3

Samlad Gldje 2009

Numismatiska Klubben I Uppsala

1969 2009

SAMLAD GLDJE 2009

Numismatiska klubben i Uppsala 1969 2009

Boken r tryckt med generst std frn

Gunnar Ekstrms stiftelse fr numismatisk forskning och
Sven Svenssons stiftelse fr numismatik
Bokens omslag avbildar den unika REX UPSALIE-penning
som ptrffades r 1951 vid utgrvningarna p Frsn, Jmtland.
Foto: KMK
Myntet, som r prglat ca 1250, r frebild fr klubbens logotyp.
Redaktrer: Curt Ekstrm, Kjell Holmberg och Magnus Wijk
2009 Numismatiska klubben i Uppsala och frfattarna
Layout: Magnus Wijk Antik
Tryckeri: Wikstrms
ISBN 978-91-978092-1-4

Samlad gldje 2009

I nneh ll

Innehll

Kent Bengtsson: Ett kyrkfynd frn Grmanstorps kyrka................................................................................... 11

Jan-Olof Bjrk: 1 re KM 1772 prglad p irreguljr plants.............................................................................. 13
Per-Gran Carlsson: Den svenska myntmarknadens utveckling 1999-2009................................................... 31
Curt Ekstrm: Frn republik till kejsardme - en dramatisk period i romarrikets historia
terspeglad i mynten....................................................................................................................................... 41
Frdric Elfver: Kung Johan Sverkerssons myntning ngra reflektioner
kring en spekulativ bildrekonstruktion....................................................................................................... 51
Monica Golabiewski Lannby: Kring Riksbankens frsta sedlar i frg samt lite
om de mnniskor som anvnde dem............................................................................................................ 59
Bo Gunnarsson: Den gckande kedja 105 spret av en vikingatida myntunion?....................................... 71
Christian Hamrin: Kvalitetsbedmning............................................................................................................... 91
Ragnar Hedlund: I Roms tjnst det romerska Britannien och dess mynt................................................... 101
Cecilia von Heijne, Dan Carlberg och Ian Wishn: Berndt Kallenberg myntsamlaren och donatorn
frn Kristianstad............................................................................................................................................ 107
Bengt Hemmingsson: nnu en 10 daler SM 1644?............................................................................................ 115
Kjell Holmberg: KAROLVS REX SG MONETA ABOENS.
Karl Knutssons bortugar typer, dateringar och ngra hypoteser.................................................. 121
Martin Johansson: 1800-talets medaljkonst - en studie av eliter och ideal under ett frnderligt sekel... 129
Eric Knutsson: Kung Carl XVI Gustafs 10-kronors mynt 1991-2009.
Myntprgling och prglingsvarianter av Guldtian.............................................................................. 137
Lars O. Lagerqvist: H. M. Konungens medaljsamling och ett exempel...................................................... 145
Nanouschka Myrberg: PAX PORTA NY. Gotlndsk uttolkning av ett fridskoncept.................................... 149
Hendrik Mkeler: Carl von Linn, pengarna och Uppsala universitets myntkabinett................................ 155
Anders Nordin: En obestmd Uppsalaprgling................................................................................................ 167
Sven-Erik Olsson: ngbtshistoria p Fyrisn med inslag av numismatik.................................................. 169
Dennis Pettersson: Ngot om Gustav Erikssons tidiga mynt och deras raritetsgrader............................... 175
Anders Stam: Sena tiggarpolletter frn Skyddsvrnet i Kopparbergs ln.................................................... 181
Werner Stensgrd: Mynttecknen och dess plakat.............................................................................................. 187
Torbjrn Sundquist: Elias Brenners tidigare utgvor av Thesaurus nummorum.
Svrkollationerade bcker............................................................................................................................ 201
Magnus Wijk: Gunnar Ekstrm och Brandskatten........................................................................................... 213
Eva Wishn: Hermes, Crescent, Fram och Nordstjernan
symboler fr det cyklande folket i Cykelsala........................................................................................ 225
Bilaga I: Sammanstllning av klubbens mten och aktiviteter 1969 2009................................................ 237
Bilaga II: Affischer till Myntdag i Uppsala ren 2002 2009..................................................................... 245
Bilaga III: Skrifter utgivna i klubbens regi....................................................................................................... 247
Bilaga IV: Bilder frn verksamheten................................................................................................................. 249
Bilaga V: Frfattarpresentationer....................................................................................................................... 253

