Sid 1 (37) SVEA HOVRTT Avdelning 08 Rotel 0801

DOM
2009-02-16 Stockholm

Ml nr B 8390-08

VERKLAGAT AVGRANDE Vstmanlands tingsrtts dom den 14 oktober 2008 i ml nr B 1545-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (klagare) Kammarklagare Frieda Gummesson och kammarklagare Johan Fahlander klagarkammaren i Vsters Motparter (Mlsgande) 1. Ddsboet efter Maximilian Jangestig c/o ombudet 2. Ddsboet efter Saga Jangestig c/o ombudet Ombud och mlsgandebitrde fr 1 och 2: Advokat Marie Fredborg Sigurdsgatan 24 721 30 Vsters Klagande och motparter (Mlsgande) 1. Emma Jangestig Katrinelundsvgen 4 732 33 Arboga 2. Torgny Hellberg Katrinelundsvgen 4 732 33 Arboga Ombud och mlsgandebitrde fr 1 och 2: Advokat Marie Fredborg Sigurdsgatan 24 721 30 Vsters 3. Nicklas Jangestig Storgatan 15 591 33 Motala Ombud och mlsgandebitrde: Advokat Kari Sknebrant Box 262 721 06 Vsters

Dok.Id 802680 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm

Besksadress Birger Jarls Torg 16

Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 671 09 E-post: svea.hovratt@dom.se www.svea.se

Expeditionstid mndag fredag 09:00-15:00

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 2 B 8390-08

Klagande och motpart (Tilltalad) Christine Schrrer, 760630-6400 Frihetsbervande: Hktad Hktet Vsters Medborgare i Tyskland Ombud och offentlig frsvarare: Advokat Per-Ingvar Ekblad Box 195 721 05 Vsters SAKEN Mord m.m. _____________________________ HOVRTTENS DOMSLUT 1. Hovrtten faststller tingsrttens dom vad gller ansvar fr mord och frsk till mord, pfljd, utvisning, avgift till brottsofferfond samt skadestnd till Torgny Hellberg och ddsbona efter Maximilian Jangestig och Saga Jangestig. 2. I frga om skadestnd till Emma Jangestig och Nicklas Jangestig gr hovrtten den ndringen att Christine Schrrer ska betala skadestnd fr indirekt personskada p grund av nra anhrigs dd med 100 000 kr till var och en av dem. Betrffande vriga skadestndsposter till Emma Jangestig och Nicklas Jangestig faststlls tingsrttens dom. P beloppen ska utg rnta enligt 6 rntelagen frn den 17 mars 2008 till dess betalning sker. 3. Vad tingsrtten frordnat om beslag ska best. 4. Christine Schrrer ska vara kvar i hkte till dess domen i ansvarsdelen r verkstllbar mot henne. 5. Fngelsestraffet ska, utver obligatoriskt avrkningsbar tid, till en tid av 32 dagar anses verkstllt i anstalt.

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 3 B 8390-08

6. Per-Ingvar Ekblad tillerknns ersttning av allmnna medel med rtt summerade 487 062 kr, varav 379 500 kr avser arbete, 10 150 kr tidsspillan och 97 412 kr mervrdesskatt. 7. Marie Fredborg tillerknns ersttning av allmnna medel som mlsgandebitrde fr Emma Jangestig med 220 800 kr, varav 176 640 kr avser arbete och 44 160 kr mervrdesskatt. 8. Marie Fredborg tillerknns ersttning av allmnna medel som mlsgandebitrde fr Torgny Hellberg med 5 520 kr, varav 4 416 kr avser arbete och 1 104 kr mervrdesskatt. 9. Marie Fredborg tillerknns ersttning av allmnna medel som mlsgandebitrde fr ddsbona med 2 760 kr, varav 2 208 kr avser arbete och 552 kr mervrdesskatt. 10. Kari Sknebrant tillerknns ersttning av allmnna medel med 201 000 kr, varav 160 080 kr avser arbete, 720 kr utlgg och 40 200 kr mervrdesskatt. 11. Kostnaderna fr frsvararen och mlsgandebitrdena ska stanna p staten.

_____________________________

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 4 B 8390-08

YRKANDEN I HOVRTTEN .................................................................................... 5 HOVRTTENS DOMSKL ....................................................................................... 5 Ansvar ...................................................................................................................... ..5 Brotten den 17 mars 2008 ....................................................................................... 5 klagarnas talan och Christine Schrrers instllning ............................................. 8 Allmnna utgngspunkter fr hovrttens bedmning ............................................. 8 Utredningen och hovrttens slutsatser .................................................................. 10 Emma Jangestigs uppgifter ............................................................................... 11 Frhllandet mellan Christine Schrrer och Torgny Hellberg ........................ 21 Christine Schrrers besk i Arboga den 12 och 14 mars 2008 ........................ 24 Christine Schrrers besk i Arboga den 17 mars 2008 .................................... 27 Tillgngen till hammare.................................................................................... 30 Skoavtryck i hallen ............................................................................................ 30 Utredningen i vrigt.......................................................................................... 32 Sammantagen bedmning ................................................................................. 32 Pfljd och frgan om utvisning............................................................................ 34 Skadestnd............................................................................................................... 35 vriga frgor........................................................................................................... 36 Hktning och avrkning av frihetsbervande utomlands...................................... 36 Ersttningar ........................................................................................................... 36

SVEA HOVRTT Avdelning 08 YRKANDEN I HOVRTTEN

DOM
2009-02-16

Sid 5 B 8390-08

Christine Schrrer har yrkat att hovrtten ogillar talet och lmnar samtliga skadestndsyrkanden utan bifall. Hon har samma instllning till yrkandena om skadestnd som vid tingsrtten. Emma Jangestig, Nicklas Jangestig och Torgny Hellberg har var fr sig yrkat att hovrtten fullt ut bifaller deras skadestndsyrkanden. Part har bestritt motparts ndringsyrkande. Emma Jangestig, Nicklas Jangestig och Torgny Hellberg har bitrtt talet ven i hovrtten. HOVRTTENS DOMSKL Ansvar Brotten den 17 mars 2008 P kvllen den 17 mars 2008 angreps Emma Jangestig och hennes barn Max och Saga i bostaden av en eller flera personer med ett tillhygge. Vid denna tid bodde Emma Jangestig och barnen tillsammans med Torgny Hellberg p Verktygsgatan 2 B i Arboga. De hade bott dr sedan januari samma r. Barnens pappa Nicklas Jangestig hade nyligen flyttat till Motala. Vad gller tiden fr angreppet kan konstateras att Emma Jangestig strax efter kl. 19 hade kontakt med sin syster Ida Jangestig via msn. Nsta skra tidpunkt r kl. 19.20.57 d Torgny Hellberg hade den frsta kontakten med SOS Alarm. Vid det fortsatta larmsamtalet kl. 19.24.33 hrs tydligt p inspelningen att ngon stnar och grter i bakgrunden. Denna person r med all skerhet Emma Jangestig. Ngon eller ngra har allts under mellantiden attackerat Emma, Max och Saga Jangestig i bostaden. Max

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 6 B 8390-08

och Saga skadades s svrt att de avled senare p natten. Emma Jangestigs skador var livshotande men hon terhmtade sig efter att frst ha varit nedsvd under 10 dagar. Max och Saga skulle ha fyllt fyra r respektive tv r i maj 2008. Av de rttsmedicinska underskningar som rttslkaren Lars Eriksson utfrt framgr att Emma Jangestig och Saga fick minst 10 slag var medan Max fick minst 15 slag, samtliga mot huvudena. Alla tre har i ngot skede legat ner nr de ftt slag och vldet har varit mycket kraftigt. Utver huvudskadorna har bde Max och Emma Jangestig andra skador som kan tyda p att de har frskt att vrja sig mot slagen; Max hade en skada p hger ringfinger och Emma Jangestig en skada p hger arm. Enligt Lars Eriksson talar utseendet av huvudskadorna starkt fr att skadorna p alla tre orsakats av upprepade slag med ett hrt freml. Han har som exempel beskrivit en hammare med rundad slagyta med en diameter p ca 3 cm och en nrmast kloliknande verdel dr den totala bredden troligen r ca 3 cm och dr det finns ett avstnd p ca 0,7-0,8 cm mellan de kloliknande delarna p verdelen, dvs. en verdel avsedd fr utdragning av spikar. Han har ocks uppgett att det inte gr att bedma om slagen utdelats av en hger- eller vnsterhnt person samt att varje slag br ha tagit ngra sekunder att utdela. Enligt de sjukjournaler som Lars Eriksson tagit del av hade Emma Jangestig tecken p trubbigt vld mot huvudet med 15 srskador, skelettskada i hgra gonhlan med nedpressning av gontaket, ett system av skelettskador i hgra tinningregionen och hjrnskador i hgra tinningloben. Av brottsplatsunderskningen framgr att det fanns en mngd blodspr frn samtliga offer och att spren frmst fanns i hallen. ven hrstrn skrades, bl.a. en hrtuss i Emma Jangestigs hand. Detta hr saknade rtter varfr det inte varit mjligt att gra en DNA-analys men hrstrnas utseende innebr att de i vart fall inte kommer frn Christine Schrrer. Resultaten talar i ngon mn fr att detta hr kan komma frn Emma Jangestig. Underskningarna av vriga hrstrn har inte heller gett ngot av vrde fr utredningen. Tv hrstrn som hittades i hallen har manligt DNA men utver detta gr

