nej, det r inte fel att vara negativ

En riktig no-nonsense
negationsstory

i en ordklass fr sig
nummer 5 2015
pris 69 kr
( 7,90 79 nok)

kluRigt

du f r en
krys s tid ning
p k pe t!

sG !
svenskans
unika vokaler
kartlagda

Och?

Vanligaste
ordet r rtt
ovanligt
Vstanflkt

Hon vgar
vgra vardag
p teatern

Rr
spelar
ver

Finskan i
Sverige lever
sitt eget liv
talande skelett

Dna-fynden
som knyter
ihop sprkhistorien

Plus:

Fint folks
fulsprk

INTERPRESS 2561-05
interpress 2561-05
2561-01

7 388256 106909
106800 returvecka v 35
10

7 388256 106909

FIXA SVENSKAN
FR DIG SOM BRINNER
Fixa svenskan fixar det centrala innehllet i Svenska 13. Den
sjlvklara strukturen med mnstertexter, examinerande uppgifter
och bedmningsstd ger trygghet.
Samtidigt erbjuder lromedlet massor av mjligheter och stor
frihet nr du planerar och genomfr din undervisning. Fixa
svenskan r kort sagt lromedlet fr dig som brinner fr att
undervisa, fr eleverna och fr elevernas resultat!

Nyheter!
Nu kommer Fixa sprket 2 med fokus p sprkfrhllanden,
sprkfrndring och sprkhistoria. Hr mter eleverna de sprkliga
delarna av det centrala innehllet i kurserna Svenska 2 och 3.
Fixa litteraturen 2 behandlar de sknlitterra delarna av det
centrala innehllet i kurserna Svenska 2 och 3. Hr ligger fokus
p relationen mellan sknlitteratur och samhllsutveckling och
litteraturvetenskaplig analys.
ANDRA
UPPLAGAN

Fixa grammatiken prov

Nu finns ocks nedladdningsbara prov i pdf-format att bestlla!

Du har vl inte missat genresuccn?

Andra upplagan av Fixa genren, med fokus p att lsa och skriva
i genrer, har uppdaterats med efterfrgade genrer som PM och
retorikanalys.

2014-10-31 10.50

www.nok.se/fixasvenskan

Innehll
Foto: henric lindsten/lindsten & nilsson

Nr 5, 2015

44

Jag ville
kunna prata
finska med
mormor
Pekka Heino
om sin sverigefinska.

Sprktidningen 3

24

innehll

sprkresa
S kom ursprket
till vra bredd
grader.

Sprktidningen
Drottninggatan 108
Box 1191, 111 91 Stockholm
www.sprktidningen.se
Chefredaktr oCh
anSvarig utgivare:
Patrik Hadenius,
patrik@spraktidningen.se,
0705-98 84 55

frgor &
svar
hur str
det till med
akilles
hlarna?

34
falskspelare
gunilla rr
om teatersprket.

6 frord. Gr ristningen till

en riktig gonsten.
8 brev. Lsarnas reaktioner
p tidigare nummer.
11 tecken. Nytt om sprk
frn hela vrlden.
16 nyord. Plastklubb, geo
blockering och ytterligare
tre frska ord.

60 sprkvrd. Perspektiv p
Sverige och Nederlnderna.

18 svenska vokaler.
Nu r Liding-i:et kartlagt!
24 indoeuropeiska. Dna visar
sprkets vg till Europa.
34 portrttet. Gunilla Rr
om teaterscenens sprk.
40 och. Och drfr r det lilla
ordet och s knepigt.
44 finskan i sverige. Hr r
svenskan en viktig influens.
54 negationer. Konsten att
neka p mnga stt.

68 frgor & svar. Experter

svarar p frgor om svenska
och engelska.
76 tips. Valet mellan kolon
och semikolon.
78 lsvrt. Tv nya bcker
om sprk och en sprkapp.

4 Sprktidningen

32 karin milles. ven fint

folk behver fult sprk.
52 olle josephson. Lars Ahlin
frfr men lter daterad.
66 med andra ord. versttaren Janina Orlov.

80 spaningar. Lsarnas
sprkliga upptckter.
82 slutord. Bo Bergman
om ordet holocaust.

Sprkgranskning: Kerstin jner

grafisk form: Agnes Dunder,
Content Innovation
prenumeration
oCh kundtjnSt:
Eva Sebring,
www.spraktidningen.se/kundtjanst,
08-555 198 01 (mndagtorsdag
9.0014.00)
Prenumerationspris
helr, 8 nr: 479 kr
annonser: Patric Vedin,
patric.vedin@fof.se, 070-542 96 93
marknadsansvarig: Eva Bergstrm,
eva.bergstrom@vetenskapsmedia.se,
0709-40 23 18
tryck: Ineko
omslag: Henric Lindsten/Lindsten & Nilsson
kopiera grna ur tidningen
oCh anvnd i underviSningen.
fr eftertryCk i annat Syfte,
kontakta redaktionen.

Sprktidningen ges ut av det fristende

frlaget Vetenskapsmedia i Sverige AB.
Allt material i Sprktidningen lagras,
publiceras och tillhandahlls i digitala
medier och arkivdatabaser. terpublicering kan ocks ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidskriften med
text eller bild anses medge detta inom
arvodets ram. Lsarbrev r vlkomna och
kan komma att redigeras fr tydlighet och
koncishet. De arvoderas ej. Fr obestllt
material ansvaras ej. Eventuell skatt p
vinster betalas av vinnaren.
ISSN: 1654-5028
Upplaga: 20 200 (TS-upplaga 2014)
Antal lsare: 66 000 (Orvesto 2014:2)

i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n , j e n s m a g n u s s o n . f o t o : h e n r i c l i n d s t e n / l i n d s t e n & n i l s s o n

68

redaktrer:
Anders Svensson,
anders@spraktidningen.se
0768-68 58 24
Maria Arnstad
maria@spraktidningen.se
0707-32 48 15

Annons
Vladimir Tatlin, Letatlin, 1932. Installationsbild Poesin mste
gras av alla! Frndra vrlden!, Moderna Museet, 1969

modernamuseet.se

Building bridges between people,

languages, countries and cultures

Kommunicera
som ett proffs
WordFinder r en abonnemangsbaserad
lexikontjnst dr du fr tillgng till lexikonen
via din webblsare men ocks via applikationer fr din PC/Mac, din mobiltelefon
och surfplatta. Dessutom finns en smart
applikation fr att grammatikgranska dina
engelska texter.

Var med i vr tvling

Vill du hjlpa till att skapa nya bilder av

humanistisk forskning? I bilderna av
forskning, hmtade frn kemilabbet,
ser vi krnan i all forskning: den
vetenskapliga analysen. I bilderna av
humaniora fr vi bara se gamla saker
eller mnniskor - inte analysen av dem.
Men det kan vi ndra p! Var med i vr
tvling. Den r ppen fr alla.
19 aug
2 sep

Inlmning
Prisutdelning och utstllning
p VINNOVA

Detta innebr en helt oslagbar valfrihet fr

dig. Med miljontals ord frn 120 kvalitetslexikon p 15 sprk kan du skrddarsy en
lsning utefter just dina behov.
Oavsett om du sitter p jobbet, hemma
eller r p resande fot WordFinder r
alltid med dig!

Prova gratis
G in p www.wordfinder.com och prova
gratis i 10 dagar.
The Words You Want
Anywhere, Anytime

Se lmen & ls mer p

bilder.humsamverkan.se

www.wordfinder.com

frord

Patrik Hadenius
patrik@spraktidningen.se

Det minst moderna med

runstenarna r mjligen ur
valet personer som kommer
till tals. Det r mn som far
ivg, mn som slss, mn som
dr och mn som i strsta
allmnhet anses vara vrda att
minnas. Till och med de som
rest stenarna och ristat minnet
ver mnnen r mn.
Men det finns undantag.
I Sprktidningen 3/15 berttade
Marit hln om runstenen
i Jttendal, tre mil norr om
Hudiksvall. Vid kyrkan i sock
nen str en sten som r unik,
s vitt vi vet. Det r den enda
knda runstenen som r ristad
av en kvinna. Det finns andra
stenar som nmner kvinnor,
men stenen i Jttendal r allts
den enda dr en kvinna pstr
sig ha knackat in runorna.
sedan starten 2007 har Sprk
tidningen i varje nummer
publicerat en text av Marit
hln om en runsten. I detta
nummer finns det ingen sdan. Fr ngra lsare
kommer det kanske som en lttnad, att slippa se
de dr gamla urtrista gra bumlingarna. Andra
kommer att sakna dem.
Men det r en ommblering som jag tror att
de flesta nd kommer att gilla. Fr i hst fr du
i stllet mta runor och ristningar i en annan
ommartiden r extra lmplig fr
form; Marit hln kommer att fortstta
den som vill gra en utflykt.
att skriva, lite mer sllan, men i lngre
Och varfr inte till en run
artiklar. Det gr det mjligt att be
min favorit
sten? Det finns omkring
rtta mer sammansatta historier om
rkstenen r
2 500 att vlja p, och
till exempel en samling stenar i ett
Sveriges mest
mnga str lngs vgar,
visst omrde, eller om en viss ristare.
hemlighetsfulla
runsten.
eller i alla fall inte s lngt bort frn
Som Gunnborga, den goda, som
civilisationen. Numera r de ocks oftast
ristade stenen i Jttendal. Eller pir,
framplockade och iordningsstllda.
Marit hlns egen favorit.
Det finns enkla informationstavlor med
pir var en mycket produktiv runristare
snabblsta versttningar.
p 1100talet. Han betraktades lnge som en
En runristning r ett fragment av vr historia,
slarver. Men i sin avhandling visade Marit hln
i en ovanligt modern tappning: kort och person
att han var bde noggrann och lttlst. Snart fr
fixerad. Fr att vara tusenriga kulturskatter
du allts stifta bekantskap med honom.
r runorna mrkligt lika inlggen p Facebook
Till dess fr du ta en tur ut i naturen och se
och Twitter.
stenarna med egna gon.

Lt runorna bli
dina gonstenar

6 Sprktidningen

foto: linda forSell

SVERIGES NYA DECK ARFESTIVAL

GotLanD

M
T
F AV D I N A
FR ORI
TF
I S O AT TA R
B MMA E
OK
R
AN
U!

DENISE MINA UK ROGER HOBBS US

ANNE HOLT NO LARS KEPLER
BELINDA BAUER UK JENS LAPIDUS
JUSSI ADLER- OLSEN DK HK AN NESSER
SA LARSSON TOVE ALSTERDAL

MARI JUNGSTEDT ANNA JANSSON

MARTIN WIDMARK VIVECA STEN DENISE RUDBERG
K ATARINA WENNSTAM MONS K ALLENTOFT
MER N 40 MEDVERK ANDE FRFATTARE!

IN K AR
KO L A DE CK AR DR
RI E R SK RI VA RS
NA
MI
N
E
SE
SC

JE
LM
L
FI
- & FA MI
SA MTAL
AR & QU IZ BA RN
MO RD VA ND RI NG

V IS BY 13 1 6 AUg UST I
BIL JETTER OCH MER INFO

W W W.CRIM ETIM EGOTL AND. SE

PRODUCENTER

PA R T N E R S

Brev

Bde tycka
och tnka behvs
Jag blev frvnad nr jag
lste artikeln om uttrycket jag
tnker att i Sprktidningen
1/15. Och nnu mer nr jag
lste brevrepliken i 3/15. Jag
hr nmligen till dem som ofta
anvnder uttrycket, och jag
knner inte igen mig!
Jag kan bde tycka och tro en
massa saker, men om jag vljer
att sga att jag tnker, s beror
det p att det s bra uttrycker
en oskerhet, en dmjukhet
infr att jag kan ha fel. Det
markerar att jag inte r frdig
med tanken, att den mycket vl
kan omprvas och att jag grna
tar emot din hjlp med att
fortstta tnka.
Inte sllan handlar det om
mellanmnskliga frehavanden, om relationer, om sdant
som det faktiskt inte finns ngot bestmt svar p, men som vi
har behov av att resonera kring:
Jag tnker att han upplevt
saker som gr att han har svrt
att knna tillit, det r drfr
han beter sig s hr.
8 Sprktidningen

Talko r dugnad
p finlndskt vis

I nummer 4/15 av denna

hrliga tidskrift nmns att
ordet dugnad hller p att
importeras frn norskan i
syfte att beskriva oavlnat
och ideellt arbete som utfrs i
grupp. I den svenska som talas
i Finland har man redan lnge
Svar: Tack fr terkopplingen!
talat om talko, talkoarbete och
Jag hller med om att tnka
talkoanda. Ordet inlnades
ofta antyder ett mer dmjukt
frn finskans talkoot, som
frhllningsstt. Detta tror
str fr samarbete. Min mor
jag beror p att tnka just utvar efter fortsttningskriget
trycker en process som pgr
anstlld av vad som kallades
(s lnge verbet str i presens
Stortalkofreningen, som
i alla fall), till skillnad frn
administrerade dylika
tycka, som uttrycker ett
talkoarbeten. Dessa
tillstnd som r mer
var vl behvliga fr
Skriv
till oSS!
eller mindre ofratt teruppbygga
brev@sprak
nderligt. Man har
det sargade fostertidningen.se
bestmt sig nr man
landet. Vi kommer
tycker men inte ndvnatt fortstta anvnda
digtvis nr man tnker.
talko och kommer nog
Det jag vill visa i artikeln
inte att importera dugnad.
r att det inte gr att byta ut
Kanske ngot som vra brder
tnka mot tycka hur som
och systrar i vsterled ocks
helst. Bland annat skulle din
kunde anamma? Robert Paul
exempelmening med tycka
i stllet fr tnka lta minst
sagt skum: Jag tycker att han
upplevt saker som gr att han
har svrt att knna tillit, det r
I Sprktidningen 4/15 r frga
drfr han beter sig s hr.
nummer 5 i Ordpyssel: Vad
Bde tnka och tycka bebetyder befogenhet? Som
hvs, allts.
Kristian Blensenius rtt svar anges alternativ B:
behrighet. Detta alternativ
frkastade jag omedelbart,
INTE KLAR!
tnkandet r
eftersom jag var vl medveten
en process
om att det i juridiken finns
som pgr.
en klar tskillnad mellan de
bda orden. Ett exempel r
en person som fr en skriftlig
fullmakt att inkpa ett kylskp
t fullmaktsgivaren och dr
fullmakten innehller noga
angivet kylskp och pris. Drutver sger fullmaktsgivaren
muntligen: Det ska vara ett vitt

Olika stt att

se p befogenhet

foto: istockphoto

Det r ett alternativ till att

uttrycka det som en frga: Kan
det vara s att han har upplevt
saker som gr att han har svrt
att knna tillit? Den mjligheten till variation uppskattar
vi som ofta resonerar kring
mjuka och luddiga frgor, dr
att tycka och att tro inte r s
relevant. Anna Holmberg Bjrk

!
kylskp. Fullmktigen ger sig
av och kper ett grnt kylskp.
Hen har drigenom verskridit
sin befogenhet (som avser vad
fullmaktsgivaren gett honom i
uppdrag att gra). Inkpet blir
nd bindande, eftersom den
befullmktigade inte ver
skridit sin behrighet (sin rtt
att agera enligt vad fullmakten
angav). Om det sttt klart fr
motparten att befogenheten
verskreds blir fullmakts
givaren inte bunden.

Bodil Hulgaard

Svar: Inom juridiken finns

ofta tydliga definitioner av ord

som i allmnsprket kan ha en
vidare betydelse. I det hr fallet
r definitionen av befogenhet
hmtad frn Svenska Akademiens ordlista. Dr anges ven
rttighet och rttmtighet som
Redaktionen
alternativ.

Annika Frohm

En saknad
rekordpratare

P tal om polyglotter i Sprk

tidningen 4/15. Nog borde det
vl ha varit lmpligt att erinra
ocks om Sveriges sannolikt
frmste rekordhllare i sprk:
Jag reagerade ver svaret p
H.S. Nyberg. Det berttas till
frgan i Sprktidningen 4/15
exempel, att han en gng kte
om vad tic (ofrivilliga ryckning tg i samma kup som tv judar
ar) heter p svenska. Fr mig r
som underhll varandra p
svaret givet: det heter ju lemus!
jiddisch. H.S. Nyberg skrattade
P vrmlndska blir det lemusa precis som de tv t roligheterna.
Ltt strda vergick de till att
prata hebreiska, men fortsatt
skrattade Nyberg p rtt stlle.
Nr de bda hade avklarat
svl farsi som arameiska
och ytterligare ett par i det
nrmaste utdda sprk, och
I artikeln i Sprktidningen 4/15
varje gng rnt samma
om att lra sig hra med cochlea
uppskattning frn Ny
implantat pstods i en faktaruta
bergs sida, utbrast den
skriven av redaktionen att implantat
ene: Nu kan jag inga fler
opereras in p samtliga dva barn
sprk. Hr mtte vi ha
i Sverige. Det stmmer inte. Rtt r
sllskap med antingen
att de flesta barn fr implantat, men
fan sjlv eller H.S. Ny
av bland annat medicinska skl
berg. Och fan sjlv var
r metoden inte lmplig fr alla.
det inte. Esbjrn Janson

Svensk tic ren

vrmlndsk lemus
foto: Markus Marcetic/sveriges unga

i bestmd form, d det r femi

ninum. Har du ftt lemusa i
ga? S sger vi hr i Vrm
land, och jag sttte nyligen p
uttrycket i en norsk bok, s
det tycks heta detsamma p
norska. Jag finner det dock
varken i Svenska Akademiens
ordlista eller Bonniers svenska
ordbok, men dremot i Knut
Warmlands Vrmlndsk
ordbok, s frmodligen
r det dialektalt. Vore
intressant att hra
hur spridningen av
beteckningen lemusa
ser ut, och vad detta
fenomen kallas i andra
delar av landet.

Rttelse

Medarbetare
nr 5/2015
Jenny Larsson r pro
fessor i baltiska sprk.
P sidan 24 skriver hon om
nya fynd i jakten p det
indoeuropeiska ursprket
Hur grver man fram
ett gemensamt
ursprk?

Nr jag brjade
lsa jmfrande
sprkvetenskap
i Kpenhamn,
fick jag stu
dera en massa
hftiga sprk de
flesta utdda sedan lnge:
sanskrit, gotiska, forn
kyrkoslaviska, hettitiska,
forniriska med flera. Efter
som alla de indoeuropeiska
sprken r beslktade, br
jar man snart knna igen
de terkommande struktu
rerna i dem. Det r som ett
detektivarbete. Man skulle
kanske kunna likna det vid
att frska lgga ett enormt
pussel: fr varje sprk man
ervrar fr man nya viktiga
ledtrdar och pusselbitar.

Finns det ngon kurs

i urindoeuropeiska?

Det finns kurser i jm

frande sprkvetenskap
p Uppsala universitet.
Men man kan ocks hitta
andra vgar till den histo
riska sprkforskningen.
Till exempel kan man brja
plugga baltiska sprk
det gjorde jag! Det lder
domliga litauiska sprket
r en ovanligt vrdefull
pusselbit om man vill
frska frst de indoeuro
peiska sprkens historia.
Sprktidningen 9

Miljontals flickor och kvinnor fr inte bestmma ver sin egen kropp.
Varje dag knsstympas till exempel tusentals unga flickor. Andra
sljs fr att uppfylla ngon annans sexuella nskeml. De vldtas,
utstts fr trafficking och tvingas in i prostitution. Brist p vrd under
frlossning och oskra aborter leder till att hundratusentals dr varje r.
Nu r det hg tid att flickor och kvinnors rttigheter respekteras
av regeringar, i samhllet och av sina egna familjer. Fr mnskliga
rttigheter gller alla, alltid.

NU VET DU
MNskligA rttigheter gller AllA

AMNESTY.SE/NUVETDU

Tecken
Nytt om sprk

LySSnar
Kinesisktalande
spetsar ronen
fr att f grepp
om motpartens
knslor.

i l l u s t r at i o n : g e t t y i m a g e s

Kineser
lyssnar in
knslorna
Kinesisktalande koncentrerar sig
p rster nr de ska avlsa knslor.
Engelsk talande, dremot, bryr sig mer
om ansiktsuttryck. Skillnaden kan bero
p att det i flera stasiatiska kulturer
r ovanligt att man ser varandra direkt
i gonen. Ansiktsuttrycken varierar
heller inte s mycket. I engelsk talande
Nordamerika har gonkontakten och
minspelet strre betydelse, enligt
tre kanadensiska forskare i sprk och
kommunikation. De har testat hur
39 personer tolkar knslor via taloch kroppssprk. 20 av dem talade
mandarinkinesiska och 19 engelska.
Frskspersonerna fick se ansikten
och lyssna till rster, och drefter
bertta hur de uppfattade de
knslor som frmedlades.
Neutrala ansikten
visade sig ha
en strande
effekt fr de
engelsktalande,
vid de tillfllen
d de borde
ha fokuserat p
rsten.
ven hjrnaktiviteten skilde sig mellan grupperna, och drfr
anser forskarna att det handlar
om skillnader som r djupt rotade.

TiTTar
Engelsktalande
litar p gonen
som sjlens
spegel.

Sprktidningen 11

Tecken

N-ordet
leder fram
till rasism

Ungefr genomsnittligt
antal skningar.
Ngot ver
genomsnittet.
Klart ver
genomsnittet.
12 Sprktidningen

lS mer
om n-ordet
i Sprktidningen
4/11: Historien
om nr det svarta
ordet skulle
bytas ut.

och frebygga hlsoproblem.

