Skatteavtal

sterrike

RSV 360 - 040 utgva 1

Skattefrvaltningen

SKATTEAVTALET MED STERRIKE

(1959 rs avtal)

ndringar fram till och med SFS 1993:136 har beaktats.

)|URUG

Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de svenska skatteavtalen i en srskild skriftserie. Skriftserien anknyter till Finansdepartementets utgivning av svenska skatteavtal som upphrde 1987. Riksskatteverkets avtalshften innehller, frutom sjlva avtalen och vriga frfattningstexter, ven relevanta frarbeten, i huvudsak propositionerna eller utdrag ur dessa. Dr det behvs redovisas aktuella rttsfall och verkets bedmning av hur avtalet skall frsts. Avtalshftena r avsedda fr skattemyndigheternas taxeringsarbete. Verket avser att efter hand ge ut samtliga svenska skatteavtal och kommer att prioritera nya eller ndrade avtal liksom sdana som tillmpas ofta. Eftersom rttslget stndigt frndras genom nya avtal, andra frfattningsndringar och domstolsavgranden r det ndvndigt att bevaka utvecklingen p dessa omrden. Fortlpande information om nyheter inom skatteomrdet finns i RSV-Nytt. Solna i april 1994

Lennart Nilsson

Innehll

Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frkortningslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frordning (1993:136) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lag (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 7 9

11

13

Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike . . . . 15 Lag (1988:1461) om skattefrihet fr vissa ersttningar frn sterrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1.1 1.2 2 3 4 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1970 rs protokoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1991 rs protokoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagfrslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avtalets innehll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Progressionsupprkning . . . . . . . . . . . . . . . . . .

33

35 35 35 36 37 38 50

Proposition om skattefrihet fr vissa ersttningar frn sterrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2 3 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . vervgande och frslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ikrafttrdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

51 51 51 52

Lsanvisningar

A vtalshftet har disponerats s att avtalsfrfattningarna (frordningen och lagen inklusive avtalet) tillsammans med lagen om skattefrihet fr vissa ersttningar frn sterrike har placerats frst. Drefter fljer propositionerna, dels till det nu aktuella skatteavtalet med sterrike (prop. 1959:160, 1970:126 och 1991/92: 154), dels C i de delar som r av betydelse fr frstelsen av skatteavtalet med sterrike C propositionen till 1959 rs skatteavtal med Frbundsrepubliken Tyskland. Sist i avtalshftet finns propositionen till lagen om skattefrihet fr vissa ersttningar frn sterrike. Frfattningarna har frsetts med kantrubriker. Kantrubrikernas syfte r dels att tjna som std vid lsningen av avtalet, dels att peka p andra bestmmelser etc. som kan ha betydelse vid tilllmpningen. Det kan t.ex. vara frga om att andra bestmmelser i avtalet kan medfra avsteg frn den aktuella bestmmelsen. ven propositionerna har frsetts med kantrubriker. Dessa kantrubriker anger bl.a. i vilken proposition och p vilken sida i propositionen den aktuella texten finns. Med hnsyn till att propositionstexterna terges ordagrant r det fr frstelsen och sammanhanget (bl.a. vad gller hnvisningar till @gllande avtal@) viktigt att hlla i minnet frn vilken proposition det aktuella stycket r hmtat. Avtalshftet innehller ocks vissa kommentarer av RSV. I frfattningsdelen har dessa kommentarer tagits in som fotnoter. Eftersom det frekommer fotnoter ven i sjlva frfattningstexten r RSV:s fotnoter markerade dels genom kursiv stil, dels med orden @RSV:s anm.@. I propositionsdelen r RSV:s kommentarer markerade dels genom kantrubriker, dels genom kursiv stil. ven underrubrikerna i propositionsdelen r till viss del satta av RSV. Eventuella synpunkter p detta avtalshfte kan lmnas till RSV, Internationella enheten, 171 94 Solna.

