Det klandestina partiet och det ppna arbetet 1

Frn tidningen Sotsial-Demokrat Nr. 2829, November 5 (18), 1912.

Frgan om det klandestina partiet och det ryska socialdemokraternas ppna arbete r en kardinalfrga fr partiet. Det har varit en angelgenhet fr RSDAP genom hela den efterrevolutionra perioden och har givit upphov till de bittraste strider inom dess led. Kampen ver denna frga har mestadels frts mellan likvidatorerna och antilikvidatorerna, och bitterheten kommer helt och hllet frn det faktum att det rr sig om frgan om vrt gamla klandestina parti ska fortstta finnas eller inte. RSDAPs konferens i december 2008 frdmde med eftertryck likvidationismen och, i en srskild resolution, formulerade partiets syn p organisationsfrgan: Partiet bestr av klandestina socialdemokratiska celler, vilka fr sig mste etablera stdjepunkter fr arbetet bland massorna i form av ett s brett och frgrenat ntverk av olika ppna arbetarfreningar som mjligt. Bde Centralkommitns plenum i januari 2010 och den Allryska konferensen i januari 2012 bekrftade fullt ut partiets syn p frgan. En helt och hllet definitiv och fast uppfattning av denna syn p frgan r kanske klarast beskriven i den senaste Dnevik av kamrat Plechanov (nr 16, april 2012). Vi sger klarast fr det var Plechanov som vid denna tidpunkt intog en neutral stndpunkt (angende januarikonferensens betydelse). Och frn hans neutrala stndpunkt s bekrftar han fullt den etablerade partisynen genom att sga att de s.k. initiativgrupperna vilka brutit sig ur partiorganisationen eller vergivit den eller uppsttt utanfr den inte kan anses tillhrande tillhra partiet utan ett srskilt beslut taget av de klandestina cellerna p en kongress eller en konferens. Det r anarkism i frhllande till principerna och std till och legitimering av likvidationism i frhllande till praktiken, skrev kamrat Plechanov, att lta initiativgrupperna sjlva besluta om de tillhr partiet. Det kan tyckas, i ljuset av den neutrale Plechanovs senaste frklaring, att frgan som helt definitivt har beslutats av partiet vid s mnga tillfllen kan anses som slutbehandlad. Men resolutionen frn den senaste likvidationistkonferensen tvingar oss att tervnda till den med hnsyn till de nya frsken att skapa oreda av det som var utrett och frdunkla saker som var klargjorda. Tillsammans med de mest vildsinta attacker mot anti-likvidatorerna, frklarar Nevsky Golos (nr. 9) att den nya konferensen inte var likvidationistisk. nd visar konferensens resolution angende en av de viktigaste frgorna, den om det klandestina partiet och det ppna arbetet, att det uppenbarligen var en helt igenom lividationistisk konferens. Det r drfr ndvndigt att analysera resolutionen i detalj och att citera den i dess helhet fr detta syfte.

I Resolutionen frn likvidatorernas konferens har som rubrik Organisatoriska former fr partiuppbyggandet, men nd s avsljar dess frsta punkt att det inte handlar om former fr uppbyggandet, utan om vilket sorts parti gammalt eller nytt som de vill bygga. Hr r frsta punkten:
1 Traditionellt har 'klandestint' och 'ppet' versatts till 'illegalt' och 'legalt', men vi anser att dessa ord inte motsvarar hela andemeningen i det ryska orginalet. Det ryska ordet har en dubbel betydelse, dels 'illegalt', men ven 'underjordiskt/klandestint'. Vad gller ordet 'legalt' s syftar det just p ett 'ppet' arbete som i sig inte alltid mste hlla sig inom den borgerliga lagens ramar. ven om versttningen 'ppet' ven skapar vissa problem s anser vi att det r bttre n 'legalt', t.ex. s pratar texten om omrden dr det legala arbetet inte r tilltet, r det d legalt arbete?

