Vinnova Camelot41

&
Projekt Camelot
Rundabordssamtal och seminarier kring
framtidens boende
Carolina Browall
Konrad Tollmar & Fredrik Petersson Smart studio, Interactive Institute
Denna rapport i programmet Telematik 2004 r p samma gng VINNOVA-rapport VR 2002:13 (ISBN 91-89588-61-4) och TELDOK Rapport 146 (ISSN 0281-8574). Pris: 150:
TITEL/TITLE Projekt Camelot Rundabordsamtal och seminarier kring framtidens boende FRFATTARE/AUTHOR Carolina Browall Konrad Tollmar Fredrik Petersson SERIE/SERIES Telematik 2004 VINNOVA Rapport VR 2002:14 TELDOK Rapport 146 ISBN VINNOVA: 91-89588-61-4
ISSN VINNOVA: 1650-3104 ISSN TELDOK: 0281-8574 PUBLICERINGSDATUM/ DATE PUBLISHED September 2002 UTGIVARE/PUBLISHER TELDOK och VINNOVA Verket fr Innovationssystem/Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm VINNOVAs DNR: 341-2001-04091
I VINNOVAs Verket fr innovationssystem publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebr inte att VINNOVA tar stllning till framfrda sikter, slutsatser och resultat. VINNOVA-publikationer nns att bestlla, lsa eller ladda ner via www.VINNOVA.se. VINNOVA Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at www.VINNOVA.se. Formgivning: BIO Atelj Faktor, post@atelje-faktor.se, Stockholm 2002 2002, Carolina Browall, Konrad Tollmar, Fredrik Petersson, TELDOK och VINNOVA var fr sig
Kort om VINNOVA
Forskning om innovation fr hllbar tillvxt

VINNOVAs uppgift r att frmja hllbar tillvxt fr nringsliv, samhlle och arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem och nansiering av behovsmotiverad forskning.
VINNOVAs vision
VINNOVA bidrar tydligt till att Sverige utvecklas till ett ledande tillvxtland.
VINNOVA, SE-101 58 Stockholm, Mster Samuelsgatan 56 Tel +46 (0)8 473 30 00, Fax +46 (0)8 473 30 05 VINNOVA@VINNOVA.se, www.VINNOVA.se
Projekt Camelot
Rundabordsamtal och seminarier kring framtidens boende
Smart studio, Interactive Institute Carolina Browall, projektledare, red. Konrad Tollmar Fredrik Petersson
Innehll
Innehll
Frord ............................................................................................ 7 Syfte .............................................................................................. 10 Metod ........................................................................................... 11 Lsanvisning ................................................................................ 12 Orientering ................................................................................. 12 Framtidens boende det smarta hemmet? .............................. 14 Framtiden frr .......................................................................... 15 Vad r IT/ny teknik och vad har det med boende att gra? .... 15 Reektioner och framtidsvisioner av frfattarna ................... 18 Behver vi det hr? ................................................................... 18 Hur vill vi egentligen bo i framtiden? ...................................... 20 Behll kontrollen.................................................................. 21 Det exibla hemmet............................................................. 21 Enkelt och smart .................................................................. 22 Omogen marknad? ................................................................... 23 Det behvs en standard........................................................ 23 De boende i centrum. .......................................................... 24 Kapitel 1. Seminarium 1 ............................................................ 26 Introduktion.............................................................................. 26 Sammanfattning........................................................................ 26 Trygghet.................................................................................... 27 Kontroll den digitala klyftan ................................................. 28 Stress information overload................................................... 32 Vanor & beroende .................................................................... 33 Nya familjebildningar............................................................... 35 Hemmet vr nrmilj ............................................................ 36 Flytta till landet......................................................................... 38
Projekt Camelot
Kapitel 2. Seminarium 2 ............................................................ 39 Introduktion.............................................................................. 39 Sammanfattning........................................................................ 39 Funktioner och kreativitet; det subjektiva................................ 41 Tid och vrt dliga samvete...................................................... 42 Tvtt och stdning.................................................................... 43 Kapitel 3. Seminarium 3 ............................................................ 46 Introduktion. Hur ser utvecklare samt marknad p temat framtidens hem?........................................................................ 46 Sammanfattning........................................................................ 47 Det intelligenta och smarta hemmet .................................... 47 Marknadsfring av det nya hemmet......................................... 48 Behovet av det nya hemmet...................................................... 49 Kapitel 4. Seminarium 4 ............................................................ 52 Introduktion.............................................................................. 52 Filmvisning och diskussionsdel ................................................ 52 Grupparbete.............................................................................. 52 Kommentarer ur diskussionsdelen ........................................... 53 Grupparbete kring olika rum i framtidens boende.................. 54 Sovrummet multifunktionsrummet.................................. 54 Gruppens redovisning:......................................................... 55 Vardagsrummet tre olika rum; Vardagskket, Oasen, Upplevelserummet ............................................................... 58 Vardagskket ........................................................................ 59 Oasen teknikfri zon ........................................................... 59 Upplevelserummet ............................................................... 60 Kket Livsrummet ............................................................ 61 Badrummet M Bra rummet............................................. 63 Slutsats & Diskussion ............................................................... 66 Projektmedlemmar och frfattare ........................................... 68 vriga seminariedeltagare........................................................ 69 Litteratur ..................................................................................... 74
Frord
Frord
enom ett anslag frn KFB (Kommunikations Forsknings Beredningen, numera Vinnova) gavs mjligheten att skriva en smskrift kring omrdet framtidens boende. Skriften ni hller i er hand kommer att redovisa fyra seminarier bedrivna av forskare frn Smart studion vid Interaktiva Institutet. Vrt ml med seminarierna var att f igng en diskussion mellan olika intressegrupper, med olika erfarenhet, sikter och infallsvinklar. Vr frhoppning var, genom att publicera materialet fr allmnheten, att denna diskussion skall tas i beaktande vid framtida byggande och forskning. Men att den ocks bidrar till en friare och mer kritisk diskussion kring IT och vr framtids boende. Utgngspunkten till seminarierna var en mngd olika frgestllningar kring boendet i framtiden. Vad r framtidens boende? Vad r smarta hem och det intelligenta boendet? Vad innebr IT i hemmet? Hur kan IT ge en positiv kvalitetsfrbttring i vrt boende? Hur ser de olika representanterna p omrdet? Hur kan vi pverka detta? Hur skulle tnkbara framtidsscenarios se ut? ven i mitten av femtiotalet spekulerades det mycket i hur boendet skulle komma att se ut. Drmmen om den lilla idylliska familjen med eget hus som vlstdat och stilrent inrett var dominerande. Hela samhllsbilden var optimistisk. Datorteknik var ngot endast forskare hll p med och robotar hrde rymden till. Teknik hade kommit in i vra hem, en del fr att stanna annan fr att frsvinna. Idag, femtio r senare, vet vi att den idyllen inte var tillgnglig fr alla. Stora hyreskaserner i enorma omrden byggdes fr att senare byggas om igen. Befolkningen har de senaste ren lidit av bostadsbrist i storstan och bostadsverskott i glesbygd. Arbetslshet, politik, ekonomi och vrldsklimat har pverkat vr syn p boendet. IT har kommit att ta enormt utrymme i ansprk, bde ute i samhllet och i vra hem. Samlingsbegreppet fr sdan teknik som anvnds fr att lagra,
Projekt Camelot
bearbeta och verfra information anvnds dagligen av vr omgivning. Man kan n alla, verallt, alltid. Grnserna mellan publikt och privat hller p att suddas ut. Vi kan bo p jobbet och jobba hemma. Tid har blivit vr tids mest centrala begrepp. Tid skall sparas och vi ska bli effektiva bde ute i samhllet, p vra jobb och i vra hem. r IT lsningen p vra problem idag eller r det nnu en futuristisk framtidvision som saknar reell grund? Namnet p projektet, Camelot, kommer frn att vi byggt vra seminarier p rundabordsamtal, typ riddarna runt runda bordet. Vi ansg att det bsta sttet att samla information till denna smskrift var genom att bjuda in ett antal gster till fyra stycken seminarier dr vi diskuterat kring dessa frgor. Arbetsgrupperna under respektive seminarium arbetade under frsta halvan av seminarierna i samtalsform/rundabordsamtal och under andra halvan i grupparbeten kring olika scenarier. I grupperna fanns dels expertrepresentanter fr framtidens boende/smarta hem och dels vanliga boende som inte innehar expertkunskaper. Texterna baseras p inspelningar och transkriberingar vi gjorde under de olika seminarierna. Citat r i vissa fall redigerade med ltt hand, det har endast syftat till att underltta lsbarheten i viss mn. Skriften r en beskrivning av projektgruppens gemensamma sikter samt seminariernas diskussioner. Samtalen gav inte alltid entydiga och gemensamma svar. Viktiga frgor stlldes och olika synpunkter presenterades. Genomgende s var retoriken mest fokuserad kring icke-teknik och om livskvalit istllet fr IT och teknikstyrning i hemmet. Istllet fr att ge ngra egentliga svar vcker istllet skriften mnga frgor. Viktiga frgor som kanske inte genast krver ngra svar, utan mer reektion och tankede. Det r sikter som redovisas, tyckande och inte fakta. sikterna stmmer till mngt och mycket verens men skiljer sig ocks i mngt och mycket. Projektledare r Carolina Browall, beteendevetare med huvudmne i miljpedagogik, projektmedlemmar r Konrad Tollmar, datalog och Fredrik Petersson, civilingenjr. Smart studion har ett antal forskningsomrden varav ett rr framtidens boende, smarta hem och smarta ting. Olika projekt har bedrivits och bedrivs med anknytning till dessa omrden, bland annat etnograska studier med anvndare (boende) i fokus, tnkbara scenarios kring IT i hemmet, publika/
Frord
privata/teknikzoner i hemmet, emotionell kommunikation, samt nya former av videokommunikation i hemmiljer. www.interactiveinstitute.se http://smart.interactiveinstitute.se
Projekt Camelot
Syfte
yftet med denna skrift r att ventilera de bakomliggande sikter som till stor del styr den forskning och det arbete som rr framtidens boende och s. k. smarta hem. Frfattarna ville hra hur olika yrkesverksamma grupper sg p fenomen som smarta hem, intelligenta miljer och interaktivt boende. Det r inte meningen att denna rapport ska ge ngra denitiva svar, utan snarare vcka nnu mer frgor. Framtidens boende r ett s pass stort och brett omrde, som mnga olika grupper sysselstter sig med, att det inte kan ge ngra ultimata lsningar och enkla svar. Krnan i denna skrift och drmed ocks syftet mste vara den blandning av mnniskor och dessa mnniskors olika erfarenheter, visioner och sikter i mnet. Kan dessa ge lsaren mer att fundera p och p s vis vcka nnu mer nykenhet i mnet kan vi som frfattare knna att vi lyckats med vrt syfte.
10
Metod
Metod
en metod vi anvnt oss av kan i viss mn kallas etnogrask. Vi ville veta deltagarnas sikter och var inte intresserade av reell vetenskaplig fakta. Genom gruppseminarier ck deltagarna mjlighet att dela med sig, diskutera och fundera p frgor som handlar om vrt boende. I diskussionerna lt vi dem vara subjektiva men ocks bidra med erfarenheter som rrde deras yrkesroll. Allting som sades spelades in, transkriberades och sammanstlldes. Ur detta stora material plockades sedan de mest relevanta bitarna rrande framtidens boende. Arbetet skulle naturligtvis kunna ha bedrivits p annat stt, likas hade materialet kunna sammanstllas p annorlunda vis. Detta r en av mnga metoder att ta reda p vad mnniskor har fr sikt i ett visst mne. Det ena kan inte ses som bttre n det andra och resultaten kan inte vara mer eller mindre viktigt n det andra. Seminarieformen gav deltagarna mjlighet att sjlva pverka riktningen, vilket var en del av vr tanke. Arbetet med scenarier gav dem hjlp att arbeta och tnka kreativt. Metoden vi hr valt visade sig vara givande fr de deltagande. De esta var positiva, de ck ta del av andras sikter och samtidigt ventilera sina egna, mnga skapade nya kontakter och det vckte en debatt om mnet i helhet.
11
Projekt Camelot
Lsanvisning
enna skrift r en tergivning av samtal som skett vid ett antal seminarier under hsten och vintern 00-01. Det r inte en faktabok, ej heller en skrift fylld av vetenskapliga sanningar. Utan snarare r det en tergivning av sikter kring mnet framtidens boende som explicit uttalats under fyra stycken seminarier i mnet. Skriften skall lsas med en etnogrask vinkling, dvs mer som en tankevckande reektion ver olika personers erfarenheter och tankar kring boendet i nutid och i framtid. De deltagande personerna r alla p ngot stt engagerade i mnet, de allra esta ur en yrkesmssig vinkel men subjektiviteten spelar hela tiden en stor roll, d alla p ngot stt har en relation till boende genom sitt eget boende. Varje kapitel har en introduktion med sammanfattning s lsaren frstr hur han/hon ska angripa texten. Efter denna del fljer urdrag ur seminariet, med citat och kommentarer. Citaten kan ibland ses som tagna ur sitt sammanhang och kan vara svra att koppla ihop. Frsk att se helheten i varje seminarium och ta till er de kommentarer som sikter, ej som fakta. Avslutningsvis rundas varje seminarium av med en kort diskussion. I diskussionen reekterar frfattarna kring vad som sagts under de fyra tillfllena och lgger fram framtidsvisioner och ider som vckts.
Orientering
I historien tog stenldersmnniskan yxan i ansprk och anvnde det som ett tekniskt hjlpmedel i sin vardag. Idag har vi andra tekniska innovationer vi tagit i ansprk, som vi p liknande stt anvnder som verktyg och hjlpmedel. Ny teknik dyker upp p marknaden, dagligen, fr att ta sin plats i vra hem. Framtidens boende r redan hr. Nr hushllsmaskinerna en gng i tiden, i brjan av 1900-talet, infrdes i hemmen var syftet frn brjan inte att underltta fr de kvinnor som arbetade i kket. Det var istllet att ka, eller snarare
12
Lsanvisning
jmna ut, elfrbrukningen i hemmen. Det var allts ett nskeml frn tillverkarna av elektricitet och inte av anvndarna. Detta r ngot som Adrian Forty diskuterar i sin bok Objects of Desire, 1986; jmfrt med gas s var elektriciteten mycket mer renligt och ltthanterligt men att bara anvnda elektriciteten fr belysning innebar snart ett problem rent ekonomiskt. Elfrbrukningen blev s ojmn, d kravet p ljus var begrnsat till dygnets dunkla och mrka timmar, att det blev absolut ndvndigt att nna en lsning p hur man skulle kunna jmna ut frbrukningen ver strre del av dagen. Lsningen blev att utveckla diverse (oumbrliga) kksmaskiner som de hemmavarande kvinnorna kunde anvnda under hela dagen, vanligen d i kket. Forty skriver vidare: Technical innovations do not happen of their own accord: they occur only when somebody sees that there is advantage to be gained from them, and they are applied only when it is in someones interest to do so. (Forty, 1986 s. 46) I elektricitetens brjan var det allts det starka intresset och behovet att utjmna elfrbrukningen under dagen som ledde till tekniska innovationer som sedan ck en positiv synergieffekt fr de arbetande kvinnorna i kket. Att tekniken underlttade kksarbetet var den positiva effekt som tillverkarna anvnde sig av i sin kampanj d de ville locka till sig mer och er intressenter (Forty, 1986). Idag har Electrolux utvecklat det smarta, interaktiva kylskpet (Screenfridge) som talar om nr mjlken r slut och till och med bestller hem det t dig eller kan hjlpa dig med recept direkt p kylskpsdrren. Frn kylskpet kan du skta det mesta i bostaden. Kylskpet har allts ftt en utkad funktion som dator. Och kket har ftt en funktion som utkad kommunikationscentral i hemmet, ngot som dock visat sig inte vara helt lyckat. Framtidens boende ska vara fyllt av teknik, smart teknik som ska underltta din vardag. Junestrand (1998) denierar smarta ting som helt eller delvis fyller fljande kriterier: de r interaktiva de har inbyggd IT-teknik de gr att kommunicera med de har nya grnssnitt som skiljer sig frn de traditionella
13
Projekt Camelot
de r adaptiva, dvs anpassar sig efter anvndaren de r lrande, dvs de lr sig brukarens vanor Peterson (2000) lgger i sin studie ocks till att smarta ting kan kommunicera inte bara med mnniskor, utan ven med varandra och annan teknik.
Framtidens boende det smarta hemmet?