Frkortningar

anv. art. BevU def. frordn. el. frordningen KL lagen LSI LSK mom. OECD prop. rskr. RSV R SFL SFS SIL SINK SkU st.

anvisningarna till artikel Bevillningsutskottet definition Frordning (1993:136) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike Kommunalskattelagen (1928:370) Lag (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike Lag (1991:591) om srskild inkomstskatt fr utomlands bosatta artister m.fl. Lag (1990:325) om sjlvdeklaration och kontrolluppgifter moment Organisationen fr ekonomiskt samarbete och utveckling proposition riksdagsskrivelse Riksskatteverket Regeringsrttens rsbok Lag (1947:577) om statlig frmgenhetsskatt Svensk frfattningssamling Lag (1947:576) om statlig inkomstskatt Lag (1991:586) om srskild inkomstskatt fr utomlands bosatta Skatteutskottet stycke

10

11 Frordning (1993:136) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike; utfrdad den 18 februari 1993. Regeringen freskriver fljande. Lagen (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike skall trda i kraft den 1 januari 1994 och tillmpas p beskattningsr som brjar den 1 januari 1994 eller senare. Protokollet om ndring i avtalet som undertecknades den 5 november 1991 trder i kraft den 1 maj 1993. _______________ 1. Denna frordning trder i kraft den 1 januari 1994. 2. Genom frordningen upphvs kungrelsen (1972:476) om kupongskatt fr person med hemvist i sterrike, m.m. 3. Den upphvda kungrelsen skall dock tillsammans med den genom lagen (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike upphvda kungrelsen (1970:769) om tillmpning av avtal mellan Sverige och sterrike fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter p inkomst och frmgenhet fortfarande tillmpas p beskattningsr som brjar fre den 1 januari 1994. P regeringens vgnar BO LUNDGREN Stefan Ersson (Finansdepartementet)

12

13 Lag (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike; utfrdad den 11 juni 1992. Enligt riksdagens beslut1 freskrivs fljande. 1 Det avtal fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter p inkomst och frmgenhet som Sverige och sterrike undertecknade den 14 maj 1959, i den lydelse detta erhllit genom de protokoll om ndring i avtalet som undertecknades den 6 april 1970 respektive den 5 november 1991, skall glla som lag hr i landet. Avtalet i dess genom protokollen ndrade lydelse r intaget som bilaga till denna lag. Tillmpas endast i inskrnkande riktning Ej progressionsupprkning 2 Avtalets beskattningsregler skall tillmpas endast i den mn dessa medfr inskrnkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle freligga. 3 Om en person som r bosatt i Sverige frvrvar inkomst, som enligt bestmmelserna i artikel 7 eller artikel 16 paragraf 1 i avtalet skall beskattas endast i sterrike, eller innehar frmgenhet som enligt artikel 18 paragraf 1 jmfrd med artikel 7 skall beskattas endast i sterrike, skall sdan inkomst eller frmgenhet inte tas med vid taxeringen i Sverige. 4 Skattebefrielsen i artikel 10 paragraf 6 i avtalet r villkorad av bestmmelserna i 7 8 mom. sjtte stycket2 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, dock skall utdelning i den mn den utgrs av inkomst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade frvrvats direkt av bolag med hemvist i Sverige alltid vara undantagen frn svensk skatt. ______________ 1. Denna lag trder i kraft den dag regeringen bestmmer. 2. Genom lagen upphvs kungrelsen (1970:769) om tillmpning av avtal mellan Sverige och sterrike fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter p inkomst och frmgenhet. P regeringens vgnar BENGT WESTERBERG BO LUNDGREN (Finansdepartementet)
1.Prop. 1991/92:154, SkU28, rskr. 258. 2.Numera 7 8 mom. SIL; RSV:s anm.

