KVT 2-3.

05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 69

P vilket stt kan religion fungera som en variabel i intersektionell analys, frgar Erica Appelros i denna artikel. Hon lanserar begreppet religis proximitet fr att fnga individens placering i frhllande till religis auktoritet och visar hur kns- och religionsbundna frvntningar begrnsar kvinnors valmjligheter.

Religion och intersektionalitet Erica Appelros

De omrden som vanligen behandlas i termer av intersektionalitet r genus, klass, ras, etnicitet och sexuell lggning.1 Detta r ingen uttmmande lista. Den kan gras lngre och inkludera till exempel lder, nationalitet, yrke eller religion fr att mjliggra en mer detaljerad och rttvisande analys av varje enskild situation. Vinsten man fr av en kad komplexitet mste dock alltid vgas mot att diskussionen blir svrhanterligare ju fler dimensioner som ska tas i beaktande och att mjligheten till mer generella slutsatser minskar. I realiteten kanske man kan hantera tv till fyra dimensioner i en analys av maktrelationer i en viss situation, och en del av uppgiften r att vlja ut de dimensioner som r de mest relevanta. Religionens plats i intersektionalitetsdebatten, i den mn den behandlas alls, har framfr allt varit som ett av de omrden eller institutioner dr ideologier formas och upprtthlls med vilkas hjlp maktordningarna avseende genus, klass, ras, etnicitet och sexuell lggning frstrks.2 Naturligtvis r det s

att religion som social institution fyller en sdan funktion, i likhet med att ktenskapet som social institution tenderar att frstrka maktordningar avseende sexualitet och genus, eller nationalstaten med sin politik bidrar till maktordningar som baserar sig p nationalitet och etnicitet. Det utesluter dock inte att den religisa faktorn ocks i sig kan utgra en mer sjlvstndig grund fr frtryck p liknande stt som de vriga dimensionerna. Religisa ideologier r med och formar mnniskors genussidentiteter, religisa institutioner har sin interna maktordning och interagerar med andra maktordningar i samhllet p ett komplext stt som involverar genus, sexuell lggning, nationalitet, etnicitet, klass, ras och lder. Drfr vill jag argumentera fr att religion eller religiositet i mnga fall kan vara en viktig dimension att ta hnsyn till nr man sker att analysera situationer och system utifrn ett intersektionellt tankestt.3 Jag kommer med denna artikel att fresl och illustrera ngra stt att frst hur och nr religion skulle kunna

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 70

70 | Kvinnovetenskaplig tidskrift 2 3.05

anvndas som analytisk kategori relevant fr intersektionella maktanalyser.

Religionens kontextuella oundviklighet Lynn Weber freslr i sin bok Understanding Race, Class, Gender and Sexuality. A Conceptual Framework ett teoretiskt ramverk fr begreppen ras, klass, genus och sexuell lggning och deras intersektion. Hon anger som sin frhoppning att hennes begreppliga ramverk kan komma att bli anvndbart ven i analyser av andra system.4 Jag kommer inledningsvis att prva ngra av hennes analyskategorier i min behandling av religion fr att underska hur vl religion passar in i hennes begreppsliga ramverk. I Webers karaktrisering av ras, klass, genus och sexuell lggning som sociala system sgs dessa vara komplexa (dvs intrikata och sammankopplade), ha stor genomslagskraft (dvs vara utbredda i alla samhlleliga domner, som familj, utbildning, media och ekonomi), frnderliga (dvs alltid i frndring), bestndiga (dvs frhrskande ver tid och rum), allvarliga (dvs f allvarliga konsekvenser i det sociala livet) och hierarkiska (dvs ojmlika, gynna ngra genom att missgynna andra).5 Sammantaget str det klart att de kategorier som Weber behandlar ras, klass, genus och sexuell lggning med ndvndighet tillhr det mnskliga livet. En omedelbar invndning mot frslaget att rkna in ven religion som en mjlig dimension som en multidimensionell maktordning kan utg ifrn skulle d kunna vara att religion inte p samma stt som de vriga dimensionerna r oundviklig. r man mnniska i ett mnskligt samhlle r man per definition inplacerad i dessa sociala mnster och kan inte undg att drabbas eller privilegieras av de maktordningar som bygger p genus, klass, ras, etnicitet eller sexuell lggning. Hur myck-

