetsersttning, sjukpenning, frldrapenning, pension, underhllsstd, barnbidrag och efterlevandestd till barn.
RTTSFALL R84 2:76

Bidragsfrskott (numera underhllsstd, SoS anm.) har ansetts ing i den gemensamma familjeinkomsten vid bestmmande av socialbidragets storlek.
R85 2:13
Flerbarnstillgg har ansetts bra rknas som en del av familjeinkomsten och drmed pverka storleken av bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.).
R 1988 ref 35
Hemsjukvrdsbidrag har, i den del det inte utgr ersttning fr merkostnader, rknats som inkomst vid bidragsprvning enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.).
112
Berkningsgrunder 7
R 1988 ref 120

Frldrapenning har rknats som inkomst vid bidragsprvning trots att den skande ville spara del av frldrapenning (garantidagarna) till senare. Den skande har inte ansetts ha rtt att avst frn samtliga garantidagar till senare tidpunkt.
Ett bidrag som dock inte pverkar rtten till ekonomiskt bistnd r det s.k. extra tillgget till studiebidrag (studiehjlp). I tv rttsfall har Regeringsrtten funnit att detta bidrag inte ska beaktas nr en familjs behov av bistnd bedms.

Extra tillgg till studiebidrag grundat p frldrarnas inkomst har inte rknats som inkomst vid bedmningen av behov av bistnd enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). Detta gller d den unge bor i frldrahemmet.
R 1996 ref 12
Extra tillgg till studiebidrag, utbetalat till en studerande som sammanbott med en annan studerande, har inte rknats som inkomst vid bedmning av behov av bistnd enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.).
Vissa faktiska inkomster br socialnmnden dock i regel inte rkna med. Sdana inkomster r t.ex. ersttning fr merkostnader till fljd av funktionshinder, Detta br i vissa fall ven kunna inkludera retroaktiv ersttning om den behvs fr uppdmda behov. Socialtjnsten br gra en prvning i det individuella fallet beroende bl.a. p typ av funktionshinder och behov, lngden p den retroaktiva ersttningsperioden och den bistndsskandes frsrjningssituation framt. ersttning fr omkostnader i samband med ett tagande, t.ex. familjehemsersttningens omkostnadsdel, frskringsersttningar som den enskilde fr fr att kompensera ekonomiska frluster och som inte utgr ersttning fr inkomstfrlust, T.ex. kompensation fr tillhrigheter som frlorats vid inbrott. Detta innebr att om den enskilde t.ex. ftt ersttning fr stulen hemutrustning
113
7 Berkningsgrunder
br denna ersttning inte pverka rtten till frsrjningsstd eftersom tanken med ersttningen i dessa fall r att den enskilde ska kunna erstta det frlorade. Om ersttningen dremot r en kompensation fr frlorad arbetsinkomst ska socialtjnsten beakta den. skadestnd som den enskilde fr fr att kompensera ekonomiska frluster och som inte utgr ersttning fr inkomstfrlust, T.ex. skadestnd som den bistndsskande behver fr att betala kostnader fr rehabilitering av fysisk eller psykisk skada. Fr att principen fr socialbidrag skall kunna upprtthllas gentemot de som gr sitt yttersta fr att klara sin frsrjning kan det inte vara rimligt att tillgngar inte avrknas i sedvanlig utstrckning vid prvningen.130 mmande skl utgr i sig inte ngot sakligt skl fr srbehandling. Som exempel p d socialtjnsten efter individuell bedmning kan gra undantag nmns nr en enskild har ftt ett ideellt skadestnd p grund av att han eller hon varit utsatt fr ett brott av ngot slag, och t.ex. kan ha behov av lngvariga och kostsamma behandlingar. stipendier och fondmedel som r avsedda fr ett visst ndaml, t.ex. en resa, eller extra tillgg till studiestd. Socialnmnden br dock i regel rkna med frskringsersttningar och skadestnd som kompenserar den enskilde fr frlust av egendom som kunnat tillgodose hushllets behov genom att avyttras. Omstndigheterna i det enskilda fallet br bli avgrande p samma stt som om den enskilde hade haft kvar egendomen (jfr avsnittet Genom egna tillgngar s. 16). Det vill sga, om frskringsersttningen eller skadestndet gller kompensation fr frlust av t.ex. aktier, obligationer, vrdefreml eller vrdefulla kapitalvaror som genom att sljas hade kunnat tillgodose hushllets behov, br ersttningen som regel beaktas vid en prvning av ekonomiskt bistnd. Vilken hnsyn som br tas till andra personers inkomster nr ekonomiskt bistnd rknas fram, framgr av kap. 6 Frutsttningar fr rtt till ekonomiskt bistnd, avsnittet Genom andra personers inkomster och tillgngar. Om den skande t.ex. r gift eller sambo br behovet av ekonomiskt bistnd bedmas med hnsyn till bda parternas sammanlagda inkomster.
130 Prop. 2000/01:80 s. 94f.
114
Berkningsgrunder 7
Inkomstperiod och berkningsperiod

Vad som rknas som inkomstperiod och berkningsperiod utgr ifrn en tnkt modell dr ekonomiskt bistnd till frsrjningen betalas ut mnadsvis. Socialnmnden br i regel berkna ekonomiskt bistnd utifrn de inkomster hushllet hade kalendermnaden fre den mnad som berkningen avser. Nr bistnd berknas fr mars br socialtjnsten allts normalt ta med inkomster som den bistndsskande fick i februari. Om anskan om ekonomiskt bistnd avser en annan period n en kalendermnad, br bistndet i regel berknas frn och med tidsbestllningsdagen. Om den enskilde har angivit ett senare datum i anskan, br detta glla. Vid nybesk t.ex. mitt i en mnad kan det sledes vara ndvndigt att gra vissa korrigeringar vid berkningen av bistndets niv och ta hnsyn till vid vilka tidpunkter inkomsterna har betalats ut.
Tidigare inkomster ver frsrjningsstdsniv

Inkomster som hushllet har ftt tidigare n mnaden fre den mnad som anskan avser br i regel inte pverka berkningen, om de inte var mycket hga eller avsedda fr en viss lngre tidsperiod, t.ex. ett avgngsvederlag. Strre krav p ekonomisk planering kan stllas p en person som har god knnedom om kommunens normer och regler n p den som gr sin frsta anskan eller inte har anskt p lnge. Det kan vara rimligt att krva av en person som endast tillflligt frsrjer sig sjlv mellan bistndsperioderna, att han eller hon beaktar detta i sin hushllsekonomiska planering. En person som saknar kunskap om kommunens norm fr frsrjningsstd kan inte frvntas ha levt p denna niv fre anskan. Frgan r hur mycket den enskilde har knt till om sin framtida ekonomi och har kunnat planera. Frsrjningsstdets syfte r att fungera som en kortsiktig frsrjningsklla och att bara trda in tillflligt vid kortare perioder av frsrjningsproblem. Frsrjningsstdet har nivbestmts och utformats efter detta syfte. Nivn frutstter att mnniskor fre och efter bistndsperioden har mjlighet att leva p en ekonomisk niv som r hgre n frsrjningsstdet. Sklet r att hushll under dessa perioder ska ha mjlighet att tillgodose de behov som inte ryms inom frsrjningsstdets ram, t.ex. inkp av mbler och husgerd, tandvrd, rekreation. Detta gr det ndvndigt att acceptera inkomster ver frsrjningsstdsnivn under de perioder d ett hushll inte har frsrjningsstd.
115
7 Berkningsgrunder

En bistndsskande har inte ansetts skyldig att planera sin ekonomi nr erhllen ersttning (fre anskningstillfllet) frn A-kassa varit hgre n tillmplig norm, d frga r om en nyanskan eller d skanden i varje fall inte under tiden nrmast fre anskningen har uppburit socialbidrag.
R 1997 ref 2
En bistndsskande hade studerat och haft anledning att rkna med att han efter studiernas avslutande kunde komma att sakna medel till sin frsrjning. I ett sdant fall ansgs det ligga honom att planera sin ekonomi s att han kunnat spara en del av det uppkomna verskottet (i frhllande till gllande socialbidragsnorm). Inkomsterna bestod av bl.a. arvode, bostadsbidrag och verskjutande skatt.
Utbetalningsstt
I frarbetena till socialtjnstlagen131 hnvisar regeringen till lagens portalparagraf som bl.a. slr fast att socialtjnstens verksamhet ska bygga p respekt fr mnniskors sjlvbestmmandertt och integritet. En konsekvens av detta synstt r att det ekonomiska bistndet br utformas s att bistndsmottagaren sjlv ges utrymme att planera och fatta beslut om den egna ekonomin inom ramen fr det erhllna bistndet. Ekonomiskt bistnd br i regel betalas ut mnadsvis och direkt till den enskilde via ngot av de vanliga betalningsstten, dvs. postanvisning, postgiro eller bankgiro. Socialnmnden br dock kunna gra en kontantutbetalning, om det r ndvndigt. Om utbetalningen av ekonomiskt bistnd grs p ett sdant stt att det medfr kostnader fr den enskilde att hmta ut bistndet, br nmnden ge bistnd till kostnaderna. Extraordinra utbetalningsstt i form av rekvisitioner eller matkuponger br endast anvndas i yttersta undantagsfall, om mycket speciella omstndigheter freligger. Dessa utbetalningsstt r starkt integritetskrnkande och str i strid med viktiga principer i socialtjnstlagen, t.ex. principerna om sjlvbestmmande och delaktighet.
Bedmnings- och beslutsunderlag

Fr att socialnmnden skall kunna avgra om en enskild har rtt till ekonomiskt bistnd behvs ett underlag fr bedmning och berkning. Om en enskild trots srskild begran inte frser nmnden med det underlag som
131 Prop. 1996/97:124 s. 63.
116
Berkningsgrunder 7
behvs eller motstter sig att handlggaren tar ndvndiga kontakter, br nmnden i regel kunna avsl anskan. Exempel p undantag frn rekommendationen kan vara om situationen r akut eller den bistndsskande pga. sjukdom inte klarar av kontakten med socialtjnsten.
Kllor
Rttsfall R84 2:76 R85 2:13 R 1988 ref 35 R 1988 ref 120 R 1988 ref 129 R 1990 ref 7 R 1994 ref 50 R 1995 ref 85 II R 1996 ref 12 R 1997 ref 2 Frfattningar Socialtjnstlag (2001:453) Offentligt tryck Proposition 1996/96:124: ndring i socialtjnstlagen Proposition 2000/01:80: Ny socialtjnstlag m.m. Socialstyrelsens allmnna rd, skrivelser m.m. Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistnd
117
7 Berkningsgrunder

Inkomstperioder och tidigare inkomster ver frsrjningsstdsniv
Frga: Om en bistndsskande ett antal mnader tidigare har ftt en strre summa pengar, t.ex. ett avgngsvederlag, hur lnge kan man krva att pengarna ska rcka eller skulle ha rckt nr man bedmer behovet av frsrjningsstd? Svar: Ett avgngsvederlag r ofta avsett fr en viss tidsperiod. Socialstyrelsen har dock inte tagit stllning till hur man ska rkna i varje enskilt fall. Men vilka allmnna principer som ska glla finns redovisade i allmnna rd (SOSFS 2003:5) s. 5.
118
8. Ansvarig kommun och grnsen 8. fr kommunens ansvar
Kommunens yttersta ansvar

En av hrnstenarna i socialtjnstlagen r principen om kommunens yttersta ansvar som kommer till uttryck i 2 kap. 2 SoL. Den innebr att ett enda samhllsorgan, kommunen, ges ansvaret fr att den enskilde fr det std och den hjlp som han eller hon behver. Avsikten med bestmmelsen om kommunens yttersta ansvar r dock inte att kommunen ska trda in i en annan huvudmans stlle. Det r fr att understryka detta som det i 2 kap. 2 andra stycket SoL anges att det yttersta ansvaret inte innebr ngon inskrnkning i det ansvar som vilar andra huvudmn. Det kan emellertid uppst situationer d kommunen under en begrnsad tid fr srja fr ndvndig hjlp i vntan p att en annan huvudman ingriper.
Grnsdragning mot annan lagstiftning och andra huvudmn

Ekonomiskt bistnd ska betalas ut om behovet inte kan tillgodoses p annat stt. I detta ligger inte enbart att prva om behovet kan tillgodoses av den enskilde sjlv utan ocks om det kan tillgodoses av en annan huvudman. Denna prvning fr inte bli s strikt att den enskilde blir utan hjlp. Nr det r oklart vem som ska hjlpa den enskilde har kommunen ansvaret fr att den enskilde fr den hjlp han eller hon behver i avvaktan p att frgan lses om vilken huvudman som br ansvaret.132 I detta avsnitt ges ngra exempel p situationer dr frgan om ansvaret kan uppst. I vissa fall kan det vara oskert vilken huvudman som ska ombesrja behovet av ekonomisk hjlp. S kan vara fallet t.ex. vid en prvning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylskande m.fl. (LMA) och socialtjnstlagen.133 Ibland kan det vara s att frldrar och barn i samma hushll har rtt till
132 Prop. 1979/80:1 s. 524. 133 En kommun som har lmnat bistnd i form av logi, bostadsersttning, dagersttning och srskilt
bidrag enligt LMA har enligt 23 LMA rtt till ersttning frn staten fr bistndet.
119
8 Ansvarig kommun och grnsen fr kommunens ansvar
bistnd enligt olika lagar.134 Den enskildes rttigheter enligt LMA r mer begrnsade n de enligt socialtjnstlagen. Drfr har kommunen det yttersta ansvaret fr att prva om bistnd ska ges till LMA:are som vistas i kommunen fr srskilda behov som inte tcks av LMA. Det betyder inte att anskan ska beviljas, om det inte finns srskilda skl, men att kommunen r skyldig att prva anskan enligt socialtjnstlagen. Nr det gller vriga utlnningar, se ven avsnittet om personer som vistas i Sverige p EG-rttslig grund. Det kan ven vara svrt att avgra vilken myndighet som ska svara fr vissa kostnader. Nr det gller vrd p sjukhus eller i kriminalvrd r grnsen ibland oklar mellan kommunen, hlsooch sjukvrdshuvudmannen och kriminalvrdsmyndigheten. I prop. 2000/01:80 s. 93 sgs dock att det inte kan vara rimligt att t.ex. kostnader fr psykoterapi, alternativ medicinsk behandling eller andra sjukvrdande insatser skall bekostas av socialtjnsten. Utgngspunkten r att all vrd r utan kostnad fr personer som har uppehllstillstnd i Sverige. Dremot kan en person som vistas p sjukhus behva bistnd till kostnader som inte har att gra med sjlva vrden, t.ex. patientavgifter, hyra, fickpengar, klder etc. om behovet inte kan tillgodoses p annat stt. I detta sammanhang jmstlls rttspsykiatrisk vrd med annan vrd p sjukhus. Nr det gller kriminalvrden r huvudprincipen att kriminalvrdsmyndigheten svarar fr alla kostnader fram till att den enskilde friges villkorligt.135 Efter den villkorliga frigivningen har den enskilde samma rtt till bistnd enligt socialtjnstlagen som andra som vistas i kommunen. I vissa fall kan det dock vara lmpligt att socialtjnsten beviljar bistnd till t.ex. boendekostnad under en begrnsad tid fr personer som avtjnar korta fngelsestraff (se ocks avsnitt Skliga boendekostnader). Det r viktigt att markera att kommunernas yttersta ansvar fr att de som vistas i kommunen fr det std och den hjlp som de behver inte skall omfatta insatser som ligger annan huvudman. Att enskilda i vissa fall kan vara missnjda med att de inte fr den behandling de nskar inom hlsooch sjukvrden fr inte medfra att kommunerna tvingas ta ver det ansvaret frn landstingen.136 Brottsoffer, t.ex. misshandlade och frfljda kvinnor, kan ha akuta behov av bistnd. En person som har varit utsatt fr brott eller r hotad ska inte behva vnta medan myndigheter eller kommuner diskuterar vem som ska
134 Fr barn under 18 r utan uppehllstillstnd som bor hos en vrdnadshavare med uppehlls-
tillstnd, ska alltid behovet av bistnd prvas enligt socialtjnstlagen. Vuxna utan uppehllstillstnd kan ha rtt till bistnd enligt LMA men inte enligt socialtjnstlagen fr frmner av motsvarande karaktr (1 2 och 3 stycket LMA). 135 Se t.ex. Kriminalvrdsverkets frfattningssamling KVVFS 2000:18 och 2001:6 om glasgon och tandvrd. 136 Prop. 2000/01:80 s. 93.
120
Ansvarig kommun och grnsen fr kommunens ansvar 8
prva behovet. Socialtjnsten kan d behva ge bistnd i vntan p att det klarnar vem som har ansvaret fr att ge bistnd. Ibland kan regler eller rttigheter inom socialfrskringen kollidera med den prvning om behovet kan tillgodoses p annat stt som ska gras enligt socialtjnstlagen. Ett exempel r rtten enligt frldraledighetslagen att frkorta sin arbetstid nr man har barn under tta r. Om inkomstbortfallet gr att den enskilde hamnar under sklig levnadsniv, r det inte sjlvklart att socialtjnsten ger utfyllnad eftersom ett krav fr ekonomiskt bistnd r att den enskilde str till arbetsmarknadens frfogande p heltid. Ett annat exempel r nr frldrar med gemensam vrdnad inte r verens om hur frldrapenningdagarna ska tas ut. Om det finns kvarstende frldrapenningdagar som den ene frldern har rtt till men inte vill ta ut eller verlta, kan den andra frldern vara tvungen avst frn arbete och inkomst fr att vrda barnet. Han eller hon kan d behva ska ekonomiskt bistnd fast behovet egentligen kan tillgodoses antingen genom arbete eller frldrapenning. I praktiken r emellertid situationen lst eftersom den andre frldern inte vertar frldraledigheten eller verlter sina frldrapenningdagar. Det finns inget sjlvklart eller korrekt stt att hantera denna eller liknande situationer. Socialtjnsten br frska lsa problemet genom att diskutera det med alla inblandade fr att se om det gr att hitta en lsning i samfrstnd. Det r olmpligt att socialtjnsten frsker frenkla prvningen av det ekonomiska bistndet genom att tvinga fram ett visst agerande hos den enskilde. Sdana framtvingade lsningar kan f negativa konsekvenser p lng sikt t.ex. fr eventuella barn. Exempel p situationer som inte br tvingas fram av socialtjnsten av ekonomiska skl r separation och anskan om skilsmssa eller ensam vrdnad. Socialtjnsten ska som alltid ocks gra en helhetsbedmning i varje individuellt fall.

Rtt till ekonomiskt bistnd har inte ansetts freligga nr makars disponibla inkomst varit lgre n tillmplig socialbidragsnorm p grund av att den ena maken begrnsat sin arbetstid med std av 3 lagen (1978:410) om rtt till ledighet fr vrd av barn, m.m.
Huvudregel nr det gller ansvarig kommun

Bestmmelsen i 2 kap. 2 SoL har ocks avgrande betydelse fr ansvarsfrdelningen mellan kommunerna. Hr fastsls huvudregeln att det r
121
vistelsekommunen som ska lmna den enskilde det std och den hjlp som han eller hon behver.
Vistelsekommun
Den kommun som ngon mer eller mindre tillflligt vistas i nr hjlpbehovet intrder kallas fr vistelsekommun. Kommunens skyldighet att prva en persons behov av ekonomiskt bistnd pverkas inte av vistelsetidens lngd. Detta ansvar gller ven om en person vistas helt tillflligt i en kommun men r bosatt i en annan. Omfattningen av det bistnd som vistelsekommunen kan ha skyldighet att ge kan dremot pverkas av den tid som han eller hon vistas dr och under vilka frhllanden. Av Socialstyrelsens allmnna rd om ekonomiskt bistnd (SOSFS 2003:5 s. 6) framgr att Socialnmnden br berkna kostnaderna enligt riksnormen till en lgre niv bl.a. ... om den enskilde har fr avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen.137 Vistelsekommunens ansvar d en person endast tillflligt vistas i en kommun torde i princip vara begrnsat till bistnd till en hemresa om behovet kan tillgodoses genom att vederbrande reser hem. Socialtjnsten i den kommun dr den enskilde befinner sig nr ett hjlpbehov uppkommer r behrig att vidta ndvndiga tgrder s lnge som hjlpbehovet kvarstr oavsett om den hjlpbehvande finns kvar i kommunen eller inte. Behrigheten upphr frst nr rendet flyttas ver till socialtjnsten i en annan kommun i den ordning som freskrivs i 16 kap. 1 SoL. Det utesluter emellertid inte att socialtjnsten i en annan kommun kan vara skyldig att bevilja den enskilde vrd och hjlp om denne vistas i kommunen.138
Hemkommun
Med hemkommun avses den kommun dr en person r bosatt strre delen av ret. Hemkommun kan ocks i detta sammanhang benmnas hemvist.139 Fr det mesta sammanfaller vistelsekommunen med hemkommunen. Om det finns en hemkommun kan det ha betydelse fr omfattningen p det bistnd som vistelsekommunen r skyldig att ge. Fr den som saknar fast bostad kan det vara svrt att bestmma vilken kommun som ska anses vara hemkommun. Enbart det frhllandet att ngon r folkbokfrd i en viss kommun behver inte gra den kommunen till hemkommun; det kan mjligen vara en indikation som tillsammans med andra frhllanden, t.ex. att
137 4 kap. 3 andra stycket SoL. 138 R 1989 ref 50. 139 Jfr R 1987 ref 174 och R 1995 ref 70.
122
ngon mer n tillflligt har eller har haft kontakt med socialtjnsten, kan gra det rimligt att betrakta den kommunen som hemkommun.
Undantag frn vistelsekommunens ansvar

Frn huvudregeln om vistelsekommunens ansvar finns vissa undantag som regleras i 2 kap. 3 och 16 kap. 2 SoL. Eftersom 2 kap. 3 inte rr ekonomiskt bistnd behandlas bestmmelsen inte hr.
Folkbokfringskommunens ansvar vid kriminalvrd och sjukvrd

Tidigare har en del personer som varit intagna p kriminalvrdsanstalt eller som vistats p en sjukvrdsinrttning utanfr hemkommunen mtt svrigheter nr de har anskt om bistnd infr frigivningen eller utskrivningen. Vistelsekommunen, dvs. den kommun dr anstalten eller sjukvrdsinrttningen var belgen, hade d ansvar fr att den enskilde fick det std och den hjlp som han eller hon behvde. I de allra flesta av dessa fall hade den enskilde inte fr avsikt att stanna kvar i vistelsekommunen. Den enskilde hnvisades drfr ofta till att ska bistnd i hemkommunen. Hemkommunen hade ingen formell skyldighet att befatta sig med rendet s lnge som den enskilde inte vistades dr. Fljden kunde bli att den enskilde fick avslag p sin framstllan i bda kommunerna och att de eftervrdsinsatser som planerades blev kraftigt frdrjda eller gick om intet. Problemen gllde frmst personer som tidigare inte var knda i hemkommunen och personer som saknade fast anknytning till ngon kommun.140 Fr att delvis komma till rtta med problemen har det i 16 kap. 2 andra stycket SoL infrts en bestmmelse som gr det mjligt att snabbt och enkelt sl fast vilken kommun som skall vara ansvarig141 fr std och hjlp till den som vistas i anstalt inom kriminalvrden142 eller vrdas p sjukhus eller i enskilt sjukhem p initiativ av ngon annan n en kommun. Ngon placeringskommun finns allts inte. Den kommun dr den enskilde r folkbokfrd har samma ansvar som en placeringskommun enligt frsta stycket fr bistnd, std och sociala tjnster 1. under kriminalvrd i anstalt, 2. under vrd p sjukhus eller i annan sjukvrdsinrttning p initiativ 2. av ngon annan n en kommun, 3. som aktualiserats infr avslutningen av vrd enligt 1 eller 2.
140 SOU 1993:30 s. 142143. 141 Prop. 1996/97:124 s. 161. 142 Vad som avses med kriminalvrd i anstalt framgr av lagen (1974:203) om kriminalvrd i
anstalt.
123
I dessa fall ansvarar folkbokfringskommunen fr det bistnd samt det individuellt behovsprvade std och de individuellt behovsprvade sociala tjnster som den enskilde kan behva.143 En frutsttning fr att regeln ska kunna tillmpas r att den enskilde r folkbokfrd i landet. Om han eller hon inte r det prvas frgan om ansvarig kommun p grundval av reglerna om vistelsekommunens ansvar. Skyldigheten att svara fr hjlp och std gller svl under vistelsen p inrttningen eller anstalten som infr utskrivning eller frigivning. Folkbokfringskommunens ansvar i anslutning till att vrden upphr gller dock endast hjlp och std som aktualiserats infr avslutningen av vrden. Frgan om vilken kommun som r ansvarig fr insatser som aktualiseras efter att vrden har upphrt prvas enligt de vanliga reglerna om vistelsekommunens ansvar. Beslut om std och hjlp som fattats infr avslutningen av vrden kan ha verkan lng tid efter vrdens upphrande. Detta kan bl.a. glla insatser som behvs i anslutning till att sluten psykiatrisk vrd upphr. Folkbokfringskommunens ansvar vertas d inte av ngon annan kommun. Ansvaret upphr nr insatserna har genomfrts eller rendet verflyttats till en annan kommun. Om behov av ekonomiskt bistnd aktualiseras infr frigivningen/utskrivningen br folkbokfringskommunen inte vara skyldig att prva annat std n det som kan behvas under en vergngsperiod till dess att den enskilde funnit sig tillrtta p den nya orten.144 Detta kan naturligtvis vara den kommun dr inrttningen/anstalten ligger. Nr den period som den enskilde ftt ekonomiskt bistnd fr har upphrt vergr ansvaret fr det std som den enskilde kan behva till vistelsekommunen. Regeln om folkbokfringskommunens ansvar r avsedd att tillmpas som undantag frn huvudregeln om vistelsekommunens ansvar. Kommentar Placeringskommunens respektive folkbokfringskommunens ansvar r begrnsat. Det medfr att vistelsekommunen har vissa skyldigheter ven i de fall d en ansvarig placerings- eller folkbokfringskommun finns.
Folkbokfringskommunens ansvar vid ddsboanmlan

Ddsboanmlan ska gras av socialnmnden till skattemyndigheten dr den avlidne var folkbokfrd.145 Om vistelsekommun och folkbokfringskommun inte verensstmmer r det vistelsekommunen (den kommun dr den
143 4 kap. 1 , 3 kap. 6 och 5 kap. 1 och 9 SoL. 144 Prop. 1996/97:124 s. 191. 145 20 kap. 8a rvdabalken, jfr med 10 kap. 1 fjrde stycket rttegngsbalken.
124
avlidne var bosatt) som ska gra ddsboanmlan. Om den enskilde avlider under en resa eller en tillfllig vistelse utanfr hemkommunen r det hemkommunen som ska gra ddsboanmlan och inte den kommun dr ddsfallet intrffade.
Oenighet i ansvarsfrgan
Trots en, i vissa delar, detaljerad lagstiftning kan konflikter uppst i frga om vilken kommun som i en viss situation ska ge bistnd. En eventuell konflikt mellan kommuner om vem som ska betala ut ekonomiskt bistnd br lsas omgende fr att undvika att den bistndsskande blir utan bistnd.

Sjukvrd i form av psykoterapi har p grund av resursbrist kunnat beredas frst efter viss tid. Social distriktsnmnd har inte ansetts skyldig att enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) ge bistnd till vrden eftersom det inte frelegat omedelbart behov drav.
R 1997 ref 53
Det hjlpbehov som franlett att ett barn familjehemsplacerats p grund av brister i frldrarnas omsorg har ansetts upphra nr vrden enligt 2 lagen (1990:52) om vrd av unga upphrde. Den kommun som var ansvarig fr familjehemsplaceringen har drfr inte ansetts skyldig att lmna bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) fr hjlpbehov som uppsttt senare och kan hnfra sig till den placerades egen person.
Vistelsebegreppet vid resor

Av Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 2003:5 s. 21) framgr fljande: Vid tillmpningen av vistelsebegreppet i 2 kap. 2 socialtjnstlagen br i regel den som fr ekonomiskt bistnd anses uppfylla kravet p vistelse i kommunen, ven om han eller hon tillflligt vistas utanfr denna, t.ex. i samband med en rekreationsresa. Avsikten med Socialstyrelsens rekommendation r inte att reducera ansvaret fr den kommun som den enskilde besker under t.ex. en rekreationsresa. Om en akut ndsituation uppstr under en resa kan inte den kommun som fr tillfllet r vistelsekommun hnvisa den hjlpskande till hemkommunen. Syftet r istllet att markera att socialtjnstlagens vistelsebegrepp inte ska tolkas s att den som har
125
ekonomiskt bistnd till sitt uppehlle har ngon form av resefrbud, varken till annan kommun i landet eller till utlandet. S lnge som den enskilde kan anses uppfylla de krav som stllts fr att han ska vara berttigad till ekonomiskt bistnd pverkas inte rtten till bistnd av en tillfllig vistelse p annan ort.
Vistelsebegreppet vid kvarskrivning

En person som av srskilda skl kan antas bli utsatt fr brott, frfljelser eller allvarliga trakasserier p annat stt, fr vid flyttning medges att vara folkbokfrd p den gamla folkbokfringsorten (kvarskrivning).146 Om en flyttning innebr byte av kommun ska den nya kommunen, vistelsekommunen, normalt ge bistnd. I vissa fall kan det dock finnas anledning att gra undantag frn denna princip av sociala skl, t.ex. om en hotad person tvingas flytta mellan ett flertal tillflliga boenden innan det finns en mer permanent lsning av bostadsfrgan. Med permanent menas ett boende dr den enskilde kan stanna under verskdlig tid. Resultatet kan bli att den hotade personen under sitt skande efter ett tryggt och permanent boende, med korta mellanrum tvingas ta kontakt med nya socialkontor. Med hnsyn till vistelsebegreppet ligger det yttersta ansvaret fr att ge bistnd p vistelsekommunen men kommunerna kan tillsammans gra en bedmning av vad som r bst i det individuella fallet.
Hemvist i Sverige
Saknar hemvist i Sverige vistas utomlands
Av bestmmelserna i 2 kap. 2 SoL framgr att kommunen har det yttersta ansvaret fr att de som vistas i kommunen fr det std och den hjlp de behver. Det innebr att den som r bosatt utomlands inte kan f bistnd med std av socialtjnstlagen till behov som han har nr han vistas utom landets grnser.
Saknar hemvist i Sverige vistas i Sverige

Av 1 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylskande m.fl. (LMA) framgr att den personkrets som omfattas av lagen inte har rtt till bistnd enligt 4 kap. 1 SoL fr frmner av motsvarande karaktr. Av frarbetena till LMA framgr att den som omfattas av lagen normalt inte br
146 16 folkbokfringslagen (1991:481). Frslag i SOU 2002:71 Nationell handlingsplan mot vld i
nra relationer kan komma att innebra ndringar av reglerna om kvarskrivning.
126
kunna anses vara berttigad till bistnd till sin frsrjning enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 ). Behovet av bistnd fr regelmssigt enligt nmnda paragraf anses vara tryggat p annat stt. Begrnsningen gller bistnd till frsrjning, dvs. den typ av bistnd som motsvaras av frmner enligt LMA. Andra former av bistnd enligt socialtjnstlagen br sjlvfallet glla ven fr asylskande m.fl. (Prop. 1993/94:94 s. 93 och 94) Fr vriga personer som saknar hemvist i Sverige men vistas hr finns inga undantag nr det gller tillmpningen av socialtjnstlagen. Det innebr att en anskan frn en person som saknar hemvist i landet mste prvas av vistelsekommunen (jfr JO 1994/95 s. 272). En prvning behver givetvis inte resultera i att ekonomiskt bistnd beviljas. Regeringsrtten har i ett fall som rr en person med tillflligt uppehllstillstnd gjort fljande bedmning: Med hnsyn till vad som slunda framkommit kan (X) vid tillfllet fr den i mlet aktuella anskningen inte anses ha varit bosatt i (Y) kommun i den mening att han haft sitt egentliga bo och hemvist dr. Han har drfr inte varit berttigad till bistnd annat n om en akut ndsituation frelegat. (R 1995 ref 70) Den person som anskt om bistnd (X) hade under en tid av omkring fyra r fre anskningen vistats i Sverige endast cirka sju och en halv mnad. Den vriga tiden hade han befunnit sig i ett land i Asien dr han haft fast anstllning och bostad. Hans vistelser i Sverige hade karaktren av besk och det framstod enligt Regeringsrtten inte som sannolikt att han haft fr avsikt att bostta sig i Sverige.
Har hemvist i Sverige vistas utomlands

Nr en person som ansker om bistnd endast vistas utom landets grnser men inte r bosatt utomlands, har Regeringsrtten uttalat att utlandsresan inte behver medfra att hemkommunen r fri frn ansvar enligt socialtjnstlagen. Trots att en person som ansker om ekonomiskt bistnd inte fysiskt vistas i kommunen kvarstr allts hemkommunens ansvar enligt 2 kap. 2 SoL. Det innebr att hemkommunen r skyldig att prva rendet och gra en sedvanlig individuell bedmning.
127

Hemortskommun har ansetts ha ansvaret fr bistnd till hjlpskande ven under den tid som den hjlpskande vistas utomlands fr behandling av sjukdom. Regeringsrtten uttalade bl.a. att vistelsekommunens yttersta ansvar enligt 3 SoL (numera 2 kap. 2 , SoS anm.) fr anses freligga s lnge den hjlpbehvande alltjmt r att betrakta som bosatt i kommunen i den meningen att han dr har kvar sitt egentliga bo och hemvist.
Ambassadpersonal
Viss personal vid de utlndska beskickningarna har, enligt 1961 rs Wienkonvention om diplomatiska frbindelser, inte sitt egentliga bo och hemvist i Sverige; i konventionen anvnds uttrycket ej stadigvarande bosatta. ven om de har vistats lnge i Sverige frutstts (presumeras) de ha hemvist i det land varifrn de utsnts.147 En anskan om ekonomiskt bistnd av personal som inte r stadigvarande bosatt hr i landet ska hanteras p samma stt som en anskan av ngon annan som saknar hemvist i Sverige men vistas hr och som inte omfattas av lagen om mottagande av asylskande m.fl.148 Det vill sga en anskan mste prvas av vistelsekommunen. Prvningen torde dock oftast inte resultera i att ekonomiskt bistnd beviljas eftersom behovet normalt sett kan tillgodoses genom att den skande tervnder till sitt hemland. Beskickningspersonal som r stadigvarande bosatt i Sverige har dremot samma rtt till ekonomiskt bistnd som alla andra bistndsskande som har hemvist i Sverige och som vistas hr. Utrikesdepartementet149 kan ge besked om vilken beskickningspersonal som r att betrakta som stadigvarande bosatt i Wienkonventionens mening och vilken som inte r det. En kontakt med departementet frutstter dock ett medgivande frn den bistndsskande.
Personer som vistas i Sverige p EG-rttslig grund