Rasism r ett socialt gift,
som kar mottagligheten fr
sjukdomar och som skapar
hlsomssiga klyftor mellan
grupper, sger David H.
Chae, forskare i epidemiologi
vid University of Maryland.
geografiskt
sambaNd
De olika frgerna visar
omrden dr andelen
skningar som innehll
ordet nigger lg p
eller ver snittet r
200407.

k ll a: plos one

smre hlsa. Nu har forskare

i sociologi, medicin och epidemiologi hittat ett stt att
kartlgga rasism lokalt, och
drigenom bedma ddlighetsrisken i specifika omrden.
Underskningar har visat
p ett signifikant samband
mellan lokala skningar p
ordet nigger och frekomsten
av rasism p motsvarande
geografiska platser. Forskarna har ocks sett att de
Det finns ett samband mellan
omrden dr den hr typen
Googleskningar p n-ordet, av skningar r vanliga,
nigger, och ddligheten bland prglas av hgre ddlighet
svarta i USA.
bland svarta speciellt till
I de amerikanska omrden
fljd av hjrtinfarkt, cancer
som prglas av rasism har den och stroke. Kartlggningens
svarta befolkningen ptagligt syfte r att uppmrksamma
och motverka diskriminering

!
Hall dr!
Lars Melin

Lars Melin, docent

i nordiska sprk och
medarbetare i Sprktidningen, som av Svenska
Akademien ftt Karin
Gierows pris fr hngiven
bildningsverksamhet och
kunskapsfrmedlande
framstllningskonst.

upp till ytan

Nu flyter
lnorden in i
islndskan i allt
snabbare takt.

foto: get t y images, leif hansen/norstedts

Islnningarna har
ppnat grinden

ler lnord kommer in i den moderna islndskan, och

mnga av de ord som lnas in anpassas inte till islndskans
grammatik och uttal. Detta r ngonting nytt i ett sprk
som tidigare haft stenhrd bevakning gentemot utomsprkliga influenser. Att grinden mot andra sprk nu har
brjat ppnas, beror bland annat p att grindvakterna har
frlorat sin makt och p att islnningarna reser mer utomlands.
De lnord som inte har anpassats till standardislndskan frekommer frmst p ntet, men de smyger sig ocks in i de etablerade medierna. Det konstaterar sprkvetaren Hkan Jansson i en
avhandling vid Gteborgs universitet. Lnge fungerade medierna
som ett slags grindvakt fr islndsk purism. Ett nra samarbete
med sprkvrden frde med sig att de f lnord
som anvndes ocks anpassades till islndskan.
Men i dag r lnord frmst frn engelskan
som sluppit frbi grindvakterna ett utbrett fenomen. Hkan Jansson nmner bland annat issj,
konsept och plott, frn issue, concept och plot.

Kom priset frn

Svenska Akademien som
en verraskning?

Jo, jag har aldrig knt mig

som Akademiens gullegris.
Men det r kul att ngon
uppskattar det jag gr.

Vad vill du frmedla nr du

skriver en artikel?
Jag ska ha roligt av den
sjlv. Jag r nog inte s olik
delar av min publik. Om jag
tycker att det r kul finns
det nog andra som ocks
tycker det. Sedan fr man
grna lra sig ngot p kuppen. Jag vill att lsaren ska
f en aha-upplevelse
dra p munnen och tnka:
r sprket s konstigt?
eller beter det sig s?

Prissumman r p
80 000 kronor. Vad ska du
gra fr pengarna?
Det vet jag inte n,
men de rcker ju till en
trevlig kvll!

Fotnot: I det hr numret

av Sprktidningen skriver
Lars Melin p sidan 40
om ordet och.
Sprktidningen 13

Tecken

Sprket
blev snabbt
elegant
Grottmnniskorna hade koll
p grammatiken! Det tog
inte lng tid fr mnniskan
att g frn gester och lten
till ett avancerat sprk, dr
ord kunde bjas och fogas
ihop till eleganta satser och
meningar.

Den rdande uppfattningen

har annars varit att mnniskan frst lnge talade ett
primitivt proto-sprk, utan
grammatisk struktur, innan
det steg fr steg blev mer
avancerat.
Men forskare vid Massachusetts institute of technology
visar nu att det gr att se
tidiga spr av sofistikerad
syntax i de allra frsta sprken, vilket i sin tur tyder p
att sprkliga strukturer har
utvecklats mycket snabbare
n man hittills trott.

Det finns ingen anledning

att se de frsta mnskliga
sprken som enkla, sger
professor Shigeru Miyagawa,
en av studiens frfattare.
Forskarlagets teori gr
ut p att mnniskan raskt
kunde smlta samman tv
system: ett uttrycksfullt stt
att meddela sig, liknande det
som finns i den melodiska
fgelsngen, kombinerades
med ett lexikalt system,
dr man anvnde ord med
en specifik betydelse. Den
kombinationen ledde till att
sprket tidigt fick mnga av
de egenskaper det har i dag.

FFo
otto
o:: g
gee tt tt yy iim
maag
geess

lS mer!
Om frhistoriska sprk p
sidan 24.

14 Sprktidningen

Oskra mtare
av skra lsen

i l l u s t r at i o n : g e t t y i m a g e s , f o t o : P r i Vat

Vlj ett lsenord! S

lyder ofta uppmaningen
nr man vill ta del av en
tjnst p ntet. Samtidigt
som man fljer uppmaningen, mts lsenordets
styrka: rtt indikerar ett
svagt lsenord, grnt
anger det som starkt.
Men nu ifrgastter forskare i datavetenskap dessa
mtares tillfrlitlighet.
De testade en stor mngd
lsenord genom en lng
rad nttjnster, som gjorde
mycket varierande bedmningar av orden. Vissa
gick mest p lngden, och
sdant som Lsenord1234
bedmdes som starkt.
Detta fick forskarna att
tvivla p styrkemtarna.

Ditt lsenord
mste innehlla minst
8 bokstver
en kapitl
en intrig en
motstndare
med karaktrsutveckling
en twist och ett
lyckligt slut
jonas gillow p twitter

utfyllnad
nr orden
tryter kan en
uttrycksfull
symbol gra
jobbet.

Smilisar erstter
gester p ntet
de som talar ett annat sprk n sitt modersml frlitar sig inte
bara mer p gester och ansiktsuttryck. Framfr datorn anvnder
de ocks fler smilisar. Detta visar en studie under ledning av
Cecilia Aragon, forskare i datavetenskap vid University of
Washington.
Till grund fr studien ligger nstan en halv miljon meddelanden som skickats mellan amerikanska och franska astrofysiker.
Konversationen frs p engelska, ett sprk som de franska astrofysikerna har mycket goda kunskaper i. I vissa situationer blir det
nd uppenbart att engelska r deras andra sprk.
Fr att fylla ut kompetensluckor anvnder fransmnnen drfr smilisar. Dessa sm leende symboler r betydligt vanligare i deras meddelanden
n i amerikanernas. Nr de franska astrofysikerna
chattar med varandra p sitt modersml, dremot,
dyker smilisarnas ansikten upp mer sllan.
Sprktidningen 15

Tecken
Nya ord och namn

Amorteringskultur
Avsaknaden av en sund
amorteringskultur medfr
risker fr personer som har
stora bostadsln.

ANFALLARE
Roboten
ger sport
journalisten
en match.

Den genomsnittliga
bostadskparen lnar fr
mycket och amorterar fr
lite. S beskriver mnga
ekonomer bostadsmark
naden i storstderna. Den
rdande amorteringskulturen
gr drfr lntagaren srskilt
srbar fr prisfall och rnte
hjningar. S hr beskrivs
utvecklingen i Veckans
Affrer: en person kan betala
3,3 gnger mer fr en fastighet
nu n 1996 [...] frndringar
i rnta, fastighetsskatt och
amorteringskultur har kat
fastighetspriserna med unge
fr tre gnger. Priserna p bo
stadsrtter har under samma
period kat med ungefr sex
gnger i vrde.

Btmigrant

Nr datorn blir reporter producerar den robotjournalistik.

Det r inte lngre bara journalister som skriver tidningsartiklar.
I Sverige har nyligen robotjournalistiken gjort sitt intg. Den
datorgenererade journalistiken anvnds internationellt frmst
nr det gller mnen som sport och ekonomi, dr det frekommer
mycket siffror. I Arbetarbladet skriver chefredaktren Daniel
Nordstrm om fenomenet: Robotjournalistik kan uppfattas
som ett cyniskt stt att erstta mnniskor med maskiner, men
i sjlva verket handlar det om ngonting annat. LosAngeles
Times hade enligt Daniel Nordstrm en text ute p sin sajt
bara tre minuter efter en jordbvning tack vare
programmeraren Ken Schwencke som skapat en
algoritm som skriver en kort nyhetsartikel direkt
efter att en jordbvning intrffar.
16 Sprktidningen

Strider, oroligheter och fr

tryck har i Afrika och Mellan
stern drivit mnniskor
p flykt. Tusentals av dessa
btmigranternr dock aldrig
fram, utan omkommer nr
deras fartyg sjunker i Medel
havet. Hur situationen ska
lsas diskuteras nu enligt
Svenska Dagbladet i EU: EU
ledarna frvntas ocks g
med p att omfrdela ngra av
migranterna som rddas till
Italien och Malta de tv ln
der som btmigranterna oftast
r p vg till mellan sig.

i l l u s t r at i o i n : i s t o c k p h o t o

Robotjournalistik

Tusentals btmigranter
har omkommit nr fartyg har
sjunkit i Medelhavet.

Geoblockering

utesluteN
Allt material
p ntet r inte
tillgngligt
verallt.

foto: istockphoto

Geoblockering stoppar surfare

frn utlandet att kunna ta del
av innehll p ntet.
Av rttighetsskl r det inte alltid tilltet fr internetmedier
att visa ett visst innehll
utanfr det egna landet. Ofta
handlar det om idrottsevenemang och tv-serier. Den som
befinner sig i utlandet stoppas
allts frn att kunna se klippet.
Metoden kallas geoblockering,
en kortform fr geografisk
blockering. Moderaten Karl
Sigfrid skriver i Svenska
Dagbladet att han vill avskaffa
geoblockering: Det finns ingen
anledning till att en svensk
kund p grund av strul med
licenser ska hindras frn att
anvnda vilken europeisk film

eller musiktjnst som helst.

nd r s kallad geoblockering vanligt frekommande.

Plastklubb
En ung idrottsfrening med
en rik gare som satsar stora
summor p nyfrvrv kallas
plastklubb.
Nr en gare gr in med
mycket pengar i en frening
utan lngre traditioner, rynkar
ofta andra lags supportrar

p nsan. Investeringarna
ses som ett stt att kpa sig
sportslig framgng som klubben inte har gjort sig frtjnt
av. Sdana freningar kallas
plastklubbar, eftersom de
inte ses som genuina. Dagens
Nyheter berttar om en tysk
frening som anklagas just fr
att inte vara kta: FC Ingolstadt r p god vg att ta plats
i Bundesliga efter en snabb
marsch genom seriesystemet.
Alla r inte frtjusta och
ser i nykomlingen
nnu en plastklubb.
fejk?
Fotbollsklubben
FC Ingolstadt
har tydligen en
hel del att bevisa.

utfall

INSTITUTET FR SVENSKA SOM ANDRASPRK

INSTITUTIONEN FR SVENSKA SPRKET
GTEBORGS UNIVERSITET

VILL DU
ARBETA MED
FLERSPRKIGHET?
Masterprogram och masterkurser i svenska som andrasprk
http://svenska.gu.se/utbildning/avancerad/sva
Sprktidningen 17

forsk

g
n
u
T
Me
d
late hjlp
en xmj av li
tu tysk lk o m,
ng- till
ch
Lu gps verka
n
s
Lid dafor tuder d
and ing ska ar
re
ra k -i
o
u
i sv rio ch
exoenskansiteter
vok tis s

alfl ka
ora
.

FOTO: geT T y images

ning
S funkar en
artikulograf
VND!

TE X T: JOHAN JOEL SSON

Sprktidningen 19

D
en gummibehandskade handen
nrmar sig lngsamt den vid
ppna munnen med en plast
pipett i hgsta hugg. Med en
fjderltt tryckning duttar den
fingerfrdige fonetikforskaren
Johan Frid en minimal droppe
superlim cirka en centimeter
in p kollegan Susanne Schtz
utstrckta och, med hjlp av en
pappersservett, salivbefriade
tunga. Sedan fster han en
liten elektronisk sensor med
ett inbakat kretskort i det
slemhinnekompatibla limmet.
Efter bara ngra sekunder
sitter den som berget p
tungan. Nr samtliga senso
rer som enligt forskarna inte
knns mer n sm halstablet
ter r p plats i munnen och
p lpparna stter sig Susanne
Schtz i den hgteknologiska

20 Sprktidningen

artikulografen AG500 och

brjar mekaniskt lsa upp
meningen: Alla ankorna an
vnder alltid alla ananaserna.

vi befinner oss i Humanist

labbet p Sprk och litteratur
centrum vid Lunds universitet,
dr fonetikforskarna Su
sanne Schtz och Johan Frid
sedan 2011 bedriver Vokart.
Forskningsprojektet syftar
bland annat till att studera hur

Fr frsta
gngen kan
vi se att det
hnder ngot
inne i munnen

vi artikulografiskt anvnder
vra tungor fr att uttala vissa
exotiska vokaler.
Men vad i hela fridens namn
r egentligen en exotisk vokal?
Vrldens sprk har ge
nerellt inte s mnga vokaler
som svenskan. De kan ha i och
y, men inte u. Det r drfr
mnga som lr sig svenska
har svrt att uttala just u. Det
blir sjy i stllet fr sju, sger
Susanne Schtz.
Ja, frutom norskan kan
jag inte komma p ngot annat
sprk som har u, allts en sluten
central inrundad vokal, som
den kallas. Det r verkligen en
exotisk vokal, sger Johan Frid.
Arbetet hade inte varit
mjligt utan den science
fictionbetonade artikulografen
som forskarna lite frenklat
beskriver som ett slags tung
gps. Maskinen har ett flertal
frgglada satelliter, som
alstrar ett elektromagnetiskt
flt som registrerar de tolv, p
tungan fastlimmade, sensorer
nas placering i munnen, 200
gnger per sekund. P s stt
blir det mjligt fr forskarna att
flja tungans rrelser tredi
mensionellt och sl fast hur
frskspersonerna gr fr att
uttala vissa vokaler.
I Vokart har Susanne Schtz
och Johan Frid fokuserat p
de frmre slutna vokalerna:
i, y och u. Forskarna har ltit
30 frskspersoner tio frn
Stockholmsomrdet, tio frn
Gteborgsregionen och tio
frn Malm med omnejd
ta plats i artikulografen. Efter
att deltagarna vrmt upp med
en invecklad mening om flyget,
tget och bilbranschen, samt
beskrivit en kopierad Carl
Larssonmlning, r det dags
att skrida till verket. De fr lsa
upp en vokalspckad harang

F O T O : J O N ATA N J A C O B S O N

p elva meningar. Och denna

harang har de ftt upprepa tio
gnger.
Det r viktigt att stta in
mlorden i meningar.
Mlorden r allts de ord
som innehller vokalerna som
ska utforskas.
Om man bara sger ordet
hit en massa gnger efter var
andra riskerar man att det blir
onaturligt, sger Johan Frid.
Men man har inte haft hur
lng tid p sig som helst. Lim
met lossar efter 40 minuter.
Det r en frdel fr vra
deltagare, men en nackdel fr
oss, sger Susanne Schtz.
efter att ha analyserat det
komplexa insamlade data
underlaget, och tagit fram ett
normaliserat medelvrde p
frskspersonernas tungverk
samhet, kunde Susanne Schtz
och Johan Frid brja samman
stlla resultaten. De blev mkta
frvnade. Medan malm
iterna gjorde exakt samma
tungrrelser fr att uttala
vokalerna, speciellt u, fanns det
bland gteborgarna och stock
holmarna tv undergrupper.
Dessa lyckades f fram exakt
samma akustiska vokalljud,
trots att de anvnde sina tung
ryggar och tungspetsar p helt
olika stt. De nya upptckterna
kan sl omkull tidigare teorier
om bland annat lpparnas
betydelse.
Tidigare har man alltid
frklarat vokaluttalsskillna
der med att man anvnder
lpparna p olika stt. Men fr
frsta gngen kan vi se att det
hnder ngot inne i munnen
ocks. Lpparnas rundning i
bildandet av i, y och u kanske
rent av r en myt, sger
Susanne Schtz.
Forskarna ser en rad mjliga

Man kan bilda

Liding-i
med tv olika
strategier
frklaringar till att det inom
bde Gteborgs och Stock
holmsgruppen finns tv tydliga
artikulatoriska tillvgagngs
stt fr att f fram samma
vokalljud. Social grupptill
hrighet, prgling under
barndomen och skillnader i
talvanor kan spela in. Kanske
ocks kns och ldersskill
nader. Men det r n s lnge
bara teorier, som i rlighetens
namn ven borde finnas inom
Malmgruppen, betonar Johan
Frid och Susanne Schtz.
En annan intressant upp
tckt som forskarna gjort
rr de btklubbsklingande
Lidingi:na:
Vi har nu visat att man kan
bilda Lidingi med tv olika
artikulationsstrategier. Det r
ngot som tidigare forskning

HON HAR
DET P TUNGAN
Susanne Schtz strcker
ut tungan s lngt hon kan
och gr ett bitmrke med
framtnderna. Bakom detta
mrke klistrar inte Johan
Frid ngra sensorer, p
grund av risken fr
krkreflexer.

bara har spekulerat om, sger

Susanne Schtz.
Tack vare artikulografen
har forskarna slagit fast att
Lidingi och dess surrande
motsvarighet p Vstkusten,
Vstkusti, produceras p
olika stt. Man kan se att
fr vstkusttalarna ligger
tungkroppen ngot hgre i
isurr jmfrt med ysurr. Fr
stkusttalarna r det snarare
tvrtom: isurret r lgre n
ysurret, och d endast i voka
lens slutfas. Fr att underska
detta djupare vill forskarna
spela in fler talare frn Vst
kusten och Liding.
en annan upptckt rr de
ppna artikulationsvarian
terna av vokalerna och , det
vill sga nr man uttalar sn
med samma ljud som i fra
och vder med ljud som i
lra (se ven Sprktidningen
3/13). Forskarna menar att
uttalsskillnaderna frmst r en
generationsfrga.
De yngre frsksperso
nerna anvnder i hgre grad
varianten med lgre kklge
fr att f fram vokalerna, sger
Susanne Schtz.

HEMMA I HGTEKNOLOGIN
I december 2015 kan Susanne
Schtz stiga ur artikulografen,
fr d avslutas vokalprojektet
Vokart. D har, frutom Susanne
och hennes kolleger, 30 frskspersoner, mellan 20 och
60 r, ftt sina vokaler
analyserade.

22 Sprktidningen

F O T O : J O N ATA N J A C O B S O N

Hur kan d Susanne Schtz

och Johan Frids tungforsk
ning tillmpas i praktiken?
Redan nu ser de en rad mjliga
anvndningsomrden inom
bland annat pedagogik.
En drm r att f in det hr
i ett uttalstrningsprogram
fr personer som ska lra sig
svenska som andrasprk. De
skulle kunna sitta i en artiku
lograf bredvid en infdd talare,
och i realtid se hur denna talare
rr tungkroppen och tung
spetsen fr att f fram vissa
ljud, sger Susanne Schtz.
Johan Frid tror p flera
tillmpningar inom sprk
teknologi, bland annat nr
det kommer till att dialekt
anpassa talsynteser maski
nellt framstllt tal. Han
menar att mnga, inklusive
han sjlv, skulle ha uppskattat
att f kommunicera med ett
dialektanpassat talsvarssystem
vid exempelvis kontakter med
sjukvrd och myndigheter.
Det hade mjliggjort
talsvarshlsningsfrasen vill
du prauota m nn parrsionli raudjejvare, tryck tvau. I alla
fall om man ringde frn Skne.
Ja, precis! Det hade ju varit
mycket trevligare n att hra
ngon spissflabbad, haha.
Vra forskningsresultat skulle
i frlngningen kunna an
vndas fr att skapa en sdan
tjnst, sger Johan Frid.
Susanne Schtz tror ven
att den artikulografiska
forskningen kan f praktiska
tillmpningar fr personer som
av olika anledningar frlorar
sin talfrmga. Exempelvis vid
en struphuvudoperation.
D skulle man kunna stta
sig i artikulografen fre ingrep
pet, fr att f akustiska och
artikulografiska instllningar.
Dessa skulle kunna sparas fr

Framtidens
Stephen Hawking kanske
vill ha en mer
personlig rst
att sedan anvndas nr protes
rsten skapas, sger hon.
Johan Frid fyller i:
Framtidens Stephen
Hawking kanske vill ha en mer
personlig rst, kanske rent av
en sknsk?
fonetikforskarduon har
ven planer p att frdjupa
sig i kroppssprket fr att
se hur gester harmonierar
med tungrrelserna. Ett par
pilotinspelningar har redan
gt rum. Frskspersoner har
kopplats till en artikulograf
och till en motion capture
maskin en maskin som fng
ar upp rrelser med hjlp av
sensorer p fingrarna (se ven
Sprktidningen 3/15). Susanne
Schtz och Johan Frid berttar
att de grna skulle vilja flja en
person som lr sig svenska.
Jag skulle exempelvis inte
behrska italienskt kropps
sprk direkt, bara fr att jag

brjade lsa italienska. Jag tror

det r ngot som kommer efter
hand. Det skulle vara vldigt
intressant att studera, sger
Susanne Schtz.
I augusti ska Susanne Schtz
och Johan Frid presentera sina
resultat p en internationell
fonetikkongress i Glasgow. Och
i december avslutas Vokart.
Nu ska en ny projektanskan
lmnas in, och om de akademis
ka stjrnorna str rtt kommer
den sknska duon att f mjlig
het att studera andra svenska
dialekter, fr att se om det finns
nnu fler stt att artikulogra
fiskt framstlla i, y och u. Johan
Frid och Susanne Schtz, som
bda var aktiva i det ambitisa
projektet Swedia 2000, dr
dialekter frn hela Sverige sam
lades in, fr ngot drmskt
i blicken nr vrt samtal kom
mer in p gotlndska, norrlnd
ska, smlndska och dalml:
Det enda trkiga r att
artikulograferna r lite, vad
ska man sga, importabla. Det
hade varit schysst om de hade
ftt plats i en ryggsck, sger
Johan Frid.

Johan Joelsson r frilans

journalist.

VOKALFORSKARE
MED MERA
Nr Susanne Schtz inte
studerar svenska vokaler,
undersker hon bland annat
katters vokala kommunikation. Johan Frid, sin sida,
kartlgger (mnskliga)
skrivprocesser.

