Zend - Avesta
eller
om det som hr himlen och livet efter detta
Ur synvinkel av naturen av Gustav Theodor Fechner Third Edition.
Orolig Kurd La !it" #rsta volymen
---------------------------- Hamburg och Leipzig. utgivare av Leo$old %oss. &'(). Innehllsfrteckning Frsta vol!men. Om det som hr *imlen. I. +ng,ng II +nledande verv-ganden III. .-mfrande fysisk /ord och himmel kund I" 0/-len fr,ga ". .orden1 v,r mor "I. 2land -nglar och hgre v-sen alls "II #r,n den hgre vergri$ande medvetande "III #r,n hgre sensualitet och kommer I#. #r,n tillst,nd1 framsteg och m,l fr utvecklingen av /orden #. #r,n den hierarkiska strukturen i v-rlden #I. #r,n 3ud och v-rlden $ . konce$tuella as$ekter d-rav fr frihet. 0k-len fr 3uds e4istens i frh,llande till v-rldens detal/er som hgsta lag i v-rde och relationer %. 3ud som de hgsta varelserna & .Allm-n medvetenhet genv-g $,
3ud e . *gsta ers-ttningen till enskilda varelser 3ud F . Kurs i utveckling av den gudomliga eller v-rldsmedvetande G . 3uds godhet och ondska i v-rlden H . + en sn-vare 5em-rkelse1 det som -r hans 3ud och mot 3ud vara6 '. 3ud som Ande i frh,llande till sitt utseende v-rld (. Arten av deras d/u$ och fyllighet som ett uttryck fr den gudomliga anden L. 7et omedvetna och de dda i den gudomligt ins$irerade karakt-r ). 7en 8orld 9reation *. fr,gan om -ndam,lsnatur ska$elser har u$$st,tt genom medvetet ska$ande verksamhet eller omedvetet verkande naturkrafterna +. frmiddag 5undna Om oron fr att 3uds Ande 5elastas genom att ansluta till naturen med allvaret i dem1 med samma ndv-ndighet
#II. :eligis och $raktisk och $oetisk syn$unkt #III. saker 9hristian #I" 0lutliga verv-ganden. *istoriskt -----------------------------I. entr,. .ag har fr;herhin1 den gemensamma ,sikt mot1 h-vdar att v-4terna -r animerade varelser. <u /ag h-vda att himlakro$$arna -r1 med 5ara den skillnaden1 att de -r en hgre form av animerade varelser -n vad vi -r1 men v-4terna har en l-gre art 7etta $,st,ende -r inte 5ara en retros$ektiv1 som odlas i st-llet med den tidigare fr,n samma rot1 och verkar h-r i samma syfte1 -ven utfra utver det vanliga tanke $, arten av saker i en annan som verkar mer lnsamt fr mig. 7et -r 5ara till liten ett strre fnster som detta $$nar u$$ vyn i den 5reda sf-ren s/-l och ande livet av en karakt-r som man sedan en l,ng tid -r verkligen anv-nds fr att h,lla mrkt1 kallt och dda n,gra l/usa s/-l $ekar ver. 7essa $unkter -r nu soul soul solen komma1 varav de $unkter s/-lva har sitt l/us. #rst1 -ven om v,rt $,st,ende -r a5surt. *ur kunde de inte= 7et mots-ger -nnu mer -n det tidigare1 har utsikt att f, som vi 5eh-rska sig redan 5livit en andra natur. Och v-n/a r-tt1 s, vi har redan fr,n 5r/an och $, alla s-tt fel. Under tiden1 tv, fall -r m/liga> antingen fordran eller de r,dande ,sikter -r fel1 -ndras d-refter. .ag underh,lla och nu kr-ver de senare1 och om mots-ttningen
u$$st,r hela orsaken och hela omfattningen av de r,dande ,sikter1 -r det ocks, en motsvarande fr-ndring i samma. ?en -r denna nskan -r inte mer a5surt6 +nnan du frnekar1 lyssna dig fl/ande> %,r $,st,ende mots-ger r,dande ,sikter1 men kan 5evisa det mot dem om de mots-ger sig s/-lva s, mycket6 7en ser sig s/-lv med n,gon annan -n frst,r detta till varandra6 %ad gr v,r fr,ga6 @r vissa kluster av materia animerade eller inte6 0, frh,llandet mellan materia och s/-l -r h-r 5ara i en s-rskilt viktig fr,ga. ?en hur -r det hela det fr,gor hr hemma h-r6 7et finns inte 5ara mots-gelser och oklarheter6 7in hav skulle alltid utmattad och tom1 och fder1 men 5ara ett nytt hav av mots-gelser och oklarheter. %inden1 som 5lidka detta hav1 eller snarare fr att kra i en ny sammanh-ngande t,g1 nu kan inte komma ur havet s/-lvt. *an m,ste mots-ga allt som finns i det till viss allt som finns i den. Eller vad6 #rst,r och st-mmer v-l verens religion med vetenska$1 religionsfilosofi1 vetenska$sfilosofi1 eller till och med var och en av dem i riktigt hur frh,llandet mellan den gudomliga anden i naturen1 den m-nskliga s/-len till den m-nskliga kro$$en i ska$ande fr,ga1 fr,gan om oddlighet1 $, fr,gan om ar5etet i fysiska och andliga krafter hade att s-tta till v-rlden och kro$$6 .a1 vi vet $recis vad man ska kalla faktiskt ins$irerad i v,r egen kro$$1 en $unkt i h/-rnan1 en 5it i h/-rnan1 hela h/-rnan1 hela nervsystemet1 hela kro$$en6 Eller -r syn$unkter fr,n vanliga livet tydligare om alla dessa $unkter som det vetenska$liga och religisa6 @r inte snarare alla de stora mots-ttningar den vetenska$liga och religisa i den 5orta6 %isst1 att n-r v,rt s-tt att sammanfatta de relationer av det kro$$sliga och det andliga1 alla -r oklara och frvirrade1 eftersom de -r s-kra1 och grova fel -r oundvikliga verallt. %i frnekar s/-lar v-4ter eftersom v-4terna inte u$$fyller v,ra krav $, den grova ytlig analogi med oss s/-lva1 av samma sk-l som vi frnekar s/-lar st/-rnorna. ?en -ven att det -r om/ligt1 med gehends att n, tillfredsst-llande sk-l utsikt fortet 5ygger $, s,dan grov analogi till en sammanh-ngande i sig1 fr religion1 filosofi och vetenska$ $, samma g,ng1 5r leda oss 5ortom detsamma. Och nu s-ger /ag> + samma allm-nhet tillfredsst-llande conne4ion1 d-r ligger s/-len av anl-ggningen1 -r ocks, s/-len av st/-rnorna. 7en kr-ver 5ara fr att analogi drar -nnu mer fr,n ytan h-r1 en att falla av $, -nnu strre d/u$. *-r kan vi inte l-ngre frlita sig $, likheter i cellen1 i tillv-4t-och re$roduktions$rocessen1 vad kunde h,lla analogin mellan d/ur-och v-4t fortfarande grovt1 och hela /orden med sina $rocesser framg,r av vad vi vanligtvis som en organisk $rocess och h-rmed 5rukar ta som en m/lig 5-rare av liv och s/-l1 och de 5r1 att hennes syskon har stille5en och s/-l1 fakulteten fr s/-len och livet m,ste -nd, l-ngre och d/u$are -n dessa manifestationer rika1 och visst -r det s,. 0unt frnuft1 naturligtvis tvivlade inte att st/-rnorna -r dda massorna och som han ser himlen fylld med dessa dda massor1 vet han inte var 3ud och -nglar sker. *an kr nu fr,n v-rlden1 -ven fr,n verkligheten utanfr.*an har denna u$$fattning !eltverdende som s/-lvklara1 naturliga1 d-rfr att han har insu$it med modersm/lken1 verkar det d,rska$ fr honom1 5ara fr att verv-ga om det inte kunde vara n,got annat. ?en -r denna u$$fattning eftersom -ven de riktigt naturligt6 7en 5egr-nsade analogi fr,n vilken den -r 5aserad1 originalet1 mannen i ens v-g6 Om du under ca en avlad instinkt6 *ar inte v,r instinkt snarare minskat1 som v,rt sunda frnuft har kat6 Och inte1 som det har vu4it1 och frvirringen av v,ra
sinnen vu4it6 .a vi ger1 men den urs$rungliga naturliga instinkt hans -ra1 fr att han -r en gud-fdd1 men 5ara den naturliga instinkt leder u$$ till d-r vi guidar v,rt verv-gande. 7en naturliga u$$fattning av folket -r 5ara att himlakro$$arna -r animerade1 animerad i en hgre mening -n vad vi gr. .a1 lite som det verkar nu att -nd, kr-va att sk-len fr att avvisa ins$iration av st/-rnorna1 s, lite 5ehvdes1 det samma i 5r/an1 att acce$tera det. ?en kan frkastas utan sk-l som nu1 var det som 5ehvs fr,n 5r/an inga sk-l att ein"uleuchten m-nniskor6 7essutom -nd, hade verkliga orsakerna 5akom v,ra egna1 s-rskilt i det h-r distriktet s, 5ottenlst fluktuerande och 5ara in5rdes stridande1 inte std/a kretsar i unirr5aren inhemska natur m-nniskor och saker. <u vi vil/a st-nga 5r/ar att g, l-ngre -n den urs$rungliga u$$fattning1 men det kan inte1 /a det kan inte vara att en dag komma till5aka med ett utvecklat medvetande det6 @r vi i slutet av v,ra slutsatser1 v,r ut5ildning6 <aturligtvis ser v-rlden1 som nu kallar sig 5ildas1 med d/u$t frakt fr dem 5arn tro $, m-nskligheten1 verallt fann s/-l i naturen1 som vi gr det igen1 och i solen1 m,nen och st/-rnorna s,g individuella gudomligt ins$irerade varelser som %i gr det ocks, igen. Att vi gr det1 kommer att gra oss kastar sig under d,rar och 5arn. ?en i de d,rar och 5arn i5land -r mer sanning -n i de kloka och gamla m-n. L,t oss komma ih,g den tunga ord> %ad ingen frst,else fr den frsiktiga ser som ser enkelhet i en 5arnslig karakt-r1 $lus den andra1 att 5r/an och slutet tenderar att fl-tas samman. 7en helt utvecklad f,gel l-gger samma -gg igen1 som han 5ara har kat. All kunska$1 har all religion vu4it ur den 5arnsliga tro och kommer att $,g, ska$a det 5arnslig tro igen1 men 5ara fr,n den rikedom av utvecklingen kommer det att ha varit. Omgiven $, ar5etet med att avveckla -gget i sina slutsatser klart att f,geln och drar med sina vingar1 n-55en1 -r -gget frloras. #rst n-r allt -r klart och rent ut1 kommer den till5aka1 och m-nsklighetens liv -r i denna utveckling. ?en vi $locka u$$ s$-terern anfrda skall 5etydelsen av denna as$ekt har fr oss1 frutom att vi inte h,ller det alls fr meningsls. *ur som helst1 fr att insistera $, 5urken att den sena l-ran om m-nniskan mer r-tt -n den urs$rungliga naturen1 skulle det visa en annan h,ll5arhet och verensst-mmelse i sig1 vilket -r fallet. 7en strsta sv,righeten i v,r u$$gift -r /u i det faktum att vi -r vana att 5etrakta s/-len som regel men som ett undantag i naturen. @r hela naturen ins$irerade1 d, -r det 5ara fr,gan om vad det -r nu individuellt animerad1 och i vilket skede av animeringen ser det ut mot en annan. <u1 st/-rnorna i den enklaste intuition som fr den mest grundliga tester1 vi kommer inte undan oss mer s/-lvst-ndiga varelser som vi -r1 och 5-ttre fr oss eftersom vi1 helt ans,g sig 5ara deras lemmar. 0, allt -r animerad1 s, de -r s-kert mer s/-lvst-ndiga och mer s/-lfulla delar av denna helhet -n vad vi gr. 7et finns ingen sv,righet -n den som en gr. Och hela tiden1 d-r naturen var sant -ven fr att frst, animerade1 -ven st/-rnorna var -nnu hgre fr att frst, animerade varelser. *ur -r vi d-remot h,lla medlemmarna fr livlig1 om vi h,ller hela kro$$en fr dda och 5ara oss1 de sista s$ridda to$$arna av dessa medlemmar1 d-rfr s-kert att h,lla vid liv fr honom att vara dd1 eftersom vi s/-lva lever1 tr-det fr dda eftersom 5laden leva. +st-llet v,ra liv som matas fr,n strre liv1 i st-llet fr att se v,r individualitet enligt verenskommelse och stds av strre individualitet1 ist-llet fr
att h,lla v,r s/-lvst-ndighet och v,rt medvetande om ett tecken1 att det som ger fdelse som s/-lvst-ndig1 medveten om sig s/-lv och -nd, s, stunder reserver i sig s/-lv1 men -nd,1 o5eroende och vara medveten m,ste1 som alla hans s$a!n1 h,ller vi allt utom v,ra liv fr 5ara en slagg av livet1 ser vi i v,r individualitet och s/-lv makt och endast v,rt medvetande och en mots-gelse till en hgre individualitet och s/-lv makt ett hgre medvetande. Och om allmakt relationer som g,r genom hela v-rlden1 tvingar filosoferna fortfarande att k-nna igen en anda av m-nsklighet1 historia1 och framfr allt i v-rlden1 vad -r det undermedvetna med medvetna individuella stunder vars E4ternt1 inte ett officiellt uttalande art1 annat -n en mots-gelse i sig1 eller en ih,lig ord1 det $,verkade inte i n,gon individuell design1 livlig1 ist-llet r,nade oss av de 5-sta tros varor1 har det tydligaste kunska$en frvirrad. Avre om vi1 ut5yte frakta en 3ud som tror ingen 5-ttre och klokare -n vi1 u$$riktigt till en allvetande1 allest-des n-rvarande1 all-h-rskande 3ud1 genom allt1 g, igenom solen och versv-mma haven1 d-r var/e veck v,ra h/-rtan klara1 /a klart som oss s/-lva1 vilka har karakt-ren av dess ut5redning och hans ar5ete1 -ven om detta ord -r en dd 3ud men lei5los , ena sidan1 fr5lir naturen tr,kig , den andra1 och vad den utnytt/ar oss -r n-r v,r och alla individuella ande fr,n 3ud ist-llet fallit slitna inuti6 Alla $re/udikat vi 5ek-nna1 drar vi n,gra slutsatser1 eller 5ara de som -r i strid med tidigare fall. *ur kan en s,dan doktrin f, liv och frid och ge6 0om vissna alla v-4t1 eftersom frstena st/-rnorna1 eftersom vi v,r egen kro$$ fr att anden -r fr d,ligt och endast ett fall fr alla sinnen1 som hela levande naturens 5ok ger oss 5ara en l-ro5ok i mekanik och organismerna konstigt undantag d-r1 ver allt1 men det finns en 5arri-r mellan 3ud och oss och v,ra nskningar och 5ner 5lekna1 genom den ih,liga tomma utrymmet till honom stigande1 gr,aktiga 5ilder av evig frdmelse i st-llet fr 5-ttre :iktning avel generad oss1 sinne och h/-rta -r evigt till 3ud i *ader1 och vad man tror och vill att den andra misslyckas. @r det inte ,tminstone frl,tligt att t-nka $, en lektion1 snarare -n ta itu med de 5-sta1 hgsta och vackraste tankar om v,r religion i konflikt1 -r 5aserade $, deras sanning1 inte 5ara deras ord alltid i munnen1 men hennes tankar till liv skulle leda1 men samtidigt med denna kurs skulle fra avst-mning av v,r tro med en annan tro vi har alltid fraktat 5ara arrogant eller fientlig strid1 och men ocks, vara en del av 3ud. Eftersom den kristna erk-nner genast hedningarna igen sin 5ror1 som han haft ett ga till 3ud och1 medan han1 Kristus1 sker den hgsta1 i den l,g -nd, 3ud hll koll1 och -r nu medvetna om att 3ud inte alls stra4 ovan1 inte 5ara ner1 inte 5ara ut1 inte 5ara hos m-nniskor -r att han verkligen -r allt som allt1 den verkligt %issa1 Eternal1 allest-des n-rvarande1 Allvetande1 Allsm-ktig1 all--lskande och Allgerechte. Under kursens g,ng glmde aldrig den kristna1 men han g/orde det genom att individen aldrig dock i *eath1 i tusen individ - genom till-m$ningar och har 5ildats endast i hela alltid glmmer. 0, sch!-nde genast med konflikten i de tv, religionerna av konflikten1 som var och en 5-r $, sig s/-lv1 som var och en i sin egen u$$fyllelse saknas fortfarande1 skulle de finna u$$fyllda i den andra1 och kriget av frintelsen av 5,da skulle leda till en fred d-r var 5ara de defekter andra hissar1 vinsten av vriga aktier1 fr,n den del av hedendom frst,s en vinst1 det 5ara genom ,terfdelse i kristendomen och fr,n kristendomen kommer att kunna u$$n,.
?en det -r inte min avsikt h-r fr att starta fr,n h/d synvinkel1 d-r 3ud -r i allt naturligt frekommande sanningsenlig -n den all-h-rskande *ort allt liv1 allt sinne. @r vi ute h-r igen 5ara ett steg fr,n 5otten fr att 5ygga det. 0om inte stiger fr,n 5otten1 $, den svindlande h/d. +nte till s/-len1 livet av helheten1 kommer detta att vara h-r1 men till en individuell s/-l liv i det hela. Om livet av tal menar vi en som 5ara f, en helhet fr,n fddes1 och som $ekar fram,t. 7essutom skulle en uttmmande underskning av de o5/ekt som kommer att komma hit till s$r,k1 forts-tter till orten1 eftersom avsikten med detta dokument ,tkomster1 deras sk-l inte h-mtas n,gonstans fr,n den sista1 men fr,n den frsta. 7et gr inte ans$r,k $, att s$r-nga tankarna av frh,rdnad1 som st-nger oss till livet i naturen1 med h,rda slag1 men endast genom att s, mycket s$ricka d, fortfarande kvar i den1 s, mycket tankar och s-tt att se $, d, vill utfra1 ein"unisteln att det kan lossna. *ur kunde /ag lura mig s/-lv med den 5er-knade fr vanliga mind enkla verv-ganden som /ag kommer att $resentera h-r1 och som inte har n,gon filosofi som den tidigaste ens g/ort sig 5esv-ret att ta fr att kunna driva igenom en revolution som g,r l,ngt 5ortom vetenska$en skulle 5ehva n, ut1 att rycka u$$ en unken1 med hela v,rt liv och t-nkte sammanv-vda $ers$ektiv $, natur och anda som vi alla -r ut5ildade och har vu4it u$$. .ag 5ek-nner med1 fl/ande verv-ganden -r inget O5ligatorisk har fr dem som vill st, emot1 och i vilken vanan inte ens st, emot6 Ocks,1 /ag nskar 5ara att de har n,got stimulerande. 7e fl/er honom sk-mt1 och de kanske kommer att l-mna n,gra allvarliga tanke. ?,ste alls men var/e revolution freg, frsk att inte 5-ra samma framg,ng1 men h/-l$a till att fr5ereda det. Ett frsta frsk -r varken tiden mogen nog fr att lyckas1 men han s/-lv -r mogen nog att frt/-na framg,ngen. 7etta kommer ocks, att g-lla fr,n detta e4$eriment1 d-r -ven med 5arnsliga h-nder ett s$el fr v,gad hg k-nsla. .ag s-ger fl/ande verv-ganden -r inget O5ligatorisk har fr dem som vill st, emot. 7u kan -ven anv-nda den inte har. 7et mots-ger den ty$ av sitt o5/ekt. Att tro $, s/-len av st/-rnorna1 kommer 5ara en fr,ga om tro alltid kvar. Och det -r tillr-ckligt fr att avsl, en tro att han 5ara tron -r alltid 5est-mt sig fr att stanna1 s, 5aren -r ocks, trasig $, insidan av v,r framsida. Tron $, s/-len av st/-rnorna -r1 men i s/-lva verket i detta avseende 5ara riktigt $, samma niv, som tron utm-rkande fr andra s/-lar -n mina1 -ven till min egen s/-l 5ortom och en 3ud ver oss. 7et 5etyder> Allt som kan aldrig n,gonsin $,taglig1 nuvarande naturhistoria och skildra s/-lva. 7et finns s, lite $,vis5ara e4akt1 att en annan $erson1 har ett annat d/ur en s/-l1 -n att en st/-rna har en. 2ara fr,n min egen s/-l /ag vet1 och /ag n,gonsin kommer att kunna veta erfarenhetsm-ssigt. Alla andra $resenterar sig fr mig 5ara i de fysiska certifikat re$resenterar1 och inget e4$eriment kan k-nna igen mig i l/uset av den u$$en5ara slutet s/-lva. Om vi t-nker $, v,r egen s/-l ocks, delta i n,gon s/-l1 kan det 5ara analogier och relationer som u$$fyller sinnet och sinnet1 enligt mer -n en sida fr att tillgodose att v-gleda oss d-r1 eller an$assade gra var/e rad ondiga. <u1 naturligtvis1 till e4em$el Tullen kan gra ondig s,dan lin/e1 vi v-4er u$$ och andas i en tro och i luften1 det kan ocks,1 dock gr oss inte svarar. 0,dan -r tron $, s/-len av st/-rnorna. 7essutom -r det sant1 5ehov sinnet och h/-rtat som gr oss s/-len av v,ra kolleger-
m-n1 i v,r egen s/-l 5ortom och en 3ud ver oss1 -r mer angel-get1 /a ndv-ndigt1 formning1 eftersom de 5ehov som $,minner oss om s/-len du tror st/-rnorna1 och alltid kommer att vara. ?en t-nk om vi1 efter en conne4ion att 5-st u$$fylla dessa akuta 5ehov1 fr,n att erk-nna s/-len av st/-rnorna s/-lva som 5indemedel inslag i den6 7en vill n,gon s-ga> + alla mots-gelser inom religion1 vetenska$ och livet $, s/-l och kro$$ -r vi alla verens om att 5ara st/-rnorna har ingen s/-l. Och att vi alla 5ara -r verens1 gr att vi1 i allt som har med det1 h,ller inte1 h-r -r 5ara en av de viktigaste noderna i det saknas avtal eller i noderna i det allm-nna avtalet -r ocks, h-r. + sv,righeten att hela riket av de hgsta idBer och realiteter i en att dela $, samma g,ng och l-nk1 har man naturligtvis den nod som 5inder sitt eget liv1 och 5inder den vanligaste1 eftersom det viktigare snarare sk-r$ts -n mitten1 h-nger d-r men tr,darna trassla och ls. ?en vi k-nner ocks, att de h-nger trassliga och ls. 0, du kan inte frest-lla sig den s/-lvmots-gande krav $, en sensuell 7arlegens d-r ingen sensuell frem,l -r n-rvarande. 0/-len av /orden -r inte ett d/ur1 $,vis5ar i sin 5ur1 -r 5uren endast $,vis5ara och hans medel fr den andliga d/uret. %ad $assar 5-st i den 5-sta ramen fr det som vi inte kan se och -nd, m,ste tro1 och faktiskt m,ste tro s, -ven den 5-sta anslutningen medla mellan vad vi kan se1 m,ste vi fr,ga1 fr,ga h-r -r om vi har har den 5-sta anslutningen. ?en vem skulle tro n,got annat -n det han ser eller -r van att t-nka till detta -r en 5ok med s/u insegel. II Inledande verv-ganden. Om man anser att /orden 5ara som en stel torra klum$ar1 s, det vill vi verkligen inte s/-lvklart hur det skulle kunna finnas liv eller ens s/-l $rata. Och v,r vanliga u$$fattning om /orden -r 5ara en frstoring av dem vi h-rleda dels fr,n ,synen av hennes av5ilda v-rlden1 en del av vederlaget fr enstaka 5itar av sin yta1 ser vi rrde u$$ med grav stockar eller $l/a eller !orein vi frd/u$at a4eln av 5erget mannen . En 5oll s,dan torr massa som trans$orteras i det tomma utrymmet av krafter1 vars effekt -r 5er-knad $, torraste vetenska$en efter torraste formler1 naturligtvis1 inte kan vara mer levande -n de sm, klum$ar1 som vi har om hand fr,n marken och kasta dem i luften vi . ?en vi vill hellre kasta 5ort v,r torra utsikt. #r /orden -r egentligen inget mer -n en s,dan klum$1 frstorad t-nkande6 @r det i s, liten klum$ av ett hav med tidvatten och strmmande floder och 5-ckar och cirkulation av vatten1 en luft och ,nga ka$ell som tillhr honom egendomliga1 med regn1 storm och ov-der1 varav frna 5lir grna och mumlar i havet1 en s,dan fr-ndring av ,r och tider $, dygnet och klimat i vilket frihet och kontrollera ,tkomst s, udda frvirrad6 7-r allt -r s, frenas av en mitten1 och han kan gra allt det som vill 5ryta sig loss fr,n honom1 5ara fr att f,nga det igen6 Om han hade ftts $, ett liknande s-tt fr,n en strre sf-r1 som vi k-nner den fr,n /orden6 *ade det 5ara formas av en gungning -ven -gare krafter1 utar5etade och forts-tter s, att gra det6 *an kunde lika fr att $roducera en organisk im$erium1 /a en 5ygga ver den andra1 och att h,lla frenade genom 5and av ,tg-rder och av syftet med varandra och sig s/-lva6 Om det frekommer lika m-rkliga och avl-gsna och frist,ende andra kokor /-mfrt med andra v-rlds organ som /orden6@r det inte snarare /orden i allt detta n,got helt annat -n hennes del1 /orden6 Om det -r1 dock1 inte ens med fr,gan om vad
det inne5-r fr v-rlden och vad v-rlden 5etyder fr dem1 om deras liv som helhet1 eller om det 5or 5ara lever fr sig1 misslyckas med att svara $, dem helt annorlunda 1 ett helt annat krav $, att de ska v-4a som /orden i vilket naturligtvis kan ocks, leva n,gra s$ridda maskar6 Allt som kan v-gleda oss i att svara $, dessa fr,gor1 5eter /a $recis motsatsen till /orden och /orden. @nd, -r det klart att vi inte vill erk-nna att ett h,r strre eller andra $,st,enden i detta avseende fr /orden -n fr deras $artiklar flundra1 /a m-nniskor och d/ur s/-lva 5ara titta in som e4tern-frh,llande till det som 5uggar och maskar fr rds$-tta . %ad vilseleda oss h-r1 -r en samman5landning av /orden i vid 5em-rkelse med det i sn-v mening1 h/-l$er oss namnet fr att frvirra saken. + en vidare mening1 och det -r forts-ttningen endast att g-lla oss1 har vi under /ord hela1 allt fr att frst, systemet med det som h,lls samman av gravitationen till /ordens centrum1 inte 5ara allt som -r fast1 men ocks, allt vatten och luft och allt som lever i /orden och i vatten och luft och v-ver1 och kry$a1 ,la1 och ur alla alla tunga men -nd, im$ondera5le allt som g,r in i systemet av sv,r. 7etta 5eror $, urs$rung1 materia1 syfte och ar5eta fr att ett visst system tillsammans som en kro$$1 -nnu starkare och mer intim -n v,r1 och det -r v,r levande /ord. ?en nu i strikt mening frst,s1 naturligtvis under /orden en5art kr;mliche torr massa1 som 5ildas genom vittring av en del av denna /ord och dess fast yta t-ckt1 och str-cker sig till $resentationen d-rav till det av det hela1 s, det hela verkar s-ker1 -ven torr En dd och har att s-ga ex ungue leonem 1 men vi gr ex leone unguem. @ven fr vana att l-ra k-nna genom 5ehandling av /ordklotet1 -r /orden verkligen inte utan inflytande $, hur vi u$$fattar dem. #r,n Cygmalion 5er-ttas att han hade tillverkat en ovanligt vacker kvinna $ortr-tt och s,dant tycke fr det att han 5ad Afrodite att ,teru$$liva det1 och det hade 5livit ndv-ndigt1 som den m-nskliga arkety$. %i ,terv-nder till den 5ara fr5i. 3l-d/e fr,n det faktum att vi har lyckats ha hittat en dd1 l-tt att omfattande re$resentation av arvet1 dda urty$en fr 7et -r som dyrkan av idoler. ?an glmmer det sista ande $, 5ilden och slutligen ser till och med 5ara en dd 5it av konst i det. %i till5er i v-rlden nu 5ara v,r egen konst och vetenska$1 den verfertigte honom1 den vetenska$ som har hela v-rlden i sig1 i sig s/-lv1 redan har g,tt frlorad. Kliv ut till havet1 hra1 se den v,g som sl,r mot stranden1 som en v,g kommer efter den andra1 -r det hela havet t-ckt med en fr-nderlig flock1 och var och en s-ger> +nte -r det /ag1 hela styrkans 0om fr mig och mina fl/eslagare enheter1 vad kan /ag st, ut med enda v,g1 hra1 se hur stormen kommer1 och v,gorna stiger hgre och hgre1 och molnen /aga och ske$$et skakar1 och en vim$el fladdrade allt i en riktning1 i samma riktning ?olnen i samma v,gorna g,r1 och du s/-lv er5e5st e4ternt och internt1 s, har du frmodligen en annan k-nsla -n n-r du ser den vita fl-cken anschautest sitter $, skol5-nken $, /orden och l-raren sa till dig> det h-r -r den Atlanten och detta -r den Elland havet. 7en k-nslan -r en av liv $, /orden1 -r det ditt liv en del1 ut vu4en k-nsla1 eftersom du tar detta liv i sin sv-ngning1 men s, l-nge du satt vid en skol5-nk och visade v-rlden fr /orden1 fr att du1 vad du k-nner nu1 5ara fr en notering1 5ara fr din k-nslighet1 5ara 5ra t-nka $, en dikt och alla dikter fr en u$$finning1 vad l-raren dig som visas fr,n v-rlden och vad han sa h-r om v,grrelser1 tidvatten och
attraktion av m,nen1 vilket -r hela sanningen1 och s-kert det -r sanningen1 5ara vara s-ker $, att inte det hela. 7et var verkligen annorlunda med de frsta m-nniskor som -nnu inte ,ters$eglas st,r ver naturen1 men k-nde sig st,ende i naturen1 som -nnu inte hade satt klyftan mellan det organiska och det Unorganischem1 mellan vad och vad som h-nder med s/-len utan s/-l1 men eftersom de ans,g att den styrkan att flytta armen fr att stimulera sina ftter1 -r en s/-lskraft1 flyter 5lodet under $,verkan av s/-len1 kanske tror att hennes andedr-kt fr,n souled ve1 inget regn och flytta1 fldande och ar5etskraft1 som inte -r frem,l fr en s/-lskraft1 och att de -r i naturen en kraftigare regn och flytta1 strmmar och sammandragningar s,g som i sin lilla kro$$1 s, de 5ugade framfr henne som innan en gudomlig. @ven om man frskte ocks, att stiga fr,n 5ehandlingen av se$arat del1 eller 5ilden av /orden fr all-round o5servation av /orden s/-lv. ?en sedan s, mycket s-mre 5ara fr att all-round o5servation -r -nnu inte helt1 snarare tv-rtom. .orden -r alltid fr mycket av en kro$$1 som vi med v,r u$$fattning att de omfattar $, en g,ng1 kunde m-ta med v,ra normer $, en g,ng1 och nu distri5uerar vi visning och ?e gesch-ft1 och snart vi /orden n,got lika u$$delat som v,ra verv-ganden -r och v,r verksamhet. %i g,r med geologer i /ordens d/u$1 med geografen ver ytan av land och hav1 med meteorologerna i luften1 med 5otanister i v-4triket1 med "oologen i d/urriket1 med fysikern in i omr,det fr massor och krafter1 med kemisten d-r elementen. %ar/e av dessa faller in i en s$eciell vetenska$ som vi studerar fr,n s$eciella 5cker1 s$eciella timmar1 dels i s-rskilda institutioner1 och som s/-lv studerat 5ara detta och att var/e m-nniska. 7e vetenska$er1 handling ser sig s/-lv genom att strikt s-rskil/ande definitioner avgr-nsa sina territorier ganska ren1 och s, lite de lyckas u$$n, detta1 s, att de lyckas utan att gra oss den s$littrade inst-llning 5ekant1 s, vi satt u$$ stadigt $, . @ven om vi ger viss h-nsyn till frmodligen fr att denna s$littring -r inte s, i naturen1 som i unesrer verv-gande1 men det -r nu att n,gonsin 5li s, vana att de ofrivilligt 5est-md oss i v,r syn $, /orden mycket mer -n att man1 och alla v,ra slutsatser 5ara flda fr,n denna fragmente u$$fattning. *ur d,1 /a lst i en $resent s, sargade kro$$ fortfarande ses s/-l6 0kulle vi tycker att det -r 5ekv-mt i v,r kro$$1 om vi ville titta $, honom s, d-r6 Kan en anatom hitta dem alla6 ?en vi gr ingenting1 d, /orden antingen reflektera eller 7+00EKE:A i dtt material1 och sedan tro det ligger inte i den dda 5ilden eller frmultnade kro$$1 ligger inte i det. @ven om1 som skulle klandra denna s$littrande strategi1 i den m,n det endast t/-nar till att dela u$$ ar5etet fr att skil/a sidor av o5/ektet1 -r det -nnu ganska ndv-ndigt1 och vi 5ara inte 5lev frfrda av oss fr att se o5/ektet -ven fr en s$littring och se$arata 5yggnader att se i sidorna och delarna. 7etta skulle inte vara s, viktigt. DEndast en strimma kan strva omkring i det mrka rummet1 %em i /et$lan vill frst, hela l/uset. d, fnstret $$nas1 s, att du ocks, inser l/uset -r /-mnare -n hans f-rgade s$ke. D E:;ckert visdom 5rahminerna. +0 F'G #r var/e klass av naturliga fenomen har vi en s, mrkt rum1 !orein vi ta$$ar
enstaka l/usglimt i enskilda e4$eriment1 och vi l-r oss av dessa individuella skimmer faktiskt 5-ttre k-nna naturlagarna1 som om vi hade hela l/us ,t g,ngen in i kammaren. ?en vi ocks, efter,t $$nade kammaren igen fr att inse att hela naturen -r fortfarande mer -n sina f-rgade s$ke6 %i har inte. @ven i den allm-nna geografin1 tycks det1 m,ste 5andet vara att vi missar. ?en du kan f, en kro$$ igen 5est,r av 5itarna1 d-r man har 5ara 5ryter det6 Och vad vi gr1 men i denna l-ra1 eftersom 5itarna iho$ till5aka1 d-r vi uts$ridda honom $, andra lektioner frst6 7et -r en samling d-r alla fr5eredelser1 inte en kro$$1 d-r alla medlemmar -r tillsammans. 7essutom -r en s,dan samling 5ra1 men kan de kom$ensera oss fr kro$$en6 %i n/uter av vackra verk av *um5oldt1 3auss1 5ok och en1 stora korrelationer som str-cker sig genom det hela1 vi u$$m-rksamma r-tta v-rd 5eundran. ?en gynna oss h-r 5ra relationer1 5eundrar vi utsikten1 som hon k-nde igen1 det 5orde inte ens vara dags att ska -ven som en idB och skulle inte 5ehva undra om det1 som i erk-nnandet av frh,llandet av alla dessa relationer $enetrerar6 7en astronomi @ven om vi g/orde fel1 vi ville frneka att de 5etraktade /orden1 andra himlakro$$ar ver1 verkligen som en helhet i gat. ?en sedan igen. 2ara som en helhet1 och det ger oss 5ara den andra ytterligheten $, den "erst;ckelnden s-tt att se $, det hela utan att ge oss det vill s-ga 7-r delarna utan det hela1 h-r hela utan delar1 eller hela det 5ara ut,t 5est,r av 5itar1 som tas h-r som delarna endast torra delar vikt i 5eaktande.?-nniskor1 d/ur1 v-4ter1 luft1 vatten1 mark1 5lir allt slagen av astronomer i en urskillningsls massa1 -r hela himlen astronomen inget annat -n en samling av s,dana massor som han fredrar att ing, avtal -ven i $unkter. Om fr ingenting mellan dessa tv, syns-tt6 @r det inte ocks, en tred/e m/lighet att om det men n-r helhet och enskilda delar av den -r sn-ll1 de delar som nu verkligen u$$fattar som delar av det hela och det hela som en enhet av delarna1 hela l-nken ist-llet Hterkalla och avsl/ar negation av den enskilde6 Endast ett s,dant tillv-gag,ngss-tt kan t/-na oss. ?en var skulle det vara6 T-nk dig en klocka. #r att veta vad klockan -r egentligen1 det handlar om tillr-ckligt fr att studera v,ren h/ul1 ringa1 h-nder1 fall1 alla individuellt eller anslutningen d-rav enligt individuella riktningar6 Eller -r det tillr-ckligt fr att v-ga hela dygnet som en 5al andra klockor ver6 Och vad man ska gra annars1 n-r du f,r m-nniskor1 d/ur1 v-4ter1 luft1 hav1 mark1 allt individuellt eller studerar vid s$ecifika riktningar av deras anslutning1 gr en annan g,ng alla en enda 5al att v-ga dessa mot andra v-rldsorgan. #rst d,1 /ag tror att du har hela klockan helt och r-ttvist frst,s om man vet hur var/e del och var/e rrelse hela conne4ion av klockan h-vdat sig livfullt1 agerar och teleologisk1 inklusive men framfr allt ndv-ndigt att du ocks, menar att det finns ett sam5and med alla fr,gor1 motioner och krafter dygnet1 och l,ter inte 5ara enskilda syften fr de enskilda delarna1 men ocks, en enhetlig -ndam,l fr sammanh,llen helhet. 0ka /ag s-ga att klockan -r inst-lld $, att v,ren v-gen6 ?en varfr d, l-gga h/ulen6 Eller -r den inst-lld s, att h/ulen g,r6 ?en varfr $ekaren6 Eller -r det d-r fr att $ekaren g,r6 ?en varfr siffrorna6 7et -r frvisso sant att allt som finns1 men det
-r allt 5ara mindre -ndam,l1 -r efterst-llda ett syfte1 att visa folk den tiden. <u /orden -r inte en klocka1 masking/orda av oss och fr oss med v,ra uttryckliga syften1 men ett s$ontant utvecklat1 den in5egreift v,rt eget liv verg,ng i sin sving1 s, det -r ocks, inte om enhet en e4tern dda syfte1 vilket -r 0yftet med dess underordnade delar1 men av en inre levande -ndam,l som underordnad v,ra egna syften1 kan agera. ?en v,ra syften -r s/-l syfte i sista instans. Kommer n,gra av fr-lder till /orden kan vara mindre6 0om huvud 5rist -r inkluderade i v,ra se$arerade s$ekulationer om att vi varandra s, strikt att s-tta den organiska och oorganiska rike /ord ver vilken ena den andra 5eh,lla en att s-tta $, den andra sidan1 som om det inte finns n,gon 5ro. 7et -r samma sak som om n,gon satte efter enstaka u$$fdning av eng,ende v,ren klockan $, en sida1 som vilande 5ost-der och drivh/ulen $, den andra sidan1 som s-ger1 de -r mycket olika saker och krafter som du m,ste h,lla noga is-r. Om inte1 -r det felet -nnu strre. Eftersom organismerna kr-ver /a men fortfarande en avg, u$$v-4t med frslag $, oorganisk yttre v-rld av meta5olism med henne1 att hennes liv verg,ngen g, 5ort1 g, till en g,ng-oscillerande v,ren vriga delar klock inte l-ngre 5ehvs1 skulle l-mna endast den sna55are hellre utan dem. Konstigt nog1 du verkar verkligen tro att m-nniskor och d/ur som 5rt sig loss fr,n sin /ordiska omv-rlden men mycket skar$are $, g,ng1 som stenar1 stenar. +st-llet -r de o5eskrivligt mer anh-ngare faktiskt s,. 0tenen -r tyst 5erget1 tomg,ng1 inte 5ryr sig om vad som h-nder omkring honom1 l,ter han v-rlden utanfr deras material1 de honom som -r hans1 k-nner han ingenting om henne1 ingenting om honom1 gr-nsv-rden endast i en e4tern kontakt sten och omv-rlden tillsammans. *ur lite gr det6 ?en m-nniskor eller d/ur och omv-rlden frst,s genom att trycka dessutom ocks, i en st-ndig msesidig 7urchdringungs$ro"esse1 g,r st-ndigt in i varandra $, och av1 m-nniskor och d/ur 5lir nytt fr,n omv-rlden tillsammans och ls alltid nya fr dem att k-nna sig allt runt och allt runt omkring k-nns i dem. Och det skulle inne5-ra en strre avskildhet6 ?-nniskor och d/ur -r 5ara medlemmarna i den /ord d-r ligger den strsta l-nkning och 5landa kraften av hela /ordiska -mnen och villkor1 inte o/-mna i detta avseende /-mfr5ara noder i en v-vnad d-r utsidan l-ttare och s$ridda tr,dar som str-cker sig material och krafter r,kar tr-ffa $, den smalaste rymden och slukar intimt och re-s$in och $, n,got s$eciellt s-tt. ?en nu -r inte nothin 0e$arat fr,n de tr,dar som konvergerar i den noden1 -r det snarare den intima freningen av samma -ven n-r alla noder naturligtvis inte kan s-rskil/as s-rskil/as fr,n allt men att. 2,da -r frvirrad mer -n n/d. Och /u mer noden summor fr,n tr,darna i hela systemet1 desto mer han slukar och in5landade1 desto mer skil/er sig naturligtvis fr,n alla v-vnader1 desto mer o5eroende han kommer ut1 men den se$arerar den mindre av hela v-vnaden1 desto mer m,ngsidig och fast den -r ko$$lad till alla andra noder.0,ledes -r m-nniskan den mest distinkta och minsta urskil/5ar del av hela /orden. 0, h,rt men tyget av noden1 s, sn-va noderna -r hin!iederum h,lls samman av tyget1 och det 5ara kr-ver nya storstads1 s, vi har en strre nod. En s,dan strre 5oll och h-rmed nod -r /orden1 en invecklad knut av alla enskilda noder. @r det ekologiska1 men hur ska de inte vara andlig6 @r inte insekten en fl-tade knut av alla hans nerv ganglier1 och vet inte andan i insekten vet mer -n dem alla1 inte vinna ens
det i sig likgiltiga1 fettet1 cellen1 den h,rda $ansar s,dan formativ 5etydelse1 vilket naturligtvis inte i sig skulle6 ?en allt -r det en l-nk i det hela1 och en 5unden $, det hela1 som vatten1 eld1 luft och /ord mellan till och till och 5land de levande varelserna. 7e levande varelser -r dock redan hgre och s/-lvmedvetna nod som nerven ganglier1 som slukar dem> s, skall -ven den nod som sv-l/er dem igen1 en hgre och o5eroende medvetna -n de s/-lva har. <aturligtvis1 naturligtvis1 om1 som vanligt1 fr,n /orden1 hela m-nskligheten1 d/urliv och v-4tliv !egdenkt1 och 5ara kallar resten av /orden1 h-r dess -dlaste delar r,nade /orden -r kanske inte mycket mer kan inne5-ra mer -n en torr stam fr,n vilken du alla 5lad och 5lommor slits1 eller som ett skelett1 som -r ut5lottad av ktt1 5lod och nerver. 7u kan ha r-tt1 om en s,dan v-rld som du tror -r dd1 men du har fel om du tror att /orden -r en av dessa. Eftersom skelettet av /orden st,r en g,ng och inte lika distinkt som skelettet av en m-nniska i den anatomiska kammaren. ?en allt organiskt liv och v-vning -r det s, innerligt i tyger1 stickning och syften som odlas fr nerver1 ktt och 5lod1 med v,ra 5en. %ad /ag s-ger lika 5ra6 ?ycket mer intim. Eftersom nerver och ktt du kan nog 5ryta sig loss fr,n 5enet1 du kan men ocks, m-nniska eller ett d/ur eller en v-4t av det /ordiska systemet 5ryta ls6 7u kan inte. Och antar att du kunde gra det1 sitta men n-r som vill ha den organiska kningen s, hgt ver den oorganiska1 m-nniskorna i n,gon verklig m-ngd $, luft och mark1 d-r han 5-st kunde visa hans o5eroende1 han skulle 5ara vissna som en stym$ad medlem1 satte den $, en annan $lanet1 skulle det vara som om du ville ha den delen av en groda till kro$$en av en f,gel set1 och mannen kan inte v-4a eftersom han -r s, d-r1 som han -r1 $, alla s-tt1 5ara det inr-ttats fr att e4istera i sam5and med det /ordiska systemet1 som en sann medlem av samma1 n-mligen att frmedla sina viktigaste funktioner1 men ocks, fr att dra sitt u$$eh-lle av det1 och s, mycket av filosofen f,r $rovs$ela fr m-nniskorna i hans o5eroende1 kan han visa s/-lvst-ndighet endast i detta 5eroende. .orden kan vara en krym$ling utan mannen1 skulle man utan /orden kolla$sa till ingenting eller inaktiv handfull stoft. +ngen tror att levande ktt skulle kunna v-4a tillsammans med totem sten1 med torr ved. Om /ag kunde1 inte n-r en s$eciell 5it av /orden1 men /orden som helhet vu4it -nnu sn-vare am nu som mitt ktt med mig1 -r resultatet1 tror /ag1 5ara fr,gan om /ag mig s/-lv som en dd del av helheten dda eller vill 5etraktas som en levande del av hela levande /orden. ?en eftersom /ag inte den frsta1 s, /ag kan 5ara den sista. 7u ska 5ara helst inte fela oorganiskt av uttrycket. %ad ska vi kalla det s,1 och mot den ekologiska som n,got mycket l,g1 5etrakta livet o,tkomlig fr dem eller strmlst1 -r det 5ara1 t-nkte slets fr,n sin naturliga sam5and med det organiska1 som i fysik1 kemi och liknande1 medan dess association med den ekologiska1 eftersom den $resenterar sig i den /ordiska territorium $ersonligen1 och olslig trots allt se$arera fysik och kemi kvarst,r1 i alla avseenden1 $resenterar -ven ett tecken $, en strre organisation som alla individuella organismer $, /orden1 kommer att vara hur man gr i framtiden tydligare. T-nk en v-4t1 skakar sig varieras inom ett relativt r,a1 enkla1 mrka rtter och l-tt rt och 5lomma. Likas, stiger varierat under den relativt r,1 enkel1 mrk roten av
oorganiska rike $, /orden och l-tta v-4ter och d/ur.*ur rt och 5lomma organiskt 5undna till grund fr vad och vad de v-4er u$$1 kvarst,r till Oorganisk vad och vad 5etyder det att v-4a. %art skulle vara mer sk-l fr se$arationen h-r -n d-r6 A$$licera i rt och 5lomma och 5landa r,varor av roten1 i v-4t-och animaliska r,varor av den oorganiska sf-ren. 7et g-ller allt. 7u s-ger> ?en /ag har -nnu aldrig sett verkligen ska$at en organisk varelse1 d/ur eller v-4ter nytt fr,n unorganischem vatten1 luft och /ord1 fram ur det1 men det -r inte s, rt och 5lomma fr,n roten1 eftersom den kan fortfarande 5unden s, det 6 Och /ag svarar> -gg /ag har heller aldrig sett u$$st,r $, nytt fr,n en rt rot och 5lommar utan roten v-4er ned,t samtidigt1 rt och 5lomma v-4er u$$,t1 och endast efter att en g,ng den initialt oklar uts-de av anl-ggningen i roten1 rt och 5lomma klart ,tskilda1 roten anv-nds fr mat och h/-l$ av rter och 5lommor1 och -ven efter n-r det urs$rungligen oklart1 men n,got strre korn av /orden har tydligt se$arerade i ekologisk och oorganiserade1 nu den oorganiska t/-nar organiska n-ring och h/-l$. 0, ,terigen allt $assar. C, n,got s-tt1 men 5ara 3ud vet hur1 men fret till den organiska hade $rimordial slummer i 5ollen av /orden som fret av rt och 5lomma i fret. <-r a5kl-rte den oorganiska1 den organiska tillv-4ten1 och omfattas endast den oorganiska riket lidit nya utvecklings revolutioner1 dra55ades -ven den organiska s,dana. 0, g, 5,de ut5ildning och utveckling fr,n 5r/an i en tillsammans som det fortfarande sina register. Allt som i v-4ten. ?ycket fel d-rfr att du -r det oftast det> 7et under/ordiska systemet faktiskt hade fr,n 5r/an haft en svullnad organisk drivkraft eller vitala fort$lantnings makt hela1 men genom den $roducerade de organismer som den hade s,lt hela sitt liv kraft till dem1 och d-rmed var skilsm-ssan i Living 7da och g/ort. Allt utom organismerna1 men s-rskilt den torra /orden var1 fr5lev inaktiv rester1 medan den levande nu i motsats 5el-gen. &G
&G
. D+ grund och 5otten1 det -r 5ara utformningen av kosmos och /orden1 d-r vi introducerar troligen med de strsta r-ttigheterna organiska ensam 5efogenheter stelnar /orden dr 5ort i mitten av denna organiska s/-lv5ildning1 hon kastar ut organiskt liv fr,n sig s/-lv1 och kvarst,r som dtt1 som domineras av mekaniska1 fysikaliska1 kemiska krafter rest. D E0challer1 5reven s.. IF fG
7et -r $recis som om du ville s-ga1 fr5lev roten som inaktiv ,terstod1 efter rt och 5lomma 5ortsett fr,n detta1 eller1 5enet fr5lev inaktiv ,terstod1 efter varandra ktt och nerver fr,n honom. 7ock har det inte ens 5ortsett fr,n detta1 men en organism har 5rutit ned endast i nerver1 ktt och 5en1 har 5ara stora skillnader framkom1 ingen skilsm-ssa1 och /u strre skillnaderna $roducerar en organism i sig1 desto mer 5evisar fr de levande strmmen av helheten. 0, nu skillnaden mellan rock och d/ur kan vara -nnu hgre -n de rot-och 5lomma1 5en och nerver1 men det 5evisar 5ara att den organiska strukturen i v-rlden framg,r av en enorm k-lla av liv1 5r/ar fr,n en hgre $o-ng och d-rmed -ven n,r d/u$are -n de av sina medlemmar. Om /orden var 5ara en frstorad m-nniska1 s, skulle deras rock1 sitt vatten1 sin luft naturligtvis frstena detta m-nskligt liv1 sm-lta 5ort1 5l,st1 man kan inte ens ha stenar i st-llet fr 5en1 vatten ist-llet fr 5lod1 men eftersom /orden m-nniskan 1 frst,r /a m-nskligheten s/-lv 5ara i underordning1 som var deras kli$$a1 sitt vatten1 sin luft /ust 5ara den d/u$are
grunden fr denna organiska niv,. 0/-lva grunden fr de hgsta och mest h,ll5ara 5ygg $arentes 5ildas n,gonstans i de grvsta och grvsta ar5etsstycken massorna. 0, om skelettet anv-nds fr att h,lla iho$ kro$$en av m-nniskor och d/ur kom$akt s, kan /ust en s,dan skelett inte t/-na igen fr att h,lla iho$ -ven kro$$en av hela m-nniskor1 d/ur och v-4tliv kom$akt1 serverar stenskelett av /orden. <u1 om inte fler m-nniskor och d/ur u$$ f-rskt ut ur /orden1 som vid den frsta1 men folk 5ara till5aka fr,n m-nniskor1 d/ur1 d/ur1 v-4ter $roduceras av v-4ter1 kommer det om i oss annorlunda6 0om frsta g,ngen fr,n det allm-nna och det hela vara klart fr i v,r kro$$ 5en1 muskler1 nerver nyligen genererade6 Hterigen1 inte sk/uta den nya endast fr,n g,ng-genererade och till5aka1 men utan de krafter och material av det hela1 utan endast genom s-rskild medling av $ersoner som redan genererats1 men det hela -r fortfarande s, helt levande -n tidigare1 troligtvis vid liv fr att n-mna som tidigare. %arfr skulle /orden ha 5livit livls1 eftersom de inte l-ngre som frsta g,ngen fr,n den allm-nna helhet1 utan endast genom tidigare genererats av det och -nd, deras tillhrande s-rskilda frmedlingar ska$at oss6 L,t oss komma ih,g den mannen1 den genererar orgel av andra m-nniskor1 har fr5livit intimt frkni$$ad med /orden som en sten det -r. ?en styrkorna av organiska och oorganiska1 -r -nnu inte $, v-sentligt annorlunda6 L,t oss ska svaret $, orsaken ist-llet fr ord. 7u kan tvinga en5art $r-glas av lagar1 men nu $, effekten av v,ra gon1 v,ra rstorganen1 h/-rta1 nerver1 lungor1 armar och 5en1 det g,r hela v-gen till lagarna i camera obscura 1 vindinstrument1 $um$en med ta$ rr och klaffar1 den 2las5algs1 s$aken med draglinor1 s, enligt lagstiftningen av oorganiska kro$$ar vidare1 men endast i den utstr-ckning hela1 eftersom anl-ggningarna riktigt matcha in oss med anl-ggningar av dessa verktyg1 s, l,ngt det inte -r fallet1 5r det ocks, frst,s enligt de lagar den oorganiska s-ger att de m,ste agera annorlunda. ?en de -r verens om att mycket vida gr-nser verkligen verens med den. .a1 vad som kan inte n-mna allt som v,r kro$$ anv-nder de s, kallade krafter den oorganiska1 dvs i enlighet med lagarna i samma drag6 <aturligtvis -r allt detta inte -r nog i s-rklass1 och om vi s-tter allt i v,ra l-ro5cker i fysik och kemi1 mycket ,terst,r i de organiska $rocesser1 som vi inte kan frklara med eller tillskrivas det faktum. ?en att det faktiskt inte alls1 och det visar sig dock att de s, kallade oorganiska krafter medla i organiska levande system med detal/erade och ekologiska funktioner1 det vill s-ga som som kan u$$st, som organiska krafter> men om i v,r kro$$1 varfr inte i en strre kro$$6 %i $,st,r inte att /orden -r vid liv 5ara genom ar5etet i de s, kallade oorganiska krafter. %i ocks,1 och den makt som har g/ort oss hrda och att tillhra1 och ut5yte frfarandet om vad som h-nder inom oss och utom oss ocks,1 och till slut hrde hela -ndam,ls sam5and med alla krafter1 all action $, /orden1 Ekologiskt och oorganiserade i en summa u$$1 en av dem. <aturligtvis 5r vi ska i /orden e4akt samma s-tt kom5ination av organisk och oorganisk 8altens som i oss1 -r /orden lite mer -n v,ra kro$$ar1 utan vi -r 5ara ett fragment d-rav. ?en vi avvisar en se$aration organiska och oorganiska krafter $, oss eftersom de alla ar5etar i anslutning och ut5yte ingri$ande1 s, det -r ganska naturligt att frl-nga samma avsttnings sk-l $, se$aration av den organiska och oorganiska 8altens /orden. En skillnad $, krafterna eller omr,den kommer att vara d-r1 och gr
det inte vara1 vi 5ehver inte frneka det1 men finns d-r och det 5ara en sl-kting1 i en hgre u$$grelse1 aufhe5ender som du inte kan gra hela skillnaden mellan liv och dd1 soul och s/-lls kan. Eller -r det d-r -nnu1 s, du mter1 s, att m-nniskor och /orden. *ela den organiska och oorganiska skillnaderna h,ller alls s, l-nge stygn n-r du /-mfr en hel /ordisk organism med en 5it av v-rlden. ?en kan vi dra av en s,dan skeva /-mfrelser giltiga slutsatser6 ?en att dra slutsatser1 -ven om det inte finns n,gra giltiga1 vilket resulterar i /-mfrelsen 5ara inte anst-lla1 fr att underska fr,gan om liv och s/-l $, /orden1 utan att motivera en frutfattad 5eslut till var/e $ris. ?en nog har sagts mot den livlsa 5ild av /orden1 5ehver vi nu har n,gon framfrh,llning $, det s-tt som vi kommer att sammanfatta sin vitalitet1 fr nu 5ara i vor!eisenden frklara 5ilder och snart kommer vi att ta saken mer direkt. 2etrakta igen en v-4t. %i ser att 5laden av samma samma ungef-r1 samma 5lommor till andra m-nniskor. ?ed alla v-4ter $, /orden -r det s,. 7u fr,gar> *ur skulle anl-ggningen en strre vernaturlig v-rld ut6 2lir det ,terigen vara en anl-ggning som i v,r lilla v-rld1 d-r 5laden ungef-r lika stora1 5lommorna -r ungef-r samma6 ?en inte redan har uttmt alla ensidiga alternativ i v,ra l-gre v-4ter6 %ad vi skulle vinna s, en ny liknande ensidighet i hgre6 .ag t-nker fr mig s/-lv1 snarare -r det hgre v-4t vu4it ur d/u$are anledning av naturlivet och vara med karakt-ren av en helt annan helhet kan utvecklas fr,n sin s-d inte 5ara den eller den sidan1 men alla de olika sidorna av floran och str-var i msesidig kom$lement . T/a1 -r /orden en s,dan hgre v-4t1 5ara att de inte 5ara gr utvecklar alla sidor av markanl-ggningen1 men alla sidor av /ord d/ur och /ordiska m-nskligt liv samtidigt. 7et -r en v-4t1 $lanterade i den klara @ther5eet av himlen1 inte im$ulsiv roten till omr,det fr oorganiska mark1 vatten och luft1 men1 som vi redan har sett det1 det har sig till roten1 -n den organiska 5lad och 5lomma. ?en det finns i den stora tr-dg,rden i himlen1 inte 5ara en1 utan tusentals och ,ter tusentals s,dana hgre och kom$letterar varandra i en hgre k-nsla v-4ter1 som var och v-4er s, 5ra $, olika s-tt 5eroende $, deras $osition och 5lommar som v-4terna $, /orden1 som -r de olika himlakro$$arna . Och 3ud -r hela livets tr-d som alla vu4it och som alla fortfarande h-nger. En 5ild1 inget mer1 anl-ggning fr /orden1 eftersom i stort sett /orden -r inte en v-4t1 men eftersom det har v-4terna s/-lva in1 och d/uren gr det. 0om verallt ytterligheter mts nu1 s, -r redan den l-gsta /ordiska varelse varelser1 som u$$fyller animaliska och vegeta5iliska tecken. %em kan 5er-tta fr mig om det1 eftersom de hgsta /ordiska varelser kommer att 5li6 7u kommer att tr-ffas igen i den1 5ara med den skillnaden1 att de inte l-ngre 5landa eftersom det oklara merge outvecklade dum1 men klart is-r s-tta i den strsta rikedom av utveckling. 7etta mest $erfekta /ordiska varelser -r /orden s/-lv %anligtvis t-nker man verkligen att man -r den hgsta /ordiska varelser1 men det kan ocks, vara m,nga hgsta v-sen6 %i kr en hedendom med oss s/-lva och till5e oss som gudar i st-llet fr lite /ord 3ud $, /orden.@ven om vi ,terigen har r-tt i vissa avseenden1 fr att titta $, oss som den hgsta /ordiska varelser1 eftersom /orden -r en
himmelsk i st-llet fr /ordisk att vara sig s/-lv1 eftersom det -r 5-ttre -n alla /ordiska varelser som himmelsk fristad och std. *ur det -r material1 men kommer hon att vara mentalt. Och om en man som styrde hela /orden1 -ven om det aldrig har varit en1 fr,n vilken den skulle kunna s-ga1 men /orden skulle vara n,got hgre -n den h-r mannen1 s, sant som min s/-l -r n,got hgre -n en enda tanke i mig av .ag ocks, frmodligen felaktig och s-ger i5land nskar att han dominerade hela min s/-l. %ad gr man n-r hans stund att fullheten av utvecklingen av /orden fr att ge u$$1 en -r h-r i korta1 sm,1 och /orden -r stor och evig genom himlen. %ar/e m-nniska -r som ett levande ord som 5ara har sin mening och k-nna /orden -r ett tal som har 5etydelsen av alla dessa ord1 men n,got hgre -n denna 5etydelse av de enskilda ord och k-nner en k-nsla1 i relationerna och m-nsklighetens historia1 lyckades till och med mer -n h-r1 eftersom m-nniskor och d/ur -r $recis som de viktigaste orden i detta tal1 och hur mycket g,r annars i talet ett. #r detta -ndam,l1 sammanst-llning av orden lika mycket andel i 5etydelse som orden s/-lva1 -ven $, henne -r 5ara den hgre mening1 som ingen enda ord kan vara kraftfull. 2ilden -r sant1 naturligtvis1 som alla 5ilder1 utom fr,n en sida1 eftersom det m-nskliga sinnet har faktiskt inte 5ara som ett ord sin egen 5etydelse1 men frstod inne5rden av hela /orden1 till och med i hela v-rlden1 men -nd, 5ara i hans k-nsla och var och en i en annan 5em-rkelse1 och alla dessa olika sinnen g,r in i en hgre mening1 $recis som inne5rden av olika ord i ett tal. 7enna enkla relation kan frklaras av den enkla 5ilden trots allt. ?en mer f,r inte skas i det faktum. @ven i 5ilden saknas> + en enda av v,ra ord kan inte uttrycka sig v-l att reflektera ver hela talet. ?en ett m-nskligt sinne kan ocks, ver hela historien om den anda1 som han tillhr1 reflektera. ?en vi vill kom$rimera 5ilden fr detta -ndam,l1 vi 5ehver 5ara ta en av v,ra ord att ta en amerikan1 d-r var/e ord -r en mening. @ven kan vara $, kort reflektion av en mening -r inte k-rnan i hela talet1 men varken utmattad $, kort ,ters$egling av den m-nskliga anden ver det hgre sinnet k-rnan i hela denna anda eller dess historia. 2,de uttmt sig endast #r att vara s-ker $, att $ersonen k-nner sig som s/-lvst-ndig varelse1 verkar inte oss att matcha det1 att hans ande stiger till en hgre ande. ?en vem s-ger att han kommer u$$ i den6 3,r 5ra men hans kro$$ -r inte i kro$$en $, /orden1 i alla fall1 att han tillhr honom oskil/aktiga. 0narare1 det hgre sinnet och kro$$en individualiseras av folket. Ett hgre v-sen av hgre s/-lvst-ndighet som vi har ocks, relativt mer s/-lvst-ndiga element eller stunder d, vi1 -r att s/-lva Averv-g.1 2ara v,rt o5eroende1 det vi har av det1 inte som ett r,n1 utan som en sida av det hgre /aget 0om Kristus s-ger1 D.ag och #adern -r ett1 det vill s-ga1 -r hans makt fadern makt1 men det sm-lter inte in din far. + samma situation som vi alla till en hgre1 d-rfr att vi -r1 men hur enskilda frest-llningar1 tankar och k-nslor i oss1 men de -r emot den riktningen1 s, kan ,sidos-tta vil/a hela v,r s/-l i oss1 s, -ven d-r med oss i hgre och den hgsta anden1 och hittills har vi inte alla s, frenas med det hgre och hgsta ande1 som var Kristus. *ela skillnaden mellan v,r u$$fattning om det vanliga -r 5ara det sista som vi ska ha v,r s/-lvst-ndighet snarare -n e4tern frvaltning av en hgre -n inner *a en hgre. ?en vi rider det v-rre6 A5solut s/-lv -r ingenting i v-rlden utom 3ud1 annars
finns det 5ara grader av relativ s/-lvst-ndighet. #aktum -r1 som vi alltid vill tro att vi -r o5eroende1 -r v,rt 5eroende men efter en kro$$slig och andlig relation i tusen riktningar tydlig nog innan1 alla v,ra inde$endences n-rmare 0ett men 5ara som till-gg till 5ehvande och utan s,dant inneh,ll och menings ensidighet. %ar/e $erson och var/e d/ur och var/e v-4t till frv-rvade och u$$fyllt i sitt s-rskilda s-tt av /ordiska e4istens1 $, hans s$eciella /ordiska $ers$ektiv1 med allt vad den k-nner sig s/-lv1 vill1 t-nker1 k-nner1 sker endast en s$eciell sida alla msesidigt utmanande och 5efintliga 5ara genom att 5yta konte4t verfld av /ordiska tillvaro1 m/ligheten att det /-mfrt med andra k-nda alls $, den individuella $ositionen av himmelska /ord syn$unkter1 ville1 kan t-nkte1 k-nde1 efterstr-var. Och det 5r inte finnas n,gon andlig enhet d-r dessa mentala frdomar del1 ingen andlig helhet1 som de kom$letterar varandra60tora och s$eciella himmelska $ositioner finns det varelser -r d-r1 stor och full1 st,r det faktum att vi vill tro n,got annat vid hgre himmelska varelser1 och vi ville tro i strid med v,r intuition och v,rt 5ehov av tro 5ara till s$illror av dessa varelser6 C, 5ara dessa varelser ser andliga konglomerat1 men ser vi $, de m-nskliga mentala enheter1 confounding strre ensidighet med strre enighet. Eftersom str,len fr,n cirklarna i en rosett1 -r arket ur fullheten av en ros en einigeres och mer s/-lvst-ndig helhet1 eftersom det -r hela t-ck5ricka1 hela :ose6 Och -r inte /orden rosen1 steg fr alla varelser1 medelv-rdet av deras krets1 rivna fr,n sina st/-lkar1 inget mer6 ?en k-nns str,len1 5ladet dess off-center $osition i rosetten1 rosen -r inte att h,llas rosen1 -r det rosen av allsidig st-llning dess str,lar1 dess 5lad1 eller 5ara mentala 5lad1 str,lar1 inte en andlig rosett :ose ge6 Eller -r fr,gan en5art den hgre avtalet effektiv6 @r det inte snarare 5ara verallt 5ara genom Anden6 2ara alltfr l-tt att vi 5landar iho$1 som i Lei5lich-organiskt1 s, i det andliga1 skillnaden med en skilsm-ssa. ?en det faktum att vi kan skil/a oss andligen fr,n varandra1 fortfarande inte fra med sig att vi -r skilda mentalt fr,n varandra1 s, i st-llet d-r vi urskil/a samma hgre ande som skil/er oss i sig s/-lv1 och vi d-rmed v,r l-nk samtidigt s, v-l undervisade1 hur min ande samtidigt ko$$lat vad han skil/er sig1 och vad -r s,ledes olika i honom.#r att vara s-ker1 v,ra andar i hela andra hgre och mer 5est-md mening skil/er sig i hgre anda och skil/as fr,n honom1 som /ag urskil/a mina tankar och som skil/er sig mina tankar i mig1 men 5ara de hgsta och mest medvetna intellektuella distinktioner kommer endast fr,n den hgsta och mest medvetna l-nka andlig enhet1 s, inte mots-ger en s,dan1 men 5evisa det. 0t-nger fr alltid n,gon se$aration i individualiteter den l-nk i en hgre individualitet6 0-tt dem verallt helst inte fra s,dana6 *ur enskilda $elaren av tem$let -r utformad i en natur i konstruktion1 smycken1 syfte skil/er sig fr,n alla andra medlemmar i tem$let1 men det -r 5ara en underordnad medlem av hela tem$let1 5-rande $, det hela1 som innehas av det hela mer verkar det $, grund av honom -n $, grund av dem d-r1 men vad skulle vara tem$let utan $elarna6 %ar/e tem$el men ordnar sig igen som en medlem av hela strukturen av kyrkan1 som -r u$$delad i tusentals enskilda kyrkor och m-nniskor och skrifter och ,tg-rder inom ramen fr den
synliga 5-ra en osynlig sam5and med den andliga1 som tem$let har ocks, sin egen individuella delen. ?-nniskan -r den kolumnen1 /orden1 tem$let1 den allm-nna kyrkan 3ud. %ar/e hgre individualitet -r det 5and av l-gre individualiteter. 3ud -r den hgsta individualitet1 eller till och med ingen hur E4treme kontakt var som helst1 rem och utnytt/a alla individualiteter i sig och en del o5eroende -n alla1 men av ingen mer distinkt1 eftersom sig alla s-rskil/ande i sig. T-nk $, v,ra gon1 v,ra ron1 som inte ser det som att lyssna $, det h-r1 det stannar inte1 vad gr det. %ar och en har sitt rike fr sig s/-lv1 vad gr mitt ra $, f-rgen $, vad den gr med f-rg6 #-rger och l/ud -ven 5landa mindre -n ol/a och vatten. En ton har en relation till den andra1 naturligtvis med de andra1 de gr n,got tillsammans1 men l/udet c -r l/ud e en tred/e1 men vad -r l/udet c med f-rgen 5l,6 Och f-rgerna har iho$ en relation1 i en tr-dg,rd1 ett kl-des$lagg1 ett ansikte1 en m,lning1 det som gongodis -r 5el-get i den vackra1 som missfrh,llanden i den fula sammanst-llning1 i valfri f-rg kastar en gld $, grann f-rg och f,r ett intyg om angr-nsande f-rg1 seemlyJs s eller inte korrekt1 fr,gar m,lare1 men han kan ocks, 5e att skicka denna ton fr denna m,lning eller inte6 *ela fr,gan -r inte korrekt. L/udet kommer en g,ng fr alla att f-rgen inte visas och inte l,ter f-rgen $, l/udet. 0, fr dig s/-lv -r sf-ren av f-rger1 s, fr dig s/-lv -r sf-ren av toner1 var/e fullst-ndig i sig s/-lv1 kryssade i den och den andra utl-ndska1 till synes utan en 5ro av frst,else mellan de tv,. #inns det kanske tv, m-nskliga individer vars individualitet s, l,ngt a5!iche i de andliga omr,den som skulle vara s, ren klar mot varandra1 s, ingen 5ro i relationen och frst,else skulle 5ehva varandra1 eller verkade ha1 s, h-r1 de territorier i f-rgerna och tonerna6 2eteende inte folk till folk mycket mer till varandra som f-rger till f-rger som toner toner6 7u gr1 ge dig n,got till varandra. Och -nd, hela riket av f-rgerna och hela sf-ren av musik av en hgre ande -r ko$$lad i oss1 vem vet ingenting av f-rgton1 tonen ingenting av f-rgen1 men /ag1 det hgre sinnet1 k-nner av tonen och f-rg samtidigt och k-nna och t-nka och se dem i relationer som -r undantagna fr,n 5,de tonen och inte heller f-rgerna rika1 den enda k-r i mig. Och s, vill1 trots allt1 den m-nskliga anden1 -r var och en -ven en hel v-rld1 till e4em$el l/ud och f-rg rike1 fortfarande lika individuell kvitta mot varandra1 s, fullst-ndigt i en viss res$ekt mot varandra1 -ven om det fortfarande finns mycket mer $$en frhandlingar mellan dem -r mellan toner och f-rger - -ven detta kommer inte att hindra att det finns en hgre ande1 som fr dem alla $, samma g,ng och vet att hon k-nner och t-nker i relationer som str-cker sig ver falla i den s/-lv ver allt. 7en hgsta ande1 3ud -r den anda av det hela1 men det finns -ven en 5eskrivning av det hgre till det l-gre1 kro$$1 v,r kro$$ -r en del av en hel del s/-lv andra hans lika motsatta intr-ffar n-r kro$$ens andra m-nskliga organ1 till och med en mer s/-lvst-ndig anda inkluderar1 i och genom vilken v,r 3ud infrlivas. #r att sammanfatta det inte 5ara som om de -r verl-gsna individualitet st,r nu som en distinkt mellanliggande varelser mellan v,rt och det gudomliga. Kolumnen st,ende i tem$let1 inte -r skild fr,n honom fr,n den allm-nna 5yggandet av kyrkan1 men av sig s/-lv ing,r i den. 2ilden som hr till mitt ga1 s, hr inte mindre fr mig s/-lv1 eftersom /a gat -r min. 0, /orden -r inte som en mur mellan oss och 3ud1 men -r det
s-ngen som vi alla $lanterade i 3ud. Endast uttrycket1 att /orden -r en mellanliggande varelser mellan oss och 3ud kan l,na ett misstag1 men det finns inga mellan -n den o5servationen. %i kan s$,ra i materialet som andliga. Eftersom /ag -r en del av /orden1 /ag -r en del av v-rlden1 och det -r inte ndv-ndigt fr mig verallt vinna min relation med universum 5ara genom resten av v-rlden genom det1 eftersom /ag ocks, deras relationer med universum direkt snarare -n en del av v-rlden med delar1 /a till och med s,dan h/-l$ medla. .orden 5ehver min mark ens 5ehva sv-nga genom himlen1 inramat i mitt sinne 5ilden av soll/us1 -r /ag1 -ven om en av dess minsta1 men en av dess viktigaste mediatorer med himlen. Och s, -r min ande till andan i d-rfr v-rlden $, inte mindre direkt sam5and1 att han tillhr den anda av /orden1 5idrar snarare sig att medla relationerna i denna anda till 3ud. T-nk -ven en damm i vilken en hel del stenar eller dro$$ar kastas. 7ammen -r mycket f-rgglada v,g cirklar1 alla kretsar frregling1 men inte frflyta varandra1 var och en drivkraft sitter i en s$eciell centra. @r det inte likt de verksamhetsomr,den som sl,r de levande varelserna i marksystemet fr att f,6 7ammen i det /ordiska -r ganska f-rgglad av alla verksamhetsomr,den sammanfl-tas1 men inte frflyta med varandra1 sitter var och drivkraft i ett s-rskilt center. 7u s-ger1 /a1 men nu dammen mening snarare -n 5ara en likgiltig kontrakt1 std fr a4eln cirkel1 var/e v,g cirkel har sin enhet i sig1 men dammen har n,gon enighet om hans krets1 en s$ridd liv genom kom$assen1 inte n,got liv fr sig s/-lva och fr sig s/-lva1 s, dammarna i det /ordiska och de tryckv,gor1 som dahinaus g, av levande varelser. Och /ag svarar> .a1 $recis s, skulle det vara om verkligen m-nniskor och d/ur skulle vara s, kastas in i dammen av det /ordiska fr,n utsidan1 t.e4. stenar eller ta$$a i dammen av misstag1 -ven om han skulle gra n,got ,t det eller dem. ?en nu dammen i det /ordiska har s, skakad i sig1 att den v,g kretsen av hennes liv och v-vning u$$stod fr,n honom och $, och $, u$$st,r1 och hela ska$elsen1 regn och flytta -r i ett s,dant conne4ion s, d/u$t gri$ande frh,llande till varandra1 att v,rt eget frnuft mitt i detta s$el inte kan u$$fyllas1 a5"us$iegeln det1 -r detta en damm av ett annat slag1 och fr att frst, allt detta har ocks, olika om honom. 0, det m,ste tas> *ur gr /ag kasta u$$ 5ilder och tankar i h/-rnan1 och min -r enheten och den kraft och den kunska$ och handling av alla dessa 5ilder och tankar1 s, kastar /orden u$$ sina levande s/-lar och deras den1 deras enheten och makten och den kunska$ och samverkan mellan alla dessa s/-lar och s/-l de1 skall den fysiska v,gor omfatta det andliga. *ela /orden s/-lv1 men -r $recis som en stor dro$$e1 kastas u$$ i havet av universum1 ett centrum fr en stor s/-lv vi5ration av samma1 eftersom 3uds Ande -r inte det1 men det g,r. Och alla st/-rnor -r de dro$$ar1 s,dana centra fr intellektuella och fysiska sttar samtidigt1 och 3ud -r den enhet och den kraft och den kunska$ och ar5etet av dem alla. Anses Omv-nt driver roten till den gudomliga anden1 andar st/-rnorna som grenar ut1 det -r dessa andar sina varelser som kvistar1 dessa tankar som 5lad1 f-ster var/e ?ental sig till n,got kro$$sligt1 eftersom -ven v,ra tankar inte kan g, utan att n,gonting i v,r h/-rna g,r tillsammans1 och 3uds tankar kan inte g, utan att n,got g,r tillsammans i sina v-rldar1 -r -ven hans tankar som uttrycks i den glo5ala
verg,ngen. %ar/e andlig har det omedel5ara medvetandet av allt som den fram5ringar och vilka ytterligare l-gger fram sig fr,n detta1 men -r inte m-nniskornas medvetande1 d-r den drivs fram,t1 och inte heller om det drivs fram,t med honom samtidigt grannar1 eftersom handlingen att u$$komst och rrelse i handlingen att 5li medveten om sig s/-lv var/e ande vet omedel5art om sina $rodukter och vet direkt 5ara fr att f, dem1 och han sk/uter sina $rodukter inte i sig1 men de frstn-mnda $rodukterna -r honom grunderna avl-gsen generation. 7et gr den mentala $,frestningen av v-rlden omkring allt och rrelse i sina grenar1 kvistar och lv $, samma g,ng1 eftersom dessa -r 5ara endast de delar i vilka det utvecklar sig gradvis1 men grenarna k-nner direkt 5ara alla runt g-rningar av dess grenar och 5lad1 och var/e gren endast om dess 5lad. 71 h gud vet allt allt allt som h-nder i s/-lar st/-rnorna1 st/-rnorna i s/-lar sina varelser1 varelser i sina egna tankar. .ag har i5land 5etraktas som en myrstack och 5iku$a och undrade vad 5inder men de d,raktiga myror och 5in som funktionell driven handling tillsammans. .ag har l-st om stora f/-ril och larv t,g1 verallt d-r en individ 5akom andra flugor eller kry$er1 och undrade vad som driver dessa d/ur men d, allt en riktning6 7e s/-lar de enskilda d/uren inte 5er-tta. 0er inte ut som det hela snarare som verfringen av n,gon s/-l6 ?en var det sitter6+ myrstack i ku$an6 ?en myrstacken endast kommer att samlas in av myrorna1 5ara den va4kaka 5yggs av 5in1 myror s$rider mellan alla rtter1 5ina flyga till alla 5lommor1 kry$er larver och f/-rilar och flyga ver landet.<-r s/-len sitter n,gonstans1 s, det kan 5ara i sit1 vad allt detta handlar om1 d-r allt -r kry$er detta och flugor1 och v-4er och -r1 och -r1 myror1 5in1 5lommor1 land1 myrstackar och 5iku$or1 och det -r v,r .orden. + en vidare mening i v-rlden1 men vid frsta men v,r /ord1 eftersom allt st-nger men urs$rungligen fr,n och tillsammans1 mer -n v,r -gare kro$$ av och sk/uter iho$. 0, det kommer att vara vad alla dessa varelser i5land tillsammans1 i5land mot varandra enheter. 7et kallas medvetsls1 vad som driver dem. 7et -r att frklara :esen-rer omedvetna som tr-nare och h-star. @r det annorlunda med mannen som med myror1 5in1 skal5aggar1 f/-rilar6 Om de inte drivs av m,l som inte har n,gon enda u$$s-ttning6 Alla ar5etar $, sitt eget s-tt1 i enlighet med sin kunska$ och sin makt till med1 men hans kunska$ och hans krafter -r inte att stra det m,l som sv-var ver var/e detal/1 men ha 5ara fr att u$$fylla den. *ela m-nskligheten -r en enhet som inte i sig1 utan endast genom frmedling av v-rldsim$erium. III. '-mfrande f!sisk .ord och astronomi. L,t oss nu en g,ng s/-len fr,ga att vila en stund1 och -r huvudsakligen verksamt endast i syfte att 5eakta de materiella 5etingelserna fr /ordens mer i detal/ ur synvinkel av vikt fr oss. 2ara fr att kro$$en av /orden 5orde agera nu1 senare vi vill komma till5aka till fr,gan om vi inte missar tecken $, s/-len i denna kro$$. *uset m,ste frst sorteras innan den 5oende kanske vill flytta. Och s, mycket och m,nga order har kommit in i huset1 det var alltid inte den med en s/-l kan e4istera i den. ?en kan 5ero $, att /orden n,gonsin $osera som en kro$$6 A5solut inte riktigt som en kro$$ som v,r1 men i m,nga avseenden. 0, vi u$$m-rksamma 5,de likheter -n
skillnader1 och se l-ngre fram1 d-r de1 vid det h-r laget att vi kommer ih,g att fr att st-nga ut den kro$$sliga om immateriella1 analogin med vad som finns i s/-lva den andliga 5and1 det viktigaste1 faktiskt 5ara i sista hand -r grunden. Endast naturligtvis att inte alla likheter med v,r kro$$sliga e4istens1 inte heller n,gra odds kan 5evisa fr,nvaron av en s/-l. 7e viktigaste likheterna mellan /orden med v,r kro$$ -r i dessa omr,den> all materia $, /orden Etill marksystemetG former som v,r kro$$ in kontinuerligt sammanh-ngande1 e4ternt st-ngs med en viss form1 internt l-nkade genom ett sams$el av krafter och genom tv-rfunktionella relationer helhet 1 den andra lik1 men ,terigen det individuellt annorlunda helhet Eandra himlakro$$arG liknande ansikten i v-rlden rymden1 hur v,r kro$$ $, /orden s/-lv andra liknande1 men igen det individuellt olika organ. Eftersom v,r kro$$ -r /orden fr,n fasta1 flytande1 disigt1 luftiga och im$ondera5le -mnen i m,ngfaldiga anslutningar och trassel1 och delas och delas u$$ i en m-ngd stora och sm,1 n,gra enkla1 n,gra sammansatta 5itar kom$onent1 lister1 vilka -r> 7en troliga sm-lt i /orden1 det fasta skalet om havet1 atmosf-ren1 den organiska riket1 h-ri v-4triket1 d/urriket1 m-nniskov-rlden1 h-ri enskilda v-4ter och d/ur och m-nniskor1 utan en verklig se$aration av allt detta1 eftersom snarare allt hela /orden ou$$lsligt frenade. Crecis som vi -r $, /orden en sta5il ram en omg,ng rrliga delar strategi och form1 och 5o i s$elen av de rrliga delarna1 huvuddragen $ermanenta och fasta1 ledning och s-ttet av tidvattnet1 de viktigaste strmningarna i havet1 floder och vindar allt som har med 5ytet av ,ret och tider $, dygnet1 hur $rocesserna fr organiska och oorganiska rike1 access v-4t-och d/urv-rlden i varandra1 de vanligaste vidare rrelser i v-4t-1 d/ur-och m-nniskov-rlden s/-lv1 dock1 m,ngfald1 frihet1 fr-ndring i utformningen och de detal/erade 5est-mmelserna i dessa riktlin/er regeringstider1 desto mer s, /u mer vi g,r in i den enskilda och #ine. 0, med oss skelettet -r ett s$el av rrliga delar n-rma sig och form1 -r alla muskelrrelser av denna strategi som villkorligt1 flyttar h/-rtat i takt med $ulsen1 5lodfldet g,r hans viss $assage i det hela1 tar andan sitt s$eciella s-tt1 fl/er ?eta5olism hans allm-nna s-rskilda regler -r vissa s$,r dras i h/-rnan1 men i detal/ $/-sen av muskler och h/-rtrytm -ndras tusen g,nger1 venerna -r snart fullt1 i5land tom1 den enskilde 2lutstrmchen och 5lod ig,ng snart s, fort andningen tr-nger snart mer i det h-r1 nu i dessa lungceller snart g,r l,ngsammare1 tystare snart kan meta5olism fr-ndringar i tusen su5tila variationer1 och som u$$skattar den fria leken i h/-rnan. 7enna frihet1 -r i sig denna fr-ndring en del av friheten att fr-ndra /orden1 ,terkommande och fasta i oss -r i sig en del av den ordinarie och $, /orden. *ela s$elet av $rocesserna $, /orden -r som v,r kro$$ tidsm-ssigt u$$delade geografiskt i strre och mindre kretsar i strre och mindre $erioder1 och v-nder cykeln och ,terkommande fenomen i v,r kro$$ 5ara underordnade grenar av den allm-nna cirkulationen och ,terkommande fenomen $, /orden . Eftersom m-nniskan -r /orden i sams$el med en yttre v-rld och frem,l i dess yttre rrelser som interna $rocesser fr deltagande av samma1 men detta fl/s av s-reget
slag1 eftersom det sker dels ko$$lat till deras interna effekter och dels mot yttre $,verkan reagerar1 och hur m-nniskan karakteriseras /ust d-rfr som en individuellt geartetes att de andra himlakro$$ar -n andra /ordiska varelser ver. .orden visar ocks, i vilken utstr-ckning en liknande kurs i utveckling som v,r kro$$1 eftersom den har Eenligt nuvarande cosmogonic idBerG vid en viss tid fr,n ett strre material sf-r1 vars del det var frr1 fdd sig formas av inre krafter s/-lva och i de strsta massorna har 5rutit ned1 och efter 5ildandet av deras huvudsakliga form och se$arering av huvudmassan ar5etar kontinuerligt med att ut5ilda sin form i finare termer1 deras massor l-ngre ut och ar5eta igenom vilken relation -n $, deras ytkrafter -r st-ndigt aktiva 5,de i sitt inre1 vilka -mnen som resistenta fram och till5aka ut1 alltid nya former och formfr-ndringar $roduceras. 2,de den frsta formation1 n-r hela utveckling och ut5ildning av den organiska riket1 som n,got designad av verksamheten i m-nniskor och andra organiska varelser fr,n /orden s/-lv1 falla offer fr -ven denna utveckling1 om det till en 5r/an inget organiskt rike ,tminstone i 5ildas som vi k-nner det nu1 var $, den. ?en allt s, ut 5lanketter fr,n /orden1 se$arerar s, litet som det i sig och $roducera former i v,r kro$$1 fr,n henne1 -r snarare 5ara n,got som kan ,ter differentiera in och till henne som att str-cka sig fr,n deras olikheter. 0om fr oss1 en i vissa avseenden s-rskilt urskil/5ara men inte ta urskil/5ara sf-r som en fredragen 5-rare s/-lsliv och frmedlare av trans$ortfr5indelser med omv-rlden visas i /orden. *os oss -r det fr-mst u$$,t Ei h/-rnanG och utv-ndigt g-ngad Ei hud och andra sinnesorganG sf-r av nervsystemet och tillhrande mening1 i /orden1 -r det samtidigt yttre och vre sf-r som inneh,ller organiska riket1 och 5land de m-nskligheten med alla fr-ndrings aktiviteter och relationer trans$ort inneh,ller samma med varandra och till den himmelska v-rlden utanfr. ?en tag nu efter alla dessa avseenden /orden visar den strsta1 mest sl,ende likhet med v,r kro$$1 s, det visar $, andra sidan av andra avseenden ocks, den strsta1 sl,ende skillnader fr,n det1 men alla -r 5eroende av en huvud omst-ndighet att v,r egen kro$$ u$$ hans material som verksamheten fick efter endast som ett led i hela systemet av -mnen och aktiviteter $, /orden1 som en av de minsta1 mest s$eciella1 men samtidigt som en av de mest kom$licerade och mest genomar5etade1 eller snarare riktigt som ver!ickelteste1 tr-nar mest. En medlem m,ste nu faktiskt i m,nga avseenden samma helhet1 men i andra kan det inte likna honom1 det -r i frh,llande till hela e4tremiteten1 s, h-ng likheter och skillnader i grund och 5otten $, en rot. 7en frsta -r att vi -r en av de minsta mest s$eciella delar av /orden1 ger skillnader i /orden1 fr,n m-nniskor att /orden 5eaktas i alla stora1 tunga1 stora1 dauerhaftiger $, storlek1 massa1 kraft och inventering d-rmed strre kretsar som s$-nner strre $erioder av utveckling enligt liggande 5unden av ytterligare fr5i varandra1 hgre individualiteter i en hgre mening motsatt1 i detal/ 5eaktas men varierad1 m,ngsidig1 multi-ledad och 5etygs-tts1 d-rmed ocks, rikare i vakuum1 m-tare och anslutna system1 till s$eciella $laceringar och relationer1 och mer varierad och mer d/u$g,ende skillnader i frh,llande till andra motsatta individualiteter karakt-riseras.
7essa verkliga skillnader sedan tidigare s,g 5eror u$$en5ar. 7-rfr att vi som en liten del av /orden -r de inte s, l-tt att fr5ise samtliga tillg,ngar som v,ra kro$$ar1 vi tittar genom K5erschauung av den lilla men dda 5ild eller demontering f,r $, deras helhet till detal/er om deras u$$fattning1 och likheten mellan liv -r i det hela1 det men det har verkligen efter s, m,nga relationer med oss1 frlorade fr 5ehandling helt. <-r det g-ller det faktum att /orden har s, mycket $, vad mannen har u$$rrt sker n-stan ett rent $erverst frh,llande mellan henne och oss. .orden inneh,ller s/-lva -nda in i deras inre v-rld1 men vi inte verkligen alla1 om vi 5ara utgr en del av1 men n-stan helt utesluta eftersom v,r yttre v-rld1 s, har otaliga 5ort med m,nga yttre fruts-ttningar -ven fr dem som kommer till oss1 och m,nga m,ste komma in i sina frh,llanden som skil/er oss. %,ra yttre fr5indelser1 frutsatt att de res$ekterar har $, /orden1 noteras att -ven fr dem att inomhus och kan d-rfr komma att vinna fr dem en annan inne5rd fr oss1 vinden1 den an!eht utanfr oss1 5l,ser internt i den1 hav1 vars v,gor vi e4ternt se u$$g,ngar och versv-mningar i henne1 kan all trafik av m-nniskor d-r alla -r alltid e4ternt 5est-ms hittas av den andra1 -r en av deras interna rrelser1 hela historien om de m-nniskor1 d-r det ena knet -r alltid de andra lossnar1 en man i st-llet den andra intr-ffar1 hr till en flod interna regler1 i vilka de u$$r-tth,ller hela tiden sig s/-lv som en helhet1 och hela den yttre sidan av v,r -mnesoms-ttning -r en del av deras interna -mnesoms-ttning. %ar och en av oss -r e4ternt drog honom en utl-ndsk center1 det inkluderar detta centrum en som henne1 var och en av oss roterar dagligen som en del av $erifer sedan /orden runt honom en yttre a4el1 a4el $, /orden1 fr det -r denna a4el eget inre. %i kommer snart att ha sommar och vinter snart1 snart dygnet snart1 snart stormen och snart tystnad1 har hon alltid sommar och alltid vinter1 alltid dag och alltid natten1 alltid storm och alltid tyst1 allt $, samma g,ng1 5ara $, olika $latser1 alla $eriodicitet i detta avseende1 h-nfr sig till henne endast $, en fr-ndring av $latsen1 men det -r en fr-ndring i tid fr oss. ?en allt s, 5ortom m-nniskan tillhr den inre v-sen fullhet /orden1 5idrar ocks, till sin a5soluta makt1 samtidigt som det hr till den yttre villkor och 5est-mning av folket i en s,dan form $, alla sidor av yttre 5eroende $, det visas till tusen till-gg utom till har sk vad /orden -r hela i sig1 det h-nder tusen yttre kraft1 som det -r den internt *uge. *an har ingen helt frist,ende innehav och s$ridning av -mnen och krafter som de1 och endast genom ut5yten och kom$lettera sina -mnen och krafter $, /orden han kan f,1 och alla frsk fr,n de uttalanden mot det ddar honom. Om du skulle ta en m-nniska $, /orden1 skulle han d1 men /orden skulle d inte1 de ersatt det omedel5art med ett nytt. Eftersom det -r frem,l fr deras $roducerar och u$$r-tth,lla styrkor1 s, deras skadliga och destruktiva1 i /ord5-vningar1 stormar1 versv-mningar och gluten. ?en 5ara skada den och frstra den1 medan dess ned5rytning och frstrelse1 snarare -n att hon ska ha /orden n,got som i sig -r en av hennes inre liv fr-ndras1 vars dygd de alltid Altes 5-ra 5ort1 fr att ers-tta den med ung och fr-sch1 $, annat s-tt -n i v,r kro$$ -r g/ort. Och s, mycket man !irtschaftet $, ytan av /orden1 -r det inte n,got han kan som en fr-mling om dem1 men n,got som de kan om sig s/-lva1 n,got v,ld som han tror $, utsidan fr att va $, dem1 -r inte mindre sin egen kraft1 han kan1 n-r ni delar eller organ1 att gra n,got som de inte kan gra s/-lva1 d, de kan gra mot honom -r or-kneliga saker1 vad han m,ste lida 5ara
fr,n henne. + allt detta verv-gande kan vi vara r-tt att s-ga att /orden -r en relativt mindre av yttre ?it5edingungen 5eroende1 ren stand-u$1 mer s/-lvst-ndiga1 full cirkel in i sig s/-lv1 i sin helhet1 d,1 mer s/-lvst-ndig varelse -n m-nniskan1 vars hela s/-lv1 s, l,ngt som han har de 5ara en del1 -r en sida av deras o5eroende1 men deras efter otaliga relationer g,r utver honom1 fr,n vilken han har r-tt e4terna 5eroenderelationer. 7et -r sant att /orden inte -r en helt o5eroende varelse1 s, -r endast att hela v-rlden att 5-ra hela 3od. .orden har sina e4terna 5eroendefrh,llanden i den himmelska v-rlden utanfr1 vilket det im$lanteras1 5ara det -r $, en hgre niv, av s/-lvst-ndighet -n den $erson1 om inte $ersonen delar denna deras yttre himmelska relationer av 5eroende1 men nu -nnu hgre eller mycket mer1 inklusive s, mycket yttre /ordiska relationer av 5eroende har tillhr deras inre v-sen frh,llanden. .orden -r vice avgras genom att locka till solen1 mannen m,ste s, med> /orden 5ehver solen till utvecklingen av organiskt liv1 detta inkluderar m-nniskans liv och /orden har sitt tem$o yttre fr5indelser1 till himlen1 s, det har ocks, m-nniskor och 5ara genom den /orden. + detta avseende har d-rfr m-nniskan innan /orden ingenting fram,t1 eller 5ara frv-g n-r d-rtill fr att 5ilda en frv-g att han var en liten del av /orden och deras yttre 5eroenden fr,n himlen 5ara k-nner fr,n sidan och till de delar som han 5ara g,r in i den. Eftersom han inte har hennes hav i hans kro$$1 k-nde han sig s-ker1 -ven n,got av sin e55 och flod1 och eftersom han inte $, sig sin grna v-4tv-rlden1 s, att han kan k-nna deras v-4ande och vissnande1 fr-ndringarna i sommar och vinter1 inte som .orden. Eftersom det 5ara finns niv,er av s/-lvst-ndighet en g,ng1 s, d, naturligtvis -ven mannen har ver hans andra /ordiska varelser1 och det finns en ny u$$delning av /orden fr,n folket -r att de1 i alla o5eroende -n han1 nu mer o5eroende stycken kom$onent har eller lemmar som han1 eftersom de s/-lva med d/ur och v-4ter1 inklusive en av honom1 och som hans lemmar ,terigen inte riktigt lika s/-lvst-ndiga m-nniskor1 d/ur1 v-4ter. Endast o5eroende som han har mot sina grann varelser1 inte att frv-4la med en s,dan mot moder /orden s/-lv. 7en andra omst-ndigheten att mannen och de /ordiska organismerna -r faktiskt de mest kom$licerade och mest utvecklade medlemmar av Erdlei5es inne5-r att /orden1 tolkas enligt deras gemensamma drag utan h-nsyn till dessa element1 ger enklare och tydligare ordnad situation1 5yggd av r, och aktivt verkar som dessa organismer1 med h-nsyn men det och tolkas enligt ?it5etracht freg,ende omst-ndighet $resenterar sig som en aktiv l,ngt ver!ickelteres eller intrasslad i en hgre mening1 d/u$are utar5etade och levande helhet1 -n n,gon av dess underordnade organismer s, l,ngt som /orden inte 5ara alla kr,ngligheter av de m-nskliga1 d/ur-och v-4t organ och deras $rocesser ing,r1 men ocks, ett engagemang av alla dessa frvecklingar sinsemellan och med de oorganiska sf-rerna inneh,ller1 vilket resulterar i msesidig material syfte och effekt-sam5and av organiska varelser de dels sinsemellan1 dels gras k-nda fr resten av den /ordiska v-rlden ger. *ur l-tt och kontrollerad $assage av /orden $, himlen1 hur enkelt dess rotation runt sig s/-lv1 $recis som sin huvudsakliga formen som 5ara frdelningen av dess
viktigaste massorna. *ur oregel5unden och kom$licerad1 men -r allt i livet verg,ngen1 form och struktur av m-nniskan. ?en om vi ville s-ga1 d-rfr att hela v-rlden var enklare och mer r,a varelser -n vad vi -r1 s, det skulle vara samma misstag1 som om vi ville ringa en enklare och mer r, v-sen som sin mest kom$licerade1 mest genomar5etade lemmar1 gon eller h/-rna1 v,r kro$$. #r dessa intrikata element inte 5ara 5idra med hela sitt engagemang fr v,r kro$$1 men nu g,r -ven frvecklingar med varandra och med andra organ i v,r kro$$. %i har tidigare /-mfrt tunnel5anan med en fl-ta1 en nod vars tr,dar styrka i mindre noder1 ds de individuella organiska varelser konvergerar. %isst kommer du att -ven en s, stor knut i n,gon hgre mening intrikata1 rikare1 mer ut5ildad samtal som alla sm, noder som g,r in i det1 eftersom alla sm, noder hr -ven till hans engagemang1 hans rikedom1 hans utar5etande. ?en det -r klart1 om du !egdenkt den lilla knut och fl/ande de viktigaste $ortarna till den stora noden1 faller det grovt i sina 5est,ndsdelar fr,n varandra1 och s, 5e"uglos fr organismerna vi 5rukar 5etrakta det under/ordiska systemet. %i /-mfrde den andra sidan1 de organiska varelserna $, /orden med 5lad och 5lommor av en v-4t eller ett tr-d1 s, /a hela tr-det -r n,got enklare och mer r, fr att vara sina 5lad och 5lommor1 eftersom det snarare hela kom$le4et av samma s/-lv1 till och med mer -n denna kom$le4a -r. @ven denna 5ild -r halv tillr-ckligt 5ara. Eftersom grenarna i stammen1 5laden och 5lommorna $, tr-det h-nger i endast en riktning1 s, att s-ga1 5akifr,n1 fr,n stammen tillsammans1 men de organiska varelser efter att de har vu4it ur marken systemet1 ocks, frekommer i de mest intima varierande trafik sinse 1 har 5ildat en hgre in5landning. Antag iho$ allt som finns likheter och skillnader mellan /orden och m-nniskan1 ser vi likhet frmodligen sk-l nog att kalla /orden en enskild ty$ organism s,som en m-nniska1 i skillnaderna men i st-llet fr motargument enda sk-l de har en att n-mna organism och med i en -nnu hgre mening1 som m-nniskor1 d/ur och v-4ter. Alla funktioner i enheten1 grenrr1 s-reget1 s/-lvst-ndighet1 struktur1 utveckling inifr,n och ut1 -ndam,ls 3enom ut5ildning som vi hade1 var fr sig eller i kom5ination1 kan redogra fr den ena eller filosofisk synvinkel1 karakt-ren av en enskild organism1 finner vi i /orden inte mindre1 men i en hgre mening -n m-nniskorna igen. @ven om vi kommer fram till namnet organismen ingenting h-r1 s, att vi inte vill ha samma fr oss som k-m$ar ocks, till en viss definition. %ad skulle h/-l$a oss ocks, organismens namn6 %-4terna g-ller -ven fr organismer och -nnu fr s/-lls. 7et -r en titel som -nnu inte e4isterar ett s-te och rsta i s/-len riken1 men 5ara ans$r,k $, en s,dan $ension1 och s, det inte 5ehver titeln1 om endast ett medel fr s/-len kunde visa. 7et -r s-kert att om du har ett 5est-mt en g,ng fr alla1 v-4ter 5ara m-nniska1 d/ur1 fr att n-mna organismer1 -r /orden inte en. Ocks, verkligen $, den andra sidan1 att om du fr,gar dig s/-lv varfr du fortfarande faktiskt kallas m-nniska1 d/ur-och v-4torganismer1 hittar du ingen v-sentlig karakt-r som inte "uk-me /orden i -nnu str-ngare och hgre mening. Och $recis som i en hgre k-nsla av fallet fr med sig skillnader som1 om man vill frst, 5egre$$et organismer l,ga och smala1 utesluta /orden fr,n den.
*ur m,nga g,nger har du verkligen /-mfrt /orden till en m-nniska eller ett d/ur organism1 och tillr-ckligt ofta 5ara med avsikt att gra ett levande ting fr,n henne. <,gra av dem har u$$givit outright fr ett d/ur &G . ?en det -r /ust det som vilken man ho$$ades att u$$n, den s-kraste syftet med den ensidiga lyfta sina likheter till en m-nniska eller ett d/ur1 var tvungen att l,ta honom sakna ndv-ndiga. 7et ,terstod fortfarande starka missfrh,llanden och kne$ var synlig. .orden -r nu en varken m-nniska eller d/ur1 och det -r om/ligt att n, de mindre1 men 5ara de strre1 vad det verkligen g-ller ocks, att 5redda de intellektuella vyer. .orden -r ett hgre v-sen -n m-nniskor och d/ur1 fr,n denna syn$unkt1 att alla deras olikheter hos m-nniskor och d/ur att frst, och komma till sk-len fr sitt liv till1 snarare -n dras fr,n det. 7, -r det ingen h-vdar om1 men 5ara att tolka -n.
&G
*ur har den stora Ke$ler har 5eskrivit i sin *armonia ?undi /ordens kro$$ som ett levande monster1 Dvars !hale-liknande andning1 orsakade $eriodisk1 5eroende $, solens tid att sova och vakna1 svullnad och frlisningen av havet.D .ag l,nar denna anm-rkning fr,n *um5oldts Kosmos +++. &'1 eftersom /ag inte n,r Ke$ler ar5ete att mta. @ven annars *um5oldt noterat ovan Es. L&G> D0amma skrift1 som $resenterar s, m,nga fantastiska saker1 s, resonemanget i stora tred/e lagen -r1 de mut!illigsten fantasy e4em$el $, andning1 maten och v-rmen i Erdtieres1 ver d/urets s/-l hans minne1 s, vanst-llt hans ska$ande fantasi. 7en stora mannen hll s, h,rt $, dessa funderingar som han $, allvar h-vdade med den mystiska frfattaren av mikrokosmos1 :o5ert #ludd fr,n O4ford1 om r-tten till $rioritet av utsikten fr,n Erdtiere E*arm. mundi. 0. . IFIG. D 0enare idBn om Erdtiere u$$re$ade g,nger dykt u$$.
En radikal likhet av /orden med m-nniskor och d/ur -r fr,n denna syn$unkt1 eftersom vi inte har hittat det1 inte ocks, att v-nta. Till och fr,n d/ur till m-nniska1 fr,n ett d/ur till ett annat1 fr,n d/ur till anl-ggningen -r inte alls endast ett /-mfrelse $lats1 i n,gra organiska varelser1 de organ och funktioner -r olika i5land tillsammans1 i5land is-r ner1 slagits samman $, andra s-tt1 differentierad1 verfras1 i kom5ination . ?en sant av de underordnade varelser $, /orden i frh,llande till varandra1 hur ska du inte h,lla allt mer som en s/-lvklarhet i frh,llande till moderfretaget6 7et -r faktiskt ganska u$$en5art att en varelse1 vad m-nniskor1 d/ur1 v-4ter sig som organ1 inklusive1 kan inte vara en enkel u$$re$ning av ett enda av dessa organ1 s, lite som en d-r alla m-nniskor en enkel u$$re$ning av n,gon av dess delar eller kan se organ. +ngen1 och det skulle vara den hgsta1 men kan ,ters$egla den rikedom1 fullheten1 hela m,ngsidighet och hela gradering av hela organismen i sig s/-lv1 och s, kan det inte ens man som en del eller ett organ av /orden. *gst n,gra stater i sin detal/ av en av de 5-sta to$$arna i strukturen av hela /orden dar. U$$re$a men frmodligen ti$s av en gotisk katedral hela 5yggnaden6 7e kommer att sk/uta i h/den $,1 kommer till ett huvud1 delat1 -r av samma material1 leta efter samma himmel som hela domkyrkan1 hur de inte fr att de m,ste 5idra med 5ara medlemmar i domkyrkan1 och som s,dan1 fr att ge den karakt-r1 eftersom de ocks, hga medlemmar av domkyrkan1 och s, den 9haraktereigent;mlichkeit av domkyrkan 5r utmynna i dem1 men katedralen -r fortfarande o5eskrivligt mer -n en utvidgad u$$re$ning av dess hgsta to$$ar och kan inte s-rskilt vill genomfra likheter mellan honom och hans ti$s. Och nu -r ocks, i hela konstruktionen av /orden o5eskrivligt mycket att du inte kan hitta i m-nniskan1 -ven om ingenting i m-nniskan1 det du inte hittar igen i /orden1 om de inneh,ller de m-nniskorna s/-lva. En del1 genom att /-mfra /orden med de m-nniskor som 5eg,r det stora felet som
du letar efter vad /orden har gett i och genom m-nniskan1 en g,ng utanfr m-nniskan $, /orden. Cersonen har en lunga1 en h/-rna1 ett h/-rta1 genom och i honom har /orden1 men inte en g,ng utan honom1 inte ens i en motsvarande. 7en m-nskliga lungan -r /ordens lunga1 m-nskliga h/-rnan -r /orden h/-rnan1 -ven om det naturligtvis hans h/-rna inte fr hela /orden har samma 5etydelse som fr honom1 utan snarare vilken 5etydelse den har fr honom hur viktigt det delar har hela /orden under. ?an kan dock1 leta efter n,got som verkligen fr /orden ver samma 5etydelse skulle vil/a fr oss h/-rna1 lungor1 h/-rta1 och liknande1 men v-rlden 5ara inte u$$re$a oss s/-lva som en helhet1 men vi kom$letterar med annat dis$arata endast till hela /orden s, att /orden alltid -r mycket lik frst efter de delar som vi gr det. Om ett torn har en kna$$ som en to$$1 s, du 5ehver inte ens kr-ver en u$$re$ning av denna kno$$ fortfarande utom vreden i tornet. 0narare vad kna$$en -r 5ara en kna$$ d-r fr att gra fr att gra tornet. Och s, v,r h/-rna -r 5ara d-r fr att gra /orden1 vad kan en h/-rna av /orden1 och du har inte ens ute efter en h/-rna i den1 hur man hittar v,ra tankar i det. *on kan fortfarande ha n,got om v,ra h/-rnor ut1 det vill s-ga en kom5ination av v,ra h/-rnor1 men allt m,ste vara en hgsta h/-rna och varmt6 %i har /-mfrt sig ver en del av /orden med en h/-rna1 men vi vill s-ga mer -n att han honom i vissa avseenden samma6 Och allt -r som efter en viss res$ekt1 och efter den andra inte1 och 5ara -r ndv-ndigt n-r n,gra /-mfrelser1 anger relationen. +nte s-llan man /-mfr e55 och flod med $ulsen $, /orden1 cirkulationen av vatten med 5lodcirkulationen1 atmosf-ren i en lunga1 sommar-och vinter-eller dag och natt1 sova och vakna /orden1 etc. Alla s,dana /-mfrelser gr vissa sida och kan vara mycket 5elysande fr den ena eller andra sammanhang1 eftersom det i s/-lva verket meningsfulla analogier omv-nt str-cker sig fr,n den delen1 m-nniskorna1 $, det hela1 /orden1 och1 men i sam5and och fl/aktligen kan utfras aldrig utan $, o5alans komma1 eftersom 5ara inget riktigt liknar1 och s, om vi engagera oss s/-lva i5land $, s,dana /-mfrelser1 kommer de 5ara t/-nar allt fr illustration frst efter en viss res$ekt och inte forts-tta att g-lla1 som i denna relation1 som 5ara gr sig g-llande. %issa naturliga-filosofiska syn$unkter har tagits u$$ i detta avseende mycket olika av u$$re$a de underordnade medlemmar i hgre hela egentligen 5ara en annan niv,1 /a u$$re$ade varandra i stort sett allt i v-rlden. #rsket att utfra liknande1 men alltid misslyckats. #undera n,gra av de ovanst,ende e4em$len mer detal/erat i detta avseende. ?en det har mycket att rekommendera det till s-ga vid frsta an5licken> 9ykeln av vatten -r att /orden vad 5lodet fr oss. %attnet kommer ut i havet genom avdunstning i luften1 fr,n luften av floderna ver land till5aka till havet. *avet med $ulsen $, tidvattnet $,minner starkt om den $ulserande h/-rta1 river och creek grenar av venen grenar1 och den atmosf-r i vilken vattnet -r alltid verfrs igen1 till lungorna. ?eta5olismen av /orden -r v-sentligt ko$$lat till denna cykel.0, l,ngt allt verkar $assa. ?en allt sl-$ar n-r man frsker utfra /-mfrelsen av den annalkande. %,rt h/-rta driver igenom sin $uls 5lodet till alla vener1 men havet driver igenom $ulsen $, e55 och flod av vattnet var inte d-r i floderna eller i luften1 men e55 och flod -r helt orelaterade till detta. Tidvatten orsaka vattnet Eeller snarare 5ara alltid en del av vattnetG i en viss cykel runt /orden1 som av en analog med vener och lungor -r inte tal1 och en annan cykel -r1 vattnet fr,n haven leder till5aka genom
luften till marken och fr,n landet av floderna i havet1 d-r s, -r en analog av $ulsen av fr,gan. #r detta -ndam,l $ulsen $, havet mycket mer omedel5ara e4terna frslag har sitt urs$rung1 eftersom $ulsen $, v,rt h/-rta1 som 5ara i en avl-gsen 5eroende. 7essutom kan frh,llandet mellan v,r cirkulation till lungorna ,ters$eglas i frh,llandet vattnets kretslo$$ till atmosf-ren endast mycket d,ligt. %attnet som inte o4ideras i den atmosf-r1 s,som 5lodet i lungorna. #r,n en annan sida1 den har mycket att rekommendera den fr att /-mfra d/urriket $, /orden med den s, kallade d/ursystem1 di nerv-och muskelsystemet i oss som fredragna 5-rare och frmedlare av sensation och godtyckliga rrelser1 s-rskilt eftersom den stora massan av nerv ocks, visa och muskelsystemet1 tendensen att 5ilda lum$y massor som d/uren1 v-4triket $, andra sidan som med de system som std/er och agenter -r de s, kallade vegetativa funktioner fr oss1 -r att1 fr-mst k-rlsystemet och matsm-ltningssystemet1 eftersom eftersom fartygen visar ocks, en frgrenad formul-r v-4terna och tarmarna mycket v-l kan re$resentera rtterna med sina fi5rer med sin villi1 och slutligen den oorganiska riket med skelettet1 v-vnader1 h,r1 naglar1 e$idermis1 och liknande1 -n som i huvudsak 5ara t/-na hela gre$$et och slida att komma in och l-mna huvudsystemen visade i rot1 $recis som i synnerhet 5en 0ystemet motsvarar v-ldigt m,nga avseenden 5erget strukturen i v,r /ord. ?en -ven den h-r /-mfrelsen st-mmer endast delvis1 eftersom att minnas 5ara s/-lvklart1 men -nd, s, rock skelett av /orden kan inte flyttas av d/ur1 s,som 5en flyttas genom inverkan av muskler och nerver1 v-4terna ger inte s, mycket fr,n det hektiska livet i material s,som k-rlsystemet i oss1 etc. 7essutom denna /-mfrelse med vad som freg,r i konflikt. Om frgrenade system av floder och vattendrag -r att $resentera den grenade k-rlsystemet $, /orden1 s, kan inte frest-lla sig samma sak i samma mening1 och vice versa1 det frgrenade v-4triket. Och i grunden1 varken den ena eller den andra helt frest-lla mig det i samma mening som i oss1 eftersom rrelsen av /uice i v,r kro$$1 rrelse saven i v-4terna och frflyttning av vattendrag $, /orden och ,ngorna i luften snarare i det allm-nna mark5undna systemet tills n,got kom$lett Ese 5ilagaG. 7etta inkluderar vissa likheter inte att du kan fl/a utan att vara 5lind $, skillnaderna till,tna. +nte heller -n att 5ara gra en /-mfrelse av man med /orden i lin/e med v,r syn $, saken 5eredning av naturliga filosofisk /-mfrelse1 eftersom det har vat hans en u$$delning av d/urriket och v-4triket Oken. 7etsamma ans,g EAllm-n <aturgesch. # alla klasser $ M')G s/-lv d/ur. 2ara som delar av det stora vildd/uret1 som -r d/urriket 7etta som han 5etraktar som en helhet1 som i de enskilda d/uren har sina organ. En enda d/ur som $roduceras n-r ett enda organ lossnar fr,n den allm-nna d/urkro$$en och kommer till relativa s/-lvst-ndighet. + d/urriket -r1 s, att s-ga1 5ara den hgsta leml-stade d/ur> m-nniska1 m-nniskan allt ifr,n varandra i de olika d/ur som finns sm-lt i sig och inneh,ller en verenskommelse. ?en enligt oss1 varken d/urriket1 5ildar v-4triket fortfarande en s/-lv ses som kro$$en1 men endast tv, fr5indelse med hela /ordiska former s,dant system. 7et faller $, oss $rinci$en om hela strategin. @ven den allm-nna /-mfrelsen av m-nniskan eller m-nskligheten med ett
organ av /orden mter @ven efter vissa avseenden mycket 5ra1 efter den andra men igen mycket lite1 om vi kr-ver reflekteras till v,r organism frh,llandet mellan v,ra organ1 och d-rfr kan -ven lika 5ara vara uneigentlichem eller en vidare mening1 att m-nniskor eller m-nskligheten kallas ett organ av /orden1 som en en organism gr /orden s/-lv i en vidare mening att kalla sig1 och det -r att ge u$$ en match h-r med alla s$ecialfunktioner fr,n 5r/an. .orden -r allts, inte 5ara n,got kvantitativt strre -n m-nniskor och d/ur1 men ocks, n,got kvalitativt annorlunda. Om hon -r 5errda m-nniskor och d/ur s/-lva1 vinner det andra ndv-ndiga interna och e4terna villkor som de som 5errs av den1 fast1 samtidigt som vissa av gemenska$ens grundl-ggande villkor1 men endast mycket allm-nt. .a1 att det -r s, mycket strre -n deras m-nskliga och d/ur 5-r i sig mycket1 de har s, mycket att gra $, annat s-tt. 3oethe sa en g,ng Ei den meningen su$$lem till Osteol 3es 82 FF 0. IL&.G> D7en frsta an5licken efter man ska tro att det m,ste vara ocks, m/ligt att ett le/on av t/ugo fot kan tr-da fram som en elefant med denna storlek1 och att $, samma s-tt som l/uset m,ste kunna rra sig som Lions nu ligger $, marken n-r allt skulle vara relativt tilltagna1 men erfarenheten l-r oss att $erfekt ut5ildade d-ggd/ur ver en viss storlek inte str-cka sig nedanfr1 och att det d-rfr1 med kande storlek 5ildandet 5r/ar vackla och monster u$$st,r. D 3oethe -r helt r-tt. ?en om det -r sant att det kan finnas n,got mer d-ggd/ur ver en viss storlek1 s, det fl/er naturligtvis att naturen1 de ville gra -nnu fler varelser1 var tvungen att gra det fr en annan $resenning1 som d-ggd/uren grundasN men d, -r det ocks, dumt att vil/a med d-ggd/ur fr att titta och utfra /-mfrelser av /orden i synnerhet.Kan en groda inte sv-lla storleken $, en o4e1 utan att 5rista1 hur kan man 5eg-ra fr,n o4arna som han tillsammans utar5eta litenhet grodan utan hans "erkrache1 men ett krav mycket mer genom att kr-va att den stora varelsen 1 /orden1 organ som den lilla m-nniskan1 det lilla d/uret sho!. ?en om det e4trema fr frstoring i d-ggd/ur -r otym$liga monster1 s, det fl/er inte att en varelse som kommer att 5li -nnu strre -n val1 elefant och noshrning1 fortfarande otym$lig1 men det kommer 5ara 5ara vara en fr,ga om en annan mer l-m$lig $lan fr att s-tta sin ut5ildning 5aserad $, anv-ndningen av enorma storlek fr att dominera och flytta till,tet. <-r /orden -r verkligen s, sv-nger det v-nde nog genom himlen1 och deras lemmar1 deras di varelser rra sig fritt nog fr henne. Endast med fyra 5en som ett d-ggd/ur1 var det inte i /orden. + allm-nhet -r dock1 om vi ta u$$ fr,gan om vilka -ndringar som skulle 5ehva l-ra sig att organisera ett d/ur fr att fortfarande finns levande och funktionellt1 n-r det 5orde vara s, stor som /orden1 skulle vi 5ara hitta de som kr-vs1 vilket vi verkligen genom /orden se u$$fyllda. ?en /ag talar nu inte forts-tta1 eftersom det kommer att vara framtiden fr -rendet Ese $unkt I och LG. #r att sammanfatta det tidigare 5lott flyktig och rrde versikt $ekar nu att gra n,gra lite n-rmare1 utan annat syfte -n det fr den vanliga stycka n-rmar /orden l-nk n,got vanligare1 vilket -r grunden fr v,ra verv-ganden1 som hon s/-lv sin har fundamentet i naturen. 7et finns fragment av en liten E/-mfrandeG fysisk /ord och himmel kund som vi er5/uder h-r1 5ara skil/as fr,n den vanliga $rofessionella och skolastiska s-tt att 5ehandling av s,dan undervisning -r att 5itarna h-r hela visat1 i st-llet fr hela trasiga och ,ter till sl,s iho$ fr,n den vanliga naturfilosofi -r att s,
mycket u$$m-rksamhet ,t skillnaderna mellan /orden och m-nniskan1 och s, mycket vikt l-ggs $, hur likheter. %i kommer h-r att s-ga n,got annat -n det som alla vet och erk-nner1 vi -r 5ara n,got att s-ga det annorlunda -n alla -r att erk-nna vanligt. 0e nu till dig om du -r ?r eller slav av vana1 som alltid flyttats fram till "erst;ckelnden och isolerande verv-gande. .ag g, kursen fr,n n,gonstans underlydande fr,n vissa hy$oteser om det urs$rungliga tillst,ndet och det inre av /orden1 vilket kan ifr,gas-ttas1 men $, den sista ingenting kommer fram. 7e avser ett omr,de d-r det 5ara finns en hy$oteser1 och v,r -r i stort sett ingenting kommer att vara utan1 som en n,got vidareutveckling1 dem $, vilka de mest grundliga forskarna har redan ganska mycket1 om inte helt eniga. <-r det g-ller de icke-s-llsynta s$eciella /-mfrelser mellan delar eller funktioner i /orden och v,r egen kro$$ kommer du inte l,ta kommenterar ovan 5eaktas. 0,dana /-mfrelser -r1 n-r de -ger rum1 endast t/-nar till att ta ut en del1 faktiskt -ventyras fr oss och /orden sl,ende as$ekterna1 inte giltiga men annars mer -n de verkligen ta u$$. .ag s-ger ,terigen att de inte kan gra mer -n u$$ till vissa gr-nser. Efter andra avseenden d, sl,r n,got annat igen. 7-rfr -r samma del av v-rlden ofta /-mfrs fr,n olika $unkter med mycket olika delar av folket.
#r att inte mycket att sv-lla detta avsnitt h-nvisar /ag n,gra av de verv-ganden som hr hit1 eftersom inte 5ara ndv-ndigt fr utvande1 i en 5ilaga.
l Alla material i /orden som i form av v,r kro$$ en $erfekt i sig konsekvent och sammanh-ngande massa1 d-r massan av v,r kro$$ g,r in med -nnu olsliga. 7enna idB -r inte i v-gen 5ekant fr oss1 som det ska vara den ty$ av -rende. Om vi u$$ fr att ho$$a ver golvet1 en luft5allong stiger1 en f,gel flyger1 -r en sten som kastas i luften1 menar vi h-rmed lite lsningsmedel fr,n /orden som h-nder1 s, v,r 5ana ver /orden 5evisa v,r tr,dlsa anslutning med /orden. ?en detta g-ller endast om den 5egr-nsade syn $, v-rlden1 som kan h,lla den fasta /orden fr hela. 7en f,gel som flyger genom luften1 sv-vande1 frutom att gravitationen 5inder fortfarande honom till /orden1 eller av all luft med /orden1 -r det 5ara en t-tare del av /orden1 gr v,gor i ett tunnare1 och n-r vi kr ver marken1 fartyg1 -r det inte annorlunda -n om 2lutl;gelchen simma i 5lodet1 s, att alla fr5lir v,ra kro$$ar fr,n fr,gan om /orden omfamna det1 om vi 5ara komma ih,g att luften med /orden i ett 5rett 5em-rkelse tillhr. + grund och 5otten st-nger oss /orden med sin genomskinliga Zu"iehung del samt en en 5-rnsten mygga1 5ara med den skillnaden1 att myggan ddas av omfattas av den gula1 men vi f,r 5ara v,ra liv genom en s,dan integration1 eftersom var/e organ endast genom #reningen med sin organism att vi inte 5ara i yttre slum$m-ssiga relationer till v,r omgivning1 men ekologiskt till ,tta tusen som $asserar genom densamma1 har relationer vu4it med det. ?en /orden verskrider styrkan i anslutningen till och med v,ra kro$$ar. %i kan frlora delar av v,r kro$$ hur m,nga soldat l,ter sitt 5en till5aka $, slagf-ltet. .orden -r en une et odelbart 1 ofrstr5ar1 en verklig atom av universum1 inte en matematisk1 men ett fysiskt1 det finns i naturen ingen kniv som de delar1 kunde ingen vind 5l,ser n,got fr,n henne. %ad hon har1 det g/orde hon. *ur l-tt hela m-nniskan h,ller iho$ i stort sett1 om han menar att ha alla samlade1 h,ller han 5ara vatten silar n-r han insisterar $, styrkan i sin konstitution1 insisterar han 5ara $, en flyktig utseende. *an
-r engagerad i en konstant u$$lsning och ,teru$$5yggnads$rocesser1 -mnena a5sor5eras av honom 5ara av1 och till sist sm-lter han helt1 efter tusen ,r -r hans kro$$ uts$ridd i tusen vindar1 men det har att efter tusen ,r1 men -nd, iho$ sin dag ut1 och inte ens ett dammkorn utsl-$$t fr,n hans l,nga "ersto5enen kro$$. T-nk det -r fortfarande inte som om /ord$unkten -r att det -r s, mycket h,rdare 5undet -n v,r kro$$1 till och med s, mycket som dd1 stel1 ne/1 hon har alla v,ra u$$lsning och ,teru$$5yggnads$rocessen i sig1 de tusen vindar som s$rider v,ra kro$$ar1 alla g,r $, det1 aldrig l-ngre -n dem. *on -r mer levande -n vi alla tillsammans och 5unden -n oss alla1 eftersom den omfattar alla v,ra liv samtidigt med 5andet hela v,rt g-ng. 7e -mnen som de uts$ridda h-r1 sve$er hon n,gon annanstans i ett annat 5and1 men v,ra kro$$ar schauerts att g, en g,ng ut ur g-nget1 han vet att han aldrig kan hitta den igen. I .orden -r i storlek1 vikt och kraft att flytta ett monster mot oss1 men vi -r relativt mot dem om vi kommer ih,g att det -r en mycket mindre del av v-rlden som den tillhr1 som vi fr,n henne. 0, kan vi d-rfr inte anser vara o5etydliga varelser att de m,nga trillionenmal oss -n i vikt och storlek1 i synnerhet som den strsta i den yngsta m,ste ska sin hgsta mening. #aktum -r att om hela organisk 5el-ggning $, /orden -r 5ara en liten dm/uk s/-lv mot den totala massan av /orden och hela de organiska rrelser endast en frsvinnande liten del av de totala rrelser i /orden1 -r dessa kvantitativa o5etydlighet den organiska riket inte en kvalitativ frvirrad1 som ganska sort och intrikat av organiska former och rrelser alltid har samma inne5rd inte en framst,ende @ven i frh,llande till /orden1 men kommer att l,ta 5os-tta sig i /orden och fr /orden. 0ammantaget verkar det verallt den mest 5etydande i en hgre k-nsla fenomen $, de minsta variationerna av den helt o$ro$ortionerligt dominerande huvudstorlek som ska grundas1 eftersom hin!iederum samma kr-va som 5as1 och $, fr-ndringar av litenhet hgre ordning Eett matematiskt uttryckG1 till vilken -ven en ligger 2yta l-gre del order. 0,ledes1 de fysiska fr-ndringar som 5-rs av de av v,ra egna tankar1 ofatt5art fin och det verkar frsvinnande liten /-mfrt med de enorma fldet av 5lod och frflyttningar av musklerna i v,r kro$$1 s, att s-ga1 att den fasta 5rutto1 utan denna grova $ad men kunde de fina rrelserna inte heller vara. Om ett torn Klockan ringer1 har hon hela tornet under och vi5rerar i stor rosett fram och till5aka1 hennes kl-$$ sedan efter andra 5arer i det1 men allt detta -r 5ara den grova $ad fr osynliga sm, sv-ngningar i klockan1 som faktiskt 5ara ange tonen1 till det sista den kommer. 2-r ocks, en stor $iano med $/-sen av tunga nycklar ingen annan frukt -n de fina vi5rationer av sina str-ngar. 7en strsta verklagande av en m,lning -r inte 5aserat $, den grvsta1 men dess finaste t,g1 till och med helt och h,llet 5ortse fr,n r, look1 men den finaste tr-nar systemet av m,lningen m,ste fortfarande frem,l i stora drag. #ramv-4ten av f-rgerna med $rismor ingen visste l-nge att frklara efter det v,gformiga teorin1 eftersom du inte tog h-nsyn till hgre fr-ndringar ordning etc. 7et -r ostridigt vilar 5etydelsen av sm, fina -ndringar i v-sentligt storlek inte $, deras litenhet och delikatess i sig1 men att en mer diversifierad1 mer varierat1 mer intim1 s, att s-ga1 mer genomtr-ngande mter1 trasslar in sig1 fastna1 korsningen1
strningar samma 5lir m/ligt. #r det -r l-tt att se att en o5eskrivligt ver!ickelterer och intimt sammanfl-tade knut av m,nga fina s$indeltr,dar kan 5ildas fr,n en liten t/ock garn vid lika med massan eller i samma utrymme1 och -ven att $, samma kinetiska energin Ei 5etydelsen mekanikG m,nga sm, v,gor kan vara ett mer kom$licerat ingre$$ -n ett f,tal stora. 7et kr-ver dock ska$andet och u$$r-tth,llandet av ett stort antal olika sm, fr-ndringar i sig har i allm-nhet en stor och aktiv h,ll5ar k-lla1 hg1 l/us och dess utveckling en 5red v-gt 5as. Om /orden var mindre i $ro$ortion till deras varelser eller dessa strre i frh,llande till /orden1 skulle de mer f, leva tillsammans $, det och detta kan s-ttas in mycket mindre skiftande frh,llande till varandra1 och det skulle vara en mindre rik och intrikat sams$el ange samma1 och till grund fr utvecklingen m-nskligheten skulle h-rmed mindre1 och d-rmed ocks, m-ngden av utveckling -r l,ga. En ganska stor /ord i frh,llande till ganska sm, varelser var d-rfr fr hg utveckling $, /orden 3;nstigstmgliche1 och vi ser att o5/ektivt verv-gande i en utskt 3rade u$$fyllda. + /orden1 inte ens i en a5solut grad1 men i v-rlden1 med avseende $, vilken /orden s/-lv tillhr storlekarna av litenheten hos den hgsta ordningen. Antag att man fortfarande skulle vara du55elt s, l,ng1 -r lika 5red och lika t/ock som han1 skulle hans mass vara ,tta g,nger du55elt du55elt du55elt s, mycket som nu1 s, det skulle vara ,tta g,nger s, mycket ,kermark kr-vs fr att ge n-ring ,t en man1 -n nu1 och t-theten av 5efolkningen skulle till,tas endast ,tta g,nger mindre -n nu. 7-r h-lften ingenting att v-4ter och d/ur1 som han f,r n-ring1 enligt v-4te1 s, skulle de ocks, 5ehva mer utrymme och -nnu mer golvyta till mat. *ela livet skulle vara en massiv1 isolerad och med h-nsyn till det som vi under nr L c.. kommer att se1 acce$tera trg natur1 eftersom muskelstyrkan inte skulle ka i frh,llande till storleken1 i st-llet fr som nu alla frst,r ett litet omr,de med l-tthet och s-tter i sna55t fr-nderliga relationer med andra. Encke har 2erl. astronom. .ahr5 f &MFI1 $$ L&M-LOI Anh gett en avhandling om dimensionerna $, /orden1 tillsammans med ta5eller fr /ordens form enligt 2essel s 5est-mmelser. 7et kan vara av intresse1 fl/ande data1 som den senaste1 fr,n detta meddelas hitta. 2land toises i $a$$eret och i ta5ellerna i Toise Cerus eller /-rn som lagras i Caris modell vid &L P :. skall frst,s. en halv stora4el /orden LIQI(QQ.&L'' toises1 halv lilla4el 5 - LI)&&L'.LIMO #lattening R (1((&)QO&MOM
Efter Encke senaste underskning om Sonnenparallachse det genomsnittliga avstndet frn jorden frn solen r 2068232 geog! "iles# varav $% gr p l grader av ekvatorn!
%idare l geog. ?ile R LM(Q1ILO)L toises R &'Q(1IF((M Creuss. 0tavar
av &I meter. yta $, hela /orden R 'I)&ILM1L&O geog. S ?eil. ku5ikinneh,llet --- R I)F(&MOOOF1& geog. 9u5ic miles. Enligt tidigare u$$gifter 5etalt /ag fr att acce$tera en genomsnittlig t-thet av /orden R F1FF Eenligt genomsnittet fr riket och 2aily e4$erimentG vikten $, /orden till &&) )LF 5il/oner Creuss. *undred ET &&(G. + 9otta 5rev -r till &&O.IF).((( mil/arder Lei$". *undred 5er-knas i 3ehler ord5ok Eartikel v-rldssystemetG #r,n Littro!1 enligt tidigare fastst-llt fr liten t-thet av /orden ' U I 1 endast till MQ&OIIL(((((((((((((((( 8ien. Zentner. %id den strsta $yramiden underverk inte s, mycket i v-rlden som folket1 L)(.((( $ersoner under I( ,r att 5ygga haft1 och deras inneh,ll -r fortfarande 5ara ungef-r en mil/ondel av en ku5isk mil1 och 2essel m-rkte IG att allt 5efogenheter m-nniskan och till sitt frfogande h/-l$ av #lood har flyttat l,ngt avsev-rt fr,n $luggen1 kanske inte ens m-ta en ku5isk mil1 g, mot /orden efter 2essels 5er-kning av versv-mning motion var/e %ierteltag till I(( ku5ik miles av vatten av en f/-rdedel av /ordens omkrets i andra ska$ar1 och 3anges n-ra )1O mil/arder ku5ikmeter slam leder till Everest ,rligen till havet1 vilket -r ett /ordlager $, &) V-mil str-cka av l fot t/ock. LG *-r -r s,tillvida ingen fullst-ndig /-mfr5arhet $lats1 som tidvattnet och #lu 5e!egung en inre rrelse av /orden1 d-r de fortsatte ska$ar en del av sin massa i sig1 #ort ska$andet av 5elastningarna under 5yggandet av $yramiden av m-nniskor utan en frflyttning av dem yttre laster -r1 men h-nger de rrelser som samlar m-nniskor e4ternt1 i kraft deras inre rrelser fr,n och kan -ven fungera som ett m,tt $, densamma. 9loser -r /-mfrelsen av $ulsen kraften i havet med $ulsen i h/-rtat. %isst1 de senare tvinga -ven tider n,gra uns av 5lod ska$ar i en minut cirka Q( fr,n en f/-rdedel av h/-rtat i den andra1 eller fr,n h/-rtat i art-rerna1 frsvinnande liten /-mfrt med $ulseffekt i havet.