Frn och med den 1 januari 1995 r Sverige medlem i den Europeiska unionen (EU) och den Europeiska gemenskapens (EG:s) regelverk gller som svensk rtt.150 Detta avsnitt innehller en kortfattad redovisning av de
147 Prop. 1973:158 s. 79, och rtenhed (1991) s. 62. 148 Se avsnittet Saknar hemvist i Sverige vistas i Sverige. 149 Protokollet (avdelning inom UD). 150 I avsnittet anvnds frmst begreppet EU. EU syftar p de lnder som bildade unionen 1995 och det
som hr ihop med tiden fr.o.m. 1995. EG r ett ldre begrepp som anvnds d det handlar om frdrag och institutioner som fanns innan begreppet EU brjade anvndas.
128
delar av EG-rtten som har betydelse fr socialtjnsten. I slutet p kapitlet finns ngra typfall som belyser frhllandet mellan EG-rtten och rtten till bistnd enligt socialtjnstlagen. Fr utfrligare information se Socialstyrelsens rapport 1996:16, EG-rtten och socialtjnsten. Syftet med EU r ekonomisk integration mellan medlemslnderna. Den gemensamma europeiska marknaden ska bygga bl.a. p fri rrlighet fr varor, personer, tjnster och kapital. Fri rrlighet fr personer gller dem som arbetar eller frsrjer sig p annat stt samt deras familjemedlemmar. De som frsrjer sig p annat stt kan vara t.ex. arbetsskande, studerande eller pensionrer. Fr att underltta rrligheten finns ett regelverk151 som samordnar medlemsstaternas regler fr social trygghet fr personer som flyttar frn ett EU-land till ett annat. Ingen ska vara frskrad i flera lnder samtidigt eller inte alls omfattas av ngot lands system fr social trygghet. Regelverket ska ven se till att socialfrskringsfrmner betalas ut utan hnsyn till bosttningsort inom EU.
Fri rrlighet fr personer

Varje EU-medborgare har rtt att ta anstllning i ett annat EU-land och i samband med det resa in i och vistas i landet. En arbetstagare behver inte arbetstillstnd men har rtt till ett uppehllsbevis152 som intyg p att han eller hon ftt anstllning och fr vistas och arbeta i landet. EG-domstolen har slagit fast att den som deltidsarbetar har samma rttigheter som andra arbetstagare ven om inkomsten inte rcker till frsrjningen. Som arbetstagare rknas ven bl.a. praktikanter, lrlingar och personer som arbetar i ngon annans hem samt i princip ocks s.k. au-pair. ven personer som utvat frvrvsaktivitet men inte ftt ngon egentlig ln utan istllet frsrjts av en religis rrelse var enligt EG-domstolen arbetstagare. Ett minimikrav r dock att det rr sig om en effektiv och genuin verksamhet som inte r rent marginell och underordnad samt att den rymmer ngot mtt av ekonomisk aktivitet. EG-domstolen har uttalat att verksamhet som betalades av staten inom ramen fr ett narkotikaavvnjningsprogram inte var ngon egentlig ekonomisk aktivitet. Den princip som rttsfallet ger uttryck fr anses dock inte kunna utstrckas till skyddat arbete i allmnhet. Det r inte ndvndigt att man redan har ftt arbete fr att man ska ha rtt till fri rrlighet. Det rcker med att ska arbete och i princip finns ingen tidsgrns fr arbetsskarperioden. EG-domstolen har sagt att en period p sex mnader inte strider mot EG-rtten. Rtten till fri rrlighet kan under
151 Bl.a. Romfrdraget art. 42 (f.d. art. 51) och Europardets frordningar 1612/68 och 1408/71. 152 Anskan lmnas in till polismyndighet, beslut fattas av Migrationsverket.
129
vissa frutsttningar begrnsas nr ngon inte finner arbete eller blir beroende av socialt bistnd frn vistelselandet fr sitt uppehlle. Det rcker inte med att enbart pst att man sker arbete, det krvs att man gr serisa anstrngningar fr att finna ett. Rtten att uppehlla sig i ett annat land fr att ska arbete ska inte frvxlas med en bestmmelse som innebr att man under tre mnader d man sker arbete i annat land fr behlla rtten till arbetslshetsersttning frn hemlandet. Enligt EG-rtten frlorar man allts rtten till arbetslshetsersttning frn hemlandet efter tre mnader men man frlorar drmed inte automatiskt rtten att fortstta ska arbete och uppehlla sig i det andra landet om man kan frsrja sig p annat stt. Rtt till fri rrlighet gller ven studerande, pensionrer och andra inte yrkesverksamma medborgare i ett EU-land samt deras familjemedlemmar, oberoende av familjemedlemmarnas medborgarskap. Frutsttningar fr dessa gruppers rtt r att de har heltckande sjukfrskring som gller i vistelselandet samt att de sjlva kan klara sin och familjemedlemmarnas frsrjning. Egna fretagare ingr i arbetskraften och omfattas av EG-rtten. Fr egna fretagare omfattar rtten till fri rrlighet ven rtt till fri etablering, dvs. att permanent eller tillflligt stta upp rrelse i ett annat medlemsland. Syftet med etableringen ska vara att bedriva verksamhet i det nya landet, enskilt eller i bolagsform. Rtt att stanna kvar nr arbete upphr Nr ens arbete i ett annat EU-land upphr har man i regel rtt att stanna kvar i landet. Ett giltigt uppehllsbevis fr inte terkallas enbart p grund av att arbetstagaren inte lngre r anstlld. Detta gller oavsett om arbetstagaren tillflligt r ofrmgen att arbeta p grund av sjukdom eller olycksfall eller r ofrivilligt arbetsls och detta bekrftas av en behrig arbetsfrmedling. Om ngon frivilligt lmnat sin anstllning har han eller hon som huvudregel rtt att stanna kvar ven om man kan tnka sig undantagssituationer. Den som tidigare haft arbete men gtt i pension har ocks rtt att stanna kvar. Efter fem rs anstllning har man i regel rtt till uppehllsbevis p obegrnsad tid. Familjemedlemmars rtt till vistelse och bosttning Nr ngon utnyttjar rtten till fri rrlighet och flyttar till ett annat land har familjemedlemmarna rtt att flja med. Med familjemedlemmar menas make eller maka och barn som r under 21 r eller som r ver 21 r men frsrjs av frldrarna. Som familjemedlemmar rknas ven frldrar till den som flyttar och eventuell make eller maka, om frldrarna r beroende av dem. Rtten omfattar inte sambo. Krav p medborgarskap i ett EU-land
130
finns inte fr familjemedlemmar. En frutsttning r dock att den som utnyttjar sin rtt till fri rrlighet har tillgng till en bostad fr familjen som r normal i den region dr han eller hon bostter sig. Uttrycket beroende ska enligt EG-domstolen tolkas utifrn den faktiska situationen, dvs. huruvida den som flyttar verkligen frsrjer familjemedlemmen, och inte utifrn sklen till denna situation eller mjligheten fr familjemedlemmen att frsrja sig sjlv genom arbete. Make eller maka till den som flyttar fr uppehlla sig i det nya landet s lnge ktenskapet bestr, oberoende av om makarna sammanbor eller bor tskilda. Skulle den som utnyttjat rtten till fri rrlighet avlida, har familjemedlemmar som bott hos honom under vissa frutsttningar rtt att varaktigt stanna kvar i bosttningslandet om de sjlva kan frsrja sig.
Begreppen social frmn och social trygghet

Begreppet social frmn omfattar mera n begreppet social trygghet. Med social trygghet menas socialfrskringssystemen, dvs. rttigheter som ges p grund av t.ex. anslutning till ett frskringssystem och efter klart avgrnsade villkor. Sociala frmner grundas p det faktum att en person r bosatt i landet. Fr svenskt vidkommande omfattar begreppet inte bara socialfrskringsfrmner utan ocks t.ex. ldre- och handikappomsorg, barnomsorg och socialt bistnd i vrigt, bl.a. ekonomiskt bistnd (socialbidrag). Arbetstagare som r medborgare i ett EU-land har vid vistelse i ett annat medlemsland rtt till samma sociala och skattemssiga frmner som landets egna medborgare. Av rttspraxis framgr att den EG-rttsliga principen om likabehandling nr det gller sociala frmner bara gller fr personer som har en faktisk anstllning och inte fr dem som vistas i en annan medlemsstat fr att ska arbete. Fr arbetstagare gller principen bara s lnge de har rtt att uppehlla sig i vrdlandet. Rtten till likabehandling i frga om sociala frmner kan komma ven familjemedlemmar och slktingar tillgodo om frmnen r en del av en frmn som arbetstagaren har rtt till och om familjemedlemmen eller slktingen r beroende av arbetstagaren fr sin frsrjning. Studerande, pensionrer och andra inte yrkesverksamma personer omfattas dremot inte av likabehandlingsprincipen vad gller sociala frmner. Deras rtt till fri rrlighet inom EU frutstter att de inte ska ligga vrdlandet till last utan p egen hand klara sin frsrjning, t.ex. genom pension, studiemedel eller frmgenhet.
131
EG-rtten och rtten till bistnd enligt socialtjnstlagen

Ovan har redovisats EU-medborgares rtt till sociala frmner enligt de EG-rttsliga reglerna. Rtten till fri rrlighet innebr mjlighet att flytta till ett annat land inom EU om man har sin egen och familjemedlemmarnas frsrjning ordnad. Den innebr inte rtt att flytta till ett annat land och dr leva p ngon social frmn. Arbetstagare har fr sig sjlv och fr familjemedlemmar rtt till social frmn som r knuten till det faktum att han eller hon r arbetstagare. I detta fall finns inga problem i frhllande till socialtjnstlagen. Dessa personer ska sjlvklart bli behandlade lika som vrdlandets egna medborgare. Men vilka mjligheter till socialt bistnd har personer som faller utanfr det EG-rttsliga skyddet, dvs. arbetsskande och studerande m.fl.? Dessa personer har ingen rtt till sociala frmner enligt EG-rtten men detta innebr inte att de saknar mjlighet att f std enligt svensk lagstiftning. Vistelsebegreppet och socialtjnstlagens regler om kommunens yttersta ansvar och den enskildes rtt till bistnd innebr att kommunerna frn fall till fall mste bedma om de ska ge bistnd och vilken omfattning bistndet ska ha. Rtten till bistnd fr dessa personer har hittills inte prvats av Regeringsrtten och det r drfr oskert hur lngt kommunens yttersta ansvar strcker sig. Underrttelseskyldighet och sekretess Nr en socialnmnd frsta gngen vidtar tgrd i ett rende om socialtjnst som angr en utlnning som saknar eller inte har skt uppehllstillstnd, har nmnden enligt 6 kap. 1 och 2 utlnningsfrordningen (1989:547) underrttelseskyldighet till polismyndigheten om detta utom i vissa fall. Skyldigheten gller inte den som skt uppehllstillstnd i Sverige eller den som inte behver ha uppehllstillstnd, t.ex. personer som berrs av EG-reglerna. En tgrd i ett rende kan t.ex. vara att registrera en anskan om ekonomiskt bistnd. I de fall regeringen, Utlnningsnmnden, Migrationsverket eller en polismyndighet begr uppgifter om en utlnnings personliga frhllanden som behvs i ett rende om uppehllstillstnd eller fr verkstllighet av ett beslut om avvisning eller utvisning, r socialnmnden skyldig att lmna ut dessa uppgifter.153 Nmnden ska inte p eget initiativ lmna ut uppgifterna.
Nordiska medborgare
Det finns en nordisk konvention om socialt bistnd och sociala tjnster som i sin nuvarande form gller frn den 1 oktober 1996, lagen (1995:479) om
153 11 kap. 6 utlnningslagen (1989:529).
132
nordisk konvention om socialt bistnd och sociala tjnster. En arbetsgrupp tillsatt av Nordiska ministerrdet har utarbetat en vgledande kommentar som bl.a. bygger p frarbetena154 till lagen. Jmfrt med de EG-rttsliga reglerna omfattar den nordiska konventionen ven personer som inte r frvrvsaktiva och personer som r bosatta p Frarna och Grnland. Personkretsen utgrs av alla nordiska medborgare oavsett bosttningsland och alla lagligen bosatta i Norden. Begreppet lagligen bosatt innebr att det ska finnas en rtt att bo i landet enligt landets utlnningslagstiftning. I praktiken r detta i de flesta fall detsamma som att vara bosatt i landet enligt dess folkbokfring. Personkretsen inkluderar drmed flyktingar och statslsa med uppehllstillstnd, men inte asylskande. I vissa fall gller en konventionsbestmmelse bara nordiska medborgare. Det framgr d uttryckligen av bestmmelsen i frga. Nr det gller ekonomiskt bistnd r det framfr allt artiklarna 4, 6 och 7 som r av intresse.
Nordiska medborgare likstlls med svenska

Artikel 4 Vid tillmpningen av ett nordiskt lands lagstiftning som omfattas av denna konvention likstlls medborgare i ett annat nordiskt land som lagligen vistas tillflligt eller r lagligen bosatt i landet med landets egna medborgare. Bestmmelsen garanterar nordiska medborgare likstlldhet med svenska medborgare inom konventionens omrde dr socialtjnstlagen ingr s lnge de befinner sig i Sverige. Det gller oavsett om de r bosatta eller tillflligt vistas hr. Icke-nordiska medborgare har dremot ingen i konventionen grundad rtt till likstlldhet. De omfattas dock av artikel 6 (se nedan). Likstlldheten har betydelse fr nordiska medborgare som inte har rtt till likstlldhet enligt EG-reglerna. Det gller icke-frvrvsaktiva och fre detta frvrvsaktiva, som inte har arbetat i Sverige och som av detta skl inte har rtt till likstlldhet vad avser sociala frmner enligt EG-reglerna. Bestmmelsen hindrar inte ett avslag p en anskan om ekonomiskt bistnd om avslag skulle ha givits till ngon annan som vistas i Sverige (se exempelvis avsnittet Vistelsekommun).
154 Prop. 1994/95:149 och 1994/95:SoU19.
133
Vissa rttigheter vid tillfllig vistelse fr samtliga som omfattas av konventionen

Artikel 6 En person som omfattas av denna konvention och som under en laglig tillfllig vistelse i ett nordiskt land behver omedelbart socialt bistnd och sociala tjnster skall frn vistelselandet f sdant bistnd som enligt landets lagstiftning svarar mot hjlpbehovet. Rtten till bistnd i dessa fall omfattar, frutom nordiska medborgare, ven andra personer som r bosatta i ett nordiskt land. Vistelselandet, i detta fall Sverige, ska ge ndvndigt ekonomiskt bistnd enligt socialtjnstlagen tills vistelsen upphr. Det ska, precis som i alla andra fall, gras en individuell bedmning av personens behov av bistnd. Bistnd ska ges p samma villkor som till personer bosatta i en annan kommun i landet n i vistelsekommunen. Det vill sga, den tillflliga vistelsens lngd och under vilka frhllanden den sker kan pverka omfattningen av det bistnd den tillflliga vistelsekommunen r skyldig att ge.155
Skydd mot hemsndning

Artikel 7 En nordisk medborgare kan inte hemsndas p grund av sitt behov av socialt bistnd om hans familjefrhllanden, anknytning till bosttningslandet eller omstndigheterna i vrigt talar fr att han br stanna dr och under alla omstndigheter inte om medborgaren under de tre sista ren varit lagligen bosatt i landet. Med hemsndning menas att ngon snds tillbaka till det land dr han eller hon r medborgare. Enligt 4 kap. 2 utlnningslagen kan en utlnning avvisas om man kan anta att han eller hon kommer att sakna tillrckligt med pengar fr sitt uppehlle och fr sin hemresa. Avvisningen kan ske efter ankomsten till Sverige, dock inte senare n tre mnader efter ankomsten. Nordiska medborgare omfattas ocks av denna bestmmelse ven om den mycket sllan tillmpas. Artikel 7 skyddar dock nordiska medborgare mot hemsndning i vissa fall. I den vgledande kommentaren till konventionen uttalas att bestmmelsen om hemsndning, som grundas p att en nordisk medborgare behver ekonomiskt bistnd, endast kan bli aktuell nr det r tal om lngvarigt bistnd till frsrjningen. Ett villkor r ocks att bistndet ska utgra
155 Se avsnittet Huvudregel nr det gller ansvarig kommun.
134
strre delen av personens inkomster. Hemsndning fr inte ske p grund av enstaka och tillflliga behov av ekonomiskt bistnd. I de fall Sveriges lagstiftning ger utrymme fr hemsndning skyddar artikel 7 mot hemsndning p grund av behov av bistnd
nr familjefrhllandena, anknytningen till bosttningslandet eller om-
stndigheterna i vrigt talar fr att personen i frga br stanna hr, och under alla omstndigheter nr personen under de tre sista ren varit lagligen bosatt i landet. Begreppen familjefrhllanden och anknytning till bosttningslandet br ges en vid tolkning och ven andra omstndigheter ska kunna beaktas. Fr att en trerig bosttningstid ska utesluta mjligheten till hemsndning, ska bosttningsperioden vara utan avbrott. Kortare perioder av utlandsvistelse bryter inte bosttningstiden. Reglerna om hemsndning gller bara i den utstrckning det inte finns en rtt att uppehlla sig i Sverige enligt EG-regler. Socialtjnstlagen innehller inga regler om hemsndning. Som tidigare nmnts ska en nordisk medborgare som inte kan frsrja sig sjlv likstllas med svenska medborgare och kan drmed, vid en tillfllig vistelse, behandlas p samma stt som en svensk person som ansker om ekonomiskt bistnd i en annan kommun n hemkommunen.156
Kllor
Rttsfall R84 2:63 R 1987 ref 167 R 1987 ref 174 R 1989 ref 50 R 1992 ref 57 R 1995 ref 70 R 1997 ref 53 JO JO 1994/95 s. 272 Frfattningar rvdabalken Rttegngsbalken
156 Se avsnitten Huvudregel nr det gller ansvarig kommun och Nordiska medborgare likstlls med
svenska.
135
Lag (1974:203) om kriminalvrd i anstalt Utlnningslag (1989:529) Folkbokfringslag (1991:481) Lag (1994:137) om mottagande av asylskande m.fl. Lag (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistnd och sociala tjnster Socialtjnstlag (2001:453) Utlnningsfrordning (1989:547) Konventioner Nordisk konvention om socialt bistnd och sociala tjnster 1996 Wienkonventionen om diplomatiska frbindelser 1961 Offentligt tryck Proposition 1979/80:1: Om socialtjnsten Proposition 1993/94:94: Mottagande av asylskande m.m. Proposition 1994/95:149: Nordisk konvention om socialt bistnd och sociala tjnster Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen Proposition 2000/01:80: Ny socialtjnstlag m.m. Socialutskottets betnkande 1994/95:SoU19: Nordisk konvention om socialt bistnd och sociala tjnster SOU 1993:30: Rtten till bistnd inom socialtjnsten SOU 2002:71 Nationell handlingsplan mot vld i nra relationer Kriminalvrdsverket Kriminalvrdsverkets frfattningssamling KVVFS 2000:18 och 2001:6 Socialstyrelsens allmnna rd, skrivelser m.m. Socialstyrelsens Allmnna rd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistnd Litteratur Socialstyrelsen (1996): EG-rtten och socialtjnsten. SoS-rapport 1996:16. Stockholm Nordiska ministerrdet (1997): Vgledande kommentar till den nordiska konventionen om socialt bistnd och sociala tjnster. Tema Nord 1996:620. Kpenhamn rtenhed, Kristina (1991): Hemvistbegreppet. Uppsala: Iustus frlag
136

Ansvarig kommun
Frga: En man som har avtjnat fngelsestraff r folkbokfrd i kommun H men vistas efter frigivningen hos brodern i kommun K dr han ocks sker lgenhet och vill bostta sig. Socialtjnsten r involverad i eftervrden. Mannen har pension och r sledes sjlvfrsrjande. Nr mannen efter tre mnader fr en lgenhet i kommun K ansker han om bistnd till hemutrustning. Vilken kommun ska handlgga anskan? Svar: Vistelsekommunen. Folkbokfringskommunen r enbart skyldig att prva anskningar som rr de insatser som nmns i 16 kap. 2 SoL. Frutom insatser enligt 4 kap. 1 rr det sig om anskningar om dagverksamhet, kontaktperson och missbrukarvrd etc. enligt 3 kap. 6 och 5 kap. 1 och 9 . Folkbokfringskommunens ansvar i anslutning till att vrden avslutas gller bara hjlp och std som aktualiseras infr avslutning, inte efter.
Personer som vistas i Sverige p EG-rttslig grund

Frga: En ensamstende EU-medborgare har fr avsikt att tillflligt vistas i Sverige utan uppehllstillstnd (inom tremnadersgrnsen) och saknar medel fr sin frsrjning. Kan han eller hon avvisas drfr att han eller hon saknar medel? Svar: Nej, en EU-medborgare som uppvisar pass eller ID-kort kan inte avvisas vid grnsen enbart p den grunden att han eller hon saknar tillrckliga medel fr uppehlle. Frga: Kan EU-medborgaren f ekonomiskt std av samhllet? Svar: Han eller hon kan anska om bistnd enligt socialtjnstlagen. En individuell behovsprvning ska gras. Det troliga r att personen p sin hjd erhller matpengar och en biljett hem. Kommentar: De EG-rttsliga reglerna tillfrskrar inte denna person sociala frmner. Den fria rrligheten r inte tnkt att innebra rtt till ett vagabonderande liv byggt p bidrag. Bedmningen grs enligt nationella regler. En sdan person br uppmanas att kontakta sitt hemlands ambassad. Frga: En EU-medborgare har ftt ett femrigt uppehllstillstnd (enligt EGrttsliga regler) grundat p ett arbetsgivarintyg frn en restaurang. Den verenskomna lnen r 2 000 kronor per mnad. Mannen uppsker socialtjnsten. Har han rtt till ekonomiskt bistnd som komplettering till sin lga ln?
137
Svar: Denna person kan enligt de EG-rttsliga reglerna krva att bli behandlad likadant som vrdlandets egna medborgare. Han br allts kunna f kompletterande ekonomiskt bistnd under frutsttning att han r anmld som arbetsskande p arbetsfrmedlingen och att han aktivt sker arbete med en inkomst som gr att han kan frsrja sig etc. Om problemet varit att han blivit uppsagd, istllet fr att lnen var fr lg, hade svaret blivit detsamma. Det r principen om likabehandling som gller. Kommentar: EG-domstolen har behandlat liknande renden. Fr att bli betraktad som arbetstagare i EG-rttslig bemrkelse och ha rtt till femrigt uppehllstillstnd rcker det med ytterst kort arbetstid per vecka. Frga: En fstman/fstm som r EU-medborgare har ftt uppehllstillstnd och svensken/an har lovat att frsrja sin vn. Kan personen med uppehllstillstnd f ekonomiskt bistnd till frsrjningen? Svar: Socialtjnsten kan inte neka ekonomiskt bistnd till en person med uppehllstillstnd med hnvisning till att ngon annan person lovat att st fr frsrjningen i samband med att uppehllstillstnd gavs av Migrationsverket. Man fr gra en likadan bedmning som om bda parter kom frn vrdlandet. Kommentar: Denna person har inte ftt sitt uppehllstillstnd p EG-rttslig grund utan enligt andra regler i utlnningslagen. Frga: En studerande EU-medborgare vistas i Sverige med uppehllstillstnd. Kan personen erhlla ekonomiskt bistnd om studierna upphr? Svar: En person som har uppehllstillstnd har samma rttigheter som en person frn vrdlandet och skyldigheter. Har studierna upphrt br man allts vara aktivt arbetsskande. Kommentar: Studerande omfattas inte av de EG-rttsliga reglerna om rtt till sociala frmner. Det r uteslutande nationell lagstiftning som ska tillmpas. Studerande fr i allmnhet bara ettriga uppehllstillstnd och d dessa ska frlngas fr man utg ifrn att Migrationsverket informerar sig om eventuellt ndrade frhllanden, dvs. att vederbrande inte klarar sin frsrjning. Frga: En arbetsskande EU-medborgare med arbetslshetskassa frn sitt hemland vistas i Sverige under tre mnader. Har personen rtt till kompletterande ekonomiskt bistnd d arbetslshetsersttningen r fr lg?
138
Svar: Enligt EG-rttens regler har man inte rtt till bistnd i dessa situationer. Tanken med dessa regler r att en arbetsskande som inte har tillrckliga ekonomiska medel fr att frsrja sig ska tervnda till hemlandet. En bedmning fr allts gras utifrn nationella regler, dvs. i Sverige enligt svenska regler. Kommentar: En arbetsskande behller rtten till arbetslshetsersttning frn sitt hemland under hgst tre mnader. Fr att f fortsatt arbetslshetsersttning frn hemlandet mste den arbetsskande drefter tervnda hem. Rtten att uppehlla sig i ett annat land upphr dremot inte efter tre mnader, men drefter krvs uppehllstillstnd.
139
9. Information, anskan och utredning

Det r viktigt att den som kontaktar socialtjnsten fr allsidig information, oavsett om syftet med kontakten r att gra en anskan om ekonomiskt bistnd eller om det endast r att f upplysningar. Informationen ska vara begriplig och konkret fr att den enskilde ska kunna ta till vara sin rtt. Det kan handla om att informera om frutsttningarna fr rtt till ekonomiskt bistnd, att ge upplysningar om hur man gr en anskan och hjlp att fylla i blanketter. Informationen kan ven glla frgor som rr rttsskerhet, medbestmmande och former fr att framfra klagoml.157 En allsidig information ska ven omfatta upplysningar, std och rd nr det gller samhllet i vrigt, t.ex. socialfrskringar, arbetsmarknad, utbildning. Nr det gller rttsskerhet r det viktigt att den enskilde informeras om t.ex. rtten till insyn i utredningsmaterial och journalanteckningar, rtten till ombud eller bitrde, mjligheten att f tolk och att ha med sig en stdperson. Annan viktig information gller allmn rttshjlp, socialtjnstens arbetsstt, sekretess- och samrdsbestmmelserna samt mjligheterna att verklaga beslut. Sjlvfallet mste socialtjnsten ocks informera om vilka skyldigheter den enskilde har, t.ex. skyldigheten att tillhandahlla korrekta och tillrckliga uppgifter i samband med utredningen. Det ska vara enkelt att ta kontakt med socialtjnsten, oavsett om det sker genom personligt besk eller telefonsamtal. Arbetet mste ocks organiseras p ett sdant stt att en person inte behver vnta oskligt lnge p att f beska en handlggare eller gra en anskan om ekonomiskt bistnd.158 I de service- och kvalitetskrav som kan stllas p socialtjnsten ingr att det under ordinarie arbetstid alltid finns ngon inom verksamheten som kan ta emot en tidsbestllning eller ett akut rende. I de fljande kapitlen behandlas kortfattat bl.a. vilka krav som kan stllas p socialtjnsten nr det gller handlggning av renden samt olika aspekter av den enskildes rttsskerhet. Vilka rttigheter den enskilde har finns angivet i en rad bestmmelser i socialtjnstlagen och frvaltningslagen. Likas terfinns de grundlggande reglerna fr hur socialtjnsten ska handlgga renden i dessa lagar.
157 4 och 7 frvaltningslagen (FL) (1986:223). 158 5 frvaltningslagen (FL) (1986:223).
140
Information, anskan och utredning 9
Information och frfrgan

Nr det gller ekonomiskt bistnd kan informationen t.ex. omfatta rtten till bistnd, hur utredningen gr till, vilka uppgifter som normalt kontrolleras, hur inkomster och tillgngar pverkar rtten till bistnd, normen fr frsrjningsstd och eventuella avvikelser, vad frsrjningsstdet ska rcka till, bistnd fr livsfringen i vrigt, vilka krav som kan stllas p den som sker ekonomiskt bistnd, terbetalningsregler, den enskildes rtt att ta del av det som finns skrivet om honom eller henne, hur man verklagar, sekretess, praktiska upplysningar; hur man ansker, beslutsprocessen, vart man vnder sig fr att anska om andra bidrag m.m., och vntetider. Ofta r det ndvndigt med information p andra sprk n svenska. Varje myndighet har inom sitt fackomrde samma ansvar fr invandrare som fr svenskar, ocks nr det gller information. Det kan ven finnas behov av information fr personer med olika funktionshinder. Man br vara medveten om att det som r otydligt fr den som lmnar information, blir n mer otydligt fr mottagaren. Information kan behva lmnas vid flera tillfllen tills det r helt klart att den enskilde vet vad socialtjnsten kan erbjuda och vilka krav och regler som gller. Det r inte ovanligt att ngon per telefon eller vid ett personligt besk stller frgor om reglerna om ekonomiskt bistnd eller om normen fr frsrjningsstd. En sdan frfrgan r allmn, dvs. inte en formell anskan som leder till utredning eller beslut. I en sdan situation r det viktigt att tydligt informera om att den enskilde alltid har rtt att gra en anskan, hur en anskan grs och att man alltid har rtt till en individuell behovsprvning. Handlggaren mste frvissa sig om att svaret uppfattas korrekt och inte som ett beslut om att avvisa rendet eller ett beslut om avslag.
141
9 Information, anskan och utredning
JO JO 1987/88 s. 151
Om det inte r helt klart att den enskilde enbart vill ha en upplysning, ska hans begran uppfattas som en framstllning om bistnd och avgras genom beslut (se ven JO 1997/98 s. 347).
D en frfrgan eller en anskan grs av ngon som inte behrskar svenska br utredaren anlita en kompetent tolk.159 Detta gller sjlvfallet ocks i samband med att en utredning grs. Mjlighet till telefontolkning finns. Det r alltid myndigheten som avgr om en tolk behvs i det enskilda fallet. Det r ocks myndigheten som betalar tolken. Bestmmelsen i frvaltningslagen r en garanti fr att den enskildes rttsskerhet inte blir sidosatt.160 Om det blir aktuellt med ett besk mste den bistndsskande f information om vilka handlingar han eller hon br ta med sig fr att utredningen ska kunna genomfras s snabbt som mjligt (se vidare avsnittet Anskan).
Anskan
Socialtjnstlagen stller inga krav p att en anskan ska vara skriftlig, dvs. en anskan kan gras antingen skriftligt eller muntligt. Enligt 11 kap. 5 SoL har socialtjnsten en skyldighet att dokumentera sin verksamhet. Denna skyldighet gller ven vid en muntlig anskan. Handlggaren mste med andra ord anteckna vad den enskilde sger i samband med en muntlig anskan. Det gr inte att neka att prva en begran om bistnd drfr att den bistndsskande vgrar att fylla i en blankett eller att gra en skriftlig anskan. Det r emellertid ndvndigt att den bistndsskande med sin namnunderskrift styrker vissa frhllanden eller skriftligt ger sitt medgivande till att uppgifter om honom eller henne hmtas in. Den som gr en anskan kan ocks anvnda sig av ombud fr att gra anskan.161 Ombudet mste dock ha en fullmakt och socialtjnsten ska kontrollera med den enskilde att fullmakten fortfarande r giltig. Fr att underltta utredningsfrfarandet och ndvndiga kontroller r det lmpligt att socialtjnsten fre besket informerar den enskilde om vilka
159 8 frvaltningslagen (1986:223). 160 Tryggve Hellners och Bo Malmqvist Nya frvaltningslagen med kommentar, femte upplagan s. 81:
... skall allts en frvaltningsmyndighet som anlitar tolk underska en freslagen persons lmplighet innan den ger honom eller henne uppdraget att vara tolk. Hur noggrann prvningen skall vara beror bl.a. av rendets beskaffenhet. Rr det sig om ett rende av strre vikt frn allmn eller enskild synpunkt r en auktoriserad tolk oftast att fredra framfr en oauktoriserad. 161 9 FL.
142
handlingar och uppgifter han eller hon br ha med sig. Som exempel p handlingar som r viktiga att ha med sig vid besket kan nmnas legitimation, om klienten r invandrare; dokument eller uppgifter som behvs fr anskan och som den bistndsskande ftt i kontakten med andra myndigheter (t.ex. uppehllstillstnd eller uppehllsbevis), hyreskontrakt, eventuellt arbetsgivarintyg, de senaste lnebeskeden, de senaste mnadernas utbetalningar av pension, efterlevandestd till barn, sjukpenning, frldrapenning, underhllsstd, bostadsbidrag och eventuella vriga inkomster, uppgifter om tillgngar i form av bil, bankmedel, fastighet, bt m.m., avbetalningskontrakt, kontoutdrag, inbetalningskvitton, och eventuellt beskskort frn arbetsfrmedlingen. (Se ocks avsnittet Kontroller.) En anskan ska alltid utredas och mynna ut i ett beslut.162 (Se vidare kap. 10 Beslut.)
Utredning och dokumentation

Begreppet utredning anvnds om all den verksamhet som behvs fr att gra det mjligt att fatta beslut eller lmna ett begrt yttrande i ett rende.163 Utredning anvnds ocks som ett sammanfattande begrepp p den slutliga dokumentation som utredandet resulterar i. Syftet r med andra ord att f fram ett beslutsunderlag. Fr den enskildes rttsskerhet r det viktigt att socialnmndens beslut grundar sig p en utredning som r tillfrlitlig. Grunden fr en utredning om ekonomiskt bistnd r att ta reda p orsakerna till att den enskilde inte kan frsrja sig sjlv eller behver bistnd fr sin livsfring i vrigt. Utredningen syftar till att kartlgga vilka behov som finns och vilka mjligheter och resurser den enskilde har att sjlv tillgodose sina eller familjens behov. Handlggaren mste skaffa sig en helhetsbild av frsrjningshinder, resurser och behov. Hur omfattande utredning som ska
162 JO t.ex. 1997/98 s. 347 samt opublicerade avgranden t.ex. 2001-01-23 (3994-1999), 2000-08-23
(1149-1999) och 2000-09-05 (3263-1999).

