P egen hand i Gudar och GPS

VIKINGATIDEN

Det hr r en handledning som beskriver jrnldersdelen och vikingatiden i utstllningen Gudar och GPS p rebro lns museum. Handledningen berttar om jrnldern i rebro ln, beskriver utstllningen och ger dessutom ngra ingngar till egna diskussioner. Handledningen riktar sig till lrare med elever i bde grundskola och gymnasiet. I slutet av handledningen finns en ordlista och tips p ider om hur ni kan flja upp besket.

rebro lns museum

rebro Lns museum r ett av Sveriges ldsta lnsmuseer med rtter i en fornminnesfrening frn 1856. Lnsmuseet speglar historien i rebro ln. Hr i huset finns flera fasta utstllningar Gudar och GPS som berttar om bondeliv frn forntid till 1800-tal i vrt ln, Klenodkammaren med bl.a. en silverskatt frn vikingatiden och Medeltidens kyrka som visar kyrkliga skulpturer, altarskp mm. Hr visas ven tillflliga utstllningar om konst och kulturhistoria. Drutver finns ocks Idrottshistoriska sllskapet med olika idrottshistoriska utstllningar. Hr i rebro finns ven Lnsarvet som r museets kunskaps- och forskningscentrum med arkiv, foto- och fremlssamlingar. Lnsmuseet har dessutom anlggningar i bl.a. Karlskoga, Nora och Askersund. Gudar och GPS Utstllningen Gudar och GPS handlar om bondeliv och titeln antyder vrt frhllningsstt till mat fr dagen, och litet till - grunden fr vr verlevnad! Den tar sin utgngspunkt i frhllanden som de varit och r i rebro ln med brjan i stenldern, med nedslag i jrnlder och 1800-talets bysamhlle.

En modell p vggen som en symbolisk bild av rebro ln, mter beskaren i utstllningen.

Av Lars Agger

Trivselregler
Fr att besket ska bli s bra som mjligt, tnk p fljande: Ansvar fr gruppen Lraren ansvarar fr klassen under besket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper t.o.m. hgstadiet gr tillsammans med lrare. Skolmaterial Det finns skrivplattor att lna i entrn. Anvnd inte vggar som skriv-underlag eftersom det blir mrken. Anvnd endast blyertspennor i utstllningssalarna om eleverna behver teckna eller anteckna. Var frsiktig i salarna Rr er lugnt i salarna och tnk p ljudnivn, tala i normal samtalston. Visa hnsyn till andra beskare och pgende visningar. Grupper under ledning av museets personal har fretrde i salarna. Lmna ryggsckar, strre vskor, paraplyer etc. i garderoben. Man fr inte dricka eller ta i salarna. Fotografering Det r inte tilltet att filma eller fotografera i utstllningssalarna. Upprepade blixtar r inte bra ur bevarandesynpunkt. Upplev utstllningen med fingrarna! I utstllningen Gudar och GPS r det tilltet att rra vid fremlen/rekvisitan som finns men uppmana eleverna till frsiktighet! Observera att det i andra utstllningar inte r tilltet att vidrra fremlen. Informera dina elever om ovanstende.

Fre vikingarna i rebro ln

Bronsldern kallar man tiden 1800-500 f.Kr. Om bronsldern berttas helt kort i texter som omger en stor genomlyst karta ver norra Hjlmarbygden i Nrke. I en monter visas kopior av Hassleskatten frn Glanshammars socken. Fremlen lades ned i en mindre vattensamling ca 500 f.Kr. och anses vara ett offer till gudarna. Hassleskatten bestr av importerade dyrbara bronsfreml frn Syd- och Mellaneuropa. 1000 r senare lades ett annat offer ner i samma . Det r de freml som hittats i versta; flera bjda svrd, pilspets, hstbetsel och spjutspetsar. Kanske ville de som lade ner skatten tacka fr seger i krig eller be om tur i strid? Denna tid, ca 400 550 e.Kr. kallas fr folkvandringstid och var en orolig period.

Karta P den genombelysta kartan frn 1600talet syns Glanshammars socken med verstan i centrum. Lngs n finns platserna Hassle, versta och Husby. Trakten kan ha varit Nrkes centrum under denna tid med sitt strategiska lge nra Hjlmaren. Detta var innan staden rebro fanns.

