P egen hand i Gudar och GPS

STENLDERN

Det hr r en handledning som beskriver stenldersdelen i utstllningen Gudar och GPS p rebro lns museum. Handledningen berttar om stenldern i rebro ln, beskriver utstllningen och ger dessutom ngra ingngar till egna diskussioner. Den riktar sig till lrare med elever i bde grundskola och gymnasiet. I slutet av handledningen finns en ordlista och tips p ider om hur ni kan flja upp besket.

rebro lns museum

rebro Lns museum r ett av Sveriges ldsta lnsmuseer med rtter i en fornminnesfrening frn 1856. Lnsmuseet speglar historien i rebro ln. Hr i huset finns flera fasta utstllningar Gudar och GPS som berttar om bondeliv frn forntid till 1800-tal i vrt ln, Klenodkammaren med bl.a. en silverskatt frn vikingatiden, Medeltidens kyrka som visar kyrkliga skulpturer, altarskp m.m. Hr visas ven tillflliga utstllningar av konst och kulturhistoria. Drutver finns ocks Idrottshistoriska sllskapet med olika idrottshistoriska utstllningar. Hr i rebro finns ven Lnsarvet som r museets kunskaps- och forskningscentrum med arkiv, foto- och fremlssamlingar. Lnsmuseet har dessutom anlggningar i bl.a. Karlskoga, Nora och Askersund. Gudar och GPS Utstllningen Gudar och GPS handlar om bondeliv och titeln antyder vrt frhllningsstt till mat fr dagen, och lite till - grunden fr vr verlevnad! Den tar sin utgngspunkt i frhllanden som de varit och r i rebro ln med brjan i stenldern, med nedslag i jrnlder och 1800talets bysamhlle.

En modell p vggen som en symbolisk bild av rebro ln, mter beskaren i utstllningen.

Av Lars Agger

Trivselregler
Fr att besket ska bli s bra som mjligt, tnk p fljande: Ansvar fr gruppen Lraren ansvarar fr klassen under besket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper t.o.m. hgstadiet gr tillsammans med lrare. Skolmaterial Det finns skrivplattor att lna i entrn. Anvnd inte vggar som skrivunderlag eftersom det blir mrken. Anvnd endast blyertspennor i utstllningssalarna om eleverna behver teckna eller anteckna. Var frsiktig i salarna Rr er lugnt i salarna och tnk p ljudnivn, tala i normal samtalston. Visa hnsyn till andra beskare och pgende visningar. Grupper under ledning av museets personal har fretrde i salarna. Lmna ryggsckar, strre vskor, paraplyer etc. i garderoben. Man fr inte dricka eller ta i salarna. Fotografering Det r inte tilltet att filma eller fotografera i utstllningssalarna. Upprepade blixtar r inte bra ur bevarandesynpunkt. Upplev utstllningen med fingrarna! I utstllningen Gudar och GPS r det tilltet att rra vid fremlen/rekvisitan som finns men uppmana eleverna till frsiktighet! Observera att det i andra utstllningar inte r tilltet att vidrra fremlen. Informera dina elever om ovanstende.

Stenldern i rebro ln
I vrt ln var det stndig vinter fr 100 000 r sedan istiden. Men sedan brjade isen smlta, det tog flera tusen r. Landet hjde sig och steg ur smltvattnet och det som frst steg ur havet i vra trakter var Adolfsbergshjden, Kglanomrdet i norr, Kilsbergen i vster och Tylskog i sder. Fr ca 9500 r sedan nr isen frsvunnit brjade mnniskan hitta hit sderifrn. De kom i enkla btar och till fots. Frst levde man av att jaga och samla. Den tiden kallas jgarstenldern. Mnniskorna var nomader och vandrade efter rstiderna och bytesdjuren som fanns i havet s vl som p land. Fr ca 6 000 r sedan brjade man i vrt ln att bruka jorden och hlla tamboskap man pratar om bondestenlder. Att leva av jordbruk innebr mer arbete men det ger bttre mjligheter fr verlevnad och befolkningen vxer. Detta nya stt att leva innebr frndringar i levnadsstt och kultur: Man bor lngre p samma stlle, kvinnorna fder fler barn, man brjar anvnda krukor och krl av keramik. Fortfarande r jakt, insamling och fiske viktiga inslag i hushllet. Arkeologerna kallar denna kultur fr trattbgarkultur efter formen p lerkrukor man funnit. Man vet inte riktigt om detta stt att leva som jordbrukare har spritts via invandring eller via resor och utbyten. Kulturen r spridd frn norra Tyskland och Polen upp genom Skandinavien till Mlardalsomrdet.