Utdelningsskattefrihet

14

15 Bilaga1 Avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken sterrike fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter inkomst och frmgenhet Hans Majestt Sveriges Konung och Republiken sterrikes President hava, franledda av en nskan att svitt mjligt undvika dubbelbeskattning betrffande skatter inkomst och frmgen-het, verenskommit att ing ett avtal. Fr detta ndaml hava till befullmktigade ombud utsett: Hans Majestt Konungen av Sverige: Ministern fr utrikes rendena sten Undn. Republiken sterrikes President: Sitt utomordentliga och befullmktigade sndebud, Dr. Rudolf Krippl-Redlich-Redensbruck. De befullmktigade ombuden hava, efter att hava utvxlat sina fullmakter som befunnits i god och behrig form, verenskommit om fljande bestmmelser2: Tillmplighet Personer som omfattas av avtalet Skatter som omfattas av avtalet Artikel 1 1. Detta avtal r tillmpligt fysiska och juridiska personer, som enl igt artikel 2 ga hemvist i Konungariket Sverige eller i Republiken sterrike eller i bda staterna. 2. Avtalet r tillmpligt skatter inkomst och frmgenhet (skatter, som utg i form av tillggsskatter, hrunder inbegripna), vilka uppbras av envar av de bda staterna eller av deras delstater, kommuner eller kommunalfrbund, oberoende av sttet fr skatternas uttagande. 3. Med skatter inkomst och frmgenhet frsts alla skat-ter, som utg inkomst eller frmgenhet i dess helhet eller delar av inkomst eller frmgenhet (drunder inbegripna skatter vinst genom avyttring av ls eller fast egendom), vensom skatter frmgenhetskning. 4. De skatter, vilka avtalet skall ga tillmpning, ro fr nrvarande srskilt: 1. i Konungariket Sverige: a) den statliga inkomstskatten, b) kupongskatten, c) sjmansskatten,
1.Den tyska texten finns i SFS 1992:858; RSV:s anm. 2.Avtalet r i sin ursprungliga lydelse intaget i SFS 1960:116. I den nu tergivna avtalstexten har iakttagits de ndringar och tillgg, som skett genom protokollet den 6 april 1970 och protokollet den 5 november 1991.

Def. av @skatt@

Sverige

16 Avtalet d) utskiftningsskatten och ersttningsskatten, e) den statliga frmgenhetsskatten, f) skogsvrdsavgiften, g) den allmnna kommunalskatten, h) bevillningsavgifterna fr srskilda frmner och rttigheter; 2. i Republiken sterrike: a) inkomstskatten (med dri ingende skatt arbetsinkomst och skatt kapitalinkomst), b) bolagsskatten (med dri ingende skatt kapitalinkomst), c) frmgenhetsskatten, d) avgiften till frmjande av bostadsbyggande samt till bestridande av bidrag till familjefrsrjare, e) skatt styrelsearvoden, f) nringsskatten (med dri ingende skatt utbetalda lner), g) fastighetsskatten. 5. Avtalet skall likaledes tillmpas skatter av samma eller liknande slag, vilka framdeles uttagas vid sidan av eller i stllet fr de fr nrvarande utgende skatterna1. De hgsta finansmyndigheterna i de bda staterna skola vid slutet av varje r meddela varandra vilka ndringar som gt rum betrffande skattelagstiftningen i respektive stater. 6. De hgsta finansmyndigheterna i de bda staterna skola i samfrstnd avgra uppkommande tvivelsml rrande vilka skatter som inbegripas under avtalet. 7. De i detta avtal syftade hgsta finansmyndigheterna ro fr Republiken sterrikes vidkommande finansministeriet (das Bundesministerium fr Finanzen) och fr Konungariket Sveriges vidkommande finansdepartementet eller den myndighet, t vilken uppdragits att i finansdepartementets stlle handhava frgor enligt detta avtal. Artikel 2 1.2 D en person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbr inkomst, betrffande vilken ingen bestmmelse meddelats i detta avtal, ger endast denna stat beskatta inkomsten i frga. 2. Med uttrycket "person med hemvist i en av staterna" frsts i detta avtal en fysisk eller juridisk person, som enligt den statens lagstiftning r underkastad beskattning drstdes p grund av att han dr har sitt hemvist eller dr stadigvarande vistas eller att dess verkliga ledning r dr belgen eller p grund av ngot annat drmed jmfrbart frhllande.
1.Se R 1986 ref. 74 samt prop. 1990/91:54 s. 288; RSV:s anm. 2.Art. 2 1 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.