Jrnldern p museet
Utstllningens jrnldersdel koncentrerar sig kring den yngre jrnldern. Senare delen av jrnldern kallar man ibland fr vikingatiden (ca 800-1050 e.Kr.). I Husby som ligger vid den gamla mynningen till Hjlmaren grvde arkeologerna fram delar av en stormannagrd, nr den nya motorvgen byggdes p 1990talet. Vid platsen fann man bland annat en palissadomgiven 30 meter lng hallbyggnad och bronsgjutarverkstder frn 700-talet. Husby var en stor och mktig grd p vikingatiden, hr bodde skert en storman eller hvding. Platsen str som modell fr jrnldersdelen i utstllningen. Vad r vikingar? Ingen vet skert vad ordet viking betyder. Kanske har det frknippats med sjvikar, att vikingaskeppen var konstruerade s att de kunde ta sig in i grunda vikar. Eller ocks kanske det har att gra med det engelska ordet wic, som betyder by eller kpstad. Man brukar tnka p vilda mn En modell av ett vikingaskepp hnger frn taket. med skgg som plundrade och slogs nr man pratar om vikingar men de allra flesta som bodde i Norden p denna tid levde som vanliga bnder. Det r om dem utstllningen berttar.

Sg vikingarna verkligen ut shr?

Huset Huset r byggt p det stt som bostadshus byggdes p 800-talet. Ett riktigt jrnldershus var sjlvklart mycket strre men vrt r byggt med hjlp av autentiska tekniker. Det har takbrande mittstolpar, vggar av skiftesverksteknik och lerklinade fltverksvggar. Ofta lerklinade man vggarna kring eldstaden det gav ett bra brandskydd. ver eldstaden hnger en kittel i en jrnkedja. Man hade ingen skorsten, rken silar ut genom vasstaket. Det var nog vldigt rkigt inomhus. Vid den ena gaveln finns en fllbnk som fungerade som frvarings-, sitt- och liggplats. Tyg och klder Rest mot den andra gaveln str en vvstol vars varp hlls spnd med hngande vvtyngder. Hr finns ven ngra mindre freml placerade; kardor, ullsax, en slnda och en ring med vxtfrgat garn. Hr hnger ocks ngra kopior av vikingatida klder som barnen grna fr prova. Det finns en s.k. kolt, ett mansplagg av klde, en srk av lin och kvinnoklnningar i ull med axelband. De allra flesta textilier och klder tillverkades hemma p grden. Det var dyrbart med tyg det lg mycket tid och arbete investerat i ett kldesplagg. Allt som har med textiltillverkning att gra; kardning, spnad, frgning, vvning och smnad var kvinnans omrde. P jrnldersgrden var arbetsfrdelningen tydligt uppdelad i manliga och kvinnliga omrden. P vikingatiden hade man inte knappar och dragkedjor i klderna som vi har idag. I stllet hlls klderna ihop med lsa spnnen och broscher. Typiskt kvinnliga spnnen, s.k. spnnbucklor, finns i den rda montern p vggen mitt emot huset.

Att diskutera
Vilka sysslor tror ni var typiskt kvinnliga arbeten p vikingatiden? Vilka var manliga? Varfr? Hur sg en viking ut?

Grd och jord P en medelstor grd under jrnldern kunde man bo 20-30 personer. Man levde tillsammans flera generationer. tten och slkten betydde mycket fr mnniskorna. Dessutom kunde det finnas trlar som hrde till hushllet. Man levde av sjlvhushll och odlade och tillverkade det mesta man behvde p grden. I skogen, utgomarkerna och vattnet som hrde till grden kunde man valla sina husdjur, jaga och fiska. Man hade svin, hns, kor och fr. Hsten anvndes som riddjur. Under den ldre jrnldern var det vanligt att mnniskor och djur bodde under samma tak i stora boningshus som brukar benmnas lnghus och kunde vara 30 meter lnga. Under vikingatiden brjar man ha djur i speciella fhus p vintern, p sommarhalvret gr de ute. I fhuset tar man tillvara gdseln till krarna. Detta tillskott av nring medfr att krarna kan brukas r efter r. De kan drfr ligga kvar p samma stlle och behver inte flyttas som under tidigare perioder. Under denna tid skapas de gogrnser vi har nnu idag. De yngre snerna som inte fick rva grden odlade upp ny mark eller gav sig ut p lnga vikingafrder till andra lnder som handelsmn eller krigare. Med sig hem hade de trlar, smycken, silver, salt, sidentyg, klder och nya seder och vanor. P resorna kom de ven i kontakt med kristendomen. Stormnnen r de frsta som lter sig dpas. Vid Husby finns kristna gravar frn 1000-talet dr obrnda ben ligger i st-vstlig riktning.

Att diskutera
Hur r det att bo en hel familj med mormor, farmor och kanske andra slktingar i ett och samma hus, i ett och samma rum? Vad r trlar? Hur levde och arbetade en trl? Hur skaffade man klder, godis och leksaker nr det inte fanns affrer?

