Klla: Husbyggaren (Nr 7 / 2001)

Systemtnkande fr ndrat byggande

Av Professor Sture Samuelsson, KTH

Traditionellt har hus byggts p platsen. Om man bortser frn trhusfabrikernas produkter var det frst efter det andra vrldskriget som systembyggande eller industrialiserat byggande blev intressant p allvar. Ute i det snderbombade Europa krvdes effektiva metoder fr att snabbt bygga upp bostder till medborgarna. ven i Sverige brjade samhllet engagera sig i att frse medborgarna med goda bostder. Men frst ngot om begrepp och historia. Ordet system r i dag ett mycket brukat uttryck inom det moderna samhllets olika omrden. Inom byggomrdet anvnds det p alla niver och inom alla led av byggprocessen. Lt oss drfr frst diskutera lite vad som r betecknande fr systemutveckling och byggsystem. Ett system bestr av olika delsystem samt de regler varigenom dessa samordnas. Delsystemen kan i sin tur brytas ner i nya delsystem och p lgre niv i komponenter och element. "hrda" komponenter innehller ett system ocks "mjuka" delsystem, t ex sdana som samordnar andra delsystem. Exempel p sdant r delsystem fr ritningar och beskrivningar. Grundtanken med industriell tillverkning, som kan ske p fabrik eller byggplats, r att man genom uppdelning av den i olika moment kan stadkomma upprepning av likartade arbetsmoment. Inlrningen sls ut p ett stort antal produkter av samma typ, arbetstiden sjunker och resultatet blir billigare produkter. Fr att stadkomma detta krvs en avsevrd samordning - inte bara inom det egna fretaget. Det krvs stora insatser betrffande standardisering, samordning av normer, gemensamma kvalitetskrav m m. Drmed kan utvecklingen bli effektiv och produkterna allt bttre. Ekonomin men ven sysselsttningsskl kan bestmma om en byggdel skall byggas p plats eller sttas samman av fabrikstillverkade delar. Komponenter och element Inom byggomrdet anvnds begreppen komponenter och element oftast synonymt. Inom andra teknikomrden, t ex det fr bilar, r en komponent p en hgre sammansttningsniv n ett element. Den r vanligen avsedd fr en srskild plats i konstruktionen och kan i sin tur best av element. Ett element frekommer p mnga olika stllen, t ex som modulelement. Svl komponenter som element, men ven byggmaterial, tillverkas vanligen industriellt men ett industriellt byggande r inte riktigt detsamma som systembyggande. Med ett systembygge menas framfrallt att vl definierade delprojekt eller delsystem, verksamheter, komponenter etc samordnas efter vissa regler. I ett vl fungerande systembygge r varje del frn brjan bestmd och alla samordningsproblem lsta. Med ordet byggsystem menas ofta endast stomsystemet, men det r en missvisande beteckning. Fre kriget kunde stommens andel av kostnaden vara 80 procent, medan den idag vanligen inte verskrider 20 procent. Kostnaderna fr installationer tar allt strre utrymme och det r normalt att de nu svarar fr 30 - 40 procent. ven olika slag av utrustning kan bli mycket kostnadskrvande.

