tema Kina

JOjjE OLSSON skriver i ERA om Kinas energi och milj

ERA:s serie av Kinabilder om energi och milj fortstter hr med en fjrde artikel, signerad Jojje Olsson, journalist, frfattare och Kinaknnare boende i Peking. Med denna rapport om utbyggnaden av det kinesiska elntet fr vi ytterligare en aspekt av vrldens strsta land, som snabbt vxt fram som en viktig spelare p den globala arenan. Med konsekvenser fr oss alla.

Vrldens strsta elntsfretag str infr viktiga steg:

MARKNAD ELLER STATSMONOPOL?

State Grid Corporation of China, SGCC, har 1,5 miljoner anstllda, och ver en miljard kunder. Enligt Fortune 500 r fretaget vrldens sjunde strsta rknat i inkomster. Det beror p en monopolstllning vad gller tillgngar och verfring p Kinas enorma energimarknad. Text: Jojje Olsson
MEN NU str reformer fr drren, som innebr att jttefretaget kan komma att styckas upp. Kinas ofattbara ekonomiska tillvxt krver ju allt mer energi. Landet gr i dag av med dubbelt s mycket el som r 2006, och redan 2011 passerade man USA som vrldens strsta energikonsument. Situationen kompliceras av att sju stycken rika provinser i st svarar fr cirka 40 procent av energibehovet, samtidigt som naturresurserna finns i vst.
Enorm utbyggnad

Drfr pgr nu en enorm utbyggnad av Kinas kraftnt, som berknas kosta ver 600 miljarder kronor fram till r 2017. Planerna r att bygga 20 stycken
42
ERA 2 2014

nya ultrahgspnningsledningar (UHV) som tillsammans omfattar nstan 20 000 kilometer, sade Zhang Zhengling, bitrdande chef vid SGCC, avdelning fr utveckling och planering, i augusti i fjol. Av dessa har 4 600 kilometer redan byggts, vilka frmst syftar till att minska de tidigare s stora energifrlusterna vid verfring. D projektet r frdigt kommer SGCC att ha en kapacitet p 210 GW kopplat frn vst till st, vilket innebr en potentiell verfring p 1,2 biljoner kWh per r genom tre vst-stliga korridorer, enligt Zhang Zhengling. Det statliga jttefretaget har monopol p tillgngar och verfring inom energisektorn i 26 av Kinas 31 provinser. Till skillnad mot i mnga andra

Under den asiatiska nanskrisen 1999 producerade Kina verskott av energi. Det frskte man lsa genom att stoppa byggandet av alla nya kraftverk.

lnder s bestms elpriserna hr av staten, snarare n av marknaden. Myndigheterna har lnge velat infra reformer inom Kinas energisektor. Redan 2003 delades vad som d hette National Electric Power upp i tv bolag: SGCC, samt China Southern Power Grid Company, som i dag verkar i fem sydliga provinser. Samma r sade sig myndigheterna ven vilja infra marknadspriser p el, men begrnsade pilotprojekt misslyckades svl 2005 som 2009. Philip AndrewsSpeed, doktor vid National University of Singapore som forskar om Kinas energimarknad, ger en bakgrund: Under den asiatiska finanskrisen 1999 producerade Kina verskott av energi. Det frskte man lsa genom att stoppa byggandet av alla nya kraftverk. Men d ekonomin sedan terhmtade sig, ledde detta istllet till elbrist 20022003.
Tillflle fr reformer

eftersom de nya ledarna r i frd med att stlla om landets ekonomi, frn att bygga p tillverkning och statliga investeringar, till att utgras av inhemsk konsumtion. nd planeras elproduktionens kapacitet att byggas ut frn drygt 1100 GW i dag till 1900 GW r 2020. Detta kommer terigen i likhet med 1999 att leda till ett energiverskott. Men denna gng kommer man troligen att anvnda marginalerna fr att reformera marknaden, snarare n att stoppa bygget av nya kraftverk, menar Andrews-Speed. Att bryta SGCC:s monopol har nmligen flera frdelar. Insynen i fretaget skulle ka, vilket kan motverka korruption och de egenintressen som otvivelaktigt finns dr.
Steg mot marknadsekonomi?

Philip AndrewsSpeed, forskare i Singapore med kinesisk elmarknad som specialitet.