sterrike

@Nya@

skatter

Def. av @hgsta finansmyndigheterna@

Hemvist m.m.
@Annan

inkomst@

Def. av @person med hemvist ...@ Jfr art. 1 1

Avtalet 17 Dubbelt hemvist, fysisk person 3. D p grund av bestmmelserna i paragraf 2 ovan en fysisk person ger hemvist i bda staterna1, skall fljande glla: a) Han skall anses ga hemvist i den stat, i vilken han har ett hem som stadigvarande str till hans frfogande. Om han har ett sdant hem i envar av de bda staterna, anses han ga hemvist i den stat, med vilken han har de starkare personliga och ekonomiska frbindelserna (centrum fr levnadsintressena). b) Kan det icke avgras, i vilken stat centrum fr hans levnadsintressen befinner sig, eller om han icke i ngondera staten har ett hem, som stadigvarande str till hans frfogande, anses han ga hemvist i den stat, dr han stadigvarande vistas. c) Om han stadigvarande vistas i bda staterna eller om han icke vistas stadigvarande i ngon av dem, anses han ga hemvist i den stat, i vilken han r medborgare. d) Om han r medborgare i bda staterna eller om han icke r medborgare i ngon av dem, skola de hgsta finansmyndigheterna i de bda staterna avgra frgan genom verenskommelse. 4. D p grund av bestmmelserna i paragraf 2 ovan en juridisk person ger hemvist i bda staterna, anses dess hemvist frefinnas i den stat, dr dess verkliga ledning r belgen. Detsamma gller i frga om handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, partrederier och gruvbolag (Personengesellschaften) samt andra sammanslutningar, vilka enligt vederbrande stats lagstiftning icke ro juridiska personer. Artikel 3 1. D en person med hemvist i en av staterna uppbr inkomst av fast egendom (varunder inbegripas tillbehr drtill vensom levande och dda inventarier i lantbruk eller skogsbruk), som r belgen i den andra staten, ger denna andra stat beskatta inkomsten i frga. Rttigheter, vilka privatrttsliga freskrifter angende fastigheter ga tillmpning, skola anses likstllda med fast egendom. 2. Bestmmelsen i paragraf 1 gller svl inkomst, som frvrvas genom den fasta egendomens omedelbara nyttjande, som ock inkomst genom uthyrning, utarrendering och varje annat slags nyttjande av egendomen, srskilt inkomst i form av fasta eller varierande ersttningar fr utnyttjandet av naturtillgngar, vensom inkomst, som frvrvas genom avyttring av fast egendom. 3. Paragraferna 1 och 2 tillmpas jmvl d frmgenhetstillgngarna ing i rrelse (artikel 4 och 7).
1.Se R 1987 not 309; RSV:s anm.

Dubbelt hemvist, annan n fysisk person

Fast egendom

Nyttjande m.m.

Fast egendom i nringsverksamhet

18 Avtalet Def. av @fast egendom@, jfr 1 sista meningen 4. Vad som frsts med fast egendom eller tillbehr drtill eller med rttigheter, likstllda med fast egendom, eller med nyttjandertt avgres enligt lagstiftningen i den stat, dr den ifrgavarande tillgngen C eller den tillgng, till vilken ifrgavarande rttigheter hnfr sig C r belgen. Artikel 4 1. D en person med hemvist i en av staterna uppbr inkomst av en rrelse, vars verksamhet strcker sig in p den andra statens omrde, ger den andra staten beskatta denna inkomst allenast i den mn inkomsten r hnfrlig till ett inom den staten belget fast driftstlle fr rrelsen. 2. Bestmmelserna i paragraf 1 skola ven tillmpas i frga om inkomst genom delgarskap i fretag, med undantag fr delgarskap genom aktier, delaktighetsbevis i gruvfretag (Kuxe), vinstandelsbevis (Genu$scheine), obligationer med rtt till andel i vinst, andra vrdepapper vensom andelar i ekonomiska freningar (Genossenschaften) samt i bolag med begrnsad ansvarighet (Gesellschaften mit beschrnkter Haftung). 3. Paragraferna 1 och 2 ro tillmpliga svl inkomst, som frvrvas genom rrelsens omedelbara bedrivande, som ock inkomst genom uthyrning, utarrendering och varje annat slags nyttjande av rrelsen vensom inkomst genom avyttring av en rrelse i dess helhet, en andel i ett fretag, en del av rrelsen eller av freml, som anvndas i rrelsen. 4. Till det fasta driftstllet skola hnfras sdana inkomster, som det fasta driftstllet skulle hava uppburit, drest detsamma varit ett sjlvstndigt fretag med samma eller liknande verksamhet, bedriven under samma eller liknande villkor samt utvat verksamheten ssom ett oberoende fretag. 5. Vid bestmmandet av den genom verksamheten vid det fasta driftstllet frvrvade inkomsten skall i princip ssom utgngspunkt tagas driftstllets balansrkning. Drvid skola beak- tas alla till driftstllet hnfrliga omkostnader, hrunder inbegripen en andel i kostnaderna fr fretagets allmnna frvaltning. Konstlade vinstdispositioner C srskilt verenskommelser om rnta eller royalty mellan ett och samma fretags driftstlle C skola lmnas utan avseende. 6. I srskilda fall m vid inkomstens bestmmande uppdel-ning ske av fretagets hela vinst. I frga om frskringsfretag m i sdana fall till grund fr uppdelningen lggas frhllandet mellan det fasta driftstllets bruttopremieintkter och summan av fretagets bruttopremieintkter. De bda staternas hgsta finansmyn-