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 7 B 8390-08

det inte att dra ngon slutsats av fyndet. Delar av skoavtryck i blod ptrffades i hallen och dessa har inte kunnat knytas till ngon av de knda personer som varit p brottsplatsen. Ngot tillhygge som kan ha anvnts som vapen har inte ptrffats vare sig i bostaden eller ngon annanstans. Nr det gller biologiska spr har forensikern Weine Drotz gjort bedmningen att frvntan var lg att antrffa spr som uppvisar DNA i tillrcklig mngd fr jmfrelse med en grningsman. Inget tyder p att frvaren har bltt eller att det har varit handgemng. Mjligheten att skra spr har ocks starkt frsvrats av att det har varit s mnga andra personer p platsen strax efter brotten, enligt uppgift s mnga som 14 personer. Hans uppfattning r vidare att det har varit frga om en grningsman. Av redovisningen ovan drar hovrtten slutsatsen att Emma Jangestig med hnsyn till blodspren blev angripen i hallen dr hon ocks befann sig nr ambulanspersonalen anlnde. ven barnen lg i hallen. Det finns inget som tyder p annat n att det har varit en ensam grningsman och det rder inget tvivel om att tillhygget har varit en vanlig hammare med en rundad slagsida och en sida frsedd med klo. Vldet har varit mycket kraftigt. Nr det gller existensen av DNA-spr kan det verka mrkligt att det inte finns sdana att koppla just till angreppen men Weine Drotz har lmnat en rimlig frklaring till detta. Hovrtten terkommer senare till frgan om hrstrn med DNA och skoavtryck. Redan hr kan hovrtten konstatera att det r uppenbart att Max och Saga ddades uppstligen och att uppst ven funnits att dda Emma Jangestig. Oavsett vem som r ansvarig fr grningarna kan det inte finnas ngra frmildrande omstndigheter. Det r allts frga om mord p Max och Saga och frsk till mord p Emma Jangestig. Tv personer kan uteslutas som grningsman. Polisens arbete var under det frsta dygnet inriktat p Nicklas Jangestig men han avfrdes som misstnkt d utredningen visade att han vid tiden fr brotten fanns i Motala. I hovrtten har tillkommit uppgifter frn Henrik Ahlstedt som berttat att han den 17 mars ringde och talade med Nicklas Jangestig p dennes mobiltelefon bde vid 16-tiden och vid 20-21-tiden. Detta bekrftas av telefonlistor som visar att Nicklas Jangestigs mobiltelefon vid dessa tidpunkter

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 8 B 8390-08

var uppkopplad mot mast i Motala. Torgny Hellberg har berttat att han sent p eftermiddagen beskte musikstudion Smedjan i Kping vilket bekrftas av Dennis Nylund som sagt att Torgny Hellberg lmnade Smedjan kl. 19.00. Polismannen Bjarne Graflund som provkrt strckan Kping-Arboga och satt detta i relation till de mobilsamtal som Torgny Hellberg har haft, har uppskattat att denne br ha anlnt till Verktygsgatan omkring kl. 19.18. Torgny Hellberg larmade SOS Alarm kl. 19.20.57 och av uppspelningen av fortsttningen p samtalet framgr att ambulans kom till platsen 7-8 minuter senare. Det finns allts ingen mjlighet att Nicklas Jangestig eller Torgny Hellberg skulle ha kunnat utfra brotten. klagarnas talan och Christine Schrrers instllning klagarens talan mot Christine Schrrer bygger p pstendet att hon efter att ha trffat Torgny Hellberg sommaren 2006 p Kreta blev djupt frlskad i honom och att dessa knslor utvecklats till en besatthet nr han inte ville ha ett frhllande med henne. Sedan Torgny Hellberg sommaren 2007 bildat familj med Emma Jangestig har denna besatthet slutligen lett till att Christine Schrrer har gtt till angrepp mot hans nya familj. klagarna har frutom Emma Jangestigs uppgifter beropat en omfattande skriftlig och muntlig bevisning. Den har utver den tekniska och rttsmedicinska bevisningen ovan varit inriktad p bl.a. Christine Schrrers motiv, hennes intresse fr och kartlggning av familjen Jangestig-Hellberg, hennes flytt till Sverige sommaren 2007 och tillgng till hammare, hennes skoinnehav samt nrvaro i Arboga den 17 mars 2008. Christine Schrrer har bestmt frnekat att hon haft ngot att gra med brotten. Hon har beropat egen bevisning, bl.a. vittnesml om iakttagelser under mars 2008 av oknda personer i Arboga samt utdrag ur sin resedagbok och e-postmeddelanden m.m. Allmnna utgngspunkter fr hovrttens bedmning Mord p barn r ett av de grvsta brott som det gr att frestlla sig och angreppen mot Max och Saga har varit srskilt brutala. ven angreppet mot Emma Jangestig har varit rtt och hnsynslst. Det finns sjlvfallet en stark nskan frn dem som drabbats av

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 9 B 8390-08

brotten och frn samhllet i vrigt att dessa brott klaras upp och att den ansvarige flls till ansvar. nd gller i detta ml liksom i andra brottml att klagarna har bevisbrdan och att de ska styrka sitt pstende att Christine Schrrer r skyldig till brotten. Sympatin med de drabbade fr inte leda till att beviskraven stts t sidan. I Sverige rder fri bevisprvning vilket innebr att det inte finns ngon begrnsning av vilka bevis som fr beaktas av domstolen. Bevisen mste dock ha lagts fram vid rttegngen och domstolen r bunden av det material som har beropats i mlet och kan vid bevisvrderingen inte g utver detta. Beviskravet i brottml brukar uttryckas s att det fr fllande dom krvs att det ska vara stllt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till brottet. Det innebr att det ska vara praktiskt taget uteslutet att ngon annan n den tilltalade begtt den talade grningen. Finns det tvivel om detta kan talet inte vinna bifall. Det rcker allts inte att klagarens grningspstende framstr som mer sannolikt n den tilltalades invndning att han eller hon r oskyldig. Avgrandet fr inte heller bygga p ett helhetsintryck av materialet utan en bedmning ska gras av de enskilda bevisen (se frarbetena till rttegngsbalken, NJA II 1943 s. 445). Den bevisning som beropas till std fr ett tal kan vara direkt p s stt att mlsganden eller ett vittne som sett vad som intrffat pekar ut den tilltalade. Men bevisningen kan ven vara indirekt, t.ex. fynd av DNA-spr som skulle kunna tolkas som att den tilltalade varit p brottsplatsen eller bevisning rrande motiv m.m. Den indirekta bevisningen kan vara av skiftande slag och av olika styrka. Den bevisning som klagarna har beropat fr att visa att Christine Schrrer r skyldig utgrs frmst av indirekt bevisning som tar sikte p bl.a. motiv, tillgng till hammare och nrvaro i Arboga den 17 mars. Utver denna indirekta bevisning finns ven Emma Jangestigs uppgifter som enligt klagarna innebr ett utpekande av Christine Schrrer som grningsman. Hur det frhller sig med Emma Jangestigs uppgifter och om dessa ska anses vara ett direkt utpekande eller vrderas p annat stt, terkommer hovrtten till nedan.

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 10 B 8390-08

Hgsta domstolen har om indirekt bevisning sagt att det endast i undantagsfall kan vara aktuellt att grunda en fllande dom enbart p den negativa omstndigheten att utredningen inte verkar ge utrymme fr ngon alternativ grningsman. Det mste ven krvas tminstone stdjande bevisning som klargr de vsentliga delarna av hndelsefrloppet och positivt knyter just den tilltalade vid brottet. (Se NJA 1991 s. 56.) Detta innebr inte att bevisningen mste st i direkt orsakssamband med grningen. Indirekt bevisning eller indicier som via en beviskedja leder fram till grningen kan vara tillrckligt fr en fllande dom. Indicier ger emellertid fler tolkningsmjligheter och fler alternativa frklaringar n om bevisningen r direkt. Fr fllande dom i ett indicieml krvs drfr att det kan klarlggas, frutom att brott har begtts, att den misstnkte funnits p eller tminstone i nrheten av brottsplatsen, att denne haft mjlighet att utfra grningen och att annan grningsman kan uteslutas. En srskild frga r betydelsen av en tilltalads vgran att svara p frgor. Enligt 35 kap. 4 rttegngsbalken kan en vgran att uttala sig ges viss betydelse vid bedmningen i mlet. En tilltalad har emellertid rtt att inte uttala sig och bedmningen av en vgran mste drfr ske med frsiktighet. Europadomstolen har tilltit att tystnad vgs in som en frsvrande omstndighet men endast om det funnits annan tungt vgande bevisning mot den tilltalade och tystnaden inte har varit det huvudsakliga eller det enda beviset. Tystnad i situationer d det r rimligt att den tilltalade kan frvntas komma med en frklaring kan beaktas vid vrderingen av klagarens bevisning. Samtidigt br understrykas att det kan finnas srskilda skl till varfr en oskyldig person vljer att inte samarbeta. (Se bl.a. Nowak, Oskyldighetspresumtionen, 2003, s. 195 ff och Fitgers kommentar till Rttegngsbalken, avsnitt 35:4.) Utredningen och hovrttens slutsatser Det som redovisats ovan r allts ramen fr hovrttens prvning. Hr vergr hovrtten till att bedma de enskilda delarna av mlet och gr drefter en sammantagen bedmning av vad som framkommit.

SVEA HOVRTT Avdelning 08 Emma Jangestigs uppgifter

DOM
2009-02-16

Sid 11 B 8390-08

Emma Jangestig har infr hovrtten lmnat en sammanhllen berttelse om vad hon och barnen gjorde den 17 mars. Berttelsen innehller allt ifrn de vanliga rutinerna p morgonen, besk p ppna frskolan dr Saga smet i vg in igen nr de skulle g hem, postandet av pskkort och hemkomsten vid 16-17-tiden d Torgny Hellberg satt i datarummet intill hallen och visade henne ett arbete han hll p med. Hon har vidare berttat att Torgny Hellberg sedan kte ivg till arbetet, att hon fortsatte med kvllsrutinerna, bl.a. kopplingen av det dropp Saga hade fr sina tunntarmsproblem, och att barnen tittade p Bolibompa p tv. Hon hade ven kontakt med sin syster Ida p msn om att systern skulle vara barnvakt till Max och Saga ngon gng vecka 13 och 14. Drefter har hon ett minne av att hon ppnar drren och att det str en kvinna utanfr som sger Hi, Im Tine. Kvinnan trnger sig in och Emma Jangestig backar varefter det smller till p hger sida av hennes huvud och det tjuter i hger ra. Nsta minne r att hon str mot vggen med kvinnan framfr sig som ler. Hon minns ocks en hammare. Hon ligger sedan p golvet men vet inte hur hon hamnade dr men hon ligger konstigt och det gr ont. Nr hon ppnar gonen ser hon kvinnan g in i datarummet och hon minns ett par vita strumpor. Det hon sedan kommer ihg r att hennes mamma ropar Emma, vi finns hr fr dig. Hon hr ocks ngon sga att hennes hr mste rakas av och hon tnker att det vill hon inte. Emma Jangestig har vidare lmnat ett signalement p kvinnan som verensstmmer med Christine Schrrers utseende. Hon har uppgett att hennes minnen av hndelsen har vuxit fram efter uppvaknandet p sjukhuset och under tiden drefter men att hon r sker p att hennes minnen verensstmmer med vad som faktiskt har intrffat och att hon knner igen Christine Schrrer som kvinnan som trngde sig in i bostaden. Sett som en berttelse r det inget mrkligt med uppgifterna och hovrtten ifrgastter inte att Emma Jangestig r vertygad om att Christine Schrrer r den skyldige. Emma Jangestig har emellertid drabbats av en allvarlig skallskada och varit nedsvd under 10 dagar. Det r mot den bakgrunden hovrtten har att prva hur mycket hon rent faktiskt kan minnas av hndelsen.