Denna konferens har efter att diskuterat partiuppbyggandet ntt fljande slutsatser:

formerna

och

metoderna

fr

1. Frvandlingen av det Socialdemokratiska partiet till en sjlvstyrande organisation fr det socialdemokratiska proletariatet kan frverkligas endast i den mn som den socialdemokratiska organisationen tar form i processen av att dra in arbetarnas massor i ppna sociala och politiska aktiviteter i alla dess uppenbarelseformer Sledes r det allra frsta ordet i resolutionen om uppbyggandet av Partiet ett obestridligt erknnande av ndvndigheten att frvandla det Socialdemokratiska partiet. Detta r udda, milt uttryckt. Sjlvklart har varje partimedlem rtt att efterstrva partiets frvandling, men det r allom bekant att under de senaste fyra ren har frgan varit om man erknner det gamla partiet eller inte! Det vet alla! Partiresolutionen (december 1908) talade i klaraste tnkbara ordalag i sitt frdmande av likvidatorerna, som ville erstta det gamla partiet med ett nytt. I april 1912 frgade Plechanov frsvararna av initivativgrupperna, vilka planerade (och gjorde) ett upprop till en likvidationistkonferens , rakt ut: Existerar vrt gamla parti eller inte? (Dnevnik Sotsial-Demokrata, Nr. 16, april 1912, s. 8). Frgan kan inte undvikas. Den r stlld utifrn en fyrarig kamp. Den uttrycker fullt allvaret i den s.k. partikrisen. Nr denna frga besvaras genom att sga: Frvandlingen av det Socialdemokratiska partiet ... kan frverkligas endast... s ser vi direkt att det inte r ett svar, utan bara ett undvikande utan innehll. Inga frutom medlemmarna i det gamla partiet kan tala om partiets frvandling. Genom att undvika frgan om det finns ett gammalt parti eller inte, och genom att utan tvekan deklarera (tillsammans med icke-partiansluta initiativgrupper) det ni kallar en frvandling, s gr ni ingenting annat mina herrar n att bekrfta att er stndpunkt r likvidationistisk! Detta blir n mer tydligt d resolutionen, efter den helt meningslsa och hgtravande frasen om en sjlvstyrande organisation fr det socialdemokratiska proletariatet, frminskar frgan till frslaget att denna frvandling kan frverkligas endast i den mn som den socialdemokratiska organisationen tar form [vi ska inte hnga upp oss p den ljliga, uppblsta och korkade ordskvalet] i processen av att dra in arbetarnas massor i ppna sociala och politiska aktiviteter!! Vad betyder detta? Kallar frfattarna till denna frbluffande resolution strejker och demonstrationer att dra in massorna i ppna, etc., aktiviteter? Logiken antyder det! I detta fall r resolutionen rent nonsens, fr alla vet att organisationen tar form ven utan strejker och demonstrationer. Organisationen, kloka herrar, r alltid dr, medan massorna bara gr till ppen handling d och d. Om med ppna sociala och politiska aktiviteter (vilken byrkratisk-liberal stil detta folk anvnder precis som Russkiye Vedomosti fr 30 r sedan!) likvidatorerna menar de ppna formerna fr arbetarrrelsen, och inte alls strejker, demonstrationer o.s.v., lysande!, ocks i sdant fall r resolutionen fullstndigt nonsens, fr det r p intet stt s att endast i processen av att dra massorna in i den ppna rrelsen som organisationen i vrt land tar form eller har tagit form. Vi har organisationer p mnga platser dr inga former av ppen rrelse r tillten. Sledes r resolutionens huvudpunkt (organisationen tar form endast i den mn) definitivt vrdels. Det r ingentin annat n en rra.

Men det finns ett uppenbart likvidationistisk innehll i rran. En frvandling r mjlig endast i processen av att dra in massorna i den ppna rrelsen det r slutsatsen av all gallimatias i punkt 1. Och detta r den renaste likvidationism. I fyra r har partiet sagt: vr organisation bestr av klandestina celler, omgrdade av ett s brett och frgrenat ntverk av ppna freningar som mjligt. I fyra r har likvidatorerna frnekat att de r likvidatorer, och under fyra r har de psttt: en frvandling kan genomfras endast genom att dra in massorna i den ppna rrelsen. De undviker frgan om vad vrt parti bestr av och hur detta gamla parti r, och gr p exakt det stt som passar legalisterna. Det r i hg grad samma gamla historia; i april 1912 frgade Plechanov: Existerar vrt gamla parti eller inte? Likvidatorernas konferens svarar: en frvandling kan frverkligas endast i den mn som massorna dras in i den ppna rrelsen! Detta r svaret frn legalisterna som har brutit med partiet och som igr var starka och ansatte partiet, men som idag (efter att ha besegrats) r timida och frsvarar sig med vltalighet.

