DEN GRNA REVOLUTIONEN MED VATTENKRAFT SOM SPJUTSPETS

tema Kina
JOJJE OLSSON skriver i ERA om Kinas energi och milj

ERA fortstter sin serie Kinabilder om energi och milj med denna artikel om landets frnybara satsningar. Det r Jojje Olsson, journalist, frfattare och Kinaknnare boende i Peking, som rapporterar frn vrldens strsta land, som snabbt vxer till en viktig spelare p den globala arenan. Med konsekvenser fr oss alla.

Startskottet p Kinas enorma satsningar inom grn energi kan sttas till mars 2011. D antog landets politiker en ny ekonomisk femrsplan, som bland annat innebar satsningar om 3 000 miljarder kronor p frnybar energi. De ambitisa mlsttningarna innefattar att till 2015 minska landets koldioxidutslpp med 40 procent jmfrt med 2005 rs niver, samt att till samma r minska kolets andel av elproduktionen frn 70 till 63 procent.
Text: Jojje Olsson, Peking

I ETT LNGRE perspektiv r satsningarna n mer hpnadsvckande; till r 2020 ska investeringarna inom grn energi uppg till 5 000 miljarder kronor, och sektorn svara fr 20 procent av hela Kinas elbehov. Orden har ocks omsatts i handling: I fjol spenderade Kina 65 miljarder dollar p frnybar energi, vilket r mer n ngon annan nation och motsvarar en fjrdedel av hela vrldens investeringar p omrdet, sger Joanna Lewis, lektor vid Georgetown University som forskar speciellt p Kinas energisektor. Sedan ett par r tillbaka tillverkar Kina mycket riktigt mest vind- och solkraft
28
ERA 10 2013

i hela vrlden. Industrin fanns allts p plats redan fre den nya femrsplanen. Produktionen av solpaneler i stor skala i Kina brjade kring 2004, fr att sedan ka lavinartat d myndigheterna sjsatte ett stort stimulanspaket p grund av den globala finanskrisen 2008. Stimulanserna innefattade ven grn energi, dr tillverkarna nu fick frmnliga bankln och allehanda subventioner. P bara ngot rs tid sprang hundratals nya fretag inom Kinas solkraftsindustri upp. De som redan fanns vxte ytterligare; LDK hade 2009 inte mindre n 30 000 anstllda, och spottade ur sig pris-

vrda solpaneler genom en kombination av billig arbetskraft och nyinvesteringar. Utvecklingen har ftt den globala kapaciteten att ka dramatiskt, under fjolret installerades 30,5 GW solkraft globalt, vilket r ver tio gnger mer n 2007.
Priser rasar, klagoml hrs

Men den kinesiska verinvesteringen inom solkraft har ocks lett till kraftigt minskade priser p solpaneler. Bloomberg News Energy Finance uppgav i hstas att det globala priset fr solceller idag r 41 cent/W, jmfrt med drygt 3 dollar

Joanna Lewis, lektor vid Georgetown University, forskar speciellt p Kinas energisektor.

kapacitet p 49 GW per r, vilket r tio gnger mer n 2008, och 61 procent mer n vad som installerades globalt i fjol. Det r allts inte efterfrgan som ftt de kinesiska fretagen att vxa. De har istllet blivit beroende av statliga subventioner, samtidigt som vinsterna minskat stadigt till fljd av fallande priser och minskad export p grund av finanskris och handelskrig. LDK har i dag endast 10 000 anstllda, och aktien har sjunkit med 98 procent i vrde sedan toppen 2007. Fretaget har dessutom skulder p ver 20 miljarder kronor, och mindre likvida medel n ngonsin.
Satsning p hemmamarknaden

2011 till amerikanernas frdel, och beordrade att Kina skulle sluta subventionera sin tillverkning. Men enligt Joanna Lewis kommer dessa dispyter inte att utvecklas till stora handelskrig, eftersom billiga produkter de facto ven gynnar lokala aktrer: Inkomsterna inom sol- och vindkraftsindustrin kommer inte bara av tillverkningen, utan ven frn installationen, som skapar lokala arbetstillfllen. Mnga fretag i USA och Europa tjnar faktiskt p att kpa solpaneler frn Kina, och ta betalt bara fr installationen.
Vattenkraften strst