163 Prop. 1979/80:1 s. 562563.
143
gras beror p omstndigheterna i det enskilda fallet. (Se ocks kap. 2 Socialtjnstens uppgift.) Utredningar som rr ekonomiskt bistnd sker med std av 11 kap. 1 SoL. Allmnt gller att en utredning ska inledas utan drjsml. Varje rende ska handlggas s enkelt och snabbt som mjligt och p ett sdant stt att handlggningen inte medfr strre kostnader n ndvndigt.164 Detta r ocks viktigt ur rttsskerhetssynpunkt. Av 11 kap. 1 SoL framgr ocks att utredningsmaterialet ska tas om hand p ett betryggande stt. Utredningen ska omfatta uppgifter om den enskildes eller hushllets ekonomi och vilka mjligheter det finns att tillgodose behovet p annat stt. Uppgifterna som ska ligga till grund fr beslutet lmnas i frsta hand av den enskilde sjlv. Den enskilde kan ocks anvnda sig av ett ombud som lmnar ndvndiga uppgifter om ekonomin. Socialtjnsten kan dock hjlpa till med att skaffa sdana upplysningar och yttranden frn andra myndigheter som r ndvndiga fr utredningen.165 Detta kan mnga gnger vara enklare n att den enskilde sjlv mste vnda sig till olika myndigheter och skaffa fram de uppgifter som behvs. En utredning om ekonomiskt bistnd r frivillig och sker helt p den enskildes eget initiativ. Utredningen kan inte genomfras om den bistndsskande motstter sig det. En naturlig fljd av detta r att den enskilde ges ett reellt inflytande i utredningsprocessen och att utredningsarbetet grs tillsammans med honom eller henne. Detta innebr t.ex. att den enskilde sjlv bestmmer vilka kontakter som ska tas med andra instanser. Fr att socialnmnden skall kunna avgra om en enskild har rtt till ekonomiskt bistnd behvs ett underlag fr bedmning och berkning. Om en enskild trots srskild begran inte frser nmnden med det underlag som behvs eller motstter sig att handlggaren tar ndvndiga kontakter, br nmnden i regel kunna avsl anskan. Konsekvenserna av en ofullstndig utredning kan ocks bli att den enskilde inte fr den hjlp som han eller hon behver. Handlggaren eller beslutsfattaren r den som avgr om underlaget r tillrckligt fr att ligga till grund fr ett beslut. Det r endast sdana uppgifter som r relevanta fr bistndsbedmningen som ska inhmtas. Uppgifterna ska glla den bistndsskande och hans eller hennes familj. Personer som inte har skt bistnd men som frekommer i utredningen, t.ex. genom att hyra ut ett rum eller sin bostad i andra hand, ska inte behva lmna uppgifter till utredningen eller utsttas fr kontroller (se ven kap. 4 Frsrjningsstd, avsnittet Skliga och faktiska boendekostnader). I varje utredning som grs ska barnens situation uppmrksammas sr164 7 FL. 165 7 FL.
144
skilt. Detta framgr av 1 kap. 2 och 3 kap. 5 andra stycket SoL. Bestmmelserna syftar till att strka barnens stllning i lagen. ven om barnens bsta inte alltid r avgrande fr vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. Vilka vervganden som gjorts och hur detta pverkat beslutet ska alltid dokumenteras. Det skrar att barnperspektivet tillgodoses. Vid en intressekonflikt mellan vuxna och barn ska barnets intresse ha fretrde.166 Om barnperspektivet, se ocks srskilt avsnitt i kap. 2 Socialtjnstens uppgift. Enligt 11 kap. 5 SoL r socialtjnsten skyldig att dokumentera de uppgifter som har betydelse fr bedmningen och handlggningen av ett rende. Som framgtt tidigare gller dokumentationsskyldigheten bde de muntliga och skriftliga uppgifter som den enskilde lmnar i samband med utredningen. Det r viktigt att erinra sig att ett beslut ska basera sig p det och endast det som finns dokumenterat. Dokumentationen ska omfatta dels de omstndigheter som rr den enskildes hjlpbehov, dels p vilket stt utredningen gjorts, t.ex. vad som framkommit vid kontakter med andra myndigheter. Av dokumentationen ska sjlvfallet ocks framg vad som har beslutats och vilka tgrder som vidtagits. Dokumentationen ska genomfras p ett sdant stt att det framgr hur rendet fortlper och hur besluten genomfrs. Dokumentationen ska vara saklig, objektiv och utformas med respekt fr den enskilde. Av dokumentationen br det ocks framg vilken handlggare som noterat vilken uppgift och nr anteckningen gjordes.167 Den enskilde har rtt att ta del av vad som har skrivits om honom eller henne. Det ska ven klart framg om den enskilde anser att en uppgift r felaktig eller om han eller hon har en annan uppfattning.168 Dokumentationen r ndvndig fr att den bistndsskande ska kunna ta del av uppgifterna och den har en avgrande betydelse som underlag fr ett korrekt beslut. Brister i detta avseende kan medfra att de beslut som fattas grundar sig p otillrckligt eller felaktigt beslutsunderlag. Ytterst r dokumentationsskyldigheten en frga om den enskildes rttsskerhet. Dokumentation r ocks en frutsttning fr att socialtjnsten ska kunna flja upp och utvrdera sina insatser.
Kontroller
Vid en anskan mste den bistndsskande informeras om vilka uppgifter som kan behva kontrolleras. Fr att beslutsunderlaget ska bli korrekt ligger
166 Prop. 1996/97:124 s. 99f. 167 Prop. 1996/97:124 s. 182. 168 11 kap. 6 SoL.
145
det i sakens natur att vissa kontroller r ndvndiga. Sdana kontroller ska godknnas av den bistndsskande.
JO JO 1997/98 s. 328
JO har kritiserat en socialnmnd som anvnt blanketter innefattande samtycke fr den bistndsskande till att utredningskontakter tas. JO har uttalat att frgan om vilka utredningskontakter som socialnmnden behver ta och hur uppgifterna ska inhmtas br bestmmas i samrd mellan handlggaren och skanden. Ett annat handlingsstt fr anses strida mot grunderna fr socialtjnstlagen och de principer som gller fr socialtjnstens verksamhet. Dessa verenskomna kontakter br dokumenteras p lmpligt stt. JO ppekade ven olmpligheten av att begra barns namnteckning p blanketten.
Om den bistndsskande inte vill att socialtjnsten ska kontrollera vissa uppgifter, kan han eller hon vlja att inte fullflja sin anskan eller att f den avgjord p de uppgifter som finns. I bda fallen krvs ett beslut, i frsta fallet ett beslut om att avskriva anskan. De uppgifter som i frsta hand kan behva kontrolleras r t.ex. den enskildes identitet, vistelse eller boende, boende och vrdnad, umgngesavtal etc. fr eventuella barn, om den bistndsskande str till arbetsmarknadens frfogande, och inkomster av olika slag som styrks med lnebesked eller handlingar frn t.ex. frskringskassa eller arbetslshetskassa. I vissa fall kan handlggaren behva kontrollera om den bistndsskande skt andra sociala frmner, t.ex. tidsbegrnsad sjukersttning, sjukersttning eller pension, eller om han eller hon har rtt till frmner frn t.ex. AGS, AMF, ITP169 eller till avtalspension. Den bistndsskande r ocks skyldig att uppge om han eller hon har inkomster eller tillgngar i form av privat pensionsfrskring, pengar p banken, aktier, obligationer, fastigheter, vrdefreml, m.m. Som tidigare har framgtt finns det en risk att utredningen inte kan genomfras om den bistndsskande vgrar att lmna vissa uppgifter eller inte vill ge sitt medgivande till att uppgifterna hmtas in. Det r viktigt att
169 AGS: Avtalsgruppsjukfrskring, AMF: Arbetsmarknadsfrskringar, ITP: Individuell tjnste-
pension.
146
frklara fr den bistndsskande att risken r stor att anskan inte kan beviljas, eftersom behovet av ekonomiskt bistnd d inte kan utredas.
Sekretessregler och samrdsfrfarande

Olika aspekter av socialtjnstens samverkan med andra myndigheter och samhllsorgan har berrts i kap. 2 Socialtjnstens uppgift. I detta kapitel behandlas mnet i frsta hand med utgngspunkt i sekretessbestmmelserna. Det br framhllas att avsnittet endast r en ytterst kortfattad redogrelse av ngra f bestmmelser i sekretesslagen (SekrL) och inte en fullstndig redovisning av de bestmmelser man som handlggare inom socialtjnsten mste knna till. Fr handlggningen av olika bistndsrenden r det framfr allt 7 kap. 4 och 14 kap. 4 SekrL som r av intresse. Socialtjnsten ska bygga p respekt fr mnniskornas sjlvbestmmandertt och integritet. Detta krver bl.a. att det finns sekretessregler som skyddar den som vnder sig till socialtjnsten frn obehrig insyn i dennes privatliv. Sekretessreglerna r samtidigt grundlggande fr socialtjnstens mjligheter att f till stnd ett frtroendefullt frhllande till den enskilde.170 Sekretess rder ocks i frhllande till enskild nmndledamot. En nmndledamot har bara rtt att ta del av det material som nmnden ska ha tillgng till fr att besluta i ett rende. Det r med andra ord inte mjligt fr en enskild nmndledamot att f kompletterande information genom att kontakta handlggaren. Socialtjnstens samarbete med andra myndigheter sker ibland i arbetsgrupper, i vilka tjnstemn frn olika myndigheter ingr. Att socialtjnsten samverkar med andra myndigheter och instanser r i mnga fall en frutsttning fr att kunna bedriva arbetet tillfredsstllande och fr att den enskilde ska kunna f den hjlp och det std som r ndvndigt. Regeringen har betonat att samverkan mellan olika myndigheter mste bli effektivare.171 Det finns emellertid en risk att en persons integritet kommer i klm nr information lmnas mellan olika myndigheter och verksamhetsgrenar. Den som r berrd av uppgifterna mste drfr ge sitt samtycke till att samarbetet sker och till att uppgifter verfrs.172 Den enskilde kan samtycka helt eller delvis till att uppgifterna lmnas ut. Samtycket kan lmnas muntligt eller skriftligt. Oavsett vilken typ av samtycke som lmnats ska anteckning om att frgan har diskuterats och resultatet omedelbart noteras i klientens journal. Ocks terkallande av samtycke ska omedelbart antecknas. Som tidigare nmnts, r det viktigt att pminna om att kontakter som rr ekono170 Jfr JO:s beslut den 4 juni 1999, dnr 1097-1998. 171 Prop. 1996/97:124 s. 73. 172 14 kap. 4 frsta stycket SekrL.
147
miskt bistnd r helt frivilliga. Samverkan fr aldrig ske ver huvudet p den som r berrd. Att inhmta samtycke r ett minimikrav; ofta r det naturligt att den enskilde sjlv deltar i de mten som handlar om honom eller henne. I en samrdsgrupp fretrder varje tjnsteman sin myndighet. Det innebr att varje myndighetsrepresentant som deltar mste ha inhmtat samtycke frn den enskilde till att uppgifter lmnas ut. Det finns inga hinder fr att samrda och diskutera ett rende om uppgifterna r avidentifierade. Den enskilde ska sledes alltid ha mjlighet att delta vid en samrdsgrupps sammantrde. Att den enskilde r nrvarande innebr i sig inte att vederbrande gett sitt medgivande till att man talar om honom eller henne. Fr detta krvs ett uttryckligt samtycke. Huvudregeln nr det gller sekretess inom socialtjnsten framgr av 7 kap. 4 SekrL. Dr anges att sekretess rder och att uppgifter fr rjas endast om det str klart att de kan lmnas ut utan att det medfr men fr den enskilde. Med men avses integritetskrnkning och i vissa sammanhang ocks ekonomisk skada fr personen i frga. Utgngspunkten fr bedmning av vad som r men br vara den enskilda personens egen upplevelse. Att vissa personer fr knnedom om en uppgift som fr den berrde r knslig, t.ex. att han eller hon har kontakt med socialtjnsten, kan allts vara tillrckligt fr att men ska anses freligga.173 ven att lmna ut uppgifter om helt lagenliga tgrder, t.ex. att ngon har suttit i fngelse eller blivit freml fr indrivningstgrder, kan av den enskilde upplevas vara till men eller skada. Sekretessen r sledes stark174 och kan endast brytas om man efter en noggrann menprvning, sedd ur den enskildes synvinkel, kommer fram till att ett utlmnande inte r till men fr den enskilde. Vid en bedmning av vad som r men mste bedmningen naturligtvis anpassas till de allmnna vrderingar som rder i samhllet. Enbart det faktum att en person i strsta allmnhet tycker att det r obehagligt att ngon t.ex. vet var han eller hon bor, kan inte anses vara till men i sekretesslagens mening.175 Fr att socialtjnsten ska kunna inhmta information kan det i vissa sammanhang bli ndvndigt att lmna ut uppgifter om den enskilde. Av 1 kap. 5 SekrL framgr att sekretessen inte hindrar att uppgifter lmnas ut om det r ndvndigt fr att myndigheten ska kunna utfra sin egen verk173 Prop. 1979/80:2 Frslag till sekretesslag m.m. s. 83. 174 Vid stark sekretess (omvnt skaderekvisit) r huvudregeln att sekretess rder. Vid svag sekretess
(rakt skaderekvisit) r huvudregeln att uppgifterna r offentliga. Se vidare Norstrm & Sverne 1995 s. 26. 175 Norstrm & Sverne 1997 s. 26.
148
samhet. Bestmmelsen ska anvndas restriktivt, dvs. endast nr det verkligen behvs. Eftersom principerna om frivillighet och sjlvbestmmande styr handlggningen vid anskningar om ekonomiskt bistnd r 1 kap. 5 SekrL inte tillmplig i dessa sammanhang. Handlggare av ekonomiskt bistnd br normalt kunna utfra sitt arbete genom att den bistndsskande sjlv efterger sekretessen (samtycker).
Delaktighet i utredningen och rtten att yttra sig ver den

Med utgngspunkt i det rttskerhetsskydd som finns fr den enskilde i kontakten med socialtjnsten har hittills i detta kapitel betonats
att utredningen och socialtjnstens insatser ska genomfras tillsammans

med den bistndsskande, ningsarbetet, och
att den bistndsskande har rtt till insyn och medbestmmande i utred att den bistndsskande under rendets gng ska hllas underrttad om
det som skrivs om honom eller henne samt f antecknat om han eller hon anser att ngon uppgift r felaktig.
En annan grundregel som har ett nra samband med rtten till insyn i den egna personakten och som r ett slags pbyggnad av denna, r den s.k. kommunikationsprincipen. Denna princip utgr ytterligare garanti fr den enskilde att f mjlighet att framfra sina synpunkter och ta tillvara sin rtt. Kommunikation r ngot som ger rum innan ett beslut fattas. Beslutsfattaren mste kommunicera beslutsunderlaget fr att vara sker p att den bistndsskande har ftt del av de uppgifter som ligger till grund fr beslutet. Ett rende fr inte avgras utan att den som r skande, klagande eller annan part176 har ftt veta vilka uppgifter som har lmnats till utredningen av ngon annan n honom sjlv och ftt tillflle att yttra sig ver uppgifterna.177 Ett beslut ska grunda sig p det som har dokumenterats. Kommer det under ett nmndsammantrde fram nya uppgifter, t.ex. frn handlggaren, som ur den enskildes synvinkel negativt pverkar avgrandet av rendet fr dessa uppgifter inte ligga till grund fr beslutet innan den enskilde har ftt tillflle att yttra sig ver dem.
176 Allmnt anses en part vara den rendet rr, dvs. den vars offentligrttsliga stllning pverkas av
ett beslut eller den vars intresse p ngot stt erknts av rttsordningen genom en srskild freskrift. ven om man r aldrig s intresserad eller anser sig involverad i ett rende r det inte tillrckligt fr att f stllning som part. Fr mer omfattande redogrelse av begrepp som part och kommunicering, se Hellners & Malmqvist 2002 s. 151 ff och s. 163 ff.
177 11 kap. 8 SoL och 17 FL.
149
Skyldigheten att kommunicera bestr sledes av tv steg: Om ngon annan n den bistndsskande tillfr rendet en uppgift, fr en myndighet inte avgra rendet utan att den som har stllning som part i de flesta fall den bistndsskande sjlv har 1. ftt ta del av utredningsmaterialet och 2. ftt tillflle att yttra sig ver det. Den bistndsskande fr p detta stt knnedom om alla de omstndigheter som myndigheten grundar sitt beslut p och tillflle att komplettera och kontrollera utredningen. Den bistndsskande har drmed ocks strre mjligheter att ta tillvara sin rtt. Myndigheten fr i sin tur strre mjlighet till ett bttre beslutsunderlag. Om det enbart r den bistndsskande som har lmnat uppgifter behvs sledes ingen kommunikation innan beslut fattas. Kravet p kommunikation syftar till att strka den enskildes rttsskerhet. Grundtanken r att ingen skall dmas ohrd utan att ha ftt tillflle att framfra sina synpunkter. Det faktum att den enskilde fr ta del av underlaget fr beslutet i samband med att han eller hon fr beslutet uppfyller inte lagens bestmmelser om kommunikation. Med ngra undantag, som inte r aktuella hr, gller bestmmelserna om kommunikation178 alla renden som avser myndighetsutvning mot ngon enskild. renden som gller ekonomiskt bistnd r exempel p myndighetsutvning. Myndigheten bestmmer p vilket stt kommuniceringen ska ske. Vilket stt som r lmpligast beror p omstndigheterna i det enskilda fallet. Det kan ske muntligt d utredningen och underlaget fr beslutet r kortfattat eller nr det bara r ngon enstaka uppgift som behver kommuniceras, t.ex. ett belopp som avviker frn anskan. I andra fall kan det vara lmpligt att kommunikationen sker skriftligt. Det r i sammanhanget viktigt att ppeka att kommunikationsprincipen utgr en precisering av vilket material som mste kommuniceras. I mnga fall kan det dock vara lmpligt att kommunicera hela beslutsunderlaget, inte enbart de delar som tillfrts av ngon annan n den bistndsskande sjlv. I vissa fall r kommunicering inte ndvndig. Det gller om beslutet inte gr part emot, dvs. om den enskilde fr precis vad han eller hon har anskt om, uppgiften saknar betydelse, t.ex. om en annan person har lmnat en uppgift som man redan knner till eller som inte behvs fr beslutsfattandet, eller
det r uppenbart obehvligt att kommunicera.

178 11 kap. 8 SoL och 17 FL.
150
I varje enskilt rende fr en bedmning gras om huvudregeln om skyldigheten att kommunicera r tillmplig eller om man kan anvnda sig av ngon av undantagsbestmmelserna. I tveksamma fall r det bttre att kommunicera beslutsunderlaget n att lta bli.
JO JO 1993/94 s. 307
JO har ppekat att kommunikation fr underltas bara nr det r uppenbart obehvligt.
Fretrde infr nmnden

Den person som nmnden r skyldig att kommunicera och som ska ges tillflle att yttra sig enligt 11 kap. 8 SoL och 17 FL, har rtt att f fretrde infr nmnden, om det inte finns srskilda skl som talar emot det.179 Nmnden betyder antingen nmnden i dess helhet eller den person som p grund av delegation har rtt att besluta p nmndens vgnar. Rtten att f fretrde infr nmnden r allts rtten att f fretrde infr den som ska besluta i det enskilda rendet. ven om den bistndsskande har lmnat ett skriftligt eller muntligt yttrande i samband med kommuniceringen hindrar det inte att han eller hon ocks fr trffa nmnden eller beslutsfattaren. Den bistndsskande har rtt att ha ombud eller bitrde. Om ett ombud eller bitrde visar oskicklighet eller ofrstnd eller r olmplig p ngot annat stt kan han eller hon avvisas. 180 Det r ocks mjligt att f ta med sig en stdperson. En stdperson kan dock nekas att nrvara om det under sammantrdet kommer upp frgor som kan vara sekretessbelagda och som rr andra personer. I ett sdant fall fr stdpersonen inte ta del av dessa uppgifter. Det motiverar dock inte att stdpersonen helt frbjuds att nrvara.181
179 11 kap. 9 SoL. 180 9 FL. 181 Se JO:s beslut den 27 september 1995, dnr 1122-1995.
151
Kllor
JO JO 1987/88 s. 151 JO 1993/94 s. 307 JO 1997/98 s. 328 JO 1997/98 s. 347 JO:s beslut den 27 september 1995, dnr 1122-1995 JO:s beslut den 4 juni 1999, dnr 1097-1998 JO:s beslut den 23 augusti 2000, dnr 1149-1999 JO:s beslut den 5 september 2000, dnr 3263-1999 JO:s beslut den 23 januari 2001, dnr 3994-1999 Frfattningar Sekretesslag (1980:100) Frvaltningslag (1986:223) Socialtjnstlag (2001:453) Offentligt tryck Proposition 1971:30: Frvaltningsrttsreform. Omorganisation av frvaltningsrttskipning, Frvaltningslag, Frvaltningsprocesslag m.m. Proposition 1979/80:1: Om socialtjnstlagen Proposition 1979/80:2: Frslag till Sekretesslag m.m. Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen Litteratur Hellners, T. & Malmqvist, B. (2002): Nya frvaltningslagen med kommentarer. Stockholm: Norstedts Juridik Norstrm, C. & Sverne, T. (1995): Sekretess i socialtjnsten. Stockholm: Frlagshuset Gothia
152
10. Beslut
Ur rttsskerhetssynpunkt r det viktigt att ett rende avslutas p ett korrekt stt och s snart som mjligt. Utredningen ska utmynna i ett frslag till beslut och beslutet ska fattas av ngon som r behrig. Ett rende r avslutat nr det r avgjort, dvs. nr det finns ett slutligt beslut. Beslutet mste ha ett materiellt innehll, t.ex.: NN beviljas bistnd till x med y kronor. Det r viktigt att beslutet r tydligt. Det mste klart framg vad som r frslag till beslut och vad som r beslutet. Av beslutet mste framg vad den enskilde har anskt om och vad som beviljats. Om anskan avsls eller om det som beviljats inte verensstmmer med anskan, mste det framg tydligt s att den bistndsskande kan verklaga avslagsbeslutet. I de fall beslutet gr den enskilde emot, dvs. om den enskilde inte fr det han eller hon har anskt om, mste beslutet enligt 20 frvaltningslagen (FL) vara motiverat. Om socialnmnden eller behrig tjnsteman lter bli att fatta ett formellt beslut medfr det att den enskilde inte kan verklaga beslutet. Detta r sjlvfallet inte acceptabelt.182 Sammanfattningsvis ska beslut innehlla uppgifter om vad anskan avser, vad som beviljas respektive avsls och enligt vilken bestmmelse, samt sklen till ett avslagsbeslut. Beslutsmotiveringen ska vara sdan att orsaken till avslagsbeslutet tydligt framgr (se vidare avsnittet Motivering av beslut). Beslutsdag och beslutsfattare br anges i beslutet.
Motivering av beslut
Grundprincipen fr beslut i renden som gller myndighetsutvning mot enskild, r att de ska innehlla de skl som bestmt utgngen, dvs. beslutet ska motiveras.183 Det rcker inte med att hnvisa till ett lagrum eller till ett generellt beslut. Sklen ska anges p ett sdant stt att den enskilde frstr orsaken till beslutet. Motiveringen kan vara kort men fr inte vara innehlls182 JO 1989/90 s. 216. 183 20 FL.
153
10 Beslut
ls. Eftersom socialtjnsten alltid r skyldig att gra individuella prvningar i varje enskilt fall r det t.ex. inte tillrckligt att vid avslag enbart hnvisa till att den enskilde har haft inkomster ver frsrjningsstdsniv. I motiveringen br ven de vriga skl ing som gr att socialnmnden bedmer att den enskilde kan klara sig utan bistnd, t.ex. att den bistndsskande har frmga att klara upp situationen p egen hand. Av ett rttsfall framgr att en kommuns egna ekonomiska frhllanden inte kan tillmtas ngon betydelse vid bedmningen av den enskildes rtt till bistnd som tillfrskrar honom eller henne en sklig levnadsniv. 184 Inom socialtjnsten r det frmst tv bestmmelser om undantag frn skyldigheten att motivera beslut som kan bli aktuella. Sklen fr utelmnas om beslutet inte gr parten emot, dvs. om den enskilde fr det han eller hon har anskt om, eller om det av ngon annan anledning r uppenbart obehvligt att upplysa om sklen.
Underrttelse om beslut
Det r ett krav185 att den enskilde fr besked om innehllet i ett beslut samt upplysning om hur han eller hon ska gra fr att verklaga beslutet, dvs. fr fullfljdshnvisning.186 Om beslutet innebr avslag p en framstllning som kan verklagas enligt frvaltningslagen, br beslutet lmnas skriftligt med en skriftlig hnvisning om hur man verklagar. Om den som beslutet angr begr det, har han eller hon alltid rtt att f skriftlig underrttelse om beslutet.187 Det enskilda fallet fr avgra hur beslutet ska meddelas. Om det r ett okomplicerat beslut, kan underrttelse ske per telefon eller i brev. Det finns inga krav p att brevet ska rekommenderas eller delges enligt delgivningslagen (1970:428). Exempel p renden d socialnmnden r skyldig att ge den enskilde skriftliga och tydligt motiverade beslut r nr en anskan om bistnd avsls helt eller delvis och ett beslut om bistnd som ges lpande ndras.
184 R 1993 ref 11 II. 185 21 frsta stycket FL. 186 Detta hette tidigare besvrshnvisning. 187 21 tredje och fjrde styckena FL.
154
Beslut 10
JO JO 1988/89 s. 186
JO har riktat kritik mot en socialfrvaltning som inte lmnat ett skriftligt avslagsbeslut. JO har uttalat att det r ett oavvisligt krav att beslut som gr den enskilde emot utformas skriftligt med fullfljdshnvisning. Oskerhet i frga om beslutet gr den enskilde emot br leda till att beslutet formaliseras.
Fr att f fram vilken tid den bistndsskande har p sig fr att verklaga, mste man veta nr han eller hon fick underrttelse om beslutet. Om den bistndsskande underrttas muntligt ska tidpunkten fr underrttelsen antecknas i akten. verklagandetiden kommer d att lpa frn den dagen. Socialnmnden kan anvnda sig av delgivning enligt delgivningslagen. Vanligtvis innebr det att nmnden snder beslutet till den bistndsskande med mottagningsbevis eller med ett delgivningserknnande. Genom att myndigheten fr en skriftlig bekrftelse att beslutet tagits emot av den bistndsskande, rknas tiden fr verklagande frn den tidpunkten. Om ett beslut versnds i ett vanligt brev och den rendet rr verklagar beslutet, mste myndigheten acceptera att den bistndsskande sger sig ha ftt beslutet vid den tidpunkt som han eller hon uppger. Myndigheten mste annars styrka att beslutet har kommit fram vid en annan tidpunkt. Beslut om sdant bistnd som kan verklagas hos allmn frvaltningsdomstol gller omedelbart188. Det innebr att beslutet ska verkstllas i omedelbar anslutning till att det meddelas, dvs. trots att det nnu inte har vunnit laga kraft.189 (Se ocks avsnittet Motivering av beslut.)
Kllor
Rttsfall R 1993 ref 11 II JO JO 1988/89 s. 186 JO 1989/90 s. 216 Frfattningar Delgivningslag (1970:428) Frvaltningslag (1986:223) Socialtjnstlag (2001:453)
188 16 kap. 3 frsta stycket SoL. 189 Att beslut har vunnit laga kraft innebr att det inte lngre r mjligt att verklaga.
155
11. verklagande
Kommunala beslut kan verklagas antingen enligt 2225 frvaltningslagen (FL), med std av specialfrfattningar som socialtjnstlagen eller genom laglighetsprvning med std av 10 kap. kommunallagen. De beslut som rr ekonomiskt bistnd och som gr att verklaga enligt frvaltningslagen finns angivna i 16 kap. 3 SoL. Det r beslut som gller bistnd enligt 4 kap. 1 och vgran eller nedsttning av fortsatt frsrjningsstd enligt 4 kap. 5 . Om ett beslut verklagas enligt frvaltningslagen innebr det att domstolen kan prva bde beslutets laglighet och lmplighet. Det betyder att domstolen kan omprva beslutet i dess helhet och erstta det med ett nytt beslut. Vid laglighetsprvning prvar domstolen enbart lagligheten men inte lmpligheten av ett beslut. Domstolen kan upphva eller faststlla beslutet men inte erstta det med ett nytt beslut. Exempel p beslut som inte kan verklagas enligt frvaltningslagen utan endast genom laglighetsprvning r beslut enligt 4 kap. 2 SoL.
verklagande enligt frvaltningslagen

Ett grundlggande ml i frvaltningsverksamheten r att de beslut som fattas ska vara sakligt och rttsligt riktiga. Har ett beslut blivit oriktigt kan det ndras p olika stt. Det viktigaste medlet fr att f ett beslut ndrat r genom att verklaga till hgre instans.
Omprvning av beslut
ven om ett beslut inte verklagas finns en mjlighet fr den beslutande myndigheten att sjlv ndra sitt beslut under vissa i 27 FL angivna frutsttningar. Rttelse kan ocks gras till fljd av att ngon begr det eller genom ett ppekande om en felaktighet. Omprvning och verklagande r samordnade p s stt att nr en enskild verklagar ett beslut, ska myndigheten underska om frutsttningarna fr att man sjlv ska ndra beslutet r uppfyllda. Fr att myndigheten ska f tillflle att gra detta finns i 23 FL en bestmmelse som anger att den som verklagar ett beslut ska lmna skrivelsen med verklagandet till beslutsmyndigheten och inte till den hgre instansen.
156
verklagande 11
Av 27 FL framgr under vilka frutsttningar en myndighet r skyldig att fatta ett nytt beslut som upphver eller ndrar ett tidigare beslut. En rttelse ska gras om myndigheten, som frsta instans, har fattat ett beslut som r uppenbart oriktigt, som kan ndras snabbt och enkelt, och om ndringen inte r till nackdel fr ngon enskild part. Samtliga tre frutsttningar mste vara uppfyllda. Skyldigheten att ndra ett beslut gller inte om myndigheten redan har verlmnat handlingarna i rendet till en hgre instans eller om det finns srskilda skl som talar mot att myndigheten ndrar beslutet. Ett srskilt skl mot ndring kan vara t.ex. att beslutet bara r uppenbart oriktigt p en av flera punkter. Om denna punkt inte har ngon strre betydelse kan det ibland vara lmpligare att handlingarna i rendet versnds direkt till hgre instans. Skyldigheten att ndra ett beslut gller inte heller d den som verklagat har begrt att beslutet tills vidare inte ska glla (inhibition). I sdana fall ska rendet omedelbart sndas ver till den domstol som prvar verklagandet och inhibitionsyrkandet, under frutsttning att verklagandet kommit in i tid. (Se vidare avsnittet Inhibition m.m.) Det r endast uppenbart oriktiga beslut som omfattas av omprvningsskyldigheten. Det innebr bl.a. att myndigheten vid ett verklagande inte behver fatta ngot nytt beslut som enbart slr fast att det tidigare beslutet ska glla. Om det finns en omprvningsskyldighet frutstts allts normalt att myndigheten fattar ett nytt beslut som helt eller delvis erstter det tidigare beslutet.190 Bedmningen av om ett beslut verhuvudtaget ska tas upp till omprvning kan gras av ngon annan n beslutsfattaren. Denna inledande granskning kan gras av en tjnsteman med ndvndig kompetens. Granskningen innebr inte ngon delegering av socialnmndens beslutandertt utan ska ses som en handlggningstgrd inom ramen fr tjnstemannens allmnna uppgifter. Nr det inte finns ngon anledning till omprvning ska den tjnsteman som har gjort den inledande granskningen dokumentera detta och utan drjsml verlmna verklagandet och vriga handlingar i rendet till lnsrtten. Ett verklagande av ett beslut fr sledes inte bli liggande i vntan p att nmnden ska gra granskningen. Ett sdant drjsml str i strid med de krav p snabbhet i frfarandet som frvaltningslagen stller. Om den inledande granskningen ger anledning till en omprvning av beslutet br sjlva omprvningen gras av den som ursprungligen besluta190 JO 1995/96 s.318.
157
11 verklagande
de.191 r det socialnmnden som har beslutat innebr kravet p snabbhet att nmnden i vissa fall kan behva hlla ett extra sammantrde. Om rttelse sker p det stt som den enskilde begrt frfaller verklagandet och rendet blir inte ngot annat n ett omprvningsrende. Myndigheten ska underrtta den enskilde om det nya beslutet i fall det tidigare beslutet ndras s att det delvis verensstmmer med hans eller hennes nskeml. Hela rendet skickas vidare till lnsrtten fr prvning av den del som inte r ndrad, under frutsttning att verklagandet kommit in i rtt tid. Samma frfaringsstt gller d beslutet inte ndras i ngon del. Nr ett nytt beslut finns bifogas det handlingarna i rendet.
JO JO:s beslut 21 juni 1999, dnr 49051997

JO har riktat kritik mot en nmnd, som inte har delegerat beslutandertten i omprvningsrenden. Nmnden som ska behandla dessa har sammantrde en gng i mnaden. Ordningen framstr som mindre lmplig med hnsyn till det skyndsamhetskrav som finns i dessa renden.
verklagandets utformning och rttidsprvning

Enligt 23 FL verklagas ett beslut skriftligt. I skrivelsen ska den som verklagar ange vilket beslut som verklagas och hur han eller hon vill att beslutet ska ndras. Om den enskilde behver hjlp med att utforma verklagandet r myndigheten enligt 4 FL skyldig att hjlpa till med det. Nr ett verklagande kommer in ska socialnmnden frst ta stllning till om beslutet ska omprvas. Nmnden ska ocks prva om handlingen har kommit in i rtt tid. Skrivelsen med verklagandet ska ha kommit in till socialnmnden inom tre veckor frn den dag d klaganden fick del av beslutet.192 Har skrivelsen kommit in senare, ska verklagandet avvisas. Ett avvisningsbeslut ska skickas till den klagande med fullfljdshnvisning. Socialtjnsten fr inte avvisa ett verklagande p ngon annan grund n att det har kommit in fr sent. Om verklagandet t.ex. har gjorts av en annan person eller om det verklagade beslutet inte kan anses ha gtt den enskilde emot, ska handlingarna omedelbart skickas in till lnsrtten. Saknas t.ex. ett bestmt yrkande i verklagandet r det domstolens sak att besluta om tgrd. ven om klaganden vill ha anstnd ska handlingarna omedelbart skickas in till lnsrtten som beslutar i frgan.
191 JO beslut den 15 november 2002, dnr 3193-2002. 192 23 andra stycket FL.
158
verklagande 11
verlmnande till hgre instans