Historik Vad r det som gr att vi n idag, 200 r efter industrialismens genombrott, diskuterar industrialisering som en mjlighet att rationalisera byggandet? Fr att frst det mste vi frst titta lite p historien och fundera lite ver byggandets speciella frutsttningar. Redan under antiken tillverkades pelare till templen p industriellt stt. Frn Grekland exporterades dessa till olika provinser kring Medelhavet. Gotikens byggstt, med sina specialister, kan ocks betecknas som industriellt. Gotiken tjnar ocks som frebild fr de byggnadshyttor, som bl a nationalromantikerna anvnde sig av och som i vra dagar anvnds vid restaureringsarbeten. Industrialismens genombrott i slutet av 1700-talet gav fart t utvecklingen inom olika omrden. Den hade sitt ursprung i upplysningstidens framstegstanke (1). Mnniskor brjade frst naturens hemligheter och att det gick att tnka i nya banor. Olika slag av energi brjade utnyttjas och genom mekanisering kunde massproduktion komma igng. S t ex tillverkades p industriellt stt komponenter av gjutjrn. J Paxtons Chrystal Palace var ett bra exempel p detta. I Sverige var det naturligt att utveckla "byggsystem" i tr. Redan 1823-27, uppfrdes Rosendals slott, ritat av Fredrik Blom, med frtillverkade trkomponenter. Under 1900-talets frsta decennier startade smhusproduktion i fabriker, frmst lokaliserade till Smland. Byggkomponenter tillverkades och anvndes t ex fr sjlvbyggda egna hem. ven en export av t ex fnster inleddes. Under det tidiga 1900-talet fanns det mnga eldsjlar som trodde p industrialiseringens mjligheter. Bauhausgruppens medlemmar, inte minst Walter Gropius, sg i seriebyggen med fabrikstillverkade vgg- och bjlklagselement och standardiserade inredningar, en intressant metod som stmde vl med det industrialiserade samhllets milj och behov. Sverige fregngsland Sverige var ett fregngsland nr det gllde att prva nya ider inom bostadsbyggandet, ider som str sig bra n idag. 1931, efter funktionalismens genombrott p Stockholmsutstllningen, sammanfattade de ledande arkitekterna sina ider i skriften "acceptera" (2). Dr sls ett slag fr industrialiseringen av byggandet som ett stt att frse mnniskor med bra och billiga bostder. Budskapet fick ett stort genomslag, framfrallt under de frsta decennierna efter Andra vrldskriget, d vrldshistoriens lngsta och mest intensiva hgkonjunktur inleddes. Den medfrde stora folkomflyttningar. De stora stderna kade i storlek, nya bostadsomrden och villasamhllen byggdes i en takt som aldrig frr. Fregngsmn I Sverige var arkitekterna L Bergwall och E Dahlberg fregngsmn nr det gllde att utveckla det industriella byggandet (3). De var med om att bilda Byggstandardiseringen, 1942. Inom fretaget AB Bostadsforskning utvecklade de ett hgt prefabricerat byggsystem som tillverkades och monterades av AB Elementhus. Vid andra smhusfabriker utvecklades mnga intressanta tekniska lsningar, en del baserade p sm modulelement, andra p strre mer frdigstllda komponenter. I allt fanns ocks en tydlig strvan efter materialbesparing (4). Trhusfabrikerna tillverkade det mesta som krvdes fr att uppfra ett komplett hus, ven snickerier ssom fnster och drrar, inredningar m m. Under 1960- och 1970talen tog industrialiseringsstrvandena fart p allvar, marknaden frndrades och mnga fretag inriktades p en mer storskalig produktion och p leveranser till

grupphusbyggare. I stllet fr tillverkning mot lager blev produktionen styrd av kundernas nskningar vilket bl a tvingade fram en specialisering. Specialfretag tog ver tillverkning av snickerier. Etablerad teknik vergavs fr USA-influerad byggteknik baserad p trreglar och skivmaterial. Denna teknik dominerar n idag med den skillnaden att nu ofta s k "lttreglar" anvnds. Det br hr ppekas att byggnader skiljer sig frn andra tillverkade produkter p mnga stt. De skall normalt ha betydligt lngre livslngd och verksamheten styrs mer av lagar och frordningar. De har stor ekonomisk betydelse och utgr, inrknat planering och frvaltning, en mycket stor del av BNP ( ca 20 procent). Drfr anvnds byggandet periodvis som regulator av samhllsekonomin vilket medfr