Reza Shah Pahlavi - frnyare och frlorare, del 2 av 3

Kent Eklind
Tisdagen den 11 Februari 2014 I en fregende artikel berrdes hndelserna i Iran under 1900-talets tv frsta rtionden. Med en frn London arrangerad statskupp skulle Reza Khan trda in i hndelseutvecklingen. I ett frsta skede, som frsvars- och premirminister, mtte han kritik fr hrdhnthet och vidlyftiga militra utgiftsramar, tvingades fr en kort tid att lmna premirministerposten men terinsattes 1925. Inriktad p modernisering och reformer kunde han samma r driva igenom en formell avsttning av Ahmad Shah som avreste till Europa dr han gick i exil. Reza Khan installerades som Shah (kung) med en konstituerande riksdag den 12 december 1925. Tre dagar senare svors han in. Pahlavidynastin hade inrttats men krningen kom ngot senare, i april 1926. Med namnvalet Pahlavi, en sasanidisk sprkdrkt, hade pahlavidynastin etablerats. D hade, 1923, Soltan Muhammed VI tvingats abdikera i Turkiet som av Atatrk utropades till republik.

Reza Khan hade velat se ett Iran som en republik p samma stt som Turkiet. Han fick verge det efter klerikalt motstnd. Det hela var en felkalkylering. Turkiets avveckling av kalifatet hade ftt en islamisk reaktion mot republiken som statsform. Kvar p Reza Shah dagordning stod en stende arm, en moderniserad frvaltning och sekularisering. Han hade inlett en unifiering av Iran, frstrkt centralmakten och undanrjt ett antal inrikes- och utrikespolitiska problemomrden. Dit hrde Mirza Kouchek Khan och Shaykh Mohammad Khiabani i nordvst och versten Mohammed Taqi Khans revolt i Khorasan. En resning ledd av en kurd, Semitqu hade avvrjts och med omorganiserade militra enheter tvingats till Turkiet. En kvarvarande kurd, Eqbal al-Saltaneh, fick sin egendom konfiskerad. Britterna, fick se sin stdjepunkt fr skydd av oljan i Abadan, Shaykh Khazal Khan i Mohammarh, Khorramshar, Khuzestan, undanrjd. Britterna hade kat ett std till bakhtiarstammen som fr skydd av engelska anlggningar krvt brittiska handeldvapen fr att kompensera en lneutfstelse till Khazal fr upprtthllande av hans jurisdiktionsrtt, en verenskommelse trffad 1910. Fr Reza Khan stod det klart att Shaykh Khazals oberoende inte kunde fortg. Regeringstrupp hade i Isfahan mtts av ett bakhll men trots engelsk motvilja kunde Reza Shah genomdriva krav p fullstndig regeringskontroll. En ny styrka med 15 000 man tvingade Khazal att dra sig tillbaka. Med detta kunde den iranska centralmakten kontrollera APOC:s anlggningar. Fram till 1925 avvpnades ytterligare ett antal klanbildningar och uppror 1928 och 1929 slogs ned. Det hela medfrde att sociala och ekonomiska strukturer brts ned och rtten att ha srskild stamlagstiftning upphrde 1934. Reza Shah kom med ett reformprogram att omdana det iranska samhllet men genomfrandet kom att kvva strmningar som burits upp av den konstitutionella revolutionen. Reformerna fr en modernisering saknade politisk platt-form och kom att vila p en auktoritr statsledning prglad av nationalism, militarism, sekularism, antikommunism, censur och statlig propaganda. Reformerna har kritiserats som en alltfr snabb, hrdhnt