IG Co$ul-r %orles. om astronomi. C &)) ff LG 2urmeister1 ska$else5er-ttelse. L Ed $ II
LG + ett tidigare 5ekr-ftelse -r redan $, vad vi sade tidigare att en kad storlek gr saker1 inte 5ara strre utan ocks, olika. ?en efter m,nga andra relationer1 h-vdar denna $rinci$. aG 7en lilla modellen av en maskin eller en 5yggnad d-r frh,llandena mellan alla delar v-gs s, effektivt som m/ligt fr sin $restation skall godk-nna alla andra villkor i sam5and med genomfrandet av en stor skala1 5r l-m$lig fortfarande vara $recis som tillr-cklig. + allt strre skala1 -ger avr-ttningen rum1 de t/ockare1 fast std/ande delar i frh,llande till den genom m,ste vara1 annars lider styrka och h,ll5arhet $, grund av den vikt som skall 5-ras av den ku5iska relation1 som -r 5eroende av tv-rsnitts h,ll5arhet trans$ortren torget stra4 efter frh,llanden mellan dimensionerna v-4er. ?en samma $rinci$ g-ller -ven fr organismerna. Om du vill
"ooma in $, en mus samtidigt som deras relation till den elefant 5en1 skulle de inte kunna 5-ra1 utan snarare fr att elefanten -r s, stor1 det har till och med att ha i frh,llande till sin kro$$svikt s, mycket klum$igare 5en. Om han var strre1 han var tvungen att ha fylligare 5en. #/-llen1 vill men ocks, -r1 -r verkligen strre -n en elefant1 s, de verkligen -nnu grvre 5en1 s, att de -r i ett enda stort 5en1 drog iho$ den 5reda 5asen av 5erget1 och lasten avsmalnar u$$,t mer och mer . .orden -r nu -nnu strre -n 5ergen1 genom att 5-ra 5ergen s/-lva1 som -r deras kl-dd helt dras iho$ till en t/ock1 fast valv1 fr i s/-lva verket -r den fasta /ordskor$an 5ara ett valv till v-tskeinneh,llet 1 och alla stds , andra sidan tycks o5etydlig. 5G 3enom sig s/-lv1 -r det underfrst,tt att det inte g,r att s$ela i en minskning1 som i sig -r den 5-sta m/liga utformningen i stor skala. @r n,got 5ra fr5eredd med all flit av konstn-ren1 s, antingen de finaste t,gen m,ste sudda i reduktionen1 eller det lilla man kan s$ela 5ara en 5it av de stora. Av /ust den anledningen1 -ven mannen inte u$$re$as i miniatyr /orden -r snarare 5ara en 5it av den fina utvecklingen av den stora /orden igen med en s,dan s/-lv re$resenterar direkt1 men han 5orde och i sin lilla utrymme -ven hav och floder1 och alla d/ur v-4ter med s$el1 skulle det inte fungera1 och materiens natur1 det finns inte h-r. 0tora artister1 d-rfr frsker ocks, fredra i stora konstverk -n i sm,1 eftersom litenhet hindrar dem fr,n att utveckla fullheten och d/u$et i hennes konst. 2ara att n,gon faller i misstaget att gra den stora klum$iga och tomt. ?en de stora gudomliga varelser -r d-rfr g/ort s, stor att fint1 och rikaste tr-na den strsta grund i dem. 0, visar den a5soluta storleken av /orden som ett mycket viktigt gon5lick fr sin full-ndning1 inte i s/-lva verket i sig1 fr annars ett 5erg och en elefant skulle vara mer $erfekt -n en m-nniska1 men som grund fr sin rika och hg 5e5yggelse. One Earth s, liten som man inte skulle ha r,d att k$a ens i liten skala vad hon nu gr stora1 skulle inte en enda $erson kan 5-ra $, en liten1 s, stor som den -r1 5idrar den en mil/ard m-nniskor1 vilket gr dem en u$$h/da varelser. ?en ville m-nniskan frstora tills omfattningen av /orden1 skulle han 5ara vara en klum$ig monster1 eftersom hela utvecklingen av /orden fr,n vilken han -r 5ara en liten del av honom a5ginge.#r riktigt1 den inneh,ller1 -r dess ringa storlek $recis lagom. %i $,minns h-r igen $, en $rinci$ om konst. En 3ud tolererar v-l re$resenterade i mer -n m-nsklig storlek1 inte o5etydlig siffra $, en genrem,lning. ?an -r dock endast en s,dan tidigare i riket av naturen. ?en 3ud kan inte vara fr stor fretr-ds av oss1 utan i st-llet att visas monstrusa som su5lima1 utan fr att vi skulle vara tvungna att fretr-da honom i m-nsklig form och de stora formerna visste inte att fylla. ?en det -r annorlunda med de faktiska hgre v-sen. %,r egen h/-rna kan ge m-nniskor vittne att storleken gr mer -n att frstora. Utrett att mannen hade inte en s, relativt stor h/-rna1 n-r en liten massa $, samma utvecklingsniv,1 vilket -r n,got mer -n kvantitativ kning1 skulle ha utg/ort1 frutom att det naturligtvis ocks, storleken $, h/-rnan inte ensam och se gr1 men 5ara om de -r en av mer ut5ildade och m,ngsidig utveckling rymden. ?en /orden -r ocks, h-r igen direkt ovanfr folket1 eftersom den har h/-rnorna hos alla m-nniskor och d/ur1 s,dan sort och h/d kunde inte ha varit med en enda liten m-nniska eller d/ur h/-rna u$$handling. ?en $,verkan av storleken kan s$,ras ytterligare.
cG skulle tro att vi utvidgat v,r man eller en elefant u$$ till den del av /orden1 att de skulle1 -ven om en l-m$lig mark finns att g, $, det1 men inte det minsta och varken kan rra sina lemmar fr,n $latsen1 igen fr,n $, grund av att kro$$en och lem last i ku5isk1 den E5eroende $, tv-rsnittetG muskelkraften kar endast i de kvadratiska relationerna mellan dimensionerna. ?uskuls 0, l,t rrelsen av en s, stor varelse1 som /orden -r i allm-nhet helt1 ,stadkomma l-m$lig eller fr stora delar. 7-rfr vi faktiskt ser muskler en5art relaterade till rrelser relativt mycket sm, delar av /orden1 men orsakar rrelser i den stora $, annat s-tt. 0om grund -ven i d/urriket redan rrelserna $,verkas inte 5ara av muskler. En framg,ng fr den sista $rinci$ -r ostridigt att , allt annat lika, frflyttningar av sm, d/ur -r sna55are -n stora d/ur. En ho$$ande lo$$a $, storleken $, en elefant skulle inte 5ehva tas fram. dG 7et har anm-rkt att de mycket sm, infusoria en lunga och en mage som inte 5ehvs ocks,1 som vi gr1 eftersom hela hennes kro$$ kan im$regnera med luft och n-ring direkt genom den yttre ytan1 och de innersta delarna av kro$$en ytan -r mycket n-ra. 7essa d/ur -r i en mening 5ara ytan. #r,n den motsatta sk-l ett mycket stort varelse skulle lungorna och magen inte kan 5ehva som inre organ $, grund av v-gen mot det inre skulle vara alltfr l,ng1 riktigt s, alla lungor och magar och h/-rnor -r f-st $, ytan av /orden. 7et frklaras att -nnu 5-ttre genom fl/ande e4em$el> Om du ville ha ett hem samtidigt som dess $ro$ortioner frstora s, mycket att det t-ckte marken1 och -r s/-lvklart att det -r v-ldigt mrkt inne och trafiken mellan insidan av huset och omv-rlden genom den l,nga v-gen fr,n insidan till Utanfr skulle vara mycket hindras. + st-llet fr ett stort hus du d-rfr 5ygger snarare flera mindre. ?en antar att du hade sk-l att 5ygga ett stort hus1 skulle det vara den inst-llningen6 7e 5e5odda rummen kan gras endast i $eriferin1 d-r det inte finns n,gon 5rist $, l/us och luft och kommunikationen med omv-rlden -r l-tt. Om allts, en enda varelse s, stor som /orden1 s, m,ste de freteelser i livet1 helst tillsammans driver av liknande sk-l till utsidan1 eftersom den inre marknaden eller liv fr-ndras i en varelse kan 5li underh,llna endast av relationen med den e4terna trafiken s/-lv. ?en som den verkligen -r i /orden. + det stora huset naturligtvis ol-genheter skulle u$$st, att inredningen skulle vara sysslols1 och d-rfr kan du inte 5ygga hus ver en viss storlek1 eller 5ygga dem med en stor g,rd. ?en $, /orden1 g,r denna ol-genhet inte intr-ffa1 eftersom h-r det inre $, samma g,ng det l-gre1 och d-rfr till skillnad fr,n ett hem $, samma g,ng re$resenterar grunden v-ggen. eG .u mer en kro$$en kar samtidigt som dess $ro$ortioner1 desto sv,rare m,ste alltid vara att mata honom genom ytan fr,n omv-rlden1 eftersom ytan -r frstorad vid /ust i kvadratiska relationer1 medan massan i ku5ik.EAlltid detta frh,llande har i detta -mne.G Leder dock sin storlek till de kade m/ligheterna att gra honom s/-lv till skafferiet fr hans u$$eh-lle. ?edan d-rfr stiger de sm, m-nniskor och d/ur allt i -mnesoms-ttningen med omv-rlden och d-rmed 5li mycket 5eroende av dem1 har den stora /orden 5lir o5eroende av henne1 -r allt som 5ehvs fr 5evarande och
frnyelse av liv av grvre material som ges1 vilket gr att har att h-nga dem i ren eter1 fr,n vilken den matas nu s, ostrt och rikligt med l/us och v-rme. 0torleken $, /orden -r d-rfr ocks, en mycket viktig 2edingnis deras yttre s$arsamhet i grovt material termer. fG 7e lyckas till och med vatten fr,n heta 3astein helande k-lla efter ca &( miles a!ay 0al"5urg fr att t/-na det fr simning1 och det var fortfarande s, varmt det att man st-ngt den 3astein vattnet har den under5ara egenska$en att v-rma mycket stadigt h,lla till5aka. Efterfl/ande erfarenhet visade att ot-cka vattnet 5etedde e4akt samma. 7et var 5ara en fr,ga om att trans$ortera 5ort vattnet i ganska stora ton1 i en liten ko$$ 3astein vatten skulle vara lika 5ra som alla vanlig frkylning kom i 0al"5urg. .orden -r nu en mycket stor tunna full med varm v-tska1 men eftersom m,nga trillionenmal strre -n 3astein $i$an kyls med miles t/ocka v-ggar1 till och med tusentals ,r fr ingenting m-rk5ar. <u -r det l-tt att se att om m-nniskor och varm5lodiga d/ur1 -r s-rskilda ,tg-rder vidtas fr att u$$r-tth,lla den interna v-rmen /-mnt Eandning1 sm-lta1 och fortfarande m,nga andra saker m,ste samar5eta fr att gra detG1 i /orden dessa medel helt enkelt av storleken och har s$arats av t/ockleken $, v-ggen1 men de -r su$$lementar monterade d-r1 d-r storleken $, deras v-rme inte str-cker h,llande inflytande1 som -r $, ytan av /orden $, delar d-r det verkade s-rskilt viktigt. E.fr till-gget.G @ven n-r organismerna man kan se $,verkan av storleken $, v-rmen i det faktum att det finns inga varm5lodiga d/ur1 det vill s-ga1 de som har en 5etydligt hgre tem$eratur -n omgivningen1 -r av mycket sm, dimensioner. ?edan $roducerande insekter av v-rme1 eftersom det -r 5etydligt varmare -n utanfr i en 5iku$an1 men 5ara ser m-ngden 5in i de in/icerade omr,den1 -r detta v-rme m-rk5ar1 och fr en enda 5i i det $$na1 kommer de att sna55t avledas till utsidan1 -ven -r i insekter inte tillg-nglig som v,r inne5-r att reglera v-rmen s, att den alltid kommer till samma grad1 eftersom dessa medel skulle vara fruktlsa men ,tmin litenhet av insekter fr att motst, de varierande effekterna av mil/n. 7e minsta varm5lodiga varelser -r koli5rier1 men de trivs 5ara i tro$ikerna1 d-r v-rmen redan n-rmar sig 5lod v-rme1 och std/a den interna v-rmegenerering av mycket kraftfulla rrelser. 7essa sm, f,glar andas mycket mer -n stora. ?ed andningen dock1 gr v-rmen tillsammans. 0edan Eefter :egnault och :eisetG syrefr5rukningen fr samma $eriod och samma vikter av s$arvar &( g,nger strre -n hos kycklingar. #,glar -r faktiskt genomsnitt mindre -n d-ggd/ur1 men det hll i genomsnitt varmare av f/-drar. 7e strsta d-ggd/ur1 elefant1 noshrning1 val1 -r nakna1 eftersom storleken h/-l$er till att s$ara locket.+ntressanta diskussioner om detta -mne inneh,ller fl/ande Tracts av E. 2ergmann> D.. Anv-nda frh,llandet mellan v-rmeekonomi av d/uren till sin storlek 3ttingen i &MOMD gG Antag att /orden skulle vara s, liten som en m-nniska1 eller -nnu mindre1 s, det skulle vara helt likgiltig fr att v-rma sin yta genom solen som det skulle utformas1 eftersom liggande i minskningarna skuggiga delar men 5estr,las fr,n den intilliggande delar1 skulle v-rmen l-tt emot av ledning och verfring Emed h/-l$ av vatten och luftG1 och nu har de1 men s, stor -r deras relativa m/ukhet och rundhet helt avgrande fr deras allround och relativt /-mn tillfrsel av v-rme1 fr om den
5ristande enhetligheten i deras yta E5erg1 dalarG1 som frsvinner mot storleken $, /orden1 men n-stan1 som redan finns 5etydande hinder i detta avseende1 kan det u$$skattas hur mycket strre skulle vara s,dan att oegentligheter skulle vara relativt strre. Endast de sm, varelser $, /ordens yta skulle d-rfr kunna ha en lika stark och ut5uktande form1 de har1 inte $, ytan av den stora /orden s/-lv annars1 dessa sm, varelser skulle ens komma till m,nga delar av v-rlden n-r det g-ller att tillfredsst-lla deras 5ehov av v-rme fr kort 1 eller snarare1 m,nga delar av /orden inte kunde st, fr s,dana varelser. 0, -r storleken $, /orden med sin form i syfte relation1 som naturligtvis $,verkas -nnu av m,nga andra faktorer. OG #ormen $, /orden -r huvudr-tten alls enkel1 vanlig1 sf-risk1 med endast en liten avvikelse i den elli$tiska Ed-r $lattning vid $olernaG1 detal/erade och fina men $, de flesta grenrret genom 5erg och dalar och den -nnu finare med siffrorna och formativa verksamhet de organiska varelser fungerat1 och i form av mannen -r dock densamma i den huvudsakliga delen av en samling av 5erg och dalar1 s, oregel5unden1 s, intrikat att endast den symmetriska till-gg av tv, halvor avsl/ar sammanh,llning genom en idB. 7en elli$tiska variant av den sf-riska formen av /orden till andra himlakro$$ar1 s,som sf-riska hela huvudsakliga formen $, skallen av olika m-nniskor och m-nniskoraserna -r individualiserad individualiseras genom vissa -ndringar mot varandra. ?ellan modifieringen lidit sf-riskhet /ordens hela elli$ticiteten eller till$lattning1 och som finns i 5erg och dalar1 det verkar finnas ett stort ho$$1 s, liten -r den senare mot den frra. ?en det finns en medell,ng sikt1 som frst nyligen erk-nts. 7e fina funktioner sitta ner i /orden s, lite som oss $ltsligt att den viktigaste funktionen av formen.
7en sanna formen av /orden -r E5ortsett fr,n de oegentligheter d-ravG av sf-roid1 dvs en kro$$1 kan ses som orsakade av revolution av en elli$s om en av sina a4lar.Eftersom lilla4eln sker som en rotationsa4el i /orden1 d, detta verkar /orden till$lattad vid $olerna. 7en o5lateness av /orden1 eller frh,llandet $arti genom vilken den mindre a4eln E$olara4elnG $, marken -r mindre -n stora4eln Eekvatoriell a4elG1 -r ungef-r & UL(( av stora4eln1 dvs diametern fr den /ord som tagits fr,n $ol till $ol -r geog mellan F-). ?i -r kortare -n diametern av -nden av &Q&' miles m-ngd /ord som tas i ekvator$lanet. 7en ut$laning kan faktiskt utan v-rldskro$$en roterar1 dess alla noll1 och n-r det kallas Edess rotation runt med frflyttning av /orden sammanfallerG med 0olen1 ?erkurius1 ?,nen1 inte m-rk5art1 5ara1 -r det fr liten fr att vara tillg-ngliga fr v,ra m-tningar. 3enom teoretiska studier har det visat sig att m,nen sf-ren1 5ortsett fr,n den om-rkliga flackare rotations stol$ar1 m,ste ha en mot /orden riktad mot frl-ngning -r dock 5ara en liten hundra meter. %idare -r $lattning mycket olika i de olika $laneter. C, /orden1 som n-mnts1 cirka & U L(( 1 n-r .u$iter & U &) 1 n-r 0aturnus & U ' 1 n-r Uranus & U &( . #rutom de ovan n-mnda avvikelser fr,n den sf-riska formen1 som -r mindre -n en flackare -r strre -n 5erg och dalar1 gr fl/ande i 2essel $o$ul-ra frel-sningar om astronomi 5ra information. Cage I'I D@ven om det finns sk-l fr det som gr troligt att siffran $, /orden1 som helhet1 inte
s-rskilt 5etydande steg 5ort fr,n 5ilden av en1 som genereras genom att rotera en elli$s kring sin lilla4el1 s$heroid1 ensam1 om n,gon av de 5efintliga m-tningar niv, likas, utesluter1 som kan vara $, grund av otillr-cklig $, deras utfrande av tillhrande medel1 eller av andra sk-l1 frlorar sin r-tt till s-kerhet1 mer eller mindre1 det fortfarande kvar Edet finns vars &(G frenas inte av kravet att den sf-riska siffra $, /orden 1 vilket visar att /ordytan -r $, vissa st-llen mer1 i andra mindre 5/da -n s,. senast utfrde denna gradm-tnings i Ost$reussen1 har sannolikt g/ort att den verkliga siffran $, /orden -r att en vanlig om som den o/-mna ytan $, ett rrligt vatten till $lanet av en lugn1 liksom1 att de enskilda sm, o5alanser1 kanske har n,gra miles inte gr-nsar frl-ngning. D 0.FQ D#dd ur den mest e4akta Erdmessungen huvudresultat -r att man inte kan ange en vanlig siffra $, /orden1 som samtidigt frklarade att alla dessa m-tningar1 finns det fortfarande skillnader1 den frklaring som ingen annanstans kan skas mer -n i oegentligheter av siffran /orden s/-lvN i oegentligheter som orsakas av en o/-mn frdelning av massan av olika densitet inne i /orden. D 0. )( D7e oegentligheter i figuren $, /orden -r1 i allm-nhet1 inte utstr-ckas s, l,ngt att den frhindrade $ers$ektiv n-r siffran i allt detta grundl-ggande form verkar vara n-stan eller helt vanligaN. Avvikelser verkar vara n,got s$rida ut1 att om riktig krkning vid en $unkt -r strre -n grundformen1 kan de hittas -ven i sm, F eller &( miles a!ay. D
FG .orden har gett sin form i huvud sig. En keramiker klum$ar en Ton5all e4ternt med sina h-nder tillsammans och v-nder en sk,l av den med h/-l$ av foten ut,t fr,n rund och $latt. .orden s/-lv har iho$ genom sina egna inre krafter och sedan avst-ngd av sin egen rotation1 $latt1 har drivit fram sina 5erg med egna medel och $roducerar organiska former av. Allm-nna influenser av himlen var in5landade i det h-r fallet1 men kan 5ara 5idra till att -ndra vissa huvudformul-ret automatiskt1 dels fr att utveckla det 5efintliga systemet i organisationen.
*ur n-ra -r det att t-nka $, ytan utformningen av /orden med villkor1 till e4em$el att vi mter dem i den organiska1 vil/a l-ra fl/ande avsnitt1 som i mina 9otlas 5okst-ver Esid. FOG u$$fylls> DAttraktionskraften i solen och m,nen under stelning och med olika densitet av massan av sm, svullnader $, /ordytan -r 5egr-nsad1 att g-cka fruts-gelse och med vad som kan vara fr-nderliga kraft effekterna av en svunnen tid effektivt fast del1 som i5land ett kraftfullt intryck i 5arndomen orsakade viss $ermanent skuggning av mannens karakt-r.1 formen $, /orden -r $recis som v,r mentala eller fysiska individualitet ett resultat o-ndligt varierande yttre $,verkan $, den urs$rungligen gavs1 som alltid r,der s, mycket. D DOm vi skulle alla oegentligheter av /ordens yta1 som $, 5ilden i det hela -r n-stan frsvinnande liten i relation och som1 eftersom de 5yter 5ara om-rkligt riktning gravitationen1 inte kan agera m-rk5art $, m-tresultaten e4amens1 om vi alla oegentligheter i ?ark-och havs5otten1 alla 5erg1 5erg1 sl-tter och dalar1 dels av e4terna1 rade gre$$ dels genom inre orsaker ga111 -r $, grund av dess orsaker1 s, stor som n-r frdelaren medverkan sv,righeten att var/e individ %i ville frska h-rleda alla individuella egenska$er hos en $erson fr,n sin urs$rungliga organisation och h-ndelserna i hans liv 0,dana u$$gifter -r inte lsta fr oss .. %i m,ste u$$fyllas i 5,da fallen1 fr att frst, de viktigaste funktionerna1 eller att frklara enstaka u$$gifter D
)G 0om i m-nniskor och d/ur 5eroende $, den e4terna /orden helt med naturen av det inre tillsammans1 eftersom den -r klar -r det att se. Om /orden var annars t-t och tung1 s, skulle deras flackare 5li en annan inne1 skulle alla 5erg h/d ha varit en annan som flod-och havs5ottnar skulle ha utformats $, olika s-tt1 s, skulle vara storleken och formen $, levande varelser $, s/-lva ytan verv-ganden -ndam,l m,ste vara en annan1 som det -r nu1 hur man ska forts-tta att visa.
3enom <e!ton 5aserat sin 5er-kning av den $lattas $, antagandet att massan av /orden -r /-mnt frdelad inuti1 fann han frh,llandet mellan a4larna fr IL( II' Edvs & U IL( G1 vilket -r fr stort1 eftersom massan av /orden efter +nterir -r riktigt t-t -n utsidan. 7en minsta storlek1 som skulle -ga rum i den strsta $ackning runt centrum1 skulle vara & U FQ) . 0, avsev-rt s,1 arten av materialfrdelningen -ndra formen. E2essel1 Co$ul. #rel-sningar sid. OIG. 9lairault visade att1 liksom lagringen av skikten kan konstrueras inne i /orden1 m,ste summan av till$lattning och frh/ning av tyngdkraften fr,n ekvatorn till $olerna och en halv g,ng vara s, stor som centrifugalkraften vid ekvatorn.
7et faktum att den viktigaste formen av /orden som helhet -r mycket enklare -n dess varelser1 frklaras av det faktum att den stora m,ngfalden av /ordiska frh,llanden d-r organismerna -r direkt in5-ddade1 och som de m,ste 5ete sig $, l-m$ligt s-tt med res$ekt1 -ven ostridigt har s$elat en roll i deras 5ildande. 7etta kan fr5ises i allm-nhet1 om du inte kan fullfl/a i synnerhet. 7-remot /orden -r villkoren i omv-rlden som skulle kunna yttra ett distending eller frtryckande inflytande $, dem1 l,ngt 5ort. @ven denna as$ekt av visning gr design$rocessen av /orden som en relativt s/-lvst-ndig visas mot folket. .orden har fungerat relativt mycket mer e4ternt till den frsta 5ildandet av m-nniskan1 n-r himlen fr utformningen av /orden1 -ven om en del engagemang av de st/-rnor som finns i deras st-lle. 7et -r till och med en mer 5etydande del av himlen1 och d-rfr ocks, har en mer 5etydande del av sin formativ kraft i sig s/-lv som den man Om det finns n,gra l-gre /ordiska varelser som ocks, har en mycket enkel1 n-stan sf-risk1 har form1 s, det -r i allm-nhet de 5egr-nsade levnadsvillkor1 n-r denna 5ildades i tvist o5!altete ingen stor m,ngsidighet och o/-mnhet i de omgivande konstruktionsvillkor. *-r var varken mycket utantill1 mycket in,t fr att ,stadkomma en kom$licerad form. QG Om estetisk 5edmning av /ordens form1 m,ste vi skydda oss som inte -r v,ra k-nslor som m-nniskor 5edrar oss och samma krav som vi m,ste gra g-llande naturligt i omr,det fr m-nskliga och h-vda -ven l,ta fr,ga d-r det -r en verm-nsklig omr,det. ?-nniskan -r den m-nskliga formen och m,ste alltid framst, som den vackraste i hela dess oegentligheter och sken5ara 5rist $, $rinci$1 fr,n 0l-ktingar sk-l1 verkar men -ven hottentotterna den *ottentotten$hysiognomie som den vackraste. @r det ocks, varfr6 Av samma sk-l1 men fr ett hgre v-sen -n m-nniskan1 -r inte alls verkar den m-nskliga figuren som den vackraste1 och kanske inte den vackraste i hgre mening. #r,gor vi m,ste nu vilken form vi har1 enligt sinnet sk-l1 eftersom vi inte kan h-rleda k-nsla sk-l fr hgre v-sen -n schicklichste1 -r det o5estridligen ett m,ste vara s,dana som gr den mest harmoniska utveckling och durchge5ildetste u$$fylla hgre trender m/liga -ndam,l. #r -ven i v,r egen form kan vara co rster av sknhet och -ndam,l att 5edriva motiv i minsta detal/. ?en det kommer att visa u$$ tydligare $, en kurs1 till e4em$el den s, enkelt1 men det finaste $,verkade1 den viktigaste siffran $, /orden u$$fyller de hgsta kraven i detta avseende. ?er om detta -mne i till-gget. %isst1 -ven de l-gsta varelser1 infusoria1 sm, svam$ar1 har den enkla1 n-stan sf-risk huvudform1 och i sig skulle d-rfr enkel viktigaste formen av st/-rnorna inte fr den
hga niv, de intar $, stegen av varelser 5evisa. ?en det -r h-r1 som s, ofta1 med tanke $, att vidrr den l-gsta till den hgsta i ytliga utseende. 0kallen av de mest 5ril/anta m-nniskor d-r alla 3all organ 5ildas ganska /-mnt1 skulle vara lika smidigt som den mest korkade1 d-r frkro$$sligas ingen alls1 men under skallen1 men det skulle se v-ldigt olika i de tv, h/-rnor. 0killnaden -r att de l-gre organisatorisk utveckling har 5ara den enkla huvud form utan fr5eredelser1 den hgsta ,terigen den enkla huvudform1 men att de rikaste1 finaste och d/u$aste utar5etande. <u1 i v-rlden1 -r 5eredningen tydligen fortfarande mer att 5tf-lla och d/u$1 som -ven i m-nniskan1 fr att hon g,r in i mannen s/-lv. MG 7en #W0+O<O?+0K utseende och sknheten av /orden inte grundas en5art $, hennes figur1 men -nd, snarare $, sin 5ril/ans och dess f-rg och dess lyster och f-rgfr-ndring. + huvudsak -r det en lysande 5oll1 s$egel $, ena halvan av himlen 5l, och solen1 $, den andra natthimlen och st/-rnorna1 som har o5serverats dess I U L av /orden -r t-ckt av hav. .orden -r himlen s$egel1 eftersom det inte kan vara hela himlen s/-lv. 2ara k-m$a och fr-ndra sin egen grna havet med den s$egel 5l, himlen. ?en s, en dag fr,n den sl-ta havsytan mark och 5erg 5rt sig in tusen g,nger sv-ngar och 5/ar med dalar och nedg,ngar i mellan1 s, s$rang ocks, en mtes$lats tusenfalt /ordiska f-rger och f-rger refle4er1 skugga d/u$ mellan1 fr,n monotonin i den himmelska s$egel5ild. Anledningen av marken 5lev grn igen1 eftersom det alltid -r den viktigaste f-rgen $, /orden1 men $, den grna $lay $rinci$ alla f-rger. 7-r marken slutar och l/uder sedan himlen s$egel1 s, att n-r hela /orden 5adar i himmelen1 s, ,terigen sitt land i sin image. 'G Om du -r $, ett hgt 5erg1 som man ser fram till -ra> men om det kommer till hela /orden. .a1 -r det /ordytan ett landska$ fr var/e region1 vilket kan ses av alla hga 5erg. Allt 3raceful1 all tystnad1 alla 8ilde1 romantisk allting1 allting Lame1 allt 0erene1 Lush allt1 allt f-rskt1 vad vi ser i de olika landska$en skulle vara att se i fysionomi /orden i en tid d, endast det m-nskliga gat hela skulle kunna omfatta genast. Cortr-tt-och landska$sm,leri kommer tillsammans h-r i en1 5ara fr att landska$et -r /ordens yta. ?en det -r inte 5ara ett landska$ av 5erg och tr-d1 men ocks, med m-nniskorna i den. 7eras ansikten -r s/-lva 5ara en del av hennes ansikte. 7et m-nskliga gat r-knas fr n,got annat -n de daggdro$$ar som 5or 5redvid diamanter tomma sm,sten. #r detta -ndam,l1 som fr-ndras i 5lom och vissnar ner1 -ndra molnen ovan1 och hur den fr-ndrar himlen1 alltid g, i himlen s$egeln1 havet.
D%ar/e Erdstriche Es-ger *um5oldtG -r frem,l fr s$eciella sknheter> den tro$iska sort och storlek av v-4tformer>. <orr om ,synen av -ngarna och den $eriodiska ,teru$$vaknande av naturen i de frsta mitt u$$e i v,rens vindar %ar/e "on utom frdelarna med deras eget och deras s-regna karakt-r ..... 0, hur man gr en viss fysionomi k-nner igen var/e organiskt v-sen1 hur 5eskrivande 5otanik och "oologi1 dissektioner av d/ur-och v-4tformer -r i strikt 5em-rkelse1 s, finns det ocks, en naturlig fysionomi1 som var/e trakt uteslutande s$elar vad m,laren med uttrycken>. enligt sch!ei"isk naturforskare1 italiensk himmel1 Luft5l-ue1 5elysning1 doft1 som vilar $, avst,nd1 form av d/ur1 saft verfld av rter1 lyster av 5laden1 -r 5aserad $, den mrka k-nslan i denna lokala naturliga karakt-r. . konturerna av 5ergen1 alla dessa faktorer 5est-mmer den totala intrycket ett omr,de @ven form i alla "oner i samma 5ergsarter> trakyt1 5asalt1 Co$hyrschiefer och dolomit
rockgru$$er av alla samma fysionomi .... ocks, liknande v-4tformer1 granar och ekar1 garlanding den 2erggeh-nge i 0verige1 som fr den sdra delen av ?e4iko. Och med all denna korres$ondens i formerna1 i denna lika individuella konturer1 tar samma gru$$ering $, en hel men den mest skiftande karakt-r. Ev. *um5oldts %ie!s +0 &)-&M.G
?an kan fr,ga sig varfr det hela vackra sam5and med landska$et runt /orden1 om ingen har samma sammanh-ngande syn6 0, /ag fr,gar ocks,1 och vill ha ett svar. C, det s-tt man sammanfattar oftast /orden1 -r ne/.<-r /ag ser en stor landska$ str-ckt in i eller ver en enkel rund ram1 och /orden -r en enkel rund ram1 n-r /ag ser en kontinuerlig karakt-r av samma1 och s-kerligen har en karakt-r i frh,llande till de landska$ av andra $laneter1 liksom densamma efter 5arn relationer 0!itch1 det tillfredsst-ller mig1 men inte fr att tro att det -r 5ara d-r fr att ses i fragment som vi kan 5etrakta /orden 5ara med v,ra gon. ?en varfr anser vi v,ra gon -nnu 5ara som isolerade 5itar1 varfr inte som gat av ett och samma v-sen1 kastar hennes 5ild i en s/-l6 Om detta inte -r fel av ofta klagat $, tillv-gag,ngss-tt6 Och det 5r inte ens $, det m-nskliga gat6 ?en det -r d-r vi kommer frst i framtiden.
Det faktum att vi ser med vra gon, i alla fall, kan inte hindra att jorden ger oss. Det drar ja annanstans som med sm koppar, schttets frn det till strre hink, och ut ur hinkar i ett fat tillsammans, men var och en hink kan bara veta vad som finns i det, inte vad fatet. Vra gon r kopparna, vi hink den, jorden pipan. nte konvergera fllor i alla vra gon tusentals olika speciella bilder fr att ge s m!cket individuella nervndar och sitta ner allt till en enda bild tillsammans, faller in i en sjl, oberoende av fibrerna, som omfattar dessa ml, ingenstans i en punkt " #ed endast fri disposition ver andra strre fonder kan skert ett liknande s!fte uppns p ett strre och hgre mening. #en som redan r i sjl frga.
&(G fr5lir alltid grn huvud f-rg1 kan man s-ga i eigentlichem sinnen1 kro$$ f-rgen $, /orden. 7et -r endast med den huvudsakliga f-rgen som huvud$erson. *ur kom huvud$ersonen $lanar vid $olerna1 sv-ller vid ekvatorn1 och i vrigt $, olika modifiera Liten och #ine1 d, ocks, den huvudsakliga f-rgen $, /orden $lanar vid $olerna till vit fr,n och sv-ller under tro$ikerna kraft av frodig vegetation $, fler och sv-ngar ofta den med de andra f-rgerna. 7en 5l, atmosf-r med molnen och /orden som sl/or insve$t i en trans$arent1 l-tt och l-tt ho$f-ll5ar $lagg en1 och /orden -r inte trtt fr att s-tta sl/a av moln alltid nya och l-gga sig. #r att gra detta t/-nar vindarna. +ngen grekisk dr-kt gr en form s, vacker med utseende och de kan ,terigen s, 5ra att sl/a och dra$era s, fri att rra sig. %ar du servera det1 v-ver hon genast sl/an igen och l,t dem sm-lta 5ort igen. Tyget fr kl-nning och sl/or som de s/-lva1 den 5l, f-rgen och den gyllene f,llar -r himlen1 han -r ,tminstone l/uset att fr5ereda f-rgen och guldet fr,n den.
<-r st-mningen tas h-r som en kl-nning1 men vid andra tillf-llen som en del av /orden1 5etyder det inte mots-ger eller d/ur kl-nningen -r en del av kro$$en1 men i allm-nhet atmosf-ren $, /orden re$resenterar en rad olika funktioner $, samma g,ng1 vilket -r varelser $, /orden kom5inera olika delar1 l,g delvis is-r1 -r s, s-ker framtid fortfarande lyser. 0enast /-mfrelser fr5lir alltid /-mfrelser.
7et -r ostridigt -r inte n,gon v-rlds kro$$ en mer grn grundf-rg1 samma 5l, skalet1 en liknande omg,ng vita moln och rd morgon och kv-ll guld1 samma frdelning av s$eglande hav och f-rgstarka land1 samma v-4lingen av -ngar1 skogar och f-lt och sand har som .orden. Alla -r fr n,got annorlunda och har $, n,got annat
s-tt1 kanske till och med i gonen $, de varelser har andra f-rg frnimmelser> vem kan veta det. Liksom de varelser $, /orden karakteristiskt av en grundf-rg och s-rskilda m-rken och modifieringar skil/er samma1 s, -ven himlen. 7e varelser $, /orden1 s$eciellt de v-4ter som 5-r !esentlichst den karakteristiska f-rg av /orden $,.En f,gel f-rger och k-nnetecknas av torra f/-drar1 och /orden av grna och 5lommande rter och tr-d. 7et kan noteras att ?ars1 .orden granne1 rdaktig visas1 men det grnt. ?en grnt och rtt kom$letterar varandra visuellt vitt. Kanske de viktigaste f-rgerna fr de olika $laneterna kom$letterar alls $, olika s-tt till det vita i soll/uset OG 1 urs$rungligen alla hur s/-lva $laneten urs$rungligen allt fr,n solen1 s, att $laneterna i sina 5anor som det var delar av en stor regn5,ge fr,n himlen1 liksom v,r /ordiska regn5,ge av sf-rer Edro$$arG1 men mycket mindre1 genereras. ?en dessa -r fantasier.
OG
*ur grn och rd visuellt kom$lement till vitt1 samt violett och gult orange och 5l,tt.
0annolikheten fr en m-rklig f-rg av $laneten verkar i strid med det faktum att vi1 frutom den lilla rdaktiga f-rgen $, ?ars1 men inte se sina skivor som f-rgad. ?en /orden skulle kna$$ast verkar fr,n andra $laneter som kan ses med v,ra gon i den s-regna grna f-rgen1 som s-kert delegerad till lands och s/ss. +smassorna i /ordens $oler1 de vintriga och dsliga omr,den i landet1 a4el -ndyta haven FG 1 molnen och dimman av atmosf-ren och luftmassan av atmosf-ren i sig Egenom sin l/usreflekterande kraftG ger fr mycket vitt eller konstigt f-rgat l/us vad den utanfr st,ende o5servatr med de grna 5landade $/-ser1 och denna minskning n,got fr honom att om-rklig. %issa $laneter1 s,som %enus1 .u$iter verkligen har en mycket t/ock1 grumlig eller dimmig atmosf-r. 7essutom fl/ande faktum> vi ser solen1 m,nen och st/-rnorna ganska gulaktigt eller rotgel5lich -n vitt eller f-rgat annorlunda1 eftersom v,r atmosf-r -r fretr-desvis 5en-gen att $assera rotgel5liches l/us och 5l,tt kasta till5aka. 7e himlakro$$ar frefaller oss nu i st-llet i enlighet med denna egendomliga i v,r atmosf-r1 allts, alla $, samma s-tt som efter sitt eget s-tt1 f-rgade1 och endast n-r1 som i fallet med ?ars1 -r den s-regna f-rg mycket intensiv1 den v-ger lite innan. .orden har s, att s-ga gat av en frdomsfull1 ser hon allt utanfr gula1 eller -r som ett glashus med gula glasv-ggar. Allt d-r ute inte har en mycket 5est-md f-rg 5lir gul. )G
FG
Trots n-mligen grna havet i sig1 men alla vet om sol refle4 visas1 och dessa refle4er1 som visas i var/e omg,ng -r mycket mer intensiv -n den grna lam$an.
)G
7et finns n,gra glasgon som visas 5l, s-kert 0e1 i kraft av det l/us som de kastar till5aka i gonen1 , andra sidan l-mna allt utanfr detta omr,de visas gult eller rdgult med l-m$ligen till,ter 5ara s, f-rgade str,lar1 s,dant glas -r v,r1 5l, s-kert seende frekommer1 atmosf-ren1 men helst 5ara $asserar rotgel5es l/us.
&IG *ela v,r kro$$ och var/e organisk varelse kro$$ -r u$$5yggd av celler1 har var/e cell en v-gg fylld med v-tska och v-ggen gradvis frt/ockning fr,n utsidan till insidan. .orden1 med sin relativt tunn1 men ocks, gradvis fr,n utsidan in,t frt/ockning1 fast skal och flytande inneh,ll1 -r 5ara den strsta fre5ild och samtidigt modercellen fr alla dessa celler1 eftersom alla organiska celler 5yggnader -r efter alla $rodukter av stora Erd"elle n-r -ven ok-nda1 genom vilken $rocess. 7et ger den yttersta i enkelhet och storhet mnstret fre1 efter vilken de delar av organiska varelser 5ildas1 men det -r inte i sig en motsvarande elementet till dem1 men den
strre helhet1 vilket avs$eglar sig i konstruktionen av dessa sm, element. 0trsta rrd igen med de sm,. @ven v-4tcellen har kallats en liten o5eroende levande organism i sig1 och ville underordna hela individualitet av anl-ggningen av individualitet i cellen. QG 7et har 5ara tillhandah,lls. Alla v-4ter -r alla d/ur individualitet till detta verkligen individualitet av cellunderordnad1 inte 5ara den cell som de har i sig s/-lva1 men som den har i sig. + strukturen av v-rlden naturligtvis /orden och var/e st/-rna u$$st,r s, 5ra igen som en sekund-r cell1 s,som en cell i v,r kro$$.
QG
.-mf. <anna 0. IMI
&LG .orden inneh,ller alla enskilda -mnen i det1 som inneh,ller den m-nskliga kro$$en1 men inte tv-rtom1 inneh,ller den m-nskliga kro$$en alla enskilda -mnen1 som inneh,ller /orden1 e/ guld1 e/ silver1 "ink1 inte leda1 utan /od1 ingen 5rom1 etc. .orden m,ste frmodligen inneh,lla alla de -mnen som ing,r i den m-nskliga kro$$en1 eftersom alla -mnen i den m-nskliga kro$$en i sig endast fl/a av Erdlei5e och g, till5aka till honom. + detta avseende -r a5solut vertygande vad 2i5eln s-ger> ?annen -r tillverkad i ett stycke /ord och kommer att ,terv-nda till /orden. 7u m,ste 5ara ta /orden i vidare 5em-rkelse1 som vi alltid gr det1 annars skulle 2i5eln vara fel.7e m-nniskor och d/ur 5est,r -ven av de vanligaste materialen $, /orden1 och det -r 5ra1 annars m-nniskor och d/ur skulle 5ehva vara s-llsynta. 7et finns dock fortfarande m,nga kom$ositmaterial i den m-nskliga och d/urkro$$en1 som inte frekommer utanfr1 fett1 $rotein1 m/lk1 5lod. 0edan 5asera ofta hra att motivera skillnaden mellan det organiska och det oorganiska v-rlden> 0, ?-nniskor och d/ur har en massa andra krafter -n /orden1 eftersom de har m/lighet att tvinga materialet $, ett s-tt att 5inda att g, som om de inte -r d-r kan. ?en -nd, kan det1 /a det kan1 det 5etyder 5ara de organiska varelser som 5ara medlemmarnas. Endast med h/-l$ av dem1 naturligtvis. #r att $roducera svavelsyra1 krut1 faktiskt kr-ver det ocks, s$ecifikt till utrustade fa5riker1 och 5redvid den ska$as och kan inte utveckla det1 s, nu naturligtvis -ven m/lk och 5lod inte s$ara och utver de organiska varelser1 eftersom de endast tillhandah,lla l-m$liga fa5riker fr sin $roduktion -r. .orden $roducerar liknande1 men inte 5ara med h/-l$ av dessa fa5riker1 visste de dessa fa5riker s/-lva $roducerar. ?an undrar dock varfr de genererade s,dan $recis innan1 inte nu. :edan nu1 5ara fr att andra mer l-tt s-tt -n fr,n 5r/an. U$$r-tta den frsta smeden kan vara sv,rt nu g, fr,n gamla smed/or n,got ur st-ndigt nya av verktygen fr den nya smitts i det gamla1 och ingen hovslagare v-4er ur /orden. 0, fda1 efter en g,ng u$$stod organiska varelser1 den nya l-tt det igen1 eftersom de kan ska$as fr,n 5r/an. *ar vi inte i oss s/-lva1 att galla1 saliv1 t,rar kan inte1 inte utan lever utan s$ottkrtlar $roduceras utan t,rkanalerna6 <u1 naturligtvis1 att /orden kan $roducera utan dessa organiska varelser1 de -mnen som finns n-rvarande i de organiska varelser1 inte. ?en varfr inkluderar de organiska varelser mindre fr henne -n levern till resten av kro$$en1 som -ven omfattar och ut ur levern inte kan gra utan vad han kan gra med och genom dem6 ?en ocks, 5ara fr att $roducera %ermchten de organiska varelserna dessa -mnen s, sm, utan resten av /orden1 som v,r lever och s$ottkrtel1 galla och saliv utan att resten av organismen. Endast med korrekt u$$tag
fr,n omgivningen och fr5undna -mnen sl-$$s ut i mil/n1 den organiska kro$$en $roducerar sina $rodukter1 s,som lever och s$ottkrtel. 7u frst,r1 frh,llandet mellan den kro$$sdel som organismen ,terg,r till den h-r relationen mellan individen och den organiska /orden e4akt igen. &OG 2eroende $, sammanhanget1 s-tt Esammanl-ggning formG av de -mnen som vi kan skil/a $, /orden som i v,r kro$$ fast1 flytande1 luftig1 *a"y och o5er-knelig. %i har stenar i v,ra 5en1 strmmar l$er genom v,ra vener1 ,ngor och luft 5l,ses genom v,ra andnings verktyg1 kommer in l/us genom v,ra gon1 tr-nger v-rme v,r kro$$1 f,r en fin agent kretsar i v,ra nerver. ?akrokosmos1 mikrokosmos. ?en nu anses mer i detal/1 v,ra 5en men inte ren sten1 -r v,rt 5lod inte -r rent vatten1 v,r andedr-kt -r inte ren vanlig luft och ren vatten,nga1 och som cirkulerar i v,ra nerver1 vi ser aldrig n,gon d-r ute som cirklar1 men det kan inte annars vara om v,r kro$$ -r verkligen den mest kom$licerade organ i /orden1 l-tt i v,r kro$$ -r utan m,ste redan vara fylld med lite mer engagemang -n vad vi ser d-r ute1 s, g, in i 5enet utan mer av en *umid1 som i kli$$orna och in i 5lodet mer om #ast och luften -n i vattnet1 och -r andningen 5landas med mer dis -n luften1 och -r den im$ondera5le f,ngas u$$ i oss i en s,dan h-rva med $ondera5la att en ren sekre inte varit m/ligt hans lagar och hans $romenad.
7e s-rskilda omst-ndigheter fr $arterna1 kontanter1 luftiga och im$ondera5le diskuteras i till-gget till denna avdelning.
&FG .orden -r som v,ra kro$$srrelser som -r delvis e4tern1 dels internt1 om vi under yttre rrelser frst, var hon reser hela av omv-rlden1 eller Egenom rotationG -ndrar sin $osition mot omv-rlden som helhet1 i inner s,dana d-r deras egna delar -ndrar sin $osition till varandra. *on rr sig runt runt solen roterar kring sin a4el1 och mellan dess delar1 s$eciellt $, deras yta1 hitta rrelser mannigfachster skriva ist-llet. 7e frsta rrelserna -r mycket mer enhetlig -n den som vi kan gra1 den senare 5etydligt mer varierad1 o5est-md1 fr-ndras. 7enna skillnad kan tolkas som> En stor $erfekt maskin med m,nga v-4lar och s$akar1 och det -r en organisation maskin analogi kan erh,llas genom en enkel vikt t,g g,r de olika aktiviteter och t/-nster1 enkla h/ul1 den enkla s$aken s/-lv 5ehver det mest skiftande fasts-ttning och yttre hantering fr att gra m,nga saker. 0, -r det med v,r /ord mot oss. .orden har s, mycket mer> en frflyttning i sig1 som vi att den enkla $assagen runt solen1 -r den enkel rotation tillr-ckligt fr att f, dig att underh,lla den livligaste1 mest varierade s$el i det. %,r tv,ng1 oregel5undet fram och till5aka fr att str-cka $, 5enen $, alla sidor och str-cka1 -r vi inte ett 5evis $, v,r s$etskom$etens1 men v,r halvh/-rtade1 v,r defekt1 fr i st-llet fr vad vi 5ehver fr att f, v,r inre kuggh/ul i rrelse t,g och omskola sig att hitta i oss s/-lva1 m,ste vi leta efter de flesta av verktygen till utom oss1 -r att syftet med v,r rastlsa vandring och rrelse1 Umherlangens. %arfr frv-ntar oss detsamma av /orden1 eftersom den har allt inuti vad vi sker e4ternt1 till och med oss s/-lva skande och v,rt skande6 Om /ordliknande yttre rrelser som vi gr1 det skulle 5ara vara en a$a av sig s/-lva1 -ven de minsta $artiklarna i sig s/-lv
2orne s-ger g,ng E8. 3es ++ s. F&.G> D%rede av de kraftfulla visar i utseende mycket annorlunda -n den svaga senare slingrar arter1 eftersom det syftar till att gra luften genom ord och tecken1 rrelse s/-len .. 0tor -r mer in,t. %arfr skulle en drottning s/-lv en knytn-ve1 fr tusen n-var i utrikesfrvaltningen fr sin h-mnd -r du redo6 D 7etta kan enkelt verfras till v,r drottning1 /orden. 7in s/-l rrelse $recis ocks, riktas mer in,t. 7u 5ehver dessutom inte att 5ita n-var ut,t1 eftersom alla v,ra n-var knyter redan fr dem1 5ara att det inte -r konstigt1 men inv-rtes knt egen. @r inte hela m-nniskan en lugnare karakt-r -n de aldrig vila1 alltid cirklande strmmar och 2lutk;glein i hans nerver och vener6 %ad gr de i sitt inre1 fl/t av fi4a sina tankar och k-nslor1 att han inte ut,t genom igen1 gr han s, mycket ut,t att det inre s$elet fr5lir alltid i gedeihlichem $,g,r endast i strre t,g. 0, -r det med /orden och rastls i sina s$el. ?en eftersom det -r en -nnu hgre1 mer $erfekt i sig varelser -n vad vi -r1 s, det gr det -nnu mindre e4ternt -n oss1 och -nnu mer i det -n vad vi gr. %-rlden1 den sanne 3uden1 inte gr n,got e4ternt1 allt i sig. Liksom verallt annars1 finns det ocks, en touch av ytterligheter. 7e dda stenen rr e4ternt s, lite som v-rldens den levande 3uden. ?en skillnaden -r att den dda stenen inte fr5armade1 medan v-rlden den levande 3udens allt som rr sig har n,gonsin in,t. .orden n-rmar sig hgre e4trema mer -n vi gr. ?en eftersom ver /orden och st/-rnorna $, hela v-rlden -r1 kan de inte helt missa rrelse ut,t eftersom deras rrelse ut,t har att ge s, stora inre rrelser i v-rlden. <u ocks, syftet verv-ganden varfr /orden har kunnat 5eh,lla en s, enkel viktigaste inslaget i sin form1 mer kom$lett -n tidigare kan fr5ises. #ormen $, 5orsten -r allt som -r i direkt syfte 0KW77 $, arten av deras rrelse. *ur skulle vi annars se ut om vi inte 5enen fr att kra va$en till Langen1 en hals att vrida huvudet och sinnesorgan1 fr att hitta v-gen 5ehvs. ?en /orden1 som de tog 5enen har hon fr n,got annat -n att g, $, fast mark1 fast mark1 och 5enen kr $, det1 som de tog armarna1 efter att hon har ingenting till l,ngt utom sig1 tusen armar l,ngt efter tusen saker redan i henne1 varfr hon 5ehvde en hals1 har hon ingen s-rskild tur att huvudet1 v-nder hon sig runt1 och m-nniskorna i den1 och cheferna fr de m-nniskor och gon i huvudet fortfarande v-nda s-rskilt fr att kom$lettera i detal/1 vad man nskar rrelsen som helhet l-mnar fortfarande n,got att vara1 varfr hon 5ehvde s$eciell ga och ett s-rskilt utsk/utande n-sa1 finner hon sin v-g utan gon och n-sa och har tusen gon och n-sor $, de v-gar i att ska henne och att lukta $, 5lommorna i det. Eftersom de men s, -r allt i det1 vad vi m,ste leta efter det utanfr1 de 5ehvde inte alls v,ra e4terna medel fr att ska1 och det ger henne rent ifyllda 5lanketten kom$lett i sig s/-lv.
3enom liknande verv-ganden 9otta 5evisar i 9ic. de natura deorum E+. c.. LL> eG mot 2elleius att siffran gudarna m,ste ha en m-nniska som inte -r ndv-ndigt. 1 <e hoc Xuidem vos ?O%ET1 considerantes1 Xuae sit utilitas1 o$$ortunitas XuaeXue i homine mem5rorum1 UT /udicetis1 mem5ris humanistiska deodoranter icke Egere6Xuid enim $edi5us o$us est sinus ingressu6 ?ani5us Xuid1 si nihil com$rehendendum6 Xuid reliXua descri$tione Omnium cor$oris $artium i Xua <ihil inane1 <ihil sine causa <ihil est su$ervacaneum6 +taXue nulla $otest ars imitari sollertiam naturae. *a5e5it linguam igitur 7eus et non loXuetur> dentes1 $alatum1 svalg nullum ad usum> XuaeXue $rocreationis causa natura cor$ori affin4it J1 ea frustration ha5e5it 7eus>
nec e4tern ?agis1 Xuam interiora1 cor1 $ulmones1 /ecur1 cetera1 Xuae1 detracta utilitate Xuid ha5ent venustatis6 D
&QG @ven om /orden inte -r helt utan e4tern 5ehov1 de k-nner 5ehov av att dra av en hgre himmelskt l/us och v-rmek-lla. ?en nu -r det s, enkelt huvud figur visar med sin lika enkla rrelser och $osition /ust kom5inerat det mest frdelaktiga och -ven st-lla med finare utar5etande och organisation av form och rrelse1 som vi s,g tidigare med storleken i frh,llande till detta 5ehov att tr-ffa $, det mest $erfekta s-ttet1 s, att1 -ven om hon 5ara en och samma huvudk-llan fr l/us och v-rme1 och det v-nder alltid fr,n endast och i n-ra konstant avst,nd en sida1 utan att dra $, alla sidor av det1 och det hela -r alltid lika stor g,va till -ven verschiedentlichst dividera och verschiedentlichst d-rmed kunna v-nda. Om /orden var en $latt skiva1 s, solen skulle uttrycka en och samma effekt alltid ver hela ytan1 men den sf-riska formen $, /orden inne5-r att solens str,lar tr-ffade 5land alla Lutar ut1 och nu uttrycker de den fulla effekten $, de organ de mter vertikalt1 och en svagare 5eroende $, n-r de mter skiffer det. 0,ledes u$$st,r den m,ngfald av klimat fr,n ekvatorn mot $olerna. Om /orden var en $latt skiva1 liksom himlen runt /orden skulle se likadana ut och har nu var/e del av /orden till en annan himlen ovanfr honom d-r1 vilket ger olika raka1 $arallella och sneda sf-ren. ?en 5ara det enklaste1 alla sidor symmetrisk huvud /ordens yta1 men g/orde konsumtion av alla m/liga skillnader i klimat och s-tt att titta $, himlen fr en anledning ansluten Clane m/ligt att motst, utan lokala -ndringar -nd,. 0krt som marken direkt genom himlen som en $il1 skulle hon driva iv-g fr,n sitt l/us och v-rmek-lla1 mer och mer1 men -r fortfarande den till honom orrlig motsatta1 s, hon skulle alltid alltid t-nda $, endast en sida och endast $, samma s-tt som det och v-rms u$$. ?en n-r hon cirklar runt hennes l/us5runnar1 solen1 s, att det fr5lir sta5ilt $, honom1 och d-rfr roterar runt sig s/-lv1 att de f,r l/us och v-rme som den 5ehver lite i taget fr,n alla sidor1 men vad dess tillf-lligt inte n/uta frverka der!eile i slummer av $eriodiciteten av organismerna -r anordnad s, att 5ehovet av denna slummer lika ofta kommer n-r solen g,r u$$. 0kulle /ordens a4el vinkelr-tt mot sin 5ana1 5yte av dag och natt ver hela /orden och genom ,ren skulle ska$as lika1 och det skulle inte finnas n,gra s-songer1 men eftersom /orden lutar $, sin a4el s, att dagar och n-tter samtidigt ta $, v-rlden1 det stora ut5udet av l-ngd och -ndra $, var/e $lats under ,ret igenom1 och att alla ,rstiderna intr-ffar $, olika $latser $, /orden $, samma g,ng1 och helst under ett ,r genom alla s-songer av vintern v-4elvis mellan den sdra och norra h-lften till5aka och g,r igen. ?en l-rde /ordens a4el fl/er alltid samma st/-rnor1 s, var/e $lats $, /orden skulle alltid h,lla samma himmel ovanfr honom1 s, gr det gradvis fr-ndring i riktning mot /ordens a4el att var/e $lats kommer att fr-ndras gradvis himlen. 7et -r under5art hur $lanen av de mest skiftande -ndringar kan realiseras med s, enkla medel. Under tiden1 -r detta grundl-ggande $lan 5ara grunden fr ytterligare -ndringar friare av en hgre ordning. Om /orden var en mycket /-mn 5oll av /-mn yta1 men var l/us-och tem$eraturfrh,llanden och allt som g,r med det1 $arallellt 5-lte att 5o i n,gon av ekvatorn lika1 var/e ,r skulle $, samma dag 5-r var/e d-r samma fenomen igen. 0, skulle 5ryta trots dessa stora anl-ggningar1 som verkade 5er-knats att frhindra monotonin i situationen1 samma av samma inom u$$n,tt
fr-ndring igen i fast regel ut. ?en nu u$$re$ade frsta fr-ndringen samma tem$eratur1 som reflekteras fr,n ekvatorn till $olerna i stor skala1 $, n,got hgre 5erg i det lilla1 och $laceringen av 5erg och vatten fl/de s, inkommensura5la fruts-ttningar att genom sin handling i klimat och ,rliga kvoter en5art var m/lighet till lokal eller tidsm-ssig u$$re$ning av samma skall u$$hra att g-lla. *undra,rsminnet kalendern -r en a5surditet. @n s, l-nge de klimatfrh,llanden och ,r endast modifieras av dessa lokala influenser1 inte u$$h-vs1 som i dem -r fortfarande en gemensam grund och en gemensam o5ligation fr alla varianter som -r 5eroende av de lokala frh,llandena. %ar/e 5erg s/-lv agerar helt annorlunda i ett annat klimat och en annan s-song1 och dessa skillnader1 det $roducerar1 klimatm-ssiga och ,rliga fr-ndringar fr5lir alltid underordnad. MG lufttryck och vind l-gga till den fasta 5and som $, $rinci$en om klimat och ,rstider -r motiverad1 och inte heller en rrlig1 som ,terst-ller alla lokala fr-ndringar som genereras av all $,verkan i luftkretsar /orden i levande relation1 s, att var/e fr-ndring som -ger rum n,gonstans1 mer $asserar genom en stram lina eller en s$-nd str-ng.
MG
0,ledes -r sngr-nsen vid den norska kusten EQ&( & U O <2G $, QI( meters h/d1 i Al$erna EOF P L U O till O) P <LG $, IQ(M meters h/d1 och i Vuito1 helt nedanfr ekvatorn1 i OMIO meter hg. C, sommaren 5ehver du mycket mindre hghus $, en kulle $, tem$eraturen minskar med en viss storlek fr att se -n $, vintern1 etc.
Efter en intressant Eom /ag inte misstar von *um5oldt h-rleddaG frest-llningen att man kan t-nka 5est, hela /orden s/-lv som 5est,r av tv, hga 5erg som -r monterade med 5asen i ekvatorn och har sin iced to$$mte i Colen. 7eras unga1 sm, 5erg1 det sedan ska efterlikna dem i sm,. ?en $, en annan $rinci$1 eftersom under kylningen av $olerna 5eror $, strre snedhet av solens str,lar1 to$$arna av 5ergen fr,n strre underskning om den u$$v-rmda marken. 7etta -r ett faktum som inte utan intresse1 n-r vi ser att /orden frutom oss $roducerar liknande fenomen i stor och liten skala enligt mycket olika $rinci$er1 s, vi kan inte 5li frv,nad om det g-ller fr oss det minsta1 men n-r nya $rinci$er 1 och s,1 till e4em$el1 v-tskorna inte med samma krafter som s$kar fr oss som utanfr oss1 utan det kan vi d-rfr att ska se$arat fr,n /orden -n 5ergen $, /orden1 det som vi inte -r i s/-lva verket faktiskt. Under 5ergen till to$$en av h/den samtidigt ha en fast to$$ $, kylning1 de viftar samtidigt med deras skuggor kyla ver det omgivande omr,det1 n-mligen s-tt att flytta dessa -mnen 5eroende $, $ositionen av 5ergen och s-songen -r en helt annan1 men de 5l,ser fr,n to$$en och kylning i f/-rran1 liksom 5eeiste Colgi$fel den storskaliga1 och d-rmed 5idra inte 5ara att u$$datera de varma regionerna1 men ocks, fr att sl, regnet med ner.2ortsett fr,n h/derna av 5erg och vatten sl,r $, grn mark1 den gula kensand1 svart /ord5ruksmark1 var annorlunda med den infallande solstr,lningen och den oregel5undna frdelningen av allt detta 5idrar till att gra -ndringen av fenomen $, /orden en ofruts-g5ara. 7en regel5undenhet och symmetri1 som verkade s, helt vergivna och frlorade i den finare utar5etandet av /ordens yta och dess $rocesser1 men ,terv-nder till to$$arna av detta $re$arat vid utformning och frekvens av organiska varelser1 men inte s, $erfekt som i de viktigaste villkoren fr /orden 1 men snart kontaktade av detta1 nu fr,n den sidan igen1 utan n,gon monotoni av nyckeltal fr dessa organiska
varelser -ven det visar att de -r neds-nkta i ett /ordiskt rike s, o/-mfr5ara nyckeltal. <aturen minns i dem1 eftersom det ,terv-nde till regeln1 men visar sig inte heller den strsta frihet i modifiering av denna regel1 och faktiskt gr dessa -ndringar av kontrollr-ttigheter i de organiska varelserna s/-lva helt teleologiska med de friheter iho$1 naturen1 i en -ndring som tagit de huvudsakliga villkoren $, /orden1 form och inre arrangemang av var/e 5est-ms av de s-rskilda yttre omst-ndigheter1 med avseende $, vilka det har att 5ete sig1 medan , andra sidan1 kontrollr-ttigheter i de organiska varelser visar sin tydliga sam5and med de kontrollr-ttigheter fr de /ordiska viktigaste villkoren. Eftersom de viktigaste villkoren fr /orden i horisontell riktning vid all fr-ndring1 men -r mer enhetlig -n i det vertikala1 d-r l/us och v-rme fr,n ovan1 gravitation underifr,n handlingar1 ser vi symmetri formen utvecklas mer i horisontell och vertikal riktning1 och den $eriodiska ,terfall 5ehovet av smn och vakna1 v-rmen1 den resande enheten1 menstruation1 5lommorna enheten 5eror dels storleken av $erioden1 dels ocks, den tid $, $osten efter att ha $eriodicitet1 som -r frem,l fr /orden tillsammans. &MG En skillnad $, /orden som m-nniskan kan tyckas ligga i det att m-nniskor och d/ur fr att fastst-lla deras yttre rrelser av sig s/-lv fr,n insidan1 men /orden fl/er en5art utl-ndska yttre del. ?en den 5eter sig s, inte riktigt s,1 som man vanligtvis tror. En $erson kan rra sig av sig s/-lv ganska s, litet genom rummet som /orden $, himlen1 som 5ehver det e4terna motst,ndet i /orden fr att detta e4$resst,get i solen1 tas i rymden1 vill man att nervst skruva $, sig som han ville1 han kunde sitt fokus inte ru55a ett h,r. Endast sam5and med resten av /orden ger honom m/lighet att gra detta. *an kan 5ara rra sig $, /orden1 faktiskt lika 5ra som en ledamot kan flytta till den fasta kro$$en1 men tv, v-rlds kro$$ar rr sig ungef-r som tv, kro$$ar mot varandra. <u -r det sant1 frflyttningar av m-nniskor $, marken -r mycket mer kom$le41 o5est-md1 och1 om du d-ri st-nger $, frihet1 friare -n den v-rldskro$$en mot v-rldskro$$en1 frutom att det inte -r n,got fel $, /orden1 eftersom den fria rrligheten fr sina varelser s/-lva att falla in i den. &'G 7et finns sl,ende fr den frsta synen att -ven i vrigt de verfertigten verktyg vi liknar s, ofta de verktyg i v,r egen kro$$1 den camera obscura fr gat1 5-lgen i lungorna som $um$ar h/-rtat1 n/urarna filtrum 1 me/seln har t-nderna $, s$aken armarna1 hammaren n-ve1 5ucked naturen som st,ndaktiga1 till-m$a $rinci$en om h/ul fr frflyttning av organismer1 som vi till-m$ar $rinci$en om 5enen eller styltor fr att driva v,ra vagnar v-grar. Och -nd, stor frdel verkar ligga i h/ulen1 och en ungef-rlig str-van att u$$n, denna frdel -r -ven riktigt synlig i det inre av v,r kro$$1 d-rfr att v,ra 5en -r inte ett helt h/ul1 men ett h/ul talade med en 5it av f-lgen EfotG /-mfr5ara eftersom de 5ara varva ner i g,r fr,n marken -n den gr kanten av ett h/ul 'G 1 5r forts-tta sli$ning eller frfl/a ftterna $, marken1 skulle det g, illa. ?en fortfarande mycket saknar s/-lva h/ulet. Under tiden kan du ocks, se l-tt att se att en verklig h/ul kan er5/uda 5ra t/-nster endast $, ett sl-tt golv1 medan1 n-r det -r ndv-ndigt att ka under stock och sten1 5erg1 kl-ttra tra$$or att kl-ttra1 v,ra 5en ge mycket 5-ttre service1 och h/ul skulle ha varit helt ol-m$ligt. %isst1 om vi har f,tt ett sl-tt golv1 vi skulle ocks, f, h/ul ist-llet fr 5en. ?en nu /orden -r verkligen det smidig marken ges t-nk5ara1 s, smidigt som etern -r ingenting1 och s, -ven deras
rrelseorgan -r helt utformad som ett h/ul1 s,1 hur -r allt de en g,ng -r inte 5ara styckevis som vi1 men det hela1 -r det ocks, helt rrelseorgan och utformad som s,dan ganska h/ul1 n-r du sitter inte 5ara som v,r v-ger en s-rskild l,da $, h/ul1 men h/ulet re$resenterar samtidigt hela 5ilen1 hon 5-r1 vad hon har $, sig1 $recis $, omfattningen av deras h/ul1 eftersom vad hon 5-r1 inte lider i rollerna. <u :esen-rer inte utfrs av utsikten till himlen1 genom vilken de kr1 eftersom vi s$ola l,dan av v,ra vagnar1 men utsikten -r all!-rts gratis. 0, vilken ty$ av $rinci$en om rullh/ulet fr att forts-tta ska$a rrelse har -nnu till-m$ats i mycket strre skala och med massor av fullt slut E4$loder mer m,ngsidig kraft till-m$as -n vad vi har1 hon kunde1 eller kanske det 5ara i de himmelska sf-rerna d-r de enkla 5ra relationer1 det full utveckling av $rinci$en och dess frdelar till,ts ocks,. + den /ordiska 5um$iness1 0tol$rigkeit och sm,aktighet hade hon sedan till andra l-m$ligt snu55lade ring och sm,aktiga h/-l$medel ta sin tillflykt1 fr att komma ver de hinder som -r v,ra 5en1 men verl,ter till oss att ,terv-nda till den himmelska $rinci$en1 efter som vi sig 5ana v-g fr det.
'G
9om$. 8e5er mekanik 3eh!erk"euge.
?an kan fr,ga sig1 varfr inte1 utan -ven fisk och f,glar som rr sig s, 5ra i en klar /-mn medel som v-rldens kro$$1 och st-lla dem samma 5ollar fr rullande rrelse6 7et skulle vara om de 5ara s, kommer att f, utan vingar och s$arkar i detta medium flytande och visste att det att komma undan1 och den mat som de 5ehver 5ara titta med frstr-ckt n-55 och tryne1 som i det skulle1 som /orden. 7etta leder oss till tidigare o5servationer.Endast en v-rld kro$$ kan 5ara vara alla h/ul eftersom det hela -r riktigt vad det -r. %arelserna av himlakro$$arna m,ste vara mycket annat s-tt1 eftersom de s/-lva -r n,got v-gen och m,ste st, ut mot en annan v-g frutom relationer av m,nga slag. 7etta gick dock frdelarna med design som ett h/ul hittills frlorat att naturen k-ndes ganska $, en g,ng till en annan $rinci$. ?en vi ser i vissa infusoria den rullande rrelse1 som hr till det ka$itel i kontakt ytterligheter. .orden -r h/ulet och 5ilen i en1 men du kan titta $, /orden1 tillsammans med resten av $laneterna som h/ulen $, en stor 5il1 solen vagn n-mligen1 eftersom man vet att han -r en l,ngstr-ckt av den rullande $laneten verkligen i en cirkel runt centrum kolumnen rund travet1 dvs tyngd$unkten i hela systemet $, en fast niv, E$lanen ofr-nderligG 5-rs omkring. &(G ?en ocks, faller h-r igen den ena till den andra1 s, inget 5ehov av s$eciella h-star fr att dra vagnen1 eftersom h/ulen samtidigt vardags h-star re$resenterade1 det -r inte 5ara ett 5ehov av en s-rskild l-nk $, 5ilen eftersom 5ilen i sig -r sin egen arm1 och den l-tta vita styret driver sina f-rgglada h-star1 -ldre $resenteras innan det i 5ilden av Choe5us A$ollo $, 0un 9hariot. 7et fanns mer sanning i det -n vad vi trodde. *on gillar att l,ta tyglarna $, 5ilden 5orta1 ska du t-nka en5art i tyglarna1 -ven i himlen de -r utel-mnade1 egentligen utel-mnas1 och h/ulen v-nder1 h-starna g,r fr 5lotta lysande gon av 3ud1 eller fl/er hans 5lick om h/ulen 1 h-star6 E/ fl/er den andra1 de g,r naturligtvis med varandra.
&(G
0olen -r faktiskt inte riktigt tyst1 men rr sig $, grund av t,get av $laneter runt tyngd$unkten av solsystemet1 5ara i mindre kretsar -n vad hon -r. 7en ofrnderliga planet har en astronomisk 5etydelse.
I(G #r det frsta an5licken verkar det som -ger rum endast $, ytan av
/ordrrelser. +nteriren verkar en ledig $u5lik. ?en det -r h-r1 som s, ofta. 7et du inte kan se1 tycker det inte. 7et finns rrelser i /orden1 s,v-l som utanfr1 -ven om det inte -r s, olika. En enkel iakttagelse r-cker fr att visa det. Om vi satt1 hade vi en 5allong full av v-tska1 i vilken en ledande 5ollen -r1 och en stark masstalande kro$$ n-rmare h/-rtat 5allongen. &&G 0edan1 -ven om massan av vattnet och ledningen dras till dem 5,da1 men den t-tare 5ly sk/uter med sin strre kraft den tunnare vatten fr att stanna E$, grund av en starkare attraktion nskanG ur v-gen fr att kunna a$$liceras $, kro$$en attrahera det motsatta $unkten $, v-ggen och -r s, n-ra honom som m/ligt1 s, l-nge som han 5eh,ller sin $osition. ?en g, till locka kro$$ runt 5allongen1 lika ndv-ndigt som det fl/er ledningen 5ollen att alltid vara s, n-ra honom som m/ligt1 s, g, in med v-ggen runt. Om vi nu1 skulle inneh,llet i 5allongen lager1 i st-llet fr 5ly och vatten1 fr,n en t-t och tunnare Es$ecifikt tyngre och l-ttareG v-tska1 s,som vatten och ol/a1 eller kvicksilver och vatten1 s, ta ledningen 5oll den t-tare v-tskan $, samma $rinci$ helst fre frm, den tunnare efter att locka massan1 och om detta kommer runt fr,n minnet till 5allongen1 hon fl/er in,t flytta runt $, v-ggen. ?en vi har en fungerande till5aka till det h-r fallet i /orden.%-tskan inuti1 -r de sm-lta inneh,llet i /orden1 som vi vet att han Eutan h-nsyn till yttre strande krafterG har ett utifr,n och in kraftigt kande densitet1 s, att den kan gras tanke fr,n ett h/-rta tunnare och in,t t-t v-tska1 men s, att inget hindrar detta frh,llande att t-nka ocks, a5-ndernd av yttre strande krafter. 7en attraktiv kro$$ $resenteras av solen eller m,nen h/-rta1 som -r k-nda fr att orsaka av deras attraktion och tidvattnet rrelse havet $, utsidan av den fasta Erdschale. 7et ska1 enligt tidigare $rinci$ samt h/-rta hll en u$$s/ av rrelse inom1 genom sin handling1 frutom att de kan 5ero $, det omslutande skalet inte uttrycker sig $, en $rogressiv v,g av datainsamling1 men $, ett $rogressivt densitet v,g som dock inte kan g, vidare utan en s,dan virvel hela den inre massan att rra sig. 7essutom -r e4$ert l-tt att glmma att -ven den yttre rrelsen i havet mer av m,nen 5eroende -n solen versv-mning1 inner tidvattnet rrelsen som m,nen 5eror mer $, solen.
&&G
7enna massa-attrahera kro$$en kan vara en andra ledning 5oll1 $, grund av den allm-nna
gravitationen eller sv,righetsgrad av alla organ i kraft av faktiskt kl-r $, sig. 0amtidigt -r attraktionen inte m-rk5ar mellan sm, kro$$ar $, /orden1 eftersom den frsvinner mot den starkare attraktion av /orden s/-lv. 7etta skulle d-rfr ocks, g-lla i de ovanst,ende e4em$len $, e4$erimenten med 5allongen och 5ollarna $, marken1 men inte mer av ett e4$eriment med /orden1 det vill s-ga1 n-r Erdschale introducerade -ven 5allongen1 och en stor 5oll s,g utanfr1 en annan i v-tskehalten i /orden skulle f-stas.
Tidvattnet rrelse i havet 5eror n-mligen $, skillnaderna i de sev-rdheter1 som uttrycker v-rldskro$$en till mitten av /orden och de motsatta -nde. @ven om nu den attraktiva kraft solen $, /orden hela 5eaktas -r mycket strre -n den fr m,nen1 denna skillnad attraktions sidor i n-rmare m,nen faller men strre -n fr,n s-llsynt i solen. &IG 7-remot 5eror inte frflyttningen av den inre v-tske versv-mning av skillnaden i avst,nd av /orden v-rlden utanfr kro$$en1 men fr,n sina egna interna skillnader i densitet och den a5soluta storleken av den yttre kraften1 s, m,ste vara
cirka &)( g,nger mer $, den del av solen som den del av m,nen.
&IG
DOm de krafter som solen och m,nen1 /orden EhelaG lockar1 /-mfr1 finner man att den frra -r ungef-r &)( g,nger s, stor som den h-r1. $, grund av detta1 men 5ara cirka &I.((( ste del -r relaterad till u$$komsten av den flod och e55 i denna L( kna$$ Eeftersom avst,ndet till solen fr,n /orden -r ca &I.(((1 som av m,nen fr,n /orden L( .ordens diameterG1 s, det verkar som tidvattnet genereras av solen endast I U F kan vara versv-mning1 vilket m,ste ska$a m,nen. D E2essel.G
7et -r inte k-nt fr mig att n,gon redan $,$ekat att inre tidvatten rrelse1 men det tycks mig att de godk-nner ndv-ndig om man -r tvungen att acce$tera det inre av /orden som en v-tska och av olika densitet.
.ag t-nkte om du kunde gra /ordens magnetism 5eror $, friktionen av den rrliga v-tskan till den fasta /ordskor$an och d-rmed v-ckt el. ?en ett s,dant antagande -r frem,l fr stora sv,righeter.
Troligtvis vil/a komma lokal till dessa allm-nna sk-l k-nslor. Ostridigt att /orden inte var 5landat fr,n 5r/an till uniform1 och deras enorma massa av dessa oegentligheter kan ha -ven efter den l-ngsta tiden -nnu inte full ers-ttning och $, s, s-tt 5idra till att u$$r-tth,lla inre rrelser. Till och med de vulkaniska fenomen tycks tala fr inre rrelser1 men de 5eror ,tminstone delvis av vatten,ngor fr,n1 till deras utseende e4ternt tr-ngde vatten -r det tillf-lle. I&G + v,ra kro$$ar finns cirkulationsfenomen av olika slag -ger rum1 och -ven i den strre av /orden. 2lod cirkulerar i venerna1 sedan cirkel -mnena mellan tr,darna och resten av v,r kro$$1 frutsatt att -mnen som utsndras fr,n 5lodet in i kro$$en till sin diet och tas till5aka in i det igen och igen genom att a5sor5era och sedan cirklar de -mnen som -nnu strre krets mellan v,ra organ och strre /ordiska yttre kro$$1 frutsatt material fr,n den vardagliga v-rlden utanfr v,ra kro$$ar forts-tter gehends $assera och g, till5aka d-rifr,n till5aka till omv-rlden1 och vi tittar n-rmare1 de smalare cirkulations fenomen -r i v,ra kro$$ar endast grenade slingor av denna l-ngre cirkulation1 som mter en v-rld av organiskt och oorganiskt1 som kom$lement. Om denna e4tra krets ocks,1 men vi ser -nnu strre cykler genom hela under/ordiska omr,det1 varav allt tidigare $recis som vidareko$$las visas. #loderna rinner ut i havet1 havet i molnen1 i floderna1 floderna i havet moln1 ger denna cirkel ver tr-den ausd;nstend deras saft och d-rfr ocks, f, sin saft1 kommer d, svetten av v,rt ar5ete1 och d-rfr f,r vi den dryck som ,teru$$livade oss. *ela havet skickar en flodv,g som cirklar runt /orden som leder fiskar1 kra55or och kr-ld/ur med1 och kan fl/aktligen1 under /ordskor$an1 som vi sett1 cirklande en u$$s/ av glden.%indarna cirklande igenom all den oregel5undna fr-ndringen av1 utan i hela regel5undet runt /orden1 och den vre kom$letteras med l-gre till kretsen1 eftersom cirklar och en fl-kt av alla levande varelser1 och fartygen seglade d-refter1 fretaget1 s, hela fr,gan om /orden snurrar kring sin a4el1 och inma en1 som hon gr1 kretsar med l/usstyrkan och v-rme1 -ntligen g,r /orden i strre himmelska cykeln runt solen och den -nnu strre cykel av solen till ett hgre centrum ett. ?en n-r di avslutar gr-nsen fr faktiskt /ordiska cykler i /orden s/-lv1 har rotationen att g-lla fr sin egen a4el1 den andra hgre cykler $, ett centrum om du inte res$ekterar. 7enna cykel av /orden omkring sig -r ocks, den mest s/-lvst-ndiga1 mest originella1 enkel1 regel-l-ngst till hger1 de vanligaste1 mest h,ll5ara och mest
konstant ver allt /ordiskt1 allt $, grund av individualitet $, /orden1 och hela fr,gan om /orden i en att frst,1 medan de andra /ordiska cykler i hg grad en5art 5eroende av honom och ta endast vissa delar av /orden. ?an kan s-ga att rrelsen av /orden runt sin a4el1 -r den huvudstorlek vad alla andra rrelser 5eter sig $recis som hgre ordningens fr-ndringar $, /orden. Alla kretsar av materialet i marken alls1 om inte avslutat en5art i sig1 men alla $, /orden1 ingenting g,r l-ngre -n dem1 g, emot av de -mnen i v,r kro$$1 -r 5ara en del trans$orteras omkring inne1 -r alltid den andra $, oss 7essutom1 fr att komma in i andra kretsar $, /orden med.
:otationsriktningen av /orden omkring sig -r invariant endast i frh,llande till /orden s/-lv1 det vill s-ga rotationsa4el /orden g,r alltid igenom samma $unkter $, /orden1 -ven om deras riktning -r rrlig mot himlen1 hur man forts-tta att verv-ga. + atmosf-ren cirkulation fenomen kan urskil/as m,nga slag. 0om sammanfattar l-get fr,n de flesta allm-n syn$unkt och den 5-sta versikten $, det hela1 kan man urskil/a tv, $, varandra fl/ande vertikala cirkulationsrrelser1 som var och en ,terigen delas i tv, kretsar fr,n motsatt h,ll. <-r n-mligen strmmar luften vid ytan av de kallare "onerna mot ekvatorn till1 allts, norr om norr1 sder fr,n sder1 reser sig mellan tro$ikerna i luften och g, till5aka till de hgre regionerna i motsatt riktning1 det vill s-ga dels i norr1 , andra sidan till5aka till sder1 och -r utanfr tro$ikerna ner igen i de kallare "onerna. 7enna du55el cirkulation $, var/e sida orsakar 5ara genom tem$eraturskillnaden mellan $olerna och ekvatorn. ?en1 fr det andra1 som cirklar i luften vid Er5o5erfl-che i riktning fr,n st till v-st1 i hgre regioner1 men i motsatt riktning fr,n v-st till st. 7enna cykel 5eror $, inverkan av /ordens rotation fr,n ekvatorn mellan Colen och till5aka och herstrmende luft. :relserna1 som tar luften i riktning mot 5,de du55el-kretsar1 men s-tta iho$1 s, du inte kan o5servera fenomenet ett o5eroende fr,n de vriga. + s,dana kom$ositioner -r sedan 5aserade fenomenen $assadvindarna mellan tro$ikerna och det m-rkliga faktum att vindarna rotera 5ortom det $, norra sidan av /orden1 som regel i sekvensen <E081 $, sdra sidan i motsatt riktning 0O<8. 7ove har allt frklaras mycket v-l i sina meteorologiska underskningar. Till dessa allm-nna cirkulation i luften1 finns det lokala1 som genererar skillnaden av land och hav tem$eratur. DOm det under dagen /orden v-rms u$$ mer -n havet1 kommer luften ovanfr marken stiger i luften1 fldet mot kallare luft nedan. Ovanfr havet1 s/unker luften ner1 som i skuggan av en $asserande moln $, en varm sommardag1 fr,n vilken den her!eht kallt. Under natten kyls marken starkare -n vattenytan1 detta -ntligen 5lir varmare1 strmmar luften fr,n land till hav. 7en vertikala cirkulationen -r s,ledes att /-mfra en roterade h/ul. Om tem$eraturen -r lika med 1 som det ser ut1 det -r inte lika1 visar det sig1 frst $, ena sidan1 sedan till det motsatta. 7et -r tv, g,nger omv,rdnad dagligen n-r rotationen g,r till den andra. @r landet fr ett halv,r varmare -n s/1 och vice versa1 s, h/ulet vilar tv, g,nger $er ,r1 och roterar tv, g,nger1 f,r vi> ... Tv, luftstrmmar i motsatta riktningar1 ,tskilda av $erioder utan r,dande riktning -r dock utseendet $, ?oussons D E7ove1 Unt. 0. IF( ?eteorol.G #r,gan om var rotationen av en himlakro$$1 som /orden1 kommer till sig s/-lv1 -r -nnu inte tillr-ckligt lst. Kan du ta en e4centrisk effekt1 det skulle ha n,gra sv,righeter. ?en var ska han g,6 Under tiden kan du ta en med de vanliga kosmologiska vyerna frmodligen acce$ta5el u$$fattning om vad som gr denna ondiga sttar genom att ge en motsvarande fr det. ?an 5ehver 5ara acce$tera vad /a kr-ver ocks, andra sk-l1 att $artiklarna som utgr 5et /orden1 inte fr,n resten av1 men med fr5eh,ll fr olika initiala rrelser riktade lo$$et av gravitationen 5r/ade fl/a varandra. <-r dessa $artiklar kommer i s,dan n-rhet till varandra1 5as msesidigt 5eroende samma kom ifr,n varandra s, dessa initiala rrelser hade i enlighet med den inkommande 5eroende som inte 5ehver vara det i en fast kro$$1 ge en resulterande av den totala massan1 som1 n-r deras riktning gick inte rakt igenom tyngd$unkt1 enligt mekaniska lagar kr-vs en vridning av kro$$en ungef-r samtidigt hade att orsaka en $rogressiv rrelse.
Under tiden1 i /orden och en gemensam grund med andra himlakro$$ar1 inte n,gon s,dan kontinuerlig 5eroende av alla delar intr-ffade1 eftersom det sker i en fast kro$$ verallt1 och det var inte ifr,gasatts under tidigare $erioder -ven mindre -n det nu -r fallet. Om /orden har 5livit ganska ordentligt1 s, alla initiala rrelser skulle ha haft fr att s-tta iho$ fr att ,stadkomma rotationsrrelse och den $rogressiva rrelsen1 och nu s, inte -r fallet1 kan enskilda delar ocks, gra rrelser som den allm-nna rotationen alltid /-mnt roterande /orden men -r motsatta. Eftersom rotationer av $laneterna g,r i allm-nhet i samma riktning vonstatten1 den tidigare teorin om urs$runget av rotationen har o5estridligen faktiskt hitta det hela 5ollen $rogram fr,n vilken $laneterna har ersatt. ?en roterade dem i en viss riktning1 s, d, fick -ven $erifert d-rav loss massorna antar en rotation i samma riktning som de $artiklar av dessa massor1 s, l-nge de fortfarande var medlemmar i den stora 5ollen1 en hgre hastighet vid $erifera -n centrala sidan E 5eaktas i frh,llande till den stora 5ollG haft1 och o5estritt att -ga rum under den Eurs$rungligen i form av en ringG lsgring h,lls vad tvungen att ha samma effekt som om en e4centrisk $,verkan $, de lsg/orda massan av den $erifera sido d-rav i rotationsriktningen fr det stora skulle 5oll sker. &LG ?en om $artiklarna i de utg,ende och inkommande massorna1 utom deras ,terst,ende allm-n rotationsriktning den stora 5ollen1 hade ocks, delvis egna rrelser1 som de var i den stora 5ollen Et.e4. -ven $, /orden i dag $, $eriferirrelser u$$st,r som strider mot den allm-nna rotationsriktning1 dessa rrelser $, framg,ng m,ste ha inflytande1 s, att men rotationsriktningen fr den s,rskor$a massan var n,got annan v-ndning fr,n rotationsriktningen fr den stora massan och varandra $, olika s-tt.
&LG
$lat, har imiterat dessa framg,ngar artificiell. 0. Karsten1 #rtsch. d Chys. Ind .ahrg &MOM. Cage M(
IIG 7en hela m-nniskan -r en $eriodisk karakt-r1 det vill s-ga alla sina $rocesser -ger rum i mindre och strre $erioder1 dels de som a$$ro4imeras alltid returnera den gamla staten1 dels de som alltid med $erioder av utveckling som nya stater. #rsta ty$en -r de $erioder av $ulsslag1 det andas in och ut1 av hunger och m-ttnad1 att vakna och sova1 den andra ty$en stora $aus$erioderna em5ryon tillst,nd och de m-nniskor som -r fdda i det h-r igen1 dock svagare av en verg,ng fr,n 5arndom i fort$lantnings och fr,n denna ,terigen i den infertila tillst,nd. Ceriodisk fenomen av den frsta ty$en er5/udandet -r $, /orden i e55 och flod1 i dag och natt1 sommar och vinter1 i omlo$$ av a$sides och i v,rnatten samma $eriod. Utvecklings $erioder av den andra ty$en kan vi 5ara sluta1 men 5ehver de som har varit d-r> /orden ens var fdd1 och $, /orden var en g,ng en organisk im$erium fdd1 och i den organiska riket var en g,ng en man fdd1 och h-rmed var och skrev in /orden i en stor ny utvecklingsfas.
7e $eriodiska fenomen 5eror delvis orienterat tillsammans med cirkulations fenomen1 s, att man kan s-ga generellt vad som -r en cykel fenomen fr hela /orden1 -r fr en viss $lats $, /orden1 en $eriodisk $u5likation av ett o5/ekt eller en freteelse som g,r i kretsen av /orden m,ste alltid komma fram d, och d, $, samma $lats av cirkeln och g, till5aka dit1 s, det $eriodvis dyka u$$ och frsvinna. 0om till e4em$el h/d versv-mning1 dagsl/us1 genom att ringa runt /orden1 d-rfr 5ara visas med /-mna mellanrum $, samma st-llen $, /orden. 0, -ven -r $ulsen $, folket $, en v,g av 5lod som gr deras cirkulationen i hela kro$$en. 7ock -r inte likformighet del av cirkulations fenomen egentligen 5orde komma ur det en riktigt kommande fenomen. #r om1 t.e4. vatten rr sig $, samma s-tt i ett cirkul-rt s$,r $, var/e $unkt av s$,ret kommer att k-nna en regel5unden freteelse. @ven om samma vatten$artiklar -r ocks, h-r 5ara $eriodvis $, samma $lats ver1 men eftersom en vatten$artiklar som den andra1 5etyder det inte faller i fenomenet1 medan det skulle genast ge en regel5unden freteelse1 om en #ar5eteilchen eller en flodv,g kretsande i vattnet. H andra sidan kan det finnas $eriodiska fenomen som 5aseras i st-llet $, krets fenomen $,
Os"illations$h-nomenen. 7-rfr cirkulationsfenomen och $eriodiska fenomen faller iho$1 men inte helt.
ILG 0amma grundl-ggande 5etydelse som den revolution av /orden runt sin a4el i rumsliga O?0LA3 som -r 5eroende av denna enast,ende dagars$erioden sker efter tidsm-ssigt sam5and. 7e tv, kan inte skil/as ,t. 7en ,rliga $eriod 5eror $, frh,llandet av /orden till andra himlakro$$ar1 och dagars$erioden -r eta5lerad i /orden s/-lv och den fasta m,ttenhet fr all /ordisk tid 5eslutsamhet. @ven n-r solen och m,nen skulle frsvinna1 skulle g, $, marken1 fortfarande $, samma tid fr att rotera $, sig s/-lv1 skulle den dagen -nd, alltid kvar som en siderisk dag d, han inte l-ngre skulle vara en solig dag1 och -ven om alla st/-rnor ta$$ades1 skulle /orden fortfarande -r 5lint fr att forts-tta som nu att v-nda1 5ara att de k-nner av n,gra tecken om en rotation klar. 7et -r denna rotations n,got hon har helt 5ara av sig s/-lva. All tid -r m-tt $, /orden kan endast m-tas med m,ttstock fr dagen1 och dess divisioner1 det finns ingen annan fast och s-ker1 var som helst $, /orden likgiltiga tidsenhet som det steg som gr /orden s/-lv genom tiden. Eftersom steget att /-mnt trav kamel att resen-ren1 5-r det1 som ett s-tt m-tare anv-nds genom knen i rummet1 sedan steg /orden till m-nniskan1 5-r hon som 5anor sk-r genom knen i tiden. .orden har s,dan form sin egen klocka. Alla v,ra klockor har att l-ra av det1 och deras h/ul -r alla gemensamt u$$fdda1 drivs och kontrolleras av den stora ratten $, /orden med h/-l$ av verfring mellan engagera m-nniskans organiska maskin i grunden. ?en medan v,ra klockor visar alltid en 5egr-nsad tid $, en g,ng1 visar /orden klockan alla l/usa timmar1 minuter1 sekunder1 samtidigt som det -r en annan tid fr n,gon $lats $, /orden fr,n andra geografiska l-ngd. @nd, $lacerar verallt samma lo$$ timmar snarare -n $, henne som $, v,ra klockor. 7et -r den kom5inerande klocka fr alla v,ra klockor. %,ra klockor lider av en stor 5rist1 att de1 om inte mycket artificiell ,tg-rd vidtas1 n-mligen att s$ringa sna55are i kylan -n i v-rmen. %,r /ord -r risken f,r inte u$$h-vas. Om hon var kallare -n hon -r1 skulle hon iho$ fr att ge n,got organ att ing, avtal som med en frkylning1 och 5r/ar rotera sna55are med mekaniska lagar1 dagen och var/e timme skulle h-rmed kortare. <u vet vi att /orden -r inuti1 mycket varmt och rr sig genom ett mycket kallt rum1. #ortfarande dag och timme l-ngd -r densamma1 eftersom den enorma storleken och den t/ocka /ordskor$an hindrar kylning av &OG 7en Erdschale s, tar 5etydelsen av en klocka fall som -r g/ort s, t/ock att den samlar /orden till vikten av en kronometer1 vertr-ffar s, att alla v,ra kronometer $recision.
&OG
U$$v-rmningen av solen -r inte tillr-ckligt fr detta -ndam,l1 gr l-nge /orden -nnu varmare -r inom1 som dess utsida.
#rutom den gemensamma /ordisk kronologi1 vilken 5eror $, /ordens rotation kring sin a4el1 visar /orden eller medelst rotation av dess a4el i sig1 till e4em$el med h/-l$ av en cirkul-r 8eiser1 timmen i en hgre himmelsk era. *imlen -r ratten1 och kretsen av $ol-ra st/-rnor1 som den vise $asserar successivt genom $unkten cirkeln. E.fr1 nr OLG 7et -r med /orden som med v,ra klockor1 som ocks, -r g/orda fr att visa 5,de l-ngre eller kortare $erioder.
IOG +nte 5ara m-ta tiden1 och frekomsten i tid $, /orden -r den mest grundliga1 5eroende $, dagars$erioden. %-4lingen mellan dag och natt1 morgon och kv-ll1 reglerar all aktivitet och vila1 nytta och n/e $, ett1 fr hela /orden -r inte enhetlig1 men mycket konsekvent s-tt. 7agen $erioden -r fr kursen av /ordiska h-ndelser om samma sak fr $assage av ett musikstycke1 den stadiga taktart1 som alla fr-ndras -nd, s, olika underordnade i sekvensen och l/udhastigheten1 och d-rmed ocks, den viktigaste underh,lls frs in i det hela. - +nga /ordiska verksamhet i sig s, fast cykeln1 eftersom den har /orden1 det ocks, inte 5ehver1 och inte heller tolererar det eftersom det 5-rs -ven av stol$ar i /orden och fr att komma med -ndring till monotonin. En man $uls sviktar d, och d,1 5eroende $, om utsidan1 har en fantastisk inomhus eller tyst1 g,r in i fr-ndringen1 men har inte 5eh-rskar det. 7en v-rldsklocka strs av n,gon storm1 inga frsenade med tystnad1 men tystnad och storm och sl,ende h/-rtan v-gde $, 5otten av deras fasta klock redska$ u$$ och ner. IFG + v,r kro$$ var/e n,gonstans otill,ten modifiering frutom det lokala inflytandet str-cker sig ocks, ett inflytande $, det hela. */-rtat kontrakt lokalt tillsammans1 och $ulsen tr-nger till fl/d av alla ka5lar1 och handen drog $, en n,l och en effekt av v,g sv-mmade d-rifr,n genom 5lod och nervs anda av hela kro$$en. +nte annorlunda med /orden. 0meden s-ger att han t-nker 5ara $, sitt st-d1 och hela /orden -r hans st-d1 $, grund av st-det1 -r styrkan i armen fortsatte med smeder och land1 och var/e $artikel av /orden vinner sina $artiklar fr,n chocken. 7et s-ger en1 hans rst dog 5ort1 n-r han och hans grannar1 de kommer inte att sluta1 men det v-ll/udande vi5rationer i luften s$rider sig 5ara mer och mer av1 aktier med i fast1 flytande kastas till5aka1 och ,terigen kastas till5aka1 $asserar genom och korsar hela /ordiska omr,det. %ar/e sten i havet v-cker v,gor som $asserar genom hela havet och $, stranden n,dde klyftan mellan en chock fr landet och kastas till5aka till rrelse. %ar/e $artikel av /orden och vattnet kommer ,terigen att vara $artiklar av v,gorna. 7u kan inte ens s-ga att effekten frsvagas med s$ridning i hela1 -r det 5ara svagare fr en enda $lats1 men genom motsvarande kning i omfattning. 7etta kom$enserar sig. Ett l/ud1 en vi5ration som fort$lantas genom ett rr eller str-ckt tr,d1 utan att kunna s$rida felfritt under hela kursen. Ocks, det -r i v,r kro$$. ?en /ust d-rfr -r s, mycket rr1 tr,dar1 vilka -r vener1 nerver1 $lacerades i v,r kro$$ som -mnen och effekter h,lls samman som m/ligt och frkas od-m$ad med instruktionerna1 men eftersom ka5larna men frgrenar ut och $, s, s-tt utka sin totala lumen1 frsvagar men -ven i utvecklingen av $ulsen och 5lodet flyter l,ngsammare -n vad den hade matats ut fr,n h/-rtat. Alla som k-nner med de egendomsfrh,llanden1 vet att om , andra sidan en g,ng telegrafn-tverk t-cker marken1 -r /orden i dem i strre skala g/orde n,got liknande n-r hon redan har en mindre skala i v,ra nerver. I)G #inns det inte1 dock1 styrkor1 eller vi fredrar att kalla det effektiv ers-ttning i v,r kro$$ som fick honom att anamma $, en g,ng och $enetrera avl-gsna l-nken med grannen1 utan gradvis s$rida sin kraft fr,n n-ra till l,ngt6 %i m,ste tro det n-r vi ser hur den m-nskliga formen -r tillverkad av g/ut/-rn och floden1 och utfrt alla ,tg-rder av hela kro$$en i en fr-nderlig konte4t. *uvudet har inte 5enet1 5enet inte 5ildad i
huvudet1 vilka 5,da -r formade i en conne4ion och s,dana 5es$aringar i sitt sammanhang. 7et m,ste krafter utvar omslag som -gnar sig ,t en av det hela. ?en inte l-ngre -r i m-nniska -n i /orden. #ormen $, /orden -r som 5ildas av en flod och g/ut/-rn1 och formen $, m-nniskor och d/ur s/-lva dk 5ara som en finare matcha detta ty$snitt och river. Allt fr,n och med och $, /orden fortfarande visas i durchgreifendem conne4ion1 halva atmosf-ren h,ller den andra h-lften vid makten1 har halva havet den andra halvan i 5alans1 och alla fel av denna s$-nning1 denna /-mvikt1 tar emot ett lag av arten av dessa s$-nning1 denna 5alans1 inklusive en del av sitt eget 5idrag. %ara frtryckta inte luften i hela tillsammans s, skulle verv-ga att inte havet hela till en s,dan niv, som man gr e4akt1 skulle var/e vind$ust1 l/ud1 och var/e v,g g, annorlunda. %arfr dammar och s/ar samt inte e55 och flod som havet1 som solen och m,nen1 men g,r lika 5ra att dra den6 Eftersom all storleken och d/u$et $, havet g,r samman med storleken och kraften i fenomenet. + ett glas vatten1 inget tidvatten och kan ingen storm u$$st,. Och om en vind ver en liten landremsa ve1 men att han eller hon kan 5l,sa s, -r det all luft skuld1 /a1 inte 5ara all luft1 hela /orden. 7et verkar1 om ens luften l-tt och oserist kade stressen $, golvet som om hon var samma i n,got1 men det -r faktiskt marken1 slagen. Utan kontrasten av de kalla $olerna och de varma tro$ikerna1 de kalla 5ergsto$$ar och de varmare sl-tter1 den svala s/n och varmare land1 skulle det inte finnas n,gon vind. Ocks,1 moln och regn1 som verkar u$$ifr,n och ned endast $, grund av verkan fr,n 5otten till to$$en dess urs$rung. 7et -r en hel del fortskrider successivt $lanterade effekt1 men m/ligheten till successiv re$roduktion s/-lv och arten och storleken $, de frkade effekter 5ygger $, hela u$$s-ttningen av mark1 vatten1 luft och v-rme i /orden. %ar/e verla$$ande med dess effekt $, den andra.
D7en tr-nat ga av de amerikanska indianernas l-ser himlen fr,n kurserna av floderna1 det var 5rist $, odling av marken till de naturliga variationerna av samma utan konstg/orda till1 och det -r tydligt hur en kraftig vegetation1 ska$ar sitt regn1 som de v-nde n-ring. D - D%ad $ackas genom skog och -ng till molnet i sig1 u$$lses $, varmare sandytan igen.D - .. D%issa dds5on verhageln n-stan alltid1 andra n-ra det fr5li fri -r s, lokalt s,v-l som 5ildandet av hagel 9asal5ero i $rovinsen deglD +r$ini i <ea$el var mot <8 skyddas av en tr-d5evu4en ,s och fri fr,n hagel Eftersom lutningen -r .. har 5rukat1 hagel det n-stan var/e ,r. D E7ove1 ?eteorol. Unters. C$. )&1 )(1 )'G DEn m-rklig effekt av de vatten kylning d/u$ -r att de -r n-stan lika l,ga korall eller sand ar motion1 -ven vid de hgre luftlagren en m-rk5ar $,verkan. :emote fr,n alla kuster1 $, det fria havet1 ofta ser du moln ver Lagra $unkter d-r stim finns. ?an kan d,1 som i ett hgt 5erg1 $, en isolerad Cic1 ta deras riktning med kom$assen. D E*um5oldts Kosmos. +0 LI' fG
T-nk dig en flod. %i vet att han s$ringer runt s, sna55t1 det lutande s-ng. 7-rfr nu L,t sin s-ng $, ett enda st-lle att vara -n $, den andra lutande1 g,r det sna55are1 inte 5ara i detta enda $lats1 kr han hela sna55are1 och l,t ett hinder i $i$an $, ett enda st-lle fr att komma in1 s, att det inte krs d-rfr 5ara l,ngsammare $, denna enda $lats1 kr han hela l,ngsammare1 handlingar1 vad h-nde med honom vid ett tillf-lle1 i en conne4ion genom det hela1 och vi 5ara m-rker inflytandet fr,n den mindre $lats $, hela -lven -r inte l-tt $, grund av den lilla inflytande $, hela s$ridning. 0om h-r med floden av vattnet -r flodens med hela /ordiska h-ndelser1 d-r livs$rocesser hos
m-nniskor1 d/ur1 v-4ter frst,s. %ad som ocks, g/ort1 och d-r n,got gras1 och hur n,got g/ort1 str-cker ut den lokala ocks, en allm-n effekt $, det hela. IQG ?en hur -r det /ordens d/u$6 %i vet att den fasta Erdschale inneh,ller frmodligen en metalliska flytande inneh,ll1 och ett lager av vatten1 luft och organiskt liv1 d-r vi s/-lva ing,r fr,n. +nkluderar inte dem med detta1 som 5,da -r1 som 5,da ar5etar $, varandra6 Ett frsk kan l-ra oss. %i 5orra ett h,l i Erdschale och $eka ut det flytande inneh,llet. 7et verkar som vi h-rmed gra n,got annorlunda -n om vi drar ut ett fat med stenmurar.Kan vad utsidan m-rker n,gon effekt av denna utarmning $, fat1 som det st,r i n,got sam5and med inneh,llet6 0, snart som det verkar s,. ?en se vad som h-nder6 Crecis som det inre av /orden tms1 versv-mmade havet $, en g,ng i floden hela landet1 floderna -r trg och kan inte finna sin v-g ner1 och stenarna att fr,ga d-r vi faller1 anl-ggningen inte l-ngre vet var ta$root kr1 och mannen -r l-tt som en f/-der1 men 5l,st 5ort -ven fr,n de l-ttaste vindarna som en f/-der $, /orden och atmosf-ren e4$anderar $, och $,1 alla m-nniskor och d/ur k-nner sig klockan av en luft$um$1 kolven drar sig ur1 och g, av vid det mer och mer uts$-dd luft. @r alla inneh,ll tmdes1 de till och med resa med alla stenar och allt vatten 5ort fr,n /orden som sanden som du str $, en roterad rondell. Och allt 5ara fr att nu vad som tidigare var i det fasta Erdschale1 fungerar inte l-ngre $, vad som var utanfr. %i tror det mesta1 sl, en 5lykula 5ara av sig s/-lv1 men det -r inte. ?ed var/e 5it av /orden1 som du tar 5ort fr,n mitt $, /orden1 -r den ledande 5ollen mycket l-ttare1 $recis som om du !egn-hmst en 5it av sig s/-lv. 7en har sin str-nghet inte st, ensam. Crecis som i min kro$$1 ingen del av sig s/-lv och fr sig s/-lv ensam sin styrka1 -r skyldig han sin anslutning och interaktion med det hela. IMG 7u kan minska risken fr allvarliga1 till att minska allt detta 5eror1 ring en dd kraft1 och det -r lika 5ra som den o$tiska kraften i gat1 en och annan kan u$$skattas1 5er-knad enligt samma dda fysiska regler1 men det -r det o$tisk effekt i gat1 som h,ller samman alla de l/usstr,lar i 5ilden1 vilket fr att gri$a en levande s/-l k-nner till. ?en det -r vars sv,righetsgrad.1 Alla massor $, /orden1 inklusive v,r egen1 s-tter iho$ till en kro$$1 som nu kan v-l ta en levande s/-l Alla krafter -r dda i v,r se$arera vetenska$lig a5straktion av kro$$en s,v-l som fr det yttre hl/et. Alla krafter -r vid liv i deras verkliga interaktion1 utsidan av kro$$en samt den i kro$$en. 0v,righetsgraden -r verkligen en allm-n 5ehrighet som g,r genom hela v-rlden1 och /orden skulle vara en s$eciell varelse men efter oss. ?en krafter min kro$$ -r n,got mer allm-nt -n /ust 5ara min kro$$ Zukommendes som s/-lv -r fdd och fdd endast fr,n andra organ som dessa krafter1 men min kro$$ -r allts, n,got s$eciellt. 7en levereras i en individ 5ara att det -r s-rskilt hantera de allm-nna krafter i och utnytt/a den1 och s, -r det med /orden med sv,righetsgrad. Lest /orden1 att de andra $laneterna i den allm-nna gravitationskraften fr,n hela v-rlden gr ingenting fr att dra som $artiklar mot $artiklar1 h-r som d-r1 rycka sin s$eciella utformning kunde dras fr,n kaos av all!-rts d, och d, och dragit $artiklar kunde s-rskilda organ med s-rskilda centra att 5ita med s$eciella rotationsa4lar1 och med 5-sta visar1 att en $rinci$ individualiserande sig -ven tyst i universalitet
tyngdlagen. I'G #rutom allvaret fortfarande $,verkar en annan tyst med under5ar kraft fr,n d/u$et till ytan. 7et -r den magnetiska kraften som styr ske$$et u$$e som elektroden och u$$fyller allt /-rn $, /orden med en hemlig sym$atisk kurs. %ad ett mysterium fortfarande ligger 5egravd h-r= 7en magnetiska n,len -r som en tyst nick till en d/u$ inre hemlighet1 ser vi ti$set och k-nner honom inte att tolka. #r,n $lats till $lats1 fr,n timme till timme1 fr,n dag till dag1 fr,n ,r till ,r1 fr,n ,rhundrade till ,rhundrade1 -ndrar den riktning1 5evittnar en cykel1 en intern omr-kningseffekter som vi inte frst,r. <orrsken 5ygger utomhus sig s/-lv med tillhrande samma mystiska krafter. 7et ,terst,r inte 5ara i denna tysta avl-gsna gemenska$ av interiren och e4teriren. +5land 5ryter igenom insidan av skalet1 ta u$$ nya 5ergsked/or1 ordnar sig s, att tillst,ndet i v-rldshaven nya1 och u$$st,r1 ok-nda $, n,got s-tt1 men a5solut i frekommande $, alla kontakter med det1 nya organiska ska$elser. 7et lyser fortfarande inne och gillar det fortfarande /-ser1 vulkaner och varma k-llor1 frr,dde det oss1 men $rodukterna fr,n de tidigare fr-ndringarna m,ste tr-na frst1 livet utvecklas tills /orden -r mogen fr en ny ska$else. 0edan den gamla ska$elsen g,r under eller till stor del i /orden den ers-tter alla krafter interiren med alla krafter i det yttre samtidigt anstr-ngande och 5landning1 med h/-l$ av n,gra avancerade kurser1 s, ,tminstone det har h-nt flera g,nger tidigare. %em vet om mannen -r den sista 5ildningen. L,t det ett $rivilegium fr ett organiskt levande varelse1 med outgrundliga krafter att h,na all v,r vetenska$1 har vi inte alla organiska varelser s/-lva 5ara genererar i detta1 liksom i det1 hela /ord$enetrerande magnetisk kraft -ven s,dana krafter s, mystiskt som den mest g,tfulla i v,r kro$$6 L(G 7en d/u$aste 5lick in i sam5and med alla /ordiska1 den vackraste ekvations $ekar $, vad vi ser i v,ra egna kro$$ar1 den tydligaste insikt att detta organ i sig s-rskil/as1 tillhr en strre kro$$1 /a1 som en riktig kro$$ -r1 han tillhr1 gr oss ?ake gr sve$ande syftet med referens1 som h-rskar genom hela tunnel5anan1 d-r alla delar och sidorna d-rav loo$as i ett1 s, att vi s/-lva -r lika tagen i 5andet n-r den 5ildade sig med h/-l$. 7et skulle vara ett o-ndligt1 detta -ndam,l referens1 som tr-nger igenom allt i minsta1 fr att fullfl/a alla sidor1 vi 5ara tittar $, det var ganska s/-lvklart1 s, s/-lvklart1 men /ust d-rfr alla tittar 5ort om det. %ad gr vingarna av f,geln1 fenorna $, fisken1 5enen $, den h-sten6 Luften1 vattnet1 fast mark h-r rrelseverktyg kan inte gra det1 och inte heller har den luften1 vattnet1 /orden grs med r-tta. 0, var 5unden till 5,de organisk och oorganiserade1 som ska tas vid samma sammanh-ngande i sig ska$a g/utgods och river1 och det m,ste -nd, forts-tta att flda samst-mmigt i sina effekter. #r i dag flyger f,geln genom luften1 flyter fisken genom vattnet1 som kr h-sten ver hela landet1 s, det -r 5ara en ytterligare effekt av samma kreativa $rinci$1 som har 5ara muskler och 5en som 5ildats i syfte i frh,llande till varandra och sedan muskeln kan dras till 5enet fr att driva detta -ndam,l referens ocks,. #,geln $assar1 men inte 5ara en liten 5it av luft1 $assar han hela stora l-ngd1 val $assar inte i en damm1 $assar han till den stora
oceanen1 inte h-sten $assar inte 5ara fr Erdfleck 5land sina fyra ftter1 men fr en o5egr-nsad niv,. Trots d-rfr f,geln1 valen1 h-sten kunde 5ara u$$st, i ett litet st-lle men luften1 havet1 /orden i vidaste frl-ngning i 5ildandet $rocessen fr f,geln1 valen1 h-sten med offset m,ste vara. ?en i st-llet fr vingar1 fenor1 ftter kan ocks, hud1 h,r1 f/-ll1 mun1 n-551 t-nder1 tunga1 lungor1 /a s-tta n,gra yttre och inre delar. *ela d/uret1 s, att alla d/ur och m-nniskor -r alla runt och till k-rnan s, u$$rrda1 som om de hrde iho$ med luften1 vattnet1 /orden i en1 var av samma ska$ande g/utgods och flod1 -ven trycka $, i dag som hr iho$1 st, stilla idag inte mer en att 5ryta 5ort det1 som en del av v,r kro$$ kan motst, att 5ryta 5ort fr,n det sammanhang i vilket den u$$kommer. L&G 0-rskilt anm-rkningsv-rt och sl,ende mot den vanliga s-tt att se $, det snderfallande /orden har alltid frefallit mig att till och med den verkliga u$$lsningen av /orden med utvecklingen av organiska varelser v-ver sig mycket organiskt s-tt och laddas i ett. Krossning 5erget kli$$orna vid versv-mningar1 vittring genom angre$$ fr,n salt vatten och luft har gett u$$hov till u$$komsten av sand och ls /ord. 7etta verkar l,ngt ifr,n a5"uliegen 5ildandet av organiska varelser1 verkligen att vara motsatsen till det1 och -nd, har 5,de en1 om inte samtidigt1 men orsaken1 eftersom teleologiska e4akt l-nkade1 har $rocessen. 7et vi kallar mekaniskt fr sig s/-lva1 kemiskt dd1 dyker u$$ h-r igen i sam5and som en faktor i livet. +ngen kommer till och med -nnu tro att de allvarliga ftter mullvad och ls /ord1 d-r de h/er1 -r slum$m-ssigt med varandra. &FG 7et har ocks, f,tt en ny inte den andra g/orde en deal1 s, hade en ut5ildning och annan smula av gemenska$ens #ramg,ng vara ett anv-nd5art agerar $, en sak. Och idag verkar i en kontinuerlig 5ekv-mt fr i dag fortsatte de mullvad gr-ver i /orden. *ans 3ra5efu och ls /ord1 som de var 5ara Z!eies fr,n A1 till och med nu 5ara Z!eies i ett. Alla d-ggd/ur som har sina h,lor i marken1 alla maskar som gr-ver i /orden1 alla larverna fr$u$$as under /orden1 alla v-4ter som -r rotade i /orden1 hr iho$1 men $, ett annat s-tt med den lsa /orden rik. @ven den myra le/on1 som anv-nder sig av tratten i sanden m,ste vara med h-r g/ut/-rn och sand fr,n en flod1 och myrorna som den f,ngar i tratten. @ven kamel att g, igenom sanden knen1 visar i sin organisation egenheter som visar att dess urs$rung -r relaterad till urs$runget till denna ken.
&FG
D7e fram5en av detta d/ur -r h-rligt l-m$liga fr ransacking som den till-m$ar sitt liv. 7en frsta omst-ndigheten som sl,r oss -r styrkan1 5redden och soliditet h-nderna1 de korta fingrarna1 storlek och styrka naglar1 som -r konkav ned,t och slutar i en vass s$ets. 0om verktyg fr att urholka det kan inte vertr-ffas1 och det visar sig att hela fram5enen och arrangemanget av hela 5en 5yggnad i $erfekt harmoni. D ELinnaeus ?artin1 naturhistoria av m-nniskan. 0. '&G
LIG +nte 5ara om hela l-ngden1 5land annat genom det fulla d/u$et av /orden n,r att agera referens och l-m$lig ,tg-rd. Om /orden var annars sv,rt eftersom om saken i sitt inre t-tare eller tunnare1 eller $, grund av att /orden -r strre eller mindre1 eller ih,lig1 s, skulle 5ehva v-gas sig $, olika s-tt och det f,gel1 fisk1 h-sten1 elefanten1 mannen efter sin kro$$svikt och deras muskelstyrka1 efter det att alla villkor fr den verl,tande till det slitna1 frslagsst-llaren till den flyttade. C, samma skalor som v-gde 5rutto Erdlei51 inklusive alla organiska elementen -r desamma i frh,llande till honom v-gde.
Om vi s-tter igen1 skulle /orden vara du55elt s, t-t som den -r1 att de varelser men om ingenting -ndras1 d, skulle men som i sig -ndra det faktum att de -r nu -n tidigare dras ned med tv, g,nger den kraft och /ord h,lls1 -r det $recis som om de har en kro$$ av du55el allvar1 men utan du55el kraft att 5-ra honom och g, att ha. &)G 7e m-nniskor och d/ur skulle d-rfr 5ara g, v-ldigt 5esv-rligt1 s$ringa1 flyga1 simma kan. *ur kan en ryttare fortfarande anv-nda en h-st som kunde1 med sin enkla h-stkraft att 5-ra -ven den du55la h-star 5elastning1 hur kunde en l-rka och sv-l/a under hstflyttningen kommit ver havet1 simma en ring s, livlig i strmmen1 om n,gon fortfarande vikten av en l-rka mit"utragen eller sv-l/a eller ring skulle ha &QG 1 s, att de t/ocka 5enen $, elefanten skulle inte l-ngre kunna f, det fr 5ara en kort tid utan trtthet u$$r-tt.
&)G
Utvecklingen av muskelkraft 5eror n-mligen kemiska och nerv$rocesser i kro$$en tillsammans1 som skulle std/as av de allvarligare i kro$$en till n,gonting.
&QG
Untriftig skulle vara tanken att om f,geln och fisk redan $, grund av kad str-nghet i sina medier skulle minska1 eftersom snarare luft och vatten i samma $ro$ortion skulle v-4a i sv,righetsgrad. Endast alla till verkst-llande av sin egen styrka kro$$srrelse skulle vara sv,rt1 eftersom det skulle ha att klara av den du55la 5rdan.
Om , andra sidan /orden igen lika l-tt som det -r1 s, att alla frflyttningar av d/ur var verkligen mycket l-ttad1 men i samma $ro$ortion m/lighet att f, en fast fot och 5alans minskar. LLG +nte 5ara kvantitativt utan ocks, kvalitativt verkan av tyngdkraften i hela u$$s-ttningen u$$ av v,r kro$$ tas ut $, l-m$ligaste och den mest s$eciella1 och vi vill inte k-nna av effekterna av tyngdkraften 5ara fr att s, irriterande som det -r. 7et faktum att huvudet vilar $, 5,len1 ryggen s, till5aka och her5iegt att intensifiera ner1 $lockar u$$ en $ool som sk,len ned trevande tarmarna1 -r l,ret riktas in,t1 foten fram,t1 h/-rtat $osition och vad inte allt -nnu1 -r allt som har med det faktum att vi -r serisa varelser1 och 5lod och alla /uicer kra om annars. @r vanligt att gra de livskrafter av tyngdkraften mot1 men str-ngheten hrde -ven med de livskrafter som v-sentligen -r involverade i den funktionella 5evarandet och aktivitet i v,r kro$$1 men inte till de i interaktionen av v,ra egna kro$$sdelar1 men sams$elet mellan v,r kro$$ $, grund av resten av /ordens kro$$ -r1 enligt vilken vi tillhr /orden1 eftersom v,ra delar tillhr oss. %-4terna visar n-stan tydligare -n vi gr. *ur kom den v-4tn-ring och l/us1 se om de inte ner sina rtter1 skickade sin stam u$$6 ?en nu n-r hon verkligen tar denna riktning1 inte gr det a5strakta syftet1 men gr den l-m$lig agerar sv,righetsgrad. ?an kan 5evisa det samma genom allvaret ers-tta eller er5/udanden fr,n andra mekanisk kraft. 2ifogat finns en groende frn $, omfattningen av en vertikal eller horisontell h/ul och organiserade en fortsatt sna55 rotation av h/ulet1 s, ers-tts eller ger den drivkraft som driver 5ort fr,n rotationscentrum1 gravitation1 och stammen v-4er mot rotationscentrum1 som antingen $, grund av solen skulle vara1 och roten 5ort fr,n mitten1 som om den vore driven av tyngdkraften i denna riktning. &MG
&MG
7utrochet1 :echerches sid. &LM
LOG +nte mindre -n den organiska med det oorganiska1 den organiska /orden 5eror 5land sig samman $, -ndam,l relationer som str-cker sig utanfr de enskilda organismerna1 frr,da en 0vingar genom hela tunnel5anesystemet i en kraft. <-r /ag ser hur den slingrande svansar och gri$a h-nder a$orna s, helt $, grenarna i tr-den och de s$etsiga t-nder a$orna till de h,rda ntter att $assa samma sak1 s, /ag kan inte t-nka annorlunda fr mig -n att 5,da s, $assande ur ett -gg eller s$ermier har dykt u$$1 och n-r /ag sker efter detta fr eller -gg1 /ag finner ingen annan -n den fr hela /orden1 ty med det som alla -r inte $, annat s-tt1 eller tr-den och lever av dem d/ur $arning vu4en1 vad ocks, tillhr /orden. Lite /ordiskt rike fr sig s/-lv skulle s-kert inte kan ta med a$or och tr-d1 utan 5ara hela /orden med men samtidigt fortfarande otaliga fler -n a$or och tr-d nakna hur v,rt ktt endast i totaliteten av sina medlemmar inom ramen1 inte i kan det ena eller det utvecklas s-rskilt. A$an kan inte u$$st, i sder1 om inte 5/rnen skulle ha intr-ffat i norr1 $, senare l,ter honom rida 5/rn ledare. 7en *ur kan detta frh,llande vara helt dolda fr oss1 men det finns en s,dan1 eftersom vi inte kan tvivla. *aturtraum. 7en grna tr-d och f,gel $, den1 7u -r i en drm och inte vakna u$$1 7u grnt i en drm och s/unga1 Och det kan inte tr-nga igenom1 0om ett -gg @r allt tv, 0$rung och v,ren. E:;ckert 3ed +%. 0. ILOG Liknande verv-ganden vi tycker om $arning av honung kalkar av 5lommor och sna5el av f/-rilar och 5in1 umg,s etc till efterlevnaden av de fr-mre motst,ende ron$$ningar rovd/uren och den 5ak,tron$$ningarna l-skiga d/ur. 7essa -r alla e4em$el $, den lokala relationer1 men hittar 5ara +n5egriffensein i ett rike ytterligare o5/ektrelationer1 som t-cker hela det /ordiska v-g. #r,n de -mnen och en5art krafter som tillhr en 5lomma och en insekt1 kunde varken 5lomma eller insekt dyka u$$1 men 5ara av en helhet1 som -ven omfattar de -mnen och tvingar alla andra d/ur och v-4ter innehll1 samt luft och vatten och /ord att gra det1 eftersom det -r ndv-ndigt fr dessa varelser. LL aG ?an kan skil/a mellan interna och e4terna -ndam,lsenlighet. ?en om 5idrags luft och vatten och mark mig andas1 dricka1 och 5as1 -r detta en fr,ga fr mig e4ternt 5ekv-mt h-ndelser1 sak internt funktionell inredning det som h/-rta och lungor ar5eta i mig att 5evara mitt liv. ?en denna skillnad g-ller inte det v-sentliga i $raktiska
s/-lv1 -r 5ara en sl-kting. Eftersom allt internt och e4ternt @ndam,ls -r -ndam,lsenligt1 och allt e4ternt och internt @ndam,ls -r l-m$ligt endast i ett annat omslag. %i lyfter en del av oss i kontem$lation ut1 till e4em$el gat eller h/-rnan1 s, /a ser ut i resten av kro$$en1 som vi 5ifogar ett inre anv-nd5arhet som helhet1 liksom i frh,llande till e4tern o$$ortunism1 som om vi i v,r s/-lviska sett fr,n /orden hissen1 utan att mindre att vara en del av den och att verleva den mer o5eroende -n gat eller h/-rnan i hennes skte1 /a vi kan $eka ut n,gon del1 lungor1 mage1 h-nder av oss1 resten av organismen som ansvarar fr 5evara denna del endast e4ternt funktionellt inredda och v-l1 vilket d/ur1 vilken anl-ggning som vi vill lyfta den ur /orden1 sedan resten av /orden visar ocks, 5ara e4ternt v-rde fr att 5evara livet och funktioner av samma u$$s-ttning. ?en $recis som det finns i hela v-rlden och fr oss en grundlig intern -ndam,lsenlighet av den allm-nna ramen fr det organiska och det oorganiska1 d, 5,de organiska rikena i synnerhet d, i dessa stora sammanhang eller n,gon varelse fr,n hans sida 5idrar till livs$rocessen av /orden i *ela fort"uerhalten och utvecklas1 samtidigt som det hela -r ,ter inst-lld $, att matcha den fortsatta och frnyelse av individens liv. ?en om vi k-nner att det vi den garanterade internt 5ekv-m anslutning av v,r kro$$1 och h-ri 5ara hitta den sista $unkten i inre -ndam,lsenlighet1 vi kan naturligtvis denna k-nsla inte d-rfr frnekar /orden1 eftersom vi varken ha det s/-lv1 och inte heller kan se e4ternt1 eftersom k-nsla ser inte ut,t1 men kan 5ara k-nna essensen av sig s/-lv1 vilket den har. ?en vi -r inte av detta slag. %i -r ,tminstone inte helt1 s, l,ngt som vi -r1 men vi har ocks, den k-nslan. 7essutom ser vi s, mycket utanfr det -n l,ter sig ses1 som -r ganska likartade h-ndelser i hans frdel1 eftersom vi frv-ntar oss att den inre o$$ortunism.
D0amtidigt som skil/er sig i form1 formul-r1 konstruktion och seder har alla d/ur av den gigantiska elefanten tills de mikrosko$iska varelser som 5efallt sin roll och 5idrar till ordning och harmoni i naturen1 en n,got unik i sitt slag ?itt i detta verfld av livet -r en korrekt 5edmning av styrka och nummer underh,lls av $,verkan av en klass till en annan.1 du u$$manas att agera $, varandra och "ur;ck"u!irken1 samt en lag om frstrelse och frnyelse -r alltid i effektivitet med vilken 5evara relationer av d/urlivet i 5alans . massorna -r fast 5eslutna att vara andra 5yte1 hela generationer verkar fdd 5ara fr att 5li mrdad1. men hur stor frlusten -r1 -r kningen lika med att arten kommer att f, Anlangend de individer som -r medfdda s-tt angre$$ $, den ena sidan och 0e+5sterhaltung d-remot fr,n det s-tt att de kom$enserar fr var/e tillf-lle $artier. sna55het1 frsiktighet1 vaksamhet1 otillg-ngliga skyddade $latser1 vilken ty$ av locket och -ven f-rgen skyddar lika de fega och frsvarslsa1 medan d/-rvare mots-tta kraft . 7e som -r mest utsatta fr underg,ng1 multi$licera det mest1 sna55t sina led l-ggs till1 medan andra s-kert genom sin kro$$smassa1 styrka1 mod1 5ara v-4a i den m,n frlusterna ers-tts1 som slum$m-ssigt eller har orsakat naturlig dd. insekter som den vanliga 5yten av f,glar och fyrfotad/ur1 kr-ld/ur och fiskar1 och till och med insekterna s/-lva men som n,gonsin s,g tunnas sina led m-rk6 <-r allt1 det finns ingen tvekan om att de frstrda myriader ers-ttas med andra myriader. %i den dagliga del-ggelse -r stort 5land fisken= 7e sluka en annan. 7et kaskelot EcachalotG1 sv-rdfisk E7el$hinus orcaG i marsvin E7el$hinus ChocaenaG1 som de slukar utter och t-tning i stor nummer1 tusentals s/f,glar som finns i dem deras mat1 medan mannen drar $u5lik fr,n d/u$et men din frv,nande fertilitet -r s, stor att alla frluster -r helt ers-ttas1 har antalet -gg i rom av lutfisk 5er-knats till L.)M).Q)( .. 1 om#linders $, &LFQO((1 sillen till L)')(1 makrill $, FO) )M(1 att sn,la $, LMIM(1 rds$-tta ECleuronect. 0olcaG $, &((L)'1 -r sutare $, LML.IF(> e #r,n en s,dan tillv-4t utan e4em$el i de hgre klasserna av ryggradsd/ur 1 n-mligen f,glar och d-ggd/ur1 men -r lagen i lika hg grad i fr,nvaro och tillg,ng i dessa inte mindre h-vdat %i avslutar med r-tta att en del av ska$elsen -r 5eroende av den andra1.1 och -ven vid en ytlig an5lick kan allt tyckas i frvirring 1 dyker u$$ efter
moget verv-gande att order-och ratio resultaten -r lika mycket av en rimlig1 -n som fastst-lld $lan. D ELinnaeus ?artin1 <aturgesch. *umans. Einl l fG
LO aG C, ett s-tt verkar det mannen som ska $laceras i mitten av de /ordiska -ndam,l relationer och ger d-rfr den viktigaste och rikaste frem,l fr deras verv-gande dar. .orden ger honom ,kermark fr $logen1 /-rn att smida $logen det1 ved och kol1 /-rn att sm-lta det1 att l,ta luft och regn fr att v-4a $, tr-1 en hand fr att sk-ra tr-1 elden rr om fr att ska$a $logen fr att styra $logen1 fr att 5es, f-ltet och fr att skrda den. .u mer du g,r till den enskilde1 desto mer hittar du 5eundra hur s, helt g/orda $, alla sidor av m-nniskan fr /orden och /orden fr m-nniskan visas1 och -nnu en g,ng 5ara om du gr1 inte 5ara fr att n-sta inte 5ara $, individen och inte $, de m-nniskor som g,r ensamma1 men alltid 5eh,ller h-nvisningen till hela den /ordiska1 men fr den enskilde $ersonen ,terst,r 5ara en medlem. Eftersom den enskilde har ofta inte tillr-ckligt -r inte alltid till hands1 vad han 5ehver1 och samma krafter som t/-nar hans syften1 kan ocks, utlste ofta har en destruktiv effekt $, honom. ?en -ven det -r fr individen och den omedel5ara framg,ngen1 um5-randen och hinder -r efterfr,gan inne5-r fr m-nskligheten och h-rmed fr /orden som helhet. Utan $ro5lem1 hinder1 fara ingen ytterligare utveckling av m-nskliga resurser. 7en enskilde kan g, under det1 men m-nskligheten v-4er i kam$en med hinder och faror1 och i de segrar ver hinder och fara1 frstrelse alltid oro1 men endast en eller hgst individuella fraktioner av m-nskligheten1 aldrig m-nskligheten som helhet1 och /u fler m-nniskor frstrt -r1 desto sna55are de frnyar 5ara sig s/-lva. .orden -r fortfarande 5eundransv-rt ordnade det hela tiden och verallt en stor m-ngd m-nniskor som lever $, det1 och att m-nskligheten kan utvecklas i en helhet. Eller -r vissa orter fr 5e5oelighet till5aka1 sedan resten desto mer 5e5oelig genom det. E.fr till-gget.G LFG + de flesta fall kommer du att stanna vid en ensidig u$$fattning att om hela /orden var s, v-l st-lla u$$ fr de m-nniskor som de ans,g allts, 5ara relativt e4terna och h-rmed servering nytta fr honom1 och frsummade om tv-rtom med lika r-ttigheter1 lika fullt m/ligt iakttagelse att m-nniskan -r ganska s, funktionell inredning fr /orden1 /orden ocks, att gra de viktigaste t/-nsterna har som1 /a1 /u hgre han 5er honom sina t/-nster1 desto hgre den re$resenterar endast de t/-nster som han tillhandah,ller till /orden. 7et -r de t/-nster som skall gras av en hgt utvecklad del av helheten och hela 5ehver delen fr s$eciella frh,llanden1 s,som en del av det hela enligt allm-nhet. + denna relation -r vi till /orden. %i har inte fr oss ensamma1 men fr fartyg1 fordon och verktyg fr att 5ygga v,ra h-nder med det1 och i vrigt att rra dem fr att gra ko$$lingar till /orden frsker u$$r-tth,lla en materialtrans$ort och fr att utfra andra t/-nster som /orden utan oss och v,r h-nderna inte skulle kunna ,stadkomma. %ilken lucka fr marktrafiken1 om man inte var sant= %isst1 det var en g,ng en tid d, man inte var d-r1 men d, var det ocks, ifr,gasatte 5ehovet av den inte d-r -nnu1 som han skulle ha funnit det omv-nda -r -nnu inte satt u$$ /orden fr hans 5ehov. 7et fanns fortfarande ingen lucka1 eftersom det skulle vara nu en. ?an hr 5ara till den finare utveckling av v,r /ord och
s/-lv -r 5ara verktygs finare Aus5aues. Tidigare var det riktas endast ungef-r1 och har under de grova annat s-tt. L)G 3enom att inte minderem fel och mindre ensidig man relaterar de -ndam,l anl-ggningar /ordens ofta en5art $, sig s/-lv. &'G @r det fr de d/ur och v-4ter lika 5ra1 men inte lika m,ngsidig1 eftersom de inte -r lika m,ngsidiga varelser1 genom tillgodoses -ndam,l anl-ggningar1 som fr folket1 inte 5ara fr dem som utnytt/ar m-nniskor1 d-r du kan ta ett indirekt syfte relation i attacken1 men -ven fr dem som skadar honom1 gr-sho$$or1 skog larver1 skor$ioner1 giftiga ormar1 ogr-s1 giftiga rter1 inte mindre fr dem som 5or i avl-gsna knar eller i d/u$et av havet och st, med honom i n,gra covers nytta och skada alls. .a hur mycket tusen ,r $, /orden har n-rt livet fr otaliga d/ur och v-4ter1 innan att en man levde $, den. %ad kan detta gynna folket1 eftersom han inte var d-r6
&'G
*ur l-ser /ag i en ny filosofisk skrift> D*ela naturen i allm-nhet har ingen annan -n 5asen destination och institutionen fr m-nsklig utveckling1 och mannen -r huvudet1 och *erre tellursyra ska$else1 d-r den i relationen finner honom all hans individuella 5eslutsamhet. D
@ven om det kan s-gas att fortfarande allt att h-nvisa till folket> om du inte -r u$$ till vissa gr-nser fr-m/ar m-nskligheten1 -r det ocks, den nd1 som gr gr-sho$$or1 larver etc. #orest honom hr. Och om i m-nniskans e4istens /ordiska kulminerar alls1 s, kunde av orsak fr m-nniskans skull1 naturligtvis inte u$$st, och e4istera utan en 5as av tidigare och nuvarande l-gre varelser1 -r och var det s, m,nga varelser i den enskilde inte -r anv-nd5ara1 ,tminstone efter conne4ion1 det har deras e4istens med sin famil/ som en helhet1 frutsatt att dess e4istens fastst-lls av relationen med deras med. Utan att de -r1 eller var1 skulle han inte kunna vara. C, honom men var1 och det -r 5ara is-r. %ad1 till synes meningslst1 gick ut av organiska varelser fr honom framfr honom1 5ara t/-nat till att fr5ereda sin undervisning1 vilka reserverad1 till synes meningslst1 det -r det1 -r 5ara nedg,ngen i fa5riksverksamhet1 som har $roducerat det.