Om en skrivelse inte avvisas enligt 24 FL, ska skrivelsen och vriga handlingar i rendet verlmnas till lnsrtten. I frvaltningslagen preciseras inte inom vilken tid beslutsmyndigheten ska verlmna handlingarna till den hgre instansen. Det ligger i sakens natur att verlmnandet mste ske utan drjsml. Det allmnna kravet i 7 FL p skyndsamhet gller ocks hr. Justitieombudsmannen (JO) har uttalat att den tid som behvs fr att granska och verlmna ett rende till lnsrtten i regel inte br verstiga en vecka. I frvaltningslagen finns ingen bestmmelse om skyldighet fr beslutsmyndigheten att bifoga ett eget yttrande i samband med att handlingarna i ett verklagat rende verlmnas. Beslutsmyndigheten, dvs. socialnmnden, fr sjlv avgra detta frn fall till fall. I samband med att handlingarna verlmnas kan socialnmnden begra att domstolens beslut ska verkstllas frst sedan det vunnit laga kraft. Det kan vara aktuellt bl.a. om ett rende r av principiellt intresse fr socialnmnden och nmnden har fr avsikt att verklaga om den hgre instansen fattar ett beslut som r till den enskildes frdel. Lnsrtts- och kammarrttsbeslut ska verkstllas omedelbart om inte domstolen frordnar att beslutet inte ska verkstllas frrn det har vunnit laga kraft. (Se ocks avsnittet om Inhibition m.m.)
JO JO 1995/96 s. 318
JO har i ett flertal fall yttrat, att det fr drja hgst en vecka innan handlingarna skickas till lnsrtten. (Se ven JO:s beslut den 27 januari 1999, dnr 816-1997 och JO:s beslut den 12 september 2001, dnr 476-2001)
Handlggningen av ett verklagande kan sammanfattningsvis beskrivas p fljande stt: 1. verklagandet kommer in. En kontroll grs av om det finns uppenbara omstndigheter fr att ndra beslutet. En ndring frutstter att det utan nrmare underskning framgr att beslutet r uppenbart oriktigt. Om det inte finns ngra uppenbara omstndigheter fr ndring se punkt 3. 2. Om beslutet r uppenbart oriktigt, beslutar socialnmnden eller den som genom delegation har beslutandertt om ndring.
159
11 verklagande
a. Om beslutet ndras helt i verensstmmelse med den enskildes nskeml, frfaller verklagandet och ska inte skickas vidare. Den enskilde underrttas om det nya beslutet. b. Om beslutet ndras s att det delvis verensstmmer med den enskildes nskeml, ska han eller hon underrttas om det nya beslutet. Hela rendet skickas vidare fr prvning av den del som socialnmnden inte har ndrat, under frutsttning att verklagandet kommit in i rtt tid. Det nya beslutet bifogas handlingarna. 3. Drefter ska socialnmnden prva om verklagandet kommit in i rtt tid. a. Har det kommit in i rtt tid skickas skrivelsen, socialnmndens handlingar i rendet och om det anses ndvndigt ett eget yttrande till lnsrtten. Frn det att verklagandet har kommit in till myndigheten fr det drja hgst en vecka innan handlingarna skickas vidare till hgre instans. Socialnmndens yttrande kan vara mer eller mindre omfattande, ibland bara ett par rader dr det anges att nmnden inte har ngot ytterligare att anfra. Om rendet r principiellt viktigt och socialnmnden har fr avsikt att verklaga ett beslut som gr nmnden emot, r det lmpligt att nmnden i samband med verklagandet ocks yrkar att beslutet inte ska verkstllas innan det har vunnit laga kraft. b. Har verklagandet kommit in fr sent, ska det avvisas. Beslut om detta ska frses med hnvisning om hur man verklagar.
Laglighetsprvning enligt kommunallagen

verklagande enligt reglerna om laglighetsprvning i kommunallagen fr anvndas om det inte finns srskilda freskrifter i ngon annan frfattning. Beslut enligt socialtjnstlagen som inte r upprknade i 16 kap. 3 SoL193 kan sledes endast verklagas genom laglighetsprvning. Laglighetsprvning innebr att domstolen endast kan prva lagligheten men inte lmpligheten av beslutet. Domstolen kan inte heller erstta det med ett annat beslut.194 Beslutet kan enbart upphvas eller faststllas. Nr ngon begr laglighetsprvning ska han eller hon skicka handlingarna direkt till lnsrtten. Om handlingarna felaktigt lmnas till socialnmnden, ska de omgende skickas till lnsrtten. Socialnmnden ska inte gra ngon omprvning, inte gra ngon rttidsprvning och inte skriva ngot yttrande.
193 T.ex. beslut enligt 4 kap. 2 SoL. 194 10 kap. 8 kommunallagen.
160
verklagande 11
Inhibition m.m.
Huvudregeln nr det gller socialnmndens och domstolens beslut om bistnd som kan verklagas enligt frvaltningslagen r att de gller omedelbart.195 Som tidigare nmnts innebr det att beslutet ska verkstllas i omedelbar anslutning till att det meddelas, dvs. trots att det nnu inte har vunnit laga kraft. Fr den som beslutet har gtt emot den enskilde eller nmnden kan det dock vara av stor betydelse att beslutet inte trder i kraft frrn saken slutgiltigt prvats av domstol. Ett beslut om att skjuta upp verkstlligheten av ett beslut kan begras av den klagande eller frordnas av domstolen p eget initiativ (ex officio). I det fljande berrs i korthet mjligheterna att begra inhibition och att begra att beslutet ska verkstllas frst sedan det har vunnit laga kraft. Inhibition innebr att verkstlligheten av ett verklagat beslut skjuts upp tills vidare.196 Om lnsrtten eller kammarrtten fattar ett beslut som gr nmnden emot, dvs. den enskilde fr det han eller hon har anskt om, och som ska verkstllas omedelbart, kan socialnmnden begra inhibition av beslutet. Det sker vanligtvis redan i samband med att nmnden verklagar domstolens beslut. Mlet r kanske av principiellt intresse eller av stor ekonomisk betydelse fr nmnden som drfr vill verklaga nr rtten har fattat ett beslut som r till den enskildes frdel. Domstolen kan ocks frordna att dess beslut ska verkstllas frst sedan det vunnit laga kraft.197 Det innebr att domstolens beslut inte ska verkstllas frrn verklagandetiden har gtt ut eller mlet avgjorts av hgsta instans. Nr det inte finns ngot beslut om inhibition eller frordnande om att domstolens beslut ska verkstllas frst sedan det har vunnit laga kraft, ska allts det verklagade beslutet omedelbart verkstllas. Verkstlligheten fr inte frdrjas i vntan p att nsta instans beslutar i inhibitionsfrgan.198 Exempel: Socialnmnden har avslagit en anskan om bistnd. Den bistndsskande verklagar avslagsbeslutet. Eftersom socialnmnden anser att mlet r av principiell betydelse yrkar nmnden, samtidigt som man skickar ver handlingarna till domstolen, att lnsrtten ska frordna att domen ska verkstllas frst sedan den har vunnit laga kraft. Om domstolen bifaller nmndens yrkande innebr det att domen inte behver verkstllas frrn nmnden antingen har tagit stllning till om man tnker verklaga domen (t.o.m. verklagandetidens utgng) eller mlet avgjorts av hgre instans. Om domstolen inte bifaller yrkandet r socialnmnden skyldig att
195 16 kap. 3 andra stycket SoL. 196 28 frvaltningsprocesslagen, FPL (1971:291). 197 16 kap. 3 andra stycket SoL. 198 JO 1997/98 s. 321.
161
11 verklagande
verkstlla domen omedelbart. Socialnmnden kan dock verklaga lnsrttens dom och begra inhibition hos kammarrtten. Om kammarrtten beviljar inhibition innebr det att nmnden inte r skyldig att verkstlla lnsrttens dom i vntan p kammarrttens dom. Sammanfattningsvis: Ett beslut om inhibition blir bara aktuellt nr det verklagade beslutet annars skulle glla omedelbart. Nr ett beslut inte ska verkstllas frrn det har vunnit laga kraft, uppkommer inte frgan om inhibition. Inhibition r ngot som nmnden kan begra frst nr det finns en dom. Har nmnden dremot redan innan domstolen fattat sitt beslut begrt att det i domslutet ska anges att beslutet inte ska verkstllas frrn det vunnit laga kraft, behver beslutet inte verkstllas frrn det finns ett slutligt beslut, om domstolen bifaller socialnmndens begran.
Kllor
JO JO 1995/96 s. 318 JO 1997/98 s. 321 JO:s beslut 21 juni 1999, dnr 4905-1997 JO:s beslut 15 november 2002, dnr 3193-2002 Frfattningar Frvaltningsprocesslag (1971:291) Frvaltningslag (1986:223) Kommunallag (1991:900) Socialtjnstlag (2001:453)
162
12. terbetalning
Rtten till bistnd enligt socialtjnstlagen r det yttersta skyddsntet i samhllets trygghetssystem fr medborgarna. Den som saknar arbetsinkomst och inte heller omfattas av andra frsrjningssystem, t.ex. arbetslshetsersttning, sjukpenning eller pension garanteras en sklig levnadsniv genom rtten till bistnd. Principerna fr samhllets olika frsrjningsstd r att de vanligtvis ges utan att den enskilde r skyldig att terbetala det han eller hon har ftt. Undantagen frn denna princip regleras av bestmmelser dels i socialtjnstlagen, dels i lagen om allmn frskring (AFL).
terkrav enligt socialtjnstlagen

Huvudprincipen nr det gller bistnd enligt 4 kap. 1 SoL r som nmnts att det beviljas utan terbetalningsskyldighet fr den enskilde. Enligt bestmmelserna i 9 kap. 1 och 2 SoL fr dock socialnmnden under vissa omstndigheter terkrva ekonomisk hjlp som den enskilde har ftt. En frutsttning fr ekonomiskt bistnd mot terkrav r att den enskilde faktiskt kan betala tillbaka bistndet. Talan om ersttning fr inte bifallas, om den ersttningsskyldige genom att terbetala kostnaden eller del av denna kan antas bli ur stnd att klara sin frsrjning eller sin dagliga livsfring i vrigt eller annars synnerliga skl talar mot bifall till ersttningsansprket (9 kap. 3 andra stycket SoL) Drav fljer att terkrav inte kan gras mot framtida ekonomiskt bistnd eller eventuell framtida inkomst.
terkrav av bistnd som betalats ut p felaktiga grunder 9 kap. 1 SoL

Enligt 9 kap. 1 frsta stycket SoL fr socialnmnden terkrva bistnd som den enskilde ftt felaktigt eller med fr hgt belopp p grund av oriktiga uppgifter, underltenhet att lmna uppgifter, eller p annat stt frorsakat att ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 utgetts obehrigen eller med fr hgt belopp.
163
12 terbetalning
Den som har ftt ekonomiskt bistnd genom att lmna oriktiga eller vilseledande uppgifter eller genom att underlta att lmna uppgifter eller p ngot annat stt frorsakat den felaktiga utbetalningen r skyldig att terbetala beloppet. terbetalningsskyldigheten gller ven om den enskilde inte hade fr avsikt att orsaka den felaktiga utbetalningen. Nr det vl har konstaterats att den enskilde frorsakat den felaktiga utbetalningen finns ett s.k. strikt ansvar. Socialnmnden kan dock ta hnsyn till orsaken till underltelsen eller beteendet vid prvningen av om terbetalningsskyldigheten ska efterges enligt 9 kap. 4 SoL. I frarbetena till socialtjnstlagen199 uttalas att socialnmnden ska kunna terkrva bistnd som betalats ut p oriktiga grunder, ven om ngon straffrttslig pfljd inte kan utdmas, nr den enskilde avsiktligt eller vrdslst lmnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Bestmmelsen om terkrav br enligt regeringen inte pverka eller erstta nmndens beslut att gra polisanmlan i det fall den enskilde avsiktligt lmnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Socialnmnden fr ven terkrva bistnd som av ngot annat skl blivit felaktigt, om den enskilde skligen borde ha insett att han eller hon inte hade rtt till bistndet eller att beloppet var fr hgt. Av 9 kap. 1 andra stycket SoL fljer att om ngon, i annat fall n som avses i paragrafens frsta stycke, tagit emot ekonomiskt bistnd obehrigen eller med fr hgt belopp, fr socialnmnden terkrva vad som betalats ut fr mycket. Den enskilde blir terbetalningsskyldig endast om han eller hon har insett eller skligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig. Det kan t.ex. glla om den enskilde fr samma belopp utbetalt tv gnger fr samma period trots att det endast finns beslut om en utbetalning. Det kan ocks vara att utbetalningen i hg grad skiljer sig frn det belopp som den enskilde tidigare ftt meddelande om i beslut.
terkrav av bistnd som frskott p frmn eller ersttning m.m. 9 kap. 2 SoL
Enligt 9 kap. 2 SoL fr socialnmnden krva tillbaka bistnd som lmnats 1. som frskott p en frmn eller ersttning, 2. till den som r indragen i en arbetskonflikt, eller 3. till den som p grund av frhllanden som han eller hon inte kunnat rda ver hindrats frn att frfoga ver sina inkomster och tillgngar. Som frmn eller ersttning rknas frmner frn frskringskassan, t.ex.
199 Prop. 1996/97:124 s.97.
164
terbetalning 12
pension, sjukersttning eller aktivitetsersttning, livrnta, bostadstillgg fr pensionrer, sjukpenning, frldrapenning, vrdbidrag och underhllsstd. Andra ersttningar eller frmner kan vara t.ex. ln, arbetslshetsersttning och studiestd.200 Nr det gller frmner frn frskringskassan r det hr frga om frmner som den enskilde redan har. Frskottet kan glla t.ex. nsta pensionsutbetalning fr en pensionr eller nsta utbetalning av bostadsbidrag eller underhllsstd fr en barnfamilj. Hur retroaktiv utbetalning av periodisk frmn ska hanteras, se avsnittet terskning enligt 17 kap. 1 lagen om allmn frskring (AFL). Bestmmelsen i 9 kap. 2 SoL ger socialnmnden rtt att ocks terkrva ekonomiskt bistnd som lmnats till en enskild som p grund av frhllanden som han eller hon inte kunnat rda ver hindrats frn att frfoga ver sina inkomster eller tillgngar. Det kan handla om lner som inte betalas ut p grund av tekniska felaktigheter, en pgende arbetsmarknadskonflikt, t.ex. inom bankvsendet som medfr att lner och andra ersttningar inte betalas ut eller liknande. Av lagtexten framgr att ett beslut som avser ekonomiskt bistnd och som kan komma att terkrvas ska vara skriftligt. Beslutet ska ocks innehlla uppgifter om de omstndigheter som ligger till grund fr terbetalningsskyldigheten. Vidare ska den bistndsskande delges beslutet. Socialnmnden behver kunna styrka att den enskilde verkligen har delgivits beslutet i de fall nmnden vcker talan om terbetalning i lnsrtten. Det kan drfr vara lmpligt att den enskilde t.ex. undertecknar beslutet dr terbetalningsskyldigheten framgr eller undertecknar ett delgivningskvitto, som visar att han eller hon verkligen har tagit del av beslutet. En frutsttning fr terkrav r sledes att beslutet r skriftligt och att det har delgivits den enskilde.
terkrav av bistnd som getts under villkor om terbetalning 9 kap. 2 andra stycket SoL
Socialnmnden fr ge bistnd utver vad som fljer av 4 kap. 1 SoL om det finns skl fr det. Eftersom det r frga om ekonomiskt bistnd som den enskilde inte har rtt till, br det normalt vara mjligt fr honom eller henne att terbetala. Socialnmndens befogenhet att ge bistnd fljer av 4 kap. 2 SoL. Socialnmndens mjlighet att terkrva bistndet fljer av 9 kap. 2 andra stycket SoL. Ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 2 SoL fr terkrvas, om det har betalats ut med villkor om terbetalning. Det r viktigt att socialnmnden frskrar sig om att den enskilde r medveten om att bistndet ska terbe200 R 1987 ref 103.
165
12 terbetalning
talas och att det finns en tydlig verenskommelse med den enskilde om nr och p vilket stt terbetalning ska ske till nmnden.
Talan hos lnsrtten

Om den enskilde inte frivilligt terbetalar det ekonomiska bistnd som avses i 9 kap. 1 och 2 SoL, kan socialnmnden med std av 9 kap. 3 SoL vcka talan om ersttning hos lnsrtten. Talan mste i s fall vckas inom tre r frn det att bistndet betalades ut. Lnsrtten fr dock inte bifalla socialnmndens krav om det kan antas att den ersttningsskyldige genom att terbetala kostnaden eller en del av den inte kommer att klara sin frsrjning eller sin dagliga livsfring i vrigt, eller annars synnerliga skl talar emot ersttningsansprket. Innan talan vcks mste socialnmnden p nytt utreda den enskildes mjlighet att terbetala det ekonomiska bistndet. En sdan utredning grs p samma stt som andra utredningar som rr ekonomiska frhllanden. Det som ska utredas r allts om den enskilde kan klara sin frsrjning och livsfring i vrigt om nmnden vidhller sitt ersttningsansprk. r s inte fallet, kan nmnden vervga eftergift enligt 9 kap. 4 SoL. Det r den enskildes situation vid tiden fr terbetalning som r avgrande i dessa fall. Nmnden ska ven ta hnsyn till om de formella reglerna vid beslutsfattande har iakttagits, dvs. om den enskilde har ftt ett skriftligt beslut om terbetalningsskyldighet och om beslutet har delgivits honom eller henne. Beslut om terkrav och eventuell eftergift fattas av socialnmnden. Nmnden bestmmer helt och hllet sjlv om den vill efterge en fordran eller inte. Beslut om eftergift av terkrav enligt 9 kap. 4 SoL kan inte verklagas.201
Fullmakt
Om ett ekonomiskt bistnd beviljas under den frutsttningen att det r ett frskott p ngon fordran som den enskilde r berttigad till frn ngon annan, men som inte kan verltas innan den har frfallit till betalning t.ex. ln br det gras helt klart fr den enskilde att han eller hon i princip r skyldig att betala tillbaka beloppet nr den andra fordran frfaller till betalning.202 Den enskilde kan d ge socialnmnden en fullmakt att tillgodogra sig det vntade beloppet. Fullmakten fr dock inte vara ett villkor fr att ekonomiskt bistnd ska beviljas.
201 Prop. 1996/97:124 s.192. 202 Prop. 1979/80:1 s. 545546.
166
terbetalning 12
En fullmakt kan nr som helst terkallas av den enskilde. Om det finns en fullmakt ska socialnmnden vid tiden fr utbetalningen kontrollera med den enskilde att nmnden fr tillgodogra sig beloppet. Socialnmnden r enbart ombud fr den enskilde. Det innebr att ven om nmnden fr beloppet, r det inte sagt att den ocks fr tillgodogra sig det.203 Detta innebr att den enskilde kan krva att beloppet betalas ut till honom eller henne. Ngon mjlighet fr nmnden att hlla inne beloppet i vntan p rttens prvning finns inte.204 Socialnmnden mste ocks prva om den enskilde kommer att sakna medel till sin eller familjens frsrjning om nmnden tillgodogr sig pengarna.
terskning enligt 17 kap. 1 lagen om allmn frskring (AFL)

Socialnmnden kan f ersttning frn frskringskassan fr vad nmnden gett i bistnd nr ngon beviljas en retroaktiv periodisk socialfrskringsfrmn fr motsvarande tidsperiod. Om ngon i vsentlig mn har ftt sin frsrjning genom ekonomiskt bistnd enligt socialtjnstlagen (2001:453) utan villkor om terbetalning fr socialnmnden frn frskringskassan uppbra retroaktivt beviljad periodisk ersttning enligt denna lag till den del den motsvarar vad socialnmnden sammanlagt har betalat ut till dennes samt hans makes och minderriga barns frsrjning fr den tid som den retroaktiva ersttningen avser. Bestmmelsen finns i 17 kap. 1 andra stycket AFL och gller t.ex. sjukersttning eller aktivitetsersttning, vrdbidrag, handikappersttning, bostadsbidrag och underhllsstd. Det br observeras att bestmmelsen endast gller frmn som beslutas retroaktivt. Socialnmnden vnder sig i dessa fall direkt till frskringskassan med en framstllan om att f tillbaka det ekonomiska bistnd som nmnden har lmnat till den enskildes frsrjning. I samband med detta kan socialnmnden informera den enskilde om att utbetalat bistnd kommer att terskas hos frskringskassan. Frskringskassan beslutar om eventuell utbetalning till socialnmnden. En frutsttning fr att socialnmnden ska kunna terska utbetalt bistnd retroaktivt i dessa fall, r att bistndet har getts utan villkor om terbetalning. Socialnmnden behver i dessa fall allts inte begra full203 Prop. 1979/80:1 s. 546. 204 JO:s beslut 26 sept. 1995, dnr 1241-1995.
167
12 terbetalning
makt av den bistndsskande eller gra en verenskommelse om terbetalning. Om nmnden har gett bistnd med villkor om terbetalning r bestmmelsen i 17 kap. 1 AFL inte tillmplig. Sdant bistnd kan endast terkrvas direkt av den enskilde enligt bestmmelserna i socialtjnstlagen. Det br vidare observeras att frskringskassan kan betala ut frskott. Om en person behver ekonomiskt bistnd drfr att en frmn frn frskringskassan inte r helt klar fr beslut eller utbetalning, kan frskringskassan enligt 20 kap. 2 a AFL besluta ... att ersttning skall betalas ut med ett skligt belopp om detta r av vsentlig betydelse fr den frskrade. Detta gller om det str klart att rtt till ersttning freligger, men ersttningens belopp inte kan bestmmas utan betydande drjsml.
Kllor
Rttsfall R 1987 ref 103 JO JO:s beslut 26 september 1995, dnr 1241-1995 Frfattningar Lag (1962:381) om allmn frskring Socialtjnstlag (2001:453) Offentligt tryck Proposition 1979/80:1: Om socialtjnsten Proposition 1996/97:124: ndring i socialtjnstlagen
168
terbetalning 12

Frga: Finns det ngot hinder fr att socialtjnsten krver skadestnd i brottmlsprocessen samtidigt som man krver tillbaka bistnd som betalats ut p felaktiga grunder? Svar: Nej, eftersom det inte r skert att socialnmnden fr tillbaka det som terkrvs. Frga: Gr det att ta terkrav i en inkomst som den enskilde fr frn ett eventuellt framtida arbete? Svar: Nej. terkrav br endast tas mot en faktisk frvntad inkomst.
169
Bilaga 1
Socialstyrelsens frfattningssamling
Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren
Socialstyrelsens allmnna rd om ekonomiskt bistnd;

beslutade den 15 april 2003.
SOSFS 2003:5 (S)

Utkom frn trycket den 30 maj 2003
I dessa allmnna rd ges rekommendationer till std fr bedmningen i vissa fall av den enskildes rtt till ekonomiskt bistnd enligt socialtjnstlagen (2001:453).
FRSRJNINGSSTD RIKSNORMEN ENLIGT 4 KAP. 3 FRSTA STYCKET 1 SOCIALTJNSTLAGEN OCH 2 KAP. 1 SOCIALTJNSTFRORDNINGEN (2001:937)
Medlemmar i hushllet
Som medlemmar i hushllet br rknas makar, registrerade partner enligt lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap, sambor enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, sambor enligt lagen (1987:813) om homosexuella sambor, och barn och ungdomar t.o.m. 20 r som frldrarna r underhllsskyldiga fr. Barn och ungdomar br rknas som medlemmar i hushllet, bde dr de stadigvarande bor och dr de vistas under umgngestid. Socialnmnden br berkna kostnaderna efter det antal dagar barnet eller ungdomen vistas hos respektive frlder.
Srskilda skl att berkna kostnader till en hgre niv

Socialnmnden br berkna kostnaderna enligt riksnormen till en hgre niv bl.a. om den enskilde av medicinska skl har behov av dyrare kost, om den enskilde betalar avgift fr skolmltider,
171
BILAGA 1 SOSFS 2003:5
SOSFS 2003:5
om den enskilde har hga livsmedelskostnader p grund av att kosten r inrknad i en avgift, om den enskilde p grund av funktionshinder eller andra skl har svrigheter att upprtthlla kontakten med andra mnniskor eller delta i samhllslivet och drfr har extra utgifter, fr t.ex. telefon och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte tcks av annat srskilt std, om det r en frutsttning fr att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter, om det r en frutsttning fr att en frlder skall kunna ha umgnge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och drfr har extra utgifter fr t.ex. lek och fritid samt telefon, om den enskilde har ett tillflligt och visst behov av att kpa klder och skor, om ett spdbarn saknar ndvndig kldutrustning (jfr avsnittet Spdbarnsutrustning s. 14), eller om den enskilde har tillflligt hga kostnader, t.ex. fr livsmedel, klder och skor, som beror p att han eller hon varit utsatt fr brott.
Srskilda skl att berkna kostnader till en lgre niv

Socialnmnden br berkna kostnaderna enligt riksnormen till en lgre niv bl.a. om den enskilde hamnat i en akut ndsituation och endast behver tillflligt ekonomiskt bistnd fr att f mjlighet att reda upp den, om den enskilde har fr avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen, eller om den enskilde inte har vissa kostnader fr poster som ingr i riksnormen eller dessa r lgre n riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvrd.
FRSRJNINGSSTD SKLIGA KOSTNADER FR POSTER UTANFR RIKSNORMEN ENLIGT 4 KAP. 3 FRSTA STYCKET 2 SOCIALTJNSTLAGEN Boende
Sklig boendekostnad
Socialnmnden br vid bedmningen av vad som r en sklig boendekostnad utg frn den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Utgngspunkten vid bedmningen av vad som r sklig boendekostnad br vara vad en lginkomsttagare p orten normalt har mjlighet att
172
SOSFS 2003:5 BILAGA 1
kosta p sig. Kostnaden br ven relateras till hyresnivn hos allmnnyttiga bostadsfretag eller andra strre bostadsfretag p orten. Med orten br avses den ttort dr den enskilde bor eller de nrmast belgna ttorterna inom kommunen. Socialnmnden br vid bedmningen ta hnsyn till ett barns behov av utrymme ven hos den frlder dr barnet enbart vistas under umgngestid. Ett kvarboende vuxet barn som fr ekonomiskt bistnd br genom bistndet f mjlighet att betala sin del av familjens boendekostnad bl.a. om frldrarna p grund av att det vuxna barnet bor kvar har en hgre boendekostnad n de annars skulle ha haft, antingen genom att tvingas behlla en stor bostad eller genom att helt eller delvis mista rtten till bostadsbidrag, eller om det vuxna barnet tidigare har betalt hemma och inte har rtt till studiestd enligt studiestdslagen (1999:1395) eller frlngt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om frlngt barnbidrag. Med ett kvarboende vuxet barn avses ett barn som efter fyllda 18 r bor kvar i frldrahemmet.
SOSFS 2003:5
Faktisk boendekostnad
Hyreslgenhet Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden fr en hyreslgenhet beakta hyran inklusive uppvrmning och obligatoriska avgifter. Om lgenheten hyrs i andra hand, br nmnden godta den hyra som lgenhetsinnehavaren och andrahandshyresgsten har avtalat, under frutsttning att den r sklig. Inneboende Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden fr en inneboende beakta vad bostadsinnehavaren och den inneboende avtalat, om kostnaden r sklig. De som lever i en hushllsgemenskap med bostadsinnehavaren br inte rknas som inneboende. Bostadsrtt Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden fr en bostadsrttslgenhet beakta mnadsavgiften, uppvrmningskostnaden och rntekostnaden fr ln som tagits fr inkp och underhll eller liknande av lgenheten. Nmnden br ven beakta om den enskilde har rtt till skattejmkning fr rntekostnaden. Egen fastighet Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden fr ett eget hus, i frekommande fall, beakta tomtrttsavglden och
173
SOSFS 2003:5
rntekostnaden fr ln som tagits fr inkp och underhll eller liknande av fastigheten. Nmnden br ven beakta om den enskilde har rtt till skattejmkning fr rntekostnaden och tomtrttsavglden. I den faktiska boendekostnaden br dessutom ndvndiga driftskostnader rknas in, t.ex. fr uppvrmning, vatten och avlopp, sophmtning och frskring. Hushllsgemenskap med bostadsinnehavaren Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden beakta hur stor andel av bostaden den enskilde disponerar, om han eller hon, t.ex. ett kvarboende vuxet barn eller en frlder, lever i en hushllsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara samboende. Nmnden br vid berkningen flja Riksfrskringsverkets freskrifter (RFFS 1998:9) om berkning av boendekostnader samt Riksfrskringsverkets allmnna rd (2001:8) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar. Delad bostad Socialnmnden br vid berkningen av den faktiska boendekostnaden beakta kostnaden delad med antalet boende i bostaden, om flera personer delar bostad men saknar eller har begrnsad hushllsgemenskap. Andra boendeformer Socialnmnden br fr andra boendeformer, t.ex. husvagn, bt eller hotell, berkna den faktiska boendekostnaden efter omstndigheterna i varje enskilt fall. I vissa fall kan det vara motiverat att lgga till kostnader fr sdant som ingr i ett vanligt boende, t.ex. dusch och tvttmaskin. Fr personer som saknar permanent bostad br kostnaden fr magasinering av egna tillhrigheter under sklig tid ing i den faktiska boendekostnaden.
Boendekostnad vid kort- och lngvarigt bistndsbehov

Vid ett kortvarigt bistndsbehov br socialnmnden i regel godta den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhngande mnader. Om socialnmnden bedmer att behovet av ekonomiskt bistnd blir lngre n tre sammanhngande mnader, br nmnden kunna prva om den faktiska boendekostnaden r sklig. I prvningen br, vid beaktande av en sklig levnadsniv, hnsyn tas till att den enskilde kan byta till en billigare bostad eller p annat stt kan snka boendekostnaden. Nmnden br dock undvika beslut som medfr att den enskilde tvingas flytta frn den ttort eller den del av kommunen dr han eller hon bott under flera r. Nmnden br ven ta hnsyn till om det i individuella fall finns srskilda skl mot byte av bostad eller bostadsomrde som t.ex. om det finns risk fr att ett byte medfr negativa sociala konsekvenser, om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp frn barnomsorg, skola och socialt ntverk,
174
om en ensamstende vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och ldre med sviktande hlsa, har ett srskilt stort behov av kontinuitet i det sociala ntverket eller den fysiska milj som hnger samman med det nuvarande boendet, om bostaden r anpassad till en boendes funktionshinder, eller om den enskilde har begrnsad mjlighet att bli godknd som hyresgst, t.ex. vid arbetslshet eller betalningsanmrkning. Hktade och personer som avtjnar en faktisk strafftid p hgst sex mnader br ges ekonomiskt bistnd till den faktiska boendekostnaden under hela hktningstiden respektive strafftiden, om de annars riskerar att bli bostadslsa. Socialnmnden br rekommendera den enskilde som avtjnar ett straff att hyra ut sin bostad i andra hand, om hyresvrden ger sitt samtycke och det r lmpligt. Om hyresvrden inte ger ngot sdant samtycke, kan hyresgsten begra tillstnd till uthyrningen hos hyresnmnden. Socialnmnden br i frekommande fall ge ekonomiskt bistnd till boendekostnaden i avvaktan p hyresnmndens beslut.
SOSFS 2003:5
Skligt rdrum fr bostadsbyte

Om socialnmnden bedmer att boendekostnaden inte r sklig, br nmnden i regel nd godknna den under en vergngstid s att den enskilde ges skligt rdrum att frndra sin boendekostnad. Med skligt rdrum avses en tidsperiod som i regel inte understiger fyra mnader frn den tidpunkt d den enskilde fick information om nmndens bedmning. Nmnden br ven godknna den faktiska boendekostnaden s lnge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller p annat stt frsker snka sina boendekostnader. Ovanstende br inte tillmpas, om boendet r en srskilt dyrbar ndlsning, t.ex. boende p hotell, och nmnden kan erbjuda ett billigare alternativ med godtagbar standard i avvaktan p en permanent lsning. Om den enskilde efter information frn socialnmnden och efter skligt rdrum vljer att behlla ett boende med en kostnad som inte r sklig, br ekonomiskt bistnd berknas utifrn den boendekostnad som bedms sklig fr en lginkomsttagare p orten (jfr avsnittet Sklig boendekostnad s. 6).
Byte till dyrare bostad

Om den som fr ekonomiskt bistnd har ett nskeml om att flytta till ett dyrare boende, br socialnmnden ge bistnd berknat p den nya boendekostnaden under frutsttning att flyttningen r ndvndig fr att den enskilde skall uppn en sklig levnadsniv. Det kan t.ex. glla om det finns medicinska eller starka sociala skl som styrker behovet av flyttning,
175
SOSFS 2003:5
om det finns svra personliga motsttningar mellan hushllsmedlemmarna, t.ex. mellan frlder respektive styvfrlder och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende, om bostadens standard inte r sklig vad avser fysisk milj och utrustning, om ett vuxet barn genom att bo i frldrahemmet frhindras att leva ett normalt vuxenliv och bli sjlvstndig, om den enskilde varit utsatt fr brott och till fljd av detta mste flytta, eller vid trngboddhet. Fr att ett hushll inte skall anses trngbott br det, utom fr ensamstende utan barn, ha sovrum utver vardagsrum och kk eller kokvr. Tv barn br kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande lder och personlig integritet, br barn emellertid inte behva dela sovrum. Vuxna som inte r sambor br inte behva dela sovrum. Vid bedmningen av vad som r sklig boendestandard vid byte till dyrare bostad br utgngspunkten vara vad en lginkomsttagare p orten normalt har mjlighet att kosta p sig.
Hushllsel
Socialnmnden br i regel godta den enskildes faktiska kostnader fr hushllsel, om kostnaderna r skliga.
Arbetsresor
Socialnmnden br vid berkningen av skliga kostnader fr arbetsresor i regel beakta mnadskostnaden fr lokala resor med allmnna kommunikationer. Om den enskilde behver bil fr arbetsresor, br de faktiska kostnaderna fr arbetsresorna kunna anvndas som underlag vid berkningen av skliga bilkostnader, t.ex. fr bensin, skatt, frskring, och besiktning.
Behov av bil kan t.ex. finnas om allmnna kommunikationer saknas, turttheten r starkt begrnsad, eller den enskilde lider av sjukdom eller har funktionshinder.
176
Socialnmnden br vid berkningen av skliga kostnader fr resor med frdtjnst beakta frdtjnstavgiften.
SOSFS 2003:5
Hemfrskring
Socialnmnden br i regel godta den enskildes faktiska kostnader fr hemfrskring, om kostnaderna r skliga.
Medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa

Socialnmnden br godta den enskildes faktiska kostnader fr avgifter till fackfrening och arbetslshetskassa.
LIVSFRING I VRIGT ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJNSTLAGEN

Om den enskilde inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt, kan den enskilde f ekonomiskt bistnd fr sin livsfring i vrigt som kan avse bl.a. kostnader fr hlsooch sjukvrd, tandvrd, glasgon, hemutrustning, flyttkostnader, spdbarnsutrustning, umgngesresor, avgifter fr kommunal service, anskningsoch frmedlingsavgifter, rekreation, begravning, och skulder.
Hlso- och sjukvrd

Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd fr skliga kostnader fr hlsooch sjukvrd som r medicinskt pkallad. Nmndens bedmning av vad den enskilde skall f ersttning fr br gras frn den utgngspunkten att syftet med vrden skall kunna uppns. Ekonomiskt bistnd br omfatta kostnader fr tgrder som utgr sdan vrd och behandling som avses i 1 hlsooch sjukvrdslagen (1982:763) och som ett landsting r skyldigt att svara fr enligt 3 samma lag, ven i de fall insatserna tillhandahlls av en privat yrkesutvare som r ansluten till frskringskassan,
177
SOSFS 2003:5
vidtas efter bedmning av hlsooch sjukvrdspersonal, och grs i enlighet med vetenskap och beprvad erfarenhet. Ekonomiskt bistnd br ven omfatta skliga kostnader fr bl.a. hjlpmedel och frbrukningsmaterial som frskrivits av behrig hlsooch sjukvrdspersonal, lkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om lkemedelsfrmner m.m. och som frskrivits av behrig hlsooch sjukvrdspersonal, resor som r ndvndiga fr att vrden skall kunna genomfras, eller resor som r ndvndiga fr att hmta ut frskrivna lkemedel, hjlpmedel och frbrukningsmaterial.
Tandvrd
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr ndvndig tandvrd. Hit rknas ocks frebyggande tgrder mot karies och tandlossning. Nmnden br i regel grunda sin bedmning p behandlande tandlkares val av tgrd och vad denne anser vara ndvndig tandvrd. Nmnden br vga in om bistndsbehovet berknas bli kort- eller lngvarigt. Frutom rent medicinska aspekter br socialnmnden beakta de sociala konsekvenser som kan uppst vid utebliven tandvrd. Socialnmnden br kunna stlla krav p att en tandlkarkonsult anlitas, om behandlingskostnaderna r hga eller om det finns olika behandlingsalternativ. Om behovet av tandvrd r akut, br socialnmnden inte stlla krav p att den enskilde ansker om ekonomiskt bistnd fre behandlingen.
Glasgon
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr glasgon, om behovet styrks av en legitimerad optiker eller lkare. Nmnden br godta skliga kostnader fr kontaktlinser, om linser r det enda alternativet och behovet styrks av en lkare.
Hemutrustning
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till den hemutrustning som behvs fr att ett hem skall kunna fungera. Den hemutrustning som avses skall kunna tillgodose behov som t.ex. matlagning, umgnge, smn, frvaring, rengring, rekreation och information via radio eller TV.
178
Underhll, reparation eller komplettering

Socialnmnden br, om det krvs fr att den enskilde skall kunna bibehlla en sklig levnadsniv, ge ekonomiskt bistnd till inkp av hemutrustning som behver bytas ut, underhll av hemutrustning, reparation av hemutrustning, eller inkp av kompletterande hemutrustning (jfr avsnittet Spdbarnsutrustning s. 14).
SOSFS 2003:5
Hemutrustning vid bosttning

Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till behvlig hemutrustning vid bosttning, om det finns srskilda skl. Sdana skl kan t.ex. vara att bostaden r ett led i en rehabilitering, den enskilde saknar mjligheter att frbttra sin ekonomi, den enskilde endast kan frbttra sin ekonomi p mycket lng sikt, eller den enskilde har varit utsatt fr brott och omgende behver flytta till en annan bostad.
Val av inkpsstlle
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till hemutrustning utan villkor om att srskilda inkpsstllen skall anvndas, om det inte finns srskilda skl fr det.
Flyttkostnader
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till flyttkostnader, om flyttningen r ndvndig fr att den enskilde skall uppn en sklig levnadsniv (jfr avsnittet Byte till dyrare bostad s. 9). Ekonomiskt bistnd till flyttkostnader br i regel bl.a. omfatta hyra av bil, inklusive frskring, bensin, hyra av flyttldor, och flytt av telefonabonnemang.
Om den enskilde p grund av sjukdom, lder eller andra skl inte klarar av att flytta p egen hand, br bistndet omfatta skliga kostnader fr en flyttfirma.
179
SOSFS 2003:5
Spdbarnsutrustning
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr ndvndig spdbarnsutrustning i samband med ett barns fdelse, bl.a. sng med sngklder och andra tillbehr, sktbdd med tillbehr, brsele, barnvagn med tillbehr, och utrustning fr bad.
Avseende kldutrustning se avsnittet Srskilda skl att berkna kostnader till en hgre niv s. 5.
Umgngesresor
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr att en frlder skall kunna umgs med sitt barn som bor p annan ort. Med annan ort kan ven avses en ort utanfr Sverige. Avgrande fr vad som br vara sklig kostnad fr resor och hur ofta bistnd br ges till kostnader fr umgnge br anpassas till vad en familj i allmnhet har rd med. Vid denna bedmning br nmnden ven beakta vad som har reglerats genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal om umgnge. Frutom reskostnader br ven andra kostnader som r ndvndiga fr att umgnget skall kunna komma till stnd ing i bistndet, t.ex. kostnader fr logi.
Avgifter fr kommunal service, anskningsoch frmedlingsavgifter

Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till kostnader fr t.ex. barnomsorg i vntan p nedsttning av avgiften, handikappomsorg i vntan p nedsttning av avgiften, ldreomsorg i vntan p nedsttning av avgiften, rttshjlpsavgift, identitetshandling fr den som saknar sdan, och bostadsfrmedling fr den som saknar eller behver byta bostad.
Se vidare avsnittet Genom nedsttning av kommunala avgifter, m.m. s. 17.
180
Rekreation
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till skliga kostnader fr rekreation, om det finns srskilda skl. Det kan finnas srskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer som under lng tid p grund av ekonomiska problem inte har kunnat f ngon form av semester och hos vuxna med lngvariga medicinska eller sociala problem. Om det finns barn i hushllet, br nmnden gra en srskild bedmning av barnets behov. Ekonomiskt bistnd till rekreation br rcka till t.ex. en tg- eller bussresa och logi. Nr det gller barn br bistndet rcka till kostnaden fr t.ex. en koloni- eller lgervistelse.
SOSFS 2003:5
Begravning
Begravningskostnader tcks i frsta hand av tillgngarna i ddsboet. Om ddsboet saknar tillgngar helt eller delvis, br socialnmnden ge ekonomiskt bistnd som mjliggr en vrdig begravning. Hnsyn br tas till allmnt vedertagna begravningstraditioner och i frekommande fall olika religisa och etniska gruppers speciella nskeml om hur en begravning skall ordnas. Den avlidnes och anhrigas nskeml betrffande formerna fr begravningen br respekteras, om kostnaden r sklig. Ekonomiskt bistnd till begravningskostnader br motsvara kostnaden fr en begravning i Sverige och i regel inte vara hgre n ett halvt basbelopp. I en frlders frsrjningsskyldighet ligger ven ett ansvar att efter frmga st fr kostnaderna fr ett barns begravning.
Skulder
Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd till betalning av skulder, endast om det r enda mjligheten fr den enskilde att uppn en sklig levnadsniv. Nmnden br ge bistnd till skulder efter en individuell prvning och nr det enligt nmndens bedmning skulle f allvarliga sociala konsekvenser fr den enskilde om skulden inte betalas. Det kan t.ex. glla skulder fr boendekostnader eller hushllsel. Socialnmnden br ge ekonomiskt bistnd ven till en skuld som uppsttt under sdan tid d den enskilde inte har haft bistnd till kostnaden, men hade ftt bistnd om han eller hon hade anskt om detta.
181
SOSFS 2003:5
BEHOVET KAN TILLGODOSES P ANNAT STT ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJNSTLAGEN
Genom arbete
Om den enskilde r arbetsls, br socialnmnden i regel kunna krva att han eller hon str till arbetsmarknadens frfogande p heltid och r villig att ta anvisat arbete. I detta krav br ocks ing att den enskilde deltar i arbetsmarknadspolitiska tgrder, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, praktik eller arbetsrehabiliterande tgrder. ven grundutbildning i svenska och s.k. arbetsskarverksamheter br rknas hit.
Genom egna tillgngar

Faktiska tillgngar
Nr socialnmnden gr en bedmning av om den enskilde kan tillgodose sitt behov genom egna tillgngar, br nmnden endast beakta sdana tillgngar som den enskilde faktiskt kan frfoga ver eller f tillgng till. Tillgngar som inte br pverka rtten till ekonomiskt bistnd r t.ex. pensionsfrskringar som inte kan terkpas, bankmedel som inte gr att ta ut p grund av villkor i ett gvobrev eller testamente, eller fast egendom som inte kan verltas p grund av en bestmmelse i ett gvobrev eller testamente.
Ltt realiserbara tillgngar

Nr socialnmnden gr en bedmning av om den enskilde har rtt till ekonomiskt bistnd, br nmnden beakta kontanter, bankkonton och andra tillgngar som denne frfogar ver och som ltt kan realiseras, t.ex. aktier och obligationer. lderspensionrer br dock kunna ha sparade medel upp till ett halvt basbelopp och barn upp till 15 procent av basbeloppet utan att det pverkar rtten till ekonomiskt bistnd. Detsamma gller hushllsmedlemmars eventuella bosparande upp till den niv som behvs fr att behlla platsen i bosparkn. Socialnmnden br bedma frn fall till fall om ven andra ltt realiserbara tillgngar, t.ex. bilar, skall pverka rtten till ekonomiskt bistnd. Innehav av bil br inte vara ett hinder, om den enskilde mste ha bil i sitt arbete, fr att kunna ta sig till och frn sin dagliga sysselsttning, t.ex. drfr att allmnna kommunikationsmedel inte har rimlig turtthet eller finns inom rimligt avstnd frn bostaden, fr att skjutsa barnet eller barnen till frskoleverksamhet, eller
182
av medicinska eller sociala skl, t.ex. fr att en frlder skall kunna umgs med sitt barn. Socialnmnden br i vissa fall kunna aktualisera byte till en billigare bil, om bilens vrde r hgre n ett basbelopp. Om den enskilde p grund av funktionshinder har en specialanpassad bil, br denna, oavsett vrde, inte rknas som en tillgng.
SOSFS 2003:5
Andra realiserbara tillgngar

Om behovet av ekonomiskt bistnd bedms verstiga tre sammanhngande mnader eller om det finns andra srskilda skl, br ven mjligheten att realisera andra tillgngar pverka socialnmndens bedmning av rtten till bistnd. En tillgng br dock endast pverka rtten till bistnd, om den har ett betydande vrde och om verskottet vid en frsljning motiverar tgrden. Sdana kapitalvaror som vanligtvis finns i ett hem, t.ex. TV, video, stereo och dator, br i regel inte pverka rtten till ekonomiskt bistnd, om varornas vrde r skligt. Vid en frsljning br den enskilde kunna anvnda intkten till att betala eventuella ln som r knutna till det som slts, utan att det pverkar rtten till ekonomiskt bistnd.
Bostad som har ett ekonomiskt vrde

En villa eller en bostadsrtt br endast betraktas som realiserbar tillgng, om en frsljning bedms kunna ge ett intktsverskott som motiverar tgrden och det finns mjlighet att ordna annat boende. ven om ett verskott talar fr en frsljning kan en sdan vara olmplig av andra skl (jfr avsnittet Boendekostnad vid kort- och lngvarigt bistndsbehov s. 8). Om frsljningen blir aktuell, br den enskilde f sklig tid p sig att slja villan eller bostadsrtten (jfr avsnittet Skligt rdrum fr bostadsbyte s. 9). Hur innehav av en villa eller en bostadsrtt br behandlas i vrigt framgr i avsnittet Faktisk boendekostnad s. 7.
Genom nedsttning av kommunala avgifter, m.m.

Socialnmnden br tillsammans med den enskilde frska klarlgga om t.ex. frbehllsbeloppet vid utmtning eller avgifter fr sociala tjnster, barnomsorg och liknande r korrekta i frhllande till den enskildes ekonomiska frhllanden. Nmnden br hnvisa den enskilde till att begra hjning av frbehllsbeloppet eller snkt avgift nr s r mjligt. I avvaktan p en ndring br nmnden ge ekonomiskt bistnd.
183
SOSFS 2003:5
Genom socialfrskringsfrmner och andra ersttningar

Om den enskilde genom socialfrskringsfrmner och andra ersttningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, br socialnmnden hnvisa honom eller henne till att anska om dessa. Sdana frmner och ersttningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhllsstd, sjukpenning, frldrapenning, ldrefrsrjningsstd samt sjukersttning och aktivitetsersttning. Ovanstende br dock inte tillmpas undantagslst. Exempelvis br den enskilde inte vara tvungen att utnyttja ersttningsdagar med frldrapenning fre barnets fdelse, den enskilde som har barn kunna spara upp till fyra veckors frldrapenning fram till det r d frldrapenningen senast kan tas ut, bda frldrarna, inte bara den som r arbetsls eller den som har lgre ln, kunna anvnda sig av sin mjlighet (halva tiden vardera med frldrapenning) att vara hemma med barnet, eller den som fyllt 61 r inte vara tvungen att utnyttja mjligheten att gra frtida uttag p sin lderspension fre 65 rs lder.
Genom andra personers inkomster och tillgngar

Makar, registrerade partner och sambor
Makars inkomster br rknas som gemensamma vid prvningen av rtten till ekonomiskt bistnd. Detsamma br glla fr registrerade partners inkomster. I regel br detta ven glla fr dem som lever i sdana sambofrhllanden som avses i lagen om sambors gemensamma hem och lagen om homosexuella sambor. Fr sambor br socialnmnden rkna med bda parters sammanlagda inkomster och tillgngar frn sammanflyttningsdagen. Socialnmnden br endast undantagsvis ge ekonomiskt bistnd enbart till den ena parten, om den som har inkomst inte bidrar till familjens frsrjning. Nmnden br kunna ge bistnd, t.ex. i avvaktan p att den andra parten bidrar med sin inkomst eller uppfyller de villkor som nmnden stller p honom eller henne. Villkoren kan t.ex. glla att st till arbetsmarknadens frfogande och ta anvisat arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska tgrder. Andra situationer d nmnden br kunna gra undantag frn principen om gemensamma tillgngar r om den ena parten varit utsatt fr hot eller misshandel av den andra parten. Om den ena parten studerar och studierna r en frutsttning fr den framtida frsrjningen, br socialnmnden inte stlla som villkor fr ekonomiskt bistnd att han eller hon avbryter studierna fr att st till arbetsmarknadens frfogande. Om den studerande dremot har faktiska mjligheter att utan studierna f arbete som medfr stadigvarande frsrjning, kan det vara rimligt att han eller hon sker arbete fr att kunna
184
bidra till familjens frsrjning. Den studerande br dock f fullflja pbrjad termin eller kurs.
SOSFS 2003:5
Bistnd till barn

Om frldrarna inte frsrjer sitt barn, br socialnmnden i frsta hand frska f frldrarna att fullgra sin underhllsskyldighet. Om nmnden inte kan f frldrarna att frsrja sitt barn, br nmnden kunna ge ekonomiskt bistnd direkt till barnet utifrn barnets lder och mognad. Att utan medgivande frn vrdnadshavaren bist barnet ekonomiskt br dock vara en tgrd som endast br anvndas i undantagsfall.
Barns inkomster och tillgngar

Eftersom barn aldrig r underhllsskyldiga gentemot sina frldrar eller eventuella syskon kan barnets egen inkomst bara ligga till grund fr den del av det ekonomiska bistndet som gller barnet. Ett barn br alltid f disponera en del av sina inkomster fr egen rkning utan att det pverkar frldrarnas rtt till ekonomiskt bistnd fr barnet. Detta gller srskilt inkomster frn feriearbete. Hur stor denna del br vara fr bedmas frn fall till fall och utifrn barnets behov. Eventuell inkomst utver vad barnet sjlvt br f disponera, br socialnmnden kunna rkna av mot barnets del i familjens kostnader inklusive boendekostnaden (fr berkning av boendekostnad se avsnittet Faktisk boendekostnad s. 7). Om ett barn har tillgngar som frldrarna inte kan frfoga ver, br det inte pverka frldrarnas rtt till ekonomiskt bistnd fr barnet. Detta gller t.ex. bankmedel som str under verfrmyndarens kontroll, om verfrmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.
Genom studiestdsformer
Vuxna studerande br i regel ha sin frsrjning genom studiestdsformerna. En vuxen studerande br dock kunna ges ekonomiskt bistnd t.ex. om han eller hon aktivt har skt feriearbete men inte ftt ngot, om han eller hon har ftt ett feriearbete men fr vnta p frsta lneutbetalningen, i akuta ndsituationer ven under pgende termin, eller om han eller hon deltar i grundlggande svenskundervisning fr invandrare och behovet inte kan tillgodoses genom deltidsarbete. I regel br inte krav stllas p heltidsarbete samtidigt med studierna. Socialnmnden br inte stlla krav p att studiestdet skall rcka under en lngre tidsperiod n den som angivits av den utbetalande myndigheten. Socialnmnden br inte krva att den som str till arbetsmarknadens
185
SOSFS 2003:5
frfogande skall brja studera eller teruppta sina studier och ta ln fr att sjlv klara sin frsrjning eller livsfring i vrigt.
HUSHLLETS INKOMSTER ENLIGT 4 KAP. 1 SOCIALTJNSTLAGEN
Faktiska inkomster
Socialnmnden br vid bedmningen av behovet av ekonomiskt bistnd rkna med hushllets samtliga faktiska inkomster. Inkomster som den enskilde inte kan frfoga ver br inte tas med. Sdana inkomster r t.ex. verskjutande skatt som tagits i ansprk av kronofogdemyndigheten, pension som skulle ha betalats ut om frtida uttag inte hade gjorts, eller barns inkomster frn tillgngar som str under verfrmyndarens kontroll nr verfrmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag. Vissa faktiska inkomster br socialnmnden dock i regel inte rkna med. Sdana inkomster r t.ex. ersttning fr merkostnader till fljd av funktionshinder, ersttning fr omkostnader i samband med ett tagande, t.ex. familjehemsersttningens omkostnadsdel, frskringsersttningar som den enskilde fr fr att kompensera ekonomiska frluster och som inte utgr ersttning fr inkomstfrlust, skadestnd som den enskilde fr fr att kompensera ekonomiska frluster och som inte utgr ersttning fr inkomstfrlust, stipendier och fondmedel som r avsedda fr ett visst ndaml, t.ex. en resa, eller extra tillgg till studiestd. Socialnmnden br dock i regel rkna med frskringsersttningar och skadestnd som kompenserar den enskilde fr frlust av egendom som kunnat tillgodose hushllets behov genom att avyttras. Omstndigheterna i det enskilda fallet br bli avgrande p samma stt som om den enskilde hade haft kvar egendomen (jfr avsnittet Genom egna tillgngar s. 16).
Inkomst- och berkningsperiod

Socialnmnden br i regel berkna ekonomiskt bistnd utifrn de inkomster hushllet hade kalendermnaden fre den mnad som berkningen avser. Inkomster som hushllet har ftt tidigare br i regel inte
186
pverka berkningen, om de inte var mycket hga eller avsedda fr en viss lngre tidsperiod, t.ex. ett avgngsvederlag.
SOSFS 2003:5
VRIGT
Utbetalningsperiod och utbetalningsstt

Om anskan om ekonomiskt bistnd avser en annan period n en kalendermnad, br bistndet i regel berknas frn och med tidsbestllningsdagen. Om den enskilde har angivit ett senare datum i anskan, br detta glla. Ekonomiskt bistnd br i regel betalas ut mnadsvis och direkt till den enskilde via ngot av de vanliga betalningsstten, dvs. postanvisning, postgiro eller bankgiro. Socialnmnden br dock kunna gra en kontantutbetalning, om det r ndvndigt. Om utbetalningen av ekonomiskt bistnd grs p ett sdant stt att det medfr kostnader fr den enskilde att hmta ut bistndet, br nmnden ge bistnd till kostnaderna. Extraordinra utbetalningsstt i form av rekvisitioner eller matkuponger br endast anvndas i yttersta undantagsfall, om mycket speciella omstndigheter freligger.
Dagsbelopp
Om ekonomiskt bistnd ges fr en kortare period n en mnad, br socialnmnden anvnda sig av ett dagsbelopp. Dagsbeloppet rknas fram genom att beloppen i riksnormen multipliceras med tolv och sedan divideras med 365.
Bedmnings- och berkningsunderlag

Fr att socialnmnden skall kunna avgra om en enskild har rtt till ekonomiskt bistnd behvs ett underlag fr bedmning och berkning. Om en enskild trots srskild begran inte frser nmnden med det underlag som behvs eller motstter sig att handlggaren tar ndvndiga kontakter, br nmnden i regel kunna avsl anskan.
Vistelsebegreppet vid resor

Vid tillmpningen av vistelsebegreppet i 2 kap. 2 socialtjnstlagen br i regel den som fr ekonomiskt bistnd anses uppfylla kravet p vistelse i kommunen, ven om han eller hon tillflligt vistas utanfr denna, t.ex. i samband med en rekreationsresa.
187
SOSFS 2003:5
Samtidigt beslutar Socialstyrelsen att Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS 1998:11) om frsrjningsstd skall upphra att glla.
Socialstyrelsen KERSTIN WIGZELL Karin Noltorp (Socialtjnstavdelningen)
188
Bilaga 2
Frfattningstexter
Utdrag ur socialtjnstlagen (2001:453)
1 kap. Socialtjnstens ml
1 Samhllets socialtjnst skall p demokratins och solidaritetens grund frmja mnniskornas ekonomiska och sociala trygghet, jmlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhllslivet. Socialtjnsten skall under hnsynstagande till mnniskans ansvar fr sin och andras sociala situation inriktas p att frigra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga p respekt fr mnniskornas sjlvbestmmandertt och integritet. Nr tgrder rr barn skall det srskilt beaktas vad hnsynen till barnets bsta krver. Med barn avses varje mnniska under 18 r.
2 kap. Kommunens ansvar

1 2 Varje kommun svarar fr socialtjnsten inom sitt omrde. Kommunen har det yttersta ansvaret fr att de som vistas i kommunen fr det std och den hjlp som de behver. Detta ansvar innebr ingen inskrnkning i det ansvar som vilar p andra huvudmn. I frga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylskande m.fl. finns srskilda bestmmelser i den lagen. I 3 och 16 kap. 2 finns freskrifter om ansvar i vissa fall fr annan kommun n den som den enskilde vistas i. En person som nskar flytta till en annan kommun, men till fljd av lderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vrd- och omsorgsinsatser och drfr inte kan bostta sig dr utan att inflyttningskommunen erbjuder behvliga insatser, fr hos den kommunen anska om sdana insatser. En sdan anskan skall behandlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen. Det frhllandet att skandens behov r tillgodosedda i hemkommunen fr inte beaktas vid prvning av en sdan anskan. Hemkommunen r skyldig att p begran bist med den utredning som inflyttningskommunen kan behva fr att kunna prva anskan.
189
BILAGA 2 Frfattningstexter
3 kap. Socialnmndens uppgifter

3 Insatser inom socialtjnsten skall vara av god kvalitet. Fr utfrande av socialnmndens uppgifter skall det finnas personal med lmplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlpande utvecklas och skras. Socialnmnden skall i den uppskande verksamheten upplysa om socialtjnsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjlp. Nr det r lmpligt skall nmnden hrvid samverka med andra samhllsorgan och med organisationer och andra freningar. Socialnmndens insatser fr den enskilde skall utformas och genomfras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhllsorgan och med organisationer och andra freningar. Nr en tgrd rr ett barn skall barnets instllning s lngt det r mjligt klarlggas. Hnsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess lder och mognad.
4 kap. Rtten till bistnd

1 Den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt har rtt till bistnd av socialnmnden fr sin frsrjning (frsrjningsstd) och fr sin livsfring i vrigt. Den enskilde skall genom bistndet tillfrskras en sklig levnadsniv. Bistndet skall utformas s att det strker hans eller hennes mjligheter att leva ett sjlvstndigt liv. Socialnmnden fr ge bistnd utver vad som fljer av 1 om det finns skl fr det. Frsrjningsstd lmnas fr skliga kostnader fr 1. livsmedel, klder och skor, lek och fritid, frbrukningsvaror, hlsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift, 2. boende, hushllsel, arbetsresor, hemfrskring samt medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa. Skliga kostnader enligt frsta stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen nrmare freskriver berknas enligt en fr hela riket gllande norm (riksnorm) p grundval av officiella prisunderskningar av olika hushllstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns srskilda skl, skall socialnmnden dock berkna dessa kostnader till en hgre niv. Nmnden fr ocks i ett enskilt fall berkna kostnaderna till en lgre niv, om det finns srskilda skl fr detta. Socialnmnden fr begra att den som uppbr frsrjningsstd under viss tid skall delta i av nmnden anvisad praktik eller annan kompetenshjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas ngon lmplig arbetsmarknadspolitisk tgrd, och 1. inte har fyllt tjugofem r, eller 2. har fyllt tjugofem r men av srskilda skl r i behov av kompetenshj-
2 3
190
Frfattningstexter BILAGA 2
ande insatser, eller 3. fljer en utbildning med tillgng till finansiering i srskild ordning men under tid fr studieuppehll behver frsrjningsstd. Praktik eller kompetenshjande verksamhet som avses i frsta stycket skall syfta till att utveckla den enskildes mjligheter att i framtiden frsrja sig sjlv. Verksamheten skall strka den enskildes mjligheter att komma in p arbetsmarknaden eller, dr s r lmpligt, p en fortsatt utbildning. Den skall utformas med sklig hnsyn till den enskildes individuella nskeml och frutsttningar. Socialnmnden skall samrda med lnsarbetsnmnden innan beslut fattas enligt frsta stycket. Om den enskilde utan godtagbart skl avbjer att delta i praktik eller annan kompetenshjande verksamhet som anvisats enligt 4 , fr fortsatt frsrjningsstd vgras eller nedsttas. Detsamma gller om han eller hon utan godtagbart skl uteblir frn praktiken eller den kompetenshjande verksamheten. Den som deltar i praktik eller annan kompetenshjande verksamhet enligt 4 skall drvid inte anses som arbetstagare. I den utstrckning den enskilde utfr uppgifter som stmmer verens med eller till sin art liknar sdant som vanligen utfrs vid frvrvsarbete, skall han eller hon dock likstllas med arbetstagare vid tillmpning av 2 kap. 19 , 3 kap. 14 och 714 , 4 kap. 14 och 810 samt 79 kap. arbetsmiljlagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring.
5 kap. Srskilda bestmmelser fr olika grupper Brottsoffer

11 Socialnmnden br verka fr att den som utsatts fr brott och dennes anhriga fr std och hjlp. Socialnmnden br hrvid srskilt beakta att kvinnor som r eller har varit utsatta fr vld eller andra vergrepp i hemmet kan vara i behov av std och hjlp fr att frndra sin situation.
9 kap. terkrav m.m.

1 Om ngon genom oriktiga uppgifter eller genom underltenhet att lmna uppgifter eller p annat stt frorsakat att ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 utgetts obehrigen eller med fr hgt belopp, fr socialnmnden terkrva vad som har betalats ut fr mycket. Om ngon i annat fall n som avses i frsta stycket tagit emot sdant ekonomiskt bistnd obehrigen eller med fr hgt belopp och skligen borde ha insett detta, fr socialnmnden terkrva vad som har betalats ut fr mycket. Socialnmnden fr, i andra fall n som avses i 1 , terkrva bistnd som den enskilde har erhllit enligt 4 kap. 1 endast om det har lmnats 1. som frskott p en frmn eller ersttning, 2. till den som r indragen i arbetskonflikt, eller
191
3. till den som p grund av frhllanden som han eller hon inte kunnat rda ver hindrats frn att frfoga ver sina inkomster och tillgngar. Har ekonomisk hjlp lmnats i annat fall n som avses i 4 kap. 1 fr socialnmnden terkrva hjlpen, om den har getts under villkor om terbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjlp som kan komma att terkrvas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehlla uppgifter om den eller de omstndigheter som enligt denna paragraf utgr grund fr terbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. Vill socialnmnden fra talan om ersttning som en enskild inte terbetalar frivilligt fr ekonomisk hjlp som avses i 1 eller 2 eller fr kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 frsta eller andra stycket, skall talan vckas hos lnsrtten inom tre r frn det kommunens kostnader uppkom. Talan vcks vid den lnsrtt inom vars domkrets den enskilde r bosatt. Talan om ersttning fr inte bifallas, om den ersttningsskyldige genom att terbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stnd att klara sin frsrjning eller sin dagliga livsfring i vrigt eller annars synnerliga skl talar mot bifall till ersttningsansprket. Socialnmnden fr helt eller delvis efterge den ersttningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 frsta och andra styckena.
11 kap. Handlggning av renden

1 Socialnmnden skall utan drjsml inleda utredning av vad som genom anskan eller p annat stt har kommit till nmndens knnedom och som kan franleda ngon tgrd av nmnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse fr ett rendes avgrande skall tillvaratas p ett betryggande stt. Handlggning av renden som rr enskilda samt genomfrande av beslut om stdinsatser, vrd och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och tgrder som vidtas i rendet samt faktiska omstndigheter och hndelser av betydelse. Handlingar som rr enskildas personliga frhllanden skall frvaras s att obehriga inte fr tillgng till dem. Dokumentationen skall utformas med respekt fr den enskildes integritet. Den enskilde br hllas underrttad om de journalanteckningar och andra anteckningar som frs om honom eller henne. Om den enskilde anser att ngon uppgift i dokumentationen r oriktig skall detta antecknas. Socialnmnden skall i alla renden tillmpa bestmmelserna i 13 frvaltningslagen (1986:223). I renden hos socialnmnden som avser myndighetsutvning mot ngon enskild skall nmnden tillmpa fljande bestmmelser i frvaltningslagen (1986:223): 14 frsta stycket om en parts rtt att meddela sig muntligen, 16 och 17 om en parts rtt att f del av uppgifter,
7 8
192
20 om motivering av beslut, 21 om underrttelse av beslut, 26 om rttelse av skrivfel och liknande. Bestmmelserna i 16 och 17 frvaltningslagen gller dock inte uppgifter som rr ngon annan skande i ett rende om ett sdant boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 7 tredje stycket eller om ngon annan liknande social tjnst. Vad som sgs i frsta stycket gller ocks nr det r frga om en anskan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett ml eller rende som rr myndighetsutvning mot enskild hos denna. 9 Den som enligt vad som sgs i 8 skall ges tillflle att yttra sig enligt 17 frvaltningslagen (1986:223) har rtt att f fretrde infr nmnden, om inte srskilda skl franleder annat. Den som ges tillflle att yttra sig skall underrttas om sin rtt att f fretrde infr nmnden. Barn som har fyllt 15 r har rtt att sjlva fra sin talan i ml och renden enligt denna lag. Barn som r yngre br hras, om det kan vara till nytta fr utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det. Socialnmnden har rtt att av de allmnna frskringskassorna eller erknda arbetslshetskassorna f uppgifter om ekonomisk hjlp som har lmnats till enskilda, som har renden hos nmnden. Socialnmnden har vidare rtt att f uppgifter som lmnats till kommunen i renden om ekonomisk hjlp enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersttning fr flyktingar och vissa andra utlnningar. I ml och renden enligt denna lag som avser myndighetsutvning mot enskild fr delgivning inte ske med tillmpning av 12 eller 15 delgivningslagen (1970:428).
10
11
12
12 kap. Behandling av uppgifter

7 Socialnmnden skall p begran av en annan myndighet lmna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjlp, om syftet r att undvika felaktiga utbetalningar frn det allmnna eller en felaktig taxering. Om kommunens uppgifter inom socialtjnsten fullgrs av flera nmnder skall varje sdan nmnd, i den utstrckning det begrs, till de vriga lmna 1. uppgifter om att en person r aktuell i ett rende inom socialtjnsten, och 2. de uppgifter som behvs fr att administrera frdelningen av platser inom srskilda boendeformer i kommunen. Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 andra stycket sekretesslagen (1980:100). Av 1 kap. 5 sekretesslagen (1980:100) framgr att socialnmnden utan hinder av sekretess kan polisanmla brott som hindrar nmndens verksamhet. Detsamma gller enligt 14 kap. 2 femte stycket samma lag betrff193
10
ande vissa brott som riktar sig mot barn. Av samma stycke fljer ocks att sekretess inte hindrar att uppgifter, som angr misstanke om brott fr vilket inte r freskrivet lindrigare straff n fngelse i tv r, lmnas till en klagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet. Frn socialtjnsten skall utan hinder av sekretess lmnas 1. uppgifter om huruvida ngon vistas i ett hem fr vrd eller boende, om uppgifterna fr srskilt fall begrs av en domstol, klagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet, 2. uppgifter om en studerande som behvs fr prvning av ett rende om att avskilja denne frn hgskoleutbildning.
14 kap. Anmlan om missfrhllanden

1 Var och en som fr knnedom om ngot som kan innebra att socialnmnden behver ingripa till ett barns skydd br anmla detta till nmnden. Myndigheter vars verksamhet berr barn och ungdom samt andra myndigheter inom hlsooch sjukvrden, annan rttspsykiatrisk underskningsverksamhet, socialtjnsten och kriminalvrden r skyldiga att genast anmla till socialnmnden om de i sin verksamhet fr knnedom om ngot som kan innebra att socialnmnden behver ingripa till ett barns skydd. Detta gller ven dem som r anstllda hos sdana myndigheter. Sdan anmlningsskyldighet gller ocks dem som r verksamma inom yrkesmssigt bedriven enskild verksamhet som berr barn och unga eller annan yrkesmssigt bedriven enskild verksamhet inom hlsooch sjukvrden eller p socialtjnstens omrde. Fr familjerdgivning gller i stllet vad som sgs i tredje stycket. De som r verksamma inom familjerdgivning r skyldiga att genast anmla till socialnmnden om de i sin verksamhet fr knnedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utstts fr fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket r skyldiga att lmna socialnmnden alla uppgifter som kan vara av betydelse fr utredning av ett barns behov av skydd. Om anmlan frn Barnombudsmannen gller bestmmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman.
16 kap. vriga bestmmelser Kommunernas ansvar i vissa fall

2 Om ngon efter beslut av en socialnmnd vistas i en annan kommun i familjehem, hem fr vrd eller boende eller sdan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket och 7 kap. 1 frsta stycket 2, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret fr det bistnd enligt 4 kap. 1 samt det individuellt behovsprvade std och de individuellt behovsprvade sociala tjnster enligt 3 kap. 6 och 5 kap. 1 och 9 som den enskilde kan behva. Placeringskommunens ansvar
194
upphr om rendet verflyttas enligt 1 . Den kommun dr den enskilde r folkbokfrd har samma ansvar som en placeringskommun enligt frsta stycket fr bistnd, std och sociala tjnster 1. under kriminalvrd i anstalt, 2. under vrd p sjukhus eller i annan sjukvrdsinrttning p initiativ av ngon annan n en kommun, 3. som aktualiserats infr avslutningen av vrd enligt 1 eller 2.
verklagande av beslut
3 Socialnmndens beslut fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol, om nmnden har meddelat beslut i frga om anskan enligt 2 kap. 3 , bistnd enligt 4 kap. 1 , vgran eller nedsttning av fortsatt frsrjningsstd enligt 4 kap. 5 , frbud eller begrnsning enligt 5 kap. 2 , medgivande enligt 6 kap. 6 , terkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13 , samtycke enligt 6 kap. 14 , eller avgifter eller frbehllsbelopp enligt 8 kap. 49 . Beslut i frgor som avses i frsta stycket gller omedelbart. En lnsrtt eller kammarrtt fr dock frordna att dess beslut skall verkstllas frst sedan det har vunnit laga kraft.
Utdrag ur frvaltningslagen (1986:223)

Myndigheternas serviceskyldighet
4 Varje myndighet skall lmna upplysningar, vgledning, rd och annan sdan hjlp till enskilda i frgor som rr myndighetens verksamhetsomrde. Hjlpen skall lmnas i den utstrckning som r lmplig med hnsyn till frgans art, den enskildes behov av hjlp och myndighetens verksamhet. Frgor frn enskilda skall besvaras s snart som mjligt. Om ngon enskild av misstag vnder sig till fel myndighet, br myndigheten hjlpa honom till rtta. Myndigheterna skall ta emot besk och telefonsamtal frn enskilda. Om srskilda tider fr detta r bestmda, skall allmnheten underrttas om dem p lmpligt stt. En myndighet skall ha ppet under minst tv timmar varje helgfri mndag fredag fr att kunna ta emot och registrera allmnna handlingar och fr att kunna ta emot framstllningar om att f ta del av allmnna handlingar som frvaras hos myndigheten. Detta gller dock inte om en sdan dag samtidigt r midsommarafton, julafton eller nyrsafton.
Samverkan mellan myndigheter

6 Varje myndighet skall lmna andra myndigheter hjlp inom ramen fr den egna verksamheten.
195
Allmnna krav p handlggningen av renden

7 Varje rende dr ngon enskild r part skall handlggas s enkelt, snabbt och billigt som mjligt utan att skerheten efterstts. Vid handlggningen skall myndigheten beakta mjligheten att sjlv inhmta upplysningar och yttranden frn andra myndigheter, om sdana behvs. Myndigheten skall strva efter att uttrycka sig lttbegripligt. ven p andra stt skall myndigheten underltta fr den enskilde att ha med den att gra.
Tolk
8 Nr en myndighet har att gra med ngon som inte behrskar svenska eller som r allvarligt hrsel- eller talskadad, br myndigheten vid behov anlita tolk.
Ombud och bitrde

9 Den som fr talan i ett rende fr anlita ombud eller bitrde. Den som har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten begr det. Visar ett ombud eller bitrde oskicklighet eller ofrstnd eller r han olmplig p ngot annat stt, fr myndigheten avvisa honom som ombud eller bitrde i rendet. En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller bitrde fr verklagas srskilt och d i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avgr rendet.
Muntlig handlggning
14 Vill en skande, klagande eller annan part lmna uppgifter muntligt i ett rende som avser myndighetsutvning mot ngon enskild, skall han f tillflle till det, om det kan ske med hnsyn till arbetets behriga gng. I andra fall bestmmer myndigheten om handlggningen skall vara muntlig. Myndigheten skall srskilt beakta att muntlig handlggning kan underltta fr enskilda att ha med den att gra.
Parters rtt att f del av uppgifter

16 En skande, klagande eller annan part har rtt att ta del av det som har tillfrts rendet, om detta avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Rtten att ta del av uppgifter gller med de begrnsningar som fljer av 14 kap. 5 sekretesslagen (1980:100). Ett rende fr inte avgras utan att den som r skande, klagande eller annan part har underrttats om en uppgift som har tillfrts rendet genom ngon annan n honom sjlv och han har ftt tillflle att yttra sig ver den, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Myndigheten fr dock avgra rendet utan att s har skett 1. om avgrandet inte gr parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om tgrderna av ngon annan anledning r uppenbart obehvliga, 2. om rendet rr tjnstetillsttning, antagning fr frivillig utbildning, betygssttning, tilldelning av forskningsbidrag eller ngot jmfrbart och det inte r frga om prvning i hgre instans efter verklagande,
17
196
3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevrt svrare att genomfra beslutet i rendet, eller 4. om avgrandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestmmer om underrttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller p ngot annat stt. Underrttelseskyldigheten gller med de begrnsningar som fljer av 14 kap. 5 sekretesslagen (1980:100).
Motivering av beslut
20 Ett beslut varigenom en myndighet avgr ett rende skall innehlla de skl som har bestmt utgngen, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Sklen fr dock utelmnas helt eller delvis 1. om beslutet inte gr ngon part emot eller om det av ngon annan anledning r uppenbart obehvligt att upplysa om sklen, 2. om beslutet rr tjnstetillsttning, antagning fr frivillig utbildning, betygssttning, tilldelning av forskningsbidrag eller ngot jmfrbart, 3. om det r ndvndigt med hnsyn till rikets skerhet, skyddet fr enskildas personliga eller ekonomiska frhllanden eller ngot jmfrbart frhllande, 4. om rendet r s brdskande att det inte finns tid att utforma sklen, eller 5. om rendet gller meddelande av freskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och det inte r frga om prvning i hgre instans efter verklagande. Har sklen utelmnats, br myndigheten p begran av den som r part om mjligt upplysa honom om dem i efterhand.
Underrttelse om beslut
21 En skande, klagande eller annan part skall underrttas om innehllet i det beslut varigenom myndigheten avgr rendet, om detta avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Parten behver dock inte underrttas, om det r uppenbart obehvligt. Om beslutet gr parten emot och kan verklagas, skall han underrttas om hur han kan verklaga det. Han skall d ocks underrttas om sdana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt srskilda bestmmelser. Myndigheten bestmmer om underrttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller p ngot annat stt. Underrttelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begr det. Denna paragraf tillmpas ocks nr ngon annan som fr verklaga beslutet begr att f ta del av det.
verklagande
22 Ett beslut fr verklagas av den som beslutet angr, om det har gtt honom emot och beslutet kan verklagas.
197
22 a Beslut verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Detta gller dock inte beslut i administrativa renden och beslut i renden som avses i 20 frsta stycket 5. Om verklagande har skett med std av frsta stycket krvs prvningstillstnd vid verklagande till kammarrtten. Av 3 framgr att srskilda freskrifter som har meddelats angende verklagande eller verklagandefrbud gller i stllet fr bestmmelserna i frsta och andra stycket.
Hur beslut verklagas