Vad r det smarta hemmet? De smarta hem lsningar som nns p marknaden idag handlar mycket om larm, trygghet, skerhet, komfort och energisparande men ven om fjrrstyrning av apparater inom hemmets vggar: spis, kyl, frys, diskmaskin, lampor m m. Dessa skall allts styras via Internet och de nya wap-telefonerna, ven om du inte r hemma. Tankarna kring det smarta boendet handlar mycket om teknik men ven om tjnster som man kan kpa. Istllet fr att sjlv tvtta sina klder s kan man f dem tvttade av ngon annan. Mycket av det som ska nnas i det s. k. Smarta hemmet, r baserat p elektroniska lsningar. Exempel p detta kan vara elektroniskt bokningssystem fr tvttstuga, individuell mtning av el, vrme och vatten, rumsregulator fr vrme, bredbandsnt, golvvrme, centraldammsugare, elektronisk anslagstavla, programmerbart lssystem, trygghetslarm som kopplar ur strykjrn, spisplattor m m., rrelsedetektorer som knner av var man benner sig i bostaden och reglerar ljus, vrme och ljud. Framtidshemmet ska komma att rymma allt men samtidigt f vara individuellt. Morgondagens intelligenta hem kommer att kunna styras p mnga stt. De grundlggande funktionerna som el, vatten, avlopp, vrme och belysning kommer att styras p ett mer individuellt plan, dr varje anvndare har sin egen personliga reglering som datorn vet om och knner av. Styrningen av detta kommer ocks att ske mer centralt, men ocks lokalt med exempelvis fjrrkontroller som kan vara rststyrda eller sensorstyrda s. k. badges som knner av och lmnar information till den centrala styr datorenheten. Hemmet kommer att bli byggt p de boendes individuella nskeml och anpassas efter mnniskors personliga behov.
14
Lsanvisning
Framtiden frr
I mitten av femtiotalet spekulerades det mycket om hur framtidens boende skulle kunna se ut. Under denna tid var drmbilden av en idyll fr en liten familj ett eget litet hus, med en liten lttsktt tomt. Modern var hemma och servade resten av familjen i ett vlstdat och stilistiskt hem. P morgonen vinkade hon maken adj med en vit nsduk i handen, hret dolt under en sjalett och frkldet prydligt knutet med rosett. Barnen var glada, hela, rena och vlanpassade. Nr arbetsdagen var slut landade mannen med sin helikopter p taket fr att kliva in i det stilistiskt rena kket dr han kunde avnjuta middagen med sin na familj. Hela samhllsbilden var optimistisk och glnsande. Tekniken var p framtg och sgs tillsammans med bilen som statussymboler. Datateknik var ngot endast forskare hll p med och robotar hrde rymden till. r 1957 byggde Disney House of the Future i USA. Bygget var helt gjort i plast och stod p pelare av betong. Inne i huset fanns bildtelefoner och hgtalartelefoner. Dr fanns elektriska hushllsmaskiner och eltandborstar. Inredningen var i plast, plt och syntetiska material, mycket stram och enkel. Detta futuristiska bygge blev s smningom gammalt och sgs som ute och revs 1967 fr att ge plats t Tomorrow Land. Redan p sjuttiotalet brjade japanerna konstruera intelligenta hem fr handikappade med total knappstyrning: helautomatiskt och tekniskt. Men i grunden ligger japanernas tankar kring det intelligenta hemmet lngre tillbaka n s. I era hundra r har de skapat sina hem utifrn estetik och funktionalitet, ngot som idag drivit den japanska tekniska marknaden till att vara vrldsledande. Ett japanskt hem skiljer sig mycket frn ett vsterlndskt.
Vad r IT/ny teknik och vad har det med boende att gra?
Innan man svarar p vad IT r s kan det vara bra att ge en kort frklaring vad begreppet teknik betyder. Enligt Norstedts svenska ordbok betyder ordet; 1. system av avancerade produktions- och utvinningsmetoder som i hg grad bygger p omvandling och utnyttjande av naturens energiresurser. 2. (ndamlsenligt) praktiskt tillvgagngsstt. Tittar man i Nya uppslagsboken/Informationsfrlaget
15
Projekt Camelot
str det att teknik r tillvgagngsstt; ingenjrskonst,; lran om praktisk tillmpning av teoretiska insikter. Slutligen s denierar Prisma teknik p fljande stt: 1. utvinning och praktiskt utnyttjande av naturens rmnen. 2. tillvgagngsstt vid utfrandet av ett arbete eller utvandet av en konst eller frdighet; det praktiska utnyttjandet av en teoretisk kunskap; konstfrdighet. Teknik behver allts inte vara produkter utan r snarare en metod som bygger p de resurser som nns i vr natur men ocks inom oss som mnskliga innovatrer. IT i sin tur str fr informationsteknik och med det menas den nya teknik som vxt fram som man anvnder sig av fr att orientera och informera sig i sin omgivning och i vrlden i vrigt. IT str ocks fr att vara ett stt att hantera milj och omgivning enklare och snabbare. Informationsteknik str som samlingsbegrepp fr sdan teknik som anvnds fr att lagra, bearbeta och verfra information. I praktiken dominerar tv teknikomrden: vad som tidigare kallades datorteknik respektive teleteknik. Man kan n alla, alltid, verallt. IT gr det mjligt att lagra, bearbeta, verfra och presentera med bild, ljud och text. Det frenklar inhmtandet av information och dess redovisning. Det frenklar vr vardag och frndrar vr vardag. Ett nytt frhllningsstt har vxt fram, en ny samhllsform har tagit ver. Datorn frekommer p allt er stllen i vrt samhlle idag, de r sjlvklara delar av vr omgivande milj. Frn att tidigare ha varit fullt synliga, stora och otympliga med ett ftal funktioner och syften, har de idag blivit sm, designade och anvndbara i de esta situationer. ven om de inte syns, nns de placerade i mnga av vra freml runtomkring oss kallat ubiquitous computing (Weiser, 1991). Den ternns i de mest skilda sammanhang och fyller de mest varierande uppgifter i vrt samhlle. IT frndrar lrandet, miljn, vardagen och vrlden, men ocks mnskligheten. Utvecklingen av den moderna mediatekniken och den digitala elektroniken pverkar vr vrldsbild, vr uppfattning och upplevelse av budskap och kommunikation. Idag anvnds datorn av den vanliga mnniskan som en naturlig del av vardagslivet. Den placeras i vardagsting i vrt hem fr att frenkla processer i vrt dagliga arbete. Den anvnds fr vrldsvid kommunikation mellan
16
Lsanvisning
individer. Den ger oss mjligheter att vara fjrrnrvarande, vilket betyder att man kan utfra saker p avstnd, ngot som tidigare har varit omjligt. Den anvnds ocks fr att frnja oss i vr relation till andra eller i vr ensamhet. Den anvnds i vr arbetssituation som ett verktyg i arbetsprocessen.
17
Projekt Camelot
Reektioner och framtidsvisioner av frfattarna
Behver vi det hr?

A. Antonovsky (Natur och Kultur, 1987) talar om att vr omgivning och tillvaro r full av pfrestningar, motgngar, konikter och krav. Dessa freteelser i vra liv mste vi lsa och hantera. Frgan r vad det r som driver oss och vad det r som gr att en del klarar det, med hlsan i behll. Hans svar r att motstndskraften beror p vr knsla av sammanhang, hur vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. Kan man applicera denna frgestllning p boendeaspekten? Ja, jag anser att det r fullt rimligt. Vrt boende mste p ngot stt ge oss mening, vi mste hantera vr livssituation i vra hem och inneha en knsla av pverkbarhet ver denna. Som beteendevetare ser man ju vrt boende ur ett mnskligt perspektiv snarare n ur ett arkitektoniskt eller tekniskt. En fungerande vardag med vlmende invnare r viktigt. Att behoven ska styra tekniken och inte tvrtom r minst lika viktigt det. Mnniskan sker andra vrden n teknik i sina liv. Underskningar som gjorts har visat att vi prioriterar vr boendemilj lngt mer n IT-lsningar i hemmet. Vi vill ha grannsmja, naturnra, frscht och luftigt, rejla utrymmen, energisnlt, billigt, ostrt, miljvnligt m.m. istllet fr ett hem som gr att styra via Internet. Vrdeladdade begrepp som lycka, hlsa, frihet, familj och vnskap r mer vrda n modern teknik, IT, smarta hem och intelligenta miljer. Med detta r det inte sagt att vi inte alls vill ha moderna tekniska lsningar i vra hem, fr att underltta vardagen tvrtom. Men det viktiga r att pongtera att det nns mer n bara IT-lsningar nr man diskuterar framtidens boende, ngot som ocks denna seminarieserie har visat med sina icke-tekniska diskussioner.
18
Alla r vi boende, p ett eller annat vis. Alla har vi bott ngonstans, bor ngonstans och ska bo ngonstans. Man brukar sga att bostder r ngot andra bor i, medan ett hem r ens eget. Rent allmnt kan man sga att framtidens boende ocks r framtidens hem, men att de framtida bostderna ska skapas av andra och att hemmet ska skapas av en sjlv. Den stora frgan r d; hur vill jag att mitt hem ska se ut? Vem ska f ran att bygga min bostad? Och kommer dessa tv att bli ett? Tidigare i denna skrift har vi pratat om det individuella boendet som ett framtida boende. Men hur ska det g ihop om det r byggherrar som bygger din bostad, utan kontakt med de som ska bo dr. Sjlv efterlyser jag mer samarbete, mer anvndarorientering och mer lyhrdhet fr den individuella mnniskan. Kan framtidens boende ge oss mer individuell mjlighet behvs inte tekniken i lika stor utstrckning. Fr det r ju s att alla inte vill ha den nya, smarta IT tekniken i sina hem, det nns de som knner att de inte behver den. Framtidens hem mste frutom att vara individuellt ocks vara funktionellt. Risken med den nya tekniken r att det inte blir det. Den kan vara svr att frst och hantera men den kan ocks g snder. En av de strsta stressmomenten idag p vrldens IT arbetsplatser r icke-fungerande teknik. Ska vi ocks f det likadant i vra hem? Hur kan d framtidsboendet se ut? Ngra mjliga visioner kring framtidshemmet: automatiserat, miljvnligt, ekologiskt, tervinningsbart kommunikativt, uppkopplat, fjrrstyrt, funktionellt, individuellt ena sidan kan framtidens boende allts te sig riktigt tekniskt med automatiserat teknik som minns t de boende, som kommunicerar
19
Projekt Camelot
med omvrlden men ocks med annan teknik, som r uppkopplad dygnet runt fr senast nytt snabbt, enkelt, och effektivt, som kan styras via senaste mobiltelefontekniken eller via Internet. andra sidan kan framtidens boende vara en tergng till att vi tnker tervinningsbart med ekologiska material som byggmassa och inredning, energimedvetenhet och miljvnlighet. En strvan efter s lite teknik som mjligt, med fokus p vrderingar som handlar om humankapital, sociala kontakter och kreativa hantverk istllet fr teknik. Men det allra bsta och kanske mest troliga r en kombination av dessa tv. Kanske stter vi oss p en gammal grd p landsbygden och kommunicerar med arbete och omvrld via den senaste tekniken. Kanske vill vi inte frytta oss i ondan. Mindre troligt. Mnniskan r en social varelse, nyken och ockdjur. Vi vill nog grna trffa andra, tala med andra och ta p andra. Mycket av den nya smarta teknik som kommit fram under de senaste ren r egentligen bara dum. Och ondig. Smart vore det istllet om den verkligen kunde knna av vra tillflliga behov och totalt anpassa sig till en individniv. Kan framtidens boende bli frstndigt boende? Det r vl en framtidsvision om ngot? Carolina Browall, beteendevetare
Hur vill vi egentligen bo i framtiden?