F rord

Frord

I samband med 30-rsjubileet 1999 gav Numismatiska klubben i Uppsala ut jubileumsboken Samlad
Gldje. Denna bok rnte stor uppskattning bland svl samlare som mer erfarna numismatiker genom
sitt breda urval av artiklar. Nr klubben nu firar sitt 40-rsjubileum hoppas vi p en lika stor framgng
den tidigare bokens fyndiga titel har behllits, nu med beteckningen Samlad Gldje 2009. Numismatiska
klubben i Uppsala har under den senaste tiorsperioden haft en aktiv verksamhet med nya inslag som
Myntdag i Uppsala och Myntsamlarmssa. Vidare har en smskriftserie introducerats, samarbetet
med andra myntklubbar intensifierats och ntverksamheten blivit en naturlig del av klubbens arbete.
I bilaga I i slutet p denna bok ges en sammanstllning av de klubbmten som hllits, inte enbart
under den senaste tiorsperioden, utan sedan klubben bildades 1969. r 2002 hlls den frsta Myntdag
i Uppsala p Museum Gustavianum i samarbete med Uppsala universitets myntkabinett. Myntdag i
Uppsala har drefter blivit ett rligen terkommande evenemang, de senaste tv ren p Myntkabinettet, med utstllningar och frelsningar p ett givet tema, samt antikrunda med myntbestmningar
och vrderingar. Affischerna fr ren 2002-2009 visas i bilaga II. De senaste tv ren har klubben ven
anordnat Myntsamlarmssa i Vaksalaskolans matsal tillstllningar som lockat mnga utstllare/frsljare och beskare. Vra aktiva skribenter Kjell Holmberg och Magnus Wijk har svarat fr att klubbens
smskriftserie kommit igng. De tv frsta skrifterna behandlar Svenska numismatiska tidskrifter respektive Gunnar Ekstrms myntsamling. Omslagen p dessa skrifter ges i bilaga III, liksom omslagen p vr
tidigare Samlad Gldje och den omfattande auktionskatalogen Auktion 117 - Anders Frsells pollettsamling.
Som illustration till klubbens aktiviteter visas i bilaga IV ngra fotografier tagna de senaste ren.
Vi tackar alla frfattare till denna jubileumsbok fr det arbete som lagts ned p de olika bidragen och
nskar alla boklskare en njutbar numismatisk lsning.
Ett stort tack framfres till Gunnar Ekstrms och Sven Svenssons Stiftelser fr genersa bidrag, som
mjliggjort tryckningen av denna jubileumsbok.
Curt Ekstrm
Ordfrande i Numismatiska klubben i Uppsala

P reface

Preface

In connection with the 30-year jubilee in 1999 the Numismatic Society in Uppsala presented the jubilee
book Samlad Gldje. This book was highly appreciated by collectors as well as by more experienced numismatists thanks to its wide choice of articles and subjects. When the Society now celebrates its 40-year
jubilee we hope for a similar success the title of the former book has been retained, now with addition
2009, i.e. Samlad Gldje 2009. The Numismatic Society in Uppsala has flourished in the last 10-year period
with new activities such as Myntdag i Uppsala and Myntsamlarmssa. In addition, a new booklet
series has been introduced, the cooperation with other numismatic societies has been intensified, and the
web activities have become a natural part of the Societys work.
In Appendix I at the end of this book a summary is given of all Society meetings, not only for the last
10-year period but since the formation of the Society in 1969. In 2002 the first Myntdag i Uppsala was
held at Museum Gustavianum in collaboration with the Coin Cabinet of Uppsala University. Myntdag i
Uppsala has since then become an annual event, the last two years at the Coin Cabinet, with exhibitions
and lectures on a given theme. Coin determinations and valuations are popular parts of the event. The
posters of the years 2002-2009 are shown in Appendix II. The last two years the Society has also arranged
Myntsamlarmssa activities that have attracted many exhibitors/sellers and visitors. Our

very active authors Kjell Holmberg and Magnus Wijk are responsible for the introduction of the new booklet series. The two first booklets are treating Svenska numismatiska tidskrifter and Gunnar Ekstrms myntsamling.
The covers of these booklets are shown in Appendix III, as are the covers of our previous Samlad Gldje
and the extensive auction catalogue Auktion 117 Anders Frsells pollettsamling. As an illustration to the
activities of the Society we show in Appendix IV some photos taken during the last years.
We want to thank all authors of the jubilee book for the work put into preparing the different articles
and we wish all book lovers an enjoyable numismatic reading.
We finally acknowledge the generous support of the Gunnar Ekstrm and Sven Svensson Foundations, support that has made possible the printing of this jubilee book.
Curt Ekstrm
Chairman of the Numismatic Society in Uppsala