et jag n skulle vilja bortse ifrn eller vara omedveten om hur jag gynnas eller missgynnas p grund av mitt kn, min sexuella lggning eller min klasstillhrighet s r det ovillkorligen s att jag inte r knls, jag har en sexuell lggning och jag tillhr en viss social grupp i ett samhlle; detta r inte ngot jag kan frnsga mig. Men nr det gller religion verkar det snarare vara ett frivilligt element i min uppsttning personliga egenskaper om jag r religis eller inte. Religion r ngot jag kan vlja eller vlja bort. Kan d intersektionalitetsbegreppet verhuvudtaget vara fruktbart i kombination med religion? Ja, och det av sammanfattningsvis fljande skl: Fr det frsta verkar religion historiskt och globalt sett vara ett allmnt frekommande fenomen. Mnniskan har s lngt tillbaka man kan finna spr av artefakter, vad man kan frst, betett sig religist. I stora delar av vrlden r religion ven idag ett oundvikligt socialt element som man mste frhlla sig till och som flertalet aktivt engagerar sig i. Det r allts frmst i starkt sekulariserade samhllen som man kan f intrycket att religion r ett frivilligt element i mnniskors liv, och inte ngot man tvingas frhlla sig till p samma stt som genus eller klass. Till och med i sekulariserade samhllen ser vi idag en framvxt av fundamentalistiska religisa rrelser, svl kristna som muslimska, vilket medfr att religionen fr en kande roll som maktfaktor, inte minst i politiska sammanhang. Fr det andra mste ofta ven mnniskor som inte personligen r religist troende, eller lever i en religis grupp, konfronteras med religion och dess konsekvenser. De utstts d fr den maktordning som sanktioneras p specifikt religisa grunder. Naturligtvis r denna pverkan strre dr icke-religiositeten utgr en minoritet och dr majoritetsreligionen, som exempelvis i islamistiska stater, har stor

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 71

Intersektionalitet | 71

mjlighet att influera lagstiftning, utbildning och politik. Men ven i andra sammanhang kan mer eller mindre allvarliga konsekvenser av religionsutvning drabba ven de som inte sjlva tillhr religionen i frga allt ifrn strningar av kyrkklockor eller bneutrop till mord p abortlkare. Konsekvenserna kan sjlvfallet ocks vara av positiv art, som nr ett vlinitierat anvndande av religionens koder kan leda till att man uppnr en privilegierad position i ett visst socialt sammanhang, ven om man sjlv inte r troende. Fr det tredje kommer religionen i de samhllen eller grupper dr religion till stor del prglar det sociala livet ven att prgla den tidiga socialiseringen och individens konstruktion av sin sjlvuppfattning. Identiteten beror allts till viss del p religisa faktorer. Dessa interagerar med andra faktorer, som etnicitet eller genus, nr personen i frga frhller sig till andra individer och inordnar sig i eller lter sig inordnas i olika hierarkier alternativt gr uppror mot dessa.6 Dr religionen exempelvis pbjuder vissa knsroller av religisa skl och normerna har integrerats i de rdande kulturella vrderingarna kommer dessa roller och beteenden att internaliseras i en mycket tidig lder. De kommer d att prgla ven individer som inte betecknar sig sjlva som religisa. Kultur och religion blir omjliga att skilja t. Att inte alla mnniskor r religist troende eller anslutna till en religion r allts inget starkt argument fr att utesluta religion som en mjlig grund fr samhllelig maktordning. Vilka kategorier som r relevanta att anvnda i en analys varierar beroende p kontext. Religion r uppenbarligen i vissa sammanhang oundvikligt och i andra inte. Man kan gra en jmfrelse med nationalitet som relevant kategori. Innan nationalstaternas uppkomst och globala infrande tillhrde inte alla mnni-

skor med ndvndighet en viss nation. Numera gr de flesta det (med eller mot sin vilja) och nationalitet blir en oundviklighet, relevant som en faktor i en analys av komplexa maktordningar. Ett annat exempel r begreppet ras, som r centralt i framfrallt den nordamerikanska debatten p grund av landets historia, men som skulle bli mindre relevant i en analys av ett befolkningsmssigt helt homogent sammanhang. I de sammanhang dr religion de facto r en relevant faktor r den ofta av mycket stor betydelse fr svl samhllsordningar som individens identitet. Att d inte ta med den i en analys av situationen riskerar att leda till lika stora frenklingar och frvanskningar som nr man bortser frn genus som relevant faktor i en analys av ekonomisk klasskamp. Vad jag vill hvda r att religion mycket oftare n vad som generellt antas kan vara en relevant och oundviklig faktor i intersektionella analyser av samhlleliga maktordningar. Sammanfattningsvis, fr att terknyta till Webers karaktrisering av ras, klass, genus och sexuell lggning, passar religion som socialt system vl in under de freslagna begreppen. Dock under frutsttning att ovanstende skl fr religionens, inte absoluta utan snarare kontextuella, oundviklighet accepteras. Komplexitet: religion involverar intrikata relationer och regler, och samverkar p ett komplext stt med till exempel genus som grund fr maktutvning och frtryck. Genomslagskraft: religion influerar flera sociala omrden, som familj, lagstiftning, utbildning, media, politik och ekonomi (i de kontexter dr den har mjlighet att gra s). Frnderlighet: nya religioner bildas stndigt, nya sekter knoppas av, etablerade religioner reformeras och rekonstrueras i samklang med eller i opposition till det omgivande samhllet.

