You are on page 1of 26

Moment 14 Andrologi

Moment 14 Gynekologi & Andrologi


Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 1, Moment 14
Norrkping
Lrare: Andreas Roup Andrologi
Vecka 20
Dag/Vecka Tid Moment-del Rast
Skydd 13
Vecka 18
Fredag 2/5 10:00 11:45 Sex & Fortplantning 2 x 15 min

Vecka 19
Torsdag 7/5 08:15 09:50 Gynekologi 1 x 20 min
Fredag 8/5 Nationella prov i Svenska

Vecka 20
Torsdag 15/5 08:15 09:50 Andrologi 1 x 20 min
Fredag 2/5 10:00 11:45 STDs 2 x 15 min

Andrologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Vad r Andrologi?


Lran om de manliga fortplantningsorganen


Det omfattar INTE urinvgarna d detta
behandlas inom Urologin

Sexuellt verfrbara sjukdomar rknas normalt
stt in i urologin men behandlas oftast inom
andrologin d samma sjukdomar fr kvinnor
rknas in i gynekologin. Vrlden r orttvis =(
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 1, Moment 14
Andrologi
Andrologi - Anatomi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Andrologi
Andrologi Anatomi och Fysiologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Cellerna som gr att vi kan
fortplanta oss kallas
knsceller.

Dessa bildas i testiklarna
frn stamceller i
sdeskanalernas centrum,
kallat fr testikelmrgen.
Detta sker p order frn
bitestiklarnas produktion av
testosteron, som i sin tur
ftt sina order av hypofysen
genom hormonet GH.
Knscellerna kallas fr spermier
och transporteras frn mrgen genom
sdeskanalen via bitestiklarna upp i
sdesledarna, mot urinrret via prostatan.
Andrologi
Andrologi Anatomi och Fysiologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Spermien r ungefr 0,05 mm
lng och ungefr 0,01 mm tjock
vid huvudet. Huvudet innehller arvsmassan med hlften av mannens kromosomer. I kroppen
finns en samling med mitokondrier som producerar energi till spermien s att den orkar simma.
Sdesblsan och
prostatan r tv
exokrina krtlar,
som producerar
sekret som
fungerar som
smrjmedel i
urinrret och
som sperma-
skydd mot
bakterier och de
sura och frtande
resterna av
urinmnen som
finns kvar i
urinrret.
Andrologi
Andrologi Anatomi och Fysiologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Andrologi
Andrologi Anatomi och Fysiologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
I meiosen,
reduktionsdel-
ningen kan
mutationer
frekomma.
Beroende p
individuella
egenskaper
frekommer
detta vid 1
20 % av alla
reduktions-
delningar. Detta
kallas ven fr
verkorsning.
Mutationer innebr att kromosomerna frndras s att nytt genetisk struktur bildas. Det r p
detta stt generna kan frndras mellan frldrar och barn och r den vanligaste orsaken till att
ett barn kan ha genetiska uttryck fr dominanta anlag trots tv frldrar med recessiva anlag.
Det kan frefalla vara ngot som lter lite lskigt men det r helt naturligt och utan dessa
mutationer skulle evolutionen gtt betydligt lngsammare n vad den gr.
Mutativ meios
Andrologi
Andrologi Anatomi och Fysiologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Vid sexuell
upphetsning kar
tillflligt
produktionen av
testosteron och
stresshormon, det
r gemensamt fr
bda knen.
Hormonerna gr
att venerna sluter
sig, s att blodet
som frs till
svllkropparna
stannar kvar och
inte tillbaka ut till
undre hlvenen.
Svllkropparna fungerar som sm behllare, eller fickor, fr blod, som ger den stadga men nd
gr den relativt rrlig. Svllkropparnas vvnad bestr av bindvvnad i kombination med
broskvvnad. Man brukar sga att man kan bryta sin penis, vilket inte r osant d det r brosk-
vvnaden som skadas. Anledningen till erektionen r fr att urinrret ska peka mot livmodern.
Erektion
Andrologi
Andrologi Anatomi och Fysiologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Penisen bestr av tre svllkroppar,
de tv stora och den mindre
svllkroppen. De tv strre har tv
stora artrer som lper igenom dem
och frser penisen med blod. Den
undre svllkroppen har endast sm
kapillrer som frser den med blod
och svller inte upp alls i samma
omfattning som de vre. Den har
ven urinrret som lper igenom
den. Svllkropparna omges av ett
ttt brosklager som skyddar
svllkropparna samt ett lager med
bindvvnad. Hr finns de stora
venerna samt en precis innanfr
brosket, som leder blod bort frn
penisen. Yttersta lagret bestr av en
hudbarrir. Artterna och venerna
kopplas till de strre blodkrlen som lper precis under hudlagret p ovansidan. Lngst fram p
penisen har vi ven ollonet, glans penis. Detta bestr av en frlning av den undre svllkroppen.
Andrologi
Andrologi Anatomi och Fysiologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
hjrnan nr en tillrckligt hg niv triggas utlsningsreflexen. Det som hnder d r att hjrnan
utlser en enorm dos av serotonin som fr bitestiklarna att ppna sdeskanalerna samtidigt
som den vre ringmuskeln tpper till mellan prostatan och urinblsan (2 i bilden) och den undre
ringmuskeln slappnar av fullstndigt. Eftersom testiklarna hela tiden bilder en massa spermier
har trycket blivit stort i testiklarna och trycket som bildats i testiklarna fr spermierna att
bokstavligen sprutas hrt ut i sdesledaren, fr att sedan fullkomligt sprutas ut frn urinrret.
Under sexuell stimulering
kar niverna av
endorfiner i kroppen.
Dessa r dopamin och
serotonin, tv
gldjemnen som r
transmittorsubstanser i
hjrnan. Ju mer sexuell
stimulering ju mer
dopamin utsndras i
hjrnan. Dopaminet fr
sdesblsan och prostatan
att producera sin vtska.
Nr niverna av dopamin i
Andrologi
Andrologi - Patologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14