K ung J ohan S verkerssons myntning

51

F r d ric E lfver

Kung Johan Sverkerssons myntning

ngra reflektioner kring en spekulativ bildrekonstruktion

fregende volym av Samlad gldje, vilken utkom 1999, publicerade Kenneth Jonsson en intressant artikel om en myntreform under Johan Sverkersson (1216-1222). Sedan dess har jag funderat en
del kring nmnda myntning och mina reflektioner
skall jag framfra i freliggande artikel, dr jag
dessutom presenterar en spekulativ bildrekonstruktion rrande en brakteat som tidigare attribuerats
till Knut Lnge resp. Karl Dve och som man drtill har beskrivit som unik. Frutom nyss nmnda
brakteats attribuering skall fenomenet med oboler,
d.v.s. halvpenningar lyftas fram. Har det prglats
oboler under Johan Sverkersson som en del av en
myntreform 1216?
Den svenska medeltida myntningen rymmer
ett flertal gtor som nnu inte r lsta och det r
mycket mjligt att vi inte med ngon strre skerhet kommer att kunna lsa dem heller. Ibland mste
man tillta sig avsteg frn vetenskaplig stringens,
dock utan att argumentationen pro et contra drmed
nedprioriteras. Bakgrunden till freliggande artikel
r ett oansenligt brakteatfragment som behandlats i

den numismatiska litteraturen vid ett par tillfllen.1

D det senast publicerades, d.v.s. av Jonsson 1999,
framhlls teorin om att jarlen Karl Dve (jarl senast
frn 1219 till sin dd 1220) skulle vara prglingens
upphovsman. Jonssons artikel utgr ett viktigt inlgg i debatten kring frstelsen av myntningen
under den aktuella perioden. Myntcirkulationen
och de olika myntrkningsomrdena (Svealand2,
Gtaland samt Gotland inkl. Linkpings stift) skisseras och relevanta iakttagelser kring definitionen
av nominalen penning redovisas fr lsaren. Vidare
har en gedigen insats gjorts fr att sammanstlla en
katalog ver antalet knda exemplar (inalles 61) av
samtliga typer.

Om ett fragment och dess rekonstruktion

Av speciellt intresse r som sagt det brakteatfragment3 som Jonsson i sin artikel fr till Johan Sver-

1.
2.
3.

Hildebrand 1875, s. 181-185; Klotz 1987, s. 309;

Holmberg 1995, s. 69-70 och Jonsson 1999, s. 77-86.
Vikten p en svealndsk penning r ca 0,30 gram
och en gtalndsk ca 0,15 gram.
Vikten p fragmentet r 0,056 gram.

Fig 1. Sammanstllning av Johan Sverkerssons myntning. Ur K. Jonsson 1999, s. 78. Repro: Frdric Elfver. Skala: 1:1.
S amlad gldje 2009

52

F r d ric E lfver

Fig 2. Penning, Johan Sverkersson, LL grupp III:3, ex.

KMK. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

Fig 3. Penning, Johan Sverkersson, LL grupp III:1, ex.

KMK. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

Fig 4. Penning, Johan Sverkersson, LL grupp III:4, ex.

KMK. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

Fig 5. Penning, Johan Sverkersson, LL grupp III:2a, ex.

KMK. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

Fig 6. Penning, Johan Sverkersson, LL grupp III:2b, ex.

KMK. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

Fig 7. Penning, Johan Sverkersson, LL grupp III:5a, ex.

KMK. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

Fig 8. Penning, Johan Sverkersson, LL grupp III:5b, ex.

KMK. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

Fig 9. Penning, Johan Sverkersson, LL grupp III:6a, ex.