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 72

72 | Kvinnovetenskaplig tidskrift 2 3.05

Bestndighet: i frnderliga former verlever religionen i alla tider och alla platser; frsk att utrota religion i exempelvis forna Sovjetunionen eller nuvarande Kina har alla misslyckats. Allvar: religion fr allvarliga konsekvenser fr det sociala livet, den kan bestmma vad en mnniska kan arbeta med, vad hon fr ta, vem hon fr ing ktenskap med eller ha sexuella relationer med, om hon ska straffas eller inte, vem hon kan umgs med, vem hon anser sig vara, eller hur hon anser att hon br vara. Hierarki: religion i traditionell bemrkelse r alltid p ett eller annat stt hierarkisk, vilket innebr att en grupp privilegieras och utvar makt ver andra grupper.7

Analysbegrepp religis proximitet Vilket analysbegrepp r d lmpligt att anvnda i en intersektionell analys som involverar religion? Religion i bemrkelsen formell religionstillhrighet, helt utan hnsyn till individens eventuella personliga engagemang i eller kunskap om sin religion, kan ibland fungera som relevant kategori. Mnniskor indelas d p grundval av sin religionstillhrighet i grupper bestende av olika religioner eller samfund, som islam, kristendom och hinduism, eller katolicism och protestantism. Islams tidiga historiska policy var exempelvis att i de omrden de ervrat tillta utvare av kristendom och judendom att fortstta utva sin religion, men lgga dem striktare ekonomiska restriktioner i form av hgre skatt och lgre skadestnd. I en sdan situation kan formell religionstillhrighet vara en relevant faktor i en analys av multidimentionella maktrelationer, dr religionstillhrighet samverkar med klass och etnicitet fr att skapa ver- och underordnade relationer i samhllet. Ett annat relevant exempel kan glla en situation dr skolgng r konfessionell och man till exem-

pel skiljer p katolska och protestantiska skolor. Den formella religionstillhrigheten har dock sina begrnsningar som analyskategori. Eftersom den endast r anvndbar nr grupper eller individer med olika religions- eller samfundstillhrighet stlls emot varandra, lmnar den inte utrymme fr de religist grundade makthierarkier som finns inom en och samma religion eller samfund. Fr att nyansera analyskategorin skulle jag frst vilja fresl att vi frstr de religisa ideologiska och institutionella sociala systemen utifrn en nrhetsprincip, dr gud/gudarna/ den gudomliga viljan eller lran str i centrum. Det kan handla om att ha mer eller mindre tillgng till den gudomliga auktoriteten, att ha kommit en lngre eller kortare bit p den andliga vgen, att ha strre eller mindre rtt att uttolka de gudomliga skrifterna, eller att ha mer eller mindre insikt i den gudomliga viljan. Nrhetsprincipen implicerar en hierarkisk uppbyggnad. Dels finns det institutionaliserade formella hierarkier, som i andra samhlleliga institutioner, med exempelvis biskopar, prster, imamer och lekmn. Dels finns det hierarkiska system som inte r institutionaliserade utan bygger p ett informellt erknnande av andlig mognad eller karismatisk utstrlning som tecken p nrhet till det gudomliga navet i ngot avseende. De med djupare andlig insikt kontrasteras mot de utan djupare andlig insikt. Dessa informella hierarkiska system kan ibland till viss del ligga till grund fr de institutionaliserade hierarkierna. Idealiskt sett (om n inte alltid i praktiken) r det en andligt mogen person som ocks, p grundval av sina personliga egenskaper, formellt bekrftas som ngon form av religis ledare. De informella hierarkiska systemen kan ocks temporrt bryta upp och f fretrde framfr de institutionaliserade hierarkierna. Jag freslr att vi som analyskategori talar

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 73

Intersektionalitet | 73

om svl de formella institutionaliserade som de informella karismatiska hierarkiska systemen som grader av nrhet till gud/gudarna/ den gudomliga viljan eller lran, eller kortare: grader av religis proximitet. Ju nrmare desto bttre, desto mer privilegierat och desto strre auktoritet. Ju mer avlgset, desto strre underordning impliceras. Sambandet mellan graden av religis proximitet sett frn ett religist internt perspektiv och graden av makt eller auktoritet r entydigt. Den religisa hierarkiska sociala strukturen involverar olika gruppers och individers makt respektive maktlshet. Den sociala maktfrdelningen underbyggs ideologiskt av nrhetsprincipen och konstitueras dessutom begreppsligt av hur individers och gruppers identitet konstrueras utifrn denna princip. Som illustrerande exempel kan nmnas, som katolska kyrkan nyss erknt, hur flera prster har missbrukat sin oantastliga position fr sin egen tillfredstllelse genom att sexuellt utnyttja barn som har sett dem som Guds representanter. Vi kan ta ett annat aktuellt fall dr en andlig auktoritet i Knutby s till sin egen frdel uttolkade Guds vilja fr sin lrjunge att hon mrdade hans fru t honom. Det freslagna analysbegreppet religis proximitet fr att fnga den renodlat religisa dimensionen r inget begrepp som anvnds generellt inom religionsutvning, vilket eventuellt skulle kunna vara en nackdel eftersom ingen d kan knna igen sig i det. andra sidan blir heller ingen terminologiskt privilegierad eller utesluten, vilket skulle kunna vara risken med att anvnda ett begrepp hmtat inifrn en viss specifik religion. Ytterligare en kritisk synpunkt r att man i mnga religisa traditioner menar att alla str lika nra gud, gudarna eller det gudomliga och att det drfr r missvisande att tala om grader av nrhet. Samtidigt kan man konstatera att man nd, i

