Arkitekten 110607

SVERIGES ARKITEKTERS BRANSCH- OCH MEDLEMSMAGASIN
7.11
Examensdags
Karin Nyrn lmnar Konstfack
Vildare Djurgrdsstad
Landskapet med frn brjan
Vrldsunik workshop
Startskott fr Centrala lvstaden
6.11
i
l
l
u
s
t
r
a
t
i
o
n
:

c
l
a
e
s

l
a
r
s
s
o
n
Snillen Spekulerar
Sveriges Arkitekters bransch- och medlemsmagasin
ISSN 0347-058X Medlem i
adress
Storgatan 41, Box 5027, 102 41 Stockholm
Telefon 08-505 577 00, fax 08-505 577 05
E-post: kansli@arkitekt.se
Webb: www.arkitekt.se
redaktion
08-505 577 00, arkitekten@arkitekt.se
Per Lander (ansv utgivare), per.lander@arkitekt.se
Annika Jensfelt (red sekr), annika.jensfelt@arkitekt.se
Nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se
Tomas Lauri, tomas.lauri@arkitekt.se
Elisabet Nslund, elisabet.naslund@arkitekt.se
Ina Flygare, ina.flygare@arkitekt.se
annonspriser 2011
Fullstndig annonsprislista p www.arkitekten.se
Produktannonser, exempel:
1/1-sida 26.500 kr
Platsannonser, exempel (tryckfrdigt material):
1/1-sida 14.000 kr
1/2-sida 9.500 kr
1/4-sida 6.300 kr
1/8-sida 4.200 kr
Moms och reklamskatt tillkommer ej.
Alla Arkitektens platsannonser infrs kostnadsfritt
p Sveriges Arkitekters webbplats www.arkitekt.se.
Annonsering enbart p webben kostar 4.200 kr
plus moms.
annonsbokning
Boka p www.arkitekt.se/arkitekten/annonsera.
Produktannonser: Margareta Karlsson,
margareta.karlsson@arkitekt.se
Platsannonser: Ina Flygare, ina.flygare@arkitekt.se
prenumeration
Helr 550 kr
publiceringspolicy
sikter som framfrs i signerade artiklar str fr
frfattaren. Redaktionen tar inte ansvar fr insnt
ej bestllt material. Allt redaktionellt material
i Arkitekten publiceras p Sveriges Arkitekters
webbplats www.arkitekt.se. Medarbetare som inte
accepterar detta mste meddela frbehll. I princip
publiceras inget material med sdant frbehll.
upplaga
TS-upplaga 2010: 11.500
Tryck
Intellecta Infolog, Solna 2011.
utgivningsplan
Annons- och
Nummer manusstopp Utgivningsdatum
8/2011 3/8 24/8
9/2011 31/8 21/9
10/2011 28/9 19/10
11/2011 26/10 16/11
12/2011 23/11 14/12
Per Lander, per.lander@arkitekt.se arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 / chefredakTren / 3
i
det hr numret av Arkitekten fr du stifta bekant-
skap med ett par av landets mest spnnande stads-
utvecklingsprojekt. Mycket har redan skrivits om
Norra Djurgrdsstaden i Stockholm och ambitionerna
att gra det till ett miljproflomrde av vrldsklass. I
det arbetet r landskapsarkitekturen lika viktig som
byggnaderna, och landskapsarkitekternas kompetens
har drfr blivit hett eftertraktad.
Om planeringen fr Norra Djurgrdsstaden redan
r i full gng, s befnner sig arbetet med Centrala
lvstaden i Gteborg fortfarande i sin linda. Hr har
politikerna tagit det unika greppet att bjuda in tio
hgkvalifcerade internationella team till en work-
shop som ska ge inspiration infr planeringen. Ngra
av lagens tankegngar kan du lsa om i vrt inledande
reportage workshopen r ingen tvling och inget r
hemligt. Teamen delar med sig av sina tankegngar
till varandra. De inbjudna stjrnorna vittnar om det
unika i arbetssttet.
Andra snillen som ocks samlats fr att dela med
sig av sina erfarenheter r ngra av de senaste rens
juryledamter fr Kasper Salin-priset. Det blev en
diskussion bland annat om hur svensk arkitektur str
sig i en internationell jmfrelse. Mjligen kan syn-
punkterna sammanfattas s hr: Bttre p funktion.
Bttre p planering. Smre p ikonarkitektur.
Doors
of
possibilities
w
w
w
.
k
u
n
d
e
-
c
o
.
d
k
Fr perFekt
ljuDkontroll
Akustisk frsegling
Vi erbjuder ljudreduktion
fr olika behov. frn enkla
oklassade produkter till
ljudreduktionskrav p
upp till 47dB!
Flexkarmar fr enkel
ljureduktion i bostder
flexkarmar mjliggr enkelt
och snyggt montage samtidigt
som den fabriksmonterade
ttningslisten hjlper till att
reducera ljudnivn.
Ljudisolerande
Vra ljudklassade
drrlsningar fljer
olika Rw klassificeringar.
Mnga av drrarna frn JELD-WEN r ljudre-
ducerande. Vi har Europas strsta urval av dr-
rar och kan erbjuda hgkvalitativa, testade
och certifierade akustiklsningar fr de flesta
projekt oavsett typ och omfattning. Vra
drrlsningar erbjuder akustisk frsegling som
uppfyller angivna ljudkrav. Vi erbjuder ocks
rdgivning s att drrarna installeras korrekt
och ger den ljudreduktion som nskas.
om du vill ha mer information om JELD-WEN,
tidigare knt som SWEDooR, vra produkter
och tjnster ppnar du drrarna p
www.jeld-wen.se
AkustiklsningAr som
ger en sknAre innemilj
138419_Opera_440x275_Architect_SE.indd 1-2 07/06/11 14.01
Doors
of
possibilities
w
w
w
.
k
u
n
d
e
-
c
o
.
d
k
Fr perFekt
ljuDkontroll
Akustisk frsegling
Vi erbjuder ljudreduktion
fr olika behov. frn enkla
oklassade produkter till
ljudreduktionskrav p
upp till 47dB!
Flexkarmar fr enkel
ljureduktion i bostder
flexkarmar mjliggr enkelt
och snyggt montage samtidigt
som den fabriksmonterade
ttningslisten hjlper till att
reducera ljudnivn.
Ljudisolerande
Vra ljudklassade
drrlsningar fljer
olika Rw klassificeringar.
Mnga av drrarna frn JELD-WEN r ljudre-
ducerande. Vi har Europas strsta urval av dr-
rar och kan erbjuda hgkvalitativa, testade
och certifierade akustiklsningar fr de flesta
projekt oavsett typ och omfattning. Vra
drrlsningar erbjuder akustisk frsegling som
uppfyller angivna ljudkrav. Vi erbjuder ocks
rdgivning s att drrarna installeras korrekt
och ger den ljudreduktion som nskas.
om du vill ha mer information om JELD-WEN,
tidigare knt som SWEDooR, vra produkter
och tjnster ppnar du drrarna p
www.jeld-wen.se
AkustiklsningAr som
ger en sknAre innemilj
138419_Opera_440x275_Architect_SE.indd 1-2 07/06/11 14.01
T E G E L
F R N Y E L S E
Randers Tegl erbjuder era typer av fasadtegel, som bryter alla tegeltraditioner
- samt alla klassiska fasadtegel.
Se det bredaste sortimentet av tegelprodukter i hgsta kvalitet till konkurrenskraftiga priser
p www.randerstegl.se - eller boka ett mte med ngon av vra konsulenter.
RT 543
Unika Athena
slaget massivt.
P taket RT 845,
Svart del-engoberat
Laumans IDEALVariabel
1-kupigt dubbelfalsat
taktegel.
Randers Tegl, Sverige
Magasinsgatan 5
541 34 Skvde
Tel. 0500 - 41 41 00
Fax 0500 - 41 60 10
www.randerstegl.se
tegl@randerstegl.se
Fasad av RT 521
Unika Negro
slaget massivt.
Slaget fasadtegel ger en
mer karaktrsfull fasad,
och frostbestndigheten
r i hgsta klass.
Laumans glaserat och
engoberat dubbelfalsat
taktegel har 10 rs full
frostgaranti!
Vid frostskador p tak-
tegel erstts bde arbets-
kostnader och material.
Bakgrundsbild:
Bankhuvudkontor
uppfrd i
RT 538,
Unika Artemis
slaget massivt.
A
s
b
j
r
n

K
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n

arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 / innehll / 7
Omslaget: Karin Nyrn och studentprojektet Fusion av
Matilda Olsson. Foto: Magnus Bergstrm.
Mer i detta
nuMMer
16 nyheter: Tillvxten fortstter. Examensdagar i
annorlunda lokaler. Typhus kopierat. Fritidshuset
som planeringsdilemma.

22 karin nyrn. Nr hon slutar p Konstfack frlorar
skolan en frgstark professor.
36 plockat: Konstaterat samband mellan planering
och hlsa. Norsk arkitektur stlls ut. Politiska arki-
tekter.
45 krnika: Thorbjrn Andersson: Ge mig ett torg.
Tur och retur KairoVrnamo.

46 debatt: Varfr engagera sig i lokalfreningar? De
har fr liten roll inom Sveriges Arkitekter.
68 Sveriges arkitekter: Dags att byta fokus.
74 kasperhistoria: 2006, Aransgymnasiet av Win-
grdhs.
48
10
30
Megaworkshop: Inter-
nationella celebriteter tar
sig an Gteborgs framtid
under fem dagar.
Vild grn stad: En ny
generation landskapsarki-
tekter prglar Norra Djur-
grdsstaden.
Vem fr Kasper Salin-priset? Det rcker inte bara
med att skapa vackra objekt. Helst ska projektet tj-
na samhllsnyttan. Ledamter frn senaste Kasper
Salin-juryerna diskuterar vad som fller avgrandet.
f
o
t
o
:

c
e
c
i
l
i
a

l
a
r
s
s
o
n
b
i
l
d
:

a
n
d
e
r
s
s
o
n

j
n
s
s
o
n

l
a
n
d
s
k
a
p
s
a
r
k
i
t
e
k
t
e
r
f
o
t
o
:

m
a
g
n
u
s

g
o
t
a
n
d
e
r
8 / arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011
Att workshopen hlls i Gunnar Asplunds ikoniska
tillbyggnad till Gteborgs rdhus var en inspirerande
ingrediens fr mnga av de deltagande arkitekterna.
arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 / 9
Gteborgs politiker bjd in till en internationell
workshop om Centrala lvstaden, stadsutvecklings-
omrdet mitt i stan. Fem dagar i Asplunds rdhus
som kan frndra Gteborgs framtid. Text: Elisabet
Nslund. Foto: Magnus Gotander.
Stjrnornas
brain
storM
>>>
k
lockan r strax efter tta onsdag den 8 juni.
Morgonmtet brjar halv nio men redan r
mer n hlften av deltagarna i workshopen p
plats. De tappade tid dagen innan, nr alla 75 skulle
installera sig, och hann inte jobba s lnge p grund
av eftermiddagens bttur lngs Gta lv. Under mtet
med Advisory Board skruvar mnga otligt p sig
och vissa har redan satt igng med att studera kar-
tor, prata lgt eller skissa. Gunnar Asplunds luftiga
rdhussal sprakar snart av energi och kreativitet och
det sorlar av olika europeiska sprk inklusive en del
knackig projektengelska de festa lag r hopsatta
ver nationsgrnserna.
Tisdagens tur lngs Gta lv, som avslutades med
gemensam middag i Eriksbergshallen, var mer n en
trevlig turistutfykt. Det r lngs med lvens strn-
der som Gteborg ska utvecklas de kommande 5075
ren. Staden har stora utvecklingsomrden mitt inne
i de centrala delarna, sammanlagt omkring fem kva-
dratkilometer.
Projektet Centrala lvstaden innebr att ta sprnget
ver lven, knyta ihop den vlbrgade sdra delen med
den fattigare delen p Hisingen. Politikerna i kommun-
styrelsen vill skapa ett Gteborg dr segregationen fr-
svunnit, med en ekonomi som inte r beroende av Volvo
och varven och som r miljmssigt framstende.
De insg att de behver hjlp med det genom att
se omrdena ur ett perspektiv utifrn, f fatt i nya
tankefgurer snarare n att gestalta hus och kvarter,
och arrangerade drfr en internationell workshop.
Lagen valdes ut via en ppen prekvalifceringspro-
cess. De r multidisciplinra och ingen vinner vidare
uppdrag. Varje lag fr 250.000 kronor fr att delta och
sedan ytterligare 100.000 kronor fr att skriva en rap-
port om sina resultat.
Ordfranden i bedmningsgruppen Lars Reuters-
wrd ingr i Advisory Board men har hllit en lg pro-
fl under morgonmtet. Suttit en trappa upp med en
kopp kaffe halvt dold av en stor palm. Nr ordfran-
den Helle Sholt vinkar ner honom fyller han p vad
de vriga medlemmarna, Melbournes stadsarkitekt
Rob Adams samt landskapsarkitekten och Harvard-
professorn Martha Schwartz, sger om uppdraget
och omrdet genom att peka p omfattningen av den
fysiska skalan och tidsaspekten.
Nr jag ber honom bertta om hur bedmnings-
gruppen plockade fram tio lag ur 84 varav minst ett
70-tal var mycket kompetenta blir Lars Reuters-
wrd mer talfr. Tar en kopp kaffe till och ngra kakor
innan han lotsar mig upp fr trappan till den lugnare
andra vningen.
Vi hll oss strikt till den frfrgan som skickats
ut, sger Lars Reuterswrd och tillgger att gruppen
hade god hjlp av Sveriges Arkitekters tvlingssekre-
terare Claes Larsson. Dr fanns fyra kriterier varav
tre var hur man bygger en hllbar stad som r produk-
tiv, ekologisk och integrerande. De var okontroversi-
ella, det fjrde som blev utslagsgivande var arbetsst-
tet. Vi valde bort de team som skte som till en vanlig
arkitekttvling och tog de som hade ett verklighetsba-
serat frhllningsstt, som var intresserade av Vstra
Gtaland, Gteborg och den hr specifka platsen.
Det r klart att ett lag frn till exempel Barcelona
inte kan knna Gteborg vl, fortstter han. Men de
vet hur man utvecklar en hamnstad.
Det kan man lugnt sga att de vet. Olga Tarras Cli-
ment, teamledare fr Espins I Tarras, har jobbat
med att utveckla Barcelona i 20 r och arkitekten Ama-
dor Ferrer (som ingr i hennes lag) i 30 r. Hon lm-
nar vnligt arbetsbordet nr jag ber om en intervju
Gta lv r det centrala elementet i
den framvxande staden och lagen
frhll sig till den p skilda stt.
November 2009: Gteborgs kommunstyrelse sker mandat frn kommunfullmktige att genomfra projektet
Centrala lvstaden.
Mars 2010: Kommunstyrelsen fr fullmktigeuppdraget.
Juni/juli 2010: Projektstart.
Vr 2011: Fyra nationella temaworkshopar.
Juni 2011: Workshop med 10 interdisciplinra internationella lag.
September 2011: Lagens rapporter ska presenteras.
Hst-vinter 2011: Utstllning och medborgardialog.
Vr 2012: resultaten frn nationella och internationella workshopar samt
medborgardialog bearbetas och analyseras.
Sommaren 2012: Vision och strategier fr projektet presenteras fr
politikerna.
Hsten 2012: Centrala lvstaden presenteras p International
Federation for Housing and Plannings vrldskongress.
samtliga deltagare har instruerats att vara tillgng-
liga fr media, en del i den transparens som ska prgla
workshopen och frklarar hur hon ser p Centrala
lvstaden som utvecklingsomrde. Det fnns parallel-
ler mellan stderna: de strukturella problemen r lik-
nande i och med att Barcelona tidigare var stngd mot
havet och Gteborg fortfarande r stngd mot Gta lv.
Det behvs fer offentliga rum lngs lvstrnderna, en
plattform fr gteborgarna, anser hon. Och mnniskor
reagerar likadant p frndringar i varmt som kallt kli-
mat, betonar den spanska teamledaren i vars lag ingr
tv specialister p medborgardialoger.
Olga Tarras Climent r svl hus- som landskaps-
arkitekt, en av grundarna av kontoret Espins I Tar-
ras och har undervisat vid en rad europeiska arki-
tektskolor. Motsvarande imponerande cv har de
andra lagledarna liksom mnga av deltagarna. Det
r en frkrossande kunnig skara experter, mest hus-,
landskaps- och planeringsarkitekter men ocks tra-
fkplanerare, ekonomer, sociologer och en konstnr
som jobbar koncentrerat i rdhussalen denna junidag.
Varfr vljer de att lgga fem arbetsdagar plus rap-
portskrivande och en massiv intellektuell och kreativ
insats fr en ersttning som r hederlig men inte mer,
och utan utfstelser om fortsttning? Jag stller frgan
till ett tiotal deltagare men de festa frstr inte ens fr-
gan. Ngra svar fr jag nd. Arkitekter lskar att tvla
och ven om det hr inte r en tvling vill man nd
komma med den bsta idn. Konsulter som McKinsey
skulle aldrig vara hr. Vi gr det fr att f uppleva den
hr internationella atmosfren och fr mjligheten att
ta helhetsgrepp. Det r spnnande att vara med i stora
konceptuella skeden och att jobba interdisciplinrt.
Och alla framhller workshopen som mycket ovan-
lig, mnga anvnder ordet unik: Att titta 50 r framt,
att ta ett konceptuellt grepp och att resultatet inte blir
ett fett kontrakt fr ett team utan ett kompendium av
ider. Fr att frska faststlla uniciteten hugger jag
tag i Helle Sholt som gr runt bland teamen, stilig i
stilettklackar och rockig-fast-elegant kostym, fr att
bist med rd och dd. Hon och vriga p Gehl har
frmst uppdrag inom city transformation och har
erfarenhet frn sdana projekt vrlden ver.
Gteborg har frskt fnna sin egen vg. Sttet att
jobba i Hamburg med IBA och Hafencity, som varit
en frebild fr kommunen, pminner om det hr men
Gteborg r vldigt unikt.
P vilket stt?
Hr inbjuder man lagen att dela iderna med var-
ann. Det r ingen akademisk workshop utan politi-
kerna vill verkligen lyssna iderna som kommer
fram hr ska anvndas.
ingen vet frsts hur mycket politikerna kommer
att ta till sig av workshopen frrn de fr resultatet p
sitt bord nsta r och ska brja genomfra det. Att kom-
munstyrelsen har uppdraget och besluten kring Cen-
trala lvstaden tagits i bred politisk enighet r ett posi-
tivt tecken. Att man valt att kraftsamla med en work-
shop i den hr omfattningen ett annat. Det borde ocks
vara svrt att frbig frslag frn inbjudna interna-
tionella experter, srskilt som de blir offentliga. Helle
Sholt ser frgan ur ett rent verlevnadsperspektiv:
Kriser bankar p drren, hllbarhetsfrgorna r
alarmerande och den internationella konkurrensen
bara kar. Politikerna r tvungna. Men jag ser ocks
en kta vilja och jag tycker det Gteborgspolitikerna
gr r vldigt hedervrt.
Skulle en motsvarande workshop kunna ga rum i
Kpenhamn?
fakta centrala lvstaden
Vad? Workshop
med tio interdisci-
plinra internationella lag.
Var? I Asplunds rdhustill-
byggnad i Gteborg. Nr?
7-11 juni. Varfr? Fr att f
inspel och vidga frgestll-
ningarna i stadsutvecklings-
projektet Centrala lvstaden.
>>>
2022: Staden Gteborg 400-rsjubilerar. D ska det finnas synbara delar av projektet.
Nej, det skulle den nog inte.
Varfr inte?
Hm Nu mste jag vlja mina ord Drfr att
Kpenhamn r en huvudstad som fortfarande har
tnkesttet att utvecklingen kommer till den, inte
tvrtom. Kpenhamn r heller inte ppet nog att ta
in det regionala perspektivet. Kpenhamn kan lra
ngot av Gteborg.
Helle Sholt gr de vriga i Advisory Board sll-
skap p vg till lunch med ngra i kommunstyrel-
sen, som ska matas inte bara med lekamlig utan ocks
med stadsutvecklande spis. Politikernas engagemang
behver frstrkas. Teamdeltagarna fr bufflunch p
grden och ven om borden dr ute fylls intas mer n
ett kycklingspett ver GIS-kartor och strategidoku-
ment vid arbetsborden.
Luften ttnar av koncentration. Klockan tre har
Advisory Board beordrat pin-up, att ngot visuellt
ska upp p tavlorna fr diskussion.
Nr jag gr runt och tittar p det som brjar sttas
upp blir det tydligt att politikerna kommer att f den
bredd i ider de bett om och kanske mer n s. De tio
lagen angriper samma omrde var och en p sitt stt.
Jag stannar vid Schnherrs team, som leds av
Camilla Hedegaard Mller, ocks projektledare fr
H+ i Helsingborg. Hennes team har fokus p att ge
Gta lv en mer central roll. Den tanken delas av
samtliga, men Schnherrs angreppsstt r att ge
lven rollen av ett publikt rum, fr alla. Laget har
bland annat en kulturstrategi med ledorden celebrate,
activate, integrate och har identiferat ngra punkter
lngs lven fr temporra och fasta kulturyttringar.
Det rcker inte med frbindelser ver lven, man
mste ha attraktiviteter ocks fr att folk ska vilja ta
sig dit, sger lagmedlemmen Peter Sistrm, assiste-
rande professor och ansvarig fr masterprogrammet i
hllbar stadsutveckling i Lund.
Innan dess har jag samtalat med Lars Lerup, svensk
som fyttade till USA 1966, gick Harvard och Berkeley,
r professor vid Rices arkitekturskola i Houston, pro-
fessor emeritus vid Berkeley, gstprofessor vid tyska
Dessaus arkitektskola och frfattare. Jag r en inter-
nationell person men inte profet i mitt eget land.
Med hornbgade glasgon och sckig tennistrja som
bda r mintgrna, ser han mycket amerikansk ut.
lven var stadens fdkrok och kontakt med vrl-
den men den har blivit en barrir. Den pminner om
hur stratiferad staden r, sger han. Att skapa social
och ekonomisk mobilitet r viktigare n fysiska mani-
festationer.
>>>
Teamen r interdisciplinra och internationella. Det p bilden leds av svensk-
franske husarkitekten Erik Giudice (EGA) och dr ingr argentinsk-tyske
landskapsarkitekten Martin Rein-Cano (Topotek), tyske diton Dieter Grau
(Atelier Dreiseitl), svenska husarkitekten Kia Bengtsson (MA), tyske ingenjren
Thomas Auer (Transolar), italiensk-brittiske husarkitekten och planeraren Guido
Robazza (London School of Economics), svensk-franska konstnren Charlotte
von Pohl samt svenske arkitektstudenten Lars Almgren.
Stadsdelar som Skeppsbron, Gullbergsvass och
Masthuggskajen p sdra innerstadssidan och
Frihamnen, Kvillebcken, Ringn och Backaplan p
norra sidan p n Hisingen r i vissa fall jungfrulig
mark och behver i andra omrden frnyas.
2060: Hela eller stora delar av Centrala
lvstaden r frverkligad.
Anneli Hulthn
Som kommunstyrelsens ordfrande ger hon
projektet Centrala lvstaden. Nr S-politikern
tog ver ledningen i Gteborg fck hon brja
med att nysta upp en korruptionshrva som gett
nationellt eko och kanske r det drfr hon har
ppenhet som sitt honnrsord.
Bo Aronsson
Arkitekt som var chef fr nytnkande GR, Gte-
borgsregionens kommunalfrbund, innan han
plockades till lvstranden Utveckling fr att bli
projektledare fr Centrala lvstaden. Dr varken
styrs eller leds han av lvstranden utan beskri-
ver sin roll som operativ vd som svarar infr led-
ningsgruppens ordfrande Lars Ivarsson.
Helle Sholt
Vd fr Gehl Architects, det danska kontoret
ryktbart fr sina uppdrag i omrdet Livet mel-
lem husene, som haft uppdrag t lvstranden
Utveckling de senaste ren. Ordfrande i Advi-
sory Board som ska skerstlla att lagen frstr
innehllet i workshopen och att kommunen fr
ut det den bjd in lagen fr.
Lars Reuterswrd
Nr arkitekten och frre chefen fr UN Habitat
fyttade hem till Gteborg hnde det grejer. Han
blev chef fr Mistra Urban Futures och tog bums
plats i stadsbyggnadsdebatten. Reuterswrd
ledde Centrala lvstrandens jury fr den inter-
nationella workshopen och ingr i workshopens
Advisory Board.
de VikTigaSTe perSOnerna i cenTrala lVSTaden: Lars Lerup ingr i ett lag med franska arkitekt- och
planeringskontoret GRAU, franske ingenjren och
arkitekten Raphal Mnard, som har uppdrag p rs-
tafltet, samt en belgisk innovationskonsult. De iden-
tiferar Ringns smskaliga industriomrde som en
perfekt inkubator fr garage intelligence, vill fytta
in seglingen i centrum genom att bygga smbtsham-
nar och viga den kommande Gta lvbron t fordon.
Fr fotgngare vill vi ta fram jttesnabba grna
frjor, lta teknologin g loss p det. Alla andra r fx-
erade vi den dr jvla bron, vi r contrarians, sger
Lars Lerup med ett njt leende.
Onsdagen avslutas fr min del med en ppen fre-
lsning av Rob Adams och Martha Schwartz frn
Advisory Board i lvrummet, lvstranden Utveck-
lings utstllningsbyggnad. En del ur lagen r dr och
dessutom en hel del gteborgare, rummet r fullt.
Men rdhussalen r ppen till tio och jag misstnker
att mnga lag sitter kvar och vssar sina ider.
Nr jag ringer till projektledaren Bo Aronsson
p sndag frmiddag fr att han ska sammanfatta
arrangemanget har han sovit elva timmar och druckit
tv koppar starkt kaffe. Dagarna har varit intensiva
och det blev inget lngvarigt party p lrdag kvll nr
workshopen var ver. Nu r han njd.
Det var inte sjlvklart fr oss innan att vi valde
rtt arbetsform men nu knner vi ingen tvekan, det
hr var rtt. Vi har brutit igenom ngra trsklar och
har en vldigt kraft i fortsttningsarbetet.
Bo Aronsson rknar upp ngra framgngar: Work-
shopen har ftt stor uppmrksamhet, fer politiker
har ftt upp gonen fr deras stt att driva projektet.
Advisory Board och speciellt Helle Sholt har lyckats
f lagen att slappna av och dela med sig av sina ider
till varandra. Valet av lokal en internationell ikon-
byggnad dr lagen satt ttt ihop.
Av dem jag pratade med sa ingen ngot annat n
att det var ett spnnande stt att jobba som de grna
ville prva igen i egna projekt detta att sitta lnge
och koncentrerat ett antal kompetenser och f kvali-
tetstid i idskapandet.
P lrdagen hade alla team en dragning infr all-
mnhet, politiker och medverkande. Vad kan du sga
om resultatet s hr lngt?
Att de har brottats med uppgiften p impone-
rande stt. De har verkligen sugit till sig den Gte-
borgsexpertis som vi bistod med. De har utforskat
Gteborgs problematik med den globala erfaren-
het de har med sig och tillmpat den. En del av deras
ider fnns hr hemma ocks men de fr extra kraft
vid ett sdant hr tillflle.
Elegierna om Gteborgs stadsutveckling r mnga.
Skandalerna och skrmytslingarna r vlknda. En
ensam workshop kan inte vnda skutan. Men om
tjnstemnnen fljer upp den p ett bra stt, om den
utlovade medborgardialogen blir ett samtal dr alla
lyssnar och om viljan fnns hos politikerna, kan de hr
junidagarna vara brjan till ett nytt Gteborg, en stad
som r lite ppnare och lite hllbarare.
16 / nyheTer / arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 redaktr: annika jensfelt, annika.jensfelt@arkitekt.se
Hg tillvxt men
brist p erfarenhet
Tre frgOr
till arkitekt Olof hultin,
chefredaktr p tidskriften
Arkitektur sedan 22 r. I som-
mar gr han i pension.