KMK. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

K ung J ohan S verkerssons myntning

53

Fig. 10. Exempel p Johan Sverkerssons mynt ur fyndet frn Dimbo, Vg., Hildebrand
1875. Repro: Frdric Elfver. Skala: 1:1.

kerssons frnde, jarlen Karl Dve och som har en

minimal rest av en omskrift som uttolkas enligt
fljande: [+K]AR[OLVS IARL/DVX]. Tidigare frdes fragmentet till Knut Holmgersson Lnge (12291234).4 Idag r penningfragmentet placerat under
Erik Eriksson (1222-1229, 1234-1250) i den systematiska samlingen p Kungl. Myntkabinettet.
En mycket viktig aspekt betrffande fragmentet r dess fyndkontext. Det framkom nmligen
tillsammans med mynt frn Johan Sverkersson i
den intressanta myntdepn frn Dimbo i Vstergtland. I Bror Emil Hildebrands frteckning ver
fyndet anges 38 exemplar, d.v.s. drygt 60 % av alla
knda exemplar hrstammar ur detta fynd frn
18705. Fyndet, vilket inlstes till Kungl. Myntkabinettet, ptrffades vid pljning i en uttorkad mosse
Jungkullen i Dimbo sn i Vstergtland. Efter det
att Hildebrand listat olika typer av exemplaren
skriver han: Derjemte fljde ett fragment af en likartad
brakteat med ett likarmadt kors inom en ring, kanten omgifven af en perlrand samt med spr efter en inskrift, som
icke synes hafva innehllit namnet Johannes.
Detta fragment har jag nu rekonstruerat i vad
som sjlvfallet kan betecknas som en spekulativ
bildtolkning. Utifrn myntets bevarade del och
utformning har jag bedmt antalet prlor i randen samt antalet tnkbara bokstver som kan f
plats i omskriften.6 I samband med detta har hnsyn tagits till Johan Sverkerssons vriga myntty-

4.
5.

6.

Klotz 1987; Holmberg 1995.

Under rens lopp anvndes mynt ur detta fynd
som bytesmateriel, t.ex. SHM inv.nr 7572 Byte
med enskild person (r 1884): 1 st Kon. Johan
IIIs en-mark fr 1570 [d.v.s. 8 re klipping, SM 134,
unik]. I utbyte lemnades 3 K. Johan Sverkerssons
brakteater.
Ca 10 tecken fr plats enligt min bedmning och ca
25-27 punkter ryms i den yttre prlranden.

pers omskriftsutformningar och bokstavsvarianter. Betrffande utformningen av bokstverna har

Nils Ludvig Rasmussons lsvrda artikel om REX
UPSALIE-mynten och bokstavs- samt korsformer
frn uppsvenska mynt under 1100- och 1200-talen
varit till stor nytta fr mig.7 Utformningen av bokstverna har frenklats ngot i freliggande rekonstruktionsfrslag. I min tolkning, vilken framgr av
fig. 11 (samt detaljbild, fig. 12), kan omskriften [+I]
O[hANNE]S R utlsas, d.v.s. +IOHANNES REX i
fullt utskriven form. I tredje korsvinkeln terfinns
en kors- eller stjrnliknande symbol. Att namn och
titlar terges med varierande korrekthet kan delvis
ha sin frklaring i att stampsnidaren kan ha haft
bristflliga kunskaper bde vad gller skrift och
sprk.8
Nu har det dessutom visat sig att fragmentet inte
r unikt. Av en ren slump fann jag vid genomgng
av medeltida mynt frn det hopade fyndmaterialet
frn Halltorps kyrka i Smland9 ett fragment som
vckte min uppmrksamhet. Fragmentet, publicerat av Rasmusson i brjan av 1960-talet, var bestmt
till Tyska Orden (Preussen) [] brakteat med kors med
uttvidgande armar och bitecken i korsvinklarna, 1400talet, erinrande om [Waschinski] 218ff. Exemplaret
r dessutom avbildat.10 Vid jmfrelse mellan fig. 13
och fig. 14, str det klart att det rr sig om ett andra
exemplar av Johan Sverkerssons mynttyp med ett
motiv med ett likarmat kors. Tyvrr r Halltorpsexemplaret nnu mer fragmenterat och inga rester av
omskriften kan drfr lsas ut.11

7.
8.

Rasmusson 1952, s. 285.

Detta r belagt i t.ex. DS X 221 och 261 se ven
diskussion i berg 1994, s. 221-222.

9. SHM inv. nr 26330, Klackenberg 1992, s. 248, fynd 67.

10. Rasmusson 1962, s. 175 samt fig. 11, s. 171.
11. Vikten r ca 0,05 gram.

54

F r d ric E lfver

Fig. 11. Rekonstruktionsfrslag betr. Johan Sverkerssons mynttyp med korsmotiv. Teckning: Frdric Elfver.
Frstoring mot originalet.