det nrmaste undantagslst, ger utrymme fr vad jag substantiellt avser med termen grader av nrhet, nmligen speciella gudomliga budskap, olika rtt att auktoritativt tolka heliga skrifter och olika grader av gudskunskap, andlig mognad, andlighet, fromhet, eller stadier i uppnendet av nirvana. Tesen om likhet i exempelvis frlsningshnseende lter sig ltt kombineras med tron p olikhet i andlig mognad eller funktion.8 Eftersom inget enskilt internt religist begrepp nd passar alla religisa traditioner har jag valt att fresl det religionsneutrala begreppet religis proximitet. Frdelarna med detta val r att det inte i sin terminologi favoriserar ngon speciell religion, begreppet mjliggr inplacering p en hierarkisk skala, och det antyder arten av makt som ofta r involverad, nmligen den som tnks tillhra gudomen/arna i religionen i frga (kunskap, makt att bestmma ver andra, rtt till vrdnad och respekt). Till skillnad frn formell religionstillhrighet kan analysbegreppet dessutom anvndas dr situationerna berr enbart religionsinterna maktrelationer, men det tcker ven in situationer dr det endast r den formella religionstillhrigheten som r aktuell. Frn en viss religions perspektiv kan man ju tala om oss inom den egna religionen gentemot de utanfr den egna religionen, det vill sga ven hr en distinktion mellan nrhet och avlgsenhet. Man kan ocks tnka sig situationer dr olika religioner bildar gemensam front gentemot de gudlsa i ngon viss frga. Vatikanen har t.ex. funnit meningsfrnder bland muslimer i kampen fr moral och utgr frn att man som religist troende per se har en hgre grad av religis proximitet n de icke-religisa. Vi kan notera att redan i bestmningen av frn vilket internt perspektiv den religisa proximiteten ska anses ha sitt centrum freligger intersektionella avvgning-

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 74

74 | Kvinnovetenskaplig tidskrift 2 3.05

ar. Beroende p det politiska och religisa utgngslget kan man se den islamistiska fundamentalistiska terroristen och martyren som innehavare av en mycket hg grad av religis proximitet, eller s kan man se honom eller henne som ytterligt avlgsen. En rttvisande analys av en situation br ta hnsyn till att de religisa interna maktansprken ser olika ut beroende p var man tar sin utgngspunkt. Vi ser ocks bara frn de hr anfrda korta exemplen att de relationer och strukturer som beskrivs inte uteslutande kan frklaras utifrn religis proximitet, utan att tminstone ven genus, klass, nationalitet och etnicitet samverkar i utformningen av exemplens komplexa maktrelationer.

Ngra exempel p religion i multidimensionella maktanalyser terstoden av artikeln gnas nu t att utifrn ngra ytterligare exempel visa hur den religisa dimensionen som grund fr maktordning interagerar med andra faktorer p ett komplext stt i konkreta situationer. Exemplen kommer att berra svl makro-sociala strukturer som mikro-social psykologi, det vill sga samhlleliga institutionella maktordningar respektive den individuella sjlvuppfattningen och identitetsskapandet. Min avsikt r inte att ge uttmmande analyser av de situationer som exemplen tar upp, utan endast att antyda hur den religisa dimensionen vsentligen kan bidra till en sdan analys, samt peka p hur genus och religion msesidigt konstituerar varandras maktordningar. Mitt frsta exempel gller den heliga Birgitta. Hon levde p 1300-talet i en kristen kyrka som i en inte allt fr avlgsen dtid diskuterade om kvinnor var att rkna som mnniskor verhuvudtaget och i ett samhlle dr kvinnan inte hade lika villkor som mannen. Hon tillhrde dock en mycket hg samhlls-

klass, vilket vl frskrade att hon inte skulle bli straffad om hon dristade sig till att ha synpunkter p den regerande kungens stt att regera, ven om hennes kvinnliga kn nd torde ha bidragit till att hon inte togs p fullt allvar. Det som brt mot tingens normala ordning var att hon upplevde sig f uppenbarelser frn Gud som hon vidarebefordrade till sina kyrkliga auktoriteter och drefter ven till den regerande kungen. Eftersom hennes uppenbarelser frn den formella kyrkliga hierarkin gavs status av kta Gudsuppenbarelser kan man sga att hon fick en religis informell position som lg nrmare i religis proximitet n kungens. Hon kunde nu i kraft av denna position framfra synpunkter p kungens regerande (och mycket annat) och tas p allvar. Hennes hga sociala klass samverkade skerligen till att hennes uppenbarelser frn brjan togs p s pass stort allvar av hennes biktfader att de gick vidare till ytterligare kthetsprvning och inte omedelbart avfrdades.9 Men att hennes politiska inflytande inte uteslutande br ha berott p hg social status indikeras av ett annat fall: den franska bondflickan Jean DArc som frn en lg social position steg fram till att f stor politisk och militr makt p grund av sina upplevda och av andra accepterade gudomliga uppenbarelser, det vill sga en hg grad av religis proximitet. Utifrn en renodlat religis dimension som bidragande faktor har dessa historiska kvinnor kunnat utva en samhllelig politisk makt som det r svrt att se hur man uttmmande kan frklara med hjlp av andra faktorer. Religionen sanktionerar allts en slags maktordning som inte uteslutande bygger p genus eller klass. Den bygger snarare p en informell grad av religis proximitet som essentiell ingrediens, vilket i sin tur samverkar med de vriga maktordningarna p olika stt fr att frstrka eller frsvaga dessa.