+ngenting kan vara mer vertygande att visa -n det vederlag1 i den m,n den endast syftar till att alla /ordiska ting1 och vi frl-nger det som att allt som e4isterar ver huvud taget1 vilket inte -r i n-rheten av eller individuellt s$,r5ar syfte relation -r till folket1 men i det avl-gsna eller allm-nt -ndam,l relation -r fr honom 5ara untriftiger1 frutsatt att ett e4klusivt frh,llande 0yftet -r att visa fr honom1 och om du inte kan hintan st-llas mot avl-gsna men mer -ndam,ls relationer. 7et akuta1 vilket gr m-nniskor gr-sho$$or och vild larver genom h-r/a deras s-d och deras *ol"ungen kan vara folk t/-nar i en avl-gsen relation1 men det -r mycket l,ngt 5orta1 faktiskt1 , andra sidan de gr-sho$$or och larver av frdelarna med det -r till direkt nytta. 0yftet med relationen som ifr,n honom och fr honom1 att det finns s, m,nga varelser till dess utveckling1 -r mycket l,ngt 5orta1 medan dessa varelser n/uta av livet genast och n/t. 7essutom kan en omv-nd visning. 2ara ett s-tt1 natur ordning1 som kunde $roducera folket och kunde 5-ra fr att generera andra varelser1 och att ha $, sig1 s, st,r ocks, hans e4istens i den avl-gsna -nden relation med dem1 i m,nga avseenden1 men -nnu mer direkt. Utrett att $ersonen anv-nder lss och lo$$or mer -n de han anv-nder. 7e ntkreatur och f,r m/lk och han slaktar faktiskt1 men hungern1 frost och 8olf i vinter skulle hellre dda d/ur mycket1 om inte omhuldade m-nniskan. 0, kan inte s-ga allt $, /orden var d-r 5ara fr att en annan $erson kan. 0narare -r det en och samma vardagliga v-rlden som mttes i ett syfte fr m-nniskor1 d/ur och
v-4ter1 $, ett s,dant s-tt att det strider mot den i det avl-gsna yttre -nden relation1 att komma till den andra i den n-ra yttre eller inre -ndam,l relation -r dock allt $, sin inre -nde1 i relation relation1 vad den har i det. 7etta 5etyder inte att m-nniskan1 som den mest m,ngsidiga och viktigaste /ordisk varelse1 -ven de mest m,ngsidiga och viktigaste syfte1 relationer som utvecklas i /orden och fr /orden och undervisade1 och i de konflikt n-rmare syftet relationer oftast vertaget1 men inget mindre -n ensam fr5eh,ller torget. *an -r med alla individuella varelser1 5ara den viktigaste delen av en omfattande allt /ordiskt rike -ndam,l l-nk. 0om en sista utv-g som du kanske kan erk-nna eller att ha vetat att i /orden1 som i naturen och v-rlden i allm-nhet1 -r inte allt riktigt 5ra och det -r det $, v-g att definitionen av o$$ortunism1 till diskussionen om vilken vi h-r vi med flit har inte dykt u$$ sedan v,r u$$gift h-r -r 5ara ndv-ndig och tillr-cklig fr att visa att det du 5rukar se under namnet l-m$lighet eller 5ekv-mt s-tt som en karakt-r av organiska varelser och t-nkande med en enhetlig ideologisk $rinci$ i frh,llande till kom$le4 av alla /ordiska systemet hr inte lika och i samma 5em-rkelse1 inklusive ovanst,ende sammanst-llning 5r r-cka. ?en antar att man skulle k-nna igen i en k-nsla av att allt inte anv-nd5art i v-rlden n,gonsin -r Eoch du kan frmodligen kalla det finns ondska alls 5ra i en sn-vare mening1 verkligen inte6G1 %isar det i alla fall en allm-n trend1 +f felaktigt alltid att gra mer l-m$ligt att till-m$a det onda alltid 5-ttre1 s, fr att gra sig s/-lv en k-lla till n,got 5ra. ?en det -r inte r-tt $lats att ge dessa allm-nna verv-ganden1 ytterligare en konsekvens.
LQG L,t oss sammanfatta de /ordiska -ndam,l relationer fr,n de flesta allm-n syn$unkt1 -r det s, h-r> hur i v,r kro$$ -r sant i /orden dimensionen1 h-nsyn och samar5ets$olitiken och samordningen av alla delar1 sidor1 $rocesser med $osition och relationer med omv-rlden g,r iho$ dem som enskilda helhet av -mnen och aktiviteter -n vad de kom en g,ng in i v-rlden1 inte 5ara fort"uerhalten1 men vidareutveckla $, grundval av den tidigare skogen $, ett s,dant s-tt att deras huvudsakliga karakteristiska relationer till l-ngre m-rker mer1 och utvecklingen och strukturen -r densamma1 desto l-ngre /u mer $,verkar #iner. + 5,da relationer hon har allt vi ser som 5ekv-mt s-tt och ordning inom oss s/-lva1 i s-rklass. +ngen s/ukdom1 hotar ingen dd deras e4istens samt 2estande v,r kro$$ strningar eller till och snderfall1 inga hinder fr deras utveckling tas i #iner och #inest1 om inte den m-nskliga rasen i sig1 huvudkontor och huvudsakliga verktyget fr denna finare $rogressiva utveckling1 inga gr-nser s-tts. 7in 5r/an av nuvarande annorlunda1 men n-r man startar den nuvarande organiskt tillhrande markfrh,llanden har 5ara 5livit mer sta5il med enorm Ent!ickelungse$ochen i $asserar enormt1 har legat i mer 5est-md cykel och ,terkommande fenomen och har 5livit en fr,ga inte dd1 s, i st-llet fr utar5etandet av designen och rrelse -r ocks, odlas med1 och den livligaste ut5ytet -r st-ndigt i detal/. + denna mening -r det successivt frekommande frdelningen av /orden i de stora omr,den av den flytande k-rna1 den fasta skal i havet och atmosf-ren1 de olika fl/ande ska$elser organiska riken1 ska$ande1 u$$lsning och livet fr enskilda organismer som alltid $rogressiva utvecklingen av m-nskligheten och deras formativa och kreativt ar5ete att ,terst-lla tolkas till /orden. LMG %i s-ger av de organiska varelser $, v,r /ord1 att de utvecklas av sig s/-lv ur en inre $rinci$. 7etta skall frst,s ordentligt. Ett -gg l-gger sig frst och fr-mst sig s/-lv1 men kr-ver hnan s,1 och sedan odlades ocks, inte s/-lv1 men kr-ver ocks, hnan eller 2r;tofens d-rtill och ausgekrochene kycklingen fortfarande 5ehver luft1 mat
och dryck. Allt som inte kommer fr,n honom s/-lv1 men det kan inte utvecklas utan den. ?en det -r fortfarande sant att den unga varelsen med de frslag som verkar och agerar det m,ste1 fr att lyckas i utvecklingen1 inte $assivt fl/er1 men svarar $, ett1 men 5ara utm-rkande fr honom1 som freskrivs av n,got yttre s-tt1 men de -mnen som ing,r i en 5ear5etat endast med sin individualitet relaterat s-tt. .orden nu 5ara skil/er sig fr,n sina varelser1 som den har mot yttre $,verkan att 5li mer s/-lvst-ndiga i sina individuella s-tt i alla avseenden1 frutsatt /ordiska influenser utifr,n som deras utveckling 5ehver varelser fortfarande1 stunder av inre /ag-utveckling $, /orden. ?en de i sin tur 5ehver den yttre $,verkan av himlakro$$arna1 s$eciellt solen men -ven med utveckling1 framfr allt av organiskt liv $, henne1 s, delar de organiska varelser av detta 5ehov. C, ett s-tt kan man se solen -ven /-mfra med en stor 5arnaskara hna1 som efter att ha lagt -gg i /orden1 eftersom att man frest-ller sig -r nu framme1 sitter $, -ggen och ruvar det organiska livet fr,n det1 och utvecklingen av var/e hns-gg $, .orden d-rav -r indirekt 5eroende1 men ocks, kyckling -gg 5ehver -ven en liten kull hna som satte sig om det och det 5ehver inte /orden1 det -r $, den stora nog och det ger -ven -gget sina sm,. .orden har ocks, fr,n 5r/an att vara mycket mer under inflytande av sin egen1 n-r solens v-rme utvecklas. E?er h-r om se 5ilagan.G L'G Om vi verkar vara de enskilda varelser som 5e5or ett och samma /ordiska element1 ytlig1 s, de -r lika i konstruktion och s-tt att leva n-stan1 d-ggd/ur sinsemellan1 f,glar varandra1 fisken med varandra1 men /u mer vi v-ssa visning att tydligare st, ut individuella skillnader. En annan grundl-ggande karakt-r1 ko$$lade en annan rumslig och tidsm-ssig ordning och dominerade i var/e d/ur de olika interna och e4terna fruts-ttningar i livet1 och allt verkar s, fortfarande samma frest-llningar annorlunda1 och g/orde annorlunda i den meningen att denna grundl-ggande karakt-r av denna ordning. %ar/e varelse -r ett annat system genom vilket $asserar genom en annan $rinci$1 och denna andra $rinci$1 som styr det fysiska h-nger iho$1 -ven om vi nu ta hand om detta inte -r -nnu n-rmare1 med en annan $rinci$ s/-l1 eller det -r i sig 0amma sak med den klass av hgre v-sen som 5e5or den himmelska elementet1 frutom att i huvuddrag likheten i de individuella egenheter -r skillnaden -nnu mer d/u$g,ende -nnu strre. Alla verkar 5ollar1 alla i omv-4lande trafik l/us och allvar tillsammans1 dra alla krokiga kurser genom himlen. Ensam1 -r var och en olika sv,ra och olika storlek och olika sv-ngig och sv-nga sig $, olika s-tt i rymden1 men i var en helt annan 5alans av krafter och massorna mot varandra1 var och en -r olika v-nt mot himlen en $eriodicitet $, andra klockor inte annat freskrivs i s/-lvt. + en EsolG -r en /-tte1 medan alla de andra sm, dv-rgarna1 och 5land dessa ,terigen en E.u$iterG en /-tte mot alla andra. 7en ena E0aturnG n-stan $latt1 andra E0un1 ?ercury1 ?,nenG n-stan helt sf-risk1 den ena E?,nenG i grova 5erg1 andra E/ordG relativt mycket smidigare1 en E?ercuryG t-tare -n /orden1 en annan E0aturn G &( g,nger tunnare -n .orden1 tunnare -n kork1 och etrar1 $, en EsolG en f/-der tung som 5ly1 , andra sidan EasteroidenG f/-der 5ly1 , ena E.orden1 ?arsG dimma1 moln1 vatten1 is1 och $, andra E?,nenG Eternal Trocknis och klar himmel1 , ena E?,nenG $er dag
fr,n en m,nad till en annan E0aturnus1 .u$iterG 5ara &( timmar1 , ena sidan E?ercuryG ,r MM av v,ra dagar1 $, en annan E <e$tunusG ett $ar hundra av v,ra ,r1 den ena runt solen sakta1 den andra hastigt s$ringa1 den ena E%enusG i n-stan cirkul-r 5ana1 den andra ECallasG i l-ngst utkade elli$sen a EKvicksilverG mycket n-ra solen 1 den andra E<e$tunusG o5eskrivligt l,ngt1 n-stan alla $rograde1 men vissa EUranus m,narG nedg,ng1 n-stan alla 5anor till circumaural1 men vissa EasteroidenG som ked/el-nkar frregling1 fr en $lanet E?ercuryG solen stor som en h/ulning och gldande som en ugn i skyn st,ende1 fr andra EUranus1 <e$tunusG som en avl-gsen kall st/-rna den dagen det 5l-ndande l/us1 dim mrkt h-r1 en del E%enus1 ?arsG1 en natt med ingen m,ne1 andra E/ord .u$iter1 0aturnusG med l1 O1 med M m,nar1 mest nakna1 en E0aturnG med d-ck1 etc. Och alla skillnader som kan vara redan i m,nga tusen1 o5servera eller sluta mil/on miles 5ort1 eftersom det kan nu alla olika utseende n-ra till olika himlakro$$ar1 hur mycket annorlunda det organiska livet till fl/d av andra livsvillkor m,ste forma d-r gravitationen fungerar helt annorlunda1 d-r solen s, mycket innerlig eller s, mycket kallare n-r en s,dan annorlunda ,r - och Tagesma 1 5landa och enhetlighet i de -mnen s, olika. 0, d/u$t som mellan himlakro$$arna ta skillnaderna mellan varelser $, /orden inte1 /a de kan inte frverkligas $, grund 5idrar skillnaderna mellan varelser $, /orden i sig endast $, ett underordnat s-tt att skillnaderna i /orden fr,n andra v-rldsorgan. All materia h-nger iho$1 men $, liknande s-tt1 men alla lever under liknande allm-nna villkor fr gravitationen1 ,rstiderna1 tider $, dagen1 l/uset1 luften1 vattnet1 ut5yta och dela dessa relationer mer eller mindre varandra. ?en ,ret och tider $, dagen1 gravitation1 l/us och luft och vatten och fest -r alla i grunden skil/er sig mellan de olika himlakro$$ar1 och frh,llandena mellan samma attack inte s, in i varandra.%ar/e $erson1 var/e d/ur till och med en hel del av honom i synnerhet 5alanserings,tg-rder -r> n-r /orden1 m,nen1 %enus1 .u$iter har $recis som sina /-mn,riga6 %ar/e st/-rna -r s, s$eciell som hans st-llning i v-rlden -r en.Aver alla m-nniskor och d/ur samma Colarstern1 -r den gemensamma st,nd$unkten och relation till $olen 5etydande1 var/e st/-rna har en annan Colarstern1 -ven om alla men varar 5ara en himmel.
0olen -r s, stor att om du t-nkte /orden i centrum1 skulle alla de m,nar 5ana finna i samma utrymme1 -ven d,1 om de ha-tte n-stan du55la diametern1 som hon har.?assan av .u$iter1 men trots endast & U &(OQ av solen1 vertr-ffar ,terigen summan av alla andra organ i solsystemet avsev-rt. 0olen skulle frsvinna fr,n v,rt system1 skulle .u$iter vara det centrala organet1 och /orden i LML ,r1 $, v-g att flytta honom E?-dlerG. Ut i solen kan gra &O(Q((( kro$$ av storleken $, v,r /ord1 fr,n .u$iter &O&O fr,n 0aturn QLF H andra sidan -r de sm, asteroider s, sm, att deras massa hittills varit o5est-m5ara. %i ser himlen $, natten1 den lilla m,nen skivan1 vilket ger oss en /-mn l/usstyrka1 och inv,narna i m,nen1 om det finns n,gra1 fr att se himlen $, natten en diameter mer -n L g,nger1 i ytan &L & U I 1 i5land mer l/us skiva $, himlen .orden disken1 vilket d-rmed -ven natten &L & U I u$$lysta g,nger starkare. C, /orden1 alla inv,nare n/uta m,n5elysta n-tter1 t-nka $, m,nen inv,nare en5art v-nd $, ena sidan /orden sidan erdhelle n-tterna1 fr inv,narna i den avl-gsna sidan stannar natten1 frutom himlen alltid -r ganska mrkt och allt de 5ehver fr en resa gra om de vill vara den l/usa skivan av /orden sikte. 7-remot u$$lyst den $latta /orden folket i det h-r-v-rldsliga sida av m,nen var/e natt1 de aldrig frlorat sin makt1 d-remot1 -r m,nen inte riktigt
h-lften av de u$$lysta v,r. .orden -r ocks, resistent i samma omr,de av himlen i ett m,nlandska$1 varierar det 5ara l,ngsamt fram och till5aka1 frresten g,r igenom sina faser $, e4akt samma tid och ordning1 som m,nen som hans eget fr oss. *os oss -r medelv-rdet av &I timmar ovanfr horisonten och &I timmar under horisonten solen1 $, m,nen1 men ca LFO timmar1 s, n-r m,nen inv,nare ersatte en mycket l-ngre dag med en mycket l-ngre kv-ll1 till de arktiska 5ergen i m,nen solen frsvinner -nnu aldrig. L,t oss g, till andra organ i solsystemet ver1 s, -nd, visa mer sl,ende skillnader. Oss och ?,nen inv,narna solen i mitten visas i samma storlek1 -ven om inv,narna i denna v-rld halva m,nen en liten Ei genomsnitt med O1M DG mindre1 vilket den ver/ordiska lite strre -n oss1 medan inv,narna i ?erkurius verkar solskivan $, det strsta avst,ndet fr,n solen -n I g,nger1 med den strsta n-rheten gr ungef-r L g,nger s, stor i diameter som oss Ei a$helium vid en diameter $, )M O U Q min1 vid $erihelium $, '' & U L minuterGN och solens l/us frst om fem g,nger1 sist om && g,nger starkare -n oss1 skillnaden av ,rstid -ndrar d-rmed den u$$en5ara diametern $, solen n-stan i frh,llandet I. L1 och l/usstyrkan mer -n frdu55lats1 medan det fr oss solen storlek och l/usstyrka fr-ndringar lite med ,rstid %enus visas ?ercury inv,nare s, mycket l/usare -n oss1 att det m,ste vara tillr-cklig fr att ge ett landska$ av l/us och skugga1 ..1 /orden som sin m,ne visas i samma storlek och l/ust $, %enus visas 0olen med ca & U L strre i diameter -n $, /orden Emellan OO MI Doch OF JF)D fluktuerandeG och glans i marken ) till M g,nger strre -n den som den %enus kan f, fr oss. E#r,n ne/ *uvud $lanet -r s, stor och gl-nsande sett fr,n %enus1 .orden.G1 visas solen 5ara om On .u$iter & U F $, 0aturn & U &( 1 $, Uranus & UI( s, stor diameter som $, /orden. D L/uset fr,n en .u$iter dag -r $, v-g att /-mfra vad under solfrmrkelse den &) ?a/ &ML) u$$fattades i en stora delar av norra Tyskland1 och det som fortfarande var stark nog att inte av5ryta den vanliga dagliga verksamheten 5ehver. 0kuggan $, .u$iter1 dock -r mycket vassa1 eftersom eftersom de -r 5eroende av storleken $, den sol-disken1 s, kommer du att 5li 5egr-nsad ver fem g,nger skar$are -n $, /orden. DE?-dler.G 0tyrkan av u$$lysning $, 0aturnus -r M&-&(& g,nger svagare -n $, /orden och ungef-r samma som skimmer1 vi & U I 0t har efter solnedg,ngen. 0torleken $, sn varierar mellan L & U I och L & U ) min 0tyrkan av u$$lysning $, Uranus -r LLO-O(L g,nger svagare -n hos oss1 och solen har 5ara & Q U &I till & L U O min 7iameter1 -r ungef-r lika l/us som en fi4st/-rna av rimlig storlek $, en m,ttlig telesko$. 7ock -r hon fortfarande 5etydligt starkare -n v,r m,ne. ?ycket annorlunda -r synen $, m,nar de olika $laneterna och $laneter $, olika m,nar. ?erkurius1 %enus1 har frd-rvar ingen m,ne1 s, alltid mycket mrka n-tter1 har .u$iter fyra1 kan 0aturnus och med M m,nar i5land alla fyra m,nar visas samtidigt $, horisonten $, en viss $lats vid .u$iter1 men oftast ingen alls1 och fr $olaromr,dena verkar aldrig en m,ne ver horisonten1 n-sta som kommer att visas ungef-r samma storlek som v,r m,ne1 men resten mindre. + st-llet fr att fullm,nar verkar n-stan nakna m,nfrmrkelser Ealla fullm,nar i tre inre och de flesta av de yttre moonG1 /a det sker fr,n den frsta m,naden var OI & U I timmar av mrker ett.Under sina ,r i .u$iter sett fr,n OO(( m,nfrmrkelse. #r,n .u$iters m,ne av .u$iter ungef-r L) g,nger strre i diameter -n oss v,r m,ne visas under &' P. L-ngden $, dagar och n-tter1 genom ,ren och l-ngd1 -r den ty$ av ,rstid differentiering av klimat utomordentligt olika fr olika $laneter. ?ed oss1 sommar och vinter skil/er $, sdra och norra halvklotet lite1 men 5ara lite1 ?ars har det norra halvklotet under en relativt l,ng1 men inte s-rskilt intensiv sommar och karga milda vintern1 det sdra halvklotet en kort varma somrar och l,nga str-nga %inter I(G 1 och inte heller -r de o/-mlikheter i tiden $, dagen $, ?ars -r mycket strre -n $, /orden1 och $, den andra sidan1 .u$iter1 det finns inga stora o/-mlikheter i ,rets still tider $, dagen.
I(G
<orth 2all> 0dra halvklotet> %,ren &'& &UI dag hst vinter sommar &M& hsten &O' &UL #;hling vinter &OQ sommar.
"&cket egna under'ara framtrdanden ger fortfarande srskilt ringen ute p Saturnus! (r 'oende p ekvatorn Saturnus han reser sig som en stor 'ge som gr frn st till vst genom )enit# enligt vilka de r som i en stor 'ge# s att de 'ara ser det inre Saturnus vnda &tan! * andra omrden# visar ringen lgre vid horisonten stende# och inte lngre halvfattande# men du kan se mer av hans 'reda ansikte! +nder sommarhalvret varje hemisfr av ringen l&ser p dagtid# men p natten frmrkas av Saturns skugga i de mellersta delarna# och denna skugga ndrar sin position i sam'and med varje kvll! ,en uppl&sta delen av ringen hjlper ljusare ntterna som en mne! +nder vinterhalvret r det ring dag och natt m&cket mrk# s det orsakar stora# flera jordr genom konstant mrker# under vilken tid det r den mest svart natten mrker! (r varje given latitud p Saturnus finns en )on av fi-stjrnor# som r dolda fr en lng rad ldrar genom ringen! ."dler!/ ?an skulle kunna tro att l/uset1 -ven om den kommer fr,n olika solar1 men m,ste alltid vara i alla fall. @ven detta -r inte fallet. + den $rismatiska f-rger 5ilden Es$ektrumG1 som genereras av v,r sol att visa u$$ n-r det $roduceras endast med viss frsiktighet1 mrka lin/er av fasta viss $lats. + f-rg5ilder1 vilket -r det reflekterade l/uset av m,nen1 %enus1 ?ars1 och molnen1 de mrka lin/erna visar i samma situation. <aturligtvis -r det l-tt fr,n v,r solen. D+ kontrast1 de mrka lin/er i s$ektrumet av 0irius fr,n de av 9astor eller andra fasta st/-rnor -r olika. Kastor sig visar andra lin/er som Collu4 och Crocyon. Amici har 5ekr-ftat detta1 som redan freslagits av #raunhofer skillnader.D E*um5oldts Kosmos +++. 0. )LG
O(G 7e individuella varelser $, v,r $lanet -r inte 5ara formellt skil/er sig fr,n varandra1 men ocks, skild fr,n varandra v-sentligt. @ven om de alla -r 5eroende indirekt av det allm-nna under/ordiska systemet1 men inte direkt fysiskt tillsammans1 var och en inneh,ller sin massa i en viss form fr,n1 har var och en sina egna s$eciella cykler av -mnen och aktiviteter1 till var och en vara samst-mmig i sig s/-lv1 med det av andra oidentifier5ara 0yftet omr,de. 7essa verkliga skillnaden -r mellan st/-rnorna mycket mer kom$lett -n mellan /ordiska varelser. Avst,ndet av st/-rnorna -r enorm1 n-rma sig dem och ta 5ort dem 5ara i frh,llande till varandra utan att kontakta var och en i direkt kontakt1 har ingen grov materia1 men 5ara den immateriella gravitationen och den fina l/useter som msesidigt 5indemedel1 ut5yte aldrig hrt talas om v-g5ara -mnen fr,n att 5-ra sina rena frda cykler av -mnen och effekter i sig s/-lv1 sina omr,den fr s-rskilda -ndam,l. 7-remot m-nniskor och d/ur och v-4ter gr1 men ofta i kontakt tillsammans1 alla tillsammans i samma invecklade 5rutto -mnen som de 5est,r av sig s/-lv1 -ven v-vda1
ut5yte och 5landa dessa -mnen msesidigt1 har mycket mindre en sluten cirkulation av -mnen och aktiviteter i sig s/-lva -n /orden1 och deras syfte omr,den engagera sig med mycket mer detal/er om varandra och tr-ffa varandra s, att fr relaterade varelser av samma yttre omst-ndigheter har ocks, n-stan samma 5etydelse. 7u hittar det en klar h/d$unkt. + oss s/-lva kan vara olika organ1 lemmar1 olika delar1 men hur mycket mer de odlas i och med massan av hela kro$$en som de m-n med varandra1 hur mycket mer -r sedan igen folket och med massa hela /orden systemet odlas som v-rldens kro$$ och marken runt om i v-rlden. 0, l,t 5,de de omst-ndigheter som skillnaden1 som h-nfr sig till skilsm-ssan avtalet d,1 som en s-rskild individualiteter i hgre och str-ngare mening att l,ta v-rlden kro$$en till varandra ansikte -n individen. ?en du m,ste i n,got skede glmma att individen mot intr,ng underordning utesluter inte att ta en genv-g genom en hgre och mer universell. ?an skulle vara fel1 om det var i de formella skillnader1 vare sig ville se den fysiska se$arationen av de enskilda varelser fr,n varandra n,got a5solut. %ad -r annorlunda och skil/er sig 5eroende $, vissa egendomliga relationer1 l-nkade snarare u$$re$ade g,nger fr hgre och mer generellt. Alla enskilda varelser $, /orden -r1 hur mycket de kan skil/a sig i deras interna arrangemang och ordning1 men omfattas av den allm-nna ordningen $, /ordiska frh,llanden1 er5/uder 5ara s$ecialfall av denna /ordiska ordning -r1 och s, -r alla himlakro$$ar1 genom att frlita sig mer individuellt annorlunda -n de /ordiska varelser1 utan underkastelse till alla allm-nna himmelska ordning1 ger i sina interna och e4terna frh,llanden 5ara s$ecialfall av denna ordning dar. *ur lite kan ha sam5and med sin egen materia1 m-nniskor omedel5art1 s, de h-nger utan av samtliga /ordiska materia iho$ och g, genom samma verksamhet i relationer1 och v-rldsorganisationen1 oavsett om de verkar redan -nnu mycket mer segregerat -n m-n1 men -nd, s, v-l 5undet genom etern i himlen och de allm-nna himmelska krafterna till en generell helhet som m-nniskor. *ur mycket r-cker de -ndam,l omr,den1 vare sig det m-nniskor eller i en hgre k-nsla av himlakro$$arna snder efter en viss res$ekt1 tolerera och utmaning och ko$$la u$$ men allrengringsmedel territorier m-nniskor i allm-nt 5ruk omr,den till marksystemet och all-$ur$ose territorier st/-rnorna $, himlen. O&G -r dock den enskilda konfrontation och fysisk se$aration mellan st/-rnorna skar$are -n mellan varelser1 -r d-remot av trans$ort d-rav till vissa relationer mer intima och omedel5ara1 om inte en st/-rna 5ara kan gra den minsta rrelse1 den oreagerade alla andra himlakro$$ar1 mer avl-gsna faktiskt tystare -n strategi1 frutsatt att effekten str-cker sig fr,n den ena till den andra utan tid till om-tliga avst,nd1 frutsatt att hela omfattningen av de effekter som de uttrycker till varandra med l/us och v-rme1 och d-rigenom 5idra till msesidig utveckling1 mycket a$$liceras $, den yta som de mter varandra. + alla dessa relationer trans$ort av m-nniskor eller d/ur till st/-rnorna -r fr,n en till en annan mycket. *ur mycket kan man gra e4ternt1 utan att n,gon annan oroa sig fr det1 om inte i avl-gsna framg,ngar. %ilken effekt $, den andra inner ut5ildning m,ste f, tilltr-de endast genom de glesa yttre entrBer av gat och rat1 och genomg,r relativt l,nga nerver innan med andersher eller olika tidssk,lade frslag u$$st,r i h/-rnan aktiv referens och 5ehandling1 varav den hgre
utveckling av hela m-nniskan -r 5eroende. ?en /orden -r s, att s-ga ver hela sin yta sinnesorgan och h/-rna $, samma g,ng1 att det ska$ar $, samma yta i den livliga trafiken med solen och de andra himmelska alltid nya singel sinnlig design1 ds de individuella organiska varelser1 och sker $, samma yta i trans$orten av dessa organiska varelser med varandra $, ett gemensamt hgre liv. OIG 7en fasta lag enligt vilken st/-rnorna inr-tta sina redska$ i frh,llande till varandra1 kan l-tt tolkas ur ett felaktigt $ers$ektiv1 om en del frvirrade legalism med $assivitet och tv,ng1 i5land hela trafiken av st/-rnorna i detta s, att s-ga1 fasta delar ser likadan innehar dels en m-ngd olika relationer mellan dem d-rmed uteslutna. OLG 7et -r ett misstag1 faktiskt1 n-r du tror att en $lanet i sin 5ana1 s, kommer $assivt drog runt som en 5il $, en racing5ana fr,n sin h-st. 0narare har $laneten sin egen h-st. 7et g,r av sig s/-lv1 men som m-nniska1 inte utan till eller kra till n,got avgrande agerar $, honom1 och s, mycket som han -r fast 5esluten att flytta1 5eslt han igen. ?en det -r sant1 det g,r antingen fortfarande lagligt som en man1 eller ,tminstone efter en -nnu enklare lagiskhet. 7essutom1 -r det liv och rrelse av $ersoner som tar varandra inte en5art laglsa. #l/ enheter av sin inre natur och de e4terna lockelser fr allm-ngiltiga lagar m-nskligheten och /ordiska natur i allm-nhet1 men antingen denna lagiskhet -r konverti5la eller -r mer kom$licerat -n s,1 efter att ha g,tt himlakro$$arna. *ur vill du ta det1 5eror $, ,siktsfrihet1 som du fl/er. Om man nu i alla fall efter ett eller annat h-nseende1 folk m,ste ringa gratis i deras yttre livet $,g,r som $laneten1 fresl,r men1 som vi redan har ,terkallade1 denna vervikt av yttre frihet1 folket har1 inne i /orden till en vervikt frihet1 eftersom de e4ternt fria driv folk hrde hennes inre /ag. Och h-r -r den fria s$el organiska varelser $, /orden s/-lv s, sammanv-vda med deras relationer med dag och natt1 sommar och vinter1 och de himmelska relationer alls1 till fl/d av frflyttning av himlakro$$arna med varandra1 det finns s, m,nga frslag $, m-nniskors och d/urs frihet under dessa omst-ndigheter som vi inte kan tala om trafiken av st/-rnor u$$g,r helt enkelt ut till framg,ngar mekanisk ndv-ndighet1 eftersom han gri$er $, v-sentligheter i st-llet i detta s$el av frihet. OOG Under de omst-ndigheter1 till fl/d av de yttre rrelser $laneterna1 -r ocks, mycket strre m,ngfald -n vi tror fr det mesta1 fr -ven om den huvudsakliga v-gen fr var/e $lanet runt sol,ret -r samma i ,r1 slingrar det men till5aka i fina kurvor och ,terigen1 5eroende $, de andra $laneterna kommer n-rmare lockande fr den ena eller andra sidan. 7et -r med t,g1 som formen $, /orden. 7et viktigaste inslaget i n-tet -r som en form av n-ra cirkul-r1 faktiskt elli$tisk1 men det viktigaste funktionen vinner1 5ergen och dalarna i huvud siffra /-mfr5ar1 mindre ut5ildning och /ogglade $rofilerna som inte str huvudr-tten som helhet1 men med olika yttre frh,llanden /orden lika mycket sl-kt1 som 5/er av figuren med den i det inre1 och det ofr-nderliga viktigaste inslaget i !e55 -r1 eftersom endast den fasta marken $, vilken ormen av varierande yttre liv 3anges .orden rr sig av sig s/-lv i kurvorna i samma fr-ndrade inflytande yttre fr5indelser /orden till sin ?itgesellen a5s$iegelt. %ar/e ,r gr denna orm andra varv1 s, l-nge v-rlden st,r och kommer att st,1 frh,llandet mellan $laneterna i frh,llande till varandra i n,got ,r alla igen samma vil/a1 /a verhuvudtaget kan ingen $lanet n,gon g,ng e4akt samma $osition i
frh,llande till helheten av de andra $laneterna ocku$era1 han n,gonsin har haft1 endast a$$ro4imativt kan det vara fallet. En gri$5ara 5risten $, relationerna mellan 5anorna fr $laneterna liksom mellan olika s-tt att individens liv. 0,ledes -r det yttre livet i $lanetv-4eln s, 5ra en o5est-md tid varia5el som v,r. 7et -r sant att de strningar som $roducerar $laneten genom deras msesidiga $,verkan1 -r relativt l,g1 DOm du t-nker $, de $lanetariska 5anor e4akt $, en karta ins$elad1 skulle det 5ara en mikrosko$isk o5servation visar oss att handen darrade en aning1 vilket dragit dem. D I&G .orden kan vara Esett fr,n solenG -r aldrig mer -n hgst O( grader sekunder fr,n en rent elli$tiska $latser sin 5ana $, grund av att ta 5ort strningen. 0amtidigt1 vi minns hur /ust den mest 5etydande i en hgre sinnesfenomen som 5ygger $, de minsta fr-ndringarna i en huvudstorlek skulle fter inget som hindrar de tysta fr-ndringar u$$levs av de viktigaste v-garna fr $laneterna genom msesidig $,verkan1 men lsa en viktig 5etydelse1 vilket vi naturligtvis n,got mer vet inte.
I&G
7ove1 ?eteorol. Underskningar sid &IL
Kanske fl/ande uttalande av Leverrier kan 5idra med n,got fr att ge en mer detal/erad u$$fattning om strningsvaria5ler som 5ehandlas h-r1 -ven om inte alla fel storlekar -r s, sm, som det av Uranus av <e$tunus. 7e strsta strningarna 5eror i allm-nhet $, .u$iter. DUne discordance sJBtait manifestBe 7ans ces derniYres annBes1 entre les $ositioner dJUranus calculBes $ar la Theorie et les $ositioner o5servBes. Elle Btait Z une veder5rlig $,verkan fortsatte minime1 comme une enkel com$araison le fera sentir. +maginons1 XuJun %aisseau1 $artant $our le tour du monde1 Z lJavance le /our designe et lJheure de son retour1 et su$$osons1 XuJa$rYs avoir les mers $arcouru1 sans /amais toucher terre1 il revient 9e$endant au /our et Z lJ*eure annonces1 avec un retard dJune demi-Lieue seulement dans sa ?arche. 9Jest une LBgYre avvikelse de cet ordre1 XuJune ClanYte inconnue avait sur le mouvement dJe4ercBe Uranus1 vinkling1 Xui en tillr-cklig1 malgrB sa fai5lesse1 h-ll conduire Z la dBcouverte de <e$tune. [ELeverrier1 lJ+nstitut1 &MO' <o. Q'L sid. MOth.G
Ocks,1 den huvudsakliga rrelse av en $lanet s/-lvt1 -ven om det ,r efter ,r1 en frnyad1 men en kontinuerligt varia5el. Avst,ndet fr,n solen1 riktning1 hastighet1 fr-ndringar fr,n gon5lick till gon5lick. *ela elli$s1 d-r en $lanet g,r1 kretsar $, himlen utrymme s, att dess huvuda4el Eraden av a$sidesG tar alltid nya riktningar1 vilket n,gon inst-llning 5er-ttade att /u l-ngre sommaren alternerar mellan den sdra och norra halvan. 7, allt som -r ute i solen n-r .u$iter och1 i fokus fr $lanetsystemet1 men alltid i relation till hela systemet faller1 men1 som solen s/-lv som $laneten rr sig i frh,llande till detta1 nu i solen1 snart ut i solen 0aturnus med mindre -n en kvadrant av var/e stativ. ?,nen tycks oss snart strre1 i5land mindre -n solen. ?eridianen h/d av solen var fr I((( ,r sedan $, de l-ngsta dagarna i solen en halv 5redd strre -n nu1 den kortaste dagen1 men s, mycket mindre E5eroende $, $eriodisk fr-ndring av snedhet i ekli$tikanG. <u under de frsta dagarna i /anuari n-rmast solen1 medan de frsta dagarna i /uli l-ngst 5ort och det kommer att komma en tid d, sker det omv-nda E$, grund av cirkulation av a$sidesG. 7en elli$s som 5eskriver /orden1 $$nar nu mer och mer till en cirkul-r form E$, grund av $eriodisk variation av e4centricitetG1 etc
OFG L,t oss komma ih,g ocks, att /orden under oss samtidigt med solen och alla syskon skock andra $laneter genom rymden1 frmgenheter1 som infrts gemensamt fr hela systemet1 som endast i en mil/on ,r finner sin u$$fyllelse IIG 1 och att dem1 som cirklar runt sig s/-lv1 sin a4el v-nder alltid efter nya riktningar1 s, att $olst/-rnan $, himlen som en vandrande st/-rnor kommer1 men n-r hon v-nder a4eln annars flyttar hela himlen fr dem att g, andra st/-rnor $, himlen var/e Erdstrichs $, och under. Under IF.MOM ,r1 -r denna rotation klar1 s, l-nge -r det stora /orddagen1 och var/e s,dan dag1 leder hon lite l-ngre i de stora ,ren1 -r den $eriod av verg,ngen till ett hgre centrum -n solen s/-lv.
IIG 7en 5ermda matematikern Coisson misst-nkte1 himlen kunde i olika delar har olika tem$eratur d-r det
skulle vara m/ligt att snart i kallare1 kom snart in i varmare regioner i v,rt system1 men vi m,ste erk-nna att denna u$$fattning har liten chans.
7et -r nu allm-nt acce$terat att solsystemet s, lite som de fasta st/-rnor -r aldrig riktigt tyst1 5ara att den stora se-rrelser av de fasta st/-rnor av samma sk-l -r det n-stan frsvinnande liten fr oss1 fr,n vilken de fasta st/-rnor s/-lva frsvinner trots sin enorma storlek fr oss tyckas liten1 $, grund av deras enorma avst,nd dvs. 0, l,ngt m/ligt att st-nga tidigare iakttagelser1 -r v,rt solsystem rr sig mot den st/-rn5ilden *erkules. 3allo!ay nyligen fastst-llt den $unkt mot vilken solen gick mot n-rmare som> A: R I)( P (1) J\ O P L&1OJ1 7 R LO P IL1O J\ F P &Q1IJ vad n-ra resultaten av 0truves och Argelander sammanfaller EChilos. Transact. &MOQG. @ven om det -r troligt att v,r sol kretsar kring tyngd$unkten i v,rt st/-rnsystem1 men ingen krkning till sin riktning i frh,llande till en s,dan $unkt -r att nu s$ecificeras1 och ?-dler misstankar om samma $lats i allm-nhet anses av fastighetse4$erter oh,ll5ara. DThe 0tar )& av svanen -r en $rogressiv rrelse $, himlen under mer -n F sekunder $er ,r1 vilket ur hans eller till. sett solen hll rrelsen i v-rldsutrymme1 om denna rrelse st/-rnorna eller solen eller 5,da -r ocks, m-rklig1 samtidigt som vi vet inte1 men den senare -r mer troligt heller vet man i vilken riktning till siktlin/en enligt st/-rnan h-r1 eller rrelse som h-nder1 .. om det sk-r denna lin/e vinkelr-tt eller en mer eller mindre s$etsig vinkel gr med henne1 men man frklarar av den minsta sann rrelse1 genom vilket det kan frklaras om man antar den frra.1 man vet d-rfr att eller ,rliga rrelse av de tv, organen inte kan vara mindre -n en lin/e i det angivna avst,nd av st/-rnan ER )FQQ((UI diameter /ordens 5anaG1 visas den storlek som den ,rliga framsteg $, himmelssf-ren av F sekunder>. 7essa lin/e &) radier i /ordens omlo$$s5ana l,nga1 vilket allts, -r den minsta gr-nsen fr frh,llandet har ,rliga rrelse av de tv, organen under en dag -r denna gr-ns rrelsen ver en mil/on miles1 ungef-r tre g,nger s, mycket som den ko$ernikanska revolutionen rrelsen av /orden runt solen. D E2essel1 $o$ul. +nst-llningar. s. I)IG. 7en $ol-ra st/-rnan1 som st/-rnan1 som ligger i riktningen fr den frl-ngda a4eln $, /orden h,lls av okunnig fr en mycket stadig. ?en riktningen av a4eln $, /orden mot himlen fr-ndras gradvis E-ven utan att -ndra lutningen $, /ordens 5anaG. 7et -r som en rondell eller s, kallad Tirltan". ?edelst samma till sig1 dvs dess a4el roterar1 roterar $, samma g,ng1 om det inte -r vinkelr-tt mot marken1 s/-lva a4eln trattformad. En s,dan vridning av a4eln 5ehver i /orden IFMOM ,r att slutfra E$latonska ,rG1 och s, att det 5eror $, den retrograda rrelse hos natt lika $o-ng Efelaktigt frv-g av dag/-mningarna kallasG1 $recis som det faktum tillsammans1 att gradvis ver tiden en annan del av himlen vid var/e horisont syns. 0t/-rnor1 som har m/lighet att i dagsl-get samlar 5ara u$$ till horisonten $, en viss $lats $, /orden1 kommer att vara efter slutfrandet av den $latonska ,ret till OQ P stiger ver det1 medan andra som reser sig u$$ till den niv,n nu1 frsvinner i horisonten. D7en gamla m-nskliga rasen har sett stigande magnifika sydliga konstellationer i norr1 som -r l,nga osynliga avkastning igen efter ,rtusenden av 9ano$us var $, tiden fr 9olum5us till Toledo
EL' P FOJ<2G hela & P I( Junder horisonten.N <u reser han n-stan lika mycket $, horisonten i 9adi". #r 2erlin och de nordliga 5reddgraderna alls -r st/-rnorna i 0dra korset1 som en och C27E kentaurer1 mer och mer frst,dd i avl-gsnandet1 medan ?agellanska molnen 5reddgraderna l,ngsamt n-rmar sig. 9ano$us har varit freg,ende ,r1 tusentals som strst norra infart1 och -r nu1 men mycket l,ngsamt $, grund av dess n-rhet till 0yd$olen i ekli$tikan1 mer och mer sderut. Korset startade i FI & U I P O20 att 5li osynlig I'(( . . fre v,r tid1 eftersom denna konstellation1 3alle1 tidigare $, mer -n &( P h/d hade kunnat samla in. 0om det frsvann vid horisonten av v,ra 5altiska l-nderna1 var i Egy$ten redan ett halvt ,rtusende den stora $yramiden av 9heo$s. D E*um5oldts 9osmos ++1 LLIG #rutom den stora rotation av /ordens a4el $, l,ng sikt1 vilket -r den $latonska ,ret1 men en mindre rotation d-rav i frloraren $eriod $, ungef-r &M ,r -r Q & U Im,nader i st-llet1 som kallas nickning1 under samma $eriod1 inom vilken -ven m,nens omlo$$s5ana1 samma sak situation mot ekvatorn tar emot igen. :otationen av /ordens a4el -r e/ att frv-4la med rotationsa4eln hos /ordens 5ana.
O)G ?en den m-nskliga trafiken frmedlas av v-g5ara och im$ondera5le krafter1 l/us1 luft1 v-tska och fasta -mnen1 till v,r kunska$1 -r st/-rnorna ur trafik av allvarlig trafik en5art av l/uset och den 5eroende v-rme $$en.7enna trafik -r inte s, enkelt som det verkar ytlig1 utan snarare sker i m,ngfaldiga modifikationer. *avet reflekterar l/uset av st/-rnorna som en enorm konve4 s$egel och atmosf-ren den 5ryter ut som en monstrus lins1 moln och sn f-lt frskingra det vita1 grna skogar1 f-lt och f-rgglada 5lommor sk-r den i f-rg. L/uset -r verhuvudtaget kan m,nga varianter Et-nk $, refle4ion1 refraktion1 s$ridning1 diffraktion1 $olarisation1 interferens1 a5sor$tionG1 vilket kan ha en annan inne5rd i den store fr /orden n-r de frr,da v,rt ga. @r ostridigt att mellan vad och vad det inne5-r att v-rldens l/us kro$$ till oss himlakro$$arna s/-lva1 och med endast delvis utnytt/as /-mfrelse1 kommer det att ge dem mycket mer 5etyda -n oss1 eftersom det -r 5ara mellan dem alla medel fr samlag mellan oss 5ara en $artiell -r. OQG Utan att vil/a kra m/ligheter h-r som -nnu e/ ang,r oss verkligen nu1 och till vilken vi skall ,terkomma till senare1 kan det vara $, fr,gan om st/-rnorna i den l-tta trafiken i v,rt s$r,k -r n,got analogt kommando1 $,$eka att i oss av l/udet $, s$r,ket i en 5ild av o5/ekten a5s$iegelt det -nnu vaknat frst,else. 7et -r dock fullt t-nk5art inom omr,det att samma sak sker fr oss /ordiska varelser med l/udvi5rationer u$$n,s fr hgre l/us vi5rationer. *ur ytan av en st/-rna 5ara $, en $unkt1 hennes vision effekt fr-ndringar fr,n det i hela mitt emot st/-rnan yta1 eftersom en $enna av l/us d-rifr,n s$rider sig ver hela ytan. L,t oss nu 5ara de v-4ter1 d/ur och m-nniskor vara organ genom vilka /orden kan k-nna n,gra av de andra st/-rnor1 men n-r de alla var fr sig k-nna n,got1 -ven kunde /orden en relation vars k-nna vad de k-nner1 och h-rmed en k-nsla av var de var fr sig inte kan k-nna n,got. ?en dessa senare. OMG Alla m-nniskor1 alla d/ur1 alla v-4ter -r ddliga1 efem-ra varelse1 s,vitt vi kan 5edma med sin kro$$slighet. Tro1 och v,gar vi s-ga1 -ven sista du kan ge oss ett frtroende 5ortom graven1 gat kan inte1 och om vi inte frstras av dden1 v,r tidigare tillvaro1 vi kan inte s$ara i dden. %i kommer syn5art ,terv-nda till /orden som vi har tagit. ?en hur vi g,r1 det -r /orden och kontinuerligt utvecklar och forts-tter1 hon -r en
oddlig varelse och alla st/-rnor -r d-r med henne. %i ho$$as att en g,ng fr att komma till himlen fr att f, v,rt eviga liv1 och att de inte 5ehver det 5ara att ho$$as och inte v-l/er att konvertera tills de ar5etar redan $, himlen1 i en evig tingens ordning1 hot om frstrelse1 s, lite som sig s/-lv. Och om1 som vissa s-ger1 men ordningen $, himlen1 som nu 5ehandlas st, en konvertering1 s, det inte kunde vara n,got annat -n att $laneten efter mil/arder ,r1 en efter en till5aka s/unkit in i solen1 som de fdd ILG 1 som vi en efter en fr att s/unka ner i /orden d-r vi fddes. Om vi ho$$as -nd, kvarst,r -ven efter det inre vara vad den kommer att gra fr oss1 hur skulle st/-rnorna ho$$as det mindre n-r de ,terv-nder hem6 0, att -ven de ingen destruktion av ordern skulle1 men endast m,let av en ordnad verg,ng.
ILG
9om$. detta st,r med en su$$onierten motst,nd av eter hy$otes i frh,llande till O5ligationerna.
01m vi ser att allt p denna jord ett mestadels m&cket kort varaktighet deras e-istens r 'eroende av# varefter de frsvinner och# tminstone i denna form# inte lngre terkomma# om ngon kommande vintern frstr strukturen i vra trdgrdar och 'lommor# d mnga frsvinna familjer och till och med hela raser av djur ner till deras sista spr av denna jord# nr ven unga folk och vrldsavgrande nationer passera framfr vra gon# som 'ilder av ett skuggspel# och falla ner i den eviga natten# och nr allt som omger oss# o'nhrligen sopas 'ort r i tidens strm# svnger vi r&sning av dessa 'ilder av dd och vnder 'licken uppt i de hgre regionerna att hitta tminstone dr komfort och tr&gghet fr framtiden! 2i finner lugn# att tro att ven d# om vi och vra sena ttlingar har fr lnge sedan sjunkit till'aka till stoft som de togs# tminstone denna jord och som strckte3himlavalvet fr'lir stilla och sammansatt# att samma sol och samma mne vars ljus vi s haft mnga saker i livet# tminstone fortfarande l&ser vra gravar! 0 .4ittro5 i 6ehler 1rd att leva efter! 7rtikel utr&mme! S! $888!/ <,gra l-ngre 5ort reflektioner om livet i v-rlden1 se 5ilagan.
I" /.-len frga. 7et skulle vi ha kro$$en eller de materiella 5etingelserna fr /ordens anses /-mfrelsevis med v,ra. 0/-len var inte ens ansett1 /a vi g,r igenom hela /orden i alla riktningar utan att stta s/-l. 7et kunde verkligen ha rykte1 saknade s/-l. ?en vi kallar oss till5aka -nnu en g,ng att vi inte kan se annat -n v,r egen s/-l. 0, nu 5r/ar inte frr-n fr,gan om vi -nnu inte vad vi kan se1 kan se tecken $, den osynliga s/-len s/-lv. ?en vad har vi sett6 #r att summera iho$ igen inom kort. .orden -r en 5ra i form och material1 i syfte och effekt-sam5and till hela likformigt 5undna i individuell egenhet -r i sig avgrande1 cirkel in i sig s/-lv1 andra liknande1 men inte samma varelser relativt s/-lvst-ndigt mot intr,ng1 under e4citation och ?it5estimmtheit av en e4tern v-rld sig fr,n sin egen uts$elas1 en outtmlig m-ngd
delvis lagligt ,terkommande1 i5land ofruts-g5ara effekter $, sina egna nya rikedom och makt ska$ande ge5-rendes genom yttre tv,ng genom ett s$el att utveckla inre frihet1 att fr-ndringar i detal/1 hela varaktiga varelse som v,r kro$$. Eller snarare -r det inte 5ara1 men o5eskrivligt mer1 -r alla hela1 som v,r kro$$ -r 5ara en l-nk1 hela tiden vad v,r kro$$ 5ara i fr5ig,ende1 detta -r som ett helt tr-d fr var/e varv1 en invecklad knut fr var/e sammanfl-tning -r ett $ermanent organ till en liten efem-ra organ. ?en om /orden i oss alla1 inte 5ara samma1 men vertr-ffar oss om tilldelar oss1 oss1 och har i sig s/-lv1 kan det1 s, l,ngt vi n,gonsin dra slutsatsen fr,n Kro$$sliga om immateriella1 -r fr,gan inte l-ngre vad tecken en o5eroende1 su5sistent s/-l finner vi i /orden1 men vad vi saknar henne1 s, som vi inte finner i eminenterem grader till henne -n till oss. @r inte min s/-l i form och inneh,ll1 i syfte och verkan relationer till hela enhetligt 5undna i individuell egenhet -r i sig avgrande1 cirkel in i sig s/-lv1 andra liknande1 men inte samma v-sen relativt s/-lvst-ndigt mot intr,ng1 enligt e4citation och ?it5estimmtheit av en Omv-rlden ur sig uts$elas1 en outtmlig m-ngd delvis lagligt ,terkommande1 i5land ofruts-g5ara effekter $, sina egna nya rikedom och makt ska$ande ge5-rendes1 s$eciellt fr-ndras1 hela 5est,ende karakt-r6 3-ller ?ag nu kro$$en som en s$egel eller uttryck1 fall1 eller kro$$s$rodukt eller vertygande1 5-rare eller s-te1 5ror eller t/-nare i s/-len1 eller som alla tillsammans h-r1 s, han kan -nnu 5ara i kraft av de inne5oende kvaliteter s/-len motsvarande matchas 1 sl-kt1 samma eller uttrycka a5s$iegelnden egenska$er. Och vi hittar ett s,dant annat organ i en -nnu mer utm-rkta 5etyg1 i en -nnu hgre k-nsla -n v,r1 vi -r ocks, mer s, i en -nnu hgre mening1 m,ste tro $, en s/-l i det1 eller 5ryggan 5ryts mellan tro och kunska$ alls1 fr hur annars -r vi $, n,got s-tt fr,n den synliga $, det osynliga1 fr,n den l-gsta till,tna i hgre n-ra n-r vi nekas denna slutsats6 2orde vi inte f,r se Ausdr;ckendes $, hans uttryck1 vad vi 5r k-nna igen det alls6 Om det yttre utseende inte kan t/-na indirekt ha gissat det inre s/-lv manifestation av en s/-l1 som det var m/ligt att veta n,got om andra s/-lar1 eftersom var/e enda s/-lv kan direkt visas som en s/-l1 och -r endast i denna s/-lv $u5likation s/-l . 7, skulle det vara 5ara sin egen s/-l fr alla. ?en vi k-nner igen den kro$$sliga uttryck fr s/-len 5redvid oss1 varfr inte s/-len om oss1 desto hgre endast vid hgre uttryck1 medan samma granns-m/a som vi er5/uder honom. <u kan det finnas mer 5ekant fr oss1 naturligtvis1 fr att k-nna igen grannen genom att se endast s$egeln i v,rt eget ansikte1 men 5orde vi inte kunna ta u$$ s, l,ngt som att erk-nna hgre1 /a vi inte det till samma funktioner1 som vi se grannen1 av en s,dan hitta fr utkad allround u$$fattning endast i en hgre mening med honom6 + mycket hgre mening dock att vi hellre skulle tvivla $, v,r egen s/-l som hans1 fr n-r vi verkar mot honom1 skulle verkligen tvivlar $, att vi inte skulle f, mig s/-lv1 och verkligen tvivel skulle ha1 om inte hans s/-l snarare garantin einschlsse fr,n v,r. #r $recis som v,ra kro$$ar 5ara i kan det e4istera1 s, v,r s/-l 5ara i hans. Om en hgre alkohol1 inte ens fast i m-nniskors eller d/urs formul-r och inredning och d-rfr inte fastna fr vana att s/-len sker 5ara i m-nniskors eller d/urs formul-r
och inredning1 ner ser och frh,llandena $, /orden hela var att /-mfra med dem som av den enskilda m-nniskans och d/ur $, henne n-r han s,g hur m-nniskor och d/ur egentligen var 5ara ganska s, sm,aktiga1 flyktig1 -ndra1 kortlivad1 fr,n materialen $, /orden tillsammans snart koagulering1 stra4 till5aka in i det "errinnende1 utan dem ingen i 5alans1 -ven till $ermanenta varelser ka$a5la att engagera sig i ensidiga riktningar flyter $, henne tusen till-gg ska utom sig1 med /orden i sig1 och mot /orden som en s, stor1 kraftfull1 helt o5eroende r-tt att vara hela1 alla fr-ndringar i det element-ra1 v-4t1 d/ur1 m-nniskans livsu$$eh,llande i sig1 allt ensidigheten av samma 5indande1 alltid ny och gratis frlossningen av1 och i samma valuta1 vilket den slukar1 stadigt forts-tta underh,lla och u$$ och u$$ hela tiden utvecklas1 s, /ag vill veta sanningen1 n-r han f,r idBn 5r tilldela de relativt s, 5eroende ensidiga fragment eller en mer s/-lvst-ndig s/-l i en hgre mening1 eftersom de alla l-nkning1 5indning1 std/a1 -ndra1 evig1 hel. *an skulle nog verkligen luras av det alls 5ara skulle kunna k-nna igen honom -ven relaterad hgre s/-l av en hgre grad av s/-lvst-ndighet i demgem- en kro$$en1 som vi i sin tur1 den nedre ensidig karakt-r1 en5art relaterad fram emot en l-gre niv, av egenfretagande till erk-nnas med v,r ensidighet till att hela v-sen kom$letterande s/-lar in i de $, liknande organ med anknytning till lutande. 7et kan naturligtvis n,gon s-ga1 eftersom han kan 5evisa det -r inte att endast de sista s-rskilt urskil/5ara stadier av v-rlden dis$osition1 m-nniskor1 d/ur och sedan ,terigen den hgsta1 mest universella1 3ud1 s/-lvst-ndiga varelser -r1 allt men hur m-nniskor och d/ur1 som enligt 3ud 5ara 5eroende medling mellan de tv,. ?en d, inte skulle kra oss v,ra egna gon1 ron fortfarande det $rioriterade6 %ad kan ses i oss som gat kan se1 hra n,got i oss som rat6 Enskilda medlemmar -r s-ker. ?en vi -r fortfarande $, dessa medlemmar och -nd, -r mer s/-lvst-ndiga -n de lemmar1 varfr inte /orden mer -n vi1 i sin tur1 har vi medlemmar. + vilken mening kan ocks, sammanfatta s/-lvst-ndighet1 det tar oss v-rt att se $, oss s/-lva1 $, u$$graderingar snarare -n minskat. Och att detta g-ller -ven i u$$graderingar 5ortom oss $, /orden1 visar /orden s/-lv genom allt som vi hittar henne. Och 5ara $, att marken fortfarande i en mycket hgre mening om oss -n vi v,ra gon1 ron1 att 5,da kan inte riktigt /-mfra. ?en men s, l,ngt det kan /-mfras med att vi inte f,r en mindre att titta $, /ust den k-nslan i v-rlden1 d-r de snarare u$$visar alla tecken $, en multi. Om man kr-ver frihet fr s/-len6 ?en kan om/ligt vara /orden mindre frihet -n vad vi gr1 om inte 5ara friheten fr var/e individ1 men ocks, alla fria tyglar1 vad vi kanske tror $, m-nniskans historia1 faller du offer1 kan vi alltid ta frihet som vi vill ha. Alla fria verkan $, /orden -r 5ara ett inre -n v,r1 men det 5evisar 5ara fr deras strre frihet. %i -r i v,ra handlingar1 som vi kallar fri1 men mycket mer av yttre omst-ndigheter $,verkas delvis1 delvis mit5ehindert1 hr till frihet1 hur mycket effekten av inre $rinci$1 kan det vara1 som Emed tanke $, den andra 5reda motsatsen till frihet mot 5ehovet G frihet inte gillar att h,lla en5art definieras av den. 0, vad hindrar oss fr,n /ordiska $,verkas av e4terna och /ordiska hrt1 till och med deras inre s/-lv5est-mmande Ese Ka$.+++G. Och hur mycket mer ofruts-g5ara1 av n,gon anledning1 att det 5ehvs adekvat frklaras med oss ger insidan historien fr m-nskligheten1 /a hela v-rlden -r1 eftersom den interna historien om ett folk. %em kan
-ven r-kna folket fra fram genom /orden som en ndv-ndig handling6 #l/aktligen1 n-r vi den oversk,dliga som ett tecken $, frihet1 eftersom det -r ocks, i detta avseende /orden ovanfr oss. Eller skulle den snarare den yttre fria rrelsen1 den missade n,gon $, /orden6 ?en hur skulle en s,dan ins$iration fr inredningen att vara avgrande eftersom det.1 @ven med oss 5ara en o5etydlig1 ofta saknar foten1 fr animeringen ensam viktiga1 interna frflyttningar +nte med den yttre armrrelser1 men med inre im$ulser i h/-rnan 5eror $, idBn tillsammans1 de flyttar armen1 och hur m,nga tankar g, in1 utan att n,gonsin f, ett ut5rott i yttre rrelser. Armen kan 5enet f-stas eller elimineras1 -r tanken fortfarande lika 5ra som tidigare1 om 5ara de inre viktiga im$ulser i h/-rnan fortfarande frsvinna frst1 och om de vackla1 kom$letterade han med1 eller1 du vill hellre honom kat1 t/ockna det med. E4ternt fria rrelser i arm och 5en1 det kan -nd, alls 5ara fr att 5ehov1 d-r vi 5ehver en arm och 5en i sig fr att u$$n, e4terna -ndam,l1 som hos oss1 men inte s, med /orden1 inte att u$$n, samma syfte genom e4terna medel 5ehver fr att de s/-lva som ett s-tt av oss i sig1 men det som den 5ehver -ven fr,n utsidan1 mottar som en himmelsk g,va. *-r anger de tidigare verv-ganden1 enligt vilka det snarare u$$r-ttar en $referens som en nackdel av /orden mot oss. Eftersom vi inte s,g hur alla v,ra e4ternt fria rrelser endast i sam5and med v,r nd och ensidigheten6 Eller1 om vi i5land s$ela ut som i ut,triktade rrelser1 5eror detta inte -nnu iho$ med en enhet som allt 5er-knas $, v,rt e4terna s,r5arhet och ensidighet1 och nu naturligtvis -ven i s$elen vill h,lla regn och livlig genom s$elet fr 5ehovet 1 -r ett s$el som -r -nnu fr /orden ett h/-rta6 0, hon sv-lter1 men inte att de inte ocks, har en s,dan yttre som vi gr. ?-nniskan s/-lv kan1 efter som han reser sig mer om den e4terna s,r5arhet och det sensuella s$elet1 -ven den yttre rrelsen mer avg,. %ad -r i denna relation1 den odlade man till 8ilden. 7et -r hela tiden i /akten $, kriget och frstod fr vad den 5ehver och hur arg han 5eter sig i sina danser1 men han sitter n-r nd inte $ressa honom inte1 liksom tyst $, mattan och rker sin $i$a1 han gr det dagar. 7en odlade man har l-ttat sig av en del av den yttre fri aktivitet som last-och dragd/ur1 och slutligen g/orde $, sin maskin1 -r hans dans sittiger och ro1 5ara internt till -r glada i honom mer varierade -n de enkla r,a vildar och -ven -n i d/ur1 voraustut honom s, mycket i e4terna rrelser. ?en -ven i de odlade folket i 5onde-och kro$$sar5etare som ar5etar mer utanfr -n filosofen kungen1 men detta ar5ete internt med s, mycket mer1 och medan $u5liken av ofr-lse m,ste anstr-nga sina egna 5en fr att marschera1 sitter frmodligen officer till h-st och kan trans$orteras 5ort 1 5ef-lhavaren kvar -ven till synes sysslols 5akom fronten n-r armBer sl,ss. *an ar5etar ,tminstone utv-ndigt1 och mest internt. 2orde vi inte s-tta in den klara1 menar vad ut,t och in,t fria rrelser mot varandra6 0$eciellt v,ra hgsta1 friaste1 mentala aktiviteter s$ringa alls fr,n endast till rent interna rrelser> /u mer vi retirera in i kontem$lation1 -r den ska$ande fantasin aktiva inom oss1 desto mer allting vilar ytter s$el i armar och 5en. ?en vem skulle h-vda eller skulle kunna 5evisa att det som h-nder oss som ett tillf-lligt tillst,nd av mental h/d och koncentration1 inte det naturliga tillst,ndet allt hgre frh/da och i sig kan vara mer koncentrerade varelser6 0kall hgre v-sen1 den nedre 5ara imitera verallt1 -ven i det som -r en av deras dm/ukhet1 imitera inte snarare den l-gre till de hgsta tillst,nd av
mnstret oftast hgre6 En sak till> *ur m,nga d/ur1 fr /ag kommer inte att tala om de v-4ter vars s/-l du gillar minst tvivel1 5ara dess delar -r t-ta och regn mot varandra. *ur kan man d, $, /orden som inte ens fast1 men enda legitima kr fr att h,lla denna lag skull dda1 de -nnu delar1 de levande varelserna s/-lva1 o5eskrivligt fri flyttas mot varandra1 liksom de fasta d/ur6 <aturligtvis -r de mycket l,ga d/ur som -r tight. ?en -nd, d/ur1 men med s/-l. %em v,gar tvivla $, det6 Och att *gsta vil/a finnas inte vidrr den l-gsta av viss sida1 vi vet redan varfr annat -n sitta tight dessa d/ur6 Eftersom kommer till dem vad de 5ehver. Och s, flyttar samma anledning /orden endast i fast lagliga genom rummet. %ar/e avvikelse skulle s-tta under omst-ndigheter som de kanske inte 5ehver. 7in inre livs$rocessen -r den fasta lagligheten av den yttre och 5er-knas som fast fr,n dessa d/ur till deras monter1 men att det 5ara -r en fast laglighet1 inte ett fast tillst,nd1 -r det som s, mycket annat hgre -n dessa d/ur. 0, stor skillnad kan ocks, ha /u /orden fr,n vissa h,ll med oss1 och de skulle vara -nnu strre -n vad det -r1 vad det kan ta hand om oss om denna olikhet men 5ara 5ara den strre h/d och fyllighet1 inte en 5rist $, vad s/-len till ett uttryck fr dess v-sen kr-ver att visas6 .orden -r oss -nnu s, lika1 fr att 5evisa att den har ett antal enskilda1 o5eroende s/-l som oss1 och s, olika att 5evisa att de har en hgre1 har en hgre grad av individualitet och s/-lvst-ndighet1 eftersom det a5solut inte h-r igen1 utom i 3ud. Alla olikhet av m-nniskan och /orden efter att vara och agera -r /ust 5ara i att Erdlei5 den m-nskliga kro$$en i tyger1 stickning1 syften inte tillf-lliga1 men ver 5yggd1 men andra st/-rnor frutom 5yggt -nnu mer individuell -n den m-nskliga kro$$en den m-nskliga kro$$en. ?en om det -r kro$$en som det inte 5orde vara s/-len s, l-nge kro$$en -r att 5etrakta som ett uttryck eller uttryck fr s/-len6 Efter finner vi alla yttre tecken $, /orden1 att den har en souled vara i ett -nnu strre 5etydelse -n vi gr1 m,ste vi n/a oss fr om det var en fr oss rent av de relaterade varelser eftersom det -r nu ,terigen det enda s-ttet s/-len av motsatt karakt-r att ta itu med. ?en eftersom vi s/-lva hr till de delar1 delar av /orden1 verkligen skil/er oss som m/ligt1 men i staten1 till och med lite mer -n yttre tecken $, hennes s/-l1 men ocks, n,got av sin s/-l i sig omedel5art u$$fatta1 n-mligen det som den i s/-lva fick tid$unkt eller vad v,r s/-l fr,n sina former. Och genom att dela en del av sin s/-l1 delar vi ocks, n,gra av sina sinnen1 vilket gr dem s/-l -r 5ara1 och hela deras kurs1 kan vi 5ara ha som $artner fr hennes s/-l s, lite som vi inte har hela kro$$en av /orden. %isst1 s, l-nge du kan1 m-nniskor1 d/ur och v-4ter -r 5ara som n,got utanfr och $, /orden1 och deras s/-lar kan ses endast i ytlig relation till /orden1 /ordsystemet1 och hur kro$$arna utan 5andet av hela systemet framst, som n,got 7iffust1 m,ste -ven de s/-lar verkar s,. ?en om alla freg,ende verv-ganden har visat att v,ra kro$$ar -r faktiskt delar1 organ1 lemmar av /orden1 /ordisk systemet i sig1 -ven fast det och 5undna det1 eftersom de delar och medlemmarna -r 5undna i v,r kro$$1 s, -r v,ra s/-lar ndv-ndiga fr animering av /orden och -r 5undna av samma1 som s-te fr s/-len kan 5edmas endast av den kro$$sliga1 den tillhr. <u kan vi vara s-kra $, det andliga 5and som 5inder alla s/-lar $, /orden1 inte 5ara som omedel5art u$$fattar som
den fysiska 5and som 5inder hela sin kro$$ fr att vi skulle 5ehva vara -nnu hela andan i den /ordiska d, re$resenterar det1 och vi kan och men m,ste u$$ges i fysisk g-nget se ett uttryck fr den intellektuella1 eftersom vi inte har n,got annat att se en andlig o5ligation som n,r 5ortom oss1 men utan ens i v,r egen kro$$ -r ett e4em$el $, ett s,dant uttryck1 vilket ger oss fr ytterligare slutsats $recis som 5er-ttigad1 eftersom samma m/liggr. @ven om detta ensam1 att /orden 5-r m-n av frnuft1 skulle inte tenderar att fl/a att hon -r intelligent eller ens intelligent -n dem. Ett mte smarta m-nniskor -r ofta en d,re1 en damm med m,nga fiskar k-nns som en helhet1 inte lika mycket som var/e enskild fisk fr sig s/-lva1 vorausset"lich ingenting. Och /orden skulle d-rfr vara av s,dan l-sning som helhet kan vara dummare -n n,gon m-nniska och d/ur k-nner $, henne eller n,gonting. %isst1 n-r m-nniskor och d/ur kastades iho$ lika ytlig $, henne som en samling av m-nniskor som kommer samman frst efter den eller den e4terna referens$unkter och s$rida 5ra igen1 eller som fisken i dammarna1 det 5ara inte frsamlingen1 dammen1 men 5ara /orden sluter till individen1 konsekvent inom sig1 odel5ar helhet1 och frsamlingen1 varken m-nniskor eller dammen har $roducerat fisken. ?en alla m-nniskor och alla mten mellan m-nniskor och all fisk och alla dammar odlas1 hur de fortfarande -r l-m$liga och ou$$lsligt frenade i funktionell i frening fr,n det /ordiska systemet. Om vi vill /-mfra /orden r-tt1 s, vi m,ste /-mfra det med ett mte har samma organiska utvecklat sig fr,n1 som dem1 och -nd, sl-kt1 som hon. Ett s,dant mte -r mtet mellan v,ra gon1 ron och h/-rna fi5rer och vad finns det i v,r kro$$. %i -r alltid fras till5aka till den /-mfrelsen1 frutom att det alltid g-ller att /orden en kro$$ i en hgre mening1 $, grund av v,r egen kommer in honom. %,r kro$$ -r att s/-len i v,r kro$$1 nu vet allt som n,gonsin har k-nt till honom1 och mer -n tillg,ngen -r n,gon av hans u$$gifter1 /orden allt att deras m-nskliga och fisk att veta1 och mer -n tillg,ngarna i alla enskilda ligger. 7essutom har man alltid funnit strre anledning att k-nna igen en gemensam o5ligation /ordiska sinnen i hgre ande1 desto mer frd/u$as utseende1 och var denna anda1 som du tidigare har gri$it honom1 det finns mer till namnet -n sak efter1 s, det var 5ara fr att du inte frd/u$at det nog. ?en det giltigt namn $, m/liga rensa -rendet. Att tala om en anda av m-nskligheten har nu 5livit s, 5ekant som att tala om m-nniskans ande. T/a1 som tror sig inte n,got med det. ?an skulle tro sig vara s/-llsa1 ville inte erk-nna anden om sig s/-lv1 och den fragmentering av folk vill ha innan sunt frnuft inte l-ngre e4isterar innan hgre u$$fattning. Och inte 5evisa tusen 5and av staten1 religion1 vetenska$1 umg,s1 -r att m-nskligheten verkligen en andlig Linked6 ?en hon -r ensam och ensam6 @r det inte snarare sam5and med den hela /ordsystemet1 !orein *uman g,r in med det som l-nkade folk till m-nskligheten6 Alla medel fr m-nskligt umg-nge tillg,ng1 utan ocks, om de m-nniskor och 5ygger konsekvent s-tt tills den allm-nna conne4ion av /ordiska saker fr sig s/-lva. @ven m-nniskor och folk som lever isolerad fr,n trafiken med andra m-nniskor och folk kvar1 med h/-l$ av den h-r anslutningen fortfarande insve$t i det hela. ?en vad de freningar annat till resten av m-nskligheten1 -n den allm-nna ramen fr det fr-mmande6 + samma sammanhang men ocks, mer -n m-nskligheten en go samtidigt alla d/ur och v-4ter1 och till och med mer -n alla d/ur och v-4ter. 0,
-r s/-lar alla d/ur och v-4ter i det hgre sinnet och g, med n,got mer -n alla enskilda s/-lar1 n,got annat att alla s/-lar1 eftersom frh,llandet mellan de /ordiska kro$$ar och /ordiska ting -ven om alla de enskilda organen -r. %ore det inte konstigt nog1 eftersom v,rt sinne s, m,nga stunder av olika slag och grader -ven om en ande om oss 5r inneh,lla moment av samma slag och att en5art en5art m-nskliga andar6 0kulle inte det vara som det l,g organisation av en 5andmask6 <-r n,gon tittar $, ett schacks$el1 studerade han fr ungef-r en anda av schack en5art i siffrorna eller 5ara officerarna1 inte snarare i hela sammanst-llning av siffrorna och styrelsen6 %ad g/orde siffrorna utan styrelsen med sina f-lt6 Och vad g/orde m-nniskorna utan /orden med sina f-lt6 + schack -r naturligtvis inte definieras av en anda av s$elet1 tal1 -r schacks$elet inte s$elar s/-lv1 har 5ara v,rt sinne u$$fann schacks$elet och s$elar med den -n med n,got e4ternt1 men det kan inte vara n,got annat med den inre anda och $sykningar av ens lever siffror $, /orden1 vars s$el -r den levande 3ud har t-nkt det u$$fattar inte 5ara en $assiv s$el och s$ela som vi g/orde. 7-rfr kan det inte vara $, annat s-tt1 eftersom samma villkor fr logiken internt vara h-r omedel5art1 eftersom det grs av oss e4ternt via v,r innerlighet. 2ara vil/an och m,ste skil/a sig fr,n det1 dock schacks$elet 5ara vi vet1 eftersom i stort sett har vi en anda av schack i oss1 kommer /orden k-nner sig s/-lva och sina karakt-rer1 eftersom de anda det i sig har. ?an kan fr,ga> hur -r det m/ligt att allt material1 kro$$sliga1 som anv-nds fr att trans$ortera m-nniskor1 l/ud1 ty$snitt etc. v-gar ansluter anda med anden $, v-4t +ntellektuell sinne att t-nka $, och som ett s$el i en hgre ande kan frmedla6 ?,ste det inte som en materiell av5rott i trafiken $, s$rit i st-llet umg,s6 @nd, -r det s-kert att det fi4ar det. ?en hur -r det m/ligt6 3ar1 om det inte -r s,1 hur -r oftast t-nker $, n-r allt -r 5ortom m-nniskan -r s/-llst1 dtt1 mycket grundl-ggande1 men om allt som hr till en hela levande varelser1 fr det kommer -ven co-s$onsor och ?itvermittler hans intellektuella tillg,ngar och gr. Eftersom v,ra kro$$ar genom den kro$$sliga1 d, v,ra sinnen fastst-lls av ?ental genom d-rmed vara i detta frh,llande1 och alla andra slags andlig relation kommer att std/as av en annan ty$ av kro$$slig relation i det. +nte olikt gon och ron fastst-lls av material5anor i frh,llande till oss1 och $, villkor att dessa s$,r tillhr v,r allm-nna kro$$ med en allm-n andliga varelser anger ansikts-och hrselu$$levelser i andliga relationer. %ad g,r 5ortom oss1 -r 5ara #ort kokong av det som redan finns inom oss. C, s, s-tt 5lir allting tydligt1 5egri$ligt koherent genom hela1 men $, det vanliga s-ttet att ta saken1 -r en sv,righet som 5ara fr5i vanan kan 5ara vervinna den inkonsekvens1 ett ho$$ -r en self-made dike. #r n-r det en g,ng en andlig rrelse fr m-nskligheten med h/-l$ av materiella resurser m,ste erk-nnas som materialet inne5-r kommer att orsaka honom om de ko$$las endast mellan gl-d/e och avslutade delar av v-rlden1 5-r inte ens $, deras sinnen med6 *ur kan -ven f-stas genom en anda av m-nskligheten1 den enda utanfr1 i sinnet6 @ven om en anda av m-nskligheten1 som du tror det oftast som s, mycket v-l e4istera1 /a kan vara s, ensam1 fr unhalt5arste tanken att man kan ha av ett sinne fr att h,lla det1 naturligtvis1 5ehvs de mest oh,ll5ara e4tra frest-llningar. ?en mer om det senare. #r nu finns det inte s, mycket hur vi m,ste t-nka oss en anda av /ordiska
ting1 som framfr allt den frsta g,ngen som vi m,ste t-nka oss en s,dan1 5ara att vi inte f,r t-nka $, honom utan att den grundl-ggande egenska$en1 utan vilken det skulle vara sinne . Och skulle han inte om han inte visste om det i vad som -r k-nt i honom om n,got s$eciellt. 7, skulle det finnas m,nga andar1 men inte en1 d, leimten vi honom med ett ord1 och han skulle falla snder i -rendet. L,t det f, en stor cirkel1 och i det stora antalet sm,. %ar/e liten cirkel har en s/-l inneh,ll han $, och st-nger av sig s/-lv1 ungef-r som den vet. ?en genom den stora cirkeln de sm, cirklar som omsluter allt1 inneh,ller den och -ven fr,n s/-leninneh,llet i alla sm, cirklar i det. #r den stora cirkeln1 ingen av de sm, f-rdig eftersom alla delar av den ganska stora s/-lva -r1 vilket s,ledes -r medvetna om allt sitt inneh,ll1 men var/e liten -r klar mot den andra lilla1 ingen av dem vet direkt till annat inneh,ll1 och den stora -r ,terigen klar mot andra stora1 vilka alla kan ing, i en stor cirkel. 7e sm, cirklarna som vi -r1 -r den stora cirkeln /orden1 den strsta guden. 0, alla yttre tecken $, s/-len1 /orden1 och till det inre ocks,. %ad -r ett yttre tecken $, s/-len till oss1 ser vi i det kat1 hr hela v,r s/-l till det omedel5art ger oss1 s, att s-ga1 ett direkt urval av deras s/-lar. 7e yttre tecknen kan l-mna oss os-ker $, om vi har -nnu inte 5ara en tom sk,l framfr oss1 5evisar sin egen s/-l fr oss1 -r det verkligen s/-l i det1 egen s/-l kunde l-mna oss os-ker $, om det -r inte 5ara en 5agatell av soul eller fragmentering av s/-lar -r som vi har h-r1 de yttre tecknen visar oss att 5ortom oss gr-nsen1 oss in5egreifende hgre l-nk. ?ed tanke $, detta 5oende med tv, s-tt -r vi med v,rt u$$drag att 5evisa e4istensen av en s/-l i v-rlden fr att 5evisa faktiskt mycket frdel i ar5etet med s/-len i anl-ggningen. Anl-ggningen -r ganska 5redvid och under oss1 $recis utanfr oss som vi kan u$$fatta n,gon strimma av hennes s/-l omedel5art1 eftersom var/e s/-l -r niv,n endast till sig s/-lva som direkt 3e!ahrung. 2ara 5etraktandet av materiella villkor och omst-ndigheter l,g d-r innan1 som vi hade nu 5ara m,ste titta $, det1 hur l,ngt de kunde visa eller 5eg-ran s/-l e4istens $, ett rimligt tillfredsst-llande conne4ion1 men hur mycket 5-ttre det hade att visas fr oss1 om vi 5ara lite av -mnet s/-len kunde visa i anl-ggningen1 desto mer s, om det $, flera $unkter av samma kan ha h-nt. 7en yttre tecken $, enighet skulle vidare5efordra det interna avtalet1 men har alltid fresl,. + detta gynnsamma fall1 men vi -r $, /orden. Eftersom vi alla tillhr /orden s/-lv1 s, det kr-ver inga alls analogier och f/-rr kretsar fr att 5evisa att /orden har en s/-l> var och en kan k-nna igen sin egen s/-l som -r direkt knutna till henne1 5ara vara s-ker $,1 inte -r n/d med det h-r ensam. %ad han ville ensam och ensam med den monstrusa Erdlei5e6 ?en nu kommer de enklaste analogier och h/-rt5ehov som tvingar oss ,tminstone i andra m-nniskor1 d/ur snart igen mer eller mindre likartade s/-lar som i oss. %i -r samma lika s-ker som v,ra egna. 0, det finns i /orden $, ett s-kert s-tt s/-len -ven om vi alla ut. <u har vi 5ara att visa att dessa s/-lar -r inte lika fragmenterad som vi u$$fattar det 5rukar1 och detta sker som vi anser i frsta hand1 eftersom vi har ansett att deras kro$$ar och kro$$sliga $rocesser -r inte lika fragmenterad som vi de 5rukar frst,1 men de kro$$sliga 5ehoven 5ortom oss t/-na oss som ett uttryck fr den anda 5ortom oss1 och fr det andra verv-ga hur v,ra individuella andar endast ha karakt-ren av ensidighet fr dig s/-lv1 men som kr-ver ett 5and i en allm-n anda och i att ko$$lingen uttrycks synligt fr alla /ordiska ting1
genom att 5li det tred/e verv-ga framtiden1 som fr det stora ho$$et mellan 3ud som styr universum1 och s$rit1 som v,rt1 med kontroll endast sm, flingor av materia1 rimligen ska intermedi-rer -nnu. ?en 5ildar kro$$en av himlen s,dana 5ollar mellan v,ra kro$$ar och mellan alla frst, v-rlden1 inklusive all-5egri$a 3ud hrde hur vi inte ska vara 5en-gna att umg,s och mentala mellan$rodukter till dessa. ?en det kan finnas n,gra mellansteg i ett frsvagat1 men 5ara mot oss kad individualitet och s/-lvst-ndighet1 eftersom allt ser i slutet kommandot1 i denna mening. 0om nu1 n-r alla v-4ter genom n,gra grova likheter1 till e4em$el kom$osit cell5yggnad1 n-ring1 s-tt likheten /ordens slog oss1 s, att vi kan h-r 5ara hitta ti$s att deras s/-l fr,n viss sida -r n-rmare oss -n s/-len /orden. Och hur kunde de inte1 hon -r v,r granne $, /orden1 $, andra sidan har vi de 5,da grannarna inte till /orden1 som har sina grannar 5ara i himlen. ?ed h-nsyn till den allm-nna karakt-ren s/-len /orden fr5lir alltid l,ngt i frdel mot anl-ggningen1 -ven mot oss s/-lva n-r vi ser $, det r-tt. Endast den med oss verhuvudtaget inga yttre tecken av oss 5ehver.
<-r m-nniskor1 d/ur och v-4ter -r grannar $, /orden1 men mannen -r mer att fredra granne1 och -r s, l,ngt till5aka fr,n vissa h,ll $, /orden n-rmare -n anl-ggningen1 till e4em$el inte riktigt1 och ordet granne till frh,llandet mellan hgre L,ga $assar och endast i /-mfrelse med den -nnu hgre -r 5,da grannar.
<aturligtvis vill vi inte dl/a fr oss s/-lva att de o5/ektiva frdelar fr detektion av en s/-l i /orden genom su5/ektiva nackdelar som -r v,r mottaglighet fr det $, ett s-tt som l,ngt u$$v-gs. Eftersom det var ndv-ndigt att tro $, en anl-ggning s/-l1 -r 5ara tanken som kr-vs fr att ing, avtal1 att minska1 vilket var alla l-tta och 5ekv-ma1 en v-4t s/-l verkar $recis s, som ett svagt 5arn mot en m-nsklig s/-l1 verseende du kan se ner det1 antagligen v-ger som nyfdda dockor1 men nu -r tanken att e4$andera v,ldsamt1 5etraktade alla relationer i en ny stor skala1 vilket faller anden1 den hittills s, h,rt snrd1 tung1 ett monster som sammanfattar s/-lva1 kan du se gat d-rfr att dra sig undan och sluter sina gon och s-ger ganska 5ra1 det var inte d-r eftersom mans inte vill se1 och om det fortfarande skakar oss1 kommer vi fredrar att1 vi seiens att skaka den. 0om att se det ganska modigt1 skulle man finna1 /a1 det -r inte monstret1 vad vi tycker att det -r1 det -r v,r v-nliga gamla men -nd, st-ndigt unga 5lommande mor1 som v-ger oss s/-lva1 men r-dslan vi inte k-nner igen dem . 7et faktum att v-4terna skulle vara animerad1 alla hade s-kert redan t-nkt sig1 eller ,tminstone t-nkt $, det. Oavsett1 om det var sant1 det fanns en gracis s$el att g, igenom ett $ar anledningar till detta> 8hat ever hela tron om6 *-r -r det en mots-gelse som g,r h,rt in i kttet1 l,ngtg,ende i hela omr,det1 alla t-nker hela 5yggnaden kolla$sade under vilket han tidigare sorgls vanligt1 -ven om det kan visas att i $rinci$ 5ara en ny stark $elare fr att std/a den vad som m,ste st, fr all framtid1 har angetts av1 och endast vid tid$unkten fr u$$fra glider hela 5yggnaden. 7en ena h,ller vanhelgande frsket1 den andra l/ligt1 hur l-tt -r det att frdma hur mycket l-ttare fortfarande skrattar. 0, det -r nu inte saknas1 naturligtvis1 att m,nga som gillar medgav den enkla 5lomman1 den enkla s/-len1 eftersom det tog s, lite anstr-ngning fr att i sin egen s/-l1 /orden1 tusen g,nger ver 5lommande +ngenting kommer att vil/a erk-nna att ryggar
andligt innan kostnader1 som inte kan frnekas. %ar naturligtvis ingen anstr-ngning1 eftersom ingen vinst.
7en tidigare s, vanliga antagandet att v-4terna s/-llsa 5eror sig v-ldigt mycket med lika m,nga tror att /orden s/-lls1 tillsammans. %-4terna -r1 individuellt de kan 5ete sig1 men s, vervu4na1 som en 5it av /orden1 att det som -r sant fr det1 ocks, m,ste vara sant fr dem. H andra sidan rr sig s/-len i /orden1 s, hon kr -ven kr-vs av henne i v-4terna1 och omv-nt1 n-r $lantorna har s/-l1 $roverna i s/-len $, /orden h-rmed multi$licera som antyder en allm-n s/-l mitten av /orden fr att v-4a med det och 5li mer n-ra varandra. 3enom att s, att s-ga1 -r hela omkretsen av /orden s/-l s-tt med dem1 ett krav $, ett allm-nt 5indande centrum av s/-len s/-lv visar sig tydligt. En nyligen naturlig filosof uttrycker sig i ett ty$snitt som /ag normalt l-ser med n/e och undervisning $, fl/ande s-tt i fr,gan om1 vad /ag kan frunnas n,gra kommentarer1 det -r inte vad /ag ar5etat s, h,rt och klokt i mitt tidigare skrivande frskte r-ttf-rdiga1 strimmor med n,gra l-tta drag av $ennan igen verkar. En tillf-llig h-nvisning till den allm-nna syn$unkt som gr dagens filosofi mot ut5yggnaden av medveten s/-l $, m-nniskor och d/ur 5alk ocks, som s, mycket fr att gra det. DAnl-ggningen har varit ett individuellt1 s/-lvst-ndigt liv. Alla deras strukturer -r internt och e4ternt till varandra. +nte yttre1 fr-mmande makter -r det som $roducerar med en slum$artad interaktion av anl-ggningen1 men ska$ar inifr,n1 genom sin egen inre energi och infrlivar dem .. sina kro$$ar med denna inre energi hon konfronterar och oorganiska naturen Kontinuerligt det -r med detta i trafiken1 fr,n luften1 vattnet1 /orden1 h-mtar den n-ring och omvandlar den till vegeta5iliska former1 men trots detta inre /ag -r. . anl-ggningen fortfarande anh-ngare till /orden rotade i marken som 5arnet i livmodern hos mor - hon sker luften och l/uset av motsatsen1 hon st,r inte ut fritt till en fullst-ndig slutsats1 i sig1 -r d-rfr utan s/-l1 utan sensation1 en dum1 oskyldig1 lidande och gl-d/elst liv1 lika mycket en sak $, /orden1 -n han s/-lv Anl-ggningen -r d-rfr av $eriodiska ,ret $, ett helt annat s-tt $,verkas n-r d/uret1 hon -r levande ,ret1 den groende1 5lomning1 frukts-ttning och dende v-rld. D .ag 5er nu h-r emot> #rst av allt1 varfr skulle det g-lla fr fr,gan om s/-lens mindre att anl-ggningen konfronterar individuellt med intern s/-lv handling av oorganisk natur1 -n att de u$$en5arligen sm-lt e4ternt med /orden rik och motiverad1 men odlas i s/-lva verket1 $recis i samma -r. 7et g,r samman inte alls med /orden1 s, att s-ga1 5ara s-tta in i den1 d-r den 5ara en relativ skillnad fr,n den man vars enda /a f-ster ocks, till marken1 och inte $, n,got s-tt kan ocks, stiga s, hgt stigande med huvudet ner i tr-det med dess tr-dto$$ar. Om detta d/-rva u$$gradering $, marken g-ller inte s/-len av anl-ggningen1 men om ned gru$$eringen i marken1 men -r sant6 ?ethinks 5,de villkorligt logiskt och st,r ut i den verkliga slutsats. <aturligtvis $assar 5ara en1 inte de andra fruts-tter. .a hur sant det med den inne5rd som -r f-st i anslutning till marken1 att den man som fortfarande -r s, mycket $, marken -r skyldig att han kan frigra sig endast en fot i taget av det fr alltid1 men det -r s, mycket hgre Animation som en f/-ril och f,gel som stiger s, hgt och fritt ver1 och kunde d, 5ara vara en varelse vars s/-l -r /ust losringt med ens en fot fr,n 5o/orna av medvetslshet utan att n,gonsin riktigt $, v-g att komma ut1 utom kanske med h/-l$ av 5allonger1 och ?en /orden skulle ha i sin fullkomliga se$aration fr,n andra himlakro$$ar i omfattningen av animeringen -r $, hgsta1 samtidigt som det ska vara /ust den anknytning till henne1 vilket gr anl-ggningen s/-lls. 0varet -r> det finns andra sk-l till att det hga souled m-nniska1 l,t inte /orden verkar animerade1 det kommer inte 5ara att den 5ifogade filen till henne. ?en varfr en s, liten giltigt sk-l ensidigt och en5art mots-tta anl-ggningen6 0, det -r helt $, koraller1 ostron -ven av /ordn-ra materia1 s, r-tt i en g/ut/-rn och floden1 i sam5and med den fasta massan av /orden1 lds till det1 men gr v-4ten mycket mer livlig rtter i marken1 och som forts-tter att kra och rock kan 5l,sa det1 och kl-ttrar ver kli$$orna s, l,ngt fr mat6 7, frfattaren m,ste koraller och ostron fr utan k-nsla som h,ller v-4terna han vill h,lla fast vid sig s/-lv. *an kommer inte fr att koraller och ostron1 men har i vrigt fr mycket sl-ktska$ med andra nu som en g,ng ins$irerade den som d/ur1 men h-rmed ge u$$en5art att denna funktion inte kan inne5-ra att
fr,gan alls. Om det -r filosofiskt att dra slutsatsen fr,n allm-nna $rinci$er1 men de m,ste ocks, frmodligen vara universell. Och vi verkligen l-mna /orden i sin s/-lls dda och gr det intima sam5andet s, s/-lls1 det individuella livs$rocessen1 men inte fr s/-len1 k-nner medelv-rdet1 eftersom det -r slutsatsen sedan visste v-l kom5ineras1 inte alla d/ur alls1 man vara1 framfr allt1 mycket s/-llst1 utan att k-nna som v-4terna6 Eftersom d/uren -r omkring mindre oskil/aktigt sammansm-lta med /orden som v-4terna1 inte snarare fler1 mer m,ngsidig1 men inte med fretaget men med hela /orden E/fr ka$. ++G6 ?en kan det senare slaget -r mindre -n den frra1 en g,ng t-nkt att gra en ko$$ling till den s/-llsa s/-llsa6 .u mer de 5and som u$$sluka oss med de dda1 desto mer kommer vi att t-nka s/-lva h-dan u$$slukad i dden. Anl-ggningen kan inte ens str-cka ut sina rtter genom vilken den -r ansluten med de /ordiska system1 l,ngt1 s, att s-ga1 som odlas endast med den lilla $lats som det -r niv,1 men d/uret1 med allt utrymme genom vilken den rr sig den 5evil/ade honom /ord fr,n vilken den drar luft och mat1 eftersom det inte frekommer $, ett h,r fr,n /orden 5li av anl-ggningen1 fr5lir alltid gillar det h-r ett una5trenn5ares1 5ara mer glidande1 5errings$unkter med det /ordiska mer fr-nderlig1 i den m,n -ven med sin dda $rocessen mer och mer m,ngsidig att sl,s samman f,r $lats $, marken1 som har ansett sig tillr-ckligt av hans liv-$rocessen1 hans handlingar1 skil/er sig fr,n omv-rlden1 /a efter argumentet inte fr individuella s/-len sensation menar men det -r1 eftersom det ocks, v-4ten tillhr. Och v-4ten sk/uter dess delar endast fr,n ett fast $ers$ektiv1 fram,t och -ndra 5errings$unkter med det /ordiska. 7et finns 5ara relativ skillnad.7/uret rr sig 5ort helt1 naturligtvis1 i olika riktningar1 fr,n den inre $rinci$ fr att u$$n, syftet1 fr5lir v-4t1 utan ocks, driver anl-ggningen fr,n dess fasta fre fram fr,n en inre $rinci$ $, alla sidor lv1 5lommor1 g,r in i 5,de u$$ och ner1 det gr det -ven fr att u$$n, syftet1 och samtidigt glada med yttre stimuli1 men det -r det -ven n-r d/ur. Hterigen1 ingenting som relativa skillnader1 men vill att du ska det gra en a5solut> *os d/ur en s/-l att visas sig1 av h-nsyn till d/uret d-r och -r 5yggd s, m,lmedveten1 ingenting i anl-ggningen1 5r den visas 5ara andra som vill ocks, hos d/ur n,got i det1 av h-nsyn till det d-r och 5yggt s, m,lmedveten1 men det 5orde 5ara vara 5ara utseende. ?ed alla tecken $, intern o$$ortunism endast 5r e4ternt -ndam,ls g-lla. Anl-ggningen1 s-ger de1 st,r inte fri att en o5eroende slutsats av sig s/-lv1 och det -r att tala mot animeringen1 men om de nu ligga hos d/uren i den o5eroende slutsats varken i riddance av /orden1 och inte heller i det gla$$ i marken f,r1 av vilka den frsta inte -r det sista l,ngt ifr,n universellt hll1 -ven om han inte kan vara i en sluten krets eller center nervsystem1 som 5,da hr inte hemma ocks, otaliga d/ur1 som han sedan kan vara1 men -r annorlunda -n i 5ara individen Artung och /-mfrelse av en levande $rocess mot /orden1 vilket ocks, erk-nns till v-4terna i inv-ndningen -r 5ara sk/uts ,t sidan1 men om det -r att> var/e enskild animering fr anl-ggningen1 och inte heller kan inne5-ra fr d/uren. :otade i marken som ett em5ryo i livmodern hos modern -r att str-va mot anl-ggningen i luften och l/uset. ?en /ag menar1 -r em5ryot ganska n-ra i famnen $, mamma till l/us och luft1 som han motsatte nskade dem1 men k-nslan 5ryter genast ut1 som han s/-lv 5ryter igenom till l/us och luft1 s, /ag t-nkte v-l1 om anl-ggningen fr,n uts-de 5ryter fram i /orden fr luft och l/us1 och -ven n-r de 5lommar raster $, en hgre l/us liv igen1 skulle kunna t-nka $, att 5ryta fram k-nslan i anl-ggningen efter att ha sett denna analogi. @r detta t-nkt att 5etyda endast tv, g,nger att 5ryta fram1 5ryta u$$ anl-ggningen fr att trans$ortera med luft och sol en du55el e4$losion av medvetslshet6 Om det omedvetna livet $rocessen inte trtt1 fr att uttmma sig i tomma arenor6 ?en nu har ocks, sina rtter i em5ryot inte en dda1 men en s/-lfull mamma skulle vara s, enligt samma analogi1 enligt vilken anl-ggningen -r att 5etrakta som icke-levande1 fr att ta /orden i strid med std av argumentet s/-lv igen som att ha en s/-l1 eller inferens intr-ffar att om det omedvetna kan fuseras med den medvetna1 en medvetsls em5ryo med en medveten fr-lder skulle det omv-nda vara ganska m/liga niv,1 en medveten v-4t med medvetsls /orden. Om du kunde g, igenom de analogier som tar mitt skrivande ,ttonde liten1 ur en filosofisk synvinkel1 kan man ta s,dana varv $, analogin1 men som kan visa eller frklara $recis motsatsen till vad deras avsikt -r1 och om de inte gr det s/-lva mots-ga sig s/-lv1 tala till v,r frdel6 ?en den yttre likheten mellan
den fasta 5ka slukar alla andra h-nsyn och kontem$lation1 fr denna kurs1 ,terst,r mellan em5ryot och anl-ggningen. ?en det kan ocks, tolkas eller annars h,rda $lantans rtter i marken1 som i k-nslan av delaktighet i s/-llshet $, /orden1 tror /ag i <anna Es. F)G fr att ha ens visat -nnu utan h-nsyn till /orden s/-l . <aturligtvis faller hela argumentet alls om /orden s/-lv vid liv1 animerade1 ist-llet fr att vara dd. 7, kan det 5ara fr,ga sig om inte det h/-l$er v-4ten1 kanske 5eroende skulle stiga i den allm-nna animering av /orden1 som g-ller fr en 5it mark eller en a4el som k-nner ingenting fr sig s/-lv1 men $, det hela en k-nnande h/-l$a till att 5ygga karakt-r1 $recis som v,ra 5enfragment och 5lodflden i hela v,r-souled kro$$en. ?en inv-ndningen erk-nner individuella /-mfrelse av anl-ggningen mot /orden s/-lv1 har vi nu allt vi 5ehver ocks, ta samma individ animation kan. 7essa argument mot s/-len av anl-ggningen $resenteras i ett ty$snitt $o$ul-r h,lls1 m,ste d-rfr frmodligen frfattaren verkade vara s-rskilt tydliga och de flesta ligger $, sidan. <u -r inte 5etvivlas att de i den filosofiska 3enom ut5ildning frfattare frkni$$as ocks, med d/u$are filosofiska ,sikter som inte citera h-r i sam5and och d-rfr inte frnekas1 men han kan klandra oss om vi nu skulle hellre i s,dana fr,gor till de enklaste1 mest naturliga1 naturligtvis1 5ara lite mer frsiktiga metoder fr slutledning som att l-mna filosofiska motiveringar som har ett s,dant argument som fa lichste och sl,ende frukten6 Eftersom det -r en man av intellekt1 fr,n vilken de h-rstammar1 anledningen till att det inte har misslyckats vertygande1 5ara en d/u$are Untriftigkeit kan i s/-lva verket 5ero $,1 men det m,ste verkligen g-lla fr en 5ra1 och -r egentligen inte s-mre -n dig 7et -r verallt1 s, l-nge dda den o5estridliga krav $, /orden med dden allt vad det 5eror och inte fysiskt lika m-nniskor1 kursen hans liv varar -nnu 5-ttre -n dess konsekvens1 fr annars skulle han ha frverkat samma dd. %arifr,n kommer den sista filosofiska s/-llshet av anl-ggningen som /orden6 #r,n fl/ande grundsyn> Tanken -r 5ara att 5r/a gradvis losringen fr,n det omedvetna naturen Att hantera den mekaniska $rocessen till medvetande och slutligen rulla ver $, mannen i s/-lvmedvetna sinne1 eftersom det tar ett mekaniskt dd natur och sedan en dd1 dvs s/-lls liv $rocess som steg enk-ten att gra det. Efter denna filosofiska u$$fattning -r sedan konstruerade natur1 s$arkar henne1 d-r inte ,t sidan1 5ehver du inte gra det egentligen6 Ovanst,ende -r inte ett e4em$el $, det och hur man gr det6 Och detta kommer till slutsatser och mots-gelser som de tidigare. ?en skulle det inte vara 5-ttre fr vyn v-ndas fr att 5ygga fr,n naturen6 0, du skulle antagligen ocks, $, verv-ganden som v,rt. @ven om det filosofiska1 det gr det ,tminstone i hemlighet1 men enligt vilken $rinci$6 #r att h,lla allt i enlighet med mindre medvetet i naturen -n m-nniskorna mindre e4ternt1 s-ger /ag e4ternt liknande1 och nu g,r det /u s/-lvklart att du inte kan komma l-ngre -n m-nniskan med medvetande eftersom> Efter detta /orden och v-rlden man ser ut,t v-ldigt olika1 och inte fr d/u$t ner kommer 5land m-nniskor1 eftersom v-4terna -r till honom igen ut,t mycket olika1 och eftersom du verkligen varken /orden eller v-4tmedvetande ser1 s, det ser helt ut ur s,som vinst eller 5ekr-ftelse av utsikten genom erfarenhet1 men givetvis g,r u$$levelsen l-ngre och s-ger att ingen irgends s/-l1 medvetande ser1 frutom alla i vilket han s/-lv ser. Egentligen kan odlas endast fr,n u$$fattningen att 5evis fr den $,tagliga likheten1 som vilar ver de yttre frh,llanden1 och detta halvt t-nkt faktum1 eftersom 5ara de kan hitta den. #r,n en s,dan i efterhand har helt omedvetet det p frhand 5ildat denna filosofiska syn $, naturen och s/-l1 vilket inte -r nu i ensam kraft1 men nu allm-nt frh-rskande1 frst,s. Ur synvinkel hgre frh,llande1 hgre teleologi1 som dar5oten oss $,g,r av naturen s/-lv1 vid var/e steg desto mer s, /u hgre u$$1 desto l-ngre i att vi kunde flytta de ,sikter1 men 5ara fr,n synvinkel eller i avseende $, de as$ekter dar5oten det h-r det yttre utseendet hos en i hela naturen1 inte 5ara av oss1 i oss1 -r att ska s/-lvfreanda1 vilket kan d, naturligtvis inte kommit i frgrunden i slutsatserna fr,n denna grundsyn1 /ust d-rfr att de sig inte 5ara u$$st,tt ur det. Eller vad som kunde ha varit $, riktigt 5and som ligger skall $$nas mellan alla /ordiska u$$gifter i en full v-rld1 mellan de organiska och oorganiska omr,den i en hgre organisation $, /orden1 5land alla individuella medvetenhetsomr,den i ett hgre medvetande och ytterligare $$na u$$ fr oss1 till skillnad fr,n ett 5and i ord6 3enom en s,dan kurs1 allt -r ko$$lat1 men efter ett s-tt att ta d/u$et i skuggan eller s$egel5ild av kttet1 -r ktt s/unker. Allt -r frlorat i ord och ordlekar av
en idB som -r att 5li e4tern karakt-r1 varav ingen i mitt i naturen1 ingen vet l-ngre -n dem1 som vi med v,r sena fdda enstaka medvetande1 frklaras av att 5ytas ut1 du gmma dig egna svar1 att den frsvagade naturens kraft och oandlig andan i naturen1 s, att 3ud fr,n naturen1 kastar naturen dig ur 3ud1 allts, gr det okunnighet om l-rare i medvetandet1 folket att k-nna 3ud och hans in5ilskhet till konung1 -r det en 5lek1 att veta n,got av sig s/-lv s$ke1 i st-llet fr den levande gudomliga Anden1 vilken som en idB i ddsriket karakt-r eller fr5ig,r1 som $,minner om deras tidigare-varit $, 3ud1 eller omedvetet 5ara vor5edeutet gr det. En kvav dimma har allts, $laceras ver naturen1 i den filosofiska lam$an avger ett stort l/us1 och solen s/-lv -r skymd. ?edvetandets l/us $, m-nniskan kan inte durch"uleuchten1 och utvecklingen av naturvetenska$en frvandlas till en galen loo$1 eller skulle 5li det n-r naturforskare kunde verkligen frestas av illusionen att lysa. ?en1 -ven om de fortfarande g,r i samma dimma1 de g,r 5ort underska steg och handkontroller1 och n-r1 n-r dimman -r m/uk1 s, de -r d, de l-ttare kunska$en att tolka i hgre l/us s,g hur det funge 5linda som vad han ser $, l,ngt h,ll1 kan l-ra sig 5ara tolka enligt vad han k-nde sig 5ara i n-rheten. 7, kommer du att undra hur s, m,nga r-kningar som skulle kunna fl/a s, l-nge. 0enaste handlar arv fr,n *egel. Liksom1 s-ger *egel6 %ar inte synen $, dden $, /orden och dda v-4tlivet l-nge varit den allm-nna u$$fattningen6 .a egentligen ingenting annat -n vanlig u$$fattning -r ftt oss $, nytt i filosofisk dr-kt1 men tyv-rr nu utan alla de r-ttsmedel mot dess fl/der1 som har det gemensamma fortfarande -r1 som tur -r1 med sina mots-gelser. ?en dessa inkonsekvenser -r den gemensamma syn $, konsekvenserna av v,ra egna.
C, ett s-tt1 5eter sig1 s, frefaller det mig1 v,r u$$fattning frklarar /orden s/-lv fr huvud s/-lens v-sen och allt kan v-nda $, deras1 v,ra liv1 5eroende $, den vanliga vyn1 som v-nde d-r m-nniskor k-nner igen den $, soul v-sen och allt h-ndelser $, /orden kan rotera runt honom som den ko$ernikanska v-rlds5ilden1 vilket gr $laneten den lilla $,fund ur solen roterar runt solen1 Ctolemaios1 som visar den stora solen1 kretsar kring den lilla $,hitt av /orden. 7et -r sant1 det $tolemaiska mening n-rmare oss1 eftersom det -r var/e varelse n,gonsin n-rmast dig s/-lv att k-nna sig som centrum fr det hela1 och det har m,nga ett ,rtusende1 vid frsta 5ittra ovil/a kostnaden fr att l,ta tanken $assera genom det stora steget vilket har s-tter honom ur den $erifera kom$likation d-r v,r verklighet -r f,ngad i den klara och sanna centrum fr denna verklighet. Eftersom inte allt verkade g, $, detta steg1 att den visuella kontrollen frlorar sin makt1 och vad som gick att ordna och styra ver v,ra huvuden fr att frysa1 som var fast och s-kert i v,r #;ssen1 att vackla1 att v-nda6 %em kunde hitta v-gen runt1 som h,ller i revolutionen6 *ela himlen verkade s, gamla handlst falla. Och -nd,1 efter att steget har lyckats1 mannen har 5livit endemisk fr nya $ers$ektiv1 ligger hela v-rldssystemet tydligare1 vackrare1 ordnad1 avrundat i sig och eta5lerade1 frnuftiga1 v-rdig framfr oss. +nte 5ara det /ordiska ordning1 sk-len fr det /ordiska ordning i en himmelsk1 inte 5ara regler som 5inder den tiden1 till och med ett evigt 5and av regler manifesteras1 och gat 5r/ar se st/-rnor innan de s,g det -nnu . C, samma s-tt1 om vi ser till det inte mindre 5ra1 inte mindre frefaller tveksamt1 inte mindre tydligen 5est-mma alla t,g som kr steg1 s/-len fokus fr /ordiska inte l-ngre med oss1 men i /orden1 eftersom det hela $, 3ud1 att ska1 eller snarare de i det system som ligger till /orden med oss i en1 $recis som tyngd$unkten av solsystemet is-r -r faktiskt inte i det imagin-ra $lanet av solen1 men att hitta det system som den 5ildar med $lanet i ett. 7et kan h-nda att1 som solen1 vi tycker fortfarande att g, runt /orden i vardagen1 s,
-ven m-nniskan och /orden i vardagen -ven till,tet att t-nka i den traditionella relationen. Om det -r 5ara s/-lvklart1 -r -nnu en ,tergivning alltid det 5-sta eftersom 5ara vara n-rmast. ?en annars1 d-r $,st,enden om 5ehoven i dag att g, ut och fr,n to$$ verv-ganden 5ehoven hos m,nga dagar som skall u$$fyllas i sam5and.
Kan du inte s-ga fl/ande h-r till-m$a det som har sagts om 9o$ernicus6 D#ramfr allt m,ste vi komma ih,g att 9o$ernicus inte 5ara kom ansikte mot ansikte vetenska$liga myndigheter1 men ocks, en tro som odlades helgad av kyrkan i alla riktningar med sinnet och fantasin s-tt alla enskilda. 7et var h-r inte 5ara att infra en ny astronomiska hy$otes1 men det var en kam$ med de 5egr-nsningar av det tidigare s-ttet att t-nka alls. *ur ska vi undrar d-rfr om attackerna som m,ste l-ra sig systemet av 9o$ernicus fr,n alla sidor. @ven ?elanchthon1 som annars #rl,ten skrev1 n-r kund startade fr,n den nya v-rlden fr att s$rida mer allm-nt1 fr en v-n1 som man var tvungen att flytta myndigheterna fr att undertrycka en s,dan ond och ogudaktig ,sikt med alla sina till 5uds st,ende medel. D E0challer1 5rev sid. LMF fG
:, o5servation antyder sig naturligtvis med v,r fr,ga igen1 som med fr,gan om anl-ggningens s/-l1 att /orden har fortfarande inte hela $, samma s-tt dekorerade nervsystemet inte krs under ro$en1 -ter och en annan har som och gra som vi och d/uren1 till vilka e4terna ovarsam hantering som vi verkar ta tag i s/-len1 men 5ara vi hade en s$eciell ty$ av samma fartyg ta tag i den och ingenting hindrar att det fanns -ven fartyg utan s,dan *enkel. 0ka /ag visa i detal/ igen1 som /ag g/orde i mitt tidigare skrivande1 att om det finns s,dana funktioner kan s-kert visa sig att det finns en m-nniska eller ett d/ur s/-l1 sin fr,nvaro ocks, 5ara kan inte 5evisa n,got mer -n fr,nvaro av m-nniskors och d/urs s/-l nu men inte i fr,nvaro av en s/-l alls1 inte ens en l-gre1 mycket hgre6 Och vem vill st, $, den 5egr-nsade synvinkel1 att tro att det kan finnas 5ara m-nniskor och d/ur s/-lar i v-rlden6?en finns det fortfarande olika ty$1 finns det m-rk5art hgre fortfarande v-nliga s/-lar som m-nniskor och d/ur1 m,ste det finnas ocks, annorlunda och hgre v-nliga s-tt och medel fr samma1 att $resentera e4ternt1 -n de som nu 5ara 5ara fr m-nniskors och d/urs s/-lar -r karakteristiska. Och vi vill leta efter s,dana s/-lar1 s, det g-ller inte1 de sker fr s,dana s$ecialfunktioner1 men fr mer allm-nt1 av dem som g,r till vad utan h-nsyn alla m-nniskor och d/ur har m-nniskors och d/urs s/-l i sig gr att s/-len1 med s/-lva k-rnan i s/-len -r relaterade1 kunde vi inte t-nka $, saknas1 utan ar5etet i s/-len i kro$$sliga tvungen att frneka sin natur efter. Liksom men inte i att det finns ett nervsystemet hos m-nniskor och d/ur anl-ggning men i allm-nhet tecken1 till e4em$el det inledande stycket1 som nu kommit u$$ hela /orden i en hgre mening -n oss s/-lva. <aturligtvis skulle det anatom och fysiolog vil/a ha en enda $,taglig reagens fr e4istensen av en s/-l. 0om kemist erk-nner e4istensen eller fr,nvaron av /-rn i en v-tska vid utseendet eller inte ser ut som en 5l,f-rgning med kemisk 5ehandling av v-tskan skulle anatom och fysiolog gillar e4istensen eller icke-e4istensen av en s/-l lika enkelt $, utseendet eller inte att vita tr,dar i vet erk-nd anatomiska 5ehandling av kro$$en1 som om s/-len sker i kro$$en och kro$$en i kro$$en skulle vara densamma1 och d-r han inte l-ngre ser s,dana tr,dar eller inte l-ngre kan anta analogt1 eftersom han ser och t-nkte inte mer s/-l. ?en inte ett e4$eriment n,gon kan ge honom var en utver d/urriket 5ehver nerverna till s/-len ge ett 5evis1 som till och
med deras e4istens -r inom d/urriket fr m,nga l-gre varelser mer -n tveksamt1 inget e4$eriment l,ta honom se var/e s/-l alls var som helst och hur som helst 1 s, -ven ingen n,gonstans och $, n,got s-tt de kan frneka. .a det -r verallt inte vara skicklig fr att leta efter dem1 eller att frneka1 eftersom hans territorium -r kro$$en1 d-r han ocks, fruts-tter s/-l i andra organ -n i hans eget1 som han l,nade antagandet att han har l-rt sig n,got av det1 och $, erfarenhet som han kunde vila n-r han kommer till5aka detta antagande gr-nser6 7et -r 5ara ett nytt antagande1 ett antagande om vana1 men han 5landar iho$ vana och erfarenhet. .a vi vet vad som gr nervsystemet efter dess materia1 form och g, med i oss som $assar att st, till t/-nst fr s/-len1 skulle f, reda $, att det verkligen -r n,got som 5ara en sann och riktig nerv i s/-len1 5r vi vara en /uridisk henne och s/-len att identifiera fr,nvaro1 men nu -r fr oss helt ofrklarligt vad de fi5er nerver och uncentered h/-rnan -r de s, viktiga 5etydelse fr v,r egen s/-l1 -r det fortfarande ganska fr5ryllande fr oss1 till och med o5egri$ligt1 hur kan vi 0,ledes1 en ndv-ndig fruts-ttning fr alla s/-lar i dem fr att se1 eftersom vi inte ens kan frst, hur l,ngt de -r s,dana fr v,r6 Och om vi k-m$ar fr att frst, det1 vi kommer alltid ut> 7et -r det faktum att de fortfarande -r erfarenhetsm-ssigt1 fr ingen slutsats kunde l-ra oss1 ge dessa allm-nna 5etydelsefulla relationer1 5indningar i det kro$$sliga1 vilket vi verkligen k-nnetecknande fr h,lla s/-l e4istens1 men kan intr-ffa -ven utan dessa viktiga $unkter $rotein str-ngar och h/-rn$ro$$ar varfr vi vill ha de som fortfarande kallar fr s/-len e4istens6 7etta 5etyder inte att kro$$en genom 5andet av s/-len1 men s/-len 5unden av fysiska re$.
.ag 5-r det i5land n,got till <anna enligt vad som inte -r1 men ocks, fr v,ra nuvarande verv-ganden irrelevanta. + <anna Es. LMG sa /ag> Om en fl/t utan fr$liktelser kan vara toner1 vilket kan ge en fiol med str-ngar1 s, det finns inga hinder fr att tro att en anl-ggning kan ge frnimmelser utan nerver1 som endast med ett d/ur kan vara nervs1 fr vad m,let med u$$hetsning1 kan lika g-rna g-lla fr su5/ektiv urs$rung k-nsla och kommer att anska om undantag fr de andra en ingen logik. <u vill /ag $,minna dig om att du kan hitta en 5ekr-ftelse om detta redan i d/urriket s/-lv1 som d, -nnu inte var $, mitt kommando. Tidigare trodde man d, $oly$er1 infusoria och vissa in-lvsmask k-nner1 5eror detta $, att det finns nerver1 du vet 5ara -nnu inte hittat. <u1 enligt ny forskning av 7u/ardin och Ecker1 -r du frmodligen ganska mycket allm-nt vertygad om att de verkligen inte har n,gra nerver1 eftersom de ocks, har inga muskler1 5,de fr du kan alltid hitta varandra. 7u har tagit nerver och muskler 5ara l;ckiges eller sammanfl-tat kontraktila v-vnad som ansluter funktionen av nerver och muskler. .a1 det -r ne4us av nerver och muskler verallt s, mycket som man finner sig alltid samtidigt saknas m-nskliga monster muskler och nerver av en lem. *-r kan du se ganska tydligt1 som med alla andra -n den vanliga organisationen Clane sensation utan nerver -r m/lig. Eller ska du frneka $oly$er och infusoria m,r 5-ttre nu6 7en h-r kommer inte> en -r slutsatsen1 men inte -ndra l-ge av slutledning. Ocks, det -r en sammandragande v-vnad1 kan nu k-nna1 /ust ingenting annat. ?en /ag menar1 ser en hgre u$$fattning en hgre frl-ngning. Om det finns varelser1 det enda s-ttet att nerver och andra som 5ara kan k-nna genom en sammandragande v-vnad igen1 s, det -r inte s, stor roll om nerv1 vare kontraktil v-vnad1 utan fr,n n,got som 5,da medlen gemensamt1 s, l-nge men du vet inte vad det -r1 kan det ocks, vara en stor m-ngd andra medel fr att vara elak1 utseendet $, nerv-och kontraktila v-vnad som annorlunda eller mer olika -n dessa sinsemellan.
?en nu inte ens saknade dessutom /orden ett nervsystem1 inte ktt1 inte 5lod1 inte s$ringa1 gr,ta1 -ta1 hon kommer med allt fr de m-nniskor och d/ur fr att f, sig s/-lv
med. 2ara att de enskilda h/-rnor hos m-nniskor och d/ur i den inte ,ter 5li en m-nniska eller ett d/ur h/-rna1 5en igen inte ett 5en1 rsterna i det hela inte till5aka en enda rst1 etc. ?en 5ildas fr oss i nervtr,darna i det hela igen en nervfi5er6 <e/1 5ara att de 5ildar en h/-rna eller nervsystem1 en kom$le4 ordning av m,nga nervtr,dar i sam5and med hela kro$$en n,got helt annat1 mer allm-n $rinci$ fr hgre verkande1 i en hgre mening gre/er -n alla enskilda nervtr,dar s/-lva. <u1 $recis som -r ocks, den m-nskliga h/-rnan i sam5and med hela /ordiska omr,det n,got helt annat -n en h/-rna1 n,got $, den strre1 mer allm-n $rinci$ %erkande1 viktigare1 i en hgre mening gre/er -n alla individuella m-nskliga h/-rnor. 3ra men ocks, fr att m/liggra ingri$ande av en tidigare 5ild1 och de enskilda 5okst-ver eller ord som vi talar eller skriver1 inte till5aka en 5okstav eller ett ord1 men ett tal av mycket hgre mening1 mycket viktigare -n 5okstaven1 det har ordet. Annars 5lir det med den meningen1 som 5or en kom5ination av v,ra h/-rnor1 5ara att vi inte kan l-sa enskilda denna hgre mening1 som vi g,r in i det s/-lv i st-llet. 7et hela h/-rnan massan1 som finns $, /orden1 inte kommer att 5ilda en enda sammanh-ngande kom$akt massa1 men de individuella human-och d/urh/-rnor u$$delat i flera delar1 701 och vilka vardera -r frsedd med sitt s$eciella sinnesorgan1 har en mycket viktig teleologisk signifikans nu 5ara hellre sikta mot allt annat -n att gra en "ertrenntes varelser fr,n /orden. %ar/e $arti kan n-mligen en s,dan form att gra sig mitt framfr gearteter effekter samt att $resentera dessa fr den l-m$liga1 och den fria rrligheten fr v,ra h/-rnor att 5ist,. Om alla h/-rnor av /orden i en klum$1 5r alla gon sl,s samman till en eller tv, gon och fast fr5undna med nerver att gra det ser ut som ett m-nskligt utseende1 skulle /orden a5sor5erar mycket mindre avskilt och varierande intryck1 med mycket mindre kan 5eha5en inre frihet -n vad nu -r fallet. Om vi ska tro1 men att friheten fr v,ra tankar associerade sig med en motsvarande rrelsefrihet i v,r h/-rna1 s, vi kan fortfarande h,lla till andlig frihet av hgre slag av 5andet inte ogift frihet ko$$lat med hela h/-rnan flyttas mot varandra vara. 7et h-nde inte 5ara den fria rrligheten i v,ra h/-rnor1 men v,ra h/-rnor trans$orteras omkring -ven i fria rrelser i hgre hela /orden1 och de incitament att ligga i stort sett i lin/e med de h/-rnor som -gnar sig ,t det s/-lva. En annan teleologiska sk-l att dela u$$ tekniker fr h/-rnmassan och sinnesorgan $, /orden i s$el kan hittas i det faktum att en s,dan forma 5rott mot enskilda ofarliga fr det hela -r. 7et -r av samma sk-l som har oss i st-llet fr ett ga1 ett ra1 en h/-rna med tanke $, tv, och gon l,nas ut en viss rrlighet. 2ara att de har segrat i /orden efter en mycket strre skala i en mycket hgre mening. ?en vi ser med tv, gon1 tror vi med tv, h/-rnhalvorna i en mindre -n om vi 5ara h,lla ett ga1 har en h/-rna6 %arfr det fruts-tter i /orden6
D+ grund och 5otten Esom /ag l-st i 0kriften av en grundlig naturalistG -r verkligen h/-rnan och ryggm-rgen fr m,nga enskilda1 endast av nervfi5rer i anslutning set centrala organ1 fr om du efter att ha delat en groda till e4em$el korset i tre delar1 s, kom i varenda tidigare verksamheter som oveders-gligen dartum. ?en naturligtvis1 de tre 5itarna -r inte harmoniska sinse rrelser fr att utfra1 -ven inte om1 ist-llet fr att dela grodan i flera 5itar1 endast ryggm-rgen till effektiviteten i ett centralorgan flera $unkter fre nedsk-rningar -. %i kommer allts, att anta att h/-rnan och
ryggm-rgen 5est,r av flera centrala organ1 var och vilka $ro/ekt o5eroende av resten av sin s$ecifika aktivitet fr sig s/-lva och i viss m,n1 men att alla dessa centrala organ genom fi5eranslutning1 vilket de h,ller iho$1 5lir en central institution fr hgre $otens. D E#olkets hemodynamiken s. L'FG %arfr ska det som -r sant fr de olika delarna av h/-rnan som inte g-ller med -nnu strre styrka av de olika h/-rnor s/-lv6 +st-llet fr fi5eranslutningar har vi alla de anslutningar som frmedlar den m-nskliga trafiken1 fr,n vilken det -r /a att de frmedlar andliga relationer1 med sin n-rmaste medvetande naturligtvis kan 5ara falla /ust i den hgre anden. 7en hgre ko$$lingen sker endast genom att andra -n den l-gre medel.