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 12 B 8390-08

Av det sklet frordnade tingsrtten Sven Christianson, professor i psykologi, och Jrgen Borg, professor och specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin, att som sakkunniga utreda och avge utltande om Emma Jangestigs minnesfunktioner. Sven Christianson minnestestade Emma Jangestig infr utltandet till tingsrtten och har gjort en frnyad testning efter tingsrttens dom. Jrgen Borg har efter tingsrttens dom gjort en neurologisk underskning av Emma Jangestig, inklusive en avbildning av hjrnans struktur som ven granskats av och diskuterats med Raili Raininko, professor i neuroradiologi. Bde Sven Christianson och Jrgen Borg har varit nrvarande under det inledande mer omfattande frhret vid hovrtten med Emma Jangestig och har ven lmnat kompletterande skriftliga utltanden samt sjlva hrts p nytt infr hovrtten. Sven Christianson har frklarat att han str fast vid sitt tidigare utltande, bl.a. att Emma Jangestig vid testerna uppvisat en ptaglig minnesfunktionsnedsttning som verensstmmer med en organisk minnesfrlust, dvs. som efter en skallskada, att hon uppvisat problem vid inlrning bde av verbal information och av ansikten men att hon vid det andra testtillfllet uppvisat en frbttrad frmga att minnas frmst verbal information, att hon kan frvntas uppvisa en terhmtning av minnen frn tiden innan skadetillfllet men med mycket begrnsade mjligheter att ngonsin kunna minnas skadetillfllet i sig samt att det med avseende p Emma Jangestigs problem med att organisera minnesinformation freligger en risk fr sammanblandning av detaljinformation frn olika informationskllor. Sven Christianson har ven uppgett fljande. Det brukar finnas en relation mellan baktverkande minnesfrlust (retrograd amnesi) respektive svrigheter att lra in ny minnesinformation efter hndelsen (anterograd amnesi). S verkar inte vara fallet hr eftersom Emma Jangestig trots att testerna visar problem med ny inlrning nd minns ett sammanhllet frlopp frn tiden fre skadan och till och med sjlva skadetillfllet. Detta r vldigt atypiskt. ar av minnen frn skadetillfllet kan dock frekomma beroende p variationer i medvetandegraden vid hndelsen men ju lngre retrograd amnesi, desto frre ar av minnen nra skadetillfllet. Han kan inte utesluta att Emma Jangestig har ar av minnen ttt in p hndelsen. Allt som sgs som sjlvbiografisk information kan vara ar av minnen men det kan vara svrt att avgra kllan; har det

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 13 B 8390-08

verkligen hnt eller r det ett resultat av pverkan? Han har som exempel p vad som kan vara ett fragment av ett sjlvbiografiskt minne nmnt Emma Jangestigs uppgift att ngon sa att hret mste rakas av. Vissa uppgifter som Emma Jangestig lmnat r emellertid helt klart frga om kunskap och inte om minnen; hon hade t.ex. sedan tidigare kunskap om en tysk kvinna. Jrgen Borg har frklarat att Emma Jangestigs minnesfunktion har varit strd i olika avseenden under veckor efter skadetillfllet, att hon har haft en minneslucka fre skadan som minskat vsentligt med tiden samt att hon kan ha minnesfragment av upplevelserna ocks frn minuterna nrmast fre skadan och att dessa kan omfatta minnen av den person som utfrde misshandeln. Han har tillagt att ven han liksom Sven Christianson r frgande till de lngre sekvenserna av minnen frn den 17 mars som Emma Jangestig har redogjort fr. Vad Sven Christianson framfrallt har invnt mot r allts den sammanhllna berttelse som Emma Jangestig lmnat och som ven Jrgen Borg stller sig tveksam till. Att det kan finnas minnesfragment relativt nra hndelsen r de i och fr sig ense om. Den slutsats som hovrtten drar av de sakkunnigas utltanden r att Emma Jangestigs uppgifter mste bedmas med frsiktighet. Det kan dock finnas ar eller fragment av minnen efter en skada av den typ som Emma Jangestig drabbats av och detta relativt nra skadans uppkomst. Hovrtten har drfr fljande utgngslge vid den fortsatta prvningen av Emma Jangestigs uppgifter; att den sammanhllna berttelsen inte har ngot strre vrde d den r s atypisk fr en organisk skada, att det i stllet gller att faststlla vilka minnesfragment hon kan ha samt att prva om dessa r ett uttryck fr vad som faktiskt hnt eller om de kan vara ett resultat av pverkan av annat n den faktiska hndelsen. I sammanhanget har det ocks betydelse vilken grad av medvetande som Emma Jangestig befann sig i efter hndelsen. Av Torgny Hellbergs uppgifter framgr att hon var kontaktbar nr han fann henne p golvet; p hans uppmaning satte hon sig upp och hon gnydde och grymtade. Att hon var kontaktbar stds ven av innehllet i ndsamtalet kl. 19.24.33 och av ambulansfraren Patrik Karlssons uppgift om att hon befann sig p grad 3 p den skala som anvnds fr att bedma medvetandegrad, dvs. kontaktbar

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 14 B 8390-08

men nra medvetslshet. Bde han och ambulansfraren Robert Wreder har vidare berttat att hon stretade emot nr de tog tag i henne i och utanfr huset. Ambulansfraren Kjell Palenius har uppgett att nr han vertog ansvaret under frden till akuten var hon djupt medvetsls och motsvarade 4-5 p skalan. Utredningen tyder allts p att Emma Jangestigs medvetande inte har varit helt utslaget nr hon togs om hand strax efter skadetillfllet men att hon drefter under ambulansfrden sjnk in i medvetslshet. Att hon varit kontaktbar strax efter skadetillfllet br ha gett ngot bttre frutsttningar fr minnet att fungera jmfrt med om hon varit medvetsls redan d. Samtidigt har hon drefter blivit medvetsls och sedan nedsvd. Enligt Sven Christianson pverkar nedsvningen fixeringen av minnena och det blir svrare att minnas det som ligger nra skadetillfllet. Jrgen Borg har dremot frklarat att det i allmnhet r mindre sannolikt att nedsvning har ngon pverkan. Vid bedmningen av vilka minnesfragment Emma Jangestig kan ha frn hndelsen r det enligt hovrtten inte s intressant med den berttelse som hon lmnat infr hovrtten, ven om vissa moment kan vara relevanta. Det r av strre intresse att studera framvxten av hennes berttelse under frunderskningen och att samtidigt uppmrksamma frutsttningarna fr frhren. Normalt r det frhrspersonernas uppgifter under rttegngen som domstolen har att prva. De flesta frhrspersoner hrs visserligen under frunderskningen men de uppgifter som t.ex. en mlsgande d lmnar aktualiseras frst om han eller hon sger ngot infr rtta som avviker frn vad som sagts under frunderskningen. Det r i s fall klagaren, frsvararen eller mlsgandebitrdet som tar upp eventuella avvikelser i lmnade uppgifter. Domstolen dremot ska inte sjlvmant ta upp frhret frn frunderskningen. I detta ml har klagarna valt att ta utgngspunkt i Emma Jangestigs berttelse infr hovrtten. Tv frhr frn frunderskningen har dock spelats upp fr hovrtten, dels det frsta den 1 april, dels ett vallningsfrhr i bostaden den 25 april. Det finns vidare vissa uppgifter frn frunderskningen som frmst frsvararen har beropat under frhret med Emma Jangestig infr hovrtten. Ocks dessa uppgifter kan utgra underlag fr att bedma vilka minnesfragment som kan finnas. De kan i sin tur sttas i relation

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 15 B 8390-08

till dels de minnesanteckningar som Torgny Hellberg frde under tiden den 6-20 april och dr han antecknade vad Emma Jangestig pratade om, dels vittnesuppgifter. Fr att hovrtten ska kunna bedma tillgngliga uppgifter ur frunderskningen r det relevant att ha fakta om frhren. Emma Jangestig var helt nedsvd fram till den 27 mars varefter lkarna gradvis avslutade narkosen. Hon var drefter under uppvaknande ngra dygn innan hon hrdes frsta gngen den 1 april d hon befann sig p Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon hrdes ytterligare en gng i Uppsala. Den 4 april verfrdes hon till Centrallasarettet i Vsters. Hon frhrdes dr vid sex tillfllen innan hon den 15 april flyttade till ett skyddat boende. Dr hlls sex frhr samt vallningsfrhret den 25 april i bostaden. Den 26 april fick hon lmna det skyddade boendet. I samband med flytten drifrn informerade polisen henne om att en kvinna frn Tyskland, Torgny Hellbergs f.d. flickvn, var misstnkt fr brotten, att ett tillhygge hade anvnts och att media spekulerade om att det var frga om en hammare. Emma Jangestig har berttat att hon efter detta lste allt som stod om fallet i en stor mngd tidningar som hennes frldrar hade sparat. Flera frhr hlls ven efter den 26 april. Under ngra av de frsta frhren hrdes Emma Jangestig med frsvararen nrvarande och samtliga frhr fram till slutet av maj 2008 har ocks bevarats med bde ljud och bild. Sklet fr denna ordning var till en brjan att det var oskert om Emma Jangestig skulle tillfriskna s vl att hon skulle kunna medverka i en rttegng. Med hnsyn till detta och till de minnesproblem som kunde finnas anvndes samma rutiner som vid barnfrhr. ven de metoder som anvnds vid barnfrhr tillmpades och poliser med erfarenhet av barnfrhr har varit delaktiga i frhren. Sedan det konstaterats att Emma Jangestig terhmtade sig bttre n frvntat var frsvararen efter det femte frhret inte lngre nrvarande, frutom vid vallningsfrhret den 25 april. Svitt hovrtten kan bedma har polisfrhren varit kompetent genomfrda vilket ven Sven Christianson som tagit del av samtliga frhr har betonat. Under tiden fram till det att Emma Jangestig lmnade det skyddade boendet den 26 april var hon avskrmad frn media och kontakter med omvrlden. Hon fick dock i ett tidigt skede information av lkarna om att barnen var dda. Hon hade regelbunden kontakt och samvaro med frhrsledarna och med Torgny Hellberg som strre delen