Om detta
talar
Det indoeuropeiska
sprkets talare har
varit tysta i tusentals r.
Men deras samtalsmnen
har nd lmnat spr.
Och med ny dna-analys
kan vi fr frsta gngen
se var de brjade tala.
TE X T: JENNY L ARSSON
ILLUSTR ATION: JENS MAGNUSSON

skeletten
24 Sprktidningen

Sprktidningen 25

Men nu verkar det finnas

hopp! Under de senaste decen
nierna har det skett en rad
genombrott, dr biologiska
metoder kommit till anvnd
ning inom arkeologin. Nu kan
vi f veta saker om frhistori
ska mnniskor som vi tidigare
bara har kunnat drmma om.
Ny teknik har gjort det mjligt
att analysera dna frn flera
tusen r gamla mnniskoben.

r att man ska kunna

tala om hjulet mste det vara uppfunnet. Och fr att kunna tala
om en plog mste man veta vad en plog r. Ett sprk kan aldrig
existera i ett tomrum, eftersom sprk r en social verksamhet
som frutstter att det finns mnniskor som talar sprket
och att det finns ngot att tala om.
Man kan lra sig mycket om hur mnniskor har levt, och vilka
saker de har anvnt, genom att studera den materiella kultur
de lmnat efter sig. Man kan nrstudera deras keramik, smycken
och gravplatser. Men mnsklig kultur r som tur r inte bara
materiell, utan omfattar s mycket mer n det som arkeologin
kan grva fram.
s, vad pratade de frhistoriska mnniskorna om? Ifall vi kom
t deras sprk, deras ordskatt, skulle vi f en alldeles unik mjlig
het att se ngot mer ngot som strcker sig ver tingen.
Vi vet att alla de indoeuropeiska sprken r beslktade med
varandra och att alla dessa sprk kan spras tillbaka till ett
gemensamt ursprk. Genom sprkhistorisk forskning har man
kunnat kartlgga slktskapet mellan sprken, identifiera den
gemensamma krnan och terskapa ungefr hur detta sprk
kan ha sett ut.
Vi vet en hel del om hur det var uppbyggt, hur dess grammatik
var konstruerad och vilka ord som fanns i sprket. Det har dr
emot visat sig vara mycket svrt att knyta sprket
till ngon specifik frhistorisk kultur eller peka p ngon plats
p kartan dr det indoeuropeiska ursprket kan ha talats.
26 Sprktidningen

tidigare i vr publicerades
en banbrytande genetisk
studie dr forskare, med hjlp
av dna frn skelettrester, har
kunnat kartlgga mnniskans
frhistoriska vandringar.
Forskarna har tittat p dna
rester i benbitar som bevarats
frn mnniskor som levde
fr 5 00010 000 r sedan.
Drigenom har man kunnat
visa att det mste ha fre
kommit tminstone tv stora
folkvandringar i Europa under
frhistorisk tid.
Frst kom en migrationsvg
frn Frmre Orienten den
verkar stmma tidsmssigt
med den period d jordbruket
frst kom till Europa. Senare
kan man flja en andra vg av
migration, denna gng frn
st, nrmare bestmt frn
stppomrdet norr om Svarta
och Kaspiska haven, den s
kallade jamnakulturen.
Arkeologer har sedan lnge
vetat att det som brukar kallas
den snrkeramiska kulturen
var utbredd ver ett mycket
stort omrde under neolitisk
tid, eller yngre stenlder. Den
hr arkeologiska kulturen

har mnga gemensamma

drag. Till exempel finns stora
lik heter i keramikkrlens
utformning och tillverknings
teknik, formen p stridsyxor
och gravskick.
Men arkeologerna har inte
kunnat enas om var den snr
keramiska kulturen uppstod.
Vissa har argumenterat fr att
kulturen uppstod i sdra
Tyskland, och senare spreds
mot st. Andra har argumen
terat fr att ursprunget skulle
skas i sdra Polen och ytterli
gare ngra forskare har pekat
p jamnakulturen p stppen.
Nu kan allts denna gamla
stridsfrga pltsligt f ett svar.
Dna frn skelettbitar frn just
dessa forntida kulturer gr att
man med stor precision kan
kartlgga hur mnniskorna
och deras kultur har rrt sig
frn stppomrdena till norra
och centrala Europa.
fr en sprkhistoriker r det
en mycket spnnande tid att
leva i; det som framstod som

Fakta:
Att rekonstruera
ett sprk
Fr att bygga upp ett sprk
bakifrn och kunna dra
faktiska slutsatser behvs
tid, omsorg och kunnande.
S hr fungerar rekonstruk
tionsmetoden:
1) Jmfr de sprk som

Utbredningen
mste ha
skett raskt,
en massiv
rrelse frn
st till vst

science fiction fr 30 r sedan

r numera mjligt.
Inte nog med att generna
kan avslja hur frhistoriens
mnniskor har flyttat p sig
forskarna kan dessutom bevisa
att den hr utbredningen frn
st mste ha skett pltsligt
och i rask takt. Det r allts tal
om en massiv rrelse frn st
till vst.
Resultaten visar att mnni
skor har rrt sig ver Europa,
och d fr man frmoda att
sprken har fljt med. Men
ven om inte ens den mest
avancerade dnaforskningen
kan hjlpa oss att avgra vilket
sprk som mnniskorna talade

det syns tyvrr inte i

generna s finns sprket
nd kvar, som rester i det
sprk vi talar i dag.
En sak som indoeuroperna
verkar ha talat ganska mycket
om r jordbruket och allt som
har med odlandet att gra.
I dagens svenska kan vi fak
tiskt hitta mnga av de ord
som indoeuroperna anvn
de nr de pratade om arbetet
ute p krarna. Svenskans ord
ker r direkt beslktat
med grekiskans agrs och
latinets ager, som vi ocks
ter finner i lnordet agri
kultur. I det tidiga jordbruket
i Europa rjade man jorden
med ett rder, som r en enk
lare sorts plog, och ordet rja
kan jmfras med gotiskans
arjan och latinets arre.
Svenskans rder motsvaras
av fornnordiskans arr, och
terfinns ocks i mnga av de
indoeuropeiska sprken till
exempel i latinets artrum,
grekiskans rotron, forn
iriskans arathar och litauiskans

i ljud, ordfrrd och

grammatik visar pfal
lande likheter.
2) Sammanstll
sprkens likheter och
frklara skillnader
om de visar sig regel
bundna.
3) Undersk andra sprk
fr att se om de visar
samma mnster.
4) Frklara regelbundna
verensstmmelser i ljud
system, ordbildning och
bjning och frsk frklara
skillnader. Man kan d rekon

struera de sprkliga struktu

rerna i ett eventuellt gemen
samt ursprungssprk.
Ur Sprktidningen 4/10
Sprktidningen 27

TALANDE BEN
Om de frhistoriska europerna
kunde tala, skulle
de troligtvis bertta om slitet p
krarna.

28 Sprktidningen

nordgermanska:

vstgermanska:

norska, danska,
svenska,

stgermanska:
gotiska

romanska:

engelska,
tyska

arklas vilket med all nsk

vrd tydlighet visar att ordet
var ngot som fanns redan i
det gemensamma ursprket.
Genom att jmfra olika
sprk kan vi skala bort lager
germanska
fr lager i sprken, och avslja
hur tidigare sprkstadier har
sett ut. Det r sprkhistori
keltiska:
kernas bidrag i detta stora,
iriska,
tvrvetenskapliga projekt.
kymriska
Och som sprkhistoriker
kan jag konstatera att mnga
av de ord som vi har
lyckats spra tillbaka
baltotill det gemensamma
slaviska:
slaviska
ursprket stmmer
ryska, polska,
ganska bra verens
tjeckiska
med den arkeolo
giska jamnakulturen:
en nomadisk kultur med
boskapssktsel och inslag av
baltiska:
enklare jordbruk.
litauiska,
Vi kan ocks rekonstruera
lettiska
ord fr olika boskapsdjur,
som kor och oxar. Dessa djur
tycks redan indoeuroperna
ha anvnt som dragdjur. Vi
kan rekonstruera ett ord fr
sprktrdet
P den indoeuropeiska
den anordning som anvndes
stammen vxer mnga
nr man spnde djuren vid
grenar. Hr syns ngra
vagnar och plogar: ordet fr
exempel p sprk och
ok. ven hr syns de indo
sprkgrupper.
europeiska anorna i svenskan:
vi hittar ordets slktingar i
svl engelskans yoke som i
sanskrits yugam och latinets
iugum. Vissa mjlkprodukter
kan ocks f en indoeuropeisk
version; surmjlk, smr och
sina djur och tog vara p bde
verbet mjlka r mjliga att
mjlk och ull.
spra. Likas finns hstar, fr
och herdar i de frhistoriska
sprkhistoriker r heller inte
mnniskornas ordfrrd, och
frmmande fr att terupp
det verkar som om de ocks
finna hjulet. tminstone inte
tog reda p frens ull. Vi hit
som ord. Och detta r intres
tar ocks ord fr att kamma
sant nr det gller dateringen
och karda ull, samt diverse
av det indoeuropeiska urspr
verb fr att vva, spinna och
ket, eftersom det tyder p att
sy. Indoeuroperna levde nra
det mste placeras i en tid efter

franska,
italienska,
spanska

italiska:
latin

grekiska

albanska

armeniska

indoiranska

iranska:
persiska

indiska:
hindi,
sanskrit

att hjulet hade uppfunnits

och p en plats dr man redan
knde till hjulet.
Ett ord fr hjul kan vi allts
terskapa, och dessutom ord
fr vagnar, hjulaxlar, nav och
skaklar en ganska detaljerad
vagnsterminologi. Specifika
ord fr vagnens olika delar
terfinns i s olika sprk som
iriska och sanskrit, allts tv
Sprktidningen 29

sprk som aldrig sttt i nra

geografisk kontakt. Drfr
kan man med stor sannolikhet
anta att dessa ord hr till det
gemensamma arvegodset.
Vagnarna tycks allts ha
rullat i det gemensamma
ursprket, och r antagligen
inte ord som har lnats mellan
sprken eller bildats parallellt
och oberoende av varandra.
Kanske var det just denna
teknologiska utveckling som
gjorde det mjligt fr indo
europerna att brja expan
dera vsterut ...
En annan central frga i den
hr diskussionen r hsten.
I ursprket hittar vi ord fr
hst, fl och att tmja. Man vet
att det har funnits vilda hstar
p den pontiskkaspiska
stppen. Redan s tidigt som
frn 3 500 f.Kr. finns arkeo
logiska fynd som pekar p att
man har haft tama hstar.
Det finns ett mycket vl belagt
indoeuropeiskt ord fr hst
som har bevarats i nstan alla

Fakta:
Indoeuropeisk
ordlista
ker: p mykenska a-ko-ro,
p grekiska agros, p latin
ager, p sanskrit ajras.
rja: gotiska arjan, latin arre.
ok: engelska yoke,
sanskrit yugam, grekiska
zugon, latin iugum
fr: litauiska avis,
sanskrit avis, latin ovis
ull: litauiska vilna,
gotiska wulla, latin lna
30 Sprktidningen

Sprkhistorikerna verkar
inte ha satsat
p fel hst
indoeuropeiska sprkgrupper.
Bland dessa hittar vi latinets
equus, sanskrits avas, litau
iskans ava och forniriskans
ech. P urgermanska hette
hst *ehwaz (* fre ordet be
tyder att det r en rekonstruk
tion) och det finns bevarat
i islndskans jr. I svenskan
finns det hr gamla ordet fr
hst bevarat i det ovanliga
namnet Joar, som p forn
nordiska betyder hstkrigare.
Hsten har dessutom en viktig
roll i rituella sammanhang
i flera av de ldsta indoeuro
peiska kulturerna som vi
knner till.

ernas gemensamma ursprk.

Spren leder uppenbarligen
fram till den stppkultur, som
genetikerna nu kan visa snabbt
har spridit sig ver stora delar
av Europa.
I s fall skulle dessa stpp
levande mnniskor ha talat ett
sprk som ligger relativt nra
den rekonstruerade modellen.
Nr dessa mnniskor sedan
brjade sprida sig vsterut,
fortsatte de att tala sitt sprk
och olika dialekter och
varianter av sprket mste ha
uppsttt ver tid.
Vi kan konstatera att bde
de arkeologiska fynden och
genetiken tydligt pekar p en
massiv invandring frn st till
vst fr ungefr 5 0004 500
r sedan. Och dessa invand
rare frn st kan mycket vl
ha varit talare av ett indoeuro
peiskt sprk.

sprkhistorikerna verkar
allts inte ha satsat p fel hst
nr de terskapat indoeurop

Jenny Larsson r professor

i baltiska sprk och ordfrande
i Sveriges unga akademi.

rder: latin artrum,

grekiska arotron, litauiska
arklas, forniriska arathar
fornnordiska arr
hjul: grekiska kuklos,
sanskrit cakra,
fornnordiska hvel
hund: latin canis,
grekiska kun, sanskrit v,
litauiska uo
hst: latin equus, sanskrit
avas, litauiska ava
mus: latin ms, grekiska
ms, sanskrit m,
fornkyrkoslaviska my,
fornhgtyska ms,
fornnordiska ms.
ga: latin oculus,
fornkyrkoslaviska oko,

litauiska akis, fornpreussiska

ackis, sanskrit ak
ra: latin auris, forniriska u,
litauiska ausis, gotiska auso
nsa: latin nris, sanskrit
ns-, litauiska nosis,
fornengelska nasu,
modern engelska nose
moder: latin mter,
sanskrit mtar-, avestiska
mtar-, forniriska mithir,
fornkyrkoslaviska mati,
litauiska mot
fader: latin pater, sanskrit
pitar-, grekiska patr,
fornhgtyska fater

ehwaz-gngg
Ordet fr hst har
bevarats i nstan
alla indoeuropei
ska sprkgrupper.
Det urgermanska
ordet fr hst var
ehwaz.

Sprktidningen 31

karins
historia
Fint fulsprk

Fult sprk
inte bara fr pbeln

u finare folk desto finare sprk. S brukar

Nr det blir folk av dig, ditt slke, s
jag sga nr jag frelser. r jag p gott humr
blir mina skor nya, sger mostern till den
illustrerar jag med lite lagom Liding-surr p
tonriga Agneta, och kallar henne sedan
i:na fr att riktigt bevisa min tes. Men, precis
fr ett ont as och avskrap. Det var ju inte
som de flesta tjusigt formulerade sanningar, r
s snllt. Ocks Agnetas pappa formuocks detta en med modifikation. Fr fint folk
lerar sig s lagom artigt en kvll nr hon
har alltid kunnat vara fula i mun.
str och lagar mat: Det du lagar det m
Lt oss ta oss till 1600-talet. Inte bara fr att svenskan svinen ta och du sjlv, sger han. Sedan
d klingade annorlunda och konstigt p ett spnnande
ger han henne en lng utskllning.
stt, utan kanske mest fr att samhllet tydligt var
Men Agneta r inte s mycket
indelat i fint folk och pbel, vilket gr mina resobttre. Tv pigor hon inte
karin
nemang s mycket lttare att flja.
gillade kallade hon fr lttmilleS
Pbeln, de gjorde 1600-talet till det mustiga
frdiga horor. Nr hon inte
r docent
och vulgra sprkets rhundrade. Rttsprotoville dansa med en ovlkomisvenska vid
Sdertrns
kollen frn tiden r pepprade med pigor, skomen friare bad hon surt
hgskola.
makare och annat lst folk som kallar varandra
skam g med honom, det vill
fr hortutor, slapptaskar och snorslevar. Och ker
sga ungefr dra t helvete.
p bter.
Hon m ha frotterat sig med den
Men ven fint folk hade tillgng till sprkets skuggsvenska eliten i maktens allra vackraste
sida. Agneta Horn, en av det svenska samhllets allra
salar, men memoarerna r spckade
finaste flickor p den tiden, hade det definitivt. Grevmed invektiv och elakheter. Hr hr man
inna, barnbarn till Axel Oxenstierna och s smningom
folk kalla varandra fr frgiftiga klp,
rik som ett troll. Men tidigt moderls och olycklig i elaka
narrar, skvallerkrringar och bytingar.
slktingars vld. Fr att bertta om sin svra barndom
Man ber andra dra till hlwites och ger
skrev hon en sjlvbiografi dr vi kan hitta en hel del minfanen i allt.
dre vackra sprkprov. Behndiga bevis p att hg brd
Jojo, s kunde det allts lta hos adeln
och uppfostran inte vaccinerar mot sprkliga fulheter.
p den tiden. Och det var ju trkigt fr
Agneta och hennes hushll att det lt s
agneta var en viljestark och envis person, vilket skert
dr inom de stndsmssiga vggarna.
r en av anledningarna till att memoarerna innehller
Men det r spnnande fr oss, som kan
en hel del verbala tjuvnyp och tergivna, utdragna grl.
lra oss lite om fint folks mindre fina
Mumma om man r ute efter lgsprk.
vanor nr det gllde sprk.
32 Sprktidningen

men nu ska vi vara rttvisa.

I Agnetas memoarer kan man
ocks ltt lgga mrke till ett
drag i hgrestndssvenskan
som kanske r mindre fr
vnande: eufemismerna och
de frsknande uttrycken. De
dr som liksom tassar p t
kring det knsliga, som sger
lite mindre n man mste fr
att kunna sga s mycket mer.
Som nr mostern miss
tnkte Agneta och fst
mannen fr att ha kuckelurat
innan brllopet.
Och kan jag inte annat
tnka, n att i har sjlv mtte
varit sdan, som i tnka oss
bda till, frste fstmannen
ifrn. Den som sa det, hon va
det. P detta vis kallar man
ngon fr slampa utan att ta
det fatala ordet i sin mun. Om
mostern anvnde snajdiga
eufemismer hon ocks eller
tog bladet frn munnen fr
att besvara beskyllningen,
frtljer inte historien.
Agneta lyckas ocks teckna
riktigt fula portrtt av sina
vrsta fiender, utan att an
vnda ngra grvre ord. Hen
nes faster Ebba, som genom
ren plgade henne med svl
stryk och bannor som hrda
tyglar, skulle mycket vl ha
kunnat f en hel del mindre
snygga knamn. Men endast
en gng kallar Agneta henne
elak, och aldrig ngonsin
fr Ebba ngot annat epitet
n fru. Fru Ebba hit och fru
Ebba dit. Men att den dr fru Ebba r en riktig sat
krring, det framgr nd med all nskvrd tydlighet.
Foto: martin stenmark

Fint folk
kan ocks
behva
frsvara sig
i en verbal
duell

lt oss nu knyta ihop det hr. Ju finare folk, desto finare

sprk var det inte s jag brukade sga? Jo, men man
brukar ocks sga att sknheten sitter i betraktarens
ga. P liknande stt ligger nog den sprkliga tjusig
heten mer i lyssnarens ra och mindre i sprket i sig.
Vi tycker det r fint som sgs av dem vi tycker r fina och
frmer.

Men ocks fint folk anvnder allts

fult sprk. P 1600talet och i dag. S
klart. Fr fint folk r ju ocks mnni
skor. Som kan behva frsvara sig
i en verbal duell eller dnga till en fiende
med ett saftigt invektiv. Och som nr det
behvs kan frvandla fult till fint linda
in tarvligheterna s att de nstan inte
syns men likafullt knns. D slipper
man bterna.
Sprktidningen 33

Portrtt

Ingenting
kan vara
falskt p
teatern, fr
den r redan
falsk

R rigt
sprk

Skdespelaren
och regissren

tar i s hon
spricker. Hon
kan vlja bort
vardagssprk,
fr det r inte
vardag. Det
r teater.

TE X T: mona bl s j
FOTO:HEnRIC lInDs TEn
/lInDs TEn & nIl sson

Portrtt
Gunilla visar med handen
hur mikrofonen brukar sitta
liksom tejpad vid munnen.
Det hr gr att mnga unga
skdespelare i dag r jtte
rdda fr att ta i eller ver
driva. Det r det vrsta de vet.
De tycker att det r falskt.
Gunilla Rr har sjlv inga
problem med att ta ut svng
arna.
Ingenting kan vara falskt
p teatern, fr den r redan
falsk, om du frstr vad jag
menar. Fr mig r teatern en
lek som bygger p lgn och
frstllning, s jag har inga
problem med verdrifterna.
Men det r vl fr att jag
har en annan tradition och
ocks en annan lust.

om skdespelare lnar
Gunilla Rr ut sig sjlv till
en annan typ av kropp men
ven till en annan typ av tal
och text:
Jag brukar sga: I brjan
var ordet, men jag mste ocks
bli kttet som gestaltar ordet.
I bsta fall kan det g att hitta
en gestaltning som lmnar mig
och gr in i ngonting bortom
mig. Men jag r nd alltid
dr s det kan jag inte komma
ifrn.
Gunilla Rr r ocks regis
sr, och har varit adjungerad
professor i scenisk gestaltning
vid Gteborgs universitet.
Hon ser en tillbakahllen trend
i dagens teater.
Skdespelarna sitter
vldigt stilla. De anvnder
inte kroppen i ondan. Ofta
frstrks skdespelarnas tal
med sm mikrofoner.
36 Sprktidningen

den dr lusten syns

tydligt i Gunilla Rrs
gestaltningar, bland annat
den av kulturpersonligheten
Gertrude Stein. I pjsen
med samma namn hll hon
publiken i ett jrngrepp med
en obarmhrtigt distinkt dik
tion, med ett extremt precist
och musikaliskt sprk.
Det r intressant att du tar
upp Gertrude Stein, fr det r
det exemplet dr jag har vgat
experimentera mest med
sprket, med volymen, med
fraseringen. Med att vga vara
s stor att rummet nstan bris
ter. Det hr ju ihop med Ger
trude Steins personlighet. Hon
trodde att hon var Napoleon!
Som Gertrude Stein sg
Gunilla Rr ingen anledning
att fega, och d fick hon ocks
kontakt med det som hon tror
r urcellen till teatersprket.
Det r ett frhjt sprk.
Inte bara vardag och naturligt.
I frestllningen om Ger
trude Stein stod hon ocks helt
ensam p scenen.

Skriet
Gunilla Rr visar
hur frtvivlan ter sig
fr Marianne Goldman
(till vnster) och
Gunilla Bothius
(mitten) i Selmas
salong.