ryckighet och osker marknadssituation fr byggfretagen. Miljonprogrammet Att stadkomma rationalisering genom industrialisering och frtillverkning i fabrik var en grundtanke fr miljonprogrammets imponerande byggande (5). Industrialisering frmjades p olika stt av stadsmakterna. Standardisering gjordes till frutsttning fr ln, frtillverkade komponenter innebar lgre moms n om byggdelarna byggdes p platsen etc. Mlet, "en miljon lgenheter p tio r", sattes dock s hgt att det fick negativa konsekvenser. Byggtakten blev fr hgt uppdriven fr att arkitekturen, anpassningen till byggnadsplatsen, detaljer m m, skulle kunna bli tillrckligt vl studerade och genomarbetade. Produktionsvnliga lsningar prioriterades - "kranbanorna bestmde arkitekturen". I miljonprogrammet tillmpades vad som kan kallas "frsta systemgenerationen". En diskussion frdes om s k "slutna system" till skillnad mot s k "ppna system". Slutna system var fretagsegna med komponenter som endast passade in i det egna systemet. Komponenter och element frn ppna system hade stor kombinerbarhet ven med sdana frn andra system. I "miljonprogrammet" dominerade de slutna systemen som krvde lnga serier och helst totalentreprenader fr att bli ekonomiskt lnsamma. Den ofta storskaliga och monotona arkitekturen ledde till att bostadsomrden frn den tiden har ftt dligt rykte (6, 7). Produkternas kvalitet var ofta dlig. Att flytta ett arbetsmoment frn byggplatsen till fabrik fick konsekvenser genom att ofta oprvade material och arbetsmetoder tillmpades. Efter miljonprogrammets genomfrande kunde inte den hga produktionen lngsiktigt upprtthllas. Byggmarknaden blev periodvis mycket svag vilket minskade behovet av frtillverkade komponenter. Industrier fr sdan tillverkning r mycket knsligare fr konjunktursvngningar n produktion p byggplats. Oflexibla system De nmnda problemen och de oflexibla systemen ledde till att industrialiseringen som sdan blev kritiserad. I en andra systemgeneration, under 1970-talet, tillmpades mer ppna system vilka gav strre mjligheter till bra planlsningar och bttre anpassning till lokala frhllanden (8). Drmed ppnades ocks fr en differentierad upphandling och fr strre mjligheter till engagemang av lokala hantverkare. Byggmarknaden har, efter 1975, varit mycket skakig med kraftiga omstruktureringar och nedlggningar av betongkomponentfabriker som fljd. ven trhusfabrikernas produktion har minskat till ca en tiondel av vad som en gng fanns. Mycket av den teknikutveckling som uppntts under "miljonprogrammet" fick drmed ingen fortsttning. Projekten blev fr sm fr att lmpa sig fr storskalig produktion. Under brsyran i slutet av 1980-talet vaknade marknaden under en kort tid, framfrallt fr kontorsbyggande, fr att i brjan av 1990-talet nstan helt kollapsa.

Till krisen bidrog frndringen av det statliga finansierings- och subventionssystemet fr bostadsbyggande. Det hade efterhand ftt orimliga konsekvenser fr stadsbudgeten men ocks fr byggbranschens utveckling (9) . Byggandet gick ned till rhundradets lgsta niv. Byggfretag fick stlla om till ombyggnader och reparationer, som krver en helt annan smskalig teknik, eller gna sig t anlggningsarbete. Trots det mste en stor del av arbetskraften lmna branschen vilket under sent 1990-tal, lett till brist p kvalificerad arbetskraft inom byggomrdet. Installationer srskilt problem Installationsomrdet har alltid utgjort ett srskilt problem. Lnge utgjorde de fackliga organisationerna, men ocks branschens distributionssystem, hinder fr en rationell utveckling. Fr installationsarbete krvs ocks andra kompetenser n vanliga fabrikseller byggnadsarbetare har, t ex behrighet fr att f gra elinstallationer. D husfabrikerna under 1960-talets mitt ocks brjade lgga in installationer i sina hus och gjorde ansprk p att frdigstlla dessa p byggplatsen, uppstod konflikter med byggnadsarbetarnas fackliga organisationer. Dessa lstes genom eftergifter frn bda sidor och utgr inte lngre ett stort hinder fr rationellt byggande med fabrikstillverkade installationskomponenter. Det har gnats mycket energi t att finna goda frtillverkade