den 7 december 2012

[SVENSKA C]

The only thing necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing. Edmund Burke

Ondska finns runt omkring oss. Likt att vandra under en stjrnls himmel omfamnar den oss. Ett kylande mrker som alltid r nrvarande, men sllan bringas till ytan. Ett frtryckt mrker, som inte vlkomnas utav de nattliga vandrarna, oss. Mnniskor har sedan de storslagna poeternas tid frgat sig sjlva vad ondska r och varfr vrt slkte hemsks av den. I en dialog yttrar sig Platon om mnniskans mrker, han sger att ondska r ett straff. Ett straff, som man har ftt p grund av handlingar frn forna liv. Att ondska bara r ett eko som fljer en efter pnyttfdelsen. Det man gr i ett liv, vare sig man lgger en filt ver en frysande person eller krossar ngons drmmar, kommer f lja efter en i ondligheten. Onda mnniskor sonar allts fr sina forna liv, enligt dialogen av Platon. Ondska r medftt, med andra ord. Ett medftt attribut som hrstammar frn handlingarna man gjorde i fjrran liv. Men stmmer verkligen denna teori? Mnniskan r ett ndlst fascinerande slkte , d vi r s olika, men i grunden nd lika. Vi alla har en sregen prgel, fastn vi p ytan kan bli sedda som identiska. Tvillingar kan vara direkta motpoler och frmlingar kan vara sjlsfrnder. Vi alla r unika och vi alla r likadana. Kontraster som speglar emot varandra och bildar en viss balans i det hela. Vi r olika och lika tack vare en rad ting, till exempel miljn som vi lever vra tillsynes korta liv i. En person som delar en milj med en annan kan ytli gt upptrda lika, fastn olikheter kan skymta vid en mer grundlig granskning. Men mnniskor som kommer frn tv helt olika miljer kan ven dem vara lika, mer s n vad till exempel tv miljdelare kan vara. Vad detta beror p r oskert, d ngon direkt d efinition till vrt upptrdande ej finns. Att frska beskriva varfr vissa upptrder p ett mrkbart annorlunda stt r svrt, d flera faktorer kan spela in. Varfr begr vissa onda handlingar, fastn de har vuxit upp i en god milj? Medan en person som har vuxit upp i en svr sdan r samma person som lgger filten ver mnniskan som ligger p gatukanten ovanfr den stjrnlsa himlen, darrandes av den omfamnande kylan. Vad som r ondska r ocks en vldigt intressant frga, d ngon fast definition fr b egreppet inte finns. Det som uppfattas som ren och skr ondska i en persons gon kan vara den enda utvgen i en annans. Vilket skulle bekrfta att onda handlingar eller ondska r en konsekvens av tidsepok eller samhllsstruktur. Detta faktum gr beskrivningen utav varfr man gr onda saker nnu svrare. Jag tror att ondska r bde medftt och miljbetingat. Vissa individer kan ha anlag fr att hamna i en situation dr en ond handling kan frekomma, till exempel p grund av bristande kontrollfrmga, en hg impulsivitet eller aggressivitet samt en brist p empati och frstelse fr det mnskliga vrdet. Om man lider av en viss empatistrning s r man mer bengen att vara ond, eftersom man saknar frmga att inse graviteten av ens agerande. Man behver ndvndigtvis inte vara psykopat eftersom man r empatils, utan detta kan vara ett karaktrsdrag som man prglas utav. Sida 1 av 3

den 7 december 2012

[SVENSKA C]

The only thing necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing. Edmund Burke