Reza Shahs krning

och lngtgende anpassning till de krav som stlldes av tiden. Dit hrde infrande av ett modernt rttsvsende, en frstrkt centralmakt, en moderniserad arm med allmn vrnplikt infrd 1925, infrandet av ID-handlingar och registrering av efternamn, ett modernt bankvsende, en nationell kalender, ppnandet av landets frsta universitet, Tehran University. Ett uppfrande av moderna sjukhus kom till stnd och skolor fr flickor inrttades. Rttigheterna strktes fr religisa minoriteter. Statsnamnet, Persien ndrades till Iran. Inom nringsliv och infrastruktur fljde en landreform med utfrsljning av statsgda jordbruksmarker, khalese. Framgngarna blev emellertid begrnsade. Ett socker- och temonopol inrttades frn 1925. Anlggandet av Transiranska Jrnvgen, en stvstlig jrnvgsfrbindelse mellan Teheran och Tabriz, pbrjades efter ett parlamentsbeslut 1927. Ett tysk-amerikanskt syndikat engagerades, 1931 ersatt av ett skandinaviskt konsortium, Kampsax, som slutfrde projektet 1938. Vgsystemet byggdes ut. En nationalbank upprttades 1928 och samma r blev lttnaderna fr utlndska medborgare indragna. Ett statsgt industriellt nt, kombinerat med lnemjligheter fr egenfretagare, byggdes upp. Dr ingick en konsumentsektor med textil, tndstickor, socker och cigaretter. Rttstillmpningen ppnades fr en sekulariserad lagstiftning ren 1927-32. En finanslagstiftning 1934-35 fljdes av skattelagstiftning. En registrering av offentliga dokument som vilat p religisa organ flyttades ver till statligt licensierade notarier. Skolorna ppnades fr flickor. Flickskolor hade frn 1800-talets inledning inrttats av zoroastrier och kristna missionrer och framvxten under 1800-talet hade till stor del vilat p den kontroversiella bahairrelsen vars skolor frbjds 1934. Reza Shah misstnkte att skolorna ventyrade den sekularisering av utbildningsvsendet som ingick i hans reformprogram. D hade omkring 25 flickskolor etablerats av bahai p olika hll i landet. Till nyordningar p andra omrden hrde en traditionell stadsplanering med en centralt placerad fredagsmosk med basaren och publika institutioner omgivna av koncentriska bostadsomrden. Det ersattes av breda avenyer efter europeiskt mnster men historiska/arkitektoniska aspekter frbisgs. Nya byggnader kom att prglas av enhetlig hushjd och frgsttning. Det drog med sig ett behov av glasvaror och uppfrandet av en glasfabrik dr svenska glasarbetare anstlldes. Nr de gick i strejk beropande frsenade lneutbetalningar lt Reza Shah klargra att de inte var i Iran fr att lra persiska arbetare att strejka. Fabriken stngdes. Vid samma tid hade sex svenska flygofficerare, instruktrer vid ett nyinrttat flygvapen, lmnat Iran sedan en av dem brutit ett landningsstll med anmodan att inlmna avskedsanskan lmnade samtliga svenska instruktrer landet. Omdaningarna medfrde konfrontationer nr Reza Shah stngde ett antal oberoende tidningar, frn-tog parlamentsledamterna deras immunitet och lste upp de politiska partierna. Ett vxande motstnd ledde 1936 fram till att protestgrupper samlades vid Emam Rezaanlggningen i Mashhad. Militr ingrep. Ett hundratal miste livet. Justitieministern Ali Akbar Davar begick sjlvmord. Samtidigt framtrdde en kritik mot regimen frn yngre vlutbildade grupper, tfljt av en arresteringsvg 1937 d greps 53 personer anklaga-de fr vnsterorienterade aktiviteter. De gripna skulle terkomma som en politisk bas under 1940-talet, 53-gruppen d Mohammad Mossadeqs trdde in p den politiska arenan. Med nyordningarna fljde ett utseende av srskilda guvernrer som skulle se till att den traditionella kldseln ersattes med en vstinfluerad sdan. vre samhllsskikt hade redan med kat resande brjat ta upp sdana kldformer. Den idag terkommande sljfrgan hade aktualiserats frsta gngen nr en kvinnlig teolog, Tahiereh Qurrat al-Ain, kallad Irans George Sand, genomfrde ett mte 1848. Hon tog d av sig sljan samtidigt som hon argumenterade fr en brytning med islam. Qurrat al-Ain hade lmnat sitt ktenskap efter religisa slitningar, George Sand lmnade det efter affrer; Qu rrat al-Ain slutade bra slja, Sand kldde sig maskulint och rkte cigarr. I augusti 1927 kom, vid sidan av sljfrgan, ett beslut att mn skulle bra en franskinspirerad hatt, Pahlavihatten, Uniform Dress Law Det introducerades med en ceremoni vid en tidpunkt som kom att sammanfalla med justitieministern Ali Akbar Davars infrande av nya sekulariserade lagar. En polisorder innebar samtidigt att kvinnor tillts upptrda obesljade. Tehrans ulama protesterade och placerade sig i Qom. Basarerna stngde. Strax drefter (1928) kom sljfrgan tillbaka genom en konflikt under nyrsfirandet. Shahens kvinnliga slktingar hade, d nyr sammanfll med en helig natt i fastemnaden ramadan, beslutat att fira tilldragelserna samtidigt vid den heliga platsen i Qom. De upptrdde med genomskinliga chador. Prsterna protesterade vilket fick shahen att bege sig till Qom. Han trdde in i moskn med fotkldnad