7et tycks mig att man i5land f,r i sin egen mots-gelse. <-r /ag s-ger> */-rnan -r den viktigaste organ fr s/-len i m-nniskan och var/e tanke stds av en rrelse i h/-rnan1 s, att man s-ger att lyfta andarna ganska hgt ver fr,gan> *ur kan tankefrihet $, s$,ren som dras i h/-rnan1 h,lla1 eftersom allt du ser -r fast en g,ng fr alla fi5rer i viss situation. Omv-nt1 fr,ga dig1 om /ag tillskriver /orden n,gra s/-l d-r de fortfarande har en liknande h,rt 5undna i att organ s,som h/-rna1 och missade1 eftersom m-nniskor rra sig fritt med varandra1 inte -r 5undna till varandra som h/-rnan fi5rer1 ett uttryck fr den frenande 5and av deras s/-lar1 den har tv, om fel. C, gatorna i h/-rnan -nnu s, fria rrelser -n $, gatorna i ett land -r m/liga1 vilket ocks, -r lagda /a1 och den individuella drag som fritt mellan och mot varandra1 -r de fortfarande $, hela deras system1 deras utveckling och n-tet sin verksamhet knuten efter s, 5ra1 eftersom att det som h-nder i v,r h/-rna kan lsas. L-tt att vi har fel i det faktum att vi ser noggrant sammanfl-tade i sig utar5etandet av v,r h/-rna som ett uttryck eller villkor fr l-nkenhet v,rt medvetande1 eftersom de 5ara hade den hga1 men alltid av v-rlden underordnad st-ndig utveckling av v,rt sinne eller $restationer som uttrycks eller medling t/-nar. Om det var fr n,gonting1 att det kr-vs enighet v,r ande i k-nsla eller medvetande lei5licherseits eller att 5-ra1 s, det skulle kr-va ingen alls korrekt eller in5landade institutioner. 7en infusoria1 $oly$1 masken1 insekten k-nner i sina enklare r, 5yggnad deras s$ridda eller saknas nervcentra vad de k-nner en g,ng1 s-kert lika 5ra och som en 5est-mning av samma s/-l som oss1 men de k-nner sig inte s, hg1 Em$ire1 invecklad Utvecklad som vi1 -r hennes s/-l enheten inte delas u$$ i s, varierande1 genom och ver den andra gr-nsen1 -r reflekterande och reflekterar individuellt v-nliga stunder och relationer som v,rt. Allt i v-rlden -r ansluten utan s-rskilda institutioner i enighet av det gudomliga medvetande enighet eller ko$$lingen av medvetande -r alltid en allm-n1 ko$$lat till hela systemet av naturen1 gudomlig faktum1 i vilket sammanhang1 l/us och luft1 vatten och eld1 med deras relativa ut5ud styrkor1 samt ta allt organiskt1 och varfr det -r varken h/-rta eller en nervs relations5ehov. %i skulle 5ehva neka en allest-des n-rvarande och allvetande i naturen 3ud1 att frneka det1 som inte sammanfatta fr sig s/-lv i en s/-lvmedveten sf-r1 och -ven i v,r kro$$ gr inte det enda 5enet1 inte den enskilda muskeln1 inte den enskilda nervfi5er fr sig s/-lv1 som kommer in i ett s,dant omr,de. 7et fr,gar inte n,gonstans d-r medvetandet t-nds och stannar1 kommer n,gonstans ingen roll att skil/a medvetna och omedvetna $rinci$ i huvudsak som i sam5and allt 5idrar till att gra medvetna1 men att skil/a hgre och l-gre sf-rer av medvetande och de av varandra och vad dm/uk sf-rer av medvetande e4ternt och h-rmed verkar konstigt1 men h/-l$er till att ko$$la in dem i en hgre sf-r av
medvetande. 0, som nu trots allt1 mellan v,ra h/-rnor nervtr,dar saknas1 vi fortfarande u$$fattar mellan ganglierna av insekterna. 7e -r inte ndv-ndiga fr medvetande l-nka sig s/-lv1 och en allm-n 5eskrivning av sammanhang nog att g, ensam. 0kulle det naturligtvis 5ara de mest allm-nna ramen fr naturen1 %orlage h-r1 s, det skulle vara endast den vanligaste gudomliga medvetandet1 som u$$r-ttade l-nken i v,r ande1 men som den /ordiska system d-r l-nka v,ra h/-rnor1 de andra himlakro$$ar i alla avseenden mer individuell ansikten -n v,ra kro$$ar1 d-r l-nka v,ra nervfi5rer1 andra /ordiska kro$$ar1 det -r ocks, i den andan som l-nkar v,ra sinnen1 att de andra himmelska andarna infr -nnu mer individuell. 7en hga utveckling1 men att vinna v,ra sinnen n-r det g-ller medverkan av deras h/-rnor1 d, naturligtvis kommer den hga ande i en -nnu strre mening1 eftersom hans kro$$1 en h-rva av alla dessa h/-rnor inneh,ller med andra medel som h/-rnan och nervmassa. ?an s-ger> ?en hur mycket ar5ete finare inre konstruktion tog det till v,ra sinnesorgan och v,ra h/-rnor1 och sedan fr att motivera 5ara de enklaste sensoriska frnimmelser1 och under v,ra rationella t-nkande lei5licherseits1 och -nd, 5ara r, ins-ttning av oorganiska mellan oss och 5r andra organismer gra /orden till ett mycket hgre andliga varelser -r ka$a5la1 eftersom vi s/-lva -r6 <u naturligtvis den oorganiska utom oss ver kanske inte -r en andlig ge mer eller hgre fr /orden1 eftersom den organiska -r i oss fr sig s/-lv1 ingen av duk och f-rger mellan siffrorna i en m,lning fr n,got kan ge mer 5etydande andlig1 eftersom siffrorna fr sig s/-lv1 men till en annan -r det med +nko$$ling av en efter den andra1 en conne4ion vilket1 som vi vet1 inte ledig1 ls och r,1 men $, grund av den frsta orsaken i det /ordiska riket1 -r intimt och i alla relationer genom kors och funktionell. L,t oss se u$$ endast i de s-rskil/ande 5ehandling av det organiska fr,n oorganiska1 och h-rmed de frnedrande 5ehandling av ,terfall senare1 tyv-rr -r s, 5ekant fr oss1 som om det oorganiska 5ara av5ryta ar5etet fr den ekologiska1 eftersom det -r snarare dess 5indemedel $, en hgre organisk och i denna 5indning inte l-ngre 5-r den karakt-r vi gr oftast $, grund av att titta $, det undantag fr den h-r anslutningen. En /-rnv-g1 5eaktas i sam5and med m-nskligt umg-nge och samma som medling1 men n,got annat som en /-rnskena enligt deras sammanh,llning och t-thet frh,llanden 5etraktas isolerat eller 5ara till5aka till andra s$,r1 $recis som en 5it av nerv5ana1 i sam5and med v,r inre 5iologiska trans$ort samma som medling och 5etraktas som en del av nervfi5er1 enligt dess sammanh,llning och t-thet frh,llanden -r n,got helt annat 5etraktas isolerat eller i frh,llande till andra nervfi5rer. 7en nervfi5er -r nu endast i den m,n lite mer -n en $roteinfi5er1 l-mna som rrelser $, det1 5-rare av n,got andligt -r1 och s, -r -ven /-rnv-gen 5ara info 5ort lite ver en /-rnskena1 som m-nniskor $asserar dem genom att 5-ra n,got andligt. ?en det m,ste -nd, vara det s$,r g, h-r och d-r fr det1 ta det1 till en hgre trafik1 /a ske trafik alls. L,t alla v-gar mellan tv, st-der frsvinner1 och st-derna falla snder helt enkelt orelaterade1 s,som gon och ron skulle falla snder helt enkelt orelaterade1 n-r alla nerv-och k-rl /-rnv-gar ta$$ades d-remellan. ?en nerv och art-r /-rnv-gar anses
ocks, vara fr sig1 n,got mycket enklare -n gat och rat s/-lv1 utan g,r ut ur dess sam5and med intrikata organ en strre helhet sho!1 /a -r det hgre motiveras snarare av freningen som Ansluten1 och vi ser n-rmare1 den multi$la kom$le4 att l-nka nerv och art-r /-rnv-gar former utan i hela koncentrationen Esom h/-rnanG och med hgre engagemang -n i de d-rmed frkni$$ade institutioner fr att finna sig s/-lva 5etraktas som n-rmare korsningen och v-va in de endast mycket friare 5anor av m-nsklig verksamhet $, /ordens yta -r ett -nnu strre engagemang -n vad de fann i m-nniskan s/-lv. %i kan $arado4en att den till synes enklaste1 r,aste1 som 5indemedel l-nk1 5eror 5ara $, den hgsta niv,n av den andliga1 s,dan formativ 5ekr-ftats i v,ra egna kro$$ar1 hitta1 och det vi ser ute i detta avseende1 $recis som en kning av kraften i oss 0e $rinci$1 som kr-vs av den hgre h/den $, den hgre -r ver oss. +ngenting verkar det r,a utseendet -r r, och dess 5est,ndsdelar genom faktiskt l-ttare -n h/-rnan1 och det verkar som en enhetlig1 m/uk1 oorganiserad massa1 ocks, ans,gs tidigare fr en kylande svam$ i 5lodet1 resten mycket trg. 7en finare underskning1 dock $$nar u$$ i h/-rnan otaliga l-nkning1 sk-r1 men ingenstans att konvergera i ett center krf-lt fr allt agerar i kro$$en och g,r. +nte 5ara gon1 ron och tunga1 n-sa1 mage1 hud1 5en1 allt skulle falla snder utan att detta 5e"uglos fint f,rade klum$ar. +nte olikt r,1 som var v,r tidigare o5servation av h/-rnan som fortfarande -r v,r syn $, vad som 5inder det organiska livet $, /ordens yta. %i h,ller luft och hav och land1 s, att s-ga 5ara fr ett kylning klum$ar i frh,llande till den varma kro$$en av organiskt liv1 men -r luft och land och hav f,rat av tusen l/udstr,lar som 5-r tankarna hos folk till folk av tusen l/usstr,lar1 synen $, 5-ras av m-nniskor till m-nniskor och leda folket s/-lva i deras kontakter1 av tusen asfalterade v-gar och kanaler1 som m-nniskor rr sig till varandra1 av tusen fartyg som korsar havet1 tusen 5ud5-rare1 5rev och 5cker1 tankar slitage $, l-ngst avst,nd och fortsatte att ta emot en del av den l-ngsta tiden. *us1 kyrkor1 st-der1 monument1 tusentals verktyg fr trans$ort och minne1 som tillsammans u$$r-tth,ller och e4$andera m-nskligt liv1 utvecklas i samma omr,den som kan utvecklas som lo$$et av ut5ildning av m-nniskor till tusentals verktyg fr intern trafik och minne i h/-rnan %i kan verkligen inte se s, tydligt1 eftersom h/-rnan inte -r s, uts$ridda i 5redd och stora framfr oss -r hur /ordens yta. Och vi kan nog medvetenhet och medvetande omfattar att f-sta sig till allt som h/-rnan s/-lv ser mer -n vad vi letar efter dem i v-rlden utanfr1 om vi inte har det i sig h/-rnan6 %em kan frneka1 trots allt1 att allt som vi har tittat $, /orden och himlen1 kan tolkas och l-gga ut olika6 .ag 5ara s-ga att vi inte kommer att hitta en mer naturlig1 tydligare1 enklare1 mer sl,ende1 hgre $ers$ektiv1 5land hela sammanhanget av det vi ser $, /orden och i himlen1 ta l,t1 som de uttrycker sig i $,st,endet att /orden och deras grannar -r individuellt animerade varelser av 3ud som vi gr1 men -r hgre 0ouled varelser av en hgre grad av individualitet och s/-lvst-ndighet. Och inte 5ara n,got tydligare1 men ocks, inte 5-ttre1 s, sant som uttryck fr hgre andlighet i individuell design till k-rnan och essensen av sknhet tillhr. <u kan vi verkar vacker /orden som en m-nsklig kro$$1 eftersom den har s/-l s, h-r. ?en vad av hennes sknhet g,r 5ortom v,r 5egri$lighet som sl,r nu i storhet. Allt u$$lsas
och osammanh-ngande dk u$$ i den fysiska och sociala v-rld1 eller fr att sm-lta 5ort i o-ndligheten1 till 5l,st snder i o5egri$liga hotade att 5inder och rundor nu -r v-l ordnade och tilltalande fr sinnet i greiflicher sf-r fr,n och Limited har ocks, o5egr-nsad1 alla avgr-nsande. Och slutligen inte 5-ttre1 eftersom att veta att vi alla -r av ett sinne som -r av 3ud1 det kommer att gra det l-ttare fr oss alla att vi alla -r eniga nu i den meningen att den hgre och den hgsta anden i fred och med oss har. ?en h-rav i framtiden. Och -nd, det hela -r fortfarande en fr,ga om tro u$$fattning inget i det kan visas med fingrarna1 ingenting med n,gon1 men v-l med alla. En del av de argument som tidigare ans,gs mer avsla$$nad1 som utvecklats till fullo och deras vikt u$$skattas av1 kommer nu att 5ehandlas i n,got mer detal/erat i de tre fl/ande avsnitten. ". 'orden0 vr mor. ?an ser v-l i5land att en levande mamma fder dda 5arn1 men kan ocks, ge u$$hov till en dd mamma levande 5arn6 %em skulle vil/a $,st, det6 Och som inte ans$r,k $, egentligen6 Eftersom vi inte kallar v,r moder /orden och h,lla dem1 men dda1 och det -r inte riktigt v,r mor6 #r d-r kom vi ifr,n6 %i skrattar $, tro s, m,nga vildar som l,ter m-nniskor u$$st,r fr,n stenar fr,n 5r/an. ?en det finns en skillnad1 om vi l,ter det v-4a fram ur en stor sten1 eller flera sm,1 det -r allt vad vi vet 5-ttre -n de6 %i h,ller inte $, /orden verkligen dd som en sten och kalla dem men v,r mor6 %i tror att en. *,n mot v,r1 5r man frv-nta oss att tro 5arnen fa5ulera $, allvar tror att en 5erg fdde en liten mus %arfr6 Eftersom 7ead kan inte 5-ra leva. ?en historien -r 5ara inte oss otroligt nog att tro dem1 fr att de dda 5erget utom levande ?-uslein gav ocks, u$$hov till levande m-nniskor1 tror vi som 5arn. ?en mig verkar det naturligt att mamman ,tminstone s, levande1 s, levande att underh,lla -n n,gon av deras s$a!n eftersom det inte 5ara en1 eftersom de alla skulle kunna vara 5/rnar1 /a1 efter att de g/orde det en g,ng1 hon har i u$$re$ade fdslar st-ndigt nya och allt mer levande varelser ausge5oren1 allt ser inte ut som om hon hade en g,ng dog under frlossningen och stannade kvar infding dda till5aka1 hur frest-lla dem som tror mest att g, $, d/u$et och -nd, stanna kvar $, halva d/u$et. ?en -r det inte ocks, m-rkligt att tro att mannens mor frvandlades genom att fda en sten1 som en sten att mannen var mor6 <aturligtvis verkar den strsta d,rska$ slutligen som den strsta visdom1 du v-n/er sig1 -nnu mer s, n-r det -r helt o5egri$ligt1 och vad som menas $, n,got s-tt1 h,lls samma kurs som det som -r s/-lvklart. Och i sanning1 s, dumt och o5egri$ligt1 och -nd, s, fast och s-ker -r tron $, de dda mor levande 5arn som du m,ste st-nga $, en d/u$ orsak till denna dumhet och denna styrka. *on har ocks, en d/u$ och -ven har anledning som i sig inte gr det naturligtvis klokt1 och det -r samma som frra1 som l-gger fram generella alla galenska$er och h,ller det ett tag att vinna genom att kra och -ndliga s-tta undan samma hgre visdom och s-kerhet av vishet . Och /u strre
d,rska$ som utfr och slutligen avf-rdar1 desto strre -r den utvecklingen och styrkan av visdom. Och det -r ocks, nskv-rt att1 n-r1 n-r galenska$en av de dda mor levande 5arn kommer att avvisas1 kommer vi att vara ett 5ra steg fram,t i den levande och livgivande visdom. #aktum -r att d-r skulle vara en orsak1 en slutsats1 en u$$levelse som verkligen tror oss eller kunde motiveras tron att var/e animerat inneh,ll $, olika s-tt kan 5li fdd $, nytt av levande1 en kro$$ som inneh,ller s/-l1 av en kro$$1 det e4klusive6 Eller1 som man tror -r det6 .orden var en r,vara 5ollen utan ande1 utan en s/-l1 5ara med en underlig verfring av materiella krafter. 0om ett resultat av samma orsakat s-regna kom$ositioner vars $rodukt $, en g,ng s/-len. ?en skulle inte det u$$en5ara materialism1 -r som att inte s, l-nge sedan avf-rdas6 Och man kan $, allvar tro att det -r m/ligt att gra soul med 5lotta ny sammans-ttning av materia6 - Eller den h-r> .orden hade s-kert s/-l1 men ett omedvetet1 och fdde nu fr,n denna omedvetna medvetna s/-lar av sina varelser. <u1 naturligtvis1 har sina medvetenhets varelser1 men de hade inte frr och har fortfarande inget1 och det var endast med de varelser och de har det nu. U$$st,r inte i 5arnets s/-l medvetet fr,n medvetsls6 - .a1 naturligtvis1 men det gr h-rmed ge den tidigare undermedvetna medvetna om det medvetna inte l-mnar s/-len fr,n vilken det fddes. + stunder av medvetande som ger u$$hov till ett s$ke fr att stanna kvar och att gra 5ara hans medvetna tankar och k-nslor. +ngen andan faller i medvetandet gon5lick som han 5-r 5ort -ven om han f,r till en s,dan. 7et skulle inne5-ra 5ara det tidigare omedvetna s/-l av /orden hade 5livit medvetet ska$ande med sina s/-lar. 0, kanske det kan vara1 /ag vill inte argumentera om1 men som alltid skulle vara en nu medvetna s/-l $, /orden. - Eller den h-r> 3ud formade kro$$en av m-nniskan av fr,gan om /orden och satte s/-len ur verfldet av hans Ande i den. ?en det -r inte fortfarande -r fallet i dag1 inte 5ildas idag kro$$ 5arn under ingri$ande av 3ud1 som "utut med allt fr,n /ordisk materia1 och vi tror inte att dagens entXuillt av 5arnets sinne fullheten av den gudomliga anden1 men kvarst,r frasen n,got mindre sant att det animerat inneh,ll endast -r fdd av levande i dag1 men om han fortfarande -r sant i dag1 varfr skulle han ha varit osanna tusen eller en mil/on ,r sedan6 0enaste allt kommer fr,n 3ud1 men verallt man m,ste fr,ga> *ur och av vad1 och vilken ordning 3ud gr vad han gr6 Och s, som alla andan i universella Ande 3ud komma1 men enligt eviga lagar den flyter endast genom kanaler som redan ins$irerats av honom i nya grenar av dessa kanaler. #r att flyta i m-nniskans kro$$1 hade han frst att $assera genom kro$$en av /orden1 eftersom det -r den huvudsakliga kanalen $, vilken den lilla kanalen av hans kro$$ h-nger. <aturligtvis omst-ndigheterna i det frsta ska$andet av m-nniskor och d/ur knen var annorlunda -n den nuvarande generationen och fdelse. 7et -r 5ara en analogi som1 $recis som alla analogi1 5ara u$$ till vissa gr-nser sttte $, n-r vi /-mfr kn m-nniskors och d/urs frsta fdelsen fr,n /orden med den nuvarande frnyelse av m-nniskan1 d/uret av d/uret. Och i detta fall den saknas -ven i mycket viktiga ekvations$unkter. <u var/e mor fder enda varelser som och du -r varandra -ven ungef-r lika i kro$$ och s/-l1 -r hon 5ara kan u$$re$a sig s/-lv1 med alla andra kreativa kraften1 /orden fdd av otaliga olika ty$er av varelser som varken de1 eller i
andra kro$$ och s/-l1 u$$re$a1 men alltid visa sig fr,n frh,llandet mellan iscens-ttning och kosttillskott och funktionell interaktion som deras ska$else har skett fr,n n,gon $rinci$. Ett d/ur v-cker ocks, sin unga1 de se$arerar fr,n honom. Emellertid -r att m-nniskor och d/ur inte g/utas $, ett liknande s-tt fr,n /orden. Alla m-nniskor och d/ur h-nger hellre forts-tta gehends till /orden -n ens egna utvecklings stunder d-rav. ?en dessa avvikelser frsvaga v,r slutsats6 A$$licera inte det eftersom de hellre6 #r att $roducera en m-ngd ny andlig1 faktiskt kr-ver det men ett kraftigare1 fylligare1 d/u$are1 grundade intellektuell kreativitet -n att u$$re$a det en g,ng genererat 5ara1 /a det kan utan n,gon mental anstr-ngning h-nda1 och l-mnar kro$$en av mannen $, /orden -r inte 5ara som en ung moders skte1 s, det kan 5ara leda till och 5evisa att m-nniskans s/-l ?oder Ande inte l-mnar ocks,1 eftersom ingenting +ntellectual l-mnar sinnet som ska$ade det -r 5ara skillnaden. @ven 5arnets sinne skulle inte avvika fr,n den anda av modern1 om han verkligen skulle flda fr,n honom1 men han 5ehver mer att gra -n deras sinnen fr att fda en ny m-nsklig anda1 -ven om dess alltid d-r som en yttre orsak -r fortsatt ndv-ndig. Utveckling av m-nniskor och d/ur s/-lar i /ordiska regioner fungerar som utvecklingen av mer andliga stunder i oss s/-lva vad trots allt1 gillar att 5-ra dessa andliga stunder kro$$sliga i oss1 s, -ven l-mnar kro$$en inte 5-r hela andan. Att /orden1 men -r inte l-ngre nu n-r det anv-nds fr att $roducera nya organismer kan /-mfras med det faktum att s$r,ket inte l-ngre kan nu som det anv-nds fr att ska$a nya ord rtter $, ett s-tt. ?ed en g,ng ska$at ett visst antal ord som frekommer alla nya 5ara som 5arn och varianter av gamla1 som nu1 alla nya varelser. %ilka -r de frsta orden till6 %i vet s, lite som hur de frsta varelserna. ?en detta vet vi1 eller kan vi tryggt konstatera att anden inte mindre levande $, den frsta ska$elsen av ordet rtter1 5ara inte s, mycket medveten om var -n i nuvarande anv-ndning i s$r,ket1 och att han inte gavs $, detal/erna i de ord som mening frlorade och s$ridda d-ri1 men att det fortfarande -r samma1 vissa1 helt sinne1 som nu forts-tter att ar5eta fr att utveckla och 3e5rauche s$r,ket -n den som har varit aktiv i 5ildandet av de frsta rtter. Och s, kommer det att vara med att ska$a de /ordiska s/-lar. 0amma Ande som har varit aktiv i sin ska$else1 ar5etar nu fortsatt i den fortsatta utvecklingen och 3e5rauche detsamma. L,t oss inte glmma att1 genom att 5eakta andan i /orden som v,r 0ka$are1 utesluter vi inte att 3uds Ande -r v,r ska$are i en hgre mening. *an -r 5ara det genom frmedling av den anda av /orden1 som han vittnar fr oss.
7et hindrar allts, ingenting1 samma argument som vi h-vdar fr animering av /orden1 som h-vdas av 3ud i en ytterligare e4$ansion av animation i v-rlden. 0, det -r g/ort fr l-nge sedan av stoikerna1 9icero E7e nat. 7eor. L. ++ c.. MG leder. Cergit idem EZenoG et urget angustius D<ihilD1 inXuit D1 Xuod est Animi XuodXue rationis E4$ers1 id generare e4 0E $otest animantem com$otemXue rationis ?undus autem 3enerat animantes com$otesXue rationis Animans igitur est mundus com$osXue rationis ... D +demXue similitudine1 ut 0ae$e 0olet1 rationem conclusit hoc modo> D0i e4 oliva modulera canentes ti5iae nascerentur> num du5itares1 kvin inesset i oliva ti5icinii Xuaedam 0cientia Vuid1 si $latani fidiculas #errent numerose sonantes idem 7ET %+LL 0@3A censeres i $latanis inesse
?usicam 9ur6. igitur mundus icke animans sa$iensXue /udicetur1 Vuum e4 0E $rocreet animantes atXue sa$ientes6 D
@ven om /orden -r faktiskt v,r mamma kan inte kallas in vulg-ra m-nskliga sinnen1 kan hon gra det1 men -nd, $, en hgre1 mer som 3ud1 som ska$at oss genom dem1 inte v,r #ader kan kallas i vulg-ra m-nskliga sinnen1 men i ett hgre. 7en gemensamma m-nsklig far1 den gemensamma m-nskliga mamma l-t oss s/-lv1 desto hgre himmelske #ader1 den hgre himmelska ?oder h,lla oss fr alltid i sig. Ett nytt vittne -r han 5ara in i sig s/-lv1 vilket ger oss i dem urs$runget1 eftersom det som kommer fr,n 3ud1 som fr5lir i 3ud1 och vad u$$r-tt /orden1 l-mnar det inte. 7in vanliga far och din mor menar att som du st,r i en e4tern relation1 5ara fr aktiv ut,t fr dig1 fr de utan verktyg av dessa verktyg.
<,gra tankar om de materiella sk-l som har varit effektiva i ska$andet av organiska varelser ser i en s-rskild 5ilaga.
". 'orden0 vr mor. ?an ser v-l i5land att en levande mamma fder dda 5arn1 men kan ocks, ge u$$hov till en dd mamma levande 5arn6 %em skulle vil/a $,st, det6 Och som inte ans$r,k $, egentligen6 Eftersom vi inte kallar v,r moder /orden och h,lla dem1 men dda1 och det -r inte riktigt v,r mor6 #r d-r kom vi ifr,n6 %i skrattar $, tro s, m,nga vildar som l,ter m-nniskor u$$st,r fr,n stenar fr,n 5r/an. ?en det finns en skillnad1 om vi l,ter det v-4a fram ur en stor sten1 eller flera sm,1 det -r allt vad vi vet 5-ttre -n de6 %i h,ller inte $, /orden verkligen dd som en sten och kalla dem men v,r mor6 %i tror att en. *,n mot v,r1 5r man frv-nta oss att tro 5arnen fa5ulera $, allvar tror att en 5erg fdde en liten mus %arfr6 Eftersom 7ead kan inte 5-ra leva. ?en historien -r 5ara inte oss otroligt nog att tro dem1 fr att de dda 5erget utom levande ?-uslein gav ocks, u$$hov till levande m-nniskor1 tror vi som 5arn. ?en mig verkar det naturligt att mamman ,tminstone s, levande1 s, levande att underh,lla -n n,gon av deras s$a!n eftersom det inte 5ara en1 eftersom de alla skulle kunna vara 5/rnar1 /a1 efter att de g/orde det en g,ng1 hon har i u$$re$ade fdslar st-ndigt nya och allt mer levande varelser ausge5oren1 allt ser inte ut som om hon hade en g,ng dog under frlossningen och stannade kvar infding dda till5aka1 hur frest-lla dem som tror mest att g, $, d/u$et och -nd, stanna kvar $, halva d/u$et. ?en -r det inte ocks, m-rkligt att tro att mannens mor frvandlades genom att fda en sten1 som en sten att mannen var mor6 <aturligtvis verkar den strsta d,rska$ slutligen som den strsta visdom1 du v-n/er sig1 -nnu mer s, n-r det -r helt o5egri$ligt1 och vad som menas $, n,got s-tt1 h,lls samma kurs som det som -r s/-lvklart. Och i sanning1 s, dumt och o5egri$ligt1 och -nd, s, fast och s-ker -r tron $, de dda mor levande 5arn som du m,ste st-nga $, en d/u$ orsak till denna dumhet och denna styrka. *on har ocks, en d/u$ och -ven har anledning som i sig inte gr det naturligtvis klokt1 och det -r samma som frra1 som l-gger fram generella alla galenska$er och h,ller det ett tag att vinna genom att kra och -ndliga s-tta undan samma hgre visdom och s-kerhet av vishet . Och /u strre
d,rska$ som utfr och slutligen avf-rdar1 desto strre -r den utvecklingen och styrkan av visdom. Och det -r ocks, nskv-rt att1 n-r1 n-r galenska$en av de dda mor levande 5arn kommer att avvisas1 kommer vi att vara ett 5ra steg fram,t i den levande och livgivande visdom. #aktum -r att d-r skulle vara en orsak1 en slutsats1 en u$$levelse som verkligen tror oss eller kunde motiveras tron att var/e animerat inneh,ll $, olika s-tt kan 5li fdd $, nytt av levande1 en kro$$ som inneh,ller s/-l1 av en kro$$1 det e4klusive6 Eller1 som man tror -r det6 .orden var en r,vara 5ollen utan ande1 utan en s/-l1 5ara med en underlig verfring av materiella krafter. 0om ett resultat av samma orsakat s-regna kom$ositioner vars $rodukt $, en g,ng s/-len. ?en skulle inte det u$$en5ara materialism1 -r som att inte s, l-nge sedan avf-rdas6 Och man kan $, allvar tro att det -r m/ligt att gra soul med 5lotta ny sammans-ttning av materia6 - Eller den h-r> .orden hade s-kert s/-l1 men ett omedvetet1 och fdde nu fr,n denna omedvetna medvetna s/-lar av sina varelser. <u1 naturligtvis1 har sina medvetenhets varelser1 men de hade inte frr och har fortfarande inget1 och det var endast med de varelser och de har det nu. U$$st,r inte i 5arnets s/-l medvetet fr,n medvetsls6 - .a1 naturligtvis1 men det gr h-rmed ge den tidigare undermedvetna medvetna om det medvetna inte l-mnar s/-len fr,n vilken det fddes. + stunder av medvetande som ger u$$hov till ett s$ke fr att stanna kvar och att gra 5ara hans medvetna tankar och k-nslor. +ngen andan faller i medvetandet gon5lick som han 5-r 5ort -ven om han f,r till en s,dan. 7et skulle inne5-ra 5ara det tidigare omedvetna s/-l av /orden hade 5livit medvetet ska$ande med sina s/-lar. 0, kanske det kan vara1 /ag vill inte argumentera om1 men som alltid skulle vara en nu medvetna s/-l $, /orden. - Eller den h-r> 3ud formade kro$$en av m-nniskan av fr,gan om /orden och satte s/-len ur verfldet av hans Ande i den. ?en det -r inte fortfarande -r fallet i dag1 inte 5ildas idag kro$$ 5arn under ingri$ande av 3ud1 som "utut med allt fr,n /ordisk materia1 och vi tror inte att dagens entXuillt av 5arnets sinne fullheten av den gudomliga anden1 men kvarst,r frasen n,got mindre sant att det animerat inneh,ll endast -r fdd av levande i dag1 men om han fortfarande -r sant i dag1 varfr skulle han ha varit osanna tusen eller en mil/on ,r sedan6 0enaste allt kommer fr,n 3ud1 men verallt man m,ste fr,ga> *ur och av vad1 och vilken ordning 3ud gr vad han gr6 Och s, som alla andan i universella Ande 3ud komma1 men enligt eviga lagar den flyter endast genom kanaler som redan ins$irerats av honom i nya grenar av dessa kanaler. #r att flyta i m-nniskans kro$$1 hade han frst att $assera genom kro$$en av /orden1 eftersom det -r den huvudsakliga kanalen $, vilken den lilla kanalen av hans kro$$ h-nger. <aturligtvis omst-ndigheterna i det frsta ska$andet av m-nniskor och d/ur knen var annorlunda -n den nuvarande generationen och fdelse. 7et -r 5ara en analogi som1 $recis som alla analogi1 5ara u$$ till vissa gr-nser sttte $, n-r vi /-mfr kn m-nniskors och d/urs frsta fdelsen fr,n /orden med den nuvarande frnyelse av m-nniskan1 d/uret av d/uret. Och i detta fall den saknas -ven i mycket viktiga ekvations$unkter. <u var/e mor fder enda varelser som och du -r varandra -ven ungef-r lika i kro$$ och s/-l1 -r hon 5ara kan u$$re$a sig s/-lv1 med alla andra kreativa kraften1 /orden fdd av otaliga olika ty$er av varelser som varken de1 eller i
andra kro$$ och s/-l1 u$$re$a1 men alltid visa sig fr,n frh,llandet mellan iscens-ttning och kosttillskott och funktionell interaktion som deras ska$else har skett fr,n n,gon $rinci$. Ett d/ur v-cker ocks, sin unga1 de se$arerar fr,n honom. Emellertid -r att m-nniskor och d/ur inte g/utas $, ett liknande s-tt fr,n /orden. Alla m-nniskor och d/ur h-nger hellre forts-tta gehends till /orden -n ens egna utvecklings stunder d-rav. ?en dessa avvikelser frsvaga v,r slutsats6 A$$licera inte det eftersom de hellre6 #r att $roducera en m-ngd ny andlig1 faktiskt kr-ver det men ett kraftigare1 fylligare1 d/u$are1 grundade intellektuell kreativitet -n att u$$re$a det en g,ng genererat 5ara1 /a det kan utan n,gon mental anstr-ngning h-nda1 och l-mnar kro$$en av mannen $, /orden -r inte 5ara som en ung moders skte1 s, det kan 5ara leda till och 5evisa att m-nniskans s/-l ?oder Ande inte l-mnar ocks,1 eftersom ingenting +ntellectual l-mnar sinnet som ska$ade det -r 5ara skillnaden. @ven 5arnets sinne skulle inte avvika fr,n den anda av modern1 om han verkligen skulle flda fr,n honom1 men han 5ehver mer att gra -n deras sinnen fr att fda en ny m-nsklig anda1 -ven om dess alltid d-r som en yttre orsak -r fortsatt ndv-ndig. Utveckling av m-nniskor och d/ur s/-lar i /ordiska regioner fungerar som utvecklingen av mer andliga stunder i oss s/-lva vad trots allt1 gillar att 5-ra dessa andliga stunder kro$$sliga i oss1 s, -ven l-mnar kro$$en inte 5-r hela andan. Att /orden1 men -r inte l-ngre nu n-r det anv-nds fr att $roducera nya organismer kan /-mfras med det faktum att s$r,ket inte l-ngre kan nu som det anv-nds fr att ska$a nya ord rtter $, ett s-tt. ?ed en g,ng ska$at ett visst antal ord som frekommer alla nya 5ara som 5arn och varianter av gamla1 som nu1 alla nya varelser. %ilka -r de frsta orden till6 %i vet s, lite som hur de frsta varelserna. ?en detta vet vi1 eller kan vi tryggt konstatera att anden inte mindre levande $, den frsta ska$elsen av ordet rtter1 5ara inte s, mycket medveten om var -n i nuvarande anv-ndning i s$r,ket1 och att han inte gavs $, detal/erna i de ord som mening frlorade och s$ridda d-ri1 men att det fortfarande -r samma1 vissa1 helt sinne1 som nu forts-tter att ar5eta fr att utveckla och 3e5rauche s$r,ket -n den som har varit aktiv i 5ildandet av de frsta rtter. Och s, kommer det att vara med att ska$a de /ordiska s/-lar. 0amma Ande som har varit aktiv i sin ska$else1 ar5etar nu fortsatt i den fortsatta utvecklingen och 3e5rauche detsamma. L,t oss inte glmma att1 genom att 5eakta andan i /orden som v,r 0ka$are1 utesluter vi inte att 3uds Ande -r v,r ska$are i en hgre mening. *an -r 5ara det genom frmedling av den anda av /orden1 som han vittnar fr oss.
7et hindrar allts, ingenting1 samma argument som vi h-vdar fr animering av /orden1 som h-vdas av 3ud i en ytterligare e4$ansion av animation i v-rlden. 0, det -r g/ort fr l-nge sedan av stoikerna1 9icero E7e nat. 7eor. L. ++ c.. MG leder. Cergit idem EZenoG et urget angustius D<ihilD1 inXuit D1 Xuod est Animi XuodXue rationis E4$ers1 id generare e4 0E $otest animantem com$otemXue rationis ?undus autem 3enerat animantes com$otesXue rationis Animans igitur est mundus com$osXue rationis ... D +demXue similitudine1 ut 0ae$e 0olet1 rationem conclusit hoc modo> D0i e4 oliva modulera canentes ti5iae nascerentur> num du5itares1 kvin inesset i oliva ti5icinii Xuaedam 0cientia Vuid1 si $latani fidiculas #errent numerose sonantes idem 7ET %+LL 0@3A censeres i $latanis inesse
?usicam 9ur6. igitur mundus icke animans sa$iensXue /udicetur1 Vuum e4 0E $rocreet animantes atXue sa$ientes6 D
@ven om /orden -r faktiskt v,r mamma kan inte kallas in vulg-ra m-nskliga sinnen1 kan hon gra det1 men -nd, $, en hgre1 mer som 3ud1 som ska$at oss genom dem1 inte v,r #ader kan kallas i vulg-ra m-nskliga sinnen1 men i ett hgre. 7en gemensamma m-nsklig far1 den gemensamma m-nskliga mamma l-t oss s/-lv1 desto hgre himmelske #ader1 den hgre himmelska ?oder h,lla oss fr alltid i sig. Ett nytt vittne -r han 5ara in i sig s/-lv1 vilket ger oss i dem urs$runget1 eftersom det som kommer fr,n 3ud1 som fr5lir i 3ud1 och vad u$$r-tt /orden1 l-mnar det inte. 7in vanliga far och din mor menar att som du st,r i en e4tern relation1 5ara fr aktiv ut,t fr dig1 fr de utan verktyg av dessa verktyg.
<,gra tankar om de materiella sk-l som har varit effektiva i ska$andet av organiska varelser ser i en s-rskild 5ilaga.
"I. +ch -nglarna och hgre v-sen alls. %ar/e element har sina annars livliga animerade varelser som 5ara -r inst-llda $, detta element i 5yggnaden och livsstil. 7en fasta marken nedanfr har sina maskar och mullvadar1 ovanfr hans f,r1 5oska$1 m-nniskor1 vatten dess kra55or och fiskar som luft sina f/-rilar och f,glar. ?en dessa -r alla faktorer som fortfarande hr till /orden s/-lv. Om du tror att den himmelska hav av eter1 det renaste och finaste1 vackraste och tydligaste1 vanligaste1 mest vanliga element vars v,gor -r l/us1 d-r /orden flyter s/-lva har inga varelser som -r utrustade fr att leva i den6 %ar -r de1 om inte v-rlden kro$$en s/-lv1 finns det6 ?en -r de verkligen helt st-lla u$$ $, sitt r-tta element som inr-ttades fisken i vattnet1 -r inte lika f,geln i luften1 eftersom hgre v-sen i hg faktor till hgre v-g till ett hgre liv som det s-nker verkligen oss i v,rt s-tt att vara visas helt frst,eligt. 7e simmar utan fenor1 flyga utan vingar 5-rs i halv mentala element i en semi-andlig kraft1 vandra i dem1 stora och tyst1 liksom allt su5lima omvandlar stora och tyst1 ser 5estrt och kr inte efter fysisk mat1 n/da med l/uset de skickar till varandra1 driver och att inte kra s/-lv utan drar fram i en tydlig ordning och eintr-chtiger riktning1 men efter var/e den lugnaste delen av den andra1 vi kallar det strningar1 och det -r 5ara de finaste1 alltid nytt1 aldrig re$etitiva s$el $, deras yttre liv1 h/-l$er dig att utveckla genom att vara som e4ternt fr att l-gga en ganska evig och -nd, evig h-ndelserik ordning1 innanfr den strsta friheten1 den outtmliga rikedom av intellektuella och fysiska ska$elser1 mnster och rrelser1 in i floden som v,r egen. +nte de alltid gefa5elt av -nglar1 som 5o i l/uset1 och flyga ver himlen1 inte i 5ehov av /ordiska mat och dryck1 mellanliggande varelser mellan 3ud och oss1 hans 5ud renaste resultat rivande. *-r har du varelser som lever i l/uset och flyger ver himlen1 inte -r i 5ehov av /ordiska mat och dryck1 mellanliggande varelser mellan 3ud och oss1 hans 5ud renaste resultat rivande. Och himlen -r verkligen hem fr -nglarna1 kan 5ara st/-rnorna 5li -nglar i himlen1 eftersom det inte finns n,gra andra inv,nare i himlen. Ocks, en anser d-rfr att de 5ara inte fr -nglar1 eftersom de inte ser ut som m-nniskor och inte har f,gelvingar1 de ska se ut som de m,lade m,laren1 men man verkligen tror att o5eskrivligt mycket hgre 5yggs som en man i en outs-gligt finare
element kan m5leras och 5eter sig som en man1 den lilla ensidig1 limmas $, /orden varelser6 Trots detta -r v,r frst,else av -nglarna fortfarande lika sant och korrekt1 eftersom de alltid 5ara kan vara med $rinci$en1 att humanisera det hela. %,r myten om -nglarna tycks mig1 i s/-lva verket1 som ett 5arns frs$el1 en h-rlig idB1 en anthro$omor$hotisches liknelsen om den sanna l-ran om -nglar1 och det frekommer endast i denna allt 5efanns tro och mots-gelse annars s/-lv inte v,gade all sin kunska$1 som -nglarna fick s$ela fantastiskt och m-nniska utan mark mellan v-rldarna1 nu $ltsligt stor1 stor1 fast eta5lerad i kretsen av verkligheten1 ingenting stri$$ -n den o5etydliga yttre formen. 7en lilla idBn e4$anderar alltfr stor1 eftersom vi inte l-ngre identifiera de verm-nskliga varelser1 -ven i v,r m-nskliga1 men verm-nskliga i deras s-tt att vara1 men de 5arnsliga egenska$er inte g,r frlorade1 de -r 5ara de mest su5lima funktioner. +nte alla andra att f, sin s$eciella -ngel som avlades fre alla andra honom att frmedla gudomliga oro6 7et har ocks, var och en sin egen1 infr alla de andra -nglarna -r n-ra honom1 riktigt f,r till det1 allt som m-nniskan gr och t-nker1 leder infr 3ud och ge till 3ud. .a 3ud har varit 5armh-rtig fortfarande1 -ven var/e d/ur1 var/e v-4t var han en -ngel i att fretr-da honom. 2ara fr att det -r den hgre v-sen inte s, m,nga d-r ute -n den l-gre m-nniskan1 d/ur1 v-4ter1 det g/orde han inte st, 5redvid var/e m-nniska1 var/e d/ur1 var/e v-4t en m-rklig -ngel1 litet som mannen1 d/uret1 v-4ten i sig - skulle 5ehva inte argumenterar de m,nga -nglar1 liksom m-nniskor1 d/ur1 v-4ter sig nog redan1 om alla skulle 5ara utgr ett s-rskilt intresse men han satt alla tillsammans framfr en enda stor -ngel som fretr-der alla sina intressen i sam5and med honom. *ela himlen -r full av flygande s,dana -nglar1 som var och en tar oro och omsorg fr ett annat fretag och 3uds natur utgr. @r inte det en mycket 5-ttre enhet -n vi trodde6 @ven i detta vi m,ste -ndra v,r 5arnsliga idB> %i tror att -nglarna g,r som en vakt eller en vakt 5redvid m-nniskor och alltid h,lla ett ga $, honom e4ternt1 men eftersom han 5ara skulle vara som en t/-nare till folket och kunde inte -ga angel-genheter f,. %i tycker i5land m/uk frmodligen -ngel m-nniskan eller m-nniskan v,rd av -ngeln shirk. Allt som 3ud har mycket 5-ttre m5lerade. 7, -ngeln mannen verkligen alltid f,r dig som sig s/-lv1 och inte fr att glmma sig s/-lva 5ehver genom oroade honom1 och att han aldrig aldrig skulle kunna avvika fr,n honom av m-nniskan och m-nniskan1 och d-rfr han och hans hemliga tankar1 onda och 5ra1 och k-nde honom1 3ud kommer att fra till5aka1 s, han har inte ens fr,gade -ngeln 5redvid mannen1 men han har m-nniskans sinne med andan i -ngeln s/-lv ganska eingetan. <u -ngeln folk oroliga av orolig1 hon l-mnar aldrig s, litet han s/-lv l-mnar1 men n-r vi s-ger att -ngeln -r 5orta ur en m-nniska1 det -r i $rinci$ tv-rtom1 s, det -r lika 5ra i oss en enda tanke kan nog g, vilse $, v-gen mot hela andan och denna anda fortfarande tillhr1 och hela andan vilar inte frr-n fred och harmoni mellan alla som tillhr honom. 3ud ska$ade -nglarna s/-lva ansvarar fr att n,gon av dessa1 som han in,t anfrtrotts honom frg,s1 och hur 3ud straffar oss1 -r det av till -ngelns egen s/-l.
Alla himlen kommer att vara full av lovord fr den Evige1 -nglar -r att samla in krer att s/unga och gra musik till honom1 fr att dyrka honom6 Och det 5orde vara deras $rim-ra verksamhet1 se1 tr-ngs de omkring honom1 gonen riktade $, honom1 de tag i f,llen $, hans mantel. Och himlakro$$arna inte ansamlas i krer i alla himlar1 och det kommer att vara annorlunda med andra st/-rnor -n v,r /ord1 d-r den hgsta tanken kallas 3ud och dyrkan av den hgsta service och g/orde $/-ser och ger -ra ,t 3ud inte 5ara med en svag tunga och instrument1 ingen1 ens med tusen tusen krer och instrument1 med fl/ter och trom5oner1 med organ och klockor6 :unt om $, himlen den kallar 3uds lov dessutom och med hga rster -r deras tysta 5ner. Och frska $, alla s-tt att t-nka och Trachtens att nalkas 3ud1 och -r inte trtt fr att argumentera fr sina sinnen och med sig s/-lva1 eftersom de skulle t/-na honom 5-st1 och intervall men 5ara till k/olar av hans mantel. 0, det kommer att 5li med alla st/-rnor i alla himlar. + alla av hgsta tanken $, 3ud och dyrkan av den hgsta t/-nsten -r varm. Allt kommer att s/unga och s$ela Ett $ris och 5e till den Ende1 och argumentera hur de 5-st kan ta det och vem som -r kom$etent i 5-sta fall. +nte s,ngare nakna och s$elare1 och med 3uds 5ud5-rare som -ngeln utan att g, dem som inte s/-lvvald1 men lade av hans v-gar1 s, gr st/-rnorna1 och att leda folket till dem1 de s-tt d-r /ordiska ledare inte -r tillr-ckligt1 gra det st/-rnorna ocks,. 0amtidigt -nglarna $, /orden tar oss inuti fr att tr-ffa hans och v,r fred1 de andra -nglarna att h/-l$a e4ternt. ?ellan -nglarna s/-lva har evig ordning1 evig frid1 g,1 en flock i en herde1 som ett lysande e4em$el $, himlen fr sina varelser1 att -ven denna flock -r som sig till de hgsta t/-nsterna. 0$ara -ndringarna d-r u$$e ser man misst-nker en strre fr-ndring ver fr-nderlighet av m-nskliga angel-genheter1 hans frho$$ningar g,r genom natten s, hgt som st/-rnorna g,r1 det all star 5erm1 vill han ocks, 5erm. Och medan han svingar sina tankar vid ,synen av henne i Unlimited1 #ree1 styra och reglera den till honom allt det /ordiska hush,llet nedan. 7en fasta ordning enligt vilken de i lin/e med varandra i utseende1 -r det liv som leder hennes varelser i dem1 och med all ordning1 lag1 metes och gr-nser1 leder till frihet1 utan dem ,t sidan. %erkligen inte en frdm/ukelse1 men en mycket trevlig as$ekt -r att det outtmliga i grunden olika yttre frh,llanden1 som kan samverka i hgre v-sen EKa$.+++G1 utan av en okr-nk5ar1 evig1 inre frihet och inte heller n,got utrymme l,t 5ilda domineras och 5undet lag. .a vi inte vill ha $, m-nniskors $ers$ektiv att det skulle vara 5ara mellan oss m-nniskor6 Och 5ara att det -r mellan de hgre varelser1 frutom att det -r mellan oss. Om de hgre varelserna s, frodas och slum$m-ssigt s$rang omkring $, himlen1 som folket $, /orden mellan sig1 hur ska m-nniskorna s/-lva finna sin v-g $, /orden i tid och rum1 fr att frst, om ,ret1 dag och timme $lats och riktning som s-tt hitta varandra ver /orden och dess historia6 Att de kan gra det1 de -r skyldiga 5ara synen av den himmelska ordningen. 2r det men 5ara vara varelser som avst,r att en order utanfr1 inte ens de som 5or i det s/-lva och v-va6 @r ordningen $, n,got s, d,ligt6 Om vi h,ller1 men i v,ra egna omst-ndigheter regel lag1 5est-lla tillr-ckligt hg1 -r vi inte -nnu mer allm-nt1 lag1 ordning1 nog v-rdig fr-ndring av hgre v-sen -n vad vi ens h,lla6
D9aelestem ergo admira5ilem ordinem incredi5ilemXue constantiam1 e4 Xua conservatio et salus omnis Omnium oritur1 Xui %acare element Cutat -r +$se est mentis E4$ers ha5endus.D E9ic. de nat.
7eor. ++ 9 I&.G 7en far med son gick $, f-ltet1 kan du vinna nachtverirrt inte hem. Efter var/e sten ser sonen1 efter var/e tr-d1 som 5etraktas som v-gleder honom i v-glsa mrkt rum. far men ser dock fr st/-rnorna1 som om /ord s-tt han ville Dl-ra himlen. 0tenarna var tysta1 tr-den inte s-ga n,got1 0t/-rnorna indikerade med en remsa l/us. Zur *eimat de fresl,r1= v-lsignad -r han som litar $, st/-rnorna hur /orden l-r man sig 5ara $, himlen . E:;ckert visdom 5rahminerna. +0 I'G
DHh1 titta1 om du vill 5landa iho$ inne5rden av v-rlden till evig himmel d-r st/-rnorna -r aldrig fel. 7et m/uka sol och m,ne varandra fint1 0/-lv dem skulle vara fr n-ra hennes 5reda hus. D E:;ckert dikter +0 IIG
DTitta= *ur i dammet 5linda myror sv-rm armBer1 3ehn dem s, lite galen D1 som 0ternenchrD till himlen. D E+5id. s. IOG
@nglarna finns inga $erfekta varelser1 de letar efter och fortfarande str-var efter1 ska och str-va med oss och genom oss1 5ara $erfekt att de -r -n oss1 eftersom de kom$letterar v,ra /ordiska frdomar av andra /ordiska frdomar som vi har utanfr oss1 i att 5-ra1 och eftersom de in,t utk-m$a striden vi k-m$ar s/-lvisk och e4ternt med v,ra grannar1 och h-rmed hela inviola5ly kliver den hgre och 5-ttre1 -r det att de -ven nu 5arn -r emot henne en dag till full sinande tillst,nd . %i h,ller inte fr ens -nglarna1 eller fr 5arn= %acker och -del till formen $, -nglarna vara -n v,r1 men o5ekant1 frest-lla sig den verm-nskliga skillnad i m-nniskans 5ild1 vi tycker fortfarande alltid med m-nskligt i den vackraste formen1 -ven om h-r ofrivilligt 5ara 5arnslig lek mesta av den dyr5ara sanningen tas. 0er vi inte i s, m,nga gamla m,lningar 5evingad -ngel huvuden utan armar1 5en och tunga kro$$ flyger genom himlen1 fr vilket -ndam,l -nglarna 5ehver armar1 5en1 tung kro$$1 oke/1 men de 5ehver inte ens vingarna1 de 5ehver
inget vad m-nniskor och d/ur armod och ensidigt frr,der sin form -r det av $erfektion och fyllighet. Och -r inte en varelse1 som inte ens 5ehver vingar 5-ra den finaste element i tyngsta kro$$en1 n,got hgre -n de som 5ehver tunga vingar fr ett tungt inslag6 %i m,lar f-rgglada -nglavingar och dr-kter1 vi ger -nglarna ett lysande utseende. ?en s, h-rligt1 kl-dd med s,dana levande f-rger1 kunde vi inte l,ta 5li att t-nka n,gra -nglar1 eftersom det -r /orden verkligen -r1 vars $lagg -r stickat fr,n tusentals f-rgglada 5lommor1 s, l/ust inga syn$unkter fr,n -ngeln1 som syn$unkter fr,n /orden med den m-ktiga solen 5ild i Eye of the 0ea. 7et 5-r verkligen frukt allt= En -ngel utan vingar1 armar1 5en1 eftersom vi -r en g,ng vana vid m-nsklig frest-ller -ngeln vanliga idBn alltid som en m-nniska krym$ling visas1 fr i sanning han -r 5ara en m-nniska utan kryckor. ?en om vi s/-lva 5ehver dessa kryckor fr att g, till dessa l-gre fast /ord1 s, vi 5orde inte vill 5elasta de hgre v-sen i soligt1 klar himmel med dessa kryckor1 eftersom inte ens ska h/-l$ av v,r /ordiska 5ehov.
)ssen himlen En liten mus sade en g,ng till musen> Om hans -r fr,n v,ra liv1 vad vi g/ort $, denna /ord1 men vad 5lir det av oss i framtiden6 ?usen s-ger1 liten mus1 du har h-r 5ott i kraft av1 och fr1 kommer du att f, tv, vackra vingar1 som -ngeln som flyger i luftenN *ittar det en hel $lats inst-llning av himmelska $lats irdJschen 5acon1 kommer sv-va hgt om alla katter och aldrig frukta sina tassar. 7en lilla musen talar> o salighet1 hade /ag men redan min -ngel kl-nning= @nd, vill s-ga1 testamenten 5ehandla eftersom ingen -ngel1 som vi redan kan se
honom h-r6 ?usen liten mus talar fr det> %em ser vackra $latser fr $ar u$$ $,1 till mags i5land har h-nt1 som en -ngel l-sset se. 7en lilla musen skrev sichs att t-nka en dag leverans fortfarande fram och till5aka1 och kom1 lockas av dofter1 en g,ng $, s$isen i kket. <-r det sedan har tittat u$$1 s, -r hela hans k-nsla av gl-d/e= U$$fyll -r nu alla sina frho$$ningar1 gr himlen det ser $$na samtidigt. 7en u$$h-ngd helt full himmel 5acon1 och verkar $, den vre delen1 tittar ner fr,n en v-rld av defekter L-derla$$en -n mss -nglar. 7en lilla musen1 ansiktet var det1 glmde det hela sitt liv inte= v,rdavdelningar En m,lare av heliga 5ilder1 s, vacker medvetet DAngel att skildra ingen.D E?ises1 dikter sid. &OMG
%ad vi gr sist annorlunda h-r -n till5aka direkt tro -nglarna i urs$runget sig1 som han dk u$$. Under hela den gamla tron i st st/-rnorna visas som gudomen 5et/-nar hgre v-sen1 som -r hans kreativa och 5est-llning krafter delaktig av de 5i5liska -nglar och tro 5eror det tillsammans. .a inte i 2i5eln s/-lv1 eller mrka1 eller till och med fler -n mrka minnen av detta urs$rung i deras tro -ngel fr huden6 &G
&G
0truts Ekristna l-ran +0 ))&G s-ger direkt att> D5egre$$en -nglar och st/-rnor i he5raism flyter samman oftare1
s-rskilt namn "" gemensamt fr 5,da D-r.
0, Talar .o5 LM1 Q> D<-r morgonst/-rnorna s/ng E*errenG med varandra1 och skrek av gl-d/e alla 3uds 5arn1D och .esa/a O(1 I)> DLyft u$$ era gon $, hg1 och se vem som har ska$at dessa ting1 och= frde ut sin v-rd i antal ut6 de alla ,kalla namnet. D 7-r st/-rnorna kallar 3ud1 h-r kallar 3ud st/-rnorna1 som anges $, de dda varelser6 Och ,terigen -r det sagt i +sa. IO1 I&> Dvid den tid d, *erren kommer att straffa den hga ridderlighet1 -r i hgsta1 och konungarna $, /orden1 s, finns $, /orden.D ?en vem kan vara s, h-r hga ridderlighet1 eftersom samma st/-rnor1 l-mnar .esa/a 3uds samtal med namn6 Och de ska 5eskas1 s,som levande /ordens konungar. Och To5ias -r $, &I1 F> DOch /ag -r en av de s/u -nglarna som st,r infr *erren1D och i U$$en5arelse5oken M1 I> DOch /ag s,g de s/u -nglarna som stod infr 3ud d-r.D %em k-nner inte igen i detta nummer s/u den i vrigt till-m$liga nummer s/u $laneten igen6 @ven namnet Elohim1 som 5etecknar den m,ngfald av den gudomliga v-sen i en $erson grundar sig1 frmodligen i den urs$rungliga syn $, naturen som 3ud1 det v-sentliga A att manifestera i en m-ngd olika naturliga varelser som ans,g sina -nglar1 och som stunder av hans egen karakt-r samtidigt kan vara>. eftersom det -r 3ud -ven fortfarande frvirrad i 2i5eln med enskilda -nglar IG C, samma s-tt1 enligt oss1 -nglarna inte utom 3ud1 utan $, 3ud1 som vi inte undanta -nglarna1 men -nglarna.
IG
l ?os. L&1 && &L1 I.?os. L1 I ff1 &L1 I&1 &O1 &' 7irectional. )1 && ff &L I( ff
A @ven om endast indirekt men mycket talande 5evis $, att st/-rnorna -r fortfarande i kraft i de -ldsta 5i5liska dokument som har en s/-l1 kan du se fl/ande. 7en 5i5liska ska$else5er-ttelsen -r i korthet fl/ande> 7en ska$ade den frsta dagen och 3ud skilde l/uset fr,n mrkret och g/orde kv-llen och $, morgonen den frsta dagen1 och $, den andra han l-mnade himlen fr,n vattnet1 $, den tred/e vattnet fr,n marken och ska$ade v-4ternaN C, den f/-rde han ska$ade solen1 m,nen och st/-rnorna1 $, femte fiskar och f,glar1 $, den s/-tte av de ,terst,ende landd/ur och m-nniskor. C, den s/unde vilade han. T/a du har undrat l-nge men h-r grova 5rott mot den naturliga verg,ngen har g/orts s,1 dag och natt fr,n solen1 v-4ter fr,n solen1 ser som sker dag och natt 5ara genom lo$$et av solen1 och v-4ter av solen kr-ver fr tillv-4t. @ven den mest okunniga 5orde ha k-nt till detta. Tills sist frsta *erder LG fl/ande synvinkel $oetisk kom$osition i den $resentationen $,$ekade1 vilket gr den ty$ av succession frklaras. 7et ordnar sig n-mligen L dagar var/e verk i frh,llande till sin ska$else symmetriskt mittemot varandra inneh,ll1 och 5,da 3edritte sk/uter den s/unde dagen fr,n hela. 7e frsta tre dagarna ar5eten inkluderar ska$andet av dda varelser1 till vilken $lantorna var att r-kna med. 7e andra tre av de animerade varelser1 inklusive st/-rnorna 5er-knades. %ar och en av de tv, ska$elserna inleddes med en l-tt ska$else1 den frsta med ska$andet av den allm-nna l/us1 den andra med att ska$a individuella 0ouled varelser av l/us1 v-l motsvara himlen och vattnet i den frsta halv f,glar och fiskar i den andra1 och v-4terna i den frsta h-lften av landd/ur och m-nniskor i det andra. C, detta s-tt kan allt harmonierar $erfekt1 utan endast
av de st/-rnor tolkas som animerade varelser.
LG
*erder -ldsta dokument av den m-nskliga rasen. T+0 &IM1 se 2utts ?ythologus T. l 0. &LL ff
"an kan hitta en hel del olika 'estndsdelarna i den d och d frekommer 'eskrivningar av nglar i 9i'eln# som om den inte lika 'eroende av ett original identifikation med stjrnorna# men tillta en minskning till rtta ocks! :ag delar i denna relation# en del av struts# ;hristl! <roslran .<h! =S 662 ff/ med# dr det uttr&ckligen anges i detalj de 'i'liska id>er om nglarna! D+ den 5i5liska omn-mnanden av -nglar -r annorlunda fr dem den du55la sidan av relationen till 3ud och till v-rlden. + sin rena relation till 3ud1 visas de som hans domstol eller hans himmelska r,d ]G1 vars verksamhet -r att t/-na honom ] . ]G och att $risa honom ]]]G Antalet dessa himmelska t/-nare -r oerhrt en 1. gradvis 5lir aktiv en hierarki under samma sken Efter att ha varit en -ngel hade meddelat som armB $rins .ehovas I 1 -r av hgsta -rke-ngel $rat L 1 deras antal till antalet Amshas$ands i Zend religionen $, Q 5est-mmer O 1 och de av den omedel5ara t/-nsten verfrs till den hgsta $ersonen. ocks,1 i Cauline 5etoningen einesa $caggelo% F 1 i sin u$$r-kning av . $&no ' 1 ( )$ca 1 4ond ia jag dun *#+ i%, cn $i &thte% ) 1 en rangordning av de himmelska krafter kan kna$$ast 5etvivlas. @ven frh,llandet av -nglarna st,r infr fr v-rlden att de definieras som v-rd fr 3ud Q 1 i vilken egenska$ det med eldiga h-star och vagnar fr att lagra skyddande snart till 3uds m-n M 1 nu som en himmelsk kr invaderar de stora g-rningar 3ud $, /orden 5erm ' . .... 7en Eannars humaniseradG form och utseende av -ngeln -r mer och mer kat i den fruktansv-rda och verm-nskliga &( 1 krigiska eller 5estraffande s-rskild ^G som 5-r ett draget sv-rd && och 0erafim &I och nu ocks, uttryckligen kallas Angels flyga &L 1 och i $rofetiska visioner om den senare $erioden1 5eskrivningar av utseendet $, -ngeln av malm1 -delstenar1 eld l,ga u1 liksom1 som 5est,r &O .... 7e s/u hgsta -nglarna i synnerhet verksamheten1 fr att f, 5ner de r-ttf-rdiga infr 3ud &F .... Att -nglar -r t-nkt som av l/us &) 1 har ocks, den 5em-rkelse av hgsta moraliska renhet &Q 1 som dock ingen av utter -r &M 1 men alla ges &' 1 samt deras tillg,ng till m-nniska1 -ven om krnt utan men samma f, gudomliga. I( Eftersom 7etta -r vanligt fr dem med folkets 5egr-nsningar och 5eroende av 3ud1 -ven om de tar det vanliga i Orienten redan innan m-nskliga h-rskare utmattning vid I& 1 fast1 dyrkan1 eftersom de inte 5etalas till5aka. D II
]G L ?os. IM1 &I l Kgs. II1 &' I 9hron &M1 &M M'1 M .o55 l1 )1 I1 l Cs. ]]G 7an. Q1 &( ]]]G +sa. )1 L ^G v-l med kometer i relationen. & F ?os. LL1 I f ?att. I)1FL. 7an. Q1 &(1 I +sa. F.&O. L 7an. &(1 &L1 O To5. &I1 &F U$$en5arelse5oken. M1 I F lTess. O1 &)1 ) Ef. l1 II1 L1 &( 9ol l &) Q l ?os. LI1 l f .os F1 &O1 Cs &OM I M I Kings. )1 &Q1 ' .o5 LM1 Q Luc. I1 &L f. &( 9om$. 7irectional. &L ) && O ?os. II1 IL .os F1 &L1 l Krn I&1 &)N. kom$ l ?os. L1 IO1 &I 1 +sa. ) I &L 7an. '1 I&1 &O 7an. &(1 F f U$$en5arelse5oken. l1 &L ff &F To5. &1I1 &F1 &) l Kor. && &O &Q I0am. &'1 IQ1 &M 1 .o5 &F1
&F1 &' .ud. ) I( ?att. IO L) I& .os F1 &O1 7irektiv &L1 &' f. II U$$en5arelse5oken. . &'1 &(1 II1 '1 /fr Kol I> &M *e5. ff
7en s-regna /udisk-kristna synen $, 3ud1 h/s med andra s-tt att se $, samma syn$unkt ut ur v-rlden i ett tomrum i klar mots-ttning till hade ocks, konsekvent 3ud underordnade varelser lyft den ur himlakro$$arna och g, vidare till tomhet1 och samma antro$omorfism1 3ud ska$ade till v,r av5ild1 snarare att det omv-nda -r det r-tta1 eftersom 5ilden av sin arkety$ s$eglar alltid 5ara en sida och ofullst-ndig1 inte -nglarna var tvungna att gra s, anthro$omor$hotisch. 7-rfr -r nu naturligtvis inte allt som s-gs i 2i5eln om -nglar1 och -nnu mindre av vad vi nu t-nker $, det1 -r ocks, knuten till st/-rnorna. +nte ens -nglarna i sig s/-lv men igen vi l,ta 3ud fylla kro$$en av v-rlden med dess ut5redning1 kommer de att engagera sig igen i himlakro$$arna1 och deras kro$$ar -r en verm-nsklig arkety$ av folket i st-llet fr en m-nsklig 5ild.
0om det st,r nu1 vet du inte riktigt vet vad -nglarna ger1 d-r -nglarna ge vika1 och s, att du tar dem helst inte mer. En -ngel1 en saga= All effekt1 som du vill 5ifoga -nglar som 3uds 5ud5-rare till st/-rnorna och fretr-dare fr samma $, st/-rnorna1 finner man redan fr,n 5yr,er som faller in i msesidiga relationer av st/-rnorna eller st/-rnorna s/-lva1 utgr utrymmet mellan st/-rnorna -r tom redan tagit $latsen av st/-rnorna i varelser som vorausset"lich inte 5etyder mer -n vi gr. 0, vad -nglarna ska gra1 -ven om de fortfarande skulle ha utrymme6 %id det enda som skulle vara kvar1 -nglarna $lats mellan1 snarare -n att titta $, st/-rnorna1 fr att identifiera sig med sig s/-lva1 inte att ska efter deras effektivitet $, ar5etet av v-rldarna 5ortom1 men i hgre s/-lfulla ar5ete av v-rldens s/-lva1 tror du inte mer1 /a nedg,ngen av de s-tt som funderar $, att s$ara -ngeln tro kunde1 5ara inte $, det h-r1 men i hela -ngel tro har sin rot i all round *er!enden.0/-lvklart1 om du kli$$er denna rot m,ste tro vissna. 7u vill anv-nda ords$r,ket> D. The #armer 8ants en h-st att rida $,1 och ser inte att han sitter $, detDEftersom han inte kan hitta det nu1 s-ger han att det har frsvunnit fr,n v-rlden. #r 5evis av dessa o5servationer fl/ande $assage fr,n 0trauss1 9hristl. Trosl-ran ETh. +0 )Q(G> D+ samma frh,llande d-r m-nskligheten -r ute ar5etar fr,n medeltiden1 och $rinci$en om den moderna v-rlden tog 5esittning i dess olika relationer1 hade -ngeln idB i denna fr-mmande mark s, sm,ningom dr1 som odlades $, en helt annan v,ning. %ad fr nu g-ller den tidsm-ssiga giltigheten av -nglarna1 -r det en mots-gelse i modern filosofi1 naturfenomen s,som ,ska och 5li4t1 /ord5-vningar1 $est1 etc1 eller h-ndelser i m-nniskors liv1 s,som ov-ntad r-ddning av en $ltslig dd av en annan1 som en s-rskild *-ndelser att se 3ud1 som han fr n,got s-rskilt -ndam,l1 antingen direkt s/-lva eller genom frmedling av -nglar1 ausf;hre1 utan vi letar efter liknande fenomen orsakar inom den naturliga relationen som vi alltid och endast som en helhet1 i sammanl-nkning av alla dess delar frh,llanden1 men aldrig en av dessa fr dig s/-lv1 h-nfras till den gudomliga kausalitet. ?en vad g-ller den andra sidan1 frh,llandet av -nglarna till 3ud1 s, vi 5ervas av Ko$ernikus system av den $lats d-r den /udiska och kristna antiken till omgiven av -nglar 3uds tron trodde eftersom himlen inte -r monterad $, eller n-ra /orden fro mer skikt1 som utg/orde gr-nsen mellan det sinnliga och det versinnliga v-rlden1. sedan1 $, grund av den o-ndliga frl-ngningen av den frra1 -r den senare inte l-ngre utanfr1 men m,ste skas i det frra1 allts, -ven 3ud inte kan vara $, n,got annat s-tt om st/-rnorna -n i och $, dem1 m,ste falla fr det igen och igen i denna v-rld av st/-rnor fr tanken $, -nglar1 och s, -r de andra teologer1 om de kommer fr,n -nglar vill $rata1 oftast de frut lagligen 5osatta i andra himlakro$$ar i v-gen OG ensam1 dessa varelser -r fundamentalt annorlunda -n -nglarna i den /udisk-kristna idBn. eftersom vi f,r n,got som 5ara ett utg,ende av inv,narna i v,r /ord analogi att acce$tera deras e4istens1 s, vi m,ste ocks,1 i all
den m,ngfald av v-rlden kro$$en inducerade skillnader1 men folk gillar att t-nka i den utstr-ckning som de1 5undna av organismer fr,n de -mnen som deras livsrum $, detta1 fl/er samma sina egna syften1 och d, endast indirekt1 eftersom vi ocks,1 3uds avsikter inser folk> i st-llet fr -nglarna som en direkt 3uds t/-nare1 utan att vara 5unden till ett v-rldsorgan1 kommer att levereras fr,n 3ud fritt i rymden1 eller snarare idBn om en uts$ridda i den o-ndliga rymden flesta 5e5oe kro$$ redan en distorsion som u$$fattning av v-rlden1 vilket -r den -ngel undervisningen i grunden1 eftersom det 5ara har en himlen som 5oning av 3ud och -nglar1 och /orden med sitt luftrum och deras under/orden som en 5ostadsort fr m-nniskorna i de 5ortg,ngna s/-lar och demonerna. D
OG
0, :einhard1 7ogm. 0. &Q) 2retschneider +. QOQ ff
0?u# medan utkat kunskap om naturen och den heuristiska antagandet att ven tvungen att vara av naturliga orsaker fr oss just nu fortfarande ofrklarade i naturfreteelserna och hndelserna i det mnskliga livet sjlvt frklaras som r igensatt en klla ngel tro@ se vi den andra# tendensen nmligen# fr massan av sensuella mne som vra gon presenterar sig fr att ta p sig mer anda# realiseras som i den mnskliga arten# som person med den n&ss nmnda krav p att andra himlakropp n jorden med mnniskoliknande varelser ! var 'efolkad detta att lta fl&ga ivg frn sina stallar fr att kunna anvnda dem som nglar kan %/ skulle inne'ra att avhjlpa medling mellan den kristna och den moderna tanken frstr 'da# fr p s stt r ofrenligt med den frsta# en mnniskoliknande same-istens och rrelse av ngeln p den materiella 'asen fr en vrlds kropp r s lite ofrenlig med den moderna vrlden se id>n om 6ud som en kung som stter genom direkta kommandon sina tjnare fr att fl&tta! S det rcker inte med Schleiermacher# mjligheten att sdana varelser som nglarna r ses fr att vara# och att avgra 'ara s m&cket att vi tar hns&n till vare sig i vra handlingar p dem# att frvnta sig mer avlgsna uppen'arelser av hennes vsen@ Snarare# nr den moderna id>n om 6ud och uppfattning av vrlden r korrekta# s det kan vara som varelser verallt inte ! 0
FG
L,ng1 det 3lau5ens!;rdigkeit Evangelium. *istorik. Cage OF
0,essa grundlggande frestllningar i modern tid nu# men de har 'ildats i handen av den progressiva karaktren av kunskap i sig# vila# ingen tvekan om att 'ttre skl n k&rkans tro ngel!0
Trots att det i v,r nuvarande frst,else av @nglar :eligion har faktiskt ingen strre anledning1 han verkar helt 5yggd fr,n den tomma i ett tomrum1 men folket har -nnu inte l,ta den falla1 s$elar ,tminstone fortfarande gillar det. En d/u$t rotad 5ehovet n,gonsin kommer att l-mna m-nniskorna alltid komma till5aka till mellanliggande varelser mellan 3ud och m-nniskan. Kan det d, enligt v,r mening1 till nackdel1 om det u$$fyller detta 5ehov med en verklig grund igen1 och om detta fundament samtidigt motsvarar den historiska grunden fr -ngeln tro s/-lv6 ?en du 5r ocks, kr-va att de fortfarande verensst-mmer med den vanliga u$$fattningen i gonen1 den /ordiska m-nniskans natur -r l,nade utan h-nsyn till den himmelska naturen hos
dessa varelser helt enkelt6 %isst1 den vackra 5arns en tro som kan kringg, de m-n och -nglar tillsammans1 som om de vore deras egna sn-lla mot varandra1 inte l-ngre kan h,lla. ?en det -r 5ara i en hgre mening1 samma skada som 5arnet 5lir lidande n-r den stannar er!achsend att leka med dockor som -r 5ara tomma skal1 och det l-r sig mer allvarligt med verkliga m-nniskor att 5ete sig1 5ara att det -r inte att gra med de 5ilder av m-n1 men av hgre v-sen.0ka vi s$ela fr evigt med *eavenly dockor6
+ l-ran om livet efter detta ska ses som en nyare sv-ng som ofta har tagit -ngel tro1 enligt vilken de s/-lar de r-ttf-rdiga dda -nglar -r1 snarare -n att mots-ga den tidigare ens g,r in i det i dem1 vilket framg,r hur vi en dag i ganska Andrem och hgre frnuft delaktiga av Anden kommer att vara ver oss1 som nu.
Om vi l-mnar h-nvisningen till tron $, -nglar fr att gra n,gra verv-ganden som kommer fr,n andra sidor av u$$fattningen motsatt till att vi m,ste titta $, st/-rnorna hgre varelser. 7et -r 5land de naturforskare som giltig erk-nt $,st,endet att en vara s, ofullkomlig och s-nka det mer av en enhetlig massa eller /-mnt re$etitiva organ -r att ge kontrast till %ielartigkeit institutionerna och h-rmed relaterade ar5etsfrdelning i de funktioner h/den och $erfektion av organisationen v-4er.
D%ar/e d/ur -r hgre som i omfattningen av varelser1 /u l-ngre med honom ar5etsfrdelningen i de funktioner drivs Edivision du travail fonctionaireG.D E?ilne-Ed!ards i Ann. Av fm. &MOO. #E%:.G DUr naturens lag1 med 5r/an att de l-gsta halterna av de organiska naturrikena visar alltid den mest $erfekta likheten av sin idrott1 medan strsta m/liga variation1 dvs o/-mlikhet av de delar som -r anslutna med full-ndad m/liga enheten i hela1 allt som 5evis och som ett riktm-rke hgre $erfektion av n,gon organism visas1 kvick naturforskare E9arusG utvecklat anser att mental tr-ning och $erfektion av m-nskligheten /ust $, grund av denna fysiska och $sykiska m,ngfalden av m-nskliga individualiteter och rade. D E#r,n en visning av 9arus J$romemoria om o/-mlika m/ligheter fr olika m-nskliga $,frestningar fr hgre andlig utveckling.G
Kan inte denna $rinci$ g-lla som den enda standarden fr $erfektion av varelserna och ger inga entydiga tecken $, i detal/1 s, det kan inte vara en s, allm-nt1 och vi kan i termer av samma ett visst stadium serie infusoria och $oly$ u$$fl/ning av d-ggd/ur och m-nniska . ?en nu kan du se genom /orden denna $rinci$ -ven i en helt ny och outs-gligt hgre k-nsla fr att ka organisationens till-m$as -n i alla /ordiska varelser fr,n /orden /ust i dess varelser visar den strsta m-ngd olika delar och 5-sta m/liga frdelning av u$$gifterN 0amtidigt -r det i den meningen att den k-nda naturens ekonomi1 att den har hgre varelse -r inte $lacerad 5redvid den l-gre1 men det l-gre /aget har anv-nds fr att gra de skilda delarna av hgre och att dela samma i de funktioner som de1 som detta alls en fr,ga om organisation 5ildas1 till,ter de nedre delarna t/-na hela hg och vice versa.
Till och med de gamle var $resentationen av en sammans-ttning av hgre v-sen fr,n m-nniskor och d/ur av alla slag inte o5ekant. D+ de egy$tiska mysterierna $,tr-ffades stora hieroglyfiska 5ilder av 3ud1 som 5est,r av flera d/urfigurer 7en 5ermda 0fin4en -r av detta slag1. 7e ville av egenska$erna a$$ell1 som frenar i hgsta v-sendet1 eller till och med den mest kraftfulla av alla levande ting i ett organ fr att sl-nga iho$. 7et tog n,gra av de mest kraftfulla f,gel eller rnen1 fr,n de mest kraftfulla vilda d/ur eller
le/onet1 den m-ktigaste av tama d/ur1 t/uren1 och slutligen av den m-ktigaste av alla d/uren1 m-nniskan. D E0chiller1 9ollected 8orks. _%+. 0. QOG
<aturen har till-m$at samma $rinci$ -ven utanfr /orden i en strre kning. .orden har i sina m-nniskor1 d/ur och v-4ter en stor m-ngd dis$arata delar1 men m,nga m-nniskor i samma n-ra1 m,nga d/ur som ligger n-ra m,nga v-4ter n-ra. ?en v-rldsorganisationen1 som tillhr hela utrymmet -r1 som tidigare Eka$itel +++G har visat sin anl-ggning trots allt s, olika varandra att ingen med den andra som du kan se fr,n samma art. Kro$$en av v-rlden -r s, mycket mer $erfekt -n en enda st/-rna. *ur g/orde det en g,ng en naturalist> *an tittar $, en studieresa i ett klart vatten simmar runt en grn1 vit $, tv, avl-gsna $latser 5ollen i en roterande rrelse. *an tar dem ut1 finner att hennes h,rda1 hela varma1 men det vita fl-ckar k-nns coolt1 ser $, ytan av en fr-mmande flimmer och modifiering av alla ty$er av tryckf-rger1 och inser under mikrosko$ en trim av grna fransar och gonfransar1 eftersom . %ad kan det vara6 *an tycker att han har g/ort u$$t-ckten av ett ovanligt stort infusorium. 7en enkla sf-riska form1 de h,rda grus tankar1 den roterande rrelsen av gonfrans trim1 alla 5evis1 5ara storleken och m-rklig v-rme till det1 men han s-ger1 -r det nu 5ara ett nytt d/ur. %id n-rmare underskning1 ser han mer av s,dana d/ur i samma vatten simmar runt1 med tydliga tecken $, att de k-nner sin e4istens stder varandra1 en del v-4ter frkar sig genom delning1 5elysa den strsta1 som vissa gr infusoria ocks,1 desto mindre tycks alltid till strre fr att samla in1 men var och 5eter sig annorlunda $, sitt s-tt1 s, att han redan frutse att han skulle urskil/as i denna gigantiska v-rld av infusoria s, m,nga arter finns -n i det lilla. *an ser fram emot -ran av 5erget1 som kommer att ges till honom som en ny Ehren5erg1 n-r han 5eskriver denna nya v-rld1 om man inte redan har kallat Ehren5erg +nfusorienriesen1 hur ska man kalla honom1 har u$$t-ckt s/-lv +nfusorienriesen. <,got u$$rrande nytt tror han att han kommer att fra. %isst1 en ond 5edr-geri1 eftersom han redan hade alla dessa d/ur tillsammans och kan hitta namnges i en gammal naturhistoria sk,$1 5ara naturligtvis att du kunnat k-nna igen $, de torkade slaktkro$$ar och inga d/ur ses 5ara en m-rklig ty$ torktumlare stenar i den. 0, det var 5ara frdelen av att ha frst o5serverade d/uren vid liv. + enlighet med den avl-gsna utredningen nu tvungen att visa att s, mycket som titta $, d/uren ytliga och i vissa avseenden verensst-mma med den infusoria1 skilde de lika mycket i andra avseenden. Kurs snart + st-llet fr att simma runt 5r,kigt sinsemellan1 verkade de en stat eller en famil/ med de 5-st 5evarade och helt fritt lydde 5est-llningsformul-r. +nte ,t grova1 det var som om den stora matade de sm, med sitt l/us1 och detta -r den enda anledningen v-nde sig fr att n/uta av l/uset fr,n alla h,ll. L-ngd $, naturforskaren v-nde starkare och alltid strre frstoringar till att slutligen u$$t-cka cell5locket1 men frra 5est,r av alla d/ur1 och slutligen1 $, hgsta kad frstoring1 han $ltsligt u$$t-ckte1 till sin frv,ning i st-llet fr celler1 eftersom de har andra d/ur1 andra d/uren s/-lva tusentals g,nger s, element-ra delar av den stora 5esten1 f,r1 h-star1 hundar1 m-nniskor1 !i55elnd och stickningar1 till tr-d1 5lommor1 men alla s, fast anh-ngare till det hela1 att han inte kunde lossa ett med
$incett1 var det verkligen egna stora delar av d/uret som det rrde sig ganska godtyckligt och med strst frihet1 $ltsligt att han s,g sig -ven 5land de sm, m-nniskor och k-ndes som d/uret 5ara genom att han s,g $, sig s/-lv och undrade fr sig s/-lv en g,ng som i s$egel fr att se. +nnan frv,ning han vaknade1 eftersom det naturligtvis var en drm1 men -nd, s,g ganska s, fast i det stora $, stora d/ur1 eftersom han hade sett det i en drm1 i liten skala1 undrar nu -r> %ad -r det annorlunda6 7et ,terst,r ett d/ur. + s/-lva verket -r det ocks, synd att han kunde ge honom nu d/uret inte l-ngre ta fr att st-lla u$$ i sin samling1 snarare fick ta avsked av honom1 han var glad men 5erikad med en ny art fr att se hans system1 och satte i hans <aturalienka5inett som hade 5r/at med skelettet av en man som kung av ska$elsen1 en /ordglo5 infr folket1 eftersom han avslutade mycket rimligt1 d/uret ser ocks, ytligt ut som en infusorium1 s, det m,ste vara1 eftersom /ag s/-lv med alla andra d/ur tillhr honom1 men en varelse om mig och alla andra d/ur fr att vara. <aturligtvis andra natura skrattade ,t honom. ?en vem hade r-tt6 Om kro$$en -r en karakt-r mer s,1 desto mer och mehrerlei ver1 under och mindre vergri$ande vi skil/a $, honom1 anden1 den mer och mehrerlei ver1 under och $, sidan totalt sett skil/er det i sig. Andan i /orden1 men skil/er sig i hela s/-len riken m-n1 d/ur1 v-4ter1 och innehll samma individuella s/-lar1 och ,terigen -r det som skil/er var/e s/-l i det. %anligtvis verkar det som om en hgre ande -r en5art en utvidgning av det m-nskliga1 en anthro$omor$hosiert sinnet som kro$$en. *-r ser vi en annan $rinci$1 vilket ytterligare leder och hgre. 0narare har en hgre tanke $, de m-nskliga s$rit med annan s$rit samtidigt en del av naturen. 7en m-nniska igen frstoras i hgre v-sen ska1 skulle1 tror /ag1 $, samma s-tt som om man fr,n en lo$$a $, att du tittar $, det i mikrosko$1 tros kunna gra ett hgsta v-sen. ` "II Frn den hgre kors medvetande. %ar/e m-nniska 5-r inom sig en liten andligt rike1 d-r en m-ngd olika under1 veroch syskon stunder1 vi kallar frnimmelser1 k-nslor1 idBer1 tankar $u5lik1 och kra1 ge varandra och frtr-nga1 tolerera1 argumentera1 /-mfra 1 skilda. 7et -r den d/u$aste1 mest levande och ut5yta trafik mellan dem1 d-r de frekommer i de mest skiftande frh,llanden. L,t oss titta n-rmare1 finner vi att detta ut5yte och trafiken $, huvud tillst,nd 5eror1 *-rmed att alla dessa k-nslor1 k-nslor1 idBer1 tankar g,r i en gemenska$ medvetenhet framfr honom1 och endast med h/-l$ av detta medvetande som g,r utver allt1 sk/uta och kr dem fr att framkalla och undertryckta1 tolereras1 argumentera1 /-mfra1 de se$arerar. ?edvetandet som 5inder dem alla1 -r det vanligt tillst,nd som gr dem till en del hur stor del av ar5etet fr en annan -r m/lig1 utan den gemensamma medvetande1 skulle de inte finna sig s/-lva1 hade de ingen effekt och h-rmed de inte skulle. @ven om det finns inte en massa omedvetna mentala relationer och effekter i oss6 ?en vad ska vi kalla dem det1 -r 5ara effekter och relationer som vi inte ta med oss till medvetande i en viss eftertanke1 men utan medvetande skulle inte det1 du kan
inte tala om dem. .ag l-r mig n,got som 5arn1 omedvetet1 att /ag t-nker inte mer $, det1 -r det fortfarande k-nns i min senaste ,lder1 5est-ms -nd, $, n,got s-tt karakt-ren och under mina senare idBer. ?en skulle det ste i tidigare l-rande och inte ko$$lade de senare u$$tr-danden av samma medvetande som n,gonsin skulle kunna forterstrecken ingen effekt $, detta. Endast genom medvetandet 5-r ver men effekten1 som vi kallar en omedveten1 fr,n den tidigare till den senare medvetandet. Och s, -r allt vi kallar medvetsls $, /o55et i v,r ande1 inte utan medvetande1 det -r snarare 5ara likgiltigt i det allm-nna medvetandet $, samma mit5estimmend1 5ara inte fr d-ri frekommer1 och /u mer det om omedveten aktivitet -r i oss1 det mer m,ste vara av medvetandet d-r1 d-r det g,r u$$ och det finns en allm-n medvetenhet fr,n intrasslad1 men hans attityd och 5ildning hgst v-sentligt med att medla1 mycket skil/as h-ri fr,n det omedvetna1 det finns a5solut ingen medvetande ist-llet1 ofta visserligen frvirrat er 5,da.
?an kan medge att anv-ndningen av s$r,ket1 men det sista har n,gon definition ligger 5akom en s,dan frvirring till,ts av inte s, str-ngt skil/er mellan medvetslshet och medvetande1 eftersom det som h-nder h-r. 7en drmls smn1 d-r medvetandet -r tyst alls1 -r ocks, ofta kallas ett tillst,nd av medvetslshet som medvetslshet1 medan vi 5eslutade tolkas som svimning1 medvetslshet. ?en detta $assar ocks, i den m,n som i ovanst,ende distinktion1 -n smn efter konsumtion gr det medvetna sinnet1 allts, f, en $ositiv inverkan $, att -ndra medvetandetillst,nd1 har ett levande frh,llande till vad im$otens -r inte fallet1 som ett enkelt sto$$ av medvetandet re$resenterar. 7en drmls smn samtidigt 5evisar att -ven om sinnet kan hela u$$levelsen en restaurering av krafter utan medvetande1 men inte varfr det -r h-r1 en intern ut5ildning1 tv-rtom1 att endast medvetande $,g,r. #aktum -r att det utvecklades ganska omedvetna eller medvetsls smn1 ut5ildar1 u$$muntrar oss inte mentalt. 0, l-nge medvetande sover1 sover effekter i v,rt sinne.
0t-ller n,gon trafik eller effektiva termer av de idBer som de delade en verkn;$fendes medvetande fram,t1 s, m,nga idBer1 men kan samtidigt eller successivt komma in medvetandet1 det kan vara m,nga saker $, en g,ng eller titta $, den ena efter den andra1 tror att -ven utan en s-rskild relation mellan den samtidigt eller efter varandra sett1 imagin-ra1 anger medvetandet. %i har mycket $, samma medvetande1 som h,lls denna gemensamma egendom1 men 5ara de mest generella termer1 det finns medvetande i mellan. ?en d, u$$st,r en s-rskild h-nvisning till medvetande1 idBerna tr-ffas i sn-v mening1 kommunicera1 det finns alltid en kning av medvetande.Olika idBer med medvetenhet1 .-mfr1 $, 5est-llning1 underordnade1 -r en handling av medvetande hgre -n de har en5art eller kra i det gemensamma medvetandet. Utan medvetande1 men det har varken ett gemensamt ha1 till och med en smalare trafik av idBer. +m verkligen omedvetna mentala fantisera allt1 stickning1 -r all intellektuell trafiken st,r stilla1 och endast i det omedvetna1 -r det verkligen tyst. *ur nu1 vad1 s, mycket sv-ngar i det lilla kungadmet av andliga stunder som vi 5-r inom oss1 m,ste det vara annorlunda i den strre som 5-r oss i det6 :relse och folkmassa1 lockar och frtr-nga tolereras1 argumentera1 /-mfra1 skil/er sig inte1 den anda av m-nskligheten i m,nga olika former6 @r inte den andliga trans$ort och ut5yte i m-nsklig livlig6 0, 5r att trafiken i de stora andliga omr,den utan en vergri$ande ver honom hgre medvetande vara m/ligt om det inte -r i det lilla6 Och det lilla omr,det kan utan fr att 5yggas in i den stora1 har karakt-ren av sin trafik i sig 5ara av honom. :iv ner Andes lag i verg,ngarna fr,n sm, till stora
omr,den $, en g,ng fr,n6 + sm, omr,den i hela v-gen l/ust av medvetande1 och endast m/ligt med h/-l$ av detta l/us1 i stora mrken och allt mrker6 Tusen effektsam5and mellan de individuella m-nskliga andar och alla medvetsls6 +ngenting annat -n tr-ffade ?ina frv-ntningar och tr-ffade ingenting mellan mina idBer1 /ag vet inte i en som en varelse eller till n,gon enskild tillsats. + deras mte i sig kar min medvetenhet1 den annars sysslols gemensam egendom1 till ett hgre register1 och denna handling -r 5ara deras mte som du vill ha tag i det1 eftersom man ges till den andra1 och i de hgre omr,dena 5r detta 5and av villkor som skall lsas1 vilket -r i det l-gre unaus!eislich6 7en hgre s/-lva omr,det skulle lsas. Eller skulle det gra att v,ra sinnen medvetet och agera sig redan i en hgre mening -n deras andliga stunder1 vilket -r anledningen till deras trafik mindre medvetet t-nkande -n trafiken i sina stunder6 %isst h-r -r en avg,ng1 men vad de kan inne5-ra mer -n att det m,ste finnas ett s-tt att hgre medvetande och agerar i en hgre mening nu1 det som frmedlar trans$orten av den redan hga medvetna och caster. <-r ett rum -r mrk materia1 eftersom -ven lysa hans l/us6 ?rk1 eftersom de lysa klarare6 Och -r den andliga trafiken inom v,ra hgsta idBer mindre medvetna -n i l,ga sensuell6 Eller -r det som skilde varandra s, mycket mer andar m-n konfronterar varandra mer -n de nuvarande frest-llningar om det m-nskliga sinnet1 varfr inte ocks, t-nk5art fr de m-nskliga s$rit -n fr idBerna i det m-nskliga sinnet en hgre verkn;$fendes medvetande6 ?en det kr iho$ v,ra idBer men kan inte 5evisa det strre enighet och styrka1 utan endast de strre vaghet och svagheten i v,rt medvetande. #r -r det inte alls den under5ara egenska$en av medvetande som den 5inder och se$arerar samtidigt1 i grund och 5otten -r det 5ara skillnad1 och de kraftigare och starkare se$arerar eller skil/er1 kraftigare och starkare det s/-lv6 0, lite som en skilsm-ssa skil/er sig i s/-len av masken1 hur lite i s/-len av idioter6 Eftersom allt g,r in i varandra im$otent1 maktls1 som hela s/-len -r1 men i den levande och tydlig verfyllda fantasi av $oeten intr-ffade former skar$a och individuellt skild1 som har stark1 s/-lv lever mitt emot varandra1 varandra1 eftersom den anda av $oeten s/-lv1 5o och flytta och agera ut sin individualitet1 u$$fylla sin livs cirkel1 som om de vore n,got fr sig s/-lva1 5inder och desto mer1 mer1 inte mindre medvetet1 klar1 -r fallet det s/-lv aktiv s/-lv stark1 har en anda av $oeten1 och s, fast och han alla dessa siffror som sin egendom1 gr han det mer av det1 /a1 de siffror som mest sticker ut fr,n 5otten av hans Allgemein5e!u seins och mter $, under de mest skiftande andra och inte frg,s1 men kommer alltid att vil/a forts-tta att frfinas i hans sinne1 5ara med den mest medvetna aktiviteten m,ste ska$as. 0,1 -r andar m-nniskor verkligen fortfarande med mycket olika styrka och h,ll5arhet skild fr,n varandra som idBerna om en $oet1 de frekommer med mycket olika egenfretagande1 s/-lv vitalitet1 o5/ektivitet en hgre ande som strider som idBer $oeten hans sinne1 eftersom det inte skulle vara ocks, allt mer 5evisa kraften och h,ll5ara kraften i ett hgre medvetande1 fr att ,stadkomma en s,dan se$aration och kunde f,6 + grund och 5otten -r det 5ara fr denna distinktion. Eller om vi -r r-tt i att alla kvantitativa gradering r-cker inte h-r att det finns ett kvalitativt annorlunda1 s, -r
skilsm-ssan i v,r ande och v,ra idBer nu verkligen en vre eller hgre niv, av medvetande1 n,got kvalitativt annorlunda -n en l-gre eller l-gre1 fr att inte frv-4las med en5art strre eller mindre intensitet av medvetande. L,t dig men i s/-lva kar medvetande 0k som inte -r kvantitativa. <u -r det 5ara -nnu en kning av dessa kningar. 0, vi har fel om vi tror att den o5eroende1 s/-lvmedvetande1 som vi skryter mot varandra1 en o5eroende1 en grad av medvetande till en hgre ande1 eller till och med avsaknaden av ett s,dant medelv-rde. Endast mot oss1 vi -r egenfretagare1 inte slutfrts mot honom. Att /ag k-nner fr mig1 och 5ara /ag vet1 och en annan -r v-l medveten om1 och 5ara vet om sig s/-lv1 inte kan hindra en hgre ande fr oss 5,da samtidigt vet. %ad skils v,r kunska$ fr oss1 -r 5ara en skillnad i v,r kunska$ om honom. L,t oss $,minna om en tidigare 5ild till5aka. %itt men ocks, den 5l, $unkten som /ag ser1 ingenting av den rda $ricken1 ser /ag 5redvid. ?en /ag vet om 5,da samtidigt1 och /u 5-ttre de skil/er sig ,t i mig1 skilsm-ssa1 -r det mer levande min kunska$ om dem. Och om /ag l-mnar om f-rger1 l/ud fler konce$t1 idBer urskil/a1 eftersom mitt medvetande -r hgre 5ara s,. 0, g,r i $ension1 d, 3ud skil/er de hga s/-lar st/-rnor1 st/-rnan i s/-lar hans ska$elser1 har varelsen ingenting att skil/a dem som idBer. En viktig skillnad mellan v,rt medvetande och v,rt moder5olag hgre 5ud $, det -r> %,rt medvetande -r s, h,rt att de idBer frst efter en sida vid sida urskil/5ar handling och drivs av tillg,ngar1 men tusentals m-nskliga andar och s/-lar av d/ur frekommer samtidigt och kra samtidigt st,ende fr,n varandra. *andlar det om detta att ett hgre medvetande inte kan frst,6 ?en konstigt1 om du ville1 vad kan 5ara 5evisa en frdel av det hgre sinnet innan v,r tur mot hans e4istens. *ur han skulle en hgre ande1 n-r han inte hade n,got fr oss framver6 Om en melodi kan endast 5inda l,ter en efter en1 det finns ingen symfoni1 som 5inder samman de nuvarande l,tar6 Kan vi inte skil/er sig ocks, i frnuftiga intuition tusen $unkter $, samma g,ng6 Kan vi s men i l-gre sensoriska omr,den1 varfr inte en hgre ande i den hgre andliga6 7en hgre andliga inne5rden av 5asen 5yggnaden verallt efter1 fr det kr-ver den frnuftiga som ett -mne1 det sym5olisering som h/-l$medel. 7et gr det hgre sinnet i v,ra tusensensoriska dom-ner tusen g,nger och mer utvidgad 5em-rkelse 5asis1 s, -ven h-rmed m/ligheten till hgre andlig har tusen g,nger och mer utstr-ckt och kade fr honom $latt.
Oavsett var du vill /-mfra andan i hela /ordiska med en /ordisk individuell ande1 och utan en s,dan /-mfrelse1 hur kunde han vara 5egri$liga fr oss -r att h,lla ett ga med $, denna sida av olikhet att m-nniskan mycket som ensidigt eller $artiell gon5lick av /orden vad som v-ntar den h-r g,ngen1 5ara en efter en och till och med g, igenom och lever 5ara i en ensidig riktning. %ad vi fann tidigare i materialet i detta avseende Eavsnitt +++G 5eter sig som i det andliga. #l/aktligen -r det ocks, en hel del av vad som $,g,r samtidigt i hgre sinnet1 men $assar 5ara frklara med vad som h-nder i den m-nskliga s/-len efter den andra.
Eller det alienerar dig1 att andar m-n till varandra hela s, lika1 och d/ur s/-lar vardera varandra igen s, likartade i sin natur6 %arfr1 fr,gar du1 -r det hgre sinnet att
u$$re$a samma gon5lick s, m,nga g,nger6 *ur m,nga m-nniskor tror1 t-nker1 k-nner1 men samma sak6 ?en om n,got1 5evisar 5ara en u$$re$ning av liknande sinnen att det finns en hgre andlig l-nk m,ste vara samma1 fr om n,gon av dessa andar 5ara fr sig s/-lv1 i s/-lva verket1 en verfldig 5redvid den andra. 7en isolerade 0amma -r 5ara sig s/-lv igen1 andan i Ansluten en starkare och mer viktigt1 eftersom det -r sig s/-lv. 0tyrka1 form1 och eftersom ingenting oavsett outs-glig <uance -r 5eroende av det. Eller varfr ser du fram s/-lva men du1 s, m,nga grna $rickar $, -ngen1 s, m,nga rda i rosen1 fr att se s, m,nga vita m-nniskor i lil/a liknande u$$re$ning i din u$$fattning6 *ur 5ra fungerar en hel s-ng full av n-stan 5alansera ,tg-rder lil/or1 rosor6 2ara att v,ra sinnen t-nker ko$$las inte 5ara i s, ytlig intuition1 men i mer in,t v-g genom det hgre sinnet. Om vi ser en hel del k-nsla1 kommer -ven det hgre sinnet 5ara se oss genom en1 k-nna1 genom var och en av oss 5ara fr,n den andra sidan1 i andra avseenden. *an -r den samma1 d-r vi tr-ffas e4ternt och internt1 -r s, v-l medvetna om skillnaden1 d-r vi skil/as1 -r s,tillvida alltid 5-r oss som annorlunda i medvetandet1 men samtidigt ko$$la av vanliga frem,l av intuition och gemensamma idBer v,ra skillnader och v,r trans$ort av sig s/-lv. Eller du fel -r det tv-rtom1 att folket alls enhetlighet i sin grundl-ggande natur som mycket mots-gelse t-nka ens argumentera med varandra6 Att tolerera ens de mots-gelser i en och samma anda6 0narare -r de 5ara v-ldigt faktum m/ligt1 andliga E/ ansluten k-nner ingen mots-ttning. 0-rskilt i mots-ttning till den anda -r det strsta miraklet samtidigt och det strsta 5eviset $, att det finns en hgre andlig enhet. Eller det finns inte ens mots-gelser1 5ev-$nade i v,ra sinnen1 och det kan ge en s,dan utan den frenande medvetandet1 varfr inte i sig mots-ger sig s/-lv1 eftersom en del av de 5est-mmelser i dessa -r mot5/udande6 +nte ens foten alla framsteg i sinnet $, dr-kterna1 alltid nya att frena de st-ndigt framv-4ande mots-ttningarna i hgre insikt6 0, det kommer att vara med mots-ttningarna i andarna i den hgre anda. +nte riktigt st, fr utvecklingen av m-nskligheten som helhet det6 7e mots-ttningar och stridigheter -r definitivt mer varierad och kraftfull i den hgre -n i v,ra sinnen $, grund av det hgre sinnet -r en rikare och m-ktigare s/-lv1 ocks, det ar5ete som leder till frsoning1 -r en mer kraftfull1 s, gr nskan om frsoning -r en mer kraftfull vara. .a1 hur kommer mots-ttningarna i den lilla ,tanke om de saknades i stort6 ?en den store Anden har medel och styrka inom sig s/-lv att endast sm, utom sig m,ste ska i den stora. ?en varfr1 n-r /orden vet allt i en vad deras folk1 varfr inte omedel5art korrigeras av misstag av en mer korrekt kunska$ om den andra1 varfr -r man s, klok fr sig s/-lv och andra s, dumt i sig1 utan fr att 3emenska$s medvetenhet och kunska$ om den omedel5art efter den andra skulle vara den nytta6 ?en $recis som man kan fr,ga sig1 varfr inte i n,gon av v,ra idBer lika mycket och lika smart som ing,r i varandra1 med tanke $, att v,rt gemensamma medvetande mognar 5akfull allt6 %arfr s, ofta och s, l-nge kvar i oss ofrenliga frest-llningar som om vi s-tter dem i fr,ga1 inte kunde e4istera s,1 men vi vill inte st, ut med res$ekt. 7en allm-nna l-nken i medvetandet1 5lotta gemensamma medvetande
5esittning1 har inga medel att s-tta kraften av inneh,llet i var/e $resentation av varandra i frklarande och korrigerande termer1 utan i oss s/-lva1 ser vi det som ett l,ngt ar5ete det kostar Anden1 v,ra idBer msesidigt r-tt 5alans deras mots-ttningar1 och i det outs-gligt strre och rikare anda -r det nu kr-ver alldeles fr outs-gligt strre och l-ngre ar5etar fr att gra detta mellan v,ra andar1 /a till en utarmning i detta avseende -r inte att t-nka. 0,ledes vissa idBer kan till-m$a vissa relationer i oss1 kr-vs det i allm-nhet n,gra ytterligare l-nkar1 annars s, att vissa andar kan ing, vissa fr5indelser $, hgre anda. Och de -r inte alltid d-r. 7et -r utrett1 som lagar association1 den konce$tuella ver-och under ordning1 dom1 st-nga1 etc. -r i v,r ande1 som $assagen och rrelse av idBer i allm-nhet dominerar1 utan undantag frihet denna korridor och trafik i den s-regna1 detta g-ller -ven fr,n trafiken i v,ra andar i den hgre anden1 5ara att lagarna kommer att genomfra en mer allm-n och hgre karakt-r h-r som g-ller fr v,r lilla s/-l rike. +nom $sykologin av det hgre sinnet alla lagar trafiken och m-nniskans historia g,r en1 men h-ng med de $sykologiska lagar i v,ra sinnen tillsammans som -r relaterade till $sykologiska lagarna i hgre allm-nna och de l-gre s$ecifika omr,den samt i oss. Efter s,dana hgre lagar som frgrenar u$$ till oss1 g,r den in i hgre anda h-r1 men vi f,r inte tro att han hade f,tt av sin h/d ovanfr oss ett undantag fr,n lagen och villkorlighet alls. Eller du verkar sv,ra1 men att man kan t-nka $, /orden6 *an 5evisar inte det faktum att han -r en hgre -n /orden6 Och vi kallar /orden1 men n,got hgre -n honom. ?en hur1 som -r tanken med vilken du tycker om dig s/-lv1 n,got strre -n dig s/-lv6 *an -r den hgsta i dig s/-lv1 men ditt sinne -r den *gste ver hela1 och s, den anda av /orden -r n,got hgre -n din anda som de tycker om sig s/-lva. 2ara att din reflektion -r $, /orden fr dem mycket mindre -n din reflektion 5etyder om dig fr dig1 fr1 som /orden -r all!egs stora och rika1 5egrundar det ocks, tusen g,nger vad som finns i det1 $, tusen olika s-tt fr,n alla flera kom$letterande as$ekter.7in hela eftertanke -r det 5ara en liten en av dina s$eciella $unkten m/ligt gon5lick av sina reflektioner om sig s/-lva1 d-r de uttmt 5ara n,gra av rikedomen i vad de n,gonsin kan minnas1 och det finns inga hinder att om allt m-nniskors sinnen t-nka sig om dem1 5ygga hgre reflektioner i det s/-lv1 den enda del av inst-llningen reflekteras till5aka u$$ till individen. #r som det hgre anda med h/-l$ av folket einsch$ft det allm-nna i hans sinne1 s, -ven de m-nskliga andar flyter till5aka till den. *istoria1 regering1 litteratur1 och s, m,nga andra saker ko$$lade m-nskligheten eller stora gru$$er av m-n fr,n allm-n syn$unkt1 -r frmedlingar1 varigenom individen med det som redan finns i allm-nhet det hgre sinnet1 eta5lera en relation. ?ycket dumt och dumt att tro att. ?-nniskor om de /ordiska och himmelska ting1 som om dig s/-lv1 men /orden -r d-rfr inte s, dumt och dumt1 -ven om det -r inte ens n-stan lika klok som en gud1 utan snarare de v-ger otaliga tankar mot varandra1 och eftersom alla trodde att en sann sida har1 har sin grund i en verklig /ordisk synvinkel1 eftersom det kan ha annars u$$st, relaterade alla syn$unkter1 s, ko$$las av likheter1 de kan till och med det dumt att inte sl-$$a taget r-tt1 de verkar s, a5surt fr oss1 som de inte -r relevant i frh,llande till andra galenska$er och i deras strre tendens att lsa u$$ de villkor med dem i hgre kunska$1 t-nka. %ad som helst kan -ven t-nka med utg,ngs$unkt fr,n det /ordiska fr,n det tycker /orden genom deras
s/-lar delvis samtidigt1 dels i fl/d1 men var/e s/-l -r 5ara en sida1 ges under en riktning detta t-nkande. %em har nu ,tta en5art $, vad en s/-l tycker om l-tt att hitta s, mycket d,rska$ -r s, listig i en mening fr,n dess hgre sammanhang. ?en hur1 inte v,r idB om en n-stan om/lig6 En man -r i5land ganska roligt1 och den andra v-ldigt tr,kigt1 kan det hgre sinnet1 genom att 5etrakta sina k-nslor inom sig s/-lv att detta -r allt ing,r1 -ven samtidigt v-ldigt luftig och mycket ledsen6 <e/1 det kan han inte1 men han kan k-nna att man -r ganska roligt1 den andra mycket sorglig k-nsla i honom och ta hans ,tg-rder i enlighet d-rmed. 7et kan vara n,got av det hgre sinnet ingenting av det hela g-ller det som kommer till oss som en helhet1 utom i den m,n det kommer -ven fr,n sin helhet1 eller g,r in i sin helhet. Att /ag -r v-ldigt roligt1 -r 5ara ett gon5lick av gl-d/e som /ag -r mycket ledsen1 en stund av sorg i honom1 men om han -r ganska roligt eller inte1 5eror $, n,got ver la$$ar alla v,ra individuella lust och sorg. *an skulle s-kert inte vara riktigt n/ut5art1 om vi var alla mycket ledsna1 men den individuella sorgen kan ofta 5ero $, strre luft hela1 och 5rast i s,dan 5etydelse -nnu hgre i lust med. 3enerellt k-nns det hgre sinnet verkligen allt vi u$$fattar och hur vi u$$fattar det1 men med en mer -n vad vi har1 det k-nns ocks, som att det vad och hur v,r k-nsla tr-der i relationer som vi inte k-nner och som har en mycket strre 5etydelse -n v,r individuella u$$fattningen. ?en inte u$$fyller det som vi mter i var/e konsert av m,nga rster att -ven om var/e del 5idrar till det allm-nna intrycket av n,got1 men de -r olika1 ,tminstone de svaga och lilla s/-lv oskil/5ara till det hgre sinnet6 @r inte det ocks, det hgre sinnet 5ara f, en helhets5ild av v,ra frnimmelser1 tankar1 men en av oss hrt n,got6 .a1 det skulle vara om vi s$elade som instrument utom honom1 men inte fr att vi s$elar i den. Kom$ositren hr i sitt huvud1 men de tystaste delarna av konserten1 som han kom$onerade1 annars kunde han inte dem i sina konserter med 5erget1 annars skulle de inte vara d-r fr honom. %ad annat skulle vara en skillnad mellan Au ensein och innerlighet6 Endast naturligtvis kan den anda av en m-nsklig kom$ositr inte /-mfras med det av en verm-nsklig1 hr mycket finare och mer varierat1 och skil/er sig mycket $, samma g,ng1 vad skulle kunna skil/a m-nniska utan 5ara en efter en. Eller slutligen v-nder du ut mig1 men att trans$orten av m-nsklig ingen allm-n som frmodligen n,gon individ och alla folk $, ar avskurna fr,n andra m-nniskors liv och en del d/ur inte mindre. *ur kan hon vara med d-rfr att frst,s av det allm-nna medvetandet6 ?en vi komma ih,g att den medveten rrelse av idBer inte s, l,ngt gr i oss1 -n innehav av samma i det gemensamma medvetandet. 0t, inte $, oss n,gra idBer och fantasi som det cirklar frutom medvetet umg-nge med en annan och 5eroende1 men i samma anda s, att de tillsammans6 0, det kommer att vara med andarna $, /orden. 7en medvetna trans$orter -r 5ara n,got hgre och mer levande -n innehav av medvetandet1 och -ven om var/e medvetande 5ehvs 5-r en trans$ort1 men inte alla $, en g,ng en medveten frflyttning av allt som tillhr honom1 med allt. Endast en generell m/lighet till s,dan trafik -r alltid mellan alla idBer som frekommer i fl/d i v,rt regelverk1 och denna m/lighet ins,g timingen mer och mer
i oss. @ven i /orden sker fr,n detta generella s-tt1 mer och mer med tiden. 7en kommer sedan till5aka skillnaden i 5eaktande1 att mycket kan 5ara visa den ena efter den andra i v,r ensidiga l-gre andar som $resenterar hgre omfattande sinnet $, en g,ng. 7et som har h-nt mig i dag och i g,r1 -r is-r i5land utan medveten referens eller trafik1 men ansluten genom enheten samma medvetande med tiden. + den hgre anden -r delvis utan medveten referens eller trafik fr,n varandra -ven vad som h-nder $, samma g,ng h-r och d-r1 men ansluten genom enheten samma medvetande $, samma tid och samma medvetande1 men 5,da har samma g,ng. #ramfr allt -r de andar m-n som engagerar sig i en allseitigsten och mycket medvetet trafik1 i och om de viktigaste och mest l,ngtg,ende av medvetande relationer utvecklas fr sinnet om oss. ?en s/-lar d/ur -r -nd, i hans medvetande 5esittning1 och det saknar inte mycket s$eciella relationer d-rav. 0insemellan och med s/-lar m-n som 5ara inte lika m,ngsidiga1 omfattande och l-m$ar sig fr utveckling av hgre mentala fenomen En larv kan inte $rata med mig1 men om hon -ter skogen1 h/-l$er hon mig att 5li dyrare tr-et1 hennes s/-l har l-ngtan efter mat1 och min ovil/a att inflationen1 och 5,de n/utning och sm-rta h-nger sig n,got $sykiskt1 i den allm-nna $syket iho$ den /ordn-ra1 som stds av hela conne4ion av /ordiska frh,llanden1 med larv inkluderar -ven mig1 men naturligtvis i s, avl-gsna relationer omedvetet tillsammans1 samt andra relaterade omedvetet genom avl-gsna relationer i mitt medvetande. ?en /ag kan ocks, ansluta med larv i -nnu n-rmare trafiken. .ag kan tram$a ner den1 kan det skr-mma ett 5arn. +ngen fisk lever s, d/u$t i vattnet1 mannen kunde inte fisk1 ingen f,gel flyger s, hgt i luften1 kunde han inte f,nga. %ar/e /akten -r en verfring av n/utning och sm-rta mellan m-nniskor och d/ur. <-r allt fungerar det i detta avseende skil/er sig mellan de varelser av samma v-rld kro$$en som mellan varelser av olika himlakro$$ar1 och detta 5ekr-ftar v,ra slutsatser som gr v-rlden kro$$en som individer mot varandra. 7et finns ingen analog trafik och inget s-tt analog trafik mellan s/-lar varelser i samma v-rld kro$$en mellan s/-lar varelser av olika himlakro$$ar. 0/-len trafiken -r klar i var/e v-rld kro$$en s/-lv1 till e4em$el 5egre$$et trafiken i var/e huvud1 naturligtvis1 5,da -r 5ara i ett visst avseende1 eftersom det finns en kommunikation mellan oss genom s$r,k1 mellan himlakro$$arna med l/us1 utan av hur helt annan ordning -r trafiken mellan andar m-n1 som mellan idBerna i var/e man fr sig s/-lv1 och n-r den l-tta trafiken 5r inne5-ra ett s$r,k mellan himlakro$$arna1 som vi varken kan 5evisa eller frneka1 men -nd, ?otsvarande ska g-lla fr den. %-l annorlunda men trevligt1 $resenterar sig nu s, m,nga som vi 5rukade tro det annars. Om k-rlek tv, 28A1 -r inte l-ngre 5ara en halv och en halv1 en h-r och d-r1 vad skulle en annan1 och -nd, aldrig helt med varandra1 har en frenande 5and de k-rleksfulla s/-lar i den hgre anden slukade1 och det -r en k-rlek $, r-tt s-tt 1 det vill s-ga1 som 5et/-nar ocks, freden i hela sinnet och dess utveckling 5-r frukt1 det kommer aldrig att komma ut igen1 eftersom ingen korrelation i anden1 som -r i den meningen att den tillfredsst-llelse och krav1 lser igen.
Och n-r tv, argumenterar i den starkaste hat1 eftersom det inte skulle 5li n,gon frsoning1 eftersom frena makt1 men -r redan d-r1 kan en tanke vara n,got un5efriedet i sig1 /a de gr-lar 5ara en hgre 5elning1 kraven fr,n hgre sinnet 1 och en dag1 till och med f, dem h-r och d-r med -r v-l till $ass. ?en vad -r den hgre anden d-r diskuterar vi 5ara framtiden. Och om en hgtalare $redikar infr frsamlingen och tillsammans med det1 s, det -r inte ett yttre tr-na sinnet att s$rit1 men som idB frh-rskande frodas1 definiera och ledande engagerar tusentals andra -ven ruder idBer. Om n,gon 5or 5orta1 vergiven av alla m-nniskor1 s, han -r inte kvar ur den hgre anden och fortfarande h-nger i d/u$a rot med andra andar m-n tillsammans1 och det hgre sinnet kommer att fr5arma sig ver hans g,ng. Och om en ond synd1 att det frskr-cker oss1 /a d,1 det hgre sinnet1 det -r ocks, fr att rysa n-r konsekvenserna av onda v-4a i honom1 fr att han skall 5-ra all in1 och han kommer att 5r/a motverka1 och mer och mer och mer1 -r att straffet fr det onda1 v-4er ondskan @ntligen s, sanna tolererar ver huvudet1 eftersom hela anda ver den anda av individen -r onda1 och eftersom ingen ande i det l,nga lo$$et1 vad som 5ekymrar honom. Och om den r-ttf-rdige med lagen -r1 inte 5ara att han kan visas tillgodose under hela detta liv1 d, den hgre anda honom som agerar $, u$$drag av sin inre frid och fr-m/ar dess allm-nna -ndam,l1 -ven i sin tur slutligen tillgodose och u$$muntra dess anv-ndning1 den med sin egen rst1 och han g/orde det inte i 5r/an1 s, han kommer att gra det s, s-kert och s, mycket mer som de goda uth-rdar eftersom Anden k-nde fara1 g/orde han vad han fr-m/at st-ndigt vara emot. L-ran om de sista sakerna kommer att leda oss till5aka till detta. 7-rfr att det som saknas i den h-r r-ttvisan fortfarande i denna v-rld1 m,ste vi se i Livet som kommer att s-tta oss in i en ny relation med den hgre anden. Om andan i hela /ordiska i sin m,ngsidighet och verfld liknande effektsam5and som de kan utvecklas 5etydligt 5ara under tiden det m-nskliga sinnet1 $resenterar redan i samma n-rvaro som utan att s-tta sig alltid som en fldande1 saknar den hgre anden fr sin del1 inte en kontinuerlig fl/d av kontinuerliga effekter1 de rika1 men nu -ven i en helt annan och fullt strmmar -n det m-nskliga sinnet smala och grunda 5-ck. %i kallar denna $rocess1 i dess e4terna re$resentation av historien. *an -r som floden flyter $, v,gorna av trafiken. 7en serie av o5servationer som vi g/ort i fr,ga om rrlighet fr $ersoner1 skulle u$$re$as fr 5er-ttelsen 5ara i en annan version. Crecis som effekten av ers-ttning som kan vara medvetsls1 s, lite i detta. 7et finns effektiva ko$$lingar mellan samma tanke1 h-r -r fl/ande1 vad -r mellan. ?en ocks, v,rt sinne har dessa tv, i kontem$lation minst urskil/5ara sidor som han och att den 5inder 0amtidig 0uccessiv i medvetandet. Ett neutrum se$aration av de tv, sidorna kommer s-kerligen inte att ske. #ramg,ngen fr de vergri$ande effekterna av tie-in i medvetandet -r 5ara fldet av medvetandet. 0, klart -r likheten mellan den lilla andliga v-rlden som vi 5-r inom oss1 och den
strre som 5-r oss in i sig s/-lv1 tidigare i frh,llande till den sekvens av $sykologiska och historiska freteelser som till direktivet fr-mst all!egs det nu vanligt l-ran om en anda av m-nskligheten och medvetande om denna anda har f-st sig. L,t oss gl-d/as ,t det h-r mtet med v,r egen l-ra1 men naturligtvis detta sammantr-ffande -r 5ara h-lften s, l,ng som den anda av m-nskligheten st,r fr den anda av /orden1 och medvetandet om denna anda anses snarare med 5unten som g-ng m-nskliga medvetandet att vara identiska . ?en du sa1 folk1 eller ,tminstone de filosofer som vet v-l om anden1 han1 de flesta fall1 i s/-lva verket1 genom att tala om en anda av m-nskligheten1 som vi -nd, tror att det var endast i de enskilda medvetna1 omedvetna varelser i hela inte till folket1 utom i den m,n var/e $erson fr,n den andra vet vad men 5ara efter individuella relationer och ofullkomliga -r fallet. 7en anda av m-nskligheten1 som i dag har tagit ett v-l medvetenhet i individen1 men inte individen1 det vill s-ga n,got s,dant1 inklusive mannen s/-lv i ett. 7en torra 0umman av det m-nskliga medvetandet -r medvetandet1 inte den medvetna enande av det m-nskliga medvetandet. #ilosofen s-ger 5ara1 det nummer som han s/-lv drar i sin individuella medvetandet av denna summa kan1 re$resenterade den hgre avtalet medvetandet s/-lvt. Enligt lag1 s-ger Caulus> %,r kunska$ -r ett la$$verk1 men nu ska 5ara kunska$ styckevis ocks, hgre sinnet medvetande1 -ven om $,st,endet inte $, n,got1 men saken1 /a1 eftersom endast mesh och v-nda 5itarna1 5ara alltid nya stycken1 inte medvetna +n5egreifen alla 5itar1 vilket 5ara -r en verklig enhet medvetande tillskrivs den hgre anden. 0$egeln s-ger till och med att vara i rummet1 eller vara hans l/us det men 5ara vad rummet l/usare. 0, det -r d,1 efter att ha talat med en anda av m-nskligheten 5ara1 5ara $ersonligheten av de enskilda andarna i denna hgre anda i $rinci$ vad som m,ste anses vara o5/ektiv och centrum fr hela utvecklingen. Och naturligtvis1 som kan vara som syftar till att utveckla en hgre sinnet det sist1 att endast de ord1 inte i sak1 den snderdelas samma1 s, hur hanterar det 5ara honom h,rt. .a1 m,nga ocks, frmodligen h,lla hela anda av m-nskligheten fr sina egna tankar sak1 och hur de f,ngar honom1 -r han s-ker $, att endast en s,dan. #r i en verklig anda finns det inga u$$gifter om medvetande utan n,got medvetande som str-cker sig ver dem alla i en. %et inte min ,sikt om allt enda sak han har till sitt hgsta s/-lvreflektion1 som hans mest sensuella stunder i ett omedel5art s-tt6 *an skulle 5ara inte n,gon ande1 eller den tillhrde honom allt det h-r 5ara inte tillsammans $, om han inte visste $, en sak1 -r en samlande medvetande den verkliga karakt-ren av en verklig anda. 0, kan en hgre ande1 det finns olika s,dana1 och oavsett om vi h-r t-nker $, en anda av m-nskligheten1 /orden1 eller $, 3ud1 5-r inte v,ra s$eciella medvetande Omr,den i sig s/-lv1 utan att 5ehva ko$$la in en allm-n medvetenhet. %,r s$eciella medvetande kan fr honom 5ara ha den 5etydelse som hans allm-nna medvetandet manifesteras i var och en av oss $, ett s$eciellt s-tt. Att v,ra s/-lar inte kan t-nka $, andra1 skulle det inte ha ett andligt 5and1 men detta kr-ver en s/-l som alla som -r vad de tycker om varandra1 verkn;$fend 5/rnar i sel5igem medvetande1 och inte heller att en s/-l delvis samma kan t-nka som den andra1 men det finns inget 5and som det i v,rt sinne1 kr-ver detta en s/-l som k-nns ocks, taket i hennes tankar $, samma st-lle och deras divergens
utanfr. Endast omv-nt1 att tv, m-nniskor t-nker $, varandra om att deras tankar delvis kan orienterat sammanfaller1 har sin grund i l-nken genom ett hgre medvetande. 0ummera medvetande oss verl-gsna ande inte $, det s-ttet att han vet allt $, ett vad vi vet individuellt och med varandra1 han l-mnade u$$rrd i v,rt medvetande1 s, att man inte ska tala om en hgre ande. Och s, den vanliga frest-llningen om den anda av m-nskligheten lser antingen som en f,f-ng illusion av ord eller enheter utanfr sig s/-lv i verkligheten i v,r egen. "III Frn hgre k-nslighet0 och kommer.
@ven om1 som att inte u$$re$a dem tillr-ckligt1 inte kan gra en analogi mellan m-nniskan och /orden helt och h,llet1 det -r lika om/ligt att frklara utan att anv-nda samma s/-ls frh,llanden $, /orden1 som v,r egen andliga -r det enda som v,r o5servation i fr,ga om intellekt finns omedel5art 1 och utg,ngen fr 5edmning framfr alla andra skall utgra s, att endast ,tta kommer att ha att ingen ytterligare utvidgning av till-m$ningsomr,det fr den analogi1 n-r hon mter1 och ist-llet fr att alltid slaviskt till samma analogi att h,lla1 -r det 5ehandlas hur materia eller syn$unkten anv-ndas. Och det -r sant1 d-rfr mycket v-l u$$ till vissa niv,er1 -ven om mycket lite1 om du m-nniskor1 d/ur1 v-4ter /-mfr 5ortom det vid sidan av hennes sensuella v-rde$a$$er direkt med sinnesorganen av /orden1 5ehver den o5/ektiva syn $, himlen och s/-lv fr att vinna som stiftelser och utg,ngs$unkter i en hgre generell intellektuell 5yggnad. 7et s-regna i relativa s/-lvst-ndighet1 sken5ar ,tskillnad som finns mellan m-nniskor1 d/ur1 v-4ter $, ett s,dant s-tt att var och en men alla h-nvisar till ett visst omr,de och instrueras och u$$r-tta sin egen synvinkel o5servation1 i hela markomr,det en mer generell 5and 1 -r denna /-mfrelse 5ara n,got tilltalande. Endast den del outs-gligt mer och outs-gligt m,ngsidigare gri$a organ i /orden som i oss -r f-sta1 och dessa organ har ocks, 5livit mer och mer som ska gras i /orden som en s/-lv verl-gsna varelser1 som i oss1 de enskilda sinnesorgan1 som -r ett su$erset av . Och det -r /ust det som gr /-mfrelsen mer eller mindre 5ristf-llig1 -ven om en mer e4akt svara -r men l,t honom till5aka u$$ till ytterligare 5egr-nsningar verkar vertygande -n flyktig underskning kan avsl/a. 7et -r inte 5ara Caranormal1 som 5-r de m-nniskor och d/ur i det1 det finns -nnu fler faktorer som gri$er tag i /orden genom dem1 deras eget hgre $osition i de hgre v-sen under. ?en men det finns alltid 5ara s-rskilda as$ekter som m/ligt av enskilda syn$unkter1 eftersom de kan erh,llas $, grund av sensorisk enhet och st, u$$ mot omv-rlden1 men en hgre1 hela omr,det av den /ordiska s$-nner i ett medvetande l-nkning dock mer allm-n mental ers-ttning som -r i omlo$$1 motion av utvecklingen och historia av hela m-nskligheten1 /a hela /ordiska riket och som s,dan v,rt individuella medvetande o,tkomlig fr att n, 5ortom alla /ordiska enskilda andar och deras s$eciella syn$unkter stilla och endast i ensidiga refle4er som var/e enskild
syn$unkt m/lig gr1 falla till5aka i den och h-rmed 5idrar 5ara att st-m$la de /ordiska andar till n,got mer allm-nt och hgre mening -n s,. sekretion av en s,dan1 kan de vara verl-gsen1 andligt rike ?en annars engagerar v,rt hgre medvetande ko$$lat till deras allm-nna referenser om allt som g,r ,t oss genom sinnena $, var/e sida fr sig1 addition och refle41 i den sinnliga sig till5aka1 och $, s, s-tt 5idrar med sin del1 samma st-m$el till n,got hgre1 eftersom det inne5ar n,got sam5and med det allm-nna medvetandet1 skulle kunna vara. @ven i oss den sinnliga inte -r avskurna fr,n hgre generella i sinnet1 inte i a5strakt och kommer att ta det. Alla syn$unkter som vunnits genom v,ra sinnen1 s, f, som de kan verka1 -r s, att s-ga okunnig om sina egna ins$irits med n,got hgre1 vad som kommer ut av den allm-nna ko$$lingen mellan Anden i dem1 s, mycket s$eciell1 vilket -r ver den frnuftiga tillsats av andliga referenser och minnen 1 men associeras $, ett s-rskilt s-tt till den sinnliga1 s, att det g,r allts, tillsammans som ett i hur man ser $,. @ven v,ra fysiska sinnesorgan1 s,som individuellt 5eskedlig n,gonsin kan vara deras struktur och deras verksamhet kan inte -nnu som 5ara e4isterar fr sig s/-lv och agera fr sig s/-lva organ1 utan endast i deras sam5and med hela kro$$en och hela kro$$en1 men framfr allt med h/-rnan och h/-rnan1 som de har den n-rmaste och viktigaste relationen kommer att vidtas1 -ven vinna rtterna i den senare1 som de g,r in i en relation med sin allm-nna verksamhet och indirekt relaterade till varandra1 -r mycket frv-ntas vara dem1 som oss trots v,r individualitet att frst, endast i sam5and med v-rlden och ver hela /orden1 men framfr allt med to$$en1 hela m-nskligheten in5egreifenden riket $, /orden1 s, att s-ga1 rotade det1 och d-rmed med de hgre trans$ortfr5indelser Earth ing, ett s,dant ingri$ande. Och s, fr5lir alls o/-mn men mycket av matchen mellan frh,llandet /ordiska enskilda varelser $, /orden och v,ra individuella sinnesorgan fr oss. *ur kan d, med oss de olika sinnesorgan har mycket olika v-rde och 5etydelse och de funktioner av en av fasts-ttningen av den hgre anda1 fr +ns$ire Tung d-rfr ge mer utrymme -n den andra1 -r det ocks, $, de enskilda varelser $, /orden1 och ta folk i detta avseende1 utan tvekan det frsta st-llet en. Anl-ggningen gr ingenting n-r hennes l-genhet hll $, att e4$andera och utka hgre och vackrare f-rg1 5ly i den h-r 5ranschen1 och samtidigt som hon k-nner hennes tillvaro1 h-rmed 5-r kro$$sliga in fr att 5erika Erdlei5 och sensuell $, samma g,ng fr att st-rka s/-len $, /orden1 att dekorera1 men hon har i /orden och /orden med henne men 5ara en omedel5ar sensuell k-nsla av e4istens1 anl-ggningen vet ingenting om v-rlden omkring honom1 den har ingen s$egel1 och s, 5ygger u$$ i /orden till den sinnliga e4istensen av anl-ggningen ingenting av en kunska$ om anl-ggningen dessutom ,tn/uter /orden k-nslan av anl-ggningen 5ara en s$eciell s-rskil/nings sensuell 5est-mma deras e4istens1 som $, samma g,ng anl-ggningens s/-l. 0/-len hus fr m-nniskor och d/ur1 men har1 s, att s-ga -ven en s$egel i strre eller mindre utstr-ckning den /ordiska runt1 s-kert n,got av det vernaturliga1 som det -r nu 5ara kan visas fr,n den /ordiska synvinkel1 s$eglar1 och ,ters$eglas i de m-nniskor genomg,ende l/usa s$egel hus och det ,ters$eglas -ven i allt hgre 5ilder1 eftersom 5ilderna -r inte dd1 utan leva och rra sig1 och v-vs samman i en hgre v-rld1 inte s$egeln s/-lv inte kasta till5aka dd1 men -ndringar i 5ilderna. ?en -ven den strsta och hgsta m-nskliga /orden och
himlen reflekteras endast fr,n en viss synvinkel1 men /orden m,ste vara tusentals hgre och l-gre 5efattningar fr det redan vill tusentals och ,ter tusentals m-nniskor och d/ur1 och /orden -r inte trtt1 de alltid till nya fr-ndringar och att re$roducera fr att utvecklas till s/-lvreflektion och reflektion av det hgre deras hela liv cirkel och uts$elas att uttmma. ?en framfr allt1 vad s, avs$eglar den ena sidan i de enskilda varelser1 fortfarande d, ett hgre andligt liv 5yggs u$$ i deras kontakter och deras historia i samma $ro$ortion och gri$er 5ak,t i livet fr enskilda varelser1 som i det enskilda m-nskliga anden ver allt ensidig reflektioner till ett hgre andligt liv och 5ygger u$$ inom sensualitet1 -r detta -nnu hgre lyft1 till5aka attacker. ?en som kommer att framg,1 vad vi ser h-r nedan fr,n trafiken och historien av folket1 och med 5ara den mycket ut,t sidan av n,got d/u$are +nnerlichem1 som inte kan visas fr oss till v,ra v-rldsliga $ositioner. L-ran om livet efter detta -r utan att komma med dessa verv-ganden fortfarande ett viktigt till-gg. %,r hela h-r l-gre -n det nuvarande1 -r relativt sensuell liv 5ara till grund fr en framtida hgre1 vilket inte -r mindre -n det hgsta av ande tillhr v,r nuvarande. ?en verv-ganden om h-r har nu ingen grund. L,t oss h,lla oss till det som kan diskuteras om de tidigare grunderna. 0, /ag g,r till 5etraktandet av vissa o5/ekt Eo5/ektiv u$$fattning och kommerG ver vilken $resenterar m,nga sv,rt1 -ven om vi drar till och med anses vara 5ara med oss1 l,t1 om vi s, versteigen oss till det hgre sinnet d-r mitsteigert sv,righeten utan att samtidigt ka de medel fr att komma ,t henne. Och s, kan det mycket v-l vara s, att fl/ande verv-ganden tycks inte n,gon tillfredsst-llande i alla avseenden1 m,ste man se u$$ fr att titta $, m/liga fel i 5etraktandet av ett fel i fr,gan och general avsl,s $, grund -r fel i synnerhet eller tvivel u$$st,r . Om det e4isterar1 v,rt eget sinne1 trots att vissa viktiga villkor av samma1 eller -r os-ker och oftast 5ara untriftiger visning1 vi -r de mindre kretsarna till frekomsten av anden ver oss fr,n ett kanske inte helt lyckade frsta frsk1 de analoga frh,llanden samma att diskutera1 kan rra sig eftersom vi inte hade n,gon annan direkt o5servation som -r h-r $, litet urval1 vilket han ger av sig s/-lv i s/-lva 5uden1 kan allt annat 5ara h-rledas analogt med det -nd,. #ull ignoreras men dessa diskussioner kan inte1 frsk m,ste gras fr att ta det1 eftersom det enda s-ttet undervisningen kan vinna $, hgre anda av liv och inverkan1 eftersom det -r en verklig anda har vi kommit till och relationer med denna anda1 s, dessa nyckeltal efter huvud relationer fr honom1 som fr oss i 5eaktande1 och inte angri$s sv,righeterna med undervisning1 s, att de attackerar oss. ?en ingenting hindrar att se i det frsta frsket endast utg,ngs triftigerer och givande utveckling fr framtiden. + v,r sensi5ilitet -r fr oss samtidigt ett omr,de med o5/ektiv klarhet1 e4$eriencea5ility n,gonsin1 med 0u5/ektiv oss re$resenterar det m,l som den orsakas. 7et -r faktiskt redan en mycket filosofisk reflektion som vi s-llan1 och som aldrig anst-ller flest m-nniskor att vara medveten om att allt vi ser omkring oss och till oss1 hra1 k-nna1 $recis som vi se1 hra1 k-nna1 egentligen 5ara i v,r u$$fattning1 k-nsla1 inte att han inte ocks, verensst-mde med n,got verkligt ur intuition1 k-nsla1 men frst har vi1 men 5ara de av dem1 hon re$resenterar oss linserna s/-lva1 frefaller oss direkt eftersom det . .a i5land kan 5ara sensuella fantasier1 vilket motsvarar n,got utanfr oss1 har karakt-r av o5/ektivitet.
+nte 5ara sinnlig intuition eller sensuell +llustrativ men vi s-tter oss s/-lva $, detta s-tt mot> men allt som har med det under livet genom medvetna eller omedvetna minnen och slutsatser som n,got Associated -r med o5/ektiverat. %i l,nar den var1 fr,n v,r ande ut1 -ven om 5est-ms av tidigare erfarenhet att var/e levande1 st-ndigt vettig sak med en m-ngd funktioner1 det tycker i en hel del omst-ndigheter som inte faller direkt in i frest-llningen1 frnim5ara och -nd, med o5/ektiverade. Ett landska$1 till e4em$el1 tycks oss 5lotta sinnliga intryck marmorerad 5ara som en yta1 tills Otaliga1 livfullhet inte fler medlemmar1 att komma ih,g vad vi frkni$$ar med de sett former och f-rger1 men i detal/ inte s-rskilt ta med till medvetande1 gr m,let landska$ med vikten av tr-d1 hus1 m-nniskor1 floder av det1 men vi men att vi mentalt Ange 5undna1 denna 5etydelse frmedlande1 inte den frnuftiga grunden1 men satte den h-r disken i en av oss. 7et vi inte o5/ectify allt i synen $, en man med honom1 som vi -nnu inte sensuell titt $, det. L,t oss lyssna till ett tal1 vi hr riktigt sensuell ingenting utan l/ud1 och hela $o-ngen med det tal -r av oss s/-lva mentalt -r ko$$lad &G 1 men vi o5/ektifierar inne5rden av tal med l/udet1 och det -r fr oss1 som om de kom fr,n utsidan tal deras k-nsla mit5r-chte samma1 vi f,r det som n,got nytt1 inte fr,n oss kommer1 men i oss i kommande. - :en 0ensual visas -ven frmodligen aldrig o5/ektiv1 och det hgsta och 5-sta man har1 s$elar ocks, $, samma s-tt som hur han u$$fattar saker1 tolka1 antyder1 handlar om andra och d-rmed 5erikat 5eskrivande1 fatt5ar1 frefaller honom inte mindre o5/ektivt.
&G
?/ligheten att ,hraren ankn;$ft riktigt inne5rden av talet fr att hra orden1 s, att inne5rden av hgtalaren genererar i den igen1 ligger i en msesidig inst-llning u$$ deras sinnen och deras kro$$ar1 vilket i sig 5ara genom sin gemensamma organiska +n5egriffensein en hgre kro$$ och s/-l kunde l-ras ut. *-r -r vi dock en5art 5ehandlar det faktum att o5/ektivitet1 d-r inne5rden av orden visas samtidigt.