Detta karaktrsdrag kan sedermera visas p diverse vis, en empatils mnniska kan trots allt lra sig spelets regler och flja de sociala norm erna. Att sakna empati behver drmed inte alltid leda till ondska. Men att ha anlag fr en bristande empati kan vara en viktig faktor i beskrivningen utav ondska, tillsammans med impulsivitet, aggressivitet och andra, vanligen, negativa karaktrsdrag. Des sa karaktrsdrag frekommer bland annat till fljd av ens uppvxt, d ens personlighet bildas under tiden man vxer upp. Men ven p grund av arv, d till exempel empatistrningar gr vanligtvis i arv. Som barn tar man efter sina frldrar, inte bara nr d et kommer till hur man ska uppfra sig och varfr, utan ocks personlighetsdrag. Vi r en spegelbild utav vra frldrar, ven om vi inte alltid kan se det sjlva. Har man frldrar som agerar p ett stt som skulle kunna beskrivas som ont, kommer ven barnet ta efter detta beteende, frutsatt att det sker under en lng tid d barnet r i det frmsta utvecklingsstadiet. Detta hr ihop med det behavioristiska psykologiska perspektivets syn p mnniskan och dess teori om hur viktig imitation och identifikati on av en annan person r fr utvecklingen. Har man empatilsa frldrar s kan man ven lida av samma sak i ldre dagar, utan att behva ha ngon psykisk sjukdom som ursktar det. Vr uppvxt och miljn vi vxer upp i formar oss som individer. Ett barn som vxer upp i en osker och destruktiv milj kan f personlighetdrag med anknytning till sagda milj. Dessa personlighetdrag kan sedermera leda till att personen i framtiden utfr handlingar som ur ett samhllsenligt perspektiv kan beskrivas som onda. Om man har bde medfdda negativa karaktrsdrag, som empatilshet, samt vxer upp i en destruktiv milj, s har man goda frutsttningar att beg till exempel vldsbrott och skada mnniskor i sin omgivning p ett fysiskt eller psykiskt stt. Ondska r drmed bde miljbetingat samt medftt. Medfdda karaktrsdrag och ens personliga milj definierar huruvida vi begr goda eller onda handlingar. En mnniska med vervgande positiva karaktrsdrag som vxer upp i en destruktiv milj behver inte bli ond, utan k an klara sig p sina medfdda egenskaper. Dessa egenskaper kan komma till skada p grund av miljn, visserligen. De kan bli nedbrutna och sargade. Drfr kan ven goda mnniskor korrumperas och bli onda. Men detta r inte en absolutitet, d det finns mnga exempel dr mnniskor som har levt under menliga omstndigheter har lyckats bli goda mnniskor. Ett numera knt begrepp r det s kallade maskrosbarn. Dr ser man likheter i en humanistisk syn p livet och mnniskan dr kraften fri vilja r starkare n miljns pverkan. Maskrosbarn r barn som har det svrt hemma men som klarar sig nd, ungefr som en maskros kan vxa upp genom asfalten Alla mnniskor har en frmga att beg onda handlingar, allt handlar om processen dr ens goda egenskaper besegras och det onda mrkret bjuds in till vrmen. En mnniska med otroligt goda karaktrsdrag kommer behva mta vldigt mnga motgngar innan denne r redo att beg en ond handling. En fader som skulle beskrivas som vrldens mest givmilda och goda person, skulle ku nna mrda den mnniska som skadar hans barn. Processen dr faderns goda egenskaper besegras r d hans barn skadas och resultatet r att fadern verger sin godhet och utfr en ond handling, mrdar en annan mnniska. Man skulle kunna debattera huruvida det verkligen r ont att dda ngon som har skadat ett barn, men det r en annan diskussion, som r lockande att ta nu men som jag skall bespara dig. Fr att sammanfatta det kort, alla mnniskor kan beg onda handlingar, men alla har olika linjer som frst ms te passeras innan man r villig att gra det. Denna linje dras utifrn ens medfdda personlighetsdrag samt utifrn de man har ftt av ens milj.

Sida 2 av 3

den 7 december 2012

[SVENSKA C]

The only thing necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing. Edmund Burke

Alla mnniskor fds inte goda, eller onda fr den delen. Vi alla fds med olika frutsttningar och vi alla r olika. Men jag delar nd tanken att vi alla r lika mycket vrda, fastn vissa kan medftt vara mer bengna att vara onda. En mnniska med vervgande negativa karaktrsdrag har fortfarande ett val, denna kan vlja ifall han ska ge efter och vara ond, eller ifall han ska kmpa och vara god. Hur mycket man r vrd som mnniska definieras utifrn ens handlingar, inte ndvndigtvis ens personlighet. Om man r en mnniska med onda karaktrsdrag, men gr goda handlingar, s r man inte bara stark d man gr emot ens vervgande negativa egenskaper, utan man r ocks lika mycket vrd som en god mnniska som ocks utfr goda handlingar. Att en empatils mnniska mste vara ond stmmer allts inte. Personen m ha anlag fr att beg onda handlingar, mer s n en person full utav empati och frstelse, men personen behver inte leva ut dessa anlag. Han kan kmpa emot och begrava dem. Han kan vara god. Man skulle kunna pst att alla mnniskor fds goda, vilket gr emot meningen som pbrjade detta stycke, men att alla har olika frutsttningar rftliga som miljbetingade som arbetar fr eller emot att man ska vara ond. Stmmer Platons teori om rftlig ondska som hrstammar frn forna handlingar? Kanske, fr som bekant s finns det inte ngon egentlig uppkomst till de medfdda karaktrsdragen, vad jag vet. Det r drfr ologiskt att frkasta Platons teori utan att ta hnsyn till den, fastn den kan uppfattas som absurd. Kanske ekar vra forna livs handlingar i ondligheten och vi r frbannade att upprepa samma misstag till vrldens nde. Kanske inte. Kanske ligger valet i var mans hand. Kanske vandrar vi alla genom ett mrker, ver den stjrnlsa himlen, omri ngade och omfamnade utav ondska. Vissa faller offer och vlkomnar mrkret in till vrmen, medan andra kmpar vidare genom mrkret, i hopp om att finna ljus ngonstans om n lngt borta. Gmd text.

Den stjrnlsa himlen. Bild av Alexander Arnberg.

Sida 3 av 3