Mnga av visionerna kring framtidens boende och smarta hem har varit fokuserade p teknikens mjligheter och p olika stt att fjrrstyra eller automatisera delar av hemmet. Om man ser till nyttan fr den som faktiskt ska bo i hemmet kan det vara mer relevant att brja i en annan nde, och frga sig vad det egentligen r som r viktigt i boendet. Visst kan man intressera sig fr vilka tekniska lsningar som kan anvndas fr att lsa olika problem, men man br samtidigt frga sig vad det betyder p ett djupare plan. Hur och av vem kommer tekniken att anvndas? Kommer den att skapa andra problem samtidigt som den lser ett annat?
20
Behll kontrollen
Det nns en dubbelhet i teknikens mjligheter: ena sidan kan den gra livet bekvmare, men andra sidan riskerar man att frlora frstelsen fr vad som sker. Mnga knner i dag en frustration infr sina datorer: de r verktyg som r oumbrliga i dagens arbete, men samtidigt upplever mnga att de frlitar sig p en teknik de inte frstr och inte kan kontrollera om den inte fungerar tillfredsstllande. Vilken effekt har det p mnniskor om en sdan teknik alltmer kryper in i vardagliga freml och in i sjlva hemmets vggar? Hur knns det att bo tillsammans med en mngd tekniska freml som inte r begripliga? Det nns en risk att tekniken kan bidra till en kad segregation i samhllet, svl globalt som i Sverige, genom att mnga drrar stngs fr den som inte kan hantera tekniken. Det r inte heller s enkelt att det rcker att lra sig lite ordbehandling och att surfa p ntet. Nr man fr en frga om att man mste installera en ny plugin i sin browser drabbas man nd av oskerheten och knslan av att inte ha kontrollen ver situationen. Det som krvs fr att inte stressas av sdant r just en knsla av kontroll och sjlvskerhet, och att man kan nrma sig tekniken med en lekfullhet. Den som kan hantera och frstr tekniken vet att den inte r magisk. Det handlar inte om att alla ska behva vara programmerare eller ingenjrer, men det r viktigt att p ett vergripande stt veta vad det r som hnder. Kanske r det viktigaste fr sjlvknslan inte att veta hur tekniken anvnds, utan att veta hur man kan stnga av den och klara sig utan den. Ett lyckat exempel r en TV. Det r bara att stnga av och stta p den med en knapp. Visst kan den kanske en massa annat, men de esta kan nd hantera de mest grundlggande funktionerna, och i vrsta fall kan man alltid dra ur sladden. Mycket krngligare n s fr inte smarta produkter eller smarta hem vara.
Det exibla hemmet
Ngra av mina vnner brukar lite skmtsamt sga att de arbetar p Internet. Men kanske ligger det ven ett korn av allvar i det. Mnga som tidigare hade pappersarbete arbetar i dag framfr en dator, och i dagens uppkopplade samhlle blir det inte lngre lika viktigt
21
Projekt Camelot
var den datorn str. Det behver inte vara s krngligt att arbeta hemifrn ngon dag i veckan. En annan utveckling r att den klassiska krnfamiljen inte lngre r norm. Mnga har t ex delad vrdnad om barnen, eller lever i srbofrhllanden dr man inte bor tillsammans p heltid. Hur ser det hem ut som gr det enkelt att jobba ngon dag ibland, ha barnen hemma ibland, och bo p ngot annat stt ibland? Kanske ska man ha en ppnare planlsning dr man skrmar av rummet med yttbara vggar? Om man tnker i sdana banor istllet fr att brja titta p hur man kan koppla ihop apparater kan det sluta med helt andra ider. Det kan ocks vara vrt att titta p bostadsomrdet och inte bara en enskild lgenhet. Kan man gra ngot fr att bidra till att man knner sig trygg i hela bostadsomrdet? Det kan glla planeringen av omrdet, men kanske kan man ven anvnda teknik till att ka tryggheten. Det kan vara larm och vervakning av olika slag, men kanske ocks helt andra saker som kommunikation som leder till att man lr knna sina grannar.
Enkelt och smart
Trots vissa farhgor r det inte omjligt, eller ens svrt, att ha en positiv tro p teknikens plats i framtidens hem. Trots allt r det s att tekniken tar plats i en mngd apparater i hemmet, frn TV:n och stereon till mikrovgsugnen och tvttmaskinen, fr att inte tala om moderna bilar. Rtt frpackad behver inte tekniken upplevas som skrmmande. Det vi kommer att se i framtiden r sannolikt att det blir enklare att koppla samman olika apparater. Det kanske ska framhllas att det inte r ett sjlvndaml att koppla samman allting. Brdrosten och radion har frmodligen inte s mycket att sga varandra nd, s de behver inte sitta ihop. Men det kan till exempel glla ljud och bild, dr TV, video, DVD, stereo m m ofta redan r sammankopplade. Lt oss hoppas att man slipper soffbordet fullt med fjrrkontroller i framtiden, och istllet kan styra allt p et t smartare stt. Fredrik Peterson, ingenjr
22
Omogen marknad?
Tveklst anvnder vi mycket teknik i vra hem. Det nns era bde rationella och icke-rationella skl som motiverar detta. I vissa fall kan tekniken underltta och frenkla hushllsarbetet och i andra fall kan trivseln och det sociala vrdet motivera att man skattar hemelektronik, som t ex videobandspelare och mobiltelefoner, hgt. Fr att diskutera frgor som rr det hr omrdet frn ett producentperspektiv bjd vi in ett antal producenter och leverantrer av smarta hem system till ett av vra seminarier. Vi tycker att det blev en vrdefull diskussion dr det gavs tillflle att ventilera hur olika aktrer utvecklar och marknadsfr smarta hem. I diskussionerna framkom det dock att detta fortfarande r en omogen marknad dr kunder och producenter nnu inte hittat varandra. Dels nns en oklarhet vad gller vad man menar med termen smarta hem i sig. Troligen nns en lucka mellan anvndningen av faktatermen smarta hem och hur olika vrderingar styr den mer allmnna uppfattningen av en teknik som utger sig fr att vara smart. Dels blev det tydligt att problemen r strre n s. Det framkom ett ertal exempel som gruppen diskuterade, bl a varfr olika tjnster och tekniker inte fungerade s vl som man kanske frn brjan hade hoppats. Jag tycker att framfrallt tv aspekter borde bearbetas om man vill utveckla och marknadsfra p ett stt som bttre mter de boendes behov och nskeml. Dels behvs bttre regler/standards fr utformningen av tekniklsningarna s att kunderna kan vlja produkter frn olika leverantrer, dels behvs framtidsvisioner dr anvndaren stts i centrum.
Det behvs en standard.
Hur ska d det smarta hemmet fungera, rent praktiskt? De esta r verens om att t ex hushllsprodukter och mbler med inbyggda sensorer mste vara sammankopplade i ett ntverk fr att kunna samspela och fr att kunna styras gemensamt. Men fr att hemmets utrustning ska kunna kopplas ihop och tala samma sprk mste man utarbeta en standard. Detta kan ske p olika stt. Ett stt som man med varierande framgng redan har
23
Projekt Camelot
provat r att storfretag som Ericsson och Electrolux genom olika samarbeten tar fram ledande produkter som man hoppas ven ska kunna bli normgivande vad gller standards. Det nns dock redan en standard som utvecklades fr era r sedan och som anvnds, mestadels i Nordamerika. X10 r ett protokoll fr att snda signaler ver elntet och som kan tas emot av olika enheter som r anslutna till elntet. Genom att koppla in en mottagarenhet mellan vgguttaget och t ex kontakten p en bordslampa kan man enkelt styra lampans funktion med en fjrrkontroll eller via en dator, liksom man kan styra andra funktioner i lgenheten. Problemet r dock att de esta X10 produkter r utvecklade fr 110 volt och nns inte, eller r icke prisvrda, fr 220 volt. Alternativt kan man tnka sig att man anvnder redan bentliga standards som t ex Internet. Med Internets allt strre utbredning i samhllet nns redan ett stort ntverk att utnyttja och bygga vidare p. Om ven nten i smarta hem integreras med IP (Internet protocol) ger detta en stor frdel eftersom infrastrukturen d redan nns och r utbredd och utbyggbar. En tnkbar utveckling r man sammanfr frdelarna med IP/Internet och ett X10-system fr den europeiska 220 volt standarden.
De boende i centrum
Som tidigare nmnts nns det bde rationella och icke-rationella skl till att kpa och bruka tekniska hjlpmedel och prylar i hemmiljn. Nr det gller bruket av hemelektronik tror jag att de icke-rationella sklen vger tungt, f skulle nog t ex vilja avst frn att lyssna p en CD-skiva eller titta p TV ibland. Men hr nns ven rationella skl. T ex inser man snabbt frdelen med en trdls telefon och man skulle nog motvilligt vilja terg till trdtrasslet, ven fast Cobran r en vacker telefon. Vi har lrt oss genom vra studier av KomHemlgenheten (II, KTH och Telia) att behovet av kommunikationsteknik r styrt av svl icke-rationella som rationella motiv. Det r viktigt att ta hnsyn till bda dessa aspekter nr man frsker frst hur mnniskor vrderar teknik i hemmiljer. Nr det gller att skapa olika former av std i vardagen kan man lra sig mycket p att studera platser som Danderyds sjukhus rehabili-
24
teringslgenhet @Home och Hjlpmedelsinstitutets visningslgenhet SmartBo. Fr denna typ av anvndning nns det i dag bde teknik och kunskap fr att bygga meningsfulla smarta hem. Sett ur ett historiskt perspektiv kan jag med skerhet sga att mnga hjlpmedel, som ursprungligen r utvecklade fr specika behov, nner mer generella anvndningsomrden senare, som t ex fjrrkontrollen. Mer oklart r dock hur producenterna vill framstlla vra behov av det smarta hemmet. Hur smarta hem behver vi? Vad r skapade behov? Det nns ocks redan lckert designade produkter som de frsker f oss intresserade av bara fr att de ser lockande ut utan att vi fr den skull egentligen har anvndning fr just den smarta grejen. Marit Engstedt skriver i Vr Bostad:
Att storfretagen engagerar sig s i framtiden kan tolkas p olika stt. Sjlva sger de sig tvungna att komma med innovativa och fantasifulla prylar fr att kunna hnga med i utvecklingen. Men det handlar ocks om att de faktiskt lyckas skapa nya behovsomrden, inom vilka vi konsumenter r villiga, men ocks tvungna, att lgga vra pengar.
Sammanfattningsvis r det hgst troligt att den teknik som vi r vana vid nu, som t ex TV, fortfarande kommer att nnas, men kompletterad med nya medier och att vi ven kommer att anamma och ibland ha nytta av nya smarta produkter. Men ven den mnskliga handens verk kommer ter att bli hgt vrderat och uppskattat i framtidens hem. Och det r ett faktum r att er och er talar om behovet och vikten av aktivitet och engagemang snarare n att automatisera sitt hem och sin vardag. Det r frst nr man tar hnsyn till denna mngfald av behov som man stter de boende i centrum. Tyvrr s visar det sig att f utvecklare, producent och marknadsfrare av smarta hem frstr denna ekvation till fullo. Konrad Tollmar, datalog
25
Projekt Camelot
Kapitel 1.
Seminarium 1
Introduktion
det frsta seminariet i serien samlades forskare frn olika disci pliner, med erfarenhet av forskning som rr boende och milj, fr att tillsammans diskutera kring framtidens boende. I seminariet deltog Arvid Lfberg, Ulrika Danielsson, Ulf Keijer, Anna Hrdlicka, Gunilla Bradley, Alain Imboden och Maria Andersson. Vi trffades i KomHem, en demonstrationsmilj/lgenhet/ laboratorium i form av en trerumslgenhet som utvecklats av Interactive Institute i samarbete med Telia Nttjnster. I KomHem ligger fokus p kommunikation, och det nns mjlighet till videokommunikation i alla tre rummen.
Sammanfattning
Diskussionen p det frsta seminariet handlade till stor del om hur man som mnniska frhller sig till den nya tekniken. Det handlar kanske framfrallt om att ha kontroll att inte hamna i den situationen att man inte kan hantera tekniken och den livsroll den skapar. Andra saker vi diskuterade var trygghet, stress och informationsverd, vanor och beroende, nya familjebildningar, hemmets nrmilj och att ytta till landet. Denna rubriksttning r dock gjord i efterhand det var inga avbrott i diskussionen, utan det ena gled ver i det andra. Diskussionen brjade med att vi pratade om trygghet. En del av det hnger ihop med kontroll och stress. Om man inte har kontroll ver tekniken vilket mnga inte har r det ltt att man knner sig stressad och otrygg i sitt frhllande till tekniken. Det kan handla om sm saker, som att man blir irriterad och knner sig otillrcklig
26
Seminarium 1
nr ordbehandlaren inte gr som man vill, men det kan ocks ha mer djupgende konsekvenser. I frlngningen skulle det kunna handla om att grupper i samhllet blir utslagna eller hamnar p efterklken d de inte platsar in i den nya ordningen. Ett enkelt exempel p det r att information p webben blir otkomlig fr den som inte har tillgng till Internet. Det r viktigt att betona ett det inte bara handlar om faktisk tillgng, utan kanske mer om kunskap att veta hur en webblsare fungerar, men ocks att veta var man ska ska och hur man ska frhlla sig till den information man fr. En annan risk ligger i motsatsen inte i att man inte fr information, utan att man drunknar i den. Vi pratade om hur man ska hantera informationsdet. ven dr handlar det frsts om kunskap och frdighet. Det r ocks saker som stller krav p anvndaren. Informationstekniken har i viss mn lett till att det skrivna ordet blivit viktigare, d man ofta anvnder e-post istllet fr telefon fr sin kommunikation. Det kan vara vrt att fundera ver hur det pverkar personer som har svrt med sprket, om man istllet fr en dialog p telefon fr en text som ska frsts. Vi sg ocks en fara i att man vnjer sig vid tekniken och blir beroende av den. Idag blir man handikappad d e-posten inte fungerar eller d man glmmer mobilen hemma fr ngra r sedan klarade man sig utmrkt utan den. Det anknyter terigen till det hr med kontroll. Ett stt att ha kontroll ver sin tillvaro kanske r att ha er utvgar, och att inte frlita sig helt p att tekniken ska fungera. andra sidan r det inget nytt. Hur beroende r vi inte av elektriciteten fr att samhllet ska fungera? I diskussionen pratade om vi mycket som inte r direkt relaterat till hemmet som en plats att bo p. Vad gller sjlva hemmet pratade vi bland annat om hur hemmet kanske blir mer beroende av lge och nrmilj n tidigare, och ven hur uppdelningen i arbetsplats och hem kan komma att frndras. Vi pratade om att kunna arbeta hemma, men ven om en ny chans fr de sk grannskapscentralerna. Det spret ledde frsts till frgan om tekniken gr det mjligt att ytta ut i smstder och ut p landet. Och kanske r det s att ven det handlar om en nskan om en knsla av trygghet trots allt kanske man knner sig tryggare och mindre stressad p landet.
27
Projekt Camelot
Trygghet
Hur kan vi knna oss trygga i vrt boende? Innan man kan svara p det kanske man behver reektera ver vad man menar med trygghet.
Det nns ju tv sorter av trygghet, det ena r ju att verkligen vara trygg och s r det sjlva knslan av att vara trygg. Ulf Keijer
Tryggheten i framtidens hem framfrallt den upplevda tryggheten hnger till viss del samman med en knsla av att ha kontroll ver sin tillvaro. Om man inte frstr tekniken man anvnder kan man inte heller knna sig trygg i anvndandet av den.
Vi r utlmnade till en mngd icke riktigt fungerande teknik och det skapar ju en knsla av frmlingsskap gentemot det hr. Vi behrskar bitar av det, kombinerar det nr det funkar. Vi kommer alla att bli utlmnade nr det inte funkar. Arvid Lfberg
En annan trygghetsaspekt hnger samman med var man bor. Det r svrt att knna sig trygg ens i sitt eget hem om man inte knner sig trygg i sitt nromrde. Det hnger samman med det som diskuterades senare, om hur hemmet i vissa fall kommer att inkludera nromrdet, och ven en eventuell trend att ytta ut p landet. Det kan vara vrt att kommentera att det inte talades srskilt mycket om t ex olika typer av larm och deras mjlighet att sknka trygghet, ngot som ju annars ofta dyker upp nr man talar om framtidens boende. Istllet handlade det mer om hur individerna nner trygghet i sin tillvaro.
Kontroll den digitala klyftan

Det blir allt mer ndvndigt att kunna hantera den nya tekniken fr att klara sig i samhllet. Detta diskuterades, och nyckelordet som stndigt terkom var kontroll. Att ha kontroll ver sin tillvaro, och att kunna hantera den.
28
Seminarium 1
Att ha kontroll handlar inte bara om att kunna hantera tekniken p ett praktiskt plan t ex att veta hur en dator fungerar utan ven att kunna frst och hantera det nya samhllet, som frsts pverkas av tekniken och utvecklingen i stort.
Att bli mera vaksam p vad r det som jag mste ha kontroll ver, i bemrkelsen jag fr kontroll ver mitt liv. Jag har lrt mig att jag mste se till att ha kontanter p Sparbanken, det r ett stt att ha kontroll. I dagens lge r det kanske andra saker jag mste vara vaksam p drfr att jag ltt kan tappa kontrollen. Det hr r nog en oerhrt viktig verlevnadskunskap, som man borde fokusera mer p i skolan. Arvid Lfberg Det hr nog vldigt individuellt Dom som lyckas ta kontroll ver sin tillvaro, skapa sitt livsprojekt och dom som aldrig fr riktig kontroll ver sitt liv, dom grupperna nns ju vldigt tydliga Ulf Keijer
Debatten gled frsts in p pratet om the digital divide, klyftan mellan grupper som har kontroll och de som inte har det. Det r en debatt som frs internationellt och i sig r ett stort mne. Diskussionen tangerade hur man skulle kunna avhjlpa eller frebygga denna klyfta. Ett frslag var genom utbildning.
Vi kan frutse att det r troligt d att det blir en klyfta mellan dom hr personerna som har kontroll [och de som inte har det]. D vore det viktigt att utveckling och utbildningssystemet tog fasta p det hr redan i grundskolan och p nt vis hade ngra slags verlevnadskurser i IT-rollen, s att man kunde frebygga att vissa sls ut p grund av att dom inte tar kontroll p sitt liv p nt vis. Det hr r en mycket knepig socialpsykologisk process och har rtter i uppfostran och s vidare. Jag tror att man skulle kunna fra in mer medvetenhet om hur man tar vara p dom mjligheter som nns och frebygger dom hr ganska ruskiga situationerna, de som blir offer i det hr surret. Gunilla Bradley
29
Projekt Camelot
En annan diskussion rrde hur vi frhller oss till tekniken, att det idag blir allt svrare att frst sig p datorer och teknik fr t ex smarta hem p en sdan niv att man kan meka med det sjlv. Det gller dock inte bara datorer ven tekniken i en bil r idag s komplicerad att det r svrt att laga ngot sjlv. Det byggs till exempel bilar som r frseglade s att man inte ska in och meka med dem, utan allt ska gras p verkstder. Till viss del handlar det ven hr om kontroll och kunskap. I Sverige var det mnga som lrde sig hur en bilmotor fungerar genom att sjlva meka i garaget, och ven om det naturligtvis inte var en medveten tanke att de skulle bygga upp sin kompetens p detta stt var det detta som hnde.
Det var ocks detta jag ville pongtera, det var ingen som nr vi brjade infra en bilmotor som tnkte p den kunskapsmssiga utvecklingen bland ungdomar i den smlndska landsbygden. Men det hade en enorm betydelse. Jag kan med trygg frvisning, kanske inte idag, men fr 30 r sen veta att om jag fr motorstopp att inom ett par km avstnd r det ngon som skulle kunna komma och hjlpa mig. Arvid Lfberg
Det kan allts nnas grupper som tidigt omfamnar den nya tekniken och sjlva lr sig att hantera den, men det krvs frsts vissa frutsttningar fr detta. Vad gller den nya tekniken som vi diskuterar idag r det kanske svrare att titta p den och begripa hur den fungerar.
Det kan hnda att den hr lgenheten (KomHem, vr anm.) r ett bevis p det motsatta att f mer kontroll ver tekniken. Det hr kan man kpa p postorder, allt det hr kan man bestlla genom 3-4 postorderkataloger och mer eller mindre bygga sjlv Men kanske genom att du sjlv vljer, genom att det nns en infrastruktur och sedan att du sjlv kan vlja vad du nskar och du fr ett paket hem med ngra sladdar. P ngot stt tvingar det dig ocks att lra dig hur det hr funkar, det kanske blir en mekarkultur, ungefr som att meka bil, i att meka teknik i hemnt p det sttet. Konrad Tollmar
30
Seminarium 1
Det r inte svrt att se paralleller till hur olika grupper har eller saknar kompetens att hantera sina datorer. P samma stt som de brasilianska lantarbetarna r utlmnade till experter som kan laga deras frgasare blir vi sjlva utelmnade till experter p den teknik vi anvnder.
Ocks dom r jag var p KTH p informatiken s knde jag ju det att jag hade ett oerhrt beroende av dom som satt p helpdesk, som ocks hade en otrolig makt. De hade ocks en oerhrd specialistkunskap, man var tvungen att nrma sig dom p alldeles speciellt stt. Det var ju en hackerskultur det hr, det var svrt att f eget prioriterat d det gllde det egna datorn. Det var alltid en massa andra som hade nnu viktigare saker som skulle skickas ver Atlanten. Det hr tycker jag r beroende p vissa specialistgrupper ocks, det r inte bara teknikbackup Gunilla Bradley
Det pratades om aktiva och passiva anvndare av tekniken, och att de aktiva anvndarna att jmfra med de som mekar med annan teknik r de som fr kontroll ver tekniken.
Det hr med passiva och aktiva anvndare. Dom vi pratar om hr nu som har kontroll ver sina liv, det r troligtvis sna som p ett aktivt stt kommer att anvnda tekniken fr att kanske skta sitt hushll mer som ett fretag som det pratas om ibland. Samtidigt har vi passiva anvndare som lter sig matas dr det oftast r TV och video, att man inte p samma aktiva stt arbetar utt mot samhllet, utan mer tar in, och hur ska man bryta nt snt? Det r ju jttevsentligt i s fall, det r ju den hr diskussionen med have and have-nots det r en ekonomisk frga, det handlar om att ha eller inte ha arbete. Fr det r ju inte intressant att stta sig p landet och veta att man kan pendla till det hr yget i Chicago nr man inte har nt jobb s att man behver det Det r en frga som jag tycker r vldigt intressant, kommer segregationen ka, och om den kommer att ka p andra aspekter n vi ser idag? Anna Hrdlicka
31
Projekt Camelot
Stress information overload