0amtidigt -r v,rt hgre andliga av o5/ektifiering inte i 5ilaga till +llustrativ sinnev-rlden1 och s, vidare1 s, sinnet kan samma sak som lagt steg ur hans allm-nna 2orne 5erikande och 5egeistend till de ,sikter1 -ven uno5/ektiviert och utan intuition i minnen och hgre f,nga konce$tuella im$likationer och kom5inationer och minns 5ara att det alltid fr5lir i orsaks och rationella relation med v-rlden illustration. 7essutom k-nner vi genast att fr,n v,ra ,sikter1 sensorisk $erce$tion1 vu4na minnen tillhr v,r ande1 h-r k-nslan av att vi -r fr-mmande -r frlorad. 7et -r ostridigt nu ocks, har andan i /orden dess territorium o5/ektiv klarhet1 erfarenhet av det som 5est-ms honom hans sinnen 5as och 5ygger vidare $, det. 7en v-rld av o5/ektiva fenomen endast enligt den vidare mening 5asen1 vilket -r den hgre anden $, hans kommando1 e4$andera1 och i enlighet med strre h/d1 har han ver oss1 att ka. #r oss verkar 5ara o5/ektivt vad vi drar igenom de olika sinnesorgan1 en fr honom1 vad han drar genom de enskilda varelser som re$resenterar sina sinnen 5ara $, en hgre niv,1 och den hgre andliga som 5yggs u$$ ver hennes sinnen 5as g,r1 som med trots det hgre sinnet snarare vad varelser s$elar dem1 delvis som en ,ters$egling av den mer generella intellektuella egendom hgre sinnet kan inte visas i den1 men dels genom hennes fortsatta fastst-llts1 ,terigen reflektera in i det s, att det hgre sinnet -ven 5ortom oss s$elar fortfarande. 7en
hgre andliga i den enskilda m-nniskan -r /ust 5ara det sta$elvara i anknytning till den mer allm-nna andliga av Anden ver oss1 -r det inte 5est-mt i vilken av dem i en enda m-nniska1 och inte heller i det som kommer in i summan av den enskilda m-nniskan1 till mindre s, om vi 5ara reflektera ver denna v-rld av m-n1 men som vi nu alltid gr. %i f,r inte tro att inte ens i m-nniskan det hgsta och 5-sta av vad naturen har ver oss1 kan visa sig vara effektiv och aktiv1 5ara att det fortfarande kan frekomma endast i vissa1 att detsamma -r inte uttmmande s$ecifice det. %,rt sinne -r inte 5ara en marmorerad k-nsla $anel1 i alla fall1 att den hgre anden med oss som med sina sinnesorgan ser sig omkring och hans kro$$ har 5etraktat sig s/-lv1 eftersom vi inte ta utan v,ra rtter i de hgre regionerna1 den hgre och hgsta andliga livet samma v-ver snarare med i denna mening $anelen1 s-tter oss $, den ena sidan hgt ver sensualitet ut och vinner den andra sidan av oss ny 5est-mmelse. 7etta -r hgre och hgsta i oss n,got som vi inte skulle kunna ha $, oss s/-lva som individer1 utan 5ara genom v,r lever i den allm-nna andan i v,r l-nk i den allm-nna anda och av den allm-nna andan. *an -r den som ger v,r intellektuella trafik1 $locka u$$ de insamlade skatter av m-nsklig kunska$ fr,n en tid till en annan i sig1 ser vi 5ara de yttre fruts-ttningarna fr det1 har han den inre medvetande om det. ?en hur det -r hgre designad i oss och designad av oss -r alltid n,got d-r det hgre sinnet1 kommer1 liksom nya 5est-ms av n,got m,l med oss1 som 5ara kommer genom oss i honom. Alla skyldig ut5ildning1 h/er honom ver den sinnliga d/ur1 dels hans medvetet frh,llande med den allm-nna karakt-ren och dels en refle4 av allm-n ut5ildning1 dygd genom vilken m-nskligheten "either frv-rvades deras sam5and med varandra och med den omgivande naturen1 och i synnerhet medlingar f, till det1 men -ven 5-r till och med hur han $lockar u$$ det h-r formul-ret och inredda i sig och d-rmed verkar till5aka $, v-rlden1 n,got att efterfr,gan $, allm-n5ildning. Och de hgsta och 5-sta m-nniskorna fick en hand1 de hgsta och 5-sta refle4er fr,n den hgre anden1 , andra sidan1 de gr det hgsta och 5-sta1 fr att forts-tta att fr-m/a honom. 3enom att en5art a5strakt t-nkande utom relation med sin intuition inom hgre ande kunde s, litet framsteg som v,r1 men det har sina rtter av varelserna i intuition1 e4tern erfarenhet1 eftersom varelserna v-ndas genom deras hgre andliga i hgre anda. :elationen mellan oss och den hgre anden1 allts, sammanfattas $, nytt1 den h-r> Kallelse till intuition eller ytterkom$etensform fr den hgre anden att kom$lettera den genom en annan strre intuition1 erfarenhet omr,det1 som har karakt-ren av o5/ektivitet fr honom1 som fr oss 1 och 5ara 5-r genom oss fr honom1 eftersom han delar s, v,rt m,l gri$andet1 h-rmed o5/ektiverade fr honom utan fr att han -r en hgre ande -n vad vi -r1 samtidigt som allt hgre 5yggs u$$ i oss v,r intuition1 erfarenhet omr,den1 i C, samma s-tt som vad de *gre ansluter sig till enskilda sensoriska dom-ner i oss1 o5/ektifierade fr oss med dessa i ett. ?en den hgre andliga g-ller fr honom att inte i denna o5/ektifiering. 0narare -r allt hgre i oss n,got av det hgre sinnet som individer1 men -nd, 5ortom oss har inte 5ara in oss $, ett mer allm-nt s-tt1 vi h-nger med samma i sig tillsammans1 och -r $, ytterligare 5est-mning d-rav s, aktiv som han ar5etade -r fort"u5estimmen oss igenom det.
Om det i de tidigare verv-ganden visserligen n,gra sv,ra1 s, av5ryter d-remot i vissa sv,righeter som verkar i vrigt d,ligt lsligt vill> eftersom det -r 5ehovet av att lsa dem1 har s/-lv 5ara visat hur dessa verv-ganden1 /ust det analogi fick h/-l$a1 fr att mta honom1 och motiveras. ?an kan undra varfr det faller1 men inte i v,r k-nsla av att vi tillhr en hgre ande1 om vi lever i den hgre anden1 flytta1 och har1 och han i oss. 7et kan inte falla i v,r mening1 eftersom den inte faller in i k-nslan av det hgre sinnet i sig1 och vi -r instrument av hans o5/ektiv ,sikt1 och endast genom s$eciella reflektioner d-r han tr-ffade oss1 kan tanken u$$st, fr honom1 att det som *an drar v,ra s/-lar tillhr honom -ven utan det1 men det -r en fr,ga om k-nsla fr honom. 7et hgre sinnet1 s, att s-ga helt klart1 men vi s, l,ngt att vi inte re$resenterar hela v,r s/-l inneh,ll l-ngst ned i v,ra sinnen skiffer och hela sin s/-l inneh,ll s/-lv1 har s, att s-ga 5akom oss1 s, det -r v,r mycket medveten om1 men vi -r inte hans1 och vad han men i oss1 genom oss -r medvetna1 det tar sitt v-sen som n,got o5/ektivt eller The definiera1 inte som en 5efintlig del av hans vara sant1 d-rav k-nslan av att det i oss kan inte f, att vi -r delar av hans v-sen. ?en om vi ansluter oss med hgre intellektuell med sin offentliga egendom1 s, han k-nner sig verkligen som ett fartyg och 5ef-lhavaren $, detta gemensamma -gande1 men inte riktigt som vad den s$eglar $, ett s$eciellt s-tt till oss och redigerat om oss s/-lva och 5ear5etat honom till5aka -r det snarare inom omr,det vad det fastst-llas o5/ektivt1 med stiger1 hur kunde genom analoga fr5indelser fr att frklara oss s/-lva. ?en om vi -nd, k-nner genast att till fl/d av v,ra intuitioner minnen tillhr oss1 frlorade k-nslan av o5/ektivt1 en fr-mling i dessa utan dem men suddig i v,rt medvetande1 -r det ocks, v,r u$$en5ara alienation fr,n den hgre anden endast i v,r n-rvarande1 relativt frnuftiga intuition liv 5est,r inte i livet av hgre andlighet1 vi leder i livet efter detta i den1 i vilken vi kommer att g, in med dden. ?en det hr i senare verv-ganden. <u har vi -ven mots-gelser och ofrenligheter i de m-nskliga omr,dena -r mindre kan stta 5ort mer eftersom de inte talar kommer fr,n ovan1 fr,n det generella i det hgre sinnet $, m-nskligheten1 men underifr,n av den ensidiga och divergerande sensuell st,nd$unkt m-nskligheten i den hgre Anden kommer och sta5iliserings-och 5ear5etningser5/udande genom honom. %ar/e framv-4ande m-nskliga former som ett nytt tillf-lle och i 5r/an av detta ar5ete i den hgre anden1 som i oss1 var och nya gonfransar1 som 5erikat v,rt omr,de av erfarenhet. Allt som h-nder i v,ra sinnen h-r $, /orden som tar fr,n vissa h,ll fr den hgre anda karakt-ren av honom ofrivilligt stter emot att1 i viss sida1 att i den m,n den inte ens kommer fr,n ovan av Anden i oss1 och naturligtvis till allt vi gr och tycker -r n,got som kommer fr,n ovan fr,n det generella i det hgre sinnet inom oss1 och n,got kommer till5aka till det generella i det hgre sinnet genom oss. Endast a5strahera sig kan 5,da skilda. %i 5est-mmer det genom v,r detal/ underifr,n1 medan vi samtidigt fr,n 3eneral fram under dess 5est-mmelse fr,n ovan1 eftersom den orsakas av n,got som vi gr1 och t-nka ur verfldet av hela motverka med eller1 och -ven i oss i kraft. Och $, s, s-tt kommer han att till5ringa v,r skatt1 att han sker v,ra mots-gelser och ofrenligheter eftersom de inte tr-ffa honom1 kom$ensera1 omv-4lande trafik v,r s$rit med varandra och med naturen1 frutom att han inte -r o5egr-nsad i det h-r fallet1 eftersom vi inte -r
o5egr-nsade forma v,r erfarenhet omr,de 1 men vi -r u$$ till vissa gr-nser1 och med honom gr-nserna g,r -nnu l-ngre. ?ed s,dana verv-ganden1 men vi $asserar ver fr,n sf-ren av mottaglighet n-r det g-ller verksamheten i hgre sinnet1 och s, det kommer att vara till nytta1 att frl-nga den analogin1 som hittills lett oss vilket inne5-r att de t/-nar -ven de avl-gsna diskussionerna $, grundval kunde. %isa de levande varelser $, /orden fr,n vissa h,ll som sinnesorgan ser likadana ut1 s, av andra -n rrelse samma fretag1 i $rinci$1 men eftersom 5,de klu55en1 liksom v,ra gon1 v,ra ron1 v,r n-sa1 v,r tunga1 v,r hand sensorisk och organ fr rrelse i en -r. ?usklerna i ,tanke ger rrelsea$$araten IG 1 som ocks, -r relaterad av nerver till h/-rnan som k-nslan a$$araten och enligt vilka Ekro$$sliga och andligaG kan ta emot im$ulser fr,n h/-rnan1 s,som sensation a$$arater s,dana ut5reder d,. 7essutom -r det muskuloskeletala systemet skall 5etraktas endast med dessa rtter i h/-rnan i kom5ination1 utan vilket det skulle vara ledig. ?ed h/-l$ av rrelsea$$araten m-nniskan sker sina sinnesorgan till de ,tg-rder som alltid att $resentera det och det till och med s, omforma den delen direkt de genehmsten intuitioner och k-nslor erh,lls genom sinnesorganen och dels allm-nt1 ocks, g, ver sinnesorganen1 -ven om hela organismen 5akre tv-r ocks,1 i verv-ganden -ndam,l kommer att fl/as och anv-ndas $, ett s-tt analogt till /orden dess varelser. 7en muskuloskeletala 0amma fungerar $recis dem att l-gga fram alla e4terna effekter och att omar5eta detta s, att en del direkt de genehmsten vertygelser och k-nslor fr varelserna s/-lva och fl/ande fr /orden att vinna1 en del mer allm-nt1 som str-cker sig utanfr de varelser1 -ven om hela den till5aka kors och de in och -r d-rmed -ven l-m$ad fr det inte likgiltiga verv-ganden -ndam,l d-rmed. + den frsta relationen1 riktningen att f, en omedel5ar 3en;gens1 handlingar av mentala sidan av den sinnliga instinkt eller im$uls av varelserna i det senare1 riktningen fr att f, l-ngre och hgre syften1 desto hgre kommer detsamma.
IG
@ven om rat och n-san saknade han inte. #rutom den yttre rat musklerna som inte -r mycket
aktiv i m-nniskor1 det finns -ven inre muskler1 som styr s$-nningen i trumskinnet och relaterade till de auditiva hrsel5enen. <-s5orrarna kan flyttas med muskler.
7u kan fortfarande fl/a ovanst,ende analogi lite l-ngre1 och -ven om det kan leda endast till viss del vara starka och vertygande alls1 ens en avl-gsen fortsatta std fr fl/ande -r inte ndv-ndigt1 men n,gra ord i fr,ga kan det vara h-r.
+ grund och 5otten1 st-nger var/e sinnesorgan sin drift av centrala organ frnuft och motoriska nerver till en sorts kom$ass av av dessa nerver u$$st,r i h/-rnan eller ryggm-rgen i en frening av den ty$ som sensation stimuli som till en 5r/an till-m$as endast s/-lva institutionen eller i 0amma utveckling1 kro$$srrelser Es, kallade refle4rrelserG kan orsaka de motoriska nerverna de ,ters$eglar fr,n de sensoriska nerver till det centrala kontakt och s, utlser en enhet fr att flytta utan en utg,ende fr,n det hela kommer att $,verka 5ehovet att tr-da i funktion E som om gat ofrivilligt sl,s $, grund av att ett l/us1 handen rycker ofrivilligt till ett n,lstick1 etcG1 och hela denna cirkel -r faktiskt 5ara full orgel. Analoga g,r kro$$en $, hela m-nniskan och hela hans
frnimmelser och rrelseorganen genom hela sensoriska och motoriska nerver och hela h/-rnan och ryggm-rgen fr,n en central anslutningsdelar till en strre cirkel d-r andra kretsar Es$eciellt om samma till de delar1 som h/-rn formerG sina 5iologiska orsaker till hgre intelligens och kommer Ei st-llet med i smalare 5lotta sinnliga u$$fattning och u$$levd enhetG. 7en sn-vare krets Ei var/e sinnesorganG men infrlivas i den andra Ehela m-nniskanG s, att den inte 5ara kan uttrycka $,verkan $, det1 men ocks, att f, dem1 som har en mer allm-n 5etydelse -n st-nger sig i den tr,nga krets s/-lv . LG 0, till e4em$el1 den i sig ofrivilligt Erefle4G rrelser av gat1 vilket orsakar ett l/us1 en st-mning av gat eller skulle orsaka1 delvis modifierad av vil/an och under v,rt t-nkande1 en del kan fre5yggas1 v-ndas kan g/utas genom sinnena till vil/an och hgre intelligens1 lika m,nga motiv fr v,r vil/a och v,ra tankar -r avgrande faktorer i sensuella tillf-llen. Likas, cirkeln1 som m-nniskan 5ildar1 som ing,r i den ytterligare cirkeln1 som hela /orden med hela sitt varelser fr en hgre $rinci$ OG st-nger1 och var/e enskild $erson str-cker den $,verkar genom sin verksamhet och tar emot som 5est-mningsfaktorer fr ,tg-rder som har en mer allm-n 5etydelse -n att 5ara s/-lvrefererande direkt $, honom1 som vill ta i den s-rskilda kretsen av hans k-nsla och rrelse.
?an tror att de nervsa effekterna av nervtr,dar kan $lanteras inte 5ara av kontinuitet1 men -ven av kontiguitet E5ifogad filG1 /a att detta -r en av de viktigaste s-ttet fr verfring av nerv effekter i kro$$en. E0e %olkmann s artikel DChysiology av nerverD sid FIM i 8agner fysiolog. Ord5ok $,.G. Efter det kan man t-nka sig schematiskt som en liten cirkel -r omgiven av en strre1 och $asserar genom dess interna $artiella engagemang fr samma i verkan relation med honom1 men m,ste erk-nna1 naturligtvis1 att den i s/-lva verket -ger rum i denna relation dis$ositioner mycket mrk r,der.
LG
7et -r ostridigt kan ses $, det s-tt mannen inkor$orerar i /orden1 ser inte 5ara en u$$re$ning av det s-tt $, vilket ett sinnesorgan hos m-nniskor installerar.
OG
Kr och vil/a varelser nu ko$$la u$$ 5ra i en hgre 5ortom gr-nsomr,den av v-rlden kommer1 som k-nsla och kunska$ om densamma i en hgre kunska$somr,den. 0om all frst,else och kunska$ om v-rlden -r i slut-ndan $, en viss medvetenhet $, /orden tillsammans och st-nger1 s, alla motorer och vil/a. 7et -r dock 5,de om samma medvetande som -r verksamt fr,n endast en sida mottaglig fr den andra1 och det kan denna slutsats eller dessa hgsta automatisk drift Ee/ sammanG all instinkt och vil/a i de versta medvetenhets noder $, /orden1 eller att till och med efter hans i aktion aussschlagenden aktivitet1 ses som en chef eller u$$dragsgivare vil/a1 Total vil/a1 eller vil/a v-rlds $ar e4cellence. ?en eftersom 5ortsett fr,n de vanligaste to$$medvetande Avtalet omfattar -ven s-rskild medvetenhet om tid inklusive tillg,ng via de m-nskliga och s-rskilda fraktioner av m-nskligheten1 kommer samma att ske stra4 efter aktiv -n mottaglig sida. + det avseendet nu viktigt syfte som vi alla kommer $, en och samma1 och i huvudsak syftar det verallt d,1 fr att gra situationen s, att vi alla vinner $, samma g,ng med den1 skall han ing, som ska av v,r verl-gsna ande i1 i den m,n den inte syftar mot samma 1 5etyder det olika eller motstridiga determinanter d-rav. %ad -r t-ckt i v,ra individuella vil/or1 sammanfaller i allt som -r av hgre sinnet1 som skil/er sig mellan oss1 indr-nkt i hela hans vil/a som en s-rskild 5est-mmelse med std av dessa fr,n. 0,ledes v,r l-gre individ kommer i alla fall att ta 5ara som ett gon5lick
av hela hans vil/a1 och det kan v,r frihet1 v,r vil/a1 men med allt som grs av det hgre sinnet f,nga honom men inte som sin frihet1 sin vil/a i hgre mening visas och r-knas1 utan 5ara som n,got som dess strre frihet1 hans verl-gsna vil/a $,verkas av hur mycket v,r frihet1 v,r vil/a genom individuell1 hans underordnade1 ofta med varandra och med hela v,r vil/a kan till och med vara motstridiga motiv1 motiv1 med 5eslutsam. #r vil/an hos hgre mer o5eroende anda1 men 5ara lite mer o5eroende1 hgre1 sker di den enskilde folkvil/an $, den $lats som 5ara tar en unsel5st-ndigeres l-gre motiv i frh,llande till v,r vil/a. 7essutom analogin kan med detta frh,llande oss v-l t/-na till att illustrera. *ur mycket och motiv s$elar in i ett testamente1 men vil/an mer -n summan av de individuella motiv som kommer in medvetandet1 och ofta vi gr n,got med vil/a1 inte utan motiv1 men utan oss n,gra s$eciella motiv till medvetande att ta med. 0, det kommer att vara med som ska av det hgre sinnet. 0umman av den enskilde medveten m-nniska kommer kan inte l-ngre dl/a sin vre vil/a allt1 som summan av v,ra medvetna individuella motiv av den m-nskliga vil/an1 s-rskilt eftersom det hgre sinnet kan ha m,nga motiv efter m,nga relationer som ligger utanfr m-nsklig oro alls1 men alltid med oss den %or5edenken och kommer av den enskilde inte isolerat utan endast i sam5and med det hela hgre omv-nt1 t-nkte och omr,det kan ske1 5edenk5aren1 kommer att finnas i v,ra v-nliga motiv i relationen. 7et -r allts, mycket fr,n hgre kommer ut klar1 det som inte var i vil/a och frutseende av en individ och inte heller av vil/an summan av alla enskilda m-nniskor1 /a alla de stora h-ndelserna i historien -r redan 5etraktas som mest 5eroende $, enskilda sidor av folket och var ville1 men inte i helhet. Omv-nt1 -r emellertid fr de hgre kommer 7eterminants i vil/an hos de m-nniskor som tar riktningen fr individen att det hela1 *ur nu i oss ett motiv fr vil/an endast i enlighet fr att lyckas1 som hela vil/a1 fr sin 5eslutsamhet den deltar s/-lv frvisso1 inte fr-mst utesluter vil/an hos en enda $erson -r 5ara frem,l kan ha framg,ng1 d, han $assade $, Total vil/a v-sen om oss g,r in i det. %i -r nu $, v,r sida1 v,ra handlingar ordnar alltid att alla motiv vil/an1 som de dyker u$$1 s, mycket som m/ligt i sam5and d-rmed tillfreds -r g/ort1 och det -r l-tt att se att det som h-nder $, /orden1 s, l,ngt det under $,verkan av den allm-nna vil/an hos det hgre sinnet1 -r en s,dan siffra att anta att alla de olika 5est-mma sin individ kommer allts, m/ligt g/ort tillr-ckligt1 och d-rfr mycket frst,eligt att tillfredsst-lla trots den hgre allm-nna vil/an1 /a samma1 var/e $erson $, grund av dess -ttlingar kommer u$$ till vissa gr-nser kan. ?en 5ara u$$ till vissa gr-nser1 s, l,ngt konflikten med andra avvikande individ och 5ortom all kors allm-nna vil/an1 som faktiskt inte omfattas av summan av alla till,tna1 liksom i v,r vil/a i konflikten av motiv med varandra och med den ovan det m,ste vara ett fr den enskilde att s-tta u$$ restriktioner -ven kors allm-nna vil/an. .u starkare men ett -mne -r1 desto mer den totala kommer att vara 5en-gna att fullfl/a sin riktning1 eller mer riktningen av den totala kommer att komma verens med -mnet1 och -ven1 den starkare effekt av vil/an hos ett folk1 desto mer kommer det att 5idra1 att 5est-mma vil/a det hgre sinnet. ?-nniskans vil/a -r en vikt $, $annan av den hgre frihet1 -ven om skalan inte v-4er sig s/-lv1 men i sam5and d-rmed. %i trycker $, skalan1 som vi vill ha1 och de v-ger v,ra vikter som de vill genom att h,lla dem alltid nya fli$s1
5eroende $, om de trycker $, fr lite eller fr mycket h-r eller d-r. *on kommer men s, l-nge Around1 tills allt -r 5ara och 5ra. 0, det -r i utseendet $, den enskilda m-nniskans vil/a och hur de ar5etar med och mot varandra och u$$n, sin tillfredsst-llelse delvis1 delvis inte u$$n, n,got mot5/udande fr antagandet av en hgre generell vil/a inom det /ordiska. 2ara vi m,ste enda kurs kr-ver inte att f, medvetandet om denna allm-nna vil/a med oss1 men var och en av oss kan vara en5art en 5est-mning av tid$unkten fr det hela kommer att vara medveten om eller vad -r densamma1 i var och en av oss1 det hgre sinnet en5art en 5est-mning av tid$unkten fr hans -r alla medvetna om att vil/a1 -r att v,r individuella kommer. + sig s/-lv men den hgre anda av alla enskilda vil/or som sker vid en viss tid$unkt1 $, en g,ng1 i sam5and1 och -ven om vad som kr-vs fr en riktning och i en riktning 5lir medveten1 sker det ocks, allt i sam5and att r-cka som m/ligt1 med naturligtvis 5unden till den ofta 5egr-nsade villkor fr5lir vad det g-ller naturen i allm-nhet och frh,llandet mellan det /ordiska -r s-rskilt -mne. 7et ska av det hgre sinnet -r s, l,ngt fr,n allsm-ktig som v,r1 men den -r 5egr-nsad mindre av yttre $,verkan kommer -n v,r1 dess 5egr-nsningar -r mer allm-n karakt-r av restriktioner och 5egr-nsningar inre /ag av konflikten fr sina egna vil/eakter.
7et -r ostridigt $assagen av stora kretsar och utformningen av de fasta grundvalarna fr /ordelivet och 5yggnaden kommer att vara lika 5ra 5ervas vil/a $, /orden som huvudr-tt av cirkulations rrelser i v,r kro$$ och utformningen av grunderna fr dess struktur till v,r. %,ra lemmar vi kan l-mna ut medvetet annorlunda1 v,ra sinnesorgan riktade $, olika s-tt1 men inte 5ygga v,r kro$$ fr,n grunden annars 5ra1 -ven v,ra 5lod 5ly andra strre v-gar1 som han flyttade utan v,r vil/a1 -ven om sm-rre -ndringar av v,r kommer fda d-r1 liksom fr n,gon godtycklig verksamhet i sam5and med s,dana -ndringar1 -ven utan vil/an medvetet sikta. Och s, /orden kan ocks, vi1 dess medlemmar1 genom sin vil/a1 i vilken den f,tt v,r som motiv1 annan $lats1 men s/-lva inte 5ygga med vil/an skil/er sig fr,n grunden1 eller -ndra huvudr-tt av tidvatten och vindar1 -ven om mindre -ndringar d-ri genom aktiviteter som faller offer fr den godtyckliga1 d-r vi s/-lva -r in5landade1 fram5ringa.%il/an av /orden flyter som v,r1 s, att s-ga i ett hgre medvetande omr,den1 som till och med v,rt medvetande och kommer att omfatta oss om ett l-gre 5as att han m,ste res$ektera1 eftersom det stds det1 s, att han faktiskt hgre och finare e4$andera men inte -r i st,nd att 5ygga u$$ fr,n 5otten och att det var ocks, att den tidigare konstruktionen av den tidigare vil/an hos en hgre som grs $, en 5redare och d/u$are anledning.
C, det hela taget kan vi s-ga1 finner en matchande intresse fr m-nskligheten och fr /orden ist-llet1 /a n-r det g-ller livet efter detta av folket -r ocks, sant det verkliga intresset fr var/e individ med vilken hela m-nskligheten och /orden h,ller med1 och det -r nu viktigt att m-nniskan kan reglerna eftersom han denna gemenska$s hgre r-nta1 och h-rmed hans eget fr alltid sant1 allt 5-ttre igen och hans vil/a att fl/a samma u$$s-ttning av kontinuerligt l-rande1 att han utan alltid i 5-ttre inl-rning och att hela m-nskligheten i detta avseende alltid skulle framsteg1 hr sig 5etydligt hgre $rogressiv utveckling $, /orden. Kan det n,gonsin kommer till en helt enh-lligt samtycke enligt reglerna 5land m-n1 d-r deras relationer med 3ud och varandra som m/ligt ordnas s, skulle h-rmed ocks, samtidigt en allm-n verensst-mmelse av m-nniskans vil/a och ,tg-rder som ska av det hgre sinnet och en initiering av kommer och ,tg-rder av det hgre sinnet st-llas in efter alla m-nskliga och d/u$et i den m-nskliga hgre relationer1 och det kunde kna$$ast s-ttas i relation till allt som -r m-nskligt i honom1 utan att n,gonsin s-tta i det. 7etta m,l har inte u$$n,tts1 men
str-van att u$$n, det1 -r det synligt1 att vil/a och handlingar av folket genom religisa1 /uridiska1 statliga1 internationella idBer1 lagar1 institutioner1 avtal1 -ven an$assade fr alltid mer allm-nna frh,llanden i den meningen vara av intresse fr hela riktad1 kontrollerad och 5unden. Aver allt -r det den kande s$ridningen av kristendomen1 som i detta fall kommer i distansen1 som verkar -nnu mer tydligt1 om vi ska sammanfatta i ett senare avsnitt1 den grundl-ggande idBn om kristendomen s/-lv i gat. 7ock visar n-sta avsnitt hur unga att res$ektera /orden i allm-nhet1 och inte heller i dessa relationer. 7e tidigare verv-ganden -r flitigt i s,dana allm-n ans,g att de 5r vara frenliga med n,gon syn $, frihet och vil/a1 och 5r gra det m/ligt fr dem att vara -ven fr,n vissa syn$unkter eller $, annat s-tt1 det skulle dock 5ara kr sedan huruvida den m-nskliga och en re$resenterar hgre vil/an med andra uttryck. Alla tvister vars diskussioner och 5eslut fr-m/ar inte v,rt -mne1 5o 5illigt -n en funktion. #rresten1 -r att erk-nna det1 -r alltid $, vil/a och t-nker $, oss i analogi med att vil/a v,rt samtal en satsning som 5ara kan ha en halv framg,ng. *ur som helst1 v-nder $, det tidigare frh,llandet mellan anden av /orden till de underordnade andar varelser fr,n en v-sentligt annorlunda1 samtidigt mer livlig1 h/a sin1 trstande fylligare as$ekter -r1 som efter vanlig version1 den anda av m-nskligheten och till andarna av folket. L,t oss ta ett slutresultat fr,n denna /-mfrande retros$ektiv1 vilket ocks, kommer att vara en frutseende i andra avseenden. *ur rik m/lighet medvetslshet t-cker u$$ och ner i den kunska$ och kommer att $$na u$$ till andan i /orden1 i v,r version. 7enna m/lighet kan till en 5r/an verkar allm-nt och vagt1 men det kommer i framtiden att 5est-mma och utveckla n-rmare1 med n,got som man kallar -nd, verallt1 d-r han verallt letar efter den $lats och -nd, s, l,ngt mestadels n-rvarande endast i tomrummet eller om/ligt vitt . Och allt kan komma verens om en hgsta hel medvetande. 7-remot i en anda av m-nskligheten1 efter vanlig version med den vre -nden av medvetande och m/ligheten att d-rigenom h,lla hgre medvetande ers-ttningar ver dro$$ar som h-ngde med frfall 5ortom den enskilda m-nniskan1 dissekera den till s-rskilda omr,den i den hgsta och 5inda1 men 5ara ett s$littrat s-tt och ,tervinning av kunska$ och vil/a i 5emannade rymd ,tkomster1 frenade av n,got mer -n en g,ng i luften1 h-lften1 ut,t medvetande som alla har i frh,llande till den andra och 5ara filosofen av det hela1 och det u$$re$as i stort sett distraktion 5ara $, en hgre niv, och skall h/as snarare -n att $locka u$$ den.Efter oss1 andar varelser 5ildar s, att s-ga den l-gre1 enligt den vanliga versionen1 men de vre1 /a ka$tener i den allm-nna andan. 7ystra utsikter om det inte finns n,got som vi kan titta $, oss1 och vi -r i 5ehov av det s, mycket= %i fr,n v,r sida kan men i5land en hgre medvetet ledarska$ k-nner igen h-r nedan1 dels en u$$gradering inom hgre och fullt medvetet liv i sinnet ver v,r s/-l i sikte1 och f, s/-lvutg,ngs$unkter fr utvecklingen av den o5est-mda 5reda utrymmet mellan to$$ och 5otten1 det ,terst,r att 5est-mmas n-rmare oss v-nster1 g, emot andan i m-nskligheten i enlighet med den vanliga versionen av en 5lind idB ver eller under m-nskligheten regerar1 inte m-nskligheten1 den enskilda m-nniskan siaren1 kno!er -r ensam1 ett medvetande to$$mte1 som
i5land ser ut $, natten av medvetslshet u$lifts och med dd s/unker till5aka in i den. 7e verv-ganden i hela detta avsnitt -r v-gen att u$$re$a delvis fr,n en hgre syn$unkt1 dels e4$andera n-r vi kommer att g, Ei det elfte avsnittetG till 5etraktandet av den gudomliga v-sen och forts-tter Ei det andra huvudavsnittet av 5i$acksedelnG av ok-nda1 /a till sig s/-lv som en t/-na fr5eredelser och induktion att ocks, t/-na in en del att skona framtida verv-ganden1 skulle vara n,got annat -n en u$$re$ning av den information som $resenteras h-r. %ad s-rskilt fr,n hgre v-sen g-ller om oss i relation till oss1 -r detta sant endast i o5egr-nsade dimensioner av 3ud i frh,llande till de hgre v-sen1 -ven om den verskrider alla gr-nser -ndlighet ocks, st-ller till5aka till 3ud as$ekter att ingen analogi med n,got aldrig s, vill vara hg1 men det som ,terst,r att 5eslutas i det -ndliga1 tillst,nd1 snarare tas direkt in i gat. #lera verv-ganden k-nslan region $, /orden1 som ger stort utrymme fr hy$otesen1 har fr$assats till ett a$$endi4.
#r efterfl/ande fasts-ttning av de verv-ganden som i l-ran om livet efter detta vara oss kommer att syssels-tta1 fl/ande anm-rkning> En stor omst-ndighet d-r
/-mfrelsen med v,r egen misslyckas med sinnesorgan $, /orden1 -r att v,ra egna sinnesorgan dela hela v,r hela kro$$en1 ?en /orden sina sinnesorgan1 i den m,n en s,dan -r i dess levande varelser1 st-ndigt frnyas. + detta avseende1 kro$$arna -r ganska verg,ende1 trots allt1 -ven kro$$sliga 5ilder med knt den k-nsla som vi drar till s/-lar varelser genom v,ra gon1 eftersom hela v,r kronisk gon s/-lv eller ens /-mfra 5est,ende sinnesorgan1 eller tycker att det h-r som s, ofta1 i de hgre omr,dena Z!eies i ett1 som skil/er sig i det nedre. *-r gat -r som det var fortfarande en s$eciell ka$sel eller skal runt den genererade d-ri 5ild som ,terst,r1 om 5ilden med dess villkor k-nsla $asserar1 och verallt ,terst,r efter $assagen av inneh,llsm-ssig -ndring1 som eta5lerat en sensation1 det sinnesorgan1 i som det -gde rum1 v-nster1 medan v,r1 naturligtvis1 mycket mer omfattande1 och det faktum samtidigt ett helt sinnesorgan /ordens liknande kro$$su$$fattning inte igen en s,dan s$eciell ka$sel m,ste vara att det till5aka gr 5rottet FG 1 s, att funktionerna i den massiva sinnesorgan och verg,ende 5ild ansluter. ?en det 5ehver inte inte svara $, detta1 5ara artificiella1 samlande idB1 om du 5ara gr inte det 5r/ar vill driva analogin mellan oss och /orden igenom alla detal/er1 vad som inte -r till,tet enligt v,ra $rinci$er1 och att samlande idB skulle vara ovilliga till och fr,n den andra sidan1 men analogin har 5ara var/e sida som den verkligen -r1 och det t/-nar till att frklara. Och s, -r l-ran om de utom/ordiska saker d-r vi av samma ist-llet fr 5eroende $, den aktuella 2estande av v,r kro$$ t/-nster fr denna v-rld som m,ste $laneras av frg-nglighet samma 5eroende konsekvenser fr livet efter detta1 5evisa att det -r ndv-ndigt1 snarare analogi av samma med den efem-ra Emen -ven fysisktG 5ild i v,ra gon -n med v,r kronisk gon att ta h-nsyn till -ven utan att man kan hitta i en faktisk mots-ttning till ovanst,ende verv-ganden. .orden -r nu inte ens en enkel u$$re$ning av m-nniskan1 utan 5ara s$eglar deras relationer $, alla sidor1 snart i detta1 snart fr,n den sidan $, honom. 0, mannen -r tidsinst-llning 5efintliga sinnesorgan fr verv-ganden som rr hans liv nu1 verg,ende 5ild fr verv-ganden som g-ller fr hans liv efter detta.
FG
.a1 om inte vill ta hela /orden s/-lv fr genom att titta $, det som ett sinnesorgan av en -nnu hgre helhet.
I#. Frn villkoret0 framsteg och ml fr utvecklingen av .orden.
7en a5soluta frdelen med h/d och fyllighet av utveckling1 som /orden har framfr sig under och arrangeras m-nniskor1 inte att frv-4la med en sl-kting1 vad h,ller snarare ett omv-nt frh,llande. &G $lan $, grund av den strre dm/ukhet och ensidigheten i den $ositionen1 mannen har att u$$n, och u$$fylla n,s och han tr-ffade r-tt tid och enklare to$$mtet och kretsen av vad han kan ,stadkomma och u$$fylla alla och 5r. Ett kort liv r-cker1 gr av det vad kan n,gonsin h-r nedan det 5li av honom1 5arn1 man1 gu55e1 hur n-ra -r det alla tillsammans1 och snart l-r sig och agerar ut h-r nedan enligt m,ttet av sin frm,ga och 5efogenheter och har sitt meningsfullt liv cirkel. ?en med /orden1 finns det en annan1 ett hgre syfte1 frutsatt henne1 hon har att u$$fylla en strre krets. Och s, l,ngt1 vi kan s-ga1 ser /orden i en tid $r-glad av sin egen utveckling men -nd, mycket till5aka mot den fullt utvecklade m-nniskan. Kan finnas m/lighet till det som utformats $, det allm-nna l-get i det /ordiska1 individualiserad1 erfarenhet av element-r1 v-4ter1 d/ur och m-nskliga e4istenser och Ent!ickelungen1 -r s, o5eskrivligt stor att tusentals ,r fr utmattning och f-rdigst-llande av allt detta som en dag -r. %ar/e folk denna sida enda liv 5eror $, att endast en kort tid som en liten ensidig Ent!ickelungsmoment in1 framtid fr,n framtiden. Och s, l,ngt vi kan s$,ra det1 vi ocks, se frlo$$et av utvecklingen $, /orden endast i utformningen1 skilsm-ssa och ordning av den element-ra1 som fortfarande hade att 5-ra frn av alla organiska designen inom sig och sedan i successiva ska$elser av organiska v-rldar1 och efter det. kom till folket och till m-nskligheten i fort5ildning fr m-nskligheten och deras effekter $, /orden %or5lickend men vi ser inget slut.
&G
%i har verallt h-r 5ara m-nniskorna i denna v-rld i gat. Eftersom 5etydligt annorlunda -n det ovan anfrda skulle gra i frh,llande till folket i livet efter detta och hans de fr evigheten1 d-r tas emot med mycket att han kommer att 5idra till att forts-tta och forts-tta att ar5eta med den fortsatta utvecklingen av det medvetna sinnet och det -nnu hgre vinster aktie fr att diskutera hur l-ran om livet efter detta.
7et i s/-lva verket -r /orden fortfarande -r l,ngt fr,n sina utvecklingsm,l1 var och l-r oss n,got d/u$are ing,ende titt. Cersonen f,r hra som 5arn och ser ut att ta u$$ mycket individ1 utan att det till och med att s-tta i relation till varandra1 utan u$$fattar varken matchen eller konflikten $, det och verv-ga1 och om 5arnet 5r/ar att minnas honom1 s, inte k-nner honom $, 1 m,nga tyg -r initialt av n,gonting annat -n den vanligaste enheten i hans medvetande 5unden1 unchained frresten1 or-ttvist 5ehandlade1 och i frsk att sammanfoga alla kom$ati5la1 v-cka kontroverser och mots-ttningar. Och hur i vetska$en s -r i testamentet1 ,tg-rd> det finns ingen fast1 s-kert1 enat m,l1 gr h-r i dag mots-ger handlingen h-r och i morgon1 5ehver 5arnet inte vet vad den vill1 /a1 man kan s-ga att det redan verkligen vill6 7et fl/er t,get fr tillf-llet1 t/usningen av det nuvarande. ?en /u mer 5arnet v-4er1 fungerar den mer iho$ allt och med varandra1
desto fler relationer utvecklas1 s, fler 5roar1 s, fler mots-ttningar sticker ut1 och alltid nya framv-4ande mots-ttningar leder till allt hgre avst-mningar. + den ideala utvecklade m-nniskor ingen andlig su5stans mer -r ofodrad $, andra mots-ger inte en enda motor mer $, vissa kommer1 allt 5ehandlas1 ko$$lat till hgre tankar riktade till sista1 fasta m,l1 mots-ger sig s/-lv inte l-ngre tro1 att veta1 villig1 och mots-ger sig inget mer i tro1 kunska$1 vil/a. Och det inte ta med en $erson till detta ideal utveckling1 men -nd, s, tru55igt till kontroverser och mots-gelser i den med tiden1 l-mnar han undan det han gr inte de f,1 kan det honom. %iktigast och 8erteste <u anser h-r mot /orden1 och det -r fortfarande l,ngt ifr,n detta m,l av $erfekta h-ckande utar5etande1 n,gra av de uttalanden1 den inre frid fr alla sina andliga stunder1 -r mycket mer i den fullst-ndiga inre ar5ete och i de interna gr-l. Eftersom hela nationer ligga med sina am5itioner och idBer n-stan se$arerade fr,n huvud framsteg i m-nsklighetens utveckling1 andligt ansluten endast av generalfrsamlingen av hgre medvetande och resten1 h-vdar det -r kristendomen1 islam1 hedendom1 eftersom det kommer fortfarande inget avtal komma $, de hgsta kunska$so5/ekt och Trachtens och utse en annan 5rinnande krig fr dominans och materiella frm,ner mellan nationer. ?en om och $, /orden Ande verkar i sig s/-lva1 och de m-nniskor som mest avl-gsna -r men gradvis dras in i sammans-ttning av den allm-nna kursen i ut5ildningen med eller g,r ner1 om det -r att inte vil/a l-gga till att t,rta och mest l,ngtg,ende mots-gelser i den kunska$ och tro och handling alltid str-va efter att nyare1 hgre och mer omfattande avtal. Och den frsta stora ofullkomlighet -r men grodden1 s, att villkoret fr strre $erfektion. 7essutom kan fl/ande iakttagelse frefaller oss 5etydande> 2arnet minns kna$$t den freg,ende dagen1 det gr 5ara s, lite fr dagen1 och var/e ny dag tar det i nytt yrkande1 mannen vet ingenting om vad han k-nde sig som ett s$-d5arn1 tanke1 lidit och g/ort. ?innet utvecklas gradvis med tanken1 att vara frsiktig med den erfarenhet1 och att f, l/usare gradvis versynen och framsynthet. ?en det -r 5ara n,gra av de -ldsta sagor och n,gra tidiga enkla h-ndelser som frst v-ckte medvetandet fr,n slummer att genom allt glmma resten fastast 5li 5-ttre i ditt sinne och riktning som ger effekt till anden. +nte olikt vi ser i m-nsklighetens minne av de tidigaste stater sl-ckas1 den tidigaste ,lder av m-nskligheten s/-lv 5ara sysslar med att ta hand om detta. 7et historiska minnet av svunna tider1 oro fr kommande $erioder i fasta anl-ggningar och institutioner -r 5ara orsaken till u$$komsten av m-nskligheten. ?en n,gra gamla myter och n,gra enkla h-ndelser som utlste den frsta m-nskligheten fr,n dess andliga slummer1 det som genom allt glmma resten -r mest fast emot i minnet av m-nskligheten och har agerat visar v-gen fr deras anda. ?en hur mycket folk $, /orden -r fortfarande utan historia1 hur m,nga som fortfarande lever fr,n dag till dag=
Kanske den $ersonen1 inte den sista s, sent $rodukt av /orden efter m,nga redan tidigare ska$elser1 som hon kommer att slutfra sin utveckling. %iss diskussion om denna m/lighet finns i till-gget till den femte avsnitt. ?en1 men egentligen inte 5r fl/as av de senare folket organiska ska$elser1 s, skulle det evolutionen som har u$$n,tts med honom och genom honom till /orden
s-kert vara med att fr5ereda och vor5edingend fr senare Ent!ickelungs"ustand samma1 d-rav hans tidigare e4istens och fr sin framtid 5r inte 5etraktas som frlorad1 /a vad g-ller Livet och den $ersonen inte skulle frsvinna -ven fr den /ordiska varelse och sk,des$eleri1 hellre vara hans ande o5estridligen $, den hgre $rogressiva utvecklingen av den /ordiska sf-ren fortsatte gehends med in5landade n-r annars v,ra framtida verv-ganden om livet efter detta -r legitima. Crecis som /orden gr ett steg till5aka1 i alla fall1 att en man efter den andra1 som 5idrar till dess fortsatta utveckling dr1 allt 8on fr5lir snarare lyfte i den1 s, lite -r /orden gr ett steg 5ak,t n-r hela m-nskligheten g,r ner $, en g,ngN det -r snarare ett frskott $, ett liknande mening som Eom -n 5ara i en underordnad sf-rG1 som gr honom till mannen s/-lv1 om han dr $, en g,ng1 och inte 5ara att fr-ndra i livet fr dess delar1 det vill s-ga1 delvis fr att d. ?an kan d, fr,ga sig om /orden 5est-ms s,dan Ent!ickelungse$ochen 5ara i de underordnade creaturely omr,den1 vare sig det av de enskilda varelser1 vare sig det att l-ra sig fr en hel ska$elser1 eller analoga med hela m-nniskan en g,ng helt till frstrelsen av dess fysiska lager $, faller offer fr det utrett kunde 5ara gras av en -ndlig minskning i solen som man dr fr,n ,terkomst till /orden fr,n vilken han togs1 och det -r redan i ka$. +++. $,mints om att det ,tminstone ingenting -r helt om/ligt. 7et -r ostridigt utan att gra 5-ttre1 att fr,gor som inte kan rra v,r n-ra intresse1 och kan endast 5esvaras av hy$oteser $, hy$oteser snarare -n aus"utiefen1 sedan avgra kvalet.
Kan han vara ut5ildade s/-lva m-nniska6 *an 5ehver #adern1 och i v-rlden att gra det. Kan han vara ut5ildade i sig /orden6 7en 5ehver ocks, faderns och v-rlden att gra det. 7e individuella 5ehoven hos den /ordiska far och den /ordiska omv-rlden> /orden av v,r himmelske #ader och den himmelska v-rlden utanfr. Om det inte fanns n,gon v-rld 5ortom /orden1 saknade /orden inte 5ara den yttre utan -ven den inre guide genom den himmelska ordningen $, st/-rnor Evgl.%+.G1 skulle det inte finnas n,gon 3ud 5ortom /orden1 kan det ocks, vara utvecklar inte en tanke $, 3ud i henne1 men han utvecklade sig genom mer allm-nna1 som kommer fr,n hela1 gudomliga medlingar i det1 och denna tanke -r d-r genom alla frdunklingar och tvetydigheter1 d-r han visades frst1 medvetande /orden till to$$mtet kar1 vilket st-ller de hgsta och slutliga m,let i den1 den vanligaste 5indendste 5and i sina former Ese _+.G. ?en fr att uttmma denna idB till det o-ndliga och eviga i sin fullhet1 att ta hans l-ngd1 hans slutsatser durch"u5ilden1 -r det i sig i 5ehov av en o-ndlighet och evighet. 0, /orden -r som alla varelser sist satt ett ou$$n,eligt m,l i sin h/d1 men det st-ndigt $,g,r i riktning mot m,let -r att 5etrakta sig s/-lv som en $rogressiv fortl$ande u$$fyllelse av m,let. 7enna $rogression inte flyter1 det -r 5ara ett steg1 s, att installera sm, steg i strre. Och var ett steg fr m-nskligheten och m-nsklig 5ehandling av de viktigaste av allt1 den som frst slog fast mot det yttersta m,let fr det m-nskliga medvetandet. *ur var han6 #. Frn v-rlden b-nkar. 7u ser /u att om vi s-tter /orden som en hgre $, m-nniskor1 d/ur och v-4ter1 inte att ta detta som om /orden 5ara en hgre niv, av samma tra$$a1 men m-nniskan -r verkligen den hgsta /ordiska tra$$or 1 det finns inget liknande. Endast det hus d-r hela tra$$an -r 5yggd1 -r fortfarande n,got av -ven den hgsta niv,n Carent. 7etta hus -r /orden. 7en hgsta1 vilket leder till den fria takniv,1 dvs m-nniskan1 som alltid1 to$$en och alla s$eciella $unkter i detta hus att vara den mest l-m$liga fr att fr5ise hela huset och utanfr den stora himlen och huset 5-r detta to$$mte kommer1 men mer och hgre medelv-rde -n s/-lva to$$mtet1 som kolla$sade utan huset i ingenting1 medan huset utan dem1 som leder in i $$na1 hgsta niv,n 5ara mi te sin
hgsta tittar. Och det skulle 5ara 5li fallet om m-nniskan och m-nskligheten $, /orden saknades. ?en nu ger oss med kartl-ggningen av /orden till folket och $, v-rlds ver /orden1 -r en andra stege Em/ligen med flera mellanstegG d-r stegen inte -r 5yggda 5redvid varandra e4ternt1 men med varandra. 7et -r m-nniskor1 d/ur1 v-4ter $, ett visst s-tt grannar i samma niv,> /orden -r det vre steget d-r de installeras tillsammans som de l-gre niv,erna1 -r v-rldens chefen fr alla niv,er1 d-r ,terigen /orden installeras med andra v-rldsorgan . 7enna andra skalan -r inte i anslutning till den frsta1 men inkluderar dem i en1 s, att var/e varelse 5-r $, en eta$$ av den andra chefen fr en hel hierarkisk struktur av naturen i enlighet med den frsta i sig1 varav den hgsta -r vad frh,llandet av moder -r mest fullt ko$$lad i sig. 2,da ty$erna av /usteringar1 men g-ller det andliga och kro$$sliga i ett.
7et kanske inte -r ol-m$ligt om frh,llandet mellan vad man har fr de d/ur och v-4ter som -r l-gre men granns-m/a naturen i enlighet med den frsta serien av stadier1 fr,n frh,llandet mellan vad /orden fr m-nniskor1 d/ur och v-4ter som sin under-och ordnas varelser i syfte att den andra har $r-glat skillnader som du namnger dem folket ett hgsta v-sen som d/ur och v-4ter1 /orden en vre varelser m-nniskor1 d/ur och v-4ter. ?en det -r inte $recis i anv-ndningen av s$r,ket fr att gra denna distinktion1 och den sista uttrycket flyter ocks, ofta inte 5ra1 s, 5rukar termen hgre urskillningslst av oss fr 5,da1 men mycket annorlunda1 -r relationer som 5ehvs och l-mna 9onne4ion mellan 5etydelser att avgra. 7-r -r det dock genom att s$ecifikt 5etona det andra frh,llandet att gra den frsta ver1 /ag skil/er alltid $, to$$ och hgre i den angivna mening och t-nka $, alla vikten av Avre s$ecificerade fast alltid1 s, att d-rfr endast ett uttryck fr hgre E5eroende $, omst-ndigheternaG en du55el tolkning tillst,nd. C, stegen i den frsta meningen varelser alltid kan 5est-llas endast i ungef-rlig s-tt1 genom att $rinci$en om samma -r ingen fast 5eslutsamhet tillst,nd. +ngen kommer att ta anst-ndighet att kalla m-nniskan den hgsta /ordiska varelser 5land d/uren d-ggd/ur hgre -n fisken fr att gra dem strre -n maskar1 d/uren alls hgre -n v-4ter1 men en e4akt rangordning sker inte. %issa varelse -r hgre efter en viss kom$le41 en annan genom ett kom$le4 av andra relationer1 och det -r nog inte m/ligt att m-ta v-rdet av dessa kom$le4 -ven efter en s-ker skala eller v-gas. <-r det g-ller intellektuella 0tufen5aues i den andra meningen1 kan man t-nka $, att /-mfra frh,llandet mellan den vre till den nedre naturen med ratio ordnade villkor till de som ing,r 5land dem. 7enna /-mfrelse skall ta allt fr,n en sida1 men inte fr,n den andra. *an gr ganska s, l,ngt man kan i moder 5egre$$ s,som f,geln1 alla underordnade termer1 t-nker $, som inneh,ller kyckling och 0$erling1 im$licit1 men endast im$licit1 inte e4$licit1 och h-ri ligger skillnaden. 7en versta termer finns i $rinci$ i verensst-mmelse med1 eftersom de stiger1 tom $, riktiga regler eller vara o5est-md1 endast omfattningen av eventuella 5est-mmelser som v-4er med dem1 men de 5-sta sinnen verkliga omfattning 5est-mmelserna. 7e konce$t -r mentala a5straktioner fr,n en strre skala av den verkliga och den vre s$rit hantera ett 5redare ut5ud av andliga verkligheten s/-lv
@r det inte det1 kan fr,ga dig s/-lv1 mellan m-nniskans ande och andan i /orden1 eller mellan$rodukter6 + s/-lva verket fortfarande talar en av s$rit ver individen och under den fr hela /orden. :,der i var/e famil/1 var/e fretag1 var/e frening1 var/e samh-lle1 var/e nation1 som man uttryckte det1 en s$eciell anda1 och framfr allt den anda av m-nskligheten1 frutom att ingen av dessa andar kommer att vara h-nfrliga till en och samma individ o5eroende eller $ersonlighet1 till e4em$el anda individen $, l-gre och andan i /orden $, det vre $lanet. %arken kunska$ eller vill ha en famil/1 en nation1 etc st-nger i ett enat medvetande sig fr,n1 och inte heller har ett s,dant
samh-lle en sammanh-ngande kro$$ fr sig. 0narare1 det enhetliga medvetandet som den enhetliga kro$$en 5ara den enskilda m-nniskan kommer dels att underkasta sig samh-llet1 , andra sidan1 hela /orden1 -r underordnat alla /ordiska samh-llen s/-lva1 och endast i denna de hittar $, helheten av det som i och $, dem hennes 5and som sinsemellan1 som var och en i sig. ?en om den vre anden men var/e samh-lle att den som tillsammans h,ller fram en s-rskild enhetlig as$ekter1 5est-md och returneras 5est-ms av /ust detta man kan gunga den d-ri felaktigt frmodligen ta som en s$eciell anda. 7et kommer dock att forts-tta att visa hur den ver/ordiska e4istens m-nniskan h/er sig ver sin nuvarande s, att man kan se en hgre individuell niv, -n den nuvarande m-nskliga i det1 men s, andar av livet efter detta -ven kunna frmedla l-nk samh-llen i denna v-rld 1 d-r Kristus -r det strsta e4em$let. ?en denna l-nk -r inte att 5etrakta som s,dan1 som gr u$$ en anda av livet efter detta fr,n andar denna v-rldssamfundet1 eller de tar u$$ mycket fr att komma in eller ens riktigt in i det1 och inte heller kunde g, samman med sin individualitet1 men 5ara han kan med sina $ulserande #ort aktivering av en viss synvinkel1 ko$$lingen fortfarande inte en o5eroende anda1 men de frekommer -ven i andra as$ekter av hans verksamhetsomr,de1 fr5lir som 5eslutat om den andra sidan dessa i ingen s$rit i den h-r v-rlden1 men i sin tur verskrider det. %ilka -r de vertar livet efter detta1 och -ven om det kan frekomma i den h-r v-rlden retroaktiv andar som en h/-l$reda fr den vre anden att 5inda detta-v-rldsliga1 men m,ste l-mna den totala omslutande slutfrandet av alla /ordiska samh-llen ver anda. 7en detal/erade diskussionen om dessa relationer1 dock hr till l-ran om livet efter detta. @nnu mindre -n m-nskliga samh-llen1 kommer vi naturligtvis luft1 hav1 de infernaliska krafter1 kan $ersonifiera som en s-rskild varelse1 som hedningarna g/orde1 eftersom de delar av /orden fr att fra andan i /orden endast i sam5and1 eftersom vi faktiskt andan1 v,r 5lod1 inte h,lla d/u$et av v,ra kro$$ar fr sig s/-lva som individuella ande5-rande varelser1 men 5ara h,lla 5idrar till att 5ilda en 5-rande andliga varelser. <-r allt -r detta $ersonification s$eciella under/ordiska delar av hger och $ersonifiering av st/-rnorna ocks, h-vdat korrekt syn$unkt i att stora naturliga sf-rer erk-nna alls en $ersonifiering 5ara gick med hedningarna i religionen en sak med oss i vetenska$1 och storleken sv,rt hanter5arhet av verkligt enhetlig hela /orden och $,tr-ngande livlighet deras s-rskilda delar frfrd att h,lla en samling av 5itar av det hela1 fr en samling av s, m,nga s$eciella helhet -ven n-r de skulle 5ilda endast s$eciella $unkter med samma enhetlig helhet attack. ?edvetenheten om den enhetliga koncentrationen var frlorat1 eller det hela var sig s/-lv som n,got s$eciellt men -nd, tagit intill delarna och $ersonlig E3aiaG. :esultatet h-nfrs till det -mnet. 7et -r klarlagt n-r en storm ryter1 de /ord5-vningar1 en versv-mning ryter1 v,ren1 /uice $um$as u$$ ur marken u$$,t1 allt som inte -r likgiltig fr de k-nslor av /orden. 7et -r inte 5ara en k-nsla av vad folk k-nner och d/ur av dem i synnerhet1 men eftersom fr-ndringarna i v,rt 5lod kr1 verg,ngen av v,ra andetag1 u$$v-rmning och kylning av v,r kro$$1 frutom vad det s$eglar s-rskilt sinnen1 v,rt sunda frnuft delta mer s, den starkare och mer omfattande dessa fr-ndringar -r1 kommer det att vara med den ty$ av liv $, /orden. ?en allt detta kommer att 5li1 fr
denna mycket k-nsla 5ara /orden1 men inte s$eciella varelser i den. U$$st,r d-refter fr,gan om huruvida1 efter /orden frekommer som enskild intermedi-r mellan m-nniskan och v-rlden1 det finns ocks, enskilda mellan hgre niv, mellan /orden och v-rlden1 och h-rmed anda /orden och v-rldens ande. Kanske -r det 5-st att inte gr-va i denna fr,ga l,ngt om de inte sedan hittar alla. Eftersom /u mer vi tittar vidare i to$$en1 de mer yr gon1 och 5ara i ,synen av alla 3uds till5aka fred och s-kerhet1 och inte heller -r det m-nskliga n-rmast verordnade niv, $, helheten och helheten av de stadier s/-lva -r alltid det viktigaste i hela ver5yggnaden kvar om oss. Under tiden kan du ta u$$ sv,righeter m/ligheter1 och det kan -nd, vara 5ra fr att motverka dem igen $, annat s-tt. 0yftet med att ge $resentationen ,tminstone en ledtr,d n-r det g-ller s,dant1 kommer diskussionerna tr-ffas i en 5ilaga till detta avsnitt. D.ag ser $, denna 0tufD1 som /ag fr,gade ingenting1 om mina gon sticker ut mycket n-r den faller ner. d/u$t /ag ser under mig1 och d/u$are alltid ner ett hektiskt liv armBn1 en myllrande evigt $erk 1 ?en n-r /ag ser Du$$1 s, /ag ser inget annat -n l/us1 nog som n,r ner fr stegen u$$,t inte6 v-l det n,r ocks, u$$1 frmodligen mellan mig st, mycket hgre form och v-sen1 *gsta1 mellan 3ov Alone + ser henne inte fr5lindad av ditt l/us1 Att hans styrka /ag kommer 5ara skicka till de l,ga utseende. D E:;c kert1 visd om 5rah mine rna + + II fG
#I. Frn Gud och v-rlden. DOch det finns olika slags verksamheter1 men det -r en 3ud1 som verkar allt i alla &G
&G.
9or. &I1 )
0, Caulus s-ger1 och detta kommer att vara den viktigaste -mnet fr v,ra fl/ande verv-ganden. 0om om att s-ga1 inte 5ara $, grund av verken allt i allt1 men -r det n,got s-rskilt1 men 5,da -r samma. #r som skulle kunna vara1 som inte agerar1 och agerar det som inte -r1 och vad som kommer att $,verka allt som -r1 m,ste i sig vara n,got som fungerar. ?en 3ud -r erk-nd av inte 5ara en fras match. Och 3ud kan inte ens frst, annat -n $, ett s,dant s-tt att alla krediteras honom1 vad -r6 *ar det fr att Caulus s/-lv s, sammansatt6 .a $, hur m,nga s-tt som han inte kan frst,6 D0umma1 av hans ord allt 5est,r.D D@ven om vi har mycket att s-ga1 s, vi kan inte n, -nnu. +nom kort han det -r kokt.D
IG
0ir. OL1 IM1 I'
0, vi kommer i slut-ndan 5ehver $rata med 0yraks. ?en om vi inte kan n, det1 vi 5orde inte l,ngt efter,t6 ?en 3ud -r inte s, l,ngt utom r-ckh,ll fr oss att vi inte kunde u$$n, n,got av honom1 men att hans rikedom handlar om v,r rika nog att vi med all v,r sko$a inte kan rinna som hans ska$elser honom. ?en -ven den s/-lv vi kan gra samtidigt som motivet och den vre gr-nsen fr v,ra o5servationer att det -r den vre gr-nsen fr hela v-rlden och ver hela v-rlden med u$$n, och verv-ganden kan gri$as. + denna mening1 frv-ntar vi fl/ande till hans och hans syn $, v-rlden1 v-nder oss snart efter detta1 nu till den sidan. #r -ven om vi sade om honom> *an s/-lv -r allt1 s1 men -r 5ara en sida av vad /ag ska s-ga1 och 5ara ett s-tt hade att s-ga. $. 1egrepps aspekter. <-r man talar om 3ud1 kan det vara i mer -n en 5em-rkelse1 h-nda. ?an kan under 3ud 5ara frst, den andliga $rinci$en att dominerande regerar i eller om naturen eller v-rlden som sym5olen fr e4ternt u$$en5ara saker1 och s, h-nder det verallt i sn-v mening1 /a erk-nner v,r religion ingen annan 5etydelse. Och varfr skulle de1 n-r det -r 5ara om relationer fr,n sinne till sinne1 l,t inte 3ud tar 5ara som ren ande1 omr,den att ta yes. 0amtidigt hindrar inte1 och det kan 5ara 5idra till den intima relationen mellan 3ud som Ande och dess material fenomenala v-rlden fr att markera starkare n-r vi denna
materiella v-rld av fenomen1 snarare -n att mta 3ud i en vidare mening1 snarare -n den yttre sidan av den gudomliga e4istens se sig s/-lva som n,got som frv-ntas 3ud med tillhrighet1 $, samma s-tt som vi kro$$en vi i en sn-vare 5em-rkelse fr att mta den verkliga inre di andliga m-nniskan1 titta i en vidare 5em-rkelse -n den yttre sidan av mannen s/-lv1 fr man1 med frv-ntat1 vilket inte -r att s-ga att naturen med den gudomliga anden1 kro$$en med s/-len i samma h/d och v-rdighet -r1 ingenting om arten av deras in5rdes relation -r n,gonsin 5eslutat. Kan du utan -ven sockeln med en staty ungef-r en g,ng tillsammans som en still5ild utseende som de verkligen utgr i viss mening ett helt1 andra g,nger hgre i denna helhet1 statyn1 leta efter sig s/-lva som den -ntligen kommer1 den men utan sockeln skulle finnas n,gon fullst-ndig helhet1 frutom att du inte 5landar iho$ med sockeln av statyn och h,ll fr de styrande. 0, nu 5ehver vi ocks, i detta dokument1 i vilket det -r inte 5ara att gra det1 frh,llandet mellan de -ndliga andar till den gudomliga anden och kontrasten av den gudomliga anden mot naturen1 vilket alltid sker fr,n en viss sida1 men -ven fr,n andra att fra ut h,lls intim relation med den gudomliga anden till naturen1 -nnu mer att ta ut som det h-nder n,got annat1 3uds namn1 5eroende $, $ers$ektiv och syfte snart i n-rmare1 i5land i en vidare mening1 som vi snart 5ara en staty av den gudomliga anden $, $iedestal av den materiella v-rlden1 nu tar hela statyn och sockeln $, ett ga. En /-mfrelse som1 om det i vissa avseenden1 i andreer res$ekt -r verkligen tr-ffande och frklarande s, untriftig som m/ligt1 eftersom 3uds Ande -r s, litet som v,ra s/-lar dda utanfr den fysiska v-rlden utan yttrar sig snarare i samma som deras inne5oende levande varelser1 eller $, annat s-tt1 Emen vi kommer att frklara 5,da varvG naturen s/-lv -r en gud immanent 5est,ende uttryck fr samma. ?en genom att a5strahera dem fr,n deras genomslagskraft -r med 3ud eller deras avskaffande $, 3ud skil/as och sedan alltid sker med karakt-r av l,g mot n,got hgre att tro $, det som i en sn-vare 5em-rkelse -n 3ud. 7et -r 5ara naturligt att till1 kan vara 5ehovet $, $lats1 den ytterligare version av termen frekommer 3ud1 om en s,dan diskriminering av a5straktion inte kan 5ifallas $lats med oss gr mer g-llande -n $, andra h,ll1 eftersom n,gon annanstans1 skilsm-ssan fr,n 3ud och naturen mer innehas eller mindre fr en riktig en. <-r du tar 5ort 3uds natur och samma frh,llande som intellektuella varelser1 man1 -ven d/u$are med uttag kan i andlig varelse s/-lv s, sk-r1 s, -nnu sn-vare versioner av 5egre$$et 3ud u$$st,. 0, 3ud -r s, /-mn hela andan1 som a5solut ande1 universella anden1 den framv-4ande under honom individuella andar varelserna som hans andliga del varelser mter $, och1 som liknar den m-nskliga anden s, /-mnt alla enligt honom t-nkt s-rskilt $,tagliga och tydliga idBer som hans andlig del v-sen kan /-mfras ver och. ?en det skulle 5ara vara s, fel1 det ste fr,n 3ud enskilda andar1 -n de ste ur v,rt sinne idBer att t-nka utanfr honom utom detsamma. 7et -r en rent in,t eller a5strakt sammanst-llning vad det -r h-r som den enhetliga helheten och sin del av naturen1 den e4akta motsatsen till en verklig eller e4ternt. @ven om enskilda delar avdelning1 alltid lutande ,terst,r att frvirra de tv,1 $, grund av det hela allt1 s, det inte sammanfaller i sig1 utanfr sig s/-lv1 eller inte1 s-ger det att det n,gonsin att ha en
e4tern mot$art1 medan det fortfarande -r en viktig kom$onent $/-s den 5ildar. Endast hans till-gg till det hela1 m,ste den h,llas i ansiktet1 men detta till-gg -r 5ara inte det hela som kommer att regleras det s/-lv med m,ste 5idra. *ur mycket skulle det hela1 om var/e del kommer sannolikt att 5eh,lla sitt till-gg fr hela1 eftersom var/e till-gg -r annorlunda1 och allt det hela skulle vara full s, att s-ga1 av var/e.1 2ara $, ett annat st-lle 0narare en helhet1 det -r vad alla delar avdelningen frst,r i en1 den har sin fullhet1 i st-llet fr dess 5rister.
0om den gudomliga-anda som en helhet v,ra individuella enskilda andar s/-lva kan ocks, vara naturen eller den gudomliga kro$$en som en helhet v,ra individuella enskilda organ1 som likformigt alla dess enskilda organ via och infr v,r kro$$1 men 5ara s, att den ty$ av v,r kro$$ar1 v,r kro$$ens organ in5egreift frdelaktig.@ven h-r -r dock mycket vanligt samman5landning av den a5strakta inre konfrontation med en riktig rst. ?-nniskan -r alltid 5en-gen att inte frv-nta sig hans kro$$ i naturen1 men 5,de fr att h,lla a5solut -kta1 infr e4ternt1 trots att det i grund och 5otten ocks, -r 5ara ett kom$lement till sin kro$$ till hela naturen1 som den /-mfrs.
?en i andra1 och -nnu mer d/u$g,ende s-tt1 men kan vara en a5straktion och h-rmed orsaka ver-och konfrontation inom sinnet1 som1 med den tidigare faktiskt res$ektera rik1 men inte sammanfaller med den1 av 3ud1 som allm-n anda Ei den smalaste 5em-rkelseG alla rimliga hela1 sammanst-ller med den enda $ass korsa den l-nka referenser och $unkter territorium individen1 5etong1 -ven a5straherade och samma om och om1 trots att i verkligheten det allm-nna e4isterar inte utan individer d-r den -r emot1 det ko$$lad. 0, den hgsta1 5-sta1 mest allm-nt till-m$as i oss och alla de andar som vi alla hitta ett 5and1 som 3uds ar5ete och lever inom oss och utanfr oss1 men ligger vi skulle inte 5andet efter v,r konkreta detal/er1 som i det som $, 3ud ses som den fr5inder universella v-sen undervikt och /-mfrs. Crecis som v,r ande som en ande i en sn-vare 5em-rkelse fr alla allm-nna relationer och syn$unkter1 Esom det finns hgre medvetenhet t-cker1 domar1 slutsatser1 om delar av det goda1 det sanna1 det vackraG1 genom vilken han1 den konkreta1 enskilda sin $resentation omr,det Evisningar minnen1 fantasi1 konkreta 5egre$$ och idBerG ko$$lade till de omr,den i s, l-nkade som u$$gifter om a5straktion kan /-mfras ver och trots att han fortfarande lever och rr sig i s/-lva verket dessa funktioner.Ocks, $, detta s-tt faller 3ud och omr,det ska$ade s$rit ifr,n varandra1 inte riktigt.
?edan ovanst,ende sammanst-llning var att du tittar $, det andliga omr,det en g,ng som en helhet1 d, enligt hans individuella delen -r1 och vad som verkar i 5,da vyerna motsatsen visar sig1 som om det var en du55el1 -r den nuvarande faktum att ens intellektuella omr,de analyseras $, tv, s-tt i verv-gande och efter den du55la m/ligheten eller utfrande av denna analys -r en du55el. 7et frklaras detta v-l av den analoga du55la strategi som gr att v,r kro$$. <-r han kan vara is-r enligt de s, kallade system som $asserar genom hela omfattning1 delvis omsluta det1 g, in $, alla organ i en del1 g, runt en del dem1 /a in i varandra och med varandra och och ko$$la detta s-tt alla organ s/-lva , ena sidan1 , andra sidan att h/-l$a till formen som nervsystemet1 k-rlsystemet1 systemet fr skinn1 och sedan igen i de organ som 5ildas och l-nkade1 som h/-rna1 gon tunga1 lungor1 h/-rta1 mage1 lever1 m/-lte1 etc.1 men -r naturligtvis vid n-rmare ins$ektion1 att en skar$ och fullst-ndig analys $, n,gon av de 5,da s-tten -r m/ligt1 d-rfr ingen skar$ sammanst-llning av 5,de syn$unkter1 och att genomfrandet -r frem,l fr s-rskilt stor os-kerhet1 vars analoga g-ller ocks, i de andliga omr,dena. #ramfr allt visar det sig att h/-rnan1 h/-rtat1 ske samtidigt allt omgivande hud som organ1 !orein ing, alla strre system1 och som de viktigaste delarna1 centralisering av s$eciella huvudsystem1 de hgsta idBer och samtidigt som andliga sk-l1
eller noder allt allm-nt i anden samt i oss kan anses vara det allm-nna *au$t"entra genom s-rskilda fr5indelser. @ven om hela naturen i sig skulle kunna frl-nga den kom5inerade strategin1 -ven om en kraftig n-rmare genomfrandet av lika sv,rt eller om/ligt -mne som i v,r kro$$. 0om den mest generella1 som $asserar genom alla eller in5egreift till rymden skulle kunna verv-ga tid och materia1 som genomg,r etc. redan -ger i varandra i rrelse1 form1 -n den /-mfr5ara individen v,ra kro$$ar v-rldskro$$en1 eller hgre u$$ v-rldssystemen. %,ra kro$$ar1 s,som de system och organ i v,r kro$$ -r i sig endast i $ro$ortion till kom$likationer och underordning till de stora generaliseringar och s-rdrag. 0enare ses1 liksom den grundl-ggande mots-ttningen mellan kro$$ och s/-l1 3ud och naturen 5ygger en5art $, en du55el visning av samma grundl-ggande natur1 en su5/ektiv och o5/ektiv1 s, att samma grundl-ggande v-sen visas en g,ng i hela s, mentalt s/-lv1 andra g,nger genom delar av u$$komsten av det som vinner dessa delar i det motsatta1 som fysiskt eller naturligt fenomen.
:esultatet kommer att vara sk-l nog -nnu mer fr att frklara dessa mots-ttningar1 som anses lika mycket en 5redare eller smalare 5etydelser av 3ud1 som alltid den l-ngsta kvarst,r1 vilka alla kan frv-ntas 3ud utan avdrag1 som e4isterar verhuvudtaget. Termen v-rlden delar tvetydigheten i 5egre$$et 3ud1 genom att fl/a samma varv. 7-r1 i vid 5em-rkelse1 hela omr,det av andlig och materiell e4istens1 5er-knas utan att se$arera a5straktion till 3ud1 5egre$$et v-rlden sammanfaller med 5egre$$et 3ud1 och vi f,r den $anteistiska v-rlds5ild i ordets fulla 5em-rkelse. %,r u$$fattning -r en som genom att h,lla den l-ngsta versionen av 5egre$$et 3ud om ett $rofessionellt 5aserad1 och den andra versionen $recis 5ara som 5est,r av a5straktion1 och -ven om de till e4em$el -r dock till,ten1 -ven fr utveckling av inre angel-genheter regionen tillvaron rymmer anv-nd5ar om de 5ara inte gra i en saklig inv-ndning mot den l-ngsta versionen l-mnas in1 varefter de olika v-rlds5ilder i v,r mots-ger n-r varans krf-lt eller l-gre. #r,n det vanliga EhegelskaG $anteism1 men att man vanligtvis frst,r helt enkelt nu under $antheism skil/er sig fr,n v,r !esentlichst faktum att v,r all medvetenhet och h-rmed medvetande universum $lockar u$$ i n,gra f, hgsta medveten varelse1 men i det vanliga all medvetenhet i en flertal individuella varelser Eenligt strikta hegelianska version -ven en5art /ordiska varelserG skall u$$hra att g-lla. + de smalare versioner av 5egre$$et 3ud kommer in i v-rlden till 3ud1 snarare -n att sammanfalla med det1 kallas av v-rlden1 det som ,terst,r som en kontrast och vila efter a5straktion av 3ud fr,n hela omr,det fr tillvaron. 0, v-rlden faller antingen 5ara med naturen1 som sym5olen fr den yttre fenomenala v-rlden1 tillsammans1 eller ens rrde fortfarande andliga varelser och relationer1 men 5ara om de sker som individer och i vissa fall. Att 5egre$$et 3ud och v-rlden alltid kontaktas i sam5and1 ger den frdelen att nu 5,da ocks, frklara varandra. 7-refter och $, conne4ion alls1 vi 5ygger1 om vi 5etraktar 5egre$$en 3ud och v-rlden i framtiden snart1 snart att 5ehva ytterligare i strikt mening1 nu i detta1 nu i denna fras1 utan oss1 framfr allt till den 5etydelse som det h-nder var/e g,ng frklara1 skulle det vara ndv-ndigt att gra en hel del ord1 alltid gra med e4$ress ord.<u kan v,ra uttalanden om 3ud tycks mots-ga varandra
efter ordet l,ter i5land n-r man samlar fr,n olika sammanhang1 men inte frr-n man tittar $, var/e s$eciell i sitt sammanhang och mot 5akgrund av dessa frh,llanden1 som ocks, frklarade1 s, allt kommer att vara en del . 7u m-kle -ntligen inte vid anv-ndningen av ordet 3ud och dess m,ngsidiga varv1 forts-tter att se $, saken. D#r 3uds rike standeth inte i ord utan i kraft. LG 0aid men -ven Luther> 3uds ord har m,nga 5etydelser1 frutom att han /ust 5ara vad det r-tta erk-nt att han hll den fromme mest frommend ?en. faktisk anv-ndning av ordet de fromma flesta 5egagnar1 kan det komma framN.1 och kommer att vara den som -ven inkluderade de faktiska omst-ndigheterna i 3ud1 inklusive den fr den fromme och fromhet1 kantad med sanningen enligt den mest igonfallande -r 5ara sanningen det1 vilket kan helt fromma1 -r det att det -r tolkningen av 3uds ord eller ordet 3ud1 och 5,da -r 5eroende av varandra. 3uds ord i sig kan vara 5ara vad Ordet tolkar 3ud sanningen $, det mest moderna. dessa sanning men kan finnas med olika varv ordet anv-nds.
LG
& 9hoir. O1I(.
@ven om det kan tyckas att den n-rmaste versionen1 varefter du mot 3ud -r som en allm-n anda av detal/erna v-rlden1 de flesta kommer v,r $raktiskt intresse fr att mta det krav $, dels en st-ndigt n-rvarande i 3ud1 all!altendes1 allvetande1 , andra sidan av den smala1 defekt1 syndfullhet1 den $, omr,det fr individer som inte kan ses med onda varelser in5landade. Och vi inte -r i konflikt /a1 frutom att de inte lura oss1 vilket -r fallet n-stan fr l-tt att fr5ise sanningen om relationen eller att frneka att direkt ing,r i den 5redaste versionen1 d, inte kan h,lla den u$$en5ara frdelen. Tycker hon att ocks, demonstrera $raktiskt intresse mest direkt1 men hlls i en saklig mots-ttning med den l-ngsta versionen1 kan de helt fyller den minsta1 men lovar att 5li den l-ngsta versionen att ingenting frringar 3ud1 -ven de mest tillfredsst-llelse utan avdrag1 enligt den vara ordentligt verv-gande som syn$unkt1 skala1 d-rfr ing,endet av $erfektion1 godhet1 vishet1 var som helst1 inte $, individen1 det -r d-rfr den s-rskilda1 utan som en helhet1 som omfattar $ersoner som 5errs1 men kan inte e4istera frutom och utan honom1 av vad 5eror $, individen1 kan l-ra av sig s/-lv 5ryter inte1 g, emot det v-rsta av individerna s/-lva s-krare h/ning1 ser helande och frsoning fram,t om den inte mots-tter sig regeln om god helhet e4ternt men -r n-stan eingetan. ?en detta verv-gande kan 5ara forts-tta att utvecklas enligt sin fulla tyngd. *ur som helst oss 3ud -r i alla sv-ngar1 d-r vi kan ta hans ord1 mycket1 allsm-ktig1 allvetande varelse av hgsta kvalitet vistelse1 med allt som hr iho$ med dessa v-sentliga egenska$er. ?en nu kan vi fr,ga och argumentera en hel del1 men vad relationen egentligen 3ud1 3ud som ande av naturen eller materiella v-rlden till oss1 och om verkligen relationen mellan 3ud och naturen1 3ud till oss1 till frh,llandet mellan v,r s/-l v,rt kro$$1 v,rt sinne till sina detal/er att u$$m-rksamma alls $rom$ten fr /-mfrelse1 som en fr,ga1 minst eller s$eciellt1 -ven om det fanns ocks, en ande i eller om
v-rlden i allm-nhet1 och sedan igen1 att dess egenska$er. 7essa -r allvarliga fr,gor och vill v-gas $, allvar. ?en l,t mig gra n,gra tankar om faktiska frh,llanden1 s,som mig verkar det som de flesta skulle vil/a uttrycka det. Och /ag kommer inte alltid att 5ygga en ver den andra1 men 5r/a om fr,n olika vinklar1 s, att du kan se hur olika v-gar leder till samma m,l eller kom$lement d-rav i $restation.
1. &en hgsta lagen i v-rlden och relationer d-rav fr frihet. sk-l fr Guds e2istens. 34 T/a1 en del1 som f,ngas av intuition av skiftande sammanst-llning och succession1 den all!-rts synliga s$littringen inom natur-och andev-rlden kan kna$$ast frest-lla sig att en allest-des n-rvarande och st-ndigt identiska v-sen det hela i en dominant och sli$s. 7-rfr att vad de ser i den h-r v-rlden6 ?atter allt diffust och koncentreras i tusen-faldiga former1 det fastaste med skar$t ga och ing,ende fortfarande "erschlie 5ar i delar1 $artiklar1 och slutligen till och med atomer1 effekter g,r ver utsidan och ver fr,n kro$$ till kro$$1 fr,n $artikel till $artikel1 rrelser sk-r i m,ngahanda v-garN centralisering -r nog1 men d-r ett gemensamt centrum6 7et finns tillr-ckligt med lagar1 men de -r denominerade olika fr var/e omr,de $, annat s-tt. Och hur i omr,de av kro$$en1 -r det d-r s$kena. %ar/e s/-l -r den andra e4ternt motsatsen1 ingen vet riktigt hur det h-nder i den andra1 och ingen riktigt var den kommer ifr,n sig vart han -n g,r1 de ackumuleras1 skingra1 folkmassa1 driva sigN Crin"i$e s nog1 men mer fortfarande tvista om relationerna med $rinci$er1 syften det finns nog d-r ett syfte med de syften6 +nte en timme1 inte en dag1 -r ingen $lats fr annan s-ker. <y ger alltid u$$hov till nya saker. C, andra h,ll $, ett annat s-tt 5eroende. 7et hela verkar 5ara urskil/a den enskilde alltid att inte f, den enskilde ur n,got helhet.
OG
#l/ande syn$unkter h-r ,teru$$tas fr,n flera synvinklar i en 5ilaga och utvecklas.
?en 5ara ytligheten i v,r 5lick1 inte d/u$et av de saker vi m,ste st-mma om vi vill ha n,got r-tt och verkar enade i v-rlden. %i frd/u$ar 5ara n,got utseende1 s, vi kommer frst att k-nna igen de omr,den i fysiska men att tv, himlakro$$ar1 vare sig h-r1 vare sig i 5il/oner miles h-rifr,n1 vare sig i dag1 fre eller efter 5il/oner ,r1 har samma effekt is-r $recis verallt och alltid och kommer alltid att 5ete sig $, samma mot varandra1 om de u$$fyller endast under samma omst-ndigheter1 det vill s-ga1 med lika delar1 $, samma avst,nd1 med samma utg,ngshastighet och riktning igen1 och /akten $, deras rrelse -r fortfarande verallt och alltid samma. *-r har vi ,tminstone ett fall d-r n,got identiskt densamma mellan avl-gsna $latser och tider1 och samma lag r,der h-r och all!ege1 idag och alltid1 och ko$$las u$$ s, att de mest avl-gsna $latser och tider1 men endast i fr,ga om fysiska h-ndelser1 men som med intellektuella v,ld. Och $recis som det -r s-kert att1 om och n-r tv, himlakro$$arna tr-ffas under olika villkor fr sin massa1 distans1 hastighet och riktning1 de verkar
ingenstans och aldrig $, samma s-tt till varandra och 5eter sig mot varandra1 och de -r frsiktiga som g-lts en gudomligt fr5ud. Kan vi inte ocks, t-nka att det kunde komma $, tv, himlakro$$ar1 s, och s, i morgon1 s, h-r1 $, en annan $unkt i rymden1 att 5ete sig s, i dag under samma omst-ndigheter6 Och sedan att agera igen under andra omst-ndigheter den samma1 s, att det som h-nder $, en g,ng $, ett st-lle1 den andra g,ngen1 andra $lats anginge ingenting himmelska h-ndelser skulle helt enkelt n,got sam5and i tid och rum fr,n varandra6 ?en det -r inte s,. %ar/e rum och var/e g,ng -r snarare i fr,ga om vad som 5r/ar v-rldskro$$en -r 5unden av vad hela rummet1 5inder hela tiden $, samma s-tt1 aldrig och ingenstans river av. 0amma lag som str-cker sig mellan himlakro$$arna1 str-cker sig in 5ra i den1 /a nog med dem till deras d/u$aste d/u$ till dess centrum1 ger dem -nda till centrum kring vilket allt vad in och de har1 tillsammans och i vilket st-nger allting1 som om v-rlden kro$$en endast s-kraste noder i hela himlen omslag runt och genom loo$ing 5andet. Efter sel5igem lagar enligt vilka solen lockar /orden1 och /orden drar till m,nen1 /orden drar ocks, stenen1 str-var alla delar av /orden s/-lv mot varandra och 5ryta ner /ust fr att det -r deras center $lus en /ordisk kro$$ sitt s$eciella centrum . Efter sel5igem lagstiftning enligt vilken 5ana /orden st-ngda sig till cirkeln1 har /orden s/-lv knt till en 5oll1 havet tidvattnet cirklar runt denna v-rlden och strta floderna i denna flod. @r det men -nd,1 att det -r en lag som g-ller fr alla dessa effekter1 $, alla andra st-llen1 vid n,gon annan tid $, olika s-tt till5aka i himlen och $, /orden1 sv,righetsgraden av dygd i sig fram annat anges1 tillhr alla dessa effekter1 det -r -nnu inte strider mot lagen1 -r det snarare 5ara fr att det dominerar ocks, de olika framg,ngar med en rad olika omst-ndigheter. Eftersom kro$$en inte glmma fr5udet1 s/-lv1 aldrig 5ete sig $, samma under olika omst-ndigheter som de mter. ?en n,gonstans1 n,gon g,ng omst-ndigheter -r lika igen1 framg,ngen -r ,terigen detsamma1 vare sig i himmelen eller $, /orden1 eller mellan de tv,1 gr det ingen skillnad. Och den kunniga som vet hur det 5lir h-r och nu i enlighet med lagen1 vet ocks, som verallt och alltid efter det 5lir. 0, -r lagen efterlevs inte s/-lv i de m,nga olika omst-ndigheter och resultat1 som han kontrollerar. 7et :iven och s$littrat dock inte 5lommar det i de mest f-rgstarka m-ngd s$ecialfunktioner1 s, lite s$littrad v-4t s$littrad av uts$elas en m-ngd olika 5lommor och 5lad. Hterigen1 fr5lir samma $rinci$ env-ldigt regler i alla rikedomar de s-rdrag. ?,nga av ur syn$unkt att v-rlden -r en organisk helhet1 den grundl-ggande conne4ion nachs$;rten denna helhet1 har l-m$ligen klok tyngd $laceras $, det faktum att den allm-nna t,g som driver alla organ till varandra1 att de mest avl-gsna kosmiska kro$$ar -nnu successivt lagt flytta as$ire att ska efter varandra1 n-r de k-nde sin e4istens $, avst,nd. Och h-ri ligger en viss vikt. ?en -nd, inte lika stor som att samma lag av t,get1 t,get s/-lv dominerande1 mellan h-r och nu och avl-gsna $latser och tider. *-r ,terst,r 5ara lite verkligt identiskt1 fr dem attraktion frsvagas med avst,ndet1 s, -r -ven om-rkligt fr l,nga avst,nd1 och h-rmed 5andet av v-rldarna tycks frsvagas och frsvinna1 men giltigheten av lagen frsvagas1 aldrig 5leknar och ingenstans1 och att frsvagas och utmattning i 5egr-nsad m-ngd kraft med avst,ndet i sig ligger i den allest-des n-rvarande samma giltighet1 s, att s-ga diamantnen h,ll5arhet lagen. 7etta allest-des n-rvarande giltighet1 -r oru55lig
h,ll5arhet lagen en mycket mer grundl-ggande1 mer intim1 fastare 5and av universum1 -n t,get1 det enda lyda lagarna1 och med centrifugalkraften k-m$ar inte n, m,let om ado$tion1 5,de som ett organ fr att rotera runt samma lv1 dock -r mot lagen av t,get utan svarvning och ingen kontakt. 0, vi har som en osynlig kung av v-rlden1 en h-rskare ver hela himlen1 alla tider i tyngdlagen med sin makt1 och solen och /orden i sina 5anor1 var/e mote hans $lats instruerar $, en sol eller /ord h-nde med de t/-nster i alla m/liga former och seder som var fr,n 5r/an1 och kommer att vara fr evigt. Kan vi d, s, mycket mycket frv,nad om en fransk matematiker sagt1 -r gravitation 3ud6 *ans fel -r dock i s/-lva verket inget annat -n att han s,g $, den ensidiga materialistisk synvinkel en5art sym$tomen och effekter av sv,r1 och sv,righetsgraden och snarare $ekade $, 3ud som namnet $, m,let1 som verallt och efter var/e relation att se och tolka verkligen $, 3ud frst efter att alla dess omkrets1 h/d och d/u$1 men alltid att 5ara tolka1 eftersom det -nnu inte -r det s/-lv1 fr som det -r med himlakro$$arna och effekternas allvar1 det -r n-rmare--r med all saker1 alla h-ndelser och ,tg-rder i v-rlden n,gonsin1 den fysiska och $sykiska. Om vi fl/er den i riket av mekaniska1 fysikaliska1 kemiska1 organiska1 vatten1 eld1 luft1 /ord1 under /orden1 solen1 m,nen1 avl-gsna fi4st/-rnor1 i eller ut ur m-nniskor1 d/ur1 v-4ter1 stenar1 i medveten eller omedvetna1 d-r verallt och alltid samma sker och fr ledning och relation1 det finns en lika stor och Avrigt under olika omst-ndigheter1 och eftersom omst-ndigheterna fr-ndras eller vara liknande1 eftersom framg,ngarna. Avst,ndet av tid och gr ingen skillnad. 7et g-ller -nnu mer allm-nt1 s, allm-nt som det kan 5ara finnas en allm-nhet till samtliga allm-nna lagar om de ,tg-rder som allerallgemeinstes> <-r och var samma omst-ndigheter ,terkommer1 och som kan vara1 dessa omst-ndigheter1 d, g, till5aka till5aka -ven samma framg,ngar1 under andra omst-ndigheter1 men andra $restationer FG
FG
#rst, dig s/-lv som en av de omst-ndigheter1 inte 5ara det yttre utan -ven de inre frh,llandena i saker1 alla h-nfr fastst-lla frekomsten i allm-nhet r-kna. 7en a5soluta $osition i rymden och tid$unkt men kan inte r-knas till de omst-ndigheter som har 5etydelse fr de h-ndelser som de 5ara f,r sin 5est-mning av det faktum som e4isterar och h-nder. + den kro$$sliga -r !esentlichst 5er-ttigade destinationer massa1 avst,nd1 $lats1 kemiska kvalitet1 hastighet1 acceleration och riktning av staten1 n,got medvetande i andliga de och vad omedvetet tr-der i s,dant. 0e v-gen fortfarande den 5ifogade filen.
+nte 5ara efter en1 trots allt relation -r n,got utrymme1 helst ko$$ling till vad som h-nder i varandra1 och vilken $lats och delade h-nder i mil/oner eller 5il/oner miles eller ,r1 efter alla avseenden s, ko$$lade som om det vore en av en anledning. <,gra varelser ,tkomst i alla $latser och tider1 genom alla kro$$ och s/-l. 7enna lag1 som vi uttalade1 -r en sann hgsta lagen i v-rlden1 enkel i sitt uttryck1 att man frst,r ett 5arn1 fattiga i kostym som du g, fr5i utan att titta $, det1 d,lig inneh,ll som ingen tycker att det -r att ta n,got fr,n den naturligtvis1 som inte verkar vara v-rt 5esv-ret1 5ara $rata om det1 men stora och m,ngskiftande i sina slutsatser att de strsta vise kan de inte vara uttmda och famn1 ofta miss5edmt och missfrst,dda och frnekade1 och aldrig att redovisas i enlighet med dess v-rde och
efter fullo frst, dess inne5rd och helt utvecklad av dess konsekvenser. %ad h-nder och hur n,got grs1 och d-r n,got h-nder1 och om n,got h-nder1 det h-nder 5ara i enlighet med denna lag. Alla s$eciallagar av h-ndelserna -r 5ara fall av detta en to$$1 eftersom lagen inne5-r 5ara det som avgr att det i dag det 5lir h-r och i frekommande $, n,got frh,llande under et!elchen omst-ndigheter1 liksom $, andra h,ll1 och $, andra h,ll. 7ock ger v,rt lag $, samma s-tt i alla relation1 fr alla frh,llanden samtidigt. 7et gr 5ara lagarna i lagar av underordna sig honom. Alla s$eciella orsaker1 krafter -r 5ara fall av en orsak1 kraft som verkar i enlighet med denna lag och ska$ar1 och det motiveras av villkoren i lagen och 5egre$$et laga kraft1 fr det -r n,got enda orsaken till en annan1 frutsatt att sho!s att det som fl/er av det h-r och nu1 under samma omst-ndigheter all!-rts och alltid fl/er annars skulle d-rfr endast slum$m-ssig fl/d.?an ser 5ara det ar5ete som en kraft1 d-r framg,ngen fr den ty$ av omst-ndigheter som 5eror agerar lagligt. ?en den hgsta lagen 5est-mmer att all framg,ng alltid och verallt 5eror lag av arten av omst-ndigheterna.@ven utan lagen -r kontinuiteten i tid och rum1 ett 5and som verallt och alltid str-cker sig 5ort1 men inte 5ara att det 5ara n-sta l-nkade till n-sta1 men verla$$ar den universella lagen allt L,ngt $, en g,ng1 det -r ocks, ett av de villkor som trg1 ineffektiv1 men motiverade v,rt lag 5egre$$et endast interaktion s/-lv. #r det -r 5ara det som -r orsaken till en serie1 och det -r enda orsaken till en serie av vad den under samma omst-ndigheter u$$re$ade g,nger1 verallt och alltid kunna. ?ed 5egre$$et verksamhet1 men 5eror av 5egre$$et verklighet till det1 fr att det ska vara effektivt1 det som verkligen1 och -r egentligen 5ara det som kan ar5eta. Endast fl/er e4istensen av verkligheten inte av denna lag1 som i motsats till varandra ges omedel5art. +ngen kan 5evisa att det m,ste g-lla s, lite n,gon kan 5evisa att det m,ste finnas en verklighet1 ett ar5ete1 men det -r sant1 -r det aktivt och 5evisas av det faktum1 och 5ara s, du kan f, den1 s, att den inte 5ara en inaktiv sinne sak1 men 5evis och karakt-r f,r med hela verkligheten1 -r 5egre$$et verkligheten s/-lv grundade varelse -r1 men hur det frklarar 5egre$$et verkligheten1 det ocks, motiverat1 -ven o5evis5ara1 alla 5evis $, verkligheten. #r alla analogier1 alla induktioner1 -r var/e krets alls om vad som i s/-lva verket har varit och kommer att vara1 gras endast fr till-m$ningen av denna lag1 och om kretsen tillr-ckligt ofta misslyckas1 -r det inte lagen1 som underl,ter inte de verkande v-sen1 som mots-ger sig s/-lv1 utan 5ara att vi -r de som strider mot de lagar som i v,ra $rogram. 0amtidigt v,rt lag det mest allm-nna1 vilka t-nk5ara1 men det 5-r ocks, att $rinci$en om dess s$ecifice i minsta detal/ i sig. #r var/e u$$s-ttning av saker1 och det skulle vara s, s$eciellt1 efter det leder ocks, hennes s-rskild lag med honom1 som alltid 5ekr-ftas $, nytt n-r och var -ven returnerar samma sammanst-llning1 och 5ekr-ftade 5ara fr denna enda ty$ sammanst-llning. Ta I mass I $ounds i I fot avst,nd1 ta tv, massor med L $ounds i L fot avst,nd1 drar de 5,da om i ett tomrum till n,gon s$eciell1 men /ust fr denna ty$ av sammanst-llning g-llande regel1 men denna regel -r ,terkommande giltig fr alla rum och hela tiden1 och s, -r det alltid en regel. Eftersom inget -r s, s$eciellt i v-rlden att den -r underordnad inte av den ena eller andra sidan av en gemenska$1 titta $, alla m-rkliga u$$s-ttningar av omst-ndigheter1 och h-rmed g-lla fr det lagar handling1 interaktion organiserar
allm-n och slutligen den mest generell och som inte -r 5unden av n,gon s-rskild destination1 men alla 5inder. 0, ta alla fysiska lagar fr en s-rskild krets av omst-ndigheter under mer allm-nna fysiska lagar som styr en 5redare krets av omst-ndigheter1 och alla lagar anden inte mindre inom mer allm-n mental. 0, det -r l,ngt 5ortom gravitations dessutom n,got som de egenska$er som vi 5eundrade om dessa 5/rnar1 och nu 5-r endast de fullst-ndiga o5egr-nsade dimensioner1 vissa genom hela territorium det finns verkligen identisk med 9ross1 gre/er1 Eternal1 allest-des n-rvarande1 All!altendes 1 E921 alla ,tg-rder1 alla h-ndelser i tid och rum1 naturen och den andliga v-rlden i ett 5indande1 men inte slaviskt-5indande1 eftersom endast s, l,ngt ,ter enligt lagen verallt och hela tiden samma framg,ng igen ,terv-nda som samma omst-ndigheter1 men de aldrig och ingenstans helt st-nga igen1 och lagen inte kr-ver det. %-rlden forts-tter gehends utvecklas till n,got nytt och annorlunda verallt1 den gamla1 kan den lokala aldrig vara avgrande fr den nya1 avst,ndet1 eftersom lagen kr-ver 5ara en u$$re$ning av samma framg,ngar fr samma omst-ndigheter men alltid 5ara fr en viss sida fr5lir desamma1 och d-rmed 5-r en forts-ttning av det gamla i det nya1 det gamla snurra med nya1 7en lokala med 7asigen1 men den nya1 n,got annorlunda1 s, l,ngt det -r nytt och annorlunda1 kan inte motiveras. Om vi frest-ller v-rlden -r fortfarande ganska nytt1 s, fanns det enligt lagen men allt runt omkring fritt. 7en 5est-mmer varken det1 och inte heller det som m,ste vara den frsta framg,ngen1 de frsta omst-ndigheterna1 5est-mmer man inte ens vet att det m,ste vara dig s/-lv frst. Och vi t-nkte oss ett hgsta v-sen1 %-rlden enligt v,r lag fr,n 5r/an till att ska$a och arrangera1 som det var d, kunna ska$a och ordna allt som det var1 utan att vara 5unden av n,got1 /a det var i lagen fr,n 5r/an inga tecken 1 varefter den kan grunda sig1 och det fr5lev s, ren $ekade $, hans fria unvor5estimmte s/-lv5est-mmande. Crecis vad det satt en g,ng1 var tvungen att vara 5indande fr alla efterfl/ande. 0, det kan ska$a lagar allt s/-lva med frihet1 /a den hgsta lagen i sig skulle kunna frest-lla sig ska$as med frihet1 fr i hans ord ger ingenting -r det som ocks, garanterar oss sin verklighet1 men garanterar det oss hela verkligheten. Alla frsta i v-rlden1 kan allt inte vara av omst-ndigheter som intr-ffar i vrigt och $, andra st-llen som gr frem,l1 oavsett om det -r att titta $, oss medvetet eller omedvetet1 har s,dan form som en fri u$$komsten1 )G och om v-rlden som helhet och i enskilda omr,den $, och $, nytt1 som utvecklats av en viss sida med alla de gamle o/-mfrliga1 -r en $rinci$ om fri v-4ling av v-rlden g,r som en helhet1 som i oss s/-lva och v,rt medvetande och handling1 vi s/-lva -r medh/-l$are $, hela omko$$ling. %,r frihet -r i to$$ frihet s/-lv ing,r1 s, att den inte f,r n,gon regel gri$s av det och kan inte ge henne n,gon regel1 $redestination1 men som deltar i dem i detal/ h/-l$er henne h-rskar %or5estimmungen fr framtiden1 in i andra. 7et satser och nya omst-ndigheter1 som hon s/-lv -r ocks, inst-lld med nya omst-ndigheter eftersom nya 5evis alltid nytt1 fr,n och med nu och fr alltid1 men var/e ny en -r 5ara en g,ng1 och ingenting -r s, ny att inte en del av det gamla och andra m/liga.
)G
@ven om det hindrar ingenting1 5ara frihet att t-nka med det medvetna i frh,llandet1 genom samr,d med h-nsyn till att alla v,ra omedvetna men ing,r ett hgre medvetande1 eller inordnas i1 men 5r/an inte hantera denna syn$unkt.
0, trots detta kvarst,r att den hgsta lagen all!-rts1 eviga och okross5ara o5ligationer utan en to$$ som v,r egen frihet fritt s$elrum. Lag och frihet str inte1 som s, ofta s-gs1 men den hgsta lagen -r ocks, en suver-n $rinci$en om frihet immanent. Omv-nt tar sig friheten att s/-lv som den hgste lagstiftaren. %ilka inget fre eller har1 som det skulle vara samma1 m,ste utvecklas i enlighet med denna lag fritt och nytt ut d-r det skulle ta sin determinateness1 och var/e $erson gr faktiskt frst efter den sida som -r nytt fr honom1 och 5idrar s,ledes en ny 5est-mmelse i v-rlden som nu r,der -r fr alla e$isod1 frresten han gr1 som g/ort fr honom och gra med honom. *an 5eslt sig mer och mer av sin tidigare vil/a och handling1 fr n,gon tidigare vil/a och ,tg-rder i den agerar reglerande faktor fr framtida h-ndelser och ,tg-rder1 d-r omst-ndigheterna i det freg,ende vil/a och handling i vissa avseenden ,terkommer talet1 men i vissa avseenden de ocks, g, alltid om 3amla dessutom de gamla relationerna aldrig u$$re$a sig helt1 och s, hr friheten att 5est-mma ett eller annat s-tt1 aldrig helt s-ker $, och startar ett nytt liv med frnyad friskhet. @ven de naturalistiska lagarna 5inder ,terkommer endast i den m,n som nya som den nya gamla1 g/orde han det 5ara av h-nsyn till redan g,tt fre och kr-ver inte mer -n s,1 det som en g,ng var1 alltid till5aka samma omst-ndigheter1 som garanterade honom v,rt lag . #r nya1 de gamla icke-,tervinnings5ara omst-ndigheter vill ha nya lagar1 frutom att de visas alltid hgst u$$1 vilket gr dem 5ara lagar1 fr,n den frsta1 det var d-r1 och han kanske vill frklara n,got. #riheten i v,rt lag s, gr honom n,gon $ost. %,r hgsta lag s, har hans sida av tv,ng eller ndv-ndighet1 och hans sida av frihet1 eller det ser ut ndv-ndighet och frihet i honom en enhet till den hgsta niv,n $,1 s, att det inte kan finnas n,got strre 5ehov och inte mer frihet -n de ligger i dess konce$t i ett. 0amma a5solut m,ste -r det efter samma omst-ndigheter verallt och alltid samma1 olika omst-ndigheter vittnar verallt och alltid olika framg,ngar1 ingenting kommer ut av detta m,ste1 men detta m,ste i sig -r inte en 5r/an ndv-ndigt att h-rleda som och fortfarande l-mnar o-ndlig frihet av omst-ndigheterna som av framg,ngarna . Och verallt vi ,kte1 min n,got en5art fr att se <dv-ndigt i v-rlden1 vilket -r i enlighet med lagen1 -r det delvis en framg,ng fr frihet1 dels en grundvalen fr frihet1 dels fr att en n-ra anknytning till frihet. %i kan a5strakta lagar ndv-ndighet ur v-rlden1 men de finns och inte agera s, ren och a5strakt i v-rlden1 som1 omv-nt1 att frihet inte s, a5strakta deras s$el enheter i v-rlden1 som vi mycket v-l kan tro det. Liksom alla lag sikt 5eror $, den hgsta lagen1 -r ocks, samma grad och mnster av m-nskliga lagar1 s, att m-nsklig legalism v-rd namnet endast i enlighet med1 eftersom den ,ters$eglar den hgsta och mest allm-n lagenlighet i m-nniskan1 medvetet. ?en vad vi 5eg-r av legalism i de m-nskliga territorier6 Att lagarna i den ty$ av m-nniskor och saker v-4a fram1 med frihet fr sidor av vad
de kan vara fria1 med 5ehovet av sidor vars1 vad som driver dem1 att de1 en g,ng eta5lerade -r inviola5ly hanteras och -ven h,lls fast och1 genom fr,n en s,dan ordning , ena sidan en vu4en1 , andra sidan1 en s,dan s/-lv motiverar som hindrar deras 5rott1 att de1 med all kraft1 s, fr deras skull1 fr annars skulle de inte kan h,lla och k-rlek1 l,t -ven friheten att resa1 /a sant att diskretion s/-lv och @nnu en vidareutveckling av situationen som helhet och enskilda tillst,nd1 /a s/-lva utgr grunden fr att gra detta. 7in styrka -r 5ara k-rnan lever vidare evolution 5ara det fasta stdet fri rrlighet1 dess styvhet1 5r friheten d-remot 5ara ha makt1 i den meningen1 och i enlighet med de lagar1 inte strider mot de lagar och att strta lagarna att rra1 utveckling kan endast ske som fortsatta 5yggandet1 inte som frstrelsen av den tidigare utvecklade och /ordad. *ela lagstiftningen -r i sig -nd, kan forts-tta att 5est-mma hur kretsen av omst-ndigheterna forts-tter avgr som den -r till-m$lig. Alltid lagarna skall gras med h-nsyn till samtliga omst-ndigheter som kommer i 5eaktande1 och att samma villkor -r desamma verallt1 anska om o/-mlik den skillnad1 och var och en skall vara 5unden av dem som de andra efter vad han har gemensamt med den andra1 och enligt vad som -r utm-rkande fr honom1 Alla ska vara lika fri fr dem1 eftersom det sker under samma omst-ndigheter fre det. Allm-nna lagar 5r vara underordnad s$eciell och alla kommer verens med varandra. 7en m-nskliga legalism nu inte fullt ut ,ters$eglar detta ideal1 men to$$en $assar honom $erfekt och att m-nniskan fr m-nsklig visning den inte fullt ut ,ters$eglar inte ens det -r mot den hgsta lagen1 -r inte en u$$s-gning av dess giltighet1 utan endast en kning av dess hgre mer generell giltighet. Av5ryter en man -r en m-nsklig lag1 han har s,ledes inte 5ryta den hgsta lagen1 han kan aldrig 5ryta med hela sin frihet1 sin synd1 han agerar annorlunda -n n,gon annan fr att han -r en annan1 eller fr att det -r om honom -r annorlunda1 -ven om omst-ndigheterna m,n m-nsklig lag de gav 5,da -r samma. ?-nsklig lag kan inte som alla interna1 e4terna omst-ndigheter ger som 5-sta $latta. All ge och fl/a v,ra m-nskliga lagar -r i sig 5ara en framg,ng fr den hgsta lagen i hans styre i territorium medvetet liv1 g-rningar1 och alla 5ryta detsamma -r det inte mindre. :eglerna fr alla konster1 reglerna alla trades1 har reglerna fr alla s$r,k1 alla kontrakt1 kort sagt allt som m-n 5inder varandra1 med all frihet som har allt detta g,tt1 och l-mnat det1 $recis som sin $rinci$ i den hgsta lagen1 inte har undantag tusen g,nger1 men det frfl/da till 5otten1 endast t/-nar till att 5ekr-fta den hgsta regeln. Till g-nget och fr frihet i v-rlden den hgsta lagen u$$r-ttar v,ra egna individuella verlevnad1 eller h/-l$er oss utan en s,dan garanti. #r sedan1 enligt lagen1 effekterna fortsatte gehends 5eror $, orsakerna till olika saker alltid fl/er 7iverse och ingenting verklig utan effekt1 resultat1 omfattas ocks, m-nsklig individualitet1 vilket skil/er den fr,n andra1 genom kretsen av effekter1 konsekvenserna som dyker u$$ fr,n sin tillvaro h-r1 fr alltid 5orta1 och -ven om $ersonen verkar falla snder h-r nedan1 -r kretsen av effekterna av konsekvenserna 5akom kvar h-r $, /orden av hans e4istens eller hans individuella v-sen i de vidare kretsar d-r det fungerat h-r nedan fr v,r u$$fattning verkar verkligen har frsvunnit1 forts-tter att f,1 men dold fr oss de verlevande1 men l/us1 dvs medveten om sig
s/-lv1 som ett resultat av medveten tillvaro fr sig s/-lva. 7den i sig kommer att vara d-r fr att administrera att ta u$$ denna sida av det omedvetna till 5ortom medvetet av cis-medvetna fr det $riset d-r1 det /ordiska till det himmelska1 -r den smala 5redden fr den nuvarande m-nniskan $, /orden1 /orden1 det *an framtiden i st-llet fr hans sn-va kro$$ lever1 5li delaktiga av deras hgre -nglalik natur1 i himlen. 7etta -r en kort framfrh,llning i resultatet. 7essutom1 som med m-n -r det med alla saker1 5ara att det inte har n,got medvetande eller inget medvetande enhet i sig1 l,t u$$ n,got s,dant som ett resultat1 eller kanske en nyt-nd inne :a5att %illkor utfall. ?en nu -ntligen 3uds e4istens1 hans verklighet och sanning fr alla egenska$er som vi kr-ver av honom -r att h,lla oss skadeslsa garanteras av det faktum att regeln om den hgsta lagen att det enda som saknas fr att vara 3ud s/-lv1 och hans medvetande fr sig s/-lva1 fr att ha allt med hgsta lagar fr 5evis fr hans e4istens som en medveten varelse1 eftersom det enda som saknas fr att vara i livet efter detta redan1 och fr att f, v,r andlig medvetenhet -ven till den mest v-sentliga fr 5evis av lagarna att ha v,r fr-mmande medveten tillvaro. Eftersom vi inte k-nner igen ar5etet i den hgsta lagen i vissa saker1 eviga1 allest-des n-rvarande1 all!altendes1 allsm-ktig1 all verklighet1 inte 5ara genom att agera1 men -r i sig 5ara agera1 allt flde fr,n grund till fl/d ur5edingendes1 tid och rum1 natur och ande i ett s$-nner och 5indande1 och -nd, fri och individuell frihet s$elrum l,t formning1 /a oss 5ortom v,ra egna ver5;rgendes varelser6 Och -r inte alla samma saker som vi vill ha fr,n 3ud1 s, /a1 vi karakt-risera honom fr,n alla andra varelser6 %ad s, vi 5ehver 3ud6 ?en 5ara att vara medveten och det -r 5ara genom fullt medvetande. #r att vara s-ker1 vi kanske inte inser det omedel5art och fullst-ndigt 5ortom oss i ar5etet i lagen1 och det -r om/ligt1 men vi 5ehver inte fr,ga och vi annars aldrig har och aldrig finna 3ud och att ingen slutsats 5ortom oss1 n,got mer -n medvetandet om en av v,ra #rutom m-nniskor1 eftersom vi letade efter 5evis i en mots-gelse i ad/ecto eftersom ingen kan omedel5art k-nna igen medvetande 5ortom sig s/-lv1 ty d-rfr m,ste han vara 5ara 5ortom sig s/-lv. ?en nog om vi 5ara se s, mycket i aff-rer i den lagen av 3uds egenska$er som 5ara ger det som saknas1 vilket kan ses tingens natur1 inte av oss1 utan av sig s/-lv. 0, det -r men. Och visar oss den hgsta lagen inte 5ara alla 3uds egenska$er utom de som -r att tillhra honom som medvetna varelser1 utan snarare $, hgsta niv,1 i den m,n de l,ter alla viktiga funktioner i medvetandet s/-lvt ses utan medvetande hgsta niv, s/-lv. Eftersom vi v-nder 5licken mot v,rt eget medvetande1 d-r vi kan u$$skatta ensamma1 vilket -r medvetandet1 -r inte densamma i huvudsak en leverantr av fortsatt referens fr,n 3e!esenen $, detta och det fl/ande1 inte 5inder avl-gsen och n-ra h,ll1 det frflutna och framtiden i en1 inte hantera det tusen olikheter inom i icke finfrdelade fragmenterad enhet och den har inte hans sida av den fria evolutionen och 2ound En av fre detta och Andres1 de inte talar i en s/-l och kro$$1 s, att den inte inneh,ller alla dessa l-nka egenska$er -ven ko$$lade till enheten6 ?en lagen i v-rlden -r en enhet av e4akt samma egenska$er1 frutom att de skickar honom i o5egr-nsade dimensioner1 medan v,rt medvetande 5ara 5egr-nsad. ?en -r denna enhet av fastigheter fr oss men -nnu inte den fulla medvetandet s/-lvt1 snarare 5ara
ett finsli$at det1 verkar det som om endast den torra 5ildar skelett i levande ktt av medvetande1 -r det samma enhet av fastigheter som universella lagen om oss i allt1 vad i v-rlden1 erk-nde ocks, vara 5ara en skalad fr,n en medvetenhet om v-rlden1 som vi -r ka$a5la1 som s,dan1 5ara fr att locka inte riktigt s/-lv. .a1 vi -r s-kert dra slutsatsen att -ven i v-rlden fr torra 5yggnadsst-llningar medvetande leva kttet inte saknas. %,rt medvetande s/-lv med att enhet av fastigheter -r att 5etrakta som ktt av detta ktt med 5en i detta 5en. 7et har sannerligen enhet fastigheter $recis endast i den utstr-ckning som lagen i v-rlden med sin tas emot i den och v,rt t-nkande1 vil/a1 k-nsla1 handling efter sidor med frihet och ndv-ndighet r,der. +nte undra $,1 dock att denna lag1 -ven om arten av v,rt medvetande i sig1 men tillhr n,gon s-rskild eftertanke samma visas inte1 eftersom det -r /ust i detal/ i medvetandet av samma form 5ara s/-lvh/-l$. Omedvetet1 den kommer in $, hur omedvetna st-ndigt stiger i medvetandet1 till s-rskild eftertanke att t-nda det ger E/fr ka$. %++G. Och s, ska det vara -ven med lagarna i v-rlden i v-rlden medvetandet. 7et kommer att handla i kraft och handling1 men inte visas s-rskilt i medvetandet av v-rlden1 till s-rskild reflektion ver sitt ar5ete som det inne5-r ,terkallat konce$t fr l/us.
0lutligen kan vi se allt 5ara genom v,rt medvetande1 men nu tycker vi att kortfattat $, lite olika ord $, samma s-tt som tidigare fr att s-ga att -ven hela sammanhanget1 hela sekvensen av vad v,rt medvetande framtr-der som kommer fr,n utanfr 5eslutsamhet och oss omv-rlden re$resenterar sig s/-lv1 fl/er samma lag som sammanhanget och resultatet av v,r egen interna s/-lv5est-mmande1 s, vi -r ocks, i sammanhanget1 och resultatet av m,ste ta oss utifr,n 5est-mningsfaktorer samma grundl-ggande natur som i oss. %issa gr det som om hela naturens lag verfrs endast fr,n v,r ande in i naturen av oss1 vi hade det tvingade 5ara i form av sinnet s/-lv1 som vi o5/ektifierar oss i naturen1 genom att l,ta dem tas i form av v,rt sinne -r utan naturen -r och frutom v,r u$$fattning h-nfrlig till laglighet s/-lv. Ensam1 kan g, till5aka till k-rnan i legalism erk-nns av oss k-nner igen den s-kraste Untriftigkeit denna u$$fattning. 7et faktum att i det kom$le4 av 5est-mmelser som $,verkar oss som e4ternt1 samma fr som alltid1 alltid fl/t av o/-mlika uneXuals1 -r n,got som inte kan m/ligen komma fr,n v,rt sinne i denna kom$le4a1 utan att vara fr sig s/-lv och alla samma och olika 5est-mmelser i denna kom$le4a sat. 0enare att tro1 men kan vara 5ara en fr,ga om e4trem su5/ektiv idealism1 och -ven detta kan avvisa grund av v,rt lag. ?en vi 5r inte ta itu med det nu.
+nte verkligen att vi skulle ha u$$t-ckt 3uds e4istens som en mycket medveten att om oss en5art fr,n regeringstiden av universell lag1 men -r det ett tecken $, allt1 och allt annat kan ha1 framfr allt till 3ud1 den grundl-ggande och k-rna. ?en vad ingen -ng $, honom1 $recis fl/t dig riktning och till och med1 frenad med anvisningarna. Allt vi 5rukade vara en ande i det /ordiska1 men kan nu nalkas1 att genomfra 5evis i en hgre mening fr en 3ud i v-rlden. 7e as$ekter av analogin med oss1 relationen med oss1 v,r vu4en ,lder fr,n henne1 deras kning ver oss1 om v,r relation i det1 allt ,terkommer endast i en s,dan -ndring och h/ning som inte l-ngre -r att det finns en som -r ver oss1 den andra fortfarande ver1 men en vara $, alla1 det -r allt n-ra1 5land annat1 to$$mte i medveten enhet1 5evisas av det faktum. ?en vi -r trtta och 5estrt1 den hga l,ng $romenad fr att g, igen1 s, forts-tt till den hgsta och sista. %,r kunna det6 0er d, riktningen och destinationen. Och inte att vi k-nde att 3ud var allt 5ara fr att ska motiverade att han inte1 att vi sker honom1 fr att se till sig s/-lv -r det starkaste 5eviset $, att han var1 och att vi
har letat efter honom verallt1 och fr,n 5r/an 1 den starkaste som vi m,ste leta efter honom. ?en hur l,ngt vi skulle 5ehva 5acka igen1 och hur l,ngt att g, fram,t igen1 till och med vertyga dem och enligt $rat. :esterna av en annan tid och en annan m/lighet reserverad1 -r det annorlunda fr oss s/-lva -nnu reserverade. #r att inte tala om 3ud1 men fr att vara under 3ud och framfr oss och i v,ra liv 5akom detta verkligen vad vi satt framfr oss faktiskt h-r1 -ven om tendensen att tala om 3ud1 allt var 5ara en dd kro$$. 0, vi inte l-ngre fr,ga nu framtiden> @r en 3ud6 %i 5er 5ara h-danefter1 men s,dan -r 3ud6 %i m,ste st-lla en s,dan fr,ga. C, grund av hur 3ud -r den hgsta och sista som alla varelser -r 5eroende under 3ud och v,r egen framtid1 och r-tt frst,else fr att hur -r det till och samtidigt det sista och nyckel. Och vi skulle finna 3ud inte i sig 5ehver allt Dv,ra slutsatser skulle f,nga n,gonting1 5ara $recis som vi 5ehver ha 3ud tvingar oss att ska honom och att tro nyligen att vi har honom. ?en nu n-r tron vore honom kommer det slutliga svaret1 kommer fram frst i slutet1 ger honom handen av tro.
Ovanst,ende verv-ganden lagen i v-rlden 5erra var/e del mil/ med dem som Oersted nyligen i tv, artiklar ED0$irit of <atureD och Dnaturvetenska$ och humaniora ut5ildningDG QG har utvecklats. + 0hort samma kommer ut $, fl/ande> + naturen1 en outtmlig m-ngd och en evig ut5yte av former och rrelser1 det visar men ocks, en 5eundransv-rd enighet1 en vanlig verallt v-sen 5est,r i den drastiska r,der verallt med honom matchande lagenlighet. DOke/1 vad kan st-lla den ofr-nderliga och samtidigt utgr det utm-rkande draget i saker1 dess natur1 och den del av det som de inte har delat med andra1 kallas deras m-rkliga varelser. %i kan1 d-rfr att naturlagarna1 enligt vilken en sak har fram5ringat tillsammans1 5ilda sin egenhet. D Alla naturlagar 5ildar tillsammans men Egenom association med allm-nna och s-rskilda slutligen en mest allm-nt1 hgstG1 Den enhet som trodde $, deras effektivitet1 utgr k-rnan i hela v-rlden.D 7en hgsta lagen verskrider Ddet som kan uttryckas genom ord helt och h,llet.D EOm /ag inte misstar mig1 men uttrycket hittas ovan.G DL,t oss nu n-rmare underska dessa lagar1 finner vi att de har en s, $erfekt harmoni med anledning1 att vi kan s-ga med sanning1 det -r lagen om verensst-mmelse av naturen i att det -r i enlighet med reglerna fr orsak1 eller1 snarare1 att naturlagarna och lagarna i anledning -r ett. Ked/an av naturlagar1 som -r k-rnan i var/e sak i sin effektivitet1 s, kan verka som en naturlig idB1 eller snarare som en naturlig idB . anses Och eftersom alla naturlagarna tillsammans utgr en enhet1 s att hela vrlden r ett uttr!ck fr den ondliga allomfattande id, som r med en ondligt leva och agera som allt skl i sig en. ?ed andra ord1 r vrldens enda uppenbarelsen av kombinerad skaparkraft och frnuft i -udomen MG - <u frst,r vi -n mer hur vi kan k-nna igen rationalitet i naturen1 eftersom den 5est,r i n,got annat -n att anledningen s/-lv erk-nner i saker1 men vi frst,r ocks, $, den andra. 0idan varfr v,rt kno! endast en svag 5ild av den stora 5ilden -r1 fr v,rt frnuft1 -ven om n-rst,ende i deras urs$rung med det o-ndliga i det -ndliga s/-lvmedveten och har frm,ga att 5ryta sig loss 5ara $, ett villkorligt s-tt av det. D
7et senare dokumentet inneh,ller utsikten Oersted re$resenterade mer koncist -n den frra1 och fl/ande -r ett utdrag fr,n den.
QG
+ detta syfte fr,n D0$irit of <atureD s.)& D7en fysiska och den andliga -r oskil/aktiga frenade i levande tankar av gudomen1 vars verk -r allt.D
MG
1avsett orsaken till verensstmmelse 1ersted s&n p lagen i
naturen med vra grejer t&cks mig att invnda mot hans portrtt! :ag t&cker inte om det# kallar naturens lagar i 'eaktande att de fljer lagar anledning# naturliga tankar eller id>er om naturen# som tankar eller id>er finns inga lagar# och vice versa! Eftersom lagar kan och frmodligen 'r ses vl att f oss till medvetande# senast allt i vrlden# och tankar st&rs av lagar# som n&ligen ocks allt i vrlden# men det frefaller mig ett 'egrepp eller Sprachver5echselung# s som sdan att identifiera lagar tanken som sdan! 1m naturlagarna verkligen verensstmmer med lagarna i anledning# s det kan m&cket vl vara en anledning att tro att ven sklet i naturen hrskar# och det tnker 1ersted# och endast de lagar som i sig inte fr att tala om tankar! ,etta resulterar i den felaktiga uppfattningen och r ltta att sm&g tillflle! #aktum -r att identifiera naturlagar med naturliga tankar till fl/d att man nu orsakar l-tt att h,lla ers-tta de verkliga tankar genom dessa lagar och inte ser fr medvetandet i v-rlden1 trots en tanke det -r endast genom medvetandet. ?-nskliga frnuftet yttrar sig i tanke1 alla vet direkt genom hans medvetande1 vad det -r1 men orsaken till naturen 5r i n,got yttre1 som faktiskt ocks, -r k-nd som tanke1 men det -r inte i den mening som v,ra tankar eftersom naturlagarna -r nu -nnu inte.7-rfr -r en medveten anda av naturen i Oersted re$resentation inte s/-lva genom5rottet1 utom i 3uds namn. @ven dock vill /ag frklara att naturlagarna med lagar anledning -r identiska eller n,got1 som uttrycks Oersted. %,r $rim-rr-tten -r /u av naturen och den anda av gemensamt1 eftersom det -r vanligt som det hgsta n,gonsin fr all e4istens1 men om inte s$ecialisera lagarna enligt de omr,den d-r de utvar de ocks, s$ecialisera sig 5eroende $, m,ngfalden av natur och ande. *ur sinnet s/-lv verkar och hur uttrycket av anden verkar i naturen1 har verkligen riktiga e4akt relaterad men konce$tuellt inte en5art reduceras till varandra lagar1 och det -r ndv-ndigt1 den as$ekt av m,ngfald lika 5ra att vara medveten om hur as$ekt av matchen. .ag hittar varken tyngdlagen i anden1 eller lagarna i syllogism och mental association i naturen1 som mest n,gra analogier med det. ?en min ,sikt kan vara v,r hgsta lagen1 /ust fr att det -r vanligt att naturen och anden1 eftersom noderna i 5,da anser fr,n d-r de skil/er sig ,t. 0amtidigt -r enigt arsted alla fall det vi -r verens om att det 5etonar den syn$unkten att allm-n verensst-mmelse med naturens lagar och anda1 om -n os$ecificerade och ett 5evis $, att det finns och fungerar i en allm-n andlig varelse1 3ud1 i naturen h-r underskta . 7e fr5indelserna av lagen om fri Arsted har inte studerats i detal/. ?rk -r den grundl-ggande tanken som v-glett v,ra egna iakttagelser1 som redan uttryckts i 5r/an av filosofin. .ag delar i detta avseende fl/ande $assage fr,n :iddar filosofins historia E+. I&'G med> D7iogenes den A$olloniat frst frskt visa att allt 5ara kan komma fr,n en urs$runglig varelse och d-rmed1 som han uttrycker det1 att ge hans l-ror en o5estridlig anledning. Att ur vilken han h-nvisade till 5evis1 -r 5ehovet av en allm-n erk-nner $artnering och co-lidande 5land de saker som inte kan vara1 om inte alla A -r. D7et frefaller migD1 s-ger han1 Dvad som helst1 som -r1 fr,n en och samma att fr-ndra och vara detsamma. Och det -r s/-lvklart fr om vad som finns i denna v-rld1 /ord och vatten1 och resten av det som visas i den h-r v-rlden1 om man med att n,got -r $, n,got s-tt annorlunda -n de andra1 annorlunda av s-regen natur1 och inte samma vara1 umschl;ge $, m,nga s-tt och omvandlas1 s, det kan 5landas $, n,got s-tt med varandra1 och inte heller skulle gynna eller skada som ,samkas den andra1 och inte heller kan en v-4t inte v-4er fr,n /orden1 eller ett d/ur1 och inte heller n,got annat n,gonsin kommer1 om . skulle det inte 5est-llas s, att det -r samma D?en eftersom det nu -r s,1D s, -r allt detta fr,n samma fr-ndringar vid andra tillf-llen en
annan1 och ,terg,r till samma D-. 0, 7iogenes var det allm-nna sams$elet mellan saker fr att 5evisa att v-rlden -r en varelse som hade ett gemensamt urs$rung och en gemensam utveckling. D *ur l-tt att t-nka1 har i v,ra verv-ganden synvinkel enligt vilken Dallt -ndras fr,n en och till honom och samma sak1D och som $artnering och co-lidande saker 5ygger dk 5ara skar$are och klarare.
%. Gud som de hgsta varelserna i frhllande till detal.erna v-rlden. + det hierarkiska struktur1 har vi t-nkt Eunder _G1 d-r l-gre niv,er -r sk/uten1 och den vre1 3ud stiger1 i vidaste 5em-rkelse eftersom alla e4istens och fullkomlighet och $erfektion tolkas u$$ om allt och -r1 eftersom allt 5ara steg 1 men han s/-lv leder honom till Avre ingenting1 inte ens ocks, 5etraktas scenen s/-lv. + st-llet fr att l-ra sig om alla stadier1 -r han en som -r unik i sitt slag1 i vissa avseenden helt olika fr,n alla niv,er under det1 $, s-tt och vis liknar dem alla1 #ader1 0ka$aren1 $rototy$1 m-ta och kniv dem alla1 enligt humaniora som Enligt kro$$ssidan1 en su$ertem$oral $, rumslig1 /a1 verkliga v-sen1 inte s,1 men den tiden1 det utrymmet1 att verkligheten d/u$t fr,n -mne under honom1 ne/1 att allt utrymme och all tid och all verklighet -r frst,s i honom1 orsak1 sanning1 hitta naturen i honom. +nfinity och enhet1 som -r de tv, nummer s, man r-knar 3ud. 3ud -r en och alla1 den som alla frakturer1 men o5ruten s/-lv1 -r universum av alla Einern d-r var och en har tusentals1 en 5r/an1 mitten1 slutet1 u$$slukad i en cirkel1 mitt i alla kretsar1 cirkeln alls centra1 -r all u$$lsning av mots-gelser1 frra 5and. ?en vem vill u$$lsa 3ud s/-lv1 ser inget annat -n mots-ttningar1 som vill kliva ur hans g-ng1 kommer i konflikt med sig s/-lv1 i strid med andra1 i strid med alla. L,t var och en som -r fdd1 har en ensamst,ende $a$$a1 men urs$runget v-4er m,ngfald1 som man g,r u$$1 eftersom tv, -r hans farfar1 och u$$,t fyra v-nd ,tta av frf-derna1 och 5lir allt mer /u hgre du g,r u$$. *ur mycket tror du nu v-l medvetna om att ni var frf-derna i frsta 5r/an6 Ungef-r o-ndligt6 +nte mer -n en m-nniska. Och den kvinna som han avlat n,gon1 var s/-lv 5ara g/ort fr,n hans rev5en. 0, det verkar1 v-4er art eller antalet v-rldar med var/e steg fr dig hinaufsteigst om dig. <-sta niv, ovanfr dig1 det h-r -r en /ord1 $, scenen under den solen med n,gra $laneter som steg ver det hela %intergatan armB av solar1 kommit verens om att systemet kommer steget ver det vara ett system av s,dana armBer1 vilket ger mer av armBer1 -n n,gon armB av solen -r en. *ur mycket av v-rldens system kommer att -ntligen ge det vre omr,det6 @ven 5ara en enda av alla1 -r den gudomliga och hela v-rlden utom en1 och alla system1 armBer1 sol1 /ord1 m,ne1 har kommit fr,n en och endast en associerad i fortfarande i ett. + v-rlden av kro$$en -r alla 5undna till en kro$$ av 3ud genom ett 5-lte lagar1 andev-rlden till alla en anda av 3ud genom en 5-lteslagar1 och 3uds hela kro$$en och alla 3uds Ande i en varelse1 3ud1 genom en 5-lteslagar. Och det h-r 5andet -r samma verallt. Och all frihet i v-rlden 5ryter ut endast i alltid f-rska kvistar1 5lommor fr,n denna
stam av den gudomliga lagen och -nd, ,terst,r fortfarande stammen. 7en m-ter mannen rummet fr lin/er1 tum1 #;ssen1 Ellen1 km1 tid i sekunder1 minuter1 timmar1 dagar1 veckor1 m,nar1 men den grundl-ggande dimension av allt detta -r inte liten1 men -r den store1 hur stor /orden och hur l,ng tid som den ,stadkommer en rotation runt sig s/-lv1 vilket -r standard storlek1 det enda fretaget $, /orden fr folket1 och allt mindre m-ngd -r 5ara en 5r,kdel av det1 fan e4isterar annat anges. 0, nu den sista grundl-ggande m,tt $, all verklighet och v-sen av v-rlden1 inte den lilla1 men den stora1 faktiskt den strsta av alla1 3ud s/-lv eller 3uds eget m,tt. 7u fr,gar> %em kan gra den grundl-ggande dimension1 som h/er sig ver allt1 som finner den fraktion av det o-ndliga1 att till-m$a den -ndliga6 ?en utver allt1 det g,r ocks, till5aka ver allt1 l-gger sig $, allt fr,n sig s/-lv1 och m,tt $, mig allt i relation till en inte ensam1 men till varandra1 m,ste var och en det i var/e gon5lick1 och 5ara inte t-nka1 och kunde inte men utan m,ttet av ens vertr-delse1 vare sig det -r med foten1 oavsett om det finns idBn1 och h-rmed inte ens hitta det steget1 och h-rmed gr det inte.Te/$en -r dimensionen. 7et 5linkar lag som g,r genom 3uds hela v-sen1 efter var och en1 n-r och var det sker1 5eroende $, vilket som -r fr varandra n-r och d-r det i vrigt grs1 i vilken lika och olika mellan de tv,1 men som genom m-ta vad kan vara $, den andra1 kan ens egen frihet 3ud inte frst,. 7et som skil/er den ty$ av varelser som st,r $, olika grad till varandra1 vilket tyder $, att verg,ngen till 3ud1 avlo$$et och att inkludera alla niv,er1 fr,n a5solut till1 vad de har gemensamt1 som ensam -r helt motiverat rent och fullt $, 3ud. %ilken varelse st,ende1 fortfarande har sin omv-rld1 men andra varelser som honom1 tv-rtom1 $recis som den stiger hgre1 har det mer i det1 handlar det rent i sig1 5est-ms mer av sig s/-lv med av 5est-mningsfaktorerna inklusive frekomsten av mer. ?en 3ud1 som totaliteten av att vara och aktivitet1 ingen v-rld utanfr utan att vara utanfr sig s/-lv1 till utseendet mer -n att han -r 7en och enda1 alla andar rr i den inre v-rlden av hans sinne1 alla organ i den inre v-rlden av hans kro$$1 rent kretsande i sig1 5est-ms av vad som helst fr,n utsidan mer1 5est-ms en5art inifr,n sig s/-lv1 genom att inkludera all e4istens 5est-mningsfaktorer. +ngen varelse i v-rlden -r hans egen varelse1 var och dk fr,n en vre niv, som har $articulari"ed sig1 m-nniskor med d/ur1 v-4ter kom fr,n moder /ord1 /orden med sina syskon fr,n den vre himmelssf-ren. %ar och en kan endast u$$st,1 vilka vardera kan 5ara forts-tta att e4istera i till-gg till den andra1 som u$$stod $, 0el5iger stadium1 -ven efter att det sista endast $, grund av det hela. ?en n,gon l-ngre det ovan omfattar flera av de ska$ande krafter inom sig s/-lv1 vilket ger mer av v,ren och har mer i sig1 sinsemellan1 som kom$letterar andra saker till honom1 har mindre utom om dig s/-lv1 vad -r det1 vad det -r kom$letteras. ?en 3ud och endast 3ud -r som 0ka$are och varelse lika med sig s/-lvt1 helt hans egen ska$are1 inte hans egen varelse1 vu4it fr,n ingenting1 $, grund av sig s/-lv1 kom$letterat med n,got annat -n sig s/-lv -r vacker1 men det -r ver tillfalla den1 utkat med honom till honom.