Stenldern p museet - Skogsmossen

Stenldern i utstllningen beskrivs genom att beskaren vistas p en 5 700 r gammal boplats frn de frsta bndernas tid. Vi kallar den Skogsmossen efter en verklig plats. Arkeologerna fann den nr Mlarbanan byggdes ver Kglan sder om Fellingsbro. Fr 5 700 r sedan var Kglan en halv i Litorinahavet och landskapet ett skrgrdslandskap. Skogarna bestod av dellvtrd och i havet simmade slar. I nrheten fanns ocks insjar med stvatten. Medeltemperaturen var 2-3 hgre n idag s klimatet var milt och behagligt. En karta p vggen visar var Skogsmossen ligger och hur land och hav var belgna fr ca 5 700 r sedan. Varfr sger vi stenldern? Efter tusentals r har det mesta av stenldersfolkens saker multnat och blivit jord. Nstan det enda som finns kvar r av sten. Det r drfr vi kallar perioden fr stenldern. Men det r viktigt att komma ihg att man ocks hade saker av vidjor, tr, rtter, skinn, bark, djurben mm. Boplatsen P boplatsen i utstllningen finns en fasad av ett hus med tillhrande grdsplan. Boningshuset p Skogsmossen hade en rad stolpar mitt i som hll upp taket. Vggarna bestod av fltverk av grenar och kvistar med lerklining utanp. Vr husfasad r byggd med dessa tekniker. P grdsplanen framfr huset finns en eldstad, lerkrukor med hasselntter och sd, djurben, en fgel (storlom), skinn av olika djur, en slipsten och stenyxor. I bakgrunden hrs ljudet frn en stensmed. Eleverna fr grna knna p benen, sden, krukorna och de andra fremlen.

Skogsmossens invnare lagade sin mat ute p grdsplanen. Hr fann arkeologerna spr av eldstder och rester av djurben. En bit frn kket fann man stensmedens arbetsplats. Dr fanns mnga avslag (stenflisor) efter smedens arbete. Nra huset fanns en liten sj. Arkeologerna fann stolphl i marken dr en brygga lett ut i vattnet. Vem bodde i huset? I huset fr man tnka sig att en familjegrupp om 10-12 personer bodde. Kanske mamma-pappa-barn samt ngon ogift moster eller frldrals kusin, kanske en farmor Komplicerade familjefrhllanden fanns ven d och det var skert vanligt med foster- och styvfrldrar. Mnga barn dog nr de var sm. Mat fr dagen Bondelivet frde med sig ett slitsamt arbete med att rja mark, bearbeta jorden med grvkpp och hacka, att s, att skydda kern frn betande djur och att skrda varje ax fr hand. Man rjde mark med hjlp av yxa, sedan brnde man marken. Yxan blev ett betydelsefullt redskap fr kerbruket och r en vanlig offergva. Sdesslag som odlades var korn och vete. krarna var sm, som glntor i skogen. Nr man var bofast kunde man ocks ha tamboskap som nt, fr/get och gris som gick fritt omkring. Man hgnade in krarna s att inte de betande djuren skulle ta upp skrden. Hunden r mnniskans ldsta husdjur. Mnniskorna jagade vilda djur som t.ex. hjort, rdjur och rv. Man anvnde spjut samt pil och bge. Kanske hade man nt att fnga fglar i. I havet fiskade man och jagade vikaresl med harpun. Man tillvaratog alla delar p djuret. Kttet t man frsts. Av horn och ben kunde man gra redskap. Skinnet anvndes till klder och senorna anvndes till sytrd och strngar till pilbgar. Husdjuren mjlkades. Blodet frn slaktade djur togs till vara och blandades med t.ex. honung och malen sd. Detta blev till en grt som kryddades och jstes. Det r en typisk stenldersrtt! Tran och fett tillvaratogs ocks.