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 75

Intersektionalitet | 75

Ett annat konkret exempel rr buddhistiska nunnor.10 Endast ngra r efter att Siddharta Gautama grundat munkorden fr mn grundades ocks nunneorden efter vdjanden frn kvinnor som fljde honom. Nunnorna fick dock smre villkor n munkarna och fler och strngare specialregler att flja. Efter ett tag kom enligt legenden Prajapati Gotami, grundaren av nunneorden, och vdjade till Buddha att lta upphva den frsta specialregeln som sade att till och med en hundrarig nunna mste visa respekt fr en nyordinerad munk. Buddha svarade att ngot sdant var otnkbart. Vi skulle kunna tolka det som att nunnan vdjade till den religisa proximiteten som maktordningsgrund den som lngst varit munk eller nunna borde rimligtvis ha hunnit lngst p andlighetsvgen och ocks vara den som frtjnar respekt. ven lder kan tnkas vara en relevant faktor i hennes argument; det r sttande att en ldring (den kvinnliga nunnan) behver buga fr en ungdom (den manliga munken). Buddhas svar skulle sin sida kunna tolkas som att det lgger stor vikt vid genus och ger ovillkorligt fretrde fr det manliga knet, helt oavsett religis proximitet eller lder. Intersektionalitetstanken kan hr mjliggra en ytterligare niv av komplexitet i analysen genom att inte uteslutande fokusera p den ena eller den andra av lder, genus eller religis nrhet, eller ens deras sammanlagda adderade effekt, utan ocks se hur de olika faktorerna interagerar p en konstitutiv niv. En mjlig ansats till analys r nmligen att en munk, i egenskap av att vara man, tnks ha en hgre grad av religis proximitet redan frn starten av sin ordination n vad en nunna ngonsin kommer att f under ett hundrarigt religist nunneliv, eftersom hon r kvinna. Sjlva genusordningen konstituerar nmligen delvis hur graden av religis proximitet

bestms inom den religist betingade maktordningen. Till exempel mste en kvinna, tminstone inom stora delar av buddhistisk tradition, fr att n det yttersta stadiet, nirvana, frst terfdas som man, medan en man tminstone kan hoppas p att n nirvana direkt. I fallet med den hundrariga nunnan och Buddhas patriarkalt traditionella svar verkar genusordningen vara oupplsligen frbunden med ordningen avseende religis proximitet s att resultatet blir att kvinnans underordning frstrks. Att tro att dagens buddhistiska nunnor automatiskt kommer att n kad jmstlldhet med munkarna genom att samhllets genusordning generellt frndras mot ett mer jmstllt samhlle mellan mn och kvinnor blir d ett misstag. Det finns redan en genusordning integrerad i den religisa maktordningen som i s fall kommer att motverka och kollidera med den samhlleliga och ge komplexa konsekvenser i svl samhlleliga som religisa makro-sociala strukturer, och i individens identitetsutveckling, som vi kommer att se mer av i nsta exempel. De olika maktordningarna kan inte bara adderas till varandra utan mste frndras hand i hand om en verklig frndring ska ske. Lt mig nu ge ett avslutande exempel som tar sin utgngspunkt i en ung kvinnas erfarenhet d hon p 1980-talet deltog i Svenska kyrkans sommarverksamhet i en mindre ort p vstkusten.11 En grupp ungdomar av bda knen under formell ledning av en manlig frsamlingsassistent ordnade friluftsgudstjnster, barnverksamhet och andra religisa aktiviteter under ett par sommarmnader. Den tid som inte tgick till uttriktad verksamhet eller praktiska groml gnades t interna andakter och bibelstudier med utgngspunkt i en fundamentalistisk tro p Bibelns ofelbarhet och auktoritet som rttesnre fr allt. I termer av informell religis proximitet, det vill sga

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 76

76 | Kvinnovetenskaplig tidskrift 2 3.05

vad gllde andlig mognad och utveckling, var Lena, som vi kan kalla den unga kvinnan, den som kommit lngst bland ungdomarna. Inofficiellt fungerade Lena som en slags stllfretrdande andlig ledare vid frsamlingsassistentens bortavaro och som hans rdgivande samtalspartner. Ngonstans mitt i sommaren bestmde sig frsamlingsassistenten fr att formellt utse en vice ledare och avskilde under handplggning och bn en av de manliga deltagarna. Han hade den goda smaken (och dliga samvetet?) att frvarna Lena om sitt beslut, rdfrga henne om lmpligheten i det och urskuldande i frbifarten sga att han hoppades hon frstod att det inte kunde bli hon. Nej, Lena frstod inte hur hon i realiteten kunde f fungera som andlig ledare, men inte skulle kunna f det utsagt och bekrftat, bara fr att hon var kvinna. Eller rttare sagt frstod hon det mycket vl utifrn den av frsamlingsassistenten utlrda bibelsynen att en kvinna inte kan utva andlig auktoritet ver en man, och allts inte till exempel kan bli prst. I sina knslor och i sin identitet blev Lena frvirrad. Allt det hon gjorde, knde gldje i att gra och var uppskattad av andra fr att gra frvntades hon fortstta gra, men i skymundan s att inte den formellt utsedde manlige vice ledarens auktoritet skulle hotas. Lena var i realiteten en ledare, men kunde samtidigt per definition inte vara en ledare. Srande, frvirrande, och med potentiella konsekvenser fr sjlvknsla, identitetsutveckling och framtida yrkes- och karrirsval. Vi ska gna resten av artikeln t att underska hur man kan analysera de komplexa maktrelationer som utspelade sig. Andliga ledare r i en kristen fundamentalistisk kontext per definition manliga.12 Baserat p bland annat Paulus brev i Nya Testamentet argumenterar man att liksom Kristus r mannens huvud r mannen kvinnans