Det var ocks intressant,

fr vi vill ju kommunicera p
teatern, men nr det var en s
lng monolog blev jag tvungen
att pausera och vnta in, som
om publiken ibland svarade p
vad jag sa. Fr annars gick det
fr fort!
Gunilla Rr hade tidigare
inte riktigt frsttt att man
kan g s lngt med sprket.
Upptckten gjorde henne glad,
efter alla r i yrket.
Jag roade mig med att
tnka p ldre skdespelare
och en gammal teatertradition.
Jag hrmade vldigt mycket
innan jag hittade mitt eget stt
att gra det p.
Hrmning r ju ocks en
form av dialog med frlagan.
Gunilla Rr talade med
sdana storheter som Keve
Hjelm och Margareta Krook.
De hade ju mycket mer
timbre.
Hon fr detta ursprungligen
franska ord, som betyder
ungefr klang, att vibrera och
lyfta i rummet nr hon illustre
rar det.
ven de som skriver pjserna
har klanger att frmedla till
dem som ska framfra stycket.
Hr kommer vi in p
Kristina Lugn. Gunilla Rr
spelade senast hennes pjs
Stulna juveler.
Kristina Lugn r fantas
tisk att jobba med p scenen,
fr hon skriver inte vanliga
repliker hon skriver lyrik. S
det r stora buketter av lyrik
och aforismer som man ska
frska gra om till en replik.
Ibland tror Gunilla Rr
att publiken mste sl dvrat
till nr de ser en Kristina Lugn

Fr mig r
teatern en lek som
bygger p lgn
och frstllning,
s jag har inga
problem
med
verdrifterna

Sprktidningen 37

Portrtt
pjs, fr de orkar inte ta in all
text. Men som skdespelare
mste Gunilla nd framfra
allt.
D kan jag med kroppen
frstrka med en gest och visa:
nu r det positivt det jag pratar
om, och nu r det negativt.
I Stulna juveler fanns en
scen dr Gunilla skulle frfra
motspelaren Jakob Eklund.
Han talade oavbrutet,
medan jag inte talade alls.
nd hade vi en vldigt spe
ciell dialog. Alla mina svar till
honom var fysiska. S dr
jobbar vi mycket p teatern.
Kroppens sprk r dock inte
viktigare n textens sprk,
menar Gunilla Rr. Det r
kombinationen som blir viktig.
Talet och mimiken i kom
bination med resten av krop
pen kan ocks uttrycka det
som kallas undertext. Ngot
som diskuteras en hel del p
teatern.
Om jag sger Jag lskar
dig, s kan jag sga det som om
jag menar det, jag kan sga det
som om jag inte menar det eller
jag kan sga det som om jag
hatar dig.
Man kan allts experimen
tera med vad texten betyder
om man lgger en delvis annan
innebrd under texten.
Jag tittar p folk p stan,
och ser pltsligt en kvinna
som grter och en man som
omfamnar henne, och jag vet
inte varfr hon grter. Sedan
hr jag att de pratar om ngot
positivt som har hnt. Det
frsta du tnker behver inte
alltid vara det korrekta.
Som regissr r Gunilla noga
med att inte anvnda ord som
beskriver knslor.
38 Sprktidningen

Vi regisserar inte varandra

med adjektiv, till exempel. Vi
anvnder verb. Jag sger inte:
Du diskar, du r jtteledsen,
och han kommer, och d ska
du tala om fr honom att du
knner att du vill att han ska
vara hr.
Hon spelar ver med darr p
stmman.
I stllet sger jag: Du
diskar, han kommer och d ska
du frska f honom att stanna
hr.
ett manus innehller mnga
rster, och det r krvande att
f fram alla nr replikerna ska
ta gestalt p scen eller film.
Att lsa manus r sllan
som att lsa Edith Sdergran
eller Karin Boye, nr texten r
s mttad att jag bara njuter av
att f ta den i munnen.
Ibland lter alla rster i
manuset likadant. D mste
skdespelare och regissr ta
reda p om rsterna verkligen
ska lta p samma stt nr
de framfrs eller om de ska
srskiljas.
Detta gller frsts ocks
filmmanus, och mrktes
bland annat nr Gunilla Rr
medverkade i filmen En gng
om ret, med manus av Gorki
GlaserMller.
Replikerna dr var inte
stora eller mrkvrdiga. Det
var vardagsrepliker. Men det
var nd repliker som jag
tyckte att jag ville sga. Min
manliga motspelare, dremot,
valde att ta bort repliker hela
tiden. Dr hade vi helt olika
strategier.
Filmens vardagsrepliker
utgr en stark kontrast mot
replikerna i till exempel
grekiska tragedier eller i
Shakespeares dramer, ppekar
Gunilla Rr.

Dr fr man kmpa som

en galning med sprket, med
melodin och med Vad betyder
det hr? Det kan vara sju tta
rader som egentligen betyder
en enda sak.
D fr Gunilla tnka mnga
varv innan hon kommer fram
till hur hon ska sga det s att
publiken frstr vad hon sger.
Det r lite som hos Kris
tina Lugn du kan fastna i
blomsterprakten.
Det gller att inte bli frfrd
av manusets sknhet, som man
till varje pris vill frmedla till
publiken.
D blir det bara: h vad sa
hon? Det var s bra! Den som
lyssnar vill sitta och skriva ner

Jag brukar
sga: I brjan
var ordet,
men jag mste
ocks bli
kttet som
gestaltar ordet

Gunilla Rr
Fdd: 1959 i Bromma,
Stockholm.
Pjser i urval: Jonas Karlssons
Mellanrum (2009), Marty
Martins Gertrude Stein
(2011), Kristina Lugns Stulna
juveler (2013), Ingmar Bergmans Hstsonaten (2014).
Som regissr (urval): Jessica
Zandns Min mormor Gladys
(2010), Karin Thunbergs
Felicia frsvann (2013).
Filmer i urval: Susanne Biers
Freud flyttar hemifrn (1991),
Gorki Glaser-Mllers
En gng om ret (2012).
Aktuell: Sommarpratar
i radions P1 22 juli.

varenda rad nstan. Det blir

fr svrt.
De riktigt vardagliga
pjserna erbjuder motstnd
p ett annat stt.
Till exempel var Gunilla
Rr och Johan Rheborg fr
sex r sedan med i pjsen
Mellanrum, skriven av Jonas
Karlsson.
D hll vi p att bli van
sinniga. Jonas Karlsson r
vldigt skicklig p mnga
stt. Han r gammal klarinet
tist, och det knns, fr det r
som en fuga. Det r sprkligt
vldigt avskalat och rytmiskt.
Det var mycket Va? Vad sa
du nu? Sa du nt? Nej.
Knackade det? Men det r

obeskrivligt
Gunilla Rr
vill inte ha knslorna
skrivna p nsan.

ursvrt att lra sig utantill.

Ursvrt!
Som sagt, teater handlar
mycket om det som inte speg
las i ord. Och blir sprket fr
avskalat r det inte ltt att f
fatt i det dr osagda.
Det r svrt att hitta nya
undertexter nr man ska sga
Va? hela tiden!

Mona Blsj r forskare vid

Institutionen fr svenska och
flersprkighet vid Stockholms
universitet.
Sprktidningen 39

Vrt
vanligaste
ovanliga
ord
TEX T: L ARS MELIN

40 Sprktidningen

Ett ord
som

och

borde vara
ltt att
stava,
uttala

och

runstenar r och det vanligaste

ordet, s det r inte frga om
ngon modefluga. Och tre
procent r mycket; 99,9
procent av alla ord nr inte ens
promillenivn.
Detta innebr allts att tre
procent av orden i en normal
text har en helt bisarr stavning:
ljudet k stavas ch.
I andra sammanhang stavas
ljudet k med bokstaven k.
Ibland stavas det med c eller
ck. Det kan ven stavas med
bokstaven x fr att terge
ljudfljden ks. I vissa ord, som
chiantivin, stavas kljudet
ocks med ch men sdana
udda inlnade ord bortser jag
frn hr.

I
anvnda.
Men det r
det inte.

en normal text p svenska

r i genomsnitt tre procent
av orden och. Till och med p

om man slr upp ordet och i

Svenska Akademiens ordbok,
SAOB, fr man veta att det
under lng tid fram till
mitten av 1700talet fanns ett
otal konkurrerande ochstav
ningar: oc, og, ogh, ock, ok, och,
okk, , g, kk, ogh med flera.
Varfr just och vann framgr
inte av SAOB, men den troliga
orsaken r att det sg lite lagom
tyskt ut under en tid d tyska
var prestigesprk.
Inte ens uttalet av ordet
och r sjlvklart, men absolut
vanligast fr ett obetonat och
r ett kort ljud. Det skapar
nsta problem. Och uttalas
allts precis som det tredje
vanligaste svenska ordet, att
tminstone nr det gller det s
kallade infinitivmrket att (det
att som stts framfr infinitiv
formen av verb, som i att sova,
att komma, att d). Nr ngon
uttalar fljande meningar r
det klurigt att veta om ska

av orden i en normal text p

svenska r och. Det innebr
att det r svenskans
vanligaste ord.
Den hr
texten r dock
lngt ifrn normal.
Hr frekommer
ordet och
hela 7 %

tolkas som och eller att: Det r

dags sova nu; Du fr nog lov
komma nu; skiljas e d en
smula.
Det skapar rttstavnings
problem.
Men det kan vara minst lika
klurigt att placera och i rtt
ordklass. Svenska Akademiens
ordlista, SAOL, anger till
exempel att och r en konjunktion, det vill sga ett ord som
relaterar satser eller delar av
satser till varandra. Ordlistan
mrkar det faktum att och inte
s sllan r preposition.
I uttryck som gin och tonic
och korv och brd r det frsta
ordet viktigast och det andra
en bestmning, som i gin med
tonic och korv med brd.
Detta visar att inte ens
betydelsen av och r sjlvklar.
Det r normalt bara jurister
som r medvetna om att och
ibland betyder eller: Fakturor
attesteras av ordfrande och
kassr. Nej, man tnkte nog
Sprktidningen 41

logi har kvinnan tv uppgifter:

FLER VANLIGHETER
matberedning och barna
ISVENSKAN
fdande.
Vanligaste ordet r allts och.
P andra plats kommer i och att
I Kvinnan ska st vid
r det tredje vanligaste ordet.
spisen och fda barn ska
Vanligaste bokstaven r e, som utgr
par och en aspektrelation
tio procent av alla tecken. Tva r a
mellan de tv verbfraserna
och trea n. Det vanligaste skrivtecknet
r punkt. Komma och kolon r tva
st vid spisen och fda
och trea. Vanligaste kombinationen
barn. Handlingarna pgr
av tv ord r det r. Vanligaste
samtidigt och utdraget,
versal r D. Tva r M
och trea r H.
precis som i uttryck som det

inte att det skulle behvas tv

namnteckningar.
ditt frtroende fr och hller
kanske p att rmna nu. Men
det finns fler knepigheter med
ordet. Hur fungerar till exem
pel och hr: Och flickan hon
gick i ringen. r det en huvud
satsinledande partikel? Eller
hr: Var snll och kom! r
och:et i detta fall en subjunktion (det vill sga en konjunk
tion som inleder en bisats)?
Och hur fungerar och i en
replikvxling som denna:
Nu r jag trtt p de hr
dumheterna.
Och?
r och en interjektion hr?
Det sista exemplet skulle
ocks kunna vara en avgrammatikalisering, det vill sga
ett simpelt formord som och
har graderats upp till ett
betydelsebrande ord med
den kraftfulla innebrden
Skiter vl jag i! Fr och tycks
ingenting vara omjligt.
med s mnga kluriga funktio
ner r det frsts fritt fram att
anvnda och i vitsar. Uttrycket
Kvinnan ska st vid spisen och
fda barn r en sdan. Strikt
enligt ngon nattstnden ideo
42 Sprktidningen

str och vger, hon stod och

funderade. Drmed tnks
kvinnan ha uppskt spisen
fr att dr nedkomma med en
arvinge. Mttlst roligt.
Men frn skmt till djupt
allvar. Kanske r och till och
med ett farligt ord! Jo, man
kan gra fel, och inte vilka
sprkfel som helst, utan tung
sprkkriminalitet: bryta mot
regler om symmetri och om
attributets rckvidd.
Rckvidden r ett osynligt
fel, det vill sga f uppmrk
sammar det problematiska
med frasen grn chartreuse och
konjak. Men teoretiskt skulle
attributet grn kunna strcka
sig ver och:et och ange ven
konjakens frg. S uppfattas
ju frasen alla mina urblekta
trjor och skjortor. Troligen
handlar det om bde trjor och
skjortor som alla r urblekta.
Vi mste allts vara aktsamma
p hur lngt ett attribut kan
strcka sig.
Besserwisserlingvistik!
fnyser sprkliberalen. Men
vad hnder nr arvtanten i sitt

Kanske r
och till och
med ett
farligt ord!

testamente lter Ensamma

kattstiftelsen f halva aktie
depn och Kohinoordia
manten? Troligen ryser vi vid
tanken p att denna legenda
riska delsten ska klyvas i tv
halvor. Men hellre det n att
kattstiftelsen ska f hela, som
det ju blir om halva inte fr
strcka sig ver och:et. Men
vad sger Kattstiftelsens
advokater? Vakta dina och
tminstone i juridiska
dokument!
symmetriregeln r inte heller
ngot att leka med. Regeln
innebr att och ska samordna
satser och satsdelar av samma
slag. S hr ska det fungera:
Jag tror att Rembrandt och
Rubens (tv nominalfraser)
mlade och slde (tv verb
fraser) tavlor och att de drog
in stlar p sin business.
I detta exempel samordnas
dessutom tv attsatser:
Jag tror att och att de
Symmetrifel innebr allts
att man samordnar fraser som
r olika:
Kirurgen hade glmt vilken
njure han skulle ta och
journalen hemma.
Hr samordnas en sats
(vilken njure han skulle ta)
och ett substantiv ( journalen).
Med sitt skarpa intellekt
och skalpell lste han
problemet.
Sitt passar bra till intellekt
men mindre bra till skalpell
nd samordnas fraserna
med och. Dessutom har skarp
tv betydelser, trots samord
ningen.
Patienten vaknade ur
narkosen och till insikt om
Den Svenska Vlfrdens
Vlsignelser.

Vakna fr olika betydelser

tillsammans med de tv prepo
sitionsfraserna ur narkosen
och till insikt som samord
nas.
svensk sprkvrd har
lnge sett milt p symmetri
felen, men modernare under
skningar av hur lsare
i testsituationer reagerar p
felen stmmer till viss efter
tanke. Det r stor risk att felen
fr virrar lsaren, sinkar
lsningen och frsmrar
frstelsen. Orsaken r att

MER MELIN!
ord kan stlla till med
Om du r nyfiken p
s mycket elnde
underskningen om symsom just och. Fr
metrifelen, ls Lars Melins
gan r om det inte
uppsats Symmetrimysteriet.
p det viset r vrt
Ett fall fr sprkpolisen,
2008. Den kan laddas ner
ovanligaste ord.
frn Larsmelin.se.
S fr skerhets
Och p sid 13 kan du
skull: undvik och!
lsa en intervju
med Lars.
Det finns massor av

och:et vcker
fr vntningar om en
fortsttning som aldrig kom
mer. Och:et lmnar besvikna
och frvirrade lsare i sitt spr.
Visst r det ofta knepigt med
ord. Men det r ovanligt att ett

andra ord.

Lars Melin r docent

i svenska och populr
vetenskaplig frfattare,
senast med Money talks,
Morfem frlag, 2013.

Sprktidningen 43

Nr ngot
i Sverige inte
finns p
finska sker
sverigefinskan
nya vgar.
TE X T: RIINA HEIKKIL
INTERVJUER: WIVAN NYGRD-FAGERUDD
FOTO: HENRIC LINDS TEN/
LINDS TEN & NIL SSON

Sv
en
s

a
k

44 Sprktidningen

ka

s
n
f

Sprktidningen 45

finland finns inga landsting,

s den finska sprkvrden i
Sverige har byggt ett nytt finskt
ord: maakrjt. Fr de finnar
som bor i Sverige mste kunna
tala med varandra p sitt eget
sprk om svenska samhlls
fenomen. Men nya finska ord,
fr viktiga svenska freteelser,
uppstr ocks spontant.
Systembolaget fr kort och
gott heta Systeemi.
Systeemi och liknande
uppfinningar kallas svecismer
ord eller uttryck som r lnade
frn svenskan, i mer eller
mindre finskanpassad form.
Finsksprkiga i Sverige lnar
ltt in svenska ord, srskilt i
talsprket, och i takt med att
svecismerna ser dagens ljus
blir ocks den finska som talas
i Sverige mer och mer olik den
finska som talas i Finland.
denna svenska variant av
finska kallas vanligen sverigefinska inte att frvxla med
finlandssvenska, som r den
variant av svenska som talas
i Finland. Och i sverigefinskan
infrlivas allts ord som speg
lar det svenska samhllet.
Finsk sprkvrd vill grna att
det finska skriftsprket
i Sverige ska hlla sig s nra
finskan i Finland som mjligt,
och har som uppdrag att bland
46 Sprktidningen

annat erbjuda finska termer fr

de svenska samhllsfenomen
som saknar motsvarighet
i Finland. Ordet maakrjt,
r ett exempel p detta. Det r
ett versttningsln med ordet
maasom betyder land och
krj som betyder ting.
Det r drmed ett sverigefinskt
ord, men inte en svecism.
Svecismerna stter man
frmst p i talsprket, och dr
frekommer de inte bara som
enstaka ord, utan blir en del
av hela det finska sprksyste
met. Man kan jmfra med de
mnga engelska lnord som
kommer in i svenskan, och
som d anpassas till svenskans
system av bjning, stavning och
uttal. Baby blev bebis, babies
blev bebisar.
Men till skillnad frn engel
skan och svenskan r finskan ett
s kallat agglutinerandesprk.
Det innebr att man i hgre
grad n i till exempel engelska
och svenska anvnder sig av
bjningar som fogas till ordets
grundform. P s stt bildas
lngre ord i sprket, som hr:

tehd ilolla
att gra ngot med gldje
P ordet ilo, gjdje, har man
hr hngt adessivndelsen
-lla. Adessivr ett kasus, och
med det kan man uttrycka med
vad man gr ngonting, dr
svenskan i stllet skulle ha flera
ord, som i detta fall allts pre
positionen med. Finskan har
14 kasus eller 15 beroende p
hur man rknar som bidrar
till den rika bjningsfloran.
Den mer korrekta finska
formen av tehdilollaskulle
vara tehdilomielin, att gra
glatt, medan anvndningen av
adessiv i tehdilollaavsljar
det svenska inflytandet: man

Aava
Frisk
skolelev, 15 r:
Vi flyttade till Sverige
nr jag var tv r. Min
mamma r finsk och
min pappa svensk, s
hemma talar vi bda
sprken. Jag gr i nian
i Sverigefinska skolan.
Vi har finsklektion tre
gnger i veckan, men
andra lektioner r mest
p svenska. Nstan
alla lrare kan finska,
och man fr anvnda
finska lrobcker. Men
jag anvnder svenska
fr jag ska ju g i
svenskt gymnasium.
I skolan pratar jag
blandat med alla.
Utanfr blir det mer
uppdelat. Jag frsker
vara noggrann med
finskan, men hittar jag
inte det finska ordet
tar jag ett svenskt och
gr det finskt. Som
nr skolans stafettlag
deltog i en tvling i
Helsingfors. Stafett
heter egentligen viestijuoksu p finska, men
jag sa stafetti.
Alla skollov r jag i
Finland. Det r mysigare dr. Jag har mnga
kompisar som har bott
i Sverige, och gtt i
min skola tidigare. Jag
knner mig hemma i
bda lnderna, men jag
saknar alltid ngot.
I Sverige vill jag hem till
Finland, och i Finland
vill jag hem till Sverige.

pi
Lem
FINT
FINSKT ORD:
Lempi, som
betyder krlek.

Sprktidningen 47

Ke
s i lt

FINT
FINSKT ORD:
Kesilta, som betyder sommarkvll. Det
frflyttar mig till mormor och barndomens
sommarngar.

48 Sprktidningen

Pekka
Heino
programledare, 53 r:
Nr mamma och jag
flyttade frn bo till
Norrkping var jag
nio r. I skolan fick
jag hemsprksunder
visning i finska, men
hemma vergick vi till
att tala svenska. I ton
ren mrkte jag att jag
mste gra ett val om
jag inte skulle tappa
finskan. Jag valde att
hlla den kvar, fr vi
kte till Finland varje
sommar, och jag ville
kunna prata finska med
mormor och kusinerna.
Att kunna tv sprk har
sedan gjort det lttare
fr mig att lra mig
flera sprk.
Numera talar jag
finska bara sporadiskt.
Det kan bli ngra ord
med ngon kollega i
frbifarten, fr att man
kan och br. Jag tittar
p finsk tv ibland och
s frsker jag lsa en
bok per r p finska fr
att ge sprket nring.
Sofi Oksanens Puhdistus p originalsprket
var en stor lsupp
levelse.
Min finska r inte
s bra som jag skulle
nska. Och ibland blir
det fel. Som nr jag
talade med en kompis
p jobbet och bad om
en vink. Anna hintti,
sa jag. Men hintti p
finska betyder inte
vink utan bg. Den
felsgningen kan jag
bjuda p!

har versatt prepositionen

med adessivndelsen.
Lnge var det en benhrd
princip i finsk sprkvrd att
helt avrda frn den hr typen
av uttryck. Men den finska
sprknmnden, det statliga
expertorgan som i Finland ger
rekommendationer om sprk
bruket, har mjukat upp linjen
p senare r. Frn r 2003 kan
man sga teen ilolla, jag gr
det med gldje, med sprk
nmndens vlsignelse.
bde sverigefinnar och fin
landssvenskar ker tunnelbana.
Och i Stockholm heter det ju
just tunnelbana, inte metro
som i Helsingfors. Den sverige
finska sprkvrden rekommen
derar att man anvnder ordet
metro eller maanalainen (som
r en direktversttning av
engelskans underground), men
mnga sverigefinnar anvnder
till vardags helt enkelt ordet
tunnelbana, eller mjligen
tunnelpaana, som med ltthet
fogar in sig i finskans uttal och
bjningar.
Ett annat frdmedel, vars
namn har lnats rakt av in
i det sverigefinska talsprket r
pendeli, pendel, fr pendeltg.
Man hr till exempel ofta:

M meen pendelill
Jag ker med pendeltg
nnu oftare kan man dock hra
en sverigefinne sga att han
eller hon tar pendeln, hellre n
ker med:

M otan pendelin
Jag tar pendeln
Detta r nnu mer svensk
anpassat, eftersom man i
finlandsfinskan inte tar
ett frdmedel. I detta fall har

ocks ndelsen -n lagts till

pendeli, en ndelse som anger
kasuset ackusativ och anvnds
fr ett objekt i bestmd form.
Tunnelbanan och pendeln
leder kanske fram till barnens
dagis ett annat typiskt ord
som hr det svenska samhllet
till. Ordet fungerar bra nr
finskans ndelser ska hakas p.
En finsktalande frlder
i Sverige kan mycket vl sga:

Nyt lhdetn dagikseen

Nu ska vi g till dagis
Och p dagis ter barnen ofta
mellis, mellanml, och det gr
ocks bra att servera p sverige
finska:

Haluatko mellist?
Vill du ha mellis?
Mellis i den hr meningen har
frsetts med den finska parti
tivndelsen -t. Partitiv anger
att det handlar om en del av en
strre helhet (en portion).
Men ibland mste man
stanna hemma eftersom barnet
r sjukt, och i Sverige fr man
d vabba. ven det ordet fogar
enkelt in sig i en finsk bjning:

M vabbaan huomenna
Jag ska vabba i morgon
Hr r vabba bjt med n
delsen -an, som anger frsta
person singular i enlighet
med subjektet m, jag.
De hr smidiga frkort
ningarna vlkomnas i sverige
finskan, men de ofrkortade
formerna r svrare. Svenska
sammansatta ord, som daghem
och mellanml blir otympliga
att anpassa, eftersom de redan
lnga sammansttningarna
blir nnu lngre nr de finska
bjningarna lggs till.
Sprktidningen 49

Nr man vl lmnat in ungen

p dagis och kommit till sin
arbetsplats, tar andra typiskt
svenska aktiviteter vid. Dessa
mste ocks inlemmas i det
finska sprksystemet. P kontor
i Sverige fikar man utan urskill
ning, och p mnga arbetsplat
ser kan man hra:

Mennn fiikalle
Vi gr och fikar
Men nr man sedan p sverige
finska ska specificera vad det
r man ter nr man fikar kan
det bli problematiskt. Frleden
rull i svenskan kan ibland
vilseleda sverigefinnar. De
finska orden kretorttu, rull
trta, liukuportaat, rulltrappa
och pyrtuoli, rullstol blir
i mnga sverigefinsksprkigas
tal lite fel. De brjar, efter
svenskt mnster, i stllet sga
rullatorttu, rullaportaat och
rullatuoli. Dr r svenskas
pverkan ganska stark.
Det r dock inte helt ovanligt
att orden med rullfrled
anvnds ven i Finland. Kieli
toimiston sanakirja r titeln
p Institutet fr de inhemska
sprkens omfattande finsk
sprkiga ordbok, och den har
bde rullatuoli och rulla
portaat som uppslagsord, men
med anmrkningen att det
r bttre att anvnda orden
pyrtuoli och liukuportaat.
Svida man inte med rulla
tuoli avser det traditionella
sterbottniska hantverksred
skap som behvs nr man ska
spinna garn i vstra Finland,
frsts.
Det blir ibland uppenbart att
sverigefinskan och finlands
finskan inte r helt lika. En
sverigefinne ville till exempel
bertta fr en person p besk
frn Finland att hon hade gjort
50 Sprktidningen

en kupp. Men p finska blev det

ngot annat n det hon avsg:

Me tehtiin kuppi
Vi gjorde en kopp
Finskans kuppi har ingenting
med svenskans kupp att gra,
utan betyder allts kopp. Det
hnder att sverigefinnar tar till
de hr direktversttningarna
nr de inte hittar ett lika enkelt
och smidigt stt att sga samma
sak p finska.
Men smidigheten kan frsts
bedra frstelsen, och ka
antalet missfrstnd. Sprk
vrden jobbar drfr med att
utveckla det finska sprket
i Sverige i en riktning som inte
ska skilja sig fr mycket frn
finskan i Finland.
P samma stt jobbar till
exempel finlandssvenska
sprkvrdare med att hlla den
svenska som talas i Finland s
nra den svenska som talas i
Sverige som mjligt. Mnga s
kallade finlandismer uttryck
som r unikt finlandssvenska
frsker man undvika, liksom
vissa fennicismer sprkdrag
som beror p finskt inflytande.
Och ett syfte med den hr
typen av sprkvrd r att
modersmlstalarna p var sin
sida stersjn ska kunna frst
varandra.
Men nr ngon flyttar till ett
nytt land, fullt av landsting,
dagis, fikabrd och kupper, r
det inte konstigt att sprket
ocks hnger med.