Det r inte verraskande att vi kom in p problematiken kring stress och informationsverd, att folk blir sjuka och gr in i vggen. En frga r hur man kan hantera denna information. Till viss del handlar det frsts om en vanesak, att man lr sig slla bland informationen p ett effektivt stt, men det r mjligt att det i alla fall r ett stressmoment. Ett bttre stt r kanske att stta upp barrirer p olika stt och tillta sig sjlv att inte vara nbar.
Dr tror jag att det r nt som kommer att hnda med hemmen att det blir en verkommunikation, att det blir fr mycket intryck frn olika hll och att vi d mste tnka till, nya barrirer allts och grnser och dom har hittills varit, s att sga, fysiska avskildhetsmetoder, till exempel vggar ... Nu mste vi ha nya sdana grnssttningar, hr kan man se en kombination av elektronik och fysiska grnssttningar. Sjlv har jag laborerat, och det gr vi vl dom esta, med elektroniska grnssttningar, vi lgger lter i vra datorer. Vi lgger autoreply, och vi har en massa hyss fr oss fr att hlla ifrn s att vi verlever tminstone p ngot vis. Hela den hr grnssttningsdiskussionen r vldigt spnnande i ett perspektiv av hur man designar ett hus, bde elektroniskt och arkitektoniskt, alla disciplinerna kan man sga. Gunilla Bradley
Att kunna hantera informationsdet r kanske en kombination av den egna frdigheten och den situation man benner sig i. Ulf Keijer ppekade att det kan hnga samman med diskussion vi hade tidigare om hur olika grupper i samhllet uppstr som en fljd av den nya tekniken.
r det inte s att den hr gruppen, som lite blir offer fr utvecklingen, nu kar att kontexten som dom mter blir vidare och svrare att orientera sig i, att frhlla sig till, och att det p det viset blir en segregering ena sidan de som kan hlla i det hr informationsdet du talar om, allts dom som fortfarande kan sortera det dr, och andra sidan de som gr under p ngot vis.
32
Seminarium 1
Det kanske r fr mycket fr den mnniska vi hittills har varit. Ulf Keijer
En annan sida av stressande situationer r frsts knslan av att inte ha tid till ngot, att man stndigt har saker att gra. verhuvud taget r tiden och uppfattningen av tid intressant att diskutera.
Dom som inte hade ngon erfarenhet av diskmaskin tyckte att det var en ondig grej. Fr att det r s ltt att diska, det r s sknt att st dr lite grann men den som blir van vid en diskmaskin vill aldrig tillbaka till manuellt. Det r uppenbarligen ett mnskligt fenomen, just det dr att kunna skjuta ifrn sig en trivial syssla och gra ngonting roligare. Arbitraget dr r tydligen tillrckligt stort dr, att byta den hr disktiden mot annan tid. Vi har inte talat s mycket om tidsanvndning men vi har den ocks med i bilden Ulf Keijer Vad ska vi ha all den hr tiden till? Vi kanske behver st och diska lite grann Anna Hrdlicka Det r vldigt mnga som sger att dom inte har tid, det r ju inte relevant om du har tid. Det r inte relaterat till den objektiva tillgngen p tid, kanske r det de som har vldigt lite tid att gra som knner sig stressade Det r s spnnande, fr tiden r ocks en sn hr barrir, hur vi planerar. Det r precis en sn hr som vi p ngot stt mste lgga in i vrt framtida, hur vi frhller oss till tiden Gunilla Bradley
Vanor & beroende

Som noterat under rubriken kontroll nns det grupper i samhllet som snabbt lr sig hantera ny teknik. Ofta handlar det om aktiva anvndare, personer som sjlva utforskar teknikens grnser och blir itiga anvndare. En annan sida av detta r att man snabbt kommer att bero av den nya tekniken fr att utfra sitt arbete eller sitt dagliga
33
Projekt Camelot
liv. Det blir svrt att klara sig utan telefon, e-post eller vad det nu kan vara. Nr man vant sig vid tekniken uppstr det nya behov. Det r inte alltid s att man kan se behovet innan man hittat det som lser det. Ett generellt behov, som att kunna kommunicera, kan omformas till ett specikt beroende av en lsning fr det behovet, som e-post.
Det r ocks svrt fr mnniskor att veta vad dom behver nr dom inte vet att dom behver det, man vet ju att man behver det frst nr man egentligen har ett behov av det. Nu vet vi att vi behver mobiltelefoner, vi blir fullstndigt handikappade nr den r trasig eller batteriet har lagt av d str vi dr! Eller e-mailen kraschar, d vet vi, fr nu behver vi det. Fr 10 r sen visste vi ju inte Carolina Browall Det r en vldigt viktig pong det hr att vi r s beroende av tekniken. Nr den vl r dr s mr vi dligt av det beroendet vi har medverkat till att skapa. Gunilla Bradley
En fara med att gra sig beroende av tekniken r frsts att man blir mer srbar. Det gller bde missden och olyckor som elavbrott och missden, som att en inbrottstjuv eller hacker frstr ngot med it.
Vill vi ha en garderob hemma i lgenheten med teknik? Eller vill vi ha nere i kllaren dr all teknik r stoppad fr hela huset och det kommer en liten tjuv och s klipper han av en liten kabel och s pajar allting. Hur ska vi frhlla oss till det hr? Carolina Browall
Det nns en koppling mellan diskussionen om kontroll och denna diskussion om att gra sig beroende av tekniken. Ett stt att terta kontrollen och inte vara beroende kan vara att ha alternativa stt att hantera sin situation.
34
Seminarium 1
Vi har ocks stllt oss ibland i den situationen att vi ska anvnda oss av ngonting, till exempel att man ska gra en presentation. Men om man ska frelsa s har man alltid 2-3 reservvgar att g, dr tekniken inte funkar, dr har jag overhead med mig. Funkar inte den vet jag vilka modeller jag kan kra p den tavlan. Det tycker jag r ganska intressant att se, ven om man ska resa kollar man upp era frdvgar. Ulrika Danielsson
Nya familjebildningar
Hur str det till med krnfamiljen idag? Om det r ngot som pverkar bostaden s r det vl vilka som bor dr. Om man vntar allt lngre med att skaffa barn nns det kanske er som har mjlighet att till exempel resa eller leva ett mobilare liv.
Det kan ju ocks vara olika perioder i ens totala livscykel. Man kan tnka sig att under 30 kanske, man har inte skaffat familj eller barn, det kan vara fascinerande att vara mobil och haka p den hr mobila svngen d. Sen kommer det en period d man kanske vill vara mer stationr och att man att det nns inom en person en variation ver det totala livet Gunilla Bradley
En annan tanke var att familjebildningarna kan pverkas av att vi i alla fall i Stockholm trnger ihop oss p allt mindre ytor och blir mer trngbodda.
Om det r fyra mnniskor som ska bo inom 70 kvadrat frr, d gick det kanske att hantera dom hr s kallade okoordinerade aktiviteterna eller processerna som frsiggr i hemmet. I arbetslivet r det koordinerade processer. Men, i hemmet sger man att varje mnniska r lite mer autonom och husen r byggda fr ett visst antal mnniskor p en viss rumsfrdelning. Tillkommer nu ljudkllor, tillkommer videokommunikation som vi har hr hur mnga ryms egentligen, nr frsvinner tonringen? Frut var det vid 18 rs lder, nu kanske
35
Projekt Camelot
vid 14 mste man ut s att sga, fr att mentalt verleva konikterna blir fr stora p det hr utrymmet som r tilldelat. Ulf Keijer
Det kan frsts ocks vara s att familjebildningarna pverkas av att det helt enkelt blir modernt att bo p andra stt n i den traditionella krnfamiljen.
Det r ocks s hr att krnfamiljsamhllet, det kanske hller p att luckras upp lite grand. Man fr lgga nn vision hr att nya typer av boendeformer dr man delar p boendeytor kan bli aktuellt. Det var en ganska kul artikel om tv familjer, det var egentligen bara tv systrar, som hade yttat ihop och delade ett hus. Dom tyckte livskvaliteten hade blivit betydligt bttre dr, d de kunde dela alla dom hr praktiska sakerna Det var massor med frdelar. Konrad Tollmar
Hemmet vr nrmilj
En grundlggande frgestllning r frsts hur vi kommer att frhlla oss till vra hem i framtiden. Vad r ett hem, r det de fyra vggarna som begrnsar det, eller kan vi rkna in andra ytor i vrt hem?
Man kan ta en annan aspekt, man sger att bostaden kommer att betyda mer fr gemene man, mer och mer kommer att gras. Det tror jag r kanske sant, men kanske inte fr alla, alla kanske inte kan ha en bostad riktigt som utgngspunkt fr sin verksamhet, utan r stndigt p rrlig fot, bostaden blir en vldigt liten uppehllsplats fr att sova eller snt dr. Medan andra som har mer resurser och mer rd, kanske kan bygga ut bostaden runt hela sin tillvaro. Det hr r nog olika trender Gunilla Bradley
36
Seminarium 1
Om man tittar p bostadsmarknaden idag r det tydligt att lget r betydligt mer avgrande fr priset n den faktiska bostaden, och en etta p Sdermalm kan kosta lika mycket som en rejl villa p landsbygden. Nrheten till staden har en dragningskraft p mnga, men det nns mnga andra vrden som kan vara viktiga.
Den diskussion som vi tar nu visar ju vldigt tydligt att det framtida hemmet, framtida boendet, handlar inte om hemmets fyra vggar, det handlar om nrmilj i strre utstrckning. Det har vi inte tnkt s mycket p, diskuterat, det hr med vatten, luft, ljus och en vilja om var man vill sitta. Anna Hrdlicka
En ngot annorlunda vinkling p detta r hur man frhller sig till hem och arbete. Det talades bl. a. om hur det r att arbeta hemma, och hur viktig den sociala kontakten med arbetskamraterna r. Om allt er ska kunna arbeta hemma kanske det terigen blir aktuellt med gemensamma lokaler i anslutning till bostadsomrdena dr man kan arbeta, istllet fr att sitta p sin kammare. Gunilla Bradley ppekade att den diskussionen anknyter till det frsk med s. k. grannskapscentraler i Nykvarn som KFB nansierade. Det kanske var fre sin tid och r mer p sin plats idag n d. Tekniken d var inte lika mogen och idag nns strre mjligheter till mobilt arbete och bttre uppkopplingar. En intressant fljd av detta var frsts att man ck andra arbetskamrater, som arbetade p samma plats men t andra fretag. De som var mest negativa till projektet nr det begav sig var fackfreningarna som menade att fackets roll skulle frsvagas, och det var vl en relevant tanke. En annan tanke som dk upp i diskussionen var att fretag kanske skulle komma att dra ner p fasta arbetsplatser t sina anstllda och istllet koncentrera sig p lokaler som anvnds fr att trffas bde som caf och mtesrum. Det skulle d kombineras med mjlighet att arbeta hemma.
37
Projekt Camelot
Flytta till landet

Ett annat stt p vilket tekniken kan pverka det framtida boendet r genom att tekniken och mjligheterna till uppkopplingar nu faktiskt kan gra det mjligt att ytta ut p landet igen, i en ny grn vg. Det har ju lnge diskuterats om distansarbete, men det har nnu inte riktigt slagit igenom. Kanske nns det era olika trender, och det kan bli allt strre skillnader i hur man vljer att leva sitt liv.
Sen r det en annan aspekt som jag tycker r intressant, jag tycker att det hr med att var vi kommer att bo, om vi kommer att bo i storstder, bo i glesbygd, jag tror att dr kommer man att se en mngd olika trender, tekniken kommer ju att medge mjligheter till kommunikation som gr att du kan sitta i nn skogsbygd nnstans och vara uppkopplad och gra vldigt mycket av din verksamhet om du s vill. Jag tycker att det r en frskrcklig utveckling i Stockholm, det hr dyra, compact living folk mste p nt stt trngas ihop fr att verleva, och en del av dom som kommer utifrn fr ingen bostad. Jag ser d dessa mjligheter nd, som nns i tekniken. Gunilla Bradley Fretagen har en sdan otrolig omsttning av personal hr i Stockholm, som gr att de mste lgga sig utanfr dr dom kan f lite mer stabilare personal och rekrytering. D vger det ver, under frutsttning att den tekniska mjligheterna till kommunikation, e-mail, uppkopplingar, X2000 som gr igenom, p nden av X2000 ett ygplan s inom loppet av ett par timmar kan du ta dig frn den hr orten till Chicago eller Berlin eller var du nu vill, samtidigt kan du sitta dr och jobba. S jag menar att dr har ju tekniken och de kade mjligheterna till kommunikation p alla mjliga vis kompletterat varandra. I den mn dom sammanfaller kommer Handelsbanken ta dom dr mjligheterna, drfr att det r mer lnsamt, och man fr lite mer stabil personal, kanske. Arvid Lfberg
38
Seminarium 2
Kapitel 2.
Seminarium 2
Introduktion
seminariet deltog Carolina Browall, Anneth Hjlmfjord, ke Hedman, Fredrik Petersson, Marianne Sderstrm och Konrad Tollmar. Seminariet inbjd det som kallas anvndare i det hr fallet boende. Det vill sga vanliga mnniskor som bor i bostder men ocks sdana som har eller har haft erfarenhet av s k smart boende, allts hem med informationsteknik och teknik som r mer eller mindre inbyggd. ven projektmedlemmarna ingick och deltog i seminariet mer som vanliga boende n som forskare och alla fll in i rollen som subjektiva, individuella bedmare av boende och hemmets hushllsammansttningar och vra personliga hem. Erfarenheter frn upplevelser relaterades till hemmet och tankar kring vad vra hem r och betyder fr oss stod i fokus under denna diskussion. Deltagarna utgick hela tiden frn sina egna relationer till sitt hem och sin familj nr de diskuterade framtidens boende. Tydligt mrktes att betoningen lg lngt frn IT och teknik i hemmet. Det var inte det som var det viktigaste utan tyngdpunkten lades p funktioner och individer i hemmet. Det faktum att centrum under diskussionen lg lngt ifrn teknik i hemmet utan snarare riktade in sig p hur ett hushll fungerar, hur man har det i hemmet idag och hur man skulle vilja ha det i hemmet kanske visar p att just tekniken i vra hem inte r det viktigaste i framtidens boende.
Sammanfattning
Ofta nr vi talar om smarta hem, som vanligtvis motsvarar framtidens hem s pratar vi om att det ska vara effektivt och att det ska spara tid.
39
Projekt Camelot
Det ska underltta fr oss och gra det mjligt att spendera vr tid p annat n det som tekniken utfr t oss. Professor Bodil Jnsson vid Lunds Universitet har i sin bok Tio tankar om Tid (Brombergs frlag, 2000) skrivit om problemet med vr tids tid. Lika vl som jag kan inbilla mig att jag har ont om tid kan jag vl inbilla mig att jag har gott om tid, skriver hon. Den pongen visar att vi kanske inte bara ska ska vra svar om tidsbesparande i tekniken utan inom oss sjlva. I hemmet ska vi spendera vr fritid, men det ska ven nnas utrymme och mjlighet fr arbete, bde fr hushll och frsrjningsarbete. Fritiden ska fyllas med aktiviteter och hemarbete, hushllsarbete och familj ska sktas effektivt och s snabbt som mjligt. Teknik i hemmet ska hjlpa oss att skynda p vr matlagning eller vr stdning s att vi fr tid ver fr annat. Vra dliga samveten ver att vi varken hinner med hus och hem, arbete och familj och att vi aldrig fr tid ver fr oss sjlva ska frsvinna genom att tekniken utfr vra trkiga msten. Den tid vi fr ver ska vi spendera i goda vnners lag, med barn och familj utan att knna oss pressade av att vi inte utfrt det vi ska gra. Diskussionen handlade under detta seminarium mycket om valmjligheter och livskvalitet. Ngot som i ett fall upplevs som livskvalitet kan i ett annat fall upplevas som ngot helt annat. Beroende p det val som vi kan gra. Kan vi vlja att gra det med teknikens hjlp nr vi sjlva vill och knner fr det kallar vi det fr kvalitet. Om vi en annan gng vljer att sjlva utfra handlingen utan tekniskt std kan vi ocks kalla det kvalitet. Det r nr vi blir ptvingade att gra ngot vi inte vill eller nr tekniken, mot vr vilja, tar ver ngot vi sjlva skulle vilja gra, som vi knner oss hotade. Diskussionen som frdes kring mnet stdning och tvttning i hemmet, blev nstan politisk. Debatten om pigor och stdhjlp r stndigt aktuell och under seminariet ifrgasattes det om det r s stor skillnad i att erstta hemhjlpen med teknik. ena sidan skapar stdhjlp i hemmen er jobb, t de som vill eller av andra orsaker jobbar med det, andra sidan har arbetet lg status och r dligt avlnat. Kan tekniken stda t oss kan vi komma undan den rent etiska aspekten av stdhjlp, men d skapas inga nya jobb. En annan aspekt som diskuterades var om och hur tekniken klarar av att utfra
40
Seminarium 2
en stdares jobb, hur vl tekniken kan stda och plocka undan t oss. Dessutom ifrgasattes kostnaden vad r mest ekonomiskt, vad kostar det oss? Vad r vi villiga att betala fr? Hur stor plats fr tekniken ta i vra liv och i vra hem? Fredrar vi inte en social varelse som kan tala, lyssna och anpassa sig istllet fr en stel, opersonlig stdrobot i vra hem? Diskussionen kan delas in i ett antal huvudsakliga punkter som det fokuserades mycket p under seminariet. Nedan fljer redovisningen av dem:
Funktioner och kreativitet; det subjektiva