Inkomst av rrelse

Inkomst genom delgarskap i fretag

Uthyrning, utarrendering, avyttring m.m.

Inkomstberkningen Avdrag

Frskringsfretag

Avtalet 19 digheter skola C drest fr inkomstfrdelningen i enskilt fall s erfordras C snarast mjligt verenskomma i frgan. 7. Paragraf 1 skall ga motsvarande tillmpning i frga om den nringsskatt, vilken utgr p annat beskattningsunderlag n inkomst. Artikel 5 1. Med uttrycket "fast driftstlle" frsts en stadigvarande affrsanordning, i vilken fretagets verksamhet helt eller delvis utvas. 2. Ssom fast driftstlle anses srskilt: a) plats fr fretagsledning, b) filial, c) kontor, d) fabrik, e) verkstad, f) gruva, stenbrott eller annan plats fr utnyttjande av naturtillgngar, g) plats fr byggnadsfretag eller anlggnings- eller installationsarbete, vars utfrande verskrider en tidrymd av tolv mnader. 3. Uttrycket @fast driftstlle @ skall icke anses innefatta: a) anvndningen av anordningar, avsedda uteslutande fr lagring, utstllning eller utlmnande av fretaget tillhriga varor, b) innehavet av ett fretaget tillhrigt varulager, avsett uteslutande fr lagring, utstllning eller utlmnande, c) innehavet av ett fretaget tillhrigt varulager, avsett uteslutande fr bearbetning eller frdling genom ett annat fretags frsorg, d) innehavet av en stadigvarande affrsanordning, avsedd uteslutande fr inkp av varor eller infrskaffande av upplysningar fr fretagets rkning, e) innehavet av en stadigvarande affrsanordning, avsedd uteslutande fr ombesrjande av reklam, meddelande av upplysningar, bedrivande av vetenskaplig forskning eller utvande av liknande verksamhet, under frutsttning att verksamheten inom fretagets ram r av frberedande eller bitrdande art. 4. En person, som r verksam i en av staterna fr ett fretag i den andra staten C hrunder icke inbegripen sdan oberoende representant som avses i paragraf 5 nedan C behandlas ssom ett fast driftstlle i den frstnmnda staten i sdana fall, d personen innehar och i den frstnmnda staten regelbundet anvnder en fullmakt att sluta avtal i fretagets namn; dock att personen ej heller i dessa fall behandlas ssom ett fast driftstlle, drest verksamheten begrnsas till inkp av varor fr fretagets rkning.

