granskning

granskning

Skatteparadis
och storskalig
vattenkraft
Din klimatkompensation kan ha bidragit till
att tvngsfrflytta fattiga bnder och frstra
livet i biologiskt rika floder. Sveriges Naturs
granskning visar att svensk klimatkompensation frmst har finansierat utbyggnad av
storskalig vattenkraft i Kina.
text Anders Fristrm

Kina 74%
vrigt 28%
Vattenkraft 37%
Vietnam
2%

Indien 12%
Thailand
1%

Indonesien 1%

Flest
projekt i Kina

Biogas frn
avfall 4%

Utslppsminskningar frn svenska

CDM-projekt frdelat p vrdlnder.

Energieffektivisering 1%
Metanreducering 2%
Sockerrr 1%
Bioenergi 3%

Vindkraft 22%

Solkraft 2%

Brasilien 1%

1000

Marknaden
i kollaps
efter 2012

800

Smskaliga projekt
Trend

400

Antal projekt

600
Alla projekt

Klla: UNFCCC
200

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

20

14

14

13

13

12

12

11

11

10

10

09

09

08

08

07

07

06

06

Efter 2012 har CDM-systemet

i stort sett kollapsat. Stora
verskott av utslppsrtter
inom det europeiska systemet
fr utslppshandel har tagit
bort efterfrgan. Men nu har
CDM ter dykt upp som ett
kort i leken i de internationella
klimatfrhandlingarna, som
kulminerar vid Paristoppmtet
i slutet av ret. I det senaste
utkastet till frhandlingstext
omnmns nya handelsmekanismer p flera stllen. De
ska vara ett komplement till
tgrder p hemmaplan, bygga
vidare p befintliga system
och frmodligen inkludera
utslppsrtter frn minskad
tropisk skogsskvling. Men
alla dessa frslag str nnu s
lnge inom parentes. Det innebr att de nnu inte r beslutade och att olika skrivningar
fortfarande kan ndras.

Utslppsminskningar frn svenska CDM-projekt

frdelade p tgrder.

05

20 sveriges natur 4 2015

Nystart fr
CDM i Paris?

Hr hamnade svensk
klimatkompensation

20

m du ngon gng har

klimatkompenserat en flygresa, eller om fretaget dr
du r anstlld klimatkompenserat fr sina utslpp, r
det mjligt att du har varit
med och stttat utbyggnaden av storskalig vattenkraft
i Kina. Detta r nmligen
den vanligaste typen av klimatprojekt inom systemet
fr klimatkompensation.

Det var Al Gore, d vicepresident i USA, som p det stora miljtoppmtet i Rio 1992
drev igenom att utslppshandel skulle vara den del
av verktygsldan inom FN:s
klimatkonvention. 2005 sjsattes CDM, Clean Development Mechanism, som r ett
system fr utslppshandel
mellan utvecklingslnder
och industrilnder. Fram
till att Kyotoprotokollets
frsta period lpte ut 2012
hade mer n 2,2 miljarder
ton utslppsrtter frmedlats inom CDM-systemet.
Det motsvarar ungefr en
procent av vrldens totala
utslpp under samma tid.
Utslppsrtterna levereras av fretag i utvecklingslnderna som erbjuder
andelar i projekt fr att
minska de egna utslppen

genom att investera i frnybar energi eller energi

effektivisering. De kan
kpas av de rika lnderna
inom Kyotoprotokollet,
som i praktiken bestr EUlnderna och Norge.
Sveriges Naturs granskning visar att svenska fretag har kpt klimatkompensation i svenska projekt
fr sammanlagt 26 miljoner
ton de senaste 10 ren. Det
motsvarar ett vrde p cirka
tre miljarder kronor (rknat
p ett genomsnittligt pris p
130 kr/ton). Drutver har
svenska fretag kpt in sig
som delgare i CDM-projekt
till ett vrde av ytterligare
4,5 miljarder kronor.
Den strsta aktren p
den svenska marknaden
fr klimatkompensation r
Tricorona, en bolagsgrupp
som har gjort miljardvinster
under 2000-talet och vars
moderbolag r registerat p
skatteparadiset Kajmanarna. Tricorona har till stor del
ftt sina utslppsrtter frn
ver 100 vattenkraftsprojekt
i Kina. Storskalig vattenkraft har sttt fr 80 procent
av utslppsminskningarna i
Tricoronas projekt.
Vattenkraft har en stor
miljpverkan p livet i de
floder som byggs ut. Den
innebr delggelse av stora
omrden som versvmmas
och ger betydande utslpp av
vxthusgaser frn ruttnande
vxtdelar i dammarna.
Mnniskor i de versvmmande omrdena har i
mnga fall tvngsfrflyttats.
Kritik har ocks riktats
mot att mnga av dammprojekten redan har pbrjats
innan man skt CDM-status
fr projekten. De skulle med
andra ord blivit av ven utan
std frn CDM. Drmed
missas ett viktigt grundkrav
i regelverket.

