Crip Theory

Crip Theory
Av Ingela Holmstrm "In the end, wouldnt you rather be hearing?" r en frga som den som r dv ofta fr, skriver Robert McRuer i Crip Theory: Cultural Signs of Queerness and Disability (s. 8). Han menar att det finns en uppfattning bland dem som r "funktionsfullkomliga" (eng. "able-bodied") att funktion r att fredra framfr ickefunktion och att det r ngot som alla nskar. Den frga som egentligen stlls till den dva personen ovan r "Yes, but in the end, wouldnt you rather be more like me? (s.9). Funktionsfullkomligheten, skriver McRuer, ses som en ickeidentitet, helt enkelt som the natural order of things (s.1). Crip Theory: Cultural Signs of Queerness and Disability har sitt ursprung i Cultural Studies, som ifrgastter sakers beskaffenhet och som betraktar p vilket stt de r konstruerade och naturaliserade, hur de r inneslutna i komplexa ekonomiska, sociala och kulturella relationer, och p hur de kan ndras (s.2). I cripteorin vnder man bort blicken frn funktionsnedsttningar fr att istllet ifrgastta normaliteten. McRuer teoretiserar i sin bok konstruktioner som funktionsfullkomlighet och heterosexualitet och kopplingar dem emellan. I bokens andra och tredje kapitel fokuserar McRuer till exempel p hgt vrderade institutionella och institutionaliserade platser, dr kulturella tecken p "queerness" och handikapp frekommer, som p sjukhus och i TV-program och i fjrde kapitlet vnder han sig mot universitetet dr han menar att rdsla fr queer och handikapp ocks r tydlig (s. 149). Det engelska ordet "crip" kan versttas till krympling p svenska och McRuer anvnder sig av Carrie Sandahl d han frklarar begreppet nrmare. Sandahl menar att crip r "fluid and ever-changing, claimed by those whom it did not originally define" och att termen har utkats till att inkludera inte bara de med fysiska hinder utan ocks de med knslomssiga eller mentala strningar (McRuer, s. 34). McRuer bygger i boken vidare p Sandahls arbete, i ett frsk att visa hur cripteorin kan fungera och vad det kan innebra att "komma ut crip". Att "komma ut crip" innebr bland annat att man avidentifierar sig med de mest familjra typerna av identitetspolitik menar McRuer (s. 57) och som exempel berttar han hur han sjlv, i Maastrict, r 2004, kom ut som HIV-positiv fast han, svitt han vet, inte r det (s. 53). Han menar allts att funktionsfullkomliga som knner en samhrighet med t.ex. handikappkulturen kan vlja att positionera sig som crip. Det r dock viktigt, enligt McRuer, att crips som inte sjlva r handikappade kan erknna att de privilegier som funktionsfullkomliga har inte magiskt frsvinner, bara fr att de frnekas p individuellt plan, eftersom de krafter som finns, som ger icke-handikappade mnniskor frdelar, r starkare n en individs till synes frivilliga frnekande av dem (s. 36). Med hjlp av frgor som handlar om vem man r eller inte r, s kan man stlla upp ngra preliminra principer fr cripteorin, menar McRuer. Vi kan enligt honom sga att cripteorin eller att "komma ut crip" nu eller i framtiden kan medfra att man ska: 1. Krva handikapp och en handikappidentitets-politik trots att det samtidigt fostrar till en konkurrerande relation till denna identitetspolitik. 2. Gra ansprk p queers historia om att komma ut ("ut ur garderoberna, in p gatorna"), medan man samtidigt emotsger moderkulturen. 3. Begra att en annan vrld r mjlig - att en tillgnglig vrld r mjlig. 4. Insistera p att en "handikappad vrld" r mjlig och nskvrd. 5. Rra sig bortom ramperna, mot frgor som rr hur privat eller offentlig kultur som handlar om frmga eller ofrmga r frestlld, frverkligad, placerad och befolkad. (s. 70ff) Man skulle, enligt McRuer, kunna dra slutsatsen att vi alla r queer/handikappade eftersom vi lever i kroppar som har skapats och brjat existera, innan alla srdrag blivit lyckosamt placerade i dem. McRuer vill dock bde motstta sig denna tanke och utveckla den vidare. Detta leder till att han ser p frgor som "Actually, were all disabled in some ways, arent we?" (frn Linton resp. Gill) som att de p ett indirekt stt talar om fr en individ att han/hon inte

Crip Theory behver tas p allvar. P ngra viktiga stt r vi alla inte handikappade/queer, menar McRuer, fr "The fact that some of us get beaten and left for dead tied to deer fences or that others of us die virtually unnoticed in underfunded and unsanitary group homes should be enough to highlight that the heterosexual/queer and able-bodied/disabled binaries produce real and material distinktions" (s. 157).

Kommentarer
Hr kan du skriva in de kommentarer eller tankar du har kring min text ovan.

Article Sources and Contributors

Article Sources and Contributors

Crip Theory Source: http://en.wikiversity.org/w/index.php?oldid=466366 Contributors: Inhol24

License
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 //creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/