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 16 B 8390-08

av tiden bodde tillsammans med henne p sjukhusen och det skyddade boendet. Hennes vriga anhriga som frldrar, syskon m.fl. kom p tta besk men var liksom Torgny Hellberg instruerade att inte prata om det intrffade och att avleda Emma Jangestig om hon hade frgor om vad som hnt. Detsamma gllde ett telefonsamtal som Emma Jangestig tillts ha med sin vn Mikaela Jakobsson; den senare har berttat att hon instruerades av en av frhrsledarna att inte berra det som hnt. Polis var dock inte alltid nrvarande under anhrigas besk och Torgny Hellberg var inte avskrmad frn kontakter med omvrlden. Christine Schrrers namn blev intressant fr utredningen redan den 20 mars och detta uppmrksammades stort i media. Ngra misstag begicks ocks. Emma Jangestigs pappa Roland Jangestig har berttat om ett tillflle p det skyddade boendet d han rkade frsga sig om att tysk media intervjuat honom men nr han insg misstaget skyndade han sig att tillgga att det ven gllde engelsk television. En annan gng fick han frgan av Emma Jangestig om det skett en bilolycka varvid han svarade att hon blivit utsatt fr ett brott. I vrigt har det inte kommit fram att ngon av de anhriga skulle ha frsagt sig eller p annat stt lmnat uppgifter till Emma Jangestig om vad som hnt. Tvrtom har hon berttat att hon blev arg och ledsen p Torgny Hellberg och sin familj nr de hela tiden bytte samtalsmne nr hon ville prata om vad som hnt. ven om de anhriga inte aktivt har berttat fr Emma Jangestig om vad som skrevs i tidningar m.m. finns det naturligtvis en risk att man som hrare p andra stt pverkar den som frsker minnas, t.ex. genom uppmuntran att ta upp en viss omstndighet med frhrsledarna. Sven Christianson har ppekat att detta kan leda till en selektiv frstrkning d den som frsker minnas genom uppmuntran fr ett intryck av att hon eller han r p rtt vg. En srskild mjlighet att pverka har Torgny Hellberg haft d han har varit nra Emma Jangestig mer eller mindre hela tiden och samtidigt haft knnedom om att Christine Schrrer var intressant i utredningen. Han har dock bestmt hvdat att nr Emma Jangestig hade en fundering om vad som kunde ha hnt lyssnade han endast och uppmanade henne att prata med poliserna oavsett vad hennes fundering gllde. Det finns enligt hovrtten ingen tydlig indikation i utredningen om att han skulle ha pverkat Emma Jangestig i ngot avseende men det krvs naturligtvis en viss

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 17 B 8390-08

frsiktighet vid bedmningen av hennes uppgifter med hnsyn till risken fr selektiv frstrkning. Nr det sedan gller vilka uppgifter som hovrtten har att bedma r det frmst uppgifterna som kommit fram under de polisfrhr d Emma Jagestig var avskrmad frn omvrlden som r intressanta. Sedan hon vl lmnat det skyddade boendet den 26 april har mjligheterna till pverkan varit alltfr stora, bl.a. genom media. Vad har d framkommit fr relevanta omstndigheter som kan vara minnesfragment? Under frhret den 1 april som spelats upp fr hovrtten verkar Emma Jangestig vara svrt medtagen och det r svrt att hra vad hon sger. Samtidigt har hon i hovrtten berttat att hon minns att hon satt i rullstol men att hennes anhriga, nr de tidigare diskuterat frgan, hvdat att hon lg i en sng. Av inspelningen framgr att hon faktiskt satt i rullstol; hon har allts ett korrekt minne vilket tyder p att hennes tillstnd var bttre n det intryck man kan f av filmen. Vid frhret knde hon ven igen sitt mlsgandebitrde som hon tidigare anlitat i annat sammanhang. Sammantaget ger svaren ett ltt frvirrat intryck men efter ngra inledande frgor dr hon svarar fel p frgan om var hon bor fr hon frgan om hon vet varfr frhrsledarna vill prata med henne. Hennes svar gr ut p att det r Togge, det r Togge som blivit utsatt fr det hr, det r en gammal tjej till honom. Hon pratar ocks om att det r en gammal bekant till henne som har med hennes slkt att gra och som vill hmnas p henne. Hon nmner ven namnet Lorena. Hon sger ven ngot som tyder p att hon pratar om ett barn som han inte visste om och ngot om att betala. Detta kan jmfras med Torgny Hellbergs minnesanteckningar frn den 6 april d Emma Jangestig ska ha nmnt namnen Lorena, Tine, Tina samt Tina och Lasse. Till dessa uppgifter ur frhret den 1 april ska ven lggas vittnesuppgifter frn systrarna Frida och Ida Jangestig samt den senares pojkvn Christer Strm. De har berttat att Emma Jangestig p sjukhuset i Uppsala, som hon lmnade den 4 april, flera gnger upprepade ngot i stil med: Men hon var ju s trevlig, hon skulle bara komma in och hlsa. Christer Strm har uppgett att Emma Jangestig nmnde detta nr hon var

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 18 B 8390-08

p uppvaket i Uppsala. Enligt bde Ida Jangestig och Christer Strm nmnde Emma Jangestig i Uppsala ven ngot om Tina. Sven Christianson har betecknat Emma Jangestigs uppgifter i frhret den 1 april som kunskap och inte som sjlvbiografiska minnen, dvs. inte ngot som kan hrledas till den 17 mars. Det r dock enligt hovrttens mening nd av ett visst intresse att Emma Jangestig vid frsta frhret nmner att det r Torgny Hellberg som r utsatt; att det r detta som r bland det frsta som dyker upp i hennes huvud. Uppgifterna frn systrarna och Christer Strm om vad Emma Jangestig sagt om ngon som r trevlig ger vidare onekligen intryck av ett sjlvbiografiskt minne; ett minne av en kvinna som kommit p besk. Vid frhret den 10 april sger Emma Jangestig att hon inte alls vet vad som hnt men att hon frknippar det med huset. Enligt minnesanteckningarna har hon sagt att hon vet att hon skyddade sig genom att dra upp ben och armar och krypa ihop samt att hon fr en knsla av att det hnde i hallen. Dessa uppgifter stmmer vl verens med vad som r knt d hon hittades av Torgny Hellberg liggande i hallen. De skulle kunna vara ett resultat av pverkan frn honom men han har p direkt frga frnekat att han berttat fr Emma Jangestig att hon lg i hallen. Vid frhret den 12 april berttar Emma Jangestig att hon hrt ngon sga att de behvde raka av hennes hr, att hennes frsta tanke var att det hnt nr hon suttit i bilen men att hennes pappa har sagt att bde hennes och hans bil r hela och nu r knslan att det hnt hemma. Enligt minnesanteckningarna nmner hon samma dag att sist nr de var p ppna frskolan smet Saga uppfr trapporna nr de skulle g hem. Uppgiften om ett besk p ppna frskolan den 17 mars terkommer i frhret den 14 april. Vittnet Therese Viding har berttat att hon den 17 mars trffade Emma Jangestig med barnen p ppna frskolan, vilket inte var helt vanligt d Emma Jangestig och hon brukade vara dr olika veckodagar. Emma Jangestig och barnen var p vg hem men Saga smet ivg in igen. Efter den 17 mars var det frst vid minnesgudstjnsten som Therese Viding trffade Emma Jangestig igen och enligt vittnet sa Emma Jangestig d spontant att vi trffades ju den dagen det hnde. Berttelsen om ett besk p ppna frskolan stds allts av ett vittne som inte kan ha pverkat Emma Jangestig varfr det

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 19 B 8390-08

rimligen r ett minnesfragment om ngot sjlvupplevt. Samtidigt visar uppgiften om bilarna att det r ltt att frsga sig och att det medfrt att Emma Jangestig drefter skte nya frklaringar till vad som kunde ha hnt. Vid frhret den 16 april har Emma Jangestig lmnat sjukhuset i Vsters och flyttat till det skyddade boendet. Hon berttar d ingende om en tjej frn Tyskland som hon tyckte att polisen br kontrollera vidare; hon nmner att Torgny Hellberg trffat denna tjej nr han var utomlands, att tjejen psttt i ett brev att hon ftt hans barn och att tjejen gjort sjlvmordsfrsk. Emma Jangestig fortstter sedan att prata om den tyska tjejen vid frhret den 18 april. Det kan verka bestickande att Christine Schrrer nmns av Emma Jangestig p detta stt men enligt Sven Christianson handlar det inte om minnen frn den 17 mars utom om kunskap; kunskap om en person som Emma Jangestig har ansett vara psykiskt strd och vrd att kontrollera vidare. Vid frhret den 20 april pratar Emma Jangestig om en kvinna som befinner sig i hallen i huset, att hon sjlv i ngot skede ligger ner och att kvinnan ven gr in i datarummet. Hon beskriver ocks kvinnans utseende men har inget minne av att kvinnan gr henne illa. Dessa uppgifter terfinns ven i Torgny Hellbergs minnesanteckningar frn samma dag. Vid frhren den 22 och 23 april fortstter Emma Jangestig att beskriva kvinnan liksom vid vallningsfrhret den 25 april. Att Emma Jangestig beskriver kvinnans ansikte kan vara tankevckande men det fr inte vervrderas. Enligt Sven Christiansons tester har hon smre frmga n normalbefolkningen att minnas ansikten. Detta gller allts alldeles oavsett i vilken hjrnhalva som hennes ansiktsminne sitter. ven om Sven Christianson samtidigt har sagt att den smre frmgan i test inte innebr att Emma Jangestig inte minns ett ansikte frn ett givet tillflle, anser hovrtten att hennes beskrivning av kvinnans ansikte mste bedmas med stor frsiktighet. Dremot r det av intresse att Emma Jangestig talar om en kvinna och att hon frknippar kvinnan med att hon sjlv ligger ner, ett minne som i sig uttrycker ngot sjlvupplevt. Frgan r om det r ett minne som framkallats av annat n en faktisk hndelse, t.ex. att hon sjlv funderat ver den tyska tjejen som hon tidigare nmnt vilket lett till