fr att handgripligen tillrttavisa ett antal seminarister. Prster som framfrt kritik fick prygel. Trots detta intog Reza Shah en frsiktig hllning. Nr den afghanske kungen beskte Iran upptrdde hans maka utan slja. Efter Reza Shahs besk i Turkiet utvidgades kldfreskrifterna. Ett sljfrbud frbereddes medan inrttandet av ett kvinnocentrum, Kanun-e Banovan, pgick. Samma r hade Reza Shah infr invigningen av en lrarutbildningsskola i Teheran anmodat kvinnor att nrvara utan slja och nrvarat med drottningen och tv dttrar utan slja. Reza Shahs argument att kvinnor fram till sljfrbudet sttt utanfr samhllet byggde emellertid inte helt och hllet p sociala realiteter. Pbudet vlkomnades i vissa grupper men tankegngen att deltagande i sociala aktiviteter kunde kopplas till frihet i kldval fick inget omedelbart gensvar hos miljontals landsbygdsbor som tiden fre dekretet kombinerat chadoren med slja. Det frsummade inte ulama att ppeka.

Reza Shah och Ataturk

Reza Shahs samhllsfrndringar prglades av en yttre ram. Engelska, ryska och amerikanska oljeintressen skapade motsttningar. Inom oljesektorn hade Reza Shah vid sitt tilltrde bildat ett fristende bolag som frvrvade 25 % av koncessionsrttigheterna i provinsstderna Semnan, Damghan och Gorgan, Kavir-e Khorian Company. I bolaget kom den ryske oljemagnaten Akady Khoshtaria att g in som delgare med 65 % men APOC (se del 1) pressade med std av Nationernas Frbund fram en reducering av bolagets vinster. Amerikanska nskeml om koncessioner i norra Iran fll tillbaka. Ryska krav skulle vid tillbakadragandet av trupper efter andra vrldskriget leda till ryska ptryckningar men de avklingade nr prospekteringar inte medfrde nskade resultat. ren 1928-32 frde Reza Shah fram krav p reviderade koncessionsbestmmelser. Utdragna verlggningar fljde mellan Abdolhossein Teymourtash, den starke mannen vid sidan av Reza Shah, och APOC:s ordfrande, John Cadman. Nr en finanskris minskade APOC:s vinstutrymme frn 1929 kade Teymurtash sin press. APOC krvde frlngning av lpande koncession, royaltyersttning berknad per ton och en tioprocentig ersttning berknad p nettovinst. Teymurtash vgrade. D'Arcykoncessionen upphvdes. England frde saken till Internationella domstolen. Iran ifrgasatte dess behrighet frgan ansgs vara en nationell angelgenhet. Med den tjeckiske utrikesministern Edvard Benes som medlare fljde ett reviderat frslag. APOC, som insg att en 60-rig koncession lg utom rckhll, vnde sig till Frenta Nationerna. Upphvningen av DArcys koncession drogs tillbaka. Avtalet, frlngt med 32 r, tertogs i april 1933. D hade reduceringen av koncessionsomrdet skapat utrymme fr att frigra Iran frn brittiskt beroende. Frn tyskt hll fanns intresse men amerikanska aktrer gavs en 60-rig koncession 1937, en buffertzon mot och engelska koncessioner. Amerikanska bolag fick rtt att anlgga pipeline ned mot Oman. Ngon exploatering kom aldrig men frgan blev en lngdragen kontrovers med APOC/AIOC. Klyftan mellan England och Iran frdjupades. Samtidigt gick det andra vrldskriget in p sitt andra r. AIOC fruktade en avtalsuppsgning men med tysk trupp nra engelskt intresseomrde fljde en ny verklighet dr ingick Reza Shah och hans abdikation.
-------------------------------------------1 Bakhtiarerna, inflytelserik stam, nordvstra Iran, delad i tv fraktioner, Chahar Lang och Haft Lang. Spelade en fram-trdande roll under den konstitutionella revolutionen 1905-07. Stammen pressades tillbaka under Reza Shah som undanrjde fadern till den senare premirministern Shapour Bakhtiar; Ghani, Cyrus, Iran and the Rise of Reza Shah From Qajar Collapse to Pahlavi Power, I. B. Tauris, New York, 1998; Katouzian, H., State an d Society in Iran, I. B. Tauris, NY 2006. 2 Iran Chamber Society, History of Iran. Reza Shah Pahlavi; effekterna av samhllsfrndringarna kommer till uttryck hos den engelske resenren Vincent Cronin. Under 1955 vistades denne Farsprovinsen fr att studera en migrerande stam som tidigt utsattes fr Reza Shahs moderniseringsstrvanden, Falqanistammen. I en sammanstllning (2000) ver stamfraktionerna i Tehranprovinsen redovisas Hodavand (klanerna Khani, Siri och Mirzayi med 17, 18 resp 10 familjegrenar), de arabiska med Sahnayi och Kotiklanerna (med 7 resp 8 familjer), Shahsavan (14 familjer), de kurdiska klanerna Paazookies, Siahmansooris, Qarachurlu, Sirsopours, Kordba-cheh, Lornies, och Burburs) samt stammarna Bakhtiari, Asanlu, Eliakayi, Tarood, Sangsari; Cronin, The Last Migration; Netiran.com., Tribes of the Tehran Province, Office for Tribal Affairs of the Tehran Province. 3 Nrgaard, Haldor, Ngra anteckningar betrffande SENTAB Svenska Entreprenad AB, stencil, SKANSKA