Fig. 12. Detaljbild p den bevarade delen av omskriften p fragmentet

frn Dimbo, Vg. Foto: Frdric Elfver. Frstoring mot originalet.

Fig. 13. Penning, Johan Sverkersson, ny typ, ex. KMK,

fragment ur fyndet frn Dimbo, Vg. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

Fig. 14. Penning, Johan Sverkersson, ny typ, ex. KMK,

fragment funnet i Halltorps k:a, Sm. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

K ung J ohan S verkerssons myntning

Halvpenningar, samtida resp. frn nyare tid

Man mste frga sig i vilken utstrckning den unge
Johan Sverkersson (eller ledande stormn i hans
nrhet) i den medeltida frvaltningen hade nskeml och mjlighet att genomdriva en myntreform
dr prglade oboler ingick som en del av en sdan
reform. Frelg det ett s pass stort behov bland
myntbrukarna att prglade halvpenningar var en
prioriterad aspekt detta i en tid innan en allmn
monetarisering slagit igenom?12
Har det verhuvudtaget prglats halvpenningar vid denna tid? Traditionellt frs tre typer av
prglade halvpenningar till Johan Sverkersson: 1)
krona med Johans namn i omskriften, 2) dito, men
simplare utfrande och punkter vid kronan samt
3) vnstervnt fgelhuvud med spr av omskriften
+ B (eller S retrograd?) D.
Den frsta typen finns bevarad i tre exemplar
(fig. 15-17) samtliga frn norska fynd.13 Det ena
exemplaret (Ringebu k:a, fig. 17) r illa tgnget
och attribueringen drmed mycket osker.14 De vriga tv har dock lslig omskrift angivande Johannes. Utformningen skiljer sig dock frn penningarna
av motsvarande typ (jfr fig 3). Denna typ frekommer udda nog inte i depn frn Dimbo eller i ngra
andra svenska fynd. Om mynten r svenska kan
dess frekomst i norska fynd kanske frklaras med
att de frdats till Norge med pilgrimer. Man mste
ocks stlla sig frgan om det inte r Johan Sverkersson som avses, vem avses d? Vlmotiverade
frslag mottages tacksamt!
Sedan har vi det unika exemplaret av den andra
typen (fig. 18). Exemplaret, idag i Kungl. Myntkabinettets samlingar, kommer tidigare ur I.A. Bonniers (1848-1925) rikhaltiga samling och tidigare
proveniens r dessvrre oknd (fig. 19). Med all
rtt har tvivel om denna prglings lder dryftats
genom tiderna, dock har jag inte funnit ngot publicerat i denna riktning. D.G. Nescher (1753-1827)
har emellertid redan mot slutet av 1700-talet gjort
en notering i ett interfolierat exemplar (i tre delar)
av 1787-rs upplaga av C. R. Berchs myntbeskrivning betrffande Johan den frste: fven i nyare
tider eftergjort.15 I detta sammanhang kan man ven
nmna ett par andra falsarier som sannolikt har tagits fram av prosten Nils Rabenius mot slutet av

55

ex. Berg k:a, Norge

ex. Lom k:a, Norge

ex. Ringebu k:a, Norge

Fig. 15-17. Oboler (halvpenningar), Johan Sverkersson?,
LL grupp XIV:1b, Kulturhistorisk Museum, Universitetet i Oslo. Foton: Lill-Ann Chepstow-Lusty. Skala: 2:1.

Fig. 18. Frfalskning frn 1600-talets slut tidigare frd

som obol (halvpenning) till Johan Sverkersson, LL grupp
XIV:1a. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK. Skala: 2:1.

12. Fr monetariseringen av Sverige kring r 1300 - se

diskussionen i Klackenberg 1992.

13. Berg (0,128 g., M. nr 95399), Lom (0,075 g., M. nr

120408) och Ringebu (0,123 g., M. nr 141220).

14. Det r dessutom brakteatens baksida som r fotograferad!

15. Exemplaret har tillhrt D. G. Nescher och notisen

terfinns p s. 22 vid nr 3. Boken, tillhrig Vitterhetsakademiens bibliotek, finns idag p Kungl.
Myntkabinettet.