Man anvnde vxter i naturen till mat och kryddor. I en av krukorna p grdsplanen kan man se sd, torkad svamp och ntter. Br och frukt var godis, kda kunde man tugga p, som tuggummi. Som stningsmedel kunde man anvnda honung eller bjrksav. Maten lagades i kokgropar i marken eller i krukor som hettades upp i elden. Krukorna anvnde man ven fr matfrvaring. Maten kunde ocks torkas eller jsas fr att hlla lngre.

Att diskutera
Hur sg vardagen ut fr ett barn p stenldern? Frsk fundera och fantisera; hjlpa till med jakt, plocka br, vakta elden, lra sig hantverk, passa smsyskon osv Skillnader och likheter mellan d och nu. Vad gjorde man hela dagarna? Kunde man prata som vi? Hur frndrades vardagen och livet nr man brjade odla och hlla tamdjur i stllet fra att bara jaga och samla? Hur gr man upp eld? Antingen s hr: En svamp, fnskticka, kokas med bjrkaska och torkas. Delar av den skrs i strimlor och bultas ut. Tv stenar sls mot varandra. Det blir gnistor som fr fste i fnsket. Torrt grs tar ver elden frn det pyrande fnsket och veden i brasan kan tndas. Eller s hr: Med en pilbge med lderrem eller starkt snre som strng, fr man en pinne att snurra mot en trbit. Det blir mycket varmt p trbiten. Torrt grs som man hller intill tar eld. P Skogsmossens hus hnger en eldbge man kan titta p.

Stensmeden och yxorna Att tillverka redskap av sten var ett viktigt arbete. Mnga stenflisor av flinta frn en stensmeds arbetsplats har hittats p Skogsmossens grdsplan. De kan vara sylvassa och det var skert vanligt att man skar sig eller fick dem i gonen nr man arbetade. Strre avslag kunde bearbetas och anvndas som skrapor och knivar. Knivar, skrapor, pilspetsar och spn av flinta, skiffer och kvarts visas i montern ovanp tittskpen. Bredvid tittskpet finns det fem stycken riktiga stenyxor, med nygjorda skaft. Yxorna r spnnande att knna p, de r ju faktiskt flera tusen r gamla. Bilder och texter i tittskpet visar och beskriver hur en stensmed arbetade. Att man hittat redskap och yxor av flinta sger oss att man har haft kontakter med Skne och Vstkusten dr det fanns gruvor med flintasten vid denna tid. Man tror att de som bodde p Skogsmossen frdades till samlingsplatser dr mnniskor frn strre omrden trffades ett par gnger per r. Dr kunde man ha gemensamma riter, gra upp om gifterml, utbyta gvor och gra affrer.

Att diskutera
Gissa hur lng tid det tog att ta sig till Skne p stenldern! (Svar: Ca 2-4 veckor om man paddlar, nnu lngre till fots och d r det tyngre att bra t.ex. flinta med sig hem). Varfr hittar man yxorna av sten i jorden men inte skaften av tr? Hur gr man hl i en sten? (Svar: T.ex. med ett rrben, man nter ut ett hl med hjlp av sand och vatten). Om kult och offer Den lilla sjn intill boplatsen var en helig plats fr mnniskorna p Skogsmossen. Frn bryggan offrade de krukor, yxor, malstenar, brnda djurben av svin och sl, redskap av porfyr, flinta och kvarts.

Vissa av fremlen har spr av att ha varit i elden innan de offrades i vattnet och ibland har de avsiktligt slagits snder. Nr flinta hettas upp i elden exploderar den med en knall. Ngot som stenldersmnniskorna kanske tyckte var magi! Vatten och eld leder in i gudavrlden. Gudarna fanns i allt levande, i vdret, i jaktbytet, i vxter, skogar, i marken och i havet. Verkligheten bemstrades genom offer och ceremonier ett samtal med gudavrlden.