Knsorganens patologi utgr
frn vardera del av
knsorganens anatomi.

Drfr utgr vi frn
Testiklarna, drefter
bitestiklarna, sdesledarna,
prostatan och sdesblsan
och slutligen penisen.

Vi kommer ven att ta upp
vasektomi.
Andrologi
Manlig infertilitet
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14














Manlig infertilitet innebr att man saknar frmga att befrukta ett gg,
det vill sga att f barn. Infertilitet finns i tre olika former.

1) Otillrckligt mnga friska spermier bildas (Oligospermi)

2) Total avsaknad av spermieproduktion (Azoospermi)

3) Frhindrad spermietransport p.g.a. hinder, brck i sdesledaren
(epididymis varicer) eller minskad rrelsefrmga hos spermierna.

Orsakerna kan vara flera. Vanliga orsaker r knssjukdomar exempelvis
klamydia och gonorr som kan orsaka bde blockeringar eller varicer,
men ocks cancer och problem med testosteronproduktionen. Utan
Testosteron uppstr Azoospermi, fr lite testosteron leder till
Oligospermi. Orsakerna till minskad rrelsefrmga knner man inte till
men det frefaller enligt forskningen ha med en kombination av generna
att gra samt gener i kombination med rkning.





































Andrologi
Manlig infertilitet
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14














Diagnos: Det finns flera underskningar som genomfrs fr att stlla
diagnos.

Spermieprov: med hjlp av mikroskop kan man mta rrlighet, form och
mngd spermier per milliliter sdesvtska. I spermieprovet kan man
ocks se om det finns infektisa bakterier eller virus som eventuellt
orsakar inflammation och stopp i sdesledaren.

Blodprov: Visar om det finns hormonella orsaker till minskad eller
utesluten spermieproduktion genom att mta GH och Testosteron.


Behandling: Om infertiliteten orsakats av hormonrubbningar ges
hormonbehandling. Om orsaken r blockeringar genomgr patienten
kirurgiska ingrepp.

Vid vriga orsaker eller nr hormonbehandlingen eller kirurgin inte r
tillrcklig erbjuds patienten in vitro, d.v.s. provrrsbefruktning.




































Andrologi
Testikelcancer
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Andrologi
Testikelcancer
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Testikelcancer innebr att en okontrollerad
tumr bildas p testiklarna. Detta r den
allvarligaste sjukdomen inom andrologin.

Symptom: Symtomen r diffusa men
gemensamt r molande smrta i scrotum
(pungen) i kombination med svullnad
och/eller knl/knlar p testikeln eller
testiklarna.

Diagnos: Frst palperas testiklarna av lkare
p vrdcentral. Om misstanke uppstr sker
ultraljudsunderskning. Blodprov kan ge
indikatorer p att cancer uppsttt i kroppen
och om den spridit sig frn pungen och ut i
kroppen.