II Punkt tv i resolutionen lyder: 2. Med den frndrade sociala och politiska situationen jmfrt med den frrevolutionra epoken, s mste de de klandestina partiorganisationer som existerar och de som uppkommer anpassa sig till den ppna arbetarrrelsens nya former och metoder. ter igen lysande logik. En frndring i den sociala situationen krver bara s dr en frndring av organisationsformerna, men resolutionen sger ingenting om p vilka grunder de lgger fram riktiningen fr denna frndring. Varfr hnvisar resolutionen till den frndrade sociala och politiska situationen? Uppenbart fr att bevisa, lgga grunder fr och dra de praktiska slutsatserna: det r ndvndigt fr den klandestina organisationen att anpassa sig till den ppna rrelsen. Men premissen rttfrdigar inte en sdan slutsats. Med en frndring av den sociala situationen s mste den ppna organisationen anpassa sig till den klandestina en sdan slutsats r precis lika legitim! Varfr all denna frvirring frn likvidatorernas sida? Fr de r rdda fr att sga sanningen och vill sitta p tv stolar samtidigt. Sanningen r att likvidatorerna str fr en likvidationistisk bedmning (gjord av Levitsky, Larin, Yezhov och andra) av den nuvarande situationen, fr att frklara hur den sociala och politiska situationen har frndrats r en bedmning av den nuvarande situationen. Men de r rdda fr att lgga fram sin bedmning i klara ordalag. Faktiskt, konferensen kunde inte ens frm sig att resa frgan. Stillatigande, smygande och p ett hemligt stt, s vidmakthller den synpunkten att det har skett (ngon sorts) frndringar som krver anpassning av det klandestina till det ppna.

Detta r ett synstt som inte skiljer sig p ngot stt frn Kadetterna, vilket den socialdemokratiska pressen vid upprepade tillfllen har ppekat. Kadetterna erknner helt och hllet att deras parti i dess helhet r tvingade att fortstta i klandestinitet (se punkt 3 i likvidatorernas resolution) och att, i ljuset av den frndrade situationen, det klandestina partiet mste anpassa sig till den ppna rrelsen. Vad det gller Kadetterna r detta tillrckligt. Fr dem r frbudet av deras parti, dess klandestinitet, en olycka, en abnormitet, en verlevnadsfrga, medan det huvudsakliga, det vsentliga och grundlggande r deras ppna arbete. Denna syn r den logiska fljden av den bedmning av situationen som formulerats av herr Gredeskul: vad som behvs r inte en ny revolution, utan endast konstitutionellt arbete. Kadettpartiets klandestinitet r en olycka; det r ett undantag frn den allmnna regeln om konstitutionellt arbete. Fljaktligen den logiska slutsatsen att den klandestina organisationen mste anpassa sig till den ppna rrelsen. Och s r sakernas tillstnd vad gller Kadetterna. Men det Socialdemokratiska partiet har ett annat synstt. Huvudslutsatsen som kan dras frn vr bedmning partiets bedmning av situationen r att revolutionen r ndvndig och i antgande. ven om formerna fr utvecklingen som leder till revolutionen har frndrats s terstr den gamla revolutionsuppgiften . Fljaktligen slutsatsen: organisationsformerna mste frndras, cellernas form mste bli mer flexibel, deras utvidgning kommer ofta att ske genom utvidgningen, inte av cellerna sjlva, utan av deras lagliga periferi, etc. Allt detta har lagts fram otaliga gnger i partiresolutioner. Men denna frndring av den klandestina organisationens former tcks inte alls av formeln: anpassning till den ppna rrelsen. Det r ngot helt annat! De ppna organisationerna r stdjepunkter fr att propagera idn om klandestina celler bland massorna. Med andra ord, frndrar vi formerna fr att utva inflytande fr att garantera att vrt tidigare inflytande fortstter i klandestin riktning. Vad gller formen fr organisation s anpassar sig den klandestina organisationen till den ppna, men vad gller partiarbetets innehll, s anpassar sig de ppna aktiviteterna till de klandestina iderna (Hrav detta kan sgas i frbigende kriget som revolutionra mensheviker har frt mot likvidatorer.) Bedm nu hur bottenlst vra likvidatorers tnkande mste vara fr att acceptera den frsta premissen (om formerna fr arbetet) och glmma den andra (om arbetets innehll)!! Och som titel fr sin kadettvisdom har de ett argument om de organisatoriska formerna fr partiets uppbyggnad som lyder som fljer: Vi mste bygga partiet p ett sdant stt att det reorganiseras genom att dra in massorna i den ppna rrelsen och anpassa den klandestina organisationen till den rrelsen. Frgan uppkommer: ser detta ut som ett svar fr partiet? (Att bygga partiet betyder att strka och ka antalet klandestina celler, omgrdande av ett ntverk av ppna stdjepunkter.) Eller ser det ut som en legitimering av ett kryphl fr likvidatorerna, eftersom det repeterar Kadetternas och Folksocialisternas ider? Det var exakt dessa ider som som herr Peshekhonov, en folksocialist, frsvarade i augusti 1906, nr han frskte grunda ett ppet parti se Russkoye Bogatstvo, 1906, Nr 8, och Proletary Nr 4, artikeln Socialistrevolutionra mensheviker.