De freml som offrats har haft stor betydelse fr mnniskorna de symboliserade mat fr dagen, fruktsamhet och verlevnad. Arkeologerna har hittat tusentals krukskrvor i mossen och mnga av krukorna r vackert dekorerade. P ngra av krukskrvorna finns spr av matrester. Dessa har varit till stor hjlp nr man daterat fynden frn Skogsmossen. Mnga av de offrade fremlen syns under vattenytan.

Att diskutera
Varfr offrade man? Vad betyder symbol att en sak betyder ngot annat n det man ser? Vad skulle arkeologer om 3000 r hitta fr saker som vi lmnar efter oss? Fundera p vilka spr ert klassrum skulle lmna efter sig om det vergavs i dag. Vad skulle framtidens arkeologer hitta och skulle de kunna frst vad fremlen anvndes till? Vad skulle arkeologerna inte se?

Monter i golvet I golvet invid husfasaden visas fynd frn en annan Trattbgareboplats, Tjugestatorp som ligger ca 1 mil frn Skogsmossen. Fyndet lg i en grop intill ett hus och bestr av en halv flintyxa, avslag, en tvrpil, keramik och brnda ben av fr och get. Man tror att mnniskorna offrade fremlen d huset byggdes. Att offra en yxa kan betyda att man ber om kraft. I stolphl efter forntida hus hittar man ibland offer. Guldgubben som ni kan se i vikingadelen av utstllningen har t.ex. hittats i ett stolphl. nda in i modern tid har man ibland lmnat en form av offer eller lyckobringande freml d man byggt ett hus. D och d hittar man faktiskt barnskor i trossbottnen d man river gamla byggnader de r inte offrade till ngon gud, men ansgs frr bringa tur och fruktsamhet t husets invnare. Mer kunskaper om stenlderslivet - ppna luckorna i tittskpen! Hr finns kartor som visar hur Sveriges land, hav, vxter och djur ndrades frn inlandsisens sista nedisning fr 25 000 r sedan fram till nutid. De belyser speciellt Mellansveriges och Skogsmossens frhllanden. En rekonstruerad drkt av lgskinn med plskant, brnsten och djurtnder och tillhrande skor av renskinn visar hur klder kan ha sett ut p stenldern. Skinnen skrapades, fettgarvades och syddes till klder med sentrd, bennlar och syl. Man vet vldigt lite om hur stenldersmnniskan kldde sig. P andra platser i Sverige och Europa har man i gravar hittat spr av drkter som bland annat prytts av brnsten, djurtnder och rdockrafrg. Man har ocks jmfrt med antropologiskt material och studier av senare tiders jgare-fiskare-samlare-folk som levt i samma klimat och milj som stenldersmnniskan, och sett hur de gjort sina klder.

En kokbok med stenldersrecept berttar hur kosten kan ha sett ut. Hr finns ocks ett skafferi som visar en del av vad man t och ven ngra fiskeredskap.

Tecknade bilder visar hur Skogsmossens mnniskor dekorerade sina keramikkrukor med mnster av t.ex. en nagel eller en snodd virad runt en pinne. Dd och begravning Hur begravdes de dda under stenldern? Bakom en lucka visas en modell av en gnggrift frn Yxhult, Kumla. I den lg flera mnniskor begravda. Antagligen har den anvnts under en lngre tid av en grupp mnniskor. Gnggrifter finns inte i nrheten av Skogsmossen. Det sttet att begrava sina dda kom lngt senare och p andra platser. Vid Skogsmossen har inga gravar ptrffats. Monter p skpet P tittskpet finns tv montrar med ngra originalfreml frn Skogsmossen, Tjugestatorp och andra platser i lnet. Hr kan man titta p keramik, skrapor i kvarts och flinta, en kniv och pilspetsar i skiffer, metkrok av ben/horn, spn av flinta. Tnk att arkeologerna kan rkna ut s mycket bara med hjlp av s sm flisor!