Just nu talas det om det articiella samhllet, upplevelsesamhllet men ocks om det virtuella samhllet. Tankar p om det i stllet skulle komma att kallas det funktionella samhllet vcktes under seminarieseriens gng, d vi talar om funktioner i vrt hem dr teknik skulle kunna underltta. Funktionalitet inom hemmets ramar fr att underltta vr vardag. I diskussionen kring funktion och funktionalitet gick tankarna ocks vidare till kreativitet. Den kreativa mnniskan som inte fr ngot utrymme idag. r det s att tekniken ska gra allt fr oss, roa oss, underhlla oss, vakta oss, pminna oss? Behver vi sjlva inte anvnda vr kreativitet och anstrnga oss fr att exempelvis roa oss lngre?
Sen r vl det hr med att man ska roas, det r ngot som ska till fr att roa oss. Det r ju lite otckt nr man tnker att barn matas med saker, nr man kan g ut och leka med kottar och tndstickor. Ngonstans nskar man att den egna kreativiteten ska utvecklas till att bli starkare, att man inte tappar den biten, det blir lite skrmmande. Marianne Sderstrm
Att stdja kreativiteten istllet fr att stvja den. Istllet fr att roa och underhlla oss s kan tekniken gra att vi reser oss upp ur soffan och sjlva anstrnger oss fra att roa och underhlla oss sjlva och andra.
41
Projekt Camelot
Det har ju inte bara med ett ytligt roande att gra och s. Det mste ju ha ngonting med den fortsatta egna, personliga utvecklingen att gra. Marianne Sderstrm, Spontant nr du berttar om det hr att roa sig hemma tnker jag Det kan ju bli s att man blir lite isolerad i sitt eget hem, du behver ju inte g utanfr. Folk sitter i sina hem och umgs bara i hemmen. Och har man funktionshinder blir man kanske vldigt isolerad om man har ett behov av vissa tjnster. Anneth Hjlmefjord
Diskussionen om att underhllas och roas handlar allts om att vi som individer behver ta egna beslut och egna initiativ. Istllet fr att roas och underhllas som passiva mnniskor ska vi roa och underhlla oss sjlva och andra genom aktivitet. nskemlet att teknik inte ska gra oss n mer bundna till hemmet och soffan utan att vi ska ut bland folk och vara sociala och aktiva r starkt. En rdsla nns fr att tekniken i framtidshemmet ska gra oss nnu mer isolerade och passiva. Nr det gller mnniskor med funktionshinder r syftet att tekniken ska underltta. Men det nns ocks en risk fr att den isolerar nnu mer och hindrar mnniskan i sin personliga utveckling. Utfr tekniken vra handlingar t oss blir vi bara nnu mera stillasittande och bde nr det gller funktionshindrade och friska mnniskor mste musklerna f arbeta likvl som hjrna och hjrta. Tekniken ska fylla en funktion och ha ett syfte men r inte sjlva mlet. Den ska anvndas som ett verktyg fr att stdja oss i vr kreativa process som mnniskor.
Tid och vrt dliga samvete

Ta bort dom dliga samvetena, d brjar jag helt pltsligt m bttre. ke Hedman Smarta lsningar behver inte alltid vara en IT lsning utan den kan vara smart p annat stt fr varje individ d kan vi f bra rostat brd, inte att vi ska kunna stta p och av brdrosten via ntet, det r inte relevant. Men
42
Seminarium 2
det att det ska vara sna saker som gr att det r lite lttare i vardagen, underlttar och gr det smidigare, kanske just nr man har barn. Hur kan vi underltta fr en barnfamilj nr det r p morgonen och man ska ivg, men r stressad och har konstant dligt samvete Det hr med stdning, att ngon eller ngot kommer och stdar t mig, att ngon stryker t mig och att jag kan lgga den tiden p att leka och umgs med mina barn, utan att ha dligt samvete. Carolina Browall Nu brjar vi komma in p pigdebatten, tycker jag, inte IT debatten! Jag tycker det r lite s fr att det har inte funnits folk som har kunnat gra sdana tjnster, dom har haft lg status och dligt betalt. S det hr med tjnstebiten som vi efterlyser via teknik det nns ju fortfarande massor av mnniskor som skulle vilja gra det. Som nu gr ingenting och som skulle bde behva pengarna och aktiviteten. Marianne Sderstrm Ofta talar vi om det hr med att smarta hem och teknik ska spara tid, men vad ska vi gra med all sparad tid? Vi kan ju inte grna stapla den p hg fr att spara den tills senare tillflle Det var som en av mina informanter sa nr jag gjorde en av mina etnograska studier; fr en kksmaskin s gr det tv ny tekniska prylar och p dom tv tekniska prylarna gr det tre nya! Fr att hela tiden sparar kksmaskinen tid s du kan gra ngot annat Carolina Browall
Tvtt och stdning

Och varfr ska det d vara fult eller varfr ska man ha dligt samvete, nr man vill ge ngon annan en arbetsmjlighet, fr att min kvalitet p mitt liv kar. Jag har aldrig haft det dliga samvetet och r gift med en pedant. Vi upptckte redan innan vi gifte oss att om ktenskapet skulle funka s r vi tvungna att ha ngon som hjlper oss med det dr (stdningen frf. ant), s vi har faktiskt alltid haft det (stdhjlp frf. ant). P bekostnad av andra saker. Marianne Sderstrm
43
Projekt Camelot
Nr man tittar p kvalitn, som du sger jag kan tycka vldigt mycket om att handdiska. Jag brukar st med huvudet mot skpet och det r en jtteskn timme, den bsta timme man kan ha. Det r inte lika roligt att stoppa i diskmaskinen, men just den hr timmen d skillnaden r nr jag vljer det d r det kvalitet, mste jag gra det nr det r en massa andra saker som mste gras, d r det inte kvalit. Det r liksom skillnaden. ke Hedman S hur vi n vnder och vrider den hr diskussionen r vi tillbaka till den mnskliga faktorn. Mnskliga tjnster, mnskliga sociala relationer, det r hela tiden dit vi kommer tillbaka nr vi vrider p det, eller hur. Carolina Browall Men den som vill gra val mycket av det vi nrdar sger som r jttebra, som att bilen sjlv ringer till verkstaden nr en fjder har gtt snder eller nt. Det tycker man som nrd r skitbra. Men jag kanske skulle vilja vlja vilken verkstad bilen ska till, jag kanske har kompisen Kurtan som gr det dr jttebilligt. D blir det inte s bra. Det r likadant med tvttmaskinen dr hemma om den ska brja ringa till en servicetekniker som kommer fr att reparera. Fast man egentligen vill vlja hr ocks. Det r ocks en mnsklig bit Samtidigt tycker jag att det r urfnigt om tvttmaskinen ringer till mig och sger att den har gtt snder. ke Hedman En smart tvttmaskin tvttar egentligen inte min tvtt, utan jag hller upp ett specikt plagg och den sger: du borde tvtta den p det hr sttet. Jag sger okej, och tvttar den p det sttet. Det skulle ju vara vldigt smart. Konrad Tollmar
Den andra delen av seminariet utgick frn diskussion kring hur framtidens boende kan se ut i olika hushllssammansttningar. Diskussionen handlar om barnfamiljen och de ensamstende. Vad gller barnfamiljen s ifrgastts sammansttningen s som den ser ut idag. Krnfamiljen r inte lngre den vanligaste familjen. Vi lever i nya familjer med styvbarn och styvfrldrar i strre och
44
Seminarium 2
mindre familjer. Barnfamiljernas hem ska bli smarta s till vida att det ska nnas mjlighet till hemsjukvrd och hemdiagnostik t ex recept via Internet och medicin som levereras direkt hem. Man behver inte ge sig av mitt i natten till ett sjukhus era mil bort och vnta i timmar i ett akutrum med ett litet sjukt barn utan kan med hjlp av IT sjlv gra diagnos som skickas till jourhavande lkare som faststller diagnosen och ordinerar relevant behandling. De ensamstende delades in i era olika typer. En kategori r de yngre, dvs de som inte har bildat familj. En annan kategori r de som p annat stt r ensamstende genom separation eller annat och en tredje som r de ldre ensamstende. Fljande samtal fokuserades p de ldre ensamstende. Diskussionen handlade om aktivitet och hlsoproblem. Hlsoproblem kan stta kppar i hjulen s att de inte lngre kan leva som de vill.
Vad vill man gra nr man r 60 plus, vad gr man fr ngonting? Man lever nog ett liv som r ganska likt det man levde frut. Fast skillnaden r att man troligen inte har samma regelbundna tider som frut. Man kanske jobbar fortfarande, men mer med enstaka uppdrag och fr sponsorer. Man kanske har ett frtroendeuppdrag eller ett betingjobb, som man ska vara klar med en viss tid. Man har fortfarande behov av att sitta hemma och jobba. Men den hr mer lediga tiden gnar man t olika typer av aktiviteter. Man vill nog vara mer social, fnga lite av det man inte hunnit med och det hr pverkar boendemiljn p det sttet att p nt stt vill man ha kvar ett hem och gra lite olika saker i och att man kan ha ett hem dr man kan ha gster i. Barnbarn kommer p besk och ska kunna sova ver. Ocks det hr hurdant hemmet r, en egenskap i hemmet i alla fall r att hemmet kommer att vara ganska stort. Konrad Tollmar
45
Projekt Camelot
Kapitel 3.
Seminarium 3
Introduktion. Hur ser utvecklare samt marknad p temat framtidens hem?

detta seminarium deltog: Fredrik Bjrklund, Thomas van Bunningen, Lena Herulf, Josene Hglund, Sara Ilstedt Hjelm, Eva G:dotter Jansson, Jan Lindh, Hans Nyman, Ann Natt och Dag, Johan Strid, Marianne Sderstrm, Jonas Wilde och Magnus nstrand, P det tredje seminariet s diskuterade vi vidare kring frgor om framtidens hem, tillsammans med leverantrer/entreprenrer av smarta hem. Till detta seminarium hade vi bjudit in utvecklare samt marknadsfrare ifrn ett handfull olika fretag, dels producerande fretag som Ericsson och Vattenfall men ven tjnstefretag som webmagasinet SmartaHem. Diskussionen genomfrdes i @Homelgenheten p Danderyds sjukhus, en rehabiliteringslgenhet fr hjrnskadade patienter, dr man fr trna p att hantera vardagsteknik i hemmiljer. Frsta mnet fr diskussion blev om framtidens hem verkligen r det smarta hemmet, eller om det istllet kan vara det interaktiva hemmet, det intelligenta hemmet, eller ngot annat. Under samtalet framkom ganska klart att dessa frgor tolkas relativt olika. Detta ledde till en diskussion om hur vi tolkar och denierar behov av teknik i hemmiljer. Det blev uppenbart att skillnaden mellan tekniska visioner och sociala visioner r strre n vad mnga producenter erknner samt att detta kan vara ett allvarligt problem d frsker marknadsfra dessa produkter och tjnster. Det blev speciellt tydligt i slutet av samtalet dr vi kunde jmfra en relativt vanlig smartahemvision, nmligen trygghet med hemlarm, med hur tekniken fungerade i @Home-lgenheten. Diskussionen brjade dock med att frska
46
Seminarium 3
klargra vad orden intelligent och smart betyder, och vad ett smart hem egentligen r.
Sammanfattning
Vi trffades fr detta seminarium p Danderyds sjukhus dr man har byggt en rehabiliteringslgenhet, kallad @home, baserad p teknik liknande den som ofta fresls fr smarta hem. P Danderyds sjukhus anvnds denna lgenhet av patienter med mestadels svra skador och som behver trna p att hantera vardagsteknik i hemmiljer fr att sedan sjlva kunna vara aktiva i vardagen. Fr denna typ av milj verkar de esta vara verens om att det nns bde tekniska hjlpmedel samt mjligheter att bygga meningsfulla smarta hem-lsningar. Tittar man p hjlpmedelsteknik ifrn ett historiskt perspektiv s kommer dock dessa tekniker spridas till er typer av anvndning p sikt. Vi kommer som s ofta tillbaka till den generella diskussionen kring vad det smarta hemmet r. r det i sjlva verket det Interaktiva hemmet eller det Intelligenta hemmet? I den hr diskussionen framkom att det r viktigt att identiera detta fr att kunna bedma behov och drigenom marknadsfra detta omrde p ett trovrdigt stt. Vi ck under samtalet ta del av ett ertal exempel p satsningar som inte motsvarat frvntningarna, bde ifrn anvndare men ocks ifrn marknadsaktrer. Detta kan skapa en instabil marknad och ett ertal i gruppen efterlyste tydligt en gemensam anstrngning fr att detta omrde ska f tillrcklig kraft att expandera mer framgngsrikt n hittills. Mjligen skall vi inte begrnsa detta resonemang till vr hemmilj utan utforska ett Smart Life som r relativt obundet till det fysiska hemmet.
Det intelligenta och smarta hemmet Det r vldigt viktigt att tnka ver begreppen, vi lnar vilt frn USA och vi verstter d direkt till smart hem Det r kanske lite felaktigt, det kanske r smartare om det heter det komfortabla hemmet, inte lgga p den hr dimensionen. Johan Strid
47
Projekt Camelot
Symboliken kring orden intelligent och smart r mycket vrdeladdad. Vad menar vi med smarta hem eller intelligenta hem? Till exempel r frmgan att verleva en mycket intelligent egenskap som vi troligen skulle vilja att vra hem kunde erbjuda. Den vanligaste tolkningen i gruppen av smarta hem var i vrigt det ofta nmnda men relativt lite utforskade behovet av att kunna hantera vardagsteknik p ett fritt och exibelt stt.
En av de bsta kommentarerna jag hrt,det var en kvinna i 60-rs ldern som sa om sitt eget hem: jag bor hr, jag har anpassat det till mina behov hr, det r smart fr mig. Jag har den teknik jag vill ha hr, jag kper den dammsugare jag vill ha, har ingen dator fr det vill inte jag ha och fr mig r det smart. Det handlar allts om individanpassning. Carolina Browall
Men det framfrdes ocks ett par frslag p hur modern datorteknik skulle kunna vara ett std genom en mer aktiv roll.
Vi hrde ju Marianne bertta hur dom hjrnskadade fungerar och icke fungerar d behver dom speciell hjlp. Jag r glmsk i vissa saker, det blir rutin fr mig, jag tnker inte p det d kan jag behva en liten pminnelse ett litet meddelande. Man behver en individuell hjlp och det tror jag man kan f i det framtida systemet. Hans Nyman
Det ppekades ven att detta absolut inte behver vara begrnsat till hemmets vggar utan skulle kunna omfatta ett vidare perspektiv:
Smart r vl okey, men jag vill inte ha ett smart hem, utan ett smart liv. Tomas van Brunningen
Marknadsfring av det nya hemmet

Efter denna utredning kring vissa begrepp s vergick diskussionen till frgan om hur man vill marknadsfra detta omrde. Ett angreppsstt som freslogs var att frst underska grundlggande vrderingar
48
Seminarium 3
kring hur man skapar sitt hem. Kunskapen om dessa vrderingar kan sedan anvndas fr att trovrdigt marknadsfra ider om det smarta hemmet.
Det r ett vanligt hem. Det r viktigt att fretagen tnker igenom det, fr att kunna marknadsfra det hr, ta reda p hur mnniskor upplever dom hr begreppen. Nr man gr sdana studier ska man anvnda den informationen fr marknadsfring. Johan Strid
Likas uttrycktes en farhga men ocks ett ogillande emot, att alltfr hrd marknadsfring skulle kunna sl tillbaka.
Det blir s platt nr det blir smarta hem, mnniskorna ser igenom det. r det trovrdigt nr fretagen skriker ut smarta hem? Fredrik Bjrklund
Behovet av det nya hemmet

