Socialijtinsien maste fa kunskap om Sluing andliga grupper Vilka beteenden faller inom religi- onsfrihetens ram vid utredningar som berér individer i mer eller min- dre slutna andliga grupper? Det ar svart att veta var gréinsen gar tycker Elisabeth $ Cedering, kontaktfamiljs- sekreterare i familjehemsenheten i Uppsala kommun (bilden). Hon tycker att det svaraste i arenden som berbr dessa grupper ar att f4 en dia- log med den enskilde medlemmen eller familjen och efterlyser utbild- ning for sociattianstpersonal och ett oberoende kunskapscenter att vanda sig till med fragor. Text: Kenneth Westberg lisabeth S Cedering har haft ett flere irenden med anmilningar ‘om att barn skulle fara illa i olka typer av slutna andliga grupper. ilucenheten bestie hir i ett avstinds- agande fin sambillet, upprittande av gna normer och regelsystem samt ett vstindstagande gentemot de som lim- ar gruppen. Det hir ir en slutenhet om enligt Elisabeth S Cederings erfa- nhet kan finnas alla typer av grupper sambhiillet. Gemensamt fir irendena om berdr familjer i slutna andliga upper drat det ir mycket svirt ate ni am till familjen och fi en dialog, och t bamen offa ir pi sin vakt med vad 2 fr siga och ine fir sa, Forsta steget ir att Svechuvudea- ‘ionomen «8/2006 get fi komma in och prata med fanil- Jen,nir vi fit en anmilan. Til sist kan vi slippas in men att & en bra dialog ir viet, Vago? et Kinns som att det inte alltid ir familjerna som sty, utan de miste frst ha kontakt med gruppens ledning fr ate godkint fr at triffa os, vilket i Sig ger en konstig dialog. Elisabeth S Cedering beskriver kringel med tider,iftégasittanden och fersikringar om attalle ir bra, Om man tors motstindet gir vidare beror pi ‘ypen av anmalan. Aranmilan vag ie det inte si mycket at géra berittar hon. —Dé fir vi lima der idee skedet uwtan att ogentligen fst mycket kon takt. Men om det r en allvarligare anmilan tar vi referenser runtombring. och di blir motstinder fein gruppen hhirdare. De som sitter hdgre upp i hie~ sarkin kan di bérja ta kontakt i olka site, siger Elisabeth $ Cedering och berittar at hon och hennes chefer Di- vit uppringda och uppmanade att liga ner utredningar ~ De kan siga at har fins ingen anledning att ni utredee det hic ska ni ligga ner, det aren fSrfbljelse av personer och tro och ngon ging har det hint att hot kommer med ibilden, siger Elisabeth § Cedering som betittar anc vid ee lille hoadeshennes Ea 43sekter "Det varsta ar om de inte orkar leva pa grund av isoleringen” i samband med att hon uppmanades att ligga ner en utredning, Stor variation i slutenhet Kommunikationen med minniskor i ensluten andlig grapp kan ockst fr- sviras av att medlemmarna i gruppen +har ete sirskilt sprikbruk sinsemellan, Da behdver socialtjinsten kunskaper fer ate bittre kunna férsti medlem- ‘mara gruppen, = Om de har bibeln som grand kan de anvinnda bibeluttryck och bibelcitat pl ett sirskile itt nir de pratar i var- dlagslag. Kommer du di in som hand- Higgare och inte har kunskap si fSrstir du inte vad de menar alla ginger. Jag dar sjly en kristen bakgrund si jag har offa kunnat first vad de syftar tll, men sina kollegor som inte haft det har inte frst alla ginger. Skillnaden ar dock stor mellan olika grupper, graden av slutenhet och avstindstagande varierar frin grupper som it delvis slutna till andra, ofta min de, som a mer slutna, ~Anmalningarna behver inte alltid handla om aga och liknande saker, det an ocksi vara oro for att barnen inte fr eller kan delta i sambillslivet som andra barn “Hur ser stuatonen uti de mest sttna grupperna? ~ Dir lever famniljcrna mycket titt och umgis bara med varandra. De umgis inte med grannar,deltar inte pa fSr- &ldraméten, har