%ad 3ud men ocks, st,r med sina ska$elser1 har han -nnu inte s$egla dess h/d och $rakt. +ngen varelse -r s, l,gt och s, sm, att det inte finns en 3ud avsedd fr en sf-r som 5egri$er sinse -nnu d/u$are1 ingen varelse s, hg och stor1 -r det inte n,got strre och strre och -nd, -ndliga honom 3ud a5s$iegelte i en hgre och strre verksamhetsomr,de1 som ser sin rygg under sig s/-lv. ?annen s/-lv kallas 3uds av5ild1 men ver det -r /orden1 och ver det -r solen med sin flock $lanet. 7etta -r en strre1 fylligare1 mer str,lande 5ild av 3ud som en m-nniska och inte som en grund1 med ett strre verksamhetsomr,de1 av alla m-nniskor frst,r -ven /orden mellan sig. *ur m,nga g,nger har varit mannen har de /ordiska makter gudarna1 hur m,nga g,nger solen kallas 3ud= ?en det -r egentligen 3ud6 7et -r n-sta niv, visas 5ara i /ordens *erre1 och framfr alla /ordiska ting1 n-sta1 inte den strsta1 sist. ?an lyfter 5licken fortfarande u$$,t1 som han ser det -r ingenting1 -r i sig 5licken ingenting. *ela himlen med alla sina st/-rnor1 -nglar $$nar u$$1 kan han inte omfamna1 kan han inte frst, att han inte kan frst,1 det d/u$are den tr-nger s, d/u$t han 5ara. Aver alla se ut till slut flyger tanken1 men hittar inget slut1 -r -ntligen trtt fortfarande. Och s, verg,ngen en s$egel och en del av korridoren i sig st,r infr och med tankar fr,n det hgsta till det fortfarande1 ver1 genom till-gg till det o-ndliga1 samtidigt1 g,r 3ud genom sin egen h/d och o-ndligheten. C, ett s-tt -r hela 3ud fr oss l-ngst1 eftersom det hgsta v-sendet. 0om s,dan1 -r det som det -r l,ngt ifr,n oss och -r sv,rt1 /a om/ligt1 att veta att uttmma hela kretsen av de vre och nedre1 hgre och l-gre s-rdrag1 som han omfattar1 och att s-tta oss i s$ecialeffekter referenser till det. + det avseendet -r vi mycket n-rmare /orden. @ven om vi -r alla i det som i henne1 men hur mycket l-ngre str-cker 3ud 5ortom oss som /orden d-r vi alla verkade granns-m/a1 och med s, granns-m/a att man har de ofta u$$ i m,nga 5ilder av 3ud1 hon var fr l,ngt och d-rfr fr stor fr att transkri5era allt i ett. ?en fr,n den andra sidan av det hela 3ud -r oss igen n-rmare -n n,gra s$eciella varelser1 vi kan 5ara $, honom1 som sker det hela1 omedel5art std och f, std1 och ndv-ndiga saker1 hgsta och viktigaste1 det som alla varelser1 -r det vad de kan ha endast direkt fr,n hela 3ud1 som -r i n,gon av de l-gre niv,erna1 och utan in5rdes sams$el ordning av de l-gre niv,erna motiveras fr sig s/-lva och inneh,lla och 5eslutade d-rfr att det inte -r u$$delat i fraktioner1 men 5ara vart 5ristningar kan 5er-tta mycket d-rfr ocks, ndv-ndigt att de l-gre niv,erna till n,gon s-rskild medling genom de vre niv,erna till 3ud1 till ingen s-rskild medling -r /a kan genom dem1 men to$$-och 5ottend/ur -r liktydigt omedel5art och $ltsligt fr-sch ut hela 3ud. 7en mest allm-nna kraften i livet som den vanligaste ultimata laglighet och -ndam,lsenlighet i naturliga h-ndelser1 det enkla faktum att andligt medvetande och de hgsta as$ekterna av 5ra1 r-tt1 riktigt1 h-rligt1 inklusive alla -r medvetet eller omedvetet inkluderade om han s/-lv inte frst,r hr till det som 5ara motiveras en5art $, e4istensen av hela 3uds1 och som individ s$eglar en del av det i sitt sinne eller i hans sinne och vill av denna s$egling1 har r-tt frukt att vara $, hela 3ud i sinnet och h/-rtat fr att f, det att v-nda r-tt1 annans -r en $int1 o/-mn1 osanningar1 vad den s$eglar1 och -ven 5-r inom sig demgem- e frukt. %arfr 5ehver vi medling av de 5-sta varelserna fr 5otten till de 5-sta varelserna -r s$eciella funktioner som
fortfarande -r till och med lite l-gre1 Ungan"es. 3ud -r 3ud ensam. 0om det -r1 men med s$-nningen i en str-ng6 %ar/e $artikel i str-ngen -r $, ett annat st-lle1 men det har den makt som det s$-nner1 inte fr,n den s$ecifika $latsen d-r det ligger1 och det har dem av hela str-ngen och d-rfr kan ha ensam. 0$-nningen hos hela str-ngen har en omedel5ar och lika i var/e del av str-ngen. <u var/e $artikel kan sv-nga i olika ark allt eftersom det -r n-ra till flera av mitten eller slut eller nod$unkterna1 men att den kan vi5rera alls1 och att alla vi5rationer -r verens om att en grundton1 vilket -r $recis i alla enskilda $artiklar vergri$ande s$-nning av hela str-ngen. +nte annorlunda med den gudomliga kraften som n,r genom hela v-rlden och hela den hierarkiska strukturen i v-rlden1 -r allt s$eciell rrelse och k-nsla och t-nka $, det mest allm-nna s-ttet relaterad och ko$$lad. ?en inte 5ara den vanligaste grunden fr livet1 -r k-nsla1 tanke ges ensamt med hela 3ud1 ocks, den hgsta to$$en1 den hgsta koncentrationen som 5uktar sto$$. +nte heller som s$-nningen av en str-ng i en enda $artikel av str-ngen eller n,gon s$eciell kom5ination av sina $artiklar1 den versta melodisk och harmonisk ers-ttning av en musik ligger i en enda ton eller en enda kom5ination av l/ud1 och de -r 5ara helt 5er-ttigade endast i sin helhet. Ta n,got n,gonstans1 kan det hela k-nner det1 och var och en $assar mindre till helheten1 det -r inget kvar. Och s, -r det med de 5-sta covers av v-rlden1 den fysiska och andliga.
DC, en $lats i %eda 'G 5er-ttas om ett mte olika s-tt1 som om $ro5lemet med frlust vad v,r s/-l och vad 2rahm -r1 genom att anta att 2rahm eller marken av alla ting -r den gemensamma s/-len. Kloka m-n . f, undervisning om av en kung1 som fr,gar den ena efter den andra1 vad han -lskar -n den allm-nna s/-len 0varen som han f,r utse n,gon del av naturen1 och den som kallas himlen1 den andra solen1 en tred/e luften1 ett femte och s/-tte vattnet och /orden. ?en alla dessa svar tillfreds kungen inte av himlen1 endast de viktigaste1 solen1 gat1 luften av andningen1 etern av skrovet1 vattnet i den nedre delen av magen och /orden ftter s/-len vara *an l-r dem d, att de dyrkade alla 5ara enskilda varelser1 och d-rfr endast individuell nskan kunde 5li delaktig av.1 utan att dyrka ensam -r det som manifesteras i alla delar av v-rlden1 och som -lska den allm-nna gl-d/en och livsmedel kommer att 5li v-lsignade i alla v-rldar1 i alla varelser och alla s/-lar. D E:iddar 3esch. Chilos av. +. &IMG
'G
Asiatiska. res. %+++ sid. O)L f
&. general medvetande l-nka p Gud. + 3uds medvetande sist l-nkade och allt flyter in i en enhet tillsammans vad som syns i hans v-rld av l-gre och hgre naturidentiska1 k-nde1 t-nkte1 ville1 k-nns1 och skulle vara det v-sentliga och med 5il/oner miles fr,n varandra1 -r det fysiska avst,ndet ganska likgiltig1 och den tidsm-ssiga utstr-ckning1 -ven efter otaliga ,r1 fortsatte som en gud som samma o5/ekt av intuition1 samma konce$t1 samma idB i sig1 k-nner1 och kommer att k-nna igen vad som 5livit endast genom tid och rum till ett annat. ?en inte s, att du -r att t-nka1 som om vad vi de l-gre varelser ser1 t-nker1 k-nner1
fr,n en vre1 s,som Anden av /orden1 igen1 och sedan tittade fr,n 3ud igen1 t-nkte1 k-nde skulle. ?en genom att t-nka en tanke1 tycker den vre ,tanke genom oss1 i oss1 och 3ud i den vre anda och genom den vre anden. 7et -r en unik idB. 0om om cirklar i varandra1 den strsta cirkeln nu alla 5e5isarna inte igen varandra fr,n insidan1 men snarare har varit i det inre s/-lv. 0, mycket v-l vara1 l-gre och hgre1 -r ins$elad i en samma tankar eller k-nslor av vrdnad1 h-ngivenhet1 k-rlek till 3ud s/-lv1 framfr allt1 en del1 att d-r de -r riktigt enade1 till och med i en tanke1 k-nslor av 3ud i det har en 5r-nn$unkt1 men inte s, att han d-rmed frverkat skulle de s-rskilda fr5indelser med dess individuella1 utan det k-nns ocks, som n,got av den andra sidan1 den andra mot henne var i dessa tankar om honom1 kl-dd som k-nner till det och att dess 5ildning deltar. 7en del av allt kr in honom i alla de olika1 och s, den str,lar ut fr,n enheten i tanke eller k-nsla som har kommit till honom fr,n olika h,ll till medvetande igen str,lar i olika riktningar fr,n. 7en tanke eller k-nsla som e4citeras i honom och som han svarade $, stimuli i sig -r 5ara en. 7en mest generella1 som alla varelser identiska 5/rn i sig1 och som tycks d-rfr 5ara som en 3ud1 medan alla sagt1 det g/orde det en s$eciell1 den grundl-ggande k-nslan av enhet medvetandet som en $, m,nga s-tt att k-nna sig att vi alla har fr,n 3ud i 3ud1 och han har det som vi gr1 vi har det som han1 men eftersom enheten av medvetandet -r $articulari"ed i var och en av oss att han k-nner med var och en i var och en av oss s$eciellt. 5. Hgsta ers-ttningen till enskilda varelser till Gud. 0amtidigt som den hgste 3uden fyller allt i och st-nger vinner hans varelse u$$fyllandet och slutfrandet av sin e4istens genom de mest medvetna ,ters$egling av den gudomliga v-sen i den h-r egenska$en1 som samtidigt gudsmedvetande med utg,ngs$unkt fr,n varelsen vidare vinner den hgsta syftet genom denna kan vara $ositionen. #edveten om -ud n den dr viljan frstr allt som r knd och kan vara knt om det inte r kunskap. Om en allvetande1 vad n,gonsin fatt5ar i v-rlden1 s, han 5ehvde 5ara att veta vad man vet om v-rlden1 !ot och Dhan allt annat1 och inte vet en sak1 att man vet allt1 skulleD all sin kunska$ 5it fr 5it. Ofta verkar vara i strid med vad vi l-r oss av h-r och d-r. %i vet att det -r inte som 3ud1 som ocks, u$$lever allt med det som ligger mellan de tv,1 vad som ligger 5akom 5,de det som ligger runt 5,da1 och h-rmed1 vilket -r ver 5,da.Eftersom samtidigt -r mots-ttningen 5andet och lsning. Och alla de mots-gelser1 det finns s, mycket av henne -r -ntligen verens om och lyfts in i 3uds hgsta enhet av kunska$. 0om nu samma mellanliggande l-nkar1 som 5-r 3uds ganska kom$lett i sig s/-lv1 fr,n 3uds hela ,ters$eglas av hgre medling $, kraften i individen1 som infrlivas en s$egel av sanning och -ra 3ud s/-lv1 och ett verktyg1 sanningen och klarheten i den enskilde ocks, ytterligare durch"u5ilden1 men som hon v-4er i alla enskilda1 stiger den hgre i 3ud det hela.
Och om 3ud vet allt1 han vet v,ra tankar1 s, han vet v,ra nskningar1 s, han vet v,rt lidande1 s, han vet v,r nskan1 vit trumma -n sin egen1 s, han har all visdom1 s, har *an ocks, alla villiga1 han ska vara glad att frvandla lidanden i tomma intet1 utan att veta att 3ud s/-lv -r den strsta visdom1 gr alla andra till skam och h,ller varar fortfarande ner.
D#r visdom -r de $uffar av gudomlig makt1 och en str,le av h-rligheten av den Allsm-ktige. eftersom det -r en glans av det eviga l/uset1 och en o5efl-ckad s$egel av den gudomliga kraften1 och en 5ild av hans godhet. D E8eish. Q1 IF1 I)G 1 eftersom hans visdom -r ver allting. 3uds ord1 den *gste1 -r k-llan av visdom1 och evig 5udet -r deras k-lla. %em kunde veta hur visdom .1 och 5r u$$n, visdom DE. Ecclus. &>O-)G D0-g inte1 det *erren anser inte fr mig1 som 5er i himlen fr mig6 2land s, stor hg att han inte tycker om mig1 vad /ag -r emot ett s, stort 6 v-rlden . Ty se1 verallt hela himlen1 havet och /orden darra 5erg och dalar darra n-r han hemskerN6 ska han inte titta in i ditt h/-rta DEEcclus. &)1 &F ffG
-uds mening att framver beror som dess, med vr egen kommer verens om att brist p viljan hos alla varelser i sig, har om dem ngon favr. %em vill i denna mening1 i 5rist $, som -r allt annat -n vill veta att han kommer att r-knas som deltagande d-rmed r-knas fr 3ud1 men ingen fr sig s/-lv1 och alla villiga summan -r fortfarande summan av 3ud inte vill.*ans vil/a -r alltid en1 och om vi avviker en hel del h-r och d-r1 han h,ller oss samman. Order n,got folk kommer att 5ero $, hur m,nga 3uds vil/a. 3a5s ingen 3ud1 det skulle ge ens moral och inte heller an$assade1 inte regemente1 och inte heller r-tt. Alla har 3uds vil/a1 men eftersom alla har det som de andra1 inte 5ara fr,n 3ud utan ocks, 3ud som har en vil/a att allt1 s, vi kan inte riktigt is-r och ut ur hgsta rang nedg,ng som detta under en vil/a -r. Och vem g,r emot ordern1 kommer de att ta1 och vem hon tror strta1 kommer att falla under deras ftter och de kommer att kl-ttra hgre. ?en vem erk-nner villigt1 tar hon u$$1 och som h/-l$er henne kl-ttra s/-lv1 en dag kommer att st, hgt ver.
D#rekomsten av lagen1 som 5est-mmer det m-nskliga tillst,ndet och vertagare1 5ygger $, medvetenheten av folket i den /uridiska friheten. 7enna medvetenhet har m-nniskan av 3ud1 -r en gudomlig ordning1 vilket gav de m-nniskor som $lockas u$$ av hans medvetande lagen har varit. + medvetande om folket1 lagen s-tter kommit till st,nd. ?en $, vilket s-tt de kommer in i det m-nskliga medvetandet6 7et kan gra samma skillnad som fr religionen - och lagen i sig -r fr de m-nniskor som inte -r alienerade fr,n kunska$ om hans urs$rung1 en del av religionen. Lagen tr-der i det m-nskliga medvetandet dels $, de vernaturliga s-tt u$$en5arelse - v,ra heliga 5cker skriver den frsta lagen s-ger till 3ud1 - delvis $, de naturliga s-tt att den m-nskliga anden-avlade s/-l och instinkt1 d-r s/-lva ska$at -r dolt1 och lagen som en ska$else av det m-nskliga sinnet verkar faktiskt i dess fortsatta utveckling och ut5ildning en m-nsklig $roduktion verkar inte 5ara1 utan -r. DECuchta1 9ursus av institutionerna. +0 ILG
%i drivs av 3ud som en flock $, en 5red1 l,ng v-nd. Alla i 5es-ttningen frihet m,ste g, u$$ till vissa gr-nser1 som han vill. Och s, allt vimlar av varandra1 man sv-nger till hger1 en till v-nster1 en g,r 5ort i riktning mot en annan mot det1 h-r -r man ho$$ar kors och tv-rs1 det kry$er en annan l,ngsamt1 en -r den andra kommit
l,ngt1 en annan l,ngt efter. Och -nd, hela 5lei5ts alltid en 5es-ttning1 och h,ller hela alltid r-tt riktning i vilken 3ud 5ara driver. Och ingen kan1 och m,ste1 med all sin frihet s, l,ngt avvika fr,n v-gar eller g, 5ak,t eller fr5lir st,r 5akom1 att han skulle frlorat1 3ud kommer s-kert att fra den till5aka och driver honom fram,t igen1 ingen ges 5efogenhet att vara galen i 5es-ttningen eller flocken fr att vandra den v-g av 5es-ttningen s/-lv1 snarare svaret fr,n hela 5es-ttningen -r fortfarande $,g, de vilseg,ngna av de s-tt 8eiser fr sitt eget m,l1 eftersom ingen -r fr1 och hur m,nga -r ocks, tveksamma till tr-d1 de m,ste slutligen av h,rt slag kras 5ort till 3uds v-g1 d-r andra g,r. 7et kommer en storm1 hela 5es-ttningen ryser1 de flyr allt is-r1 $recis som stormen $asserar1 -r alla till5aka. + stormen i sig men herden var fortfarande d-r1 s, det herde var nog s/-lv1 som retar honom genom starkare momentum fr 0courge1 fr att s$ola ut tomg,ng och nu g,r de sna55are. 7u ser inte herdarna1 ni ser honom inte fram,t1 inte g, till5aka som en /ordisk herde fre eller efter f,ren. @r han en fa5el6 7u ser inte honom fr,n omgivningen1 eftersom du har det i dig1 inte medan hennes singel fr dig1 men hela flocken1 inte 5ara den m-nskliga 5es-ttningen1 himlen hela den h/ord1 flocken kan inte vara ensam1 v-gen ocks,1 s-ger hon. 7etta gr det m/ligt ensam herde1 inte en enda frlorar $, s, $, n-tet fr,n hela flocken1 kan han frlora +nga .a1 han skulle frlora en del av dig s/-lv. 7et -r skillnaden i den gudomliga mark mot alla herdar1 g, utanfr1 och det kommer 5ara fr att 3ud s/-lv h-nger $, framfr alla andra1 r-tt utan ocks, sk/uter framfr andra. 0om nu fromt g, med $, t,get1 n-r 3ud talar hans framsteg1 o5s det -r ocks, sur1 och som fraktade den rt som lockar 5ort fr,n v-gen fr framtida 5etesmark t-nkande1 som lovat att allt1 som det -r verkligen h-ngiven1 och den som hatar1 3ud starkare driv k-nsla1 freg,s i kursen1 som ocks, -r k-nt gl-d/e och styrka $, ett effektivare s-tt1 eftersom han har 3ud infr andra1 och en dag kommer att ligga fre n-r det slutligen g-ller igen1 s$-rr att underh,lla och 5etesmark. #r vad -r det riktning och avsikt1 driver sin h/ord $, 3ud6 Alltid g, 5ara $, mager v-g $, mager drift6 3, inte till detta1 utan att g, l-ngre -n s,1 och fr,n den har 5livit karga 5etesmark till vackra grna 5etesmarker1 "iemts som den gode herden. Och eftersom herden inte slocknar av hans flock1 men i det1 5es-ttningen verg,ngen vara hans egna redska$1 ocks, k-nner han trst1 hunger 0ingulars -r1 och kommer och m,ste vertala honom1 $, sin tid1 fr att tillfredsst-lla honom s/-lv. <u 5ehver inte sk-lla herden1 att han1 den enskilde av 5es-ttningen leder inte ordentligt $, sladden1 som i $/-sen av armar och 5en med ett verk av en motverkande har $lats1 om 5ara hela 5es-ttningen med alla enkel frra kommer d-r 3ud vill1 5ara 3ud med alla stag och ovil/a individen u$$n,tt vad han vill i sin helhet. .itta sin tillfredsstllelse i att tillfredsstlla -ud som den som r i strsta mjliga tillfredsstllelse av hans strsta tillfredsstllelse kommer omkring ingen knsla av tillfredsstllelse. 7etta -r samvetet frid och gl-d/e av samvete1 vilket -r den hgsta gl-d/e1 den hgsta inne5oende goda1 det sanna lycka. 7et strsta n/et fr oss -r.1 Endast vid n/et att den *gste1 vinner han med oss </et att den *gste -r den yttersta av n/utning1 den strsta hela g,rden. + det u$$fattas allt fr-lsning1 finns det frst,s all den
gl-d/e som inte -r en k-lla till stort lidande1 -r det frst,s allt lidande1 det som -r av strre gl-d/e k-lla1 inne tvist om vad som -r 5-ttre1 och fred1 n-r det -r s-kert1 det alla s/ukdomar 5ota1 inne all synd fr5-ttring1 och efter straff frsoning. 7e som vill k$a den hgsta inne5oende goda1 det flera m/liga1 anv-nd den strsta hela g,rden.<u -r det lite att 5etala den lilla egen lust> ne/1 det som anlitar till det hela1 s, -r det att ska1 men ocks, finner det minsta men deras lilla la$$ av de stora helande omr,den1 frstra dem inte mer. #r att ka den strsta hela g,rden1 gyltor 5-r sm-rta och lidande och fr att f, tusen offer1 kam$en till frm,n fr den -ndliga fred och k-m$a1 inte av h-nsyn till lidandet1 inte fr den skull att argumentera1 ne/1 $, grund av den gl-d/e och fredens skull.+nget offer kan 5ehaga 3ud1 det h-r -r en riktig u$$offring1 5ara k$er han den strre m-ngden frlorad Kleinre1 dog den Evige1 aktualitet1 kan inget offer 5ehaga 3ud1 det -r en u$$offring fr dig s/-lv1 allt du offra hela grdan -r1 en g,ng s/-lv ganska 5ra1 men vill du 5ara fred till dig1 kommer 3ud att neka dig med straff och med lidande. *ela g,rden -r en skatt av 3ud regerar fr alla. Allt vad du gr1 som g,r i en cirkel1 i strre eller mindre1 ofta i ett fr-mmande land l,ngt utanfr1 och om den sedan l-nge glmda1 s, n-r du g,r till och samla in s, %iels kunna 5-ra1 sedan kehrts till5aka med sin kostym1 de lasta $, dig. + s/-lva verket var det sagt1 n-r det kom fr,n dig1 vederg-llning1 om kataloger fra till5aka vad den t/-nade i 3ehn och findets h-r v-gen till5aka inte s, 5lei5ts Livet -r eftersom den vet ni findets s-kert1 hur alla har att g,. 0, skicka ut den goda g-rningen1 fr,ga inte $, vilket avst,nd1 och 5ev-$na dem rakt ut med kraft1 returneras en g,ng med 5ra kostym1 och fra den enda lidande1 om det 5ara var till strre n/utning. 0, det g,r fram,t i v,r 3ud1 -r detta den eviga ordning. ?en du1 oavsett om 5elning *errens var regel5undet redan1 om han skriver u$$ ditt konto1 oavsett om det g-ller livet efter dig1 titta $, hans ansikte 5ara u$$ vad du skrev d-r1 se1 det h-r -r din 5elning om samtliga lner1 det aldrig l,ta dig v-nta1 den andra1 om tillf-lligt1 du kommer fortfarande att g-lla.
Ordet lust -r h-r1 fr att inte misstolka $, ett mycket allm-nt 5etraktas som det sunda frnuftet. 9loser -r den eta5lerade $rinci$en utvecklats h-r i mina $a$$er D$, det hgsta goda Lei$".1 &MO).D och i en senare avhandling DOn $rinci$en n/et att ,tg-rdenD i #ichtes filosofi. .ournal1 2. _+_. <# &MOM. C &
-uds namn och ting beknner verens och knner n den som frenar alla saker i sig, har namn som har om dem ingen verenskommelse i enlighet med externa och interna relationer. + en s,dan verenskommelse kommer vi att kalla alla 5rder1 alla av oss k-nner sig som ett kom$lement till varandra1 och $risa 3ud som den som gr allt 5ara ett helt riktigt skil/er oss. Och som gyltor som vi 5r/ar s$eciellt 3ud s/-lv 5ara som en ,ttondel1 inte s$littringen -nnu hedniskt i egen r-kning och att vi inte ser l-ngre -n detta en klocka1 sli$s 5andet inte -r annat -n vad det 5orde. <-r 3ud snderfaller redan i m,ngfald1 vad -r de varelser en1 d-r 3ud utom m,ngfalden faller1 5r vad l-ka 5rott mot m,ngfald6
D7et -r o5eskrivligt1 det som var fast 5eslutna att h-nga efter skatter av kunska$ och moral av den m-nskliga rasen $, 5egre$$et 3uds enhet *an v-nde sig 5ort fr,n vidske$else1 och d-rmed -ven av avgudadyrkan1 laster och styggelser $rivilegierade gudomlig s/ukdom1.1 2lev han van vid
det1 verallt gemensamt syfte saker1 och d-rfr s, sm,ningom att m-rka naturlagar av visdom1 k-rlek och godhet1 s, i var/e grenrr enhet i oordning fr att f, den mrka l/us. 3enom att v-rlden var med 5egre$$et One 0ka$aren till en v-rld Ecosmo"G1 g/orde @ven ,ters$egling av samma1 m-nniskans sinne1 till och l-rde visdom1 ordning och sknhet. D E*erder F) i s D0$irit of he5reiska $oesi1D fungerar +0G DEndast medvetandet om allas enhet1 i 3uds sinne1 som en moralisk vil/a och moraliska actionsho!er1 titta en alltid och ka aktiveras k-nslor eftersom de sammanfaller nu med den d/u$aste orsaken k-nslor av v,r natur. Wourself vet i 3uds 0amtidigt enhetsmedvetenheten och /-mlikhet fr alla $, 3ud1 -r idBn om m-nskligheten1 som riktiga s-ttet -r en aldrig sinande u$$gift1 faktiskt ,stadkommit i att k-nslor och ideal v-ntat1 inkluderar vi allt m-nskligt ansikte 5-r med lika utgivande k-rlek1 eftersom det -r i 3ud -r 7etta inkluderar inte 5ara de k-nslor1 som vi kan kalla den moraliska ensam1 u$$h/da till den v-rdiga s/-lvs-kerhet1 -r v,r grundl-ggande vil/a d, 5ara ge den k-rlek1 den moraliska 5li1 -.1 men ocks, de som det verkade o5egri$ligt faktum av sym$ati h-r -r $$en fr gri$ande klarhet. Om vi -lskar driver folk en ofrivillig im$uls1 s, det -r 5ara genom att agera enhet som frenar dem i 3ud med oss1 -r det den u$$fattningen delade intimitet 3ud. DE3ran1 D7e filosofiska l-ror lag1 stat och an$assade.D &MF(. 0. ILG
/ro, hopp, krlek bjrn till -ud, n den som alla sanna trosvisshet, hoppas okej uppf!llandet av alla helande krlek som br bandet i sig, r om ingen tro, inget hopp, ingen krlek. All tro1 allt ho$$1 all k-rlek -r frg-ves1 l,g1 smal och tr,kig1 att de inte -r ko$$lat till 3ud1 inte utesluter den av 3ud. %em tror $, s$ken 5redvid honom1 -r anden inte om vem v,rdar 5ara vidske$else. #rho$$ningen -r inst-lld $, /ordiska ting kommer till ett slut1 men ver det /ordiska1 str-cker 3ud till h/-l$ utan slut. 7en k-rlek som g,r fr,n granne till granne -r 5ara ddlig1 och den k-rlek som k-nner att de ska se till 3ud1 oddlig. 0m konsten att b!gga -uds tempel och att pr!da och frhrliga hans sndag som av en som har hela vrlden som sitt tempel b!ggt och inrett, och sndagen var satt som dagen av firande efter verken, r inte konst. *ela v-rlden -r 3uds tem$el1 och verallt han s/-lv i det kartl-ggs och 5eskrivs av sina tusen sidor1 det hela1 men 5ara som en helhet1 genom att helt u$$fyllt det. Och ingen strre konst m-nniskan har m/lighet att tr-na1 i synnerhet fr att gra sig 3uds tem$el helt och fr att f, i sig.
DT-nk $, att en gud 5or havande Och fr,n vanhelgande av tem$let hade alltid skonas1 kr-nkst du 3ud inom dig1 om du frhnest lustar1 Och vad mer1 om du sthnest i fel s/-lv$l,geri. 3ud steg ned till v-rlden Att se med dina gon1 *onom ni skall offra doft med rena sinnen andas1 han tittar $, dig och k-nner och t-nker och talar1 . 7rum vad du sker k-nsla1 t-nka och tala1 -r gudomligt l/us D E : ; c
k e r t 1 D v i s d o m 5 r a h m i n e r n a . D T + 0 ) G
?en m-nniskan -r 5ara 3uds del1 /a 5ara en del av sin andel1 och att k-nna att han -r s,dan 5ara det1 och d-rfr g, samman fr att 5ygga med andra1 ett annat tem$el1 som hade en 5ild av enhet och storhet och -ra av de 5redaste tem$el1 dess tak en 5ild av himlen tak1 och ska i 3ud1 s,som han har 5eskrivit i sin v-rld och sitt folk s/-lv1 och -r i 3ud fira med festlig sammankomst med tal1 s,ng och musik1 och heliga riter1 som en ver alla 1 som Lord av all -ra1 eftersom alla goda givare och 5ehandlare1 som 5eordrar1 den goda g-rningen och -r fr v-lsignelse1 och efter ar5etsdagarna ger ocks, semester.
0edan frekommer alla som var uts$ridda $, ver!ichenen dagar i *errens t/-nst $, /o55et tillsammans framfr sig i hennes kl-der1 med en av dem1 som leder tal till *erren. Ansiktet som tidigare var 5/d fr att ar5eta1 5ara verksamheten res$ekten som de st,r nu fritt fram till honom1 den inre ga till *erren av andarna1 det fysiska till sin /ordiska $rakt. 7en ena ser fram av den yttre glans1 som de s/-lva ar5etade1 men vet att det ser ganska inifr,n inte fr,n utsidan1 ta den andliga kraft som tr-nger mildhet att allt ringar u$$fyllts i alla d/u$. Och alla -r verens om1 tacka honom ar5etet1 v-nlighet1 5elningen av tusen rster1 som om det var en rst1 det finns ingen konflikt1 hra hans vil/a fr en vecka och g, d-rifr,n1 -ven lnerna fr r-cka att gl-d/as i sin r-dsla och sin k-rlek samtidigt. Konsten kan festa med f-rger och toner1 men hon g,r tigga till slut1 om det inte finns1 och alltid till t/-nst fr den hgsta konstn-r. ?ycket Cetite och vad lust fr gat1 som den m-nskliga tillverkning konst1 men 5lei5ts endast konstgre$$ och Tand1 vermags inte n,got i n-rheten av alla 3uds ar5ete1 tydligare och kunska$ fr att fra oss tydligare och d/u$are fr att leda till att t-nka $, n-r v-rlden direkt1 kan det s/-lv. 7in $lats -r fr stor1 folk ser fr kort1 kan det hela inte att s$-nna $, en g,ng1 regeringen i 3ud har d/u$are mening1 det m-nskliga sinnet tr-nger -ven att 5romsa ked/an l-nkar tar fr sig1 inte hela ked/an1 mer han gr-ver1 desto mer gr det mrkare1 s, det -r nu i den lilla s$egeln fr att visa $, ytan1 vilket i det stora fr stort fr oss1 fr oss d/u$et fr d/u$t och mrkt med d/u$et. Och som konstn-ren drar v-rlden till 3ud i Little vi ser i hans ar5ete nu ocks, i v-rlden och k-nna doften av 3ud inom det1 och han lyfter d/u$et till ytan1 ser vi i skenet av sknhet sanningen l/usare och k-nna1 till e4em$el licens -r endast den hgsta glansen fr,n l/uset av sanningen s/-lv1 som ocks, adderar Transfigurationskyrkan till u$$lysning av v-rlden. Konsten att frh-rligas n-r n,gonting inte -r r-tt konst och dumt1 hon skryter med att hon -r s/-lvfrsr/ande. 7en liknar 5ara %erkl-rungsschein huvud av helgonet med all sin sknhet. Att han gr helgonen synlig som en utifr,n sina egna hrn1 s -r det som ensamt h/er tonen %ackert. 7en heliga omgestaltar r-kningen1 och det -r d-rfr r-kningen till de heliga. 7e strsta helgon men det -r den helige 3uden. %em sk-lla vill ha den konst som hon det gudomliga genom 0ensuell kl- sig i gudst/-nsten1 den anda som 5ara skulle g, till andevarelser muta av framtr-danden1 sinnena rr om1 i st-llet fr att rra om i anden1 tillr-ttavisar 3ud s/-lv1 som har kl-tt u$$ oss i denna v-rld av sinnena1 inte vet att1 r-tt teknik -r inte den som den mer dold sinnet1 snarare genomskinliga gr kl-nningen som av kl-nningen av kro$$en1 och genom kro$$en av anden 5ara l/usa och klara ku$onger1 har sinnesretning elakare konst1 men inte inne5rden av konst rakt i gonen. Konsten -r inte 5ara i t/-nst i kyrkan. 2red -r deras $lats1 sin rika tyg. ?en det -r 5ara kyrkan kan ko$$las i egentlig mening av konst i sina t/-nster alla konster. Och annars ska er5/uda den med konst -n med de m-nniskor som inte alltid 5or tillsammans i kyrkan1 och att ska$a1 men att ta k-nslan av kyrkan i sina res$ektive hem och all v-rldslig in5landning och s$ridning1 d-r de avser 5lad1 -r de verallt *gsta t/-nare och 5rder till varandra.
Arkitektur1 skul$tur1 m,leri1 konst av dekoration1 v-ltalighet1 $oesi1 musik instrument och rster1 ansiktsuttryck och gester i ceremonier1 f,r allt inte 5ara 5idrar till att frh-rliga kulten1 men kan ocks, 5idra till att ka dess effektivitet. *ela kyrkan -r som ett enda instrument1 5yggt1 som s$elas av de olika konst i harmoni1 och var och en kommer $, scenen med en kraft som ingen annanstans. Kyrkku$olvalv l,ngt1 reser sig tornet hgt u$$1 klockan genl/uder kraftfullt ut,t1 orgeln inuti. 0, m,nga rster vissa ingen annanstans att s/unga s, hga frem,l s/unger n,gon annan l,t s, full tonen har inget tal1 s, helig tystnad r,der annars utan1 $, n,got skildringar sknhet och storhet kan mta det1 ingenstans $rakt utsmyckning med 0kulle d,1 -r ingenstans det tyst gest att vara ett uttryck fr en s,dan d/u$ k-nsla1 som i kyrkan. Och att allt -r tillsammans1 t-nka1 vil/a1 k-nsla alla att resa sig i en riktning1 den riktning av det som allt man sv-var ver allt. Och eftersom hela d/u$et av tro och konst -r redan s, utmattad som en g,ng kunde inte kulten1 dra fr,n detta d/u$1 ka sin makt eller6 .o det finns -nnu en scen d-r konsten alla komma tillsammans1 men 5ara e4ternt1 som fr samh-llet1 utan verklig inre 5ands$ridning och uts$ridda. 0/unger i st-llet fr tal1 v-4ling mellan tal och s,ng s, visas endast som onaturligt och "!itter/oniska-liknande varelse1 ho$$ar den fr-mmande dans i mellan1 v-ggm,lningen -r verl-gset utseendet $, sknhet1 -r $rakt glitter1 k-nner alla fe/kade. %arfr6 7et som frenar konst1 nu -r inte ens i riket av v-rldsliga distraktion. Eftersom det 5ara finns en hel del konst. Konsten att konst1 men -r 5ara en1 kan 5ara vara den som 3ud har strst konstn-ren s/-lv fr vissa o5/ekt.
<aturligtvis1 vem av oss skulle kunna i alla Ddet verkligen u$$n, den hgsta1 reflekterar i sin kunska$ fullkomlighet och enhet i 3uds kunska$ helt1 med sin vil/a till 3ud vill att alla och allt att vidta fr att till fullo f, n/et att 3ud verallt och1 $, alla sidor fr att f, dig i den yttre och inre 5and av gemenska$ med 3ud1 alltid att finnas i all tro1 allt ho$$1 all k-rlek f-rdigst-llande i 3ud1 alltid k-nner sig som en ar5etare $, 3uds tem$el och ut ur tem$let och titta $,1 men det -r en Cerfekt d, kan han str-var efter1 och inte den enskilde kan helt enkelt inte1 och 5r det st-llas in $, m,let1 religion1 vetenska$1 konst1 land1 5est-llnings1 hela m-nniskans liv i hela v-rlden kan och 5r ta den allm-nna inriktningen av det1 och /u l-ngre mer detal/erad durch"u5ilden de sker. 7enna u$$s-ttning tillhr 3ud %ill du s/-lv och s, sker i termer av ledarska$ av denna v-g att ut5ildning av /orden av 3ud s/-lv1 som vi talade om1 som han heran"uhe5en alltid mer till det stadium av /ordiska saker sinsemellan1 i sig s/-lv1 -r alltid hgre str-var efter att e4$andera och kar s,ledes i sig hgre. #r 3ud inte stiger1 som vi gr1 att mer -n yttre1 men $, inre niv,er. Och alla andra himlakro$$ar1 hur mycket de skil/er sig vanligtvis fr,n varandra1 i vilka l-ngder de g,r snder1 i detta avseende1 de alla g, en v-g. En och samma 3ud som alla 5-r medvetande s/-lv1 ut5ildar hon allt medvetande av en och samma 3ud1 av sig s/-lv1 och -r d-rfr i sig vara medveten om att f, hgre med varandra han vinner en annan angre$$s$unkt fr det. 0om en man i vilken den hgre k-nsla v-cks1 av st-ndigt nya synvinklar attack syftar till att vinna en allt strre och tydligare medvetenhet om sin egen natur1 in5egri$et den del av sig s/-lv ver allt som han och erk-nner 3ud inom sig s/-lv i 3ud . <u naturligtvis en del s-ger emot det som s-gs h-r av 3ud att 3ud -r 5ara en anv-nd5ar u$$finning av $r-sterna och h-rskare $, /orden1 eller en idB som gr mannen1 s$egel5ild av den man kastas ut av honom i allt1 eller ett ord i en filosofisk 5ok1 l-m$lig att gra saker genom att t-nka $, det1 eller en omedveten varelse av
naturen1 eller en ledig titta och t-nka i en avl-gsen h/d ver hela v-rlden. ?en ni har en s,dan tro1 vad -r du d, i v-rlden1 vad kommer ni s/-lva vad ni vill i v-rlden6 7, var -r ditt m,l1 s, d-r -r din riktning1 s, d-r -r ditt ho$$1 vad -r din frsta1 vad -r din sista6 7en frsta kommer att vara gl-d/e av dagen och den sista avst,ende fr evigheten. Och om det -r det frsta och sista av allt inte riktigt som min ty$ av 3ud1 -r det 5ara fr att 3ud tvingar dem att st, emot sina kunska$er1 vertygelser och avsikter i hans riktning1 och n-r den dagen kommer d, han 5er-ttade fr henne kunska$er1 frest-llningar1 villiga sig krafter.
DUtan en gudomens fr folket varken syfte eller m,l1 eller ho$$1 5ara en darr framtiden1 en evig r-dsla fr var/e mrker och verallt en fiende kaos under var/e konst tr-dg,rd av en slum$.1 ?en med en gudom allt sorteras v-lgrande1 och verallt och i alla avgrunder visdom D. E.ean Caul. 0elina1 <achl. +0 )QG
</d men mannen som 3ud valt honom till sin s$egel1 i s, mycket hgre k-nsla -n m,nga d/u$are natur1 fr inte s, hur -r det med honom med alla andra varelser. Uts-des s$ricker fram ur mrkret till l/uset1 himlen kommer och g,r1 vad en skn ny v-rld= 2lomman $$nar u$$ ko$$en1 solen skiner in i det1 3ud k-nns det med den v-4t1 5lomma1 i v-4ten1 5lomman1 som alla s, v-cker nytt liv i honom1 men med m-nniskor1 d-r m-nniskor 5ara som den #olk till och med vara ett framtida hgre medel i det1 det klara om allt1 stor och l/us gud. +nte genom att man 5ara 5lir medveten om sin 3ud1 men man 5ara i alla ddliga varelser han stiger till medvetande om sitt eget medvetande1 fr,n det /ordiska synvinkel 5ara frst,s1 men det -r /ust d-rfr den hgsta fr det /ordiska. F. 6nder utvecklingen av den gudomliga eller v-rldsmedvetandet %ad gr vi redan som ett 5ra e4em$el Eka$itel +_G1 som vi redan har fattat det slutliga m,let i gat1 vilket kan nu eller kontakta en kort verv-gande $, -ven efter hans allm-nna framsteg. L,t oss se1 s, sent som $, /orden den mycket medvetna mannen kom till efter s, m,nga varelser $, en d/u$are niv, av medvetande han ledde1 liksom m-nskligheten s/-lv deras medvetenhet kar allt hgre1 allt mer l-ra sig att t-nka $, sig s/-lv1 3ud och den ty$ av saker som slutligen utvecklas var/e enskild $erson i samma riktning1 s, vi m,ste k-nna igen v-l1 var det koll $, den vergri$ande inriktningen av v-rldsmedvetandet utvecklats d-r1 fr hur vi ska k-nna igen dem $, annat s-tt -n fr,n vad k-nna igen oss om det6 ?en eftersom 3ud -r ett 5arn som f,ngas inte s, fr,n 5r/an ganska /-mfr5ara i d,rska$ och sinnlighet6 7-rfr att inte ta u$$ n,gon m-nsklig formation s, vidare6 Kan det vara annorlunda med 3ud om vi ska st-nga fr,n m-nniskan till 3ud6 7et m,ste vara en annan1 under fruts-ttning att 5arnet i sig -r olika i urs$rung och inventering1 som 3ud fr,n 5r/an1 5ara det kan vara samma1 som fortfarande -r giltigt1 s, -r -n mer giltigt1 /u l-ngre vi g,r fr,n 5arnet -n 5arnet i tid och rum1 som n-rmar oss 5ara 3ud. 3enom att gra det1 dock1 s, vi kommer till #adern och mamma som har varit klokare -n 5arnet1 och n-r vi g,r vidare1 till kreativa visdom1
som 5ara satt u$$ mannen s/-lv1 kunde inte 5arnet och inte 5arnet far. <u har den frsta visdom verkligen inte trodde att hon var s, klok1 det -r ungef-r som 5arnet1 men hon -r trumman inte mindre1 och det -r helt annorlunda fr 3ud -n fr 5arnet. 2arnet -r en del av en hel v-rld och har en hel v-rld fortfarande efter starten1 det -r vad saken med honom -r annorlunda -n 3ud. <u 5er-knas det -ven $, sin ut5ildning genom hela fr-och samtida1 fds lika f, fr,n sina fr-ldrar1 andra m-nniskor1 v-rlden runt ut5ildning1 och kunde mentalt aldrig utvecklas utan1 och de m-nniskor som ut5ildar Anv-nd h,lla till5aka i deras $re-och co-v-rlden $edagoger. %-rlden med 3ud1 men var tvungen att ut5ilda dig s/-lv i 5r/an av ett -rende fr att ut5ilda fr,n rena ka$ital5asen1 sina investeringar ing,r fr,n 5r/an ocks, tillg,ngarna till en1 inte 5ara dig s/-lv som en helhet1 men ocks, en hel del 5arn till m-n i sig s/-lva1 sin ut5ildning -ven lyssnat $, hennes s/-lvstudier. 7et -r alla sina egna l-rare1 och alla hennes egna elever. 3ud har sannerligen inga fr-ldrar 5redvid honom1 5akom honom1 men den unge guden -r s, att s-ga1 samtidigt far1 l-rare1 $edagoger i 3amla 3ud1 vad 3ud avs,g i sin ungdom g/ort att u$$levas i sig1 vilket -r vad den ,ldrande visade. Om den tidigare 3ud att se ut som ett 5arn1 har han 5livit som $o/ken Kristus1 som l-rde de -ldre v-gar1 men 3ud -r ocks, den -ldre v-gen och -r 5yggd som en s,dan den l-ra som han kommer fr,n $o/karna1 5ara l-ngre ut -n det kunde $o/ken1 l-ran om en -nnu -ldre v-g. %arfr n,gon senare tid$unkt till den tidigare ned1 men hela 5elo$$et1 $, vilken det st,r1 och med endast motiveras av hela tidigare tid$unkt. 7etsamma g-ller fr en m-nniskoson1 men den h/d till vilken man uttrycker det1 -r inte s, som h/den av 3uds ades helt av sin egen tidigare tid1 men 5ara genom 3uds tidigare tid. Och medan 3ud v-4er fr,n ena sidan till ,lder1 v-4er den fr,n den andra och till5aka till ungdomen1 fr1 som han ,ldrar i tiden1 nya individer -r alltid ung i honom l-ra sig snarare -n fr,n den gamla 3ud och d-rfr en $erson 5r/ar med d,rska$ . 7en enda anledningen till att 5arnet -r s, nytt och dumt1 fr som en ny $ort skulle $$na den gamla visdomen dras in1 genom att ny riktning1 med frnyad entusiasm. Under tiden 5arnet i den gamla guden de gamla l-r l-rt sig den gamla 3ud genom ny vara ny1 utar5etar i dem de s/-lva nya1 v-cker alla skattm-stare i det nya1 som han samlade i detal/ av dem1 $, det hela1 s-tter honom i den m-nskliga trafiken och m-nniskans historia till hgre aktivitet och hgre utveckling kan endast ske av den enskilde1 och fr denna skatt d, var/e erh,ller genom ut5ildning och livet h-r och det och 5evu4en med de mottagna $ounds $,. 0ka vi nu s-ga $, grund av 3ud men senare mer sofistikerad -n den frra1 i den tidigare en defekt var6 ?en inga andra fel1 det var n-r de framsteg till det hgre s/-lvframkallade1 och eventuellt tidigare tiden st,r i denna relation till en senare och senare var och en i frh,llande till ett fl/ande1 och i detta avseende1 aldrig kommer v-rlden $,1 5ara fr att det -r den 5aserar sin helhet utvecklas s/-lv1 -r att ha n,got utver det nuvarande till-gg 8alking -nnu1 d-ri ligger styrkan i den eviga under utveckling. + den tidigaste tiden1 men som i slutet av esterna1 var 3ud nog1 men i samma 5rist lsa s-tt u$$giften att v-rlden i staten genom var 5ortom staten genom var 5ara att kra r-tt1 och -r $erfektionen av guden titta inte $, att u$$n, 5egr-nsad to$$mte1 men i en o-ndlig utveckling. + s,dant utan att hela 3ud i var/e g,ng
to$$mtet -r inte 5ara allt detta1 utan -ven fr hela det frflutna1 5ara han s/-lv inte kan verskrida sig s/-lv och gr det forts-tter gehends under tiden. Om vi ville ha s, det tidigare statliga 3ud kallade l-gsta mot senare1 men v,r l,ga l$tid 5aseness inte skulle tr-ffas. %i kallar l,g1 som -r liten i till-gg till en hgre1 och vad som inte u$$ till en hg aktivitet. ?en hela tiden allt -r sm, till 3ud1 och alltid tillr-ckligt 3ud den hgsta u$$giften frsvinner mot alla -ndliga u$$gifter. Endast fr sig s/-lv1 den senare 3ud tittar ner1 men samtidigt k-nner igen fr,n den frra1 som har h/t sig till sin nuvarande h/d. 7en tidigare 3ud -r inte emot en eventuell l,g1 eftersom roten -r l-gre -n 5lomman1 ungef-r som den en g,ng 5lommande slutade hela anl-ggningen -r l-gre -n den verkligen 5lomstrande1 och den 5lomstrande l-gre -n -nnu hgre 5lomning. ?en detta g-ller 5ara h-lften eftersom v-rlden inte v-4er fr,n sm, till stora som s/-lva anl-ggningen matas inte fr,n utsidan1 var stor och m-ktig fr inledandet av ett s,dant datum1 och har ocks, 5lomstrat v-l fr,n 5r/an att gilla i dag1 5ara $, ett annat s-tt -n i dag1 allt gick mer in i /ust helheten1 snarare -n att det fanns tusen mer v-lm,ende v-rldar1 och i var och en av dessa tusentals sm, 5lommande v-4ter -r n-rvarande1 som orsakas av $rogressiv ned5rytning av v-rlden till den enskilde. 0, ska vi inte tro att 3uds e4istens dominerades av 5arnet eller r,a vild s-tt fr,n 5r/an genom sinnlighet. 0narare 3uds irrationalitet dominerade fr,n 5r/an den sinnliga som idag. ?en v-l som en slutsats1 vi vill ha n,got annat s,dant tillst,nd att s,dana 5egr-nsningar kan leda till v,r fantasi i en urtida1 d-r 3ud -nnu inte satt sig med sitt frnuft1 eftersom den -r konstruerad med sitt frnuft och sina rimliga ,tg-rder1 5ara 5ehver han anledning 1 tills d,det skedde. + st-llet fr att vertr-ffa sin orsak fr,n 5r/an s/-lv och hans verk1 han var snarare frst de all kning av 5yggandet och ut5yggnaden av den frsta 5asen av sin egen h/ning1 en frisk enorm k-nsla v-rld.#rst l-gger han grunden fr den sinnliga utseende1 fr5ereder sitt -mne1 dela u$$ den i stora massor1 tvingar dem $, s-kra v-gar och g,r sedan till 5est-lla i synnerhet de s-kra Artister samma1 s/-lva lever i den fysiska v-rlden och v-ver och handlingar1 ska$a1 och s, hgre fa5rikat1 /u mer han med sitt frnuft helt i ett och stiger1 och desto mindre med att t-nka $, att ska$a och de ska$ade raster sig vid tid$unkten fr ska$elsen1 med undantag fr att den m-nskliga konstn-ren s/-lv 5ara av 3uds rike till k-nsla s-kerheten m,ste ut5ildas att 3ud 5or fr,n 5r/an1 eftersom 3ud -r den eviga helhet1 och konstn-ren endast en nachge5orner del. ?en konstn-ren har ska$at verket1 och i de $unkter i vila ska$ande1 kan han t-nka $, det1 hur1 med vad han ska$at det1 och det kan dra honom infr framtiden. 0, 3ud ser $, hans verk och sig s/-lv till5aka1 -ven av konstn-ren s/-lv till5aka $, det han ska$at genom honom1 och granskningen g,r sedan till5aka in i frutseende1 och s, hans anledning stiger hgre och hgre ver den sensuella 5asenN men inte den sensualitet av det -r1 genom vilken anledning har h-vts1 men detta i sig har lyft sig fr,n 5egre$$s sinnlighet i allt hgre ordning sinsemellan. 2i5eln s/-lv s-ger att den har f,tt s,. DOch 3ud sade> %arde l/us> och det fanns l/us Och 3ud s,g att l/uset var gottN .. Eftersom 3ud skilde l/uset fr,n mrkret och kallade l/uset dag och mrkret natten.D Och s, forts-tter det och du g,r 5ort idag. 3ud ska$ade huvudsakligen 5ara det som gr allt synligt1 s, det -r 5ara synlig $, marken1
i sak1 det v-sentliga1 o5/ektet1 medel fr sinnesintryck1 h-rmed den fysiska v-rlden. *an talar1 som det -r g/ort. <u fl/er den frsta visning1 3ud ser vad han hade g/ort1 och hur han finner att det -r g/ort 5ra1 han 5ygger $, det ytterligare1 och det fl/er skillnaden1 det fl/er ocks, namnge1 s, det g,r alltid fram,t1 han gr takfnster och st-ller sig den sista man mot1 med andan i hans anda1 och h-danefter tala med honom1 andan i hans sinne1 5ilden av hans1 och lyckades de fr,gor1 som han 5evittnade i honom. #ram till dess har hans ande talat endast med saker i det som hr den fysiska v-rlden1 och hans -nglar1 $re-r-ttf-rdig1 s, g/orde1 medvetna redan fr,n 5r/an1 men inte medvetet v-nda 5ak,t $, medvetandet. G. Guds godhet och ondska i v-rlden. @r 0u$reme Att vara s/-lvmedveten1 s, det skulle 5li slagna med en d,lig kommer 5ara sig s/-lv1 eftersom medan det kan v-nda denna vil/a1 som mot honom1 eftersom allt i den. *ans vil/a kan 5ara vara 5ra1 och eftersom han ser allting i en och ser honom inte saknar kunska$ till u$$lysning denna vil/a. ?en det finns ondska i v-rlden1 enligt v,ra idBer onda1 kan vi inte 5li av med1 och vill 5li av med det -nnu. %em har ergr;5elt hur den st,r med sitt urs$rung6 *ur -r kom$ati5el med det vi 5er till 3ud6 7et -r en sv,r fr,ga1 och -nd, har varit alltfr tung fr v-rlden. Om 3ud ville ont1 sm-rtan av folket och den synd som han -r en d,lig gud. Om 3ud har till,tit ondskan1 d-rfr att han kunde frhindra det1 men1 -r han en lat gud. <-r det kom hans v-g igen1 -r han en svag 3ud. *ur f,r /ag frvirrade mig d-r ute6 Alla $rova det $, sitt eget s-tt1 motiverade 3ud1 som han kan1 /ag d;nkts 5-sta s-tt> 7et onda var inte 3uds vil/a i v-rlden1 5ara hans vil/a och hans handlingar g,r det att lyfta den1 och hans kunska$ och hans makt -r tillr-ckligt fr detta. Oavsett ont kommer u$$1 verkar det 5ara i sf-ren av u$$gifter och v-nder under tiden genom tiderna. #rst efter det hela1 men vi kan m-ta den evige 3uden1 hela1 den Evige. 7et kom inte heller med 3uds till,telse i v-rlden1 han f,r inte vara godtyckliga1 han straffar den och 5esegrade det med vil/a. 7et fanns inte ens mot 3uds vil/a i v-rlden1 s, att 3ud hade fre e4istensen av onda tankar om det onda och endast svag vil/e att det inte ska frekomma1 men i en l-gre omr,den det kom in i v-rlden d-r inte utan vad kommer den vre1 vre 3uds 0inne -ger rum1 vilket har gett honom anledning att vara1 och materia ges att gra1 $, annat s-tt -n det -r med v,r egen vil/a och tanke. *ans vil/a var snarare mot det onda i v-rlden1 samtidigt som inte 5ara $, andra sidan1 och med att fr-m/a det goda1 men 5,da -r i samma riktning1 liksom den m-nskliga vil/an -r endast riktad mot det onda efter det1 eller en n-rst,ende1 honom har ,5ero$as. + denna mening d, naturligtvis nu denna onda mot 3uds vil/a. *an -r varken ond eller en lat1 fortfarande en svag 3ud fr5lir liknar oss1 5ilderna av 3ud1 men en arkety$ ver alla likheter. Eftersom mycket ,terst,r1 som /ag inte kan hitta den sista1 som /ag lagt d-r. ?en
vad /ag frst,r1 /ag frst,r och /ag menar detta> *-nder eftersom allt som h-nder i v,r s/-l1 med v,r vil/a6 %isas inte otaliga ofrivilligt d-ri1 fr,n omedvetna eller medvetna l-gre instinkter6 @r inte min egen medvetna vil/a 5ara den versta l-nken i min s/-l som str-var efter att leda alla att ut5yta 5-sta m,l1 vilket tycks mig 5ara fr mig det 5-sta1 harmoni och fred mellan min kunska$ och tro1 tankar och k-nslor1 -ven om enstaka motvilligt1 och fr att u$$n, 5lomstrande framsteg $, alla hinder str-var efter1 inte vad som inte $assar in i denna str-van1 som l,nga v-ndningar och fr-ndringar och dra55ade tills l-ggs till1 och slutligen helt $assar in i det1 i strmmen av hans allm-nna framsteg fr-m/ar och en v,g av hans framsteg m,ste s/-lv6 Kommer det att finnas i 3ud s/-lv1 hans s/-l som v,r del1 ett $rov annorlunda6 Om 3ud g/orde s/-len av ingenting som senior vil/a6 +ngenting ofrivilligt Eom det godtyckligt fr sig s/-lva certifikatG i frh,llande till denna to$$ kommer att dyka u$$ i hans medvetande6 0en1 naturligtvis skulle det inte finnas n,gra s$eciella varelser i 3ud1 fr 5ara att dess nedre vil/a och driva sin to$$ kan v-cka $, ett visst s-tt1 gr dem s$eciella varelser i honom skulle allt l-gre kommer att 5egravas i den vre delen av en tidskrift1 var skulle vi vara6 2orde inte 5ara vara 5ara den hgsta guden i den hgsta vil/an1 styret1 chef som str-var efter att leda allt till det 5-sta allm-nna m,l1 som nu anses vara den 5-sta $latta $, 3ud och fr 3ud1 harmoni och fred mellan all kunska$ att u$$n, och tro1 alla tankar och k-nslor1 samt individ motst,1 och v-lm,ende framsteg $, alla hinder str-var efter1 det som inte $assar in i denna str-van1 som l,nga v-ndningar och fr-ndringar och dra55ade tills det l-ggs till1 och vad varar riktigt $assar in i det1 fr-m/ar strmmen av hans allm-nna framsteg och som en v,g av hans framsteg m,ste s/-lv6 <u och m-nniskan -r redan inte gott och ont 5eroende $, den enskilde som kommer u$$ i det i de nedre regionerna av hans sinne1 men i enlighet med den riktning1 tar individen sin vre vil/a om organisationen och frvaltningen av detta som helhet1 enligt med den r,dande $ers$ektiv i sin ovan vergri$ande medvetande. Om det d,liga som kommer in i hans medvetande1 enda motivet fr honom -r att fr5-ttra den och att l-ka1 och fr att fr-m/a det goda1 fr att vidareutveckla det1 s, han -r 5ra. Och s, m,ste vi kalla det 3ud v-l1 trots allt ont1 som visas som en singel i hans v-rld1 om inte den hgsta vil/an -r ska$aren1 men helare och 5-ttre1 om de -r1 desto l-ngre och /u mer vi i sam5and med #l/ saker genom tid och rum1 de mer framtr-dande vre -ndam,lsenlighet tendenser1 desto mer lyser str-var efter att gra saker och ting leder till gott och 5ara sluta m,l1 s, att det som anses vara ont i sm,1 individuella och ?ellanstern frefaller oss1 till och med den tidsm-ssiga tillst,nd av en 5ra i de eviga och hgre sinnen. ?en vi vet inte riktigt ser all!egs hur ont m,ste t/-na fr att frgra det onda som ondskan s/-lv m,ste vara k-llan till en 5ra sak6 Av 5ehovet u$$stod alla framsteg fr m-nskligheten1 och var/e ny ndsituation ger en ny framsteg> var/e sttesten -r nya vingar. 0traffet $, sig ett lidande1 en ondska som g,r d-r1 men -nd,1 dels fr att frhindra nya onda1 dels fr att fr5-ttra syndaren s/-lv1 och om det utdmda straffet staten1 inte n,tt1 det -r 5ara en del av den straff av 3ud1 g,r 5ort tills det lyckades1 gelingts inte h-r1 det fl/er ett nytt liv1 som du forts-tter1 och slutligen m,ste lyckas -nnu1 v-4a syndens fl/der1 som synden v-4er och hur de straff skift1 vilket i
konsekvenserna genereras av sig s/-lv1 den v-4er tills det v-4er ver det onda 5em-rkelse. %are sig h-r1 om det inte i alla fall. @r alla stavar -ntligen slitna1 det fl-tade syndaren s/-lv1 -r h-rdn helt u$$lst1 och d, han slutligen -r s-ker1 d, den -r ordentligt st,lsatt. @ven en del 5ra faktiskt m,ste lida ont att 5ara en del av det onda i v-rlden1 att han har det1 men om han kan st, ut med det1 5ara det t/-nar honom sist han m,ste /u komma v-lsignelse1 s, strre1 /u l-ngre han kunde st, $, det goda1 och l-ngre 5elningen har skiftat. *-r eller d-r1 i alla fall. @ven i var/e stat -r religisa och r-ttsliga institutioner som styr i denna mening1 tro1 kunska$1 kommer folket i stort dra!. 7-remot kan dessa anl-ggningar inte u$$kommer genom 5linda instinkt av mannen som endast g,r till tillf-llig n/utning1 men 5ara genom medveten vil/a1 men de kunde inte 5ara genom den enda folkvil/an u$$st,r1 men 5ara med n,got som s-tter folkets vil/a1 -ven inom ramen 1 och s, gr sig h-r krf-ltet av en hgre kommer att h-vda att det visserligen 5ara sig s/-lv ganska hr5art1 ocks, 5el-gna $recis ovanfr alla individens vil/a1 utan -r ett tillst,nd -nnu inte det hela1 och /orden -r -nnu inte det hela1 5ara den v-rlden med 3ud -r hela. %ar och en har fortfarande den strre helhet. <-r det g-ller den enskilda m-nniskans vil/a har 5idragit till att gra dessa goda institutioner tillkommit1 har han det 5ara n-r det g-ller kraven $, en 5urk i alla fall inte mer allm-nt1 och mer ar5etade sina krav $, det1 desto 5-ttre enheten. Tendensen av religion och r-ttvisa -r i var/e stat 5-ttre hela -n tendensen fr den enskilde -r i genomsnitt1 och -r i st,nd att n-r en individ eller religion och r-tten fr staten att ytterligare utveckla och fr5-ttra1 det -r 5ara av den tidigare varit religion1 den nuvarande lagen och en ny strre 5ild av det allm-nna som skickas till den1 som om han skulle kunna1 slits ut ur det hela1 och utan att han fick sina relationer och trender andlig i sig1 n,got att 5etala fr det hela6 *ans vil/a visas som drivs u$$ifr,n vil/a som 5inder vid den vre anslutningen1 samt to$$en kommer igen stimulerande1 och ingen -ndlig vil/a -r att gra det s, att det o-ndliga inte skulle hitta ens fr-m/a och fr5-ttra. %ad -r 5ra1 s, allt ovan1 men mannen kan godtyckligt gra verktygen fr det goda1 genom att gra hans vil/a i underkastelse till to$$en kommer han1 om han inte godtyckligt lo$$et av det goda fr,n ovan fl/er att han m,ste en dag men gr. 0, nu 3uds allmakt oss inte frkortas1 om vi 5ara inte ta hans allmakt som ett 5ottenlst 5egre$$1 men tro hur det -r frenligt med 5egre$$et 5-sta av 3ud. +nte allsm-ktig1 han skulle 5ara om han kunde inte frst, vad han ville1 eller ville ha det han inte kunde1 eller om den onda vil/an hos dess to$$ ganska 5egr-nsat1 i 5efintligt skick1 eller om n,got skulle u$$st, inte genom honom1 i honom. ?en nu u$$st,r ocks, ens ont med honom1 i honom1 inte 5ara av hans vil/a1 -r hans vil/a snarare 5ara tron att fr att minska k-nslan i honom instinktivt :esulterar i en hgre mening och styra. ?en om du verkligen vill allmakt inte frol-m$a 3ud1 att allt som h-nder1 h-nder av 3uds ver vil/a1 att se s/-lv hur du s$arar din heliga1 v-lvillig 3ud -nnu. ?en inte vad1 men /ag vill att hans allmakt hellre ta s, att han kan gra vad han vill1 och att allt han vill -r 5ra1 inte 5ra 5ara som en helhet och allm-nhet1 men att var/e individ -r en g,ng fromma gott i v-rlden1 grund .ag sker allt utom 3uds vil/a1 men inte 5ortsett fr,n 3ud1 eftersom /ag hellre att se orsaken1 mot h-ngslen i honom styrka och aktivitet i sin vre vil/a s/-lv1 som man $, sin mark.
2etyder detta att det onda sista urs$rung frklaras6 <e/1 s, litet som i v-rlden och 3uds urs$rung. 7et -r d-r med 3ud1 och till slut fr,gar /ag inte varfr det -r d-r med 3ud1 eftersom /ag inte vet -r -nnu att frst,1 s, lite /ag vet att frst, n,got frsta urs$rung. 7etta avgrs d-r utsikten ver varelsen -r inte tillr-ckligt i en frsta orsak. .ag vet verkligen inte hur en vre vil/a kunde vara d-r1 om inte lite under honom1 vilket gr hans ar5ete -r m/ligt1 men /ag 5ehver inte ange varfr detta fick 5-ra med sig m/ligheten av sm-rta och synd i sig1 kan /ag os-ker1 t-nka1 hur kan n/utning utan kontrast missn/e g/orts av 5efintlig anl-ggning i v-rlden1 men varfr hade s/-lv g/ort denna m/lighet i v-rlden1 lust m/liggr endast med sm-rta6 ?ed motvil/a men till slut h-nger iho$ allt ont1 en v-rld som a5liefe i ren syndfri lustfyllda utveckling enligt 3uds vil/a1 naturligtvis1 frefaller mig som ett h/ul som a5liefe tr-na vikten utan h-mning1 men varfr kan det inte vara en s,dan v-rldsklocka1 om det inte kan finnas n,gon s,dan handen klocka6 + enstaka varelse m/lighet i sig kan ha sam5and med det onda v-g och hans verklighet med verkligheten1 eftersom endast inom omr,dena enskilda varelser1 det finns ont1 inte i hela 3ud1 som -r i den meningen att det hela1 vilket -r allt 5ra1 men varfr g/orde varelser u$$st, -ven varfr skulle de gra det endast i s,dana ofrutsedda u$$st,r6 .ag kan finnas sk-l sta$la u$$ sk-l1 och i n,gon anledning1 kommer en ny fr,ga sta$la u$$ och orsakar inget svar $, grundval av sk-l. 0, /ag skulle hellre st, stilla med min forskning. 2ara fr att /ag h,ller1 det -r vad /ag 5ehver i v-rlden full av ondska1 som en g,ng d-r1 som /ag l-ngtan efter n,got som /ag kan 5ygga min frho$$ning att det onda -r inte d-r av 3uds vil/a1 och alltid nyska$ade1 0narare -r hans vil/a mot det onda d-r1 om och om det kommer att lyfta den och att l-ka1 och kan 5ero $, n,got som han inte tog u$$ och l-ka att frena1 och vet hur man kan fr5-ttra -r under tiden genom tiderna 1 -ven om det ska i oavsett hur stor omv-g1 hans kunska$er och f-rdigheter tillr-ckliga fr detta -ndam,l1 och /u l-ngre och strre omv-g1 den strre och strre m,l1 men varfr m,let inte -r helt u$$n,tt samma verallt och alla $, en g,ng6 7essutom vet /ag inte n,got mer -n /ag vet varfr v-rlden varfr /ag ens inte lika till slut. Eftersom det finns en vre 3uds vil/a ovanfr 5otten1 i5land d,ligt1 i5land good!ill av varelserna1 vilket -r ganska 5ra1 /ag menar nu1 finns det ver den nedre Lust och aversion av en vre varelser i 3ud1 vilket gr honom till en %-lsignad 3ud gr inte skillnad $, de enskilda m-nniskorna s/-lva ovanfr nedre n/utning och sm-rta1 som f-ster sig $, detal/er1 gri$er en vre nskan att h-fta till diskussionen om vad som -r n/ut5art faktor i det hela1 innan endast till medvetande ett 5ra Xuest $, det hela1 i 5etydelsen av det hela1 och k-nslan av tillfredsst-llelse med 3ud som v-4er oss av det1 en gl-d/e som verg,r allt l-gre lust l,ngt1 inte mindre1 naturligtvis1 ett missn/e om n,got att h-fta till medvetandet av en motvil/a mot den vre helhet 3ud1 som verg,r allt l-gre sm-rta. ?en 5ara den frra medvetandet och h-rmed den h-ftade hgsta n/e i sig kan falla $, 3ud fr att han i sin helhet som en helhet inte kan motst,. Oss att veta allt man i /akten med honom1 ger oss den vre gl-d/e1 och han -r alltid $, det hela ett med dig s/-lv. 0om dock k-nner han v,r l-gre kommer ocks, att drivas av sin drivkraft med1 s, det k-nns -ven v,ra mindre gl-d/e och sm-rta i sig1 -r som -r glada1 frutom att1 som v,r1 och inte l-gre kommer n,got mot hans suver-na vil/a m/lighet1 liksom den l-gre
sm-rta1 som han k-nner med oss och i oss1 kan inte gra n,got mot hans hgsta n/e1 men h/ningen och avst-mning av alla l-gre motvil/a och medvetandet om den riktade as$iration 5-r sig s, 5ra i sin vre n/utning som 5ra k-llor till n/utning marknadsfring. @r en av v,ra s/-lar helt s/unkit i natten av lidande1 det -r det /a varfr inte det l,ngt utanfr h-ngde mognad1 -r denna natt fr honom 5lott en skugga i en l/usa m,lningar1 m,lningen skulle inte 5ara vacker utan skuggan1 skulle det vara ingen alls. ?en l/uset -r nskan om frsoning av lidande. Och 3ud -r inte fr oss det 5-sta som r,kar ut fr v,r lycka och olycka i sig s/-lv1 sin egen1 ofrfalskad lycka det 5eror att han ungeho5en inget ont1 un5efriedet l-mna6 %ad h-nder om han 5ara e4ternt titta $, v,rt el-nde som vi el-nde en tiggare i trasor1 kastar vi ett re6 ?en nu k-nner han all v,r sm-rta rakt Dsom oss1 5ara annorlunda i den m,n som vi1 som han samtidigt k-nner frasen och lsningen och v-lta i gl-d/e framver. &(G
&(G
1 dessa sista verv-ganden -r n,got annorlunda i mitt ar5ete $, de hgsta goda s.. &O ff1 s, att de 5ara $, den
smalaste1 men skulle inte $assa $, den fullst-ndiga versionen av 5egre$$et 3ud Ese sidan LLG.
DThe 2liss -r inte 5ara fr att 5li v-lsignade s/-lva1 #r-lsning och -r inte 5ara en tv, till inte ensam1 0alig inte -r fr m,nga1 5ara fr att allt . kan /ag 5ara gl-d/a fr-lsning fr hela v-rlden 7en som Lenore m,ste olyckligt och andre k-nna den m-rkliga salighet T-nk ryckt fr,n honom genom den. glmskan Och lycka kan inte vara1 snarare -r kunska$ salighet ensam. trumma kan inte 5estehn lycka $, /orden1 fr h-r den v-lsignade se s, m,nga UnselJge. Och tanken endast -r lycka $, /orden1 som de olyckliga ocks, v-lsignade att vara. n,gon som vet detta1 som 5-r med iver i sin del till allm-nhet1 s,dan -r fr-lsning. 1 men 3ud vet v-gen till all healing ensam1 7rum -r 5ara v-lsignade 3ud1 i honom 5ara kan vara det. D E:;ckert1 Dvisdom 5rahminerna.D +0 FMG
Om dessa verv-ganden helt g,tt till sinnet1 som finns i 3uds tanke i 5ittraste sorg trst till all trst. m,ste det vara 5-ttre med dig1 d-rfr att 3ud lever1 5or 3ud i dig1 du 5or i 3ud1 3ud1 ditt lidande inte 5ara e4terir ser ut1 men k-nns -nnu med dig1 och alla dina krafter och resurser har strre styrka och medel som han -r anst-lld hela tiden fr att genomdriva en h/ning av det onda. 7-rfr tog han inte 5ara dina krafter1 men n-r de inte vill ha rika1 tvingar l,ngt 5ortom dig1 /a till slut fick hela hans styrkor1 allt till alla1 -ven om han dig1 n-r ondskans 5-rare eller agent1 frst innan alla Ar5etet har anstr-ngt mot det och /ag s/-lv tvingar $,fl/der n-r det 5ehver1 trumma inte s-tta h-nderna i kn-t1 du ville fira1 skulle ondskan v-4er tills de 5r/ade -nd, att rra och att f, n,got ar5ete m,ste de misslyckades1 och 5ara han har fallit $, dina sm, h-nder d-r nere en strre hgre hand1 han reser sig1 om du g/ort och din allt -r -nnu
inte klar med det. 3ud 5lir inte trtt n-r du -r trtt. ?issar sina 5efogenheter inte av din och framg,ngen fr evigheten inte efter framg,ngarna av tem$oralitet. Om 3ud lever sm, och korta1 eftersom det -r din man h-r1 och ditt liv h-r hela din1 skulle det s-kert rusa framfr hans och din slut -ven om det onda kommer att vara att han 5-r inom dig. ?en den eviga 3ud vet hur man v-ntar1 och han vet /u l-ngre hungriga1 glada m-ttnad1 det h,rdare ar5ete1 desto strre styrka han vinner en dag i hans ska$elser. 0, ha t,lamod1 eftersom det -r 3ud1 och han -r inte frg-ves. %ad tycks dig gratis fr den h-r v-rlden1 -r det inte fr ett liv efter detta1 och nedan -r inte fr inte efter det h-r livet. 0narare ligger en av de vackraste och trstande rikaste as$ekter av v,rt lidande och dd1 att n-r sekelskiftet lidande 5lir om/liga under omst-ndigheterna i detta liv1 -r livet s/-lvt s, nya v-ndningar som inte 5ara helt nya fruts-ttningar u$$st,r i denna relation1 men att till och med v,ra v-rldsliga st,ndaktighet och vning i uth,llighet av lidande i sig ger oss de mest v-rdefulla tillg,ngarna fr livet efter detta. L-ran om framtida ting kommer att utveckla denna ytterligare. H. "ad finns i sn-v mening0 sin Gud och mot Gud vara7 + en vidare 5em-rkelse -r vi alla 3ud1 allt -r alltid 3ud1 men /ust fr att det -r allt som det ,terst,r att l,ta en s$eciell k-nsla1 att s-ga om n,gon att han -r med 3ud1 3ud vara med eller i honom att han var en man av 3ud1 han var mot 3ud1 3ud mot honom. Och s, -r det. 7-rfr att vi alla -r i 3ud1 vi -r inte alla $, samma s-tt i 3ud1 utan det finns s, m,nga s-tt att vara $, 3ud1 eftersom det finns s-tt att vara i allm-nhet. 0,ledes1 det vanliga och vulg-ra1 det onda och goda m-nniska -r nu fast $, ett helt annat s-tt i 3ud1 och hela 3ud har fr dem som fr alla 3ud1 en helt annan relation. *ar 3uds Ande genom en riktning fr evigt god1 men det 5etyder inte att enda g,ngen $ekar mot denna riktning g,r1 som i en flod flyter och m,nga g,nger v-nda mot strmmen1 men det m,ste till slut med hela strmmen till havet. ?ycket individ kan g, emot hela vre 3uds vil/a1 som m,nga en motor mot to$$en vil/a i oss -nd, att 5,de enheten och lust i oss. Och i denna mening kan vi s-ga om m,nga enskilda i strikt mening> 7et -r mot 3ud1 som fortfarande -r i grund och 5otten $, 3ud1 medan 3ud eller det gudomliga samtal1 som antingen hr 5ara till hela 3ud som allest-desn-rvaro och allvetande1 eller i det -ndliga vad omst-ndigheterna1 och /akten $, den gudomliga hela ganska ren och klar ,ters$eglas i kunska$ eller i sknhet visar sig levande frkro$$sligar1 eller i kostymer och agera i den riktning som -r1 i sig -r en huvuda4el i riktning mot dess flde. 0, det f,r nu inte missfrst,s och ingen mots-ttning i det faktum hittas om vi snart den smalare1 snart andra sinnen t/-na oss v-l i detta avseende. '. Gud som $nde i frhllande till sitt utseende v-rld. 884 + frsken1 frh,llandet mellan den gudomliga Ande att ta med sin materiella v-rld av fenomen under en klar syn$unkt1 l,t oss akta oss fr att ska l/uset fortfarande 5akom l/uset. L,t oss g, fr,n en ofta diskuterade $ro$osition fr,n> Ett s$ke visas och u$$t-cks direkt och med1 men ingen s/-l kan k-nna av andra s/-l n,got annat -n av yttre fysiska tecken1 men de tar det andliga /aget ingenting direkt till utseende. .ag k-nner din ande endast genom form och verkan av din kro$$1
ord1 5lick1 allt ut,t fysiska tecken1 3uds Ande s, l,ngt det g,r utver mina tankar1 och hur l,ngt det tar1 men utver det1 materialet endast genom frmedling av naturens ar5etstid. @ven vad /ag tror $, ord i 0kriften och min l-rare fr,n 3ud1 -r inte direkt tillfll mig i form av sinnet1 men kom till mig endast genom frmedling av l/us och l/ud. .ag tvivlar $, att /ag vill se om din kro$$ om naturen har ande. Omedel5art fr att /ag kan inte u$$t-cka det faktum av ande1 medan min ande och 3ud hans ande visas $, ett omedel5art s-tt s/-lv1 som medlem av tvivel till &IG Allt det andliga i vidaste 5em-rkelse av det andliga1 s, att den sensuella k-nslan som den hgsta tanken tillhr den1 som s,dan1 -r allt en fr,ga om utseende1 eller -r utan som en stund i ett s,dant1 men det kro$$sliga1 fysiska som s,dan verallt 5ara en annan visas som sig s/-lv1 annars skulle det vara andlig1 och vi frvirrade ord. 0, n,gon skulle faktiskt s-ga> ?in nerv u$$fattar sig s/-lv och verkar s/-lv i denna mening1 men hur han u$$fattar sig s/-lv1 det -r 5ara hans k-nslor1 kallar vi inte det nerv1 men nerv-$rocess1 och en annan m,ste hellre mta honom1 det var en sak och materiellt agerar nervs att u$$t-cka. Och 5,da -r utan tv,. 7en vill n,gon s-ga> ?in h/-rna verkar s/-lv i dess materiella $rocesser som en ande1 men som det verkar1 vi kallar det 5ara ih,g1 inte h/-rnan1 men $rocessen i h/-rnan1 och en annan m,ste mta honom igen1 det som material i material$rocessen att k-nna igen 5egriffenes h/-rnan. 0$r,ket skil/er liksom till det1 -r vad eller hur det verkar i sig1 l-gger $, sidan av s/-len eller sinnet detta vad eller hur det visas en annan1 $, sidan av de fysiska1 kro$$sliga1 materiella ting. ?en vad h-nder om 5,da verkar1 -r -nd, i grund och 5otten om 5,da samma1 och utseendet1 5ara annorlunda.
&&G
7e folgends 5eskrivs syn $, frh,llandet mellan det fysiska och det mentala utvecklas i detal/ i
en s-rskild 5ilaga till detta avsnitt1 men h-r endast i den utstr-ckning som mottogs den visa detta %erh-ltnises1 eftersom l-get fr de vanligaste as$ekterna av frh,llandet mellan den gudomliga anden till den materiella v-rlden av freteelser verkade ndv-ndigt EnaturG. <-r all!-rts erk-nt sv,rt att diskutera de grundl-ggande villkoren fr den fysiska och den $sykiska tydligt och vertygande1 5,de som re$resentationer ges h-r och till-gget att 5elysa varandra1 -ven om /ag var ute efter1 -ven var och en av dem fr att h,lla tydliga och 5indande fr honom1 vilket har kr-vt en viss reka$itulation i 5ilagan. &IG D#r vilken m-nniska vet saker av en man1 utan att m-nniskans ande1 som -r i honom1 s, -ven vit . ingen1 det som hr 3ud utan 3uds Ande D E& 3or. I1 &&G
+ s/-lva verket -r en vanlig essens den andliga s/-lv utseende och kro$$sliga utseende fr annat -n /aget -r under. +n,t verkar det till och med s,1 andra utv-ndigt s,1 men det som visas -r en. Och inte undra $, att det -r ett s, annorlunda visas som andlig och kro$$slig. 7et -r s, anses av helt olika synvinklar1 5eroende $, det hur som helst verkar det som en inre1 h-r utanfr ett. @ven fr,n andra uttryckliga vyer1 men redan ser en sak annorlunda n-r man g,r runt det u$$st,r n-rmare eller l-ngre 5ort1 naturligtvis1 mer s, om en av alla de yttre till det inre1 den centrala $unkten om att g, d-r o5/ekt och frem,l fr verv-ganden sammanfaller i en. 7etta -r n,got helt
annat -n alla e4$ress vyer1 d-r 5,da alltid is-r. 7en d, ocks, 5eror $, helt annat utseende1 den andliga snarare -n den fysiska. 7enna andliga eller s/-lv fenomen kan s,ledes ocks, alltid 5ara en1 eftersom det 5ara finns ett internt $ers$ektiv1 kan sammanfalla su5/ekt och o5/ekt $, ett enda s-tt1 medan den fysiska utseende kan vara s, m,nga som de yttre $ositionerna och de efterfl/ande $artier. Eftersom det1 men -r det samma grundl-ggande v-sen1 vad som verkar sig som ett s$ke och andra som kro$$en1 s, -ven 5,da l-gena i frening och ut5yte villkor m,ste fr-ndras1 och s, den fysiska utseende av en annan kan dock -ven som en e4tern indikator1 som ett uttryck fr andlig s/-lv manifestation att t/-na andra1 men leder endast indirekt samma ton1 har en karakt-r att tolka yttrandet endast r-tt till s/-lv-$u5licering veta. Och som det ska vara i detta frh,llande enligt v,ra slutsatser1 -r det verkligen. 7etta 5evisar samtidigt giltigheten av idBn som ligger 5akom dem. <u -r ocks, lika med att frklara varfr en fr-mmande varelse kan gra oss aldrig visas omedel5art efter hans intellektuella1 men frst efter att hans fysiska sidan1 eftersom det 5ara det v-sentliga frh,llandet mellan kro$$ och s/-l -r att samma sak som vad som verkar vara en ande1 i en annan motsatsen visas som ett eller flera organ i en annan form. 7en andra skulle 5ehva sammanfalla med oss i sin helhet eller delvis1 fr att detekteras av dess andliga sida helt eller delvis av oss direkt. 0, t-nker vi1 faktiskt1 frh,llandet mellan 3ud och oss. *an f,ngade all v,r +ntellektuell direkt som s,dan1 eftersom vi alla1 med en del sammanfaller hans1 men vi 5ara en del av hans andliga omedel5art redovisas som s,dan1 eftersom vi 5ara med en del sammanfaller hans1 nu resten frefaller oss som fysiska och materiella agerar naturen. + detta avseende har vi gemensamt1 men en del av den andliga s/-lv $u5likation med 3ud1 vi -r inte heller att 5etrakta som e4ternt fr honom att vara i samma mening som en m-nniska mot den andra -r e4tern. Alla studier som vi gillar att forska $, omr,det fr tillvaron1 rik 5ara till intellektuell och materiall-ge av samma. #r,n den grundl-ggande naturen s/-lv1 som -r frem,l fr tv, l-gen i ett1 kan ingenting s-ga mer -n att det -r 5ara en som har en tv,-sidig k-nnetecknas av frm,gan hos 5,da l-gena1 som en andlig varelse1 frutsatt att den s/-lv1 som kro$$sligt1 om inte en annan -n han s/-lv kan dyka u$$. #rg-ves frskte vi identifiera en n,got 5akom dessa manifestationer1 att all v,r kunska$ ses som -nnu 5ara som en s-rskild 5est-mmelse i v,rt andliga /ag utseende. Av <-rma1 finner vi att -ven hela kro$$en -r 5ara erk-nns av v,r s/-l1 5ara genom en kro$$ av oss att han -r fastst-llandet av sin kunska$ i v,r egen utseende. 7en intuition1 k-nslan att /ag vinner n-r /ag 5egrundar en annan kro$$1 5etaste Emed allt /ag tycker om mer genom association som en egenska$1 5est-mma kro$$en hin"u"udenken tillf-lleG hr alltid min s/-l eller egen u$$en5arelse. 7etta ska dock min s/-l eller egen utseende1 som den andra v-cker i mig och gra mig sina kro$$sliga visas skil/er sig helt fr,n den egna utseendet1 lyssnade $, honom som sin egen s/-l1 s, att hans 5iologiska fenomen som /ag vinner i min s/-l1 och sin egen s/-lv utseende1 alltid tv, fr5liN /ust eftersom de intr-ffar under en annan synvinkel av o5servation. 0enaste kan alla visa n,gonsin f, f-ste endast i en s/-l och en ande1 -r det ocks, utseendet $, en kro$$1 och s, 5evil/ade intuition1 k-nsla1 som v-cks i min s/-l av en annan1 av samma min fysiska utseende1 tar samma. C, ett annat s-tt1 -r det
n-stan om/ligt att tala om 5iologiska1 fysiska utseende. #r 5etraktaren1 lser allt s, i kontem$lation i s/-len1 s/-lv utseende $,1 men detta hindrar inte erk-nnande1 -ven k-nslan av att det st-ller sig med att s-ga att vissa 5est-mmelser i v,ra s/-lv fenomen stimuleras av n,got utanfr oss1 och dessa 5est-mmelser t/-na oss nu fr att karakterisera de 5iologiska1 fysikaliska naturen hos det o5/ekt som den stimulerar.
D0aken -r utom du1 eftersom du se$arera dem fr,n dig d-r1 men det -r ocks, i dig1 eftersom dus igen $, dig. frdu55lats s, -r saken och "!iegestaltig. + mots-ttning till det du Z!ies$-ltig. ?en mots-ttningen h/er det att frstra den medN . 7en u$$manar dig 5ara fr att lsa mots-ttningen du gillar den innersta saken en 5ild av samtalet utter . -u re Eller se fr den inre 5ilden En s$egel du -r inte ensam i v-rlden1 -r det ocks, en s$egel d-r du nu ens titta u$$. D E:;ckert1 Dvisdom 5rahminerna.D ++1 s. I&G
+ en avl-gsen vy1 finner vi att det inte 5ehver finnas tv, $ersoner som konfronterar varandra1 s, att ett fysiskt k-nna igen den andra. 0amma $erson kan ocks, ha en del som tillhr sig s/-lv1 med h/-l$ av en annan del som tillhr honom1 ett sinnesorgan fr att u$$t-cka -n fysisk1 men det m,ste vara 5ara en annan del1 det -r ganska viktigt. 0, vi ser med gat av 5enet av samma organ som 5,da tillhr1 s/-lv naturligtvis gat kunde inte hans fysiska tillst,nd efter att se hur det kan en motsatt st-llning1 5ara hans k-nsla har av sig s/-lv som s/-lv $u5licering1 eller 5idrar till s/-lv $u5likation av hela m,let1 men 5enet /-mfrs. *ela sammanst-llningen av 5en1 gon1 h/-rna1 etc. kan inte riktigt se s, fysiskt i ett1 men Es, l,ngt som att 5etrakta det alls som 5-rare av v,rt sinneG visas i det hela 5ara genom sin andliga sida som en s/-l1 men faller utseende av kro$$en fr,n olika vinklar och $, en mindre v-g i s/-lv manifestationen av denna s/-l genom sammanst-llning av gat1 rat1 finger s, insikts organ mot resten av kro$$en1 som lyssnade $, s/-len som en helhet1 och vad som helst som frst, sig sinnena1 engagerar alltid s/-l hela med sin allm-nna medvetenheten och m,nga allm-nna referenser som ing,r d-ri1 5ort. &LG
&LG
#ysiologiskt analyseras -r faktiskt alla sensuella sensationer som motiverar en k-nsla av kro$$slighet $, alla m-nniskor1 -ven de gemensamma k-nslor som sm-rta1 hunger1 trst hr1 etc.1 som erh,lls genom relationer av sitt nervsystem till resten av kro$$en1 och utseendet $, o5/ektiv 1 s/-len av e4tern kro$$slighet s-rskilt genom sammanst-llning av s-rskilda e4terna 5-r5ara sinnesorgan mot o5/ekten Ese 5ilagaG1 -ven med h/-l$ av nerver1 relaterade dels med hela kom$le4et av nervsystemet1 som st-nger de viktigaste noderna i h/-rnan1 , andra sidan1 genom medling av sinnesorgan yttre stimuli rita. En d/u$are och mer in i s-rskilda i frh,llande till m-nniskan som ska utfras med tanke $, detta m,ste 5eaktas1 men h-r $rinci$en 5ara alltid vertygande glans re$resentation -r eing-nglichste1 tidigarelagts1 vilket gr att det inte -r ndv-ndigt att reagera $, fysiologiska detal/er och delvis orienterade hy$oteser1 s, inte u$$ till den sammanst-llning av nervsystemet och s$ecifika delar av nervsystemet till resten av kro$$en1 men oftast endast en kro$$sdel mot en annan har minskat den grundliga verv-ganden kan komma ih,g att all k-nsla av kro$$slighet alls fr oss1 men i slut-ndan en relation konstaterar att 5yggas fr,n sammanst-llning av nervsystemet eller resten av den naturliga kro$$en v-4er. <-r gat ser 5enet1 -r faktiskt 5ara frslag som tar emot den o$tiska nerven genom resten av gat fr,n 5enen sedan1 vilket gr den verkar $, 5enet. :esten av kro$$sdelen men alltid lika 5ra som ett villkor fr fysisk frnimmelse som nervsystemet1 $, grund av nervsystemet ensam1 skulle vi ha s, lite som i resten av kro$$en ensam1 nervsystemet inte 5ara $, grund av sina k-nslor1 men ocks, hans frm,ga att k-nna mycket conne4ion med
resten av kro$$en.
+ s/-lva verket verkar det grenrrs fenomen som vi f,r genom att dela v,r hela resten av det hela1 och gr oss till v,r kro$$ som s,dan1 de vre enhetliga s/-lv fenomen ordna sig -n till och med fortfarande 5aisse i v,r hela1 hela denna s/-l helhet1 och en nedg,ng i en underordnad v-g in i v,r s/-l1 men som -r 5errda inte ens n,gra hgre relationer som inte ing,r i de enskilda u$$fattningar sinsemellan. C, samma s-tt -r det d, ocks, med 3ud. *an ser med sina ska$elser som delar1 organ i kro$$en1 andra som st,r infr delar av hans kro$$ och engagerar med sin vre medvetande och vre medvetande im$likationer $, hur vi kan alla individuella u$$fattningar unesrer sinnena1 att varelser eller andra organ i o5/ektiv u$$fattning om det1 men utan individualiserad1 skulle det inte vara mer ett fenomen av e4ternt material kro$$slighet av 3ud1 -n utan sinnesorgan fr oss. 7etta anser vi nu lite mer grundligt. Eftersom det -r s, i v-gen fr Anden1 3ud ocks, 5ara av anden kan u$$fatta direkt det som tillhr honom s/-lv1 verkar han s/-lv. ?en allting tillhr honom1 vilket gr honom allvetande. %,r andliga s/-lv manifestation -r 5ara en liten del av hans. *an /-rnv-g visserligen endast i de enskilda andar sina ska$elser1 skulle 5ara vara i den till medvetande1 skulle han kolla$sar i samma1 eftersom alla vet 5ara fr att finna sig s/-lv. ?en vi har tillr-ckligt med sk-l som finns att det inte -r s,1 att han v,rt la$$ar med ett allm-nt medvetande. Och nu hela 3ud i sin helhet1 har fullhet1 $erfektion inget emot1 eftersom det frekommer -ven i de vre regionerna av sig s/-lv1 som h-ngde mogna om allt1 inget material yttre v-rlden utanfr ge!ahr5ar ver1 eller andra1 eftersom det skulle vara ren ande. ?en i riket av underordnade individuella varelser som har en motsvarighet1 intr-ffar utseendet $, den materiella v-rlden internt fr dem utanfr och de fick sna55t v-rma u$$ eftersom materialet utseende alls1 5ara $, motsatsen till vad som frefaller honom verkar det1 -ger rum. ?en ingenting hindrar att det som mter i niederm omr,den kommer att frst, -ven i hgre verenskommelse. 3ud har1 genom att ha allt andliga i v-rlden i sig1 -ven deras sinnen1 tittar $, sina ska$elser och h-rmed den sinnliga v-rld av fenomen i sig1 $recis som det -r med synen $, v,ra kro$$ar1 men 5ara som ett mindre omr,de i sig1 om vilka han hans allm-nna medvetenhet och hgre1 till hela och vre divisioner av hela knutna relationer ver attacker. 0, det materialet fenomenala v-rlden -r inte en l-gre -n 3ud1 men en l-gre $, 3ud1 om vi ser 5ara 3ud i en vidare mening. <aturligtvis sk,da vi med v,ra sinnen en5art den utanfr v,r kro$$1 men 3ud ser $, oss inne i hans v-rld. @r inte det n,got annat6 <u finns ingen likhet mellan 3ud och tr-ffa oss alla1 men h-r ingen signifikant avvikelse.L,t oss frklara hela relationen till en 5ild. T-nk $, ett tr-d som kan k-nna vad som h-nder i den1 och det som 5err honom ut,t. *an kan k-nna sig t,get av /uicer genom dess stam1 dess grenar1 5laden1 och s, ko$$las t,get i den kro$$sliga1 s, koherent var t,get intellektuella 0$;rens. ?en
tr-det k-nner ocks, hur detta t,g -ndrar sig med var/e 5erring av 5laden av l/us1 av vind1 av en insekt1 och han kan k-nna det sinnliga som e4ternt avgra vilket avsl/ar honom n-rvaron av en annan. ?en /ust som han kommer att k-nna det som e4ternt sinnlig definition1 om en av dess 5lad den andra $,verkas. Att det -r en del av tr-det s/-lvt1 vilken den andra aktiveras1 inte -ndrar karakt-ren av den yttre sensorisk $erce$tion. 2ara oss de k-nslor som vi vinner $, att v,ra kro$$sdelar individuellt stimulera den enskilde1 av samma karakt-r som det som verkligen av e4terna frslag skickar till oss visas. <u tror -ven grenar och 5lad fr,n tr-det korsades mer och mer1 -r han mer t-t lummiga1 -ntligen s, n-ra att kronan -r en t-t 5alar1 grenar och lv i den fr5lir inte mindre ut,t mot varandra. <u /uicestrmmen s/-lv1 genom att1 -n h-r1 -n starkare genom att g, $, det1 nu h-r1 nu finns mer att trycka iho$ arken1 rr sig mot varandra1 och s, -r effekter som kan anses vara det inre av $i$an1 men sensuella sensationer i v-cka 5alar. %,r huvud med hans ,der grenar och h/-rna l-mnar -r en s,dan 5al1 och 5lodet 5ehver 5ara mer d-r och g, igenom det1 vi ser gnistor eller l,ta v,ra ron1 /a alla tysta minnes5ilder som lura oss Caranormal1 liksom1 om inte tyst 0kriv ut eller sttar fr att h-nga $, andra 0ilent effekter som faller under denna as$ekt. Tillsammans knuten n-ve eller 5,da h-nderna ger ocks, en s,dan 5al -r1 d-r de valda fingerto$$arna och handflatan av deras $ress $, varandra och deras flytt v-4elvis handen k-nner varandra inom 5alen som e4ternt. ?en nu v-rlden -r en s,dan 5al i de tusen u$$gifter vriga u$$gifter st,r infr1 och t,get och fldet av effekter som g,r genom hela v-rlden1 den allm-nna envishet fldet av all rrelse och k-nslor f,r alltid nya krav i de u$$gifter ut5ytes ut och sig s/-lv g,ng $, g,ng forts-tter d-rmed fastst-llts. 3uds Ande kan k-nna sig nu som en generell hela t,get av h-ndelser1 han k-nner det1 $recis som en forts-ttning av hela sin s/-l1 och -ven s$,r av enskilda 5est-mmelser1 det grs genom samverkan mellan de delar av v-rlden -r s, l,ga sensuell 5est-mmelser i hans sinne. <aturligtvis -r dessa delar -r alla i det1 men vi ser 5ara till oss s/-lva att -ven delar av oss andra delar av utsidan och sensuell i sin motsvarighet s$arkar sensation1 kan /a vakna ut,t fre $hantasms1 kort n,got nytt som underifr,n de definierande v,rt medvetande u$$st,r och kanske v-cka minnet av ?ateriales tillvaron ger k-nslan av honom ut,t materiell e4istens i sig. Enligt den freg,ende kan vara en ers-ttning1 vi an!andten $, de /ordiska varelser i frh,llande till /orden Etagen i vid 5em-rkelseG i en vidare 5em-rkelse fr alla enskilda varelser med avseende $, 3ud g-lla. 7e kan vara $, n,got s-tt1 frutom att du inte verdriver /-mfrelsen utanfr dess gr-nser1 som sinnesorgan1 eller kommer du fredrar att se som en 5-rare av sinnesorgan1 genom vilka han som vi vinner med v,ra sinnesorgan1 m,let utseende den materiella v-rlden.
?ed h-nsyn till vad som anfrts ovan visas fr den frsta an5licken av uttrycket> <aturen -r $, 3ud eller -r 3ud immanent och motiverat1 vare sig som 3ud i naturen1 immanent. #r alla som framg,r av naturen1 visas nedan i gudsmedvetande1 utan medvetande om 3ud n,r -nnu hgre med outs-gligt t-cker ver den1 vilket framg,r ingenstans i naturen1 trots de hgre andliga referenser igen ko$$lade s, ou$$lsligt med den 5aserade1 som utv-ndigt delvis direkt framg,r av naturen1 dels $$nar u$$ fr d/u$are slutsatser i form av e4ternt 0ynas1 och ta s, mycket fr-ndras till5aka till de naturliga fruts-ttningarna1 att -ven om uttrycket1 har 3uds Ande gungning i naturen1 -r det immanent kan mycket v-l vara1 men i vrigt skall g-lla.
Om du vill1 men ocks, utva synvinkel deras konfrontation i st-llet fr 5,da om det gr f-ngslade as$ekt av verkliga 3uds enhet och naturen1 s, det kommer fortfarande ha h-nt a5straktion e4em$el1 utan att g, in mots-ttning till de tidigare as$ekterna1 om man 5ara tar hand inte att skil/a sig fr,n a5straktion att frv-4la med riktig skilsm-ssa. 0amma A1 som -r frem,l fr den materiella och andliga sidan av tillvaron1 kan i s/-lva verket -ven ur total s/-lv manifestation som 3uds Ande1 eller som 3ud $ar e4cellence1 sedan igen creaturely ur synvinkel av det yttre utseendet hos den eller den s-rskilda $unkten syn som ett naturligt fenomen eller natur a5solut verv-ga. ?en den yttre eller naturfenomen1 som -r m-rkliga varelser och vann endast av s-rskilda $latser alltid -r inte verkligt frutom s/-lv manifestation av 3ud> men faller1 som redan sett1 $, en mindre v-g i samma1 3ud ser u$$ genom hans varelser natur och vinner sin intuition som hans1 och samma helhet1 vad den enskilde varelse och 3ud verkar genom den enskilda varelsen i yttre intuition som naturen av det som intuitivt frefaller sig hela som en gudomlig ande1 s, att det inte finns n,gon verklig se$aration fr,n denna sida1 och Anschauende -r v-sentligen densamma. 0amtidigt frhindrar fortfarande gra det1 a5straktion1 naturfenomen1 som det frekommer fr de creaturely individuella ,sikter1 ogr-s i 5ehandlingen av hela den gudomliga s/-lv manifestation och samma grundl-ggande natur strider mot kalla naturen eller 3ud1 5eroende $, om e4ternt sett fr,n en frsvinnande mot hela individuella ,sikter -r1 eller u$$t-cks $, inre $ositioner hela sig s/-lv. Tvisten om huruvida att s-ga att naturen -r ett med 3ud1 eller n,got annat -n 3ud eller n,got $, 3ud1 eller 3ud n,got av detta slag1 lser det fl/ande i en muntlig tvist $,. 7et 5eror $, i vilket utrymme och s-tt att till-m$a 5egre$$et eller 3uds ord och uttryck en1 annan1 i ens vill frst,1 kan det vara $, annat som fortfarande l,ter $assera alla samma faktiska omst-ndigheter och direkt eller indirekt samma $raktiska slutsatser till,ter. 7u m,ste 5ara h,lla n,gonstans i orden ensam1 men de grundl-ggande relationerna diskuteras. + den stora frihet som /ag tar efter saklig frklaring av den grundl-ggande relationen mellan 3ud och naturen i namn av detta frh,llande1 5eroende $, omst-ndigheterna och sammanhanget1 /ag undviker men som uttrycket att naturen att 3ud -r n,got annat -n 3ud n,got 5ortom naturen1 eftersom endast en mycket $,tvingad tolkning av densamma med den $resenterade grundsyn skulle gra det verkar acce$ta5elt1 medan vi mycket v-l 3uds natur kan kalla sig den yttre sidan eller yttre utseende eller manifestation. @ven som n,got ver naturen1 kommer vi att kunna se $, 3ud1 att han in5egreift i en annan version Esom hans utseende fr sig s/-lvG1 n-r vi tar ovanst,ende ord i det tidigare mening verl-gsen Ka$._ var att det var att vi 5ara vill kalla den hgre andlighet ver sinnena grunden fr v-rldens 3ud. 2ara ver f,r inte frv-4las med en ut.
(. arten av deras d.up och f!llighet som ett uttr!ck fr den gudomliga anden. <-r vi tittar $, en man utanfr1 s-rskilt i dess -dlaste del1 hans ansikte ser1 s, tror vi att vi ser $, vissa s-tt s$egeln i hans sinne. %issa saker som vi kan l-sa och e4ternt vad som $,g,r i hans s/-l. ?en om allt6 A5solut inte. 7et uttrycker sig inte allt fr ytlig 5lick. ?en vi vet inte 5ara1 vet vi att g, i hans h/-rna och hans nerv$rocesser vonstatten som -r mer 5est-md1 mer fast relation med sina s/-ls$rocesser -n vad vi ser e4ternt1 vi vet i allm-nhet1 men framfr allt att vi inte kan gra det . utva %ad vi ser utanfr1 -r 5ara den yttre konturen av en intern organisation1 de yttre foten interna1 utvecklade i minsta detal/1 $, ?annigfachste kom$licerat1 frenade genom hgre ordningens inre frihet men rummet l,t rrelse1 -r det viktigare fr sinnet. &OG %i vara d/u$t aldrig helt frst, insidan1 fr sinnet som 5etyder dyr5ar. 7et 5eror delvis $, dold fr d/u$t del av kretsen eller fr hg fr sinnet. %i kan inte titta 5akom kraniet1 och vi kunde inte tr-nga in i d/u$et av h/-rnv-vnad1 och -ven om den inte u$$fyller finhalt av dess struktur och rrelser1 och lyckades till och med s,1 s, skulle inte
sammanhanget och omst-ndigheterna denna struktur och rrelser utforskas1 vilka -r viktiga fr u$$komsten av de andliga rrelser. #r allt detta 5ehver vi en d/u$are och d/u$are1 och d-rmed sv,rare och allt mer utmanande krets. ?en vi kan1 att veta att men denna fina1 utvecklade1 invecklad1 hgre frh,llanden av inkludering h-r och i frh,llande till anden1 titta n-rmare honom att komma och 5r inte glmma den allm-nna as$ekten av hans e4istens och 2e"uges1 inte anden i att s-tta en tom ka$sel.
&OG
?an m,ste hitta n,gon mots-ttning i det faktum att enligt tidigare materialet endast i utseendet 5r vara en annan eftersom det1 som visas h-r1 -r att mycket materia -r dold fr att visas fr andra. Eftersom det -nd, kan 5etraktas som materiella ting endast om du d-remot u$$st,r i tankar om e4tern synvinkel $ers$ektiv1 i slutet av e4ternt o5serverade fenomen sedan1 i sam5and med det1 -r hur det ens verkar $, ytan n-r du l-gger undan den yttre hinder kunde l-gga den dolda 5ara v-ssa finheten i den mening som kr-vs. 7et tillhr den s, l,ngt fram1 utvecklat materialet. 7es oss omedel5art m-rk5ar materialitet som andligt -r verallt inte mycket. 0e till-gget till _+.
%ad -r sant om m-nniskan1 -r sant om 3ud. <aturen1 som det visas att de ytliga 5lickar h,ller fr den rena fulla uttryck fr 3uds Ande1 -r det samma som att h,lla en $ersons ansikte fr den rena fullt uttryck i hans sinne.%ad vi 5ortser fr,n v-rlden1 kro$$en av 3ud1 direkt utanfr1 verallt -r 5ara det yttre grova drag och foten av de finaste till fortsatt ned5rytning och o-ndligheten s/-lv 5esondernder1 frenade genom hgre lag1 -r friheten fortfarande utrymme l,t :iktning rrelser1 5ara ett fragment av en l,ngtg,ende kommer att identifiera och d/u$ relation av former och rrelser1 som kan se ut fr att identifiera vetenska$ och titta1 men aldrig helt. .a det d/u$aste forskningen1 den skar$aste sinnet1 den l/usaste utsikt1 den hgsta kom5inationen med varandra i den inre redska$ och v-vnader av material1 lagar1 tvingar oss att l-gga nakna och med s, l,ngt som vetenska$ -r nu nakna1 en grov 5lick1 ingenting av allt detta1 en vass men det -r mer fr att hitta1 desto mer har hittats. Eftersom 2orn naturens frd/u$ar mer s, /u mer vi frsker utnytt/a honom1 och v,r egen organisation -r till och med det d/u$aste d/u$. <-r det g-ller en av v,ra strsta forskare s-ger E9osmos +++ IF.G> DEn intim medvetande genomsyrar naturforskare i $resentationen av kosmiska $ro$ortioner att antalet v-rldens krning1 de formativa och kreativa krafter inte av den utmattade1 vilket s, l,ngt fr,n hittade direkt o5servation och analys av fenomen1 Doch 5etraktas fortfarande som .esus 0yraks EOL1 L)G fr flera tusen ,r sedan sade>D. %i ser hans verk det minst1 eftersom mycket strre -r vi fortfarande dolda D ?en detta i hemlighet1 som avsl/as mer och mer 5ara i utvecklingen av g,nger1 men inte s$ela isolerat eftersom det h,ller sig vetenska$en1 utan i sin helhet fortfarande outforskat kausala och ut5yta conne4ion en viktig roll i 3ud -n vad r, verkar $, ytan. 7en ty$ av forskning demonteras endast 3uds kro$$1 som v,r1 men det -r fortfarande gr senor och nerver som fungerar i unsegmented kro$$1 och endast kurs nu frst,s 5ara genom sin fysiska v-4elverkan i naturen1 eftersom de fr att tolka dem i ,tanke1 m,ste man s,dan 5ara anta1 och de tar inte individen1 men i sammanhanget. 0, du har naturligtvis helt r-tt n-r man t-nker $, naturen s, fattiga och r, och ytlig som de kommer ifr,n varandra framfr den vetenska$ som det 5etraktas fr,n vetenska$en till strsta delen1 icke-dmande och rika att 5-ra 3uds ande. 7et -r 5ara
det yttre skalet av en inre outgrundlig inneh,ll1 styckningen av en all-5indande frh,llande1 vad det h-r har att t-cka 3uds enhet1 d/u$ och fyllighet. <aturligtvis kommer folk att s-ga> %ad att 5ygga $, de naturliga $rocesserna1 kan uttrycka sig1 men -r i hgsta fall kan 5ara vara sensuell s/-ls$rocesser. #r att u$$fatta vissa l/ud och f-rger1 m,ste vissa nervsa $rocesser vidare i oss som hr till varandra1 men ett hgre andligt kan inte genom nerv $rocesser eller fysikaliska $rocesser alls motiverad1 uttryckas1 re$resenterade1 och det har ingen s-rskild relation mer. Och visst det har ingen s,dan individ till dessa $rocesser1 utan snarare fr att 5est-lla1 sekvens1 samma l-nk. 7-rfr att man har inte s,1 sekvens sam5and med material1 $ro$ortioner av hgre och l-gre ordning1 -ven kr-va en hgre andlig1 som skall fattas av oss1 s, varfr inte ocks, kunna ta dig s/-lv6 7en m-nskliga kro$$en -r verkligen 5yggd fr en hgre ordning -n d/urkro$$en1 s,som elli$s en rad av hgre ordning -n den raka lin/en1 -ven om du kan 5,de atomistisk snderfaller i liknande element. #r-ndringarna i den m-nskliga kro$$en innefattar vissa frh,llanden en hgre ordning -n den i d/urkro$$en. 0,ledes hgre ordning -n den intrikata v-rlden efter alla dess former och rrelser -r ingenting och eftersom inga matematik varierar fr,n om turordningen. 7et -r o-ndligt1 ,tminstone fr oss o/-mfr5ara ordning. %arfr -r v-rlden s, det 5r inte vara tillr-ckligt fr att uttrycka 3ud1 att 5-ra om den materiella v-rlden ordning1 men s, gott som alla v,ra artiklar verstiger det andliga6 +nte $recis den h/d eller d/u$1 och 5redden av naturen -r o5eskrivligt strre -n det verkar individen direkt. Under tiden m,ste vi tro att allt vi m-nniskor fr,n naturen visas1 visas ocks, $, 3ud1 har vi v-nt inte att tro att det som frefaller oss av naturen1 allt -r vad det verkar $, 3ud. #r alla som ser ut att m-n1 kommer allt det l-gre1 hgre v-sen -n m-nniskor fr,n naturen verkar1 /a kommer att sl-$$as sig i livet i naturen. 0innena av n,gon annan varelse ansluter sig till naturen $, ett annat s-tt. 0, 3ud utmattad natur med tusen sinnen $, alla s-tt1 fr,n alla h,ll. *ur d,lig kontrast1 -r den 5ild av en enda $erson. ?ycket -r fr stor fr honom1 alldeles fr liten fr att vara l,ngt mycket1 alldeles fr n-ra1 men i hela gud-souled v-rld alltid utlser en varelse fr,n den andra1 och en intuition engagerar andra1 kom$letterar den andra. Och under alla dessa sensoriska s-tt natur och andliga referenser i 3ud -r 5orta gra5 som inte kan falla full h/d och fyllighet i det m-nskliga medvetandet1 som 5ara kan utvecklas genom hans egna sinnen 5asis1 -ven om de -r med vad som finns i det -r associera1 konfrontera och kan korsa sig. 3runden fr den hgre andlighet $, 3ud -r fr,n denna syn$unkt o5eskrivligt strre och forts-tter att tro det n-r de vill ska visas fr oss1 om vi stannar vid det som vi var1 s, vad kan visas fr alla m-n av naturen. L. &et omedvetna och de dda i den gudomligt inspirerade naturen. Om hela naturen gudomlig ande -r full1 -r det inte att s-ga att var/e 5it av samma i en s$eciell s/-lv k-nnande s/-l var full. *ur m,nga 5/rnar i v,ra kro$$ar 5ara $, att fra andan i sam5and med det hela1 men det finns s$eciella omr,den1 som gon1 ron1 som ocks, 5-r n,got individ. Luft v,gor och stenar kan d-rfr r-knas endast efter allt
hela conne4ion 3uds eller hans underordnade varelser1 och som s,dan kallas dd. 7e vet ingenting om sig s/-lva1 k-nner de inget i dem1 de -r 5ara 5eroende co-s$onsor av ett vetande1 k-nnande s/-l1 motiverade i sig ingen s$eciell k-nsla1 om inte genom sin e4terna intuition1 men inte av sin egen inre $rocess. Och s, f,r vi ocks, ofta $rata en stund om o$$ositionen av levande och dda1 men 5ara fr att $,minna oss s/-lva i n-sta stund1 att det som -r i sig s/-lv dd1 men 5idragande -r att ett hgre liv1 ett 5lock1 om ingen konstruktion. Och 5yggandet av fler5ostadshus och var/e s/-l -r mycket mycket mur5ruk. 7en som tittar $, de enskilda 5lock och mur5ruk1 eller $, vad som helst1 men $laceras i hgar1 eller 5est-llas fr att 5ekv-mt ta 5ort l-ngder av vetenska$ och fr vetenska$1 vilket naturligtvis 3ud kan inte se det. ). /kapandet av v-rlden. Om det andliga ska allt knutna till materiella ting1 tycks det1 det finns ingen ska$else av v-rlden1 naturen var fr,n evigheten med 3ud $, samma g,ng1 har 3ud fr,n 5r/an 5ara sitt eget utseende. ?en frmodligen -r lite vikt n-r det g-ller ska$andet av v-rlden. ?en nu alla som h,ller ska$ats av 3ud ur ingenting i v-rlden1 men s-ger att ingen a5solut ingenting1 5ara ingenting av sitt utseende1 men den inre rikedom av E$otentielltG hade denna fenomenala v-rld redan finnas i 3uds andlig varelse1 och endast den verkliga utseende skedde endast genom ett slags avst,ende av sin natur1 med en framv-4t fr,n honom. Och vi menar det1 frutom att 3ud har h-r inte riktigt avf-rda v-rlden efter oss1 men 5ara st-lla dessa skillnader i sig att man startas e4ternt u$$fatta agera mot den andra1 s, att det -r snarare en inre uttalande 1 var som e4tern alienation som v-rlden u$$stod. %-rlden kom fr,n honom1 5etyder inte oss1 de kom ut ur honom1 men hon kom 5ara fr,n osynlig till 3ud i den yttre sikten ut1 han ville inte verge v-rlden och stannade i h/d1 men frh/da s/-lv1 efter hon ins,g sinsemellan1 men det -r ocks, en Untersich5egreifen +nsich5egreifen. <aturen kan i var/e fall inte visar oss snarare -n de som hade $roducerat g/ort till 3ud i anden eller organ som1 eller genom vilken de verkade. #ram till dess var det n-rvarande endast i dess tillg,ngar. <u kan du /u fr,ga sig om fr,n 5r/an eller fr,n evighet s,dana varelser eller organ i honom1 och d-rmed ocks, den ty$ av 5r/an av fenomenet d-r. ?en kommer du n,gonsin att g, till5aka till en 5r/an1 s, du kan 5ara genom slutledning fr,n nu. 2etrakta nu under utveckling i v-rlden1 av alla eller ens en enda varelse i v-rlden1 eftersom han -r framfr oss1 ser vi den s$ecifice och 5eskriva endast alltid flytta l-ngre fram1 s, att 0e$arat @ven l-nkade och om igen under hgre $ers$ektivN men endast $, grundval %org-ngiger se$aration och struktur i sig vi driva idealt detta redska$ i en evighet 5ak,t1 s, finns en viss u$$delning initialt som att inte t-nka e4isterar1 vi anl-nder i fantasin till ett tillst,nd d-r naturen eller den fenomenala v-rlden -nnu inte ska$at var att inga monster eller institutioner ska$ades1 vilket de eller medel med vilka de kan visas. ?en kunde finnas en o-ndlig lust fr att ska$a 5r/an av.%isst1 det frsta vil/a eller lust fr s/-lva ska$elsen var 5ara ett mycket allm-nt1 eftersom det -r 5ara fr,ga om den 5reda allm-n ordning fr,n de u$$gifter1 men en stor1 eftersom han tog hela v-rlden samlas $, en g,ng1 och ,tg-rdas i 5-sta ordning eftersom 3ud nskade tr-ffa fr,n 5r/an i sig s, att /akten han fortsatte att ar5eta endast i vidareutveckling och ut5ildning genom v-rlden. ?en vi -r inte frm-tet att frska 5eskriva de $rimitiva frh,llanden i 3ud och v-rlden n-rmare1
vad en d,re kan fr,ga mer -n tio vise m-n kan svara. Endast efterfr,gan ska$else5egre$$et i allm-nhet 5r vara tillr-ckligt att gra. ?an kan fr,ga sig om inte en s$littring av den ty$ som orsakat v-rlden att visas1 ett villkor fr den inledande medvetande 3ud. %ar det1 det skulle 5ara gra att den frsta medvetna handling av 3ud var den frsta ska$elseakt samtidigt1 eller om vi ska kunna k-nna igen n,gon frsta 5r/an1 att medvetandet om 3ud fr,n evighet har varit kreativt aktiv. 7et ,terst,r alltid sant att vi -ven kan se fr,n uran 2r/a 5est,r v-rlden av materia med 3ud1 om vi r-knar 5akom utseendet $, samma 5akersta verkliga sk-let samma -ven som en materiell v-rld1 som vi s, mycket annat som material 5akom fenomen1 utan som en orsak d-rav1 och i form detsamma 5r $resenteras1 r-kna med det materiella omr,det i sig1 -n s, eter och luftvi5rationer1 elektriska strmmar1 minsta fysiska $artiklar1 som alla ingen har n,gonsin s, sett och k-nt1 eftersom det $resenteras och efter verkligen m,ste $resenteras fr anslutning till 0ynas. 0, var det1 n-r det nu vill v-nda gra strukturer och forts-tter att avancera /uridisk 5r/an av u$$en5arelser1 fr,n 5r/an till eller fr,n evighet en v,gor1 v-vning1 skakande1 sv-ngande l/uset i universum visar att i synen $, den naturalistiska formul-r kan $resenteras av eter rrelser och kan vara fr att h,lla i sam5and med de nuvarande fysiska freteelser1 men i 5r/an att organisera sig endast i en helt annan form -n su5/ektiv k-nsla av l/us och kra och vil/a att den /-sande k-nsla i 5-sta 5em-rkelse vettig aff-r dk u$$. Endast med utvecklingen av denna ordning kom det ses mot siaren och d-rmed ta 5ort den materiella v-rlden o5/ektivt fr,n tillg,ngarna i utseende i verkliga utseende. 7et ,terst,r att detta naturligtvis 5ara ett grovt frsk att an$assa saker till v,ra idBer som i slut-ndan g,r utver alla v,ra konce$t1 /ag ocks, ser inte mycket helande i alla verv-ganden om hur v-rlden ska$ades1 men 5ara som det fr,n gamla 5est-llts mer och mer1 s, att du kan g, till5aka $, o5est-md tid $, tr,den i 5er-ttelsen och slutet1 utan att komma till ett riktigt frnamn eller efternamn. Kommer /ag att 5li tvungen utan fr att h,lla1 s, /ag tror -r ungef-r s, h-r1 alltid er5tig att erk-nna att detta t-nkande kretsar kring det ot-nk5art fr oss.