Riina Heikkil r sprkvrdare

i finska p Sprkrdet vid
Institutet fr sprk och folk
minnen.
Detta r en bearbetad version
av en artikel som tidigare har
publicerats i Sprkbruk
(www.sprakbruk.fi).

Tanja
Lorentzon
skdespelare, 43 r:
Jag r fdd i Sverige,
i Botkyrka, och talade
bara finska tills jag var
fyra eller fem r. Nr
pappa lmnade familjen
fr en annan kvinna,
beslt mamma att vi
skulle tala svenska.
Hon tyckte att det var
bst s. Det skulle gra
oss riktigt svenska.
Sedan glmde jag
finskan. Det har varit
en stor sorg, och jag
har frskt terervra
sprket. Jag brjade
plugga finska p
universitetet sam
tidigt som jag gick p
scenskolan. Folk sa till
mig att finskan skert
finns kvar dr, att den
bubblar fram. Men det
gjorde den inte. Det
kom ingenting!
nd var vi i Finland
varje sommar, och
jag lekte med mina
kusiner p finska.
Men nr barn leker
behvs det inte mnga
ord, och med mina
systrar pratade jag
bara svenska. Nr jag
trffar mina slktingar
i Finland umgs vi
numera p svenska
eller engelska. Tyvrr.
Jag r ju varken svensk
eller finsk utan sverige
finne. Sprk och iden
titet hnger ihop. Jag
saknar finskan.

u
t
in

FINT
FINSKT ORD:
Lintu, som
betyder fgel.

Sprktidningen 51

olles stil
Skiljelinjer

Vrt dagliga tal blir

daterat en vacker dag

eningsfulla frfattarjubileer
Lngstrump ligger frsk p bokhandels
lyfter fram evigt vrdefull sknlitte
diskarna, Povel Ramel har precis slagit
ratur ur halv glmska. S r det i r
igenom med sitt vanvrdiga ordvrng
med Lars Ahlin, fdd 1915 och
ande och i den litterra hg
kanske den frmsta i vad som
statustidskriften BLM har fr
olle
ibland kallas arbetarfr
frsta gngen flertalet dikter
joSephSon
fattarnas andra generation.
ett modernistiskt formsprk,
r professor i
nordiska sprk
Lars Ahlin skrev de flesta av sina romaner
utan rim och meter.
vid Stockholms
och noveller mellan 1943, d han debuterade
Andra till exempel jag
universitet.
med Tbb med manifestet, och 1961. Han
sjlv fredrar dock ren
hyllades ofta fr sitt sprk. Lars Ahlins varma,
omkring 1970 som skiljelinje.
rika sprk sveper lsaren oemotstndligt med sig,
Dutilltalets genombrott, rrelsen
frfr honom, fr bort honom, bddar honom in i gldje
mot ett intimiserat och frenklat myn
och trygghet, skrev en hnfrd Olof Lagercrantz i sin
dighetssprk, den stridare strmmen
recension av Lars Ahlins kanske mest bermda roman,
engelska lnord och en del annat skulle
Natt i marknadstltet frn 1957. (Lgg mrke till att
motivera grnsdragningen. En del frsk
Olof Lagercrantz sextio r fre hen ogenerat anvnder
med studenter tyder ocks p att texter
han som knsneutralt pronomen!)
ldre n 1970 uppfattas som sprkligt
lderdomliga, men inte de drefter.
hur knns detta sprk i dag? Kan vi lsa det som sam
tida, eller tvingar oss sprkhistoriens gng att forcera
s lars ahlins prosa frn 1940 och
ett tidsraster innan vi sveps med och bddas in?
50talet r ett bra test. ldrad eller
Sprkhistoriker nu fr tiden ser grna 1945 som ett
samtida? Frst mste d sgas att Ahlins
grnsr fr den moderna svenskan. Ja, alla rtal r
sprk har en del drag som var sregna
naturligtvis ungefrliga. Den stora Svenska Akadeocks fr hans egen tid. Han ville inte
miens grammatik frn 1999, som har till uppgift att
skriva s kallade illusionsromaner, dr
beskriva det moderna svenska standardsprket i tal
lsaren kliver in i en fiktiv vrld utan fr
och skrift, frstr det som svenskan under 1900talets
behll; han ville fra dialog. Lsaren ska
andra hlft. r 1945 beslutar Tidningarnas telegram
vara medskapande i den berttelse som
byr att avskaffa verbens pluralformer i sina telegram
vxer fram. I munnen p sina roman
(de allierade vann kriget, inte vunno), Expressen med
figurer lgger drfr Lars Ahlin ord och
sitt raka kvllstidningssprk r ett r gammal, Pippi
formuleringar som bryter all realism.

52 Sprktidningen

Foto: johan bergling

Tolvriga Zacharias i Natt i marknadstltet fr exempelvis formulera sig som en vuxen: Han visste att han
redan hade frlorat mnga ord och gjort andra omjliga
fr sig och att ter andra levde ett falskt liv. Det pgick
ett stndigt inbrdeskrig inom honom, dr ord drpte
ord. Kanske ngot angelget ord avled varje dag? D var
det ngot angelget i hans liv som avled.
Men illusionsbrytande berttarteknik finns ocks
p 2010-talet. Det r i stllet det mer realistiska sprkskiktet som frser Natt i marknadstltet med smrre
lderdomligheter. Ord och vndningar kan vara hmtade frn ett vardagssprk p
vg bort.
Det r sllan vi i dag
klarar skivan, slr en vals,
slr ett frsk och frsker
hlla korpgluggarna ppna.
Hur ofta stoppar vi ns
duken frankt i fickan, klarar
bestllningarna prompt, r
p smkitsligt humr, tycker
ngon r fin vrre eller undrar vad man i all sin dar ska
sga? Nr hrde ni sist om
ngons svraste prs, eller
att ngon slt sin part (inte
andel)? Vem sger det dr
r ingen sak fr dig och inte
ingenting fr dig? Nr hade
det inte frslagit (inte rckt
till) fast vi tagit i med sam
fllda (inte gemensamma)
krafter?
Vart och ett fr sig r
uttryck av detta slag inte
konstiga, svrbegripliga
eller ens otidsenliga. Men
nr de fyller sida efter sida
skapar de distans till dagens
lsare. De hr till ett skikt av
ordfrrdet som hela tiden
frndras: dagligt talsprk,
men inte de allra mest centrala och hgfrekventa orden
och uttrycken. Visst frstr
vi alla i all sin dar, och visst
kan vi tnka oss att sga det.
Men en vacker dag (fr att
ta en annan vardagsfras)
klingar det nd en smula
gammaldags.
1957 rs svenska r inte
2015 rs.

Olof Lagercrantz blndades av ett samtida, mycket folkligt, levande talsprk

som smltes samman med det sregna,
hgstmda tonfall som Lars Ahlins
figurer pltsligt kan brista ut i.
I dag har vi svrare att lsa av bestndsdelarna i den Ahlinska prosan.
Inte riktigt lika ltt att svepas med och
bddas in.

Det r sllan
vi i dag klarar
skivan eller
slr en vals

Not
a bad

S saltas
historien med
negationer

TE X T: LISA NAHA JEC VERST TNING: MALIN ERIC SSON

BE ARBE TNING: MARIA ARNS TAD
IlluSTR ATIoN:
ELIN SVENSSON

54 Sprktidningen

Att tonfisk kan vara dramatisk fattar du

frst nr du kper motsatsen: tuna without
the drama odramatisk tonfisk. Negationer
talar om vad som saknas, men kan samtidigt
gra att vi brjar tnka p just det
som inte r med.

story

Sprktidningen 55

n kvinna
provar ett par nya skor i en skoaffr. Hon frgar sitt smakrd
vad hon tycker om dem. Hm, sger smakrdet trevande.
De r inte fula!
Hur ska man tolka ett sdant yttrande? Att skorna inte r fula
behver ju inte betyda att de r snygga. Det betyder i alla fall inte
att de r fula. Eller?
Kanske var det p grund av den hr typen av yttranden som
filosofen Parmenides frn Elea redan i antikens Grekland
uppmanade folk att till varje pris undvika negationer. Vagheten
i dem r alldeles fr frvirrande.
Och n i dag stter negationerna myror i huvudet p oss.
De gckar ocks sprkvetare, som ihrdigt fortstter att underska deras funktion och effekt. Fr vad r egentligen negationer,
och hur anvnder vi dem?
Enkelt uttryckt och i det hr sammanhanget anvnder vi
termen negation fr att beteckna en kategori av ord, uttryck och
orddelar som vnder p ett pstende:

Skorna r fula.
Jag gillar katter.
Vi har kakor till kaffet.

Skorna r inte fula.

Jag gillar inte katter.
Vi har inga kakor till kaffet.

men negation kan ske p olika sprkliga niver. Man kan till
exempel anvnda ord som inte, ingen, ingenting och aldrig.
Detta kallas d syntaktisk negation.
Andra typer av uttryck kan anvndas p motsvarande vis:
han avstod frn att delta (han deltog inte), hon glmde att hmta
nycklarna (hon hmtade inte nycklarna) och han saknar hr
(han har inget hr). Ett annat stt att negera r att hnga p prefix, frstavelser, som o-, in-, im-, ir-, il-, miss- och anti- p ett ord,
56 Sprktidningen

fr att betydelsen ska vndas

till sin motsats: lycklig blir
olycklig, kompetent blir inkompetent, relevant blir irrelevant,
lojal blir illojal, lyckas blir
misslyckas och rasism blir
antirasism. D har vi att gra
med morfologisk negation.
Brjar man grva i fenomenet, ser man snart att det finns
en mycket strre negationsrepertoar. Om man anlitar
denna bredare syn p vad en
negation r, s ppnar sig en
uppsj mjligheter att ange
frnvaron av ngot.
Med metaforer kan man
lyfta fram att ngot viktigt
saknas, till exempel med uttrycket lngt ifrn i han r
lngt ifrn modig (han saknar
mod). Och om man vill
pongtera att ngot man
rknat med inte har hnt,
p grund av att ngot annat
inte heller har blivit av, kan
man anvnda konditionalis:
vi skulle ha kommit om du
hade bett oss.
Med satser som du borde
ha och jag nskar att du
hade kan man p liknande
stt markera att ngot inte har
skett, trots att det var frvntat
eller nskvrt. Det kallas d
modalitet.
P engelska finns uttryck
som bugger all och diddly
squat (som bgge betyder
ungefr inte ett skit, inte ett
dyft). Och dessa verkar ha
genomgtt ett slags frvandling. Frn att ursprungligen ha
fungerat som frstrkningar
till negationer: you dont know
bugger all, du vet inte ett skit,
har de sjlva blivit negationer:
you know bugger all.
Ett liknande skifte syns
ocks i andra negerande uttryck, bde p engelska och
p svenska (kanske med visst

inflytande frn engelskan).

I amerikanska tvserier r det
numera vanligt att hra I could
care less, som nu betyder det
struntar jag i, direktversatt:
jag kunde bry mig mindre,
i stllet fr den tidigare formen
I couldnt care less, jag kunde
inte bry mig mindre. I svenskan
kan man hitta exempel p mot
svarande vergngar i uttryck
som men bry dig! i betydelsen
men bry dig inte! och orka!
( jag orkar inte!).
Amerikansk slang har gett
upphov till det skmtsamma,
ironiska eller sarkastiska
efterstllda not: I love you.
Not. Motsvarande hr man
ofta ven p svenska: Jag r
jttesnll. Inte.
Den hr typen av kreativt
negationsbruk har orsakat
mycket diskussion. Engelskan

eftertryck
En negation
kan anvndas
ironiskt eller
fr att ge
extra kraft t
det som inte
finns.

Med metaforer kan man

lyfta fram att
ngot viktigt
saknas
har till exempel uttryck som
I didnt do nothing (jag gjorde
inte ingenting i betydelsen jag
gjorde ingenting), som lnge
har betraktats som dligt
sprk. I boken Language
myths behandlar lingvisterna
Peter Trudgill och Laurie
Bauer den uppfattningen.
I dagens standardengelska
finns regler som sger att
dubbla negationer som
not och nothing tar ut
varandra.

Men s har det inte alltid

varit. Innan standardiseringen
av engelskan tog fart var dubbla
negationer accepterade, och
de gr att hitta redan hos fr
fattarna Geoffrey Chaucer
(13431400) och William
Shakespeare (15641616). Den
dubbla negationens funktion
r emfas: I didnt do nothing r
inte ett allmnt yttrande om
att man inte har gjort ngot,
utan snarare ett kraftfullt fr
nekande av ett tidigare pst
ende. Emfas kan ocks frklara
varfr en viss form av dubbel
negation r helt accepterad:
kombinationen av nej och inte

i det nekande svaret p en frga,

som i nej, det gjorde jag inte.
Dubbel negation i vissa
varianter kan allts markera
eftertryck. I andra fall anvnds
tv negationer som tar ut var
andra fr den retoriska effek
tens skull. Ett exempel r nr
inte stts samman med ett ord
som har ett negerande prefix:
han var inte ointelligent.
Hr upphver negationerna
delvis varandra, och ger en
frsiktigt positiv betydelse:
man kunde ha tnkt sig att han
var ointelligent, men det var
Sprktidningen 57

han faktiskt inte. Det r inte

illa, jag har apa, hst och villa!
sjunger Pippi Lngstrump.
Hr r det uppenbart att man
ska tolka inte illa som ngot
i andra nden av skalan:
ngonting bra.
Men den hr sortens negation har ocks frkastats,
ven om det kanske var ett tag
sedan sist. Frfattaren George
Orwell (190350) uttryckte
till exempel i sin ess Politics
and the English language, att
sdant dligt sprk borde man
skratta t tills det frsvann.
I inlgget Orwell and the
un-black dog p bloggen The
chronicle of higher education
plockar lingvisten Geoffrey K.
Pullam skickligt isr George
Orwells kritik genom att visa
att avsikten bakom kombinationer som inte ointelligent just
r att bilda nyanserade, frsiktigt positiva uttalanden.
det finns allts mnga kreativa stt att anvnda negationer p. Negationernas uppgift
r lngt ifrn s enkel som att
ge ett ord eller ett pstende
motsatt betydelse. Att skorna
inte r fula behver som sagt
inte betyda att de r snygga.
Hur du vljer att presentera
din negation ger upphov till
olika slags effekt beroende p
sammanhang. Det hnger ihop
bde med negationens grammatiska rckvidd det vill
sga vilka delar av en mening
den pverkar och med vilken
tyngd du vill sga att ngonting
saknas. Negationer som ingen
spnner typiskt ver substantiv
och nominalfraser (fraser med
substantiv som huvudord):
vi har ingen trta till kaffet,
medan negationer som inte
typiskt spnner ver verb: vi
ska inte ta trta till kaffet.
58 Sprktidningen

Om du vill ge extra tyngd t

det faktum att ngonting fattas,
finns olika negationsvarianter
att vlja mellan: inte ett skit r
till exempel en mer kraftfull
variant av det vekare ingenting.
P andra sidan av spektrumet har vi adverbet nstan.
Trots att det r en sorts negation, kan ordet nstan snarare
mildra n frstrka ett uttryck.
Jmfr koppen r inte full och
koppen r nstan full det r
kanske inte underligt om vi
tnker oss att ett glas som r
nstan fullt r nrmare fullt n
ett som inte r fullt, ven om de
r fyllda till exakt samma niv.
den kreativa anvndningen
av negerande ord och orddelar
och hur de kan kombineras
r bara en del av det som fascinerar sprkforskare. Allt oftare
forskar de ocks om hur negationer anvnds p textniv. D
hamnar ocks den sknlitterra
texten under luppen. Laura
Hidalgo-Downing har till
exempel analyserat hur Joseph
Heller anvnder negationer fr
att skapa en disharmonisk och
frmmande vrld i romanen
Moment 22. Eve Sweetser har
belyst negationernas roll fr
olika litterra grepp, som att
frebda hndelser och att
skildra rollfigurers utveckling.
Med hjlp av Jane Austens
texter visar Eve Sweetser att
om en situation presenteras

Det gr att
anvnda
negationen
fr att projicera tankar

med en negerande konstruktion, kan den fregripa ngot

som hnder senare i texten. Ett
exempel kommer frn Frnuft
och knsla, dr berttaren
frst betonar Marianne Dashwoods beslut att aldrig lra sig
tygla sina knslor. Men hennes
fresats upphvs sedan steg
fr steg vartefter handlingen
framskrider och Marianne lr
sig vrdet av att behrska sig.
Eve Sweetser har ocks
studerat Anthony Trollopes
Disponenten och dess huvudperson mister Harding. Hon
menar att Trollopes terkommande dubbla negationer, i uttryck som inte utan framgng,
inte omjligt och vare sig en
missbelten eller olycklig man,
samtidigt lyfter bde frnvaron
och nrvaron av en viss egenskap. Drmed mlar Anthony
Trollope upp en bild av en
rollfigur som osker, vacklande
och kanske ocks hmmad.
Effekten uppstr eftersom de
dubbla negationerna lgger
extra vikt vid det faktum eller
den situation som saknas.
Att anvnda negationen p
det hr sttet r ett verktyg att
bygga sknlitterra vrldar med.
Ett annat exempel p det
finner vi i Harper Lees Ddssynden. Dr rknar berttaren
Scout utfrligt upp de jobb som
hennes pappa inte har och de
saker han inte gnar sig t: han
r inte sheriff, kr inte lastbil,
jagar inte, fiskar inte, rker
inte och s vidare. Genom att
rkna upp vad pappan inte gr,
skapar frfattaren en vrld
dr dessa yrken och aktiviteter r mjliga och som de
flesta andra pappor i staden
Maycomb antagligen har eller
gnar sig t. Det ger ocks
lsaren en bild av berttaren,
som har en tydlig bild av vad

utan bekymmer
I reklam r det vanligt att
ptala vad produkten
inte innehller.

som utgr lmpliga aktiviteter

och yrken fr en pappa.
I sknlitteraturen kan
negationerna ocks anvndas
som en humoristisk effekt. Det
gr bland annat den brittiske
frfattaren Terry Pratchett i
sin roman Going postal. Dr
frskrar Moist von Lipwig
fr Ankh Mopork att han inte
har sagt ngot. Ankh Mopork
svarar: Jag vet vad du inte sa.
Du avstod mycket ljudligt frn
att sga det.
det hr greppet att lta
en negation lyfta fram ett
faktum eller en situation kan
anvndas ocks utanfr skn
litteraturen. Det frekommer
bland annat i tidningsartiklar,
politiska tal och reklam.
Fr nr ngot negeras, finns
detta ocks med som en mjlig
het, ngot som en deltagarna
i sammanhanget kunde ha
frvntat sig. Negationen kan
anvndas fr att skapa precis
de frvntningar som den
upphver eller kullkastar. Nr
det gller skorna som inte r
fula, finns mjligheten att de
faktiskt r just fula.
P s stt gr det att an
vnda negationen fr att
projicera tankar och ider om
hur vrlden ser ut. Drigenom
kan man ocks terge sociala
normer och ideologier eller
skapa nya.
Srskilt effektivt kan det
vara i reklamen. I brjan av
00talet gick Nestl i Storbri
tannien ut med en kampanj fr
chokladen Yorkie, som skapade
en del kontrovers. Budskapet
var att den inte var avsedd fr
flickor: Not for girls. P chok
ladens omslag syntes, frutom
denna slogan, en frbudsskylt
med en verkorsad stiliserad
kvinnofigur med handvska.