huvud; mannen r en avbild och avglans av Gud, men kvinnan r en avglans av mannen. Kvinnan ska tiga i frsamlingen och underordna sig i allt.13 Inget av detta upplevs ndvndigtvis som maktutvning eller frtryck av respektive part, utan ses som tingens naturliga ordning (eller gudagivna ordning), eftersom Gud har valt att skapa man och kvinna med olika funktioner. I mina analystermer innebr det att mannen ssom man tnks ha en hgre grad av religis proximitet n kvinnan. Han kommer drfr genom sin auktoriserade maktutvning i tnjutande av privilegier som den underordnade inte har tillgng till. Det kan tyckas som att detta religisa resonemang ofrblommat frstrker samhllets underliggande genusordning dr mn privilegieras ver kvinnor, och motstter sig samhllets officiella jmstlldhetspolicy dr mn och kvinnor r jmstllda. Sambanden r dock mer komplexa n s. Det r bara den andliga religisa auktoriteten som frnekas kvinnan utifrn det redovisade fundamentalistiska resonemanget; i allt vrigt kan hon teoretiskt sett vara jmstlld med mannen. Mn och kvinnor r lika vrda hvdas det, Gud har bara bestmt att de ska ha olika funktioner i vissa avseenden. Ett sdant pstende r dock inte helt oproblematiskt. I och med att kvinnans andliga ledarfrmga underknns pverkar detta hennes sjlvbild inklusive hennes genusidentitet, inte bara p ett psykologiskt plan utan ven p ett djupare begreppsligt plan. Detta kan i sin tur pverka svl hennes relationer till mn i allmnhet och vilka yrkesoch karrirsval hon gr, som hennes mjligheter att frestlla sig sjlv i olika roller utan att rka in i begreppsliga motsttningar och paradoxer. En persons kn konstituerar i religis fundamentalism delvis hans eller hennes grad av religis proximitet och drmed ocks graden

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 77

Intersektionalitet | 77

av andlig auktoritet som r mjlig att uppn. Men vad det innebr att vara av manligt eller kvinnligt kn r ju inte ngot p frhand givet och okonceptualiserat, utan r ngot som konstitueras begreppligt av den religisa ideologin, i sin tur konstruerad och uttolkad av dem som har en hg grad av religis proximitet inom religionen i frga. Det blir allts en ond cirkel mestadels till kvinnors nackdel och mns frdel, eftersom mn r de inom fundamentalistisk religionsutvning som har en hg grad av religis proximitet, tolkningsfretrde och makt, och drmed ocks r de som konsoliderar maktordningen och genusordningen inom religionen. Mallen fr vad det innebr att vara kvinna respektive man bestms av den religisa ideologin. Fr den som passar in i mallen behver detta inte innebra ngot problem. Men om personen i frga upplever en spnning mellan upplevd verklighet och gudomligt pbjuden verklighet kan han eller hon bli osynliggjord p ett stt som skulle vara omjligt att analysera tillfredsstllande inom ramen fr att det handlar om enbart den samhlleliga genusordningen och en religis frstrkning av denna. En homosexuell man eller en ledande kvinna kommer exempelvis bda att hamna utanfr mallen. Vilken identitet och vilken plats i den religisa sociala strukturen kan d den kvinna f som, i likhet med Lena i sommarkyrkan, i en fundamentalistisk religis kontext de facto utvar vad som nr en man gr samma sak benmns andligt ledarskap? I praktiken tvingas hon gra det diskret genom std till en man som tacksamt accepterar stdet s lnge det ges utan ansprk p officiell bekrftelse. Alternativt kan hon utva sitt ledarskap genom en manlig marionett som utan att hans sjlvknsla sras manipuleras till att agera s som hon vill. Men vem eller vad r hon?