23 Ett beslut verklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som verklagas och den ndring i beslutet som han begr. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor frn den dag d klaganden fick del av beslutet. Om klaganden r en part som fretrder det allmnna och beslutet verklagas till en lnsrtt eller kammarrtt, skall verklagandet dock ha kommit in inom tre veckor frn den dag d beslutet meddelades. Tiden fr verklagande av sdana beslut som gller freskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges rknas frn den dag d beslutet gavs till knna. Har beslutet getts till knna vid mer n ett tillflle, rknas tiden frn dagen fr det sista freskrivna tillknnagivandet. Den myndighet som har meddelat det verklagade beslutet prvar om skrivelsen med verklagandet har kommit in i rtt tid. Har skrivelsen kommit in fr sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat fljer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om frseningen beror p att myndigheten har lmnat klaganden en felaktig underrttelse om hur man verklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom verklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall prva verklagandet. I ett sdant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lmna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den hgre instansen. Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 , skall den myndighet som har meddelat beslutet verlmna skrivelsen och vriga handlingar i rendet till den myndighet som skall prva verklagandet.
24
25
Rttelse av skrivfel och liknande

26 Ett beslut som innehller en uppbenbar oriktighet till fljd av myndighetens eller ngon annans skrivfel, rknefel eller liknande frbiseende, fr rttas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan rttelse sker skall myndigheten ge den som r part tillflle att yttra sig, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon enskild och tgrden inte r obehvlig.
Omprvning av beslut
27
198
Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som frsta instans,
28
r uppenbart oriktigt p grund av nya omstndigheter eller av ngon annan anledning, skall myndigheten ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel fr ngon enskild part. Skyldigheten gller ven om beslutet verklagas, svida inte klaganden begr att beslutet tills vidare inte skall glla (inhibition). Skyldigheten gller inte, om myndigheten har verlmnat handlingarna i rendet till en hgre instans eller om det i annat fall finns srskilda skl mot att myndigheten ndrar beslutet. Ett verklagande av en myndighets beslut frfaller, om myndigheten sjlv ndrar beslutet s som klaganden begr. I s fall tillmpas inte 24 och 25 . ndrar myndigheten beslutet p annat stt n klaganden begr, skall verklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24 .
Utdrag ur sekretesslagen (1980:100)

1 kap. Inledande bestmmelser
5 Sekretess utgr inte hinder mot att uppgift lmnas ut, om det r ndvndigt fr att den utlmnande myndigheten skall kunna fullgra sin verksamhet.
7 kap. Sekretess med hnsyn frmst till skyddet fr enskilds personliga frhllanden
4 Sekretess gller inom socialtjnsten fr uppgift om enskilds personliga frhllanden, om det inte str klart att uppgiften kan rjas utan att den enskilde eller ngon honom nrstende lider men. Sekretessen gller dock inte beslut om omhndertagande, beslut om vrd utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvrd. Utan hinder av sekretessen fr uppgift lmnas till enskild som uppntt myndig lder om frhllanden av betydelse fr att denne skall f vetskap om vilka hans biologiska frldrar r. Inom kommunal familjerdgivning gller sekretess fr uppgift som enskild har lmnat i frtroende eller som har inhmtats i samband med rdgivningen. Med socialtjnst frsts verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjnst och den srskilda lagstiftningen om vrd av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnmnd eller av Statens institutionsstyrelse. Till socialtjnst rknas ocks verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprvning av socialnmnds beslut eller srskild tillsyn ver nmndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyr. Med socialtjnst jmstlls renden om bistnd t asylskande och andra utlnningar, renden om introduktionsersttning fr flyktingar och vissa andra utlnningar, renden om tillstnd till parkering fr rrelsehindrade, renden om allmn omvrdnad hos nmnd med uppgift att bedriva patientnmndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om std och service till vissa funktionshindrade. Sekretess gller i verksamhet som avser omhndertagande av personakt
199
enligt 7 kap. 5 socialtjnstlagen (2001:453) fr uppgift om enskilds personliga frhllanden. Utan hinder av sekretessen fr uppgift lmnas till socialnmnd om uppgiften behvs fr handlggning av rende eller genomfrande av beslut om stdinsatser, vrd eller behandling och det r av synnerlig vikt att uppgiften lmnas. I frga om uppgift i allmn handling gller sekretessen i hgst sjuttio r. Sekretess enligt frsta stycket gller inte 1. beslut i renden om ansvar eller behrighet fr personal inom kommunal hlsooch sjukvrd, eller 2. beslut i frga om omhndertagande eller terlmnande av personakt. Betrffande anmlan i rende om ansvar eller behrighet fr personal inom kommunal hlsooch sjukvrd gller sekretess om det kan antas att den som uppgiften rr eller ngon honom nrstende lider betydande men om uppgiften rjs.
14 kap. Bestmmelser om vissa begrnsningar i sekretessen och om frbehll

4 Sekretess till skydd fr enskild gller inte i frhllande till den enskilde sjlv och kan i vrigt helt eller delvis efterges av honom. Vad nu har sagts gller dock inte om annat fljer av bestmmelse i denna lag. Sekretess fr uppgift till skydd fr en underrig gller ven i frhllande till vrdnadshavaren och fr inte efterges av denne, om det kan antas att den underrige lider betydande men om uppgiften rjs fr vrdnadshavaren.
Utdrag ur utlnningsfrordningen (1989:547)

6 kap. Underrttelseskyldighet enligt utlnningslagstiftningen Underrttelse om utlnnings vistelse m.m. i Sverige
1 I de fall som freskrivs i 2 skall en underrttelse om utlnningars fullstndiga namn, fdelsedatum, medborgarskap och bostadsadress hr i landet lmnas till polismyndigheten i det polisdistrikt dr utlnningen r bosatt eller huvudsakligen vistas. Sdan underrttelseskyldighet freligger inte betrffande den som har eller visar att han har skt uppehllstillstnd i Sverige eller den som r undantagen frn skyldigheten att ha uppehllstillstnd. Underrttelse enligt 1 lmnas av 1. skattemyndigheten, nr utlnningen frsta gngen a. anmler sig till folkbokfring i landet eller skall folkbokfras hr utan egen anmlan, b. ansker om att f en skattsedel och inte kan visa att han har arbetstillstnd eller permanent uppehllstillstnd, 2. arbetsfrmedlingskontor, nr utlnningen frsta gngen anmler sig hos frmedlingen fr registrering eller fr att p annat stt ta frmedlingens tjnster i ansprk, 3. socialnmnd, nr nmnden frsta gngen vidtar tgrd i ett rende om socialtjnst som angr utlnningen,
200
4. skolstyrelse, nr utlnningen frsta gngen skrivs in i grundskolan eller, om han inte tidigare varit elev i grundskolan, tas in i gymnasieskolan. Den som lmnar underrttelse enligt frsta stycket br uppmana utlnningen att ta kontakt med Migrationsverket i frga om uppehlls- eller arbetstillstnd. Polismyndigheten skall med anledning av en underrttelse enligt frsta stycket se till att utlnningen ansker om uppehllstillstnd eller arbetstillstnd hos Migrationsverket eller vidta de andra tgrder som underrttelsen ger anledning till.
Utdrag ur kommunallagen (1991:900)

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter Srskilt om nringsverksamhet m.m.
8 Kommuner och landsting fr genomfra tgrder fr att allmnt frmja nringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat std till enskilda nringsidkare fr lmnas bara om det finns synnerliga skl fr det.
10 kap. Laglighetsprvning Grunder fr laglighetsprvningen

8 Ett verklagat beslut skall upphvas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hnfr sig till ngot som inte r en angelgenhet fr kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har verskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan frfattning. Frsta stycket punkterna 3 och 4 gller inte beslut enligt 8 kap. 5 tredje stycket. Ngot annat beslut fr inte sttas i det verklagade beslutets stlle.
201
Bilaga 3
Rttsfall
Bilagan innehller rttsfall som r publicerade i regeringsrttens rsbok (R) och har anknytning till ekonomiskt bistnd. Det finns hnvisningar till en del av dem i texten eller i fotnoter. Rttsfallen r sorterade p tv stt, frst i kronologisk ordning och drefter efter innehll.
Kronologisk ordning
R83 2:59 Rekreationsresa En fyrabarnsfamilj beviljades ekonomiskt bistnd till en rekreationsresa frn Skne till Stockholm. Bistndet omfattade utgifter fr resan, extrautgifter fr mltider p restaurang samt fickpengar till barnen. Familjen skulle bo hos slktingar. Fr familjen och i synnerhet fr barnen fanns ett uttalat behov av miljombyte och rekreation. Resan var drjmte gnad att strka familjegemenskapen och frbttra slktkontakterna. R83 2:70 Rehabiliteringsfreskrifter ej iakttagna Hjlpskande har ansetts inte f avstngas frn rtt till socialbidrag fr att han inte iakttagit i samband med bistndsbeslut meddelade rehabiliteringsfreskrifter. R83 2:79 Bistnd till hyra under fngelsevistelse En person som varit intagen fem mnader p kriminalvrdsanstalt har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd avseende hyresskuld uppkommen fre intagningen och lpande hyra. R84 2:6 Resekostnader En kvinna beviljades bistnd till kostnader fr hmtning av sin minderriga dotter i Polen fr terfrening i Sverige. R84 2:13 Sklig levnadsniv Frga om vad som kan antas vara en sklig levnadsniv fr en trebarnsfamilj. R84 2:27 Behovet tillgodosetts genom ln hyra Den omstndigheten att behov av medel till hyresbetalning har avhjlpts genom ett handln, har inte ansetts medfra att behovet tillgodosetts p ett
203
BILAGA 3 Rttsfall
sdant stt att rtten till ekonomiskt bistnd har bortfallit. R84 2:53 Boendekostnad fr 20-ring Bistnd har inte ansetts kunna nekas en 20-rig skande, som under ett par r varit bosatt p annan ort n frldrarna, med hnvisning till att hjlpbehovet kunnat tillgodoses genom en temporr terflyttning till frldrahemmet. R84 2:59 Inkomst mellan anskan och beslut En hjlpskande har ansetts ga rtt till bistnd fr ndvndig tandvrdsbehandling utan hinder av att hon efter anskningen om bistnd ftt tillgng till fr behandlingen erforderliga medel men fre socialnmndens beslut i rendet frbrukat dessa fr andra ndaml. R84 2:76 Bidragsfrskott Bidragsfrskott (numera underhllsstd, SoS anm.) har ansetts ing i den gemensamma familjeinkomsten vid bestmmande av socialbidragets storlek. R84 2:86 Inte fullfljt behandlingsplan En narkotikamissbrukare ansgs berttigad till ekonomiskt bistnd trots att han inte fullfljt behandlingsplan. R84 2:92 St till arbetsmarknadens frfogande Ekonomiskt bistnd har ansetts kunna vgras nr den bistndsskande inte har skt arbete p anvisat stt. R85 2:1 Sammanboende Ogifta sammanboende som levt under ktenskapsliknande frhllanden har ansetts kunna jmstllas med gifta vid bidragsprvning. Behovet av bistndet skulle bedmas med hnsyn till parets sammanlagda tillgngar. R85 2:5 St till arbetsmarknadens frfogande hemarbetande Rtt till ekonomiskt bistnd har inte ansetts freligga, nr den hemarbetande av frldrarna till barn, 4 och 3 r gamla, avsttt frn av socialnmnden erbjudna daghemsplatser fr att vrda barnen i hemmet och drfr underltit att ska frvrvsarbete. R85 2:13 Flerbarnstillgg Flerbarnstillgg har ansetts bra rknas som en del av familjeinkomsten och drmed pverka storleken p bidraget.
204
Rttsfall BILAGA 3
R 1986 ref 6 Krav p sammanboende att genomg vuxenutbildning En skande hade kunnat f sina behov tillgodosedda om hans sammanboende hade genomgtt en vuxenutbildning och drvid erhllit utbildningsbidrag. Den utbildning kvinnan hade erbjudits ansgs inte p sikt kunna leda till arbete fr henne. Hennes skl fr att inte genomg utbildningen godtogs drfr och mannen bedmdes som berttigad till socialbidrag. R 1986 ref 9 Skuld avseende egen villafastighet Ett par makar har ftt rtt till bistnd fr betalning av skulder avseende egen villafastighet. Skulderna avsg rnta och amortering, olja samt elektricitet. Skulderna hade uppkommit under en begrnsad tidsperiod d familjens inkomster understigit vad som krvs fr att uppn en sklig levnadsniv och vad familjen normalt kunnat rkna med. Makarna hade utan framgng frskt slja fastigheten. Pga. det anfrda och d det inte visats att andra utvgar, ssom upprttande av en betalningsplan, prvats fr att lsa makarnas tillflliga ekonomiska svrigheter ansg Regeringsrtten att den omstndigheten att makarna inte slt fastigheten inte utgjorde ngot hinder mot att lmna dem bistnd med yrkat belopp. R 1986 ref 19 St till arbetsmarknadens frfogande extraarbete En 50-rig arrendator (hemmason) kunde inte f en sklig levnadsniv genom sina inkomster frn jordbruket. Rtt till ekonomiskt bistnd ansgs freligga eftersom han hjlpte sin ldriga mor, som var i behov av kontinuerlig tillsyn, och han hade drfr ett giltigt skl att inte ta extraarbete fr att tillgodose sitt behov. Modern hade tackat nej till socialnmndens erbjudande om plats p servicehus. R 1986 ref 76 Inkp av zigenska klder Skl fr kompletterande socialbidrag har inte ansetts freligga till inkp av zigenska klder. Skanden ansgs kunna tillgodose behovet genom att planera sin ekonomi. R 1986 ref 90 Bistnd till fristende skola Socialnmnd har ansetts skyldig att lmna bistnd i form av socialbidrag fr att barn p grundskoleniv med speciella behov i frga om undervisning och skolmilj skall kunna g i fristende skola, nr kommunens skolfrvaltning inte tillgodosett och inte heller visats kunna tillgodose de speciella behoven. R 1986 ref 91 Vrnpliktig Vrnpliktig har nekats ekonomiskt bistnd eftersom han ansgs uppn sklig levnadsniv genom de medel och vriga frmner som utgick under tjnstgringstiden.
205
BILAGA 3 Rttsfall
R 1986 ref 138 Eftergift av terbetalningsskyldighet P begran av en socialnmnd, som i vsentlig mn svarat fr den frskrades frsrjning genom socialbidrag, hade allmn frskringskassa till nmnden verfrt en del av ett sjukbidrag som sedermera beviljats retroaktivt. Den skande begrde att nmnden skulle betala ut beloppet till henne. Regeringsrtten uttalade att socialnmnden synes ha uppfattat hennes framstllan som ett yrkande om eftergift av terbetalningsskyldighet. Rtten menade emellertid att det i 17 kap 1 lagen om allmn frskring reglerade avrkningsfrfarandet trder i stllet fr den enskildes terbetalningsskyldighet enligt socialtjnstlagen. Betrffande talan mot frskringskassas beslut i en avrkningsfrga av denna karaktr gller bestmmelserna i 20 kap. lagen om allmn frskring. R 1986 ref 141 Socialfrskringsavgifter Bistnd har inte ansetts kunna vgras p den grunden att den hjlpskande tidigare inte betalt avgifter till socialfrskringen. R 1987 ref 36 Bistnd fr beskande frlder under rehabiliteringstid En hjlpskande som led av sviterna efter en bilolycka har haft sin utomlands bosatta moder hos sig under en lngre tid. Regeringsrtten ansg inte att moderns vistelse hr haft sdan betydelse fr den hjlpskandes rehabilitering att bistnd skulle utg fr kostnaderna. R 1987 ref 37 St till arbetsmarknadens frfogande studerande En hgskolestuderande som inte uppntt erforderliga pong fr att f studiemedel har vgrats bistnd, d han inte har stllt sig till arbetsmarknadens frfogande. R 1987 ref 88 St till arbetsmarknadens frfogande studerande En vuxenstuderande som uppbar srskilt vuxenstudiestd med ett belopp som var lgre n socialbidragsnormen, vgrades bistnd d han inte stod till arbetsmarknadens frfogande. Regeringsrtten uttalade att den som inte har ngot arbete och r arbetsfr anses kunna nekas bistnd om han inte sker arbete och antar anvisat arbete som r lmpligt. Detta har ansetts glla ven nr sklet till att den enskilde inte skt arbete har varit att han har bedrivit studier. R 1987 ref 103 Bistnd till studerande under ferier En studerande anskte om socialbidrag i anslutning till vrterminens slut och i vntan p a-kassa eller ln. Eftersom bistndet avsg ett tillflligt akut ndlge kunde bistndet begrnsas till vad som fordrades fr uppehllet i
206
Rttsfall BILAGA 3
avvaktan p inkomst hri givetvis inbegripet hyreskostnader och eventuella resor till och frn arbetet. R 1987 ref 109 Bistnd till umgngesresa En mor har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd till en resa till Italien fr att umgs med sin dr bosatta 13-riga dotter. Fadern gav inte sitt tillstnd fr dottern att beska modern i Sverige. D kostnaderna inte verstigit vad en frlder under liknande omstndigheter normalt sjlv skulle kunna tnkas svara fr, har bistnd ansetts bra utg. R 1987 ref 167 St till arbetsmarknadens frfogande frldraledig Rtt till ekonomiskt bistnd har inte ansetts freligga nr makars disponibla inkomst varit lgre n tillmplig socialbidragsnorm p grund av att den ena maken begrnsat sin arbetstid med std av 3 lagen (1978:410) om rtt till ledighet fr vrd av barn, m.m. R 1987 ref 174 Vistelsekommunens yttersta ansvar Hemortskommun har ansetts ha ansvaret fr bistnd till hjlpskande ven under den tid som den hjlpskande vistas utomlands fr behandling av sjukdom. Regeringsrtten uttalade att vistelsekommunens yttersta ansvar enligt 3 SoL (numera 2 kap. 2 , SoS anm.) fr anses freligga s lnge den hjlpbehvande alltjmt r att betrakta som bosatt i kommunen i den meningen att han dr har kvar sitt egentliga bo och hemvist. R 1988 ref 35 Hemsjukvrdsbidrag Hemsjukvrdsbidrag har, i den del det inte utgr ersttning fr merkostnader, rknats som inkomst vid bidragsprvning. R 1988 ref 67 Begravningskostnader Socialbidragsnorm fr begravningskostnad har frngtts nr vissa kostnader som inte beaktats i normen frekommit. R 1988 ref 80 Bistnd till familjehemsplacerat barn Ett familjehemsplacerat barn anskte om ekonomiskt bistnd till kostnader fr deltagande i ett konfirmationslger (I) och i annat fall slalomutrustning, liftkort och fjllresa (II). Bistnd har nekats d familjehemmets omkostnadsersttning ansgs tcka de angivna kostnaderna. R 1988 ref 120 Frldrapenning Frldrapenning har rknats som inkomst vid bidragsprvning trots att den skande ville spara del av frldrapenning (garantidagarna) till senare. Den
207
BILAGA 3 Rttsfall
skande har inte ansetts ha rtt att avst frn samtliga garantidagar till senare tidpunkt. R 1988 ref 129 Frtida uttag av folkpension En person har p grund av frtida uttag av folkpension uppburit pension med reducerat belopp. Hans rtt till bistnd har bedmts med hnsyn till den pension han uppburit och inte till det hgre belopp som skulle ha utgtt om frtida uttag inte skett. R 1988 not 135 Facklig anslutning En kvinna hade ftt avslag p sin anskan om bistnd till hemutrustning med motivering att kvinnan genom att bli fackfreningsansluten kunnat f marknadsmssig ln och drigenom med egna medel kunna skaffa sig nskad hemutrustning. Regeringsrtten har uttalat att det inte fr rtt till bistnd fr uppstllas villkor som av den hjlpskande kan uppfattas som krav p facklig anslutning. R 1988 ref 137 Kostnad fr boende i husvagn Bistnd har ansetts kunna utg fr kostnader fr boende i husvagn. Den enskilde fredrog i detta fall att bo i husvagn framfr andra alternativ som han erbjds. Regeringsrtten hnvisade till 1 tredje stycket SoL (numera 1 kap. 1 , SoS anm.) om att socialtjnstens verksamhet ska bygga p respekt fr mnniskornas sjlvbestmmandertt och integritet och till 9 (numera 3 kap. 5 , SoS anm.) samma lag som sger att insatser fr den enskilde ska utformas och genomfras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhllsorgan etc. R 1988 ref 160 Banktillgodohavande En person som skt ekonomiskt bistnd har haft ett banktillgodohavande om ca 35.000 kr. Innehavet har ansetts utgra hinder fr bifall till anskan. Att hon vid tidpunkten hade en skuld p 28 000 kr (studiemedel) franledde ingen annan bedmning. R 1989 ref 24 Tandvrdskostnader I. En skande har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd till tandbehandling trots att bistndstagaren haft inkomster i sdan omfattning att han haft medel fr sin frsrjning och livsfring i vrigt verstigande gngse bistndsnorm. Mannen saknade tnder i bda kkarna och hade behov av implantatfrankrade proteser. Regeringsrtten ansg att det fick anses ndvndigt att mannen erhll den nmnda tandvrden fr att uppn sklig levnadsniv. II. En skande har inte ansetts berttigad till bistnd fr tandvrdskostnader eftersom mannens inkomster vsentligt versteg gngse bidragsnorm.
208
Rttsfall BILAGA 3
R 1989 ref 64 Begravningskostnader I. En familj har nekats bistnd till begravningskostnader fr sin son eftersom familjens inkomster verstigit sklig socialbidragsnorm. Regeringsrtten menade att nr det gller rtt till bistnd till kostnader fr vrd av ett underrigt barn som lever tillsammans med sina frldrar bedms bistndsbehovet med utgngspunkt i familjens inkomst och frmgenhetsfrhllanden. Samma princip br tillmpas vid bedmning av bistndsbehovet d det gller begravningskostnader. II. En kvinna anskte om bistnd till begravningskostnader fr sin mor. Regeringsrtten uttalade att ddsboets rtt till bistnd br bedmas med utgngspunkt enbart i ddsboets ekonomiska situation. Den omstndigheten att dottern i avvaktan p nmndens beslut betalat begravningen ansgs inte ha medfrt att ddsboets behov av bistnd tillgodosetts p ett sdant stt att rtten till bistnd bortfallit. R 1989 ref 99 Kostnader fr egen bil En kvinna har, sedan hennes make lmnat det gemensamma hemmet i en avsides belgen fastighet (glesbygd), bott kvar p fastigheten med makarnas tv barn. Hon har, trots att hon inte har frvrvsarbetat, ansetts ha behov av bil fr att uppn sklig levnadsniv och har under en vergngstid medgetts socialbidrag till kostnader fr egen bil. R 1989 ref 122 Skatteskuld En person som haft nedsatt preliminrskatteavdrag p grund av existensminimum har samtidigt uppburit kompletterande socialbidrag efter s frmnlig grund att rtt till avdrag vid taxeringen fr nedsatt skattefrmga p grund av existensminimum inte frelegat. Nedsttningen av preliminrskatteavdraget har medfrt ena sidan att kommunen kunnat betala lgre socialbidrag som utfyllnad till kommunens norm och andra sidan att bistndstagaren pfrts kvarstende skatt. Med hnsyn till det direkta samband som frelegat mellan det lgre socialbidraget och den kvarstende skatten har vid bedmning av rtten till bistnd fr period d den kvarstende skatten skulle betalas bistndsskanden ansetts ha rtt till bistnd fr betalning av skatteskulden. R 1989 not 120 Advokatkostnader i samband med bodelning En skande har ftt rtt till bistnd fr advokatkostnader i samband med bodelning med anledning av separation. Kostnaderna avsg bevakning av vad som ska anses ing i en sklig levnadsniv i frga om bohag m.m.
209
BILAGA 3 Rttsfall
R 1989 not 349 Behovet tillgodosetts genom ln resekostnader Ett par makar anskte om bistnd fr en resa de gjort fr att trffa sitt offentliga bitrde i utvisningsrendet. Resan hade redan betalats genom ett ln. Rtt till bistnd ansgs inte freligga. R 1990 ref 7 Extra tillgg till studiebidrag Extra tillgg till studiebidrag grundat p frldrarnas inkomst har inte rknats som inkomst vid bedmningen av behov av bistnd enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). Detta gller d den unge bor i frldrahemmet. R 1990 ref 119 Skyldighet att tillhandahlla bostad En ensamstende kvinna med fyra barn har begrt hjlp av socialnmnden med anskaffning av en bostad. Kommunen har trots anstrngningar inte kunnat gra annat n att stlla en husvagn till frfogande. Regeringsrtten konstaterade att kvinnan tillhrde en sdan utsatt grupp av hjlpskande som enligt frarbetena till socialtjnstlagen kan behva srskild hjlp t.ex. med anskaffning av bostad. Regeringsrtten har i en tidigare dom funnit att boende i husvagn p en campingplats, i vart fall nr det gller permanentboende, inte kan anses fylla det krav p sklig levnadsniv som den enskilde enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) har rtt att stlla (R 1988 ref 137). Det fanns inte heller ngot srskilt skl att godta husvagn som bostad fr kvinnan och hennes barn. Sociala distriktsnmnden lades att tillhandahlla kvinnan en bostad som fyllde kravet p sklig levnadsniv eller p annat stt ombesrja att hon fick tillgng till en sdan bostad. R 1990 not 129 Kvarstende skatt Mlet gllde en man som anskte om ekonomiskt bistnd fr kvarstende skatt. Den kvarstende skatten hade orsakats av att mannen haft nedsatt avdrag fr preliminr skatt (existensminimum) men inte ftt motsvarande nedsttning av den slutliga skatten beroende p att han uppburit socialbidrag. Mannen ansgs berttigad till bistnd fr betalning av skatteskulden. R 1990 not 277 Rekreationsresa En kvinna har ansetts berttigad till en rekreationsresa tillsammans med en fljeslagare. R 1990 not 317 Fickpengar Frga om fickpengar under vistelse p behandlingshem.
210
Rttsfall BILAGA 3
R 1991 ref 24 Ddsbos talertt Sedan bistndsskande avlidit ger ddsboet inte talertt i ml om bistnd t honom enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). R 1991 ref 61 Individuell behovsprvning En socialnmnd har ansetts verskrida sin befogenhet genom att besluta om ekonomisk hjlp till familjer utan individuell behovsprvning. R 1991 not 326 St till arbetsmarknadens frfogande discjockey Skanden har inte ansetts st till arbetsmarknadens frfogande, d han endast skt arbete som discjockey. R 1991 not 327 Eftergift av terbetalningsskyldighet Skl fr eftergift av terbetalningsskyldighet har inte ansetts freligga. R 1991 not 360 Skuld En man har nekats bistnd fr terbetalning av en skuld gllande kostnad fr hustru och barns resa till Sverige. R 1992 ref 16 Skuldsanering Bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) i form av skuldsanering har inte medgivits nr utredningen inte givit vid handen att de betalningskrav som fordringsgarna kunde komma att stlla skulle ha den verkan att de skulle frhindra den hjlpskande frn att i framtiden kunna uppehlla en sklig levnadsniv. R 1992 ref 18 terkrav av inkassokostnader Inkassokostnader har inte ansetts ing i belopp som socialnmnd kan terkrva med std av 33 SoL (numera 9 kap. 2 , SoS anm.). R 1992 ref 57 Psykoterapi Sjukvrd i form av psykoterapi har p grund av resursbrist kunnat beredas frst efter viss tid. Social distriktsnmnd har inte ansetts skyldig att ge bistnd till vrden eftersom det inte frelegat omedelbart behov drav. R 1992 ref 89 Borgen fr bankln inte alternativ till ekonomiskt bistnd Nr rtt till bistnd freligger har en kommun inte ansetts kunna vlja att g i borgen fr ett bankln istllet fr att lmna kontant hjlp. Anskan om bistnd avsg hemutrustning fr ca 12.000 kr.
211
BILAGA 3 Rttsfall
R 1992 not 125 Ansvarig kommun En familj hade flyttat frn kommun A till kommun B. Familjen anskte om bistnd hos kommun A fr elrkningar som hnfrde sig till perioden de bott i kommun A, men frfallit till betalning sedan de flyttat till kommun B. Regeringsrtten uttalade att ven om rkningarna avsg frbrukning av elkraft under tid d familjen bodde i kommun A, befann sig inte familjen i kommun A nr hjlpbehovet intrdde. Kommun A ansgs inte ha ngot ansvar fr att utge det begrda bistndet. R 1992 not 271 Resekostnader En man har inte ansetts berttigad till bistnd fr en resa fr att hlsa p sin sjuka mor i Ungern. R 1993 ref 11 Sklig levnadsniv Kommunens resurser Sedan Riksskatteverkets normalbelopp fr existensminimum avskaffats har Regeringsrtten ansett att Socialstyrelsens bruttonormer br lggas till grund fr bedmningen av vad som r en sklig levnadsniv enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). Regeringsrtten framhller att vederbrande kommuns egna ekonomiska frhllanden inte kan tillmtas ngon betydelse i sammanhanget, eftersom den enskilde givits en lagstadgad rtt till bistnd som tillfrskrar honom en sklig levnadsniv. R 1993 not 322 terbetalning Socialnmnds talan om terbetalning av ekonomiskt bistnd har inte bifallits d den ersttningsskyldige d kunde antas bli ur stnd att klara sin frsrjning eller sin dagliga livsfring i vrigt. R 1993 not 323 terbetalning Socialnmnds talan om terbetalning av ekonomiskt bistnd har inte bifallits d den ersttningsskyldige d kunde antas bli ur stnd att klara sin frsrjning eller sin dagliga livsfring i vrigt. R 1994 ref 42 Kostnad fr telefoninstallation I. En 18-rig man anskte om bistnd fr tckande av kostnader fr telefoninstallation. Med hnsyn till hans lder, att han nyligen flyttat hemifrn samt till hans mjlighet att ringa frn t.ex. telefonautomat ansgs han vid tiden fr anskan ha tillfrskrats en sklig levnadsniv utan erhllande av srskilt bistnd fr telefoninstallation. II. En kvinna anskte om bistnd till telefoninstallation. Hon talade inte svenska. Vid den aktuella tidpunkten hade hon i hemmet ett minderrigt barn. Tv barn bodde hos fadern, hennes fre detta make. Det var angelget
212
Rttsfall BILAGA 3
fr henne att ha nra kontakt med fadern inte minst d barnen var sjuka. P grund av det anfrda ansgs kvinnan ha haft ett omedelbart behov av telefon och var sledes berttigad till bistnd till telefoninstallation. R 1994 ref 50 Hnsyn till tidigare inkomster vid nyanskan En bistndsskande har inte ansetts skyldig att planera sin ekonomi nr erhllen ersttning (fre anskningstillfllet) frn a-kassa varit hgre n tillmplig norm, d frga r om en nyanskan eller d skanden i varje fall inte under tiden nrmast fre anskningen har uppburit socialbidrag. R 1994 ref 53 Begravningskostnad Ett ddsbo har inte ansetts berttigat till bistnd till begravningskostnader nr den avlidna frhllandevis kort tid fre ddsfallet tecknat en kapitalfrskring med ddsbodelgaren som frskrad och dessutom gett bort betydande belopp till denne och dennes hustru och barn. R 1994 ref 61 Boendekostnad fr 18-ring En 18-rig arbetsls son har, trots att frldrarnas underhllsskyldighet mot honom upphrt, inte ansetts berttigad till bistnd till del av familjens boendekostnad under den tid han efter avslutad skolgng bodde kvar i frldrahemmet. R 1994 ref 67 Socialchef har ansetts behrig att verklaga En socialchef har med std av socialnmndens delegationsordning funnits vara behrig att p nmndens vgnar verklaga lnsrttens dom i ett ml om bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.), d frgan i mlet inte kunnat anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av strre vikt. R 1994 ref 76 Byte till dyrare bostad En bistndsskande har, efter byte till en strre och dyrare bostad, begrt att f ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). D lgenhetsbytet inte visats ha varit ndvndigt fr att tillfrskra skanden en sklig levnadsniv har anskan avslagits. R 1994 ref 81 Umgngesresa Det bistnd, som en moder vrdnadshavare skt fr att mjliggra fr sina barn att beska fadern i Finland, har ansetts behvligt fr att tillfrskra barnen en sklig levnadsniv. Regeringsrtten uttalade att barnens intresse av att beska en frlder fr vgas mot resekostnadernas storlek. Resekostnaderna br i ett sdant fall inte vara hgre n att de kan anses motsvara vad en familj i allmnhet har rd med.
213
BILAGA 3 Rttsfall
R 1994 not 574 Boende p hrbrge Boende p hrbrge har ansetts uppfylla kravet p sklig levnadsniv fr en begrnsad vergngsperiod. R 1995 ref 48 Sammanboende En sammanboendes behov av bistnd har bedmts med hnsyn till bda parters sammanlagda tillgngar redan frn sammanflyttningen. R 1995 ref 52 Frdyrade matkostnader p grund av bulimi Bistnd till frdyrade matkostnader p grund av bulimi har inte beviljats. R 1995 ref 56 Rtt till bistnd i en akut ndsituation oavsett orsak En skande med inkomster verstigande socialbidragsnormen har frbrukat de egna medlen huvudsakligen genom att betala skulder. Hon har drigenom kommit i en akut ndsituation. Det frhllandet att skanden sjlv frsatt sig i en sdan situation har inte ansetts frnta henne rtt till bistnd. Nr som i frevarande fall en bidragsskande under den tidsperiod anskningen avser har inkomster som verstiger socialbidragsnormen kan socialbidraget i allmnhet utges som ett frskott p frvntade frmner eller ersttningar. R 1995 ref 63 Borgen fr hyra Frldrar, vilkas underhllsskyldighet mot en dotter upphrt, har tecknat borgen fr dotterns frpliktelser enligt avtal om hyra av en bostadslgenhet. Borgensfrbindelsen har inte ansetts medfra att hennes behov av bistnd till betalning av frfallen hyra kunnat tillgodoses p annat stt n genom bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). R 1995 ref 70 Bo och hemvist Utlnning med tillflligt uppehllstillstnd har efter sin ankomst till Sverige under lnga tidsperioder vistats i sitt hemland, dr han haft fast anstllning och bostad. Han har vgrats bistnd eftersom han inte ansetts ha haft sitt egentliga bo och hemvist i vistelsekommunen hr i riket. R 1995 ref 79 St till arbetsmarknadens frfogande hemarbetande Den ene av tv makar med minderriga barn anskte om bistnd fr sig och barnen. Bistnd nekades med hnvisning till att andre maken inte hade sttt till arbetsmarknadens frfogande och drigenom hade underltit att frska fullgra sin underhllsskyldighet mot familjen. R 1995 ref 80 Hemutrustning Vid faststllandet av storleken av ekonomiskt bistnd fr anskaffning av hemutrustning har, nr frga varit om en ung bidragsskandes frsta egna
214
Rttsfall BILAGA 3
boende, en betydligt enklare standard godtagits n vad som eljest skulle ha varit fallet. Hnsyn har ocks tagits till mjligheten att anskaffa utrustning som r begagnad eller som av annan anledning betingar ett lgt pris. R 1995 ref 85 Skatt I. Frga var om en inbetalning av preliminr F-skatt skulle rknas bort vid inkomstberkningen. Regeringsrtten uttalade att det lg den skattskyldige att utnyttja den mjlighet som finns enligt uppbrdslagen (1953:272) att anska om jmkning av skattebeloppet eller f anstnd med betalningen. Med hnsyn hrtill ansg rtten att skatteskulden inte skulle beaktas vid prvningen av bistndsbehovet. Bistnd kunde endast prknas i akut ndlge. II. verskjutande skatt som omhndertagits av kronofogdemyndigheten fr betalning av en bistndsskandes skuld ansgs inte bra rknas som inkomst vid socialbidragsberkningen. Detta eftersom den skande varken kunde verklaga eller p annat stt f tillgng till beloppet. R 1995 ref 88 Krav p deltagande i SFI Skande har nekats rtt till ekonomiskt bistnd d de utan giltigt skl avbrutit pgende studier i svenska fr invandrare. R 1995 ref 92 Villkorat socialbidrag En socialnmnd har inte ansetts kunna vgra en skande ekonomiskt bistnd p grund av att han inte tagit emot socialnmndens erbjudande om sysselsttning fr vilken utgtt ersttning med socialbidrag och ett mindre stimulansbidrag. R 1995 ref 97 Arbetsskarverksamhet Ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) har inte medgetts nr den bistndsskande underltit att delta i en av socialnmnden arrangerad arbetsskarverksamhet. R 1995 not 302 Frdyrade matkostnader p grund av bulimi Merkostnader p grund av bulimi har inte godtagits. R 1995 not 424 Krav p deltagande i SFI Rtt till bistnd har inte ansetts freligga fr en skande som flyttat och drigenom avbrutit sitt deltagande i SFI. R 1996 ref 12 Extra tillgg till studiebidrag Extra tillgg till studiebidrag, utbetalat till en studerande som sammanbott med en annan studerande, har inte rknats som inkomst vid bedmning av behov av bistnd enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.).
215
BILAGA 3 Rttsfall
R 1996 ref 13 Ensam vuxenstuderande med minderriga barn ej akut ndsituation En ensamstende vuxenstuderande med minderriga barn har, nr det inte varit frga om en ndsituation, inte medgetts bistnd som tillskott till studiemedel. R 1996 ref 14 Bistnd till kvarstende skatt Den omstndigheten att socialnmnden vid tidigare bistndsutbetalningar inte kommit att observera att preliminrskatteavdrag avseende familjens inkomster varit otillrckliga har inte ansetts motivera bistnd till betalning av kvarstende skatt. R 1996 not 53 Ensam vuxenstuderande med minderriga barn akut ndsituation En ensamstende vuxenstuderande med minderriga barn har beviljats ekonomiskt bistnd i en akut ndsituation. R 1996 ref 70 Reducerat bidrag Socialnmnden hade reducerat bidraget till en familj p grund av pstenden om missktsamhet i praktikarbete. Regeringsrtten uttalade att socialnmnden kan, under vissa frutsttningar, stlla som villkor fr bistnd att denne fullgr ett oavlnat praktikarbete d detta ingr i ett av kommunen tillhandahllet introduktionsprogram fr invandrare. Uppfylls inte detta krav mste dock en srskild prvning gras i varje enskilt fall fr att bedma om omstndigheterna varit sdana att giltiga skl fr underltet deltagande eller fullfljande freligger. Eftersom nmnden inte kunnat visa att de skande missktt sitt praktikarbete kunde giltiga skl inte anses freligga fr att reducera bistndet. R 1996 ref 99 III Bostadskostnad En faktisk hyreskostnad som inte avviker frn vad som kan anses normalt p orten har godtagits av Regeringsrtten vid bistndsberkning, varvid en av socialnmnden berknad genomsnittlig hyresniv inom kommunen underknts som berkningsunderlag. R 1996 not 210 Borgen fr hyra Den omstndigheten att en bistndsskande slkting hade gtt i borgen fr skandes hyra medfrde inte att hennes behov av bidrag till boendekostnader ansgs kunna tillgodoses p annat stt n genom bistnd. R 1997 ref 2 Krav p studerande att planera sin ekonomi En bistndsskande hade studerat och haft anledning att rkna med att han
216
Rttsfall BILAGA 3
efter studiernas avslutande kunde komma att sakna medel till sin frsrjning. I ett sdant fall ansgs det ligga honom att planera sin ekonomi s att han kunnat spara en del av det uppkomna verskottet (i frhllande till gllande socialbidragsnorm). Inkomsterna bestod av bl.a. arvode, bostadsbidrag och verskjutande skatt. R 1997 ref 53 Grnsen fr placeringskommunens ansvar Det hjlpbehov som franlett att ett barn familjehemsplacerats p grund av brister i frldrarnas omsorg har ansetts upphra nr vrden enligt 2 lagen (1990:52) om vrd av unga upphrde. Den kommun som var ansvarig fr familjehemsplaceringen har drfr inte ansetts skyldig att lmna bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) fr hjlpbehov som uppsttt senare och var hnfrligt till den placerades egen person. R 1997 ref 79 Bistnd till eget boende fr hemmaboende ungdomar Regeringsrtten har uttalat att hemmaboende ungdomar inte har ngon ovillkorlig rtt till bistnd i syfte att bereda dem ett eget boende. En rtt till bistnd har ansetts freligga frst om ett eget boende r ndvndigt fr att tillfrskra dem en sklig levnadsniv. Srskilda skl fr bistnd har exempelvis ansetts vara att familjen r mycket trngbodd eller att svra personliga motsttningar uppkommit inom familjen. I. En 20-rig kvinna som efter drygt ett halvt rs studier p annan ort ter bodde i sitt frldrahem har nekats bistnd, d hon inte ansgs behva egen bostad fr att uppn sklig levnadsniv. II. En 21-rig kvinna har nekats bistnd d hon inte ansgs behva en egen bostad fr att uppn sklig levnadsniv. III. En 19-rig kvinna beviljades bistnd till eget boende d ett fortsatt kvarboende i frldrahemmet inte tillfrskrade henne en sklig levnadsniv (motsttningar mellan kvinnan och hennes moder). R 1997 not 243 Bistnd till eget boende fr hemmaboende ungdomar En 20-rig kvinna har nekats bistnd till eget boende d hon inte ansgs behva en egen bostad fr att uppn en sklig levnadsniv. R 1998 ref 24 St till arbetsmarknadens frfogande Aktivt deltagande i arbetsmarknadsutbildning i form av ungdomspraktik (I) respektive i ALU-verksamhet fr att frbereda start av eget fretag (II) har ansetts tillrckligt fr att den som sker socialbidrag skall anses ha sttt till arbetsmarknadens frfogande i den mening begreppet har vid tillmpning av socialtjnstlagen.
217
BILAGA 3 Rttsfall
R 2000 ref 37 Fretagare Regeringsrtten har uttalat att det inte finns ngot lagligt std fr att generellt utesluta fretagare frn rtten till socialbidrag. Vid prvningen av om en fretagare har rtt till bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) mste man emellertid srskilt ta hnsyn till att paragrafen inte ger rtt till bistnd fr andra ndaml n den enskildes frsrjning och livsfring i vrigt. Det innebr bl.a. att nringsbidrag och andra former av fretagsstd i princip faller utanfr paragrafens tillmpningsomrde. Bidragets huvudsakliga ndaml mste avgras; frsrjningsstd eller fretagsstd. R 2000 not 124 St till arbetsmarknadens frfogande 18-ring som skiljts frn gymnasieutbildning p grund av hg frnvaro har ansetts ha rtt till ekonomiskt bistnd eftersom frldrarnas underhllsskyldighet upphrt och han stllt sig till arbetsmarknadens frfogande.
Sortering efter innehll