Nringsskatt

Fast driftstlle Definition, jfr p. 3 anv. till 53 KL

Exemplifiering

Byggnadsfretag m.m. Undantag

Beroende representant

20 Avtalet Oberoende representant 5. Ett fretag i en av staterna anses icke hava ett fast driftstlle i den andra staten allenast den grund, att fretaget uppehller affrsfrbindelser i den andra staten genom frmedling av en mklare, kommissionr eller annan fullstndigt oberoende representant, under frutsttning att dessa personer fullgra uppdrag, vilka tillhra deras vanliga affrsverksamhet. 6. Den omstndigheten, att en juridisk person med hemvist i en av staterna kontrollerar eller kontrolleras av en juridisk person, som har sitt hemvist i den andra staten eller som uppehller affrsfrbindelser i denna andra stat (antingen genom ett fast driftstlle eller annorledes), skall icke i och fr sig medfra att ngondera juridiska personen betraktas ssom ett fast drift-stlle fr den andra juridiska personen. Artikel 6 1. Drest ett fretag i en av staterna deltager i ledningen av ett fretag i den andra staten eller ger inflytande detta fretag i ekonomiskt hnseende och p grund hrav med detta andra fretag avtalar eller fr detsamma freskriver sdana villkor i frga om fretagens handelsfrbindelser eller andra ekonomiska frbindelser, vilka avvika frn de villkor, som skulle hava avtalats med ett oberoende fretag, m inkomst, som under normala frhllanden skulle hava tillkommit ettdera fretaget men som p grund av villkoren i frga icke tillkommit detta fretag, inrknas i detta fretags inkomst och beskattas i verensstmmelse drmed. 2. Paragraf 1 ger motsvarande tillmpning i frhllandet mellan tv fretag i sdana fall, d samma person eller personer, direkt eller indirekt, deltaga i fretagets ledning eller ga del i deras kapital. Artikel 7 1. D en person med hemvist i en av staterna uppbr inkomst genom utvande av sjfart eller luftfart i internationell trafik, ger C oberoende av bestmmelserna i artikel 4 C allenast den av de bda staterna beskatta inkomsten, i vilken orten fr det ifrgavarande fretagets verkliga ledning r belgen. Det sagda gller oavsett huruvida rrelsen bedrives med egna eller chartrade fartyg eller luftfartyg. 2. Paragraf 1 tillmpas ven d ett sjfarts- eller luftfartsfretag i den ena staten bedriver agenturverksamhet p den andra statens omrde fr transport av personer eller varor. Det sagda gller dock allenast fr s vitt verksamheten har omedelbart samband med sjfarts- eller luftfartsrrelsen, hrunder inbegripen

@Nrstende

fretag@

Intressegemenskap Jfr 43 1 mom. KL

Sj- och luftfart

Agenturverksamhet

Avtalet 21 transporten till och frn fartygen eller luftfartygen. 3. Bestmmelserna i paragraferna 1 och 2 tillmpas ven i fall d luftfartsfretag deltaga i en pool eller en gemensam trafikorganisation, srskilt betrffande Aktiebolaget Aerotransports deltagande i konsortiet Scandinavian Airlines System. 4. Paragraf 1 skall ga motsvarande tillmpning i frga om den nringsskatt, vilken utgr p annat beskattningsunderlag n inkomst. Artikel 81 D en person med hemvist i en av staterna frvrvar inkomst genom att avyttra en andel i ett sdant bolag med hemvist i den andra staten, vars delgare icke personligen ansvara fr bolagets frbindelser (Kapitalgesellschaft), ger endast den frstnmnda staten beskatta inkomsten. Om inkomsten frvrvas genom ett fast driftstlle i den andra staten, ger ven denna andra stat beskatta inkomsten. Artikel 9 1.2 D en person med hemvist i en av staterna frn den andra staten uppbr royalty eller annan ersttning fr nyttjandet av eller rtten att nyttja litterra eller konstnrliga verk, patent, mnster, fabrikationsmetoder, varumrken eller annan liknande egendom (med undantag av rtten att nyttja naturtillgngar), ger endast hemviststaten beskatta inkomsten. verstiger emellertid den fr egendomen i frga erlagda ersttningen ett skligt belopp, gller vad nu sagts endast den del av ersttningen som motsvarar ett sdant skligt belopp. I sdant fall m den verskjutande delen av utbetalningen beskattas enligt lagstiftningen i vardera staten med iakttagande av vriga bestmmelser i detta avtal. 2.3 D royalty, som avses i paragraf 1, utbetalas av ett sdant bolag med hemvist i en av staterna, vars delgare icke personligen ansvara fr bolagets frbindelser (Kapitalgesellschaft), till en person med hemvist i den andra staten, vilken person ger mer n 50 procent av aktie- eller insatskapitalet i det utbetalande bolaget, m dock royaltyn, oberoende av bestmmelserna i nmnda paragraf, beskattas i den frstnmnda staten. Skattesatsen fr dock icke verstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp. 3. Paragraf 1 r ven tillmplig inkomst, som frvrvas genom avyttring av i paragrafen angiven egendom.
1.Art. 8 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970. 2.Art. 9 1 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970. 3.Art. 9 2 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.