7et -r inte utan intresse1 kan tolkas som den 5i5liska och s, relaterade till hennes $ersiska kosmogenin i 5etydelsen tidigare ans$elningar och samtidigt ganska v-l5ekanta utsikt ver naturen. Enligt den 5i5liska cosmogony ska$as och 3ud skilde l/uset och mrkret frst1 sedan 5ara de enskilda varelser av l/us1 var st/-rnorna1 vilket gr ska$andet av animerade varelser inletts u$$stod E/fr ka$. %+G. Efter den $ersiska kosmogenin en ogri$5ara genom oss $rimordial EZervane AkereneG visas som grund fr ett slags s/-lvska$ande1 genom vilken frsta Ormu"d1 Ande l/us1 av Ahriman1 den anda av mrker skillnad1 Ahriman men hade ocks, till en 5r/an l-tt karakt-r och $ervers de frst senare i mrker1 och 5r/ade argumentera med Ormu"d1 som fortsatte med att ska$a v-rlden och organisera. 7etta kan fysiskt tolkas som att i 5r/an var hela rummet fullt av gldande v-rld massa1 men 5r/ade massan av l/us fr att 5ita det1 mrknade h-rmed vara en del av rymd1 l/us och mrker 5r/ade runt i rummet fr att argumentera1 av l/usmassan snart h-r fr att g, till5aka snart mer kontrakte. Allt $ositiva former och arrangemang i den framtida v-rlden1 men fr,n sedan gick ut ur aff-ren av l/usmassa. 7enna fysiska tolkning mots-gs inte av en $sykisk. %ad ut,t verkade som l/us eller verkar s,1 med en $, yttre $osition som fysiskt $,tagliga konstruktionsar5etet kan till och med k-nna l/usa och 5livande1 och dessutom k-nner de motsatta effekter som m,ste ske med utvecklingen av motsatser i v-rlden. 2i5eln som den $ersiska myten 5etecknar medvetandet i
denna v-rld ska$ande konsekvent i att de kan $,verkas av ordet EhonoverG av 3ud eller Ormu"d1 ska$andet av v-rlden. Ormu"d ska$as nu $, Q Amshas$ands som de hgsta andarna i riket av l/us och dygd och som assistenter avl-gsen ska$else och ordning1 men att han s/-lv var den fr-msta 5land dem. 7etta ska$ande av Amshas$ands motsvarar ska$andet av st/-rnorna i 2i5eln1 eftersom de s-rskilt kommer ih,g fr,n sin nummer s/u $, tidigare antagit nummer s/u av gudomliga dyrkas $laneter Einklusive solen och m,nenG. #ysiskt detta> 7en allm-nna massan av l/us 5r/ade att skil/a sig i vissa st/-rnmassor1 s, att den strsta EOrmu"dG var mitt i r,dande1 och detta ledde till fullo d, till den andra1 den andra Ent!ickelungen1 som liknar hur vi nu har urs$rung $lanetsystemet och tycker /-mfrelsen med v-rldssystemet. 2ara att vi tror att alla dda och s/-lls vad den $ersiska myten har o5estridligen vertygande och tagit d/u$are. *an h,ller st/-rnorna 5ara ska$ade lika som hgre e4cite Tete individuella varelser1 och -ven 2i5eln har 5evarats till 5anan d-rav. E0e ka$. %+G
*. Frga om de -ndamlsnatur skapelser har uppsttt genom medvetet skapande verksamhet eller omedvetet agerar naturens krafter. <-r vi 5etraktar den e4tra nyttan i naturen ar5ete1 vill den oss ofta 5ed;nken -n vad naturen med u$$s,t. 0, lika -r deras anl-ggningar till v,rt1 som vi gr med avsikt. 0ka vem som helst anv-nda ett verktyg fr att se in i v,ra kro$$ar1 kunde han inte komma $, matchande eller l-gga till en 5-ttre $lats n-r v,ra gon -r g/ord och 5ifogas. %erkligen resulterade i endast den mest noggrant verv-gande1 den mest medvetna avsikten att folket $, utsidan fr att till-m$a liknande verktyg fr h/-l$kraft fr syn1 som han hade l-nge 5idragit till att se sig s/-lv inom sig. Kan n,gon vara en l-m$ligare 5as att st, och g,1 t-nka sig en mer utar5etad handen till Langen1 5erring1 lek och hantering1 som vi har6 Kycklingen i -gget v-4er en k,t s$ets $, 5aksidan av n-55en1 vilket gr det -ggskalet $ickade sig s/-lv1 kort d-refter faller fr,n 0$it"chen. *ur st utar5etats verkar som1 men det -r 5ara en st e4em$el $, vad vi ser i de strsta all!-rts som den minsta skalan. ?en hur m,nga g,nger har vi talat om m,lmedvetenhet i naturen. <u en del s-ger att det inte verkar som om all den medvetna avsikten l-mnas att till-m$a1 men det -r verkligen s,1 5ara i detta fall inte kan vara avsikten med en natur $rata1 men 3uds avsikt. *an hade med medvetande och vil/a som g/orde allt @ndam,ls genom krafter hans sinne. <aturen kommer hit 5ara s, l,ngt i 5eaktande1 eftersom de 5erva 3uds vil/a e$isod. *an kommer1 och det h-nder1 5efallde han1 och det st,r d-r. Karakt-ren av sina egna 5linda krafter skulle aldrig ha s, kan ta ?,lmedveten fartsv-gar. Om inte en 3ud regerade vetska$ och vil/a i det1 allt annat var i den v-nstra till sig ver styr. Andra d-remot1 u$$r-tth,lla den medvetna avsikten endast fr utseende1 t-nker att naturen har att frv-nta sig att alla -ndam,ls av sina egna lagar utan instruktioner fr,n en medveten ande som kan orsak och verkan. 7e omedvetna ar5etet i naturen -r lika med en viss medfdd $raktiskhet. 0, l,t oss alla gra. Om de fortfarande tror $, en 3ud1 de sker honom hellre framfr eller 5akom eller 5ortom eller ifr,n varandra -n i naturen och l-mna det som en ande mer handla $, andar1 eller l,ta honom g, till och med u$$ i ett mysterium som medvetslshet med konsten i det medvetna motion i naturen. Enligt vissa1 -r 5ekv-mligheten allts, i den natur som 3ud har karakt-ren urs$rungligen g/orts visade sig Eden a5soluta idBn var ut,tG fr att gra det m/ligt1 men ocks, hans idBer och rationella tendenser i naturen1 som det frkro$$sligade1 till utseende1 $restanda frt/-nat1 men det <aturen -r men nu vid sidan av honom1 vilken
-ven den s-rskilda u$$st,r anv-nd5art i det1 -r ett resultat av de Urein5ildung de gudomliga idBer och $raktiska tendenser i dem1 5eroende $, modell och mot samma hon lyckas nu utan ingrediens i medvetandet l-ngre och ger endast gradvis fr,n det omedvetna fr att ka stegvis d/ur och slutligen i m-nniskan igen den kreativa medvetandet av en medveten. ?en min monter $, graden av tidsmedvetandet ovan1 ta -ven den gudomliga urs$rungliga idBn s/-lv som en som1 fr,n 5r/an omedvetet1 sent i m-nniskans medvetande s/-lv v-cktes. + st-llet att 3ud hade ska$at m-nniskan med medvetande1 nu mannen med medvetandet i sig ska$ar 3ud av 3ud att vakna medvetande 5ara i m-nniskans medvetande om sig s/-lv. 7e som frst verv-ga 8elt5au av 3ud som att 5ygga ett hus av folket. Avsikten med vil/an med idBn att 5ygga huset1 g,r fre1 och -r orsaken till att huset med sin enhet som 5ekv-mt till frm,n fr de andar som 5or och handtaget ska$as. ?aterialet utformning -r mycket 5eroende av det medvetna s/-lslig orsak. 7essa annan ledighet -ven m-nniskokro$$en frst orsakad av en omedveten -ndam,ls verkan av en art som ingen vet vad den ska$ar1 och inte heller varfr de gr det1 och -ven u$$st,r i dag var/e ny m-nniskokro$$en genom att omedvetet agerar fysiska krafter1 och endast i den slutliga kro$$en 5ryta fram medvetande1 antingen av sig s/-lv $, grund av den naturliga utvecklingen av det omedvetna1 eller im$lanteras i ett vernaturligt s-tt av det vernaturliga 3ud. Kort sagt1 i enlighet med den frsta vyn1 det -r1 att medvetandet verallt i frgrunden1 i den meningen att den andra i 5akgrunden av l-m$liga naturliga ska$elser. 2ara att en del av de senare omsluta de frsta Einge5urt 5eh-ndigt trender i naturen en freg,ngare kreativt medvetande1 men nu 5r -nd, h/-l$a till med sin egen omedvetna hemgift omedvetet $, naturen1 medan andra till och med 3uds Ande s/-lv i d/u$et av det omedvetna naturen endast gradvis l,t /-sa till medvetande. %arken fre eller efter i en eller annan mening kan vara r-tt1 men 5ara det fre och efter och ?ed. Alla dessa ,sikter -r fortfarande 5ara h-lften som vill ha ett u$$h-vande i en helhet. #rst och fr-mst det frsta> L,t v-rlden fr alltid 5yggas som ett hus1 men vi ser allvarligt1 eftersom saker och ting 5r/a 5ygga ett hus. %isst1 den m-nskliga avsikten1 kommer att dra det material konstruktion endast efter1 och detta -r helt 5eroende av1 s, det var d-rfr med 3uds syfte och de funktionella strukturerna i naturen. ?en $, grund av m-nniskan sv-var avsikt kommer sig en5art i den andliga 5yggnaden1 material tom6 Liv av hela andan av mannen1 innan han ska$ar ett konkret hus1 inte ens varit i ett fysiskt hus1 och han ska$ar inte den fr-mmande hus med verktygen i denna utm-rkande fr honom1 och han kunde om ohnedem6 .a inte har n,got annat fr avsikt att gra detta och att annan verksamhet i kro$$en1 sker vi helst i h/-rnan1 -r redan frem,l fr att utlsa en annan rrelse av arm och 5en fr genomfrandet av den andra avsikten kan6 @ven om m,nga tror1 sinnet ocks, g, hit skrider och v-tska endast fr,n u$$fl/nings ser h/-rnaktivitet och denna aktivitet i armar och 5en1 men i s/-lva verket hela fysiska ar5ets g,r men med hela den andliga i oss samtidigt som1 och om vissa immateriella och inte 5ara -r att fl/a1 och det :es$onsive att omfattas av s-rskilda h-nvisning till den anda1 ar5eta n,gra fysiska fl/a efter i oss1 s, det
kommer till detta 5ara fr att kunna s-kert 5unden $recis lika viktigt fr en satsning $, n,gon fysisk aktivitet -r. 7et finns a5solut i v,r kro$$sliga handling n,gon lucka1 !ohinein ande 0ch5e fr att utlsa fr frflyttning av fysiska s$aken i oss1 men alla fysiska s$aken till oss kommer att ,ter drivas av fysiska1 -r ingenstans ett av5rott i den fysiska anslutningen och fysisk aktivitet ingenstans kan ers-tta n,got vad Anden -r ocks, den minsta inte1 men hela fysiska verfringen -r vid liv 5ara genom anden och var/e h-vst,ng fr v,r kro$$ v-cker alls 5ara fr att han en del av den allm-nna animerade v-4el och driver den andra igen1 eftersom han -r s, h-r. 7e hgre rrelse i h/-rnan sker inte1 eftersom en hgre andlig ordning freg,r honom1 utan fr att det -r deras uttryck1 som om tankarna i hgre ers-ttnings ig,ng1 -r rrelserna i h/-rnan med varandra. *uset som m-nniskan 5ygger s, -r l-m$ligt med medvetande1 avsikt1 kommer1 5ara kan d-rfr u$$st, $, l-m$ligt eftersom materialet ordning1 som -r frem,l fr detta medvetande1 denna avsikt1 kommer detta i h/-rnan s/-lv och tvingar en m,lmedveten i hgre mening inkluderar verkar $, materialet inre v-rld i den materiella v-rlden utanfr in till deras -ndring i m,lmedvetenhet idB. 7en m-nskliga kro$$en -r verkligen en del av samma natur1 tillhr tegel och mur5ruk och -r s/-lv rotade till henne fr,n hennes syfte och i sin helhet omfattar1 varfr skulle inte han kan m,lmedvetet feed5ack $, det6 7ock skulle det slutliga idB kunna varken att frsk/uta en sten1 och inte heller att flytta en arm1 eller att skaka en h/-rna fi5er n-r de inte -r $, en vi5ration i h/-rnan1 eller vad det nu kan vara fr rrelser har annars avr-ttas1 vilket nu -r deras effekt ocks, forts-tta att fort$lanta sig ut,t $, arm-och sten tillg,ngar. 7et som g-ller fr v,r kro$$ och s/-l1 kan nu verfras till 3uds Ande och natur1 med endast den skillnaden1 vilket -r att vi -r en del av 3ud och hela. 7et finns i naturen n,got mer -n i v,r kro$$ -r en lucka1 !ohinein 3uds Ande 0ch5e fr att utlsa rrelsen av den fysiska s$aken1 men alla fysiska s$akarna ,ter drivs av fysiska1 -r ingenstans ett av5rott i den fysiska anslutningen och fysisk aktivitet natur1 ingenstans n,got som sinnet skulle kunna ers-tta det1 -ven de minsta inte1 men hela fysiska verfringen -r vid liv 5ara genom Anden1 s, v-l natur som v,ra kro$$ar1 och var/e s$ak v-cker alls 5ara fr att det -r en del den allm-nt ins$irerade redska$1 inte anden inte $locka u$$ 5ilen i naturen som en h-st som frv-ntas1 men han sk/uter den som en 5al framfr dem1 men naturen -r hur h-sten g,r s/-lv1 och skulle vara utan en s/-l d-r orrlig och skulle falla snder som en dd h-st. ?en /ust av den anledningen1 och s, l-nge det g,r i 3uds ande1 -r ocks, n,got inne5oende i kro$$en av naturen1 och som ,terigen har n,gra fysiska framg,ng. <u kommer den medvetna tanken i 3uds vil/a det /u snarare det som fl/er den i naturen1 som den som g,r l-ngs den kartan1 men s, 5ra /ust nu1 d, kommer v,rt andliga medvetande interagerar med fl/ande1 material aktiviteter1 gr vi inte medvetet t-nkt som s,dan1 -r vil/an att t/-nster och motivera material utfrande av vil/e1 kommer det att 5li 5ra med 3uds vil/a1 -r naturen utan 3ud verkande krafter och aktiviteter av samma $resenter som e4ternt vid tid$unkten fr interaktion som vi 1 detta ar5ete e4ternt nachgehend1 gra hans vil/a med deras nyligen aktuella krafter och aktiviteter fr att utfra Cresenteras -r till t/-nster1 i det naturliga sams$elet -r lika viktigt som 3uds andliga ar5ete1 kan vi inte se $o-ngen med tanke $, v,r creaturely h-nsyn till att ,stadkomma fl/ande> det
-r 5ara 5ara vara ett uttryck fr den s/-lvfre gudomliga andliga ar5ete fr varelser som inte -ger hela 3ud1 men mitt i hans ar5ete monter. Om inte s/-lvklart natur1 som 3uds kro$$1 utanfr sig s/-lv1 -r ingenting utan en s,dan ut,triktad verk av 3ud ske om sig s/-lv ut i frekommande fall med oss. ?en ocks, med oss -r inte ndv-ndigt att det som rr inne l-m$ligt och med medvetandet1 s$rida effekten av en yttre v-rld. 7et kan ska$a en hel del hus i det inre1 inte 5ara tidigare1 men utan att alls till yttre hus1 och som tanke krs internt enliga i honom1 som den fysiska 5-rare av tanke. ?ycket kan skrivas ut i rrelser av de funktioner och lemmar1 som endast 5err hans egen kro$$. @ven om1 som mannen har en g,ng en yttre v-rld och fds som en funktion av den1 den tendensen kommer alltid att h,llas med honom1 "ur;ck"u!irken genom att agera 5ortom sig s/-lv. Om1 d-remot1 kro$$en av 3ud ingenting utanfr sig s/-lv1 hela den hektiska liv av m,lmedveten aktivitet och retur verksamhet kommer alltid att avgras i den1 och till och med v,ra handlingar -r 5ortom oss att gra det. Alla rimliga rrelser i det delvis $, en s, d/u$ inre1 dolda fr oss1 5ear5etar v,ra egna dolda h/-rna liknande1 /a de har med inkluderande1 reducera till fr att infra hgre tanke$rocesser1 dels $, de mer fr den e4terna intuition till dag som g,r1 v,r sna55 underskning. 5ara l/uger1 gr v,ra lemmar rrelser /-mfr5ara med och inkluderande1 d-r det 5ara internt +maginary kommer till l/uset1 men som -nd, kan ta ver kro$$en av 3ud s/-lv inte verstiga1 som v,rt om oss. %are verkligen en 5ild1 en mental 5ild av vad han vill ,terska$a i naturen1 ska$elsen freg,s $, 3ud1 kan tyckas tveksamt. 3enom att /-mfra 3uds vil/a med v,r vil/a1 tar man det naturligtvis $,1 och vil/a och d-rmed idBn om vad som -r avsett1 -r verkligen med oss och verkst-llighet i frv-g1 men ett krav $, andra tider igen tv-rtom1 det gon5lick d, han vill1 heck h-nt 1 st,r /ust nu1 d-r han 5efallde1 och helvete1 och d-rmed g-rna f,r frest-lla sig och vill ha i en nedg,ng1 men vi frmedla idBn om till!ishers ofta l-nge innan den avgrande vil/eakt i oss. %-rlden skulle 5ara vara som ett sinne s$el om 3ud1 fl/ inte $sykningar. 7essutom verkar det som eftersom 3ud inte kan visa sig $, samma s-tt fr,n hur vi har t-nkt $, den saken redan vara den saken s/-lv. 0, m,nga $lacering. 2ara det inte h,ller nere. +nom oss finns en tanke5ild och en tydlig 5ild1 trots att 5,de utom tv,1 och den tidigare inte -r s, komma in i oss1 till en till ytan1 som 5egr-nsas 5iologisk $rocess ko$$lad som de senare1 men s-kert inte alls utan en s,dan $rocess. Och s, det kan ocks, vara en levande och en mental 5ild $, 3ud fr att vara tv,1 s, att var/e ideologisk 5ild1 dvs var och en realisering av en sak i det synliga fr sina ska$elser1 och genom dem till sin egen ,sikt1 fortfarande fram,t skulle en mental 5ild i det1 ko$$lat till andra1 inte s, direkt $, ytan som $asserar naturliga $rocesser1 och frvandlades endast i en s-rskild fil1 den helt mognat mentala 5ilden i en grafisk 5ild. +nnan mannen intr-ffade tydligt -ven i naturen1 med en levande kro$$slighet1 var s-kert mer allm-nna d/u$a naturliga $rocesser tidigare som utar5etats dess urs$rung1 och den teleologiska relationen mellan m-nniskan och hela naturen visar redan att han inte isolerades1 och det hindrar inget att tror att en mental 5ild av m-nniskor fl/de u$$ dessa allm-nna l,gl-nta naturliga $rocesser helt immanent teleologi i 3ud1 som frst senare konsoliderades fr 5elysande riktig man 5ilder. 0killnaden $, liknande omst-ndigheter i oss verkar
det 5ara det med oss den mentala 5ilden 5eror $, intuition 5ara 5ilden och vi ser n,got och sedan $,minna oss om detta1 och -ndrade nu fr,n i tanke fr v,ra -ndam,l1 men med 3ud omv-nda u$$fattningen 5ilden av tanken 5ild er!;chse1 tills han satte sichs internt innan1 d, i livlighet ut. ?en var/e ny tanke 3uds av5ild $recis som med fr,n hans tidigare filosofiska ska$elser kan mycket v-l v-4a u$$ och vara lika 5ara de nya funktionella fr-ndringar $, dem n,got nytt kreativt vil/a1 s, att1 till e4em$el1 l-m$liga institutioner i m-nniskokro$$en1 som inte i 5r/an ska$elsen kom med $, den oro som tidigare ing,tt kontem$lation natur anl-ggningar de1 de tidigare ska$at d/ur1 v-4ter och deras s-tt att leva med resten kunde1 liksom fr vrigt i de naturliga $rocesser genom vilka vi ser orsakar m-nniskans ska$else1 s-kert att det finns tidigare ska$elser deltog frst-rkande. H andra sidan1 vi i vor5emerkter1 en mental 5ild frvandlas till en tydlig1 $, s-tt som s/-lva tillhr oss alla. .ag frest-ller mig1 till e4em$el en viss rrelse eller st-llning fr min kro$$ 5ara internt innan och sedan kra den med min kro$$. +dBn har redan ing,tt vissa h/-rn$rocesser1 -r utfrande d, den fysiska handling genom vilken den mentala 5ilden omvandlas till en illustrativ 5ild. %i kan i de stora omv-lvningar i /ordens kro$$1 som fregick ska$andet av organismerna och de frde med sig1 s, att s-ga sk,da de stora rrelserna i kro$$en1 genom vilken den inre mental 5ild av varelserna i en levande 5ild av samma transformerade1 det vill s-ga steg ut i verkligheten. + dessa varelser verkligen /orden visas med infrandet av varelserna s/-lva i den nya situationen1 som den har ,lagts1 och den nya $latsen -r -nnu fr mycket fr att f, dessa varelser som de -r1 till e4em$el lokalisering1 /ag 5er-tta fr min kro$$ har gett1 -r mycket fr att f, den intuitiva 5ild av det i mitt ga. C, den intuitiva 5ilden men sedan ocks, fastst-lla hgre andliga relationer. ?en det vore olyckligt1 fort"us$innen denna analogi fr l,ngt. <,gonsin -r villkoren som vi finner fr sv,rt att vill gra det $, ett avgrande 5eslut. 7et -r s-kert att endast om den svarar $, s,dana idBer1 avsikten1 3uds vil/a med v,ra -r /-mfr5ar1 annars kanske du 5ara 5ildligt tala om1 om -n utan medveten handling och en klok instinkt n-r detta uttryck gr att int-kterna fr att vara s-ker1 skulle lysa fr,n 3uds ska$else. 7en religisa intresset kommer alltid gynna idBer av det slag1 och du ser att naturen visar dem mots-ger inte minst1 -ven om de ocks, kunde motivera sig s/-lv samma sak. #r hur kan de 5evisa att de verkligen i d/u$a naturliga $rocesser ko$$lade till hgre medvetande6 Kan de inte visa u$$ sig som gr v,ra h/-rn$rocesser1 mentala 5ilder1 frutom att vi de som verkligen har i sam5and med de $rocesser som l,g slutsatserna fr,n naturvetenska$ -r en5art ger 5evis1 och -r en analogi fr,n det till,ten. <u1 om men en g,ng var/e andlig 3uds verk en naturlig interaktion -r i huvudsak 5unden till v,rt verv-gande och ordning och anslutning av den gudomliga andliga 8altens i 5ear5etning av naturen ,ters$eglas fr oss1 s, -r naturligtvis inte konstigt om -ven av m,nga allt /ust $, detta <aturlig v-4elverkan sk/uts1 och eftersom det enda s/-lvmedvetande om 3ud frekommer h-r -r inte synliga yttre1 -r det ofta till och med frnekas eller sk/uts ,t sidan. ?en vi kunde lika g-rna hos m-nniskor frekomsten av medvetande1 avsikt att frneka1 men ocks, fr att vi 5ara se honom
med sina h-nder och 5en 5ara helt enkelt hantera kro$$en e4ternt1 vi -r olika fr,n sig s/-lva och inte m-nniskan. ?en vi sluta sin avsikt1 om vi gr det ser korrekt hantering1 eftersom vi hanterar sig med k-nslan av avsikt. %i ska allts, kunna gra det med 3ud. L,t oss g, lite n-rmare $, den h-r sidan av visning. %ad mannen i och utom sig ska$a medvetenhet som han gr det igen till t/-nst fr medvetandet1 i5land till och med fr att skrda frukterna med medvetandet1 att l,ta n,gon annan skrd1 -ven om den senare alltid med h-nvisning till sitt eget medvetande. %i -r men kan ocks, v-ndas och hur v,gad ,terfring verka vid frsta1 /u l-ngre desto mer kommer det att visa rimligt1 s-ga vad som g-ller t/-nster av medvetande1 som ocks, har sitt urs$rung i medvetandet1 kan det vara1 att det inte med $rivata och inte orsakas av /et"igem medvetande1 och detta -r 5ara alltfr l-tt frv-4las med det faktum att det inte har skett med medvetandet. ?ycket ofta har en l-gre medvetenhet och senare frukterna1 desto hgre och tidigare s,tt1 och tycker nu att de -r 5linda frsett det igenvu4na. %-gar1 $ost g,r genom landet1 0chuen1 -r kyrkor 5yggda och m5lerade 5onden har frukten av dessa anl-ggningar -n vad man har alla g/ort av honom s/-lv1 och tror att uth,llighet frst,r kan ocks, s/-lv skatter verkar inte honom ndv-ndig . *an ser detta som en naturlig ndv-ndighet1 som fr tillv-4ten i omr,det1 och fr att han inte g/orde n,got med sig fr att han inte tror att s$-nningen i medvetandet kr-vs1 st-lla u$$1 och -nd, kostar att erhatten det oke/. Kungen -r det 5ara de strsta loafers1 och mycket han kan s-ga att man kunde r-dda honom1 och faktiskt hela governmentJll r-dda dig s/-lv1 hur det -r s/-lv galen1 k-nner han sig s/-lv1 och tycker det frt/-nar ensam -ven hans ln. 0,dana 5nder -r vi alla mer eller mindre i frh,llande till v-rlden. %i har inte 5yggt s/-lv1 -r ganska s/-lv 5yggt in i den1 s, vi tror nu att det var 5ehovet av att v-4a $, omr,det1 ingen hade n,got som ska gras -r att tankar som vi inte har t-nkt $, det1 och allt det u$$kommit utan v,ra frdelar och reflektion1 var utan att leda och t-nka som n,gonsin ska$ats1 som 5r/ar $recis d-r vi 5r/ar1 och n-r vi hittade g/ort oss s, trevlig och redo1 villig att se med gon och h/-rna och t-nker1 och naturen omkring oss1 s, vacker och g/ort1 sk,da och som skall 5eaktas1 s, att allt detta -r utan kontem$lation och eftertanke1 5lir s, att s-ga i mrkret1 redo1 och v,ra frest-llningar och t-nkte sig en g,va som vi gr den 5linda naturen1 inte vi en sker och t-nkande varelser emot det. <u till 3ud den strsta dagdrivare -r1 och vi frmodligen ocks, att vi skulle kunna gra utan honom.%ilken kunska$1 vil/a1 t-nkande1 eftersom allt u$$st,r utan och forts-tter mer= ?en har vi verkligen ingenstans andra sk-l1 det oss att t-nka s,1 eftersom 5onden6 Cerfekt som alla verk som man kan ansluta till t/-nster av medvetande med medvetandet1 finner han sin egen kro$$ redan 5eredd att gra det1 $recis utanfr ingredienser som han kan gra fr att h/-l$a till $, den h-r t/-nsten1 men vad de 5etyder fr det faktum att den kro$$ har -ven g/ort det6 0, /ag tror att nu -r det medvetande som vi gr dessa ingredienser d-refter v,ra kro$$ar till t/-nsten av medvetandet1 5ara vara den ingrediens till den tidigare 2e!u tseinstat1 genom vilken v,r kro$$ s/-lv g/ordes fr att gra det. .ako5i s-ger> D7en som har g/ort gat1 skulle han inte se1 han som g/orde rat1 f,r
han inte hra det6D Och /ag s-ger1 han som g/orde gat1 skulle han inte se mer -n telesko$et har g/ort gat endast i den lilla1 meningslsa i sig en handledare6 7en som g/orde rat1 skulle han inte hra1 -n den kna$$ast kan fr5-ttra det minsta misstag i rat med en ron trum$et6 #aktum -r att om vi gr verktyg fr att ingri$a $, l-m$ligt s-tt i naturen utanfr oss1 kan vi titta $, andra1 till och med som verktyg som har g/ort gud animerade karakt-r1 l-m$ligt att ingri$a i den. %,r e4terna insatser i det -r ett inre 5ara fr dem. %i -r inne i samma verktyg som den 5ehver med medvetande1 5ehver den 5ara inne5-r v,rt medvetande. Alla e4terna verktyg nu att vi 5ehver l-m$liga med medvetande1 m,ste vi ocks, gra l-m$liga med medvetandet. 7eras anv-nd5arhet 5eror mycket $, det. Endast om det finns e4terna verktyg1 vi kan inte tala om fr dem v,rt medvetande1 eller v,rt medvetande kan inte dela den1 vare sig vad vi gr1 vad vi fortfarande 5ehver dem. ?en det var i alla fall inte mindre medvetande fr att gra dem anv-nd5ara som att 5ehva. 0ka det vara i de inre verktyg i naturen kan vara annorlunda1 3r det in,t1 kr-ver mindre medvetande -n det yttre att gra1 men n-r det inre 5ehovet s, m,nga samtal som ut,t 5ehver6 Endast skillnaden 5lir att1 eftersom vi inte -r e4terna men interna verktyg i naturen1 kommer de att ge oss n,got av deras sinnen har att 5er-tta1 eller vi kan dela hennes medvetande1 vilket inte -r sant i v,ra ytter verktyg i frh,llande till oss. 7et -r konstigt att tro i alla fall att mindre medvetande hrde1 en medveten1 och att ska$a ett omedvetet verktyg.0narare m,ste medvetandet av verktyget internt g/ort visa sig medvetandet av de inre ?ach -ndar. *os oss -r fler och hgre medvetande en av dem1 en hel verkstad funktionell i conne4ion inr-tta eller u$$finna de enskilda verktygen -r i matchande T@9KE: fr hela verkstaden1 s, d, 5ehver fr s$eciella -ndam,l ett enda verktyg i det. @ven om detta kommer vi att :es$ektive kan acce$tera fr den inre 5eslut och 5ehver verktyg i naturen1 d-r v,r yttre ?-rke och gra med sig s/-lv faller. %i har $,kallat u$$funnits och inredda i anslutning i hela verkstaden i naturen1 och nu t/-nar n,got s-rskilt -ndam,l d-ri. 0,ledes kommer ett hgre medvetande har hrt att gra oss i det allm-nna conne4ion1 som efter,t att 5ehva s-rskilt. Och endast medvetande denna anv-ndning -r v,r. Om vi gr n,got frst och sedan 5ehver medvetande 2rauchens $,5r/as frst efter det att verktyget -r klar1 i en ny s-rskild fil1 och det -r en annan form av medvetenhet 2rauchens -n att gra1 -ven om 5,da medvetande 2rauchens och av att gra1 faller i samma anda. 7-rmed fanns det ocks, i m-nniskans ska$else o5estridligen en s-rskild lag1 d-r medvetandet om anv-ndningen av dess organiska enhet vaknade som hans eget medvetande efter eta5leringen ske -nnu tidigare med en mer allm-n medvetenhet i ett mer allm-nt sammanhang. Att vara medveten om vad man ska komma till honom fr,n det allm-nna medvetandet som sin egendom1 som frest-ller sig sina -godelar i den1 d, den $ersonen listar de allm-nna -ndam,l anl-ggningar1 i sam5and med vilken den g/ordes1 5land annat1 fortsatte genom naturen1 och <atur an$assa sig mer och mer utstuderade. *ans medvetande kan frst,s som en s$ecialisering1 en ytterligare utveckling av det allm-nna medvetandet i den s$eciella1 men inte som ett $,hitt av medvetslshet.
7et gr analogin mellan oss 5-r s, l,ngt som interna verktyg fr naturen och v,ra e4terna verktyg 5eror sig 5ara fr att v,rt ar5ete e4terna verktyg som en forts-ttning $, den inre kreativiteten av naturen1 av oss s/-lva och dk relationerna runt omkring oss1 kan ansehn1 fr naturen -r ocks, v,ra inre yttre verktyg verktyg1 och med samma allm-nna medvetandet med vilket hon frst,r v,rt medvetande1 det tar ocks, ver anv-ndningen av v,r yttre dr 5ort1 trots att de har inget fr sig s/-lva. %arfr1 d,1 n,r de verktyg och fungerar som vi ska$ar1 men inte vad vi s/-lva m-rkt ska$ats i oss till slut6 Om inte1 om vi kan ansehn oss som verktyg1 vilket ska$ade en gud animerad karakt-r 5ara fr att sedan forts-tta ar5eta med det i sig1 ka nyttan av v,rt ar5ete i st-llet6 ?en det -r ocks, fallet fr s, mycket v,ra h-nder1 5en1 gon tr-ffa den mest $erfekta som vi m,ste h/-l$a dem att ska$a1 kan men genom tillsats av maskiner1 fartyg och vagn till den frra1 i telesko$et och mikrosko$et till den senare1 utfrandet av dessa -r fortfarande mycket kat. 2ara vi har det 5ara 5ara som frst-rkare1 %isa tillsats till att vid mycket strre och mer $erfekt grund som u$$stod under h-rska av ett hgre medvetande. #r allt -r ingenting alls att gra detta inte 5ara mindre $erfekt -n h-nder och ftter och gon1 men kan utan den. Ett $und v-4er med ett lod1 men lodet handlar om1 men mindre -n ett halvt kilo1 s, ett halvt kilo som ska$ats med gudomliga medvetande #lerfunktionella anordningar v-4er genom lodet1 som vi l-gger till i v,rt medvetande1 och medan lodet -r mycket mindre i sig. Och mycket frst,eligt att vi kan ange endast ett $arti om l-m$ligheten av de gudomliga ska$elser1 eftersom v,rt sinne och med 5ara en massa talanger av den gudomliga anden. #r detta -r vad vi finner i v,ra egna fa5riker fortfarande -r d,lig1 -r det fr att vi -r 5etydligt h-mmade och 5undna i v,rt ar5ete med mer allm-nna1 5ortom oss vergri$ande m,l verv-ganden. ?ycket hinder av naturen som vi inte riktigt vervinnas1 5r inte lsas eftersom de t/-nar mer allm-nna -ndam,l. *ur -r allt detta dock i den andra vyn1 enligt vilken det m-nskliga medvetandet1 snarare -n att sk/uta fr att vara ur 5akluckan $, en hgre medvetande1 h-rstammar snarare fr,n en stam av medvetslshet1 hans kro$$ 5ildas av omedvetna krafter i naturen1 och endast i den slutliga medvetandet 5ryter fram1 utan freg,ende medvetna ska$ande verksamhet6 Eftersom det finns tv, g,nger tv, s-tt m,lmedveten kreativitet som inte vill se ut som en del av oss $, en hgre $rinci$. <-r #unktionell ska$as i medvetslshet1 s, den m-nskliga kro$$en1 och sedan ?,lmedveten ska$at med medvetandet igen1 ske$$et av folket1 och medvetet ska$at -r mindre $erfekt -n de omedvetet ska$ade ting1 den lilla ingrediensen l-m$lighets kr-ver mer och hgre medvetande1 som den stora g-rning som kr-ver ingen alls1 -r det omedvetna mer -n medvetandet. Och det u$$st,r en skillnad mellan inre och yttre -ndam,lsenlighet i ar5etet1 utan att lyfta i en hgre enhet. 7en m-nskliga kro$$en 5ygger sig anv-nd5ar i t/-nst hos honom en g,ng kommande medvetande1 -r att fartyget -r konstruerat med fr-mmande fr honom och till t/-nsten fr,n fr-mmande medvetande. Efter oss dock faller 5es-ttning och fartyg och allt sist i en gud hela animerad karakt-r och serverar all utrustning -r samma *gsta ?edvetandet1 fr,n vilken de u$$stod1 och gick alla ut fr,n samma medvetande som den t/-nar igen. 7et -r dock viktigt att n-rmare mellan den frsta ska$elsen av m-nniskan fr,n 3ud
och hans efterfl/ande u$$re$ning att urskil/a. Om vi tittar $, de ska$elser som g/orts av mannen s/-lv1 finner vi att en helt annan niv, av medvetande sker1 efter som det n,got frsta g,ngen -ndam,ls ska$ar1 u$$finner1 eller 5ara flera g,nger u$$funnit1 kan vi tala om yttre eller inre u$$finningar . ?ed vilken u$$m-rksamhet och vilken stam av medvetandet en artist fr frsta g,ngen -r en staty1 skriver en frfattare en 5ok1 u$$finner n,gon en -ndam,lsenlig maskin1 designad n,gon har en viss eldhastighet1 men 5ara den frsta u$$t-ckt och u$$finning smakade denna s$-nning1 d, han eller andra kastade statyn tusen g,nger tusen g,nger omtryckt 5oken1 u$$finningen imiterade tusen g,nger tusen g,nger u$$re$as1 den eldhastighet och halv eller ingen l-ngre u$$m-rksamhet och s$-nning av medvetande. 0, det kan vara med 5yggandet av m-nniskan och alla l-m$liga <atur5auten. 7en frsta u$$t-ckt och u$$finning av m-nniskan1 med samma r-tt nya anl-ggningen skedde s-kert med en kad medvetenhet1 men om mannen !iederholentlich alltid 5yggd av ny1 $recis 5ara det som -r nytt $, var/e folk till ocks, nyligen kad s$-nning medvetandet i formul-ret. *-nder ocks, var/e ska$ande av ett nytt s-tt att material$rocesser annat -n u$$re$ning. Crecis som den frsta m-nniskan var herausge"eugt fr,n naturen1 -r han inte l-ngre t-nkt. Och om alla andra mentala $rocesser inkluderar andra materiella fysiska1 s, kan ocks, v-ndas till andra fysikaliska $rocesser som urs$rungliga ska$else1 en annan niv, av medvetande -n att ska$a den moderna ko$ior av m-nniskan.#inns det s-kert helt andra $rocesser som verkar i h/-rnan av en $oet1 n-r han ska$ar sin dikt fr frsta g,ngen1 och om han eller andra1 det 5ara ,ter l-sa. #rresten1 i var/e iteration1 om den frra1 ,tminstone n,got relativt nytt och inte ren envishet1 men i frh,llande till den omedel5ara frnyelse innan1 vad ocks, kan eta5lera en ny kning av medvetande1 5ara inte /-mfr5ar med den som ,tfl/de den frsta ska$elseakt dominerade. Anledningen till att en u$$re$ning av en t/-nst tar s, mycket omedvetna som den frsta frekomsten av densamma1 -r att den frsta kraftverk1 anl-ggningar1 verktyg1 utrustning u$$stod tidigare1 riktningen1 ger makt att forma h/-l$ av u$$re$ning1 vilket syftet kr-vs. T/a1 heter det1 men innan de var d-r1 och med 5ara medveten aktivitet1 de 5idrar med den k-nsla av mening1 och denna medvetna verksamhet inte 5ehvs nu igen i naturen s/-lv. 0tatyn1 5oken1 maskinen1 overtr-ffade anl-ggningar i oss s/-lva -r de v-4ter som fr5lev kvar som rester1 monument1 referenser fr,n tidigare medveten aktivitet utom och inom oss. 7enna $rinci$ n,r d/u$t in i oss1 hur l,ngt 5ortom oss1 vana1 motion1 tr-na alla v,ra tillg,ngar1 samtliga frv-rv av f-rdigheter i oss 5eror $, frv-rv av s,dana interna anl-ggningar. ?en vad om det g,r l-ngre -n oss1 -r alltid 5ara n,got i oss som i strre andliga och kro$$sliga varelser har analoga utrymme. 0, nu med folket en g,ng 5ildade en anl-ggning1 installation1 kom till v-rlden1 vilket underl-ttar efterfl/ande re-$roduktion genom att rikta de formativa aktiviteter $, vissa s$,r och h-rmed s$arar $, medvetandet1 vilket var frsta g,ngen som 5ehvs fr att gra detta system .
@ven med de instinkter d/ur som denna $rinci$ komma i fr,ga. 7et visar sig att d/uren -r mycket medfdda f-rdigheter och kunska$er1 s, igenv-4t utan deras medvetenhet1 m,ste vi tr,l genom ett medvetet s-tt att skaffa oss frst1 s$indel hantverket av v-vning1 kunska$en om hur de tar sina 5yten
och har 5ehandlat1 5iet1 konsten att 5ygga1 att veta var hon ska leta efter honung. 2ehvs n-r vi v-nde det vi en g,ng l-rt oss att gra1 och hitta1 som om vi hade en instinkt att gra -n vi inte skulle 5ehva l-ra sig det1 gra och hitta vad deras instinkt -r inst-lld1 som de hade l-rt sig det1 d/uren . 0$-nningen av medvetande som vi var tvungna att l-ra sig det1 faller 5ort i den senare 3e5rauche och kommer 5ara att utvecklas till ett nytt1 kr-ver en ny -ndring igen. ?en utan l-rande som vi aldrig skulle ha kommit att s$ela 5ort noterna s, utan medvetenhet om 5ladet. ?ethinks om de l-rda kunska$er1 men riktigt samma instinktiva1 s, det mest troliga slutsatsen vi kan gra1 att det till och med naturen hade att l-ra sig de instinktiva f-rdigheter och frm,gor av deras d/ur 5ara tvungen att l-ra sig med medvetandet1 att till-m$a dem efter,t med h-lften medvetsls1 s, det tog s, l,ng tid innan de tog u$$ det till ska$andet av d/uren. Och vid n,got tidigare d/ur ska$ande l-rt sig n,got nytt natur1 som hon fort5aute i slutet. 3ud mediterar och tar 5ort gehends nya. *an skakar saker -r inte s, ut ur hylsan1 som vissa tror1 men o5estridligen en mycket d/u$are tanke och sinnen -n v,r ska$ar verk av allt strre full-ndning1 och var och en av hans tidigare ska$elser kommer att ge honom en grund fr nya u$$finningar1 han l-r sig 5ara om sig s/-lv1 men han verkligen kommer igenom. 0om skulle vara tr,kigt annars 3uds liv. 7et -r inte ndv-ndigt att guden animerade karakt-r1 l-rde de instinktiva frm,gor och f-rdigheter som de einge5iert sina d/ur frst och i de h-r d/uren s/-lva1 kan vi l-ra oss m,nga saker i en annan form och engagera sig i andra former. #r rimliga och l-m$liga fullt kom5ination av m,nga s$ecialfunktioner i tanke och handling1 f,r vi ka$aciteten i nya funktioner1 som frst d,1 genom att u$$re$a den instinktiva skicklighet. *ur kunde naturen genom kom5inationer som var innan deras frsta d/uren d-r1 har kommit fr att st-lla in det s/-lva och deras s-tt att leva1 och genom nya kom5inationer av dessa enkla d/ur och deras e4terna relationer tillsammans stillsam ekologiska u$$finningar. 7et faktum att dessa u$$finningar -r verkligen de lyckas $ur$ose hela kom5inationer1 visar sig fr,n den teleologiska conne4ion s/-lv genom att st, med varandra och med omv-rlden. *ur som helst1 /ag 5ara tror att s$indeln s, v-ver sitt n-t i halv medvetsls1 -r deras flygande start utan naturen en g,ng kommer att t-nka $, det1 s-tter de u$$ fr detta -ndam,l n-r /ag ser en v-vare1 som v-ver sin duk utan att ett medvetande freg,s ha u$$funnit v-vning och l-rde honom. 0killnaden mellan s$indeln och 8e5er -r helt enkelt att samma $rodukt -r en tidigare l-rande v-vs in i eta5leringen av s$indeln vid fdseln1 vad det m-nskliga 8e5er endast s/-lv m,ste hineinver!e5en genom att l-ra v-vning. ?en medvetandet om l-rande1 som vi saknar i s$indeln tillhr den strre 8e5er1 som s$indeln i sig -r 5ara en l-nk1 och l-ra av folket -r i sig en hand1 en del1 , andra sidan1 en 5ild av sitt l-rande.
Utrustningen1 anl-ggningar inom oss1 de sr/ande som radikaler medveten aktivitet1 kan kallas medvetsls fr1 men -r inte riktigt att frst, sig s/-lva1 g, ganska avsev-rt forma och riktning-ger i alla v,ra avl-gsna medveten aktivitet med en 5/rn fr att utforma samma materiellt delta i1 /a kr-vs1 som grund fr nya och hgre medvetande fenomen. #r om medvetandet g,ng g/ort $restation i att u$$re$a samma avtar mer och mer1 men anden -r allts, inte medvetsls alls1 men nu -r aktiv i den avg, utar5etande och -ndring1 hgre anv-ndning och kom5ination av de tidigare Er!irkten och vad som 5livit 5ekant. *ar vi l-rt oss att l-sa s, 5ekant att n,gon s$-nning av medvetande1 tar det mer att k-nna igen 5okst-ver1 5r/ar att handla till oss inne5rden av 0kriften1 genom kunska$en om 5okst-verna -r in5landad som en omedveten grund fr denna hgre aktivitet1 har vi 5ara att s$-nna medvetande l-rt reglerna fr 5er-kning1 eftersom vi tr-nar det d, omedvetet i a$$likationer och 5r/ar troligen att ska hgre regler om s, alltid gr det fr sig s/-lva omedvetna del i mer allm-nna medvetandefenomen1 dels till hgre en1 -r verkligen en viktig ?it5edingung av hgre medvetande i sig1 som om den hgre medvetande inte skulle ha denna grund1 skulle det vara 5ara aktiv som l-gre medvetenhet i st-llet fr att ska$a en s,dan.
Otaliga saker i naturen1 /ag antar att allt vi vara omedvetna anl-ggningar och v-4ter i naturen anm-rkningsv-rt fast $,1 kan ses ur synvinkel av ,terstoden av en en dag medveten $rocess som stelnar s, att s-ga1 -r det faktum kristalliseras1 till e4em$el naturvetenska$ verkligen trodde allt fast en g,ng var flytande och mo5il1 och endast gradvis stelnat. <u n-r de nu festivaler fortfarande var flytande och mo5il1 men -nd, inte kan s-rskil/as med in i ett system1 d-r den organiska och oorganiserade hade -nnu inte skilt sig1 det var genom hans egna rrelser till medvetandefenomen av detta system s, l,ngt som n,gonsin att alla medvetenhetsfenomen kro$$srrelser som 5as hemma1 och nu det 5-r igenom de fasta riktningar h/-l$a att det ger de medvetna rrelse$rocesser1 och genom att den m/liggr en hgre utveckling av $rocesserna fr medvetandet. 0,ledes1 den medvetna m-nskliga och d/urriket rr sig nu endast i sam5and med fast mark1 och hela sitt liv1 tar v-vning riktning1 att $,verka dem och kunde 5ara utvecklas $, grundval av detta fast mark1 men n-r det fanns fortfarande ingen fast mark $, /orden1 och medvetandet 5undna d, fortfarande i rrelse $rocesser under inverkan av /orden s/-lv 5r/ade 5rytas frst1 vilket resulterade i frst den fast mark elimineras. 0, man kan aldrig s-ga att 3ud har 5yggt fr,n 5r/an till hans kro$$ med medvetandet1 och i denna konstruktion ocks, faller $, /orden och m-nniskan ska$ad konstruktion. <-r allt har man v-ldigt fel att ensidigt ska i det omedvetna frsta moder medvetande. 0narare -r det det omv-nda i st-llet fr den medvetna urs$rungligen kom fr,n det omedvetna1 det omedvetna kommer fr,n det undermedvetna1 och en g,ng vid var och en av de frsta ska$a n,got nytt som h-nder med l/usa medvetande1 var/e re$etition men1 s, l,ngt det 5ara s$elar gamla1 kommer i medvetslshet eller s-nkt medvetandegrad 1 och -ven genom det medvetna $rocessutrustning l-mnar sig medvetslsa rester i mer eller mindre fasta tillg,ngar. Allt detta omedvetna s/-lv1 men -r medvetsls 5ara genom stigande en mer allm-n medvetenhet Ese ka$itel %++.G1 Och ger anledning till en hgre utveckling av densamma1 /a det -r en viktig fruts-ttning fr detta hgre medvetande1 som utan denna omedvetna inte s, kunde stiga hgt. @ven om det kan ocks, g, ut ur det omedvetna medvetet1 vakna ur smnen1 men 5ara fr sin egen1 som 5ara dk u$$ fr,n s/-lvmedveten och -ven i n,gra allm-nna medvetande har mottagits med. Kom Endast fr,n medvetandet och vara *endes fortfarande $, en mer allm-n medvetenhet medvetslshet kan ,ter g, i medvetandet. + det omedvetna i sig -r ingen kraft att vara medveten om v-rlden fr,n 5r/an skulle ha varit medvetsls1 skulle hon ha stannat d-r fr alltid1 en sten aldrig vaknat ur sin slummer1 men man gr det1 om det hade medvetandet fre slummer1 och det som omsluter det1 och inte heller har medvetenhet. <aturligtvis h-nvisar man till -gget1 det medvetna kyckling utvecklats fr,n den mrka omedvetna1 $, kro$$en av mannen s/-lv1 5ara medvetandet 5ryter ut som kronan vid fdseln1 d-r s, omedvetet u$$kommit -ndam,l fullt organisation. 0, s-ger de1 kommer det att 5li med all medvetenhet i v-rlden. %ad kan vara en 5-ttre 5ild fr sig s/-lv fr,n sin egen utvecklingsl-nderna n-rvarande1 som en fr,n att utveckla organism i sig6 *-r -r erfarenhet1 enkla $engar1 vi 5ara generalisera dem. .a1 vi vet1 vi 5ara ser varandra tills n,got runt och vi inte generalisera en 5it d-r det
-r en helhet. +nte l-nge /ag vill u$$eh,lla mig vid det frst och fr-mst att vi faktiskt har h-r ingenting av erfarenhet1 utan endast en tolkning i cirkeln. Oavsett om inte $rocessen fr utveckling av ungen i -gget1 fostret i livmodern $, en u$$levd instinktiva konstruktions enheter 5eror framfr ingen erfarenhet faktiskt -r m/ligt1 och d-rfr ingen grund fr teorin fr,n motsatt antagande att gra1 fr att minnet i varelserna n,gonsin efter fdelse vaknar1 5arnet s/-lv flera ,r efter fdseln1 inga minnes reserver1 s, att mindre av ett ,r fre fdseln1 -ven om k-nslan skulle vara. ?en vi kan alltid till-m$a kravet1 hgst kunde men fr,n en mycket sensuell medvetenhet h-r om fr,gan. ?en /ag fr,gar1 men> %ar du n,gonsin sett ett -gg som en medveten hna kom1 till skillnad fr,n ,ter ur en medveten hna6 Om ett 5arn som en g,ng var t-nkt att vara medveten om olika fdd av en medveten mor1 hans avlad av en medveten $a$$a6 @r det inte alls 5ara s, att $laceras $, villkoren fr ett -gg att fdas ett 5arn1 -n att utveckla sig till en legender1 ar5etande varelser6 Och ser inte 5ara medvetandet som utvecklas i den senare1 i frh,llande till det v-sentliga fr,n vilken den nya varelse -r egenutvecklade6 *ur som helst1 skulle det vara ganska untriftig ensidigt en5art /-mfra v-rlden fr,n 5r/an med en u$$s-ttning -gg. %ar i v-rlden fr,n 5r/an1 ett -gg1 s, hon var lika mycket till hna1 fr vem skulle ha lagt -gg i v-rlden6 *on har $lacerat sig s/-lv. +ngen f,gel var d-r fre henne1 ingen 5o 5redvid henne. ?en -gget del f,gel och h-ckar. %ad -r -gget ur det eftersom det fortfarande har i v-rlden1 kan v-rlden endast vara ndv-ndigt i sig. 0, det kan 5ara ses som en f,gel1 -gg och 5o i ett. %ad ta itu u$$s-ttningar i v-rlden av -ndliga saker1 dels efter n,gra sida vid sida1 som kyckling och -gg och 5ygga 5o1 som m,ste skas i marken och hl/et gamla #re och efter och sida $, samma g,ng1 s, att medvetslshet av -gget och medvetandet om hnan . *ur kan kom5inera6 @r inte annorlunda -n i den medvetna smaken av mat medvetsls av saltet. %i har s, ofta sett. 7et omedvetna mots-ger inte ens medvetande1 men -r n,got i det allm-nna medvetandet som inte kan s-rskil/as med ing,r1 men det -r inte utan medvetande Ese ka$itel %++.G. <u l,ter det 5ara omedvetet v-l efter,t heller s-rskilt ta +ng,r medvetande i medvetandet1 men inte fr att det var medvetsls1 5lir det medvetet1 men eftersom det allm-nna medvetandet i sig ifr,n varandra i funktioner och omvandlar det man nu kallas inne medvetsls tidigare i . 0, det medvetna hna st-nga v-rlden fr,n 5r/an1 ett -gg i det omedvetna oigenk-nnlig i ett1 men inte v,ren fr,n det1 och inte heller kan den l,g utom sig med det1 det finns ingen $lats1 den fr5lir evigt med 5oet till det. Endast i hennes sve$er n,gra -ndliga medvetet en medvetsls hna -gg 5redvid honom1 och genererar medvetet omedvetna hna -gg och detta igen den medvetna hna. ?edvetenheten om de -ndliga varelser -r faktiskt en $eriodisk funktion genom att alltid fr-ndras fr,n tid till annan med medvetslshet. ?en om du vill utesluta fr,n det faktum att det -r s, med hela medvetandet i v-rlden1 s, vi g/orde fel1 eftersom $eriodiciteten fr den enskilde 5eror $, rotationer och sv-ngningar inom hela fr,n. 0, vi har det tidigare funnit i materialet Eka$itel +++G1 och det -r inte annorlunda i det andliga. <-r man sover i5land helt1 har du ocks, sett n,gonsin1 v-rlden fullst-ndigt sova eller -ndra i hela mellan sovande och vakna6 Om Amerika sover1 vaknar Euro$a1 och om Euro$a vaknar1 sover Amerika. 7en v,g av medvetandet attraherar s,
att s-ga1 av den enskilde genom och ver1 som den flodv,g av havet kommer fram till honom och g,r1 dagen kommer att komma till honom och g,r1 men det -r med honom 5orta1 s, -r -nnu inte klart. %isas /u mer vi g,r av individen som helhet1 den mer -n -ndring av frdelningen1 vilket tycks individen som en fr-ndring i storlek. ?edvetenheten om i v-rlden har n,gonsin kommit fr kort1 om1 eftersom det -r 5ara alltfr vanligt1 alla fungerar naturen h,ller omedvetet1 som inte faller inom v,rt medvetande1 och erfarenhetsm-ssigt som skningar d-r gra efter sakens natur ingen erfarenhet kan1 och om du inte tar det h-nsyn till att det omedvetet av viss $rodukt h-nder i medvetandet av en mer allm-n tillverkning motiveras och kan inte ing, i en s,dan1 och de m,nga vackra och funktionella lokaler fr de m-nniskor och d/ur som nu kommer till st,nd verkligen utan s$eciell u$$m-rksamhet och kan agera1 samma sak med medvetslshet frst u$$fanns och m5lerade t-nker. 0edan kan det s-kert tyckas att medvetandet -r 5ara materiella eller <achtreter medvetslshet1 d, det omedvetna kan vara s, klok eller verkar klokare -n medvetandet1 s-kert1 -r ut5ildning av 5arnet i livmodern en Dvisdom1 makt och sknhetD -ger rum1 som -r den enda senare v-cka 5arnets medvetande i sig kan aldrig helt tillfredsst-lla. C, ett s-tt1 men alltid $rata om det s, mycket1 g,r till och med de mest l-m$liga aktiviteter och faciliteter av naturen1 i det omedvetna fre och u$$st,r. ?in tankeg,ng -r fortfarande s, rimlig krning i sig vara vacker i min fantasiv-rld1 h/as ytterligare s, hgt mitt medvetande1 men de m,lmedvetna rrelser i min h/-rna som kommer med det1 med sto$$ vackla allt detta skulle1 genom detta vet /ag genast ingenting1 eftersom de inte i sig frem,l fr s/-lv utseende e4akt. %ad /ag u$$fattar det1 antar /ag $, grund av mitt inre synvinkel1 men 5ara 5ara i form av tankar och fantasier sanna1 eller de verkar s/-lva /ust i denna form1 och det kr-vs inte 5ara en motsatta $artier1 men ocks, en noggrann dissektion av m-nskliga h/-rnor och analys av tusentals synliga foten av h/-rnaktivitet i livet1 5ara v-ntar $, att komma $, att n,got mycket g,r tillsammans med mina tankar i h/-rnan. .ag var s, i den m,n dessa rrelser -r inte medvetna om det. + denna mening -r allt initialt medvetsls i naturen1 men har varit unge!u t $rinci$ snarare1 det som inte omedel5art falla i den ytliga 5em-rkelse u$$fattning1 men 5ara analysen hos varelser gradvis e4$onerar1 inklusive denna analys skulle vara annorlunda i v-rld1 om de inte t/-nar det som tidigare var medvetsls eller unge!u t1 visste hur man gr6 0om 3uds ska$ade varelser1 var med henne frst u$$,t an5licken utseendet $, sina kro$$ar och u$$komsten av naturen1 i vilket ing,r alla organ1 fr dem1 och ges av dem fr det direkt1 men 5ara det ytliga1 som frst i u$$vaknande mening faller. *ela dekorerat v-rlden med dess f-rger och dess regn och v-vning1 som -r $assande i gonen $, tusen varelser reflekterar $, en g,ng flt i klvattnet av alla dessa varelser i taget fre eller i gudsmedvetande1 men de inre kreativa krafter i naturen och i de mrka d/u$en /orden och havet1 s/nk kro$$en naturliga $rocesser fungerade och1 som s,dan1 omedvetet eller unge!u t $, 3ud fr,n 5r/an. 3ud 5ehvs i ar5etet med ska$elsen1 de materiella krafter och medel fr v-rlden som vi 5ehver fr v,r h/-rna1 nerv-och muskelsystemet1 och vi vill ha n,got1 och h/-rna1 nerver och muskler fr utfrandet av vil/an1 utan oss materialet h/-rnan1 nerv $, s, s-tt infra och s$ela av muskler som s,dana1 eftersom vil/an och kra fr att utfra och k-nslan av att lyckas ligand designen i sig -r 5ara s/-lv
manifestation av h/-rnan1 nerv-och muskels$el vi sedan utforska tr,kiga efter hans framtr-dande s-tt genom e4tern o5servation och dissektion och - kommer aldrig att helt utforska. *ur armar och 5en1 utom vid ytan1 ser vi omedel5art och $lacera den direkt framfr vil/an1 att inse vad som -r in,t -r 5ara en sak -n tidigare studier som inte har 3ud g/ort fr,n 5r/an1 eftersom han inte van vid ska$elsen har. 7e krafter som fl/de honom fr,n 5r/an eftersom 5arnets h/-rna fi5rer och 5en utan studerade deras anatomi. 0, allt vi gradvis u$$t-cka naturen $, naturvetenska$en1 inte som det i vetenska$en k-nner till1 har v-ntat medvetet $, 3ud1 men 3ud har 5ytt omedvetet dessa krafter och gr det1 omedvetet1 i den m,n *an visste inte om formerna fr v,rt m,l idB innan han utvecklade denna frist,ende1 men medvetet s, l,ngt som en s/-lv manifestation av allt som fanns i hans sinne. %,r utforskning av det inre av naturen1 som alltid kan u$$st, endast genom denudation av nya ytor1 men faller -ven i ytterligare 5est-mning av det gudomliga medvetandet. %i avslutar fr,n m,ngfalden av dessa as$ekter och verv-ganden av ett mer generellt. 7et skulle vara en mycket under5ar tillf-llighet att naturen har utvecklats med h/-l$ av sina styrkor1 syftet och avsikten ingenting n-ra u$$en5art i sig med ett s,dant viss tendens till o$$ortunism1 om du inte -r dolda /uridiskt -mne s,dan tendens $, ar5etet i dessa krafter kunde h,lla. Och det -r sannolikt inte ett hinder fr oss att detta1 -ven o5/ektivt inte frekommer i naturkrafterna 5rukar falla in i den andliga s/-lv manifestation1 som lyssnade till ar5etet i de naturkrafter som verkar oss till yttre syn$unkt som s,dan. 0, lite som en <ervener"itterung sensation i sig1 men det ut,t u$$tr-der <ervener"itterung tillhr k-nsla som s/-lv $u5licering1 s, litet -r de materiella tendenser naturen i sig slutet1 tendenser1 -n som -r giltiga endast i medvetandet och i medvetandet1 men det kan ge dem1 till e4em$el @ven u$$komsten av tillhrighet1 och lagarna i de materiella framg,ngar i dessa tendenser motsvarar en lag av framg,ngar fr sinnet1 s/-lv utseende. ?an kan utveckla detta -nnu. %i finner att i oss s/-lva allt som 5-r karakt-ren av sm-rta eller frefaller oss ur synvinkel av ondska1 konstitutionellt en $sykologisk tendens 5-r1 att denna ovil/a eliminera denna onda $ro$osition syfte emellertid Lustful1 det som tycks oss ocks, &F G 1 str-var efter att 5i5eh,lla eller ka sina vaknar i oss. ?en $, den $sykologiska tendens motsvarande fysiskt -r ko$$lad1 som det kliar1 kliar sig1 som ser n,got trevligt1 v-nder gat 5ort1 som en ,tg-rd verkar 5ra och rra sina lemmar d,1 om inte det st,r i konflikt med motverkande tendenser som faller under samma $rinci$1 skulle en vervikt i motsatt riktning1 eller yttre hinder var n-rvarande. %i kan nu anta att allt som ger en k-nsla av missn/e i v-rlden1 inte 5ara $sykiskt utan -ven h-rmed sammanh-ngande1 verkligen ett uttryck fr samma utfr fysiska kontra effekter dock triggers1 allt mot det som ger en k-nsla av gl-d/e i v-rlden1 effekter som tenderar att 5i5eh,lla eller ka gl-d/en1 och att eftersom detta har varit fallet fr,n 5r/an efter en noggrann hela v-rlden enh-lliga lagsamling och genom gemensamma relationer1 v-rlden 5r/an samtidigt mentalt och fysiskt i detta mening har 5est-llt och -nd, forts-tter att gra det. <aturligtvis har ofta v,r str-van fr oss inte samma
framg,ng1 och n,gon form av framg,ng l-mnar i v,r s/-l efterdyningar1 vilket frutseende eller franing om framtiden och -ndrade riktning handlings alla senare standard u$$st,r. @ven i v-rlden andan i hans1 med den enda skillnaden mellan oss att u$$levelsen av v-rldens ande1 en general1 n,r ver hela v-rlden1 och d-rmed ocks, dess $, rimliga framsynthet eller v-ntan $, en mer allm-n och fr 5edmningen av framtida frh,llanden v-rlden kommer att 5-ra mer tillr-cklig karakt-r som v,rt1 som enligt honom kan motivera -ven de 5-sta ,tg-rderna fr hela v-rlden om det nu visserligen inte alltid visas fr v,r individuella och omedel5ara intressen som s,dana1 s, att vi kan tro i tusentals fall1 g,r det inte den 5-sta och klokaste till5aka $, det hela samtidigt men det 5lir 5ara inte det 5-sta och smartaste fr oss s-rskilt och ?ellanstern. %i s/-lva kan lura tusentals g,nger i detal/1 medan 3ud inte kan lura hela1 /a han anv-nder v,r villfarelse om v,ra egna intressen fr den ty$ av utveckling som helhet. ?ed h-nvisning nu att u$$leva andliga sidan i oss och 3uds andliga Aftermath 5lad1 som har 5etydelse fr v,ra framtida insatser och ,tg-rder1 kommer de att l-mna den associerade fysiska efterverkningarna efter den materiella sidan1 som uttrycker den tillhrande $,verkan $, de materiella framg,ngar s, att slutet $, v-rlden fr andliga och materiella sida samtidigt tar den riktning som vi titta $, dem. 7en har inga sv,righeter att frest-lla sig den fr,n allm-nna verv-ganden1 -ven om vi inte kan fl/a det i s-rskilda1 och erfarenhet stiger ingenstans mots-ger det syns-ttet n-r de inte kunde r-ttf-rdiga i sig detsamma.
&FG
0amtidigt som vi kan s$urn n,got lustfyllt och vill ha n,got missn/e full1 men 5ara fr att f, strre eller hgre n/utning eller vinning1 fr att avv-r/a strre eller hgre sm-rta1 n/utning och sm-rta -r h-r fr att ta i en vidare mening1 s, att gl-d/e och sm-rta samvete med 5land annat fallolyckor. 0e min sid. ILL citerade avhandling om $rinci$en n/et av handeln.
+. +m oron fr att Guds $nde kommer att debiteras genom att ansluta till naturen med svrighetsgraden d-rav av behovet fr samma bundna. Efter oss1 -r 3ud 5undet som ett sinne s, h,rt att hans materiella v-rlden och den h-r hin!iederum till 3ud att 5,de aktivitet -r endast med och genom varandra. 3enom r-dd fr att erk-nna detta1 finns det tv, fr,gor som egentligen 5orde rycka u$$ oss och $locka u$$ skulle 5etraktas som mer -n r-tt att de mots-ger varandra> en g,ng fr att ladda 3ud med sv,righetsgraden av naturen1 av 5ehovet att knyta dem1 sedan igen1 fr att gra den ty$ av frihet 3ud laglshet frodas. Liksom1 s-g1 d, en tanke om 3ud inte kan g, utan att n,got g,r tillsammans med naturen1 och kan 5ara g, efter hur det g,r tillsammans med naturen1 3ud enligt naturens lagar m,ste 5ero snarare -n att dominera dem 1 den fria andliga rrelse av 3ud fortfarande e4isterar6 Kommer det inte frsvagas under trghet materia som ska f,ngas1 ge efter fr det tv,ng $, ndv-ndigheten av naturen6 *ur kan lagen och det /uridiska naturens g,ng1 som naturforskaren res$ekt 5undna1 h,ller fortfarande1 som fortfarande -r en naturvetenska$ m/ligt om verkande grund av naturen med de andliga orsakerna 3ud kommer alltid i konflikt1 hans frihet $, andra sidan var/e gon5lick kan fr-ndra den reglerade s$el sina 5efogenheter6 #l/aktligen frsker 5efria 3ud och naturen fr,n varandra som m/ligt och tror det
l-ngre du h,ller dem is-r s, 5-ttre hade 5,da t/-nat som ren kick av 5,de a5soluta makt ut1 och eftersom de fortfarande inte helt se$arata1 anser man ,tminstone deras frh,llande som ls och e4ternt som m/ligt. <aturen alltid fr5li n,got annat -n 3ud fr att vara /a1 men 3ud1 -r att deras natur1 att hon inte var mer -n ett intryck1 inte ett uttryck fr hans natur. ?en 5ara det faktum att en s, h-lften1 sammanfattar frh,llandet av naturen till 3ud som e4ternt1 ligger alla faror som man vill undvika. #r att gra 3ud v-ldigt gratis och enkelt1 och samtidigt 5evara den naturliga lagen innan n,gon strande sin frihet1 m,ste man antingen 3ud och naturen avm varandra mycket1 mycket $, sin $lats i frh,llande till varandra1 eller 5,de fast och direkt 5inda till varandra1 naturen 1 satte 3ud 3ud i naturen n-stan immanent. Erstres inte kan eller inte kommer att vara1 eftersom -ven genom att s-tta naturen men 3ud1 du fortfarande inte v,gar verge sin relation till honom1 let"tres du kunde1 sa du inte att det -r sv,rt att till och med den e4terna l-nken mellan naturen och 3ud fr 3uds frihet och den naturliga lagen 5-r1 fr en varning1 -nnu sv,rare att ta denna genv-g -nnu mer intim. Och n-r du vill lossa snaran1 en i samma intr-ffar. 0om det -r med oss s/-lva6 En 5elastning $, fyrtio $ounds $, ryggen vill att vi antagligen verka sv,rt1 med kro$$en och sinnet frtrycka och frhindra dess fria $assage1 5r vi slitstarka1 men det verkar fr oss eftersom v,ra -gare till5aka h,rt6 <-r resen-rer $, l,nga str-ckor tar en hel del mat1 laddade han dem1 s, l-nge de 5-r den e4ternt1 h/-l$er dem att 5li s/-lvfrsr/ande med de trans i samma ktt och 5lod. 0, l,t oss 5ara naturen som 5ifogar sin 3ud e4ternt som en 5rda eller 5rdor1 eftersom du kanske kan inte riktigt slita mig ifr,n honom1 frvandlas i st-llet in i hans ktt och 5lod1 s, det -r1 samtidigt u$$hr std om 3ud och 2orn1 vittna mot honom1 som det g,r med hans andliga liv och rr sig1 och han med henne. 7et kan tyckas vara en fysisk ver5elastning oss alls1 5ara 5ara fr att vi inte kan komma till hela naturen i en s,dan aktiv relation rrs som 3ud1 som lyssnade som sym5olen fr alla andar i naturen1 som sym5olen fr allt material1 internt. %,r kro$$ s/-lv kan faktiskt i5land frefaller oss som en 5elastning1 s, om en ledamot -r trtt eller dr1 men inte fr att den lyssnade $, v,rt sinne1 men eftersom det inte l-ngre r-cker att lyssna $, honom1 hans fr-ndringar 5r/ar o5eroende av v,rt sinne1 helt enkelt n,got sam5and med g/ort till v,r s/-l1 v,r s/-l eller k-nslor $, samma utmattad.Crecis som 3uds Ande s, skulle 5r/a tyna 5ort i regnet av naturen1 skulle de 5r/a e4istera o5eroende av honom och g,1 det skulle k-nnas som en 5rda fr,n honom. Endast om han v-ver hela innersta och genomsyrar allt faller 5ort kom$rometterande. @ven den hgsta andliga kan 5rdan av ett fysiskt1 vilket gr det. :elaterat1 inte k-nner1 n-r den -r 5unden 5ara s, direkt eftersom steget av andlig och fysisk tr-ning g,r tillsammans i enOrden i en dikt1 tonerna av musik som inte v-ger s, $, de hgre andliga relationer1 vningen syftar snarare till deras uttryck. @ven tankar i v,ra huvuden 5ara g, som tillhrande rrelser som $,g,r i v,ra huvuden1 men vi k-nner dessa rrelser som en 5rda1 som ett hinder fr v,ra tankar6 %i k-nner oss inte1 frutom $recis som en tanke. 2ehver det vara annorlunda med den 0u$reme1 som han anser $, 3ud6 7essutom kan denna rrelse utgr 5asen i sin natur1 hur gr dessa rrelser g,r 3uds tankar1 och hur de tankar som g,r dessa rrelser1 men 3ud kan vara1 k-nner mig s, fri och l-tt1 som n-r
vi kommer ih,g n,gonting1 /a v,r fria s/-lv avser ett urval av hans 5indas endast till en m-rklig del av hans natur. ?en mer -n 5elastningen av materia vi fruktar slaveri av 5ehovet av 3ud. ?en nu ndv-ndigheten av naturen kan endast i den m,n visas som en 5o/a $, 3ud n-r hon tycker det e4ternt im$onerad. Och eftersom de -r s, ofta $,verkar oss e4ternt och krafter1 s-tter vi henne l-tt -ven har en liknande inne5rd fr 3ud1 d-r de h-vdade sakens natur kan inte ha fr honom eftersom det fr5lir alltid i den. En annan -r de yttre fr5indelserna av kro$$en och det inre 5andet med samma s/-lv1 de h-mmar den fria rrligheten1 de gr det hela m/ligt. #r hur skulle kro$$en n,gonsin e4istera utan s,dana och agera6 Och /u h,rdare de -r1 och de friare rrelser1 de ocks, r-ttf-rdiga1 och en allt mer 5ekv-mt fr de f,r hela konstruktionen av kro$$en1 desto 5-ttre de -r. Lagarna dock d, den fysiska ndv-ndighet 5ygger -r starkare inre 5and av den gudomliga kro$$1 som 5-r detta tecken i hgsta mening1 mindre grovt frst n-r senor och nerver som h,ller v,r kro$$. ?en 3ud skulle sannolikt nackdel6 7et -r om/ligt fr 3ud att k-nna en lagiskhet som 5eror $, sin natur1 ett hinder i hans v-g1 men skulle det frmodligen vara fallet om det en naturlag e4ternt motsatt skulle1 vid vars styva o$$osition till skulle 5ryta hans vil/a. #rst d, kommer detta motst,nd v-tska fr 3ud1 att 3ud s/unkit i naturen s/-lv. @ven om man tror att naturlagarna kan d-rfr 3ud h-mmar inte att de h-rstammade fr,n 3ud1 allts, -ven med hans inre v-sen -r verens1 trots att de hade honom nu e4ternt. ?en ska detta vara anledningen till att det inte h-mmar 3ud1 kan det h-mma honom naturligtvis lika litet1 om du fortfarande s-tter 3ud inne. 7et -r d, 5ara rsta s, n-ra med sin natur. ?en mots-ger om lagligheten i 3uds frihet6 L,t oss sammanfatta 5ara legalism ganska allm-n och hg1 s, generell och hg de kan 5ara sammanfattas1 som det anst,r en allm-n1 hgsta gudomliga laglighet1 det visar sig1 /a1 vi har sett tidigare Ei e4em$letG1 som +st-llet fr frihet med 5ehovet samtidigt instruera sin $lats. Och oavsett hur frihet och ndv-ndighet tolereras enligt villkoren i den hgsta lagen med varandra1 fr omkring en kan argumentera1 -r i alla fall s-ker $, att de kommer verens med varandra. + v,ra egna sinnen u$$ sho!er1 har han sin sida av frihet och sin sida 5ehovet av att slaveri och frihet h-r inte intr-ffar ut ur det som fast 5est-ms av lagen i den anden faller $, sidan av hans ndv-ndighet1 men 5eh,ller friheten en $lats l-ngst ner i detta 5ehov. 7en friaste vil/an inte strider mot de $sykologiska lagar. #riheten gr n,gra r-ttsliga 5est-mmelser om intellektuell gr1 men oavsett frihet 5est-mmas1 hade 5ara inte 5est-mts genom en lag1 -ven om friheten i sig kan vara en lag. Att det kan vara i oss s,1 men -r i sig 5ara en utflykt eller en del av vad som finns i 3ud. ?en om det -r s, $, 3ud -r ande1 varfr inte i 3uds natur1 eller i sam5and med denna anda1 den materiella v-rlden6 +nskr-nkning i r-tten av anden inte lagen1 hur ska de l-gga sig i naturen1 ett uttryck fr den anda6 @r det -nnu inte i oss fallet.%,r kro$$ tillhr den materiella v-rlden1 till naturen1 men de fysiologiska lagarna strs s, litet som det $sykologiska genom fria vil/a aktiviteter. 7et -r 5ara som r-ttslig ndv-ndighet Anden uttrycker sig i den /uridiska ndv-ndigheten av naturen1 liksom den fria anden d-r n-r deras territorium1 fr att uttrycka sig i en motsvarande frihet i naturen och 5,da trivs i naturen1 som i ande. U$$st,r i v,ra mentala $rocesser mycket som -r ofrklarliga1 ofruts-g5ara /u freg,ngare1 kommer
det ocks, att vara fallet i de 5iologiska $rocesserna1 som uttrycker den andliga. ?an -r inte sv,rare att acce$tera -n den andra1 s, frst,s i termer av utsikten h,ller sinnet endast fr egen manifestationen av samma v-sen som visas som sig s/-lv som fysiskt andra. <aturen1 den kro$$sliga1 aktier nedan naturligt frihet anden verallt1 i den m,n det -r ett uttryck fr en fri ande 5ara. 2ara om du ville frneka deterministisk1 att i den andliga vork-me n,got i den stilen1 skulle man 5ehva frneka det i kro$$sliga uttryck och kan frneka. Tvisten om men h-r l-mnar vi h-r andra. <aturligtvis -r du mycket van vid att 5ara r-kna det ndv-ndiga ar5etet fr naturen och utomhus en5art till anden1 men 5ara fr att du den onaturliga u$$delningen av 5,da fruts-tter att man sedan vill 5evisa d-rigenom.?en h-r nu1 inte frihet och ndv-ndighet inte se$arera. 7u kan ha s, mycket frihet i naturen1 se hur i anden1 och s, mycket nd i anden1 som i naturen1 om du inte 5ara s-tter u$$ andan ur naturen1 men i naturen1 det vill s-ga1 att d-r det har alltid varit sin frihet har manifesterat1 och om inte annat manifesterar v,rt eget sinne hans frihet1 som i v,r natur att hela den motsvarande kro$$en6 0/-lvklart1 om du sk-r av omr,det med flit av naturen1 som yttrar frihet1 s, att 5ara den del av 5ehovet av s/-lvfrst,else -r fortfarande kvar. 7essutom kanske du kommer1 om du kommer1 ordet h,lla frihet 5ara fr sinnet som g-ller1 men med det -r motsatsen till frihet mot ndv-ndighet1 faller men i den fysiska s,v-l som i det andliga1 i den m,n det vill s-ga1 -n den fysiska s/-lvuttryck1 under $ositionen av den fria anden. 7et st-mmer 5ara i s$elet fr den organiska vi n,gonsin kommer att hitta s$,r av vad vi -r vana som kom5ineras fr att r-kna1 till frihet1 i alla fall. *ela o-ndlig v-rld 5yggnad i det stora -r klart enligt lagar ndv-ndighet.2r endast i de svaga 5el-ggningar i v-rlden kro$$en en viss fle4i5ilitet som -r 3ud6 ?en om detta -r ett $ro5lem1 kan man inte hitta i n,gon annan u$$fattning1 som hlls s, gott som i v,r6 Och igen1 5orde vi inte t-nka /uridisk ndv-ndighet fr n,got d,ligt. Ocks, hela s$elet v,r kro$$ g,r lagar som efterstr-vas i fysiologen som 5ehvs. Endast i de om-rkliga rrelser i h/-rnan1 kan vi std/a fri skning fria tankar. ?an -r nu 5ara en ,ters$egling av 3uds h-ri. *ela grovkonstruktion i 3uds v-rld1 som vi m,ste tro1 uts-tts fr 5ehovet1 och frihet r,der i den finare sams$el av $rocesser i vilka kommer in i v,ra egna fria $rocesser. ?en alla v-rldar rr sig mot varandra e4ternt av lagar ndv-ndighet1 som utvecklats i historien och frmgenheterna av 3ud att vara $, all den gudomliga friheten. #rihet har sitt omr,de i v-rlden1 som i oss1 och dess territorium tillhr oss inom detta omr,de i v-rlden. #II. 9eligis:praktisk och poetisk s!nvinkel. %,r grundsats -r s, kort> 7e andar m-n tillhr en hgre ande som 5inder alla /ordiska ting i ett1 och detta tillhr 3ud1 som 5inder hela v-rlden i ett. Andan i /orden inte -r s-rskil/ande mellan oss och 3ud1 men -r 5ara medling1 den 3ud vi 5ildat sig $, ett s$eciellt s-tt Eavsnitt ++G1 men vi har alltid det mest allm-nna1 strst1 5-st1 viktigast1 5ara direkt fr,n hela guden och kan 5ara ska i den EKa$._+. 91 7G. 0, vi fr5lir alltid 3ud. ?en v,r ondska inte tillskrivs 3ud1 fr 3ud -r det hela1 vi -r 5ara delar1 5ryter hans1 och du kan inte gra det som 5ara den enskilde som s,dan 5eror1 hela attri5ut. Ondskan e4isterar 5ara i de l-gre delarna av individen1 den enskilde
kommer i 3ud1 -r inte av 3ud vre vil/a det men det 5eror $, mot det onda1 och verksamheten av 3ud1 fr att lyfta den under tiden och l-ka E9a$e . _+. 3G. *ela naturen -r 5es/-lad av den gudomliga anden1 och hur v,ra s$rit endast lager 5itar av den anda av /orden1 och hgre u$$ den gudomliga anden1 v,ra kro$$ar -r 5ara lager 5itar av kro$$en $, /orden1 och hgre u$$ den gudomliga kro$$1 av naturen. ?en1 s-ger du1 inte stanna kvar trots allt en d,lig doktrin1 att argumentera med religion och moral1 att /ag inte l-ngre som ett s/-lvst-ndigt sinne mig 3ud st,r infr den mest o5eroende anda1 men1 tror oavsett om sv-l/as med eller utan frmedling av och i honom t-nkande in5landade 3ud i naturen1 i st-llet fr att h/a sig ver det1 som en l-nk i kro$$en1 eller en tanke i sinnet6 .ag har inte denna l-ra u$$funnits -nnu1 5ek-nner du dig s/-lv i din religion1 inte tror du till dig s/-lv vad du 5ek-nner1 men /ag tror det1 och inte mots-tter sig denna undervisning i religion och moral1 men att du inte tror $, vad du 5ek-nner1 som fr konflikten i din religion och moral. 0vara> +nte 5ek-nna dig s/-lv att 3ud -r fountain1 -r ska$aren av ditt sinne6 ?en vad sinnet ska$ar andlig som inte l-mnar honom1 eftersom han -r snarare 5ara det faktum1 och n-r 3ud ska$ar andar1 trodde vi 5ara att han 5ara s$ken1 trodde vi 5ara inneh,llet1 d-r han -r aktiv. Eftersom han var 3ud1 om det inte finns n,got annat ar5ete skulle vara i det -n i oss6 <u ska$ar han l-gre andar via ett vre. 3enom frmedling av to$$en men fortfarande l-gre fortfarande i den. ?en l,t oss l-mna frhandlingarna1 -r 5ara v,r relation med 3ud att ta hand om nu1 -r att av alla medling genom omedel5art. Och inte du inser dig s/-lv och tycker det -r ett vackert ord som 3ud lever i dig och allt och rrelser och handlingar och -r1 och du $, honom6 2or och rrelser och handlingar och det -r ocks, i det som vi ut,t mot6 0, vad skil/er din undervisning mer i v,r6 Och inte du tror att fr 3ud -r allt klart och tydligt i din s/-l till k-rnan1 han vet innersta skrymslen ditt h/-rta6 ?en kan ett s$ke se klart i anden ver6 @r inte det $recis tv-rtom1 att han inte kan gra det6 Endast genom sina egna inneh,ll fly sinnet n,got. Och inte du kallar 3ud den ende 3ud som inte har n,gon annan 5redvid honom6 ?en om det finns andar som i honom1 -r han inte inte n,gon1 5ara en hgsta ande 5land m,nga. #r hgre eftersom vi kommer men ger fortfarande -r. Eftersom vi har hedendom med en hgsta ande u$$till och m,nga under honom1 ner till oss. ?en du vill inte hedendom. 0, du kan inte ha en 3ud som framfr oss alla och gav oss andar fortfarande ute1 men 5ara fr oss i det. 2ara detta -r en verkligt n,gon gud som i sin fullhet omfattar all ande1 det -r1 som det fder. Och inte du kallar 3ud den O-ndlige Anden1 Anden i universum6 %ad mer1 men -nd, har ver med tanke $, sin gr-ns1 som g,r n,got fr,n den o-ndliga verfld1 thee men 5egre$$et o-ndlighet -r n-stan fr liten fr 3ud.
Och du -r inte 3ud den allest-des n-rvarande1 Allsm-ktig1 den eviga orsaken till ,tg-rden1 hans hus $, himlen1 solen och st/-rnorna g,r igenom det1 och inga lv faller fr,n tr-det utan honom1 inte ett h,r $, ditt huvud.3r-nsar men inte himmel och /ord1 dig s/-lv med din kro$$1 f,r d-rfr inte vara allest-des n-rvarande och allsm-ktig 3ud i all natur och alla varelser1 och alla krafter vara hans och t/-na honom6 Och inte du kallar all--lskande 3ud1 den Alls 5ra6 %ems k-rlek och v-nlighet1 men kunde vara strre -n av en som vet k-rlek -r inte att skil/a $, sig s/-lv och sina andar1 om vad han gr dem1 l,tsas het han -r det1 inte kan gra n,got annat1 gr han s, egentligen -r1 5ara att det inte -r vad han gr det eller det1 ne/1 vad han gr allt i ett har till och med g/ort det ver hela v-rlden. Och du -r inte 3ud den 5armh-rtige samtidigt och Allgerechte6 ?en vem skulle vara mer 5armh-rtig -n den som ocks, kan vara den onde inte kasta den innehar som den goda1 m,ste v-nda sin onda och hans illvil/a till egen fred1 och som samtidigt $recis som den som ondskan en g,ng d-r1 Evem kan frneka -r det ont -ven fr ossG som tar en ondska som frstr andra1 straffet mot syndaren ,terv-nder fr att v-nda syndaren1 h-r eller d-r1 en g,ng fr att s m,ste utfra fr att u$$n, sin egen inre tillfredsst-llelse. Och tycker du inte att det -r det hgsta 5udet> -lska 3ud ver allt och din n-sta som dig s/-lv6 ?en om du vill ha en k-rlek 3ud ver allting1 -r l,ngt och u$$ hgt ver allt1 som inte -r den 3ud som inte 5ara s$rida sina h-nder $, allt1 allt det ovanst,ende alla 5/rnar $, h/-rtat som kan gra n,gon skada fr evigheten1 varav han s/-lv led inte1 d-r du har allt fr att leta efter det ,t dig1 som du har allt att ho$$as att det du nskar1 och -ven h-r i frsta 5r/an fr du svingar hans r-ttf-rdighet1 i vars incom$letion sig1 kan titta u$$ vad -r en dag tilldelade1 som -lskar honom med r-tt sinnen och handlingar i syfte att s,dan k-rlek. Och vem kan -lska sin n-sta 5-ttre1 som en 5ror fr att -lska1 -n den vita1 d-rfr att han inte -r kallt och avl-gset mot honom1 ne/1 fast anh-ngare till honom i gemenska$en av samma hgsta 0$irit1 ett ktt med honom fr,n ktt av samma kro$$1 och i 5and honom som en tvilling till tvilling1 till och med innan de l-mnar kro$$en1 som hon 5ar1 fr att inte mer ni har vergivit den 3ud som 5-r dig. Och s, i allt1 du 5ek-nner i ord e4akt samma l-ra som /ag 5ek-nna1 att de 5ek-nner1 men inte tror dem1 och mots-ger sig s/-lv T/a du m,ste naturligtvis en lektion tyckas m-rkligt som tror allt hon 5ek-nner1 och dina egna mots-gelser mots-ger. ?en det faktum att hon gr1 hon vann 5ara sitt 5-sta. Cratar du om +ndes av en gud1 $lantskola och k-llan till allt ande som lever inom dig och v-ver och -r1 och ni i honom1 h/-rta churn1 del1 o-ndlig1 allest-des n-rvarande1 Allvetande1 Allsm-ktig1 all--lskande1 All 3ood1 All5armh-rtige1 Allgerechten1 vill du ocks, g,ng du mter utanfr det1 som du mter din granne som du1 och du $ositionera dig mot din n-sta1 som om det -r fr dig att det finns inget 5and i 3ud1 du r-tt1 han l-mnade1 fr,ga mellan dig1 3ud ovan1 hgt $, himlen1 -r du $, /ord1 mellan himmel och /ord1 vilket ga$= .a du lyfter 3ud -ntligen -ven utanfr hela v-rlden och versto est fr,n honom det onda som han g/orde det1 frneka allt du sa tills 5rutit ned alla 5and som du 5ara erk-nt1 och d-rmed frstra den 5-sta
v-lsignelse av din tro. *ur l,ngt -r det fr dig till den $lats d-r han 5or1 och hur n-ra det -r till mig. %i k-m$ar men n-r det1 vars 5ner kan 5li mer framg,ngsrik du1 tv-rtom v-nder sina tankar till 3ud1 eller /ag1 som u$$st,r d-rfr $, 3ud s/-lv1 eftersom det kommer att visa. ?en hur m,nga nu fortfarande tror $, 5n1 eftersom det redan visar. Oavsett om 3ud hr det1 tar hand om1 som vet vem v,gar tro det1 s, det gr det ganska snart1 i s/-lva verket -r det nog 5ara ett tomt andetag1 verfliegend med andra $uffar ver /orden1 den ytterst sin $all. @r det s, med en tanke som lever i mig och v-ver och -r1 och /ag i honom6 0om en av mina tankar1 som retar mig ganska mycket fr mig1 s, /ag kan1 /ag menar1 5ra kommer ocks, att stimulera en 5n 3ud som /ag -r. 2ner med min mycket 3ud Kanske /ag fl/er mina tankar1 kanske inte1 5eroende $, mig s verkar 5ra1 som 3ud en 5ed/ande s/-l. ?en /ag vet att mellan mig u$$muntra o-ndliga tankar och mitt sinne -r inte en lucka som m,ste vara frsta genomg,ng1 s, /ag hr n,got fr,n honom1 och det trstar mig att 3ud -r min 5n lika omedel5art hra hur /ag mitt sinne -r ingen sten acce$teras av 3ud. 7essutom1 /ag vet s-kert att mitt sinne tar hand om hans var/e trodde att alla frslag n,gra verk i honom1 5est-md honom n,got1 -ven om det skall motsatsen till vad hon -r1 verkar hon till honom om en d,lig1 men -r utan konsekvenser ingenting i anden1 och var/e efterfl/ande ,tkomster i denna anda till dess orsak. Och s, detta -r trst fr mig att /ag vet att /ag kan inte 5e frg-ves1 min 5n i sig sker i rad sk-l som agerar i 3uds sinne1 eftersom varenda antydan i min1 och fresl,r i slutet av e$isoderna till5aka till mig . Och n-r /ag samlar styrkan i hela min s/-l i 5n och tillsammans ta i den riktning och relation till hela andan i den meningen att de 5-sta1 s, inser /ag att det nog kan ha en annan effekt och 5etydelse som frslaget att gemensamt en och enda tanke -r i mig fr 3ud. Och /u mer /ag 5er1 och det varmare /ag 5er1 och mer framst-llarna frenas i samma 5n1 den s-krare1 /ag menar1 st,r infr 5idraget1 som mitt sinne mer s-kerligen fl/er1 desto mer1 desto mer v,ldsamma och mer tankar sedan vissa1 fr att u$$muntra honom till n,got. 0, till och med gld av 5nen och den kyrkliga gemenska$en -r inte frg-ves. ?en ingen 5n kan tvinga 3ud1 d-rfr att han t-nkte korrekt att 5evil/a det1 eftersom /ag inte kan tvinga enskilda frslag1 /ag tror d-rfr att fr gott1 att fl/a henne1 men vad 3ud h,ller 5ra1 det -r 5ra1 och han tycker inte att 5ra -n 5ra1 s, /ag vill 5ara runt n,got som inte i 5etydelsen av en 5ra sak. 7u s-ger1 O d,rska$> n-r /ag -r 3ud1 -r det 3ud som 5er till sig s/-lv1 dyrkar sig s/-lv1 om /ag gr det. ?en hur -r du 3ud fr dig1 fr5lir i 3ud du inte o-ndligt mot 3ud6 @r det minsta gon5lick och en hel vara samma6Om inte i mig det lite eftertanke och lite nskan -ra att ge hela min ande1 att ha $, sig r-dd fr att g, emot hans sinne1 i5land v-nda $, det hela sinne1 fundera $, vad de flesta nog fr honom1 u$$muntra honom till honom vidare leda till m,let6 @r det en d,lig idB som retar mig6 .ag 0trafe1 /ag undertrycka det1 men /ag -r inte om sig s/-lv arg n-r /ag inte kommer att l,ta honom komma till din slutdestination 5ara 5ra1 5ara tr-nga undan. 0, 3ud straffar den onda anden som -r hans egen del1 men han -r inte den onda anden1 t.e4. symfoni -r inte den disharmoni som den inneh,ller u$$h-vandet av resolutionen. En gammal 5ild1 fr att frklara frekomsten av ondska med 3ud1 men det 5ara $assande att frklara att det finns ondska i 3ud1 -r
det inte i sig onda vara mer fr 3ud. #r om den symfoni av oenighet till,ts1 med henne1 men 5ortsett fr,n henne och olsta att e4istera i det1 och s, det enda s-ttet de skulle lida igenom mot kontinuerlig med och os-m/a. Och -nd, st,r vi infr som mest ont mot 3ud innan1 den eviga disharmoni av olsta av onda 3ud ger evig frvisning av ondska -r evigt helvete. Och n,gon kan fungera 5-ttre i v-rlden enligt 5efallning av k-rleken till 3ud och till n-stan1 som den vet att ingen vagina -r mellan honom och hans granne1 -ven de mest avl-gsna i 3ud och mot 3ud1 att det han under n,gra gr dem1 gr han 3ud6 ?en 3ud -r inte 5ara det i sig1 och allt det h,ller i sig1 inte s,1 vad du gr det och det1 ne/1 vad -r du $, god n,gonsin gr i v-rlden1 har 3ud g/ort -n 5ra1 fr,gan D-r d-rfr inte om dig1 om mig1 om det -r om det om det om det vare sig i dag eller i morgon1 fr,gar Dhur -r det 5-st fr hela1 fr evigt1 eftersom det h-nder 5ara 3ud det hela1 den Evige. Oavsett om du om andra1 det -r allt ett1 -ren 5,de 3ud1 det finns ingen skillnad1 s, 5ara gra det s/-lv1 gr det $, ett annat1 $recis som det -r1 5ara s-tta det hela och fr all framtid1 5ehver det enligt 5udorden1 som i denna mening -r anordnade1 vilka -r de gudomliga 5ud. ?en vad /ag kallar 5ra6 %ad -r meningen med 3uds 5ud6 @r de ges ut av envishet6 Clage fr m-nniskan6 +nget /ag k-nner igen det -n denna mening1 att det -r tillr-ckligt att tillfredsst-lla det hela1 fr alla kostnader i sam5and1 s-krades som m/ligt och v-4a1 att alla inte rstade $, sig s/-lva och gra det som -r mest k-r till honom1 $, andra kostnader1 men alla har g,tt samman och str-var efter det som alla av dem tillsammans mest rikligt och tillfredsst-llelse kan ge1 och det -r /ust det 3ud har fr att tillfredsst-lla de flesta1 om han k-nner med allt och genom allt1 och framfr allt1 vad de k-nner sig1 ramen fr det hela k-nns. + denna mening1 de gudomliga 5uden. E%egl. Ka$._+. EG En man vill ha n,got annat -n sin egen lust1 och den andra s-ger1 merit var 5ara att offra fr s/-lv fr andra. 7en ena -r s, felaktig som den andra. %ad din fantasi av5ryter nskan av det hela1 synd du doth det med kunska$ och kommer1 vad du 5ryta dig $, egen n/utning1 s, att n,got d-rmed frlorat hela lusta1 synden du r,kar s med vetska$ och samtycke. 7-rfr att 3ud vill och fr,n alla andra n/e skrd av din s/-l och kro$$1 s, du 5r nu distriktet vars v,rd han skte frst till dig1 v-rre -n dess utvande1 , andra sidan har han satt6 2ara akta oss fr att tro att en5art sinnlig n/utning -r 3uds nskan1 5ara akta oss fr att tro att det du f,r i n/utning h-r och nu1 -r ocks, att vinna samma fr det hela1 s, fr 3ud1 5ara akta oss fr din svaga insikt vil/a att 5-ttre frutse1 s, l-nge v-ntat -r ver $, det hela i de gudomliga 5uden. Endast i det sl-$$a dem1 -r du fri. 7e -r de stora h-ftklamrar1 inte den individuella vil/an1 men den allm-nna fr-lsning1 som 5-r all den individuella vil/an som sm, 5-r1 som kommer eftersom frra $, den enda 5-r1 oavsett om denna gren 5-r dem1 oavsett om det om det h-r ,ret hon 5-r1 oavsett om det 1 5ara krossar allt med vil/a1 omsorg eller 5rott $, 5uske t/-nade ensamt fr v-lsignelse eller fr5annelse. +nte fr att offra sig fr andra1 ytterligare andra offrar sig s/-lva1 det -r det som 5etyder minst1 som 3ud vill att t/-na1 men lite kort n/utning1 att detta din eller1 villiga att offra den stora eviga n,r ver alla k-llor till gl-d/e1 d-r det -r ett offer 1 men ofta g-ller -r ocks, att 5ara dra1 och det som offras1 som 5ryter $recis som
rikare v-lsignelse ver ett andra st-llen1 annars var det inget verkligt offer1 d-rfr att 3ud vill att frlora n,gonting1 men vinst genom att flytta ofta. Om allt l,g som det finns en strre gl-d/e1 en gl-d/e fr gl-d/en1 en gl-d/e1 av gl-d/e som sv-var som en duva ver det grna fr1 -r det gl-d/en1 gl-d/en1 gl-d/en i saker s/-lva n/et att ge gl-d/e ger -r1 och strre1 -r det hgre denna nskan1 denna gl-d/e1 denna frm,n1 i var/e strre sammanhang ytterligare till-gg /ag k-nner eller realisera s-kerhet1 villkoren fr n/utning1 gl-d/e1 och r-tt man inte uteslutit det hans n/utning av annat inneh,ll.7enna hgre gl-d/e -r 3ud ocks, fr mig1 om /ag s, m5lera mina kostymer som1 i vidaste 9onne4ion1 -r inte de lustar1 men k-llor till gl-d/e i v-rlden av den l-ngsta varaktigheten1 i den meningen att fr-m/a lycka1 frid och v-lsignelser. Och /ag ska ha denna hgre gl-d/e i 3ud1 eftersom /ag vet att han inte kan st-lla andra -n i 5etydelsen av -ndliga och mest m/liga 3en;gens fr mig och alla sina k-nslor1 eftersom hans egen tillr-cklighet inte skil/er sig fr,n hans ska$elser1 och om inte allt -r nu hur /ag vill ha det1 /ag vet att 3ud s/-lv lider med mig1 i de nedre regionerna av hans v-sen1 och har i sin vre makt och dess vre kunska$ medel fr att lugna mig med honom samtidigt1 men att han vet han kan1 och /ag vet att han kan1 som ger honom och mig samtidigt den hgsta tillr-cklighet. *ur annorlunda allt -r att n-r /ag -r 3ud ut,t mot och tycker att ett andligt tomrum mellan mig och mina kolleger-m-n m,ste. Om det inte finns n,got avl-gset det h-r omedel5art u$$lsas allt 5undet h-r i ett1 allt o5egri$ligt sak h-r1 naturligtvis1 alla dda stadgar1 som h-r vid liv erna6 %erkligen inte en liten stund1 s,lde /ag tron att /ag1 inte till 3ud i 3ud. ?en /a1 /ag -r 3ud1 vi -r alla 5ara in,t1 inte ut,t motsatsen. Endast frvirrad1 -r detta det fel som vi 5eg,r alltid faktiskt. %ilka vi -r verkligen tankar1 frest-llningar mot och vi kallar det till och med idBer1 men inte mindre de fr5lir d-rfr i oss1 utan snarare mer levande vi inse det s/-lva1 /u mer de tillhr oss1 det aktiva 5evisar v,rt sinne i dem1 och den mer aktiva de visar sig vara i v,rt sinne. #acing mot en vre sinne -r inte som den andra $ersonen mot en annan kro$$. Likas, felaktig <aturligtvis var det1 n-r vi trodde att vi omst-ndigheter 3ud nu inte kunde vara n,got annat med avseende $,1 som v,ra sinnen sina egna idBer1 och vi -r 3ud mer o5eskrivligt s/-lv1 -nnu starkare1 mer s/-lvs-ker1 ver1 -n vi v,ra idBer1 5er-ttade hur m,nga g,nger vi har det redan 1 men det -r 5ara fr att 3uds Ande fortfarande o5eskrivligt s/-lv1 -nnu starkare1 mer s/-lvs-ker -n v,rt1 och d-rmed -ven de varelser som har strsta delen av sin natur1 m,ste vara. ?en det gr inte oss h,rdare av 3ud1 n-r v,ra tankar -r se$arerade fr,n oss1 det ko$$lade oss till honom 5ara vid liv1 5etyder inte att vi1 utan att vi -r mer mindre $, 3ud1 -r det1 att vi 5etyder mer fr hans tms mer av hans natur. E0e ka$. _+. KG ?en sinnet st,r infr sina tankar1 s, kan en tanke och den anda mot varandra1 vilket han s/-lv hrde av honom s/-lv $resentera honom ocks,1 han 5ara kan det1 u$$muntrar honom1 hur som helst1 den enskilde allt1 -ven om inte alla gr det1 men han gr det alltid. Och s, att vi kan st-lla oss till 3ud1 inser honom till oss och vi -r 5ara kunna stimulera honom hur som helst1 den enskilde till det hela. Coeten och filosofen 5ek-nna samma l-ra som vi 5ek-nner1 och folk ringer
*osanna och s$rida $almkvistar1 eftersom de m,ste vara eta5lerade i staden1 och korsf-sta samma doktrin1 eftersom hon vill so$a tem$let1 och hans egna l-r/ungar att frneka. 0, en g,ng talade &G Dleende och meningsfullD $oeten1 vi samlar in som alla andra1 eftersom det 5er-ttade en l-r/unge frundran och rrs som en fri s,ngare1 som vi tog $o/karna1 all r-dsla fr fara och f,ngenska$ vervinna en - och flg ut i rummet fr att ta hand om mamman tar hand om $o/karna ocks,.
&G
Eckermann konversation. ++ LOQ
D7,re= <-r du trodde $, 3ud1 s, du skulle inte vara frv,nande fr dig.
*an -r $assande att flytta v-rlden inom1 att v,rda naturen i sig i naturen1 s, att det som lever i honom och v-ver och -r aldrig hans styrka1 aldrig missar hans sinne.
3ud ins$irerade f,geln fel med denna allsm-ktiga instinkt mot hans $o/kar1 och detsamma skulle av allt levande i hela naturen1 v-rlden skulle inte e4istera= ?en om den gudomliga kraften s$rids verallt och effektivt evig k-rlek verallt. D 0om /ag sa vacker1 alla gr,ter1 men en $oet har talat det. 7et -r fr 5ra fr att vara sant. .o vi s-ger $, andra h,ll1 -r t-tningen till den d/u$aste sanningen 5ara visar i den vackraste kl-nningen1 och sknhet och sanning -r relaterade i den d/u$aste roten. ?en vi tror inte igen1 vad vi s-ger. *ur ska vi tro $, vad vi s-ger1 lever inte $oeterna hela naturen1 som -r ko$$lade till dem inte alla mentalt iho$6 %i 5er och tror1 men efter att naturen -r dd1 och inte 5ara naturen1 s$littrade sinnet sig i u$$gifter. Coeterna s/-lva1 vi 5ehver inte verstatten att tro $, vad de s-ger1 och de tror att det -nd, oftast inte s/-lv1 s, allt -r hyckleri och falskhet. 0om inte vet1 som $oeten1 vi vil/a fr,ga1 andra -n de till5aka l-ngtansfullt s,g till en tid$unkt d, det fortfarande var till,tet att vara seris $oeten med tron att allt -r animerad i naturen av hgre gudomliga krafter1 sedan tittade till5aka som efter tid fr en nu frlorad $oet Caradiset1 och den som inte vet hur det var fr5ittrade honom att han 5ara ville skulle det vara det du s, mycket hinnahm som framg,r av honom. #r hur lyckliga de s$elade1 men -ven med namn och 5er-ttelser som han ville ringa till5aka1 men att $oeten -r ocks, den k-nslan som de sv-llde1 och -ven sv-ller k-nner levande fr,n $oeten1 ,ter ville till5aka det som sanning1 det verdachte du *onom. %isst1 mer s/-lvmedveten -n den som funnit 3ud i dag in i minsta av f,glar1 s-ger han s/-lv1 med det gamla namnet och efem-ra saga -r den eviga sak frlorad1 t-nkte att det finns en hgsta ande synd frekomsten av l-gre. ?en inte att han trodde $, denna konflikt1 men att han sr/de fr honom1 det -r d-rfr vi st-mde honom. @nd, m,ste det finnas n,got i naturen av det. C, grund av dimma som t-cker v,ra gon1 gonlock1 s, vi st-nger den frivilligt1 genom enorma l/us och tvingar oss1 eftersom det skulle u$$re$a galenska$ i vad som var den unge mannen tydligt $$en %i t-nkte inte $, det s/-llsa1 gudlsa natur1 om vi inte hineintr;gen med fantasin igen1 vad vi har 5ervat henne med frst,else och tro1 -ven om naturligtvis kan du inte r,na1 men har f/-rmat oss i deras verv-gande.
2land moderna $oeter /ag k-nner ingen som t-nkte $, ett liv som r,der i alla enskilda andar och i hela 3uds natur oftare1 vackrare och mer d/u$g,ende med st-m$el vertygelse1 snarare -n1 som vanligt1 5ara i $oetisk %er5l;mung1 uttalas som :;ckert1 s, /ag s, mycket ta $, att $lacera honom res$ekt. *-r -r en liten samling av de d-r ganska mycket alla lagts fram l-ran om 3uds frh,llande till de enskilda andar och natur finns dels i direkta uttalanden1 dels i antydningar som kan tolkas $, samma s-tt. +nte 5-ttre /ag vet om att visa att denna doktrin1 som inte 5ara -r ett $oetiskt s-ker som -r utvecklat av helt annat -n $oetiska syn$unkter1 och med en $oetisk. #r,n :;ckerts visdom 5rahminerna1 didaktiska $oem i fragment. Om de su5lima underverk $, den unge mannen1 hon talar i den l/usa drmmen har 3ud g/ort. Och n-r de vaknar till en k-nsla av sknhet1 de 5ek-nner gl-d/e stolt. 7en har ,stadkommit -r mannen Och om sanningen n-r den mognar1 k-nner igen det1 det gr det $, de m-nniskor 3ud1 som inte kan skil/as fr,n honom. ET+0 'G #olket v-rt att tala om -r inte vad folk g/orde1 . med naturen och 3ud1 skall min ande r,da visdom +ndiens glmda historia . faktum att de finns1 natur och ande ra$$orter fr,n ensamma 3ud Och s, hennes elev /ag ocks, vad .ag -gde Klar och g/ort sett1 5ortglmd av 3ud i 3ud1 och vet 5ara en sak fortfarande1 och vet att det -r en helt> 3ud -r 0$irit 0un Doch arten av sin lyster. ET+0 L'G Ta av dig individualitet1 och i gudomlighet= 7en s/-lvet -r s, tight1 gudomlighet hittills. %ar dig s/-lv= *an s/-lv vill att du till och med sollest1 som du kanske vet s/-lv att han -r din s/-lv ensam. Kom ih,g= du 5ara har glmt1 l,t minns= *an minns alltid hans. 1 om du vill hra det i dig1 har du f,tt fr att 5ara n-mna1 0, talar han hgt1 du ska vara och -r mina egna. ET+0 OIG +nte redo fr v-rlden1 -r det den eviga vil/a1 och deras frihet kan inte hota din. totem med utv-4ling det inte str dig1 du -r en livsinstinkt i henne1 stora som sm,. 1 du str-va efter sina m,l med alla andar ringar1 och endast om ditt sinne -r att h/-l$a henne1 kommer hon att vinna den.
ET. ++1 s. &QG
<-r kunska$en med att vara sammanfallande A!are -r v-rldens centrum. Endast i medvetandet vad du hittar hittas Om ett utseende som -r ansluten till det inre. Endast i medvetandet n-r du 3ud -r u$$st,nden1 *ar han verkligen 1 och ammade -r din nskan. 7u har inte t-nkt det1 han var inte ges till dig1 5or han i dig och gr dig och v-rlden du lever. ET. ++1 s. I&G .ag -r s$ket sndagar Den avges str,le1 och dessa 5alkar -r otaliga ett nummer. %i -r solskenet iho$ dem alla tillsammans1 men -r ett eget l/us fr en var/e str,le. O mirakel1 -r en sol hela dem alla tillsammans1 och alla de stora 0ndagar Di var/e liten str,le. ET. ++1 s. IIG 3ud -r um"irkt av n,got utrymme fr n,gon tid1 d-rfr att 3ud -r d-r och d, var han och n-r han agerar. Och 3ud -r verallt1 och 3ud ar5etar hela tiden1 . alltid sin tid1 och verallt hans $lats han -r i centrum1 omr,det som det -r1 8eltend Doch 5r/ar sin 8echselauseinhauch. ET. ++1 s. ILG .o1 tanken ger hela v-rlden ut1 t-nkte han som 3ud1 inte den du tror1 o gate. dem du tror1 utan att fr,ga sig om i v-rlden1 och utan det1 om du gr !egdenkst1 kommer de att vara osynlig. ande u$$stod fr,n v-rlden1 och g, vidare i anden1 -r sinnet sk-let till att1 i ryggen den kretsar. Anden av en eter doft har den frseglade i det1 och 0tar dimma har lyfts fr att sola. 7imman snderdelas i luft och vatten1 Och leran var /ord och sten1 och $lantering Doch d/ur sist. Och m-nsklig form1 i vilken den m-nskliga anden v-cktes av 3uds andedr-kt1 och honom1 de urs$rungliga s$rit lov. ET. ++1 s. IOG ?-nniskans ande k-nns helt tv, saker1
5eroende helt och s/-lvst-ndigt fria. 5eroende1 eftersom han h,ller 3ud i ,tanke1 och oavsett var han har framfr sig i v-rlden. %orm far ofri k-nns s, en son i huset1 s/-lv- men frmodligen s, fort han kliver ut. ETh. ++1 s. OQG .ag tycker att du var /ag1 o *gste1 mot mig v-nder1 i 5r/an /ag hitta dig och hitta dig till slut. 7en frsta /ag t-nker efter1 frlorar han sig i dig1 att ing, s$y!are /ag har n,gra1 ur dig1 han ger u$$hov till . 7u -r i 5r/an1 som avslutar sig fr,n sig s/-lv1 v-nder slut till5aka till 5r/an. Och i mitten -r du s/-lv det som -r1 och /ag -r /ag fr att du -r mitt i mig. ETh. ++1 s. )MG 7u -r o$$ositionen1 5erm mots-ttningarna1 och var/e mots-gelse lyfts i dig. ?ots-ttningarna D1 i intrasslad anledningen sm-lta1 och det sm-lter1 d-r du s,g Anden. %-rlden -r inte till dig1 och du -r inte i det1 5ara du -r i v-rlden1 -r v-rlden i dig. ETh. ++1 s. )'G ?in konverti5la /ag1 -r det och -r och var1 #,nga 7einJgen s/-lv1 som -r ofr-nderliga. #r du -r den som du var1 och -r1 theJll vara du= 7et fldar fr,n att vara min varelse thy till. .ag skulle Dvar/e kv-ll mig1 var /ag frlorad1 och var var/e dag1 eftersom det inte var fdd1 hade /ag inte vet att /ag -r samma1 t-nkt att /ag -r i dig1 vilket -r n,gonsin ing,r. ETh. ++1 s. QIG 7u -r inte Tro$fe1 osk-r$an i havet1 f;hlest du dig som en ande evigt 5est-md sig. #r,n den hgsta anden som du inte k-nner %ersch!immung + den hgsta anden fastst-llts1 men fr s/-lv5est-mmande. ETh +++. 0. &&FG 7e tvivel huruvida m-nniskan kan t-nka den hgsta1 frsvinner n-r du hger $, ditt t-nkande seest. 7en som tror $, dig6 . *gsta Ande allena
som tvivlar $, om han s/-lv vill vara t-nk5art6 + de tankar du har att minska de tankar> 2ara fr att 3ud t-nker $, dig1 s, kan du t-nka $, 3ud. ETh +++. 0. &&)G .ag -r k-nd av 3ud1 och -r d-rmed ensam . ?itt s/-lvfrtroende -r att vara k-nd av 3ud + 3uds medvetande inte g, ut ur mitt medvetande1 tar u$$ det som ett 5arn i sin faders hus. ETh +++. sid. &&'G Eftersom inte en stor furste i det 5reda landet stava att 5landa i var/e individ och kan1 hur skall du1 att 3ud -ven general har 5est-llt The 8orld D1 och inte h-rskar i 0mall. @nd, gr s-kert en $rins av sitt lands rida1 inkr-kta h-r och d-r med sin egen n-rvaro. Och var allest-desn-rvaro som 3ud ocks, gett honom1 s, gr Ddet -r inte tur1 och allt ska leda honom. allest-des n-rvarande 3ud -r inte i v-rldens 5,de som de -r ganska i hans l/us. 0/-lv -r han om den strsta mest allm-nna1 fr i honom hela Ein"elste1 den minsta. ETh.+++. 0. &I( fG 3ud -r en t-nkare1 annars skulle /ag vara ver det1 men /ag tror att det 5ara -r /ag under honom. 3ud -r en $ur$oser1 annars om /ag hade mer -n honom1 min ull men kommer fram ur hans vil/a. var med ditt t-nkande1 med %ill din tystnad innan1 k-ra h/-rta= han t-nker $, dig och vill ha. ETh.+++. 0 &IMG %em 3ud inte k-nner sig i sig s/-lv och alla livsomr,den1 som du ska inte 5evisa med 5evis honom. 7en som verallt ser honom vad du vill visa honom6 7rum vill tala med dina 5evis 3ud= -ntligen= %ill du att /ag ska 5evisa att /ag -r kanske6 .ag tror att Ddet -r sv,rt att du t-nkerD /ag -r inte mitt sinne. ETh +++. sid. &OIG %ar en man utan 3ud1 vad -r detta verklighet= En 5essres har d/uret1 v-4ten1 s, stenen. eftersom sten och $lantering Doch d/ur1 men 3ud vet1
men han vet om dem1 de -r honom inte slits1 du kommer inte fr,n 3ud1 gudls du -r ensam1 man1 k-nner du med honom1 och frnekar freningen. ETh +++. sid. &OOG 0torm av frstrelse1 -r att n-r du krt mig1 %ar d, vill du att /ag1 d-r 3ud inte skulle 5-ra. #r,n 3ud -r allt $, att omfamnas och umrungen1 och /ag -r hans1 inte min1 /ag genomsyras av honom. %art /ag kan se .ag ser 3uds kn- mig u$$riktigt 7et enda tvivel -r st-ngd1 inte ho$$. Clugged -r det 5ara meningen 5akom l,st honom1 7rum -r han $$en fr mig eftersom /ag -r $$en fr honom. ETh +++. sid. &OFG <-r solen g,r mycket str,lning /orden u$$,t1 . Att 3ud1 en 5alk i allt h/-rta %id denna str,le 5eror $, saken tillsammans med 3ud1 och var och en> hantera det faktum kommer fr,n 3ud. #r,n sak att f, saker att g, ,t sidan ingen s,dan 5alk1 endast mycket frvirrade sidol/us dem alla tillsammans. %id dessa lam$or som du aldrig kan se saken1 -r The 7ark se$tum alltid skild fr,n honom du. $, din /et snarare m,ste du 3ud stiga1 Och i den d-r saken ner hans /et du 5rukar. d, 7u ser den sak som den -r1 inte som det verkar1 om 7u ser kom5inerar det med dig s/-lv i 3ud. ETh +% s. IOFG 0, sant i dig -r han som r,kar ut fr den h-r v-rlden1 s, ocks, sant att han -r inne och inte ute i v-rlden. ?en i honom -r v-rlden1 s, sant i det du -r1 det -r inte du fortfarande 5ara v-rld i sig . 0, l-nge du inte tror kan mots-ttningarna1 O tror inte att du vunnit genom att t-nka 3ud. ETh %0 IFIG
@ven i 9heru5inic vandraren av Angelus 0ilesius Ef. &)IOG finner man den u$$fattningen att m-nniskan i 3ud och 3ud i m-nniskan1 och i m,nga fall mycket v-l uttalad1 frutom att detta frh,llande -r ,tminstone i utskrifterna inte skil/er sig tillr-ckligt fr,n ett kn eller identifiering 3ud med m-nniskan och m-nniskans skil/er sig med 3ud1 men den enskilde aldrig det hela ska assimileras. #rresten1 hll Angelus 0ilesius s/-lv i frordet till en s,dan identifikation1 och n,gra trollformler Esom Th +. &I) &L) ++ QO &IFG -r ocks, i 5etydelsen av ,tskillnad. .ag kr fl/ande $, IG >
IG
Till> Angelus 0ilesius och 0aint ?artin1 utgiven av %arnhagen von Ense. Tred/e u$$lagan1 &MO'.
Frsta boken.
M 3u d inte leva utan mig. .ag vet att utan mig 3ud -r inte en nu kan leva1 Om D/ag inte1 han m,st e ge u$$ anda n av um5 -ran den. ' .ag fick det fr,n 3ud1 och 3ud fr mig. u$$n, att 3ud -r s, v-lsignade1 och 5or ohn D1 har han s, v-l
om mig1 som /ag fick av honom. &( . ag -r som 3ud1 och 3ud som /ag gr. .ag -r lika stor som 3ud1 han -r s, liten som /ag1 kan han inte ha mig1 kom mer /ag inte att vara unde r hono m. &M . .ag tycker det -r lika med 3ud 3ud -lskar mig mer -n sig s/-lv1 tror /ag -lskar honom mer -n mig> 0, /ag ger honom s, mycket som han ger mig. )M En avgrund kallar den andra.
7en avgrund av mitt sinne alltid ringer1 skriker vid avgrunden av 3ud1 s-g mig1 vad -r d/u$are. QL ?-nniskan var 3uds liv. +nnan /ag 5lev lite sen /ag var 3uds liv> han har helt gett sig s/-lv fr mig trumma. Q' 3ud 5-r frukt vollkommne. %em mig $erfektion som 3ud har1 fr,n 5eg-r ordet1 skulle f, mig fre $ausen av sin vinstock. MM 7et -r allt i m-nniskan. 0om /ag vill1 men1 o m-nniska1 5e om n,got mer1 Eftersom du h,ller inom dig omfamna 3ud och allt6 '( 3udomen -r den grna. 3udomen -r min saft= vad -r grnt och 5lommar fr,n mig1 det -r hans heilJger ande1 genom h-nder av motorerna. ') 3ud gr ingenting utan mig. 3ud gr inte mig utan en enda liten maskar> anskaffning /ag inte med honom1 m,ste han genast s kraschar. &(( ?an h,ller den andra. 3ud -r s, mycket fr mig n-r /ag ligger honom1 hans natur1 /ag kan h/-l$a honom n-r han omhuldar medelv-rdet. &(F . 2ilden av 3ud /ag 5-r 3uds av5ild> om han vill 5esehn1 s, det 5ara kan vara i mig1 och som gillar mig1 h-nda.
&() + en i den andra. .ag -r inte1 men 3ud1 och 3ud gr inte utom mig1 /ag -r hans glans och l/us1 och han -r min $rydnadsv-4ter. &&F 7u s/-lv m,ste vara solen. .ag s/-lv m,ste vara i solen1 /ag har med mina str,lar m,la f-rglsa havet runt gudomen. &I& 3enom m-nskligheten fr,n 3ud. %ill du f,nga $early dagg av den -dla gudom1 s, du m,ste oru55ligt fast vid sin m-nsklighet. &I' . The 8icked Dkommer fr,n dig 3ud -r ingenting annat -n 5ra> frstrelse1 dd och sm-rta1 och det som kallas ond1 m,ste m-nniskan vara $, du 5ara. &L) 0om 3ud vila $, mig. m,ste du vara ganska hgt1 och st, i en v-l1 Om 3ud sk,da i dig1 och s-nftiglicher :uhn1 I(( 3ud -r ingenting E9reatures harG. 3ud -r verkligen ingenting> och s, -r det n,got s, -r det 5ara $, mig1 eftersom han erkiest mig fr honom. I(O ?an ister hgsta sak. +ngenting tycks mig vara hg> .ag -r den hgsta sak1 eftersom -ven utan mig 3ud s/-lv -r liten.
ILQ +nuti du 5er r-tt. ?-nniskan1 s, du vill veta vad det inne5-r att 5e -rligt1 soJll g, in i dig s/-lv1 och 5e 3uds Ande. ILM 7en viktigaste 5n. %em 5or Lautern h/-rta1 och g,r till Kristi v-g1 den mycket till5ad 3ud i sig. IQ) En av den andres 5r/an och slutet. 3ud -r mitt slut. Om /ag ska vara i 5r/an1 s, han !eset fr,n mig1 och /ag i honom vergeh. $ndra boken. QO 7u m,ste vara gudsfrklarad. 9hristian1 -r det inte tillr-ckligt att 5ara /ag -r 3ud> .ag m,ste gra min v-g ocks, 3uds /uice att v-4a i mig. &IF 7u m,ste ha det v-sentliga. 3ud s/-lv -r himmelriket> vill du komma till himlen1 m,ste 3uds v-sen i du har kommit. &FQ 3ud vi sk,da i sig. 0om min 3ud gestaltJt6 3o1 titta $, dig s/-lv1 som har 5etraktat sig s/-lv i 3ud1 ser 3ud $, riktigt. &M( ?annen -r ingenting1 3ud All. .ag -r inte /ag eller du> du frmodligen /ag $, mig> Trumma .ag ger dig min 3ud Ehrge5;hr. I(Q 3ud -r livet i dig. 7et -r inte ni som 5or d-r> $, grund av att
varelsen -r dd1 det liv som f,r dig att leva i dig -r 3ud.
"an mste stt vikten av hela naturen ger liv och ska vr ande i 6uds av'r&ta v& fr poesin mindre att de kan st emot en presentation av poesi i sig# eftersom att den kan ut'ilda sinnet i en poetisk 'emrkelse# genom att gra saker p vi titta p s&npunkter# som 'eviljar poesin svag attack! ,etta kan naturligtvis 'ara knnas nr ut'ildningen av sinnena 'lir densamma# en populr# eftersom poeten mste 'aseras p det sttet att se p sin tid# och kan nog hjlpa en annan initiera# men inte fr att rra sig i en annorlunda# n vad tiden vl'ekanta r! ,et infl&tande som hade den intuition# hinduerna om deras poesi# kan nu ange vad som vntar i denna mening# naturligtvis# 'ara ant&da# fr vi fr inte tro att frvirringen i det indiska sttet att se p de hgsta och vackraste framgngar i redan detta avseende kunnat leda!
D+ de $oetiska 5eskrivningar av naturen1 det visar hur den indiska $oeten naturen fortfarande ser med andra gon -n vad vi -r vana vid fr,n v,r religis synvinkel. 0$eciellt -r det alltid en religis vrdnad1 som han i kontem$lation natur tas.1 storheten i samma1 deras lyster1 sin rikedom verv-ldigar honom1 och d-rmed fr att f, 5eskrivningen1 -ven om det 5ara h-nder i5land1 och tillhr den yttre naturen1 men idag en s/-lvst-ndig 5etydelse. ?en dessutom de naturliga formerna av indisk $oet med mannen s/-lv mest intimt samman. 7e -r som de m-nskliga yttringar av ett gudomligt liv.1 -r det inte 5ara en $oetisk licens n-r hela naturen i m-nniskan re$resenteras som avk-nning n-r m-nniskans natur att k-nna em$ati fr,gar n-r han fr,gade om han hans gl-d/e1 5er-ttar hans sorg henne. D E0challer1 5rev sid. FOG %ar det du s-ger att vi -r 3uds armar och 5en1 men om 3ud medlemmar1 d-ri5land medlemmar av /orden1 -r inte tillr-ckligt fr att t-nka $, oss som 3uds armar och 5en6 Och naturligtvis var det nog1 om det -r sant 5ara en ledig tanke. ?en vi snurra1 ist-llet fr att 5ara alltid frg-ves att v-nda sl-nda tittar runt sig s/-lv1 tr,den av samma $, omst-ndigheterna i saker $,1 finner vi att han var en i en naturlig fl/d av v,r egen individuella ins$iration fr universell animation och v-nda 5ara genom den centrala delen individuell animation av st/-rnorna g,r. Allt som har skrivits i denna 5ok1 -r 5ara finger $assage som gled till s$olen i denna riktning u$$ och ner fr,n 5erget. @ven mellan1 som har 3ud och 5yggd med tanke inne5-r mellan oss1 inte frg-ves fr tillfredsst-llelse av hgre och varmare 5ehov. H ena sidan -r 3ud d-rigenom h/s med en niv, i v,r fantasi1 , andra sidan kommer vi till sig d-rmed samtidigt ett steg n-rmare1 och till sist kommer vi till det h-r stadiet1 alla $lockar vi gemensamt till 3ud1 vi i intim relation till varandra1 eftersom det hade att h,lla oss distraheras i /ordryggradslsa d/ur och fallit snder. Annars oss 3ud verkade alldeles fr n-ra1 fr l,ngt i avst,nd i storlek eftersom vi l-gger 5ara de hgsta normerna fr m-nskligheten i honom1 och -nd, $, samma g,ng ocks, flyttade honom ver allt m-nskligt horisonten. ?en nu verkar han oss en vara inte 5ara om v,rt eget frnuft
och k-nsla1 men ocks, om anledningen och k-nner sig redan hgt ver m-nniskan. En g,ng var 3ud1 som ett torn 5redvid m-nniskor som st,r1 ingenting var mellan oss och 3ud som rk siffror1 och vi m-tte tornet av 3ud genom de sm, m-nniskorna. <u ser vi en hel del hga fast grundade tornen v-vstol ver oss1 och 3ud st,r inte 5ara som en hgre ver allt1 men alla -r egentligen 5ara levande 5yggstenar i hans i sig ska 5yggas vid liv1 5li1 och nu avsl/ar fr oss den mest kraftfulla interna standarder i hans st-lle fr alla yttre1 samtidigt 5eh,lla groddar1 ,t r-tt h,ll med att f, $, den hga stegen av hans o5servation1 den unersteiglichen fanns inte 5estigningen av 3ud1 men kningen av 3ud i livet och tittar $, v,rt de. Och medan 3ud -r s, hgt ver oss1 har han ocks, varit v-ldigt n-ra oss1 /a 5lev 5ara ganska n-ra1 eftersom vi inte l-ngre vilar endast $, ett allm-nt s-tt i honom och leva1 5ara den hgsta och sista relation har i honom1 allt delar att vara med oss1 men -r ocks, 5errs $, ett mycket s$eciellt s-tt av honom1 v,rdas och frvaltas av en s-rskild frvaltare1 som hans egen del. Andan i /orden -r den nod genom vilken vi alla -r engagerade i 3ud1 skulle det vara 5-ttre om vi frlorar "erflatterten i honom6 *an -r den knytn-ve d-r vi sammanfattar 3ud1 skulle det vara 5-ttre om han $$nade dem1 och s$ridda oss6 *an -r den gren som u$$r-tth,ller oss som 3ud l-mnar $, tr-d1 skulle det vara 5-ttre om vi gick vilse fr,n denna gren6 Eller skulle det vara 5-ttre om dessa noder1 i st-llet fr att vara en levande o5ligation i sig1 en dd stickning n-r de knytn-ve frs1 om det vissnade gren6 Och det s$elar ingen roll om vi -r medvetna om ko$$lingen ocks,1 som vi finner i anden om oss1 kan de inte vara tight1 aktiv1 ganska intimt genom medvetandet om det i en hgre mening1 som hon var av naturen -n6 Att veta att man -r den andra 5rodern1 -r fortfarande en helt annan relation till honom -n vad det -r att vara nakna.
D?annen vilar som en naturlig individ fortfarande i mrker enhet n-ra sammanfl-tad med hela Erddasein m-nskligheten1 genom denna n,r ner i d/u$et ska$elsens urs$rung -r alla med Allen en och anv-nda1 -ven med alla k-nnande internt avs-krade Ed-rav dess d/u$aste niv,n av v,r . ofrivillig medk-nsla fr d/urenG1 men kn har att komma ika$$ fr,n den tr,kiga1 frhistorisk enhet till den medvetna enhet m-nskligheten1 och det -r hur $rocessen fr v-rldshistorien1 inklusive inneh,llet i alla de $raktiska idBer %,r grundl-ggande avsikt -r att leta efter vad. kan kom$lettera varandra som urs$rungligen :elaterat> k-rleken -r denna grundl-ggande vil/a D. E.* #ichte1 DThe Chiloso$her. L-ror lag1 regering och sedD1 s &QG
%ar det inte han alltid varit den m-nskliga an$assade och vana - de m,ste frmodligen s, rotad i en d/u$ nskan - att titta medlingar mellan sig s/-lv och 3ud1 frmedlingar av hgre $ersonligheter6 0nart -r -nglar1 himmelska varelser1 snart folk1 men 5ortom gr-nserna fr gemensam m-nsklig individ1 den ena till den andra1 man verkar inte vara tillr-ckligt. ?en allt som vi 5ehver den vre %ermitteler i den frsta meningen1 kan nskan ho$$as allt det 5-sta1 det som kan gra -nglar1 som vi funnit s, u$$fyllda i naturen av himmelska varelser1 -r /orden s/-lv det. 7et -r *ort och v-ktare av allt /ordiskt1 m-nniska $, en g,ng1 frist,ende u$$s-ttning av alla de himmelska v-ktare den /ordiska m-nnisko1 har kro$$ som du1 du vill ha allt fysiskt och $,tagligt har ande som du1 t-nka ver din ande1 eftersom din -ven du tillhr. +nte 5e till henne1 -r 5ara 3ud att dyrka1 5ner i r-t tar hela andan i riktning mot andan i
det hela1 men -lskar honom och t/-na honom1 3uds t/-nare. 7u kan gra det1 inte med offren fr rk som 5ara rk1 utan fr att du -r 5ra1 vacker1 sann1 och du marknadsfr honom att hantera1 kommer det att t/-na dig igen. %ad du gr det1 du gr dig1 s, sant hela andan i den levande /orden och livet i allt vad individuellt v-vs in i den och agerar1 och vad han gr fr dig1 gr han sig s/-lv> det finns ingen skilsm-ssa. Och som du t/-nar honom1 t/-nar du 3ud. <-r det g-ller den 5-sta /ordiska ordning agera1 /a laga sig s/-lv1 det vill s-ga samtidigt agera till frm,n fr den himmelska ordningen1 till 5-sta1 faktiskt 5ara genom att gra det1 kan du 5ehandla detta. 7et finns ingen v-g och 5ro till 3ud genom det 5l,1 5ara genom grnskan1 om en utsikt ver det grna i det 5l, redan. Annars1 du menar1 seiJst du en enda /ordiska varelser1 l-r dig1 men du k-nner dig r-tt i sammanhang d-r du -r genom den vre anda med alla andra /ordiska varelser. ?en tro inte -r dd1 tror dig vid liv1 eftersom du -r med andar alla dina 5rder1 och allt som var fre dig1 och kommer att vara efter dig1 kallad att fylla livet fr en vre Ande som 5or i er alla1 och v-var och -r1 och du sa i den1 och i /ust din del av vinsten till 3ud1 och att det1 fr -ven till 3ud att fr5arma del1 m,ste du t/-na intresse och han har lagt till dig att hamstra och v-ktare1 genom och i *an darleiht du $undet1 med vilken du kommer att frka sig1 och samtidigt den $lats d-r du skall austun det. <aturligtvis -r det 5ara att vara 5est-md och hemma i tron att han vinner makt1 ta med v-lsignelse. *an -r fr konstigt fr att verka $, samma fr oss fr stor1 lika att frst, det hela1 verkar det su5lima till oss 5ara enorm1 en ken1 i att vi frlorar oss s/-lva> L,t oss 5ara andligen v-4a1 ho$$a sina k-llor1 d, -r det annorlunda. ?en du vill ha en m-nsklig medlare till 3ud. Tar dig till v,r om Kristus6 <e/1 han ger den till dig fr att ge verl-gsen ge hgre1 verm-nskliga och det m-nskliga1 och finner en mellanhand s/-lv i honom1 hans /ordiska med det vernaturliga. %i vill nu underska. #III. (ristna saker.
@ven annan grund kan ingen l-gga -n den som -r lagd1 n-mligen .esus Kristus. &G
T/a fr,ga kristna1 vad har du att gra med kristendomen6 @r inte alla nya saker6 3/orde Kristus alltid 5ara $ratade om det6
&G
& 9or. L &&
.ag fr,gar tv-rtom> han n,gonsin mots-gas1 och mots-gs h-r vad Kristus har talat6 ?en d-r var det tal av Kristus s/-lv1 5orde vi inte alla nu ser annorlunda -n vad vi tidigare har skt efter honom1 fick av honom1 inte l-ngre h,ller fr medlaren1
*eilk;nder och fr-lsare6 Och var han -nnu inte tala1 s, var det /et"und. Trots allt1 /ag s-ger dig1 /ag stannar Den kristen1 och inte fr att lsa hans fr5und1 ne/1 fr att st-rka den och att sluka mer av det1 -r att inne5rden av det ar5ete1 som v-vs h-r. 2oken1 som talar om honom1 med vilken han talar1 talade1 talade genom tiderna enligt honom -r det l,ngt l,ter in i landet1 l,ngt l-ngd,kning1 och -nd, rsten forts-tter att s$ridas1 med tonen i trum$et1 5oken fr,n vilken l/us har flutit v-lsignelse -r svullen ver /orden1 frmodligen mer -n sunt frnuft vet och frst,r1 inte ska slitas snder> vem kan ri$$a den6 7et vill s-ga1 den stam fr5lir och driver igenom alla tid$unkter. 7e ruttna lv i det1 /ag inte kalla dem grna och de gr inte stammen1 st,r dock och rotade stadigt i samma stormar1 varav cirka 5ryta skogen. .ag skulle frneka kristendomen med min undervisning6 %ems anledning denna l-ra -r att v-4a u$$6 %ar *eath u$$finna dem och ta med dem6 @r /ag inte med allting 5ra1 har klivit ut ur sitt land1 $, sin st/-lk1 $, dess 5lad1 st,r fortfarande i sin linda1 vad /ag gr annorlunda -n med att h/-l$a sk/uta fullt u$$vaknande till l/uset fr,n solen och st/-rna1 en g,ng1 men m,ste vara klart allting -r fortfarande sover i mrkret medvetsls. ?en du tror inte att det -r samma1 roten och stammen och 5laden och kno$$en och 5lomman1 men -r det samma sak1 kommer ingenting att rivas ut ur Kristus h-r1 inte ens det minsta1 och kan inte dras ut1 fr endast Kristus kan v-4a av sig s/-lva och den allsm-ktiga naturen av saker1 m,ste v-4a genom allt som vill v-4a eftersom de -r 3uds. %em har l-ran l-rde mig fr,n den 3ud som -r min 0ka$are1 min #ader1 som -r i allt och genom allt1 den evigt %issa1 O-ndlig1 Allvetande1 Allsm-ktig1 All 3ood1 all-lskande1 Altgerechten och All5armh-rtige6 %ad kan /ag gra med alla de folk 3ud1 hur kunde /ag 5ygger det1 forts-tta att 5ygga1 5ygga hgre6 %em har l-rt mig att hgsta 5ud som 3ud och m-nniskan sve$er in i ett fr5und6 Titta $, hedningarna vet det v-l1 fr det var den hgsta1 vara 5-st med5orgare i sitt eget land1 eller till och med de m-nniskor som slaktats fr att hedra sin 3ud6 %em har den fasta ordet talat till mig D7et kommer inte vara med dig om allt verkar v-l g/ort1 och h-r nedan med det faktum att du 5auJst din framtida husD6 %em har alltid varnat mig i hemlighet 5ehll vid st-ngning r, och egen visdom skulle leda mig mrka v-gar1 5ort fr,n 3ud1 5ort fr,n tron $, min egen fr-lsning1 /ag 5ara $asserade grad genom all frvirring1 vorhaltend f, mig en l/us m,l6 .ag tror inte tacka 0morde l-nge gmt han leder mig vid handen1 att /ag inte medvetet s, m,nga gr det inte1 som han leder1 men han kunde inte avvika fr,n v-gen1 n-r /ag 5odde $, hans hand1 t,get troligen s$;rend1 men ledarna inte ser1 och till slut ledde mig till ett hgt 5erg som fanns var den 5reda himlavalvet varit vid liv var alla st/-rnor1 och alla s/ng Cris $, One. .ag s,g till5aka $, den frvirrade s-tt som /ag gick1 dimmorna alla1 nu under mig1 som nu -r 5akom mig fasan av hedningarna1 och t-nkte och t-nkte1 som har lett mig till denna klarhet6 Cltsligt ger han framfr mig i hgt l/us utseende och s-ger1 D/ag var det. Och slutligen1 /ag -r skyldig honom. Och mycket fara men frlorades $, v-g1 $, s, m,nga sin gud1 som /ag gick u$$ i g,ngen med en karakt-r som verkligen Kristus inte har 3ud 5ares henne att han har funnit det nakna1
/udar det var 5ara en torr fot$all 3uds skuren i 5itar1 till l,ngt utrymmet var i hedendom 5ara 3ud lemmar. Eftersom Kristus instiftade sin fot $, $allen hgsta renaste $latsen1 och n,r ner handen och drar1 som /ag u$$levt det i mig att m-nniskor fr,n natten och kaos d-r nere i den fria h/den1 det 5eror $, att man alltid $, den andra1 och alltid l-ngre ked/an1 nu senast hela m-nskligheten har u$$r-ttats1 som han riktade till en intellektuell i 3uds himmelriket1 vilket -r det som fr-mst 5ehver gras1 till 3ud ocks, samla kro$$ens lemmar till5aka1 och kr en ny vind ver vattnet i den nya ska$elsen som nya andetag fr att komma in i naturen1 de dda stiger och s$rit lever och rr sig1 d-r nu 5ara stenar1 grav och gr-s. %erkligen inte vet tusentals vad de tackar honom och tacka fr honom om inte1 frneka och frl/liga honom 5ra alls. ?enar du att allt var fr sig fr,n idag och ig,r1 h-rifr,n1 d-rfr1 av far1 mor1 folk1 myndighet kungen1 de ser 5laden tillv-4t1 inte n,gra d/u$a rtter1 de ser den d/u$a rot1 och inte samtidigt rik frekomst av lv. Kristus sade> L,ten 5arnen komma till mig och hindra dem inte1 ty s,dan -r himmelriket. 0kulle inte vi alla kom som 5arn till Kristus1 fr att vi tar hans ord -ven i medvetslshet1 inte ifr,gas-tta1 inte gru55lande1 5ara t,get och trycket av hans v-lsignelse sidan 0ensing1 och satte sig v-lsignelsen inte fast i out$l,nliga s$,r om vi s/-lv vill frstra det som en g,ng t-nkt att leda oss genom alla $rvningar av v,rt medvetande1 motst,ndare tag mot alla de sk-l som vadmal s/-lv1 som alltid ocks, slutar $, olika s-tt1 som om 3uds ord alltfr vanligt och fr,ldrad67et skulle ha h-nt oss alla himlen. <u h,ller v-lsignelse av 5arn till tro1 utan att vi vet om det1 ofta utan att vil/a det1 -r fortfarande n-rvarande1 i tillv-n/ning1 r-dsla1 samvete1 vare sig vi vill ingenting om Kristus vet1 /a inte ensam1 som g,r in i var/e h/-rta i sin ungdom 5akom 5arnslig1 s -r det som h,ller honom1 och han har 5livit en medlem av frsamlingen1 som s$onsras och underh,lls1 som i kyrkorna1 $, gatorna1 i stadshuset och domstol enligt l-ran l-rs1 $redikade och g,tt genom Kristus och r,dde och riktade att han undervisade1 vare sig i tusen enskilda fall1 inte $, alla men g/ort ut s1 vill att staten ska vara d-r -r folk vill ha annorlunda1 folk orienterade -nd, s, var inte domaren1 och ingen individ kan $,verkan 5li fly om han vill ocks,1 till mark1 luft och liv1 runt -r allt kristna1 Kristi namn1 kan du antagligen frneka Kristi sak tvingar dig1 om du kommer1 $, tusen u$$gifter du vika fr,n honom1 andJll stanna1 om inte gratis fastked/ad vid honom1 fr honom1 fortfarande ked/ad av det 5reda 5and av det goda som sve$er hela kristenheten1 som inte l-mnar dig om du vill att -ven vi det som h,ller dig Kristus1 om du inte h,lla $, det. 7u s-ger1 ens 5land hedningarna fanns tillr-ckligt av det goda1 men det fanns inte en medvetenhet om att1 d-r alla de 5-sta sist 5ifogas. 7u s-ger1 naturen och konsten1 men har inte frt oss Kristus1 som kom till oss fr,n hedningarna1 kom troligen -r oss fr,n hedningarna1 men 5ara genom kristendomen1 m,ste den $assera1 rena sig1 fan vi kommer till fromma1 /a Kristus m,ste mata $,1 m,ste -ta mycket har att dricka att samla stora hans kro$$1 allt kommer till liv och helande1 men det var lata med hedningarna> d-rfr hedendomen fll. 7in r-knar Kristus -r allt1 som ett fel $, vad som saknas till de kristna1 och inga dda ar5etet -r det1 men att han grundade1 vad -r du arg fr att det ocks, genom dig att v-4a n-r det -r dags fr den att v-4a6 7u l-gga skulden $, Kristus1 allt han inte
ta$$as1 men den frra m,ste falla1 men det var d, mogen redan1 att den kunde falla6 @r det inte tillr-ckligt att han har hittat vad som m,ste vara6 7u tar -ven om Kristi huvud alla D5lod1 som utgts i hans namn och fr hans namns skull> men -r det till och med 5lod fr,n samma k-rlek k-lla1 flt det Kristi 5lod1 och ni ser 0cheel till det faktum att1 eftersom det vanliga har haft fr att 5lda1 m,ste ocks, 5lda grenarna att v-4a6 Att s, tusen g,nger onda regerar av kristendomen1 som inte -r i Kristus -r allt Dkristet skuld. Titta 5ara $, Kristi egen frvandling1 egen undervisning. 7u m,ste l-sa den1 l-sa den igen1 som han l-rde1 5orta1 som han har g/ort och lidit1 sig s/-lv1 och inte kasta $, honom att de utk-m$ar hans namn g/orde. 7et 5-sta och renaste av vad tro och k-rlek till 3ud och folket hade tills ansetts honom som hade flutit iho$ alla Jtill en $unkt i det Kristus 5ara v-4te1 ur vilken han 5lev hel11 med alla sina sinnen1 t-nkande1 dr-kter han tog det till sig s/-lv1 och flden s till5aka fr,n en lysande $unkt1 inte i doktrinen en5art i handling1 liv1 dd1 genom alla $orer $enetrerade det ur honom $, hela /orden. 0, ren1 s, hgt1 s, helig1 ingen 3ud har $lacerat framfr oss1 $lacerade s, hgt ingen vad det hgsta 5udet i v-rlden1 fl/t s, m,nga *eide -r redan d-r finns det gamla fr5undet1 som det -r1 5land annat1 han -r om allt fr,gade1 han fr,gade om livet1 han frseglade med dden som gr 5udet lever 5ara1 vilket gr att det vervinna det onda i v-rlden. ?en framfr allt gamla goda som fick en fastare grund av honom1 reser sig en ny och hgre idB i Kristi l-ra1 som drivs i hans handlingar1 sinne fr att h,lla alla som kallar sig kristen1 och som h,ller fr det1 och tror $, 5li Kristus som den genom vilken detta ord $, /orden ktt kan kalla sig kristen1 han inte 5ek-nna n,gon u$$s-ttning av fanatiker1 som det -r att vi kan kallas Kristus medlare. 7et -r l-ran om himmelriket har donerat1 den osynliga1 eftersom all del att ta1 det -r han som har de frsta $elarna i kyrkan -r 5yggd1 den syns ska alla samlas $, ett och samma $redikan1 m,nga 5oningar 3ud tidigare uts$ridda $, /orden> alla talade1 det -r min faders hus1 d-rfr att Kristus kom fr att gra /orden1 hela 3ud avta n,got enda hem som -r hans synliga kyrkan1 och fortfarande visar om det till en mogen himmelsk hus1 och visar fr,n ramarna1 i mrkret i denna v-rld in i h/d och l/uset av livet efter detta. 7et faktum att han har satt den hgsta som den enande och f/-rran har satt som u$$s-ttningen har att frenhetliga och det 5-sta som den hgsta som inte har g/ort fre honom1 att han inte efter1 d-rfr att han har g/ort det.