Under diskussionen kring begreppen och marknadsfring av det smarta hemmet s snuddade gruppen vid ett ertal tillfllen vid den mer allmnna frgan: Vad r egentligen behovet av smarta hem? Fr att frst detta p djupet mste vi stlla fljande frgor till denna grupp: Vad r det som styr och driver den hr utvecklingen? r det vra behov av ny teknik eller drivs det av fretagens vilja att slja nya produkter? Detta vckte under seminariet en hel del reaktioner:
Ett smart hem r ett hem dr olika tekniska apparater kommunicerar med varandra, det var det man sa. Och kan man n dit hn att dom gr ett mirakel och att folk kommer att vilja ha det hr, d kommer nog massvis med na tjnster att nnas i framtiden. Man levde i ngon sorts tro p att det dr skulle driva p vldigt bra, man la ner vldigt mycket krut p att bygga mnga hemntverk av olika slag. Massvis med olika system. Det visar sig nu att det har gtt mnga r och ingen kper dem det gr inte att slja fr ett enda bolag i vrlden. Det beror helt enkelt p att nr det r ett ntverk r det ingen som vill ha det.
49
Projekt Camelot
S r det hela den hr diskussionen med gateways, r det ngra som vill ha det? Och d fljer hela den hr integritetsdiskussionen. Som leverantr till Vattenfall kan man g in och titta vad som hnder i mitt hem, s vill ingen ha det heller. Det som hnder nu r att dom applikationerna kommer i sig, dom struntar fullkomligt om dom kommunicerar med varandra. Du r inte ett dugg behjlpt av pelletskaminen kommunicerar med kylskpet, det r inte en tjnst som gr att formulera. Du har kylskp som kommunicerar med Internet fr att det jag vill t r shoppinglistan, jag r inte ett dugg behjlpt av att kylskpet kommunicerar med kaminen. Jonas Wilde
Drivkraften av att slja nya produkter r dock mycket stark, och Magnus nstrand ansg fljande:
Alla fretag med sjlvaktning sger ju att man ska utg frn mnniskans behov och det r ju rtt det r ju det man ska gra. Samtidigt nns det ju en ambition frn alla fretag med sjlvaktning att krnga p folk grejer och tjnster i s stor utstrckning som mjligt det ligger i fretagets natur. Men vad r det som driver utvecklingen av behov i hemmet? Om man tittar p Smarta Hem idag, om man nu kan kalla det en smarta hem marknad r att man ker ner p basala trygghetsknslor, vakter och elfrbrukningskoll och s dr. Magnus nstrand
Sara ppekar dock att dagens visioner r gammaldags, och troligen inte alls kan ge svar p denna frga eftersom man fokuserar p teknikvisioner och inte de sociala visionerna.
Hemmen ska vara fulla av en massa tekniska apparater. Men, de sociala relationerna ser precis likadana ut som de gjorde frr nr man tittar p visioner om hemmet. Frun str i kket och lagar mat, medan pappa landar med helikoptern p taket Jag tror att man ltt hamnar i en sn situation, hemmet har inte frndrats s jtte-
50
Seminarium 3
mycket. Vi har en mikrovgsugn, vi har en dator och ngra grejer till kanske, men dremot har dom sociala relationerna frndrats. Det r det hemmet ska stdja, det r vldigt svrt att sia om. Sara Ilstedt
Bristen p den sociala frstelsen leder ven till att tekniken inte fungerar som den br. Ett av de mest konkreta exemplen som kom upp i diskussionen handlade om en av de mest basala tjnsterna i smarta hem lsningar, det trygga hemmet. Men som visade sig att vara ganska opraktiskt med mnga brister:
Jag gjorde en liten studie ver larm och det visade sig d att dom esta anvnder inte sina larm och det var ju frvnande att upptcka, att dom inte stter p larmen. Dr var det mngder med tekniska problem, den larmar i ondan, att anvnda nr man har husdjur, barn. Det var omjligt fr barn om dom kom hem tidigare frn skolan och barnen glmmer bort och rycker upp ytterdrren och glmmer bort att dom ska trycka kod det r helt ohllbart! Jag har kollat och majoriteten anvnder inte sina, till och med dom som har stora egendomar, mbler frn 1600-1700- talet, har stngt av sina larm. Drfr att det funkar inte, tekniken, det r s mycket falsklarm, det har skat, allt mjligt pverkar dom hr larmen. Folk blir oerhrt irriterade. Eva G.dotter Jansson
51
Projekt Camelot
Kapitel 4.
Seminarium 4
Introduktion
Innerst inne knner vi kanske att vi inte vill vara nbara via mobiltelefonen jmt, men nd har vi den p. Och vi tar bda gratistidningarna i tunnelbanan fast vi egentligen inte alls vill lsa p vgen hem fr att vi r s trtta, men vi gr det nd. Och snart gr vi allt det hr med teknik nd ocks. Det bara rullar p. Kommentar under seminarium 4.
Filmvisning och diskussionsdel

Under det sista seminariet trffades alla tidigare deltagare fr frsta gngen i en stor gemensam grupp. Totalt var vi d 27 deltagare. Som inledning till detta lite lngre seminarium visade vi Philips Future Vision lm (en framtidsvisionr reklamlm, byggd p scenarios, fr hur fretaget Philips tnker kring teknik i hemmet i framtiden) fr hrarna som vi sedan kort diskuterade. Den diskussionen redovisas inte hr utan betraktas mer som ett stt att vrma upp deltagarna infr den kommande dagen. Frsta delen av detta seminarium bestod av ganska fria diskussioner, fria sdana med utgngspunkt dels frn Philips lm men ocks frn de tidigare seminarierna.
Grupparbete
Andra halvan av seminariet bestod av en workshopdel dr deltagarna delades in i fyra grupper, blandande frn de tidigare seminarierna s gott det gick. Dessa grupper ck sedan tv timmar p sig att komma fram till hur fyra olika rum skulle kunna se ut om tio r. Dessa rum var vardagsrum, kk, sovrum och badrum. Som beskrivits i tidigare
52
Seminarium 4
kapitel berrde de andra seminarierna hushllsammansttningar, ssom barnfamilj, ensamstende, ldre och handikappad. Hr tittade vi mer p miljn men hushllsammansttningen hade ocks en viss betydelse. Efter dagens slut skulle varje grupp redovisa infr resten och ven visa upp ngot i form av skisser, ritningar eller text. Resultatet visade p en stor fantasi och kreativitet. Ider och infall, utopiska fantasier och humor gav snart upphov till en seris diskussion dr strsta delen fokuserades p livskvalitet och icke-teknik, dvs. dr tekniken p ett sjlvklart stt redan existerade. De givna riktlinjer som gavs till deltagarna fr hur de skulle arbeta i grupperna handlade om hur detta rum ser ut om cirka tio r det vill sga dess funktioner, vardagssituationer som kan frekomma, samt hur boendemiljn ser ut om cirka tio r.
Kommentarer ur diskussionsdelen
Ja, jag tnkte just p det du sa med att man kanske mste vilja ngonting. Jag tnker p konsumentprodukter- producenterna drivs av sin motivation att slja produkter och s vidare. Och s tnkte jag ocks p vad som gr en produkt knd, som man kan tjna pengar p. Det tillhr inte vra mnskliga behov men Och s tnkte jag p det hr med vad tekniken oftast gr. Det r ett slags automation. Det str ju klart i strid med vad vi sjlva vill gra med vr hemmilj, det vill sga pverka den. Jag lste en bok av Antonovsky som heter Hlsans mysterium. Han talar om att man ska ha mening, hanterbarhet och pverkbarhet. De esta av de hr systemen innebr att man inte ser ngon mening med apparaten och att man inte kan hantera den och pverkbarheten p systemet r ocks vldigt liten, s de fyller allts inte de hr grundlggande hlsokriterierna, och drfr tror jag vi knner en sdan dr obehagsknsla. Antonovsky har ven tittat p de som har verlevt Auschwitz och dr de har hittat en mening i tillvaron, hur de hanterade den, kunde pverka den i det lilla. Och den hr miljn [med all teknik] blir fr stressande. Gran Molin
53
Projekt Camelot
I vissa fall tror jag att man ven om man inte har kontroll det r vl ngot eller ngra r sedan som vi intervjuade en ldre dam, hon var 85 ngonting. Hon hade just ftt en ny tvttmaskin hemma, och den var ju jttefantastisk fr den kunde s mnga olika saker. Men nr vi frskte lirka lite grann och mer i detalj reda ut vad som var s fantastiskt visade det sig egentligen att hon bara anvnde ett program p den hr tvttmaskinen. Det var det hennes son hade visat henne. Men nd var den hr tvttmaskinen fantastisk fr hon hade d en gng i tiden tvttat klder fr hand i kallvatten. S hon var glad ver att inte behva tvtta klder fr hand igen. S att det nns ju viss teknik som funkar Eva G:dotter Jansson
Grupparbete kring olika rum i framtidens boende