r/mnad

sveriges natur 4 2015 21

granskning

Dammen
som tog
deras dal

I Kina str svenska Tricorona bakom

flera dammar. Ett besk i Yunnan
visar att de ekologiska skadorna r
strre n berknat och att befolkningen inte ftt sklig ersttning.
av Jojje Olsson

herr yang, 26 r, trampar

oroligt fram och tillbaka p
innergrden i sitt nybyggda
hus. P ryggen har han sin
fyra mnader gamla son som
sakta vaggas till smns med
hjlp av en brsele som minoritetsfolket lisu anvnt i
hundratals r.
I generationer har familjen Yang levt av fiske, jakt
och smskaligt jordbruk vid
en vacker plats vid namn
Sujiahekou just vid grnsen till Burma. Nu har de
tvingats flytta flera mil in i
provinsen, till den lilla byn
Huashui just utanfr den
snabbt vxande grnsstaden
Houqiao.
Fr att lmna sina gamla
bostder utlovades familjen
Yang och vriga drygt 300
byinvnare cirka 275 000
kronor per person.
Men vi har bara ftt
drygt 55 000. Fr mindre
familjer har pengarna inte
rckt fr att bygga ett nytt
hus, sger Yang.
De har blivit anvisade till
en bit mark och frvntas
22 sveriges natur 4 2015

nu livnra sig p jordbruk i

nrheten. Eftersom familjen
Yang bestr av sju personer
kunde de bygga ett hus och
dessutom kpa ett par motorcyklar. Men herr Yang r
inte lika frtjust i sin nya

hemvist, och tar varje vecka

motorcykeln fr att fiska vid
Sujiahekou.
Men delar av Yangs barndomsmarker str under
vatten d Sujiahekou nu
pryds av den strsta dammen i floden Binglang, med
tillhrande reservoar p fem
miljoner kvadratmeter. Projektet r ett samarbete mellan svenska Tricorona, som
handlar med klimatkompensation, och det lokala byggfretaget Yunnan Baoshan
Binglangjiang Hydropower
Development (YBBHD).
i en rapport frn 2006
berknas att dammen ska
erstta koldioxidutslpp p
880979 ton per r under en
frsta period 2012-2018. I
sin anskan till FN skrev
YBBHD och Tricorona att
man skulle frhindra frorening av vatten och luft under
konstruktionen, samt att
vxtlighet som frstrs ska
terplanteras.
Vidare bestmdes att ett

naturligt vattenflde p
sexkubikmeter i sekunden
skulle bibehllas, och parterna frband sig ven att
vervaka livet i vattnet d
dammen vl tagits i drift. De
bedmde drmed de negativa ekologiska effekterna som
vldigt marginella.
Ett besk vid dammen
visar att verkligheten ser
annorlunda ut. Det naturliga vattenfldet bestr av
en rnnil som ftt floden
att torka ut p andra sidan
reservoaren. Ngon terplantering av vxter har inte
skett.
Wen Bo, en av Kinas ledande miljaktivister, sger
till Sveriges Natur att ngon

Bevarande av
ekosystem r
inget som prioriteras av projektets gare.
Familjen Yang
i sitt nya hem.
Alla i byn hade
inte mjlighet
att bygga en ny
bostad, eftersom
hela den utlovade
ersttningen inte
betaldes ut..