2004. Denna tuffa verklighet har ftt flera tillverkare i USA, Japan och Tyskland att g i konkurs. Det hela har ven resulterat i handelskrig. USA var frst med att infra en 31-procentig straffskatt p importerade solceller frn Kina, som i sin tur lade tullar p amerikanskt polysilikon, och andra material som behvs i tillverkningen av solpaneler. Klagorop hrdes ven frn europeiska tillverkare. Kina exporterar solceller fr cirka 200 miljarder kronor om ret till Europa. Drfr infrde EU-kommissionen i juni i r en mindre strafftull, som man hotade att hja till ver 80 procent om kineserna inte justerade sina exportpriser. Kineserna svarade genast med tullar p bland annat vin, och till slut njde sig EU med att infra ett minimipris samt en kvot p kinesiska solceller.
Lider sjlva

Fr att reda ut situationen beslutade Kinas denna hst att ka frsljningen p den egna marknaden, istllet fr att frlita sig p export. Det officiella mlet fr installerad solkraft till r 2015 har hjts flera gnger, och ligger nu p 35 GW. Kina skulle d passera Tysklands 32 GW, och mnga rknar dessutom med att mlet kommer att verskridas ytterligare, sger Joanna Lewis. Med tanke p att Kina i dag endast har 7 GW installerad solkraft, s berknas denna tvriga kning kosta 300 miljarder kronor. Vindkraften fljer ett nrmast identiskt mnster. Under det senaste rtiondet har vindkraftens installerade kapacitet globalt kat med cirka 25 procent per r. Detta till stor del tack vare Kina, dr tillvxten under samma period varit ver 60 procent rligen. Redan 2010 gick Kina frbi USA som landet med mest installerad vindkraft i vrlden. Sedan dess har frsprnget kat. I fjol ndde Kina en installerad kapacitet p 75 GW, som ska ka till 100 GW innan r 2015.
Protest hos WTO

Strst av alla frnybara energiomrden i Kina r dock vattenkraft, som i r uppndde 229 GW, vilket r 18 procent av hela landets energibehov. Detta efter en rad jttebyggen som Three Gorges, vrldens strsta damm med en kapacitet p nra nog hela Sveriges, 22,5 GW. Kina vill utka sin kapacitet av vattenkraft till 290 GW. Hr freligger visserligen inga handelskrig, men dock geopolitisk konflikt, d planerna hotar att leda om vatten frn floder som Brahmaputra och Mekong. Kinas satsningar fr att minska utslppen gller inte endast energiutvinning. Denna hst beslutades att miljvnliga industrier ska bli en av de frmsta pelarna i Kinas nya ekonomi till 2015, med satsningar och subventioner p allt frn elbilar till vattenrening och avfallshantering. Denna sektor, som ven inkluderar grn energi, berknas vxa med 15 procent rligen.
Lokala elkvoter

Men de kinesiska tillverkarna lider ven sjlva av prisdumpningen. Enligt Bloomberg str kinesiska fretag i dag fr 70 procent av vrldens tillverkning av solceller, och tta av vrldens tio strsta aktrer r frn Kina. Tillverkningen har i dag en

I brjan av 2011 lade USA in en protest till Vrldshandelsorganisationen (WTO) om kinesisk prisdumpning ven inom vindkraft. WTO beslutade sommaren

Myndigheterna r vl medvetna om kostnader och missnje med Kinas allvarliga miljfroreningar, och vervger ven att infra lokala kvoter p hur stor andel av elen som mste produceras frn frnybara kllor. Men d riskerar man att minska elproduktionen som helhet, eftersom soloch vindkraft i dag enligt Joanna Lewis endast str fr ett par procent av landets energi. Och i Kina r det fortfarande tillvxt som str hgst p agendan.
ERA 10 2013

29