Nedan redovisas de olika gruppernas arbete och vad de kommit fram till under dagen. Rummen som redovisas var sovrum, kk, badrum och vardagsrum. Hur ser dessa rum ut om cirka tio r, vad r dess funktion och anvndning och hur ser bomiljn ut i framtiden?
Sovrummet multifunktionsrummet
Gruppen bestod av Sara Ilstedt-Hjelm, Anna Hrdlicka, Hans Nyman, Lena Herulf och Pia Hedenskog. Sovrummet har verkligen blivit ett multifunktionsrum enligt denna grupp. I sin redovisning pekar de srskilt p kombinationer av olika funktioner liksom kombinationer av olika rumsdelar och samspel mellan funktioner. De samspel som de vill peka speciellt p r mellan privat och offentligt, mellan ljud och tystnad och mellan vila och arbete eller lek. Att vara avskild, urkopplad r ett privilegium. I dagens informationsladdade, stressade samhlle strvar vi efter en lugn vr med tystnad och vila. Ett stlle fr terhmtning och rekreation. Gruppens id om en sovkupa en slags kokong, dr man stnger ute omvrlden, kan kanske ses som en symbol fr en nskan om avskildhet. Vi vill inte alltid vara nbara och uppkopplade, offentliga och tillgngliga, ibland ocks privata och avstngda frn
54
Seminarium 4
den ptrngande omvrlden En annan sida r att vi ska vara exibla och s ven vr milj. Multifunktionsrummet ska kunna fungera som era olika rum, p den enskildes begran. Man ska kunna kombinera olika lsningar efter nskeml och det ska vara ltt att frndra miljn. Bland dessa funktioner r frvaring den viktigaste. Vi bor allt mindre, allt er tillsammans och samlar p oss allter saker. Frvaringssystem av typen Kalle Ankas husvagn eller den japanska modellen r nskvrda enligt gruppen.
Gruppens redovisning: Allt brjar och slutar i sovrummet. Ja, allt brjar och slutar i sovrummet! Frn vaggan till graven.
Vi har dpt om sovrummet till multifunktionsrummet. Sovrummet har verkligen blivit ett multifunktionsrum idag. Vi har inte utgtt ifrn det allra minsta utan har pratat om medelstorleken p en lgenhet i Sverige idag som r tre rum och kk. Hr har vi allts utgtt frn att man har er n ett rum. Men det som knnetecknar det hr multifunktionsrummet i framtiden r att det har exibilitet. Kombinationer av olika funktioner och kombinationer av olika rumsdelar och samspel mellan funktioner och de samspelen vi vill peka speciellt p r mellan privat och offentligt, mellan ljud och tystnad och mellan vila och arbete/lek. Sovrummet r en vldigt privat sfr. Det ska nnas mjlighet till rekreation, tystnad och ljud, arbete och vila. Mnga familjer har datorn i sitt sovrum. 85 procent av 250 hushll har datorn i sovrummet har en studie visat. Dr har sovrummet ftt en annan funktion. Vi utgick lite grann frn oss sjlva. Ville vi egentligen ha datorn i sovrummet Och det r ocks d kraven p avskildhet och tystnad. Sedan pratade vi om funktionerna fr vrt multifunktionsrum. Jag har varit inne lite grann p det men vi tyckte oss kunna se att det nns ju nd, om vi ska kalla det fr sovrum, en huvudfunktion. Och det r ju det hr med vilan, rekreationen. Men s mste det ju ven plats fr intimitet och sex nnas i den hr rekreationen, men ocks fr lugn, avskildhet och tystnad
55
Projekt Camelot
En jttestor grupp nns ju som kallas media. Dr pratar vi om kommunikation och dr pratar vi med varandra, att avrapportera om dagens hndelser p morgonen och p kvllen och med barnen i sngen, eller om man pratar i telefon med mormor eller Men media innehller ocks underhllning. Det kan vara musik eller TV eller bcker, eller bara ligga och tnka p ngonting. Kreera lite grann. Datorn kan komma in hr. Ngra av gruppens medlemmar surfar i sngen. Sedan kommer frva- Sovkupan, en slags kokong, dr man stnger ute omvrlden ring in som en viktig del i sovrummet eftersom vi lever p mindre och mindre ytor och har mer och mer grejor. D var frgan hur sovrummet ska utformas om tio r och det har vi lst hr. Vrt svar r sovkupan. Nu r det s att sovkupan nns i era olika storlekar. A, B och Ckupa. Och vi vill ocks peka p att sovrummet har en skpvgg dr man kan frvara strykbrda och dator eller vad man nu vill. Pongen med det hr multifunktionsrummet r att det ska tillta en funktion i taget. Har man sovrum s sover man dr och ska man stryka s fller man ut strykbrdan, men det ska undan sen, just det var ngot som gruppen efterlyste, de hr rena ytorna med en sak i taget. Men hur som helst man kan sova med eller utan kupa. Eller s drar man ver sig sin kupa och d nns de olika mjligheter dr. Man kan gra analyser och anvnda den fr vrdndaml. Som att analysera utandningsluften. Man kan analysera en mnniska p morgonen innan man gr upp. Det nns ocks en mjlighet att p mndagmorgonen
56
Seminarium 4
trycka i sig lite lustgas i den hr kupan, s att nr man gr till jobbet p mndagen r man full av energi och optimism infr den nya arbetsveckan. Fr jag bara frga d, sngrkning och spritdrickning d? Det fungerar som en kokong s om din partner luktar illa s drar man den ver sig bara. Det r vldigt effektivt. Men kupan r tjbar ocks s att man kan dra ver den och liksom glida in hos varandra lite grann. Man kan allts stta en anslutning s att man kan flla upp den och ha dubbelkupa, eller s kan man ta bort kuporna ocks. Och har man problem med smnen s kr man in eter eller annan bedvning. Och det nns ju olika terapi och behandlingar. Ett litet luftintag ltrerar luften som fr astmatiker. Hela kupan r liksom veckad s den ser ut som ett dragspel och nr IKEA sljer den gr den under namnet Jularbo S nns en lampa och en liten skrm s att man kan ligga och titta p TV utan att stra sin partner. Jag skulle vilja utveckla det hr varusystemet lite. Jo, tanken r ju att vi fr mer och mer saker. Vi vill kunna anvnda vra utrymmen s effektivt som mjligt. Och det hr med att man ska kunna flla ut, en del kanske vill ha en arbetsplats, andra inte, ngra vill ha syrum och ngra vill ha strykbrda. D r det s att det har utvecklats ett frvaringssystem som bygger p moduler, s att man kan i princip f skrddarsydda frvaringssystem hemma, som r ungefr som kksutrustning och kksskp r idag. Fast till sovrummen r det utvecklat till den typen av behov som nns d i mtt 20 till 80 centimeter och som man stter ihop hemma helt enkelt, som man har i japanska hem, dr vggarna r tckta med frvaringsutrymmen som man kan flla ut och stuva undan. r det ngot som ni ser att man inte kan gra i det hr rummet? Duscha, laga mat. Kk och bad fr vara ifred. Om vi ska vara lite serisa, s tror vi faktiskt att det hr med sovrummen vilket rum som helst egentligen, speciellt d i storstaden dr vi har ett lokalproblem, gr att vi mste se till hemmets alla rum fr att f den hr anvndningen. Vi mste vara exiblare och vi mste ha er funktioner i ett och samma rum, men nd kunna ltsas som om vi bara har rummet till fr en sak. Som Kalle Ankas husvagn!
57
Projekt Camelot
Vardagsrummet tre olika rum; Vardagskket, Oasen, Upplevelserummet
Gruppen bestod av Konrad Tollmar, Anetth Hjelmefjord, Maria Andersson och Ulf Keijer. Vardagsrummet som det ser ut idag r p vg att frsvinna och ett nytt slags rum vxer fram. Gruppen talar om tre olika mjligheter att anvnda sig av det nya vardagsrummet i framtidens bostad. ven hr tas frvaring upp och hur viktigt det r med plats fr alla de saker vi samlar p oss. En annan viktig aspekt som gruppen pekar p r att vi inte numera vill visa upp vr teknik. Den ska vara dold och gmd, designad och diskret. Det ska nnas plats och mjlighet att bygga in och bygga bort tekniken i framtidens boende. Det frsta vardagsrummet som gruppen redovisar, det s kallade vardagskket, r ettkombinerat vardagsrum och kk dr exibilitet mellan de olika ndamlen r det viktiga. Det andra rummet som redovisas r en teknikfri zon dr tystnad, samtal och musik r huvudingredienserna. Dit kan man g fr att terhmta sig och f ny energi. Slutligen s redovisar gruppen det tredje frslaget till framtidens vardagsrum i form av ett upplevelserum eller ett skaparrum. I det rummet nns ingen egentlig stationr teknik, men mjlighet att uppleva och skapa utifrn egna nskeml vid frivillig tidpunkt. Vad man mrker r hur viktig den individuella och subjektiva uppfattningen av vr milj r. Men ocks hur viktigt det r med terhmtning utan intryck frn informationssamhllet. Kan detta vara nya tidens IT samhlle, dr vi istllet fr att koppla upp oss medvetet kopplar ur oss? Allts om man pratar om funktion s kom vi fram till vi att det r tv huvudfunktioner som vardagsrummet har varje dag. Om tio r s tror vi att det hr med att umgs och det hr med upplevelse, titta p TV och lm r en del. Sedan talade vi om den del som gller frvaring som framfrallt r relevant ven fr vardagsrummet. Det hr med att man fr mer prylar och att kunna frvara saker snyggt. Tekniken kommer att bli mer designad s att den r snyggare n vad den r idag. Och den kommer kanske att bli integrerad i rummet p ett annat stt s att den inte syns man kan ytta bort den, man har inte tre sladdar till varje apparat, och man ltt kan ytta p varje sak och lgga den t sidan.
58
Seminarium 4
Vardagskket
En trea i Bergshamra, med julgran p balkongen. Vardagsrummet och kket r integrerat Grnserna r inte s tydliga mellan de tv rummen och det kan integreras till ett stort rum eller vardagsrum, eller tvseparata rum, eller en rad med skp, fast med hjul, s man kan ytta ut vggen, s det blir ett strre rum. Matsalsbord ska nnas som kan gras strre och mindre. Soffa, ftljer, som man ocks kan ytta och en projektor dr man ocks kan se sina lmer som ocks fungerar som datorskrm nns ocks. Antingen anvnder man vggen eller s kan man dra ner en skrm. Nr man fr gster s kan man Ett kombinerat vardagsrum och kk, dr exibilitet ytta bort s man fr strre mellan de olika ndamlen r viktigt utrymme och d kan vara upp till tjugo personer. Frut s kanske det var s med tekniken att det var hftigt att man visade att man hade en stor TV, medan idag s mnga skulle grna skulle vilja bli av med TVn eller ocks ha den framme nr man anvnder den, s att i nns tekniken men den syns inte.
Oasen teknikfri zon
Det r en fyra p Karlavgen. Det r en kakelugn, det lyser i fnstren, en ygel nns, och en soffa och ftljer. Och hr har man d bokhylla med bcker. S det r helt teknikfritt, en oas. Vi tyckte om hemmet om tio r, att sovrummet ser ut som det kommer att gra om tjugo r. Det r mycket teknik i omgivningen, ocks i sovrummet. D behver man ett rum som r en oas dr man r helt fri frn teknik. Tekniken sprids verallt. Var och en har sin egen TV i sovrum-
59
Projekt Camelot
met. Du har din egen dator, du anvnder den i och fr sig var du vill men de hr r ju frst och frmst ett rum dr man bara r, det nns ingenting att stta p eller sl av. Hr r tyst, man kan lyssna hr p musik. Vi tycker dessutom att ljudet ska stanna innanfr vggarna helst det egna rummet, eller egna lgenheten eller bostadsrtten och inte stra de runt omkring.
Upplevelserummet
Det r en nybyggd villa i Tby. Hr ser vi att det r inte bara upplevelse utan ocks ett skaparrum, att gra sin egen musik eller lm. Sedan s tnker vi s att ven hr kan man ha teknikfritt egentligen, om tio r s har man mer sdana hr surfbrder och sdana grejer som man ltt kan ta med sig. Det nns ingenting som r stationrt.
Oasen, en teknikfri zon dr tystnad, samtal och musik r huvudingredienserna
Upplevelserummet har ingen stationr teknik men mjlighet att uppleva och skapa utifrn egna nskeml.
60
Seminarium 4
Kket Livsrummet
Gruppen bestod av Carolina Browall, Alain Imboden, Jan Lindh och Linda Bradley, Marianne Sderstrm Kket r bde hjrtat och hjrnan i bostaden. Det r stort, centralt och kallas Livets rum. ven hr betonas vikten av frvaring som grna placeras i arbetshjd. Men ocks hur viktigt det r att kunna anvnda ett rum till er n en funktion genom en exibel ppenhet. Alla ska kunna benna sig i kket och utfra olika sysslor, grna samtidigt. Vi vill ha nrhet till luft och I kket skall all aktivitet kunna pg, det r inte ljus genom en egen trd- lngre en plats fr enbart matlagning utan en komgrdstppa. Det ekologiska bination av vardagsrum, arbetsrum, salong och kk och miljvnliga r viktigt. tervinning och kompost r sjlvklara val, helst inbyggda i fastighetssystemet. terigen tas nskemlet upp om dold teknik. Vi vill inte ha massor av teknik och sladdar synliga utan vill plocka fram efter behov fr att sedan terigen plocka undan det. Om man tittar lite p kkets funktion under historien kan man se att bondesamhllets stora, allmnna brukskk kommer tillbaka. I kket skall all aktivitet kunna pg, det r inte lngre en plats fr enbart matlagning utan en kombination av vardagsrum, arbetsrum, salong och kk. I framtidens kk r alla vlkomna och all sorts aktivitet uppmuntras. I kket pgr livet. Drav gruppens namn p det framtida kket, Livsrummet. Det har sagts mnga saker men kket r hjrnan och hjrtat. Vad kallar vi det fr Livsrummet. Livets rum. Vi skapar livet i sovrummet och uppehller det i kket. Det hr rummet ska vara uppbyggt runt spontanitet i den bemr-
61
Projekt Camelot
kelsen att det egentligen ska kunna lyckas med vad som helst. Och det har vi gjort genom att inreda det med ett nedsnkt bord. Vi har fastnat i IKEA. IKEA kommer att ha en dominant roll om tio r. Det nns inga verskp ngonstans i detta kk. Utan det r fnster hela vgen, som ljusinslpp. S all frvaring sker allts p bordsniv, s att alla nr. Sedan har vi lagt till ett litet tropiskt rum, som vi kallade fr AD-droppen, r en balkong eller altan med ett litet bubbelbad och sittplats. Droppen r pricken ver i-et, ver IKEA. Och sedan r det frsts lite vindruvor och sdant odlat dr ocks. Det r stndigt ppet dit med en luftspalt, som hller den tropiska vrmen ifrn sjlva kksutrymmet. Det r hela tiden mjligt att kunna g emellan. Kylskpet kommer inte att vara en drr man ppnar utan ldor man drar ut. Och mjlken kommer d naturligtvis att vara i dunkar, ungefr som man har nufrtiden med isvatten i kylskpet. Man behver inte ppna hela kylskpsdrren varje gng man ska ha en enda grej utan man bara drar ut det facket. En liten lekplats naturligtvis fr barnen. En liten nivskillnad fr att markera vardagsrumsdelen nns ocks.. Det nns ett trappsteg. Det trappsteget r fr att sitta p och fr barnen att leka p. Eftersom IKEA i framtiden driver allt s har de ocks skapat den tekniska plattformen runt allt det hr och det heter Bill Gates. Vi gr inte in i detalj utan vad som r smart med det hr men det nns ett smart avloppssystem. Slasksystemet styr egentligen mnga funktioner. Dels har vi en kompost, det r en gammal vanlig hederlig avfallskvarn, som terkommer p marknaden. Vid slutprodukten nns det en blomaffr som r en hopslagning av IKEA och Weibulls som r ett blomhabitat i varje bostadsomrde. Vattnet drivs d in, uppvrmt, eftersom det r en kompost och driver radiatorer, det gr ven in som spolvatten frn toalett som gr tillbaks in och komposteras s vi fr ett slutet system i det hr. Och dr kommer ocks nessen att komposten tillfr nring, som ker hr i luftslussen i grna rummet, eller AD-droppsrummet. Knsla och funktion med kket r att det ska vara en knutpunkt, det r hjrtat och kanske hjrnan i hemmet. Det r ocks lite status i ett kk. Vi pratade ocks om att tidigare var det s att d skulle man visa tekniken och nu ska vi gmma tekniken och det r status att visa att man bara kan stoppa undan den hr tekniken. Man anvnder kket
62
Seminarium 4
Det nns inga verskp ngonstans i detta kk utan det r fnster hela vgen. En liten nivskillnad markerar vardagsrumsdelen.
till mnga varierande aktiviteter. Man ter inte bara vid matbordet. Det r dr man lser lxor, spelar spel, kladdar med ngerfrg, bakar eller sitter och kar med sina kompisar. Det r dr ungarna nns nr man r i kket. Men man ter ocks dr naturligtvis, s det r mnga varierande aktiviteter. Och hga hygienkrav, fortfarande vldigt hga hygienkrav i kket.
Badrummet M Bra rummet
Gruppen bestod av Fredrik Petersson, Ann Natt och Dag, Gunilla Bradley, Ulrika Danielsson och Gran Molin. M bra rummet r framtidens benmning p badrummet. Dr nns ingen toalett, den ligger numera separat. I m bra rummet ska man skapa en upplevelse av att m bra. Det nns plats fr rekreation, lugn, sjlvhlsovrd samt att pyssla om sig sjlv. Sinnen och upplevelser r viktiga. Vi ska kunna bada i lugn och ro, med musik och levande ljus, avslappnade med ett glas frskpressad juice i handen. nnu en gng betonas livskvalit och avkoppling. Badrummet! Fr det frsta s existerar inte begreppet badrum i framtiden, utan det r ett rum som gr under benmningen M Bra. Vad vi har gjort r att vi har frskt att tnka efter vad man
63
Projekt Camelot
I m bra-rummet nns ingen toalett, den ligger numera separat. Det nns plats fr rekreation, lugn, sjlvhlsovrd samt att pyssla om sig sjlv.
skulle vilja gra i badrummet. Och d utgick vi frn det traditionella badrummet. Sedan s tnkte vi att vad r det som vi skulle vilja ha kvar dr? Vad r det som r det vsentlig? Det var det hr med upplevelsen att m bra. Tvttmaskinen nns dr och kldvrd och s. Vi funderade p vad vill man gra med det egentligen. Sedan s hade vi en diskussion om toaletten. Det tyckte vi inte skulle ing i det hr M bra. Allts toaletten lyfter vi ut ur det hr M Bra-rummet, men vi har den i nra anslutning. Idag nns det inte mjlighet att n toaletten ifrn sovrummet direkt. Men vad hnder d nr man tar bort den hr toaletten? D kanske man till och med kan tnka sig att motionera dr inne. Jag hade sjlv svrt att till exempel gra armhvningar framfr toalettstolen. Dr r man nd s att man kan underska sig sjlv. Man klr av sig dr och kontrollerar sig. Kanske kan man scanna av kroppen med ngon elektronik som nns dr inne. Vi tnkte oss ven en liten enhet som man pluggar in som hemtjnsten har med sig och kan kontrollera din hlsa om du r gammal och ha som loggbok. S gr vi t andra hllet. Det med att vad gr man som r positivt? Det r ju att man lgger sig i ett bad och mr bra och losoferar, och kanske arbetar kreativt, d v s att man funderar ver livet och ver arbetsproblem. En del tycker om att lsa bcker i badkaret.
64
Seminarium 4
Och tnda lite ljus och sdr. Och helt pltsligt s tnker man s hr att d kanske man ska ta ngonting eller dricka ngonting, s vi freslr att man skulle ha en fruktpress dr. S man hade frsk juice, d nr man lg i badkaret. Och det fungerar nr man plockar bort toaletten fr d har man inte den hr konikten med det hygieniska. Och om det r en upplevelse s kan det vara ganska sknt att plocka in dagsljuset eller kanske g ut p balkongen efter att man har duschat. Till exempel att man tar en ka med sig ut p morgonen och stter sig i solen och torkar. Ja, sinnena r ju allts utgngspunkt. Sinnen och upplevelser. Det r allts valmjligheterna som nns, vilka sinnen man vill anvnda sig av i det hr rummet. Om man vill till exempel lukta, s nns till exempel luktljus och oljor i badet som luktar gott. Och musik med toner. S vi tnkte att musik vill man ha, troligen kanske man ser p musikvideo eller ngot liknande. S multimedia anlggning med hgtalare och grejer, och sedan s kom vi p att fjrrkontroll fungerar s att den ska ju vara rststyrd. Fr det r ju lite dumt att tappa den i badkaret. Allts M Bra-rummet r fr era, det r inte optimerad d fr en person som det r nu, nr man fr en person i badkaret, en framfr handfatet, utan man kan allts bde borsta tnderna dr och utfra annat. Och gra de hr sakerna tillsammans. Nr vi skrotade badrumsbegreppet sa vi samtidigt att vi ville utveckla det hr med bad till att bli ngonting verkligen avkopplande, nt, som att g tillbaka lite till den grekiska tiden att anvnda badet som ngot slags frebyggande hlso- och njutningsrum, som kunde kombineras med musik, lsning och reexion och vldoft och allt det hr. Vad r det d det handlar om egentligen? Varfr gr man in i badrummet p morgonen? Jo, man tittar sig i spegeln och s borstar man tnderna, kammar sig, tvttar sig. Man liksom pysslar om sig sjlv. Duschar och gr sig ren och gr sig vacker. Gr s att man mr bra, kanske med gymnastik och s dr. Det hr rummet r gnat t mig och min kropp och mitt vlbennande. Fr knner jag vlbennande s mr jag ju bra ocks som person. Men d lyfter ni in det hr begreppet som jag tycker har varit s centralt hr hela dagen nd, det hr med livskvalitet. Ja, vad vi har diskuterat r ju vad vi vill uppleva, vad vi vill uppn, det rr de existentiella frgorna hela tiden. Men tekniken tar vi fr
65
Projekt Camelot
given, att det r tekniken som r vr tjnare fr att f det hr. Det r ingen teknik som syns hr drfr att vi rknar kallt med att den kommer, och den ska hjlpa oss att uppn det hr som vi har gjort. Jag tror vi mste fokusera p de hr frgorna fr att inte tekniken ska ta ver. En mer medveten handling allts. Men ocks teknikniverna r ju inne i en period och har varit i ett antal r, d tekniken r s utformad s vi inte behver se den. Det har inte varit mjligt tidigare. Den har varit stor och otymplig och allt det dr, men nu har vi ju mjlighet att osynliggra tekniken s att sga.
Slutsats & Diskussion

En viktig anledning till denna skrift var vr nykenhet samt viss frundran ver all den pltsliga mediauppmrksamhet som omrdet ck. Man kunde knappt ppna en tidning utan att f lsa om hur smarta hus kommer att revolutionera vrt boende. Detta vckte en rad frgor kring var detta omrde r p vg men framfrallt p hur de olika aktrerna tnker. Hur tacklar forskare frgor kring vr digitaliserade vardag, hur pverkas vi i vra hem i och med ny och mer avancerad konsumentteknik samt vad har produktutvecklare och tjnsteutvecklare fr ider om denna marknad? Det vi hittills redovisat har mestadels varit objektiva sammanfattningar av diskussionerna i seminarierna. I diskussionen med forskarna kan man notera att frgestllning om framtidens boende tolkades och diskuterades relativt lst kopplat till vrt faktiska boende. Vrt samtal var mer en generell diskussion om individens roll i samhllet. Det resonerades bl a om trygghet, stress och nya familjefrhllanden. Dock saknades en mer konstruktiv diskussion om hur man skulle vilja underska detta frn ett forskningsperspektiv. Detta tolkar vi p tv olika stt. Dels kan det strida det av nya och ganska temporr teknik skapa svrigheten att kunna deniera bra och avgrnsande forskningsfrgor. Dels kan det ven vara s att vrt boende hller p att fundamentalt frndras frn att vara platsdenierat till att vara snarare en socialt beskriven milj. Vi tror dock att i bda dessa fall s mste forskningen hnga med och skapa nya metoder fr att tackla frgor kring vr nya digitaliserade vardag.
66
Seminarium 4
I det andra seminariet tog deltagarna rollen av privatpersoner eller boende. Den diskussionen var mer jordnra n de andra. Det pratades om praktiska problem som stdning och tvttning och andra vardagssysslor. En viktig aspekt av detta r det dliga samvetet det bsta med diskmaskinen kanske inte r att den diskar, utan att man slipper se diskhgen p diskbnken. En annan mer politisk frga som diskuterades var hur man frhller sig till stdhjlp i hemmet, med hnvisningar till pigdebatten. Nr vi trffade nringslivet kom terigen andra frgor upp. Hr pratade man till exempel om hur marknaden fr smarta hem fungerar, och vad smarta hem egentligen r. Kanske r det s att branschen riktat in sig p en ganska smal del av framtidens hem, dr man tittar p saker som larm och fjrrstyrning, men inte tagit tag i andra frgor som rr hemmet. Det fanns en knsla av att fretagen satsat p att positionera sig p en omogen marknad snarare n att satsa p mer genomarbetade lsningar. Det fanns en kritik av den egna branschen, att man satsat p tekniken men inte tittat tillrckligt p hur den ska ing i ett sammanhang i hemmen. Det avslutande seminariet dr alla tidigare deltagare var inbjudna berrde mestadels lsningar kring nya rum. Det var ett positivt och optimistiskt seminarium, dr deltagarna kom med fantasifulla lsningar infr framtidens boende. Tekniken sgs som ngot redan existerande och sjlvklart. Det var inte den som var i centrum utan fokus lades mer p tankar kring funktionalitet, individualitet, exibilitet och livskvalitet i vrt boende. Sammanfattningsvis kan sgas att frgestllningarna och diskussionerna r olika. Istllet fr att ge oss konkreta svar har de ofta vckt nnu er frgor. De olika perspektiven frn grupperna r inte helt olika, dock kan man sga att subjektiviteten har dominerat genom seminarierna, men ocks generaliseringar av hur vi tror att andra mnniskor vill bo. Vardagstekniken blir alltmer komplicerad, samhllet frndras liksom hushllssammansttningar och bostadssyn. Viktigt r att titta nrmare p frgestllningarna kring framtidens boende och ta vara p de kunskaper alla vi mnniskor som bor ngonstans innehar.
67
Projekt Camelot
Projektmedlemmar och frfattare