I dag vxer Kinas energikonsumtion fr frsta gngen p ver ett rtionde lngsammare n landets BNP,

Det vore ven ett steg mot den marknadsekonomiska omstllning som Kinas nya ledare vill gra inom en rad sektorer. Upprepade gnger har ineffektiviteten hos de stora statliga jttefretagen, ett arv frn Mao Forts >
ERA 2 2014

43

State Grid investerar i utlandet

I maj kpte SGCC 60 procent av energifretaget SPI i Australien, och 19,9 procent av australiensiska SP AusNet frn Singapore Power. I januari i r kptes ven 15 procent av Hong Kong Electric Investments fr cirka 10 miljarder kronor. SGCC har nu spenderat ver 10 miljarder dollar p kp av kraftverfring och tillgngar i utlandet. Hlften av affrerna har skett efter 2009, i lnder som Brasilien, Filippinerna och Portugal. Mlet r att SGCC ska ga utlndska tillgngar fr 30-50 miljarder dollar r 2020. En teori till expansionen r att fretaget ska lra sig verka p en reglerad marknad, fr att frbereda sig p nsta steg i Kina. Liu Zhenya r hgste chef fr den kinesiska elntsgiganten State Grid Corporation of China. Foto: BM.

> Fortsttning frn fregende sida

Zedongs dagar, ppekats. De hmmar innovation och utveckling inom allt frn energi till telekom och fartygsbyggen. Andrews-Speed r inte ensam om tanken p att myndigheterna skulle anvnda spelrummet frn ett energiverskott till att reformera marknaden. Den kinesiska tidningen Caixin citerade nyligen en anonym klla, som menar att SGCC frst kommer delas upp i fem olika fretag med regionala monopol. Frn fretagets hll argumenterar man fr att en uppdelning skulle riskera den nya utbyggnaden, samt frmgan att frse viktiga industrier med energi. Fretaget hnvisar till de stora blackouts i Indien under 2012, som berodde p bristande koordination mellan regionala aktrer. Dessutom varnas fr hgre elpriser, d rdande infrastruktur och avtal mste frndras. Aktrer med intressen av att bibehlla SGCC:s monopol menar helt enkelt att fretaget r fr stort fr att reformeras.
Lokala aktrer

det sen mjligt att verfra elenergin p vst-stliga ledningar, snarare n att fysiskt frakta sjlva kolet. Drmed frigrs tgrls samtidigt som miljfrstringen av kolfrakt minskar. UHV-ledningarna bedms kunna hantera upp till fem gnger s mycket elstrm som fregngarna, och vara mer tillfrlitliga vad gller blackouts. En stabil verfring skulle ven minska Kinas importbehov av kol, olja och naturgas. Gamla och srskilt smutsiga kraftstationer skulle dessutom kunna fasas ut d energiproduktionen kar.
Omtvistat projekt

Andrews-Speed menar dock att reform r fullt mjligt, och att det finns tv tnkbara vgar att g. Antingen delar man in fretaget i flera mindre regionala aktrer, som China Southern Power Grid Company. Ytterligare en mjlighet r att lgga ut distributionen p lokala aktrer. Det finns ingen anledning att samma bolag ska skta svl produktion som distribution, vilket innebr monopol p hela marknaden. (Har vi hrt det frut i Europa?). Dessutom menar han att kraftntets expansion mycket vl kan ske samtidigt som SGCC reformeras. Exempelvis skulle ett bolag kunna skapas specifikt fr att skta utbyggnaden. Och hur det n blir med reformerna, s kommer byggandet av UHV fortstta. I Kinas tolfte ekonomiska femrsplan (20112015) ska 14 stora energibaser byggas, vilka kommer att hantera hlften av allt kol som bryts i Kina. Baserna, som frmst ligger i landets vstra delar, ska kopplas ihop med nrbelgna kraftstationer. De nya hgspnningsledningarna gr
44
ERA 2 2014

Men projektet r omtvistat, frmst p grund av dess omfattning och den knappa tidsplanen. Tekniken r ny och till stora delar oprvad. Kritiker fruktar samma utgng som blev fallet med Kinas snabbtg, sger Philip Andrews-Speed. Sommaren 2011 resulterade en kinesisk tgolycka i minst 40 ddsfall. Utredningar visade att det hade tullats p skerheten, d den alltfr hastiga utbyggnaden av snabbtg skttes av landets statliga jrnvgsministerium ven det en jtteinstitution utan insyn. Ett annat bekymmer r de stora mngder vatten som krvs fr att omvandla kol till energi. Kina lider av kronisk vattenbrist, och allra vrst r det i landets torra, vstra delar. Dessutom behller lokala myndigheter i vst hellre sitt verskott av energi, n att slja det till rikare provinser i landets stra delar. Vstra Kina industrialiseras nmligen fort, d myndigheterna vill flytta energiintensiva industrier bort frn de ttbefolkade och redan frorenade kustprovinserna.
Bttre minska energibehovet

ven om UHV-ledningarna byggs utan problem, s menar Andrews-Speed att det vore mer kostnadseffektivt fr Kina att istllet minska energibehovet genom att se ver slseri, och fortstta justera tillvxten mot att bygga p inhemsk konsumtion: I framtiden kan mycket vl smskaliga, lokala kraftstationer som drivs av frnybar energi, naturgas eller krnkraft vara mer effektiva. I s fall skulle kraftntets utbyggnad visa sig ha varit ett stort slseri.