Det kan visserligen ven i dagens jmstllda svenska samhlle frekomma att tanken p en kvinna i ledarposition undermineras, frhnas eller ifrgastts som olmplig utifrn en underliggande genusordning dr mannen kommer frmst. Men idn som sdan r koherent och tminstone en teoretisk demokratisk och begreppslig mjlighet, ven om dess realisering i praktiken kan hindras. I den fundamentalistiska religisa kontext jag just har beskrivit blir dremot sjlva idn om en kvinnlig andlig ledare en inkoherent id, i paritet med att pst att ett barn kan vara ldre n sina biologiska frldrar. I sjlva definitionen p att vara barn till ngon ligger ju att man inte r ldre n denne, fr d kan det inte vara ens frlder. Alternativt s betyder inte barn, ldre eller frlder vad vi normalt brukar mena med dessa begrepp, utan de anvnds i en verfrd bemrkelse. P motsvarande stt ligger det i den religisa fundamentalistiska definitionen av vad man menar med en kvinna att hon inte kan utva andligt ledarskap. Om ngon kvinna nd skulle mena sig utva ett andligt ledarskap skulle en motsvarande betydelsefrskjutning ske. Hon skulle d inte lngre betraktas som en sann eller verklig kvinna, utan ses som upprorisk gentemot sin gudagivna roll som kvinna, maskuliniserad och okvinnlig. Om hon drmed fs att s att sga falla utanfr gngse genuskategorier utgr hon heller inget hot mot den religisa fundamentalistiska interna genusordningen. Betydelsefrskjutningen kan ocks berra sjlva ledarbegreppet. Vad kvinnan gr tnks d inte handla om andligt ledarskap utan om andlig vilseledning eller med en mer vlvillig instllning, missriktad rdgivning eller manipulation. Vilken strategi som n vljs s frblir sammanstllningen kvinnligt andligt ledarskap en begreppslig och inte bara en praktisk omjlighet inom svl kristen som muslimsk religis fundamentalism. En kvinna

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 78

78 | Kvinnovetenskaplig tidskrift 2 3.05

som frsker hvda sin rtt att vara svl kvinna som andlig ledare marginaliseras allts genom att betecknas som upprorisk gentemot Guds vilja och fr p s stt en nnu lgre grad av religis proximitet n vad hon hade tidigare, och inte alls den hgre grad av religis proximitet som fljer med en ledarposition. Hennes alternativ om hon vill utva ett uttalat och officiellt bekrftat andligt ledarskap r att g ur det fundamentalistiska sammanhang dr hennes genusidentitet konstitueras till hennes nackdel. En kvinna som vill utva sina ledarfrmgor och vill stanna kvar inom sitt fundamentalistiska religisa sammanhang kan accepteras om hon r beredd att dmjukt verka i det tysta, men inte helt och fullt som kvinna och inte heller helt och fullt som andlig ledare. Den religisa gruppens paradoxala lsning p dilemmat i att vilja dra nytta av kvinnas frmgor samtidigt som man av religisa skl inte kan godta en kvinna som ledare, medfr att hon delvis stlls utanfr den gngse genusordningen. (Att hon stlls utanfr genusordningen r naturligtvis inte ngot som uttalas eller som ngon ens behver vara medveten om.) En jmfrelse kan hr gras med andra religisa grupper dr man i en viss religis position explicit kan betraktas som knls, eller dr genus p ngot stt modifieras. Ett exempel r den stora grupp av hijras i Indien, biologiska (ibland kastrerade) mn som klr sig som kvinnor och betraktas som ett institutionaliserat tredje kn med hinduistisk religis signifikans. Dessa mn accepteras som tillhrande det tredje knet i samhllet i stort. Det indiska samhllet r n s lnge mindre sekulariserat och mer prglat av religisa sedvnjor i vardagen n det svenska. Nr det dremot gller den vsterlndska fundamentalistiskt prglade kvinnan, som befinner sig i ett mer

sekulariserat samhlle, blir den dualistiska spnningen mellan en religis kontext och en icke-religis kontext tydligare. Hon vxlar mellan att vara nstan-kvinna-nstan-man inom vissa omrden av religionen (nr hon i det tysta utvar ledarskap), att vara kvinna s som kvinna definieras enligt religionen (nr hon r en god maka), samt att vara kvinna s som det definieras i samhllet (nr hon r en jmstlld yrkesutvare). Att hantera denna spnning p det psykologiska planet kan gras p olika stt. Kvinnan kan till exempel anta en uppdelad identitet dr hon med mer eller mindre lyckat resultat vxlar mellan olika genusordningar beroende p kontext, ett fenomen liknande den kodvxling som genuint flersprkiga personer genomfr nr de rr sig ver sprkgrnserna. De personer som avviker frn den religist sanktionerade genusmallen, men som nd lyckas stanna kvar i en fundamentalistisk kontext, torde dock vara frhllandevis f jmfrt med dem som antingen frsker ndra sig (till exempel genom att bekmpa sin homosexualitet eller kvva sin ledarambition) eller till sist lmnar sitt fundamentalistiska religisa sammanhang. Fr dem som lyckats behlla sin avvikande identitet och stanna kvar i ett fundamentalistiskt sammanhang terstr att hantera spnningen p ett begreppsligt plan. Att sjlv frkroppsliga ett inkoherent begrepp kvinnlig andlig ledare leder naturligt nog till paradoxer. Frdelarna med att s att sga befinna sig utanfr den fundamentalistiska genusordningen r att man d ostraffat kan bryta mot den. Nackdelarna med att befinna sig utanfr den fundamentalistiska genusordningen r dock att eftersom man inte finns inom systemets begreppsliga ramar s kan man inte heller pverka systemet.