Carolina Browall, projektledare, red. Beteendevetare, l.mag och forskare vid Smart studion, Interaktiva Institutet i Stockholm. ven verksam i anvndarorienteringsgruppen vid CID p Kungliga Tekniska Hgskolan samt i ntverket fr anvndarorientering vid KFB. Krnikr och paneldebattr i webmagasinet smartahem.com. Arbetar i huvudsak inom forskningsomrdet mnniska dator interaktion inom ramen fr framtidens boende och smarta hem, men ven i projekt som rr genus, teknik och design. Carolina.browall@interactiveinstitute.se Konrad Tollmar Datalog och forskare vid Smart studion, Interaktiva Institutet i Stockholm. ven doktorand vid institutionen fr datalogi vid Kungliga Tekniska Hgskolan samt verksam vid MIT AI lab i Boston, USA. Projektledare fr forskningsomrdet emotionell kommunikation vid studion. Konrad.tollmar@interactiveinstitute.se Fredrik Petersson Arbetar som forskare vid Smart studion Interactive Institute. Civilingenjr med inriktning p mnniska-datorinteraktion. Arbetar i huvudsak inom omrdet som berr tekniken i framtidens boende. Projektledare fr projekt Virus ett projekt som tittar p nya ider fr fysisk aktivitet, mental avkoppling och socialt umgnge i framtidens boende. fredrik.petersson@interactiveinstitute.se www.interactiveinstitute.se http://smart.interactiveinstitute.se
68
vriga seminariedeltagare
Maria Andersson projektledare Bolab, Svenska bostder IT i frvaltning och boende maria.andersson@svebo.se Fredrik Bjrklund Technical Project Manager Utilator AB Teknikval och systemintegrering inom intelligenta hem fredrik@utilator.com Gunilla Bradley Professor Informatik vid Ume universitet, institutionen fr informatik och vid Mitthgskolan, institutionen fr informationsteknologi och medier. Hennes bakgrund r psykologi och beteendevetenskap och hennes prol r IT och social frndring. Ett aktuellt projekt r Home of the Future. http://www.itk.mh.se/~gunbra gunilla.bradley@itk.mh.se Linda Bradley Senior Consultant Soul Business Innovation Affrsutveckling och innovation linda.bradley@soulbig.com Thomas van Bunningen Venture General Manager Ericsson Business Innovation Nomadic Peer 2 Peer solutions thomas.vanbunningen@inn.ericsson.se>
69
Projekt Camelot
Ulrika Danielsson Doktorand i informatik Department of Informatics, Mitthgskolan Changes in the Psychosocial Life Environment in the Net Era Home of the Future ulrika.danielsson@itk.mh.se Pia Hedenskog Birka Teknik & Milj AB, Stockholm Projektledare, energitjnster pia.hedenskog@birkateknikmiljo.se ke Hedman YAP, Yet Another Programmer Utilator AB / CCS AB R&D Software/Hardware akhe@users.sourceforge.net Anneth Hjlmefjord Leg. Arbetsterapeut Rehabiliterings Medicinska Kliniken, Danderyds Sjukhus Bedmning av personer med funktionshinders behov av boendestd med hjlp av IT-utrustning i en trningsbostad samt utvrdering av hur IT i hemmet kan underltta fr personer med funktionshinder. anneth.hjlmefjord@reh.ds.sll.se Anna Hrdlicka Tekn. lic. Ericsson Business Innovation AB / Institutet fr Framtidsstudier FoU med inriktning mot framtidens boende anna.hrdlicka@inn.ericsson.se anna.hrdlicka@framtidsstudier.se Sara Ilstedt Hjelm Industridesigner/doktorand HMI Interactive Institute/KTH forskar inom design och framtidens boende sarai@nada.kth.se
70
Alain Imboden Doktorand i sociologi Institutet fr Bostadsforskning (IBF), Uppsala Universitet Forskning om framtidens boende ur ett historiskt perspektiv alain.imboden@ibf.uu.se Josene Hglund innesljare (etnolog, arbetade i Millennihome-projektet) UpGrade Communication AB Trdls kommunikation/Bredbandslsningar Jh@upgrade.se Eva G:dotter Jansson Kultur/designantropolog Innovationsplanering och usability Vattenfall Utveckling AB/ UDIT-gruppen (User Focused Design of IT-systems) eva.g-dotterjansson@utveckling.vattenfall.se Ulf Keijer Professor Arkitekturskolan KTH Arbetar i stor utstrckning med ICT i tillmpningar i hemmen, bostadsomrden och lokalsamhllen i olika forsknings- och utvecklingsprojekt, i regel i samband med handledning av forskarstuderande med olika inriktning inom omrdet. ulf.keijer@arch.kth.se Jan Lindh Marknadschef Electrolux Home Utver strategisk marknadsfring, konceptutveckling med koppling e-media-butik-M2M-konsument jan.lindh@elektroluxhome.com
71
Projekt Camelot
Arvid Lfberg Professor Prefekt fr Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Har sysslat med frgor rrande mnniskors delaktighet i utformningen av det egna boendet med fokus p lrande och kunskapsutveckling. Arvid@ped.su.se Gran Molin KTH Arkitektur doktorand ICT i morgondagens hem pgende frsk: VMC- Videomedierad kommunikation i hemmilj fr personer med intellektuellt funtionshinder frfattare till boken Morgondagens Hem, Konsultfrlaget 1997, tillsammans med Erik Franzon egen verksamhet i fretaget Molin Framtidsstudier goran.molin@arch.kth.se Ann Natt och Dag Industridesigner MFA Ericsson Telecom AB Multi-Service Networks Home Communications Design och anvndbarhet av hrd- och mjukvarors grnssnitt mot anvndaren. ann.nattochdag@etx.ericsson.se Hans Nyman Senior Director Alleato AB Partner Program samt generalist teknik och telemedicin hans.nyman@inn.ericsson.se Johan Strid Manager Soul Business Innovation Group AB Affrsutveckling inom smarta hem/hemkommunikation johan.strid@soulbig.com
72
Marianne Sderstrm Chefarbetsterapeut Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Danderyds sjukhus Fokuserad p hjlpmedel och arbetsterapeutisk behandling fr yngre personer med kognitiva problem efter en traumatisk hjrnskada. Ansvarig fr IT-utrustade bostaden p DS och projektledare fr det avslutade EU-projektet Facile. marianne.soderstrom@reh.ds.sll.se Jonas Wilde Vattenfall utveckling Vattenfall Utveckling AB/ UDIT-gruppen (User Focused Design of IT-systems) Jonas.wilde@utveckling.vattenfall.se Magnus nstrand VD Smarta Hem Media AB Konsument och branschorienterade medier magnus@smartahem.com
73
Projekt Camelot
Litteratur
Andersson, N., Bradley, G., Bradley, L. (2000). Home of the Future en frstudie fr Medieteknik vid Mitthgskolan. Rapport nr R-00-1, Mitthgskolan. Browall, C. (2001) Mnsklig teknik eller teknisk mnsklighet, teknik i hemmet teori och empiri. Magisteruppsats pedagogik, Stockholms Universitet [Coen 99] Michael H. Coen, The future of human-computer interaction, or how I learned to love my intelligent room, IEEE Intelligent Systems. March/April 1999. [Elger & Furugren 98] Gerhard Elger, Barbro Furugren, SmartBo An ICT and computer-based demonstration home for disabled people, in Proceedings of the 3rd TIDE Congress, Helsinki, Finland, 1998. ven http://www.stakes./tidecong/731SmtBo.html (verierad 1999-10-05) Forty, A. (1986). Objects of Desire. Great Britain: Thames and Hudson, Cameron Books. London. [Furugren & Elger 99] Barbro Furugren, Gerhard Elger, SmartBo ett fungerande hem fr funktionshindrade, information till beskare, hjlpmedelsinstitutet 1999 [Hunhammar et al 96] Magnus Hunhammar, Stefan Junestrand, Karin Spets, Ulf Keijer, Measuring and Evaluation of IT-supported Service Infrastructure in the Built Environment SIBElab paper presented at the European Network for Housing Conference New Communication Technologies for Housing, Helsingr, Denmark, 1996. ven http://www.arch.kth.se/~junestrand/papers/measuring.pdf (verierad 2000-05-09)
74
Litteratur
Ingelstam, L., Sturesson, L. (red). (1993). Brus ver landet, om informationsdet, kunskapen och mnniskan. Carlssons Bokfrlag. Stockholm. Johansson, M, Nissen, J., Sturesson, L. (1998). IT-ism. Informationstekniken som vision och verklighet. Telematik 2001. Stockholm. Junestrand, S., Tollmar, K., Lenman, S., Thuresson, B. (1998). Private and public spaces the use of video mediated communication in a future home environment. CID-rapport. [Junestrand 98] Stefan Junestrand: IT och bostaden, ett arkitektoniskt perspektiv, institutionen fr Arkitekturens form och teknik, KTH, 1999, ven http://www.arch.kth.se/~junestrand/licrapport/ teknlicrapport.pdf (3.5 MB, verierad 1999-10-05) Jnsson, B. (1999). Tio Tankar om Tid. Brombergs Frlag. Stockholm. [Kidd et al 99] Cory D. Kidd, Robert J. Orr, Gregory D. Abowd, Christopher G. Atkeson, Irfan A. Essa, Blair MacIntyre, Elizabeth Mynatt, Thad E. Starner and Wendy Newstetter. The Aware Home: A Living Laboratory for Ubiquitous Computing Research In the Proceedings of the Second International Workshop on Cooperative Buildings CoBuild99. ven p http://www.cc.gatech.edu/fce/house/ cobuild99_nal.doc Karlsson, M., Sturesson, L. (red). (1995). Vrldens strsta maskin, mnniskan och det globala telekommunikationssystemet. Carlssons Bokfrlag. Stockholm. Lennerlf, L. (1999). (red). IT infr framtiden. Ett rundabordsamtal. Telematik 2001 [Mynatt 99] Everyday Computing, white paper, GVU center and college of computing, Georgia Tech, 1999 http://www.cc.gatech.edu/fce/ ecl/projects/mynatt/EC/ec-white-paper.pdf Molin, G., Fransson E.(1997). Morgondagens Hem. Kairos future. Gteborg.
75
Projekt Camelot
[Norman 89] Donald A. Norman, The Design of Everyday Things, MIT Press, 1989 [Norman 98] Donald A. Norman, The Invisible Computer, MIT Press 1998 Norstedts Ordbok. (1998). Norstedt. [Rsnen 98] Minna Rsnen. IT herre eller slav? En anvndarstudie om IT hemma, Magisteruppsats i socialantropologi. Masters thesis TRITA-NA-D9902, Stockholms Universitet, September 1998. http://cid.nada.kth.se/sv/pdf/cid_43.pdf (verierad 1999-10-05) [Tollmar et al 2000] Konrad Tollmar, Stefan Junestrand, Olle Torgny, Virtually Living Together, kommer i Proceedings of DIS2000, ACM, 2000 OBrian, J,. Rodden, T. (1997). Interactive systems in domestic environments. Rapport Peterson, F. (2000). Smarta hem och smarta ting. Hur datorerna tar plats i vrlden och frndrar vrt vardagliga liv. (ej nnu publicerad vid denna utgivning). CID-rapport. Peterson, F., Browall, C., Ilstedt, S m . (2000) Virus projektet. Frstudie. Interaktiva Institutet. Stockholm Peterson, F., Browall, C., Ilstedt, S m . (2001) Virusprojektet IT, hlsa och framtidens boende. Kvarter Vallgossen. Interaktiva Institutet. Stockholm Shih, E,. Stolzoff, N,. Venkatesh, A. (2000). The home of the future: an ethnographic study of information technologies in the home. Project NOAH, CRITO Shih, E,. Venkatesh, A. (1999). Intra-Unit Diffusion: Model development and an empirical test of how consumers integrate information technology into the household. CRITO. Turkle, S.(1984). The second self: computers and the human spirit. London. Granada.
76
Litteratur
Vedin, B-A. (red). (1994). Informationstekniken nu, d, sedan. Rapport frn ett seminarium Teldok nr 4. Stockholm. Vedin, B-A. (1997). Informationsteknik reexer av det mnskliga. Teldok nr 2. Stockholm. Venkatesh, A. (2000). Project NOAH, preliminary results. CRITO. [Venkatesh 96] Alladi Venkatesh, Computers and other interactive technologies for the home, in Communications of the ACM Vol. 39, No. 12 (Dec. 1996), Pages 47-54 ven http://www.acm.org/pubs/ citations/journals/cacm/1996-39-12/p47-venkatesh/ (ACM Members) [Weiser 91] Mark Weiser, The Computer for the 21st Century, Scientic American, 1991, 265 (3) pp 94-104
77
VINNOVA (www.VINNOVA.se) och TELDOK (www.teldok.org) driver 19992002 programmet Telematik 2004 fr att nansiera och publicera studier av tidiga anvndare och anvndningsomrden i informationssamhllet. Projekten som nansieras (ca ett dussin) resulterar i tv slags publikationer: smskrifter med samtal och intervjuer (3050 sidor) samt lite lngre rapporter (ca 100 sidor).
Projekt Camelot
Rundabordssamtal och seminarier kring
framtidens boende
Vad r framtidens boende? Vad r smarta hem och vad innebr IT i hemmet? Kan IT ge en positiv kvalitetsfrbttring i vrt boende? Rapporten dokumenterar fyra seminarier bedrivna av forskare frn Smart studio vid Interaktiva Institutet, dr mlet varit att f igng en diskussion mellan olika intressegrupper, med olika erfarenhet, sikter och infallsvinklar; om smarta hem, intelligenta miljer och interaktivt boende. Samtalen gav inte alltid entydiga och gemensamma svar. Viktiga frgor stlldes och olika synpunkter presenterades. Det handlar mer om icke-teknik och om livskvalitet, mindre om IT och teknikstyrning i hemmet. Frhoppningsvis kan diskussionen beaktas bde vid framtida byggande och genom att bidra till en friare och mer kritisk diskussion kring IT-och-boende i framtiden. Rapporten frn Projekt Camelot ... kring framtidens boende r den elfte i en serie rapporter som publiceras av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2004. Projektledare har varit Carolina Browall, beteendevetare med huvudmne i miljpedagogik. vriga projektmedlemmar r Konrad Tollmar, datalog, och Fredrik Petersson, civilingenjr. Smart studio verkar inom era forskningsomrden; ett gller framtidens boende, smarta hem och smarta ting.
VINNOVA-rapport 2002:13 T ELDOK Rapport 146 150:
&

Vinnova Camelot41

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Vinnova Camelot41

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

&

Forskning om innovation fr hllbar tillvxt

Framtidens boende det smarta hemmet?

Reektioner och framtidsvisioner av frfattarna

Behver vi det hr?

Reektioner och framtidsvisioner av frfattarna

Hur vill vi egentligen bo i framtiden?

Reektioner och framtidsvisioner av frfattarna

Reektioner och framtidsvisioner av frfattarna

Reektioner och framtidsvisioner av frfattarna

Kontroll den digitala klyftan

Stress information overload

Vanor & beroende

Flytta till landet

Funktioner och kreativitet; det subjektiva

Tid och vrt dliga samvete

Tvtt och stdning

Introduktion. Hur ser utvecklare samt marknad p temat framtidens hem?

Marknadsfring av det nya hemmet

Behovet av det nya hemmet

Filmvisning och diskussionsdel

Grupparbete kring olika rum i framtidens boende

Vardagsrummet tre olika rum; Vardagskket, Oasen, Upplevelserummet

Oasen, en teknikfri zon dr tystnad, samtal och musik r huvudingredienserna

Slutsats & Diskussion

Projektmedlemmar och frfattare

Projektmedlemmar och frfattare

Projektmedlemmar och frfattare

Projektmedlemmar och frfattare

VINNOVA-rapport 2002:13 T ELDOK Rapport 146 150:

You might also like