hur knns det?
Det r klart att jag kom-
mer att sakna Sveriges roli-
gaste journalistjobb. Sam-
tidigt knns det sknt att
slippa pressen att alltid ha en
sikt om det som byggs. Ris-
ken att bli en siktsmaskin
finns ju alltid dr.
Vad r det bsta du varit
med om som chefredaktr?
Att ha ftt vara med om
den dramatiska utveckling
som 20 rs globalisering inne-
burit fr arkitekturen. I back-
spegeln r frvandlingen
hpnadsvckande. Det har
varit enormt roligt att vara
med och utveckla tidskrif-
ten dessa r, alla resor, spn-
nande mten och alla kul
nummer som vi ftt frmnen
att jobba med fr att speglat
skeendena. Jag r ocks stolt
ver vra guidebcker som
skert bidragit till popularise-
ringen av arkitekturen.
Vad ska du gra nu?
Jag har ftt flera erbju-
danden, bland annat om att
delta i olika publikationer.
Inget r dock bestmt. Jag
ser framfr mig att jag ocks
kommer att gna mig t nya
saker. Kanske kommer jag att
rita fler hus!
annika jensfelt
Arbetsgivarorganisationen Almega, dr Teknik & Designfre-
tagen ingr, spr kad tillvxt i r och nsta r. Men bristen p
kvalificerad arbetskraft kan ge negativa effekter.
ligt lgre BNP-tillvxt n vad
Almega gr, p 2,6 respektive 2,3
procent fr 2012.
Almegas prognos utgr
bland annat frn att industri-
och tjnstefretag kommer att
vlja att bygga ut produktions-
kapacitet i Sverige, vilket leder
till en fortsatt hg tillvxttakt
ven nsta r, sger Lena Hag-
man.
Almega ser dock en risk i
fretagens vxande problem att
hitta tillrckligt med hgkvalif-
cerad arbetskraft i Sverige. Det
kan pverka bde tjnste- och
industrifretags investeringsbe-
slut i negativ riktning, ppekar
Almega.
lotta lehmann
Efterfrgan p arkitekt- och
teknikkonsulttjnster kar. Mer
n hlften av arkitektfretagen
sger sig vilja anstlla fer men
har svrt att hitta folk vilket r
deras frmsta hinder fr att ka
sin verksamhet.
Det pstendet kommer frn
Lena Hagman, chefsekonom p
Almega, som slppte sin kon-
junkturprognos den 19 maj. Till-
vxten i svensk ekonomi berk-
nas ka med 4,4 procent i r
och 3,7 procent nsta r, enligt
Almegas bedmning. Tillvx-
ten vntas drmed bli betydligt
hgre n i mnga andra jmfr-
bara lnder.
Den privata tjnstesektorn
har redan hmtat hem hela ned-
gngen frn fnanskrisen och
passerat den frra produktions-
toppen som intrffade innan
krisen. Almega gr bedm-
ningen att reporntan kommer
att hjas med en procentenhet
frn dagens 1,75 procent till 2,75
procent i r, och ytterligare en
halv procentenhet till 3,25 pro-
cent nsta r.
Almega frutspr en klart
hgre tillvxt nsta r n mnga
andra prognosmakare. Ngot
som skiljer r att Almega rk-
nar med hgre investeringar n
exempelvis SEB och Nordea,
som ocks levererat sina prog-
noser. De frutspr en betyd-
Jan-Erik Mattsson, vd Berg arki-
tektkontor, Stockholm: Svrast
r att f tag p erfarna byggnads-
ingenjrer som r uppdaterade
p mjukvaruprogrammet Revit.
Yngre arkitekter har vi inga som
helst problem att f tag p men
handlggande arkitekter i 40-rs-
ldern r svrare, de r inte s
bengna att rra p sig. Med pro-
jekt som Slussen och ett nytt labo-
ratorium p ki behver vi perso-
ner med erfarenhet av infrastruktur
och sjukhuslab. Att hitta dem som
samtidigt kan Revit r inte heller
s ltt.
arbetslsheten bland Sveriges
arkitekters medlemmar r fr nrva-
rande 0,92 procent.
Jan-Erik Mattsson. Adelina Mehra.
Adelina Mehra, vd Semrn och
Mnsson, Stockholm/Gteborg:
Det gr bra att rekrytera yngre
arkitekter, dr finns ett flde och
det r inte svrt att hitta kvalifice-
rade personer. Det r ett strre
problem att att hitta arkitekter
med erfarenhet och srskilt med
specifik erfarenhet. Duktiga sjuk-
husarkitekter till exempel, dr fr
vi inte s mycket napp nr vi sker.
Och det saknas alltid byggnads-
ingenjrer. Vi har aktivt rekryterat
direkt frn skolorna men det r ett
stort glapp till dem med erfaren-
het. Vi hller kvar vra pensionrer!
Ulrik stling.
Ulrik stling, frhandlingschef
Sveriges Arkitekter: Arbetsls-
heten r mindre n en procent och
fretagen tycks g fr fullt. Mark-
naden ser onekligen god ut. Jag
har pratat med flera fretag och
kommuner som sker folk men inte
fr tag p ngra. Det r verkligen
arbetstagarnas lge. Nu r lge att
byta jobb och vi mrker att det r
mnga som gr det. Samtidigt vet
mnga i den hr branschen att det
gr upp och ner. Arkitekterna kla-
rade sig otroligt bra under lgkon-
junkturen 2009 men man vet aldrig
hur det ser ut i nsta.
OM briSTen p arbeTSkrafT
3
arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 / nyheTer / 17
Examensdagar bland bcker
P grund av branden blev det alternativa lokaler fr samtliga
vrens studentutstllningar p KTH. Saneringen av lokalerna
p stermalmsgatan pgr fortfarande.
D nedre ateljn blev totalfrstrd i branden i brjan av maj var det
sjlvklart att examensutstllningen mste ske i annan lokal. Det
blev till slut KTH:s bibliotek som fck husera exjobben och kritikge-
nomgngarna. Ettorna fck ha sin slutgenomgng av frstarspro-
jekten p Konstfack och tvorna och treorna hamnade p Tekniska
nmndhuset.
Jttefna lokaler! konstaterar Leif Brodersen, prodekan p Arki-
tekturskolan.
Nu tergr fokus till planeringen fr nsta lsr. Diskussioner
pgr med KTH och Akademiska hus om ersttningslokaler fr
nedre ateljn och verkstaden. Samtidigt fortstter saneringsarbetet.
Nyligen avslutades saneringen av ventilationssystemet.
Luftproven som tagits visar bra vrden. Lukten brjar frsvinna
men i vissa rum r den fortfarande stark, sger Leif Brodersen.
Frhoppningen r att det ska fnnas frdigsanerade och nda-
mlsenliga lokaler nr en ny termin startar i hst.
annika jensfelt
De lgmlda kritiksamtalen smlte vl in i den prisade
biblioteksmiljn p KTH. Arkitekt fr tillbyggnaden:
Per Ahrbom. Inredningsarkitekt: Josefin Backman.
f
o
t
o
:

a
n
n
i
k
a

j
e
n
s
f
e
l
t
18 / nyheTer / arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011
Flagrant fall av stld
STlpriS Till
kaSperVinnaren
2010 rs Kasper Salin-prisvin-
nare, Ryaverket i Gteborg, har
nu ocks belnats med Stl-
byggnadsinstitutets pris Stl-
byggnadspriset 2011. Skivfilter-
anlggningen r ritad av KUB
arkitekter genom PerEric Pers-
son. En uppvisning i hur stlet
effektivt och elegant anvnts,
tycker stljuryn.
SOliga Vinnare
Skne Solar Award har delats
ut fr tredje ret. Bakom pri-
set str Solar Region Skne och
Sveriges Arkitekters lokalfr-
ening. Priset fr bsta solcells-
anlggning gick till Fredrik Pet-
tersson och Per Berg, White
Arkitekter, fr anlggningen p
Naturum Vattenriket i Kristian-
stad. Pris fr rets solfngar-
anlggning gick till Otto Mill-
bourn, EkoEnergi och Zoltan
Kiss, Urban Vision, fr anlgg-
ningen p Brf Mandarinen i
Lddekpinge, se bild nedan.
frSkOla fr
STadSMiljpriS
Tham & Videgrds frskola
Paletten i Hgersten har ftt
stadsmiljpris av Stockholms
Handelskammare. I juryns moti-
vering sgs bland annat att f
projekt torde vara viktigare n
att skapa inspirerande miljer
fr de som befinner sig i sina
mest formativa r.
f
o
t
o
:

e
r
i
c

l
i
n
d
q
v
i
s
t
Kjellander + Sjberg arkitekter och Marge arkitekter krver
350.000 kronor i skadestnd av byggaren Grant Redgrave, fr
att han olovligt anvnt sig av och ndrat ritningarna till typhu-
set Villa 1.0.
att vi inte alls varit med i tillbli-
velsen, kontaktade Marge fr att
f till bra terrasser runt huset,
sger Stefan Sjberg.
Ritningar r upphovsrtts-
ligt skyddat material. Drfr har
Marge och Kjellander + Sjberg
lmnat in en stmning.
Ett ovanligt fagrant fall av
stld. Vanligtvis handlar den hr
typen av tvister om att ett hus
liknar ett annat, om var grnsen
mellan stld och inspiration gr,
sger Ulrik stling, chefsjurist
p Sveriges Arkitekter.
Grant Redgrave vill inte svara
p frgor nr Arkitekten ringer
upp honom. Han pekar p att
han fr samtal med arkitekterna
och frsker lsa situationen.
Infr arkitekterna har han inte
nekat till att han anvnt sig av
deras ritningsmaterial.
tomas lauri
Marge och Kjellander + Sjberg
utvecklade typhuset Villa 1.0
tillsammans med byggnadsfr-
man Erik Wallin. Det har hittills
uppfrts i tv exemplar, ett p
Liding och ett i Duvbo.
Byggaren Grant Redgrave fck
upp gonen fr villan i Duvbo,
nr han utfrde lite arbeten i
nrheten. Han ska ocks, enligt
uppgift, ha beskt Villa 1.0 vid
minst ett tillflle.
Han hmtade ut bygglovs-
ritningarna p Solna kommun
och lt bygga ett hus fr frslj-
ning p en tomt i Sollentuna.
Han ndrade bara namnet och
gjorde ngra mindre justeringar
av sjlva huset, en liten av vt-
utrymmena och satte in ett runt
fnster p ena gaveln, p det
inlmnade bygglovet.
Vi knner igen ritningarna.
Det r vra ritningar som han
anvnt sig av. Det ser ut som att
han ndrat direkt p ett original,
kopierat det och lmnat in det,
sger Stefan Sjberg.
Nr huset stod p plats gick
Grant Redgrave ut och slde
huset med mrklarfrman Bjur-
fors hjlp. De slde det som ett
arkitektritat hus av arkitekterna
Kjellander+Sjberg och Marge.
Vi fck reda p alltihopa nr
de som fyttat in, ovetande om
B
S
O
-LD
L
i
n
d
v
g
e
n

4
5
H
ustet p Lindvgen 45
H
uset p Lindvgen 45
H
uset p Lindvgen 45
F
asad, huset i D
uvbo
f
o
t
o
:

h
o
l
g
e
r
.
e
l
l
g
a
a
r
d
Utdrag ur mklarprospektet fr villan som Kjellander + Sjberg och Marge inte varit med om att rita. I prospektet visas ven
bilder p Villa 1.0 som de har ritat.
Arbetslshetens Danmark fortstter att expandera i Sverige.
Under vren har det till exempel sttt klart att danska 3XNielsen
ritar Swedbanks 44.000 kvadratmeter stora huvudkontor i Solna
och att Dorte Mandrup r ny professor vid LTH. Den senaste i
raden av ervringar r att danska storfretaget Arkitema kpt upp
DOT Arkitekter och drmed har kontor med 28 anstllda i Stock-
holm. Senast ett sdant uppkp skedde var nr danska koncernen
Arkitektfrmaet C.F. Mller kpte upp Berg arkitektkontor 2007.
Vr ambition r att Arkitema DOT under ret ska utkas till 35
personer i Stockholm och att Arkitema inom ngra r ska vara ett
av Skandinaviens strsta arkitektfretag, sger Peter Hartmann
Berg, vd fr Arkitema.
ny dansk ervring
Eskilstunas planer p att bygga om Fristadstorget har legat i mal-
pse sedan den allmnna arkitekttvlingen 2004, som vanns av
norska Leena Marjamaa. Den ekonomiska krisen satte stopp fr
planerna, som bland annat innehll en ny central byggnad.
Nu r upprustningen av torget och dess omgivning ter p bor-
det. Men det r inte skert att man kommer att damma av vinnar-
frslaget. Innan man stter spaden i jorden vill man frga vad inv-
narna tycker idag.
Vi samlar in synpunkter p vad man vill prioritera, sen
bestmmer vi hur vi gr. Vi har talat med arkitekten om att det kan
bli svrt att genomfra det gamla tvlingsfrslaget, berttar Jaro-
slaw Bartosiak, planarkitekt i Eskilstuna.
Medan tvlingen fokuserade mest p sjlva torget, kan det bli s
att man i dagslget vljer att prioritera ggatan som gr genom Fri-
stadstorgets sdra nde. Men p sikt ska bde torget och ggatan
rustas upp.
sex r gammalt frslag
kan bli kvar i malpse
F F l S I / D S I C F G E I l ESKlLSIUN/ /LLM/N /FKlIEKII/VLlNG 2004 MCIIC : FLCW
FRSTADSTORGET ESKLSTUNA
ntensjonen bak konkurranseutkastet er at Fristadstorget skal gjen-
vinnes som et mtested og offentlig arena, et luftig byrom med klar
identitet hvor folk sker seg til og trives.
NTENSJONER
HSTORSK FORANKRNG - FORM OG SYMMETR
NY DENTTET - VAKKER HELHET
LV - TRVSEL - GOD FUNKSJON - FLEKSBLTET
LOKAL MATERALTRADSJON
HNDVERKSMESSG HY UTFRELSE
HSTORSK FORANKRNG
Torgets gamle form gjenopprettes ved fjerne midtstende trrne og
kioskpaviljongen som stenger av torgrommet. Det skapes ny symmetri
i forhold til Stadshuset ved etablere treall - ny trerekke langs det
eksisterende trerekken i Gymnastikgatan.
Paviljong-bygning plasseres i nordre delen av torget der gamle salu-
hallen lg tidligere.
NY DENTTET
Det skapes ny klarere identitet med tydligere grenser. Samtidigt ska-
pes plasser i plass: plassen foran Stadshuset, Scene - Plat, Torget,
Promenadeall, Ggate, Paviljongen og uteplassen og Parken.
ntegrert kunstnerisk utsmykning inspirert av byens lang historie som
smides- og industriby skaper dialog mellom fortid og ntid. Alt nytt skal
gis et klart moderne uttrykk.
FLEKSBLTET - DYNAMSK BRUK - SONER
Enkel geometri deler torget i naturlige soner, som kan brukes feksibelt
og gir dynamikk til byens storstue. Konserter, strre og mindre ar-
rangementer, markeder og uteutstillinger, uteservering om sommeren,
skytebane om vinteren fyller det nye byrommet med liv.
LV TRVSEL - NYE BRUKSMULGHETER
Nye plasser og elementer gir varierte opplevelser ved torget og bidrar
til at folk trivdes.
Det er lagt vekt p lage uformelle sitteplasser og faste sittebenk-
er slik at torget tiltrekker mennesker til opphold: vannbassengets
kant, trappetrinnene, murene rundt sceneplat, vannskulpturen, fy-
tende benken, benkene mellom torget og ggaten, steinmurene og
sitteskulpturene ved paviljongen og ovale benken og steinen i bypark-
en.
BELYSNNG - SKSSE
1:500
KKE MLESTOKK
Leena Marjamaas vinnande frslag i den allmnna tvlingen om Fristadstorget i
Eskilstuna 2004 hade mottot Flow och var verlgset, enligt juryn.
Oavsett anvndningsomrde s r Starkas stdmurar
typ ngelholm funktionella och stilrena. De mter
dagens och morgondagens krav vad gller skerhet
och ljudniv. Med frdel anvnds Starkas stdmurar
fr terrassering av bullervallar, avgrnsningar och
inramning av svl offentliga installationer och an-
lggningar som privata.
Stdmurar typ ngelholm kan anpassas till olika
platsers unika frutsttningar. Strukturer och former
i landskapet kan med hjlp av olika detaljer frhjas
och frsknas.
Gng- och Stdmurselementen r standardtillverkade
i slt gr betong, men fnns ven med reliefmnster
och mnga olika typer av hrn och passbitar. Elemen-
ten fnns ven med lutande veryta. Naturligtvis an-
vnder vi endast hgklassig, frostresistent betong.
Stdmurar fr
alla tillfllen
www.starka.se | info@starka.se
Stdmurar typ ngelholm
20 / nyheTer / arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011
Bngstyrig verklighet i praktiken
Uppdelningen av fritidshus och permanenthus enligt gngse
lagar och frestllningar fungerar inte i praktiken. Det visar
arkitekt Ingrid Persson i sin avhandling Fritidshuset som pla-
neringsdilemma, vid Blekinge tekniska hgskola, BTH.
Det r dags att skrota synen p
en funktionsuppdelning mellan
bostder!
Den slutsatsen drar Ingrid
Persson i sin avhandling, som
utgr ifrn att dubbel bosttning
kan ses som ett dilemma dr
planeringens frsk att bems-
tra en bngstyrig verklighet
krockar med mnniskors fak-
tiska livsvillkor.
I plan- och bygglagen, PBL,
fnns inga regler som sger hur
olika bostder fr anvndas i
Sverige ska man f bo var man
vill. Men PBL anger samtidigt
stt att bedma om en byggnad
ska betraktas som ett fritidshus
eller inte och i miljbalken fnns
regler som, med syfte att spara
p naturresurser, stller olika
krav p utbyggnaden av perma-
nent- respektive fritidshus.
I sin avhandling visar Ing-
rid Persson hur lagstiftning och
planeringssfr i modernistisk
anda strvar efter att upprtt-
hlla grnsen mellan bebyggel-
seformer genom att kategorisera
bebyggelse utifrn funktionella
aspekter, s som fritidshus
och permanentbostad. Men
problemet r att en sdan grns-
sttning frutstter att det fnns
en enkel och otvetydig koppling
mellan fritidshus och vissa
byggnadstyper och mellan per-
manentboende och vissa andra
och bygglagen som trdde i kraft
den 2 maj i r, fanns det till och
med frslag p en defnition av
fritidsboende som en bygg-
nad som r avsedd att anvndas
som bostad men inte som bostad
fr permanentbruk. Men fera
tunga remissinstanser, som
Boverket, Lantmteriet, Sveri-
ges kommuner och landsting
och BTH, ppekade att den def-
nitionen knappast gjorde saken
klarare och det blev ingen lag-
ndring.
I sin avhandling har Ingrid
Persson studerat hur 70 kust-
kommuner idag handskas med
fritidshusdilemmat i sina ver-
siktsplaner. Det visar sig bland
annat att fera kommuner helt
enkelt vljer att inte kategori-
sera bebyggelsen. Istllet lov-
Sten hedelin, planchef i Var-
berg, tidigare lnsarkitekt i
Vstra gtaland:
Avhandlingen visar hur
lagstiftarna har gtt som kat-
ter kring het grt i frgan. Och i
avhandlingen framgr svart p
vitt att i Sverige vill vi inte lag-
stifta mot att folk ska f bo var
de vill. Jag upplever samtidigt
att politiskt r man kulturellt
kvar i frestllningen om att
vissa omrden r sommarstu-
geomrden, trots att de har full
teknisk service, och man anvn-
der byggrtten fr att begrnsa
anvndningen.
I Varberg har vi sommar-
stugeomrden som ligger nr-
mare centrum n nya planerade
bostadsomrden och vi str just
infr att se ver byggrtterna.
Frmodligen kommer vi att ge
vissa omrden mer byggrtt, vil-
ket kar retruntanvndningen.
Ur hushllningssynpunkt r det
hur STOrT dileMMa r friTidShuSen?
fakta avhandlingen
Ingrid Perssons avhandling
Fritidshuset som planerings-
dilemma lades fram i februari och r
den frsta doktorsavhandlingen i
fysisk planering vid Blekinge tekniska
hgskola, BTH.
prvar de all ny bebyggelse p
samma stt och d som perma-
nentbebyggelse. Ingrid Persson
kallar det fr en pragmatisk
instllning till vad som pgr i
verkligheten.
Vi mste tala mer om vilka
effekter dubbel bosttning fr
fr frestllningen om ett hll-
bart samhlle. Jag hoppas att min
avhandling leder till en debatt
om hur vi ska se p bostder
i framtiden, sger Ingrid Persson.
annika jensfelt
byggnadstyper. Och dessa enkla
och otvetydiga kopplingar fnns
inte. Ett fritidsboende kan vara
en lgenhet i stan och perma-
nentboendet kan vara en inredd
sjbod vid havet. Till exempel.
Det stt lagstiftningen idag
formulerar samhllets krav p
bostders standard stmmer
inte verens med mnniskors
stt att anvnda bostder. Nr
den problematiken har kommit
upp infr frndringar av lag-
stiftningen har det alltid stan-
nat vid att frgan mste utredas
mer, sger Ingrid Persson.
Hon konstaterar att plan-
och bygglagen stannat vid
1970-talets syn p dubbel
bosttning.
Det fnns fortfarande en
frestllning om att det gr att
skilja mellan fritidshus och per-
manentbostder utifrn funktio-
nella krav, sger hon.
I arbetet med den nya plan-
Ingrid Persson.
kanske bra, om man stller det
mot att exploatera jungfrulig
mark.
Det som hnder r att som-
marstugorna i Sverige frsvinner,
men det r det ingen som pra-
tar om. r det bra eller dligt?
De gamla sportstugorna frn
50-talet, som d gjorde det mj-
ligt fr var man att skaffa ett
sommarboende, r idag perma-
nentade i stor utstrckning. Till
och med campingar har blivit allt
mer permanentade. Jag ser det
som en stor planeringsutmaning
att hitta nya former fr korttids-
boende i attraktiva lgen.
gsta blcher, adjunge-
rad professor bTh, tidigare
generaldirektr fr boverket
och pbl-utredare:
Avhandlingen visar p ett
generellt dilemma, om hur pla-
nerare tror att man kan styra
ver verkligheten nr man inte
kan det. Folk bostter sig var de
vill och planeringssfren mste
hitta stt att komma bort frn
frestllningen att man i plane-
ringen kan skilja p fritidshus
och permanentboende. Detta
skulle vara en liten revolution!
Jag tillhr sjlv de som
inte inrttar sig efter reg-
lerna, d jag har mitt perma-
nentboende, mitt folkbok-
frda boende, p landet utanfr
Karlskrona och mitt fritidsbo-
ende, mitt andra boende, i en
lgenhet i Stockholm. Redan
i 1987 rs lagstiftning fnns
huvudstllningstagandet att det
inte r meningsfullt att skilja p
permanentboende och fritids-
boende. Att det nd fnns kvar
regler om att fritidshus kan
byggas med lgre krav r fr att
man med de strnga krav som
fanns fr bostder inte vgade
ta steget att det skulle glla all-
tid.
P sikt mste det till nd-
ringar i miljbalken. Men dilem-
mat r inte primrt att fritids-
hus behandlas olika i PBL och
miljbalken utan som jag sa att
planerare mste stlla sig fr-
gan om man r fr verambitis
nr man frsker styra ver hur
mnniskor lever sina liv.
Det finns arketyper som vi knslomssigt frknippar
med fritidsboende. Men enligt lagen ska folk f bo
permanent var de vill, vilket de ocks gr.
f
o
t
o
:

g
e
r
t

s

l
a
u
r
s
e
n
/
s
c
a
n
p
i
x

Det ringer ut fr
professorn
Konstfack frlorar en p flera stt frgstark lrare
nr Karin Nyrn tar avsked. Som en av Sveriges mest
framstende inredningsarkitekter tnjer hon yrkets
grnser och str samtidigt fast i de traditionella kun-
skaperna om funktion, material och frg. Hr berttar
hon om karriren, Konstfack och Carl Nyrn och om
betydelsen av en rosenbuske. Text: Elisabet Nslund.
Foto: Magnus Bergstrm.
>>>
Fotona r tagna i Konstfacks utstllning, den sista
kull studenter som Karin Nyrn handlett. P fre-
gende uppslag i Passage av Elin Thorstensson
Carlsten, hr Viskleken av Hanna Karlsson.
k
arin Nyrn har gtt ut skolan. Den hr ter-
minen var hennes sista som professor p IA,
Inredningsarkitektur & Mbeldesign, p
Konstfack. Nu jobbar hon heltid p Nyrns arkitekt-
kontor efter att i sex och ett halvt r ha delat tiden
mellan den akademiska vrlden och kontoret.
Inget agg mot Konstfack, inga konfikter ligger
bakom beslutet sger hon. Bara en vilja att sa p
med egna ider den sista tiden i yrkeslivet.
Under tiden som professor strukturerade hon och
vriga lrarlaget p IA om kandidatutbildningen.
Dessutom byggde Konstfack upp masterprogram-
men enligt Bolognamodellen, ett stort organisatoriskt
arbete.
Karin Nyrn har trivts med att vara lrare fr den
ganska lilla grupp IA-studenter (15 kandidat- och 15
masterstudenter per rskull) dr en viktig del r den
personliga handledningen. Det negativa har varit att
professorerna inte ftt administrativ avlastning vilket
har gett fr lite tid att vara med studenterna. Hon hyl-
lar skolans verkstder och hvdar att de r avgrande
fr skolans lyskraft.
Konstfack lockar asiater, det beror till stor del p
att vi r unika med vra verkstder, sger hon p mjuk
stockholmska. Dessutom str nordisk formgivning
hgt i kurs. Hr r det intelligens och hand som sam-
arbetar och det fder en viss sort.
Hennes egen sort, frestas man tnka. Nr Karin
Nyrn berttar om livsval och yrkesliv trder en bild
fram av en person som r hands on, hrt arbetande
och modig nog att ge sig i kast med vad som helst.
Ngon fxstjrna har hon aldrig blivit, dremot en
nestor till fljd av sin lnga karrir, yrkesskicklighet
och lrargrning. Erknd snarare n knd. Hon fr-
klarar det med att hon alltid prioriterat familjen, nr
jag inte jobbat har jag gtt hem och lekt, istllet fr
att ta en offciell roll.
som dotter till en av folkhemmets strsta arki-
tektikoner Carl Nyrn bestmde hon sig tidigt fr att
inte bli arkitekt. Hon hade sett yrkets baksidor och,
jo, en form av fadersrevolt var det ocks. (Storebror
Johan skulle heller inte bli arkitekt. Han ndrade sig
och medverkade till att Nyrns blev ett delgarkontor
1983.) Istllet skulle Karin Nyrn bli textilare. Gick
Tillskrareakademin och vvkurs och praktiserade
hos Astrid Sampe p NK:s textilkammare.
Sedan tog hon sovsck, cykel och en ryggsck med
det ndvndigaste. Det var 1969 och mer packning
behvdes inte fr resan till Interirarkitektskolen i
Kpenhamn. P utbildningen brjade Karin Nyrn
nrma sig inredningsarkitektyrket genom att p tra-
ditionellt vis ute p fabrik mta upp mbler frn den
danska guldldern, av Klint, Kjrholm, med fera.
ter i Sverige gick hon Nyckelviksskolan.
Parallellt med det praktiserade hon p Nyrns, och
jobbade bland annat med Frescati. Och sedan gav
Karin Nyrn upp motstndet, skte och kom in p IA
p Konstfack.
Det var s vldigt mnga som tyckte att jag skulle
passa som det och jag insg att de nog hade rtt Och
s var det en sak till: Jag trffade inredningsarkitek-
ten Sonna Rosn som sa, att ville man jobba med tex-
til var det mycket lttare att ta sig fram som inred-
ningsarkitekt n som textilare. Det har hon helt rtt i.
Jag har haft mjlighet att rita mnga mattor och gar-
diner i inredningar som jag inte skulle ha kunnat gra
som frilansande textilare.
karin nyrn r en klassisk inredningsarkitekt
som ritar s mycket som mjligt av inredningen sjlv.
Hur mnga produkter hon har skapat under sina 35
r som inredningsarkitekt kan hon inte svara p, och
hon ngrar att hon aldrig satte ngot av det i produk-
tion.
I den gamla SIR-andan som jag r fostrad i gjorde
man inte proft p det man ritade.
Hennes examen frn Konstfack inkluderade ett
halvr p Metall och praktiska kurser i mleritek-
nik. P somrarna jobbade hon, ett r med att besiktiga
fasadfrger fr Stockholms stad: jag har tagit frg-
prover p hela Rda Bergen. Det blev en grund till
hennes frg- och materialkunnande.
Jag har aldrig varit rdd fr frg. Mnga r det
men man mste ha kunskap, inte bara om kulren
utan om hur den funkar p olika ytor och strukturer.
D vgar man, sger Karin Nyrn och exempliferar
med Jnkpings lns museum. Dr anvnde vi oss av
bivax direkt p betong och vggarna har aldrig behvt
mlas om!
Hon deklarerar samtidigt att hon r NCS-hatare.
Frgerna i systemet har en grhet eller vithet som inte
stmmer med det hon vill anvnda dem till. Karin
Nyrn menar att de som skapade systemet i motsats
till andra system inte tagit fram frger som ska anvn-
das i byggd milj.
>>>
Frsta jobbet efter examen gav ett viktigt avtryck
i Karin Nyrns yrkesliv. Det var p Ahlsngruppen,
som hade uppdrag att rusta upp miljonprogrammet.
Jag var ganska blyg och hr fck vi i projektgrup-
pen ka ut och ha mten med de boende p kvllarna.
Jag lrde mig enormt mycket om hur man mter bde
dem som anvnder en milj och bestllaren. En annan
viktig sak som jag har med mig r det som landskapsar-
kitekt Sture Koinberg sa: Om folk vill ha en rosenbuske,
plantera en rosenbuske. Sedan kan du gra lite som du
vill. Det handlar om att visa att du lyssnar p och res-
pekterar mnniskor samtidigt som du inte ger avkall
p ditt eget kunnande.
I slutet av 70-talet var offentliga miljer och
bostadsmiljer ofta torftiga. Ahlsngruppen som
inbegrep bde arkitekter och konstnrer tog hem en
hel del uppdrag i konstnrlig utsmyckning. Karin
Nyrn beskriver tiden som att de likt ett resande tea-
tersllskap for Sverige runt och mlade p byggar-
betsplatser.
S kom Karin Nyrn att vara ute p byggen i sju r.
Lrde sig nnu mer om material, frgsttning, vad lju-
set gr med ytor och inredningar. Sedan dess gr hon
alltid provytor, testar i praktiken. Under den tiden
mrkte hon ocks att arkitekterna ville ha hennes rd
i dessa frgor.
samtalet kommer in p hierarkier i arkitektvrl-
den. Ofta och outtalat har husarkitekter hgre sta-
tus bde i kren och hos allmnheten. D blixtrar det
till bakom glasgonen och kkarna hrdnar p Karin
Nyrn:
Det komplexet r dumt att ha! Vi mste visa vr
kompetens och ta plats. Att hela tiden prata om att
inredningsarkitekter r s marginaliserade blir en
sjlvuppfyllande profetia. Vi ska vara stolta ver det
yrke vi har och den utbildning vi har!
Hon har erfarenhet av att jobba ihop med fera
arkitektgrupper i hela processen, som var vanligt
fram till 80-90-talet.
Det ser ut som om det sker en tergng till hel-
hetslsningar, jag hoppas det. Att en inredningsar-
kitekt kan vara med frn brjan och ha infytande
p rumsamband, volymer och verksamheter ger ett
bttre resultat. Fr mig fnns ingen konkurrens, nr
lagarbetet fungerar riktigt bra kan man inte sga vem
som gjort vad i huset.
Karin Nyrn illustrerar skillnaden mellan hus- och
fakta karin nyrn
Fdd: 1949.
Examen: Konstfack
1978.
Jobbat p: Johnson-Mars-
hall & Partners, Engelbrekts-
son, Ahlsngruppen, Hide-
mark Mnsson och sedan
1987 p Nyrns arkitektkon-
tor. Professor p Konstfack
20052011.
Projekt i urval: Konsthg-
skolan, Culturum i Nyk-
ping, Moderna Museet,
Mlardalens hgskola, Die-
selverkstan, Nordiska Akva-
rellmuseet, Gamla Uppsala
museum, Handelsbanken
och Blekinge museum (pg-
ende).
Familj: tre barn, tre barn-
barn, srbo, tv bonusbarn,
tv frldrar och tre syskon.
Bor: i Tantolunden i Stock-
holm. I min frsta bostads-
rtt, har alltid bott i hyresrtt
tidigare.
Gr nr hon inte jobbar:
Promenerar, cyklar, vandrar
och ker skidor i fjllen, reser.
Gillar att iaktta. Tecknar,
mlar, syr, vver.
Tre rSTer OM karin nyrn
jonas bohlin, inrednings arkitekt
och tidigare professor p
konstfack:
Som professor r hon otroligt omsorgsfull, bde
mot studenterna och vad gller gromlen i sko-
lan. Karin ser varje student utifrn den perso-
nens frutsttningar. Hon tar ett stort konstruk-
tivt ansvar. Det fanns mycket att brottas med p
skolan, bde gldjemnen och sorger, men Karin
sg allting ljust trots att det var jobbiga situatio-
ner ibland. Vi har samarbetat vldigt bra, vi har
bda rtter i ett konstnrligt frhllningsstt till
rummet och tingen. Hon r road av det taktila och
knslomssiga men inget asplv. Karin r vldigt
bestmd p vad som r bra och dligt.
rebecka Tarschys,
arkitektur- och designjournalist:
Karin Nyrn str fr en traditionellt hederlig
linje, som fnns p Nyrns, och det r jttebra att
den funnits i Konstfacks utbildning. Hon har ju
vxt upp i familjen Nyrn, i en modernistisk tradi-
tion som r nyfken och som skapade en ny svensk
arkitektur. Jag ser henne som en inredningsarki-
tekt med stor integritet, en sjlvstndig och modig
person i denna roll. Biblioteket fr barn i Diesel-
verkstan r innovativt och nd traditionellt, det
mrks att hr har vi ngon som sett ungar leka.
Museet i Jnkping r ocks ett djrvt projekt med
sin frgsttning, det var en chock av frtjusning
frsta gngen jag sg det.
jens fager, inredningsarkitekt
och designer, examen frn konst-
fack 2008:
Hennes styrkor r givetvis den lnga erfarenhe-
ten men ocks att hon r s realistisk. Diskussio-
nerna kan bli vl utopiska och drmska p skolan
och ibland tyckte man d att det Karin sa lt lite
torrt och trkigt. Men nu ser jag hur viktiga hen-
nes sikter om material och detaljer var och vil-
ken fngertoppsknsla hon har fr funktion. Hon
har en rocknrollattityd till yrket och krver jv-
laranamma av studenterna. Jag sg ocks under
utbildningen vilken fajter hon var fr inrednings-
arkitektens roll och hur hon vrnade om oss stu-
denter och att vi skulle ta plats. Det hnder gre-
jer runt Karin. Hon r handlingskraftig och tar
fr sig.
inredningsarkitekter med Konstfacks masterstuden-
ter: De husarkitektstudenter som gr masterprogram-
met InSpace r teoretiskt kunniga medan inrednings-
studenterna r praktiskt och konstnrligt oriente-
rade entreprenrer. Hon vill behlla rgngen mellan
hus- och inredningsarkitekter genom att betona den
humanistiska och konstnrliga dimensionen av hen-
nes yrke:
Det r jtteviktigt att IA ligger p Konstfack! A och
O i yrket r kreativitet och gestaltningsfrmga ven
om studenterna ocks mste frst det byggda. Det
konstnrliga r det jag pushar mest. Sjlv inspireras jag
mer av konst, dans, flm och cirkus n av arkitektur.
Utbildningen har tidigare ftt kritik fr att studen-
terna ftt fr lite teknisk kunskap. Karin Nyrn sger
att kandidatutbildningen innehller mer av allt och
d bland annat funktion och teknik numera. Efter-
som lrarna har mrkt att studenterna behver strka
kunskaperna inom konstruktion, dimension och
dylikt infrde de i hstas i ettan att studenterna fr
rita ett litet hus som de bygger en modell av och sedan
bygger i full skala. Att IA ftt en datalrare som r
konstruktr har ocks gjort skillnad.
inredningsarkitekternas framtid r en aktuell
diskussion som oroar mnga i branschen. Fr att den
negativa utvecklingen ska vnda mste fer utbilda sig
s att de yrkesverksamma blir fer och att studenterna
inte skippar masterprogrammet utan gr hela utbild-
ningen. Karin Nyrn har sett problemen och slagits
fr att vnda trenden bde inom och utom akademin.
Vi mste visa vr
kompetens och ta plats.
Att hela tiden prata om
att inredningsarkitekter
r s marginaliserade
blir en sjlvuppfyllande
profetia.
Studenterna verraskar henne alltid, sger Karin
Nyrn. Hr intill Peter Svenssons examensarbete
Ytterst kluven till det inre.
>>>
Hon sger att en frdel med att de olika yrkesfr-
bunden gick upp i Sveriges Arkitekter var att yrkena
fck mer likartad status. Nu bekymrar hon sig ver
trenden att mnga praktiserande inredningsarkitek-
ter slutar efter kandidatexamen eftersom fljden blir
att yrkets status och kunskaper sjunker.
Anledningarna varfr studenterna inte gr master-
programmet r fera. Det r ltt fr kandidaterna att
f jobb. S gott som alla har gtt frberedande skolor
och har redan hga studieln. De mste ska till mas-
ter samtidigt som de pbrjar sina examensarbeten
men dessa r lngt ifrn klara fr att ska med.
Till det kommer att Karin Nyrn inte r helt njd
med masterprogrammet In Space. Tanken var att stu-
denterna skulle ska p avsiktsfrklaring fr att vl
inne i programmet f en mentor och kunna jobba gan-
ska fritt. Men skolan hade inte de resurserna utan det
blev de tv halvtidsprofessorerna som fck vara men-
torer t masterstudenterna, som dessutom kom frn
olika hll och drigenom hade mycket skilda frkun-
skaper. Hon hoppas att Konstfack utvrderar pro-
grammet och tnker om kring det.
Att f fer utbildningsplatser fr inredningsarkitek-
ter r inte heller ltt. Karin Nyrn sg till att Konst-
facks rektor Ivar Bjrkman gick till regeringen fr att
f fer utbildningsplatser utan framgng. Och nr
hon talar om regeringsbeslutet att avgiftsbelgga hg-
skoleplatser fr utlndska studenter blir hon arg.
Alla utomeuropeiska studenter som kommit in p
vrt masterprogram i hst har tackat nej. Utlndska
studenter jobbar hrt, bde vi och de fr ut mycket, de
lyfter ofta sina klasser. Vi fr se vad som hnder nr
det blir mindre mngkulturellt. Jag tror Sverige bak-
bundit sig och att vi frlorar globala kontakter.
med tre r kvar till pensionen ska hon ter kon-
centrera sig p egna projekt. Just nu stadsbiblioteket i
Sundbyberg (tillsammans med Visby Arkitekter) som
ska fytta till en gammal industrilokal. Hon beskriver
det som ett fantastiskt, hrligt projekt med mycket
bra bestllare och brukare. terigen handlar det om
att lyssna p mnniskor, se deras behov och komma
med lsningar som ger dem lite mer n vad de visste
att de ville ha.
Det r Sture Koinbergs rosenbuske igen.
P Nyrns arkitektkontor har Karin Nyrn varit
anstlld sedan hennes bror ringde 1987 och bad att
hon skulle brja.
Jag r folklig, ingen estet. Estetiken kan gra s
att brukaren inte fr ngot utrymme all inredning
fr ju ftter, min inredning mste tla att de som r
dr kan fortstta leva och det r nog en anledning
till att jag kom till Nyrns. Calles arkitektur har ngot
vlkomnande.
Carl och Karin Nyrn har jobbat ihop i fera pro-
jekt. En titt i backspegeln och hon ser bde fr- och
nackdelar med att som arkitekt vara Carl Nyrns dot-
ter. Hon har upplevt mnga av arkitekturhistoriens
hjdpunkter redan som barn p semesterresor. Men
p Konstfack trodde en del att pappa gjort hennes
uppgifter.
D var det inte s kul. Men jag hade Bosse Ahl-
sn som lrare, han var son till Erik Ahlsn. Han sa till
mig att ven om det tog tid s hade han lrt sig att vara
stolt ver sitt efternamn. Och jo, idag r jag stolt ver
mitt efternamn ocks. Och jag har aldrig frgat en
enda av mina studenter om deras.
Det r jtteviktigt att
inredningsarkitektur lig
ger p Konstfack! A och
O i yrket r kreativitet
och gestaltningsfrmga
ven om studenterna
ocks mste frst det
byggda. Det konstnr
liga r det jag pushar
mest. Sjlv inspireras jag
mer av konst, dans, film
och cirkus n av arki
tektur.
WE WILL ALWAYS BE MODERN, OUR DESIGN ALWAYS ESSENTIAL
G
R
A
N
D
P
U
B
L
I
C
Landskapet
frst
Nr Stockholm utsg Norra Djurgrdsstaden till
milj profilomrde i vrldsklass blev landskaps-
arkitekternas kompetens hett eftertraktad. Med
en ny generation landskapsarkitekter kommer ett
nytt stt att se p natur i staden, lite stkigare och
vildare. Text: Nina Gunne.
i maj togs frsta spadtaget fr frsta etappen i
Norra Djurgrdsstaden. Men det r i den andra etap-
pen som de strsta effekterna kommer att synas av
att staden 2008 utsg omrdet till en miljstadsdel
i vrldsklass. Stadsdelen hade redan tidigare lanse-
rats som grn med krav p att halva grdarna skulle
vara grna, breda grna strk istllet fr trdkantade
gator och att hnsyn skulle tas till biologisk mngfald
i omrdet. Nu skulle stadsdelen anpassas n mer till
kommande klimatfrndringar med hjda tempera-
turer och mer nederbrd. Mlet sattes ocks att ha ett
koldioxidutslpp under 1,5 ton per person till 2020
och en fossilbrnslefri stadsdel till r 2030. Detta
hjde ribban fr dem som nu klev in i projektet.
Fr att infria mlen behvde kraven skrpas fr
byggherrar, infrastrukturbolag, arkitekter och andra
aktrer. De festa inblandade insg tidigt att land-
skapsarkitekternas kompetens behvde plockas in
direkt.
Gsta Olsson har varit ansvarig landskapsarkitekt
fr Norra Djurgrdsstaden p Stockholms stad och
fck en viktig roll i arbetet. Han brjade med att lta ta
fram en rapport om den senaste internationella forsk-
ningen kring grnska i stder.
Vi ville veta hur stor betydelse stadsgrnska har
fr temperatur, klimat och dagvattenhantering och se
var spetsforskningen ligger, berttar Gsta Olsson.
Fr att leva upp till de ml som satts upp plockade
Stockholms stad upp ett verktyg som anvndes redan
under Bo01 men som sedan fallit lite i glmska; en mt-
metod fr grnytefaktorer, GYF. Denna rknas som
ekoeffektivitet per kvadratmeter markyta. Pong fr
man genom att bidra till biologisk mngfald, klimatan-
passning och sociala vrden enligt en tabell, hr srskilt
anpassad fr just nationalstadsparkens frhllanden
och med hrdare krav n r 2001 i Malm. Den fungerar
som en palett att vlja ur fr att uppn rtt niv. Exem-
pelvis ger ekar, grnska p vggar och tak, odlingsytor,
sociala platser eller vattenytor olika pong. Varje bygg-
herre har frbundit sig att uppfylla en grnytefaktor p
minst 0,6. Ocks byggherrar i etapp 1 rknar nu p grn-
ytefaktorer fr sina projekt och vissa frndringar kom-
mer eventuellt att gras efter det.
gsta olsson beskriver grnytefaktorer som
ett dynamiskt verktyg som anpassas efter platsen. I
nationalstadsparken r den biologiska mngfalden
srskilt viktig eftersom det fnns nationella krav p att
bibehlla den. En stadsstruktur som utformas p rtt
stt kan strka sambanden mellan Hjorthagsparken
och nationalstadsparken. Stockholms stad har ocks
gjort sociotopstudier fr omrdet med Stockholms
parkprogram som utgngspunkt och som i grova drag
innebr att parker av olika storlek frlggs p olika
avstnd frn bostaden.
Om parkerna utformas p rtt stt kan de ocks
fungera som spridningszoner fr vxter och djur och
marken anvnds d mer effektivt, frklarar Gsta Ols-
son.
Stockholms stad stllde som krav att landskapsar-
kitekter skulle anlitas tidigt i projekten fr att leva
upp till kraven i GYF. Redan i samband med arki-
>>>
b
i
l
d
:

a
n
d
e
r
s
s
o
n

j
n
s
s
o
n

l
a
n
d
s
k
a
p
s
a
r
k
i
t
e
k
t
e
r
Delomrde Hjorthagen i Norra Djurgrdsstaden.
tektkontorens parallellskisser i etappen fr Norra 2,
under vren 2010, anlitade NCC det d helt nystar-
tade landskapsarkitektkontoret Urbio. De gjorde en
s kallad bygglda fr arkitekterna att anvnda redan
i sina tidiga skisser med tips om hur de kan anvnda
vxtlighet p balkonger, grdar och tak.
Att landskapsarkitekter kopplas in s tidigt i pro-
cessen, det har jag inte varit med om under mina tio
r som landskapsarkitekt, sger Mattias Gustafsson
p Urbio. Och jag r vertygad om att det strker sam-
bandet mellan arkitektur och landskap.
Han frklarar Urbios koncept som att integrera
naturen i staden p nya stt. Kontoret kan sgas st
fr en ny generation landskapsarkitektur med en
estetik som r stkigare, brokigare och vildare n en
tidigare d enkelhet i vxt och materialval var vanli-
gare. Idag syns allt fer projekt i Europa dr det grna,
ocks i stadsmilj, r mer lik naturen med stor biolo-
gisk mngfald, inte bara i form av vxter utan ocks
vad gller djurliv och insekter.
Tidigare ansgs skrpigheten stra. Nu fnns det
plats fr en ny estetik dr den r en viktig del. Det art-
rika r hett. Hr intill nationalstadsparken r biologisk
mngfald ocks ett krav, sger Mattias Gustafsson.
ncc boende hade efter de parallella skisserna gett
Brunnberg & Forshed uppdraget att rita en del av ett
kvarter. Efter programarbetet har Urbio fortsatt sam-
arbeta med bde detta kontor och med Joliark och
Vera, som ritar byggnader inom samma kvarter fr
andra byggherrar. Urbio har ocks samordnat bland
annat genomgende grdsstrk med Tema Landskap,
som ritat den andra delen av kvartersmarken i etap-
pen Norra 2, och landskapsarkitekterna p Rambll,
som ritar omgivande gatumark.
I detaljplanen fr Norra Djurgrdsstaden fnns
en bebyggelse i varierande hjd, en sorts brokighet.
Kvarteren r tydliga med hus mot gata men halv-
ppna s att bde mnniskor och vxter kan fda fritt
mellan grdar och gator.
Detaljplanen gr att huskropparna blir hgre i
sder och ger skuggiga grdar. Urbios lsning r att
fytta upp det sociala livet, och ven mjligheter till
odling, till taken i form av vxthus, odlingslotter och
andra mtesplatser. P grdarna planteras vxter
som klarar fuktiga och skuggiga frhllanden. Mat-
tias Gustafsson beskriver det som att de tar bitar av
nrliggande naturtyper och droppar ner dem i den
nya stadsdelen. En del av grden r en sumpskog, de
andra en krsbrslund och en ng.
I Norra Djurgrdsstaden testas bde ny och ldre
miljteknik. Avfallskvarnar i varje lgenhet, avfall
som anvnds fr biogas, vlfungerande sopsortering,
urinseparering och sopsugsanlggningar, r ngra
exempel. Bostderna ska innehlla system fr indi-
viduell mtning och styrning av energi, vatten och
avfall. Alla byggnader r lgenergihus och 30 pro-
cent av fastighetselen produceras genom solceller
p taken. Fr att snka hga inomhustemperaturer
som kan uppst i tta hus med stora glasytor kan vx-
ter fungera som ett medel fr att ge svalka, frklarar
Mattias Gustafsson. Urbio har studerat hur vxter p
balkonger kan skugga under sommarhalvret medan
solen under vintern trnger lngre in i lgenheten. D
blir det viktigt att rtt vxter, som tappar lv p vin-
tern, planteras fr att det ska fungera.
Hr kommer frgan om livsstilsboende in. Mste
man vara en speciell sorts person fr att bo i Norra
Djurgrdsstaden och gr man ngon sorts verens-
kommelse fr att f bo hr? Debatten och kritiken
kring den delen av projektet har redan pgtt ett tag.
Jag tror att mnniskor som har ett intresse fr att
leva resurssnlt och naturnra vljer att bo hr, sger
Mattias Gustafsson. Men det fnns absolut inget tvng
att leva p ett srskilt stt. Visst kan det uppst ett
socialt tryck men i frsta hand r stadsdelen gjord fr
att underltta fr de boende att leva mer hllbart.
Den biologiska mngfalden har betonats i Norra
Djurgrdsstaden men det socialt ekologiska perspek-
Att byggherrarna har
tagit in landskapsarki
tekter s tidigt i projek
tet, det har jag inte varit
med om under mina
tio r som landskaps
arkitekt.
norra djurgrdsstaden
Norra Djurgrds-
staden r ett av
Stockholms nya miljprofil-
omrden. Delomrden r
Hjort hagen, Vrtahamnen,
Fri hamnen och Loudden. Nya
bostder: 10 000. Nya arbets-
platser: 30 000. Hela omr-
det berknas klart omkring
2025. Etappen Norra 2 ligger
vid Gasverksomrdet i Hjort-
hagen och grnsar till Husar-
viken och Kungliga national-
stadsparken. I Hjorthagen r
stadens investering cirka fem
miljarder. En av de strre
investeringarna gr till rening
av marken.
>>>
19 HJ ORT H AGS PA R K E N P ROGR A M
leken
spontanidrottsplatsen
frskola
hllmark
damm
trbro
fuktstrk 2
fuktstrk 3
fuktstrk 1
parklek
parklekhus
torg
solmur
tt vegetation
tt vegetation
lvtak
lvtak
lvtak
frskola
kv Norra Kvill
kv Padjelanta
kv Bjrnlandet
kv Tfsingdalen
utkik
trbro
utkik
utkik
klippt grs klippt grs
klippt grs/
vrng
klippt grs/
vrng
klippt grs/vrng
torgyta av betong och tr
klippt grs/
vrng
betong
belysningsmast
frodig undervegetation
frodig under-
vegetation
H
R
D
V
A
L
L
S
G
A
T
A
N
H
R
D
V
A
L
L
S
G
A
T
A
N
B
O
B
E
R
G
S
G
A
T
A
N
E
R
I
K
D
A
H
L
B
E
R
G
S
G
A
T
A
N
NGSBRUKSGATAN
SLTTERVALLSGATAN
HAMLINGSGATAN
MADNGSGATAN
mindre zon
med buskskikt
mindre zon
med buskskikt
al
al
al
Bef. ek 90
Bef. ek 60
Bef. ek 65
Bef. ek 55
Bef. ek 50
Bef. ek 40
berg i dagen
berg i dagen
bef. stig
bef. stig
bef. stig
bef vegetation
bef. vegetation bevaras,
gallras och kompletteras
tt vegetation med
blommande buskskikt
tt vegetation med
blommande buskskikt
tt vegetation med
blommande buskskikt
bentlig vegetation
gallras och bevaras
bentlig vegetation
bevaras och gallras
bentliga ekar ska
bevaras och skyddas
terrass
gallerfrsedd mur
luftintag till tunnel
tt vegetation med
blommande buskskikt
berg i dagen
bef. fotbollsplan/
multisportplan belggs
med konstgrs
bef granitmur
belysningsmast
bef. trdrad
yta fr skate
sandlda
tak/ramp
mur
mur
solhylla
trdck
fallskyddszon
barkis
barkis
stig
stig
vrng
pingisbord
g
n
g
v
g
b
e
t
o
n
g
g
n
g
v
g

b
e
t
o
n
g
gngvg platsgjuten betong
solitr ek
solitr ek
lekhylla
solitr ek
solitr ek
solitr ek solitr ek
solitr ek
solitr ek
solitr ek
solitr ek
solitr ek
grodtunnel-
mynning
plats fr
uteservering
bef. ek bevaras
pulkabacke
anslutning till stlklocka
3 och 4 under utredning
stlklocka 4
g/c-vg, betong
klippt grs
bef gngvg
solitr ek
frodig undervegetation
i brant slnt
blommande buskskikt
mur
utlopp
(vatten frn
tunnel)
mur
trplattform
trplattform
trplattform
ny stig
bentlig
vegetation
trplattformar
trplattformar
trplattform
al
grind
vedhg
vedhg
klippt grs/vrng
T
R
O
L
L
H
T
T
E
V
G
E
N
vrng
stig
mur
gngbro
mur el. vall under bro
mur
Bef. ek 120
A
a
B
b
C
c
D
d
E
e
F
f
G
g
Hjorthagsparkens centralpunkt r lekplatsen. Den placeras i noden
mellan Norra Djurgrden och Hjorthagsberget och utgr en solbelyst
glnta i parken nedanfr berget.
Lekplatsen hyser ett parklekhus med terrass, en sk lekhylla och en stor
ppen yta.
Smbarnsleken placeras direkt utanfr parkleksbyggnaden och mter
parklekens terrass. En stor ppen yta ger utrymme fr rrelselek; fr
spring, cykling och bollspel. Lekhyllan byggs fr rrelselek, fr interak-
tiv lek och kring temat milj & energi.
Tv utkik hnger p kanten av berget och ger utsikt ver korridoren mot
ingenjrsvillorna, parken och lekplatsen.
Leken mste f tillrckligt stort utrymme i parken samtidigt som grny-
torna mste prioriteras pga sin funktion som spridningskorridor. Vi fr-
utstter att trycket p parken kommer att bli stort och att grnytorna
kring lekplatsen behver skyddas. Att ha lek- och vistelseytor i fera plan
intill bergsvggen kar lekytans storlek och minskar risk fr slitage i
parken.
lekplatsens struktur
lekplatsen
plan, skala 1:500 (a3)
N
1 och 2: Grontmij Landskapsarkitekter projekterar Hjorthagsparken
som blir viktig fr att strka de ekologiska sambanden i stadsdelen.
Landskapsarkitekterna tolkar den romantiska parken p nytt genom att
dramatisera naturen och dess biotoper i kontrast till det byggda for-
mella. Frslaget bygger p tre zoner: en fr lek, en fr vegetation med
ekdominans och en smal zon fr fuktstrket.
2
HJORTHAGEN - NORRA 2 Programhandling Gatugestalt ning 2 01 1- 03 - 24 Rambll Land skap & Plan, Stoc kholm
Grdstorget
Skala 1: 500
C. GRDSTORGET
gend es villkor. Up p hjd a p lanteringar skap ar rumslighet oc h ger god a
sittmjligheter. De genersa p lanteringarna skap ar frutsttningar fr en rik oc h
frod ig grnka.
Grd storget ses som en sammanhngand e yta utan nivskillnad er
mnstersttningar oc h up p hjd a p lanteringar.
Markb elggningen utgrs av gatsten, b etongp lattor oc h p latsgjuten b etong.
Torget lnkas samman med grd arna genom markmaterialet. Det organiska
formsprket p grd storget str i kontrast till d et mer strikta p d e p rivata
grd arna oc h tyd liggr skillnad en mellan offentligt oc h p rivat.
NO
RR
Princ ip sektion
HJORTHAGEN - NORRA 2 Programhandling Gatugestaltning 2011 - 03 - 24 Rambll Landskap & Plan, Stoc kholm
Princ ipsektion
Grdstorg
Skala 1: 100
Gngyta Kryta Kryta Up phjd p lantering Platsb ild ning
Dagvatten ses som en resurs fr bland annat bevattning. Hr exempel p hur gatorna utformas
som grna gaturum med omhndertagande av dagvatten. Gator skevas s att vattnet leds mot en
bred planteringsyta med specialjord som bevarar vatten lnge. Genom det stra kvarteret gr ett
grnt strk som kopplar samman den nya bebyggelsen och Husarviken med Gasverksomrdet och
Hjorthagen. Av Rambll.
Sandlda
Lekskulptur
Lekgur
Grus
Ek
Ek
Ek
Ek
Avvatningsrnna
frn taktrdgrdar
Buskar
Buskar
Grus
Lek
Grus
Grus
Vatenspegel
Grus
Entr
Underjordisk garage
Ramp
Entr
Sopnedkast
Entr
Entr
Flerstammig
krsbrslund
KRSBRS-
LUNDEN
NGEN
SUMPSKOGEN Bollspelsyta
Klippt grs
Kantplantering
Perenner/solitrbuskar
HUS 7
HUS 6
HUS 5
HUS 4
HUS 3
HUS 2 HUS 1
HUS 8
Hngmata
Grus
Terras Terras
Gngstg
Gngstg
snestg
snestg
snestg
+ 2.5
+ 2.6
+ 5.3
+ 5.2
+ 5.4 + 5.4
FG + 6.1
FG + 5.4
FG +2.5
FG +2.5
FG +2.8
FG +2.6
FG +2.5
FG +2.5
FG + 5.3
FG + 4.9
FG + 4.6 FG + 4.3
FG + 4.2
FG + 5.3
FG + 3.8
FG + 6.1
+ 5.2
+ 4.8
+ 4.5 + 4.8
+ 5.1
+ 5.3 + 5.3
+ 5.2
+ 5.3
+ 5.1
+ 5.3 + 5.3 + 4.0 + 3.5
+ 5.3 + 5.1
+ 2.9
+ 5.3
+ 5.3
+ 5.1
+ 5.1
+ 4.0 + 2.9
+ 2.5
+5.2 +5.2
+ 2.5
HUSARVIKSGATAN
JAKTGATAN
T
A
X
G
A
T
A
N
G
A
T
A
0
5
TRDCK
Gngstg
Sopnedkast Sopnedkast
Garagenedfart
Sopnedkast
Underjordisk garage
Flerstammigt
krsbrstrd
Underjordisk garage
Ramp
Trappa
Trappa
Garagenedfart
Sandlda
Lekskulptur
Lekgur
Grus
Ek
Ek
Ek
Ek
Avvatningsrnna
frn taktrdgrdar
Buskar
Buskar
Grus
Lek
Grus
Grus
Vatenspegel
Grus
Entr
Underjordisk garage
Ramp
Entr
Sopnedkast
Entr
Entr
Flerstammig
krsbrslund
KRSBRS-
LUNDEN
NGEN
SUMPSKOGEN Bollspelsyta
Klippt grs
Kantplantering
HUS 7
HUS 6
HUS 5
HUS 4
HUS 3
HUS 2 HUS 1
HUS 8
Hngmata
Grus
Terras Terras
Gngstg
Gngstg
snestg
snestg
snestg
+ 2.5
+ 2.6
+ 5.3
+ 5.2
+ 5.4 + 5.4
FG + 6.1
FG + 5.4
FG +2.5
FG +2.5
FG +2.8
FG +2.6
FG +2.5
FG +2.5
FG + 5.3
FG + 4.9
FG + 4.6 FG + 4.3
FG + 4.2
FG + 5.3
FG + 3.8
FG + 6.1
+ 5.2
+ 4.8
+ 4.5 + 4.8
+ 5.1
+ 5.3 + 5.3
+ 5.2
+ 5.3
+ 5.1
+ 5.3 + 5.3 + 4.0 + 3.5
+ 5.3 + 5.1
+ 2.9
+ 5.3
+ 5.3
+ 5.1
+ 5.1
+ 4.0 + 2.9
+ 2.5
+5.2 +5.2
+ 2.5
HUSARVIKSGATAN
JAKTGATAN
T
A
X
G
A
T
A
N
G
A
T
A
0
5
TRDCK
Gngstg
Sopnedkast Sopnedkast
Garagenedfart
Sopnedkast
Underjordisk garage
Flerstammigt
krsbrstrd
Underjordisk garage
Ramp
Trappa
Trappa
Garagenedfart
53
,3 m
2
3
2,3
m
2
5,0 m
2
11
,8 m
2
12
,7 m
2 11
,8
m
2
19
,1 m
2 10
,9
m
2 19,1 m
2 11
,8
m
2
23
,0 m
2
11
,9
m
2
11
,9
m
2
11
,9
m
2
11
,9
m
2
11
,9
m
2
11
,9
m
2
11
,9
m
2
11
,9
m
2
11,8 m
2
19
,1
m
2
Odlingsloter
Odlingsloter
Odlingsloter
Strre grnyta
Sedumtak
Sedumtak
Sedumtak
Sedumtak
Sedumtak
Sedumtak
Sedumtak
Sedumtak
Sedumtak
Solceller
Takterras
Solceller
Sedumtak
Sedumtak
Busktrd
Busktrd
Busktrd
Busktrd
Busktrd
Busktrd
Strre grnyta
Strre grnyta
Strre grnyta
Odlingsloter
Odlingsloter
Takterras
Urbio har ritat bostadsgrdarna i vstra kvarteret i Norra 2. Naturtyper med inspiration hmtad frn Nationalstadsparken transplanteras in i grdsrummen. I ett skapas
en sumpskog med ek, avenbok, ormbunkar, frken och starr. I det andra en rtrik ng med en lund av krsbr.
Urbio har ocks i samarbete med arkitekterna ritat grna tak med plats fr socialt liv. Brunnberg & Forshed ritade odlingsldor, vxthus och mtesplatser p taket i samrd
med Urbio och Joliark har valt privata trdgrdar ovanp sina huskroppar. Vera arkitekter har valt sedummattor p tv av taken, samt en strre mtesplats p det tredje.
tivet r ocks viktigt. Grnytor och parker utformas
fr att mnniskor ska kunna mtas och aktivera sig i
dem. Bilarna kr ner under grdarna och cyklar stlls
antingen i parkeringsgaragen under grdarna eller
p gatorna, medan grdarna hlls fredade. Parke-
ringsnormen r i snitt en halv bil per lgenhet medan
p-normen fr cyklar r 2,2.
Nsta stora slag i staden kommer att handla om
utrymmet i den, sger Mattias Gustafsson. En bil tar
lika mycket plats som tio cyklar.
Han r kritisk till vissa saker i stadsdelen. Ett nytt
torn vid gasklockorna kommer troligen att svepa sin
skugga ver solcellspanelerna i delar av omrdet s
att de fungerar smre, sger han.
Det hade varit intressant att koppla p fer alter-
nativa vrme- och energisystem frn det intilliggande
havslandskapet, som sjvrme och vindkraft. Och
vad hnder nr delar av det sociala livet fyttar upp
p taket fr att grdarna r skuggiga? Kommer det att
upplevas som gated community?
lget och marknaden ger hga bostadspriser
i Norra Djurgrdsstaden och omrdet r en relativt
liten del av bostadsbestndet. Man skulle kunna pst
att det r dyrt att leva hllbart. Men Mattias Gustafs-
son ppekar att omrdet ocks kan vara en bra platt-
form fr att f ut ny miljteknik och lsningar till
andra omrden, ocks vid ombyggnader i det befnt-
liga bostadsbestndet. Det blir ett unikt och spn-
nande omrde i Sverige, om ett par r kommer det
att visa upp det senaste inom miljteknik, teknik som
inte fnns ens idag. Redan nu har Norra Djurgrds-
tadskonceptet ftt genklang i resten av landet.
Eftersom byggande r s resurskrvande r det
extra viktigt att gra det p ett s hllbart stt som mj-
ligt. Samtidigt r det viktigt att alla miljsystem som
byggs in hr i Djurgrdsstaden verkligen fungerar,
annars r det risk fr bakslag, sger Mattias Gustafsson.
Trots den senaste energitekniken och forskning
kring grna stadsrum r den urbana formen i Norra
Djurgrdsstaden tmligen traditionell, en effekt av
att detaljplanen ritats enligt stadens ml om stads-
mssighet med defnitionen kvartersstad. Den kritik
som hittills har kommit in kring stadsdelen har del-
vis handlat om detta. Det har ocks kommit en hel del
synpunkter kring att det alls byggs s nra national-
stadsparken. Men Gsta Olsson r av uppfattningen
att eftersom den nya stadsdelen till strsta delen
byggs p tidigare industrimark s strks istllet de
biologiska sambanden i omrdet ver lng tid, om den
nya stadsdelen utformas p rtt stt.
En traditionell form men med ett nytt innehll
dr stadsgrnskan tar plats och med en heltckande
struktur av parker inftad i bebyggelsen, sammanfat-
tar han helheten.
Han terkommer till hur landskapsarkitekterna
har en viktig roll fr att Norra Djurgrdsstaden ska
kunna bli en klimatanpassad stadsdel. Han tror att
deras kompetens kommer att efterfrgas ocks allt
mer fr befntliga stadsdelar i framtiden. Idag fnns
tydliga politiska krav p att grnskan ska in i stads-
planeringen, ngot som tar sig uttryck i bland annat
ett visst antal trd per lgenhet i nya stadsdelar. Gsta
Olsson vill grna gra fer studier kring stadsgrn-
skans betydelse fr temperaturen. Men kunskapen
har vi egentligen redan, menar han.
Det som varit sjlvklart fr oss landskapsarki-
tekter lnge, att grnska r viktigt i stder och att det
snker temperaturen, kan vara en aha-upplevelse fr
mnga andra. Det som varit nedrvd kunskap kan nu
blir vetenskapligt mtbart. Effekterna kan idag simu-
leras i datamodeller.
Stockholms stad har unikt mnga anstllda land-
skapsarkitekter, berttar han vidare. Landskapsarki-
tektrollen har ocks breddats och ger mjlighet att
arbeta i mnga olika positioner, inom strategisk pla-
nering, projektledning eller projektering. Det hr gr
att landskapsarkitektens kompetens ses mer som en
tillgng idag n tidigare.
Byggherrarna har valt att fokusera p landskaps-
arkitekturen i Norra Djurgrdsstaden. De frstr att
den r viktig och har ett vrde fr de boende.
Nr frsta etappen i Norra Djurgrdsstaden pbr-
jades i mitten av maj bjds Gsta Olsson in att prata
om omrdets planerade parker istllet fr, som vanli-
gare r, att en husarkitekt berttar om byggnaderna.
Och nr frsta spadtaget togs var det fr att plantera
en ek p platsen.
Det nordstra grdsrummet
karakteriseras av en krsbrs-
lund och en ppen ngsmark.
Takvattnet leds ned till och
magasineras i strre vattentun-
nor som grs tillgngliga fr
bevattning och lek.
landskapsarkitekter i
norra djurgrdsstaden,
delomrde hjorthagen
Rambll: Gatumil-
jer och torg i
etapp 1 och 2. Andersson
Jnsson: Landskapsanalys,
sociotopstudie och parker i
etapp 1 och 2. Algren &
Bruun: Park och torg i
etapp 1. Bjerking: Natur-
och parkinventering och
parker i etapp 1 och 2.
Grontmij: Park i etapp 1.
WSP: Grnytefaktor och
park i etapp 1 och 2. Sweco:
Park och gasverksomrdet i
etapp 1. Topia: Historisk
dokumentation, Kontorspar-
ken. Nyrns: Antikvarisk
rapport, Gasverks omrdet.
b
i
l
d
:

u
r
b
i
o
36 / plOckaT / arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 redaktr: nina Gunne, nina.gunne@arkitekt.se
feSTiValruM
En vecka per r flyttar 100.000
mnniskor in p en tomt utan-
fr Roskilde och skapar vrl-
dens strsta provisoriska
stad. Dansk Arkitektur Cen-
ter anordnade drfr en arki-
tekttvling tillsammans med
Roskilde Festival om frslag
till en arkitektoniskt utformad
mtesplats p festivalomrdet.
Utstllningen Build What Here
p Dansk Arkitektur Center
visar exempel ur tvlingsfrsla-
gen. Till den 17 juli.
hga huS
Alvar Alto-mtet om modern
arkitektur i Jyvskyl den
2728 augusti fokuserar p
hga byggnader. Syftet r att
fra samman kunskap kring
vertikala konstruktioner frn
hela vrlden och diskutera
framtiden bland annat fr
kontruktionsprocessen och
hga byggnaders relation till
den urbana miljn. Bland de
inbjudna finns Patrik Schu-
macher frn Zaha Hadid, Rei-
nier de Graaf frn OMA och
Anne Stenros frn Kone Cor-
poration. Se www.alvaraalto.
fi/conferences/2011.
rOadTrip
Dansk Landskabsarkitektfo-
rening ker ut p rullande
konferens fr att uppleva
de landskap som diskuteras
under vgen. Roadtrip 2011
Tid og sted i det moderne
kulturlandskab pgr 24
september. Bussen gr frn
Kpenhamn till Ribe. Se
www.landskapsarkitekter.se.
SOMMardeSign
HDK:s examensutstllningar,
Design och konsthantverk,
avancerad niv, pgr till
den 4 september p Rhs-
ska museet i Gteborg. Det r
masterstudenter i Konsthant-
verk, Child Culture Design och
Design individuell specialise-
ring som visar sina examens-
arbeten.
SymPoSium: fOlk Mr SOM
Vi planerar Och bygger
Stockholm 26 maj. Arrangr: Folkhlso-
institutet, White och CMB.
Folk mr som vi planerar och
bygger. Det var namnet p Folk-
hlsoinstitutets symposium dr
man tillsammans med White
arkitekter och Centrum fr
management i byggandet, CMB
vid Chalmers, sytt ihop ett pro-
gram som gav starkt std fr
pstendet att samhllsbygg-
nadssektorn har betydelse fr
folkhlsan. Det som sunt fr-
nuft alltid kunnat sga, fnns
idag forskning som faktiskt
visar.
Ta till exempel den hr: Barn
p naturrika frskolor utvecklar
bttre motorik och mental kapa-
citet n barn p naturfattiga fr-
skolor. Eller den hr: Mnni skor
som inom 300 meter frn sin
bostad har minst fem av de tta
park- eller stadsdelskarakt-
rerna det rofyllda, det vilda,
det artrika, rymd, allmn-
ning, den avskilda lustgr-
den, centrum/festen och
spr av kulturarvet mr bttre,
motionerar mer och r mindre
feta.
Bda dessa exempel kom frn
Erik Skrbck, professor i land-
skapsplanering vid SLU Alnarp.
Peter Schantz, professor i
idrottsvetenskap vid Mittuni-
versitetet, konstaterar att det
r under transporterna som
de festa mnniskor kan samla
sina rekommenderade minst
60 minuter om dagen i rrelse.
Och den strsta potentialen
fnns bland dem som idag skulle
kunna tnka sig att ta cykeln
men nd inte gr det. Ur sin
forskning om stadsformer som
fr oss i form gav han tv exem-
pel: Grnska stimulerar till cyk-
lande och buller gr det inte.
Och aprop buller: Antalet
mnniskor som strs av bul-
ler i sina bostder har kat med
30 procent sedan 1999. Att st-
ras av buller innebr upplevelse
av irritation, rdsla eller till och
med vrede. Och kad risk fr
hjrtinfarkt, oavsett om man
upplever bullret som strande
eller ej. Det visar arbets- och
miljmedicinforskningen vid
Gteborgs universitet.
Och s har vi sjuka hus-pro-
blematiken. Gunnel Emenius,
forskare i folkhlsovetenskap
vid Karolinska Institutet, slog
fast att det fnns ett samband
mellan fukt och mgel i bygg-
nader och kad ohlsa. Risken
fr barn att utveckla astma och
allergi kar med 50 procent!
Om det nu fnns vetenskap-
liga bevis fr allt detta: Var-
fr dessa fantasifullt designade
lekplatser med gummimat-
tor? Denna brist p stora park-
grepp nr staden ska byggas
ttt? Denna sega utveckling av
cyklismen? Detta bostadsbyg-
gande lngs tunga trafkleder?
Dessa taskiga nybyggen som
mglar?
Ngra svar kunde urskiljas
dr p symposiet: Vi i samhlls-
byggnadssektorn mste ta arm-
krok, samarbeta mer, jobba mer
tvrvetenskapligt. Eller ja, just
detta: Samhllsplanering r
komplext!
annika jensfelt
samband mellan planering och hlsa
Vilken stadsform fr mnniskor att vlja cykeln? Det r en
av folkhlsofrgorna dr det idag finns ny forskning som
arkitekter och planerare har anledning att blanda sig i.
f
o
t
o
:

k
e
r
s
t
i
n

e
r
i
c
s
o
n
arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 / plOckaT / 37
Sara Roxana Melvinson vill upp-
muntra till egen kreativitet med sitt
examensarbete p HDK, design och
konsthantverk avancerad niv. Tan-
ken r att kunden kper enbart en
del av en produkt fr att sedan f ge
sig ut i naturen fr att fnna de sak-
nade delarna, bland mossa, grenar och
blommor. Produktserien Vivid tvingar
oss att visa mer omsorg fr vra fre-
ml och vilja vrda dem, menar form-
givaren. Kldhngaren Stick with me
kan f frlngda armar fr klderna
med grenar hmtade runt hrnet i
skogen eller vid strandkanten.
nina gunne
fOrTSTTning fljer
f
o
t
o
:

s
u
t
h
i
p
a

k
a
m
y
a
m

38 / plOckaT / arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011
aTTrakTiV STad
Idag blickar vrlden mot
Kpenhamn som fregngare
inom arkitektur och stadspla-
nering. Men hur kan staden
fortstta att lsa sina problem
p ett innovativt stt fr att
skapa en nnu bttre stad i
framtiden? P Dansk Arkitek-
tur Center i Kpenhamn, till
den 23 oktober.
60 r aV
kOnSThanTVerk
Nr Konsthantverkarna firar
60 r visar Arkitekturmuseet
jubileumsutstllningen Sig-
nerat. 85 konsthantverkare
presenterar var sitt favoritob-
jekt som representerar deras
konstnrskap. Dessutom visas
mnga objekt frn Rhsska
museets samling. Den 22 juni
14 augusti.
SOMMarTipS
3
Vikingastaden Birka p Bjrk,
Stockholm var under 800-talet mer
Greenwich Village, New York, n
Ekeborg, land. En stad med lg,
tt bebyggelse i kvartersstruktur
som beboddes av hantverkare och
frsrjdes av bnder i omlandet.
Sedan 2005 rekonstrueras staden
p Bjrk bit fr bit dock p en
annan plats p n n det historiska
Birka, dr arkeologer fortfarande
grver. Ett par kvarter har byggts
upp, s lngt som mjligt enligt
vikingatida metod. Gr en btut-
flykt till en annorlunda del av arki-
tekturhistorien. Chansen finns att
se byggnadsvrdare resa stolpar
eller lerklina.
elisabet nslund
P Kulturomrde Helsingr finns
800 rs historia samlat p liten yta.
ldst r Kronborg, ett av Nordeu-
ropas frmsta renssansslott. Slot-
tet och fstningen har restaurerats
och konstnrer flyttat in. Kultur-
havn Kronborg r ett stort land-
skapsprojekt av Jeppe Aagaard
Andersen med bland annat ny
park och terskapande av frsvars-
verk. Kulturvrftet r en spn-
nande om- och tillbyggnad av det
gamla varvet till kulturcenter av
AART arkitekter. Hr ryms biblio-
tek, utstllningar, museum och
spisehus. Yngst r BIG:s sjfarts-
museum som nu byggs runt en av
det gamla varvets torrdockor.
lotta lehmann
Living, Louisiana, Danmark.
Utstllningsserien Arkitekturens
Grnser, som har pgtt p Loui-
siana under vren, stller frgor
kring hur olika vetenskaper kan
tas med i den arkitektoniska pro-
cessen fr att hitta svar p fram-
tidens utmaningar. I den tredje
delen, Living, som ppnade i juni
och pgr till den 2 oktober, r
det antropologin och sociologin
som berikar arkitekternas arbete.
Exempel frn hela vrlden visar hur
den sociala utvecklingen har ska-
pat olika livs- och boendeformer.
Utomhus str den belgiske konst-
nren Arne Quinzes installation My
Home My House My Stilthouse,
som speglar temat.
nina gunne
f
o
t
o
:

r
o
e
l

b
a
c
k
a
e
r
t

f
o
t
o
:

l
o
t
t
a

l
e
h
m
a
n
utStLLninG: SpOr. nOrSk
arkiTekTur 20052010.
Nasjonalmuseet till den 21 augusti.
En liten rastplats, privata bost-
der, strre byggnadsverk och
infrastrukturprojekt, av arkitek-
ter som Snhetta, Helen & Hard,
Atelier Oslo med fera. Norsk
arkitektur frn 20052010 visas
i utstllningen Spor p Nasjo-
nalmuseet i Oslo till den 21
augusti 2011. Utstllningen r
den sjunde i en serie av genom-
gngar av norsk samtidsarkitek-
tur, frn 1968 fram till idag, pro-
jekt som kan ses som en upptakt
till dagens norska internationellt
erknda arkitekter. Utdrag av de
tidigare utstllningarna visas i
Hvelvet fram till den 31 juli.
fem r av norsk arkitektur
I projektet Basecamp har Helen & Hard ritat sm kabiner vid Prekestoleni Sta-
vanger fr 1214 barn p campingtur. I Tree camp bor de i sm kokonger som
hnger i trden.
f
o
t
o
:

e
m
i
l
y

a
s
h
l
e
y
f
o
t
o
:

b
e
n
g
t

a

l
u
n
d
b
e
r
g
P egna ben, av Carl Richard Sder-
strm.
affrSMTe
Mtesplatsen fr byggbran-
schen, Business Arena, hlls i
r p Stockholm Waterfront
den 2122 september. D dis-
kuteras bland annat transport-
infrastruktur, politik, finansie-
ring, marknadsfring av fast-
ighetsbranschen, de kvinnliga
ntverken och om vem som
kan vertyga drakarna. Se
www.businessarena.nu.
arkiTekTurdag
Sveriges Arkitekters Arki-
tekturdag hlls i r den 11
november. Det blir som van-
ligt intressanta frelsare,
prisutdelning, debatter,
mingel och fest.
Arkitektur Stock-
holm ska bli
Stockholms nya
arkitekturpro-
gram och gr ut p samrd mel-
lan den 13 juni och 20 septem-
ber. Utstllningen i Kulturhu-
set pgr till den 28 augusti och
r en viktig del av det utvid-
gade samrdet kring Arkitek-
tur Stockholm. Stockholmarna
bjuds in att visualisera sina tan-
kar om Stockholms framtid.
in memoriam:
bengT jOnSOn
Arkitekten Bengt Jonson, Stock-
holm, har avlidit i en lder av 85
r. Nrmast anhriga r makan
Eva samt dttrarna Ann och
Lotta med familjer.
Han vxte upp p Liljehol-
men i Stockholm och kom att bo
i samma fastighet livet ut. 1954
trffade han sin Eva och 1957 vig-
des de i Brnnkyrka prstgrd.
Cirkeln sluts nu med Bengts
begravning i Brnnkyrka kyrka.
Bengt tog byggnadsingen-
jrsexamen 1945 och anstlldes
hos byggmstare Olle Engkvist.
1948 brjade han p Stockholms
Sprvgars arkitektkontor
under ledning av arkitekt Peter
Celsing fr att arbeta med tun-
nelbanans frortsstationer.
1955 erbjds Bengt att under
Peter Celsings och Nils Tesch
ledning driva det separata arki-
tektkontoret fr ombyggna-
den av Operan och Operaklla-
ren. 1963 blev han delgare och
drev kontoret vidare under eget
huvudansvar.
Samtidigt med arbetet p
Operan brjade han som speci-
alelev p Tekniska Hgskolan
och avlade arkitektexamen 1959.
Bengt kom frmst att arbeta
med kulturbyggnader, bland
annat renoveringen av fastighe-
terna p Fjllgatan.
Bengt fljde med i arkitek-
turdebatten och vi hade mnga
lnga samtal och brevvxlingar.
Han skrev bland annat i ett brev:
Enkelt uttryckt br enligt min
uppfattning arkitektens roll vara
att utifrn funktionella krav lsa
sina uppgifter p ett miljms-
sigt stt s att den stimulerar
nyttjarnas vlbefnnande/... /
Arkitektkrens stora problem
idag r att frska tervinna
beslutsfattares och nyttjares fr-
troende genom att pvisa och
bevisa att miljn starkt berikas
genom krens medverkan.
I Hrjedalen byggde Bengt
familjens fritidshus, kerha-
gen. Hr fck han mjlighet att
fritt utveckla sin begvning bde
som arkitekt och formgivare.
kerhagen blev den plats som
kanske mest speglar Bengt. Han
r nu borta men hans hnders
verk fnns kvar.
Utan att stlla sig i ramplju-
set blev Bengt en frebild fr sin
omgivning. Kvar hos mig som
vn och kollega fnns minnet av
hans kvalitetskrav, mttfullhet,
kunnande och knsla fr vacker
och funktionell formgivning.
per rudenstam
Seminarium: full farT in i
deT frgngna?
Arkitekturmuseet 31 maj
Stockholms Arkitektfrening
ordnade ett seminarium dr
motstndare till bilar och Fr-
bifart Stockholm serverades
argument frn frelsningar
av bland andra teknikhistori-
kern Per Lundin, Trafkverkets
utredare Hkan Johansson och
sprvgsentusiasten Bjrn Syl-
vn. Tre politiker var inbjudna
att kommentera. Den moderata
Ekerpolitikern Peter Carpelan
frskte frklara att det r lngt
att promenera frn Eker till
innerstaden men i kvllens sll-
skap plockade nog miljpartis-
ten Per Bolund fer personrs-
ter nr han kallade dagens nya
trafklsningar fr omoderna.
Socialdemokraten Helene Hell-
mark-Knutsson gav ocks sin
syn p saken: Jag drev en ttare
stad i Sundbyberg, men jag blev
inte omvald. Det gr ont hur vi
n gr.
annika jensfelt
politiskt arkitektmte
Linn Matic, HSB:s samhllspoli-
tiska chef, blev tyvrr felciterad
i artikeln Unga sist i bostads-
kn i frra numret. Hennes
frmsta budskap under debatten
r att alla frn stat och kom-
mun till byggbolag mste ta
sitt ansvar fr att ka nyproduk-
tionen och gra det lttare fr
unga att komma in p bostads-
marknaden. Redaktionen bekla-
gar missfrstndet.
arkitekturpolitik stlls ut
Arkitekturmuseet
visar Nya nord-
iska landskap, 26
nordiska projekt
som alla bidrar med frslag till
hur landskaparkitektur kan
mta framtidens utmaningar.
Hr visas bland annat motor-
vgslandskap, spektakulra
lavinskydd och vrldens frsta
botaniska taktrdgrd. Utstll-
ningen r ett samarbete mellan
de nordiska arkitekturmuse-
erna, med fera.
Skateparken i Stapelbddspar-
ken i Malm. Av Placed To Ride,
Stefan Hauser.
f
o
t
o
:

p
e
t
e
r

k
r
o
o
n
formade landskap Han var en
frebild fr mnga
rTTelSe:
Bengt Jonson arbetade
frmst med kulturbyggnader.
Tips:
Utstll-
ning
Tips:
Utstll-
ning
utStLLninG: ferTile fuTu-
reS: gOa beyOnd The
dileMMa Of grOwTh
Galleri Mejan 26 maj 12 juni. Av stu-
denter vid Mejan Arc Arkitektur,
Resources.10 Bio-topical: Goa
Mumbai, Kolkata, Delhi.
Trnga, vxande, stora. Med
fantastisk tillvxt och akut
bostadsbrist. De r megast-
derna som blivit sinnebilden fr
det urbana Indien och den glo-
bala urbaniseringen i stort. Men
de hr jttestderna r inte hela
sanningen om vad stadsms-
sighet kan vara. Faktum r att
delstaten Goa r Indiens mest
urbaniserade. Och hr fnns inte
en stad med ett invnarantal
ver 100.000.
I Mejans galleri p Skepps-
holmen i Stockholm str ply-
woodskivor i olika storlekar
och hjder verlappandes upp-
stllda lngs vggarna. P gol-
vet glaskrl med vatten och sm
skira blad, en pgende algod-
ling. Det blir en bild av Goas rika
men utsatta natur, och hur den
kan inkluderas i ett alternativt
stadslandskap.
Vxelspelet mellan natur och
stadsmilj r sjlva grunden
fr utstllningen Fertile Futu-
res: Goa Beyond the Dilemma of
Growth, som baseras p ett dus-
sintal examensarbeten. P tr-
skivorna r projekttexterna
tryckta, och det brjar med fr-
gor: visionra men med stadig
grund i det Goa som redan r.
Hur ser en livsmilj ut som
har naturtillgngar och ekosys-
tem som utgngspunkt samti-
digt som den bidrar till social
och kulturell rttvisa? Kan
urbana kvaliteter och trvrda
livsstilar kombineras med bio-
logisk mngfald? Kan begreppet
tillvxt f ny innebrd?
Goa str p randen till fr-
ndring, med oklar utgng.
Som arkitekt ligger det nra till
hands att se lsningar genom
det byggda, sger arkitekten och
studenten Ulrika Lundgren nr
vi pratar om projektets id. Men
ska man ta diskussionen om gro-
grunder fr lycka och rttvisa p
allvar mste man vara ppen fr
andra sorts svar. Som att skapa
relevanta incitament fr mn-
niskor att engagera sig fr en
hllbar utveckling av nrmiljn.
Sjlv har hon ansvarat fr
utstllningens design. Avstam-
pet togs i ett av kursens teman:
ekosystemens resistens. De
verlappande spnskivorna
symboliserar verskottet som
naturen producerar och vetska-
pen om att det r detta inte ett
modernistiskt optimerat sys-
tem som utgr grunden fr
motstndskraft och vitalitet i en
vrld prglad av klimatfrnd-
ringar och begrnsade resurser.
Det framtidsscenario som
hotar handlar om frstrda sko-
gar och ett splittrat socialt sys-
tem sdant som en massiv
gruvindustri och en verdimen-
sionerad turism redan orsakar.
Lsningen, enligt studenterna,
ligger i att avlasta kust och hg-
land genom att strka Goas tra-
ditionella ntverk av sm sam-
hllen och stder. I detta nya
landskap sammanfogas lands-
bygdens sociala trygghet och
sjlvfrsrjning med urbana att-
ribut, som ppenhet och tillgng
till utbildning.
I ntverket r kommunikatio-
nen mellan orterna ndvndig,
som databaser eller cykelvgar.
Mardrmmen r en bilburen
sprawlstad av Los Angeles-typ,
ett tnkbart scenario fr 1,6 mil-
jonersdelstaten. Fr att gra de
nya koncepten tillgngliga krvs
mtesplatser, fysiska och digi-
tala, dr kunskap om entrepre-
nrskap, jmlikhet och nytn-
kande jordbruk kan delas.
Dessutom mste byarna
forma egna specialomrden,
som produktion av biogas, ter-
vinning eller vattenrening. ven
turismen borde vndas inlands,
med fokus p kulturellt utbyte
och knslig natur. Hr kan vand-
rarhem p plar hja sig ver
risflten, gngbroar slingra sig
genom fodlandskapen och vxt-
fyllda skuggpelare mta grund-
vattnets duglighet.
I hst tar Mejan Arc utstll-
ningen till Goa. Dr kan id-
erna skert inspirera, och ven
utvecklas och tillmpas p plats.
Fr den som redan nu r nyfken
p en platsrotad riktning mot en
ny sorts grn urban milj var
den n nskas kan den gedigna
projektkatalogen rekommenderas.
rebecka gordan
Goa modell fr livskraftig framtid
The Love Node r en vision om en m-
tesplats i framtiden fr alla som gifter
sig av krlek.
Goa Works r ett frslag om en plattform fr entreprenrer i de urbana byarna. En sorts fyrstrukturer, United Basins, lngs kusten kan fyllas med vxtarter som
visar grundvattnets duglighet.
The GoanTune handlar om att skapa mtstationer fr
lokal hllbarhet med syfte att sprida information och
underltta engagemang bland de boende.
in Med deT Vilda
Oyster, landskapsarkitekter-
nas stora konferens den 20
september i Stockholm, visar
samtida landskap som fr in
element och strukturer frn
den vilda naturen till staden.
Bland frelsarna finns Tina
Saaby, stadsarkitekt i Kpen-
hamn, Paisajes Emergentes
frn Colombia, Barbara Aron-
son frn Israel och Ronald
Rietveld frn Holland. Se
www.arkitekt.se/oyster.
arkiTekTurMSSa
Norra Europas frsta mssa
om arkitektur och stads-
planering gr av stapeln i
Gteborg den 2425 oktober.
Den blir en mtesplats fr
dem som pverkar framtidens
stder och arkitektur. Under
tv dagar fokuserar bland
andra arkitekter, stadsplane-
rare, miljstrateger, politiker,
byggherrar och leverantrs-
industrin p hur framtidens
samhllen utformas. Se
www.arkitekturmassan.se.
arkiTekTurfilM
I slutet av rets Arkitekturfilm-
festival i Lund, ArchFilm, den
717 september, ska priset
Guldbgen delas ut p Skis-
sernas museum. Senaste dag
att nominera till priset r 31
juli. Se www.archfilmlund.se.
SkOlarkiTekTur
Finland anses ha den bsta
skolundervisningen i vrlden.
De satsar ocks mycket p sin
skolarkitektur. P Finlands
arkitekturmuseum i Helsing-
fors visas sju skolbyggnader
uppmrksammade fr en arki-
tektur som stdjer pedagogi-
ken. Till den 25 september.
utStLLninG och
freLSninG: whO iS The
archiTecT?
2627 maj, Chalmers Arkitektur
Vem r egentligen arkitekten?
Det var frgan man skte svar
p nr man p Chalmers under
tre dagar i slutet av maj arran-
gerade vrutstllning, inspira-
tionsfrelsningar och utbild-
ningsdiskussion under den
gemensamma rubriken Who is
the Architect?
Med utstllningen ville vi
gra ngot som r ett komple-
ment till utbildningen. Under
terminerna pratar vi mycket om
arkitektur, nu ville vi lyfta fram
arkitekten. Det blev lyckat och
en kul grej! sger Carl Ydergrd,
en av de ansvariga studenterna
fr utstllningen.
I utstllningshallen visa-
des bland annat smygflmade
naturflmer frn vardagen p
de gteborgska arkitektkonto-
ren, en labyrint av tankar om
arkitekter och deras karaktrs-
drag samt uppblsta och ljus-
satta citat frn intervjuer med
arkitekter. Installationer som
alla var exempel p utstllning-
ens ena tema arkitektens iden-
titet. Ett annat tema fr utstll-
ningen var arkitektur utan
arkitekter. Hr hmtades inspi-
ration frn naturen och barns
fantasivrldar. En slutsats kan
vara att arkitekten befnner sig
i mtet mellan det ndvndiga
och leken.
Utstllningen utspelade
sig ocks till stor del i samtal
och frelsningar. Claes Cal-
denby, professor p skolan,
och Gabriel Bystrm, kultur-
chef p GP, diskuterade arki-
tektur och arkitekter i media.
En rad yrkesverksamma arki-
tekter hade ocks bjudits in fr
att med korta, personliga anf-
randen svara p frgorna om
hur de defnierar sin egen arki-
tektroll samt hur den defni-
tionen lett dem fram till det de
idag arbetar med. Somliga, som
Gert Wingrdh och Bo Arons-
son, sammanfattade den egna
karriren och lt egna erfaren-
heter st som exempel. Andra,
som Lisa Wingrd och Ulla
Antonsson, talade i mer gene-
rella ordalag om vem arkitek-
ten kan vara. Det samlade bud-
skapet frn panelen var att det
fnns plats fr alla sorters arki-
tekter och att man som student
ska vga g sin egen vg.
Dagarna avslutades med en
utbildningsdiskussion om hur
skolan ger studenterna de bsta
frutsttningarna att kunna
hitta sina egna vgar. En helt
klart svr uppgift konstaterade
diskussionsdeltagarna och garan-
terat ngot som kommer att fort-
stta diskuteras p Chalmers.
Sveriges Arkitekters Utbild-
ningsforum i oktober 2011 kom-
mer att flja upp temat om arki-
tektens identitet.
martin livian
Identitet p schemat
f
o
t
o
:

m
i
l
a
d

a
b
e
d
i
Arkitektens identitet diskuterades under olika former
p Chalmers. Utstllningar, frelsningar och diskus-
sioner pgick under tv dagar i maj.
Nature is weaved into the city structure not
simply as a green component, but as the
fundamental system on which urbanity rests.
Well-functioning and sustainable city spaces
share natures inherit potential for change.
Whether robust or resilient, resistant or
adaptive they are open to a circulatory fow of
physical and cultural matter that is the core of
our everyday lives.
With an accelerating process of urbanization
comes a need for new perspectives on city
planning. Ideas of the city as a fnished
product made up of predetermined spaces
must be replaced with a view of the city
as a living and ever-changing organism, as
something wild. Organic city spaces allow for
activity, interaction and alternate uses, and
provide possibilities for the new and unfore-
seen to unfold.
The Oyster Seminar of 2011 explores con-
temporary landscape architecture that brings
the elements and structures of the wild back
into the urban context. We omit the glossy
coffee table design of static and programmed
places, and put the spotlight on people who
seek to create spaces open to process-orient-
ed development. From grass root initiatives
making spontaneous use of the public realm,
to biological systems re-incorporated into
the city structure and the infuence of natural
phenomenon on urban space, we believe the
city comes alive through that which grows
and evolves. Its time to get into the wild.
Oyster is an independent group of Swedish

landscape architects that presents a series of
biennial seminars on landscape architecture
and urban design. The Oyster seminars, held
in Stockholm, are the only seminars in Swe-
den that focus on landscape architecture and
related felds. They offer audiences the unique
opportunity to engage with some of the most
infuential projects and leading international
practitioners. Each seminar tackles a specifc
theme. Previous themes have included Future
Fields, Urban Action and Personal Public
Space, with presentations from both practi-
tioners and academics such as James Corner,
Kathryn Gustafsson, Martin Rein-Cano,
Michel Desvigne and Gabrielle Kiefer. The
series is supported by The Swedish Associa-
tion of Architects.
Sveriges Arkitekter / The Swedish Associa-
tion of Architects is the professional organisa-
tion for Swedish architects, interior architects,
landscape architects and spatial planners.
Tina Saaby, Denmark
Tina Saaby is head architect of the City of
Copenhagen, Denmark, since September
2010. Her vision Much More Copenhagen is
a city experience at eye level with more bikes,
more experiments taking place in the public
realm and a richer life between the buildings.
She believes that the diversity of the city must
allow for somewhat warped spaces, to not
end up with uniform and boring environments.
Ms. Saaby graduated from Kunstakademiets
Arkitektskole in 1997. She was previously
partner and head of offce at Witraz Arkitekter,
where she worked on several projects of city
development in Copenhagen.
http://www.kk.dk/
Paisajes Emergentes, Colombia
Paisajes Emergentes was formed in 2007 by
architects Edgar Mazo, Sebastin Mejia and
Luis Callejas. The offce is based in Medellin
and work primarily with projects in the public
realm, in Colombia as well as internationally.
Through their work, they aim to establish a
dialogue between architecture and art. They
often use natural phenomenon and pro-
cesses as an integrated part of their projects.
Paisajes Emergentes have won a number of
South American and international awards, and
held lectures at Harvard University, the Uni-
versity of Toronto and Universidad Nacional
de Colombia among other places.
http://www.paisajesemergentes.com/
Barbara Aronson, Israel
Barbara Aronson is partner of Schlomo
Aronson Architects in Jerusalem, Israel,
founded in 1969. Schlomo Aronson Archi-
tects is an interdisciplinary offce involved in
projects of all scales both in Israel and inter-
nationally. They believe in a broad approach
to design and planning and to partake in the
entire process of a project, from master plan
to construction, in order to achieve a suc-
cessful result. Ms. Aronson is educated at the
Fachhochschule Weihenstephan in Munich
and at Harvard University. She has received
several awards and participated at symposi-
ums, exhibitions and workshops.
http://www.s-aronson.co.il/
Ronald Rietveld, Holland
Ronald Rietveld received frst prize in the Prix
de Rome Architecture 2006, three years after
graduating from the Academy of Architecture
in Amsterdam. He then started the design and
research offce Rietveld Landscape together
with his brother Erik Rietveld, economist and
philosopher from Harvard University. Besides
design projects, the offce has its own unso-
licited research program for contemporary
issues in the public domain. Mr. Rietveld is a
frequent speaker at conferences and lectures
and Rietveld Landscape has participated in
various international exhibitions. In 2010, they
created the Dutch submission to the 12th
Architecture Biennale of Venice.
http://www.rietveldlandscape.com/
AAA Atelier dArchitecture Autogre
Atelier dArchitecture Autogre , studio for
self managed architecture, is a collabora-
tive network of architects, artists, planners,
landscape architects, inhabitants and others
based in Paris. With focus on processes
and micro-politics rather than design, they
conduct actions and research exploring the
potential of the contemporary city, encourag-
ing the participation of inhabitants. Their pro-
ject Passage 56/Espace Culturel Ecologique,
where an abandoned passage in the east
part of Paris was turned into a collectively
managed ecological garden, has won much
attention lately and was also awarded with a
special mention by the 2010 European Prize
for Urban Public Space.
http://www.urbantactics.org/index.html
For more information and registration:

www.arkitekt.se/oyster
About the student competition:
www.replacerevive.se/
Oyster Seminar 30/9 2011
Into the Wild
krnikr: thorbjrn andersson, thorbjorn.andersson@sweco.se arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 / krnika / 45
i
l
l
u
s
t
r
a
t
i
o
n
:

c
l
a
e
s

l
a
r
s
s
o
n
ge Mig eTT TOrg:
kairOVrnaMO
Tur Och reTur
Torget r alla kulturers demokratiska rum, det mest infor
mella, flexibla, sprngfyllda men ocks totaltomma rum vi
kan mta ngonstans.
j
ag har aldrig varit p Revolutionstorget i
Havanna. Men jag fantiserar ibland ver hur det
ser ut dr. Liknande imaginra bilder har jag av
Tahrirtorget i Kairo och Prltorget i Bahreins huvud-
stad Manama, tv andra platser som varit srskilt
omskrivna i vrldspressen under vintern.
Det dr r fantastiska platser. Historien har varit
dr och vnt. Regimer har fallit, folk har samlats,
mnniskor som haft en vertygelse s stark att nr
polisen kom fr att kvsa upprorsmakarna kndes
batongslagen som smekningar och trgasen som
ett milt vrregn, som en aktivist p Tahrirtorget
uttryckte det. Alla som lst tidningar under senaste
halvret vet att torget bde som koncept och verk-
lighet r stadens viktigaste plats, dess mest ppna
socia la arena, i prekra fall en nations skra trd till-
baka till en mjlig demokrati och folkinfytande. En
ventil fr mngfalden, fr de oliktnkande. Historien
om motstnd och moral rymmer fer sdana platser.
Vaclavplatsen i Prag till exempel. Eller Himmelska
fridens torg i Peking dr vrldens strsta diktaturstat
valde att dda sina egna istllet fr att lyssna p dem.
Eller Sergels torg i Stockholm, fr att ta ett exempel
hemmavid, dr Olof Palme s hrt frdmde julbomb-
ningarna i Hanoi r 1972 att USA valde att kalla hem
sin ambassadr.
Jag tnker p hur de dr torgen r gestaltade. Vem
som har ritat dem och gjort dem s tillmpliga dessa
stora uppgifter. Kanske har de trappor, tribuner, stora
ppna ytor dr mnga kan samlas. Har de trd, skug-
gade platser s att revolutionrerna kan svalka av sig?
Finns bekvma bnkar s att de kan sitta ner en stund
nr de skrikit sig hesa? r de bra belysta s de kan se
poliserna i god tid nr gummikulorna kommer? Jag
kollar p Google. Tahrirtorget visar sig vara en trafk-
cirkulation, knappast vad man kallar torg. Men grs-
rondellen i mitten lmpade sig bra fr de tltlger
som restes. I vrigt fnns hr just ingenting och plat-
sen har bara en antydd rumslighet. Prltorget visar sig
inte heller vara just mer n en trafkcirkulation fr-
sedd med en skulptur av smre sort. S mste det
vara: om de ndvndiga platserna inte fnns, d upp-
str de. Varsomhelst. Ett torg r dr folk samlas.
Jag tnker p ngot svenskt smstadstorg, kanske
det i Vrnamo. Det r sommar. Nstan ingen r dr.
En turist str och lser p en skylt. En randig katt
smyger fram under en rad av oxlar. Tv tonringar
sitter p en bnk och ter glass. Stmningen r dsig.
Det knns som om att hr kan ingenting hnda. Det
r frmodligen bra. Den sympatiska knslan av ing-
enting r sllsynt numera och torget i Vrnamo fr-
ser just denna dag med en sdan ovanlig kvalitet.
VrnamoKairo. PekingStockholm. Torget r
alla kulturers demokratiska rum, det mest infor-
mella, fexibla, sprngfyllda men ocks totaltomma
rum vi kan mta ngonstans. S mste det vara. Tor-
get r en projicering av sin kultur. Visa mig ditt torg
och jag berttar vem du r.
Thorbjrn andersson r landskapsarkitekt p Sweco.
46 / debaTT / arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 Debattredaktr: elisabet nslund, elisabet.naslund@arkitekt.se
ciTeraT
Vilken annan vlfrdsfrga
skulle vi lta falla mellan sto-
larna p det hr sttet? det
r som att politikerna blir
tagna p sngen nr nnu en
generation behver ngon-
stans att bo fr att kunna stu-
dera och arbeta.
Barbro Engman och Ylva Wes-
tander p Hyresgstfreningen
om att 116.000 unga vuxna
ofrivilligt bor kvar hemma. P
Newsmill 25 maj.
energibesparingen r rik-
tigt, riktigt bra. Men ven nr
jag rknar vldigt generst r
kalkylen inte ens nra att g
ihop.
Hans Selling, vd fr kommunala
Mitthem, r kritisk till ombygg-
naden av prisade miljonpro-
grammet Brogrden i Alingss
till passivhusstandard.
Vad skulle vi gra istllet?
Om vi bara lappar och lagar
brogrden skulle omrdet se
katastrofalt ut ekonomiskt
ganska snart.
Alingsshems vd Ing-Marie
Odegren hvdar istllet att Bro-
grden r ett exempel p hur
frvaltare kan mta framtiden.
Bgge intervjuade av Mns Wik-
strand i Dagens Samhlle 18.11.
Tyck till! Branschen behver
en levande debatt. Kontakta
Elisabet Nslund p tel 08-
50 55 77 34 eller e-posta till
elisabet.naslund@arkitekt.
se. Maxlngd r 3.500 tecken
(hgst tv A4-sidor). Vi fr-
behller oss rtten att korta
texten.
Den frsta april nddes lokal-
freningarna av beskedet att
freningen i stergtland lggs
ner. Enligt ordfranden Mar-
tin Heidesj p grund av svalt
intresse, fel arkitekturpris-
vinnare och dligt ledarskap.
Mnga blev bestrta, men det
var ett aprilskmt.
Fast det hade mycket vl kun-
nat vara sant! Sveriges Arkitek-
ters lokalfreningar har idag
ingen vsentlig roll i organisa-
tionen eller fr medlemmarna.
Visst fnns det intressanta lokala
frgor, men oftast fnns redan
lokala organisationer och nt-
verk av olika slag med betydligt
bttre fora n lokalfreningarna.
Mnga medlemmar r dess-
utom redan insyltade i de lokala
frgorna och kan drfr inte
engagera sig separat. Lokalfr-
eningarna kan inte heller sjlva
agera i enskilda projekt, kanske
mot egna medlemmar i kommu-
ner, landsting, lnsstyrelser eller
olika konsulter.
Dremot fnns det en rad
yrkesfrgor om allt frn orga-
nisation och befattningsbe-
skrivning fr ny frbundsdi-
rektr, fackliga frgor om tjns-
ter, anstllning och arbetsmilj,
branschfrgor om marknadsf-
ring, upphandling och upphovs-
rtt, till olika yrkesideella fr-
gor om arkitektur och samhlle,
som skulle kunna mta med-
lemmarnas dagliga bekymmer
och engagemang runt om i lan-
det och utveckla arkitektkrens
stllning bde lokalt och natio-
nellt. Men idag saknas mot-
tagare i organisationen fr ett
sdant engagemang.
Enligt Sveriges Arkitekters
stadgar r lokalfreningarnas
enda uppgift, utver att vara
allmnt yrkesideella, att utse
ombud till stmman vart annat
r. Dremellan har Sveriges Arki-
tekters styrelse inga skyldighe-
ter att informera eller samrda
med lokalfreningarna, vilket
man inte heller gr. Frbundet
hller inte ens ngon terkom-
mande facklig konferens.
Ngon diskussion mellan sty-
relsen och lokalfreningarna i
olika frgor frekommer inte.
Frgan r vilka diskussioner som
ens frs inom styrelsen. Det vet
inte vi, eftersom lokalfrening-
arna inte fr del av styrelsens pro-
tokoll. Men vi har frsttt att Sve-
riges Arkitekter idag har en sty-
relse som sjlv kraftigt begrnsat
sitt mandat och sin frankring i
medlemsorganisationen. Styrel-
sens uppfattning om lokalfren-
ingarnas roll och organisationens
arbetsformer r drfr anmrk-
ningsvrt outvecklad fr en s
pass utprglad kunskapsorganisa-
tion som arkitektkren r.
S varfr lgga ner tid och
engagemang p lokalfrening-
arna som nd inte kan pverka
ngot? Till stmman 2010
motionerade drfr lokalfr-
eningen i Blekinge och Kalmar
ln om stadgendring s att sty-
relsen ska kalla till rliga ordf-
randekonferenser. S r det inte
idag, dremot kallar kansliet till
rliga trffar dr ngra frn sty-
relsen deltar. Vi motionerade
ven om att styrelsen ska sam-
rda med lokalfreningarna i
vsentliga frgor. Efter diskus-
sion freslog ordfrande Laila
Strunke att styrelsen kunde
beakta detta utan stadgend-
ring, vilket stmman godtog.
Men det framgr inte i proto-
kollet.
P stmman vcktes ocks
frgan om versyn och utvrde-
ring av organisationen. Stm-
man pekade p tv huvudfrgor
att utvrdera, lokalfreningar-
nas stllning samt organisatio-
nens olika roller som idag inte
r reglerade i stadgarna.
Enligt styrelsen kommer
en versyn att pbrjas under
201112. Det r naturligtvis
angelget att denna kommer till
stnd och att den grs av en obe-
roende kommitt. Men nu sger
styrelsen att det endast blir en
versyn, ingen utvrdering!
Man kommer att skicka ut en
enkt till medlemmarna, troligen
utan samrd med lokalfrening-
arna, och som frmodligen kom-
mer att visa att passiva medlem-
mar i framfr allt storstadsregio-
nerna r njda som det r.
Ngon grundligare utvrde-
ring av Sveriges Arkitekter, efter
snart tio rs verksamhet, blir det
drfr tydligen inte. Fr lokal-
freningarna terstr i s fall
endast att hlla fast vid kravet p
stadgendring, om det ska vara
meningsfullt fr medlemmarna
att engagera sig i den lokala verk-
samheten i framtiden.
lars estlander sar/msa
hardy svan sar/msa
Varfr engagera sig
i lokalfreningarna?
Lokalfreningarna mste f en annan roll om det ska vara
meningsfullt fr medlemmarna att aktivera sig i dem. Det skri-
ver Lars Estlander, ordfrande i Blekinge och Kalmar ln och
Hardy Svan, ordfrande i Vstra Gtaland.
Bostadsomrdet Brogrden.
f
o
t
o
:

s
k
a
n
s
k
a
arkitekten / 06 07 / juni juLi 2011 / debaTT / 47
Fretaget Spa-
cescape har velat
locka fram en
stadsbyggnads-
debatt genom ett antal provo-
cerande expertpstenden i
Arkitekten 1.11. Andra experter
har reagerat och delar inte sik-
terna. S ser oftast debatten om
staden ut. Det ena expertutta-
landet str mot det andra.
Hur trist r det inte att lsa
nr sjlva argumentationen ver-
kar g ut p att vinna en retorisk
seger. Under tiden lmnas sta-
den och dess invnare att lida av
dlig ledning under experternas
samarbetssvrigheter.
Arkitekt Martin Wiese fort-
stter debatten och pekar p
problemet att boendes upple-
velser inte rknas. D blir jag
lite intresserad. Hr fnns en
vital tanke. Det fnns mnga stu-
dier som visar att experter och
stadens invnare ofta har skilda
sikter om hur staden ska han-
teras. Medborgardialogen har
massor av brister och mnga
mnniskor upplever att ingen
lyssnar p deras kunskaper om
sin egen livsmilj.
Det kan vara en smrtsam
process nr en stad vxer och
frndras. D r det viktigt att
experterna hanterar ansva-
ret med djupa kunskaper inom
stadsbyggnadskonstens olika
omrden. Stadens invnare har
till exempel massor av kun-
skaper om hur staden upplevs.
Upplevelserna bygger p hur
miljn knns och hur den fun-
gerar.
Kunskaperna om de boen-
des upplevelser kan fngas med
en metod, Meerci, som mter
upplevelserna utifrn hur mil-
jn knns och fungerar. Meto-
den har utvecklats i min dok-
torsavhandling (LTH 2009).
Meerci bygger p miljpsykolo-
gisk forskning och visas i peda-
gogiska diagram. Dessa berttar
om platser r spnnande, triv-
samma och trygga eller trkiga,
otrivsamma och otrygga.
Bakomliggande faktorer till
upplevelsen i den fysiska miljn
som sdan eller i anvndningen
av platserna kommer ocks
fram med metoden. Meerci r
kostnadseffektivt eftersom den
r vetenskapligt validerad att
med ett begrnsat antal delta-
gare ha en viss generalitet. Detta
p grund av vr gemensamma
utgngspunkt i de mnskliga
sinnesorganen.
Om Meerci skulle anvndas
och mnniskors upplevelser
drmed tas p allvar som exper-
ternas underlag fr hllbar pla-
nering skulle ny- och ombyggda
stadsdelar se annorlunda ut
bde i Sverige och i resten av
vrlden.
lena steffner sar/msa
Medborgardialogen
har massor av brister
Lena Steffner, arkitekt och
Tekn. Dr, fortstter stads-
byggnadsdebatten som
pgtt i Arkitekten under
vren.
Replik:
Stads-
byggnad
Stadens invnare har
till exempel massor av
kunskaper om hur
staden upplevs. Upp
levelserna bygger p
hur miljn knns och
hur den fungerar.
ciTeraT
kulturhuset r en av de
bsta byggnaderna i europa.
den har sin egen plats, skapar
sin egen funktion och sjlva
byggnaden uppmanar till ett
slags anvndande.
Stockholms stadsarkitekt Karo-
lina Keyzer uttalar sig fr Per
Hindersson i Byggindustrin
19.11.
du vet man brukar sga
att statiska ting kan ha en
rrelse. Som en sovande katt
br p en kraftig rrelse. Om
du gr ett hus som om det
r redo fr handling, d tror
jag ngot hnder som gr det
intressantare.
Dublinbaserade arkitekten
John Tuomey intervjuad av Dan
Hallemar i Arkitektur 4.11.
frr var man ett slags
expert, som talade till fol-
ket. Men nu nr allt r inter-
aktivt kan alla skapa p ett
eller annat stt.
Spanske designern Jaime
Hayn, intervjuad av Claes
Blom i Skna Hem 7.11.
Karolina Keyzer.
w
w
w
.
.
s
e
W
A
L
T
H
E
R
A
B
H
u
v
u
d
k
o
n
t
o
r
:

0
5
1
0
-
5
4

1
4

4
0
D
E
S
I
G
N

E
L
D
S
T
D
E
R
w
w
w
.
.
s
e
B
R
U
N
N
E
R
-
K
A
M
I
N
E
R
hur blir man en
kasper
vinnare?
En Kasper Salin-vinnare ska st p egna ben. Men
det rcker inte. Den ska ocks snda rtt signaler till
samhllet. Sveriges Arkitekters Akademi fr arkitektur
samlade sex juryledamter fr att f svaret p frgan
varfr vissa fr Kasper Salin-priset. Svensk arkitekturs
svaghet och styrka ringades in. Arkitektens Tomas Lauri
var moderator. Foto: Cecilia Larsson.
>>>
N
r ni blickar tillbaka p alla Kasper Salin-
pris. Blir ni frvnade ver att vissa har
ftt priset?
gert wingrdh (gw): Alla juryer har vl gjort lika-
dant. De har brjat arbetet med att blddra igenom
tidigare pristagare. Och kunnat konstatera att det fnns
mycket bra arkitektur bland dem. Jag tror ocks det
har varit stor konsensus i de festa juryer. Av de cirka
40 projekt man har gtt igenom r det rtt sjlvklart
vilka fem som blir inblandade i prisdiskussionen. Det
r inte konstigt att just en av dessa har ftt priset.
christer larsson (cl): Det du menar r att priset i
de festa fall har gtt till egenskaper som str ver tids-
andan. Jag r bengen att hlla med. Om jag tittar p
de tv senaste rens pristagare r det s. I bda fallen
r det verk som representerar ngot utver en stil eller
smak. De gr att stta in i ett strre sammanhang.
De senaste tv rens pristagare str fr ngot
ut ver att de r ett tilltalande som objekt. De r inte
endimensionella, de r mngfacetterade. En generell
regel r att pristagarna fr nrvarande handlar lite
om objekt och mer om sammanhang. Nu fck Kalmar
Konsthall priset hromret. Den byggnaden r fr-
visso ett tydligt objekt. Men den har kvaliteter som
involverar hela Kalmar.
kari nissen brodtkorb (knb): Vi hade nu senast
objekt p vrt bord som vi valde bort, fr att de bara
var intressanta som objekt. Nr man satte in dem i en
kontext hade de lite att ge. Men det r nog fel att fr-
medla en bild av att juryn alltid r enig och verens.
Vi har haft hftiga diskussioner ocks.
Thorbjrn andersson (Ta): Ibland r det hrda
diskussioner, ibland faller resultatet ut ltt. Inget kon-
stigt med det. Men det r sllan oenighet om vilka
som har en mjlighet, som hller mttet de olika ren.
Jag tycker att det r intressant att se, om man tittar
bakt, att priset i hg grad speglar sin tid, de frgor
som r aktuella. D var det stora infrastrukturutbygg-
nader som pgick, d var det en bostadsvg, d var
det mnga museibyggen p gng. En intressant aspekt
r om vi i juryn bara r ett utfall av samhllstrenden
eller inte? Kan priset snda ett budskap som pverkar
samhllsutvecklingen? Jag hoppas att det r s. Jag
tror att det r viktigt att det r s.
r det inte ngot vldigt signifikativt fr svensk
arkitektur att den ska betyda ngot fr samhlls-
utvecklingen? Att det inte rcker att den r bra
i sig?
knb: Jag tror inte alls att det r typiskt svenskt.
Den enskilda byggnaden r inte bra om den inte r bra
fr omgivningen. S r det bara.
Men behver bra arkitektur alltid ha med viktiga
samhllsfrgor att gra?
helle juul (hj): Jag tror att det r svrt fr ett
arkitekturpris att vara fre sin tid. Arkitektur r en
lngsam konstart. Den tar tid att frverkliga. Att den
Helle Juul, Juul & Frost, jury-
medlem 2011.
avspeglar sin tid r dremot sjlvklart. Det r en kol-
lektiv konstart som diskuteras fram p arkitektkon-
toren. Den uppstr ur de tankar som fnns vid en viss
tidpunkt. Men de vrden som diskuteras frverkligas
frst efter fyra, fem r. Det hr gr att man grna fr-
ankrar arkitektur i ngot annat n bara tidsandan, att
man ocks utgr, och i mnga fall koncentrerar sig p,
saker som r giltiga ver en lng tid, saker som r arki-
tektoniskt verksamma. Arkitektur har drfr svrt att
vara trendig. Den korresponderar egentligen aldrig
helt med en global ordning, vare sig programmatisk,
typologisk, rumsligt eller i ngon annan mening.
cl: Naturligtvis sker vi alltid efter ngot arkitek-
toniskt unikt. Hus vi inte har sett frut. Som inte r
samplingar frn alla tidskrifter.
gw: Eller s r de extremt bra samplade.
cl: Det r svrt att ge huset till ett pris dr vi kn-
ner och kan ursprungshuset, som nstan alltid r
bttre n kopian.
gw: Jag tycker man fr akta sig hr. Det har ju i
ngon mening alltid varit s att man tar intryck av det
som r bra internationellt. Det r ett stt att lra sig
arkitektur. Vi kan jmfra med andra konstformer.
Likadant dr. Eller ta gastronomin. Dr r ett sdant
frfarande sjlvklart, ja, ngot beundrat.
Man kan i nstan alla fall stlla upp en frkros-
sande massa frebilder. Det r mest en frga om hur
kunnig man r. Vi lever i en tid med informations-
verfd. Jag sls mnga gnger av hur vi p mitt kon-
tor, nr vi tvlar, tror att vi kommer p ngot unikt.
Sedan ser att andra har kommit p exakt samma sak.
Ett parallellt spr har uppsttt ngon annanstans.
Det mesta r p detta stt. Att nedvrdera ngot fr
att det r informerat, r inte riktigt. Det r ointres-
sant. Det objektivt intressanta ligger i de arkitekto-
niska kvaliteterna.
cl: Jag har en id om kthet. Nr man frstr att
kulturen r viktig blir ocks kulturarvet och platsen
viktigare. Det blir ndvndigare att ge priset till en
platsspecifk arkitektur.
Ni tycks ha en avog instllning till objekt eller
ikonbyggnader. Du Christer Larsson nmnde Kal-
mar Konsthall som en typ av sdan byggnad.
Vad krvs fr att den hr typen av byggnader
ska ha en chans?
cl: Jag satt inte i juryn som valde Kalmar. Allmnt
r det inte ngot fel med objekt. Men det blir intet-
sgande nr det inte har ett frhllande till ngot, ett
sammanhang. Likas nr det r oskickligt samplat.
Ta: Jag satt inte heller i juryn. Men framfr allt
tv aspekter r vrda att framhlla nr det gller Kal-
mar. Den ena r hur man bygger till ett befntligt hus,
hur konsthallen kontrasterar till Sven Ivar Linds vita
lga byggnad p platsen. Den andra aspekten r hur
konsthallen tar plats i en vrdefull park. Men sen r
jag den frsta att understryka att det hr inte r en
sknhetstvling.
Thorbjrn Andersson,
landskapsarkitekt p Sweco
Architects, jurymedlem 2009
och 2010.
Kan priset snda ett
budskap som pverkar
samhllsutvecklingen?
Jag hoppas att det r
s. Jag tror att det r
viktigt att det r s.
>>>
gw: Jag tycker att Kalmar var en komplext lst
uppgift. Just det arkitektoniska kan jag tycka r det
viktigaste att lyfta fram med ett sdant hr pris, gen-
temot allmnheten och i kren. Det handlar om vad
arkitektur kan uppn. Kalmar r lngtifrn mer n en
gestalt i en park. Den r ocks en serie skickligt iscen-
satta rum med mnga olika kvaliteter. Sedan r det
viktigt att tillgga att det r en offentlig byggnad.
knb: Jag har inte sett Kalmar annat n p bild.
Men jag r nyfken p vilket stt denna svarta box
har ett frhllande till omgivningen, p vilket stt r
den mer n en svart box, hur den tillfr omgivningen
ngot.
gw: Den fungerar lite grann som en lykta gr i
mrkret en sommarkvll. Alla mygg och fugor dras
till den. I den dsliga och ensliga parken i Kalmar
stad sugs nu alla mnniskor in i kulturens hgborg.
Honeytrap.
cl: Vi hade en diskussion om byggnaden ger eller
tar i fjol. Det r en mycket bra utgngspunkt fr att
vaska fram en Kasper Salin-vinnare.
Ge och ta? Det r vldigt ltt fr en stor offent-
lig byggnad att ge mycket till mnga. En privat
villa kan bara ge ngot till ett begrnsat antal.
Frklarar inte det varfr priset aldrig har gtt till
en villa?
Ta: Kanske r det en banal sikt, men vi tyckte nog
i fjolrets jury allmnt att offentliga byggnader har en
liten strre komplexitet n villor.
cl: Det fnns en annan problematik med villor. Ofta
har de villor som ligger fr bedmning kommit till
under gynnsamma frutsttningar. Vem kan bygga
sdana? Vem berr de?
hans Murman (hM): Det svra med att bedma
villorna handlar ocks om att f av dem r knda fr
juryn. Det r mnga som inte vill gra sin privata borg
till en del av en offentlig diskussion.
knb: Storlek och funktion r inte avgrande para-
metrar fr kvalitet och mjlighet att vinna priset.
Det r samspelet mellan rum och omgivning, mellan
insida och utsida, att magi uppstr som avgr. Arki-
tektur r dialog.
Hur ser ni p ett huvudkontor d? Det har varit
ngra sdana vinnare. Men inte srskilt mnga.
Och flera av dem gller fretag som Telia och
Pharmacia, som ltt gr att frknippa med sam-
hllsnytta. Inte precis huvudkontor fr kldmr-
ken.
gw: Jag tycker nog att det hr r en mer angelgen
del av arkitekturen n villorna. Den handlar i grunden
om att ordna fredmliga arbetsplatser.
hj: ven kontor, precis som villor, blir ltt en frga
fr f. P vilket stt kan ett fretags arbetsplatser
sgas berra mnga? De hr kontoren r ofta inte mer
n en fasad fr allmnheten. En estetisk uppvisning
av ett varumrke. Ett objekt. Jag tycker det r intres-
sant att stta det i relation till hur vi som arkitekter
jobbar i krislnder. D r estetiken mindre viktig. D
r ingngen frst och frmst etik. Det gller att kunna
bertta en historia som tar fasta p ett viktigt pro-
blem, som adresserar det. Det handlar om att ta tag i
indignationen, att omvandla en kritisk massa.
Det r viktigt att, menar jag, nr man kommer in
p ge och ta, se till om arkitekturen eller arkitekten
vill frndra vrt stt att se, att upplysa oss. Detta
klarar inte introverta objekt av. Det viktiga r rele-
vansen i den historia som berttas. Arkitektens vik-
tigaste roll r att hela tiden frndra vrt stt att
agera och vara. Arkitektur r inte en uppvisning i
frg och form. Delar man ut ett pris fnns en mjlighet
att pverka samhllet. Det r denna pverkan priset br
handla om.
Ta: Nr vi hade prisgalan senast var det en vnlig
man som kom fram till mig eftert. Han var upprrd
ver att Ryaverket hade ftt priset. Han sa: r du
medveten om hur illa det r att ge ett pris till WC:n.
Dr blandar vi det bsta vi har med det smsta, vatten
med skit. Det intressanta var att vi stod dr och pra-
tade budskapet med priset. Han tyckte vi borde lgga
etiska vrderingar p arkitektur. Jag kan inte annat n
hlla med.
knb: Etiska aspekter r sjlvklart ocks en av fr-
utsttningarna fr ett bra projekt. Priset r ju en mj-
lighet att pverka.
Men finns det exempel p att Kasper Salin-priset
pverkat samhllsutvecklingen?
cl: Hammarby sjstad. Det r verkligen ett exem-
pel p arkitektur som har haft stor pverkan i mnga
lnder.
hj: Hammarby sjstad satte fokus p ngot nytt.
Den frfyttade den urbana diskussionen frn fror-
ten till staden igen. Hammarby sjstad r verkligen
ett exempel p att det r ngot annat n de enskilda
>>>
Vi hade
en diskus
sion om
byggnaden
ger eller
tar i fjol.
Det r en
mycket bra
utgngs
punkt fr
att vaska
fram en
Kasper Sa
linvinnare.
Christer Larsson, stadsbygg-
nadsdirektr i Malm, jury-
medlem 2010 och 2011.
Kari Nissen Brodtkorb,
Brodtkorb, jurymedlem
2009 och 2010.
husen som r det viktiga. Det r rummen, grdarna,
volymerna. Det handlar om landskap, bebyggelsesam-
manhang osv. Ngot annat n vackra fasader.
cl: Det mrkliga r att det har gtt tio r sedan
det kom till. Och nnu har vi inte stadkommit ngot
bttre.
gw: Men r inte Bo01 intressantare n Hammarby
Sjstad? Mer innovativt som stadsbygge genom sitt
stt att gra en stadsfront mot havet och skapa grdar
och gaturum. Dr fanns ocks den ekologiska dimen-
sionen. Och Turning Torso.
Nu r ni dr vid objekt och ikonbyggnader igen.
Turning Torso fick aldrig priset
gw: Den var inte ens nominerad. Varfr? Man tror
ltt att en byggnad inte r offentlig fr att man inte
kan g in i den, ta del av den. Men Turning Torso r
ju i hg grad offentlig, alltid synlig, alltid deltagande
i Malms stadsrum. I mina gon uppfyller den till
punkt och pricka det som vi har sagt att god arkitek-
tur ska gra.
Ta: Men synlighet r vl inte detsamma som
offentlighet . Turning Torso r ju absurd i frhllande
till sin omgivning. Dominerande. r inte det mest
intressanta vad den har betytt fr Malm stad. Den
har ett enormt metavrde. Ett vrde som har lite med
det arkitektoniska att gra.
Det mest intressanta med den r att den ver huvud
taget aldrig har varit inne i arkitekturdebatten p rik-
tigt. Det r en byggnad som har gtt arkitektkren,
men inte allmnheten, frbi. Den str fr ngot som
inte r politiskt korrekt arkitektur.
Mnga talar om att svensk arkitektur r svag vid
en internationell jmfrelse, samtidigt finns det
mnga som hvdar att vi gr vr egen vg. Att
vi fljer en egen tradition, vardaglig, funktionell,
att det inte r srskilt vsentligt att vara en del
av den diskussion som frs bland annat i interna-
tionella tidskrifter. Har vi en srart?
Ta: Jag tror ju att det internationella r ett slags
celebrity-game, en stjrnarkitektur som gr ut p att
producera speciella hus. Vi r ett av f lnder som
frsvarar basvrden, vardag. Jag kom just frn New
Orleans dr jag tittade p Frank Gehrys nya museum.
Ta det museet eller Sanaas p Manhattan eller Herzog
& de Meurons i San Franscisco. De r alla djupt provo-
cerande verk. Det arkitekturtidskrifter gnar sig t r
att lyfta fram arkitektur som r just provocerande utan
att lgga ngon vrdering i det hela och d kan det bli
rtt s knepiga skapelser nr man ska nyttja dem. Vi r
bra p funktion i Sverige. Det ska vi frsvara.
knb: Den norska arkitekturen r mer intressant
n den svenska fr nrvarande. Sverige har inte s
mnga ikonobjekt. Men jag tror ni ska vara glada fr
det. Det r en lycka att slippa tidskriftscitat. Sverige
r bttre p planering. Den r genomtnkt och sker
redan p en vergripande niv.
Hans Murman, Murman
arkitekter, jurymedlem 2010
och 2011.
>>>
Etiska aspekter r sjlv
klart en av frutsttning
arna fr ett bra projekt.
Priset r ju en mjlighet
att pverka.
Vi r bra p att bygga byn, men inte
s bra p att bygga kyrkan i byn. Jag
frstr inte varfr vi inte skulle kunna
bli bra p det ocks.
cl: Vi har en bra planeringstradition i Sverige.
Se s mycket fantastiska saker som vi stadkom p
50-talet. Jag har en knsla av att vi r p vg tillbaka
till det. Jag r frhoppningsfull.
gw: Det ni framhller r ju en bred bas. Men en
bred bas hindrar inte att det fnns en spets. Vi r bra p
att bygga byn, men inte s bra p att bygga kyrkan i byn.
Jag frstr inte varfr vi inte skulle kunna bli bra p det
ocks. Det fnns ingen motsttning i grunden. Ett Kas-
per Salin-pris skulle kunna hjlpa till att peka p hur vi
ska n dit. Det vore att utveckla arkitekturen.
Ta: Jag tror vi klarar kyrkan ocks. Men det r vik-
tigt att frst att det r mer komplexa vrden ven en
kyrka br handla om n att vara snygg p bild.
cl: Det r bara det att svenska arkitekter idag sl-
lan fr tillflle att genomfra kyrkor mitt i byn p
ett vettigt stt. Vi har en stark verrock. Byggbola-
gen. Inte fr inte r deras regionchefer fyra p lis-
tan ver de mktigaste personerna i byggsverige. Jag
som stadsbyggnadsdirektr i Malm ligger lngt ner
p listan.
Ngot har gtt snett. Jag ser fera jttefna projekt
passera mitt skrivbord. Men jag r bekymrad ver hur
illa det kan bli nr det str dr. Det hnder ngot i pro-
cessen. Jag funderar jttemycket ver det hr. Varfr
blev det smre? Varfr blev det mnga frndringar?
hM: Det du beskriver r ngot mycket tydligt fr
oss i juryn. Mnga objekt har brister i detalj, eller i
hur olika material anvnds eller mter varandra p ett
sjlvklart och elegant stt. Det gller ven vinnarna.
Det ser ibland ut som att andra n arkitekterna, till
exempel entreprenrerna, tillts styra detaljutform-
ningen. Vl genomfrda objekt, dr helhet och detaljer
hnger ihop, fnns frsts, men de r svra att hitta.
Om man jmfr svensk arkitektur med resten
av Skandinavien. Mnga hvdar att de som ftt
priset de senaste ren aldrig skulle ha ftt det i
Norge och Danmark. r det s? Varfr?
knb: Nog r det s. Ingen av de senaste rens vin-
nare skulle ha ftt Hoijens fond diplom (Norges
fnaste arkitekturpris). En stor brist r att de festa
projekt r fr generella. Fr generellt lsta. Det r helt
enkelt fr dlig klass p lsningarna.
Det gr inte att sga wow till ngon, att knna att
hr har inte arkitekturen kompromissats bort p
ngot stt, att hr r arkitekturen sjlvklar, lysande i
detalj och i sin kontext och att allt samverkar.
Mycket av det faller tillbaka p processen och vem
som har makt i den. Totalentreprenrerna har ftt
fr stor makt hr i Sverige p bekostnad av arkitek-
tens auktoritet. Jag vet av egen erfarenhet att man fr
kmpa mycket mer fr att f sina ider genomfrda.
Det r inte samma sak att jobba med NCC i Norge och
i Sverige. Hr har vi upplevt att entreprenren negli-
gerar ritningsmaterialet. Det var frst nr vi krvde
vr plats som samarbetet gick bra.
Jag sger inte att vi inte har en liknande motstt-
ning mellan arkitekt och entreprenr i Norge, men
den r strre i Sverige. Entreprenrer r smre p att
ta tillvara p arkitekten hr. Det fnns helt enkelt fr
lga arkitektoniska ambitioner hos bestllarna.
Sedan r det en frga om hantverksmssig kom-
petens. Bara det att entreprenrerna inte lngre kan
gjuta i betong. De kan snart bara montera prefabele-
ment. r hantverket p vg att frsvinna? Just detta
r inte bara typiskt svenskt. Det r ngot som vi lider
av i hela Skandinavien och stora delar av Europa. Men
det r kanske som mest knnbart i Sverige.
hj: Jag har i fera sammanhang blivit intervjuad
om vilken byggnad som r den mest fantastiska i vr
region Skandinavien, ja hela vrlden. Jag har varje
gng svarat Oslo-operan. Inte fr att den bara r en
fantastisk byggnad i sig utan ocks fr sttet den tar
plats i staden. Den r bde och. Ett objekt av stor kali-
ber och samtidigt ett tillskott till staden, en deltagare.
Den r i grunden en mycket vertygande id, som r
arkitektens, Snhettas.
Jag har suttit med i juryn fr tvlingen om rsta-
fltet och jag har slagits ver vilken ppenhet fr
nya ider som faktiskt fnns i Sverige. Det r ltt att
tala om nya teoretiska landvinningar hr. Klimatet r
ppet. Men vid ngot tillflle s sker det ngot. Den
dr enorma fascinationen, de dr siktsfrklaring-
arna, iderna ska omsttas till verklighet. Pltsligt r
det bara ekonomi som gller. Allt som sagts lggs p
hylla i stllet fr att vgleda arbetet.
Jag knner igen det Kari sger om sin erfarenhet.
Ocks vi p vrt kontor har upplevt det dr. Efter att
ha haft en framskjuten position i genomfrandet i
Danmark och sedan komma till Sverige, dr ingen
tycks vilja lyssna nr projektet ska byggas, r en job-
big situation.
I Danmark fnns en allmn respekt fr arkitek-
ter och deras kunskap. I Sverige r det bara ngra f
enskilda arkitekter som har den respekten. Att det r
Gert Wingrdh,
Wingrdhs, jurymedlem
2008 och 2009.
>>>
s i Danmark har med tradition att gra. Det har alltid
varit s och man fortstter att bygga vidare p den tra-
ditionen. I grunden gr det till hur hela samhllet vr-
derar arkitekter. Det r en frga om insikt, om kun-
skap. Sjlvfallet talar vi om ekonomi. Men det r inte
det frsta vi behandlar. Fokus r p annat. Det mste
till en fascination fr att omstta ider till verklighet.
Den fascinationen saknas.
gw: Har det inte funnits en annan typ av efter-
frgan av arkitektur i Danmark bland en rik medel-
klass? I Sverige har ju gandet varit oerhrt koncen-
trerat. Sverige r en av de f obrutna militrdik-
taturerna sedan 1500-talet och framt. Det r en
vldigt, vldigt speciell situation som fnns hr. Det
fnns en lngt gende delegering i mnga frgor, men
ocks en oerhrd koncentration av gandet, inte
minst till staten. Danmark har jag alltid upplevt som
ett mycket mer frdelat samhlle, dr kungamak-
ten inte har varit lika stark. Dr har det funnits ett
intresse frn fera hll att manifestera sig med dyra
konstformer och arkitektur. Det har gett en histo-
risk kunskapsbas fr arkitektur.
knb: Norge r p mnga stt mitt emellan Dan-
mark och Sverige.
Verkligheten ser nu ut som den gr. Vad kan
arkitekterna sjlva gra? Hur ska de agera nr
byggbolagen bara vill prata ekonomi?
gw: Nr vl ekonomin r etablerad handlar arki-
tektur mycket om att skapa sig utrymme inom de
ekonomiska ramarna. Fr egen del tycker jag inte det
hr r konstigt. Det ligger vrden i tid och pengar.
Mtbara vrden. Det r vr pedagogiska uppgift att
tydliggra andra vrden. Det tror jag vi arkitekter r
dliga p.
cl: Det r intressant att se till hur arkitekttjnster
alltmer handlas upp. Oftast r det lgsta pris som gl-
ler. Det hr r ett problem.
gw: Vi behver tydliggra vrt eget vrde. Tnk
om man som skicklig yrkesman och lkare stl-
ler diagnosen att ngon har hjrtklaffsfel och sedan
rekommenderar att kpa kirurgin till lgsta pris. Det
hnder att folk dr. Men det r nd lgsta pris. Det r
bst samhllsnytta att gra det billigt.
cl: Jag tror att ngon sa att det fanns en brist p
respekt fr arkitekten tidigare. Jag tror att tillit r
ett bttre ord. Det saknas tillit till arkitektens holis-
tiska synstt. En holism dr pengar ocks ingr. Arki-
tekten r ju den som verkligen kan koppla ihop eko-
nomi och vrden. Jag tnker p att de oftast sparas p
fel stt i projekt. Man kan ju spara p byggkostnader
genom att gra mindre lgenheter. Men de goda ls-
ningarna r de enda som r ekonomiska i grunden. En
liten dligt lst lgenhet har ett lgt vrde. Arkitekten
r spindeln i ntet som verkligen kan gra stor ekono-
misk skillnad.
gw: Den tillit du talar om har ju nd kat sedan
bottennoteringen i mitten p 70-talet, d pltsligt luf-
ten gick ur det mesta.
Ta: Nr det gller ritandet av offentliga rum, som jag
hller p med, r det dr nstan nnu tydligare. Fr 30
r sedan sa en stadstrdgrdsmstare till mig att inte rita
in ngra soffor fr de kommer bara att utnyttjas av full-
gubbar. Ingen annan vistades i parkerna. Idag i Stock-
holm r man tvungen att lgga konstgrs fr att klara av
slitaget. Mnga anvnder det. Det hr gr att man vgar
satsa p de offentliga rummen. Mer och mer pengar.
hM: En bit in p 80-talet hnde ngot. Delvis
hnger det ihop med att det d i Sverige brjade
komma en massa nya bestllare som sg ett vrde i
arkitektur. Det mrktes frst i sm projekt, som bost-
der, inredningar och butiker. Det hela betydde mycket
fr en mer positiv syn p arkitekten generellt och det
brjade sakta g t rtt hll ven i strre projekt.
cl: Om vi nd tar fasta p det hr med tillit. Jag
tnker p om man ska lita p en arkitekt eller inte.
Vilket rd ska en arkitekt ge fr att vinna tillit. Om
vi som kr sger att vi r de bsta spanarna. Vi lig-
ger lngt framfr. Att vi vet vad det r fr ngot som
kommer att hnda. Det r nrmast journalistiska spa-
ningar. Livstilsspaningar. Vi r bra p sdana. Fr vi
frtroende fr dem kan vi hjlpa till att lyfta fram
lngsiktiga vrden igen. Jag tycker vi har glmt bort
den hr rollen och borde ta tag i den.
hj: Den dr holistiska analysen r viktig. Att tnka
hela vgen runt. Ge allt ett sammanhang. Belysa alla
aspekter. Men det r pedagogiskt viktigt vad vi st-
ter i centrum av vra analyser. Det gller att frfytta
diskussionen frn hus, rum, volymer till mnniskan,
invnarna. Vem r det som ska anvnda den offentliga
platsen? Vem ska bo i lgenheten? Hur ska samman-
sttningen av mnniskor vara? Genom att lyfta den
typen av frgor skulle arkitekterna kunna bli tydligare
och strka sina positioner.
arkitekten / 06 07 / Juni Juli 2011 / 59
68 / vinjett / arkitekten / 0? / mnad 200? 68 / sveriges arkitekter / ledare / arkitekten / 06 07 / juni juli 2011
Sveriges Arkitekter r intresse