miljvervakning knappt
har gt rum:
Bevarande av ekosystem
r inget som prioriteras av
projektets gare.
Dammen gr det svrt fr
arter som mste vandra svl upp- som nedstrms fr
att fortplanta sig, sger han.
Till exempel har bestndet
av den hotade fisken Pseudecheneis sulcata minskat
betydligt.
D jag berttar fr Wen
Bo om familjen Yang kallar han det typiskt att bybor
och minoritetsbefolkningar
aldrig fr hela den utlovade
ersttningen. CDM-projekt
r inget undantag. Detsamma gller den ekologiska
kompensation p tiotals miljoner kronor som YBBHD
ska betala fr pverkan av
fiskbestndet.
Kompensationen gr
till det lokala jordbruksdepartementet, men dessa
betalningar prglas av brist
p transparens och frsenas
i regel flera r. I slutndan
blir de oftast bara till nya
investeringar fr de lokala
myndigheterna snarare n
att tillfalla de individer som
drabbas, sger Wen Bo.
Under byggtiden avled
dessutom 29 arbetare som
en fljd av ett jordskred vid
tlten dr dessa var bosatta.
Jordskred r ngot som plgar Yunnan under de hftiga
regnfall som infaller varje
sommar, men Wen Bo r
nd vertygad om att mer
hade kunnat gras fr att
underska de geografiska
frhllandena i omrdet och
den fara fr jordskred som
dammbygget utgjorde.
sommaren 2011 beslutade
FN att godknna dammen
som ett CDM-projekt. Detta
skedde trots en utbredd kritik mot projektet. Ngra m-

granskning

Det naturliga
vattenflde som
skulle rdda fisken
bestr av en rnnil.

nader tidigare hade International Rivers, CDM Watch,

Green Watershed och Global
Greengrants Fund slppt en
rapport som visade att bygget brjade i mars 2006, nio
mnader innan det rapporterade startdatumet.
Ett projekt som godknns
fr CDM mste nmligen
vara byggt enbart fr det
syftet. Mycket tyder p att
startdatumet manipule-

Till exempel
har bestndet
av den hotade
fisken
Pseudecheneis
sulcata minskat
betydligt.

Wen Bo, en av
Kinas ledande
miljaktivister,
r tveksam
till byggprocessen och
dammens
ekologiska
konsekvenser.

sveriges natur 4 2015 23

granskning

rats i syfte att lura till sig

extra finansiering frn FN.
Under byggets gng kades
dessutom dammens kapacitet. P s vis kringgicks
lagen om att alla dammbyggen p ver 250 Megawatts
kapacitet mste godknnas
av Kinas centralregering.
FN lutade sig delvis p en
underskning genomfrd av
YBBHD, som under byggets
gng delade ut enkter till
50 stycken intressenter
i omrdet. Av dessa var 90
procent bekanta med pro-

granskning

jektet, och 100 procent godknde den utvalda platsen

samt ansg att dammen inte
skulle ha ngon som helst
negativ inverkan p miljn.
Samtliga tillfrgade stdde
projektet.
Denna form av underskningar r vanliga, men
reflekterar ofta inte uppfattningen bland dem som drabbas negativt. De s kallade
intressenterna vljs sllan
ut p grundval av i vilken
omfattning de drabbas, sger Wen Bo.

Det r i alla fall tydligt

att familjen Yang inte har
tillfrgats om projektet. P
frgan om han och hans vnner frn lisufolket ville flytta
svarar herr Yang:
Ngra frn den yngre
generationen var till en brjan positivt instllda. Ingen
av de ldre ville flytta, och
inte heller jag eller min fru.
Men vi hade inget val, och
nu lngtar vi tillbaka.
Fr familjen Yang har
dammen bara inneburit en
mindre jordlott att bruka,

Alla
pengar r
borta

i utbyte mot mark och hus

som kostade hela kompensationssumman.
Vad gller det sammantagna avtrycket av CDMdammar i Kina uppskattar
Wen Bo att de gett en negativ
effekt p ekosystemet:
Konstruktionen av de
mnga dammarna har ndrat vattnets naturliga flde
och kat vattenfroreningarna. Dammbyggen r den
strsta enskilda faktorn till
den allvarliga artminskningen i Yunnans floder.

Tricoronas aktiegare har tjnat miljarder p andras klimatkompensation.

Nu har bolaget inte rd att fullflja
sina taganden i Sujiahekou.
text Ylva Johnson & Emanuel Sidea

En basketplan vid lisufolkets

nya by, dr underhllet av faciliteterna r knapphndigt.