Deltagande i pool etc. SAS Nringsskatt

Avyttring av andel i Kapitalgesellschaft

Royalty

Royalty frn Kapitalgesellschaft

Max. 10% Avyttring

22 Avtalet Hyresavgifter m.m. 4. Med royalty likstllas hyresavgifter och liknande ersttningar fr verltelse av kinematografisk film, fr nyttjande av utrustning avsedd fr industriell, kommersiell eller vetenskaplig verksamhet eller fr verltelse av i rrelse gjorda erfarenhetsrn. 5. Paragraferna 1C4 ga icke tillmpning i sdana fall, d en person med hemvist i en av staterna innehar ett fast driftstlle i den andra staten och frvrvar inkomsten genom detta driftstlle. I dylikt fall ger denna andra stat beskatta inkomsten. Artikel 10 1.1 D en person med hemvist i en av staterna uppbr utdelning, som utbetalas av ett bolag (Kapitalgesellschaft) med hemvist i den andra staten, ger endast utdelningsmottagarens hemviststat beskatta utdelningen, svida icke paragraf 2 franleder annat. 2.2 Utdelningen fr emellertid beskattas ven i den stat dr bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rtt till utdelningen fr skatten inte verstiga: a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rtt till utdelningen r ett bolag (med undantag fr handelsbolag) som direkt behrskar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital; b) 10 procent av utdelningens bruttobelopp i vriga fall. 3.3 Om i en av staterna skatt p inlndsk utdelning uttages genom avdrag vid kllan, berres ej rtten att verkstlla sdant skatteavdrag med fullt belopp av paragraferna 1 och 2. Om skatt uttages genom sdant avdrag, skall p anskan av utdelningsmottagare med hemvist i den andra staten skatten restitueras i den mn den verstiger 10 procent av utdelningens bruttobelopp. Anskan om restitution skall inges till vederbrande myndighet i den stat, i vilken utdelningsmottagaren ger hemvist, inom tv r efter utgngen av det kalenderr, under vilket det beskattningsbara beloppet blivit tillgngligt fr lyftning. 4. De hgsta finansmyndigheterna i de bda staterna skola trffa verenskommelse om tillmpningen av paragraferna 2 och 3. Hrvid skall ingendera staten vara frpliktad att vidtaga tgrder som icke st i verensstmmelse med dess lagstiftning. 5. Betrffande de rttigheter, som enligt paragraf 3 m tillkomma personal vid beskickningar och konsulat vensom internationella organisationer, deras organ och tjnstemn, skola fljande bestmmelser ga tillmpning:
1.Art. 10 1 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.2.Art. 10 2 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 5 november 1991. 3.Art. 10 3 tillmpas jmvl i det fall som avses i art. 10 2 a .

Undantag frn 1C4

Utdelning Utdelning frn Kapitalgesellschaft

Bolag 5/10% Fysisk person 10%

Skatteavdrag

Restitution

Beskickningspersonal m.fl.