Vad jrnet betyder Vid denna tid hade mnniskorna lrt sig att utvinna jrn ur sjar och myrar. Enkla redskap gr man sjlv hemma i grdssmedjan. Redskap av jrn hller bttre n redskap av bara tr och de r mer effektiva. Man anvnde jrnskott rder draget av oxar, fr att bearbeta jorden. Den vassa skran och lien av jrn gjorde det lttare att samla h och lv p ngen som vinterfoder t djuren. Mnniskorna p jrnldern gde kunskap om att man mste gdsla odlingsmarken fr att f bttre skrdar och man brjade odla nya sdesslag. Allt detta gjorde att man fick ett verskott nnu mer mat fr dagen. Man har rd att skaffa fler barn och kanske ta bttre s att man klarar sjukdomar bttre befolkningen vxer. Ju mer verskott och rikedom, desto mer att strida om. Och desto mer komplicerad blir samhllets organisation. Trdet Ett trd vxer intill vggen. Det r den heliga asken Yggdrasil, som enligt den vikingatida mytologin str i vrldens mitt. I dess krona sitter ekorren Ratotosk och i nrheten flyger en korp. Den mktigaste och visaste guden Oden hade tv korpar Hugin och Munin, som flg runt hela vrlden och berttade fr honom vad de sett. Religionen och magin hrde samman fr mnniskorna p den hr tiden. Berttelserna om gudarna och hur vrlden r skapad genomsyrade livet. Till gudarna offrade man och samtalade p olika stt genom riter. Guden Tor var skans och bndernas gud. Till Fr offrade man fr att f mnga barn och goda skrdar. Freja var krlekens gudinna.

Guldgubbe I Husby fann arkeologerna ett litet guldbleck, en s.k. guldgubbe, det frsta fyndet i lnet av det slaget. I mitten p jrnldershuset i utstllningen kan man prova p att sl en guldgubbe, liknande den som man fann i Husby. Tekniken man anvnder r att p en kopparplt lgga en patris, som har mnster av en guldgubbe, och sedan sl p patrisen med en trklubba. Guldgubbens mnster frestller en man och en kvinna som omfamnar varandra, kanske r det guden Fr och hans jttekvinna Gerd. Fr r fruktbarhetens gud fr bde mnniskor och djur. Gerd var sdeskerns gudinna. Nr man offrar ett guldbleck deltar man i riten. Guldgubbar terfinns p platser som haft stor betydelse och varit frknippade med makt. Kanske grvde Husbyhvdingen ner guldgubben vid en stolpe i huset fr att f god skrd och mnga barn? I en trekantig monter under trdet ligger guldgubben frn Husby och ngra andra offerfynd som t.ex. delar av svrd, kittel och betsel frn versta i Glanshammars socken och prlor, bryne och spnne frn Frsvi i Edsbergs socken. Dd och begravning Fotografiet p vggen visar en domarring frn gravfltet Hjortsberga i Kumla. Nedanfr ligger tv delar av gravklot och en s.k. tcksten. De r frn Rsvalslund vid Guldsmedshyttan. Jrnlderns mnniskor brnde den dde p ett bl. P blet fick den dde med sig sina godelar. Ju mktigare person desto finare gravgvor. Askan lades sedan i ett krl (ofta en lerkruka) som sedan begravdes och man lt ett rse av sten, sand eller jord tcka graven. Ibland lade man p stora stenar. Gravflten lg nra grden och byn. Om man tog vl hand om den dde gav det grden och dess invnare skydd. Gravfltet anvndes som kultplats.

P vggen finns tv montrar som visar freml frn gravar. I den rda finns saker som hittats i kvinnogravar. Det lnga spettet trodde arkeologerna frst var ett stekspett. Numera tror man att det r en sejdestav som tillhrt en vlva en kvinna som kan ha fungerat som prst eller schaman. Hon hade ftt frmgan att se in i framtiden av gudarna. I den bl montern finns typiska manliga gravgvor. Freml med anknytning till striden, hsten och rustningen sger oss att det r en mktig man som begravts med sdana gvor. Under vggmontrarna, i gradngerna, finns fler jrnldersfreml och gravgvor frn lnet.

Att diskutera
Var tror ni man samlades och bad till gudarna? Varfr fick man med sig saker i graven? Varfr tror ni man hittar dda djur i mnniskogravarna? I den rda vggmontern finns en slnda med en slndtrissa av sten. Pinnen r nygjord, men stenen r riktig. Varfr r den riktiga pinnen borta?