III Den tredje punkten av resolutionen lyder: 3. ven under nuvarande tidpunkt mste det Socialdemokratiska Partiet, d dess organisation fortfarande i sin helhet r tvingad till klandestinitet, strva efter att genomfra olika delar av partiarbetet ppet och etablera ndamlsenliga institutioner fr detta syfte. Vi har redan ppekat att detta r en nra nog exakt beskrivning av Kadettpartiet, exakt frn frsta till sista ordet. Men termen socialdemokratisk r malplacerad hr. Det r sant att Kadettpartiet i dess helhet r tvingat att fortstta vara klandestint, och att ven under nuvarande tidpunkt (nr vi har en konstitution, tacka Gud) strvar de att genomfra delar av sitt partiarbete ppet. Den tysta premissen som syns mellan varje rad av denna likvidationistiska resolution r dess erknnande av konstitutionellt arbete som det nda arbetet eller, tminstone, som det viktiga, grundlggande och bestende arbetet. Detta r grundligt fel. Det r precis den liberala arbetarpolitiken. Det Socialdemokratiska Partiet r klandestint bde i sin helhet och i var och en av sina celler, och vilket r det viktigaste av allt i hela innehllet av sitt arbete, vilket r att propagera och bereda vg fr revolutionen. Drfr kan inte ens det mest ppna arbetet av det Socialdemokratiska partiets mest ppna cell anses som ppet genomfrt partiarbete T.ex. s var den mest ppna cellen i RSDAP mellan 1907-1912 den socialdemokratiska dumagruppen. Den var i en position dr den kunde tala mer ppet n ngon annan. Den ensam var ppen, och kunde tala ppet om en stor mngd saker. Men inte om allting! Och inte bara, allmnt talat, inte om allting, utan srskilt, inte om sitt eget parti och dess partiarbete inte om allting och inte heller om det viktigaste. Detta r anledningen till att vi inte, inte ens vad gller den socialdemokratiska dumagruppen, kan acceptera punkt tre i den likvidationistiska resolutionen, fr att inte tala om terstende olika delar av partiet. Likvidatorerna fresprkar ett ppet lagligt parti. Nu r de rdda (arbetarna har gjort dem rdda, och Trotskij rder dem att vara rdda) att sga det rakt ut. Nu sger de samma sak men anvnder sm frkldnader. De sger inget om att gra partiet ppet. Men de fresprkar legalisering i delar. Den neutrale Plechanov sade till likvidatorerna i april 1912 att de legalistiska initiativgrupper som har brutit med partiet r anti-partigrupper. Likvidatorernas konferens svarar att de legalistiska initiativgrupperna som har brutit sig ut r precis den ppna ledningen fr olika delar av partiarbetet; de r de ppna aktiviteter till vilka det klandestina partiet mste anpassa sig, till vilka vi sa dra massorna och som r mtstickan p och garantin fr den ndvndiga frvandlingen av partiet. Vilka enfaldiga likvidatorena mste ha hittat, om deras historia r sann, om dessa synpunkter godkndes av de anti-likvidatorer som Trotskij tog med.