ingen kontakt med Hirarna.Thots att barnen gir i skolan fir de inte vara med pa viss lektioner, till exempel religionskunskap, De kanske inte fir leka med de andra barnen for ate de inte ir tillricklige andliga Enligt Elisabeth S Cedering kan det i de mest slutna grupperna ven fere~ komma at fSrildrarna bestienmer vem barnen sks giffa sig med fir att de ska kunna vara kvar i den grupp som anser sig hittatsanningen. Alle inlytande uti- fin upplevs som ett hot Ensamma tonaringar en utsatt grupp (Om ett barn behéver en kontakefamily 44 brukar grupperna vara snabba med att komma med egna firslag siger Elisa- beth Cedering.I stdrre mer delvis sluma grupper har det hint at sidana Wsningar accepterat, ~ Ten stor grupp kan det finnas olika grader av slutenhet bland olika familjer och di har en annan fami i sgrappen ibland blivit kontaktfamil. 1 ‘mycket slutna grupper hat jag inte varie med om att vi aft ngon Kontaktfamilj ‘utanf¥r grappen. Nir dee inte varie mijlige at fi en ialog med medlemma i en starke sluten grupp har det férekommit att utredningar lagts ner eftersom en fort- sittning fBrutsat starka tvingsitgirder. —Det ska vara mycket drastska saker om vi ska kunna tvinga oss pi dem, dé fir vi ister lita det vara och hoppas att vi nda har piverkat pa got vis. Elisabeth S Cedering berittar att hon vid et tilfile som arbetsledare hade ansvat fSr et flertal anmilningar samtidigt som gillde barn och ungdo- ‘mat som midde dalige, med bland annat anmilningar om aga —De som di valde ate Fimna sin ‘grupp gick det inte si virse bra fr, siger Elisabeth S Cedering som menar att bam i slutna andliga grupper ofta fir problem ni de kommer upp i 6vre ‘oniren. Alla iffigasiteer nigon ging sina forildrar och sin omgivning De som limnar de hir grupperna blir iso- lerade dinfér at de samtidige limnar sin fami ~ Di behéver de hit en ny bas att stl pl och det ar inte alli si ite Se en ensam tondring, Risken finns att de hamnari ete utanfSrskap med misbruk eller at de séker sig tll andra sutna grupper ~ Det vista ir om de inte orkar Jeva p§ grund av isoleringen. De som har levei de hr suena miljéerna och viljer att hoppa av har offa ingenting, cn del gir tillbaks for ate de inte orkar. Viet sti har mi gett? — Det har varitfamiljchemsplaceringar tll bide barn och tonaringar,siger Eli- sabeth § Cedering och berittar at det i gille ensamma toniringar eller att censamstiende firldrar som limnat en -grupp inte orkat ta Brildraansvar, Isoleringen ett stort problem Isolering och ensambet ser Elisabeth S (Cedering som det strsta gemensamma problemet Sir minniskor som limnar slutna andliga grupper. Medlemmarna tar oftatydligt avstind frin dem och com de lyckas skaffa sig ett nye nitverk beror pl om de dr uppvuxna i gruppen eller om de levt ett annat liv tidigare ‘Manga mir ocks psykiske dilig av att bbehéva bearbeta alt det som de lirt sig vara sanningar men som sambhillet de kommer till inte ser som sanningr.Eli- sabeth S Cedering beskriver det som en kraftig kulturkrock, ~ Ja det blir ju det. DarfSr ate de inte riktigt vet vad de ska tro pd. Det 4 saker som sitter spar i minga, minga sr efterit, som de inte allt frst till en bérjan vad det handlar om. De kan cocksi kinna sig uppbundna av att ha Timnat ut saker om sg silva som de kkinner att de egentligen inte velat med facit hand. Elisabeth § Cedering upplever en osikerhet om vart personer med den hir problematiken kan losas vidare. Psykiatrin tycker hon offa saknar kun- skap samtidigt som de fite minskade resurser. Socialinsten skulle kuna bjalpa till mer tycker hon, ~Viborde ha en beredskap med kunnign kontakipersoner och kontakt- familjer nir de soker hjilp,siger Elis~ beth § Cedering, som tycker att social- SGinsten ic diligerustad ae beméta de hhir miinniskorna. Hon kinner ocksd att det finns en stor osikerhet rant de hi frigorna och att det ar lite tabu att tala om det ~Viska ju tolerera st mycket i olka sammanhang men var gir grinsen nit ext beteende i en famil i en suten andlig grupp ir OK och ni det inte i OK? Vad som ar religionsfihet och inte? ~ Precis, ni trampar vi pd nigons it~ tigheter? Di kan det vara littare att Socionomen # 8/2006blunda och lita det vara, och mena att de bara tinker annorlanda in vi Neutral kunskapsfrmediare Elisabeth S Cedering vill mer kun- skap genom utbildning av personalen dels fSr at kunna fra en bittre dialog med medlemmari grupperna och dels Bratt forstd vart tddet ska riktas in til dem som valjer att Limna grupperna, — Juse att férsti mer om de hi mekanismerna som vi vet finns, nie ndgon gir med ien sluten andlig grupp, hhur processerna i geupperna ser ut, vilka skillnader det finns mellan olika ‘grupper och hur minniskor kan mi nic de lirmnat en grupp, Var har ds sd information? ~ Ni jag var arbetdedare och hade ‘mings fall samtidige sdkte jag hjlp av forskare frin Uppsala universitet och dé vi fick prata med religionspsyko- Joger och sociologer som var hit och fSreliste.Di fick vien vis forstielse (om mekanismerna, men det var bara pa vir enhet fr att vi behdvde det just 4, Det ar inget som finns generelltsom | utbildning. Elisabeth S Cedering berittar att hhon ocksi fitt information frin ideella fSreningar som FRI, Foreningen ridda individen, som ger stid &t anbriga till ‘medlemmar i lutna andliga grupper och till avhoppare fin slutna and- liga grupper. Hon skulle vija ate det £5r socialijinstpersonal skapades en utbildning inbegripande kunskaper fom gruppernas to och vieldssyn same avhoppates behov. Utbildningen skulle ocksi kunna kompletteras med att fre tidare fr grupperna fir komma och beratta —De kan ju & ge sin syn pf saken, siger Elisibeth S Cedeting, ~En deel fSrening som FRU kan ibland hamna i det andra diket och bli lice fr bestimda med hur grupperna 4s Jag menar inte att FRI gir ett dalige arbete men jag skulle girna se att det finns nigot neutralt. Di blir det litre att ska kunskap. Socionamen + 8/2006 _sekter Det handlar OM manipulation, inte religion! Helena L6fgren (bilden) ar beteendevetare och anvander begreppet manipulativ grupp, eftersom hon anser att det ar manipulation i en andlig eller annan typ av grupp som skadar medlemmarna. Vid sociala utredningar gér manipuleringen att social- tjanstpersonal moter en falsk bild av gruppen som det kan vara svart att tranga bakom och hon menar att den basta hjalpen for personer som lamnar grupperna ar att bli medvetna om den manipulation de utsatts for. elena Léfgren var gilv under ‘vd irs tid medlem i Moon- rorelsen (Familjefederationen frVirldsfred och enigher) i USA. Under den tiden tog hon avstind fin sin familj och var beredd av giftas bort med en man hon aldeig tiff. dag driver hon som beteendevetare ett foretag dir hon genom foredrag informerar om manipulation i grupper. ‘Manipulation definiecar hon som att systematiske piverka minniskors tankar, Kinslor och beteende si till den grad att det kritiska tinkandet fSrsviras eller hele sites ur spel. Kénnetecknande fr en manipula- tiv grupp ar enligt Helena Léfgren att det inns ett auktoritire Iedarskap och en mental isolering vilketinnebir att jiven om medlemmarna bor och lever i sambillet befinner de sig inte dir men- tale utan de lever i gruppens svart-vita Text: Kenneth Westberg g verklighet. Nir minniskor gir med i sgruppen milar de om sin virldsbild, svirtar ner sc fSrdluina och tinker att Ivete gruppen var meningslst Ar at 45