Runstenen Runorna ansgs magiska. Inte nog med att de var bokstver, de kunde anvndas vid besvrjelser och riter ocks. Runstenarna berttar med f ord om saknaden efter en dd familjemedlem, men de r inga gravstenar. Att ha en runsten betydde att man var rik och ngon att rkna med. Det var riktigt skryt att stta upp en runsten vid grnsen till sina gor och den restes alltid p en plats dr mnga for frbi och kunde se den. I vrt omrde r runstenarna resta under kristen tid. I utstllningen finns en runsten frn Hovsta socken, en gravhll frn Edsbergs socken och texterna frn ngra av lnets 30 runstenar.

Skriv era namn med runor! P en stor runsten av plt kan man skriva med magnetiska runor. Runbokstverna p vggtavlan visar den yngre runraden med 16 runor.

En vikingatida skatt Efter besket i utstllningen kan man g ner i Klenodkammaren, tv halvtrappor ner i kllaren. Dr finns Eketorpsskatten, en fantastisk skatt frn vikingatiden. I skatten finns flera freml frn fjrran lnder, men ocks frn Norden. En del av fremlen r helt unika och man har inte hittat liknande ngon annan stans i hela vrlden. Skatten bestr av mynt, smycken och amuletter. Allt r tillverkat av silver frutom ett smycke av guld och ett halsband av glas- och brnstensprlor. Mnga r av vldigt hg kvalitet med fantastiskt filigranarbete. Ett hngsmycke ser ut som en ihopringlad orm. Det kanske r midgrdsormen som vikingarna trodde omringade vrlden. De stora silverkulorna hgst upp i montern har suttit p ett stort ringspnne. Tors hammare i silver hittar man i mnga vikingafynd i Sverige, men den i Eketorpsskatten r den enda man hittat i vrt ln. Mynten har arabiska tecken och har kommit hit via vikingarnas resor i sterled. Eketorpsskatten hittades i en ker utanfr Fjugesta p 1950-talet. Man vet inte varfr den hamnade i marken fr ver 1000 r sedan. Kanske som ett offer, eller kanske fr att gmma den nr orostider vntade. Kanske fr att ha pengar p banken.

Ordlista
glest stllda stora stenar i en ring. Domarringar har ibland visat sig innehlla gravar. Filigran tvinnade silvertrdar som man lder fast i fina mnster p t.ex. ett spnne. F betesdjur Gravklot rund sten som lades ovanp graven. Ingomark r ker och ng. Mste skyddas mot betande djur med staket av tr eller sten. Kittel gryta Kultplats en plats dr man utfr riter, ber till gudarna och offrar. Lerklining byggnadsteknik dr man smetar ut lera p ett underlag av fltade grenar och p s stt skapar vggar. Mytologi en samling berttelser om gudar, jordens skapelse m.m. Rit en religis ceremoni dr allt sker i en srskild faststlld ordning. Skiftesverk byggnadsteknik med liggande plank infllda i skror i stende timmerstolpar. Trl slav Tcksten sten som lades ver gravgmman, ofta en kruka med aska. Utgomark r skog och mark som r svr att odla. Dr betade djuren. Varp trdarna som sitter uppspnda i en vvstol. rder jordbruksredskap som fanns innan plogen. Till skillnad frn plogen s vnder inte rdret runt jorden. Domarring

Tips p eget arbete efter besket

Fundera p
Fundera p vilka spr ert klassrum skulle lmna efter sig om 1000 r, om det vergavs i dag. Vad skulle framtidens arkeologer hitta? Skulle de kunna frst vad fremlen anvndes till?

Gra sjlv
Fr att barnen ska lra sig runraden kan de skriva brev med runor och brevvxla med varandra i klassrummet. Tillverka egna kopior av jrnldersprlor och amuletter. Anvnd trolldeg som ni kan brnna i vanlig ugn och sedan mla och lacka. Trolldeg: 3 dl mjl, 1 dl salt, 1-1,5 dl ljummet vatten. Brnn degen i 100 grader i ca 1 timma. Trolldegen kan frgas med kryddor t.ex. paprika (orange), saffran (gul), kanel (ljusbrun) och kakao (mrkbrun). Eleverna kan rita de olika nordiska gudarna, jttarna och djuren och hela vrldsbilden som rdde under jrnldern och klistra upp bilderna p hrdpapp. Klipp ut dem och gr en dockteater. Lt sedan klassen spela upp olika berttelser ur den nordiska mytologin fr varandra.

Forska sjlv
Kanske finns det ett jrnldersgravflt nra din skola? Lrare och elever kan sjlva ska information om fornlmningar frn jrnldern genom att anvnda fornlmningsregistret p Riksantikvariembetets hemsida: www.fmis.raa.se Fr att f mer hjlp med information om fornlmningar och historia i ditt nromrde kan du ocks vnda dig till lnsmuseets arkiv p Lnsarvet i rebro 019-602 87 00.

Egna anteckningar