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 20 B 8390-08

att det skapats ett minne om en kvinna i hallen av denna kunskap. Det kan noteras att Emma Jangestig i frhret inte gr ngon koppling mellan kvinnan i hallen och den tyska tjejen. Det skulle kunna tyda p att hon inte heller gjorde denna koppling i sitt undermedvetna och att det hon redogjorde fr faktiskt r ett sjlvupplevt minne av en kvinna i hallen. Srskilt intressant r att stta samman denna uppgift med systrarnas och Christer Strms vittnesml om vad Emma Jangestig sa strax efter uppvaknandet; att hon var s trevlig. Till detta kommer att Emma Jangestig redan tidigt efter uppvaknandet nmnt namnen Tina och Tine. De ytterligare uppgifter ur polisfrhr som beropats avser frhr som hllits efter det att Emma Jangestig lmnade det skyddade boendet och dessa r med hnsyn till den information som hon d tagit del av genom polisen och media vanskliga att bedma. Som exempel kan nmnas att uppgiften om hammaren kommer frst vid frhret den 5 maj. Risken fr att det inte r ett sjlvupplevt minne r verhngande och det har drfr inget vrde. Utver omstndigheterna ovan finns ven Emma Jangestigs uppgift infr hovrtten att hon p kvllen den 17 mars hade en msn-kontakt med sin syster Ida Jangestig och att de diskuterade att systern skulle vara barnvakt vecka 13 och 14. Att det funnits en msn-kontakt r redan fastslaget men Ida Jangestig har ven bekrftat att tiden gllde vecka 13 och 14. Systern har tillagt att Emma Jangestig brjade prata ngra dagar efter att hon vckts och bland det frsta hon sa var: 13, 14, boka in och skriva upp. Av detta drar hovrtten slutsatsen att Emma Jangestig har ett kta minne frn tiden strax fre angreppet om innehllet i msn-kontakten med systern. Det r svrt att vrdera betydelsen av att Emma Jangestig minns att hon postat pskkort, att hennes mamma ropade till henne eller meningen Hi, Im Tine d det r oklart i vilket sammanhang hon frst mindes detta. Sjlva namnet Tine r dock av intresse d hon nmnt detta namn redan tidigt efter uppvaknandet. Sammanfattningsvis menar hovrtten att det r utrett att Emma Jangestig har vissa minnesfragment eller ar av minnen frn den 17 mars som r sjlvupplevda. Det gller helt klart besket p ppna frskolan och msn-kontakten med systern, mjligen ven

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 21 B 8390-08

att hon hr att hennes hr mste rakas av. Men hovrtten anser att det ven r klarlagt att hon har autentiska minnen av en kvinna som befinner sig i hallen nr hon sjlv ligger ner, dvs. en koppling till nr hon sjlv lg skadad p golvet, allts den 17 mars. Det r ocks frenligt med vad Emma Jangestig sa strax efter uppvaknandet om hon som bara skulle komma in och hlsa liksom att hon tidigt nmnde namnen Tina och Tine. Av detta gr det dock inte att dra slutsatsen att det var Christine Schrrer som kom till bostaden den 17 mars. Nr det gller namnet Lorena kan ppekas att Emma Jangestigs farbror har haft ett kortare frhllande med en kvinna som heter Lorena Pettersson och att de har ett barn tillsammans. Nmnandet av Lorena har kunnat avfrdas som ointressant i utredningen, se mer om detta under avsnittet Utredningen i vrigt. Hovrtten terkommer senare under Sammantagen bedmning till betydelsen av att Emma Jangestig har iakttagit en kvinna och nmnt namnen Tine och Tina. Frhllandet mellan Christine Schrrer och Torgny Hellberg Tingsrtten har ingende redogjort fr hur Christine Schrrer och Torgny Hellberg trffades sommaren 2006 p Kreta och hur deras relation fortsatte. Som tingrtten konstaterat verkar de vara ense i stort om sina kontakter medan de varit oeniga om hur knslorna och relationen utvecklats. Av deras e-postvxling under hsten 2006 frefaller det nd som om det hos bda d fanns ett genuint intresse att fortstta kontakten. Christine Schrrer har berttat att efter den frsta frlskelsen avtog hennes knslor efter Arbogabesket i december 2006. Detta berodde p att de hade olika liv och livsstilar. Dremot blev hon ledsen nr Torgny Hellberg i februari 2007 gjorde slut men det var inget mrkligt med den reaktionen. Det berodde mest p sttet han valde att gra det p, nmligen genom att skicka ett sms. Torgny Hellberg har uppgett att Christine Schrrer efter kontakten i februari nd ville fortstta frhllandet och att han upplevde henne som allt mer efterhngsen eller mer och mer pushig.

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 22 B 8390-08

Efter februari 2007 gjorde Christine Schrrer tv sjlvmordsfrsk i mars 2007 och ett i oktober 2007. Hon har frnekat att dessa haft ngot med Torgny Hellberg att gra men det r enligt hovrtten uppenbart att det r frtvivlan ver den brutna relationen som ligger bakom sjlvmordsfrsken. Detta framgr uttryckligen av hennes egna uppgifter till vnnerna Christopher Black och Dimitrios Stenos och av vad hon sagt till lkaren vid det sista tillfllet, vilket fr vrigt ligger i tiden fr Torgny Hellbergs fdelsedag. Det tredje sjlvmordsfrsket frklarade hon infr sin vn Linda Hussami med att hennes frre pojkvn lever det liv med en annan som hon sjlv velat ha med honom. Samma sak terkommer i hennes dagbok; under hsten 2007 skrev hon att Torgny Hellberg lever det liv som hon ville dela med honom. ven Christine Schrrers brev och e-post till Torgny Hellberg under tiden efter februari 2007 visar en ilska och ofrstelse infr hans uppbrott. Men breven och eposten uttrycker ocks en sorg ver att frhllandet r slut och detsamma gller hennes resedagbok. Hon har visserligen velat tona ner uppgifterna i denna och sagt att den delvis r en fiktion och uppslag till en bok. Det r emellertid svrt att tolka en uppgift t.ex. i augusti 2007 om att hon missed Togge p annat stt n som ett uttryck fr hennes egna knslor. Under denna tid eller sommaren 2007 pbrjade hon ocks flytten till Sverige. Den 30 januari 2008 hyrde Christine Schrrer en bil fr att enligt egen uppgift samma dag resa tur och retur till rebro och underska mjligheterna att lsa p rebro Universitet. De mil som debiterats av uthyraren rcker dock enligt polisens mtningar inte till en resa tur och retur till rebro. Oavsett hur det frhller sig med detta har Christine Schrrer faktiskt befunnit sig i Arboga denna dag; enligt egen uppgift fr att tanka p hemvgen frn rebro. Men hon har vidare bekrftat att hon ringde till bde Emma Jangestigs och Torgny Hellbergs bostadstelefoner men utan att f svar. Ngra dagar tidigare hade Emma Jangestig och Torgny Hellberg flyttat ihop p Verktygsgatan dit Torgny Hellbergs telefonabonnemang ocks hade flyttats. Torgny Hellberg hade fre flytten skrivit om denna p sin blogg Lerion. Christine Schrrer har frklarat telefonsamtalen den 30 januari med att hon ville prata med Torgny Hellberg om ngot som hnt i hennes familj. Det r fr hovrtten svrt att dra ngra slutsatser om vilket syfte

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 23 B 8390-08

denna resa och dessa samtal har haft. Dremot r det uppenbart att Christine Schrrers pstende om syftet inte r korrekt. Strax efter denna resa skickade Christine Schrrer i februari 2008 ett brev till Torgny Hellberg om att hon i september 2007 ftt hans barn som hon drefter adopterat bort. Det fljs senare av ett e-postmeddelande frn Thomas Emmerich som sger sig vara den som adopterat barnet. Bde e-postadressen och meddelandet har via IP-adresserna kunnat knytas till Christine Schrrers bostadsadress i Skarpnck. De av hennes vnner och bekanta som har ftt frgor om graviditeten har inte kunnat iaktta ngra tecken p att hon har varit gravid. Christine Schrrer har nr det gller graviditeten inte velat svara p frgor. Samtidigt r det hon som helt och hllet disponerar ver mjligheterna att fra positiv bevisning om denna, t.ex. genom utdrag ur vrdjournaler frn frlossningen. Det r svrt att frst varfr hon vljer att inte samarbeta, om det vore sant. All tillgnglig bevisning pekar emellertid p att hon inte har varit gravid och hennes tystnad r nrmast en bekrftelse av detta. Den enda slutsats som hovrtten kan dra r att Christine Schrrer inte har varit gravid. Sklet till att hon hittat p detta kan rimligen inte vara annat n att hon velat skuldbelgga Torgny Hellberg och ge honom problem i hans nya relation. Underskningarna av Christine Schrrers datorer i Sverige och Tyskland visar att de innehller spr av skningar efter information om Torgny Hellberg och Emma Jangestig, bl.a. skningar efter hans blogg Lerion dr han skrev om sitt och Emma Jangestigs liv. Det har ven funnits nedladdade bilder av huset p Verktygsgatan. Att ngon annan n Christine Schrrer gjort dessa skningar eller nedladdningar r uteslutet eftersom det r svrt att frestlla sig att ngon annan n hon haft intresse att gra det via hennes datorer. Det finns inte heller tecken som tyder p att ngon annan har anvnt hennes datorer. Utver detta har polisen bland Christine Schrrers godelar hittat en anteckning om familjens adress och hon har som framgtt ovan medgett att hon har haft telefonnumret till Emma Jangestigs tidigare bostad. Dessa uppgifter har hon sagt att hon ftt av vnner i Kping men hon har inte velat bertta vilka dessa r eller vad hon skulle ha fr anvndning av adressuppgiften. Det r kanske inte i sig s mrkligt att man efter att en avslutad relation nd vill veta vad den andre i frhllan-