IV Den sista punkten i resolutionen lyder 4. D den r ofrmgen, p.g.a. dess existens klandestina frutsttningar, att dra stora delar av arbetarna, ver vilka dess inflytande strcker sig, in i sin sfr, s mste den socialdemokratiska organisationen frbinda sig med de politiskt aktiva delarna av proletariatet och genom dem med massorna, genom att etablera olika typer av av mer eller mindre utvecklande ppna eller klandestina politiska organisationer och olika typer av ppna tckmantlar (valkommitter, politiska freningar grundade p lagen frn den fjrde mars, kommunfretag, freningar fr bekmpandet av de hga levnadskostnaderna, o.s.v.), liksom genom att koordinera sina handlingar med icke-politiska arbetarorganisationer. Hr, ter igen, s lgger man fram oemotsgliga argument om ppna tckmantlar fr att dlja vad som inte bara r omtvistat utan rakt av lividationistiskt. Att etablera ppna politiska organisationer r precis vad Levitsky och N. R-kov har frordat; det r ppnandet av partiet bit fr bit. Under mer n ett r har vi sagt till likvidatorerna: sluta snacka och brja grunda era ppna politiska freningar, ssom freningen fr frsvar av arbetarklassens intressen, o.s.v. Sluta vara pratmakare och brja jobba! Men de kan inte brja jobba eftersom det r omjligt att realisera ett liberalt utopia i dagens Ryssland. Allt de kan gra r att p ett frdolt stt frsvara sina initiativgrupper, vilka r sysselsatta med nyttiga samtal och msesidig uppmuntran, med frslag och vervganden angende ppna politiska organisationer. De frsvara sina initiativgrupper, genom att officiellt sl fast i sin resolution att den klandestina organisationen mste frbinda sig med de politiskt aktiva delarna av proletariatet och genom dem med massorna!! Detta betyder att det r utanfr cellerna som de politiskt aktiva kan hittas! r det inte bara nya ord fr de vlknda fraserna och utropen med innebrden att alla aktiva har flytt frn det dda partiet till initiativgrupperna? Trotskij tillsammans med likvidatorerna som slngts ut frn partiet lgger fram vad Nasha Zarya och Dyelo Zhizni sade ppet fr att smda det klandestina partiet, fast p ett mildare stt: enligt deras syn s r det utanfr det smala klandestina partiet dr de mest aktiva finns, och det r med dem man mste frbinda sig. Vi likvidatorer som har brutit oss ut r de aktiva elementen; genom oss mste partiet frbinda sig med massorna. Partiet har sagt, utan obestmd terminologi, att: i ledningen av den ekonomiska kampen, s mste den socialdemokratiska particellen samarbeta med fackfreningarna, med de socialdemokratiska cellerna inom dessa och med individuella ledare i fackfreningsrrelsen. Eller, i valkampanjen fr Duman, r det vsentligt att fackfreningarna marscherar jmsides med partiet. Detta r klart, precist och ltt att frst. Vad likvidatorerna istllet frordar r en oklar koordination mellan partiarbetet i allmnhet och de icke-politiska, d.v.s. icke-parti, fackfreningarna. P.B. Axelrod frsg Trotskij med likvidationistiska ider. Trotskij rdde Axelrod, efter den senares bittra motgngar i Nasha Zarya, att dlja iderna med fraser som frdunklar dem.

Ingen kommer att bli frd bakom ljuset av detta flje. Likvidationistkonferensen kommer att lra arbetarna att mer noga studera meningen bakom undvikande fraseologi. Konferensen har ingenting att erbjuda arbetarna frutom denna lrdom, vilken r bitter och ointressant men inte vrdels i det borgerliga samhllet. Vi har studerat hur Levitsky klr sig i ider frn liberal arbetarpolitik som sina vardagsklder; det r inte svrt att upptcka dem ocks i Trotskij prliga upprop. Partiets syn p den klandestina organisationen och dess ppna arbete str ut som n mer imponerande nr den jmfrs med all denna hycklande maskerad.