Frsrjningsstd R84 2:13 Sklig levnadsniv Frga om vad som kan antas vara en sklig levnadsniv fr en trebarnsfamilj.
R 1986 ref 91 Vrnpliktig Vrnpliktig har nekats ekonomiskt bistnd eftersom han ansgs uppn sklig levnadsniv genom de medel och vriga frmner som utgick under tjnstgringstiden. R83 2:79 Bistnd till hyra under fngelsevistelse En person som varit intagen fem mnader p kriminalvrdsanstalt har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd avseende hyresskuld uppkommen fre intagningen och lpande hyra. R84 2:53 Boendekostnad fr 20-ring Bistnd har inte ansetts kunna nekas en 20-rig skande, som under ett par r varit bosatt p annan ort n frldrarna, med hnvisning till att hjlpbehovet kunnat tillgodoses genom en temporr terflyttning till frldrahemmet. R 1988 ref 137 Kostnad fr boende i husvagn Bistnd har ansetts kunna utg fr kostnader fr boende i husvagn. Den enskilde fredrog i detta fall att bo i husvagn framfr andra alternativ som han erbjds. Regeringsrtten hnvisade till 1 tredje stycket SoL (numera
218
Rttsfall BILAGA 3
1 kap. 1 , SoS anm.) om att socialtjnstens verksamhet ska bygga p respekt fr mnniskornas sjlvbestmmandertt och integritet och till 9 (numera 3 kap. 5 , SoS anm.) samma lag som sger att insatser fr den enskilde ska utformas och genomfras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhllsorgan etc. R 1994 ref 61 Boendekostnad fr 18-ring En 18-rig arbetsls son har, trots att frldrarnas underhllsskyldighet mot honom upphrt, inte ansetts berttigad till bistnd till del av familjens boendekostnad under den tid han efter avslutad skolgng bodde kvar i frldrahemmet. R 1994 ref 76 Byte till dyrare bostad En bistndsskande har, efter byte till en strre och dyrare bostad, begrt att f ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). D lgenhetsbytet inte visats ha varit ndvndigt fr att tillfrskra skanden en sklig levnadsniv har anskan avslagits. R 1994 not 574 Boende p hrbrge Boende p hrbrge har ansetts uppfylla kravet p sklig levnadsniv fr en begrnsad vergngsperiod. R 1996 ref 99 III Bostadskostnad En faktisk hyreskostnad som inte avviker frn vad som kan anses normalt p orten har godtagits av Regeringsrtten vid bistndsberkning, varvid en av socialnmnden berknad genomsnittlig hyresniv inom kommunen underknts som berkningsunderlag. R 1997 ref 79 Bistnd till eget boende fr hemmaboende ungdomar Regeringsrtten har uttalat att hemmaboende ungdomar inte har ngon ovillkorlig rtt till bistnd i syfte att bereda dem ett eget boende. En rtt till bistnd har ansetts freligga frst om ett eget boende r ndvndigt fr att tillfrskra dem en sklig levnadsniv. Srskilda skl fr bistnd har exempelvis ansetts vara att familjen r mycket trngbodd eller att svra personliga motsttningar uppkommit inom familjen. I. En 20-rig kvinna som efter drygt ett halvt rs studier p annan ort ter bodde i sitt frldrahem har nekats bistnd, d hon inte ansgs behva egen bostad fr att uppn sklig levnadsniv. II. En 21-rig kvinna har nekats bistnd d hon inte ansgs behva en egen bostad fr att uppn sklig levnadsniv. III. En 19-rig kvinna beviljades bistnd till eget boende d ett fortsatt
219
BILAGA 3 Rttsfall
kvarboende i frldrahemmet inte tillfrskrade henne en sklig levnadsniv (motsttningar mellan kvinnan och hennes moder). R 1997 not 243 Bistnd till eget boende fr hemmaboende ungdomar En 20-rig kvinna har nekats bistnd till eget boende d hon inte ansgs behva en egen bostad fr att uppn en sklig levnadsniv. R 1986 ref 76 Inkp av zigenska klder Skl fr kompletterande socialbidrag har inte ansetts freligga till inkp av zigenska klder. Skanden ansgs kunna tillgodose behovet genom att planera sin ekonomi. R 1989 ref 99 Kostnader fr egen bil En kvinna har, sedan hennes make lmnat det gemensamma hemmet i en avsides belgen fastighet (glesbygd), bott kvar p fastigheten med makarnas tv barn. Hon har, trots att hon inte har frvrvsarbetat, ansetts ha behov av bil fr att uppn sklig levnadsniv och har under en vergngstid medgetts socialbidrag till kostnader fr egen bil. R 1995 ref 52 Frdyrade matkostnader p grund av bulimi Bistnd till frdyrade matkostnader p grund av bulimi har inte beviljats. R 1995 not 302 Frdyrade matkostnader p grund av bulimi Merkostnader p grund av bulimi har inte godtagits. R 1990 not 317 Fickpengar Frga om fickpengar under vistelse p behandlingshem. R 1996 ref 70 Reducerat bidrag Socialnmnden hade reducerat bidraget till en familj p grund av pstenden om missktsamhet i praktikarbete. Regeringsrtten uttalade att socialnmnden kan, under vissa frutsttningar, stlla som villkor fr bistnd att denne fullgr ett oavlnat praktikarbete d detta ingr i ett av kommunen tillhandahllet introduktionsprogram fr invandrare. Uppfylls inte detta krav mste dock en srskild prvning gras i varje enskilt fall fr att bedma om omstndigheterna varit sdana att giltiga skl fr underltet deltagande eller fullfljande freligger. Eftersom nmnden inte kunnat visa att de skande missktt sitt praktikarbete kunde giltiga skl inte anses freligga fr att reducera bistndet.
220
Rttsfall BILAGA 3
Livsfring i vrigt R 1992 ref 57 Psykoterapi Sjukvrd i form av psykoterapi har p grund av resursbrist kunnat beredas frst efter viss tid. Social distriktsnmnd har inte ansetts skyldig att ge bistnd till vrden eftersom det inte frelegat omedelbart behov drav.
R 1989 ref 24 Tandvrdskostnader I. En skande har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd till tandbehandling trots att bistndstagaren haft inkomster i sdan omfattning att han haft medel fr sin frsrjning och livsfring i vrigt verstigande gngse bistndsnorm. Mannen saknade tnder i bda kkarna och hade behov av implantatfrankrade proteser. Regeringsrtten ansg att det fick anses ndvndigt att mannen erhll den nmnda tandvrden fr att uppn sklig levnadsniv. II. En skande har inte ansetts berttigad till bistnd fr tandvrdskostnader eftersom mannens inkomster vsentligt versteg gngse bidragsnorm. R 1995 ref 80 Hemutrustning Vid faststllandet av storleken av ekonomiskt bistnd fr anskaffning av hemutrustning har, nr frga varit om en ung bidragsskandes frsta egna boende, en betydligt enklare standard godtagits n vad som eljest skulle ha varit fallet. Hnsyn har ocks tagits till mjligheten att anskaffa utrustning som r begagnad eller som av annan anledning betingar ett lgt pris. R 1987 ref 109 Bistnd till umgngesresa En mor har ansetts berttigad till ekonomiskt bistnd till en resa till Italien fr att umgs med sin dr bosatta 13-riga dotter. Fadern gav inte sitt tillstnd fr dottern att beska modern i Sverige. D kostnaderna inte verstigit vad en frlder under liknande omstndigheter normalt sjlv skulle kunna tnkas svara fr, har bistnd ansetts bra utg. R 1994 ref 81 Umgngesresa Det bistnd, som en moder vrdnadshavare skt fr att mjliggra fr sina barn att beska fadern i Finland, har ansetts behvligt fr att tillfrskra barnen en sklig levnadsniv. Regeringsrtten uttalade att barnens intresse av att beska en frlder fr vgas mot resekostnadernas storlek. Resekostnaderna br i ett sdant fall inte vara hgre n att de kan anses motsvara vad en familj i allmnhet har rd med. R 1989 not 120 Advokatkostnader i samband med bodelning En skande har ftt rtt till bistnd fr advokatkostnader i samband med
221
BILAGA 3 Rttsfall
bodelning med anledning av separation. Kostnaderna avsg bevakning av vad som ska anses ing i en sklig levnadsniv i frga om bohag m.m. R83 2:59 Rekreationsresa En fyrabarnsfamilj beviljades ekonomiskt bistnd till en rekreationsresa frn Skne till Stockholm. Bistndet omfattade utgifter fr resan, extrautgifter fr mltider p restaurang samt fickpengar till barnen. Familjen skulle bo hos slktingar. Fr familjen och i synnerhet fr barnen fanns ett uttalat behov av miljombyte och rekreation. Resan var drjmte gnad att strka familjegemenskapen och frbttra slktkontakterna. R 1990 not 277 Rekreationsresa En kvinna har ansetts berttigad till en rekreationsresa tillsammans med en fljeslagare. R 1988 ref 67 Begravningskostnader Socialbidragsnorm fr begravningskostnad har frngtts nr vissa kostnader som inte beaktats i normen frekommit. R 1989 ref 64 Begravningskostnader I. En familj har nekats bistnd till begravningskostnader fr sin son eftersom familjens inkomster verstigit sklig socialbidragsnorm. Regeringsrtten menade att nr det gller rtt till bistnd till kostnader fr vrd av ett underrigt barn som lever tillsammans med sina frldrar bedms bistndsbehovet med utgngspunkt i familjens inkomst och frmgenhetsfrhllanden. Samma princip br tillmpas vid bedmning av bistndsbehovet d det gller begravningskostnader. II. En kvinna anskte om bistnd till begravningskostnader fr sin mor. Regeringsrtten uttalade att ddsboets rtt till bistnd br bedmas med utgngspunkt enbart i ddsboets ekonomiska situation. Den omstndigheten att dottern i avvaktan p nmndens beslut betalat begravningen ansgs inte ha medfrt att ddsboets behov av bistnd tillgodosetts p ett sdant stt att rtten till bistnd bortfallit. R 1994 ref 53 Begravningskostnad Ett ddsbo har inte ansetts berttigat till bistnd till begravningskostnader nr den avlidna frhllandevis kort tid fre ddsfallet tecknat en kapitalfrskring med ddsbodelgaren som frskrad och dessutom gett bort betydande belopp till denne och dennes hustru och barn. R 1986 ref 9 Skuld avseende egen villafastighet Ett par makar har ftt rtt till bistnd fr betalning av skulder avseende egen
222
Rttsfall BILAGA 3
villafastighet. Skulderna avsg rnta och amortering, olja samt elektricitet. Skulderna hade uppkommit under en begrnsad tidsperiod d familjens inkomster understigit vad som krvs fr att uppn en sklig levnadsniv och vad familjen normalt kunnat rkna med. Makarna hade utan framgng frskt slja fastigheten. Pga. det anfrda och d det inte visats att andra utvgar, ssom upprttande av en betalningsplan, prvats fr att lsa makarnas tillflliga ekonomiska svrigheter ansg Regeringsrtten att den omstndigheten att makarna inte slt fastigheten inte utgjorde ngot hinder mot att lmna dem bistnd med yrkat belopp. R 1989 ref 122 Skatteskuld En person som haft nedsatt preliminrskatteavdrag p grund av existensminimum har samtidigt uppburit kompletterande socialbidrag efter s frmnlig grund att rtt till avdrag vid taxeringen fr nedsatt skattefrmga p grund av existensminimum inte frelegat. Nedsttningen av preliminrskatteavdraget har medfrt ena sidan att kommunen kunnat betala lgre socialbidrag som utfyllnad till kommunens norm och andra sidan att bistndstagaren pfrts kvarstende skatt. Med hnsyn till det direkta samband som frelegat mellan det lgre socialbidraget och den kvarstende skatten har vid bedmning av rtten till bistnd fr period d den kvarstende skatten skulle betalas bistndsskanden ansetts ha rtt till bistnd fr betalning av skatteskulden. R 1990 not 129 Kvarstende skatt Mlet gllde en man som anskte om ekonomiskt bistnd fr kvarstende skatt. Den kvarstende skatten hade orsakats av att mannen haft nedsatt avdrag fr preliminr skatt (existensminimum) men inte ftt motsvarande nedsttning av den slutliga skatten beroende p att han uppburit socialbidrag. Mannen ansgs berttigad till bistnd fr betalning av skatteskulden. R 1991 not 360 Skuld En man har nekats bistnd fr terbetalning av en skuld gllande kostnad fr hustru och barns resa till Sverige. R 1992 ref 16 Skuldsanering Bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) i form av skuldsanering har inte medgivits nr utredningen inte givit vid handen att de betalningskrav som fordringsgarna kunde komma att stlla skulle ha den verkan att de skulle frhindra den hjlpskande frn att i framtiden kunna uppehlla en sklig levnadsniv.
223
BILAGA 3 Rttsfall
R 1996 ref 14 Bistnd till kvarstende skatt Den omstndigheten att socialnmnden vid tidigare bistndsutbetalningar inte kommit att observera att preliminrskatteavdrag avseende familjens inkomster varit otillrckliga har inte ansetts motivera bistnd till betalning av kvarstende skatt. R84 2:6 Resekostnader En kvinna beviljades bistnd till kostnader fr hmtning av sin minderriga dotter i Polen fr terfrening i Sverige. R 1987 ref 36 Bistnd fr beskande frlder under rehabiliteringstid En hjlpskande som led av sviterna efter en bilolycka har haft sin utomlands bosatta moder hos sig under en lngre tid. Regeringsrtten ansg inte att moderns vistelse hr haft sdan betydelse fr den hjlpskandes rehabilitering att bistnd skulle utg fr kostnaderna. R 1989 not 349 Behovet tillgodosetts genom ln resekostnader Ett par makar anskte om bistnd fr en resa de gjort fr att trffa sitt offentliga bitrde i utvisningsrendet. Resan hade redan betalats genom ett ln. Rtt till bistnd ansgs inte freligga. R 1992 not 271 Resekostnader En man har inte ansetts berttigad till bistnd fr en resa fr att hlsa p sin sjuka mor i Ungern. R 1986 ref 90 Bistnd till fristende skola Socialnmnd har ansetts skyldig att lmna bistnd i form av socialbidrag fr att barn p grundskoleniv med speciella behov i frga om undervisning och skolmilj skall kunna g i fristende skola, nr kommunens skolfrvaltning inte tillgodosett och inte heller visats kunna tillgodose de speciella behoven. R 1988 ref 80 Bistnd till familjehemsplacerat barn Ett familjehemsplacerat barn anskte om ekonomiskt bistnd till kostnader fr deltagande i ett konfirmationslger (I) och i annat fall slalomutrustning, liftkort och fjllresa (II). Bistnd har nekats d familjehemmets omkostnadsersttning ansgs tcka de angivna kostnaderna. R 1994 ref 42 Kostnad fr telefoninstallation I. En 18-rig man anskte om bistnd fr tckande av kostnader fr telefoninstallation. Med hnsyn till hans lder, att han nyligen flyttat hemifrn samt till hans mjlighet att ringa frn t.ex. telefonautomat ansgs han vid tiden
224
Rttsfall BILAGA 3
fr anskan ha tillfrskrats en sklig levnadsniv utan erhllande av srskilt bistnd fr telefoninstallation. II. En kvinna anskte om bistnd till telefoninstallation. Hon talade inte svenska. Vid den aktuella tidpunkten hade hon i hemmet ett minderrigt barn. Tv barn bodde hos fadern, hennes fre detta make. Det var angelget fr henne att ha nra kontakt med fadern inte minst d barnen var sjuka. P grund av det anfrda ansgs kvinnan ha haft ett omedelbart behov av telefon och var sledes berttigad till bistnd till telefoninstallation.
Frutsttningar fr rtt till ekonomiskt bistnd R84 2:92 St till arbetsmarknadens frfogande Ekonomiskt bistnd har ansetts kunna vgras nr den bistndsskande inte har skt arbete p anvisat stt.
R85 2:5 St till arbetsmarknadens frfogande hemarbetande Rtt till ekonomiskt bistnd har inte ansetts freligga, nr den hemarbetande av frldrarna till barn, 4 och 3 r gamla, avsttt frn av socialnmnden erbjudna daghemsplatser fr att vrda barnen i hemmet och drfr underltit att ska frvrvsarbete. R 1986 ref 19 St till arbetsmarknadens frfogande extraarbete En 50-rig arrendator (hemmason) kunde inte f en sklig levnadsniv genom sina inkomster frn jordbruket. Rtt till ekonomiskt bistnd ansgs freligga eftersom han hjlpte sin ldriga mor, som var i behov av kontinuerlig tillsyn, och han hade drfr ett giltigt skl att inte ta extraarbete fr att tillgodose sitt behov. Modern hade tackat nej till socialnmndens erbjudande om plats p servicehus. R 1987 ref 37 St till arbetsmarknadens frfogande studerande En hgskolestuderande som inte uppntt erforderliga pong fr att f studiemedel har vgrats bistnd, d han inte har stllt sig till arbetsmarknadens frfogande. R 1987 ref 88 St till arbetsmarknadens frfogande studerande En vuxenstuderande som uppbar srskilt vuxenstudiestd med ett belopp som var lgre n socialbidragsnormen, vgrades bistnd d han inte stod till arbetsmarknadens frfogande. Regeringsrtten uttalade att den som inte har ngot arbete och r arbetsfr anses kunna nekas bistnd om han inte sker arbete och antar anvisat arbete som r lmpligt. Detta har ansetts glla ven nr sklet till att den enskilde inte skt arbete har varit att han har bedrivit studier.
225
BILAGA 3 Rttsfall
R 1987 ref 167 St till arbetsmarknadens frfogande frldraledig Rtt till ekonomiskt bistnd har inte ansetts freligga nr makars disponibla inkomst varit lgre n tillmplig socialbidragsnorm p grund av att den ena maken begrnsat sin arbetstid med std av 3 lagen (1978:410) om rtt till ledighet fr vrd av barn, m.m. R 1991 not 326 St till arbetsmarknadens frfogande discjockey Skanden har inte ansetts st till arbetsmarknadens frfogande, d han endast skt arbete som discjockey. R 1995 ref 79 St till arbetsmarknadens frfogande hemarbetande Den ene av tv makar med minderriga barn anskte om bistnd fr sig och barnen. Bistnd nekades med hnvisning till att andre maken inte hade sttt till arbetsmarknadens frfogande och drigenom hade underltit att frska fullgra sin underhllsskyldighet mot familjen. R 1998 ref 24 St till arbetsmarknadens frfogande Aktivt deltagande i arbetsmarknadsutbildning i form av ungdomspraktik (I) respektive i ALU-verksamhet fr att frbereda start av eget fretag (II) har ansetts tillrckligt fr att den som sker socialbidrag skall anses ha sttt till arbetsmarknadens frfogande i den mening begreppet har vid tillmpning av socialtjnstlagen. R 2000 not 124 St till arbetsmarknadens frfogande 18-ring som skiljts frn gymnasieutbildning p grund av hg frnvaro har ansetts ha rtt till ekonomiskt bistnd eftersom frldrarnas underhllsskyldighet upphrt och han stllt sig till arbetsmarknadens frfogande. R 1995 ref 88 Krav p deltagande i SFI Skande har nekats rtt till ekonomiskt bistnd d de utan giltigt skl avbrutit pgende studier i svenska fr invandrare. R 1995 not 424 Krav p deltagande i SFI Rtt till bistnd har inte ansetts freligga fr en skande som flyttat och drigenom avbrutit sitt deltagande i SFI. R 1995 ref 97 Arbetsskarverksamhet Ekonomiskt bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) har inte medgetts nr den bistndsskande underltit att delta i en av socialnmnden arrangerad arbetsskarverksamhet.
226
Rttsfall BILAGA 3
R 1987 ref 103 Bistnd till studerande under ferier En studerande anskte om socialbidrag i anslutning till vrterminens slut och i vntan p a-kassa eller ln. Eftersom bistndet avsg ett tillflligt akut ndlge kunde bistndet begrnsas till vad som fordrades fr uppehllet i avvaktan p inkomst hri givetvis inbegripet hyreskostnader och eventuella resor till och frn arbetet. R83 2:70 Rehabiliteringsfreskrifter ej iakttagna Hjlpskande har ansetts inte f avstngas frn rtt till socialbidrag fr att han inte iakttagit i samband med bistndsbeslut meddelade rehabiliteringsfreskrifter. R84 2:86 Inte fullfljt behandlingsplan En narkotikamissbrukare ansgs berttigad till ekonomiskt bistnd trots att han inte fullfljt behandlingsplan. R 1995 ref 92 Villkorat socialbidrag En socialnmnd har inte ansetts kunna vgra en skande ekonomiskt bistnd p grund av att han inte tagit emot socialnmndens erbjudande om sysselsttning fr vilken utgtt ersttning med socialbidrag och ett mindre stimulansbidrag. R 1986 ref 6 Krav p sammanboende att genomg vuxenutbildning En skande hade kunnat f sina behov tillgodosedda om hans sammanboende hade genomgtt en vuxenutbildning och drvid erhllit utbildningsbidrag. Den utbildning kvinnan hade erbjudits ansgs inte p sikt kunna leda till arbete fr henne. Hennes skl fr att inte genomg utbildningen godtogs drfr och mannen bedmdes som berttigad till socialbidrag. R84 2:27 Behovet tillgodosetts genom ln hyra Den omstndigheten att behov av medel till hyresbetalning har avhjlpts genom ett handln, har inte ansetts medfra att behovet tillgodosetts p ett sdant stt att rtten till ekonomiskt bistnd har bortfallit. R 1988 ref 160 Banktillgodohavande En person som skt ekonomiskt bistnd har haft ett banktillgodohavande om ca 35.000 kr. Innehavet har ansetts utgra hinder fr bifall till anskan. Att hon vid tidpunkten hade en skuld p 28 000 kr (studiemedel) franledde ingen annan bedmning. R 1995 ref 63 Borgen fr hyra Frldrar, vilkas underhllsskyldighet mot en dotter upphrt, har tecknat
227
BILAGA 3 Rttsfall
borgen fr dotterns frpliktelser enligt avtal om hyra av en bostadslgenhet. Borgensfrbindelsen har inte ansetts medfra att hennes behov av bistnd till betalning av frfallen hyra kunnat tillgodoses p annat stt n genom bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). R 1996 not 210 Borgen fr hyra Den omstndigheten att en bistndsskande slkting hade gtt i borgen fr skandes hyra medfrde inte att hennes behov av bidrag till boendekostnader ansgs kunna tillgodoses p annat stt n genom bistnd. R 1988 not 135 Facklig anslutning En kvinna hade ftt avslag p sin anskan om bistnd till hemutrustning med motivering att kvinnan genom att bli fackfreningsansluten kunnat f marknadsmssig ln och drigenom med egna medel kunna skaffa sig nskad hemutrustning. Regeringsrtten har uttalat att det inte fr rtt till bistnd fr uppstllas villkor som av den hjlpskande kan uppfattas som krav p facklig anslutning. R 1996 ref 13 Ensam vuxenstuderande med minderriga barn ej akut ndsituation En ensamstende vuxenstuderande med minderriga barn har, nr det inte varit frga om en ndsituation, inte medgetts bistnd som tillskott till studiemedel. R 1996 not 53 Ensam vuxenstuderande med minderriga barn akut ndsituation En ensamstende vuxenstuderande med minderriga barn har beviljats ekonomiskt bistnd i en akut ndsituation.
Berkningsgrunder R84 2:59 Inkomst mellan anskan och beslut En hjlpskande har ansetts ga rtt till bistnd fr ndvndig tandvrdsbehandling utan hinder av att hon efter anskningen om bistnd ftt tillgng till fr behandlingen erforderliga medel men fre socialnmndens beslut i rendet frbrukat dessa fr andra ndaml.
R 1994 ref 50 Hnsyn till tidigare inkomster vid nyanskan En bistndsskande har inte ansetts skyldig att planera sin ekonomi nr erhllen ersttning (fre anskningstillfllet) frn a-kassa varit hgre n tillmplig norm, d frga r om en nyanskan eller d skanden i varje fall inte under tiden nrmast fre anskningen har uppburit socialbidrag.
228
Rttsfall BILAGA 3
R 1997 ref 2 Krav p studerande att planera sin ekonomi En bistndsskande hade studerat och haft anledning att rkna med att han efter studiernas avslutande kunde komma att sakna medel till sin frsrjning. I ett sdant fall ansgs det ligga honom att planera sin ekonomi s att han kunnat spara en del av det uppkomna verskottet (i frhllande till gllande socialbidragsnorm). Inkomsterna bestod av bl.a. arvode, bostadsbidrag och verskjutande skatt. R85 2:1 Sammanboende Ogifta sammanboende som levt under ktenskapsliknande frhllanden har ansetts kunna jmstllas med gifta vid bidragsprvning. Behovet av bistndet skulle bedmas med hnsyn till parets sammanlagda tillgngar. R 1995 ref 48 Sammanboende En sammanboendes behov av bistnd har bedmts med hnsyn till bda parters sammanlagda tillgngar redan frn sammanflyttningen. R84 2:76 Bidragsfrskott Bidragsfrskott (numera underhllsstd, SoS anm.) har ansetts ing i den gemensamma familjeinkomsten vid bestmmande av socialbidragets storlek. R85 2:13 Flerbarnstillgg Flerbarnstillgg har ansetts bra rknas som en del av familjeinkomsten och drmed pverka storleken p bidraget. R 1986 ref 141 Socialfrskringsavgifter Bistnd har inte ansetts kunna vgras p den grunden att den hjlpskande tidigare inte betalt avgifter till socialfrskringen. R 1988 ref 35 Hemsjukvrdsbidrag Hemsjukvrdsbidrag har, i den del det inte utgr ersttning fr merkostnader, rknats som inkomst vid bidragsprvning. R 1988 ref 120 Frldrapenning Frldrapenning har rknats som inkomst vid bidragsprvning trots att den skande ville spara del av frldrapenning (garantidagarna) till senare. Den skande har inte ansetts ha rtt att avst frn samtliga garantidagar till senare tidpunkt. R 1988 ref 129 Frtida uttag av folkpension En person har p grund av frtida uttag av folkpension uppburit pension
229
BILAGA 3 Rttsfall
med reducerat belopp. Hans rtt till bistnd har bedmts med hnsyn till den pension han uppburit och inte till det hgre belopp som skulle ha utgtt om frtida uttag inte skett. R 1990 ref 7 Extra tillgg till studiebidrag Extra tillgg till studiebidrag grundat p frldrarnas inkomst har inte rknats som inkomst vid bedmningen av behov av bistnd enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). Detta gller d den unge bor i frldrahemmet. R 1996 ref 12 Extra tillgg till studiebidrag Extra tillgg till studiebidrag, utbetalat till en studerande som sammanbott med en annan studerande, har inte rknats som inkomst vid bedmning av behov av bistnd enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). R 1995 ref 85 Skatt I. Frga var om en inbetalning av preliminr F-skatt skulle rknas bort vid inkomstberkningen. Regeringsrtten uttalade att det lg den skattskyldige att utnyttja den mjlighet som finns enligt uppbrdslagen (1953:272) att anska om jmkning av skattebeloppet eller f anstnd med betalningen. Med hnsyn hrtill ansg rtten att skatteskulden inte skulle beaktas vid prvningen av bistndsbehovet. Bistnd kunde endast prknas i akut ndlge. II. verskjutande skatt som omhndertagits av kronofogdemyndigheten fr betalning av en bistndsskandes skuld ansgs inte bra rknas som inkomst vid socialbidragsberkningen. Detta eftersom den skande varken kunde verklaga eller p annat stt f tillgng till beloppet.
Ansvarig kommun R 1987 ref 174 Vistelsekommunens yttersta ansvar Hemortskommun har ansetts ha ansvaret fr bistnd till hjlpskande ven under den tid som den hjlpskande vistas utomlands fr behandling av sjukdom. Regeringsrtten uttalade att vistelsekommunens yttersta ansvar enligt 3 SoL (numera 2 kap. 2 , SoS anm.) fr anses freligga s lnge den hjlpbehvande alltjmt r att betrakta som bosatt i kommunen i den meningen att han dr har kvar sitt egentliga bo och hemvist.
R 1992 not 125 Ansvarig kommun En familj hade flyttat frn kommun A till kommun B. Familjen anskte om bistnd hos kommun A fr elrkningar som hnfrde sig till perioden de bott i kommun A, men frfallit till betalning sedan de flyttat till kommun B.
230
Rttsfall BILAGA 3
Regeringsrtten uttalade att ven om rkningarna avsg frbrukning av elkraft under tid d familjen bodde i kommun A, befann sig inte familjen i kommun A nr hjlpbehovet intrdde. Kommun A ansgs inte ha ngot ansvar fr att utge det begrda bistndet. R 1995 ref 70 Bo och hemvist Utlnning med tillflligt uppehllstillstnd har efter sin ankomst till Sverige under lnga tidsperioder vistats i sitt hemland, dr han haft fast anstllning och bostad. Han har vgrats bistnd eftersom han inte ansetts ha haft sitt egentliga bo och hemvist i vistelsekommunen hr i riket. R 1997 ref 53 Grnsen fr placeringskommunens ansvar Det hjlpbehov som franlett att ett barn familjehemsplacerats p grund av brister i frldrarnas omsorg har ansetts upphra nr vrden enligt 2 lagen (1990:52) om vrd av unga upphrde. Den kommun som var ansvarig fr familjehemsplaceringen har drfr inte ansetts skyldig att lmna bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) fr hjlpbehov som uppsttt senare och var hnfrligt till den placerades egen person.
terbetalning R 1992 ref 18 terkrav av inkassokostnader Inkassokostnader har inte ansetts ing i belopp som socialnmnd kan terkrva med std av 33 SoL (numera 9 kap. 2 , SoS anm.).
R 1993 not 322 terbetalning Socialnmnds talan om terbetalning av ekonomiskt bistnd har inte bifallits d den ersttningsskyldige d kunde antas bli ur stnd att klara sin frsrjning eller sin dagliga livsfring i vrigt. R 1993 not 323 terbetalning Socialnmnds talan om terbetalning av ekonomiskt bistnd har inte bifallits d den ersttningsskyldige d kunde antas bli ur stnd att klara sin frsrjning eller sin dagliga livsfring i vrigt. R 1986 ref 138 Eftergift av terbetalningsskyldighet P begran av en socialnmnd, som i vsentlig mn svarat fr den frskrades frsrjning genom socialbidrag, hade allmn frskringskassa till nmnden verfrt en del av ett sjukbidrag som sedermera beviljats retroaktivt. Den skande begrde att nmnden skulle betala ut beloppet till henne. Regeringsrtten uttalade att socialnmnden synes ha uppfattat hennes framstllan som ett yrkande om eftergift av terbetalningsskyldighet. Rtten
231
BILAGA 3 Rttsfall
menade emellertid att det i 17 kap 1 lagen om allmn frskring reglerade avrkningsfrfarandet trder i stllet fr den enskildes terbetalningsskyldighet enligt socialtjnstlagen. Betrffande talan mot frskringskassas beslut i en avrkningsfrga av denna karaktr gller bestmmelserna i 20 kap lagen om allmn frskring. R 1991 not 327 Eftergift av terbetalningsskyldighet Skl fr eftergift av terbetalningsskyldighet har inte ansetts freligga.
vrigt R 1990 ref 119 Skyldighet att tillhandahlla bostad En ensamstende kvinna med fyra barn har begrt hjlp av socialnmnden med anskaffning av en bostad. Kommunen har trots anstrngningar inte kunnat gra annat n att stlla en husvagn till frfogande. Regeringsrtten konstaterade att kvinnan tillhrde en sdan utsatt grupp av hjlpskande som enligt frarbetena till socialtjnstlagen kan behva srskild hjlp t.ex. med anskaffning av bostad. Regeringsrtten har i en tidigare dom funnit att boende i husvagn p en campingplats, i vart fall nr det gller permanentboende, inte kan anses fylla det krav p sklig levnadsniv som den enskilde enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) har rtt att stlla (R 1988 ref 137). Det fanns inte heller ngot srskilt skl att godta husvagn som bostad fr kvinnan och hennes barn. Sociala distriktsnmnden lades att tillhandahlla kvinnan en bostad som fyllde kravet p sklig levnadsniv eller p annat stt ombesrja att hon fick tillgng till en sdan bostad.
R 1991 ref 24 Ddsbos talertt Sedan bistndsskande avlidit ger ddsboet inte talertt i ml om bistnd t honom enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). R 1991 ref 61 Individuell behovsprvning En socialnmnd har ansetts verskrida sin befogenhet genom att besluta om ekonomisk hjlp till familjer utan individuell behovsprvning. R 1992 ref 89 Borgen fr bankln inte alternativ till ekonomiskt bistnd Nr rtt till bistnd freligger har en kommun inte ansetts kunna vlja att g i borgen fr ett bankln istllet fr att lmna kontant hjlp. Anskan om bistnd avsg hemutrustning fr ca 12.000 kr. R 1993 ref 11 Sklig levnadsniv Kommunens resurser Sedan Riksskatteverkets normalbelopp fr existensminimum avskaffats har
232
Rttsfall BILAGA 3
Regeringsrtten ansett att Socialstyrelsens bruttonormer br lggas till grund fr bedmningen av vad som r en sklig levnadsniv enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.). Regeringsrtten framhller att vederbrande kommuns egna ekonomiska frhllanden inte kan tillmtas ngon betydelse i sammanhanget, eftersom den enskilde givits en lagstadgad rtt till bistnd som tillfrskrar honom en sklig levnadsniv. R 1994 ref 67 Socialchef har ansetts behrig att verklaga En socialchef har med std av socialnmndens delegationsordning funnits vara behrig att p nmndens vgnar verklaga lnsrttens dom i ett ml om bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.), d frgan i mlet inte kunnat anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av strre vikt. R 1995 ref 56 Rtt till bistnd i en akut ndsituation oavsett orsak En skande med inkomster verstigande socialbidragsnormen har frbrukat de egna medlen huvudsakligen genom att betala skulder. Hon har drigenom kommit i en akut ndsituation. Det frhllandet att skanden sjlv frsatt sig i en sdan situation har inte ansett frnta hennes rtt till bistnd. Nr som i frevarande fall en bidragsskande under den tidsperiod anskningen avser har inkomster som verstiger socialbidragsnormen kan socialbidraget i allmnhet utges som ett frskott p frvntade frmner eller ersttningar. R 2000 ref 37 Fretagare Regeringsrtten har uttalat att det inte finns ngot lagligt std fr att generellt utesluta fretagare frn rtten till socialbidrag. Vid prvningen av om en fretagare har rtt till bistnd enligt 6 SoL (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) mste man emellertid srskilt ta hnsyn till att paragrafen inte ger rtt till bistnd fr andra ndaml n den enskildes frsrjning och livsfring i vrigt. Det innebr bl.a. att nringsbidrag och andra former av fretagsstd i princip faller utanfr paragrafens tillmpningsomrde. Bidragets huvudsakliga ndaml mste avgras; frsrjningsstd eller fretagsstd.
233
Bilaga 4
Justitieombudsmannen
Publicerade beslut i kronologisk ordning
JO 1987/88 s. 151 Framstllan om ekonomiskt bistnd ska avgras i ett beslut JO har uttalat att om det inte r helt klart att den enskilde endast nskar upplysningar ska hans begran uppfattas som en framstllan om bistnd och avgras i ett beslut. JO 1988/89 s. 186 Skriftligt avslagsbeslut JO har riktat kritik mot en socialfrvaltning som inte lmnat ett skriftligt avslagsbeslut. JO har uttalat att det r ett oavvisligt krav att beslut som gr den enskilde emot utformas skriftligt med fullfljdshnvisning. Oskerhet i frga om beslutet gr den enskilde emot br leda till att beslutet formaliseras. JO 1988/89 s. 188 och JO 1992/93 s. 316 Fullmakt JO har ppekat att en socialnmnd ska innan den tillgodogr sig ett belopp som betalats till nmnden enligt hjlptagarens fullmakt underska inte bara att hjlptagaren har mjlighet att avst frn beloppet utan ven aktivt frvissa sig om att hjlptagaren inte nskar disponera beloppet p annat stt. JO 1989/90 s. 216 Framstllan om ekonomiskt bistnd ska franleda beslut JO har uttalat att en framstllan om ekonomiskt bistnd ska, efter utredning och dokumentering, vidarebefordras till behrig beslutsfattare och hos denne franleda beslut. Skandes klagoml, stllt direkt till socialnmnden, ver bristfllig handlggning vid socialfrvaltningen ger upphov till ett rende hos nmnden. JO 1989/90 s. 219 Ekonomiskt bistnd till underriga JO har uttalat att en socialnmnd, om det inte finns ngra andra mjligheter, mste kunna ingripa med ekonomisk hjlp ven till unga vilkas frsrjning vilar vrdnadshavaren. Sdan hjlp kan dock aldrig utg slentrianmssigt till ungdomar som lmnar frldrahemmet innan de kan frsrja sig sjlva. Att utan vrdnadshavarens medgivande bist barnet ekonomiskt mste alltid vara en lsning som inte fr tillgripas frrn i sista hand nr inga andra mjligheter str till buds.
235
BILAGA 4 Justitieombudsmannen
JO 1990/91 s. 182 Rekvisitioner JO har ansett det godtagbart av en socialfrvaltning att erbjuda bistnd till uppehlle i form av rekvisitioner ven om den bistndsskande frklarar sig vgra motta bistnd i den formen. JO 1990/91 s. 184 Delgivning Frga om rutiner fr delgivning av beslut i bistndsrenden. JO 1991/92 s. 213 Muntligt avslagsbesked JO har uttalat att ett muntligt avslagsbesked br antecknas i akten. En anteckning br ocks gras om att klienten underrttats om att f beslutet skriftligen och om rtten att verklaga beslutet. JO 1992/93 s. 310 Drjsml med samt utformning av beslut JO har kritiserat en socialnmnd fr drjsml med att fatta beslut i ett rende rrande bistnd till psykoterapibehandling samt kritiserar utformningen av beslutet. JO har uttalat att det inte r godtagbart att ett beslut ger anledning till tveksamhet om innebrden. JO 1993/94 s. 227 Underltenhet att verkstlla dom JO har riktat allvarlig kritik mot en kommundelsnmnd som underltit att verkstlla domstols dom avseende rtt till bistnd enligt 6 socialtjnstlagen (numera 4 kap. 1 , SoS anm.) i form av personlig assistent. JO har uttalat att nmnden inte fr lta anst med verkstlligheten av beslutet i avvaktan p att frgan prvas av hgre instans. Om ett yrkande om inhibition framstlls vid verklagandet i direkt anslutning till den dom varigenom skt bistnd beviljats, torde nmnden f lta anst med verkstllighet intill dess inhibitionsyrkandet prvats. JO 1993/94 s. 230 Urinprov JO har uttalat att det inte ur laglighetssynpunkt freligger ngot hinder mot att frordna att den enskilde i utredningssyfte skall lmna urinprov. Att mot den enskildes vilja besluta om en sdan ingripande tgrd br dock inte ske med mindre det freligger grundad misstanke anta att den skandes missbruk r av viss kvalificerad omfattning. Socialnmnden br sledes inte i ett bistndsrende rutinmssigt ange att den enskilde skall lmna urinprov s snart man misstnker att han missbrukar ngon form av narkotika. JO 1993/94 s. 238 Framstllan om ekonomiskt bistnd ska avgras i ett beslut JO har uttalat att om det inte r helt klart att den enskilde nskar en upplysning om sin mjlighet att f hjlp ska hans begran uppfattas som en
236
Justitieombudsmannen BILAGA 4
framstllning om bistnd och sledes avgras i ett beslut. JO 1993/94 s. 307 Kommunikation JO har uttalat att undantag frn kommuniceringsplikten i 17 frvaltningslagen kan ske bl.a. nr det r uppenbart att det inte r ndvndigt att kommunicera. JO 1994/95 s. 272 Socialtjnstens ansvar fr asylskande som vgrats uppehllstillstnd Anskan frn en person som saknar hemvist i landet mste prvas av vistelsekommunen. JO 1994/95 s. 364 Ondig uppgift i ett yttrande till lnsrtt JO har kritiserat att ett yttrande till lnsrtt i ett bistndsrende innehll uppgift om att skanden varit intagen p ett behandlingshem fr drogmissbrukare. Uppgiften saknade helt betydelse fr lnsrttens prvning av bistndsrendet. JO 1994/95 s. 365 Tid fr verlmnande av en besvrsskrivelse JO har kritiserat att en socialnmnd avvaktat med att verlmna en besvrsskrivelse till lnsrtten p grund av att skanden inte delgetts det skriftliga avslagsbeslutet. JO har uttalat att socialnmnden endast haft att ta stllning till om besvren kommit in i rtt tid. Den omstndigheten att den enskilde inte lst ut den rekommenderade frsndelsen med avslagsbeslutet har drvid saknat betydelse. JO 1994/95 s. 367 Gynnande beslut Innebrden av den frvaltningsrttsliga principen om gynnande besluts bindande effekt. JO 1995/96 s. 318 Omprvning JO har ppekat att begreppet omprvning avser det frfarande varigenom myndigheten ndrar det tidigare beslutet. Bedmningen av om frutsttningarna fr omprvning freligger kan gras av en tjnsteman med behvlig kompetens och ngon delegering av nmndens beslutandertt r det inte frga om. Finns det inte ngon anledning till omprvning ska den tjnsteman som gjort den inledande granskningen dokumentera detta och utan drjsml verlmna verklagandet och vriga handlingar i rendet till lnsrtten. Ett verklagande av ett av socialnmnden fattat beslut fr sledes inte bli liggande i avvaktan p att nmnden ska gra granskningen. Ett sdant drjsml str i strid med de krav p snabbhet i frfarandet som frvaltningslagen uppstller. Denna tid br i normalfallet inte verstiga en vecka. I vissa fall
237
kan det till och med krvas snabbare handlggning. Om den inledande granskningen ger anledning till en omprvning av beslutet br sjlva omprvningen gras av den eller dem som ursprungligen fattade beslutet. JO 1996/97 s. 252 Ekonomiskt bistnd till underriga Vrdnadshavares vilja kan inte alltid tillmtas avgrande betydelse nr det gller underrigs mjlighet till ekonomiskt bistnd. JO 1996/97 s. 253 Bistndsdomar ska formuleras som ett lggande JO har uttalat att bistndsdomar, varigenom enskilds verklagande bifalls, ska formuleras som ett lggande fr socialnmnden att utge frmnen ifrga. JO 1996/97 s. 295 Avslagsbeslut ska sndas till vistelseadressen JO har kritiserat en socialnmnd fr att de snt ett avslagsbeslut, vid s.k. frenklad delgivning, till skandens hemadress istllet fr vistelseadressen (som var vl knd av handlggaren). JO 1997/98 s. 317 Handlggningstid JO har riktat kritik mot en socialnmnd fr lngsam handlggning av en anskan om ekonomiskt bistnd till tandvrdskostnad. JO 1997/98 s. 321 och 1997/98 s. 324 Inhibition JO har uttalat att enbart den omstndigheten att en socialnmnd har anskt om inhibition inte automatiskt befriar nmnden frn att vidta de i den verklagade domen freskrivna tgrderna enligt socialtjnstlagen. En nmnd kan inte skjuta upp verkstlligheten av lnsrttsdomar genom att slentrianmssigt begra inhibition betrffande alla domar som gr nmnden emot. Om det av en dom exempelvis framgr att en bistndsskande befinner sig i en akut ndsituation och omedelbar hjlp r pkallad kan en socialnmnd vara skyldig att efterkomma domen ven om inhibition skts. I JO 1997/98 s. 324 uttalade JO ven att en begran om inhibition ska framstllas i direkt anslutning till den dom varigenom bistndet har beviljats. JO 1997/98 s. 328 Samtyckesblanketter JO har kritiserat en socialnmnd som anvnt blanketter innefattande samtycke frn den bistndsskande till att utredningskontakter tas. JO har uttalat att frgan om vilka utredningskontakter som socialnmnden behver ta och hur uppgifterna ska inhmtas br bestmmas i samrd mellan handlggaren och skanden. Ett annat handlingsstt fr anses strida mot grunderna fr SoL och de principer som gller fr socialtjnstens verksamhet. Dessa verenskomna kontakter br dokumenteras p lmpligt stt. JO ppekade ven olmpligheten av att begra barns namnteckning p blanketten.
238
JO 1997/98 s. 347 Framstllan om ekonomiskt bistnd ska franleda beslut JO har uttalat att om det inte r helt klart att den enskilde nskar endast upplysningar ska hans begran uppfattas som en framstllan om bistnd och sledes avgras i ett beslut. Om en tjnsteman r osker p vad den enskilde menar br denne frska undanrja oskerheten genom en direkt frga till den enskilde. JO 1997/98 s. 348 terkallelse av gynnande beslut JO har riktat kritik mot en socialnmnd som terkallat ett beslut att bevilja ekonomiskt bistnd. JO 1999/2000 s. 248 terbetalning Socialnmnden hade i ett rende avrknat en viss del av det ekonomiska bistnd som fortsttningsvis skulle utg som terbetalning av tidigare utgivet ekonomiskt bistnd. JO har ppekat att det r angelget att nmnden fortlpande under terbetalningstiden hller sig underrttad om huruvida den betalningsskyldige fortfarande samtycker till att terbetalningen verkstlls. Nmnden kan inte gra ett avdrag p det bistnd som den enskilde r berttigad till om den enskilde motstter sig detta. JO 2000/01 s. 293 terbetalning JO har kritiserat bl.a. att det inte framgtt vilken frmn eller ersttning som frskotterats, nr terbetalning skulle ske eller vilka omstndigheter som lg till grund fr terbetalningsplikten. Av dokumentationen framgr inte om delgivning genomfrts. (Se ven beslut den 22 februari 2000 dnr 41081999.) JO 2000/01 s. 301 Helhetssyn JO har kritiserat att en skande i bistndshnseende behandlats som ett vanligt ekonomirende, trots frvaltningens knnedom om att den skande led av en allvarlig psykisk strning, och hans tidigare behov av bistnd fr sin frsrjning. JO ansg att handlggningen, i den delen, stod i strid med principen om en helhetssyn p det sociala arbetet.
Opublicerade beslut
JO beslut den 25 november 1991 dnr 1243-1991 Dokumentation JO har kritiserat en socialfrvaltning som regelmssigt dokumenterat beslut endast genom journalanteckningar. Av anteckningarna gick inte heller att klart utlsa vad de olika anskningarna omfattat och vad nmnden prvat. JO ppe239
kade vikten av att dokumentation sker p ett korrekt och tydligt stt. Det r inte godtagbart att en domstol ska behva svva i tvivelsml om vilka beslut som fattats vid en socialfrvaltning eller innebrden av dessa. Brister i dokumentationen leder ytterst till att den enskilde riskerar att lida rttsfrlust. JO beslut den 26 september 1995 dnr 1241-1995 Fullmakt JO har kritiserat en socialfrvaltning som terkrvt utbetalat bistnd genom fullmakt i ln. Frvaltningen hade inte klarlagt huruvida den enskilde nskade terkalla fullmakten. Frvaltningen hade inte heller gjort ngon prvning av om den ersttningsskyldige genom betalningen skulle komma att sakna behvliga medel fr sig och de sina. JO beslut den 27 september 1995 dnr 1122-1995 Stdperson JO har uttalat att det kan vara av stort vrde fr en enskild att under ett sammantrde infr en nmnd eller annan myndighet ha sllskap av ngon anhrig eller vn. Frvaltningslagen lgger inte ngot hinder hremot. Dremot kan sekretesskl mana till viss frsiktighet nr det gller den information som kan lmnas infr en stdperson. Detta motiverar dock inte att stdpersonen helt frbjuds att nrvara. JO beslut den 27 januari 1999 dnr 816-1997 Tid fr verlmnande av en besvrsskrivelse JO har ppekat att verlmnandet av en klagoskrift i princip ska ske inom en vecka frn det att verklagandet kom in till frvaltningen. JO beslut den 4 juni 1999 dnr 1097-1998 Samverkan JO har ppekat att socialtjnstens mjlighet att verka tillsammans med andra myndigheter kan vara begrnsad p grund av sekretess. Socialtjnsten kan drfr inte utan vidare lta en representant fr en myndighet utanfr socialtjnsten vara nrvarande nr frvaltningen trffar en enskild. I princip frutstter nrvaron av en utomstende person att den enskilde samtycker till detta. JO beslut den 21 juni 1999 dnr 4905-1997 Tid fr verlmnande av en besvrsskrivelse JO har uttalat att en frvaltningsmyndighet ska verlmna en verklagandeskrift och vriga handlingar i rendet till verinstansen utan drjsml och att handlggningstiden i normalfallet inte br verstiga en vecka. I vissa fall kan det till och med krvas snabbare handlggning. JO beslut den 23 augusti 2000 dnr 1149-1999 Anskan och beslut JO har kritiserat en socialfrvaltning fr underltenhet att fatta beslut nr en
240
person anskt om bistnd och ven ringt och efterfrgat ett beslut. JO beslut den 5 september 2000 dnr 3263-1999 och beslut den 23 januari 2001 dnr 3994-1999 Anskan och beslut JO har kritiserat socialfrvaltningar fr att underlta att meddela beslut nr anskan enligt frvaltningarna behvde kompletteras. r det inte helt klart att den enskilde endast nskar upplysningar skall hans begran dock uppfattas som en framstllan om bistnd och sledes avgras genom ett beslut. JO beslut den 15 november 2002 dnr 3193-2002 Omprvning av beslut JO har uttalat att om en part verklagar ett beslut av en socialnmnd kan handlggaren i rendet efter en inledande granskning bedma om det finns frutsttningar fr omprvning. Sjlva omprvningen mste emellertid gras p samma niv som det tidigare beslutet fattades p. JO beslut den 12 september 2001 dnr 476-2003 verlmnande av verklagande ven nr ett verklagat beslut ndras s att den enskilde r njd men inte har ftt allt enligt verklagandet br nmnden verlmna skrivelsen med verklagandet och vriga handlingar i rendet till lnsrtten.
241
Klicka p ett sidnummer och du kommer till den sidan! Du tar dig tillbaka med stora pilen i verktygsmenyn.
Sakregister
A
aktier 95, 114, 146 aktivitetsersttning 99, 165, 167 aktivitetsgaranti 94 akut ndlge 44, 206 akut ndsituation 44, 96, 106, 228, 233, 238 akut tandvrd 61 allmnna kommunikationer 55 ambassadpersonal 128 amortering 47, 76 andra boendeformer 49 andrahandsboende 59 ansvarig kommun 121, 137, 230 antikviteter 96 arbetsfrmedlingen 16, 28, 55, 85, 88, 93, 138, 143 arbetslinjen 10 arbetsls 8385, 89, 93, 130, 138 arbetslshetsersttning 93, 112, 130, 138 arbetslshetsfrskring 85, 88 arbetslshetskassa 45, 56, 85 arbetsmarknadspolitiska program 86, 93 arbetsmarknadsutbildning 84, 217, 226 arbetsrehabiliterande tgrder 84, 86 arbetsresor 45, 55 arbetsskande 88, 129, 132, 138 arbetsskarverksamhet 84, 226 arbetstagare 88, 92, 94, 129, 131, 132, 138 asylskande 119, 126, 237
243
SAKREGISTER
avgifter bostad 46, 47 fackfrening 56 kommunal service m.m. 63, 70, 80, 98 sjukhusvrd 64 patient 78 avgngsvederlag 112, 115, 118
B
bankmedel 95, 104, 143 barnbidrag 112 barnomsorg 70, 98 barnperspektiv 20, 72, 80, 145 begravning 72, 81, 222 begravningsklder 43 begravningstraditioner 73 berkningsperiod 115 bil 55, 70, 95, 108, 143, 220 bistndsbehov 50 bitrde 140, 151 boendeformer 49 boendekostnad 22, 23, 45, 5859, 218, 219, 228 boendestandard 45, 53 borgen 54, 227, 228, 232 bosparande 95 bostadsbidrag 48, 99, 143, 165, 167 bostadsbyte 51 bostadsfrmedling 70 bostadsrtt 47, 50, 98 bosttning 66, 130, 134 brottsoffer 22, 120 bruttonorm 45 byte av bostad 50, 66 bt 96, 143 bter 74, 81
244
SAKREGISTER
C
cykel 40, 95
D
dagstidning 39, 40 dator 41, 96 deltidsarbete 84, 105 diabetes 43 driftskostnader 47 ddsbo 72, 81, 222, 232 ddsboanmlan 124 ddsbodelgare 72, 73, 222
E
eftergift 166, 232 efterlevandestd till barn 112, 143 EG-rtten 129, 132, 139 EU-medborgare 129, 132, 137 extra tillgg till studiebidrag 113, 230
F
fackfrening 39, 45, 56 familjehemsersttning 113 fast egendom 95 fastighetsskatt 47 feriearbete 103, 108 fickpengar 120, 220 flyttkostnader 63, 67 flyttning 23, 50, 52, 59, 68, 79 FN:s barnkonvention 13, 20 folkbokfringskommun 123, 137 fondmedel 114 framstllan 167 fri rrlighet 129, 132 fritidsfastighet 96 frivillighet och sjlvbestmmande 12, 19
245
SAKREGISTER
fullfljdshnvisning 154, 158, 235 fullmakt 142, 166, 235, 240 funktionshinder 42, 45, 51, 56, 75, 96, 113, 141 fngelsevistelse 51, 218 frbehllsbelopp 98 frbrukningsmaterial 63, 64 frbrukningsvaror 39, 40 fretag 87, 97, 226, 233 fretagare 97, 130, 233 frmedlingsavgifter 63, 70, 80 frskott 74, 164, 168, 233, 239 frskringar 74, 92 frskringsersttningar 113, 114 frskringskassan 28, 63, 78, 164, 167 frtida uttag 99, 111, 208, 229 frldrapenning 99, 112, 121, 143, 165, 229
G
gemensamma hushllskostnader 41, 111 glasgon 61, 63, 65 grundutbildning i svenska 84, 86 grundutrustning 66
H
helhetssyn 12, 18, 27, 31, 110, 239 hemfrskring 39, 45, 56 hemkommun 122, 127, 135 hemlshet 49 hemsndning 134 hemutrustning 23, 63, 65, 68, 79, 82, 113, 221, 228 (se ven mbler) hemutrustningsln 67 hemvist 122, 126, 230, 231, 237 hjlpmedel 63 hotell 49, 52 husgerd 67, 79, 81 hushllsekonomisk rdgivning 15, 75
246
SAKREGISTER
hushllsel 39, 45, 55, 74 hushllsgemenskap 42, 47, 48, 49, 102 husvagn 49, 50, 96, 218, 232 hyreslgenhet 46 hyresskuld 51, 218 hlsa och hygien 39 hlsooch sjukvrd 62, 63, 78, 98, 120 hgkostnadsskydd 64, 78 hgre niv 22, 23, 42, 44
I
identitetshandling 70 individuell behovsbedmning 17, 21 inhibition 157, 161, 236, 238 inkomstperiod 115, 118 inneboende 47 introduktionsprogram fr invandrare 86, 87
J
journal 147 journalanteckningar 140, 239
K
klder och skor 23, 40, 43 koloni- eller lgervistelse 71 kommunikation 149, 237 kompetens 25 konst 96 kontaktlinser 65 kontanter 95 kontroller 145 kortvarigt bistndsbehov 50, 79 kriminalvrd 51, 120, 123, 203, 218 kvarskrivning 126 kvarstende skatt 47, 209, 223
247
SAKREGISTER
L
laga kraft 159162 laglighetsprvning 35, 156, 160 lek och fritid 22, 39, 40, 43, 58 livsmedel 23, 39, 40, 43, 48 lunch 41 lginkomsttagare 45, 52, 53, 58, 69, 80 ln 47, 75, 76, 81, 96, 105, 108, 109, 224, 227, 232 lngvarigt bistndsbehov 50, 66 lgre niv 44, 122 lkarkonsult 64 lkarvrd 61 (se ven hlsooch sjukvrd) lkemedel 63, 64, 78 lneutmtning 99
M
magasinering 49 matkuponger 116 matpengar 137 medborgarskap 130 medgivande 102, 128, 142, 146, 148, 235 menprvning 148 missbruk 90, 236, 237 motivering av beslut 153 mbler 67, 79, 81 (se ven hemutrustning)
N
nordiska medborgare 132134 nrstende 72 ndsituation 106 (se ven akut ndlge, akut ndsituation)
O
obligationer 95, 114, 146 ombud 140, 142, 144, 151 omprvning 156158, 160, 237, 241
248
SAKREGISTER
P
part 149, 150, 154, 157 partner (se registrerad partner) patientavgifter 78, 120 pension 111, 112, 131, 143, 165 pensionsfrskring 95, 108, 146 pensionr 95, 129, 130, 131 periodisk frmn 165 personliga kostnader 41, 111 placeringskommun 123, 124 praktik eller annan kompetenshjande verksamhet 86, 8992
R
registrerade partner 23, 41, 100, 102 rekreation 62, 63, 66, 7172, 115, 125, 222 rekvisition 116, 236 resekostnader 224 riktlinjer 37, 45, 55, 59, 73 rntekostnad 47 rttidsprvning 158, 160 rttshjlpsavgift 70, 80 rttsskerhet 24, 37, 140, 142145, 150, 153
S
sambo 23, 41, 42, 52, 53, 100, 130 sammanboende 101 samrdsfrfarande 147 samrdsgrupp 148 schablon 4445, 55, 56, 59, 66 semester 7172 (se ven rekreation) SFI 86, 226 sjukhusvistelse 64 sjukhusvrd 64 sjukpenning 99, 112, 143, 165 sjlvfrsrjning 1516, 25
249
SAKREGISTER
skadestnd 74, 114, 169 skattejmkning 47 skatteskulder 74, 81 skatteterbring 47 skolmltid 43 skolresa 72 skulder 63, 74, 76, 81, 97, 222 skuldrdgivning 75 skuldsanering 75, 223 skyddstgrder 24 skligt rdrum 5152, 59 social frmn 131, 132 social trygghet 129, 131 sparbelopp 95 spdbarnsutrustning 63, 68 stereo 96 stipendier 114 studerande 8991, 101102, 104106, 108110, 129132, 138, 225, 227, 228 studiehjlp 99, 113 studier 101102, 105, 109, 225 studiestd 104105, 109, 114, 165, 225 stdperson 140, 151, 240
T
tandlkarkonsult 65, 79 tandvrd 62, 6465, 78, 79, 115, 221, 228, 238 telefon 22, 39, 40, 43, 44, 48, 67, 68, 224 tillfllig vistelse 125, 126, 134 tolk 140, 142 tomtrttsavgld 47 trygghetspaket 24 trngboddhet 5253 TV 39, 40, 6667, 96
250
SAKREGISTER
U
umgnge 22, 42, 43, 46, 66, 146 umgngesresor 63, 69, 80 underhllsskyldighet 42, 100103, 226, 227 underhllsstd 99, 112, 143, 165, 167 ungdomar 42, 53, 54, 8993, 235 ungdomsgaranti 93 uppehllstillstnd 71, 120, 127, 132, 133, 143, 231, 237 utbetalningsstt 116 utlandsvistelse 135 utredning 1617, 18, 2122, 25, 30, 84, 140146, 149, 153, 166, 235, 238 utvecklingsersttning 93
V
vandrarhem 49 verkstllighet 161, 236, 238 video 96 villa 98, 222 villkora ekonomiskt bistnd 86 vinterklder 43 vistelsebegreppet 125126, 132 vistelsekommun 122128, 134, 137, 230 vntetider 25, 141 vrdefreml 114, 146
terbetalning 163, 231232, 239 terkrav 163165, 169, 231 terskning 167
ldreomsorg 70
verskjutande skatt 111, 112
251