organisation fr Sveriges
arkitekter, inredningsarkitek
ter, landskapsarkitekter och
plane ringsarkitekter med ver
11.000 medlemmar.
Sveriges Arkitekter
Storgatan 41
Box 5027, SE102 41
Stockholm, Sweden
Tel +46(0)8 505 577 00
Fax +46(0)8 505 577 05
kansli@arkitekt.se
www.arkitekt.se
Ordfrande:
Laila Strunke,
laila.strunke@telia.com
Frbundsdirektr:
Staffan Carenholm,
staffan.carenholm@arkitekt.se
staffan
carenholm
Sveriges Arkitekter
Swedish Association
of Architects
Mnga talar om processen och
hur den kan effektiviseras, f talar
om produkten (bostaden) och
hur den kan frnyas.
Strukturerad projektering
arkitekter har anledning att
lra sig och frhlla sig till ett
nytt begrepp, strukturerad pro-
jektering.
Strukturerad projektering
betyder inte i frsta hand vad
man skulle kunna gissa, ordning
och reda i projekteringsproces-
sen. Istllet betyder strukture-
rad projektering stenhrd styrning av hur arkitek-
ten ska arbeta, inom vilka ramar arkitekten fr rra
sig, vilka lsningar som r tilltna och vilka lsningar
som r frbjudna. Den strukturerade projekteringens
manualer och projekteringsanvisningar ger de exakta
frutsttningarna fr arkitektarbetet. Det lter bra
att projekteringen r strukturerad, men hur lter det
om innebrden r att projekteringen r mallad, fr-
utbestmd och i det nrmaste dikterad? Och vem tar
ansvar fr den likriktning som blir resultatet?
De stora bostadsbyggarna har lnge arbetat med
att frska standardisera sina processer och skapa
rationell storskalighet. Ngra har frskt bygga hus
p fabrik och fera har gjort stora satsningar p ett
industrialiserat byggande. De festa av dessa initiativ
har krt i diket och i dag r det mrkligt tyst bland de
stora bostadsbyggarna i industrialiseringsfrgan. Den
liksom bara dog.
Istllet r det processtyrning och annan standar-
disering som idag hyllas som framgngsrecept. Det
fretag som drivit dessa frgor lngst r JM. Det har
nu nstan gtt tio r sedan JM brjade satsa p en lik-
riktning av projekteringen genom enhetliga projekte-
ringsanvisningar och en begrnsning av produktsorti-
mentet. Arkitekter som ritar bostder fr JM har dr-
fr under lng tid ftt vnja sig vid att inte avvika frn
projekteringsanvisningarna.
Nr JM frra ret gjorde en stor ramavtalsupp-
handling av arkitekter gick man systematiskt till vga.
Man har upphandlat avtalsarkitekter som genom-
gr en certifering som ger behrighet att rita fr JM.
Avtalsarkitekten frpliktigar sig att flja JM:s projek-
teringsanvisningar. Avvikelser r frbjudna.
Idag hller vi p att f en kr av aktrer som alla
hyllar sdan standardisering av processer och ratio-
nalitet i den stora skalan. Men r detta verkligen vad
vi i framtiden behver nr vi ska bygga vra nya, fr-
hoppningsvis attraktiva, stadsmiljer?
Idag nr retoriken i bostadsbyggnadsfrgan stndigt
nya hjder. Regeringsfretrdare, byggbolag och hyres-
gstfretrdare hyllar unisont alla standardiserings-,
frenklings- och likriktningsstrvanden som psts ska
ge oss fer och billigare bostder snabbt. Det har bli-
vit en sanning att det gr att bygga billigare snabbt.
Det har ocks blivit en sanning att kommunerna stl-
ler verkrav som komplicerar byggandet av bostder.
Ingen granskar dessa sanningar. Ingen stller fr-
gan om ngon verkligen vill bygga mer, billigare och
snabbt. Inte ens Janne Josefsson bryr sig.
Nr Sveriges Arkitekter snart i Almedalen ord-
nar ett seminarium om bostadsbyggande vljer vi att
prva sanningarna. Vi gr det med risk fr att leva
upp till frestllningen om de krngliga arkitekterna,
men vi tar vrt professionella ansvar nr vi ifrgast-
ter behovet av ett bostadsbyggande som utgr frn
likriktning och storskalighet som universalmedicin.
Den ltt provocerande rubriken fr Sveriges Arkitek-
ters seminarium r drfr: Allt avviker! I morgon r
inget standard.
Och den strukturerade produktionen d? Nr
tidningen Byggnadsarbetaren beskte ett JM-bygge
i Lund talade snickarna om en yrkesskicklighet som
inte lngre kommer att behvas. Tillfredsstllelsen
frsvinner nr allt blir styrt och det knns inte bra,
sger Rolf Nilsson, snickare frn Ystad till tidningen
Byggnadsarbetaren. Att arkitekter p arkitektfretag
kan uppleva strukturerad projektering som kreati-
vitetshmmande och ett arbetsmiljproblem r mot
denna bakgrund inget att frvnas ver.
Fr framtidens byggande behver vi processer som
bde tar vara p yrkesskickligheten och som stter
slutresultatet, bostaden och dess kvalitet, i fokus. Vi
mste satsa p det innovativa och vga frnya byg-
gandet. Mnga talar om processen och hur den kan
effektiviseras, f talar om produkten (bostaden)
och hur den kan frnyas. Det r dags att byta fokus i
debatten.
arkitekten / 0? / mnad 200? / vinjett / 69 arkitekten / 06 07 / juni juli 2011 / sveriges arkitekter informerar / 69
frga
omBUdsmannen
mste jag ta
Ut semester
nr kontoret
r stngt?
Frga: Jag arbetar p ett
privat mindre arkitektkon
tor. Under juli mnad kom
mer kontoret vara stngt i
tre veckor och min arbets
givare sger att alla mste
ta semester dessa veckor.
Jag vill helst ta ut semes
ter i augusti och under
hsten. Mste jag ta ut
semester de veckor som
kontoret stnger?
Svar: Nr det gller fr
lggning av semestern
har arbetsgivaren slutor
det. Den rtt du har som
anstlld r att f en sam
manhngande semes
ter, fyra veckor, ngon
gng under juniaugusti.
Stnger arbetsgivaren tre
veckor under den perio
den och d vill att per
sonalen tar ut semester
s uppfyller arbetsgiva
ren sin skyldighet och
de anstllda mste ta ut
semester under den tid
kontoret r stngt.
Beslut om semester ska
i mjligaste mn ges minst
tv mnader fre semes
terns brjan.
Arbetsgivaren kan dr
emot inte tvinga ngon att
ta ut obetald semester. Vill
arbetsgivaren att du ska
vara ledig trots att du inte
tjnat in betald semester,
s fr arbetsgivaren ge dig
frskottssemester alter
nativt s fr du arbeta fast
kontoret har stngt.
ulrika paulsson
Flera nya
medarbetare
Personalomsttningen p Sveri-
ges Arkitekter r lg. Mnga har
arbetat vldigt lnge. Men i r
hnder det mycket.
Uthlligast av alla har Staf-
fan Carenholm varit. Efter 40
r i arkitekternas tjnst gr han
i pension senare i r. Till hans
eftertrdare terkommer vi, fr-
hoppningsvis i nsta Arkitekten.
Nstan lika lnge har Anette
Liljebck tjnat arkitekterna.
Hon brjade som sekreterare
och r nu IT-ansvarig p kans-
liet. Ocks hon gr i vlfrtjnt
pension.
Den tredje som slutar p
grund av pension r frbundets
receptionist Inger Olofsson.
Hon har varit anstlld i ganska
exakt tio r.
En som slutar fr att byta
jobb r Arkitektens redaktr
och journalist Tomas Lauri.
Men han gr inte s lngt. I mit-
ten av augusti brjar han p vr
kompis tidning Arkitektur.
Strst omsttning r det
naturligt nog p tjnsten som
studenthandlggare. Dr slu-
tar Martin Livian fr att slutfra
sina arkitektstudier.
I augusti slutar ocks frbun-
dets frhandlare Emma Sallns.
Eftertrdare till henne r nnu
inte klar. Hon har ansvarat fr
fackliga frgor fr offentligan-
stllda medlemmar. Huvudan-
svaret fr dessa vertas nu av
Sandra Olsni (kommunal sek-
tor) och Ulrika Paulsson (statlig
sektor).
Ny redaktr/journalist
Tomas Lauris eftertrdare p
Arkitekten heter Rebecka Gor-
dan. Rebecka r journalistut-
bildad och har ven examen i
modern urbanhistoria. Hon har
fr nrvarande ett sommarvi-
kariat p Svenska Dagbladet
som redigerare och har tidi-
gare bland annat arbetat p The
Architects Newspaper i New
York. Hon brjar i september.
Ny ITansvarig
Janne Nilsson vertar IT-ansva-
ret p Sveriges Arkitekter. Han
r civilingenjr och har tidigare
arbetat som programmerare. De
senaste ren har han dock sadlat
om och arbetat som massr(!).
Nu ska han kombinera dessa tv
intressen och arbeta halvtid p
Sveriges Arkitekter. Janne gr
sedan ngra veckor parallellt
med Anette Liljebck.
Ny receptionist
Frn den 8 augusti kommer du
att hra Tanja Sthls rst nr du
ringer till Sveriges Arkitekter.
Hon tar ver efter Inger Olofs-
son, som redan slutat. Tanja
kommer nrmast frn en tids-
begrnsad anstllning p Fager-
hult Belysning och har tidigare
arbetat bland annat p motions-
frbundet Korpen.
Ny studenthandlggare
Studentmedlemmarna i Sveri-
ges Arkitekter driver ett mycket
aktivt arbete i ArkitektStuden-
terna. Den som kommer att
administrera detta p frbunds-
kansliet r Matilda Schuman.
Hon har just avslutat sina kan-
didatstudier p LTH/A. Matilda
har gtt ett par veckor paral-
lellt med sin fretrdare Martin
Livian.
70 / vinjett / arkitekten / 0? / mnad 200? 70 / sveriges arkitekter informerar / arkitekten / 06 07 / juni juli 2011
Carl Gustaf Hagander som hll i
seminariet gick igenom den nya
lagen och fck sen fart p diskus-
sionerna genom att frga:
Vad av byggnadsutform-
ningen ska och kan hanteras i
detaljplanen?
Relationen mellan offent-
lig plats och privat mark lses
fast, konstaterade en landskaps-
arkitekt.
Man br reglera placering
p tomten, volymen och exploa-
teringsgraden, hrdes det fera
rster fr. Men de mer subtila
kvaliteterna r svra.
Detaljplan r ett fyrkan-
tigt instrument fr utformning,
menade Stefan Ferm. Och till-
lade: att det bara r intresse-
rade byggherrar som verkligen
fr till en estetiskt tilltalande
utformning.
Men politiken vill ju frskra
sig om en bra utformning fr att
sttta projektet, vittnade fera.
Det r i bygglovet man ska
prva god form-, frg- och
materialverkan, upplyste Carl
Gustaf Hagander.
Frn projekterande arkitekter
frgades det:
Hur ska bygglovshante-
ringen g till? Hur mycket av
vriga konsulters handlingar
ska lmnas in K, VVS, E i
bygglovsskedet?
I princip ska inga hand-
lingar frn andra konsulter lm-
nas in. Det som skiljer nya PBL
frn gamla r att i samband
med bygglov ska nu kommu-
nen bedma mjligheterna att
uppfylla kraven om tillgnglig-
het och ndamlsenlighet. Detta
ska ske p en vergripande niv
enligt frarbetena. I vrigt r
det som tidigare enbart exterir
och anvndning som prvas i
samband med bygglovet resten
hr hemma i den efterfljande
processen med tekniskt samrd
med mera, frklarade Carl Gus-
taf Hagander.
Av kursutvrderingarna fram-
gick att det var uppskattat med
bde kunskap och diskussioner:
Att f del av andra aktrers
erfarenheter och sikter var sr-
skilt intressant.
Skningar r kloka, kom-
menterade seminarieledaren
Carl Gustaf Hagander.
lotta lehmann
sveriges arkitekters planakademis sista regionala semi-
narium kring nya PBl hlls i helsingborg. Projekteran-
de och planerande arkitekter samlades i konferensloka-
len hgst upp i shiP, byggnaden dr ocks h+projektet
hller till, mitt i hamnomrdet.
fakta nya PBl
En ny Plan och bygglag
trdde i kraft den 2 maj i r.
De viktigaste frndringarna presen
terades i Arkitektens aprilnummer.
Sveriges Arkitekter arrangerade
regio nala utbildningsseminarier om
den nya lagen i Stockholm, Ume,
Gteborg och Helsingborg.
Insikter och utsikter i Helsingborg
f
o
t
o
:

l
o
t
t
a

l
e
h
m
a
n
n
stUdentsPalten
Ngot aprop tid,
rum och snt
nr jag gick i lgstadiet hade jag
antagligen vrldens bsta lrare. Han
hette Peo och drog sig inte fr att fr-
klara ven rtt s komplicerade saker fr
oss barn. Han kunde till exempel bertta
saker som att det fanns platser i rymden dr till och med ljuset
frn en fcklampa drogs till marken. Lika svrt som jag idag har
att frestlla mig att man faktiskt skulle kunna st i ett svart hl
och hlla en fcklampa och fortfarande uppleva denna hn-
delse lika svrt hade jag d att ta till mig hur till och med ljus
kunde dras nert, rakt ner mot marken. En annan gng frkla-
rade Peo att man inte ska kasta sten p tg i rrelse eftersom
stenen trffar tget med samma kraft som tgets hastighet
fast man kastar jttelst. Han lrde oss ocks om ett sprk man
kunde tala i hela vrlden det var s han sg p matematiken.
Han var den typen av lrare som tyckte att det var mer krea-
tivt och innovativt n sltt och problematiskt nr jag och min
bstis, som bda tyckte tj-ljudet var besvrligt att stava, helt
enkelt kom p en egen krumelur gngbart fr alla tj-ljud.
Nr han en dag kom upp frn lrarrummet med en kartong
A4-papper och en av oss elever tog hand om den dr tomma
kartongen och inredde den till ett rum, och nr sen pltsligt
alla i klassen ville ha en egen lda, var inte heller det ngot
problem. Han gjorde istllet vntelistor man fck skriva upp
sig p. Nr han kom upp frn kopieringsrummet var det all-
tid ett spnningsmoment vems tur det denna gng var att f
en alldeles ny kartong. Efter en tid prydde de loggoprydda
ldorna en hel hyllvgg i klassrummet. Trollen vi lekte med,
de med det frgglada hret, fyttade in och vi klippte, klist-
rade, mlade och mblerade. Utan att vi hade ngra spatiala
koncept blev det s smningom till en vl fungerande stad
med brevldor och telefonkiosker (det hr var 1997 och vi var
frmodligen den sista generationen som lekte med toarullar vi
kallade telefonkiosker).
En enda begrnsning fanns; husen fck inte verskrida tv
vningar. Peo ville fortfarande kunna se sina elevers ansikten.
r det en klich att i en studentspalt skriva, att om det inte
vore fr honom skulle jag knappast ha kommit hit till Ume?
ven om svaret m vara nej (fast jag tror det lutar mer t ja),
r Peo inte enda anledningen till att jag kom hit. Men att kar-
tonger, saxar och tejp fck en positiv innebrd stmmer. Och
skillnaden mellan mitt frsta r i grundskolan och mitt frsta
p UMA r strre n att vi nu dessutom diskuterar koncept.
Men nd det har slagit mig mer n en gng under dessa
frsta tv terminer att det r ganska fnt, hur Anna 8 r p
ngot stt r samma Anna som 13 r senare sitter vid en annan
skolbnk, i en annan skola, i en annan stad, och nstan, nstan
gr samma sak.
anna lagercrantz
Sveriges Arkitekter arrangerar
ven i r ett seminarium under
politikerveckan i Almedalen.
Det kommer att handla om fr-
utsttningarna fr morgonda-
gens bostadsbyggande.
Syftet r att diskutera de allt-
mer standardiserade och lik-
riktande processer som vi ser
utvecklas i dagens bostadsbyg-
gande. r det en framkomlig
vg nr behovet av att bygga
nytt fnns p platser som redan
r bebyggda och en stor del av
bostadsbyggandet kommer att
handla om kompletteringar och
att relatera till befntliga struk-
turer?
Vi menar att mnga nya
bostadsprojekt kommer att ha
sina egna, unika frutsttningar
och individuella lsningar beh-
ver formas i anpassade processer
som handlar om att bde ta till-
vara p tidigare erfarenheter och
utveckla nya kvaliteter.
Seminariet kommer att inle-
das av Sveriges Arkitekters
ordfrande Laila Strunke. Dag
Cavallius, Nyrns, Fredrik
Ekman, White, och Emma Jon-
steg, Utopia, presenterar pro-
jekt som berr frgestllningen.
Eftert inbjuds publiken till dis-
kussion.
Seminariet kommer att g av
stapeln den 5 juli kl 14.0015.00
i Krhuset Rindi, Stora salen,
Tage Cervins gata 1, Visby.
katarina nilsson
Allt avviker!
I morgon r inget standard.
Frra ret presenterades
studenttvlingen Hem-
uppgiften i Almedalen.
f
o
t
o
:

m
a
r
t
i
n

l
i
v
i
a
n
72 / vinjett / arkitekten / 0? / mnad 200? 72 / sveriges arkitekter informerar / arkitekten / 06 07 / juni juli 2011
Fullbokad!
ven hstens Steg 2 Affrsrollen.
r fullbokad. Anml dig redan nu
till kursen vren 2012, innan de
platserna ocks tar slut!
Fullbokad!
Hstens Steg 1 Yrkesrollen
i Malm r fullbokad. Men
du kan anmla dig till vren
2012 i Stockholm!
Fyra platser kvar!
Sista chansen att komma med p
rets Steg 3 Ledarrollen.
Steg 3 r en kvalifcerad
ledarskapsutbildning som vnder
sig till arkitekter i ledande roller.
Programmet frdjupar kunskapen
om dig sjlv och hur du uppfattas
av dina medarbetare och gr dig
medveten om styrkan i tydliga
visioner, ml och drivkrafter.
Kursdagar: 2223 september, 20
21 oktober, 1718 november, 1213
januari, 910 februari, 2224 mars.
Steg 3: Ledarrollen
Strker individens sjlvknnedom som
grund fr att ta ledande roller i arkitekt
fretag, i offentlig eller annan verksamhet
dr arkitekter arbetar.
Anml dig till Steg 3 i Stockholm med
start 22 september.
Kursavgiften r 39.000 kronor inklusive
kurslitteratur, ml tider och kaffe. Moms
tillkommer.
Mer information och anmlan p
www.arkitekt.se/steg3
Steg 1: Yrkesrollen
Frmedlar en helhetssyn p samhlls
byggandets process utifrn arkitektens
yrkesroll och infytande i frhllande till
de andra aktrerna.
Anml dig till vrens Steg 1 i Stockholm
med start 26 januari.
tillkommer.
1
Steg 2: Affrsrollen
Fokuserar p affrerna i samhllsbyggan
det och hur arkitekterna kan strka sin
affrsmssighet genom strkt process
tnkande.
Anml dig till vrens Steg 2 i Stockholm
med start 2 februari.
tillkommer.
2
3
Sveriges Arkitekters
program fr
professionalisering
Programmet
gr p hgvarv
till sommaren har 615 medlemmar genomgtt Sveriges Arki-
tekters professionaliseringsprogram. Effekterna av de nytnkande
ider kring arkitektens yrkesroll, affrsmannaskap och ledarskap
som vi frmedlar brjar nu mrkas ute p marknaden. Allt fer arki-
tektfretag har genomtnkta affrsider som grund och alltfer
avstter srskilda resurser fr att skta fretagandet. Inte minst de
medelstora arkitektfretagen. Flera av dem r nu ven terkom-
mande kunder hos Sveriges Arkitekters professionaliseringspro-
gram och ngra har ocks vuxit ptagligt samtidigt som de tagit std
fr sin kompetensutveckling hos oss. Hittills r det 18 fretag som
skickat medarbetare till programmets alla tre steg. Men nrmare
60 fretag har skickat fer n tv medarbetare till ngot av stegen
och r terkommande kunder. Totalt har nu ver 180 verksamheter,
varav tolv kommuner, skickat sina medarbetare till oss. I det strre
perspektivet r dock detta fortfarande bara en mindre del av alla de
cirka 1.500 arkitektfretag som fnns p marknaden, fr att inte tala
om landets 290 kommuner. Varje r utbildas ungefr 400 nya arki-
tekter inom arkitektur, landskap, inredning och fysisk planering.
Idag gr 100 medlemmar igenom programmet varje r, men det r
allts nd bara en fjrdedel av nytillskottet. Det totala antalet som
genomgtt programmet motsvarar dessutom mindre n tio procent
av alla de yrkesverksamma.
Men nd. Det verkar som vi nu ntt en kritisk massa dr tillrck-
ligt mnga fretag och medlemmar ser nyttan med programmet fr
sin affrsutveckling och sin kompetensutveckling. Sedan tre ter-
miner har vi nu gtt fr fulla hus i alla tre stegen, och trenden tycks
inte mattas. Redan nu har medlemmar brjat anmla sig till kur-
serna nsta r. Det har vi aldrig sett tidigare.
Den intressanta frgan instller sig: Nr brjar vi se effekterna
av programmet ute p marknaden i form av att arkitektfretagens
marknadsandelar kar, liksom lnsamhet och lneniver? Dr r vi
inte riktigt n, men arbetslsheten ligger nu under en procent, fera
arkitektfretag satsar p att bygga i egen regi och nya modeller fr
prissttning brjar diskuteras p allvar ute p fretagen.
Fr en del ser vi att detta redan hnt. Grunden fr denna positiva
utveckling kan vara att allt fer medlemmar och fretag tagit del av
professionaliseringsprogrammet. Och ju fer som deltar desto bttre
kan programmet utvecklas och anpassas till marknadens behov.
Genom vr och deltagarnas kontinuerliga kursutvrderingar fs en
ndvndig erfarenhetsterfring som skerstller att programmet
stndigt kan utvecklas och knnas relevant fr det stora fertalet.
kursansvariga
annika borgman-mejhert
pehr mikael sllstrm
74 / kasPerhistoria / arkitekten / 06 07 / juni juli 2011
arkitekten listar
kasPer salin-Pristagare genom ren.
nsta nUmmer av arkitekten
kommer den tjugofjrde augusti. D hoppas vi f trffa den person som ska bli Sveriges Arkitekters nya
frbundsdirektr. Och aprop det knns det passande att grotta lite extra i mnet ledarskap. Och du som
kopplar av och bort under sommaren kan lita p att f en uppdatering av vad som hnt i branschen under
semestern, om det nu hnt ngot. Till dess nskar redaktionen en glad sommar!
2006
r 2006 var det dags fr Gert Wingrdh att ta
emot sitt fjrde Kasper Salin-pris. Han ska sjlv ha
blivit verraskad och tyckt att Halmstads bibliotek
av Schmidt Hammer Lassen var en vrdigare vin-
nare. Men juryn tyckte annorlunda och prisade Ara-
ns gymnasium fr bland annat en anslende grafsk
skrpa.
Skolan i Kungsbacka var resultatet av en tvling dr
det ocks ingick att fresl struktur fr en ny stads-
bebyggelse. Gert Wingrdh vann tvlingen tillsam-
mans med sin fru Karin Wingrdh. I senare skeden
tog Jonas Edblad och Johan Eklind ver projektet i
olika roller.
Nr skolan invigdes stod den mitt p en lerker
men har idag en roll som kulturcentrum i omrdet.
Aulan fr 5.000 skdare blev den strsta samlings-
salen i Kungsbacka och fungerar idag som teater.
En del r nybyggnad, en del renovering av befnt-
liga skolbyggnader. Aransgymnasiet hade under fera
r haft mer eller mindre provisoriska lokallsningar
p olika platser och man ville samla alla 1.500 elever
under ett tak. Wingrdhs frhll sig drfr med sin
svartvita grafska tillbyggnad till lga enplanspavil-
jonger i rtt och vit. Uppdraget innebar ven viss
renovering av de befntliga byggnaderna som ocks
fck vissa tillgg.
Wingrdhs ritade en skola som mer liknar en
modern arbetsplats n en traditionell korridorskola
med mnga samlingsplatser i olika storlekar. Byggna-
den knnetecknas av ett ppet system utan korrido-
rer med uppglasade klassrum, fr olika stora grupper,
kring tv stora triangulra ljusgrdar som exterirt
syns som spetsiga hrn.
Ljusgrdarna fungerar ocks som foaj bde fr
eleverna och fr beskare till teatern. Rumsindel-
ningen blev fexibel genom ett 2,40-modulsystem av
brande yttervggar som rymmer alla installationer.
Enkla r ocks materialen, slipad betong mot lacke-
rad plywood. Aransgymnasiet har framhvts som ett
relativt lgkostnadsprojekt, bland annat beroende p
anvndningen av prefabricerade betongelement.
nina gunne
Pristagare 2006
Aransgymnasiet
med Kungsbacka
teater. Arkitekt: Wingrdh
Arkitektkontor genom arki
tekter SAR/MSA Gert Win
grdh, Jonas Edblad, Karin
Wingrdh och arkitekt Johan
Eklind. Byggherre: Kungs
backa kommun genom Bertil
Ahlborg.
foto: ulf celander
Steg 3 Ledarrollen
Steg 2 Affrsrollen
Steg 1 Yrkesrollen
Trappa upp din kompetens!
Sveriges Arkitekter
Swedish Association
of Architects
Anml dig nu till hstens kurser p arkitekt.se/professionalisering
POSTTIDNING
ARKITEKTEN
Box 5027
SE-102 41
Stockholm 2 0 0 7 8 1 7 3
CONICA
www.skandi form.se scandi navi an sense
Natural, characteristic, laid-back design by Hanne Kortegaard

Arkitekten 110607

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Arkitekten 110607

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

SVERIGES ARKITEKTERS BRANSCH- OCH MEDLEMSMAGASIN

Oyster is an independent group of Swedish

For more information and registration:

Sveriges Arkitekter r intresse

You might also like