Scribd Logo
Upload

Welcome to Scribd!

  • "Kritik Mot Konfuciusinstituten", För Universitetsläraren.

    Uploaded by

    Jojje Olsson
    7K views4 pages
    Reportage om kinesiska Konfuciusinstitut vid svenska universitet som får allt mer kritik för att hota den akademiska friheten.

    Original Title

    "Kritik mot Konfuciusinstituten", för Universitetsläraren.

    Copyright

    © © All Rights Reserved

    Available Formats

    PDF or read online from Scribd

    Did you find this document useful?

    Is this content inappropriate?

    Report this Document
    Reportage om kinesiska Konfuciusinstitut vid svenska universitet som får allt mer kritik för att hota den akademiska friheten.

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    7K views4 pages

    "Kritik Mot Konfuciusinstituten", För Universitetsläraren.

    Uploaded by

    Jojje Olsson
    Reportage om kinesiska Konfuciusinstitut vid svenska universitet som får allt mer kritik för att hota den akademiska friheten.

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    of 4
    Allt fler kritiserar Konfuciusinstituten Pa kort tid har Kina etablerat hundratals Konfuciusinstitut vid universitet éver hela varlden. Syftet ‘sags vara att sprida kinesiskt sprak och kultur, men kritiker ser instituten som ett hot mot aka- demisk frihet. Vid arsskiftet stangdes Stockholms Konfuciusinstitut, som 2005 var det férsta att Sppna utanfor Asien. ‘TEXT OCH FOTO: JOJJE OLSSON I SKUGGAN AV Kinas ekonomiska upp- sving finns en énskan om att dven bli en kulturell stormakt. Konfuciusinstituten ir ett viktigtsteg i ledet for de kinesiska ‘myndigheternas ambition att sprida "soft power”, och finns nu vid cirka $00 utlindska universitet, Kineserna hjalper till med finansieringen, samt utbildar ‘och betalar for do minga larare som skickas fran Kina. Initiativet var vilkommet vid manga Universitet som — sdrsklt med tanke pa finanskrisen — inte hade réd att tillgo- dose den snabbt dkande efterfragan pa Foro: NOWANNE ANDEASGON 14 univensirers.Anenen 2/2015 studier i kinesiska, Instituten ignar sig ‘nmligen frdmst at sprékundervisning. Men de anordnar ven andra kurser, seminaries, férelasningar och kulturella evenemang. Dock ar diskussioner om Kinsliga m- nen som Tibet, Taiwan och massakern Vid Himmelska fridens torg bannlysta Personlen — vars arbetsgivare ir kine- siska staten snarare in gistuniversitetet ~ fir hellr inte ha kopplinga till orga~ nisationer som ar olagliga i Kina. “Uppligget matte tidigt brett motstind i Kanada, vars sikerhetsyast redan 5 5g Inrattandet av [Stock- holms Konfuciusinstitut] far tio ar sedan skodde under en period da Kina var pa vag att Sppna sig mot omvariden. Det var positivt och en avgérande orsak fill att vi boslutade att inratta institutet, for att ka dialogen pa universitetsnivé mellan Kina och Sverige. Astrid Séderbergh Widding, roktor vid Stockholms universitet 2007 varnade fér att instituten fokusora- de pi att sprida en positiv bild av Kinas regim. University of British Columbia ‘och University of Manitoba avbojde er- ‘hjudanden att 6ppna institut pA grund av ridsla for censur. DET HELA TRAPPADES upp di McMaster University stingde sitt Konfuciusinstitut sommaren 2013 efter att en lirare tving- ats juga om sin relation till Falun gong, fr att bli anstilld, I december samma far sade ven Université de Sherbrooke upp avtalet med kineserna, och Kanadas fackfOrbund for universitetslarare upp- ‘manade samma manad samiliga kana densiska hgskolor att gora likadant. Fackforbundet talade om instituren som en forKingd politisk arm av Kinas myndigheter, vars restriktioner av ytt- randefriheten "inte bor ha ndgon plats vid (kanadensiska] universitet”, En av- ‘R6rande skillnad fran exempelvis British Council eller Goetheinstitutet — som bedrivs fristiende - ar