installationssystem. En princip r att frska samla s mycket som mjligt av installationerna p ett stlle och att p fabrik tillverka enheter med frdiga installationer och ttskikt. Ett antal sdana lsningar lanserades under 1960-, 1970- och 1980-talen, men tekniken har inte ftt ngot genombrott. Volymkomponenter blev alltfr styrande fr planlsningen och den svaga marknaden gjorde serierna korta. Frtillverkning av rrslingor sker nu p fabrik eller byggplats och inom reparations- och ombyggnadsomrdet finns en marknad fr installationskassetter. Nutida systembyggande Krisen under 1990-talet har inneburit att byggfretag kraftigt har omorganiserat sin verksamhet (10). De har bantat fr att ha s lite fast personal som mjligt och de har blivit mer marknads- och kundorienterade. Genomfrande av olika byggprojekt organiseras helt med hnsyn till deras speciella karaktr och baseras i huvudsak p specialister och p underentreprenrer. Projektens tidiga skeden, d marknadskrav och riktlinjer fr arbetet bestms, har blivit mycket viktiga. De stora entreprenadfretagen har utvecklat system som de helst anvnder och fredrar att arbeta med totaltagande. Ngorlunda stora projekt tenderar att bli komplicerade, svl tekniskt som administrativt och genomfrs ofta som mycket uppdelade entreprenader och mnga specialister r inblandade. Fretagen skall ocks ta hnsyn till en mngd nya freskrifter och bl a upprtta nya typer av dokument ssom kvalitetsplaner, miljplaner, arbetsmiljplaner m m. Datorer r ovrderliga verktyg d det gller att hantera all projektinformation i form av programhandlingar, avtal, ritningar, beskrivningar m m, samt fr att hlla samman och styra projekt, kontrollera kostnader m m. Stora fretag, ssom Skanska, har nu brjat anvnda Internet fr att knyta ihop alla medverkande parter p en gemensam server. Efter vertagandet av byggnaden kan frvaltaren f ndvndig projektinformation p en CD. Projekterande arkitekter och ingenjrer kan, genom att arbeta med system som r bekanta fr dem, spara mycket tid t uppdragsgivaren. Underentreprenrerna kan, genom att de r specialiserade p ett vl avgrnsat omrde, utveckla sina egna system som de blir experter p. Dessa kan f de lnga seriernas ekonomi antingen de i

huvudsak byggs p plats eller tillverkas i fabrik och drmed kan produkternas kvalitet utvecklas. Det krvs en noggrann bestmning av delsystemens grnser och en precis planering av genomfrandet. Begreppet "just in time" fr verklig innebrd. Nya mjligheter Den nya situationen har skapat nya mjligheter fr tjnster av olika slag. Det blir allt viktigare att byggherren har kvalificerade medhjlpare, byggledare, till sin hjlp. Konsulter har ocks utvecklat nya arbetsuppgifter. S t ex finns nu speciella prefabkonsulter som har byggt upp egna informationsbaser att anvnda fr jmfrande projektering och fr framtagning av ett upphandlingsunderlag. Insatser som grs under de tidiga skedena blir avgrande fr projektens inriktning. Det r d mjligt att forma projektet utifrn en helhetssyn. Arkitekter, konstruktrer, VVS-konsulter m fl inleder ofta i tidigt skede ett samarbete med byggherren och vissa fall med ven byggaren vilket resulterar i en systemprojektering. Den utgr i ett senare skede underlag fr detaljprojektering. De olika fackmnnens erfarenheter kan d tillfra projektet hgre kvalitet, bttre miljanpassning, lgre drifts- och sktselkostnader och bttre totalekonomi. En systemprojektering ger ocks underlag fr den nu s vanliga uppdelningen av en entreprenad i mnga underentreprenader. Huvudentreprenren minskar sitt ekonomiska risktagande och kan uppn hgre kvalitet. Huvudentreprenrens viktigaste uppgift blir att samordna aktiviteterna, vilket ftt benmningen "construction management". Informationsteknologi Genom informationsteknologi kan administrativt arbete utfras var som helst i vrlden och skickas via dator till anvndare. Programvaror blir gemensamma och byggandet fr likartade regler i allt fler lnder. Arkitekt - och ingenjrsarbete, ssom CAD-ritningar och berkningar, kan p konkurrenskraftigt stt, i strre utstrckning n nu, komma att utfras i lglnelnder. Genom att frfinade