Fig. 19. Samma exemplar som fig. 18 ur I.A. Bonniers

katalog 1904 (nr 32). Repro: Frdric Elfver. Skala: 2:1.

56

F r d ric E lfver

Fig. 20. Fantasimynt i Erik den heliges namn, ex. KMK.

Foto: Frdric Elfver. Skala: 2:1.

Fig. 21. Variant av fantasimynt i Erik den heliges namn, ex.

KMK. LL, s. 176, fig. 18. Foto: Frdric Elfver. Skala: 2:1.

Fig. 22. Obol (halvpenning), Johan Sverkersson?, LL

grupp XIV:2, ex. KMK. Foto: Kenneth Jonsson. Skala: 2:1.

1690-talet (fig. 20-21).16 Vid jmfrelse mellan dessa

exemplar ser man tydligt likheterna dem emellan.
Typen har sin direkta frlaga i penningen med
krona och punkter17 som finns tergiven i Brenner
1691 ett exemplar som numera inte kan lokaliseras.
Den tredje typen (fig. 22), d.v.s. den med ett
vnstervnt och skickligt framstllt fgelhuvud
(jfr den enklare framstllningen p J. Sverkerssons
penning av snarlik typ, d.v.s. fig 4) r svrtolkad.
Dels r exemplaret unikt med proveniens ur ett
depfynd frn Halltorps kyrka18, dels avviker omskriften med sin utformning och sitt innehll. Vi
mste hlla mjligheten ppen fr att detta exemplar inte behver vara svenskt verhuvudtaget.19

16. Elfver 2006, s. 66-67, Ahnlund 1927, s. 137-141.

17. Jfr Jonsson 1999, s. 78, fig. 3B.
18. Halltorps kyrka, Smland (SHM inv. nr 26 330).
19.

Vikten, inkl. stdpapper, r 0,07 g.

Snarlika myntmotiv kan upptrda p flera olika
platser vid samma tid. Jfr REX UPSALIE-myntet

Halvpenningar r dock sedan tidigare belagda i

en annan form, nmligen som klippta halvpenningar. Att man halverar penningar, sannolikt i
mynthusets regi i samband med prglingen, har
frekommit sedan 1000-talet. mnet diskuterades
ingende vid ett symposium i Stockholm 1999.
Dr talade bl.a. undertecknad om detta fenomen
i Sverige under ldre medeltid, varav ett exempel
skall lyftas fram i det omfattande brakteatfyndet
frn Gillberga, Krsta sn, Uppland. Fyndet bestod
av ca 480 exemplar av Knut Erikssons (1167-1196)
mynttyper, varav 34 exemplar (ca 7 %) r klippta
som halvpenningar. Det frefaller sannolikt att
klippta halvpenningar mste ha fyllt behovet ven
under Johan Sverkerssons tid. Senare, kring r
1300, omtalas halvpenningar (klippta eller prglade?) p fljande stt i kyrkobalken i Dalalagen:
[] Bonden skall i tionde giva sin prst var tionde
kalv eller en penning fr den, vart tionde lamm eller en penning fr det, var tionde gs eller en halv
penning fr den, var tionde killing eller en halv
penning fr den.20

Myntreformen 1216

Kan man d sknja en reform av myntningen under Johan Sverkersson? Jonssons slutsatser i artikeln frn 1999 r att: 1) fler valrer prglas (d.v.s.
halvpenningar), 2) rkebiskopens myntrtt upphr, 3) snabba typskiften genomfrs, 4) omskrifter infrs som anger myntherrens namn, 5) rliga
myntindragningar samt slutligen, 6) myntningen
koncentreras ter till en ort (Uppsala?).21
rkebiskopen i Gamla Uppsala kan ha inlett en
myntning tillsammans med kungen (Knut Eriksson)
omkring 1185, vilket fljdes av egna mynttyper ca
1190, 1200 och 1215. Efter Johan Sverkerssons tilltrde 1216 tycks dock rkebiskopens myntrtt ha upphrt precis som Jonsson framhller. Prglingsorten
fr Johan Sverkerssons mynt torde vara Uppsala.
Hur kan vi vlja att tolka den frhllandevis
stora mngden mynttyper under Johan Sverkersson? Skall vi betrakta mngden mynttyper som
tecken p snabba typskiften ett per r d man
nu ser sju distinkta typer frn perioden 1216-1222
(kors, djurhuvud, krona, falkhuvud, stjrna, svrd
samt torn)? Myntindragningar i beskattningssyfte
(lat. renovatio monetae) p regelbunden basis som
i t.ex. Danmark och norra Tyskland22 kan inte utemed korsmotivet och ett snarlikt mynt slaget p
Rgen under Jaromar I, dansk lnsfurste omkring
1180-1218 frsta gngen ptalat av Harald Wideen 1953, s. 37, fig. 1-2.