I tvre
klamen
fr
chok
laden
visades
dess
utom
kvinnor
som kldde
ut sig till mn
fr att frska kpa
chokladen. I ett nu borttaget
uttalande p sin webbplats,
menade Nestl att kampanjens
avsikt var att ge produkten
en knsla av exklusivitet, i
en tid nr den traditionella
manligheten och mansrollen
frndras. I vilken mn Nestl
lyckades kan man frga sig,
men syftet var att reproducera
sociala stereotyper om vem
som ter godis.
Pstendet att Yorkie inte
r fr flickor utgr frn att
konsumenterna faktiskt anser
att Yorkie eller choklad i
allmnhet r tjejigt. Genom
att stmpla den hr chokladen
som frbjuden fr flickor, mlar
man upp en vrld dr i frsta
hand just flickor ter choklad.
Och s lnge det r ngot som
bara antyds, r det svrt att
trotsa den frestllningen. Med
det hr greppet skiljer Nestl
ut sin choklad frn andra p
marknaden.
Samma teknik gr att an
vnda fr att skapa utrymme
fr en ny produkt, genom att
antyda att det r ngot fel p
andra produkter som det nya
alternativet inte har och
ideologin om att konsumtion
kan lsa problem upprtthlls.
Livsmedelsfretaget John West
lanserade en ny tonfiskkonserv,
no-drain tuna (ungefr: ton
fisk som inte behver rinna av),
med hjlp av devisen all the

delicious
flavour
without
the
drama
(all den
fantastiska
smaken
men utan be
svret). Fr att
gra plats fr en ny
sorts tonfisk skapade
reklamen ett problem som de
andra konserverna skulle ha
och som den nya produkten
saknade: vatten och besvr.
P samma stt marknads
frs mnga nya deodoranter
med att de r osynliga. Ocks
hr beskrivs ett problem som
de nya produkterna har en ls
ning p: en deodorant som inte
lmnar ngra spr efter sig.
P detta vis ska kvinnor fr
de hr deodoranterna riktar sig
allts frmst till kvinnor inte
lukta, det ska inte heller finnas
ngra synliga tecken p att de
har gjort ngot t lukten.
mlet med framtida forskning
om negation r att ta reda p
i vilka olika sammanhang som
negationerna frekommer, hur
de ska tolkas och vilket slags
effekter de har i olika text
genrer.
Men negationernas vaghet
kommer skerligen att best.
Kanske r det just vagheten
som r deras syfte. Eller inte.

Lisa Nahajec r lektor i engelska vid Liverpool Hope university, Storbritannien, dr hon
forskar om den lingvistiska
negationens ideologiska och
textmssiga effekter.
Detta r en versatt,
bearbetad version av en text
som publicerats i tidskriften
Babel (www.babelzine.com).
Sprktidningen 59

Tv
sprk
tv

60 Sprktidningen

fr

Svenskan och
nederlndskan r lika.
Och vissa tror att de snart
kommer att bgna under
det engelska trycket. S de
fr skydd men p
lite olika stt.
TE X T: ANNIK A JOHANSSON,
B JRN MEL ANDER, GUDRUN
R AWOENS, GODELIEVE L AUREYS
OCH ALBERT OOS TERHOF

Foto: istockphoto

svar

Sprktidningen 61

U
nederlndSka
och
SvenSka

ttrycket fit for fight

r ganska vanligt i Sverige,

ibland med tillgget som man
sger p engelska. Men en
engelsman som bor i Sverige
kommenterade saken: The
problem is we dont. Britterna
skulle inte ta uttrycket fit for
fight i sin mun, utan skulle
i stllet snarare sga ready
to go. Det engelska uttrycket
fighting fit r dremot det som
ligger bakom den svenska
varianten.
Nr en nederlndare talar
om hot item skulle en engelsk
sprkig person troligen sga
important issue. En neder
lndare kan ocks sga
ngot i stil med De afspraak is
gecancelled, trffen har stllts
in. Gecancelled r ett eng
elskt lnord, utsmyckat med
frstavelsen ge-, som anger
perfekt particip, det vill sga
dtid. I Nederlnderna kan
man ocks hra en mening som
De tickets zijn in presale,
biljetterna kan kpas i frvg,
dr engelskans tickets och
presale anvnds i stllet fr
nederlndskans kaartjes och
voorverkoop.

Allt detta r exempel p

att engelska uttryck anvnds

oversatta bde i nederlnd
skan och svenskan. Men i
sina nya sprk har uttrycken
ocks ftt en ngot avvikande
betydelse n de har i engel
skan. P nederlndska kallas
62 Sprktidningen

detta fenomen nederengels

eller dunglish. P svenska
motsvarar det svengelska eller
swenglish. Sdana hr sprk
blandningar uppkommer inte
utan att engelskan r mycket
nr varande i vardagen.
De lnder dr svenska och
nederlndska talas brukar
ocks utpekas som lnder
med goda engelskkunskaper
i befolkningen generellt.
Nederlndskan och sven
skan r nra slkt med varan
dra. Bda r germanska sprk
och det finns stora likheter
i grammatik och ordfrrd.
Man kan till exempel jmfra
det svenska Vi lser en bok,
med det nederlndska Wij
lezen een boek.
Bde svenska och nederlnd
ska r ocks starka, gynnade
och vlmende sprk. Det be
tyder att det finns mnga talare
jmfrt med de flesta andra
sprk, att sprken r erknda
som nationalsprk i sjlvstn
diga stater, att de r standar
diserade, dokumenterade och
vetenskapligt studerade. De
anvnds ocks inom i stort
sett alla samhllssektorer och
de frs vidare till kommande
generationer. Dessutom r de
pluricentriska, det vill sga
officiellt sprk i fler n ett land.
Nederlndskan delas mellan
Nederlnderna och Belgien,
svenskan mellan Sverige och
Finland. Men det finns ocks

Svenskan
ochnederlndskanr
starkaoch
gynnade

en hel del olikheter inte bara

i uttal. Nederlndskan r med
cirka 23 miljoner talare mer n
dubbelt s stor som svenskan.
Sverige ligger i Europas utkant,
medan nederlndskan talas i
nra kontakt med kontinen
tens strsta och starkaste
sprk: tyska, franska och
engelska.

Situationen fr neder

lndskan i Belgien och svensk

an i Finland skiljer sig ocks t.
Endast sex procent av Finlands
befolkning har svenska som
modersml, medan neder
lndska r det strsta sprket
i Belgien och modersml fr
omkring sextio procent av
befolkningen dr. De tre sprk
grupperna i Belgien r ocks
tydligt geografiskt uppdelade,
medan grnserna mellan
sprken i Finland i mnga fall
r oskarpare.
Belgien r strikt uppdelat
efter vilket sprk man talar.
I Flandern den norra delen av
landet talar man nederlnd
ska, i Vallonien i syd talar man
franska och i det lilla omrdet
vid stgrnsen mot Tyskland
talar man tyska. Och de tre
delarna har stort sjlvstyre.
Utver detta har Neder
lnderna varit kolonialmakt,
och nederlndskan r drfr
ven officiellt sprk i Surinam,
Nederlndska Antillerna och
Aruba. Afrikaans i Sydafrika
r ett dottersprk till neder
lndska, vilket ocks r en
kvarleva frn kolonialtiden.
Likheterna mellan nederlnd
ska och afrikaans kan man
se om man jmfr fljande
meningar:

My ouma het nooit gaan

slaap sonder bid nie
(afrikaans)

Mijn oma is nooit gaan

slapen zonder te bidden
(nederlndska)
Bgge meningarna betyder
Min mormor har aldrig gtt
och lagt sig utan att be.
Svenskan, sin sida, ingr
i den nordiska sprkgemenskapen. Drfr har det varit
ett naturligt led i svensk sprkvrd att frska f svensk-,
norsk- och dansktalande att
frst varandra.

Foto: get t y images

Pverkan frn engelska

har hur som helst varit ett

centralt tema i bde svensk och
nederlndsk sprkvrd under
mnga r.
I Sverige uppmrksammade
sprkvrdarna till att brja
med frmst lnord, som bestseller, workout, date och mail,
och ln av typen det r upp till
dig allts nr en hel fras eller
mening lnas in i direktversatt form.
Den svenska sprkvrden
har i de flesta fall haft en liberal
instllning, och snarast framhllit att lnord r en tillgng.
Men med brasklappen att
orden br anpassas ngot fr
att bli lttare att stava, uttala,
bja och allmnt bttre passa
in i sprksystemet. Date och
mail har till exempel ftt en
frsvenskade stavningar i dejt
och mejl av denna anledning.
Engelskans inflytande p
svenskan har nd vckt oro
bland sprkvrdare. Frmst
fr att de har sett en tendens
till att engelskan hller p att
ta ver inom vissa omrden
speciellt forskning och hgre
utbildning i naturvetenskap,
medicin och teknik, s kallad
domnfrlust.
Detta har setts som ett hot
mot svenskan. En av de ledan-

Sprkblandningarna
visar att
engelskan
r mycket
nrvarande
de svenska sprkvetarna, Ulf
Teleman, skriver att det redan i
slutet av 1900-talet var uppenbart att engelskans dominans
inte r ngon tillfllighet.
Snarare r frgan i vilken takt
och i vilken utstrckning engelskan kommer att ervra nnu
fler funktionsomrden frn
svenskan och andra mindre
nationers sprk.
Fr att hantera problemet
fick Sverige en sprklag i juli
2009. Den slr fast svenskans
stllning som landets huvudsprk (se ven artikeln om
svensk sprkpolitik i Sprktidningen 4/15). r 2006 fick
Sverige en sprkmyndighet:
Institutet fr sprk och folkminnen, dr Sprkrdet r en
del.

Engelskans frammarsch

i Sverige, men i viss mn r

nog den engelska dominansen
nnu strre dr.
P nederlndska universitet
ges majoriteten av masterprogrammen p engelska. Och
universitetet i Maastricht heter
till exempel officiellt Maastricht university.
Alla forskningsprojekt formuleras p engelska, och i bde
Nederlnderna och Flandern
skrivs de flesta doktorsavhandlingar p detta sprk. Men i
Flandern r engelskans stllning inom den hgre utbildningen inte lika stark som
i Nederlnderna.
Frn tolv rs lder kan
man i Nederlnderna g i en
skola dr undervisningen i alla
mnen, frutom sprkmnen,
sker p engelska. Under 2014
startades p frsk engelska
som mne redan i frskoleklass
i tolv grundskolor. Samtidigt
kommer undervisningen i flera
andra skolmnen att ske p
engelska, som idrott, historia
och geografi.
Ocks i mtesrummen talas
det numera engelska bde
i Sverige och i Nederlnderna.

i det nederlndska sprkomrdet r densamma som

HR TALAS
NEDERLNDSKA
Nederlndska r ett
vstgermanskt sprk med
lgfrankiskt ursprung. Nederlndska talas i Nederlnderna (17
miljoner), Belgien (6 miljoner),
nordvstra Frankrike (100000),
Nederlndska antillerna
(150000), Aruba (100000)
och Surinam
(400000).

sprksamarbete
I Nederlnderna och
Belgien betonar man det
gemensamma sprket.
Sprktidningen 63

P mnga fretag sker dess

utom all mejlkontakt p engel
ska. Detta gller inte bara
multinationella fretag, utan
ven medelstora fretag med
inga eller f internationellt
anstllda.

Med tanke p allt detta r

det inte konstigt att debatten

om engelskan i Nederlnderna
och Belgien i hg grad liknar
den i Sverige och Finland.
I Sverige finns en frening
som heter Sprkfrsvaret.
Denna frening vill framfr
allt sl vakt om svenskans stll
ning som huvudsprk i landet,
vilken man anser hotas av den
utbredda anvndningen av
engelska. Bland annat driver
man en aktiv webbplats dr
frgor om engelskans infly
tande bevakas och diskuteras.
Sprkfrsvaret uppmrk

I mtes
rummen
talas numera
engelska
sammar engelska lnord, och
lmnar frslag till svenska
ersttningsord fr lnorden.
I Nederlnderna finns en
motsvarighet Stichting
Nederlands som startades
1999, fr att motverka engel
skans utbredning. Freningen
har sammanstllt Woordenlijst
Onnodig Engels, Ordlista med
ondig engelska, dr skriben
ter kan sl upp nederlndska
alternativ till engelska ord,
till exempel verantwoording
fr engelskans accountabi

FLAMLNdSKA
I Belgien benmns
nederlndskan ibland
Vlaams, flamlndska, efter
de historiskt betydelsefulla
provinserna stflandern och Vstflandern. I bde Nederlnderna
HOLLNdSKA
och Belgien har man dock,
OCH NEdERLNdSKA
sedan lnge, i officiella samI Sverige har man ofta anmanhang kallat standardvnt beteckningen hollndska
sprket Nederlands,
fr sprket i Nederlnderna.
nederlndska.
Sprket heter dock Nederlands,
nederlndska, medan beteckningen Hollands, hollndska,
syftar dialekten som talas
i provinserna Nord- och
Sydholland.

lity, ansvarighet. Stichting

Nederlands framhller att det
inte handlar om sprkpurism,
utan om att undvika engelska
ord nr det finns nederlndska
alternativ.
I tidningarna Taalschrift,
Sprkskriften, och Onze Taal,
Vrt sprk, tas engelskans
utbredning ofta upp till diskus
sion. En linje i debatten hand
lar om att engelskan i sig inte
r ett problem, utan att proble
met snarare r att engelskan
har en s stark position att
elever vljer bort andra frm
mande sprk som r viktiga
fr regionen, som franska
i Flandern.
De Nederlandse Taalunie,
Nederlndska sprkunionen,
arbetar med att skapa en sam
syn mellan Nederlnderna,
Flandern och Surinam om
sprk, litteratur och moders
mlsutbildning.

I Sverige finns inte

samma samarbete med Fin
land trots en uttalad ambi

Foto: get t y images

orosmoln
Nederlndska
elever vljer
bort andra viktiga frmmande
sprk till frmn
fr engelskan.

64 Sprktidningen

Hr talaS
SvenSka
totalt talas svenska som
modersml av 8,5 miljoner
mnniskor (2010), varav bland
annat 7,8 miljoner i Sverige, 295000
i Finland, 100000 i USa och 30000
vardera i norge, tyskland och Stor
britannien. Svenska utgr
tillsammans med danska,
norska, islndska och fr
iska de nordgermanska
sprken.

Foto: get t y images

DJUPT ROTAD
Svenskan str
alltjmt stadigt
i Sverige, frutom
inom vissa omrden,
som forskning och
hgre utbildning.

tion att hlla samman svenskan

i Sverige med svenskan i
Finland. I Sverige har i stllet
sprkpolitiken utvecklats
nationellt. Sjlvfallet fre
kommer samarbete med den
finlandssvenska sprkvrden,
men det saknas starka mellan
statliga inrttningar.
Fr nederlndskans del har
man i stllet betonat sam
hrigheten mellan nederlnd
skan i Nederlnderna och
i Belgien och skapat institu
tioner ver nationsgrnserna.
Att Nederlndskan i Surinam
ocks inbegrips r ur det per
spektivet helt konsekvent.
Troligen spelar det stor
roll att talarna av nederlndska
i Belgien utgr en mycket strre
del av sprkgemenskapen jm
frt med finlandssvenskarnas
andel av det svenska sprk
omrdet. Att Belgien r en s
starkt regionalt och sprkligt
uppdelad stat spelar skert
ocks en roll det blir d mer
naturligt att betona samhrig
heten med grannlandet.
Dessutom har nederlnd
skan i Belgien historiskt sett
varit frtryckt gentemot

franskan, och fr att komma

till rtta med den situationen
har Belgiens sprklagar spelat
en viktig roll.
Den frsta sprklagen kom
1873 och berrde bruket av
nederlndska som sprk i dom
stolsvsendet. Drp fljde ett
antal sprklagar genom vilka
franskan och nederlndskan
blev jmbrdiga som officiella
sprk i Belgien.
Under 1900talet har
Belgien genomgtt en process
dr olika delar av landet har
ringats in som antingen neder
lndsksprkigt, fransksprkigt,
tysksprkigt eller tvsprkigt.
Mot denna bakgrund blir sam
arbetet ver nationsgrnserna
ocks mer begripligt.

Fr svenskans del har

troligen ocks den nordiska

sprkgemenskapen varit
viktig. I den mn man frn
sprkvrdshll har velat se
svenskan som en del av ett
strre sammanhang, har man
pekat p grannsprken danska
och norska. Det har varit ett
viktigt ml att bevara den
samhrigheten.

Men kanske skulle svenskar

och finlndare ocks fundera
p om vi har ngot att lra av
nederlndskans samarbete
ver nationalstatsgrnserna.
Att finlandssvenskarna
stundtals knner att sverige
svenskarna r bde okunniga
om och ointresserade av
svenskan i Finland r knap
past helt ogrundat. Det r nog
inte bara en skrna att mnga
rikssvenskar har svrt att hlla
isr finlandssvenska och svens
ka talad med finsk brytning.
Lite mer av nederlndskans
hllning skulle kunna vara en
tillgng hr.

Annika Johansson r lektor

i nederlndska vid Stock
holms universitet.
Bjrn Melander r professori
svenska vid Uppsala universitet.
Gudrun Rawoens r sprk
forskare, versttare och
sprkkonsult i nordiska sprk.
Godelieve Laureys r profes
sor emeritus vid universitetet
i Gent.
Albert Oosterhof r lektor
i nederlndska vid univer
sitetet i Leuven.
Sprktidningen 65

Med
andra ord
Om versttning

Att sga
det onmnbara

hr i midsommartid vill jag ta bladet frn

fr mig, som likt en radiokorrespondent
munnen och skriva om sex. Rttare sagt,
mste hlla huvudet kallt och terge vad
om sexskildringar i litteraturen, och med
jag ser, duger det inte att lta mitt
srskild betoning p om. Fr det r
fniss avspegla sig i verstt
vad versttare ocks sysslar med
ningen. Inte ens om ursprungs
janina
orlov
emellant omskrivande till ett
texten r medioker. Som ver
r versttare
annat sprk.
sttare gr jag drfr kliniskt
frn ryska och
Och det r minsann inte okom
till
vga. Infr den hetaste
finska till
plicerat. Som en osynlig inkrktare eller udda
skildring strvar jag krasst
svenska.
part i ett privat gonblick frvntas man, utan att
efter att terskapa knslan p
varken stra eller frstra, terge det som utspelar
mlsprket. Jag kan allts inte
sig i originalet, och det kan i sin tur se ut precis hur som
ge mig hn. Det betyder emellertid inte
helst. Allt ifrn fylleknull ver en gravsten till detaljerat
att jag inte kan bli berrd. Frmodligen
beskrivna samlag i en skolsal, dr man som lsare nstan bygger svrigheterna p att knslan i det
befinner sig p porniv i klm mellan svettiga kroppar,
som ska skildras egentligen befinner sig
sysselsatta med att leka djuret med tv ryggar. Eller
bortom orden. Det vilar ngot gudomligt
bara antytt, som i Sofi Oksanens Utrensning: Visk
och ogripbart ver den. Sexualiteten lter
ningar, mummel, frsiktigt sorl frn sngklder om
sig inte fngas verbalt. Innebrden vistas
natten. Prassel av halm frn madrassen och jrnsngens
i tomrummen mellan orden. Drfr
gnissel () kvidanden som kvvs i kudden och gnyende
vcker kanske det endast antydda oftast
tystat av hnder (min versttning).
de starkaste reaktionerna. Som lsare
och versttare lter jag d fantasin skta
vad gr versttaren? Jag brukar tnka p textens
resten, och den r grnsls.
intentioner. Vilka tror jag att de r? Hur frvntas lsa
ren uppleva det beskrivna: r det p allvar, ska vi skratta, sex r kul eller ett helsike r rubriken
grta, frfras eller bli kittlade? Benmningar p kns
p en artikel i en damtidning, som ny
organ och andra erogena zoner utgr en helt egen domn gifta Muriel lser p sitt hotellrum i J.D.
i det allmnna ordfrrdet och att hitta rtt valr p
Salingers mest knda novell, En dag som
mlsprket r ingen sjlvklarhet. Ibland blir det ofrivil
gjord fr bananfisk, i versttning av
ligt komiskt. Det sker inte minst nr anatomiska detaljer Stina Hammar. Att verstta sex kan vara
hamnar under lupp. Eller nr kroppslten ska terges.
kul eller ett helsike, det r jag bengen
Syftet r oftast det motsatta; det lilla fdelsemrket p
att hlla med om. God fortsttning p
snoppen omnmns fr att ka knslan av intimitet. Men
sommaren!
66 Sprktidningen

Foto: linda Forsell

Infr den
hetaste skildring strvar
jag krasst efter
att terskapa
knslan p
mlsprket

Hr fr du
svar om sprk!
Experter vid Institutet fr
sprk och folkminnen,
Terminologicentrum,
Malm hgskola och Linn
universitetet svarar p
frgor om svenskt och
engelskt sprkbruk.
Mejla dina frgor till
fraga@spraktidningen.se

Gatunamn som
gr mot reglerna
Varfr skrivs gatunamn p
gatuskyltar, tminstone i
Stockholm, genomgende med
versaler? Mot sprkreglerna!
Till exempel Klara Sdra
Kyrkogata, Tyska Brinken,
Lilla Nygatan.
Christina
svar: Enligt skrivreglerna r
huvudregeln fr flerordiga
namn att endast frsta ordet
och ord som i sig r egennamn
skrivs med stor bokstav. Men
reglerna fljs inte alltid.
ven den svenska namn
konventionen sger entydigt att
man bara ska ha stor bokstav
68 Sprktidningen

p frsta ledet i ett namn, men

politikerna i bde Stockholm
och Gteborgs kommuner har
beslutat att gra annorlunda
p sina gatuskyltar. Det rr sig
allts om specialfall.
Maria Bylin, Sprkrdet

S kan du se p
en som pronomen

Vad man tycker om hen r en

smaksak, eller en politisk sak.
Klarheten pverkas inte. Att
erstta man med en r annor
lunda, eftersom en kan ha
olika betydelse beroende p
hur det betonas. Hur ska man
se p en?
Bjrn

Skillnad mellan
teori och praktik

Kan jag f hjlp med att frst

skillnaden mellan engelskans
education och training? Otto G

i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n

F+S

svar: Om man ser ett behov av

att byta ut man mot en beror p
om man uppfattar pronomenet
man som uteslutande kopplat
till manligt kn. Vissa uppfat
tar det s, andra inte. Histo
riskt kommer pronomenet
man ur substantivet man,
som ursprungligen betydde
mnniska, men som sedan
urminnes tider ven anvnts
i betydelsen mansperson.
ven en har en lng historia.
Det anvnds som objektsform
till pronomenet man: r det
meningen att det hr ska ta kl
p en? Men det frekommer,
inte minst regionalt och dia
lektalt, ven som subjektsform:
En gr s gott en kan. Vi har det
ocks i genitivformen ens:
Det r vars och ens ansvar.
Det finns inget i sprket som
hindrar en att anvnda en som
subjektsform, men det upp
fattas av vissa som dialektalt
och av andra som ideologiskt
laddat. I vilka sammanhang
en r lmpligt som subjekts
form br drfr avgras av
situationen och de tnkta mot
tagarna.
I takt med att anvndningen
kar blir ocks sammanhangen
dr ordet upplevs som neutralt
allt fler. Det r genom att
anvnda ord som de etableras,
och det r allts sprkbrukarna
sjlva som mste avgra i
vilken utstrckning de vill
bidra till etableringen av en
som knsneutralt pronomen
genom att anvnda det.
Maria Bylin, Sprkrdet

svar: Education och training

anvnds ibland synonymt (som
i teacher education/training).
En skillnad mellan orden r
dock att education r ett mer
allmnt begrepp, som kan
omfatta vilken sorts utbildning som helst och ofta har ett
mer teoretiskt fokus, medan
training framfr allt anvnds
fr att beskriva en utbildning
dr man tillgnar sig de (inte
sllan praktiska) frdigheter
man behver fr ett visst yrke.
Training r dessutom vanligare i brittisk engelska och
education i amerikansk. Det
finns ocks specifika uttryck
dr bara education anvnds,
exempelvis primary/secondary/tertiary education.
Maria Estling Vannestl,
Linnuniversitetet

Ny tolkning
ppnar fr de

Hller reglerna fr de och dem

p att luckras upp? r det okej
att skriva bde av de som och
av dem som?
Eva
svar: Det stmmer att sprkvrden och den grammatiska forskningen har gjort
en omvrdering av de/dem
som-satser. Numera gr bda
formerna lika bra att anvnda.
Kortfattat kan man sga att
i meningar som Jag fick den
beskriven av de/dem som satt
nrmast kan de tolkas som
objekt i huvudsatsen och br
d skrivas i objektsform: dem.
Dessutom har man tidigare
betraktat prepositioner som att
de styr objektsform, det vill
sga att det efter preposition
ska vara dem (av dem som).
Numera r det mnga som
snarare tycker att det r frasen

de som satt nrmast som hr

ihop, och d utgr de som
subjekt. Om man gr den tolkningen av meningen blir det
i stllet naturligt att anvnda
subjektsformen de.
Valet mellan de och dem hr
har ett starkt signalvrde, och
mnga som har lrt sig en regel
fr att vlja mellan de och dem
fre som reagerar starkt nr
ngon gr ett val som gr emot
den inlrda regeln.
Susanna Karlsson, Sprkrdet

Kafka kan ha
knt jordens tyngd

I en engelsk text som handlar

om kriget i Troja str det: It
is the earth-heaviness in him
of all his organs, beginning
with his heart, that he must
throw off if he is to be himself
again. Det enda jag har hittat
p svenska som verkar vara
slkt med earth-heaviness r
fljande stycke ur tidningen
Julefrid frn 1897: Genom
den tysta midnatten klungo
orden, brande himmelsk
hugsvalelse till mngen jordtyngd ande: Frid p jorden.
Vet ni ngot om ordet earthheaviness?
Meta Ottosson

ma betydelse, som anvndes

av Franz Kafka och numera r
ganska vanligt i tyskt poetiskt
sprk.
Hans Lindquist, Malm hgskola

Ge frkortning
en svensk form

Hur ska uttrycket braincomputer interface (BCI)

skrivas p svenska?