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 79

Intersektionalitet | 79

Noter
1 En kort bestmning av de ibland diffusa begreppen ras, etnicitet och genus fljer hr. Ras str fr en indelning av mnniskor i grupper utifrn genetiskt verfrbara fysiska och biologiska knnetecken, t.ex. hudfrg eller ansiktsdrag. Omjligheten i att definitivt genetiskt avgrnsa olika raser har lett dels till att man idag ser ras som en kulturellt och socialt konstruerad kategori snarare n som en biologisk kategori, dels till att man ofta hellre eller dessutom talar om etnicitet. Etnicitet str fr en mer lslig indelning i sjlvidentifierande grupper utifrn en upplevelse av att dela gemensamt sprk, kultur, ras, religion och/eller nationalitet. Begreppen ras/etnicitet anvnds i litteraturen ibland som verlappande eller utbytbara. Genus str fr indelning av mnniskor i knskategorier vanligtvis mn och kvinnor, men ven andra frekommer utifrn sociala, kulturella och biologiska knnetecken, dr vad som gr dessa till meningsbrande knsskiljande knnetecken r socialt konstruerat. 2 Se t.ex. Lynn Weber: Understanding Race, Class, Gender, and Sexuality. A Conceptual Framework, Mc Graw-Hill 2001, s 24-26. 3 Se ven Saba Mahmood: Politics of Piety. The Islamic Revival and the Feminist Subject, Princeton University Press 2005, som ocks framfr vikten av att ta hnsyn till religionen utver de sedvanliga kategorierna. 4 Weber, 2001, s 15. 5 Weber, 2001, s 17. 6 Se t.ex. Soyoung Park: The Intersection of Religion, Race, Ethnicity, and Gender in the Identity Formation of Korean American Evangelical Women, Korean Americans and their Religions: Pilgrims and Missionaries from a Different Shore, Ho-Youn Kwon,

Chung Kom Kwang och R. Stephen Warner (red.), Pennsylvania State University 2001. 7 I icke-institutionaliserade och informella religisa grupperingar kan det dock vara svrare att urskilja maktpositionerna n i traditionella religioner med institutionaliserade maktpositioner. Se Donate Pahnke: Religion and Magic in the Modern Cults, Religion and Gender, Ursula King (red.), Blackwell 1995, s 166f. 8 I fundamentalistisk ideologi frekommer t.ex. tre samexisterande knsmnster: sexuell olikhet, sexuell dominans och sexuell likhet som frklarar hur mn och kvinnor kan vara lika vrda infr Gud samtidigt som de tnks vara skapade s fundamentalt olika att det ena knet av funktionella skl r verordnat det andra. Se Brenda Brasher: Godly Women. Fundamentalism and Female Power, Rutgers University Press 1998, s 64. 9 ven om hennes hga sociala rang ocks har anvnts som ett skl till att misstro uppenbarelsernas gudomliga ursprung i svl samtida som senare diskussioner om deras kthet. 10 Se Hema Goonatilake: Buddhist Nuns: Protests, Struggle, and the Reinterpretation of Orthodoxy in Sri Lanka, Mixed Blessings. Gender and Religious Fundamentalism Cross Culturally, Judy Brink och Joan Mencher (red.), Routledge 1997, s 26. 11 Dokumentation i form av dagbcker och minnesanteckningar i frfattarens go. 12 Se t.ex. Margaret Lamberts Bendroth: Fundamentalism and Gender. 1875 to the Present, Yale University Press 1993, och Randall Balmer: American Fundamentalism: The Ideal of Femininity, Fundamentalism and Gender, John Stratton Hawley (red.), Oxford University Press 1994. 13 Se t.ex. 1 Korintierbrevet 11:3-9, 14:33-35 och 1 Tim 2:11.

KVT 2-3.05 Inlaga ny

07-08-24

10.58

Sida 80

80 | Kvinnovetenskaplig tidskrift 2 3.05

Nyckelord intersektionalitet, religion, religis proximitet Summary Religion and intersectionality. Categories frequently discussed in terms of intersectionality are gender, class, race, ethnicity and sexual orientation. This paper argues that religion is often a relevant dimension in intersectional analyses. Religion may not be inevitable as the other dimensions, but in large parts of the world it is nevertheless an unavoidable social element and even in the secularized West growing fundamentalist groups increase the impact of religion on society. Not only religious people, but also non-religious suffer direct political and social consequences of religious groups exercising their power, as well as being influenced more indirectly through socialization where religion is part of a larger cultural value system. Since religion is contextually inevitable, intersectional analyses would benefit from including a religious dimension, and for this adequate analytical tools need to be developed. Viewing the religious dimension solely as formal religious affiliation, or as providing back-up ideologies to support power structures within other dimensions, will, however, not capture the intricate internal structures, or the pervasive influence of religion in societies. The concept of religious proximity is therefore introduced as an analytical tool which will facilitate a more complex analysis of situations where a religious dimension interacts with other dimensions. The closer to God, the religious centre, the divine will, or the like, a person is, the more power and authority he or she holds, formally or informally. The paper proposes that we speak of degrees of religious proximity as we speak of different classes or ethnic groups

and shows by means of three examples how situations can be given an intersectional analysis which includes an irreducible religious dimension. Focus in the examples is on the intersection of gender and religious proximity and it is shown how these mutually constitute each other. Erica Appelros Centrum fr teologi och religionsvetenskap Lunds universitet Allhelgona Kyrkogata 8 223 62 Lund erica.appelros@teol.lu.se