20. Holmbck & Wessn 1936, Dalalagen, kyrkobalken, III.

21. Jonsson 1999, s. 86.
22. Berghaus 1993b, sp. 396-397, Rasmusson 1967, sp.
56-58.

K ung J ohan S verkerssons myntning

slutas, men heller inte pvisas vara gllande i hela

Norden under medeltiden. Mngden mynttyper
under Johan Sverkersson och ven generellt fram
till omkring 1250 kan ocks indikera frnvaron av
ett centralstyrt myntvsende.23
En intressant aspekt som Jonsson framhller
r bruket av omskrifter som anger myntherrens
namn i kombination med titeln rex, d.v.s. kung.
Detta bruk initieras dock tidigare av Knut Eriksson genom omskriften KANVTVS REX S, eller varianter drav (jfr LL grupp IA:4, grupp XI A-B).
Johan Sverkerssons bruk att ange Johannes (i olika
variationer) p samtliga mynttyper r dock en innovation som skerligen kan hrledas till ett slags
nrmande till kontinentala seder och bruk betrffande hovliv och administration.
Andra samtida exempel p angivande av kung
Johans namn och titel finner man bl.a. i svenskt
diplomatariums huvudkartotek ver medeltidsbreven. I brevet DS 181 str det att Johan kungr
att han p sin krningsdag till biskop Karl i Linkping verltit grden Fjttersund. En intressant
aspekt r att brevet i sin latinska originalform
inledningsvis nmner: J. dei gracia rex sweorum,
d.v.s. J. av Guds nde svearnas konung Kungens namn r hr frkortat jfr frkortningarna
p mynten och anvndandet av kungatiteln, rex.
ven med hjlp av sfragistiken finner vi intressanta belgg. Johan Sverkerssons sigill och kontrasigill, graverade mellan 1216 och 1219, rknas till de
frsta svenska sigill som skurits av en frstklassig
gravr (fig. 23, DS 185).24 Sigillet r endast bevarat
i fragment dr t.ex. omskriften saknas. Bevarat r
dock tronens ena armstd prytt av ett lejonhuvud
jfr myntmotivet i fig 2 med motsvarande motiv. Slutligen skall en mrkvrdig silverbrakteat
av smyckeskaraktr med koppling till kung Johan
nmnas. I Gotlands fornsal frvaras ett fragment
av en silverbrakteat (drygt 3,25 cm i diam.) med
proveniens Vastde, Hablingbo sn, Gotland, dr
den sedan gammalt funnits p grden (fig. 24).
Brakteatens bevarade del av omskriften lyder:
IOhANNES DE [] A REX, d.v.s. Iohannes Dei
gratia rex.25 Att lyfta fram namn och titel och att
manifestera detta i olika formella sammanhang
var uppenbarligen av vikt.
Svaret p frgan om man kan sknja en reform av myntningen under Johan Sverkersson
br formuleras som s att man i delar kan tala om
incitament till en reform, dock med ovannmnda
argumentation i tanke.
23. Se ven Hemmingsson 2005, s. 74-75.
24. Andrn 1936, s. 173, Fleetwood, s. 22-25.
25. Berghaus 1993a, s. 21-23.

57

Fig. 23. Fragment av Johan Sverkerssons sigill, DS 185.

Repro: Frdric Elfver. Frstoring mot originalet.

Fig. 24. Silverbrakteat av smyckeskaraktr, ca 3,25 cm i

diam., Berghaus 1993a. Repro: Frdric Elfver. Skala:2:1.