24 sveriges natur 4 2015

Fr att minska halten av vxthusgaser i atmosfren mste bde utslppen minska och upptagen
ka. Klimatkompensation riskerar att ta fokus frn
anstrngningarna att minska utslppen. Det kan bli ett
stt att kpa sig fri frn ndvndiga teknik- och beteendefrndringar. Men det kan ocks vara positivt nr
fretag som gjort sin hemlxa dessutom investerar
i frnybar energi fr att tcka upp fr de utslpp som
inte gr att stoppa omgende. Det gller dock att visa
att klimatkompensationen verkligen leder till de nskade lngsiktiga effekterna och att desociala effekterna inte blir oacceptabla. Klimatkompensation r inte
en lngsiktigt hllbar tgrd men kan i bsta fall vara
ett komplement p vg mot ett fossilfritt samhlle.

Foto: Tricorona

Vad tycker Naturskyddsfreningen?

det svenska bolaget Tricorona startades 1988 och

har inte alltid varit i klimatbranschen. Frn brjan
hette fretaget Wermlands
Guldbrytning och prospekterade efter mineraler p olika
hll i Sverige. 2004 kpte
bolaget in sig i bensinkedjan
St1 fr att tv r senare kliva
in i klimatbranschen. P
kort tid blev bolaget ett av
vrldens strsta i branschen
med ett hundratal kinesiska
vattenkraftverk i portfljen.
Kompensationen har slts
p den internationella marknaden och i Sverige, ven om
det enligt Tricorona framfr
projekt inom vindkraft som
har slts i Sverige.
Affrerna har gtt s bra
att aktiegarna under ren
2009-2012 - samtidigt som
Sujiahekou byggdes - beslutat att ge sig sjlva en utdelning p sammanlagt 1,1 miljard. Strste enskilde gare
vid den hr tiden var Volati,
ett bolag registrerat p skatteparadiset Jersey som kontrollerades av den svenske
miljardren Lennart Perlha-

gen. Han har under flera r

legat p tidningen The Times
lista ver de 1000 rikaste
personerna i Storbritannien
samt r omskriven fr att
ha legat i tvist med svenska
Skatteverket.
2012 sldes Tricorona, som
nu var tmt p tillgngar,
till den brittiska banken
Barclays fr en dryg miljard
kronor. Samtidigt strtdk
priset p utslppsrtter i
Europa, vilket ryckte undan
marknaden fr fretaget. I
dag r stora delar av bolagsgruppen, vars koncernmoder
r registrerad p skatteparadiset Kajmanarna, under
likvidation.
Sujiahekou har marknadsfrts p Tricoronas svenska
hemsida och bolaget har
registerats som projektdeltagare av FN.
Men trots upprepade
frgor under flera rs tid
frn FN:s revisorer har Tricorna inte svarat p frgor
om driften i Sujiahekou och
om milj- och sociala hnsyn
har tagits i den utstrckning
som utlovats i anskan.

Susanne Hfeli
Hestvik, styrelse
ordfrande i Tricorona
Climate Partner.

Vi har inte ftt in ngra

pengar fr projektet. Drfr
har vi inte haft ngot incitament att slutfra det, sger
Susanne Hfeli Hestvik, styrelseordfrande i Tricorona
Climate Partner.

Men anser du inte att ni

som projektdeltagare har ett
ansvar att hlla vad ni utfst?

Men frstr du inte, det

finns inga pengar i detta

Frukten
har ruttnat p
trden. Hela
marknaden
r dd.

lngre. Frukten har ruttnat

p trden. Hela marknaden
r dd. Alla pengar r borta.
Ngra dagar efter intervjun begr projektdeltagarna, enligt FN:s dokumentation, att Sujiahekou ska
avregistreras som CDM-projekt. Hfeli Hestvik vill nu ta
tillbaka sina tidigare uttalanden och sger att Tricorona
inte har ngon koppling till
projektet och inte heller
ngot ansvar eftersom bolaget inte kunnat slja ngra
utslppsreduktioner kopplade till dammen. Hon sger
ocks hon hoppas att politikerna vid klimattoppmtet i
Paris december ska besluta
om nya regler som gr CDMprojekt lnsamma igen.
sveriges natur 4 2015 25