Behandling: Testikelcancer innebr
testiektomi (kirurgisk borttagning av testikeln)
ALLTID! Eventuell cellgiftsbehandling eller
strlbehandling om cancern spridit sig.
Testikelcancer r vldigt ovanligt och endast
ungefr 1 p 100 000 fr testikelcancer. Orsaker
som man knner till r kad chans om ngon i
slkten haft sjukdomen samt att rkning mer n
frdubblar chansen att f testikelcancer.
Andrologi
Testikelcancer
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Andrologi
Prostatacancer
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Prostatacancer r den absolut vanligaste formen av cancer
fr mnniskor. Ungefr 1 av 60 utvecklar prostatacancer
ngon gng under sitt liv. Eftersom prostatan kopplar bde
sdesledaren och urinblsan till urinrret pverkar det bde
urinering och sdestmning.

Symptom: Symtomen r diffusa ven hr men gemensamt r
att det ofta r svrt att f en stark urinstrle och svrigheter
att pbrja vattenkastningen. Ibland frekommer polyuri
(behov av att kasta vatten oftare n vanligt).

Diagnos: Palpation av prostata via rektum. Mtning av PSA
via blodprov bekrftar diagnosen. Ultraljud anvnds fr
storleksbestmning. Biopsi (vvnadsprov) fr bestmning om
tumren r godartad eller elakartad via rektum.

Behandling: r tumren godartad grs inget svida inga
besvrande symptom uppsttt. Dock terkommer patienten
med rsintervaller fr kontroller. r den elakartad grs
operation. Cellgifter och strlning vid komplicerad cancer.
Hlften av patienterna utvecklar
sjukdomen efter 70 rs lder och
leder till att man avlider.
Behandling efter 60 rs lder r
ovanligt att man stter in.
Andrologi
Prostataunderskning
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Genom att
underska prostatan
med palpation kan
man ltt knna om
det freligger skl till
misstanke om
prostatacancer.

Normalt stt ska den
vara jmn, fast och
aningen elastisk.
Andrologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Det kallas ocks fr impotens. Detta r egentligen inte en
sjukdom i sig utan ett symptom som klassas som ett tillstnd.
Dock har detta en egen diagnos. Tillstndet blir allt vanligare
med ldern. En fungerande erektion frutstter att tillrckligt
med blod fyller upp fickorna i svllkropparna samt att venerna
kopplas frn. Drmed r grundproblematiken cirkulatorisk vid
erektil dysfunktion.

Symptom: Ganska sjlvklart svrt med erektionen.

Diagnos: Anamnesen r central d det kan vara svrt fr
patienter generellt att f erektion under ett lkarbesk.
Cirkulatorisk kontroll (exempelvis BT) r vanlig fr att se att
blodet cirkulerar som det ska. Blodprov fr hormonkontroll
frekommer ocks fr att utesluta hormonell orsak.

Behandling: Om orsaken r psykogen kan samtalsterapi eller
psykiatrisk behandling vara aktuell. Om orsaken r cirkulatorisk
eller hormonell r sdana reglerande lkemedel vanliga.
Annars gller kirurgi eller potenshjande lkemedel.
Hlften av patienterna utvecklar
sjukdomen efter 70 rs lder och
leder till att man avlider.
Behandling efter 60 rs lder r
ovanligt att man stter in.
Erektil Dysfunktion
Andrologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Penisring
Andrologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Diagrammet visar olika
somatiska tillstnd som kan
orsaka erektil dysfunktion.

ven rkning, snusning,
narkotika och alkohol kan
orsaka erektil dysfunktion.


Dock r tillfllig nervositet den
absolut vanligaste orsaken till
tillstndet. D r den dock
tillfllig och oftast kortvarig.
Andrologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Andrologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Andrologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Vasektomi innebr
att man gr
mannen steril. Det
r ett ganska
simpelt ingrepp dr
man helt enkelt
klipper av en del av
sdesledaren och
syr ihop ndarna s
att ingen sperma
kan flda ut frn
testiklarna till
penisen.

Ingreppet r ocks
mjligt att
omvnda, om man
ngrar sig kan man
stta ihop ledarna
igen.





Vasektomi
Andrologi
Norrkping
Lrare: Andreas Roup
Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 14
Film om vasektomi
http://www.youtube.com/watch?v=-YKMBUk115M
Andrologi

You might also like