58

F r d ric E lfver

Referenser jmte frkortningar

Ahnlund, N. (1927), Nils Rabenius (1648-1717).
Studier i svensk historiografi. Stockholm 1927, s.
137-141.
Andrn, E. (1936), Svenska kungasigill frn 1100och 1200-talen. Nordisk Numismatisk rsskrift
1936. Kpenhamn 1936, s. 171-176.
Berghaus, P. (1993a), IOHANNES REX in Gotlands Fornsal Gotlandia Irredenta Festschrift fr Gunnar Svahnstrm zu seinem 75. Geburtstag (red. Robert Bohn). Sigmaringen 1990,
s. 21-27.
Berghaus, P. (1993b), Mnzverrufung, Lexikon des
Mittelalters. Mnchen 1993, sp. 396-397.
Bonnier = Illustrerad katalog fver Isidor Adolf Bonniers svenska myntsamling, I: Medeltidsmynt.
Stockholm 1904.
DS = Svenskt diplomatariums huvudkartotek ver
medeltidsbreven: www.statensarkiv.se
Elfver, F. (2006), Om Elias Brenner och Erik den
heliges mynt Svensk Numismatisk Tidskrift nr
3 2006, s. 66-67.
Fleetwood, H.G. (1936-1947), Sveriges medeltida
kungasigill, I-III. Stockholm 1936-1947.
Hemmingsson, B. (2005), [Recension], K. Jonsson,
Utvecklingen av ekonomin som den speglas i
myntningen (i: Birger Jarls tid en brytningstid?). Svensk Numismatisk Tidskrift nr 3 2005, s.
74-75.
Hildebrand, B.E. (1875), Konung Johan Sverkerssons mynt. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Mnadsblad 4, s. 181-185.
Holmberg, K. (1995), Nr kungens mynt blev allmogens mynt. En versikt ver mynt, myntning och myntens roll i det svenska samhllet
under 1200-talet. Myntningen i Sverige 9951995 [red. K. Jonsson et al.]. Numismatiska Meddelanden XL. Stockholm 1995, s. 63-82.
Holmbck, . & Wessn, E. (1936), Svenska landskapslagar. Ser. 2. Dalalagen och Vstmannalagen.
Stockholm 1936.
Jonsson, K. (1999), Myntreformen i Svealand 1216.
Samlad gldje. Numismatiska klubben Uppsala
1969-1999 [red. K. Holmberg & H. Nilsson].
Uppsala 1999, s. 77-86.
Klackenberg, H. (1992), Moneta Nostra. Monetarisering i medeltidens Sverige. Diss. Lund 1992.
Klotz, E. (1987), En ny brakteattyp frn Knut Lnge
1229-1234? Svensk Numismatisk Tidskrift nr 9-10
1987, s. 309.
KMK = Kungliga Myntkabinettet, Stockholm.
LL = Lagerqvist, L.O. (1970), Svenska mynt under vikingatid och medeltid (ca 995-1521) samt gotlnd-

ska mynt (ca 1140-1565). Stockholm 1970.

Rasmusson, N.L. (1952), Rex Upsalie. Till tolkningen av en nyfunnen mynttyp frn 1200talet. Arkeologiska forskningar och fynd, utgivna
med anledning av H. M. Konung Gustaf VI Adolfs
sjuttiorsdag 1952. Stockholm 1952, s. 283-294.
Rasmusson, N.L. (1962), Kungl. Myntkabinettet,
Stockholm 1960. Nordisk Numismatisk rsskrift
1961. Lund 1962, s. 157-181.
Rasmusson, N.L. (1967), Myntindragning, Kulturhistoriskt lexikon fr nordisk medeltid. Malm
1967, sp. 56-58.
Wideen, H. (1953), [Litteraturanmlan], Nordisk
Numismatisk Unions Medlemsblad nr 2 1953, s.
37.
berg, J. (1994), Vem kunde latin i medeltidens
Sverige? Medeltida skrift- och sprkkultur. Nordisk medeltidsliteracy i ett diglossiskt och digrafiskt
perspektiv II. Nio frelsningar frn ett symposium
i Stockholm vren 1992. Inger Lindell (red.).
Runica et Medivalia. Stockholm 1994, s. 213224.

Summary
The Coinage of Johan Sverkersson some reflections regarding a speculative reconstruction of a
coin. This paper deals with the coinage of Johan
Sverkersson, King of Sweden 1216-1222. The author discusses the attribution of a specific coin-type
with a cross as central motif, only known in two
specimens (both fragments) from Swedish finds
(fig. 11, 13-14). Furthermore the author comments
on a supposed monetary reform in 1216 with focus
on a discussion about the existence of half pennies
(obol) during Johan Sverkersson. One type of half
penny (fig. 18) is dismissed as a modern forgery
from the 1690ies or so.