Mattias Eriksson

svar: Vi freslr att du gr en

beskrivande frklaring inom
parentes efter det engelska
uttrycket. Det verkar nmligen
inte finnas ngon svensk termmotsvarighet etablerad. Skriv
allts brain-computer interface
(grnssnitt fr kommunikation mellan mnskliga nervceller och dator). Om du sedan
vill anvnda frkortningen
kan du ge ordet en svensk form
genom att upprepa huvudordet
p svenska: BCI-grnssnitt.
sa Holmr,
Terminologicentrum TNC

svar: Adjektivet jordtyngd

i denna betydelse
frekommer hr och
var i svensk poesi,
men det engelska
substantivet earthheaviness verkar
mycket sllsynt. Kanske r det
en versttning av det tyska
ordet Erdenschwere med sam-

KafKaartat
Ibland kan det knnas
som om jorden vilar
p ens axlar.
Sprktidningen 69

F+S
Fristllda
trd fr st kvar
I skogssktseln gallras medel
lders skog fr att trden ska
f strre utrymme och vxa sig
stora. De trd som str kvar
sgs ibland av branschfolk
st isrstllda. Men trden
har ju inte rent fysiskt flyttats
isr, utan de har ftt strre ut
rymme genom att andra trd
har tagits bort. r det sprk
ligt korrekt att sga s?

Hans Bergvall

svar: Nej, i TNC:s Skogsordlista anvnds fristllning

fr ingrepp som skapar fritt
utrymme fr krona hos trd
eller planta genom att intill
stende trd avlgsnas. Varken
isrstlld eller isrstllning
finns dr. Det tyder p att fristllning r facktermen i sam
manhanget. Och trd som blir
kvar efter gallring r sledes
fristllda.
Stefano Testi,
Terminologicentrum TNC

skrift. Kinematografen r frn

brjan en typ av projicerings
apparat, men s smningom
kom ordet kinematograf (och
frkortningen kinne) att avse
ven den lokal dr projicering
en gde rum.
Standardsvenskans bio har
nu slagit ut gteborgskans
kinne. Bio r en frkortning
av biograf dr bio betyder liv.
Biograf kan drmed ver
sttas med levande skrift.
Att det blev bio och inte kinne
som kom att bli det standard
svenska ordet r nog snarast en
slump. I andra sprk segrade
kinematografen. P engelska
heter det cinema, p franska
cinma och p norska kino.
Lena Wenner, Dialekt och
folkminnesarkivet i Gteborg

Frfattare
gjorde Herta knt

Vi vill ge vr dotter namnet

Herta eller Hertha. Finns det
mer information om namnets

betydelse och bakgrund

i Sverige och Europa?

Barbara och Lars

svar: Namnets ursprung

kommer sig av en fellsning i
dliga handskrifter av namnet
Nerthus, den germanska jord
eller modergudinnan hos den
romerske historikern Tacitus.
Herta togs upp som mytologiskt
namn p 1600talet i Danmark,
d nordisk mytologi kom i
ropet, men anvndes knappast
som frnamn. I Sverige brjar
det anvndas som frnamn p
1820talet d det dyker upp hos
Erik Gustaf Geijer och Esaias
Tegnr. Fredrika Bremers
roman Hertha (1856), som
plderade fr kvinnors rtt att
bli myndiga, gjorde namnet n
mera knt.
Namnet var ganska popu
lrt under 1800talets senare
decennier i Sverige. I Tyskland
var det tmligen vanligt fram
till andra vrldskriget. Dr
efter har det anvnts sparsamt.

Min mamma r fdd i Gteborg

och sger ibland kinne p skoj.
Nr hon var liten sa de alltid
att de skulle p kinne nr
de skulle g p bio. Varifrn
kommer ordet kinne?
Maria
svar: Kinne r en frkortning
fr kinematograf, som r en
teknisk apparat som konstrue
rades p 1890talet. Ordet
kinematograf r bildat till gre
kiskans kinema, som betyder
rrelse, och grafein, som bety
der skriva, det vill sga rrlig
70 Sprktidningen

poppig kortForM
Bio blev av en slump
en populrare
form n kinne.

i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n

Mamma med
kynne fr kinne

I Sverige i dag har cirka 500

kvinnor Herta eller Hertha som
tilltalsnamn.
Katharina Leibring,
Namnarkivet i Uppsala

Rtt val att

fragmentera

r det ngon skillnad i bety

delse mellan verben fragmen
tera respektive fragmenti
sera? Och mellan substantiven
fragmentering respektive
fragmentisering? Om det inte
finns ngon skillnad finns det
skl att fredra ngot av dem?

Carina

svar: Betydelsen hos verben

fragmentera och fragmenti
sera r densamma: snderdela,
bryta snder. Bgge utgr
frn substantivet fragment.
Det r ondigt att anvnda
det lngre fragmentisera nr
det kortare fragmentera finns.
Detsamma gller de substantiviska formerna fragmentise
ring och fragmentering. Det
r de kortare formerna som r
vanligast, fr svl verb som
substantiv, tminstone om
man fr dma av en skning p

arje mnad
ap en gng i mnaden
sprk varje mnad

ntet. Jmfr ocks med ordpar som segmentsegmentera,

instrumentinstrumentera.
Jag kan tillgga att de normgivande bckerna Svenska
Akademiensordlista och
Svenskordbok har med bgge
formerna. I den sistnmnda
kan man lsa att fragmentera
r ngot ldre i svenskan n
fragmentisera.
Sofia Malmgrd, Sprkrdet

I Sverige r
det alltid gott

I Sverige skriver vi ju nu vilken,

av och gott, men i Danmark
och Norge har man valt att
behlla den gamla stav
ningen med hvilken, af, godt.
Hur kommer det sig?
Teresa
svar: Detta hnde vid 1906
rs stavningsreform, d
ecklesiastikministern Fridtjuv
Berg skickade ut ett cirkulr
dr det stod att v-ljudet alltid
skulle skrivas v i stllet fr hv,
fv och f, samt att man skulle
skriva t i stllet fr dt. Hvilken
blev d vilken,afblev av och
godt blev gott.
Innan dess hade stavningsdebatten varit ganska hetsig i
Sverige, och man hade faktiskt

Annons

brevet sprakbrevet.se
vet.se

Guldgruva med kunskap

en gng i mnaden
Prenumerera p sprakbrevet.se
www.sprakkonsulterna.se | 08-650 47 40

F+S
ptalat att de skandinaviska
sprken borde hlla ihop sin
stavning, vilket allts inte blev
fallet nr Sverige tog detta steg
i mer ljudenlig riktning, medan
Danmark och Norge lt bli.
Maria Bylin, Sprkrdet

Magknslan ger
dig rtt om henne

P ett diplom lser jag grati

tude of hers achievement,
men r det korrekt? Magkns
lan sger att det ska vara her.

Else Ribbe

svar: Din magknsla leder dig

rtt! Pronomenet fungerar som
en frbestmning till achieve
ment och drmed ska her anvndas. Hersheter det dremot
nr pronomenet str sjlvstndigt tillsammans med ett bindeverb som be: Myheartishers.
P samma stt gr man skillnad
mellan my ochmine,your och
yours,our och ours samt their
och theirs. Hisser dock likadant
ut i bda formerna.
Maria Estling Vannestl,
Linnuniversitetet

S kallas en
chokladmstare
Finns det ett ord p svenska
fr chokladtillverkare, som
r ngot i stil med chokladier,
choklatier eller choklatir?
Om ordet inte finns, vilket av
de tre frslagen skulle ni nd
tipsa om?
Lindar
svar: Ordet chokolatier verkar
vara det som anvnds. Nr
jag googlar fr jag en hel del
trffar, ocks ngra f p stav
ningen choklatier. ven den
franska stavningen chocolatier
frekommer i svenska texter.

Man skulle ocks kunna

tnka sig en mer frsvenskad
variant, chokladir, jmfr
till exempel med finansir,
garderobir, men jag hittar
ytterst f belgg fr denna
variant. En nnu svenskare
variant r chokladmakare eller
chokladmstare. Bda dessa
ord frekommer i bruket.
Ingrid Olsson, Sprkrdet

Ett engelskt
stt att sga hen

Jag uppskattar det kns

neutrala hen, och har mrkt
att engelskan tycks efterstr
va ett knsneutralt pronomen
och d anvnder they i stllet
fr he/she. Nu undrar jag hur
lnge they har anvnts i denna
betydelse och om bruket kar.

Birgitta Bolinder

svar: I engelskan har man

misslyckats med det som
svenskan har gjort: att infra
ett nytt pronomen som erstt
ning fr he som traditionellt
anvnts fr att syfta p en per
son av oknt kn. Ngra av de
frslag som aldrig fick genom
slag i engelskan var nim och xe.
Dremot anvnds pluralformen
they (liksom them, their och
themselves) precis som du sger
i meningar som The patient
should be told at the outset how
much they will be required to
pay. They har anvnts mycket
chokladchock
En choklad
mstare svnger
ihop delikatesser.

72 Sprktidningen

lnge p det hr sttet, det

frsta dokumenterade exemp
let r frn 1375, men bruket
har kat p sistone, genom
den allmnna trenden mot ett
mer knsneutralt sprkbruk.
Anvndningen har tidigare
kritiserats som ogrammatisk,
men hller p att bli alltmer
accepterad ven i skriftsprket.
Maria Estling Vannestl,
Linnuniversitetet

Frre skiljer
p var och vart

Vart r var p vg? Ut? Bort?

Susan

svar: I mnga delar av Sverige

har man i talsprket samma
ord fr var och vart och det r
skert drfr som mnga har
svrt att skilja p dem. Det som
har hnt under andra halvan
av 1900talet r att mnga har
brjat anvnda vart i stllet
fr var i sammanhang dr
det (i skriftsprket) tidigare
alltid hetat var. Man anvnder
allts vart bde fr att ange
riktning (vart r du p vg?)
och befintlighet (vart r du?).
Bruket har blivit allt vanligare
p senare tid, men spridningen
ver landet har varit ojmn.
I Sydsverige finns ocks
en omvnd tendens, det vill
sga att somliga sprkbrukare
anvnder var om bde riktning
(var r du p vg?) och befint
lighet (var r du?). I delar av
Norrland anvnds i stllet vars
i bda betydelserna.
Svenskans system fr att
skilja mellan riktning och
befintlighet (vart och var) r
gammalt och fast etablerat,
men det r ingen naturndvn
dighet att gra den tskillnaden.

i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n

F+S

Det finns gott om sprk som

saknar motsvarande uppdelning, exempelvis engelska och
franska. Dessa sprk anvnder
samma ord i bda fallen.
Sofia Malmgrd, Sprkrdet

Hr r hunden
en riktig djvul

Har ni hrt kraftuttrycket va

hunn i vall, som i va hunn
i vall hller du p med? Vad
kommer det uttrycket frn och
vad betyder det? Jag r uppvxt i Norduppland. Lars-Erik
svar: Uttrycket hunn i vall,
eller p standardsvenska hund
i vld, r en omskrivning av
fan i vld, som r en vlknd
svordom belagd i skrift redan
under 1500-talet. Hund r en
frsknande omskrivning fr
djvulen. Denna anvndning
r belagd relativt tidigt i skrift,
1657, och r vanlig i dialekt.
Hund r i sin tur en omtolkning av hundan, som utgr

frn rkneordet hundra med

anslutning till ord som tusan,
sjutton, attan (aderton, arton)
och s vidare. Hundan r ju,
i likhet med dessa ord, en lindrig svordom, liksom hundra
som ocks r bekant i lindriga
svordomar som Vad i hundra
gubbar har den karlen fr sig?
Men i hundan heller! Det var
kallt av baraste hundan.
Annika Karlholm, Dialekt- och
folkminnesarkivet i Uppsala

Akilles hade flera

svaga punkter

Kan man anvnda ordet

akilleshl i pluralis? Lste en
mening som ld ungefr s
hr: Man br vara medveten
om sina akilleshlar. Reidun

oHlsosAmt
Flera svaga
punkter kan vara
akilleshlar.

F+S
svar: Du har i grunden rtt;
en akilleshl r ngons (enda)
svaga punkt, eftersom Akilles
hl var den enda kroppsdel som
inte doppats i Styx och blivit
osrbar. Men om man i utvidgad
betydelse anvnder ordet som
synonym fr svag punkt och
sedan vill prata om flera svaga
punkter kan man frsts bja
ordet i plural, ven om man d
tappar kopplingen till ursprungsbetydelsen och myten.
Ingrid Olsson, Sprkrdet

Dialektalt om
antalet sovrum

Vad r det fr skillnad p

a two-bedroom house och a
two-bedroomed house? Jenny
svar: Betydelsen skiljer sig inte
t, men det finns en dialektal
skillnad. Two-bedroomed
anvnds inte i amerikansk
engelska, medan bda alternativen frekommer i till exempel
brittisk och australisk engelska.
Dock r two-bedroom vanligast
Magnus Levin,
ven hr.
Linnuniversitetet

Annons

Edward satt hos oss i 210 dagar.

Edward satt hos oss i 210 dagar.
NuEdward
har han
hem.
sattnytt
hos
i 210 dagar.
Nu har han
nyttoss
hem.
Nu har han nytt hem.

Edwards historia fick ett lyckligt slut. Men fr

att Edwards
vi ska kunna
fortstta
gelyckligt
underbara
historia
fick ett
slut.hundar,
Men fr
Edwards
historia
fick
ett
lyckligt
slut. Men frhundar,
somatt
precis
som
Edward
blivit
vanvrdade,
vi ska
kunna
fortstta
ge
underbara
att
vi skas
kunna
fortstta
ge underbara
hundar,
en ny
chans,
behvs
mycket
std.
Ditt
std.
som
precis
som
Edward
blivit
vanvrdade,
som precis som Edward blivit vanvrdade,

en ny chans, s behvs mycket std. Ditt std.

en ny chans, s behvs mycket std. Ditt std.
Ge ditt bidrag p PG 90 05 57-0 eller g in p
vr Ge
hemsida
WWW.HUNDSTALLET.SE.
ditt
p PG
PG90900505
57-0
Ge
dittbidrag
bidrag
p
57-0
ellereller
g ing
pin p
hemsida WWW.HUNDSTALLET.SE.
WWW.HUNDSTALLET.SE.
vrvrhemsida

En andra
cE
hn
En andra
anasn!dra
chans! chans!

Sprktidningen 73

F+S
vilSeledAnde
Svarta ldan
brukar inte vara
svart.

vi rekommenderar. ven
frdskrivare anvnds i mnga
fler verksamheter n flyg, men
sammanhanget avgr ofta vad
det r fr slags frdskrivare.
Behver man ngon gng
precisera det, kan man tala om
flygfrdskrivare.
Ola Karlsson, Sprkrdet

Attentat r ett
dd med ett syfte

I en sprkspaning i Sprk
tidningen 3/15 kommenterade
en lsare att svenskan lnat
in nr det kommer till frn
engelskans when it comes to.
Hur anvnds den engelska
frasen?
Pia Raste
svar: Precis som i svenskan
kar anvndningen av frasen
i engelskan och i bda sprken
r den vanligast i informell stil.
Just stilistiska hnsyn verkar
vara en av anledningarna till
populariteten. De (nstan)
synonyma prepositionerna
som konkurrerar med when it
comes to/nr det kommer till r
ganska formella (som i angende, betrffande, regarding,
as to), och drfr r det bra att
ha ett informellare alternativ
ibland. Intressant nog verkar
svenskar som skriver p engelska anvnda when it comes to
oftare n vad amerikaner gr.
Magnus Levin,
Linnuniversitetet
74 Sprktidningen

ofta tv ldor, och de r inte

svarta utan orange eller rda.
Finns det ngot bttre ut
tryck?
Lisa
svar: Uttrycket den svarta
ldan gr tillbaka p en mer
allmn term inom teknik och
vetenskap med den ungefrliga
innebrden metod att bortse
frn de interna mekanismerna
eller frn strukturen i ett
system och bara underska och
beskriva sambandet mellan indata och utdata. Indata kan till
exempel vara pilotkommandon,
utdata sdant som sparade data
om flyghjd och flyghastighet.
Men tillmpningen kan allts
rra vilket vetenskaps- eller
verksamhetsomrde som helst.
Inom flyget handlar det vanligtvis om en eller tv boxar som
ska ge information om vad som
hnt vid en eventuell olycka.
Ett etablerat och mer begripligt uttryck r frdskrivare,
och det r ocks det ordvalet

Johanna Hultman

svar: Vi har inte funnit ngon

vedertagen facksprklig
definition av attentat, men
Nationalencyklopedin ger
fljande frklaring av attentat:
vldsdd med politiskt syfte.
Som attentat betecknas srskilt handlingar som riktar
sig mot politiskt eller socialt
betydande personers liv och
som kan utfras av sammansvurna eller enskilda personer.
Dd frklaras s hr: konkret,
skadlig handling. Enligt Nationalencyklopedin r allts dd
ett vergripande begrepp och
attentat en typ av dd med ett
srskilt politiskt syfte. Men i
allmnsprket tycks uttrycken
ofta anvndas fr samma
freteelse vilket skulle kunna
vara ett grepp fr att variera
sprket. Det r till exempel inte
ovanligt att bombattentat och
bombdd frekommer som
synonymer i samma text.
Stefano Testi,
Terminologicentrum TNC

i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n

Frdskrivare
Stilvalet nr det bttre n lda
sger man svarta ldan
kommer till kritan Varfr
i flygsammanhang? Det r ju

Jag skulle behva en definition

av begreppet attentat inom
mnesomrdena terrorism och
terrorismbekmpning. Finns
det ngon sdan? Vad skiljer
attentat frn dd?

Christine Adhiambo,
rosodlare, Kenya

Hej d
fattigdom!
ALLT FLER VLJER DE BLOMMOR SOM FRBTTRAR
LEVNADSVILLKOREN FR ODLAREN.
Varje gng du vljer Fairtrade-mrkta blommor bidrar du
till att odlare och anstllda kan frbttra sina arbets- och
levnadsvillkor. S fungerar det inte med alla blommor. Och
ju fler vi blir som visar omtanke nr vi handlar, desto fortare
kan de som odlar och producerar vra blommor lmna
fattigdomen bakom sig. Ls mer p fairtrade.se

Tips!
Kolon eller semikolon?