den att Konfuci usinstituten vinder sig till utlindska uni versitet med pengar, lirare och under- vvisningsmaterial for att sedan bedriva sin vorksamhet direkt pa campus. Kritiken fick vidare Toronto District School Board atti héstas skrota ett avtal ‘med Kenfuciusinstituten som skulle ha ‘nnoburit klasser i Kinas sprik och kultur ‘or hundratusentals grundskoleelever, Jedda av Kinas utbildningsministerium, Konfucustomplat | Peling ar dedikarat Konfuciue och ar dag et popular turietmal ISLUTET AV FUOLARET meddclade ocksi Astrid Soderbergh Widding, rektor vid ‘Stockholms universitet, att hon inte avsig fOrnya avtalet med Hanban som lopte ut vid nye. Hanban ar den kinesis- Jka organisation som ansvarar for Konfu- ciusinstituten, och SOderbergh Widding ‘menar att dess kopplingar till kinesiska staten ir problematiska. Hon polingterar svérigheten fr en svensk myndighet att integrera en or- ‘ganisation som styrs av en annan stat. I det ursprungliga avtalet, som tecknades ‘or fom dr sedan, ansvarade Stockholms universitet for hela institutets verksam- het och Séderbergh utsig sjalv styrelsen, Men for Universitetsldraren berittar hon att det nya avtalet som Hanban cerbjéd sig annorlunda ut, och “inte var forenligt med hur svenska universitet skOis”. Hanban ville nu at ledamdter, fore- stindare och stadgar skulle bestimmas av Konfuciusinstitutets styrelse, som ‘Stockholms universitet sin tur skulle utse tillsammans med Hanban snarare én pl egen hand, som tidigare, — Vidare skulle institutet ha blivit eko- nomiskt sjalvstindigt, och dirmed aven sunnat ta ut studieavgifier, Alt detta fr ofirenligt med svensk lagstifining och det regelverk som siyr hgre utbildning, sdger Astrid Sdderbergh Widding. Stockholms universitet har i dag ocksa ctablorat samarbote med flcra kinesiska universitet grundat pa Smsesidiga uiby- tesavtal inorn forskning och utbildning. ~TInrittandet av [Stockholms Konfuci- usinsttut] fir tio ar sedan skedde under en period di Kina var pa vag att appna sig mot omvarlden. Det var positivt och en avgrande orsak till at vi beslutade att inratta institute, for att Ska dialogen pA universitetsniv mellan Kina och Sve- rige, siger Soderbergh. Hon medger dock ocks4 att kritiken ‘mot insttutet spelar in i beslutet och att "det inte dr ats att bedriva en verksam- het i motvind”, Aven om institutet fung- crat problemiitt justi Stockholm s sor ‘Séderbergh det inte som ett lingsiktigt alternativ att vara vird fér ett institut som drivs av en annan stat ANBANS FORESTANDARE XU LIN — vars stillning i kommunistpartiet motsvarar viceminister —har inte heller gjort si skilt mycket for att fl Konfuciusinsti- tuten att framstA i god dager. I fjol drog hon till sig frin negativ uppmirksamhet internationellt vid iva tillfllen. ‘Under en akademisk konferens i Portugal i somras upprirdes Xu av att cn stiftelse som sponsrade konferensen bboskrovs som "taiwanesisk” i program: bladet. Enligt Kinas regering &r Taiwan ‘namligen inte ett land utan en kinesisk ulbrytarprovins. Xu beordrade genastsitt kinesiska folje att samla in programmen ‘och ta dem till en ligenet i nrheten for korrigering. ‘Onganisatbren blev givetvis iriterad ‘men Xu Lin stod p& sig. For att kon- ferensen alls skulle kunna forestta ‘ndddes en kompromiss; on av sidorna i ovtsauning nasa sida Staty av Kin programmet som refererade till stiftelsen skulle tas bort. Icke desto mindre sig Xu Lin till att fyra sidor rivits ut frin samtliga programblad innan de tv dagar senare gavs till de forvinade konferens- deltagama. Nar hon senare trffade en grupp utlandska akademiker i Shanghai som siirskilt frdgade om incidenten med de utrivna sidoma, fSmekade Xu Lin rakt av att hon haft ngot med detta att gira. Hindelsen kom ocksé upp ien interyju med BBC, dar hon infér en rullande ka~ ‘mera krlivde att reporter