D3, d-rfr ut och gr alla folk till l-r/ungar1 d$ande dem i #aderns och 0onens och den heliga Andens namn. 1 och l-r dem att h,lla allt vad /ag har 5efallt er. D E?atteus IM>. &) I( &' 0e ?arcG DEller -r 3ud 3ud /udarna1 har han inte ocks, hedningarnas6 .a naturligtvis -ven fr de ofr-lse. . 0er att det finns en 3ud DE:om. L> I'1 L(G D7et finns ingen skillnad mellan .udisk och grekiska1 och det -r allt s$eciellt en *erre1 rik fr alla som kallar honom.D E:om &(1 &IG D7, $$nade Cetrus sin mun och sade>. .o /ag u$$fattar sanningen att 3ud inte gr skillnad $, m-nniskor> ?en i var/e nation den som fruktar honom och gr det som -r r-tt1 vilket acce$teras med
honomD Acts1 &(1 LO LFG
0-kert inte den ensamma samlades under honom1 driver f,ren mer och mer i hans hinder att han -r den 5-sta1 renaste m-nniska som n,gonsin har varit1 och hans han m,ste Ddet naturligtvis ska det lyckas1 men det r-cker inte g/orde det1 frmodligen n,gon har varit1 inte med s, mycket1 men -nd, s, u$$riktig k-nsla helt 3ud. Ocks, det inte har g/ort det1 han har st-rkts och rensade den gamla l-ran om det stora antalet 3ud med utvalda m-nniskor som stod d-r l-nge och hade l-nge varit tyst1 men det har varit den sak som alla under honom kom verens och allt -r en del har -nnu inte kommit verens om att han idBn om enande av alla fr,n den $unkt fr,n vilken endast en konsensus av alla m/liga frst 5ringas i medvetandet hos den /ordiska v-rlden med medvetande1 och genom undervisning och livet levande fart $, s$ridningen och trycka $, denna idB har med tanke $, att alla m-nniskor k-nner sig som 5arn av samma f,tal1 men 5ra slut av 3ud1 som med5orgare att n, ver denna v-rlden 5ortom det himmelska riket och som 5rder till varandra1 ska i denna mening och att handla. 7et var frmodligen annorlunda eftersom /udarna trodde att de hade 5ara fr-lsning 5evil/as av 3ud1 och alla andra folk kasserade $, /orden1 var nog annorlunda1 som hedningarna1 i st-llet fr att ska 3ud i ett 5and av k-rlek och med deras gudar i m-nsklig oenighet t-nkte> det -r frmodligen annorlunda -ven om islam d-r hat mot andra religioner och e4terna verksamhet v-ger lika med k-rlek och de ,tg-rder i 5etydelsen k-rlek till grannen1 fr de kristna intimt h/-rtlig verenskommelse med 3ud 5ara 5lint tro1 tv-ttar och r-knade 5ner vet IG Och vad han har fr gott1 finns det fortfarande s$,r av Kristus1 ve honom om att han inte var helt 5yggd $,1 nedg,ngen i framtiden.
IG
fra krig mot de otrogna och svinga sv-rd mot dem -r en av de &I artiklarna i islam.
7e som som Kristus visste det1 sade att alla m-n ska vara relaterad till och interagera och ha skull deras fr-lsning1 som medlemmar i en kro$$6 <-r vi s,g 5ara s$ridda individer och folk1 gudomlighet av andra religioner kunde inte m-nniskorna fromma endr-kt i sin egen frvirring eller sv-vade $recis ovanfr den tyranniska m-nniska och folk krde iho$ e4ternt1 men inte internt 5undna dem. %em har helgat som Kristus s/-lv samlas in och 5and av k-rlek till 3ud och varandra fr g-nget att kro$$en1 som har sitt eget 5lod sk/ul i dden1 att det rann genom den stora u$$friskande kro$$6 #r fosterlandet -r del har nog kasta1 men vem utg/utet fr hela m-nskligheten1 som liksom Kristus 5ara ih,g att det finns en hel m-nsklighet1 fr vilken man kunde ocks, kasta s6 7-rfr Kristus -r #r-lsaren att han har lst alla enda 5and1 d-r folket kunde inte varandra1 de 5and av va$en som de 5orde omfamna1 har han fr,n en enda1 alla g/orda i ett omslutande 5and. 7-rfr Kristus -r #r-lsaren att han har 5rutit syndens rot1 m-nniskans f,f-nga1 s/-lviskhet och egenvil/a. Lses in av honom och -r en salighet ge!-rtig av motsvarande renhetsgrad som hon tycker om 3ud1 som kom genom Kristi e4em$el1 undervisning1 g-rningar frnuft delaktiga som l,ter honom hitta sin fr-lsning endast i fred med 3ud och de som -r under 3ud med honom. 7et finns
ingen evig gl-d/e1 som i denna anda1 och inget himmelriket kan vara1 som 5land dem som g,r med $, det1 var och en kan till och med $$na drren till detta genom att $$na drren till sitt h/-rta denna attityd1 Kristus1 men det -r som alla fick nyckeln till den i handen. +nnan Kristus hade nog alla som ville ha de r-ttigheter1 goda1 -dla1 ar5etat fr m-nsklighetens 5-sta och 5yggt $, hgre dis$ens1 har 5ehov av att vara /udar eller icke-/udar1 och inte heller i en hgre k-nsla av 3ud1 som i det gemensamt att de alla -r helt i 3ud1 liksom det onda1 men g,r emot 3uds sinne. 7e 5-ttre men gick med 3uds sinne1 fl/de hans allm-nna kurs. ?en det -r en annan stilla1 mitgehn i kursen och vet inte varifr,n kommer t,get1 och inte heller d-r t,get g,r1 och inte ens vet att det finns en evig t,g allm-nhet. Eftersom det skil/er sig n,got fr,n den1 sedan en av hans 0chicksales och m,let -r fortfarande os-ker1 eftersom du kan utfra n,gon annan s-ker. ?en att ka medvetenheten om n,gra vanliga t,g klart -ven g, igenom ddens fasor under denna och annan enhet1 som -r en annan -nnu. Och att Kristus g/orde. 0, ingen ska frnekas1 och det minsta av Kristus1 att idBn1 som kom in i medvetandet hos m-nskligheten genom Kristus1 har alltid varit omedvetet handlat i det och hade sina l-r/ungar1 hur skulle det vara en evig och evigt sanna idB1 om de inte redan r,tt sedan urminnes tider1 s, att icke-/udar och /udar i den meningen agera $, samma och som s,dan skulle vara kristna fre Kristus var6 ?en en fast och gemensam riktning1 men kunde 5r/a ta denna idB om m-nniskors liv 5ara i den meningen att de 5r/ade ocks, att gra med medvetenhet om1 och det var en ny hgre Einge5urt samma i m-nskligheten1 och -ven om varenda tanke och handling kunde 5ara d, vara av god k-nsla s-ker1 och 5ara fr,n den tiden mannen kunde helande varorna frv-ntar fullst-ndigt att frv-rva och n/uta1 i den del i det hela1 r-ttvis1 trygg i vetska$en om sunt frnuft och gott syfte1 fr initiering med 3uds vil/a och avtalet att hitta 5ra med andra h-r1 dels fr att det fr-mmande nya intr-de i Kristi rike och h-rmed fretaget av dem kommer att gra1 som slog sig redan h-r genom sina standarder och hittar d-r slagit sig fortfarande i en hgre mening1 och i hgre medvetet frh,llande . ?en utan att veta n,got om Kristus t-ckt i sina sinnen och frhandlas1 inte frlorat det. %ad de missar1 kommer de att vinna. 0tieg men Kristus ner till helvetet s/-lv. %i talar om framtiden. %ad som anges h-r som k-rnan och k-rnan i kristendomen1 s, klart1 eftersom det verkligen hade varit anges h-r inte fr v,r egen en g,ng mycket 5egr-nsad 5lick1 en annan har u$$lyst oss1 d-r vi -r 5ara glada $ennan ur hans hand vidtagits fr att ha frv-rvat glad sitt1 eget l/us och sin egen s-kerhet1 vars glada1 h-rmed att eta5lera detta ar5ete -ven $, fast mark.
7en utvecklade syn $, k-rnan i kristendomen -r i s/-lva verket 5ara en $arafras $, dem som en ing,ende kunska$ om kyrkliga angel-genheter E%itG ocks, har utvecklats mer utfrligt i sin 5ok D#ramtiden fr $rotestantismen1 tal ut5ildadeD.
Liksom1 hur vacker1 hur sant men -r denna syn $, kristendomen. 7et gr oss -nnu mer och till fullo frst, vad Kristus st,r ver l,ta alla m-nniskor och hans kyrka regeringstid som A -r ver hela /orden1 frenar alla 5esv-ret av valrer1 eftersom det de h-vdar1 inte l-ngre faller i huvudsak -r en h,rd k-rna fr anslutning fr,n alla h,ll1
men ingen dd eller 5ara $rivativ1 men kr till den livliga #ort resning1 och fortfarande fast och helt verens om -r hur det -r klockor och vissel$i$or ocks, olika1 var och en hgre utveckling1 ut5ildning och ut5ildning i liv1 konst och kunska$ eller frihet och utrymme1 s, att nu i detta rtter fundamentet av kristendomen 5ara fast1 s$etsen m,ste ocks, 5ara stiga hgre1 l-mnar oss inte l-ngre r-dd fr att fr,ga eller nitiskt gr-la om vad guld som slagg i 0kriften om all slagg guld1 om allt guld endast slagg1 guldet1 det lyser -ven igenom all slagg. Eller det verkar du en l-tt sak att det finns 5ara en sak som visas som en varelse1 k-rna och centrum fr kristendomen h-r6 7u skulle fredra att mycket1 till den stilla och att $, grund av att ge en1 att han kan vara och kan kallas en kristen1 och 5r/a om igen fr att argumentera vad det var. 0, kommer du hellre ha ett g-ng som en sten1 och alla euere $ileJre 5ara knackade 5ort 5erget 5-st. 0, utan att vara glad att du g/orde i st-llet fr m,nga1 en d-r allt avgrs1 m,nga vad det 5ehver. 7es Tack f,tt nog1 alldeles fr mycket fr m,nga1 och fandet inte om en sak1 och s, s/-lva anlita m,nga. <u gr inte ont att m,nga1 s, l-nge Ddet stannar i ett1 nu skadar inte tvisten s, l-nge han 5ara ddade m,nga. 0, l-nge som Dni -r enade i att en och vet att du -r $, v-g kristna1 s, att du har fri allaD andra t-nkande1 ?y1 med eller mots-ger varandra1 -r 5ara inte motst, det1 s, det inte strider mot fr-lsning. + denna mening kollektivt och erk-nna kristendomen menar /ag inte att frneka Kristus1 men -nd, vara en l-r/unge av *errens l-r/ungar1 i alla fall1 eftersom /ag l,g delvis t-ckt mycket av det som m,nga frmodligen frv-ntar sig sin kristendom1 -r det inte alla av Kristus1 som frv-ntar sig en kristen att gra det1 i5land l,ngt utver att g, igenom vad Kristus l-rde1 det finns ingen utg,ng1 det finns en tillv-4t $, hans l-ra1 medan /ag inte h,ller med m,nga en sak mots-ger sig s/-lv i dagens kristendom1 har inte Kristus motsagt sig s/-lv1 men han och kristna. 7en egna l-ran om Kristus1 som -r helig1 och Kristus s/-lv helig1 tog de1 och mer -n undervisning och hans handlingar var helig1 och var ett med sin undervisning. <-r /ag kom till en stad full av hus och $alats av tegel1 5lock1 marmor1 alla l-m$liga och regel5undet 5yggd1 v-l sticka och en ver den andra 5udgivaren i $rydnad. ?en mitt stod en gammal stuga1 olyckligt1 till n,gon nytta folk1 fullt luckor1 h,l1 mrkt hrn1 $assar ingenting iho$1 fanns det saknas $arentes1 h-ngslen1 $elare1 ett mirakel att de 5ara hll. Och /ag skrattade vid stugan1 resten av gamla halv5ar5arisk tid talade i en s,dan vacker1 rik stad1 och> +morgon -r det skr-$. Och n-r /ag kom till5aka efter hundra ,r1 var s$illrorna alla hus och $alats runt1 skr-$ eller 5yggas om1 och andra stod runt $, annat h,ll1 enligt den nya regeln och fr nya -ndam,l. 7en gamla stugan stod mitt gamla rum1 ofr-ndrad1 med luckor1 h,l1 mrka hrn1 samma som 0hah J/ag g/orde $, dagen hundra ,r sedan n-r det hade 5rutit tidens tand1 5ryta allt. Och igen efter ett hundra igen efter hundra ,r var det alltid s,1 den gamla hydda fortfarande samma1 men runt allting nytt. 0om /ag sa1 som hon h,ller 3uds kraft. Och ut ur husen och $alatsen kom m,nga s/uka och n,gra DTrtt och slsat 5ort $, gatorna1 och kunde inte ,terh-mta sig1 och h/-l$te inte en l-kare1 men de som gick in i stugan1 som i sig tycktes 5ehva av en l-kare1 var frisk och lycklig . 7, sa /ag1 h-r 5or 3uds fr-lsning. Och n-r /ag kom in i stugan1 som s,g /ag en som lade sin hand $, de s/uka och trtta1 som de 5lev helt1 och /ag ins,g Kristus.
7en gamla hydda1 ol-m$liga fr m-nskliga syften1 d,ligt monterade av konstg/orda regler1 med luckor1 h,l1 mrka hrn1 saknade $arenteser1 h-ngslen1 std1 vilket -r den *eliga 0krift. ?an ser $, henne med m-nsklig frst,else1 vad -r det h,ll5art1 inte det ett h,n mot de h,nade1 hur kan de h,lla ett /o55 -ven $, den rika marknaden av skrifterna1 det vackra1 det neugef;gten1 full av tydliga visdom av m-n1 med 5ra fr5indelser och v-l- eta5lerade resultat6 Kan de ta det med en6 Och -nd,1 alla teckensnitt1 de 5-sta och de smartaste1 som insisterar $, den eviga deras l-ra1 l$er ut1 ge vika fr andra med andra nya undervisningen. 0krivandet -r och kommer att $assera den gamla1 och Kristi Ande som *erre och v-ktare kommer att gra det igen och igen glada och friska alla som kommer till honom trtt eftersom de 5ara s, l-nge Dh-ngande runt utomhus. *ath inte var/e $,verka deras Ursach6 <,v-l> %ad -r det Ursach att 2i5eln1 trots alla luckor1 oklarheter1 mots-gelser1 d,lig additions ,rtusenden1 ett centrum1 ett sto$$1 en v-lsignelse fr tusentals1 kanske mil/ontals -r6 + dessa 5rister -r i sig -r inte. 0, om de fortfarande kan finnas och d-r1 som allt saknas1 ska$ar ett verk av m-nniskan kunde tala1 eftersom de skulle vara tvungna att minska fr alla konstg/orda regler1 som 5ara -r o5egri$ligt att det fortfarande st,r1 s, det kan ge m-nniskor makt inte -r vad den tar emot . 0amma 5rister som de h,nade h,n1 5ara -r de starkaste vittnes5rd om att den h,lls av gudomlig v,ld. 0, men inte vara s, r-dda fr 2i5eln fr att dl/a skador $, t-cka och frneka deras var/e ar5ete man sk-ms fr1 naturligtvis1 och skulle sk-mmas fr. 7in dolda 5ara 3ud av hennes dolda fel som en mans verk inte kunde $,g,. %ad s$elar det fr roll att 3ud1 om det har och ser vackert enligt v,ra regler1 var/e sten och 5alkar var 5ra fr honom1 den monterade en med helig 5etydelse fr ar5etet1 men det var med helig k-nsla1 det var men med m-nniskoh-nder1 och Kristus1 h/-l$aren och den *erren har satt n,gon handens yttre verk1 s, $assar inte alla1 kan inte $lats med allt. ?en 5ara 5alkarna1 stenarna -r de som inte $assar. Och som 5eskte och studerade i huset de 5alkar1 stenar1 nog om 5ara *erren 5o d-r i trygghet och l-tt att hitta1 l-tt att hitta och h/-l$a honom. Och -r det inte s,6 En grind fr att se vem som har fel1 med flit1 ett m,l1 som hon frnekade. 7u -r h-r1 men den som u$$m-rksammar det som ensamt ska leta efter och vad man ska ska ensam som inte ser det eftersom det ser ut att det inre v-sen och ska1 d-r 5or som -r utan fel1 och han ser dem1 de kan inte ta hand om honom1 eftersom de inte tagit hand om 3ud1 inte v,rd1 som re$resenterar 3ud i det.
7et freg,ende -r definitionen $, en vacker $lats som /ag hittade i 5oken som en tankev-ckande kristen som genial konstn-r1 och lyder d-rmed Eav $-rlor1 DAv mots-ttningarna i skrifternaD &MF( 01 MO ..G> D?an skulle kunna tro att en konstruktion $, en s, os-ker och varierande sk-l -n det l-rosystem 0kriften verkar vara l-nge sedan 5orde ha u$$lsts1 s, att till och med den mrkare1 mindre tydlig undervisning om att ingen hade att vinna. ?en hr och h-$na1 detta missfrst,dda l-ran om och t-nkt1 och konstruktionen -r stark och fast1 som om den 5ygger $, en evig stenar. 7etta -r sl,ende1 5,de styrka och st-ndigt v-lgrande verkan av en $redikan som -r s, dumt att de gmmer sina ansikten m,ste innan alla denna v-rldens visdom1 inte 5ara l-kare1 utan ocks, av eleverna $, 5-nkarna i skolan. Och h-r1 genom att l-gga sin hand $, de enorma o5estridliga resultaten av kristendomen1 vi har ocks, u$$t-ckt 5evis $, att trots alla v,ra 8ider5ellens ensidig sinne1 men i evangeliet en kraft fr,n 3ud1 vilket gr att frst,elsen fr den frsiktiga intet. D
0, -r s-rskilt sant i 2i5eln fr sig s/-lva vad som finns i 2i5eln> D#r 3uds d,rska$ -r visare -n m-n1 och 3uds svaghet -r starkare -n m-n. %ilka d,raktiga saker i v-rlden1 har 3ud valt1 sa att det skulle vara till skam den vise1 och de svaga i v-rlden1 har 3ud valt1 fr att han skulle komma $, skam vad -r stark. Och mitt tal och min $redikan var inte med lockande ord av m-nsklig visdom1 utan med en 5evisning i ande och kraft DE&.9or l1 IF1 IQ1. I1 OG.
+ anden ser /ag en g,ng en magnifik 5yggnad stugan $ro/ektet stor att hon vill i den frsvinner1 med m,nga $ortar1 hga torn1 f-rgglatt m,lade fnster och alla 5es-ttningar till1 lo5"usingen det. 0tugan men -r fortfarande i den gamla. Och denna stuga -r hela k-rnan1 den heligaste dungeon d-ri1 det hela skulle Dha flugit endast en f-rgglad sk,l1. *,lls som en g,ng var $a$$orna k-nner sin 3ud frst i hedendom det nya tem$let den gamla natursten som den heligaste1 ?en h-r -r mer -n sten1 h-r -r en levande erfarenhet av grundarna av 3ud s/-lv Ett vackert l/us 5ryta genom fnstren i den stora 5yggnaden och str,lar ut fr,n golvet och $, v-ggarna och $, ko/an d-r den -r frklarad1 men 5ryts ut ur hyddan ett l/us som lyser fr,n ett h/-rta i alla h/-rtan1 %id denna stora 5yggnad /ag vill h/-l$a till att 5ygga1 kan /ag inte se att $erfektion. ?en hur -r det1 men det var m/ligt att 2i5eln1 n-r 3uds ord och verk1 oavsett om man till5ringade vi s, m,nga 5rister 5idrar till alla sidor6 0, v-cker fr,gan frst1 hur var det m/ligt utan fr att v-rlden1 som -r 3uds hantverk1 ska$ad av 3uds ord ocks,1 s, m,nga 5rister 5idrar till alla sidor6 @r en m/lig1 -r det den andra ocks,. 2i5eln -r naturligtvis i en annan mening vara en gudomlig eller gott5egeistet ar5ete -n andra v-4ter i v-rlden.7et -r ocks,1 men -r inte 5ara 3ud. <i s/-lva reflekterade med 3ud och hans v-rld av tillkortakommanden1 men s, att 3ud /u mer det lyser igenom fr dem som sker honom d-r1 desto mer 5rister tycks dem som sker den1 skiner igenom dessa 5rister s/-lv och verkar alla fel1 och samtidigt de -r alltid d-r n-r du vill leta efter dem1 och 5li mer och mer1 /u mer du sedan sker> men 3ud kommer alltid att vara mer1 /u mer du ser honom i den.7etta -r 2i5elns mening. 3ud u$$en5arar sig i 2i5eln inte hur han -r ingenstans1 de -r snarare det mnster som du m,ste ska honom1 m,ste ska i v-rlden med alla dess 5rister1 som han -nnu inte. 7en gudomliga One1 suver-nt1 hel1 evig och evigt $rocession som $asserar genom den m,ngfald och s$littring1 konflikten och tvivel av allt l-gre m-nskliga och v-rldsliga1 -ven i 2i5eln1 inte i a5strakta frigrs fr,n dessa 5rister -r snarare 5ara l/usare medveten och kraftfull i det visades i kraft. 0om nu $, att A1 hgsta1 hela avseenden fel inte de 5rister som endast yttre men. Ofta -r de till och med endast sken5ar.
+ ovanst,ende skrift av $-rlor Es. &&G finns med en sl,ende 5ild en anledning m,nga en 5lott sken5ara mots-gelser i 2i5eln frklarar1 ligger i det faktum att vi1 eller de faktiska frh,llanden och erfarenheter som ligger till grund fr skrivandet av 2i5eln kommer till s$r,ket1 alldeles fr l,ngt 5ort -r att komma n,gonstans ens s-tta oss i r-tt centrum fr deras u$$fattning kan d-r det kan l-tt h-nda d, att olika ra$$orter1 som re$resenterar samma sak fr,n olika sidor1 verkar inneh,lla mots-gelser1 men faktiskt den inte l/uga. DT-nk att det var n,gon som v-4te u$$ i k-llaren och har i sig ingen 5ild av v-4tv-rlden. Under samtalet av hans v-nner1 men som kommer och g,r med honom1 fll honom motst,ndaren av kommentarerna $, en och samma anl-ggning1 till e4em$el en ocker v-4thus $,. s-ger en i5land fr,n henne1 5lir hon i h/d1 den andra1 de v-4er $, d/u$et1 n-r det $,st,s att hon rotade till $latsen1 vid
andra tillf-llen1 har genomg,tt en hel tr-dg,rd. 0om det -r nu1 n-r s, v-nnerna -r 5orta1 men det hela livlig intuition saknas1 kan du f, en 5ild av den anl-ggningen1 kommer han att vara ganska $, hela anl-ggningen vilse6 de -r inte d-r fr honom. 7et -r ocks, ges till dem som ifr,gasatte skrifterna till sitt inneh,ll utan n,gon fruts-ttning och utan tolkningen av tron. D
7et finns argument ver huruvida 2i5eln ska$ades av gudomlig ins$iration1 om inte. <u -r allt kan vara 5ra tror orsakas av en 5erring fr,n 3ud1 men g-ller h-r -r mer -n 5ara andetag1 kommer en vind av det1 g,r ver hela /orden och frndenheter tusen $uffar1 och slutar inte suga och f, starkare slag och mer 1 och frmodligen det anst,r1 mycket mer att se i s,dana vindar 3uds andedr-kt1 -n i tidigare och n-sta h-rledda flyktiga sm, $uffar1 den /ordiska "u!eht den andra. Kan en m-nniska1 eller kan de olika m-nniskor som har skrivit i 2i5eln1 in/icera henne med hennes svaga andetag ensam denna vind1 som nu s, stor1 givande1 oddlig slag fr,n henne6%ad skulle de kunna 5idra -n m-nniskor utan 3ud till LG 1 5ara deras m-nskliga svagheter och mots-gelser var Eeftersom allt hgre 5and -r i 3udG1 och de har h/-l$t henne1 men vinden 5l,ser stark trots alla dessa 5rister. 0, det -r hgre h-r.
LG
0e detta ka$itel. %+. *1 .
?an skulle kunna t-nka mig att du skulle ha sanningen och 5ra fr v,r religion1 -ven utan 2i5eln kan ha> .a1 d, n,got annat skulle 5ehva re$resentera 2i5eln1 men nu 3ud har v-lsignat deras frfattare ens 5ry oss i den k-llan till fr-lsning fr alla att $$na tider1 och denna n,d som vi -nnu inte kan v-nda sig 5ort fr,n honom och vill ha av henne1 utan att ens r,na oss av samma. #loden kan inte t-$$a till k-llan fr,n vilken det flt utan att t-$$a till sig s/-lv1 han kan inte fr att han skulle mots-tta fldet s/-lv. 7et kan /u finnas n,gon fr-lsnings hgre och omfattande 5em-rkelse idB fr m-nskligheten1 som anges av Kristus i v-rlden och s$enderas av 2i5eln till oss. 7et -r d-rfr denna idB har framh-rdat och fortsatte trycka $, fr alltid. Och inte 5ara e4istera och agera1 mer och mer -r att n, ut till de v-4er och tar ver hela /orden. Kristus kan 5ara v-4a1 inte frg,s. ?en han kan inte v-4a en5art e4terna1 Kristus -r inte dd -n1 och vad som kommer ut av det1 vad g,r den till5aka till honom1 l-mnar honom hans -r1 vad som fr-m/ar hans sak1 tillhr honom. Och i den m,n1 /ag menar1 -r till och med undervisning i denna 5ok fr att vara delvis och delvis tillhr honom1 under fruts-ttning att de1 och hittills har det 5ra. + s/-lva verket1 inte som en tolereras och endast i rent yttre relation till v,r undervisning ansluter till kristendomen. 7u kan 5ara utvecklas och 5lomstra $, dess mark1 trots att ge honom n,gonting som det inte 5ehvde ta efter hans initiala frmgenhet g,ng1 men troligen mta honom rik1 som kan t/-na honom en g,ng och m,ste t/-na. L,t oss nu se mer i detal/ dessa relationer d-r v,r undervisning -r k-rnan och k-rnan i kristendomen.
7en grundl-ggande idBn med kristendomen uts$elar sig efter tv, sidor i de relaterade undervisnings 5egre$$en en himmelriket och livet efter detta. 7en frsta sidan av denna undervisning 5egre$$ mter vi h-r i synnerhet1 med den andra i de fl/ande delarna av detta dokument1 som handlar om de framtida saker. Kristendomen -r inte 5ara en teoretisk undervisning om himmelriket och livet efter detta1 som s$rids av Kristus till sin 5iktfader1 men ocks, en verklig medling av de hgsta s$ar v-lsignelser himmelriket och livet efter detta fr dem genom hans $erson1 s, att tron $, medling sig hrd genom sin $erson till denna medling. 2ekr-ftelsen av denna medling1 som tycktes mots-ga orsaken -r1 motiveras i v,r undervisning. L,t oss titta till5aka igen. En himmelsk varelse acce$terar medling mellan 3ud och oss alla relationer verhuvudtaget om den /ordiska gemensamt -r frvaltare av alla v,ra /ordiska angel-genheter1 det mesta materialet som den mest andliga1 den l-gsta som den hgsta1 utan n,gon skillnad1 mamma1 s/ukskterska1 och vad inte fr oss. ?en denna varelse vill frmedlas1 -ven i dess hgsta -mnesomr,den med 3ud $, ett s,dant s-tt att alla l-gre1 l,g1 s/-lv riktning1 frukt och l-kemedel emot dem1 och kan -ven hittas endast i den hgsta1 vad -r hans kommando dessa mediatorer1 i E$, 5,da sidorG ?-nniska s, att att de himmelska varelser som helhet inte 5ara en m-nsklig medlare kan vi inte ers-tta1 men kan s/-lv 5ara i m-nniskan1 i en m-nniskoson1 som 2i5eln s-ger hitta av honom men i detta $lats1 hittar vi honom $, samma g,ng. %i frklarar i v,rt eget sinne hur det -r i den andan -r om oss1 inte att frglmma att Anden $, oss i hans s-tt har alla s$ken1 vi 5ara ,sikter1 idBer1 tankar1 idBer. Olika tankar u$$st,r i den m-nskliga anden1 vanlig och -del1 om detta och inneh,llet. Alla har sina konsekvenser. ?en inte alla konsekvenser av alla tankar -r lika viktiga fr hela anden1 samma l,ngtg,ende och 5etydande. 7en kommer antagligen ett gon5lick n-r en tanke vaknar1 ger en suver-n riktning hela sitt framtida liv och tanke1 i alla tankar och alla ,tg-rder stutar av och vid -lven1 mer eller mindre1 inte att han 5ara anst-lld honom1 men alla vad som str honom1 f,r inflytande adresser hans sinne. +nte fr den frsta ungdomen -r en s,dan tanke1 eller vi kallar det en livs kontrollerande idB att frst,1 en l,ng skning1 e4$eriment ofta freg,r1 voyaging och rrelse i det och det1 men ofta kommer u$$lysning till synes $ltsligt1 i en ov-ntad h-ndelse1 $, grund av en ofrutsedd -ventyr1 aldrig ofr5eredd dock tanken $, att 5ryta sig ur en l,ng vilande kanske diskret intellektuella 0-mlein som dock ringar lossade /orden i sinnet1 och s, l-tt vinner 0-mlein utrymme och v-4er n,gonsin rasat runt marken. ?en 5ehver tid innan fr att dra det hela livet av dominans av denna idB1 m,nga inte fr,n 5r/an $assar med andra redan omhuldade tankar och vanor1 och ofta lockar -r igen1 h-r1 d-r1 det ska$ar stridigheter och oenighet i anden1 kommer att vervinna tanken 6 Och om han inte vervinnas1 s, att han inte var den r-tta1 och $recis r-tt kommer mest i striden och k-m$a fr att han allt som strider fr att vervinna1 medan de andra sl,ss och gr-la fr att frkorta det faktum att de s/-lva hellre vervinnas. ?en d-r n,got vervinns1 u$$st,r fred1 och lyckas med storlek -n seger -r hela andan i lugn och vissa1 $assar att fr-m/a allt1 allt -r 5undet i det hela och
gratis1 o5ehindrat i detal/. 0,ledes1 den hgre tanken d-refter de styrande i den andan1 re$resenterar hela andan i dess hgsta1 den 5-sta 5em-rkelse1 inte 5ara den hgsta utan ocks, den 5-sta1 eftersom 5ara den goda kraften m,ste f-st stadigt. +ngen $rinci$ -r som 5inder det onda -r1 5ort te/$en vara den enda -r hans sinne. 0, nu flyttar hela utvecklingen av sinnet under herrav-lden av denna idB som den tidigare utvecklingen kan 5etraktas endast som en fr5eredelse fr det. Och hon g,r det sna55are och v-lm,ende 5orta n-r alla de krafter som annars skulle motst, tvivel -r ofta fragmenterad och i relation till m,nga -ndam,l1 den s/-lvmots-gande tvisten s/-lv1 numera en del i frh,llande till n,gra sista -ndam,l. ?en med s, styrande1 5indning1 5efriedend1 styra regerar hgre tankar ner genom hela minnet1 sker det samtidigt in som medlare mellan hela andan och n,got om hela andan i sig1 eftersom 5ara tanken $, n,got -nnu ver hela anda r,dde1 5indning1 5efriedend1 undervisning 5edriver ocks, l-ngre och hgre mening1 kan frl-nga ett motsvarande inflytande ner i den anda i den1 /a1 m,ste den styrande idBn i ,tanke sig ha en effekt1 ett verkligt uttryck fr n,got som den kontrollerande handla om anden1 och ingen 5luff kan ar5eta till. @ven om hgre idBn inte alltid 5ehver varenda tanke med medvetandet s-ttas i tanken1 s, att hans regeringstid fanns omkring1 men han 5ehver fr att f, r-tt kraft $, den andra tanken1 -ven under en tid verkade l-nge med dem /-mfr5ara medvetenhet i deras mitt 1 var han tvungen att fr-ndras fr att konvertera dem en g,ng $, dem som de ins$irerande idB1 inte sl-ckt i dem1 men utvecklas i dem1 och sin egen utveckling dominerar 5land dem. #r i detta liv1 5land dem han vinner de frsta $unkterna i tidigare liv $, dem1 i dem1 s, att han inte 5ehvde 5ara -ndras $, det $erfekta livet1 men i verkliga livet har o$ererats till makten och ar5etsrelationer s verkliga livet1 vilket i se ut fr att ,terta. +ngen tomg,ng ausges$onnener trodde nog att g,1 5ehver i kttet Dhan konvertera1 $,verkar kttet1 han -r att agera $, kttet av livet. ?en nu kan han gra det -nd,1 -ven om hans ktt d-r n-r sl-ckt l-nge1 den yttre v-sen1 genom vars frmedling han var inne5oende i sinnet. ?en1 fr,gar ni1 finns det i var/e m-nskligt sinne s,dan tanke1 den helt dominerade honom i 5ra k-nsla och kontroll1 vill 5ara v-cka var/e s,dan6 *ur m,nga lever till slutet fr dagen= 7et -r sant1 det finns inte i var/e m-nniska en s,dan tanke1 inte vill vakna u$$ i var/e m-nniska en s,dan1 5r det vara 5ara i var och en av dessa klvatten1 visar u$$ det h-r och det finns ett eko av en enhet mer eller mindre lyckas i 1 och var -r 5-st fr att lyckas1 eftersom det -r som 5-st1 och inte $, n,got men lyckas helt. ?en 5ara 5evisar att eftersom alla -r en 5ristf-llig varelse -r fr sig s/-lv1 han vad han inte kan finna i sig1 m,ste frska kom$lettera med andra. 7et finns inga m-nniskor saknar en s,dan medlare1 men eftersom ingen kan ha honom helt fr sig s/-lv1 om han -r s/-lv medlaren1 s, det 5orde 5ara ha m-nskligheten1 den anda av m-nskligheten1 eller andan i /orden1 fr den anda av m-nskligheten det -r 5ara genom honom och inom honom. ?en varenda anda fr att vinna en andel i hans hgre medling. 7enna hgre medling -r nu inte en5art $, grund av den anda av den /ordiska v-rld som i oss av en enda tanke1 men till och med en enda /ordiska anda1 som under en tid
med och gick 5land de andra /ordiska andar i kttet h-r $, /orden1 men en som i hans liv och t-nkte $, det som kommer till medvetande1 vars frsta tr,d fasts$-nning i verkliga livet1 som fortsatte och fortsatte att $assera fr att linda alla den Earthen ande ordnade m-nskliga andar till 5andet1 fr fred1 harmoni och r-tt vanliga v-gen fr deras 5eslutsamhet att kan installera och f, det1 som alla /ordiska andar m,ste l-gga till1 till evig fr-lsning fr att vara delaktiga1 och l-gga h-r eller d-r en g,ng. 0om det st,r skrivet E#il. I1 &(G1 att i .esu namn alla kn-n skall 5/a sig1 saker i himlen och $, /orden och under /orden1 och E& Kor. &F1 IFG att han m,ste regera1 tills han har lagt alla sina fiender under sina ftter. Kristus -r allts, den hgsta i den /ordiska v-rlden relationer dominant1 deras hgre frh,llande till 3ud i den renaste 5em-rkelse medla alkohol1 inte andan i det /ordiska1 som han s/-lv -r i det1 men en fretr-dare fr hgsta och allra heligaste1 i en anda av /orden1 fr,n All $,verkan tas emot1 desto mer1 /u l-ngre1 till och med en son1 ett avtryck av 3ud av hela in-/ordingar. Endast Ta inte om du vill se Kristi 5etydelse fr /orden1 Kristus n-r han gick i d,liga kl-der1 i de sm, /udiska folket1 och han hade inte1 vara var att s-tta den viktigaste1 eftersom f, 5ara n,gra tveksamt1 en del 5ara h-lften frst,else1 fl/de1 eftersom du skt honom och korsf-st> det -r 5ara att ny$a Kristus1 se $, tr-det1 som fortfarande -r samma Krnleins som v-4te ut ur den1 nyanser ver hela v-rlden vill h,lla $, skugga1 rena l/us i v-rlden1 kommer alltid forts-tta att l/us> det 5rukar kungar fre honom i dammet1 eftersom det $risar hans mamma r-ddade hela /orden> eftersom stigande kyrkor1 korset som han lyftes u$$1 -r guld om det1 den vise kasta alla Dsina kunska$er vid hans ftter 1 i f-rger och toner u$$ t-n/er n-ra1 vill t/-na alla Kristus1 sedan hsten gradvis den gamla idoler runt omkring. 7et -r utsidan 5ara1 -r det mycket kl-nning och ingrediens endast till den inre Kristus> ?en dess makt kan k-nna henne fr,n det. 1etlehem och Golgata.
*an fddes i 2etlehem1 den oss1 livet har frt1 Och 3olgata han har g/ort1 . Jkors fr att 5ryta igenom dden makt /ag krde natt shore dessutom genom morgonen landet1 och strre ingenstans s,g /ag som 2etlehem och 3olgata. %ilka -r de s/u underverk i den antika v-rlden ryckas 5ort1 s, -r det irdJschen Trots styrkan i att dda innan den himmelska makten= /ag s,g dem var /ag gillade 5l/a1 fallit i ruiner d-rav1 och st, i tyst 3loria Endast 2etlehem och 3olgata. 8ay hennes -gy$tJischen $yramider= + vilket 5ara mrkret
i graven1 inte ddens frid1 fr m-nniskan 5ygga 5efli . 7in 0$hin4 Di kolossalt format1 du kan inte lsa /orden Livets g,ta hur det gick till 2etlehem och 3olgata . Terrestrial $aradis $, :okna5ade1 hall alla rosor i 0hira"= Och i kryddat havet du Calm 3arden +ndiens= .ag ser $, dina gl-nsande korridorer fortfarande g, till dds med mrka m-rken. utsikt= Wours -r livet $, grund av 2etlehem och 3olgata. 7u Kaa5a1 svart sten ken1 vid foten av halva v-rlden st, stilla mter dig s/-lv nu1 Doch 5ara 5rst dig1 svagt u$$lyst av din m,ne= ?,nen -r framfr solen D5lek1 Och krossa dig1 karakt-ren en h/-lte 1 %ictoria 3ets 2etlehem och 3olgata. O du i den $astorala kru55a ville fdas ett 5arn1 Och1 lidande v,nda $, korset skelett = har tagit fr,n oss $l,ga Kru55an verkar stolthet l,g1 -r det kors arrogans grundlagsstridig1 7u dm/ukhet 5utJre n-ra D + 2etlehem och 3olgata. Kungarna kom fr att dyrka den herdarna st/-rnan1 offerlammet1 och nationer har 5r/at $ilgrimsf-rden till korset $,frestningar. 7en gick in i striden storm i v-rlden1 men inte korset i flisor1 som st och v-st kam$ s,g till 2etlehem och 3olgata. E:;ckert s 9ollected Coems +% s. IOMG
7u s-ger> Efter din undervisning Kristus var 5ara /orden. Och vi trodde att han var en kung i himlen. Enligt din tro m,ste Dge den en annan Kristus fr alla andra st/-rna1 eftersom alla kommer fortfarande att 5ehva en1 hur m,nga det skulle varaD det sedan1 s, Averv-g v,rt men 5ara en 5land m,nga. %i vill ha n,gon som -r ett med
3ud. Och har han /a. 7en Kristus i 3ud1 ett med 3ud1 -r 5ara i kttet en. +nto m,ngfald1 men det -r fortfarande ungef-r som en i h/d 7en gudomliga Kristus1 att 3ud frenar alla -ven efter sidor i hans1 ervra1 frena1 och fr segern och frsoning fr evigheten skull1 den hgsta v-rldsliga och -ndliga offren inte ryggar k-rlek1 5ara kastar en s$egel5ild i var/e st/-rna1 ingen ih,lig1 ne/ full av det v-sentliga. 0amma gudomlig k-nsla1 sinnen1 dr-kter1 samma ord1 fr u$$manar d-rfr det 5i5eln1 som sv-var i en ver alla v-rldar1 kr-ver ett enande av allt detta1 i alla v-rldar1 i k-rlek och frsoning allt ont1 detta ord eftersom det har 5livit i Kristus ktt $, /orden1 naturligtvis1 hade $recis som -r ktt $, n,gon annan st/-rna1 att 5inda och att lsa in s/-lar d-r 5orta1 men om det g,r in hur m,nga st/-rnor1 s, det -r alltid en i 3ud1 och fr5lir detsamma 1 ingenting kan det vara uts$ridda1 snderdelas ingenting1 Kristus var/e st/-rna har allt1 den har $recis som den andra1 -r helt fds ur detta -r helt i dessa fortfarande med det som gr honom till Kristus1 med sina sinnen1 dr-kter1 t-theter t-nkande1 som om det var den andra. 7et -r sner av samma far lika med lika samma $, ett h,r i vad alla gr honom annorlunda 5ara i kttet1 som de m,ste g,1 gon1 ron1 i skor1 kl-der och vilka finesser1 en var och en efter som hans andra st/-rnor1 ?-nniskosonen en man. 0om s,dan hatt han irdJsche 5rder1 som 3uds son1 har han det himmelska1 ska$ar som honom1 eftersom 3ud gav sig s/-lv till andra st/-rnor som /orden med sin makt av k-rlek. Och skulle han argumentera med himlen 5rderna till fretr-de sk-llde hans /ordiska l-r/ungar1 fr att de gr-lade trumma6 <u t-nker du frmodligen om Kristus1 som en dag gick ner1 har tidigare levt $, /orden1 men nu -r han till5aka i h/d varifr,n han kom1 av 3ud1 sig l,ngt ovanfr oss. %i har inte Kristus1 vi inte l-ngre 5ehver honom1 vi har hans arv1 l,t oss i sin arvedel. 7e a$$arater och skatter av tro1 ho$$ och k-rlek1 de sr/ande av honom som -r det arv som ers-tter honom till oss1 s, vi g, vidare1 och vi m,ste tack Kristus ih,g1 inte heller1 men 5ara som en man fr,n det frflutna som nu i en avl-gsen h/d1 tills framtiden vi ika$$ honom igen. *ans sinne men vi s-ger1 5or 5land oss1 lever i oss1 5or i hans kyrka1 5or i h/-rtat hos den troende och fromma1 men vi menar endast det som -r 5undet i v,ra sinnen i hans sinne och g,r. T/a tillsyn han leder fortfarande fr,n ovan ver hans kyrka1 dem s/-lv utan 5ara efterl-mnar minnet han inte s/-lv. Och vill ta lite d/u$are1 och de gr verkligen det1 och /ag v-l av den levande Kristus s/-lv att f, n,got i sig s/-lv1 inte 5ara metaforiskt1 eftersom det anses som galenska$ och vidske$else1 eftersom Kristus -r ver. %erkligen fast1 om det vore s,1 skulle det vara 5ara en f,f-ng1 ih,liga varelser runt hela 9histentum1 s, vi alla h-ngde samman endast av ett namn1 och 5ara att Kristus i en kunska$s s-tt -n de kristna insgemein ens menar det eller vet i hans kyrka forts-tter att leva1 inte som en e4tern1 snarare -n intern anda som h,ller kyrkan vid liv1 liksom i v-rlden 5ara om levande kvarst,r att 3ud 5or i ett kunska$s sig1 inte av1 men i det1 eftersom vi s/-lva insgemein min eller vet. Om det inte -r sant1 -ven 5er-ttade vad Kristus och hans l-r/ungar s, ofta1 och vad h,ller de flesta m-nniskor fr 5ara ordlek som Kristus har hans kro$$ i sin frsamling och kyrka1 s, vi har 5ara oss s/-lva delade i sina kl-der. Och om vi inte 5yggde inte alla som Kristus1 v,r modell1 5yggde vi kro$$en av nedan i den redan1 och i ett med honom1 eftersom vi
skulle 5efinna oss i livet efter detta med honom ansikte mot ansikte6 ?en var han -r1 5orde vi vara. ?en om den framtid i l-ran om livet efter detta. @ven om l-ran om s/-len av st/-rnorna -r inte Kristi l-ra1 men -r inte ens emot Kristi l-ra1 visas 5ara fr-mmande fr kristendomen efter u$$komsten av kunska$1 men det -r inte i enlighet med den inne5rd och v-sen1 inte en del av orsaken1 och d-rfr inte #rst av kristendomen som vi har i Kristus1 men m,ste nu komma efter det frsta att multi$licera det och starka sidor1 Kristus kom fr att fr-lsa m-nskligheten1 det var syftet med Kristi l-rdomar1 g-rningar. ?an ska han gra av den m,ngfald av m-nniskor1 de 5est-mt och direkt anslutning till varandra $, 3ud1 inte skingra hennes 5lick mellan en m,ngfald av avl-gsna v-rldar1 varelser1 vad m-nniskan fr-lsning fr,n 5r/an inte -r 5eroende1 eller till och med till synes utm-rk align en mellan i st/-rnorna mellan m-nniska och 3ud1 eftersom det fortfarande kan 5etraktas som en s,dan1 och s, n-ra till hedendom hedniska naturen skulle ha hotat att fra till5aka. ?en allt -r annorlunda1 genom 9hristi gru$$ering och ytterligare tillv-4t i sig annorlunda. Om anledningen till att han lade1 nu ,sikterna 5r forts-tta att vandra1 vilket skulle ha samma endast s$ridda1 han kan samla in1 har kristendomen nu r-tt att 5erika vad det skulle ha frlorat $, Kristi tid. Kristus kastade all rikedom till5aka fr att leda oss till den rena klara k-llan till all rikedom1 utan till rikedomen oss d-rfr inte g, frlorad fr alltid. Kristendomen kr-ver ut5yggnad och frst-rkning av utanverk1 himlen med -nglarna vi gra det s,. Om Kristus kastade alla m-nniskor i ett 5and av k-rlek och detta ko$$lat till 3ud1 -r det d, kallades1 lossa denna sammanfl-tning och g, med $, 3ud1 och inte snarare1 de u$$r-tta fasta1 om vi visar ocks, en frsta nod i den h-r l-nken $, 3ud6 Emellertid -r en nod fr den l-nk av s$rit s/-lv en ande. 7etta -r andan i /orden. 7et har nu visat dras iho$ endast en g,ng n-rmare och intimt i Kristus denna nod1 s, att det -r en nod i en hgre k-nsla 5lir som tidigare. Och som vi 5orde vara allt mer medvetna. Och det -r1 i motsats till Kristi l-ra1 om vi kom5inerar s/-lar alla st/-rnor i 3ud1 som Kristus s/-lar alla m-nniskor6 2ara att det -r inte 5ara e4ternt Kristus g/orde fr folket i ord hur vi gr det $, st/-rnorna och gr 5ara kan1 utan i handling och materia och liv1 visade inte 5ara $, l-nken1 men -ven i de hgsta och 5-sta mening 5ildat vad <aturligtvis -r en annan. Kristus -r den levande ga1 som har utsikt ver alla flockar av /orden i en och rensad och gr dig fet. ?en vi -r den ih,liga telesko$et $, gat1 som -r 5aserad $, den flock himlen. Och han ger oss inte ens hans ga1 s, 5ara falla vilse hedniska r-kningar i rret.
Att utsikten fr,n en animation av st/-rnorna inte mots-ger den urs$rungliga grunden fr kristendomen1 -r en kan i efterhand $, s, s-tt 5evisa att du /ust har hittat i de tidigaste tider av kristendomen inte k-tteri i denna u$$fattning1 om inte 2i5eln s/-lv h-r om inte mycket utanfr. En del1 s-rskilt som kyrkan far Origenes1 har till och med frklarat direkt fr denna tro. 0enare naturligtvis u$$v-ger den negativa u$$fattning. #r dokument fl/ande $assage fr,n Cetavii teolog. 7ogmatisk. E.. +++ s. &O)G> D*anc eandem Eo$inionem1 Xuae astris animam tri5uitG Corro e4 Academia et $rofana $hiloso$hia sum$tam 9hristianis Auri5us im$ortavit Origen1 ac ridiculis et
anili5us commentis studiosorum sui infecit animosN Xuae et i $rimo li5ro de Crinci$iis 9a$ite 0e$timo latius e4$osita leguntur et i 9ommentariis annons +oannis 3os$el o5iter +<0E:TA. u5i $er astris i$sis sus$icatur $assum -ta Kristus Vuinetiam i Xuarto li5ro contra 9elsum illud idem diserte asserit1 ac tam s$iritali Luce1 Vuam ads$ecta5ili Cutat illuminatos1 #uisse 0i Xuidem etiam +lla. Xuae sunt i 9oelo1 inXuit1 astra animalia ratione $raedita sunt et Luce cognitionis +lluminata sunt en sa$ientia1 Xui est $rakt lucis aeternae Etenim sensi5ile i$sorum volym o$us est universum o$ificis. intelligi5ile vero forsitan et illorum1 atXue eorum e4 Li5ero ar5itrio $rofectum D. DCorro Xui su5 nomine Com$hili A$ologiam edidit $er Origene1 inter$olatam fr,n :uffino1 de Xua ali5i dis$utamus1 7iversas i ecclesiis sententias esse dicit de 9oeli luminari5us> Xuae alii animantia -ta $utant ratione $raedita> alii ne Xuidem sensum *a5ere> neutros fr,n aliis haereticos censeri Tamen . +$se dig Origenes i Crooemio Li5rorum de Crinci$iis> 7e 0ole1 inXuit et Luna et stellis1 UT:U? animantia sint till e4anima1 u$$en5art icke traditur D. DCraeter Origenem su$$osititius XuoXue 9lemens i li5ro % :ecognitionum i eadem versatur o$inione A$ud Xuem Ceter adversus simulacrorum cultores declamans sic loXuitur.6 Tu ergo Adora insensi5ilem1 cum unusXuisXue ha5ens sensum nec ea Xuidem 9redat adoranda1 Xuae en 7eo sunt #A9TA et ha5ent sensum id est 0olem et Lunam1 vel montrar1 omniaXue1 Xuae sunt et i 9oelo su$er terram. .ustum enim $utant1 icke ea Xuae #A9TA sunt $er mundi ministerio1 sed i$sorum et Totius ?undi creatorem de5ere venerari. 3audent enim etiam *AE9 cum +lle et adoratur colitur> .. nec Li5enter acci$iunt1 ut heder creatoris creaturae deferatur %idetur Am5rose et Eidem affinis O$inioni1 <E9 icke .erome <am $ers$icue du5itare se Augustine aka fassus est1 cum aliis i locis non minus dilucide sensu 9arere 9oelestia illa cor$ora docuerit D. 7et fl/er nu i Cetavius ar5ete de motsatta syn$unkter fr,n andra kyrkof-derna.
Caulus s-ger E:omar5revet L1 L&G> *ur6 %i gr sedan u$$h-va lagen genom tron6 A5solut inte= Tv-rtom1 vi eta5lera lagen. Om vi s-ger slutligen> *ur6 %i gr sedan u$$h-va tron genom kunska$6 2ort det1 men vi v-nder v,r tro genom kunska$1 utan att ,teru$$r-tta det1 men kr-ver ocks, en ny kunska$1 men den kunska$en skulle vara 5lind utan den gamla tron. Och s, har vi allt vi vet om himmel och /ord1 tillsammans1 fr att klargra att den hgre kunska$en 5yggs1 de hgre Kristi l-ra att e4$andera det1 och mer 5est-mt -r det1 kunska$en i sig utan 5ara med honom d-r.
D+ kyrkan *errens men knen inte skulle g, v-gen fr,n livet till dden1 men att alltid livligare1 5e!us terem liv. Carollen om kristen teologi kallas fram,t -r m,let e4akt och tydlig nog. 7et -r nu mer -n n,gonsin en teologi i framtiden1 det vill s-ga en som verlevde de kommande generationerna evangeliet i ou$$lslig v-nska$ med vetenska$en som evigt liv skatt till nya mer kraftfulla k-rlek. D E3a$1 Kommentar till Evangelium. .ohannes. Lrd ed l. &MO(. sid. O(G
#I" /lutliga verv-ganden -r historisk.
L,t oss ta avslutningsvis med n,gra reflektioner till5aka till ing,ngen. ?edan tanken att st/-rnorna -r hgre 0ouled varelser1 vill nu $assa mer i n,gon av
v,ra vetenska$liga och religisa system eller verkar $assa1 -r det mot den naturliga utflde av den frsta nonchalant vackert s-tt att se $, naturen1 den $rim-ra u$$en5arelsen av det gudomliga till m-nniskan. Alla folk1 kan vi fortfarande lyssna $, 5arndomen1 s, m,nga fortfarande i den vackraste ungdomar ,lder i den1 /a1 n,gra tusen ,r -ven efter en viss utveckling1 ska efter det gudomliga snarare i -n utanfr eller ver naturen1 3ud ge kro$$en till anden1 skild 5,de utom inte1 eftersom de inte utsndrar det i sig kunska$. T/-nsten -r en naturlig 5et-ckning. + naturt/-nster men t/-nsten av st/-rnorna tar som den mest framst,ende individualiseringen av den gudomliga en to$$laceringen. + s/-lva verket kan man h-vda att det inte har varit vrdade inte oftare1 och fastare och hgre i alla naturliga o5/ekt som st/-rnorna1 framfr allt solen och m,nen. #olk som har n-stan ingenting gemensamt1 greker1 $erser1 hinduer1 grnl-ndare1 <ado!essier etc. etc. alla -r verens om denna tro match1 det 5-sta 5eviset $, att de inte l,nat den fr,n varandra1 men har dragit fr,n delad naturlig k-lla. 7et -r tron $, gudomlighet st/-rnorna i s/-lva verket $, annat s-tt -n genom de egenheter som tron av /udar1 muhammedaner och1 vi l-gger till1 de kristna s/-lva mittemot varandra $r-glar. 7essa funktioner kommer av folket trodde endast i enlighet med1 eftersom de har fr,n andra m-nniskor vet om det1 och om man skulle d1 skulle alla /udar1 muslimer och kristna och koranen och 5i5eln frstras1 det skulle vara fr evigt med /udendomen1 +slam1 kristendom1 i den s$eciella 5etydelse som de konfronteras nu1 om samma allm-nna och eviga sanningar som kristendomen har med andra religioner delvis offentligt och delvis utanfr det1 skulle 5ehva gra u$$re$ade g,nger h-vdade $, nytt1 men skulle inte s-kra de gra sig g-llande1 eftersom dyrkan av st/-rnorna. 7u skulle om alla 3estirnan5eter dog1 alltid 5r/a $, nytt1 om m-nskligheten $, nytt 5egnne eftersom det finns de s$-nnande orsakar detta i sakens natur och m-nniskorna s/-lva om och urs$rungs s-tt. %ilka -r dessa tillf-llen6 + $rakt1 storheten1 h/den1 otillg-nglighet1 den o5eroende s-tt1 den mystiska ordning av st/-rnorna1 5eroende av m-nniskan och hela naturen enligt de mest grundliga och mest generella relationer fr,n effekterna av deras styre ver dagen och ,ret och fl/ande 5utiker1 frho$$ningar och skrdar av m-nniskan. 7en fr-msta -r m-nniskans hgsta1 de g,r o5eskrivligt hgt ver huvudet och lyser verallt ver hela /orden.Alla regler fr livet i tid1 allt fr guide genom det v-ldiga utrymmet under sin hatt. ?an f,r inte titta $, solen1 s, m-ktig den -r t-nd1 men han kan se allt 5ara genom deras ingri$ande. *on g,r $,1 och alla kommer att vakna1 hon lockar 5lommorna1 f,glarna ringer1 ,ters$eglas i dammen och dagg1 allt doftar och s/unger fr henne. ?an f,r inte med tanke $, vad det 5etyder1 men det gr inte1 anser han sin 5etydelse g-llande och mer s, /u mindre han t-nker1 och s-kerligen mer korrekt1 -r det mindre om hur slutligen mer han undrar1 som den hgsta utvecklingen av sk-l kan endast finna resultatet av den frsta-avlade god instinkt. %i tror d,raktigt1 vild fr5lindas av den 5ril/ans av solen och m,nen1 hur mycket skulle det vara korrekt att s-ga att vi -r emot det 5lint. %i ser inget annat -n stora lkar i st/-rnorna1 och antagligen finns det l/us1 men de som har ant-nt s/-lv1 som s/-lva g,r genom salen1 de lyser1 och v,ra livs lam$or ge det n-ring. %ad de inte har n,got mer -n v,ra lam$or1 och $rimitiva m-nniskor 5ara gra ingenting1 men med en
5lick allt vad de har mer gemensamt i en1 s-ger> 7et finns 3ud-0ouled varelser1 men vi har frlorat en 5lick1 allt ser $, en g,ng1 och se s, o5eskrivligt mycket och m,nga att vi inte l-ngre om en fr att se vad det -r viktigast. 7en har ett tales-tt> D. *an -r s, l-rde ut att han inte kan $redikaD ?en vi f,r l-ra oss att vi inte frst,r vilken ty$ av $redikan. Och eftersom vi inte frst,r1 om vi h,ller de som de -nd, frst, varfr s, dumt1 men h-r -r 5ara n,got som de m,ste h,lla innan v,ra sinnen fram,t1 eftersom det har kommit till v,r frlorade med v,r anv-ndning av frst,elsen s/-lv. %issa verkar verkligen tycker att det -r tillr-ckligt fr att ha lett hela naturliga maningar tros st/-rna att ha mot5evisat honom med det. ?en fr mig verkar det inte vertygande /-mfrelse1 det faktum att han har s,dana naturliga orsaker och tillf-llen att dra slutsatsen att det ocks, har sin grund i naturen. Om det inte fanns n,gra s,dana naturliga maningar1 skulle endast en g,ng i tid och rum ska$ar intryck av en s,dan1 och frst d, skulle man tala om 5edr-geri. ?en -r det verkligen en s,dan. @ven instinkt av d/ur -r verkligen riktigt styrs av naturliga tillf-llen som vi 5ara inte frst,r $recis som d/uren. ?-nniskan och m-nskligheten1 men -r inte mindre fds med instinkter som g,r endast till de hgre v-4ter av m-nskligheten i enlighet med hgre. %ad den unge mannen kr st/-rnan tro1 5ara kan komma fr,n samma k-lla som fr en aldrig tidigare sett flygningen av f,glar fr,n dem1 5eror aldrig utvecklat land. ?en det finns d-r. @ktenska$ av sinnen fartygets och kom$assen u$$fanns1 vilket leder till det1 hade frekomsten av det avl-gsna landet i s/-len och vingarna av f,geln som inte har n,gon s/-l. 0, det kan ta l,ng tid innan n,gra definitiva slutsatser1 leder oss till5aka till en tro $, den hgre andliga v-sen av st/-rnorna -r1 men att m-nniskan drivs att tro $, den framfr alla kretsar1 visar sig lika mycket eller mer -n eventuella efterfl/ande slutsatser fr en ordentlig grund i denna tro. ?en om m-nniskan och m-nskligheten v-4er1 -r det instinkt frlorad1 och han k-nner igen moderns 5rst1 mamman l,ter inte l-ngre frst,r. Eftersom den m-nskliga instinkten -r inte lika h,ll5art som hos d/ur1 men fr,n framsidan av sinnet fungerar1 anledning1 att frgra honom> .a1 s, var det. %i ser d-rfr i rude nationerna1 som de -r nu och i historien1 mer -n 5ara hans kvarlevor1 sina raster1 som hela1 rena1 s-kra1 full. .a 5ara de frsta stegen1 vilket gr den rastlsa 5livit m-nskliga frnuftet1 fr att utfra de mest vilse -r. 7-rfr kan det ocks, vara s-ker $, os-kerhet1 vacklan och villfarelse att tro r, folk saknas inte. 2ara inte allt kan vara s, tomt $, denna tro1 hur ska vi 5eh,lla honom1 om han har utvecklats som en naturlig tillv-4t med $ermanenta viktigaste och grundl-ggande funktioner1 som $asserar genom alla avvikelser1 och vi l-gger till1 om 5ara det var sant1 alla riktningar i +rrung summera fr att f, en sann helhet. Och s, ser vi sidan av felande i det faktum att i5land en hgsta v-sendet i en m,ngfald av varelser vars enhet den ska stanna1 utan snarare fr att veckla ut1 snderdelas1 i st-llet fr en gud1 det var snart 5ara gudarna1 snart ver varelse u$$lstes till5aka i sin s$litter1 s, var snart hav och luft1 och skogar1 vrdade stenar1 vad som helst1 som var fr sig fll in i gat1 men -nd, 5ara i hgre sammanfattande r-knas som en. ?en om vi erk-nner denna sida av felet i den $rimitiva tron1 $, grund av det faktum att han steg ned fr,n sin rena enkla $rimal marken redan1 s, vi -r -nd, att ska till och med en del av sanningen i det har att s-ga oss inom ramen fr denna urs$rungliga mark och dess n-rhet men vad skulle det fortfarande sant1 om inte
naturen i regel fr5li en levande1 och inte anslutna n,got individ ens levande varelser $, m-nniskor och d/ur ocks,. ?en det -r sant1 kan inte vara en fr,ga fr den gereifteste anledning att se ver alla st/-rnor som den hgsta individualisering av det gudomliga1 eftersom de sticker ut som s,dana i den $rimitiva tro ver allt. %id akuta tillf-llen fr st/-rn t/-nster som -r i naturen och m-nniskorna1 kan det i $rinci$ 5ara sl,ende och detta kanske i strid med de vikter som vi s-tter $, detta -mne1 verkar som samma -r egentligen inte mycket l,ngtg,ende i $rimitiva folk har h-vdat1 eftersom du naturligtvis 5ara kan s-ga att han g/orde helst $,stod. <u -ven en anl-ggning har frmodligen tomma utrymmen1 om de utan Leafs genom en m-ngd olika sidor och de mest kraftfulla skott1 s, om vi inkluderar -ven 5laden v-4er till sin natur och ndv-ndighet. +nte mindre naturligt och ndv-ndigt1 men v-4er den unge mannen med tron att st/-rnorna -r 3ud-souled varelser1 om han inte f,r ut5rott $, var/e $unkt d-rav. Emellertid kan de sk-l av vilka inses l-tt. 0om dyrkan av himlakro$$arna som gudar i st-llet fr 3ud har redan en missu$$fattning i ,tanke faller sedan han 5r/ade enheten att glmma i m,ngfald och frlorar1 d, finns det , andra sidan1 glmmer och ta$$ar detal/er om andra detal/er i fr,ga om samma fel1 5ara att de viktigaste detal/erna -r det minsta frem,l. 0t/-rnorna ovanfr oss -r inte den enda d-r den enda 5ed,rande $rinci$ alla 3ud u$$en5arat1 och efter frverkligandet av allt 3ud var inte mer eller till och med fr,n 5r/an fr att vara i sin enhet och m,ngfald samtidigt har inte riktigt fr den enskilde1 fraktionerna av m-nskligheten har delat a$$licerat de olika sidorna av allt 3ud1 eftersom detta d/ur1 som den riktningen av instinkt fl/er. ?ed alla riktningar tillsammans1 s, man har -nnu en g,ng det hela. Till e4em$el1 en del som ser mer $, hela himlen styra hela detta utan h-nsyn till de enskilda himlakro$$arna dyrkade andra1 det ser mer /ordn-ra undervisning1 fretr-desvis /ordiska naturens krafter -gnas ,t sin dyrkan1 och i den m-ngd delar1 luft1 hav1 5erg1 tr-d1 d/ur1 den redan frlorat hela frg-ves frskt att ,terf,. %issa folk -r aldrig s, tr,kig1 s, kom ner s, d/u$t vilda att de 5ara t-nker $, n-sta fysiska mat och frndenheter. 7et ,terst,r alltid sant att det finns verallt en naturlig 5et-ckning tillst,nd att v-rlden 5r/ar1 -ven i de nordiska s$ken och andar t/-nsten s$kar fortfarande all!-rts i naturen1 och att framfr allt st/-rnorna har $ersonifierad som en gudomlig s$eciell karakt-r och vrdade1 s-rskilt genom s,dana folk som 5idrog med en 5akterie av hgre kultur i sig. Att -ven den 5i5liska tanken $, -nglar odlas d-rifr,n1 n-mndes tidigare. Och under5ara och 5etydande m,ste visas fr oss att med s, mycket anledning till fragmenterad verv-gande av /ordiska naturkrafter1 som har s-kert inte missat att utva sin effekt1 men ocks, /orden1 inte 5ara i den gamla klassiska1 men till ett mycket ruder folk en dyrkan har haft som en varelse.
*ur stor var s$ridningen av st/-rnan t/-nsten fr,n urminnes tider1 -r 5-ttre $, att vara tydlig1 n-r vi g,r in mer i detal/ $, det. &G
&G
+ 5r/an av n-sta -r till stor del h-mtade fr,n ?einers DreligionshistoriaD1 frmodligen inte den 5-sta k-llan n-r det kommer till h,rd kritik1 men h-r nog var det 5ara g-ller att ha fr5isett utvidgning av frem,let.
7yrkan av solen och m,nen 5land grekerna och romarna -r tillr-ckligt v-l k-nda. ?en -ven vi finner denna vrdnad 5land nationerna som finns i skrifter av antiken1 i strsta dimension1 som i egy$tier1 $erser1 assyrier1 kaldBer1 syrianer1 fenicier1 skyter1 massageterna1 ara5er1 indianer1 keltiska och germanska folken . <amnen $, Osiris1 *el1 2el1 2al1 A5el1 Alaga5alus1 ,ngv-lt1 etc -r i olika l-nder fr solen1 +sis1 ?ithra eller ?ader1 ?ylitta1 Alytta1 9a5ar1 7lilat# 7starte#
,erceto etc fr mnen! 0amma dyrkan finns -ven i de gamla finska och slaviska stammar IG 1 $eruanska1 nordamerikanska redskins1 ?ala5ar1 inv,nare i Kongo LG etc <-sta solen och m,nen -r s$eciellt vanligt vrdnad av $laneten1 vars var k-nt vid tid$unkten fr antiken1 med infrandet av solen och m,nen Q1 allts, hur m,nga dagar i veckan1 och helighet nummer Q alls. + de ovan n-mnda folk vars antiken n-mner dyrkan av $laneten verkar vara riktigt varit s, allm-nt som den fr solen och m,nen. @ven 5land hinduerna1 9eylonese1 #ormosanern 5land andra den intr-ffar. Ceruan dyrkade frutom solen och m,nen och Cle/aderna OG 0amma st/-rna1 dyrkas av Ta$u/ern1 en ofrsk-md m-nniskor i 0ydamerika. FG #r finl-ndarna st/-rnan i Karla s$eciella utm-rkelser erh,llna )G 1 etc. +nitialt verkar dyrkan av solen och m,nen fr att ha st/-rnorna $, himlen1 eftersom de -r verallt i kraft1 och senare ofta antro$omorfism har f,tt f-ste1 och dyrkan har dragit sig till5aka till tem$let1 som tilldelats sym5oler och humaniserade 5ilder av dessa st/-rnor1 s, att det slutligen $latsen fr den naturliga kro$$en ofta helt humaniserade folk kom1 men som -nnu l,nat deras egenska$er och 5etydelsen av de naturliga kro$$ar. Cerserna hade l-nge Asien1 de grekiska arna och Egy$ten ervrades1 eftersom de fortfarande dyrkade solen och m,nen utan alla tem$el och statyer. Endast Arta4er4es ?nemon till solen och m,nen har 5yggt tem$el och restes statyer. En 5ild av solen1 som i kristall1 lyste igenom t-ltet fr 7arius. QG + en liknande 5ild av Caeoniansen 5ad MG och $eruaner 'G till solen. 7en C. 0icard &(G fann i en egy$tisk sten en nisch d-r solen $resenterades i form av en m-nniska1 omgiven av str,lar ansikte och omgiven med offer och offer fr $r-ster. 2land ara5erna 5ehornade segment var sym5oler fr m,nen. 3rekerna 5ildade m,nen med horn och solen med str,lar fr,n. &&G Alla dessa listade ikoner eller statyer frlorades sist i de flesta strre l-nder i m-nskliga trogna 5ilder. @ven i dagarna av *erodotos $resenteras fr 5,de Osiris som +sis i de m-nskliga figurer re$resenterar 5ara en g/orde det senare med en Kuhko$fe eller med kons horn off. 0amma historiker s,g och hrde i tem$let i 2elus $, 2a5el med n,got annat -n m-nniskoliknande statyer. 7e 5ronsstatyer i den feniciska ?oloch var i senare tider m-nniskoliknande1 med undantag fr att en m-nsklig stam l-ggs $, en kalv huvud. 7e str-ckte ut sina armar1 d-r de s-tter 5arn som har offrats fr det1 efter att de hade g/ort statyerna gldhet. &IG Cerserna infrdes i senare tider ?ithras som en vacker ungdom och m,nen i kvinnliga formen $, ett tv,h/uligt varukorg innan1 som drogs av tv, h-star. #r att uttrycka fr-ndringar av m,nen1 de gav 5ilden av samma trefaldiga um!undenes med ormar ansikte1 &LG Kelterna i 0tor5ritannien trodde solen som ett vackert h,r rik ung man som inte fraktar den vackra dttrar m-n1 och de senare tyskar 5ildade ?,nen fr,n i form av en man1 som 5ar en ny 5ehornade m,ne $, 5rstet. &OG -r k-nd kolossala 5ilden av solen1 som stod ver ing,ngen till hamnen i :hodos. &FG
IG
Crichard1 naturhistoria av den m-nskliga rasen skidor. Th +++. 7e$t l $ LIQ LLO OM(
LG OG
Lindemann1 3esch. %+. OQ FI FL 7o5ri"hofer1 *ist. de A5i$oni5us U. &(L
FG
7o5ri"hofer1 L9C &(O
*richard# ?aturgesch! <h ===! ,ept l p 32A
6/
QG
0u$er ta5ernakel1 unde fr,n omni5us cons$ici $osset1 imago solis 9rystallo inclusa fulge5at. 9urtius +++. L
8/
*elloutier# Bist! de ;elite C# D la Ba&e $A%0!
'G
Zarate1 *ist. de la conXubte du Cerou. Amst. Hr &Q((. +. &F 0icard1 ?em sur lJEgy$te. sid. &Q)
&(G
$$/
&IG &LG &OG &FG
2eyer annons 0eldenum sid. IFQ Chili$ Turre en cl 7reyer %erm. 0chr E&QFOG ++1 s. Q'M Clin. LO1 Q
En magnifik sol tem$el fanns vid <atche" i Louisiana1 och i Ceru s$an/orerna fann den magnifika 0un Tem$le1 varav s-rskilt Tem$let utm-rkte i 9u"co1 d-r v-ggarna ans,gs u$$ifr,n och ned hela med guld. Ovanfr altaret var 5ilden av solen $, en guld$latta ovanligt t/ocklek. +nkafolket gav sig ut fr sner solen. ?,nen hade en -del tem$el vars v-ggar t-cktes med silver5lad i Ceru. Om st/-rnan-dyrkan av de gamla $erserna och indianer /ag -nd, dela fl/ande information fr,n 2urnouf och 9ole5rooke Eefter Crichard s D<atural *istory of the *uman :aceD1 Th +++ 7iv I sid OI.G ?ed> D+ memoarer 2urnouf $, magiska filosofi och dyrkan av 3ud1 finner vi att de idBer de gamla $erserna var inte lika raffinerad och metafysiskt1 eftersom de har visat nyare frfattare. L/uset som var frem,l fr dyrkan var inte1 som var t-nkt1 oska$ade l/us1 fr,n vilken den ska$ade -r 5ara en reflektion. Dl/us1 tagit a5strakt1D sade 2urnouf1 D-r inte frem,let fr dyrkan i den "oroastriska 5ckerna1 men mot 5akgrund av solen1 m,nen och st/-rnorna.D 7essa -r de Dlumina sine $rinci$io e4 se 9reataD som de kallas i %endidad 0adeh. $ersisk religion -r en kvarleva av den gamla dyrkan av himlakro$$ar som Zoroaster modifierade och dekorerade1 men inte undertryckta. 2urnouf /-mfr denna dyrkan av material l/us med $erserna med den 5ermda 3ayatri av 5rahminerna1 en 5n som finns $, flera st-llen i %eda1 och utan tvekan -r en kvarleva av den gamla dyrkan av hinduer. 7et har versatts av 9ole enligt fl/ande> D7enna nya och h-rliga lovs,ng1 o lysande1 glad sol1 er5/d ni oss u$$fyllas av dessa mina ord1. L-ngre u$$ l-ngtan s/-len1 som en mild man sker frem,let fr hans k-rlek1 vill att solen1 som har utsikt ver alla v-rldar vara v,r 5eskyddare. D DL,t oss t-nka $, den -revrdiga l/uset av den gudomliga 0avitri1 skulle det leda v,ra tankar -revrdiga m-n1 guidade av frst,else1 l,t oss h-lsar det gudomliga 0avitri med offer och $salmer ..D 0avitri -r av kommentatorn1 som 9ole5rooke fl/de1 som ett uttryck fr Dgudomlig ska$are1 som -r l/uset av universumD tagit1 men 0avitri kallas 5ara DsolenD. - 0. 8ilsons Le4icon1 och 9ole5rooke1 $, %eda1 asiatiska.:es %ol M sid. O((1 ed oktav1 ytterligare E. 2urnouf1 E4trait dJun commentaire et dJune nouvelle traduction de %endidad 0ade1 lJun des livres de Zoroastre. <ouv..ourn. Asiatiska. <r L1 D E. Teolog i student och recensioner &MO'G *ur l,ngt under nordamerikanska folkens angri$er dyrkan av solen och m,nen1 fl/ande utdrag ur en artikel av +3 ?;ller $, idBerna av den stora
anden vid nordamerikaner vil/a l-ra> D7en allm-nna $olyteism av :edskins -r en frening av en sydlig omedel5ar naturdyrkan och en nordlig andedyrkan1 som tillsammans sm-lte till avgudadyrkan. 0dra naturdyrkan1 stod i s$etsen fr solens kulten 5ars i hela 0yd-och 9entralamerika s$ridning1 och -ven k-nt under antiken 1 det vill s-ga innan invandringen av de norra stammarna1 i l-nderna i det gamla me4ikanska im$eriet. #r,n vissa omst-ndigheter1 men nu verkar det som tas i l-nderna i den nuvarande U0A och 5rittiska Amerika fre den vilda /-garen 5efolkningen i landet fr,n en t-t $o$ulation av civiliserade l-nder var ocks, d-r som solen t/-nsten -gde rum ....... Efter denna naturliga t/-nster Edvs. frt/-nst d-ravG nu dyrkade dem E:edskinsG de o5/ekt som st,r i hela naturen till sina verkningar s, stor och h-rlig1 och motion $, s/-len och det fr de m-nniskor ett starkt inflytande1 s, -n solen m,nen och st/-rnorna1 -r Cle/aderna kallas dansare och dansare1 meteorer -r ocks, gudomliga varelser1 liksom regn5,gen och norrsken1 5land elementen -r eld $, to$$en av vilken s-rskilt dyrkades av 7ela!are1 fl/ ,ska och 5li4t1 storm och hagel1 f/-drar1 5-ckar1 floder1 0eeJn1 hav1 kli$$or och tr-d1 v-4ter och till och med hela skogar1 som -r utrustade med s$r,ket1 det 9hi$$e!-er har vackra legender om urs$runget till ?orning 0tar1 under verg,ngen fr,n sommar och vinter och liknande1 5land ?ingost-mmen ?andansen och ?nitarris gudinna v-4triket -r k-nd som den gamla kvinnan som aldrig dr1 dyrkad. E8ied1 ++ &MI &I&G ...... %anligast var dock dyrkan av den stora centralst/-rnan1 som solen t/-nsten inte l-ngst ned i ?ississi$$i skedde en5art med A$alachiten i #lorida och <atche"1 men ocks, till alla nordliga stammarna1 5,de Leni-Lena$e1 eftersom ?ingo och folket $, v-stra sidan av <ordamerika1 som Kalifornien och deras grannar1 och sedan $, 8akosch och 8ot/-ken. + %irginia offrade de solen to5ak och restes till hennes -ra $yramider och kolumner som de re$resenterade .... Om <ado!essier rkt1 s, de v-nde sina ansikten mot solen1 visade henne calumet eller rr av fred1 sade rk1 sol = ..... %id denna omedel5ara naturlig 5et-ckning -r nu att inkludera d/ur service ..... 7enna natur-dyrkan1 denna dyrkan av himlakro$$ar och d/ur -r 5eroende av /ust tanken $, en framtida s/-lar tillsammans1 och -ven om de -r oftast utformade s, att man antar migreringar av den m-nskliga s/-len genom 5,da himlakro$$ar -n d/ur. 7u kan 5ara sluta st/-rnorna av s-ten fr 5ortg,ngna s/-lar &)G 1 eller man tror att de s/-lva -r avliden $erson. &QG 0,ledes morgonst/-rnan fr att ha varit en sen ?nitarri .....
&)G &QG
%ollmer Artikelnummer> Otsistok. 8ied1 ++ &FI
,en kosmologiska historien ansgs ocks cosmogonic skdespeleri# och som solen eller himlen gud var ocks Skaparen! ,rfr# 'land hinduerna# r solguden ocks samtidigt ,emiurgen! = *eru r ocks Solguden# Skaparen! ,en hgste guden Si'erian mnniskors liv inte 'ara i himlen eller i solen# men det hller solen sjlv fr denna anda .Stuhr# Eel av eller S! 288/# och den stora vren festivaler nedstigningen av solguden firas .6orres# 7siatiska "&thengesch! %%/ !!!!! (rn Eedskins ven hennes stora anden r tnkt som solguden! ,etta har pgtt ut ngra namn ut# precis som Barakouannentakton visar att det 'inder solen# och Burons 7resko5i# =roFuois 7griskove r sol gudar! "en andra mellan solguden och den stora anden urskilja! ,ela5are r himmelens 6ud den hgste guden# solen# den andra! .4oskiel!/ :a# till och med d&rkade 4enapestamm den ;hippe5er <rots den stora anden "anedo# men varken sol eller mne! ?u# i s fall# men i
vissa 4eni 4enape ,en Store 7nden d&rkas mindre n solguden# s definitivt gra (lorida folk som 7palachiten# ?atche)# etc! inklusive en 'et&dande undantag! "en ven i andra 4eni 4enape# som med liten vik# den store anden d&rkades som solen# och igen p andra 4eni 4enape fredspipor av solen p den stora hgtider Gitschi "anitu uppl&sta ra# och kvinnorna har vid soluppgngen solen deras 9arn dar! Eent allmnt finner vi dock ven om den stora anden som en solgud d&rkades vid "ingostmmen! Sagan om livet# eller den gamle mannen# som aldrig dr# eftersom de ofta kallar den store 7nden# antingen solen sjlv# som med "andansen# "nitarris# 9lackfoot# eller vad vill sga samma sak# livets Berre har sitt ste i solen! ,en ?ado5essier hlla solen fr Skaparen# du offra det 'sta av jakten# den frsta rken av rret och 'er till henne vid soluppgngen !!!!! 0, d-rfr ofta i 0i5irien den hgste guden och allm-n himmel och sol $, samma g,ng E0tuhr IOOG1 s, inte mindre enade +roXuois stora anden Agriskove och *urons Aresko!i 5,da termer av himmel och sol i sig. Annars ?en den store Anden ofta dyrkas $recis som himmelens 3ud. D *ur k-nner ocks, de antika filosoferna1 som 5ygger $, den syn $, naturen och en naturlig syn $, saker och ting 5aserades -nnu mer -n i dag1 den 5ild av en animering av naturen i allm-nhet och i sam5and av st/-rnorna var h-rmed i synnerhet som fl/ande avsnitt fr,n 9icero1 7e natura deorum teach. &MG
&MG .onerna n-mns
gudomliga
endast kortfattat h-r. 7et -r andersher k-nt att Thales allt full av varelser h,lls.
Li5 +. ca$. && 9rotoniates autem Alcmaeo1 V%+ soli et Lunae reliXuisXue sideri5us animoXue $raeterea divinitatem 7:edigera .... Cythagoras censuit1 animum -ta med fortfarande 5est,r :erum omnem intentum et commeantem1 e4 Xuo Animi nostri car$erentur .... _eno$hanes1 instrument ad/uncta1 Omne1 Xuod -ta infinitum1 voluit 7eum esse .... Carmenides continentem ardorem lucis or5em1 Xui cingat coelum1 7eum a$$ellat .... 9. &I +dem EClatonG i Timaeo et dicit et i Legi5us et mundum esse 7eum1 et coelum et astra1 et terram et animos et eos1 Xuos ma/orum institutis acce$imns .... 9. &L Aristoteles modo menti tri5uit omnem divinitatem1 modo mundum i$sum 7eum dicit esse1 modo Alium Xuemdam $raeficit mundo eiXue EA0 kontradiktoriska tri5uit1 ut re$licatione Vuadam mundi motum :egat atXue tueatur1 tum 9oeli ardorem 7eum esse dicit .... _enocrates 7eos esse dicit octo> XuinXue eos1 Xui in stellis %agis nominantur1 Unum1 Xui e4 omni5us sideri5us1 Xuae sunt infi4a 9oelo1 e4 dis$ersis kvasi mem5ris sim$le4 sit $utandus 7eus> 0e$timum 0olem ad/ungit1 octavarnXue Lunam. E4 eadem Clatonis skolas Conticus *eraclides $uerili5us #a5ulis refersit li5ros> mundum tum1 tum mentem divinam -ta Cutat> erranti5us etiam stellis divinitatem tri5uit1 sensuXue 7eum $rivat et e/us esse %ult formam muta5ilemN eodernXue m li5ro rursus terram et coelum refert i deodoranter. <ec vero theo$hrasti inconstantia ferenda est ?odo enim menti 7ivinum tri5uit $rinci$atum ?odo 9oelo1 tum Antem signis sideri5usXue coelesti5us. <ec audiendus e/us revisor 0trato1 -r Xui Chysicus a$$ellatur1 Xui omnem vim divinam in natura 0+TA? -ta 9E<0ET1 Xuae causas gignendi1 augendi1 minuendi ha5eat1 sed careat omni 5em-rkelse et figura. 9. &O Aliis li5ris EZenoG rationem Xuamdam genom omnem fortfarande 5est,r :erum $ertinentem1 %+ divina affectam -ta Cutat. +dem astris hoc idem tri5uit1 tum Annis1 mensi5us1 annorumXue mutationi5us .... 9leanthes1 Xui Zenonem audivit1 tum i$sum mundum esse dicit 7eum1 tum Totius naturae menti atXue Animo tri5uit hoc nomenkla .... 9. &F Ait enim E9hrysi$$us 0toicusG vim divinam i ratione -ta $ositam et naturae i universae
atXue Animo element i$sumXue mundum esse dicit 7eum et e/us Animi fusionem Universam1 tum e/us i$sius $rinci$atum1 Xui i mente et ratione versetur1 communemXue :erum atXue omnia fortfarande 5est,r Universam continentem > tum ddlig vim +C0A? et necessitatem :erum futurarum1 +gnem $raeterea et EU?1 Xuem ante 7i4i1 aethera1 tum ea1 Xuae natura atXue fluerent manarent1 ut et AXuam Eet terram1G et aera1 0olem1 lunam1 0idera1 universitatemXue :erum 1 Xua omnia continerentur1 homines atXue etiam eos1 Xui Essent immortalitatem consecuti. Li5 ++ 9. && E2al5us 0toicus >G <atura est igitur. Xuae contineat mundum omnem eumXue tueatur et ea Xuidem icke sinus sensu atXue ratione. Omnem enim fortfarande 5est,r necesse est1 Xuae non solitaria sitta neXue sim$le41 sed cum annat atXue /uncta conne4a1 aliXuem *a5ere i sig $rinci$atum1 ut i homine mentem i 5elua Xuiddam liknelse mentis1 unde oriantur :erum a$$etitus .... %idemus autem i $arti5us ?undi E<ihil est enim i omni mundo1 vilket inte -r fallet sit $ars uniG inesse sensum et rationem. + ea $arte igitur1 i Xua mundi +nest $rinci$atus1 *AE9 inesse necesse est et acriora Xuidem et ma/ora. Vuocircas sa$ientem mundum esse est necesse naturamXue EA?1 Xuae res omnes com$le4a teneat1 $erfectione rationis e4cellere1 eoXue 7eum esse mundum1 omnemXue vim ?undi natura divina contineri. 9. &I Audiamus enim kvasi Clatonem Xuemdam 7eum $hiloso$horam> cui $lacet duo -ta motus1 unum suum1 Alterum e4ternum> -t Antem divinius1 Xuod i$sum e4 se-sua s$onte moveatur1 Vuam Xaod $ulsu agitetur alieno. *unc autem motum. i 0olis animls -ta $onit1 fr,n iisXue $inci$ium motus -ta ductum Cutat. Vua$ro$ter1 Vuoniam e4 mundi Ardore Omnis motus oritur -r autem non iver alieno im$ulsu1 sed sua s$onte movetur> animus sitta necesse est E4 Xuo efficitur animantem esse mundum. AtXue e4 hoc XuoXue 5egri$lig $oterit i eo inesse intelligentiam1 Xuod est mundus 9erte ?elior Ulla Xuam natura. Ut enim est nulla $ars cor$oris nostri1 Xuae non minoris sitta1 Xuam i$si nosmet 0U?U0> sic mundum universum Cluris -ta necesse est1 Xuam $artem aliXuam univer. Vuod si ita est sa$iens sitta mundus est necesse. <am ni ita1 -ta hominem1 Xui est $ars mundi1 Vuoniam rationis $artice$s est1 esse Xuam Cluris mundum omnem1 o$orteret. 9. &F E2al5us 0toicus >G AtXue *A9 mundi divinitate CE:0CE9TA1 tri5uenda est eadem sideri5us divinitas> Xuae e4 $arte mo5ilissima $urissimaXue Aetheris gignuntur1 neXue ulla $raeterea sunt admi4ta natura sunt totaXue 9alida $erlucida atXue1 ut ea XuoXae rectissime et animantia esse et sentire atXue intelligere dicantur. ... Vua re Vuum solis ignis similis eorum ignium sitta1 Xui sunt i cor$ori5us animantium1 0olem XuoXue animantem -ta o$ortet et Xuidem reliXua astra1 Xuae oriantur i Ardore coelesti1 Xui vel Aether coelum nominatur. Vuum enim aliorum1 animantium ortus in terra sitta1 aliorum i aXua1 i Aere aliorum1 a5surdum -ta Aristoteli videtur i ea $arte Xuae sit annons gignenda animalia a$tissima1 d/ur gigni nullum $utare. 0idera autem aethereum Locum o5tinent> Xui est et sem$re Vuoniam tenuissimus agitatur et %iget1 necesse est1 Xuod i eo d/ur gignatur1 id et sensu acerrimo et mo5ilitate celerrima -ta. Vua re Vuum i aethere astra gignantur1 consentaneum est i hans sensum inesse et intelligentiam. E4 Xuo efficitur i deorum numeroen astra -ta ducenda. Till och med den l-rde ale4andrinska .udisk Chilo erk-nner den gudomliga andliga natur st/-rnorna1 s-ger en av dem>
]G
7et s-gs att vara 5eg,vad med medvetande d/ur1 utan var och en -r en rent andlig varelse1 genom och -dla natur och fri fr,n allt ont.
0, stor vikt /ag l-gger $, 5r/an av m-nskligheten med naturt/-nster och 5land
dessa s-rskilt med st/-rnan av t/-nster1 s, /ag satte den men ingen ensidig. @ven kristendomen1 /udendomen1 islam skedde inte slum$m-ssigt1 men -r dess v-sentliga gon5lick efter den ndv-ndiga utvecklingen av m-nniskans evolution1 och om det verkligen de s/-lva skulle 5ehva 5eaktas i sin egenhet som avskaffades n-r man t-nker 5ort att s-rskilda sk-l som de intr-ffar1 och deras fortsatta1 men -r s,dan att t-nka 5ort av medel1 den som t/-nstg/orde en g,ng fr alla i s/-lva verket fr att kalla vissa -ndam,l i v-rldsordningen1 och med s, lite gr untriftige godtycke1 som om vi skulle t-nka 5ort all!-rts ,terkommande s$-nnande orsaker till naturliga och st/-rna service. %ad v-rldsordningen kan endast komma att t-nda en g,ng1 men med eviga fl/der1 -r verkligen inte mindre 5indande -n vad den visar all!-rts. 1num 1 sed leonem . .ag tror det /a men s/-lv1 och har den uttalade tillr-ckligt1 till evigheten1 den slutliga segern1 vilket i slut-ndan genomgri$ande1 regeln om kristendomens alla hans stora eviga gon5lick efter1 och att de m,nga och m,nga 5arnsliga stunder av hedendom hade verallt fr att vara 5orta1 och inne5-r inte att vi ska glmma hur Kristus kom in i den /ordiska v-rlden s/-lv som den hgsta m-nskliga manifestationen av gudomlighet att dyrka1 att se honom som 5-rare av det hgsta och 5-sta medling av det m-nskliga med det gudomliga1 att komma till5aka till en r, dyrkan av solen och m,nen fr att falla till5aka. %ad kan ocks, 5ero $, att det ovan anfrda -r det inte $, grund -r inte m,let1 vad de f,r och h-mta1 men -ven detta1 att hedendomen omfattar inte 5ara 5arnsliga inslag1 men $, 5asis av sanning som en g,ng i en framtida tid$unkt med sanningar kristendomen frenas i en hgre enhet och kommer -ven att 5idra renas med samma1 samma nya groddar fr stark. L,t vildarna trots allt 5er till solen och m,nen1 5er han till 3ud mindre om han 5ara 5er alls1 och 3ud hr honom mindre1 hr 3ud allting6 Av5ryter men fadern sitt 5arn1 vilket han fortfarande -r fr stor1 nu innan hans gon1 nu kan omfamna kn-na $, honom s$ela den $, $lagget med detta och att rattarna1 s, det -r n-r vilden snart det u$$t-cks att snart i stort1 3ud1 men 5ara den sinnliga m-nniskan 5arnslig sak detta -r1 att vu4na 5r riktas till alla1 eftersom 5ara det hela -r all v-rdighet1 all rikedom1 all h/-l$ av all trst. + ingen annan l-ra1 detta s, fast eta5lerad som i den kristna1 och v,r avsikt -r inte d-r1 riva ner denna grund1 men till dess fullst-ndiga u$$fyllelse att tr-nga under o5egr-nsad mening. 0-rskilt i den meningen att den mest o5egr-nsad u$$fyllelse1 men att 3ud som man h/er om allt utan att ta 5ort n,got av sin makt i ett avseende1 -r $, s-tt och vis en ,terg,ng till utg,ngen1 d-r mots-ttningen mellan kristendom och hedendom fortfarande inte frekomma. Eftersom inte hedendom1 som det kan t/-na till kristendomen1 men s/-lva grunden som fldade hedendom och kristendom kan regenereras i en frvandling av hedendom av kristendom och fryngring av kristendomen med hedendomen -r l/usa. 7, hela naturen kommer att leva igen1 och -nglarna igen s-tta $, sina kl-der av l/us fr att omvandla synligt ovanfr oss. 0,1 /ag menar1 det 5eslutas i sam5and med utvecklingen av m-nsklig kunska$. Emellertid -r det detta> + den ideala initialtillst,nd1 som naturligtvis 5r/ar avvikelsen omedel5art efter olika sidor1 s, att vi 5ara ser i mitten av dessa avvikelser som de olika riktningarna av folket -r den verkliga enheten mellan 3ud och natur1 s/-l och kro$$1 -ven genom sina
tvivel dystra1 fortfarande ,tskilda av n,gon 5egre$$sm-ssig u$$delning men h-rmed -nnu inte tr-tt olika sidor eller vyer av deras verv-gande is-r. Alla stunder1 som1 urskil/5ara fr visning 5/rnar denna enhet i sig1 fortfarande -r outvecklad1 ofrklarlig faktum> det -r att unaufgeschlossene -gg av tro1 som vi talade om tidigare1 och ytterlighet h-ri $, ett s,dant s-tt att man $, ett visst s-tt i ett tillst,nd av den mest $erfekta kunska$er $, annat s-tt $, vilket den ofullkomliga kunska$ fds. *an har hela sanningen1 men 5ara det mycket r,1 och inte minst klarhet om sanningens gon5lick1 han -r klokare -n de klokaste 5land oss och 5arnsligt som den mest 5arnsliga av v,ra skol5arn. 7e tv, motsatta ,sikter finns $, det urs$rungliga tillst,ndet fr m-nniskan1 att han -r den mest ofullkomliga1 att han var den mest $erfekta1 s, 5,da -r r-tt1 finns som l-nkade. ?en nu den $ersonen ska inte st, i den tvetydighet och det omedvetna av de enskilda sidor och moment som enhet och sanning1 men -r samma och deras r-tta frh,llande till varandra och att vara medveten om allt som handlar enhet. + den h-r kursen fr utveckling nu -r han misstar tusen g,nger1 ta$$ar han ut ur det mest $erfekta i vissa avseenden tillst,nd 5lir hans frsta helt gett kunska$ 5it fr 5it1 genom att ta sidorna av 5itarna med undantag fr hela1 -r det deras r-tt relation till helheten1 inte erk-nner att han inte l-ngre ser1 att han gr fr mycket av den eller den enskilde1 eller frvirrad se$aration i kontem$lation med en se$aration i -rendet. ?en -ven med det han l-r sig de enskilda sidor och 5itar i deras individuella omst-ndigheter vet alltid 5-ttre till varandra1 och med vetska$ om de enskilda relationer alltid e4$anderat1 och alla till-gg i vetenska$svinst marken1 f-ster de sig s/-lva tillsammans igen1 mots-gelsefulla 5est,nd1 Tillsammans Timm slutet -r1 och s, den $ressar mer och mer mot ,terh-mtning efter en sammanslagning i enhet och sanning som -nnu inte hade lsts fr den frsta kunska$sl-get.Allts, man vinner igen senaste fullst-ndiga enande K5erschauung av det hela1 men med en skar$1 allt individuellt -r korrekt scheidendem och verkn;$fendem ,sikter. ?ellan slutet och 5r/an -r rikedom och fullhet utveckling1 men ocks, A5!eg och stridigheter. 7et -r med sanningen $, ett s-tt1 $recis som ett konstverk som 5ara h,lls u$$ helt och vackra fre m-n1 sedan delas u$$ efter honom och h-rmed frstrt till den enskilde att vara v-4ell,dan kunnig1 -ntligen till5aka till full helhet1 d-r den den d/u$a insikt1 -r det 5ara fr r, look -nnu kommit1 tills full effekt och mening1 s-tts iho$1 och nu ser han det i samma form igen1 som det s,g ut den r,a utseende. Under tiden sker mycket os-kerhet och oenighet en1 /a minnet av det hela och nyheten om monteringen -r frmodligen helt frlorad1 tills1 n-r inne5rden -r erk-nt individuell r-ttighet1 tvingar den sig till5aka till frsamlingen.
D<aturen EsinnetG frenar verallt1 och sinnet se$arerar verallt1 men anledningen frenade 8ie5er1 s, mannen -r innan han 5r/ar filosofera1 n-rmare sanningen -n den filosof som -nnu inte geendigt sin underskning.D E0chiller1 DC, estet. ut5ilda folket.D sidan 'IG
0, vi nu var tvungna att vara s-ker $, 5arnen 5ortom tro1 frmodligen hade
sanningen i det hela och :ohen1 men ingen utvecklade medvetande1 ingen regel om stunder hade samma. *an var s, os-ker $, sig s/-lv att han vacklade fr,n var/e ledig frekvens1 s, oklart om sig s/-lv1 att han gav n,gra 5edr-gliga ku$onger1 s, lite som kan ta tag i individen med det hela1 samtidigt som var/e frsk att g, in $, detal/er1 l,t honom frlora det hela.7-rfr han ocks, helt ren och god och full1 hur gr honom en idealistisk till5aka vergri$ande analys till 5r/an av m-nskligheten som en hemgift av 3ud s/-lv1 att hitta n,gonstans1 kanske aldrig att finnas intakt1 det frsta steget att ens egen medvetenhet om m-nskligheten i g/orde sin utveckling1 strd eller frstrt n,got av sin urs$rungliga renhet och godhet och verfld1 h-r efter detta finns i den riktningen1 men vad 5arndomstillst,nd m-nskligheten fr,n 5r/an finns $, in5itne och mest konsekventa1 och inte heller har den rena ofrfalskade fulla k-rna ut och som alltid ,terst,r1 vi s-ger det igen1 att naturen -r en 3ud ins$irerade att det -r enskilda $,fund som engagerar samh-llet fr,n m-nniskans fullst-ndiga och st/-rnorna1 den hgsta 5land dem. Av allt virrvarr och frvirring av hedendom all tydlighet lyser d-rifr,n genom. L,t oss sammanfatta de viktigaste riktningarna av utveckling1 5eroende $, vilken av de urs$rungliga i sig u$$lstes n,gon tro1 nu n,got n-rmare1 kan vi urskil/a de tv,. En riktning se$arationen -r att utan se$aration fr,n 3ud och natur1 kro$$ och s/-l1 den gudomliga s$ecificerar is-r endast med 5redare i det stora ut5udet av naturliga former. <-stan ingenting -r kvar i v-rlden1 som inte skulle ha till5ett som gudomlig1 och med stenar1 hgar1 skr-$1 skalade skinn. Allt verkar ha r,d eller 5etyda n,got fr m-nniskan1 som g,r utver den makt och 5etydelsen av sin egen natur1 verkar $, samma eller hgre vitalitet till honom en delaktig. *-r1 som vi sett ovan1 tanken eller k-nslan av en allt 5indande enhet som l-tt frg,s helt1 och verkar till och med de hgsta varelserna i naturen endast som en enda ver och vid sidan av andra detal/er. 0, -r det med de flesta hedniska religioner i m,let1 faktiskt ligger h-ri k-rnan i den sanna hedendom som finns i religionen av grekerna sin hgsta frklaring. Om 0chiller s-ger> En fr att 5erika 5land alla dessa gudar var tvungen att g, efter1 kan det v-ndas till n,got att s-ga att grekerna rika v-rld av gudar var $, 5ekostnad av den Ende 3uden. ?en vi har en stor1 m-ktig1 m-ktig1 forntida religion1 som 5evarar enighet med m,ngfalden samtidigt1 och att s-ga fr denna riktning1 s, har samma klassiska 5etydelse som den kristna synen $, den andra riktningen. 7et -r religionen av hinduer. En allge!altiges naturliga varelser1 som 5errs hela saken1 h-r visar sig 5ara i tusen g,nger olika individuella former. 7et -r en monstrus religion som fddes ur livmodern av den d/u$aste sanningen den mest -ventyr oformade. En /-sande liv 5l/ar i denna religion1 det finns rikedom1 verfld1 utan siktning klarhet1 ingen ";gelndes ,tg-rd. 0/-len -r alltid som i ett 5ad grov materia och stiger ut 5ara fr att kasta sig in i en ny. Anden -r inte sk-rmad saken1 men intrasslad och frvirrad i sina la5yrinter. 7et -r inte framsteg1 men 5ara en evig cirkel.
?an m,ste skil/a $, n,got s-tt mellan utformningen av den hinduiska religionen1 som i de -ldsta dokumenten i samma sker %eda1 och den senare och nuvarande formen av denna religion. 7en -ldsta designen -r mycket enklare -n det senare. 7en hinduiska religionen har 5livit mer f-rgglad1 mer frvirrad1 mer varierat och viels$altiger1 har 5livit l-ngre och l-ngre 5ort fr,n m/ligheten till klargrande. #r egenska$erna hos den nuvarande situationen som ett f,tal $latser t/-nar fr,n ?ission skrifter1 5r det visa sig1 som i all storhet och sanning $, grund av deras religion1 som -ven
de kristna mission-rerna inte kan l,ta 5li att gra r-ttvisa1 men $rinci$en om rena 5efruktningen och frdelaktig till-m$ning 0amma komma helt vilse eller verhuvudtaget saknas1 och visst det kommer att kunna ,terintr-da det endast genom kristendomen1 5landning av 3ud1 av hela1 som ensam till5ed/an och 3ud frt/-nar att kallas1 och de 0ingulars vardagliga saker -r helt 5orta i utvandet av denna religion. DD .ag har varit fr,n all evighet och kommer att vara fr evigt1 /ag -r roten till allt det $, morgonen1 som $, kv-llen1 som i norr1 som i sdra delen av det som finns i himlen och $, /orden1 och /ag -r allt> 0anningen och sinnet1 tydlighet och med h-nsyn till l/uset1 u$$r-tth,llare och frstrare1 5r/an och slutet> .ag -r o-ndligt DD. + dessa och liknande uttryck l,ter skrifterna fr hinduer 2rahma1 den urtida gud1 $rata om sig s/-lva1 hela hinduiska folket1 men1 som om att svara1 5ek-nna> DD .a1 du -r den sanna1 evigt v-lsignad1 ofr-nderliga mot 5akgrund av alla tider och $latser. 7in visdom k-nner igen tusentals lagar1 och -nd, du agerar alltid gratis och gr allt fr din h-rlighet. 7u ensam -r det verkligen v-lsignad1 du 5-r essensen av alla lagar1 5ilden av all visdom1 dig1 ver hela v-rlden i dag1 allt. DD D7essa -r alla hga uttryck1 k-ra l-sare1 och n,gra av er kanske n-stan l,ta som 5i5els$r,k. ?en det s-tter n,got 5akom det1 fina 5u55lor -r de som1 n-r du attackerar efter,t fr dem n-rmare s-tta in i gat1 distraherad i ingenting. 0k,da > 2rahm -r allt och snart 5lir ett regnmoln1 snart a4 till luft1 vatten1 sol1 /a till allt1 -ven den minsta varelse1 s, att den sammanfaller i slutet med v-rlden ren och suddig i general#oras?uch fr. Cresentation av hindu allt som syns -r en del av gudomen1 s, du kommer inte att 5li frv,nad ver att 5rahminerna1 som en del $, ena sidan av ett fredrag eviga och om-t5ara gudomliga varelser1 , andra sidan igen1 det antal av deras gudar till LL( mil/oner har indikerats tv-rtom du fr,gar. %arfr inte 5e men vissa dagar i den hinduiska ris som han annars hade v-l kan smaka $, snickar hyveln och $lattan i 5l-ck och $enna1 som han hans religisa dumheter6 skrev ner .... Utver dessa LL( mil/oner gudar 2rahma1 ska$aren1 %ishnu1 u$$r-tth,llare1 0hiva1 frstraren -r oss. !.. D E3raul1 Evange+isch Lutheran ?ission ark &MO). sid. '(G fl/ande fr,n 7ag5ok av mission-rerna Lee1 3ordon och Critchett under ,ren &M&&-&M&O1 i %i"aga$atam i Ostindien> D+dag har vi s$rang in i en grann5y till en man som uttryckte de u$$rrande tankar mot oss1 gudomlighet visa sig i form av en ,sna1 5egre$$et 3ud som.D @r 8orld s/-l Dinte nog fr denna s/unkna delen av m-nskligheten1 eftersom de 5ildas en1 v-rlden och allt som finns i den1 -r s/-lva k-rnan i den gudom1 de religisa indianer har d-rfr ingen tvekan1 det mest fraktliga sak $, $eta sin fantasi fr att dyrka som gudomlig1 hantverkare 5ugar d-rfr innan hans %erktyg1 innan han 5r/ar ar5eta med att gra samma sak fr att vara god och s/m-nnen 5ad till ske$$et som tar honom att gra det till5aka fra honom lycklig igen. D
7en andra riktningen fr se$aration -r1 s, att s-ga vinkelr-tt mot den tidigare1 eller snitten internt i tv,1 d-r de frsta e4terna monstrosities -r eller av5rott i en s,dan. Ty om i tidigare ledning av 3ud fr5lir s/unkit i naturen1 det andliga och kro$$sliga ?an omvandlar 5ara i nya former och 5ryts av yttre $,verkan1 , andra sidan1 i den andra A delas sig i att vara1 3ud slits av naturen1 som en levande anda av hennes dda faced1 tas ut som en verl-gsen varelse ver dem1 det naturliga -mnet1 inte d-r det var frmodligen eingetan. Efter detta filosofiska s-tt1 kraften 5land oss1 3ud1 religion och vetenska$ens natur har varandra s, frklarade att endast svaga s$indeltr,dar av kontem$lation och n,gra uttryck som du missar1 och inte heller kan 5edriva i dess konsekvenser1 l-nka dem. + naturen1 allt g,r dd regel och lag. 3ud kom som en del i en o-ndlig ensamhet och om-t5ar h/d1 och v,ra h-nder som vi h/er till honom1 men
de -r inte tillr-ckligt fr honom1 och han gri$er med h-nderna i den till5aka till naturen1 men vi vet inte vad han har att gra det. #r,n fullheten av det gudomliga l/uset i livet1 som 5ara fyllde hela v-rlden1 n,gra gnistor -r 5ara hos m-nniskor och d/ur kvar1 och till och med v-4terna s/unkit i natten1 det -r som efter en l/us dag 5ara s$ridda st/-rnor 5o i himlen1 i en s,dan kv-ll som frde oss denna riktning. 7et -r1 som med skvling av ett 5lomstrande land lever fortfarande s$arar endast i enskilda f-stningar1 -r dessa kro$$ar m-n och d/ur1 dock1 ringar1 allt -r de. *ur ande och natur frfall1 snderfaller ocks, den andliga v-rlden i sig. %i har 5ara s$ken 5redvid varandra1 inte l-ngre i ett 5and med samma suver-na anden1 som i sig snarare 5ara v-ldigt ytlig om den. *ur kan han inte ocks, 5inda andarna1 efter att han klev u$$ $, naturen1 medan de fr5lir samma 5eteende i s$eciella gmst-llen. 0om andev-rlden1 snder naturen i sig. *ur kan kro$$en1 s/-len att h,lla1 men -nd, g, iho$ i ett1 vara frenlig med deras $engar6 Ekologiskt och oorganiserade v-nder tv-rt mot varandra. Och g,ng $, g,ng att det se$arerar. #r tv, sidor eller as$ekter av samma sak1 s/-l1 sinne1 tv, delar av samma sak. 0/-len h,ller fast vid kro$$en1 kommer och g,r med honom1 flyr anden fr,n kro$$en vid dden1 den anda av s$rit efter. ?en kro$$en nu fraktade och med den s/-l som du vill l-mna honom 5ara som en rest$ost1 och talar1 min livskraft s g,r 5ra ocks,1 eftersom det -r -ntligen ika$$ honom och livskraft fr,n1 och gr allt sist dess mekaniska h,llfasthet. Och s, g,r i $ension och det skil/er utan u$$eh,ll och -r alltid klar och alltid 5egri$liga fr den enskilde och alltid dd och alltid mots-gelsefull helhet. 0innet -r r-dd fr det organ1 som han s/-lv ,teru$$livades1 som ett lik1 och s-ger 5ara att han avskr-cker m/ligt fr,n honom1 kunde r-dda honom fr,n hans de. Kro$$en -r r-dd fr den anda1 hans 5est-llning Crin"i$e1 och t-nker samma fokus $, 5ara strande i sin ordning. Allt k-nns fr5annelse denna stridigheter och gr-l forts-tter fortfarande. + denna riktning vi s/-lva -r fortfarande mitt u$$e ing,r. %i gillar att kalla den moderna kristna1 eftersom det -r den nutida kristna. +nte fr att Kristus s/-lv skulle ha samma anledning1 inte fr att de tillhrde k-rnan i kristendomen1 lika i den meningen att vi diskuterade. Kristus s/-lv aldrig slits 3ud av naturen1 frh,llandet mellan 3ud och naturen diskuteras inte alls1 det -r 5ara inte 5est-mt. En annan var hans o5 *an har verkligen sagt och 5efallde> 3ud -r ande1 och de som till5er honom m,ste till5e i ande och sanning. #rutom att /ag -r ett s$ke och min 5eg-ran m,ste skickas inte till n,gon annan m-nniskokro$$en1 men ande1 men varfr frnekar inte att /ag har en kro$$ och att en annan har en kro$$. 0, det inte frnekas -ven av Kristi ord att 3ud -r den anda av en kro$$ i naturen har nekas om samma med r-tt att frvirra honom andan i det och gra framst-llningar till med honom frvirrad1 som g/orde hedning 1 och fortfarande gr hinduer. 7et -r 5ara inte alltid har tid att u$$m-rksamma kro$$en1 och tiden fr Kristi var s-rskilt tid1 res$ektera kro$$en1 det ovanst,ende v-rdet ansedda som r,dde i den r,dande hedendom att avskeda och essensen att rena med rena som m/ligt sto$$ i det andliga. <u1 att Kristus1 denna all-$rofessionell rent givande1 5ara m-rkte vad som o5serverades inte d,1 s, s-kert i hg grad 5idragit till att gra oss ner $, den andre helhet1 och d-rmed att driva oss i den riktning som vi fortfarande klamrar sig fast.
0-rskilt i -ldre tider av kristendomen kom med totalt frakt fr frh,llandet mellan 3ud att
naturen ett fullst-ndigt frakt fr naturen och naturlig kunska$ ro5ust fram av vad mannen som till sin andliga relation med Kristus mot och ver hedendom och /udendom1 gud skrev in i h/-rtat1 eftersom det enda ty$snitt som 5r l-sas v-rda att 5eakta. Och eftersom kunska$en om naturen kom att hedra igen ,kte $, en1 att se dem som n,got som hade n,got att gra1 inte 5ara i kontem$lation1 men ocks, i sak med den kunska$ om gudomliga ting. ?en detta inte hindrar utsikten fr,n en animation av naturen som s/-lv av st/-rnorna1 $, grund av sin ofrstr5ara vitalitet ureinge5ornen emellan,t u$$re$ade g,nger u$$manat fram,t utan att kunna vara s-ker $, att dra hela den kristna v-rlds5ilden i ett annat t,g. .ag kommer ih,g i detta sammanhang till den naturfilosofi av medeltiden E&)> e och &Q-taletG1 vars fretr-dare 9ardanus1 Telesius 9am$anella1 3iordano 2runo1 %anini1 Caracelsus1 5land andra hr. 7ina idBer -r mycket n-ra sl-kt med v,ra och de av den gamla naturfilosofin.
?en den kristna riktningen -r en som driver omkring sig dessutom r-tt s$,r. Och vad vi kan missa $, denna riktning -ven nu1 l,t oss inte glmma den ov-rderliga vinsten1 som odlas fram1 och d-r det hgre motivet -r s/-lvklart att vi var tvungna att stanna s, l-nge $, det. 0e$arationen av 3ud fr,n naturen1 har kro$$en av s/-len i den kristna v-rlds5ilden hade den outs-gliga frdelen att vi har tv, sidor av en varelse som kan vara i verv-gande 5eroende $, skillnaden i syn$unkt verkligen fr,nskild1 var och k-nns igen tydligt fr sig s/-lva och denna kunska$ 5ehver l-ra sig. Aldrig s, ren en d/u$ intim relation med 3ud kunde v-4a1 s, su5lim idB om 3ud skulle aldrig u$$st,1 %id 3ud drog sig till5aka till sin su5lima ensamheten i naturen1 och den anda av folket fl/de efter honom1 det 5lev r-tt hemma med honom s, l-nge m-nniskan 3ud tog 5ara i samma v-rldsliga frvecklingar d-r han s/-lv k-nde s/-lvmedveten1 och i frtydligande han fortfarande visste s, lite r,d. 3enom den m-nskliga anden infr 3ud s/-lv1 var han s-kert medveten om och 5ef-lhavaren $, sina egna 5egr-nsningar och styrkor1 eftersom han hade den enskilde annars inte alltid med 3ud - men 3ud -r 5ara det hela - att 5landa med och frvirrad och 3ud E %i kan se det $, hinduernaG var han 5ara halvv-gs $, klarhet om sin relation som en enda s/-l till honom som universell ande s, l-nge. 3enom att ytterligare sammanfattade naturen utan 3ud1 han frst l-rde sig att deras styre och deras lag att frst,1 hur han n,gonsin skulle kunna n, det1 s, l-nge han trodde h-rskar env-ldigt en -nnu mer lagls imagin-ra anda i den1 r-dd men -nd, naturlig vetenska$1 natur som en levande kro$$ att rra och hela naturen forskning skulle inte ha intr-ffat om naturen hade alltid 5etraktats som en levande kro$$. 7en andliga och naturliga m,ste 5etraktas endast i s$eciella omr,den fr att vara *erre ver alla detal/erna 7ern -r medveten om och1 men det -r det s-kraste 5ad1 n,r att de innehas fr s$eciella sf-rer d-rmed. Endast det som alltid 5ehandlas se$arat s, litet -r det sista Zul-ngliche1 som den alltid odelad. *ela sanningens l/us och sanning tydlighet ligger snarare i att vi inser hur avgranden om var/e visning1 som 3ud och naturen1 kro$$ och s/-l1 en hgre ser som den l-nkar. 7en hedniska och modern kristen v-rlds5ild har en s,dan form1 en som de andra1 se$arationer1 som m,ste frsvinna en g,ng1 och det kan h-nda om de inte kom$letterar e4ternt med vad som ,terstod av alla saker1 men tr-nga in. *edendomen har -nnu livlig kvar i hans som alltid fragmentariska former medvetande inre verkliga 3uds enhet och natur1 kro$$ och s/-l1 relationen mellan 3ud och m-nniska -n i dag1 men a5solut inte som den tidigare kristendomen1 att kristendomen har i alla dess
klyvning och se$aration av grundsystemet1 men levande medvetandet om en h-ngd mognad $, allt som hlls med alla underordnade varelser makals enhet och h/d och formas till $raktiskt. .o /ag menar1 hedendom1 den snder tydligheten i kristendomen1 men kristendomen1 de viktigaste gon5licken i tillvaron g,r $, gehends i liggande1 kollektivt1 eftersom det -r u$$lsning och u$$hrande av alla hans mnster mot1 nu eller i in,t skilsm-ssa i enlighet med1 om n,gon gon5lick 5livit tydligare1 5-r ocks, en s, levande1 -ntligen vertygande tendens att ,ter l-nken och den hgsta verenskommelse av de se$arata stunder1 och h-rmed till frsoning samtidigt sin egen disharmoni och oenighet med den 5esegrade hedendomen. 0, kommer det en dag efter det som ,terst,r fr evigt sant i honom1 inte 5redvid tillfrisknar inom kristendomen1 och d-rmed h/-l$a sig s/-lva fr att mta 5risterna i dagens kristendom som -nnu inte 5risterna i Kristus1 och att mata honom ny styrka. Endast i och genom Kristus -r v-gen till fr-lsning1 men v-gen -r -nnu inte ver1 och det finns fortfarande mycket som -r skrivet ovan1 som m,ste u$$fyllas till kritan. Eftersom 3ud -nnu en g,ng helt tr-der i m-nniskans natur inte l-ngre som en konstig sak att infr 3ud1 -r ocks, de utfranden av det gudomliga i den sinnliga1 humanisering av det gudomliga1 ,terigen $$na drren1 5ara inte den r,a tidigare konstruktioner och humanisering > men 3ud -r nu en natur 5erikad med alla de hga kvaliteter som gav honom kristendomen1 en 3ud-man vet inte vem utfr enskilda h/-ltemod och nyttiga u$$finningar1 men vem a5s$iegelt det gudomliga i den renaste 5em-rkelse och till hgsta frh,llanden h-r $, /orden. + den kommande h-rmed omv-ndelse till kristendomen frlorar inget annat -n det som aldrig var och aldrig fr,gade honom vinst $, Kristus s/-lv1 kommer 5ara negationer frlora det1 som genom sin negation sig till hgre $ositioner. 7et kommer ocks, att komma med sin klara u$$fattning av sin allomfattande k-rlek1 hans hga frho$$ningar $, fri omr,dets natur och s$rit1 allt-l/us med sin genomtr-ngande klarhet1 allomfattande och enande eftersom mig klar i sig s/-lv och enat. Caganism v-4te en g,ng som rt av alla slag -r $, nedre1 omv-4lande verschr-nkend1 /orden om att dra1 dels 5lommor var s1 lite gr-s. Ett fr men vilar l-nge o5em-rkt 5land annat1 st-nger i sin lilla runda och s-gs vara hela rundan. ?en en Keimlein sover i det1 -r det Keimlein Kristus1 av hgre hand d-ri en s-ng1 och n-r det var dags1 eftersom den aktiveras1 5ryter det fr som faller snder1 det korn av ma/s kommer ut1 5ara sm, och mycket de$rimerad fr,n ogr-s och ogr-s runt omkring1 men alltid 5lir hgre -n den raka stam1 5lir starkare1 allt starkare1 driver. :tter runt1 drar /uice1 tvingar sig1 rt-och ogr-s dr ringar1 5lommorna dr1 roten -r alltid grad Du$$1 som 3alts 5ara komma 5ort fr,n /orden fr att slutligen rotade hela /orden som en 5al som allt i den -r ansluten1 det var lst1 -r allt1 d-r torr /ord var go /uice d/u$t i 5rstet och omr,det u$$e men vill att helt ut$l,na om en stam1 den men 5l;tenarm stiger l-mnar rik1 med en varm sida varv 5ara n-ra marken1 de1 s/-lv ogr-s1 men andra ogr-s h/-l$er frsk/utning verkar tr-det till slut trtt $, sig s/-lv1 5ara fruktlsa alltid fder nya kontor1 det g,r och ser den 5ara mekaniskt och k-nt1 tills det en dag i en ny Len"e fr,n stammen to$$mtet en corolla raster1 sidovarv 5ytet1 och stammen nu utfr ensam i en strutsar1 vad mer s$ridda v-4te $, nedre v,ningen1 och h,ller helt g-ng $, en g,ng i den klara himlen1 inte heller -r det samma /uicer att n-r rt runt
5ildas1 men inte samma krafter mer1 den gamla rikedom och den gamla rikedom1 men fdd $, nytt av enheten i h/den. :tterna nedan g/orde det och l/uset fr,n ovan. Tr-dg,rden1 som tr-det st,r1 -r tr-dg,rden i himlen. 7-r st,r tr-det med tusen andra tr-d. #r,n 5r/an /orden 0t, som ett tr-d i tr-dg,rden i himlen1 men i andra1 en strre k-nsla av ,lder och 5lommar de en dag kommer att st, i det. 7essutom -r det m-nskliga 5arnet vid fdseln redan mycket i r, 5em-rkelse1 men det kr-vs mycket fr att att en i sig s/-lv och med v-rlden frenas i en hgre mening. 0,dant -r dock av /orden att komma. 7et andra -gget1 den frsta liknar regenererar i Ent!ickelungslaufe m-nskligheten1 i slutet av det gamla och 5r/an $, den nya eran1 men har annan kraft -n den frsta och ot-ck som en. #,geln som kommer fr,n det1 inte som rnen flyger stridande 5redvid gam och duvan ovanfr /orden1 men eftersom /orden s/-lv1 som har de rnar1 gamar och alla mindre f,glar i sig1 i harmoni med de verkliga f,glarna under himmelen genom himlen1 3ud en ny morgon s,ng s/unga. 7et vill s-ga1 att den religion som -r Kristendom kommande dagar inte l-ngre g, in i en diskussion med andra religioner $, /orden utan 5esegra alla stridande religioner eftersom det frenar ocks, samma. .orden trivdes 0, till enighet och tydlighet med dig s/-lv $risade 3ud i harmoni med 5erm av andra st/-rnor. 7etta -r frst,s ser in i framtiden1 5ara t/-nar till att gra $o-ngen med detta dokument1 eftersom det alltid fr5lir en d,rska$ i gamla dagar. 0k/uter det utan fr att inte en ny tid6 *ur l/usa tr-slag och tr-dg,rdar -r redan fr gammal tid. #ler och fler g,r ut den friska och glada drivkraft1 $oesi1 den grnskande liv. :eligion1 vetenska$1 konst alltid verskugga andra omr,den1 men "er5l-ttern1 ofrmgen att ge!-ltigen sina h,rda mots-ttningar1 alltid gra mer1 och ingen levande tro och liv k-lla rinner mer genom det hela. Och $recis som under hsten den verkliga karakt-ren av denna tid intr-ffar 5ara en d-r n-r lven rikedom -r strst1 har tillv-4ten $asserat mest..a /a1 vi har en rik hst1 men vi har ocks, ett avancerat stadium faller. Och medan vi ser fram mognad1 -r oroade oss innan lven f-llan. ?en var/e hst fl/t av en ny v,r1 och var/e ny v,r g,r utver det gamla1 d-r de dda fr5lir ,riga1 men forts-tter att kra och 5lommar evigt.
You might also like
- Bygg Upp Ert Ordförråd Med Roliga Övningar Och Enkla Prov by Hebbe A.Document132 pagesBygg Upp Ert Ordförråd Med Roliga Övningar Och Enkla Prov by Hebbe A.SvendNo ratings yet
- Kvantförtrassling och kollektivt omedvetet. Fysik och metafysik i universum. Nya tolkningarFrom EverandKvantförtrassling och kollektivt omedvetet. Fysik och metafysik i universum. Nya tolkningarNo ratings yet
- GrundhjuletGrammatik FacitDocument18 pagesGrundhjuletGrammatik FacitSamiNo ratings yet
- Pе Svenska! 2 - Avsnitt 02Document6 pagesPе Svenska! 2 - Avsnitt 02Татьяна СмирноваNo ratings yet
- Pе Svenska! 2 (pp.30-39)Document8 pagesPе Svenska! 2 (pp.30-39)Halina PodziewskaNo ratings yet
- Verner Von Heidenstam - Stridsskrifter, 200p.Document200 pagesVerner Von Heidenstam - Stridsskrifter, 200p.eibmoz76No ratings yet
- Pе Svenska! 2 (pp.13-20)Document8 pagesPе Svenska! 2 (pp.13-20)Halina PodziewskaNo ratings yet
- Kapitel 1-SFI Kurs CDocument20 pagesKapitel 1-SFI Kurs CLiliana50% (2)
- Zend Avesta. 02 Svenska Gustav Theodor FechnerDocument292 pagesZend Avesta. 02 Svenska Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- SCRM - U1 - A3 - Mamr.Document4 pagesSCRM - U1 - A3 - Mamr.marisolmeloramosNo ratings yet
- Elias Lönnrots svenska skrifter: Uppsatser och översättningarFrom EverandElias Lönnrots svenska skrifter: Uppsatser och översättningarNo ratings yet
- Moralens utveckling: Fri bearbetning efter Ch. Letourneau: "L'évolution de la morale"From EverandMoralens utveckling: Fri bearbetning efter Ch. Letourneau: "L'évolution de la morale"No ratings yet
- Vargatid 3Document20 pagesVargatid 3jantejonteNo ratings yet
- Nilsson Skandinavisk Fauna 1842Document698 pagesNilsson Skandinavisk Fauna 1842IsacHorstNo ratings yet
- Konsten att göra ingenting: enkla sätt att njuta av livetFrom EverandKonsten att göra ingenting: enkla sätt att njuta av livetNo ratings yet
- Vatsyayana & Kalyanamalla, Kärlekens ledtråd och skådebanaFrom EverandVatsyayana & Kalyanamalla, Kärlekens ledtråd och skådebanaNo ratings yet
- Dagsvyn Mittemot Nattvyn-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument204 pagesDagsvyn Mittemot Nattvyn-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Professor Schleiden Och Månen.-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument186 pagesProfessor Schleiden Och Månen.-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Att Skriva Korrekta ReferenserDocument21 pagesAtt Skriva Korrekta ReferenserkhonnorlongeNo ratings yet
- En Liten Handbok Om de Vanligaste Argumenten För Och Emot Kristen Tro - Argument 9 - Anti-ApologetikDocument9 pagesEn Liten Handbok Om de Vanligaste Argumenten För Och Emot Kristen Tro - Argument 9 - Anti-ApologetikSvarte GrimNo ratings yet
- Brendon Vid - Dubrovacki GusarDocument41 pagesBrendon Vid - Dubrovacki Gusardis705310100% (2)
- Latin Lover #23 - 2013 TidDocument24 pagesLatin Lover #23 - 2013 TidKlara Alice HjorthNo ratings yet
- C 529434 L 3 K Kp3 Exempel Delprov A Textunderlag UppgiftDocument15 pagesC 529434 L 3 K Kp3 Exempel Delprov A Textunderlag UppgiftAdnan RahimiNo ratings yet
- Mannen I Röda Kalsonger - A. R. GreenDocument45 pagesMannen I Röda Kalsonger - A. R. GreenDominic DrimanNo ratings yet
- BronsåldersmentalitetDocument200 pagesBronsåldersmentalitetRikardDahlNo ratings yet
- Är VI Hjärnor I Näringslösning? B-UppsatsDocument12 pagesÄr VI Hjärnor I Näringslösning? B-UppsatsPeter G.A. RosénNo ratings yet
- Filosofi 1 Uppdrag 1 Semantik Och MetafysikDocument12 pagesFilosofi 1 Uppdrag 1 Semantik Och Metafysik4.assed.mungooseNo ratings yet
- Bab 1 Kelas 11 GeguritanDocument21 pagesBab 1 Kelas 11 GeguritanPuput Tyas Puput TyasNo ratings yet
- Den Antika SexualitetenDocument2 pagesDen Antika SexualitetenJohan NilssonNo ratings yet
- C-Uppsats IdentitetsteorinDocument30 pagesC-Uppsats IdentitetsteorinPeter G.A. Rosén100% (1)
- Om Själfrågan en Promenad Genom Den Synliga Världen För Att Hitta Det Osynliga.-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument115 pagesOm Själfrågan en Promenad Genom Den Synliga Världen För Att Hitta Det Osynliga.-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Pojkarna Vid Robbers CaveDocument6 pagesPojkarna Vid Robbers Caveapi-237465872No ratings yet
- Igelkottens ElegansDocument1 pageIgelkottens ElegansmythorinNo ratings yet
- Disney Vittnar Om Nytt Fokus För KärlekslivetDocument5 pagesDisney Vittnar Om Nytt Fokus För Kärlekslivetlovisa perssonNo ratings yet
- Mannen I Röda KalsongerDocument45 pagesMannen I Röda KalsongerDawah Är LättNo ratings yet
- Ervast, Pekka - Paulus Och Hans KristendomDocument120 pagesErvast, Pekka - Paulus Och Hans KristendomJenna SaarinenNo ratings yet
- Mellan hjärnhalvorna: 53 brevutkast till mina unga vuxna barnbarnFrom EverandMellan hjärnhalvorna: 53 brevutkast till mina unga vuxna barnbarnNo ratings yet
- Husen I HoroskopetDocument4 pagesHusen I HoroskopetJeanette ErikssonNo ratings yet
- Nanna Eller Om Det Inre Livet Av Växter-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument172 pagesNanna Eller Om Det Inre Livet Av Växter-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Dagsvyn Mittemot Nattvyn-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument204 pagesDagsvyn Mittemot Nattvyn-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Några Idéer Till Skapande Och Utvecklingshistoria Den Organismer.-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument64 pagesNågra Idéer Till Skapande Och Utvecklingshistoria Den Organismer.-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- FÖRSKOLA Den ESTETIK-01-Svenska-Gustav Theodor FechnerDocument176 pagesFÖRSKOLA Den ESTETIK-01-Svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Om Själfrågan en Promenad Genom Den Synliga Världen För Att Hitta Det Osynliga.-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument115 pagesOm Själfrågan en Promenad Genom Den Synliga Världen För Att Hitta Det Osynliga.-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Professor Schleiden Och Månen.-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument186 pagesProfessor Schleiden Och Månen.-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Nanna Eller Om Växternas Själliv-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument190 pagesNanna Eller Om Växternas Själliv-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Om Äkthetsfrågan Den Holbeins Madonna.-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument99 pagesOm Äkthetsfrågan Den Holbeins Madonna.-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Nanna Eller Om Det Inre Livet Av Växter-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument172 pagesNanna Eller Om Det Inre Livet Av Växter-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- ELEMENT Den Psyko-02-Svenska-Gustav Theodor FechnerDocument420 pagesELEMENT Den Psyko-02-Svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Friedrich Rückert-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument9 pagesFriedrich Rückert-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- Tal Att Fira Sin Hundraårsjubileum Födelsedag.-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument40 pagesTal Att Fira Sin Hundraårsjubileum Födelsedag.-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- I FRÅGA OM Den Psykofysik-svenska-Gustav Theodor FechnerDocument167 pagesI FRÅGA OM Den Psykofysik-svenska-Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
- FÖRSKOLE Den ESTETIK 02 Svenska Gustav Theodor FechnerDocument216 pagesFÖRSKOLE Den ESTETIK 02 Svenska Gustav Theodor Fechnergabriel brias buendiaNo ratings yet