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 24 B 8390-08

det gnar sig t. Men det sammantagna intrycket av Christine Schrrers anteckningar och skningar p Internet r att hon har kartlagt familjen Jangestig-Hellberg p ett stt som framstr som orimligt, speciellt som hon sagt att hon inte lngre hade ngra srskilda knslor fr Torgny Hellberg. Allt som redovisats ovan skulle var fr sig kunna frklaras av olycklig krlek. Men nr sjlvmordsfrsken, den pstdda graviditeten, innehllet i brev och kartlggningen av Torgny Hellberg och hans nya familj m.m. stts i kronologisk ordning och bedms tillsammans vxer en annan bild fram. En bild av en kvinna som blivit totalt besatt av sin frre pojkvn och som tar till allt mer drastiska metoder fr att f uppmrksamhet men som ven vill gra livet svrt fr den tidigare pojkvnnen. Samtidigt har utredningen inte visat att Christine Schrrer uttryckt ngot hot eller aggression mot Emma Jangestig eller barnen. Det enda som pekar p att Christine Schrrers uppfattning om Emma Jangestig inte har varit s positiv r anteckningen i hennes dagbok efter sjlvmordsfrsket i oktober 2007 d hon kallar Emma Jangestig fr hora. Det r dock ptagligt att besattheten av Torgny Hellberg har trappats upp allt mer och att Christine Schrrer har tankar och frestllningar om det liv som Emma Jangestig pbrjat med Torgny Hellberg; ett liv som hon sjlv ville ha. Detta kan ge ett motiv att angripa Emma Jangestig som den som str i vgen fr Christine Schrrers liv med Torgny Hellberg. Samtidigt ger ett motiv som tingrtten ppekat i sig inte vgledning i frgan om vem som r grningsman, men det kan ge en frklaring till grningsmannens agerande om bevisningen i vrigt pekar mot Christine Schrrer och andra alternativ kan uteslutas. Christine Schrrers besk i Arboga den 12 och 14 mars 2008 Christine Schrrer har beskt Arboga den 12 och 14 mars. Enligt henne sjlv har besken inte haft ngot att gra med Torgny Hellberg utan hon har den frsta gngen letat efter runstenen Kung Sigges sten och den andra gngen beskt fornlmningen Halvardsborg. Den frsta resan skedde med tg tur och retur medan den andra skedde med bil dit och tg hem. klagarna har gjort gllande att det frsta besket har skett fr att rekognosera och det andra fr att faktiskt utfra brotten. Planerna den 14 mars fick

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 25 B 8390-08

emellertid ndras nr Christine Schrrer insg att Torgny Hellberg var hemma i bostaden trots att hon utgtt frn att han skulle arbeta p Smedjan. Detta antagande kan enligt klagarna gras d Christine Schrrer hade en anteckning om fr 14.3 18-1.00 Smedjan Kping. Christine Schrrer har enligt egen uppgift studerat nordisk historia och arkeologi. Det r i och fr sig inget mrkligt att hon skulle vara intresserad av att underska Kung Sigges sten och Halvardsborg ven om hon inte har kunskaper i niv med den expert som hrts i mlet. Hon har ocks varit s intresserad av dessa platser att hon i december 2006 tillsammans med Torgny Hellberg beskte Halvardsborg och skte efter Kung Sigges sten. Men frgan r om det var intresset fr nordisk historia som lg bakom resorna den 12 och 14 mars? klagarna har bl.a. beropat uppgifter frn SJ. Enligt SJ har det skett ett kp av en anonym biljett till den 12 mars gllande Stockholm-Arboga och den avsg tur och retur med ditresa kl. 10.50-12.26 och hemresa kl. 16.28-17.53. P samma stt finns fr den 14 mars ett kp av en anonym biljett tur och retur Stockholm-Arboga med ditresa kl. 16.36-18.10 och hemresa kl. 19.34-21.10. Av frhret med polismannen Dennis Helsing framgr att biljetterna endast var giltiga fr dessa avgngar. D vriga slda biljetter till dessa dagar inte var anonyma r det hovrttens slutsats att det mste ha varit Christine Schrrer som kpt biljetterna i frvg, oavsett om hon rent faktiskt kom att ka bil ngon strcka. Nr det gller besket i Arboga den 12 mars har Christine Schrrer uppgett att hon reste med tg frn Stockholm tur och retur och att hon promenerade fram och tillbaka till Kung Sigges sten. Hon har inte invnt mot tiderna enligt tgbiljetten. Det innebr att hon kom till Arboga kl. 12.26 och kte hem kl. 16.28, vilket betyder att hon varit i Arboga fyra timmar. En promenad fram och tillbaka frn Arboga jrnvgsstation till Kung Sigges sten tar enligt polisens mtningar minst 7 timmar. Det r enligt hovrtten uppenbart att Christine Schrrer inte kan ha hunnit beska runstenen. Frgan r varfr Christine Schrrer beskte Arboga den 12 mars. Kristina Pettersson som var granne till Emma Jangestig och Torgny Hellberg har berttat att hon denna

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 26 B 8390-08

dag vid 15.30-16-tiden sg en oknd person i mrka klder i omrdet vid Verktygsgatan. Hon har ven beskrivit att personen gick mrkligt. Det kan jmfras med Christine Schrrers egna uppgifter om att hon hade en beige jacka och jeans. Hovrtten har tagit del av vervakningsfilmer frn Arboga jrnvgsstation och p filmen frn omkring kl. 12.26 denna dag kan Christine Schrrer knnas igen. Hon br dr en mrk jacka, dvs. den kan inte vara beige, och mrka byxor. Vidare har hovrtten kunnat se hennes slngiga gngstil frn en vervakningsfilm frn Skavsta flygplats. Enbart av detta kan hovrtten emellertid inte dra slutsatsen att det var Christine Schrrer som grannen sg. Det r dock klart att Christine Schrrer haft en annan avsikt med resan n vad hon sjlv psttt. Syftet med resan den 14 mars var enligt Christine Schrrer att beska Halvardsborg och leta efter ngot speciellt, t.ex. ristningen av en dubbelyxa. Hon har under frunderskningen sagt att hon reste dit med tg men efterhand vid tingsrtten och hr sagt att hon blev skjutsad med bil frn Skarpnck till Halvardsborg av en vn som hon inte vill namnge. Bilresan pbrjades enligt Christine Schrrer ca kl. 16.00. Det kan jmfras med att hon kl. 15.24 fick ett sms via en mast som tcker Skarpnck. klagarna har hvdat att hon tog tget frn Stockholm kl. 16.36 med ankomst Arboga kl. 18.10. Eftersom en promenad mellan Arboga jrnvgsstation och Halvardsborg enligt polisens mtningar tar en timme i vardera riktningen skulle tgtiderna innebra att hon inte hunnit beska borgen, om hon kt tg. En resa med bil frn Skarpnck direkt till Halvardsborg br enligt hovrttens uppskattning ta ca tv timmar, dvs. Christine Schrrer skulle ha kommit dit vid 18-tiden. Det skulle ge henne 30 minuter i Halvardsborg innan hon var tvungen att promenera till Arboga fr att hinna ta tget kl. 19.34. Ett s kort besk en marskvll just nr solen hller p att g ner frefaller inte srskilt meningsfullt. Hon har ven skickat ett sms kl. 18.50 via en mast som inte tcker Halvardsborg men dremot delar av centrala Arboga varfr besket vid fornborgen i s fall br ha varit kortare n 30 minuter. Om detta stts samman med att Christine Schrrer ndrat sina uppgifter frn frunderskningen om hur hon reste till Arboga, i frening med att hon inte velat uppge vem som skjutsat henne, att hon haft en biljett till tget med ankomst kl. 18.10 och att jrnvgs-

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 27 B 8390-08

stationens vervakningsfilm frn 18.10-tgets ankomst visar en person som onekligen pminner om Christine Schrrer, r hovrttens slutsats att hon inte kte bil. Hon har i stllet kt tg vid de tider som klagarna psttt. D har hon inte hunnit beska fornlmningen och det str klart att avsikten med resan har varit en annan. Av utredningen om resorna r det allts klarlagt att Christine Schrrer den 12 och 14 mars reste till Arboga av helt andra skl n hon har uppgett. ven med beaktande av anteckningen om Smedjan kan det emellertid inte anses visat att resorna som klagarna gjort gllande skedde fr att rekognosera respektive beg brott. Dremot kan hennes trovrdighet vid bedmningen av andra uppgifter pverkas och omstndigheterna visar ocks hur hon emellant anpassar sina uppgifter fr att de ska vara mjliga att frena med vad som kommit fram i polisutredningen. Christine Schrrers besk i Arboga den 17 mars 2008 Denna dag reste Christine Schrrer terigen till Arboga. Enligt egen uppgift kte hon tg dit ngon gng p eftermiddagen och promenerade sedan frn Arboga jrnvgsstation till Halvardsborg. Hon var dr en timme. Hon underskte fornborgen, tog ngra fotografier och promenerade sedan tillbaka till stationen och tog tget kl. 19.34 till Stockholm. Fr att ha rd att ka till Arboga trffade hon p frmiddagen samma dag sin vn Pavlos Vlachogiannis i Danderyd och lnade 1 000 kr av honom. Lnet skulle ocks tcka hennes resa till Tyskland nsta dag fr att beska sin sjuka mamma. Hon hann ven med att fre resan till Arboga trffa sin nya arbetsgivare p dennes kontor p Valhallavgen. Detta har bekrftats av arbetsgivaren Othmar Englund som sagt att hon kom till honom kl. 13.40-45 och hmtade tv bcker. Vad gller klder har Christine Schrrer uppgett att hon hade en lng beige jacka, samma jacka som hon hade dagen drp nr hon flg frn Skavsta och som syns p en vervakningsfilm frn flygplatsen. Pavlos Vlachogiannis har bekrftat att hon vid mtet i Danderyd hade en sdan jacka. klagarna har gjort gllande att Christine Schrrer reste Stockholm-Arboga med ditresa kl. 16.36-18.10 och hemresa kl. 19.34-21.10. Drfr kan hon inte ha hunnit med att g fram och tillbaka till Halvardsborg, en promenad som allts tar en timme i vardera