skulle Klippa ort frigan. Det brittiska tv-teamet hills sedan kvar i studion i 6ver en timme under fortsatta pitryckningar. DET ANDRA THLFALLET rr University of Chicago, vars fOchandlingar om en ‘érlangning av sitt Konfuciusinstitut, 1G univensirersLananen 2/2015 aa EES gamle nationafiset Konfuciusicentrala Poking bérjade kirva i hdstas. Rektorn fick da plétsligt motta hotfulla brev och telefon- samtal frén Xu Lin, PA hemmaplan skrev Xu samtidigt i den statliga tidningen Jiefamg Daily att hon "léxat upp” rek- tom, och att en enda mening fran henne vigde tyngre an de 100 av universitetets professorer som krivde att samarbetet ‘med Hanben skulle upphéra. Beteendet fick dock motsatt effekt och University of Chicago avbrit omgdende fOrhand- lingarna med motiveringen att Xu Lins metoder om@jliggjorde ett samarbete pA gemensamma grunder. Missndjet frln Kanada hade vid det hr laget redan slagit rot i USA. I juni forma ret utfardade det nationella fack- ‘forbundet for universitetsprofessorer en uppmaning till landets hOgskolor att stanga sina Konfuciusinstitut, eller om- forhandla kontrakten for att sikerstilla dden akademiska friheten. Liksom sin kanadensiska motsvarighet sf talade amerikanerna om instituten som "kine- siska statens fSrldngda arm”, Ungefiir samtidigt som Chicago meddelade tiven Pennsylvania State University nedldagningen av sitt Kon- fuciusinstitut, och en kanslosam debatt har uppstitt vid University of Oregon efter att en inflytelserik historieprofessor ‘Oppet motsatt sig institutet dr. EN ANNAN INFLYTELSERIK professor a Torbjém Lodén, som var forestindare for Stockholms Konfuciusinstitut 2005— 2014, Han beklagar att verksamheten nu upphér. Fér Universitetsidraren berattar han att df avtalet med Hanban fmnya- des firsta gingen 2010 sig det i princip likadant ut som 2005, Men i takt med. sin globala expansion har Hanbban utar- betat ett standardavtal som de nu ville att ocks4 Stockholms universitet skulle ‘vera til: Di hamnade vii ett ulgdngslige for ‘Srhandlingar, men ndgra sddana kom aldrig till stind eftersom Stockholms. universitet beslutade att verksamheten skulle upphora, Lodén medger att det nya avtalet skul- le ge Hanban "betydligt mer inflytande” ‘ver insttutet. Men samtidigt tror han avtulet skulle gt at forhandla oc nddvindigtvis ha inneburit nigon pol tisk kontrol frin Kinas sida: — Nar institutet grundades gjorde vi ‘art att den akaderniska friheten ir nd- got vi aldrig kompromissar med, och det har vira kinesiska partners respekterat, siger Lodén, ‘UNDER DETIO AR som institutet var vverksamt férekom heller aldrig nigra ‘patryckningar frin Kina siger Lodén, ‘men tlligger att det vore énskvart om Hanloan var sjalvstindig i forhillandet till statsmakten. Han papekar ocksé att den senaste tidens akademiska utveck- ling i Kina skadar Konfuciusinstitutens srovardighet december sade president Xi Jinping. att den ideologiska styrningen vid Kinas universitet maste Oka, varpa landets ut- bildningsminister bannlyste bicker som frdmjar visterlindska virderingar” fin Klassrummen, Under det senaste iret har ‘ocksa flera akademiker straffats i Kina, Ekonomiprofessorn Mham Toh dOmdes cexempelvis til Livstids fingelse i septem- ber fc "separatism”, efler att Virosalamas ‘vervakningskameror visat hur han ut- ‘nyckt sig kritiskt om den repressiva poli- tiken i muslimska provinsen Xinjiang. ar nagot’ terat. ‘Tack vare forijinsten vad giller sprak- undervisning s4 valkomnar Lodén fler Konfuciusinstitut i Sverige. Han menar aft personalen vid insttutettllhér de ftdmsta ldrare som undervisat iki siska i Sverige, samt aft insttuten kan utveckla kulturutbytet med Kina trots kopplingarna tll staten: ~ Det dr inte bara (Hanban] som ar cen del av statsapparaten, utan ocksd alla Kinas universitet, Och det vore fullsti

    You might also like