Welcome to Scribd, the world's digital library. Read, publish, and share books and documents. See more
Download
Standard view
Full view
of .
Look up keyword
Like this
3Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
St Göran och Draken legend och historia

St Göran och Draken legend och historia

Ratings:

5.0

(1)
|Views: 5,966 |Likes:
Published by Yles

More info:

Published by: Yles on Apr 30, 2008
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

07/13/2010

pdf

text

original

 
S:t Göran och draken, legend och historia
Anna-Johanna v Platen, Stockholms domkyrkoförsamling
Legenden
Det var på tvåhundratalet efter Kristus, i ett rikt ochvälmående land som hette Lydien som låg någon stans imellanöstern. Landets huvudstad hette Silena. Till denstaden kom en dag en drake. Den kunde förmodligentala, för den gick upp till kungen och rådet och sa att dentänkte bosätta sig i ett träsk som låg utanför staden. Denville inte jaga själv utan ville bli serverad mat varje dag,annars skulle den blåsa giftig rök och eld över helastaden så att alla dog. Den demonstrerade säkert sinförmåga så att alla skulle förstå ordentligt. Draken villeha två får som mat varje dag.Kungen och rådet var tvungna att gå med på drakensutpressning. Varje dag fick draken två får som manledde ner till träskets strand, och som draken åt upp.Snart börjande man inse att draken åt i snabbare takt änfåren hann föröka sig, fåren började ta slut och man ficklov att ta små lamm i stället. Draken blev mycketmissnöjd. Den gick upp till kungen och rådet igen och saatt nu fick det vara slut på snålandet! Hade man intetillräckligt med får fick man väl ta barn i stället… Medfasa insåg kungen och rådet att man kommit överensmed draken om att den skulle få ett barn och ett får…varje dag.Kungen proklamerade landssorg – rådet stängde in sigför överläggningar. Stadens modiga män satt upp påsida stridshingstar och red ut för att döda draken ochsågs aldrig mer. Draken blåste bara sin giftiga rök ocheld över dem och de dog omedelbart. Då bestämdeKungen och rådet att man varje dag skulle dra lott omvilket barn som skulle offras till draken. Varje dag skulleen person från varje familj komma till stora torget för attdra lott - det var säkert stadens alla stackars fäder somfick den tunga uppgiften.Detta pågick ett tag men en dag var det Kungen somdrog lotten. Han och hans drottning hade bara ett endabarn – en liten dotter – landets prinsessa. Kungen blevförtvivlad och bad rådet att man skulle något annat barnmen folket i staden sade att lotterna skulle gälla lika föralla. Till sist måste kungen gå med på att offra sin dottertill draken. Prinsessan kläddes i sina finaste kläder ochkronan på huvudet (hon skulle åtminstone dö medvärdighet, det skulle synas att hon var prinsessa) och såfick hon med sig det största lamm de hade. Hon fördesut ur staden och fick sitta på en sten vid träskets strandoch vänta på draken. Runt omkring sig hade hon dehemska resterna av drakens måltider.Under tiden som detta skedde var det en man som komridande mot staden. Han var klädd i rustning, red envanlig ridhäst och ledde sin dyrbara stridshingst bredvidsig. Han hette Göran ( eller Örjan, Jörgen, George ellerGeorgio). Alla han mötte var på väg från staden - deflydde med allt sitt bohag. Alla försökte övertala Göranom att vända, de berättade att staden var belägrad aven hemsk drake som åt alla deras barn och dödade allamodiga män den kunde se. Men Göran ville inte vändanu, han såg redan staden vid horisonten, han hade varitpå väg länge och kände att detta var målet på färden.Så snart han kom närmare såg han den lilla prinsessanutanför. Han red fram till henne, satt av och böjde knäoch frågade vad hon gjorde där – ensam och övergiven.Mellan tårarna berättade hon hela historien för honom,att hon skulle offras till draken för stadens skull. Hon badhonom också vända om – detta var enöverenskommelse mellan staden och draken. Enfrämling hade ingenting med detta att göra, det varbättre att han gav sig av, annars skulle draken äta upphonom också och det ville inte prinsessan. Göran sågsig omkring på stranden. Alla rester av drakens offervisade att det var en stor drake. Göran ville inte lämnaprinsessan utan att ens ha försökt rädda henne menhan var säker på att han inte kunde besegra drakenensam och hans stridshingst var mycket nervös. Görangjorde då något som ingen i staden kommit att tänka på – han bad om hjälp. Han knäppte händerna och bad enbön till Gud om kraft och mod att stå ner monstret. Närhan bad bönen kände han hur hans rädsla försvann,han blev lugn och hästen blev lugn och lydig så attGöran i lugn och ro kunde göra sig redo att mötadraken.När draken dök upp ur träsket för att kasta sig överprinsessan red Göran rakt på och stötte sin lans idrakens hals. Draken blev vansinnig och hostade ochfräste – men den kunde inte blåsa ut sin eld för lansensatt i vägen. Draken bröt av lansen och trät splittradesoch flög. Göran lät draken kämpa tills den tröttnade ochdärpå bad han prinsessan knyta sitt rep (som hon hadebundit om lammet) om drakens hals och så gick de allain i staden där folk hurrade och klappade händerna.Göran ställde sig upp i stigbyglarna och frågade - ”Vill nitacka och tillbe Gud som hjälpt er genom mig att dödadraken?” och alla i staden svarade JA. Då drog Göransitt svärd och högg huvudet av draken. Därpå döpte hanstadens invånare och hjälpte dem att bygga en kyrka tillGuds ära.Legenden om den gode riddar Göran slutar inte här, denär mycket längre än så – en blodig historia som slutarmed att Göran dödas för sin tro på Gud. Efter sin dödhelgonförklaras han för alla sina hjältemodiga insatseroch kallas därefter allmänt S:t Göran.Monumentet är ett av Nordeuropas främstaskulpturverk.Skulpturen av S:t Göran och draken är tillverkad på1480-talet i trä, älghorn, järn målat och delvis förgylltmed bladguld av konstnären Berndt Notke. Hankallades hit till Stockholm från Lübeck, Tyskland, ochsatte upp sin verkstad i Gamla Stan. Sverigesriksföreståndare Sten Sture bekostade arbetet medskulpturen till minne av slaget vid Brunkeberg 1471 ochdonerade skulpturen till S:t Görans altare i Storkyrkan.Statyn invigdes 1489 på nyårsdagen.

Activity (3)

You've already reviewed this. Edit your review.
1 hundred reads
1 thousand reads

You're Reading a Free Preview

Download
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->