datoriserade berkningsmetoder nu kan tillmpas, kan hela huset utformas som ett tekniskt system i klimathnseende. Vid projekteringen kan hnsyn tas till en mngd olika faktorer - solens inverkan, olika materials termiska egenskaper etc. Drmed finns det bttre underlag fr orientering av byggnader, fr materialval och fr dimensionering av uppvrmnings- och ventilationsanlggningar i olika byggnadstyper. Detta r speciellt viktigt fr att kunna hantera den internationella typ av glasarkitektur som nu blir allt vanligare i Sverige. Gemensamt CAD-system Med ett gemensamt CAD-system kan projektet tillfras information som direkt kan ge underlag fr produktion fabrik och byggplats. En modern byggproduktion kan i stor utstrckning best av montagearbete av komponenter som r frdigstllda till en lmplig niv p fabrik. I en tillverkares tagande kan montaget ing. Fr att uppn strsta mjliga rationalitet efterstrvas typiserade lsningar som ger upprepningseffekter. En del arbetsmoment kommer dock alltid att vara frdelaktigare att utfra p byggplatsen. Byggnadsarbetarna deltar numera ofta, inom mlstyrda grupper, i planeringen av arbetet p byggarbetsplatsen. Material- och teknikutveckling Hela tiden pgr en utveckling fr att frbttra materials egenskaper och kvalitet (11). Genomgripande frndringar av material och teknik inom byggomrdet gr dock

mycket lngsamt och stegvis. I Sverige byggs nnu tre fjrdedelar av alla bostadshus som platsbyggen medan t ex i Finland och Danmark lika stor andel byggs med fabrikstillverkade element (8). Dr har ppna system utvecklats vilka genom rationell tillverkning blir konkurrenskraftiga. Byggandet r inte lngre s bundet vid vissa material som tidigare. Funktionen styr och om en komponent av ny konstruktion eller nytt material visar sig fylla funktionen bttre och billigare erstts den gamla lsningen med den nya. Att bygga med stomme av stl har blivit vanligare. I kontorsbyggnader kombineras t ex ofta pelar-balksystem av stl med hldcksbjlklag av betong och med mineralullsisolerade fasadelement med t ex trstomme. Allt detta kan sedan kls med en fasad av tegel. Stl har ocks kommit in som pltreglar, som enligt frebilder frn USA, utvecklats som substitut fr trreglar i vgg-, bjlklags- och takkonstruktioner. Trbyggandet har under lng tid utvecklats mot ett allt lttare byggeri i vilket trandelen sjunkit. Det har nu skett en vndning. Massivtrbyggande har blivit ett nytt begrepp som innebr att tjocka trskivor, hopfogade mekaniskt eller med lim, anvnds som stomme i vggar och bjlklag. Dels r tillgngen p billigt trmaterial stor, dels anses massiva konstruktioner ge bttre inneklimat genom att de fungerar utjmnande p vrme- och fuktvariationer. Drmed har tr brjat konkurrera inom omrden dr betong tidigare varit dominant. Det r nu tilltet att, under vissa frutsttningar, anvnda trkonstruktioner i hus med fler n tv vningar. Genom att krav p brandskydd, ljudisolering och stabilitet m m, har kunnat uppfyllas har ett antal bostads- och kontorshus med 4-5 vningar, byggts bde som plats- och som prefabbyggen. Internationella strmningar i arkitektur och byggteknik fr allt strre genomslag. Det r nu vanligt med utlndska deltagare i svenska arkitekttvlingar och inte ovanligt att de vinner. Ett exempel p internationell pverkan r den glasarkitektur som finns i de stora stderna vrlden ver. Det r nu enkla eller dubbla klarglaskonstruktioner som r aktuella och ven i Sverige har denna arkitektur p senare tid ftt fotfste. Utvecklingstendenser Industrisamhllet sgs vara p vg mot sitt slut. Vi r redan inne i det postindustriella samhllet - informationssamhllet. Denna nya utvecklingsfas medfr obnhrligt sociala, ekonomiska och politiska omstruktureringar. Information kan hanteras sekundsnabbt ver hela vrlden och de geografiska avstnden innebr allt mindre begrnsningar. Allt mer i samhllet gr ut p att ge mnniskan "upplevelser" av olika slag. Det r marknadens uppgift att tillhandahlla dem. Detta fr konsekvenser ven fr byggandet. Produkters form, yta och utseende - design - fr allt strre betydelse och tekniken att framstlla dem blir alltmer ointressant. Produkterna