S skiljer du
skiljetecknen t
Lugnande besked: nu kan vi sluta vela mellan
semikolon och kolon; Siv Strmquist har knepen som
fr rtt tecken p rtt plats.

r r det femhundra
r sedan semikolonets
skapare, tryckaren Aldus
Manutius, dog. S det r
onekligen p tiden att
vi enas om hur tecknet ska
anvndas. Fr med semikolon,
och dess slkting kolon, har
skribenter haft problem s
lnge vi har haft skrivregler
p svenska.
Svl semikolon som kolon
frekommer i den allra frsta
svenska skrivhandledningen.
ret var 1651. Det r allts
drygt 360 r sedan! Och nnu
r det ingen ordning p reglerna. Finns det ver huvud
taget ngra regler?
Jo, regler finns, men de
har inte alltid blivit glasklart
dokumenterade i de handledningar och regelsamlingar
som getts ut under rhundradenas lopp. En bidragande
orsak till otydligheten r att
de bda tecknen inledningsvis
hade likartade uppgifter i text76 Sprktidningen

TE X T: SIV S TRMQUIS T

bygget. Lnga meningar, och

d talar vi verkligen om lnga,
skulle fr lsbarhetens skull
delas in i kortare enheter.
I frsta hand skulle indelningen
ske med hjlp av kolon, och
sedan, sekundrt, med hjlp
av semikolon.
Det r klart att detta kunde
bli rrigt. Redan vid 1600talets slut hette det om de
bda tecknen att de af mnga
sammanblandas, och ofta fr
hvar andra brukas. Och ett
rhundrade senare klagar en
handboksfrfattare ver att
tecknen anvnds ymsom om
hvart annat. Men s smningom blev reglerna klarare. Frst
fr kolon.
redan vid 1600-talets slut
anger handbckerna att kolon
skulle anvndas fr att markera anfring. Kolon skulle
allts sttas ut innan man
tergav vad ngon hade sagt
eller skrivit. Drefter, under

tidigt 1800-tal, tillkom reglerna om kolon fre frklaring

och exempel. Och mot seklets
slut nmns i handbckerna
ocks att kolon ska sttas ut
fre upprkning.
Regeln om kolon fre
anfring, och s smningom
citat, r grundmurad i dagens
skriftsprk. Ingen tvekan
hr. Men nr kolon avskiljer
information av annat slag kan
tveksamhet uppst. Det r d
problemet med valet mellan
kolon och semikolon kan bli
akut.
Ett handfast knep om man
vill kolla att kolon r rtt val r
att testa om tecknet r utbytbart mot ett visst ord. Kolon
fre upprkning, frklaring,
specificering och sammanfattning brukar motsvara nmligen eller det vill sga. Kolon
fre fristende exempel kan
versttas med s (hr).
Jag exemplifierar: Nu str
de dr, de frsta vrblommor-

Behver du skrivtips?
Mejla oss!
redaktionen@spraktidningen.se

i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n

na: sndroppar, vintergck

och krokus.
Kolonet efter exemplifierar
betyder s hr (ett fristende
exempel fljer); kolonet fre
sndroppar kan utlsas som
nmligen (tecknet fregr
en upprkning).
fr semikolon tog det lite
lngre tid att hitta sin plats.
Alla verkar ha varit verens
om att semikolons uppgift r
att signalera just uppdelning av
en lngre, konstfullt uppbyggd
mening, en s kallad period,
nr kolon redan utnyttjats.
Men frn den samstmmig
heten till en tydlig och stabil
regel har vgen varit lng.
1700talets handboksfr
fattare kunde tycka att
skillnaden mellan kolon och
semikolon var s grannlaga
att valet mellan dem oftast
handlade om godtycke. Andra
ansg att semikolon skulle an
vndas som avskiljande tecken
endast fre konjunktion, det vill
sga ord som men, ty, emedan.
Men, 1836 hnde ngot.
D slog Svenska Akademiens
sprklra fast att semikolons
uppgift var att tskilja sdana
strre delar av en period, som
hvar fr sig ro sjelfstndiga
satser [min kursivering], och
sledes icke hava ngon gram
matikalisk frbindelse medelst
konjunktion.
Denna koncisa regel frtyd
ligades s smningom med
att de sjlvstndiga satserna
skulle vara i ett visst eller
nra sammanhang. Och hr
str vi i princip fortfarande.
Just s ska semikolon anvn
das, ven om vi frsts inte
talar om perioder lngre
Med dagens sprkbruk r

kolonial
hyllning
Vi mste lra
oss att anvnda
semikolon rtt.
Men frst en
rejl trta!

semikolons uppgift att erstta

punkt som grnsmarkr
mellan huvudsatser/meningar
och samtidigt markera sam
band; dr punkten hugger av
binder semikolon ihop och ger
texten flyt.
Det finns ett handfast knep
fr kontroll ven av semikolon.
Om tecknet kan bytas ut mot
en konjunktion r det grnt
ljus. Semikolon signalerar att
det som fljer efter tecknet
hr ihop med det redan sagda.
Antingen som ett tillgg (d
erstter det och), en motsats
(men/utan), en frklaring ( fr)
eller en slutsats (s/allts).
kolon och semikolon har allts
en sak gemensamt. De fljer
en skriftens ekonomiprincip:
tecken i stllet fr ord. Men det
r ocks enda likheten mellan
dem i modernt skriftsprk.

Reglerna fr de bde skilje

tecknen behver stramas upp;
vi mste helt enkelt bli bttre
p att frst vad de signalerar.
Semikolon knyter an bakt,
samtidigt som det sger till
lsaren: Lugn! Sluta inte lsa;
se sambandet.
Kolon dremot pekar tydligt
framt. Det sger: Ls vidare!
Hr fljer kompletterande
information.
Bda har sledes sina speci
fika funktioner; bda behvs.

Siv Strmquist r docent

i nordiska sprk vid Uppsala
universitet och frfattare
till bcker om skrivande och
sprkriktighet, senast Vart r
vart p vg? (2011) och Skiljeteckensboken (2013).
Sprktidningen 77

Lsvrt

FrhjEr poESin
Tomas Transtrmers
srartade bildsprk
visar vrlden i ett
nytt ljus.

Elva forskare synar

litteratur i stor stil
Det sknlitterra sprket
Carin stman red.
(Morfem)

Det hr vanligen
litteraturvetenskapen till att
studera litterra texter, men
nr elva sprkforskare hr tar
sig an sknlitteraturen grs
det med besked. Forskare i
stilistik hvdar till exempel att
det finns en neutral romanrytm, visar hur Tomas Transtrmers hisnande metaforer
frhjer poesin och att Elsa
Beskow ofta anvnder interjektionsfraser, vilket bidrar till
muntligheten i hennes sprk.
Det r bitvis invecklat, men
ocks frvnansvrt under78 Sprktidningen

hllande vilket gr boken till

perfekt lsning ven fr den
sprklskande bokslukaren.
Rkar denne ha en termins
lingvistik i bagaget skadar det
dock inte, eftersom boken r
tnkt att anvndas i hgskoleundervisning och refererar till
saker som kognitiv lingvistik
och satsanalys. I boken skrskdas allt ifrn barnbcker,
lrobokstexter om sknlitteratur och samtida romaner.
Antologin inleds med
Catharina Nystrm Hgs
studie av nyckelord i Sara
Stridsbergs Darling river, och
r ett utmrkt exempel p hur
sprkvetenskaplig analys kan
ge nya insikter om den litterra
karin skagerberg
texten.

svenskt
slanglexikon
Benjamin
thorn
(nomen)
plank
slagaren hade ftt i sig
fr mnga pillehojtare.
Han visade blindgnga
ren, tog en mattdans
med gestapodrngen och
blev insydd hela levande
krftan.
Detta r en kronologisk
framstllning av hur en
berusad gitarrist blottar
sig, brottas med polisen
och fr sitta i fyllecell hela
natten sammansatt av
slangord frn frra seklet.
Den som tnker p slang
som ett slappt sprk
uttryck kan behva om
vrdera sin sikt. en snabb
titt i Svenskt slanglexikon
rcker fr att frst att det
r ett storartat kultur
fenomen. Boken innehller
23000 slangord, alltifrn
hundra r gamla skllsord
till dialektala egenheter
och yrkesjargonger.
Den strsta kllan r
1950talets sdermalm
i stockholm och pilsner
filmer.
Den hr boken r till
fr fler n de som vill
briljera med lnord frn
romska eller utka sitt
svordomsfrrd. Det r
en samling minnesmrken.
vissa fr lsaren att
skratta hgt, andra fr
med sig en besk eftersmak
av frlegad mnniskosyn.
ellinor gotby eriksson

f o t o : U l l a M o n ta n / W r i t e r P i c t U r e s ,t t

Slang lngt
ifrn slappt

FRUKTBART
En sprkapp kan
ge nya insikter
inte bara om
sprk.

Apptest
Testfakta
Fabulo

Ordlikhet gav
ovntad kunskap

el! Det ska vara

kotse inte aklat.
I sprkappen Fabulo
kan man utg frn sitt
eget sprk nr man
ska lra sig ett nytt. Och hr
kan man stta tnderna i sprk
som tagalog, som talas p Filippinerna, och bulgariska.
Glosorna delas upp i olika
kategorier, som Frsta orden,
Frg och Rkna. I varje
kategori introduceras den nya
glosan med en bild och med
ordet skrivet ovanfr. I nsta
steg visas en bild och till den
ska man vlja rtt ord av fyra
alternativ. Drp kommer
enkla fraser, i vilka man ska
fylla i det ord som saknas
(Mannen ter ang lalaki ay

kumakain), fraser som ska

versttas och fraser dr orden
ska sttas i rtt ordning.
ett av de frsta orden r
bil, kotse, p tagalog,
som r vldigt likt det
spanska ordet fr bil,
coche. Nsta r bok,
aklat. Drefter kommer pple, manzanas
terigen ett spanskt ord.
Jag kan inte lta bli undra
hur det kommer sig, och tar
reda p att Filippinerna stod
under spansk verhghet frn
1500-talet fram till 1898, d
Spanien frlorade kolonin till
USA i spansk-amerikanska kriget. Sprkappar kan ge ovntad
eva Barkeman
kunskap!

Grundsprk: Valfritt.
svenska och drygt 30 andra.
AntAl Glosor: Cirka 1 000.
pedAGoGik: Man lr sig
glosorna frdelade p olika
kategorier. orden introduceras
och repeteras genom att man
var dem i olika korta fraser.
Hgst upp finns en frlopps
indikator som i procent visar
hur lngt man har kommit.
terkopplinG: en skylt talar
om ifall man valt fel eller rtt.
tVlinGsMoMent: inget.
desiGn: enkel design,
men funktionell.
VilkA sprk:
Bosniska, bul
gariska, danska,
engelska, franska,
grekiska, neder
lndska, italienska,
kroatiska, lettiska,
litauiska, polska, portugisiska,
ryska, serbiska, slovakiska,
spanska, svenska, tagalog,
tjeckiska, turkiska, tyska,
ungerska och vietnamesiska.
kostnAd: Helt gratis!
plAttforM: Android och
ios Apple.

foto: istockphoto

Annons

Har du missat
ngot nummer?
Bestll p
vetenskapsmedia.se
Sprktidningen 79

Spaningar

paradoxalt

Samma sak
fast tvrtom

Sidorna fr sprkliga
upptckter

Det r lustigt att orden typiskt

och representativt beyder
samma sak, fast typiskt ibland
str fr ngot dligt och
representativt fr ngot bra.
Den som slr hammaren p
tummen gormar inte: Aj, det
var ju representativt! Och den
som stter in en kontaktannons
sker aldrig en typisk man. Jag
har lst om en ordlek dr man
brjar med ett ord, sedan vljer
ett annat ord som r synonymt
med det frsta, sedan ett tredje
som r synonymt med det andra och s vidare. Man gr i ml
nr man kommit fram till ett
ord som betyder motsatsen till
det frsta. Ju kortare ordkedja
desto fler pong. Ordkedjan
typisktrepresentativt borde
Mikael
ge hgsta pong.
DYRA
ALTERNATIV
Alla har inte
rd att vlja.

krypterad verklighet

Valmjlighet har
blivit kod fr kapitalet

amtidigt som Sverige gick frn tv tv-kanaler till flera

ngonstans dr i slutet av 1980-talet kade valmjligheterna gradvis ocks p andra omrden. Och i valet
och kvalet mellan pensionsfrskringar och tvttmedel,
vljer mnga att koppla av med ett inredningsmagasin.
Men man slipper inte undan valet dr heller.
Pengar r ngot onmnbart, s fr dem finns en kod, menar
Malin Ullgren i Dagens Nyheter: Nr mnniskorna i reportagen
berttar om sina hem r kodordet att de har valt. De har valt gedigna material till sina kksluckor. Valt att bo i en herrgrd, eftersom de behver mycket utrymme och lskar hus med en historia.
Det hr nysprket anvnds fr att undvika, enligt Malin Ullgren.
Lager p lager av sprkliga koder skapar en knsla av overklighet.
Jag lser Ison Glasgows sjlvbiografiska uppvxtskildring Nr
jag inte hade nt, och sls av att sprkliga koder saknas helt. Nr
Maria
valmjligheterna inskrnks till noll blir sprket spikrakt.

80 Sprktidningen

tonsatt psykologi

Lttare att
sjunga n att tala
Trskeln kan vara hg nr man
ska tala om psykisk ohlsa.
Drfr fr vrdpersonal lra
sig att anvnda kultur fr att
snka trsklarna. Om det
knns overstigligt att anmla
sig till en samtalsgrupp, vgar
man kanske trffa andra fr att
sjunga tillsammans i stllet.
Det kan gra det lttare att
ta nsta steg i sin utveckling,
sger Anna-Maria Lundberg p
Studiefrbundet Vuxenskolan,
som str fr undervisningen.
sjuNg uT!
Att sjunga ihop
kan gra det
enklare att
sedan tala
om knsliga
saker.

foto: istockphoto

Mejla dina spaningar till:

spaningar@spraktidningen.se

prickstrid
Lindstrm vill
behlla sina
prickar ver .

regeltrots

f o t o : i s t o c k p h o t o , m at t i a s a h l m / s v e r i g e s r a d i o

Kampanj fr att
terf -prickar
Lindstrm i Minnesota, USA,
har drygt 4 400 invnare.
Staden grundades under
1800talets mitt av Daniel
Lindstrm, en av de tusentals
svenskar som vid den hr tiden
utvandrade till USA. Lnge
har staden hetat Lindstrm
ven p vgskyltarna. Men nr
delstatsmyndigheten bytte ut
skyltarna frsvann prickarna
ver . Nya federala regler satte
stopp fr alla bokstver som
inte finns i det engelska alfa
betet. Minnesotas guvernr
Mark Dayton r dock allt annat
n njd med beslutet, och i ett
dekret proklamerade han att
prickarna skulle tillbaka. Om
ingen annan gr det tnker
han sjlv fixa situationen med
pensel och mlarfrg.
bokstavering

Nu slutar polisen
stava med Adam
Adam, Bertil, Cesar, David,
Erik De tvstaviga gossarna
fr snart se sig vergivna
av polisen, som stegvis inriktar sig p att anvnda mer

internationell bokstavering.
I och med detta blir bokstaveringslistan ocks en aning mer
knsneutral.
I ett bokstaveringssystem
tar man hjlp av ord som brjar med avsedda bokstver fr
att frtydliga ett meddelande,
speciellt fr att det ska n
fram via radiokommunikation
eller telefon. Det nuvarande
svenska mansnamnssystemet
hrstammar frn slutet av
1800-talet. D och d har
rster hjts fr att ven infra
kvinnonamn i listan.
Nu har det allt ttare
samarbetet ver grnserna
medfrt att svensk polis kommer att byta frn de svenska
namnen till en variant som
anvnds i flera lnder, nr
man ska rapportera in till
kommunikationscentralen.
Denna variant innehller en
salig blandning av substantiv,
som foxtrot fr f, geografiska
namn, som India fr i, och
mansnamn, som Charlie fr
c. Dessutom representeras
bokstaven j av kvinnonamnet
Juliet. Och med hjlp av Juliet
kan man hoppas att fler ocks
brjar stava till jmstlldhet.

lskar olika
sprks benmning p mutor.
Frankrike:
pots de vins
vinpavor.
journalisten johanna
frndn p twitter

Brev till
sprkpolisen
Lufta ditt
ohmmade missnje p
Sprktidningen.se
Jag vill frga program
ledarna i radio och tv vad
som r skillnaden mellan
att vara i Oslo och att vara
p plats i Oslo. Jag undrar
ocks varfr bcker inte
lngre kommer ut, utan
slpps? Har de varit in
fngade innan? Suttit
i sm burar?
Elsa
Jag vill anmla det trtt
samma verdrivna
anvndandet av tank
streck, i pressen.
Linda
Detta eviga Vad tnker du
om? P svenska heter det
vl Vad tycker du? eller
Hur tnker du?
Lasse
Tvreklamen anvnder ett
konstigt uttal av ordet kronor. Mnga sger kroner
eller kronr.
Rolf
Varfr sger alla p Island
och p Nya Zeeland?
Det r frst och frmst i
bemrkelsen nation man
anvnder landets namn,
inte i betydelsen landmassa
omgiven av vatten. Sjlv
sger jag i Island.
Gabriel
Sprktidningen 81

Slutord
Holocaust
BRNNBART
Vissa ord anvnds
fr att skyla ver
mer brutala benmningar.

82 Sprktidningen

hebreiska motsvarigheter r
hurban och shoah, katastrof.
Om holocaust sa frfattaren
Imre Kertsz en gng: Redan
ordet Holocaust r ju en stili
sering, en konstlad abstraktion
fr mer brutala ord som fr
intelselger eller den slutgil
tiga lsningen av judefrgan.
Holocaust gr tillbaka p
senlatinets holocaustum och
grekiskans holkauston, av
hlos, hel (och hllen) och
kausts, brnd. Frsta ledet
hlos ingr ocks i katolsk av
katholiks, allmn, universell.
Efterledet kausts, som r en
form av verbet kaein, brnna,
terfinns i kaustiksoda.

Bo Bergman r medarbetare
i Sydsvenskan och frfattare.

i l l u s t r at i o n : i s t o c k p h o t o

rfattaren Frank
Heller berttar 1926
om den en gng riks
bekante kllarmsta
ren Knaust i Ode till
krgaren Knaust i Sundsvall.
Och nr Heller lter oxars
holokaust bli rimord till
Knaust, r det i ordets grund
betydelse heloffer, offerdjur
som frbrnns helt och hllet.
Ett tidigt svenskt belgg fr
betydelsen brnn, syndoffer
finns i Technisk-Terminologisk
Ordbok frn 1837.
I de moderna sprken
r holocaust belagt sedan
medeltiden om israeliternas
brnnoffer eller slaktoffer, men
senare ven med allmnnare
betydelser som total frstrelse
och massaker, massmord.
I New York Times heter det r
1895 om mnniskorttsbrott:
Another Armenian holocaust.
P 1940 och 50talen brjade
det anvndas speciellt om
nazisternas massmord p
judar under andra vrldskriget;

62015
I nsta nummer,
12/8 2015

FACIT
vinnare korsord 3/15
Britta Carlstrm,
Gteborg, Lennart
Hagstrm, Torup, och
Annika Jonsson,
Bergeforsen.

R NRA
REP

HAR
TTOR
SETTS
P

R I
S

HAR INTE
RAKA
SPRET

ERSTTA
ROFFA
T SIG
LASTBAR
PLATS

Vilka nyord med namn

str sig lngst?
PLUS:
I begynnelsen var listan
och den fortstter att ligga i topp
Korrekturdrottningen Mary Norris
slutar aldrig leta fel

R
S
S K U M
J A E T
R
K L A P P
N
L
H A L L A
S J B R
U T E
H M
R E
H O M O G E
S A K
G

ORDSMEDJAN

Friggebod
mot attefallshus

INTAR
MED
LUFT
SKA
INTE
LIVBOJEN

LITE
CHOKLAD
GILLAR EN
DEL DJUR

DUNKA
DUNKAGRUNKA

GRAND
SUD
MERLOT

NICKEN

G MED
TRSKOR
SES
SLLAN
LNGRE
I BILD

HALVHJRTADE

BETESMARK

NGOT
SNARLIKT
SPELADE
TNT

GR IN
VER
LAND
TYDER
P
TNKANDE

ENHETLIG

SKILJS
FRN
PERSON

R DET
DYRARE
ATT TA
BLAND

HUVUDREGISTRERING

R NY
FR
MNGA
VISST

KILLE
FRN
BERGEN

BOR
LNGRE
BORT FRN
SOLEN

G
O
T
T
G

R
A

KOMMER
SKRIN
FRN

MINDRE
FARLIGT
KORT
DEL

S
N
U

Grattis!

P
N G S I D E
O L K U R V A
M A R S I A N
A M A
V
K
D O M
E J A
U M B R A
E R E O
G B
T
L U G G A
T T
L I
R
U T E F T E
S S O
T U R
S N A
R
S
F N I S S
O L A D D A T
M L
M R
G L I M M A
T T
F L A X

EN MAN MAN ALD- INDIKERRIG RIKTIGT VET

AR ATT
NGOT
VAR MAN
TJUSR LST
HAR ?
KRAFT

MNGEN
PVE

TRETTA

VAR
ALDRIG
BARN
BLADGRODA

BILSLANG

ACKORD

KASTAS
LILLEN I

JORDFRG
VANLIG
BRJAN

PLATSER
FR
HNG

GR
KALLT
R
FRENAD

TA TAG
DR
FRAM
MOLN

SKJUTS
KAN
MOTSGA
ORD

HAR JU
NGOT
P SIN
SIDA

LNGS

I EGENSKAP AV

SMAK
KAN
VNDA
UPP NDA

KORT

P ETT
KORT
AVSTND

FLJER
SMROLIGT
TARVLIGT

FICK
GREVE
TID P

DARCY
KAN EN
SKED
VARA TIO

SES SN
I MNLJUS

KOM
BREVDUVEBREVET
FRAM MED

Foto: istockphoto

mia widn tecknar serien fika fr sprktidningen

Sprktidningen 83

lm
6
ho
1 ertock
15 tobland S
oklm

o
kh
oc
St

kryssning

Kasta loss med oss!

I oktober lmnar vi redaktionen och ger oss ut p lands
hav. Med oss p resan har vi ngra av Sveriges bsta
sprkfrelsare. Flj med oss p ett roligt och lrorikt
dygn! Du bjuds p intressanta frelsningar, god mat och
dryck och mingel med andra sprkintresserade.
Frst till kvarn, boka redan nu! De 25 frst
anmlda fr Sprktidningens populra bok
Hur lng r en stund? (vrde 120 kr)!
Ls mer och boka p:
www.spraktidningen.se/kryssning

Tid: Ombordstigning 15 oktober kl 17.15. ter 16 oktober

kl 15.30.
Viking Line Cinderella.
Pris: 1890 kr inkl. moms.
I priset ingr buffmiddag
inkl. vin/l, mingelvin med
tilltugg, hyttplats i dubbelhytt, frukost och lunch.
Anmlan:
spraktidningen.se/kryssning

Hur uppstod sprket? Fr fyrtio tusen r sen

eller fyra miljoner r sen? Professor sten
Dahl kastar nytt ljus ver frgan.
Flj med p en nyordsresa med Birgitta
Agazzi, tidigare nyordsansvarig p Svenska
sprknmnden och Sprkrdet.
Succfrfattaren Monika Fagerholm
avsljar hemligheterna bakom skrivandets
hantverk.
Berttelsen har ftt en nytndning och anvnds mycket av fretag. Hanna Sofia Rehnberg, doktor i nordiska sprk, berttar mer.
Terminologen Henrik Nilsson guidar oss
genom facksprkens vrld. Vad skiljer till
exempel en kaka frn en trta?
Moderator r Sprktidningens chefredaktr
Patrik Hadenius.
Fler programpunkter tillkommer.

www.spraktidningen.se/kryssning