4 Byggbestmmelserna framtrder i brev till staden Malayer 1931. Arkitekter ges detaljinstruktioner. Gatubredd, central cirkulationsplats utformning (maydan), hjd p omgivande byggnader, gatuniver, entrutformning, dagvattensystem - Eckart Ehlers, Willem Floor, Urban Change in Iran 1920-1941, Iranian Studies, vol 23/3-4, 1993; Keddie, N.R. Yale University Press, New Haven, US, 2006. 5 Arjomand, S A The Turban for the Crown the Islamic revolution in Iran, Oxford University Press, NY, 1989; The Library of Congress, The Era of Reza Shah, 1921-41, 2001-07-30 6 George Sand chockerade med romanen Leone Leoni (1833); Fatimeh, Zarrin Taj Baraqani, Qurrat al-Ayn, 1814-1852, Qurrat al-Ain, avrttad 1852 sedan tre Babis genomfrt ett mordfrsk gentemot shahen; Negar Mottahedeh, Representing tht Unpresentable, Syracuse University Press, 2008; Beck & Nashat, Women in Iran from 1800 to the Islamic Republic ; Sediqeh Dowlatabadi - An Iranian Feminist (1882-1961); NetNative, A Brief History of Womens Movements in Iran 1850-2000 7 Chehabi, H. Staging the Emperors New Clothes: Dress Codes and Nation-Building under Reza Shah, Iranian Studies, vol 26, 1993. 8 Abdolhosein Teymrtsh, 18831933, frsteminister 1925-32, stort inflytande p 1900-talets Iran. Parlamentsledamot 190911, 191415, 192123, 192426, 192628, guvernr Gilan 191920, justitieminister 1922, guvernr Kerman 1923 1924, arbetsmarknadsminister 192425. Tvingad avg 1932, eftertrdd av Hasan Taqizadeh. T. dmdes till betydande btesbelopp och fngelse dr han dog 1933; John Cadman, 1877-1941, gruvinspektr p Trinidad och Tobago vid 1900-talets ingng d C. svarade fr kommersialisering av Trinidads oljetillgngar 1907, studerade petrokemi vid Birmingham University. Knts till APOC frn 1930 vars produktion fyrfaldigades. 9 1) Koncessionsomrde reducerat till 15 % av det befintliga, 2) Upphrande exklusiva transportrttigheter, 3) APOC skulle terfra 20 % av sin totala andel iransk statskassa, 4) Royalty 4s (guld) per ton, betalad i Iran, 5) Iransk vetortt i APOC:s styrelse, 6) Minimering av antalet icke-iranska anstllda; Abbasov, Mamed, the Anglo-American Oil Controversy in Iran 1919-1924, Khazar University Press, 1998-1999; Hiro, Dilip, Iran Today, Politicos, New York, 2006. 10 Frgan om avdrag fr beskattning som betalats till utlndska stater blev medgiven av brittiska skattemyndigheter frst 1954, Chevalier, JM, Oljan, ett internationellt maktspel, Norstedts, Stockholm, 1975; Malek, Mohammad, Oil in Iran between the Two World Wars, Iran Chamber Society; Stephen R. Shalom, The United States and the Iran-Iraq War, Boston South End Press, 1993; Encyclopedia Iranica, Anglo-Persian Oil Company