frutstts uppfylla baskrav vad gller hlsa, bestndighet, ekologi, driftekonomi etc. Nu gller det att tillfredsstlla andra mer specifika krav och fretag anstrnger sig att uppfylla dem. Hur projekten lyckas i detta hnseende blir avgrande fr konkurrenskraften. Livsstilsbyggande Just nu byggs inga hyreshus i Stockholm. Hyresreglering stter tak fr hyran vilket i princip omjliggr ett lnsamt byggande. Istllet inriktar sig byggfretag p projekt som betalar sig bttre. En vg r "livsstilsbyggandet", d v s speciella kundgruppers preferenser kartlggs noga och projekt utformas med hnsyn till dem. Bostderna kan marknadsfras och sljas innan projektet byggs. Genomsnittligt sgs vi i Sverige betala 34 procent av vr mnadsinkomst fr vrt

boende (15). Genomsnittet i Europa r 25 procent. Till viss del kan detta frklaras med hgre administrativa kostnader och skatt. Det anses allmnt att det borde vara minst 30 procent billigare att bygga. Frsk har gjorts att genom frenklingar och mindre ytor bringa ner kostnaderna till en acceptabel niv (12). Systemskompetens Fr att kunna hnga med i utvecklingen mste de svenska arkitekterna och ingenjrerna ha en kompetens som motsvarar den i andra lnder. Fr att kunna delta aktivt i den allt mer uppdelade byggprocessen krvs systemkompetens och frmga att hantera processer. Det gller att kunna se projekt ur ett helhetsperspektiv samt att kunna samarbeta med olika specialister i byggprocessen. Utbildningen mste hlla hg klass och erfarenhetsutbytet med andra lnder underlttas. Byggandet r nu s komplicerat, att det inte r mjligt fr ngon att kunna allt. Inom olika delomrden r utvecklingsnivn hg och kringgrdad med krngliga regler som krver detaljkunskap. Det gller att kunna tillmpa systemtnkande och IT-system fr projektering och fr produktion i fabrik och p byggplats. Specialister med djupa kunskaper inom speciella omrden krvs men utbildningar av arkitekter och ingenjrer mste ha vissa verlappande moment och samarbete trnas redan under utbildningen. Vi r p god vg att utveckla ett effektivt systembyggande som kan hantera en byggprocess som blir alltmer uppdelad p specialister och p specialiserade fretag. Utvecklingen av den avancerade teknik som krvs fr att samordna produktionen r frhllandevis snabb. Det industrialiserade byggandet innebr nu ngot helt annat n det gjorde fr femtio r sedan. D innebar det storskaliga helhetslsningar medan begreppet nu avser en flexibel process avpassad till kunder specifika behov. Alla led av byggprocessen har frndrats. Projekteringen r spridd p mnga hnder och p mnga orter. Alltmer tillverkas p fabrik, transporteras till byggplatsen p verenskommen tid dr det monteras med mekaniserade hjlpmedel. Fr att f det hela att fungera smidigt krvs datorstd men ocks nya relationer och ett utvecklat samarbete mellan olika parter - arkitekter, konstruktrer, byggare, leverantrer m fl. Bildtext: (borttagen) 1.Tillbyggnaden p hlns varuhus p Sder i Stockholm 1979-80 r ett exempel p pelar-balksystemet. Litteratur 1 Liedman Sven-Erik, 1997. I skuggan av framtiden. Modernitetens idhistoria. Albert Bonniers 2 Asplund G m fl, 1931. acceptera. Tidens frlag. 3 Red Holm Lennart, 1998. Lennart Bergvall. Bygg rationellt fr det goda livet. Arkitekturmuseet, Skriftserie publikation nr 7. 4 Pettersson Lars Fingal, Samuelsson Sture. 1978. Ltta byggsystem. Uppfljning av intressanta byggprojekt. CTH 1978:10. 5 Jacobsson Mejse, 1965. Byggandets industrialisering. Byggnadsindustrins Frlags AB 6 Svensson Per, 1996. Storstugan. Bonnier Alba 7 Rdberg Johan, 1997. Drmmen om atlantngaren. Atlantis. 8 Adler Peter, 1995. Bostadsbyggandet p vg mot ppen industrialisering. Sv Byggtjnst AB. 9 Sandberg Nils-Erik, 1997. Byggkraschen. Ekerlids frlag.

10 Fernstrm Gsta, Kmpe Per, 1998. Industriellt byggande vxer och tar marknad. Byggfrlaget. 11 deen Kai, Forsberg Brita, 1999. Material, metoder & milj. Stockholms Byggnadsfrening. 12 Persson Mats, 1999, Ny byggprocess - Svedalamodellen. LTH 13 Samuelsson Sture, 1999. Industrialisering och teknikutveckling: Arkitekturmuseets rsbok. Klla: Husbyggaren (Nr 7 / 2001)