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 28 B 8390-08

riktningen. Christine Schrrer har medgett att hon kpte biljett till dessa avgngar men sagt att hon reste redan vid 14-tiden, dvs. omedelbart efter besket hos Othmar Englund. Hon har hvdat att sklet till att hon kpte biljett med avgng kl. 16.36 var att den var billigare men ven att hon inte visste hur lng tid besket hos arbetsgivaren skulle ta. Det framgr ocks av utredningen att hennes mobiltelefon kl. 14.06 var uppkopplad mot en mast vid T-centralen vilket passar ihop med ett tg som avgr vid samma klockslag till Arboga med ankomst kl. 15.30. Christine Schrrers uppgifter om nr hon reste till Arboga har emellertid varierat. Det r som framgtt viktigt att faststlla restiderna eftersom promenaden till Halvardsborg tar tv timmar fram och tillbaka. Med tillgg av en timmes vistelse p platsen innebr det cirka tre timmar mellan tgets ankomst till Arboga och avresan vilken ostridigt har skett kl. 19.34. Hon har under frunderskningen sagt att mellan besket p Valhallavgen och avresan till Arboga kte hon till bostaden i Skarpnck. I hovrtten har hon utan nrmare frklaring gjort gllande att uppgiften om Skarpnck inte stmmer. Hon har under frunderskningen ocks hvdat att hon lmnade Stockholm ca kl. 15.30. Det enda tg som d hade varit mjligt att ta gick kl. 15.50 med ankomst Arboga kl. 17.26. De uppgifter hon lmnade under frunderskningen r allts svra att frena med en s tidig ankomst till Arboga att hon skulle ha hunnit med ett besk vid Halvardsborg. Christine Schrrers uppgifter i hovrtten frefaller vara ett ytterligare exempel p att hon anpassar sina uppgifter efter utredningen. SJ har nmligen bara redovisat ett kp av en anonym biljett Stockholm-Arboga fr denna dag och kparen av denna biljett br drmed vara Christine Schrrer. Hon kan allts inte hvda att hon kpt tgbiljett till Arboga fr annan tid n kl. 16.36-18.10. Det framgr dock av Dennis Helsings uppgifter att biljetten endast var giltig angivna avgngar vilket br ha gjort det svrare att anvnda biljetten vid en annan avgng. ven fr denna dag har hovrtten tagit del av vervakningsfilmer frn Arboga jrnvgsstation avseende tiderna fr alla anlndande tg frn omkring kl. 15.00 och fram till och med tget med ankomst kl. 18.10. Kvalitn r inte srskilt god men det r p filmen frn ankomsten kl. 18.10 som det enligt hovrtten kan iakttas en person med

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 29 B 8390-08

Christine Schrrers karakteristiska gngstil. Personen har dock en mrk jacka och inte en beige. Dremot terfinns ingen person kldd i en lng beige jacka av den typ som Christine Schrrer sger att hon har haft p sig. Dimitrios Stenos har ocks bedmt att det i 18.10-filmen finns en person som med hnsyn till gngstil och typ av kldsel kan vara Christine Schrrer. Som framgtt genom utredningen kring resan den 12 mars har hon haft tillgng till en mrk jacka. Vad gller sjlva besket p Halvardsborg har Christine Schrrer sagt att hon tog tre fotografier med sin digitalkamera men att bilderna blev dliga varfr hon raderade dem. Underskningen av kameran har inte lett till att dessa tre bilder kunnat terskapas. ven raderade bilder kan enligt polismannen Peter Rstwall terskapas frutsatt att minneskortet inte fylls helt och hllet med nya filer efter raderingen. Minneskortet som satt i kameran var inte fullskrivet. Fotografierna dateras men om dateringen r korrekt beror p om datuminstllningen r korrekt. Enligt vittnet r den senaste dateringen den 7 mars 2008. Ngon alldeles sker slutsats av detta gr enligt hovrtten inte att dra men underskningen talar med viss styrka fr att Christine Schrrers uppgifter inte r korrekta. Utredningen om att tgbiljetten endast var giltig kl. 16.36 fr resa till Arboga, vervakningsfilmerna och underskningen av kameran ger var fr sig indikationer om att Christine Schrrers uppgifter inte stmmer. Dessa omstndigheter tillsammans med att hon har lmnat s varierande uppgifter om nr hon reste till Arboga gr sammantaget att hovrtten finner det utrett att hon anlnde till Arboga frst kl. 18.10 i enlighet med tgbiljetten och att hon inte har beskt Halvardsborg. Slutsatsen mste bli att Christine Schrrer den 17 mars haft andra syften med sitt besk i Arboga n hon sjlv har velat medge. klagarna har hvdat att hon genom vittnesmlet frn Maria Stefansson kan knytas till Verktygsgatan. Det r dock svrt att med std av vittnet sl fast att Christine Schrrer varit direkt p brottsplatsen d vittnets iakttagelser r allmnna och kan avse andra personer. Hovrtten konstaterar emellertid att Christine Schrrer nnu en gng har lmnat oriktiga uppgifter.

SVEA HOVRTT Avdelning 08 Tillgngen till hammare

DOM
2009-02-16

Sid 30 B 8390-08

En hammare har anvnts som vapen men den har inte hittats. Christine Schrrer har haft tillgng till en hammare hos sin hyresvrd Leila Nakouri som hon var inneboende hos frn oktober 2007 till mars 2008 och hon har berttat att hon lnade den ibland fr att laga olika saker eller att sl p cykellset nr det frusit. Leila Nakouri har berttat att hon inte sett till sin hammare sedan januari 2008. En omstndighet som klagarna fst vikt vid r att Christine Schrrer som flg till Tyskland den 18 mars 2008 vid ett samtal med sin vn Christopher Black pstod att hon hade blivit frntagen en hammare vid skerhetskontrollen p Skavsta flygplats. Hon har hr sagt att det var ett skmt. Hovrtten har hrt Henry Hast, stllfretrdande skerhetschef p Skavsta, om mjligheten av att ngot frsvinner sedan det tagits omhand vid en kontroll. Hans redovisning av rutinerna kring omhndertagna freml visar att det r en mycket liten risk att ngot frsvinner. Med hnsyn till detta kan hovrtten inte bedma vrdet av att Christine Schrrer talat om en omhndertagen hammare strax efter den 17 mars. Hade hon ftt lmna ifrn sig en hammare borde den ha funnits kvar. Det hon sagt till Christopher Black r visserligen mrkligt men ngot annat n detta gr inte att fastsl. Vad som med skerhet kan konstateras r att Christine Schrrer har haft tillgng till en hammare som nu r frsvunnen. Skoavtryck i hallen P brottsplatsen skrades flera skoavtryck och alla sulmnster utom ett kunde kopplas till behriga personer. Det mnster som kvarstod var delar av skoavtryck delvis avsatta i varandra. Dessa fanns i hallen strax utanfr datarummet i riktning mot entrdrren. Enligt kriminalteknikern Kjell Eriksson var avtrycken i blod och drmed avsatta vid tiden fr brotten. Sulmnstret som r ett vffelmnster har kunnat kopplas till skor av mrket Vans. Christine Schrrer har haft ett par mrka skor med kant, snren, mrken och stickningar i vitt, vilka syns p ett fotografi. Enlig generalagenten fr Vans r skorna p fotografiet ett par Vans av modellen Bearcat med vffelmnstrade sulor. Statens kriminal-

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 31 B 8390-08

tekniska laboratorium har jmfrt avtrycken frn hallen med olika storlekar av Bearcat-skor och uppskattat avtrycken till skostorlek 40-42. Christine Schrrer har sagt att skorna p fotografiet r ett par Vans men att hon inte har kvar dessa. Hon hade vervikt vid en flygresa i januari 2008 och kastade d bort dem. Vans-skorna har hon aldrig haft i Sverige. Nr hon var i Sverige hade hon ett par andra skor; svarta i lder med vit kant och vita snren men inte av mrket Vans. Dessa skor frsvann nr hon efter det frsta frihetsbervandet i Tyskland vistades i ett skyddat boende. Polisen har beslagtagit ett par Victory-skor i svart med vit kant och svarta snren som hon hade nr hon verlmnades till Sverige men dessa fick hon nr hon var hktad i Tyskland, mjligen av sin mamma. Hon har skor i storlekar mellan 38-43. Christine Schrrer har allts sagt att hon slngt sina Vans. Detta ska jmfras med vad andra har sagt om hennes skor, srskilt vad gller tiden januari-mars 2008. Pavlos Vlachogiannis har sagt att hon oftast hade mrka tygskor med vita inslag och att de skor av typen Vans Bearcat som han sett p bild liknar dem som hon har haft. De skor hon hade p sig nr de trffades den 17 mars var mrka tygskor med vita inslag. Enligt Dimitrios Stenos hade Christine Schrrer den 16 mars ett par mrkbart slitna mrkbl skor i suede eller textil. Han tror att skorna hade ett vitt mrke p sidan, ungefr som Nike har men han kan inte sga om mrket var Nike. Leila Nakouri har berttat om ett par bl tygskor med vit kant och vita snren som hon sg s lnge Christine Schrrer var inneboende hos henne. Hon har sagt att hon vet exakt hur de ser ut och har nr hon ftt se Vans Bearcat p bild yttrat att s ser de ut. Med hnsyn till att skoavtrycken i hallen varit avsatta i blod r det enligt hovrtten klarlagt att de lmnats i samband med brotten. De har inte kunnat knytas till ngon knd person. Christine Schrrer har haft ett par skor med samma typ av sulmnster och beslagen av skor visar att hon har skor i storlek 40-42. Leila Nakouris uppgifter talar starkt fr att Christine Schrrer fortfarande anvnde sina Vans i mars 2008. Det stds ytterligare av vad de tv andra vittnena har berttat om hennes skor. Med detta anser hovrtten att det r utrett att hon strax fre brotten hade tillgng till ett par skor med vffelmnstrad sula av samma typ som lmnat avtryck p brottsplatsen i samband med brotten.