Att diskutera
Blev stenldersmnniskorna lika ledsna nr ngon dog som vi blir idag? Hur sg stenldersmnniskorna ut? Vad gjorde man om man blev sjuk p stenldern? (Svar: Offer till gudar, hjlp av lkekunniga schamaner och god kunskap om lkevxter. Hg ddlighet och lg medellivslngd.) Om vi fick smaka stenldersmnniskornas mat skulle vi d tycka att den var god? Varfr/varfr inte? Hur smakar mat utan salt?

Ordlista
Avslag Antropologiskt stenavfall efter tillverkning av stenredskap. syftar hr p kulturantropologi studier av kulturer. Hur mnniskor organiserar sina samhllen och sin vardag. Genom att iaktta och leva tillsammans med mnniskor i andra kulturer lr man sig att frst hur man gr dr och varfr. r kda som under rmiljoner pressats samman och blivit hrt som sten. gr-svart, tt mineral bestende av kiselsyra. Frekommer som klumpar i kalksten och krita. Flinta har hg hrdhetsgrad och kan splittras i vassa bitar, skivor eller spn. trbit med avhuggen mejselformad nde, primitivt redskap som anvndes fr bearbetning av jord. en djup grop i jorden dr man lagar mat. Ktt eller fisk sveps in i nver i ett ttt paket. I gropen varvas paketet med heta stenar, och jord ses ver. P s stt kokas maten i jorden, efter ett par timmar grvs paketet upp. en mineral som bestr av kiseldioxid. Kvarts r sprtt och har liksom flinta musselformade brott. Kvarts kan vara genomskinlig som bergskristall eller vit ogenomskinlig och kallas d mjlkkvarts. byggnadsteknik dr man smetar lera p ett underlag av fltade grenar och p s stt skapar vggar. lg dr stersjn ligger idag, fr mellan 8000-3500 r sedan och tckte ven strre omrden. r ett folk som inte r bofast, utan flyttar efter bytes djuren och tar med sig sina enkla bostder och alla godelar. en kristallin, sur silikatbergart, vars frg skiftar frn grtt, brunt rtt till violett. ett frgpigment mne som finns naturligt i jorden. Bestr av jrnoxid. Anvndes att mla huden med som dekoration.

Brnsten Flinta

Grvkpp Kokgrop

Kvarts

Lerklining Litorinahavet Nomader Porfyr Rdockra

Tips p eget arbete efter besket

Gra sjlv
Tillverka egna krukor eller prlor av trolldeg. Gr en rund botten, rulla sedan fingertjocka ormar av degen och lgg en i taget p bottens kant. Tumma ihop dem och lgg p nsta orm, tumma ihop dem. Fortstt tills du tycker att krukan r lagom hg. Lt krukan vila ett tag. Barnen kan sjlva leta reda p saker att gra mnster p krukan med t.ex. en pinne, ett snre, en sten eller sin egen nagel. Trolldeg: 3 dl mjl, 1 dl salt, 1-1,5 dl ljummet vatten. Brnn i 100 i ca 1 timma. Trolldegen kan frgas med kryddor t.ex. paprika (orange), saffran (gul), kanel (ljusbrun) och kakao (mrkbrun). Gr forntida redskap av ben. Ta till vara ben frn mltiden t.ex. kycklingben och tillverka nlar, sylar eller metkrokar. Var noga med att koka benen tills de vitnar innan de ska bearbetas. Anvnd kniv, sandpapper, sg. Kraftigare ben frn t.ex. revbensspjll kan sgas och slipas till harpunspetsar. Skriv av recept som finns i tittskpet i utstllningen och laga en stenldersmltid

Forska sjlv
Kanske finns det en stenldersboplats nra din skola? Lrare och elever kan sjlva ska information om fornlmningar frn stenldern genom att anvnda fornlmningsregistret p Riksantikvariembetets hemsida: www.fmis.raa.se Fr att f mer hjlp med information om fornlmningar och historia i ditt nromrde kan du ocks vnda dig till lnsmuseets arkiv p Lnsarvet i rebro 019-602 87 00.

Egna anteckningar