Ekonomiskt Bistånd

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Ekonomiskt Bistånd

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Ekonomiskt bistnd

Std fr rttstillmpning och handlggning av renden i den kommunala socialtjnsten

1. Ekonomiskt bistnd bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

6. Frutsttningar fr rtt till ekonomiskt bistnd . . . . . . . . . . 83

8. Ansvarig kommun och grnsen fr kommunens ansvar . . 119

9. Information, anskan och utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Fretrde infr nmnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Kllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

10. Beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

11. verklagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156

12. terbetalning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163

1. Ekonomiskt bistnd bakgrund

1 Ekonomiskt bistnd bakgrund

Ekonomiskt bistnd bakgrund 1

Grundlggande principer och viktiga utgngspunkter vid bistndsbedmning

Socialtjnstens ml och lagens intention ett sjlvstndigt liv

Hnsyn till brottsoffer

Samverkan mellan myndigheter

Jnsson en kartlggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsomrdet.

Svedberg (1993), SOU 1995:142 och SOU 1996:85.

Rtt till bistnd

Riksnorm 4 kap 3 frsta stycket p.1

Skliga kostnader utanfr riksnormen 4 kap. 3 frsta stycket p. 2

60 Prop. 2000/01:80 s. 91. 61 Prop. 1979/80:1 s. 527.

Livsmedel: Berkningar av livsmedelskostnaderna utgr ifrn en fyra-

Lek och fritid: Utgiftsposten gller kostnader fr sdana aktiviteter som

Hygien64: Avser kostnader fr den personliga hygienen, t.ex. tvl, tand-

Frbrukningsvaror: Hr terfinns varor som behvs fr rengring av

67 Se ocks avsnittet Genom nedsttning av kommunala avgifter m.m.

RTTSFALL R 1995 ref 52

Kommunala normer med bredare schabloner eller hgre niv

Skliga kostnader utanfr riksnormen

RTTSFALL R 1996 ref 99 III

RTTSFALL R 1994 ref 61

RTTSFALL R 1988 ref 137

R 1994 not 574

RTTSFALL R83 2:79

RTTSFALL R 1994 ref 76

RTTSFALL R 1997 ref 79 (IIII)

RTTSFALL R 1995 ref 63

Medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa

Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten

Hlso- och sjukvrd

RTTSFALL R 1989 ref 24 III

Underhll eller komplettering av befintlig hemutrustning

Hemutrustning vid bosttning

RTTSFALL R 1995 ref 80

RTTSFALL R 1987 ref 109

Avgifter fr kommunal service, anskningsoch frmedlingsavgifter m.m.

RTTSFALL R 1989 not 120

RTTSFALL R83 2:59

RTTSFALL R 1989 ref 64 (II)

RTTSFALL R 1988 ref 67

RTTSFALL R 1989 ref 64 (I)

97 Prop. 1979/80:1 s. 202.

RTTSFALL R 1992 ref 16

RTTSFALL R84 2:27

Vanliga frgor frn handlggare inom socialtjnsten

Avgifter fr kommunal service, anskningsoch frmedlingsavgifter m.m.

6. Frutsttningar fr rtt 6. till ekonomiskt bistnd

Prvning av om behovet kan tillgodoses p annat stt

6 Frutsttningar fr rtt till ekonomiskt bistnd

Rttsfall R 1986 ref 19

Frutsttningar fr rtt till ekonomiskt bistnd 6