SVEA HOVRTT Avdelning 08 Utredningen i vrigt

DOM
2009-02-16

Sid 32 B 8390-08

Nicklas Jangestig och Torgny Hellberg har var och en fr sig kunnat uteslutas som mjlig grningsman. Lorena Pettersson som skulle kunna vara den Lorena Emma Jangestig talade om vid det frsta polisfrhret den 1 april har visat sig vara ointressant fr utredningen; det finns ingenting som antyder att hon p ngot stt skulle ha ett motiv att skada Emma Jangestig eller barnen. Hovrtten har ocks tagit del av bevisning som visar att hon den 17 mars 2008 fanns i hemmet i Fellingsbro tillsammans med sin make. Av utredningen framgr ocks att polisen har underskt en mngd olika alternativa teoretiska grningsmn som fre detta pojk- eller flickvnner till Emma Jangestig respektive Torgny Hellberg utan att detta lett till ngot av intresse. Polisens underskningar har inte heller i vrigt gett ngot uppslag om ngon mjlig alternativ grningsman. Det gr enligt hovrtten inte heller att dra ngon slutsats av att hrstrn terfunnits som har oknt manligt DNA. Det r frga om tv hrstrn som hittats i hallen men inte i ett sammanhang som kan kopplas till angreppen. Sammantagen bedmning Den bevisning som klagarna har beropat r indirekt d inte heller Emma Jangestigs uppgifter innebr ett direkt utpekande av Christine Schrrer som grningsman. Fr att indirekt bevisning eller indicier ska rcka fr att det ska vara stllt utom rimligt tvivel att en tilltalad r skyldig till brottet krvs en beviskedja som i slutnden positivt knyter just den tilltalade till brottet samtidigt som annan grningsman kan uteslutas. I detta ml r de vsentliga delarna av hndelsefrloppet klarlagda d sdana fakta som tid, plats, mordvapen och hur grningsmannen gtt till vga r utredda. En brist r dock att den hammare som anvnts som mordvapen inte har kunnat terfinnas. Nr det sedan gller Emma Jangestigs minnesfragment frn den 17 mars innebr dessa att det fanns en kvinna i hallen. Enligt hovrtten kan detta kopplas till angreppet eftersom hon sjlv ligger ner; det handlar inte om en beskare vid ngot annat tillflle. Det

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 33 B 8390-08

kan inte vara ngon annan n frvaren som Emma Jangestig har sett. Hennes tidiga omnmnanden efter uppvaknandet av Tina och Tine r ocks av intresse d det r knt att Christine Schrrer kallar sig sjlv Tine. Dessa omstndigheter en kvinna och namnet Tine r inget direkt utpekande men ett starkt indicium som pekar i riktning mot Christine Schrrer. Det r vidare klarlagt att Christine Schrrer befann sig i Arboga den 17 mars och just vid den tiden d brotten begicks mellan kl. 19 och ca kl. 19.18. Hon reste med tget frn Arboga kl. 19.34. Detta kan se ut som en liten tidsmarginal men en rask promenad frn Verktygsgatan till jrnvgsstationen tar enligt polisens mtningar inte mer n niotio minuter. Hennes syfte med resan till Arboga har inte varit att beska Halvardsborg och att hon kommit med felaktiga uppgifter om detta r graverande. Och det r srskilt anmrkningsvrt att hon dagen innan den planerade resan till Tyskland finner det s angelget att beska Arboga att hon mste lna pengar till resan. Den som str under tal fr mord borde i alla fall efter en fllande dom i frsta instans vara villig att bertta vad det egentliga syftet med besket har varit. Det r svrt att tnka sig ngot vrre n att bli oskyldigt anklagad fr att ha ddat barn. Christine Schrrer har trots detta inte lmnat ngon godtagbar frklaring till vistelsen i Arboga. Hovrtten konstaterar att hon varit i nrheten av brottsplatsen och att hon inte r villig att frklara varfr. Hon har allts haft mjlighet att utgra grningarna. Hon har ocks kartlagt familjen Jangestig-Hellberg och skaffat sig kunskap om bl.a. adressen till och utseendet p deras hus. Mordvapnet har varit en hammare och Christine Schrrer har haft tillgng till en hammare via sin hyresvrd; en hammare som nu r frsvunnen. Det kan te sig mrkligt att en frvare skulle anvnda ngon annans hammare d det r enkelt att kpa en egen. Att Christine Schrrer haft tillgng till en nu frsvunnen hammare r dock ett faktum som fr tillmtas ett visst begrnsat vrde. Den tekniska bevisningen frn brottsplatsen r inte speciellt omfattande vad gller frvaren. De skoavtryck med vffelmnster som hittats i hallen mste dock ha lmnats av grningsmannen d alla behriga p platsen har kunnat strykas som mjliga ursprung till detta avtryck. Christine Schrrer har haft ett par Vans Bearcat med ett vf-

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 34 B 8390-08

felmnster p sulorna som motsvarar det mnster som hittades i hallen. Storleken p avtrycket i hallen r jmfrbar med Christine Schrrers skostorlek. Hennes skor r nu frsvunna. ven i denna del har hon lmnat felaktiga uppgifter; pstendet om att hon redan i januari 2008 slngt skorna r motbevisat genom vittnesuppgifter. Dessa omstndigheter r starkt besvrande fr Christine Schrrer. Slutligen kan konstateras att polisutredningen i vrigt innebr att det inte ens finns indikationer p en alternativ grningsman. Sammantaget anser hovrtten att denna beviskedja har sdan styrka att den binder Christine Schrrer till de talade grningarna. Utredningen ger inte utrymme fr ngon alternativ grningsman. Det r uppenbart att Christine Schrrer har varit besatt av Torgny Hellberg, en besatthet som ver tid har trappats upp och vergtt till en avancerad form av frfljelse med starka manipulativa inslag. Emma Jangestig och barnen har sttt i vgen fr att Christine Schrrer skulle kunna f ett frhllande och ett liv tillsammans med Torgny Hellberg. Hovrtten finner allts att det r stllt utom rimligt tvivel att Christine Schrrer har ddat Max och Saga och frskt att dda Emma Jangestig. Hon ska drfr dmas fr mord och frsk till mord. Pfljd och frgan om utvisning P grund av brottens karaktr uppkommer frgan om Christine Schrrer har ngon form av psykisk strning. Hon har visserligen inte velat medverka i ngon strre omfattning i den rttspsykiatriska underskningen men underskningen har i vart fall gett tillrckligt underlag fr ett utltande. Utltandet leder till slutsatsen att hon vare sig den 17 mars 2008 eller vid underskningen i september 2008 har haft en allvarlig psykisk strning. Med hnsyn till vad som sgs i utltandet och till vad som i vrigt framkommit om Christine Schrrers bakgrund och personliga levnadsomstndigheter har det inte framkommit ngot skl fr hovrtten att ifrgastta den bedmningen. Det finns drfr inte ngot hinder att dma henne till fngelse. Den enda pfljd som i denna situation kan bli aktuell r fngelse p livstid.

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 35 B 8390-08

Hovrtten instmmer med tingsrtten att Christine Schrrer ven ska utvisas med ett frbud utan tidsbegrnsning att tervnda hit. Skadestnd Eftersom Christine Schrrer dms fr mord och frsk till mord r hon ocks skyldig att betala skadestnd. De delar som r tvistiga r skadestnden fr indirekt personskada och storleken av Emma Jangestigs ersttning fr krnkning. Nr det gller indirekt personskada p grund av nra anhrigs dd har Emma Jangestig och Nicklas Jangestig var fr sig yrkat 100 000 kr fr vart och ett av barnen. Ersttningen gller psykiska besvr och hovrtten har att flja Hgsta domstolens praxis i bl.a. rttsfallet NJA 2007 s. 953. Hgsta domstolen har dr frklarat att ven om flera anhriga gr bort samtidigt r det frga om en och samma lkningsprocess och om hgre ersttning n schablonbeloppet om 50 000 kr ska utg krvs srskild utredning. De lkarintyg som Emma Jangestig respektive Nicklas Jangestig har beropat r nrmast sjlvklara till innehllet; att de har det svrt och lider psykiskt av att ha frlorat Max och Saga r s uppenbart nd. Hr kan man ven utan utredning utg frn att lkningsprocessen r betydligt svrare jmfrt med andra fall dr anhriga avlider. Det har vidare varit en utdragen rttsprocess, med stor offentlig uppmrksamhet, och som en konsekvens har ocks lkningsprocessen ftt ett utdraget frlopp. Hovrtten anser drfr att ersttningen fr psykiska besvr p grund av barnens bortgng br sttas hgre inte bara n schablonbeloppet utan ven i frhllande till vad tingsrtten kommit fram till. Dremot br som tingsrtten funnit ersttning inte utg fr vart och ett av barnen. Det r visserligen frga om tv brott jmfrt med Hgsta domstolens avgrande men lkningsprocessen pgr nd under en och samma tidsrymd. Sammantaget finner hovrtten att ersttningen till var och en av Emma Jangestig och Nicklas Jangestig br bestmmas till 100 000 kr.

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 36 B 8390-08

ven Torgny Hellberg har yrkat skadestnd fr indirekt personskada p grund av Max och Sagas dd och fr hans del gller frgan om han ska anses vara en sdan anhrig som har rtt till den typen av skadestnd. Det r naturligtvis s att Max och Saga var tv mycket viktiga personer fr Torgny Hellberg och det r tydligt att han hade en nra och varm kontakt med barnen. Fr att ha rtt till ersttning som anhrig hade det dock krvts att han hade levt tillsammans med barnen lngre n vad som nu blev fallet. Tingsrttens dom i denna del ska drfr faststllas. Den ersttning som tingsrtten faststllt till Emma Jangestig fr den krnkning hon utsatts fr vid mordfrsket fljer den praxis som finns och hovrtten instmmer ven i den delen med tingsrtten. vriga frgor Hktning och avrkning av frihetsbervande utomlands Christine Schrrer ska p de skl som tingsrtten angett vara fortsatt hktad. Hon har under tiden den 20-22 mars och 30 mars-29 april 2008 varit bervad friheten i Tyskland. Detta frihetsbervande br hon enligt 33 kap. 7 brottsbalken f tillgodorkna sig vid avtjnandet av fngelsestraffet men det frutstter ett frordnande i domslutet. Ersttningar Frsvararen och mlsgandebitrdena har alla tre utfrt sina uppdrag vl. Hovrtten har inte ngot att erinra mot den tidstgng som var och en har angett fr sitt arbete i mlet. Av samma skl som tingsrtten har anfrt finner hovrtten att det r motiverat att frsvararen tillerknns hgre ersttning n vad som fljer av timkostnadsnormen. Ersttningsyrkandena frn Per-Ingvar Ekblad, Marie Fredborg och Kari Sknebrant ska drfr bifallas fullt ut.

SVEA HOVRTT Avdelning 08

DOM
2009-02-16

Sid 37 B 8390-08

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga B verklagande senast 2009-03-16

I avgrandet har deltagit hovrttslagmannen Magnus Gransson, hovrttsrdet Kerstin Elserth, referent, och tf. hovrttsassessorn Maria Ulfsdotter Klang samt nmndemnnen Glenn Andersson och Elsie Lndin. Enhlligt. Avrkningsunderlag, se hovrttens akt.