Avtalet 23 a) D en person tillhr en av staternas beskickning eller konsulat och i denna sin egenskap r stationerad i den andra staten eller i en tredje stat samt personen r medborgare i den frstnmnda staten, anses han ga hemvist i denna frstnmnda stat om han r skattskyldig dr fr utdelning. b) Internationella organisationer och deras organ vensom organisationers tjnstemn samt personer tillhrande en tredje stats beskickning eller konsulat, vilka uppehlla sig eller i sin berrda egenskap ro stationerade i en av de bda staterna och i denna stat ro befriade frn skatt p utdelning, ro ej berttigade till nedsttning av skatt som uttagits i den andra staten. 6.1 Utdelning, som utbetalas av ett bolag (Kapitalgesellschaft) med hemvist i en av staterna till ett bolag (Kapitalgesellschaft) med hemvist i den andra staten, skall vara undantagen frn beskattning i denna andra stat i den utstrckning som utdelningen enligt lagstiftningen i denna stat skulle ha varit undantagen frn beskattning, om bda bolagen hade gt hemvist i denna stat. Vid tillmpning av denna bestmmelse skall i Sverige ett sterrikiskt bolag med begrnsad ansvarighet (Gesellschaft mit beschrnkter Haftung) anses ssom ett aktiebolag. Skattebefrielsen r villkorad av bestmmelser i intern lagstiftning som syftar till att frhindra skatteflykt. 7. Paragraferna 1 och 2 ro icke tillmpliga, om mottagaren av utdelningen ger hemvist i en av staterna och innehar ett fast driftstlle i den andra staten, i vilken det utbetalande bolaget ger hemvist, samt den andel, av vilken utdelningen i frga hrflyter, ger verkligt samband med det fasta driftstllet. I sdant fall tillmpas artikel 4. 8. Med uttrycket "utdelning" frsts i denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis eller andra liknande bevis med rtt till andel i vinst, delaktighetsbevis i gruvfretag, stiftarandelar eller andra rttigheter, fordringar ej inbegripna, med rtt till deltagande i vinst vensom inkomst av andra andelar i bolag, som enligt skattelagstiftningen i den stat, i vilken det utdelande bolaget ger hemvist, jmstlles med inkomst av aktier. Med uttrycket @bolag (Kapitalgesellschaft)@ frsts i denna artikel juridisk person eller rttssubjekt, som i beskattningshnseende behandlas som juridisk person. 9. Om ett bolag (Kapitalgesellschaft) med hemvist i en av staterna uppbr inkomst frn den andra staten, fr icke i denna andra stat pfras ngon skatt p utdelning, som av bolaget utbetalas till personer, som ej ga hemvist i denna andra stat, och ej
1.Art. 10 6 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 5 november 1991.

Skattefrihet fr utdelning Se 4 lagen

Undantag frn 1 och 2

Def. av @utdelning@ enl. art. 10

Def. av @bolag (Kapitalgesellschaft)@ Frbud mot extraterritoriell beskattning

24 Avtalet heller ngon skatt p bolagets icke utdelade vinst; detta gller ven om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgres av inkomst, som hrrr frn den andra staten. Rnta Artikel 10 A1 1. D en person med hemvist i en av staterna uppbr rnta frn den andra staten, ger endast hemviststaten beskatta rntan, svida icke paragraf 2 franleder annat. Om rntan frvrvas genom ett fast driftstlle i den andra staten, ger denna andra stat beskatta rntan. 2. Bestmmelserna i paragraferna 3C5 av artikel 10 ga motsvarande tillmpning. Ansprket p restitution avser dock hela det belopp med vilket skatteavdrag verkstllts. 3. Med uttrycket "rnta" frsts i denna artikel inkomst av vrdepapper som utfrdats av staten, av obligationer eller debentures, vare sig de utfrdats mot skerhet i fastighet eller icke och vare sig de representera en rtt till andel i vinst eller icke, samt av varje annat slags fordran vensom all annan inkomst som en-ligt skattelagstiftningen i den stat frn vilken inkomsten hrrr jmstlles med inkomst av frstrckning. 4. Betrffande sdana fall, d srskilda frbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem bda och annan person franleda att det utbetalade rntebeloppet med hnsyn till den skuld, fr vilken rntan erlgges, verstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sdana frbindelser icke frelegat, skall denna artikel glla endast fr sistnmnda belopp. I sdant fall m verskjutande rntebelopp beskattas enligt lagstiftningen i vardera staten med iakttagande av vriga bestmmelser i detta avtal. Artikel 11 1. D en fysisk person med hemvist i en av staterna frvrvar inkomst av fritt yrke, ger den andra staten beskatta inkomsten allenast i den mn personen dr utvar sin verksamhet under anvndande av en stadigvarande anordning, som regelmssigt str till hans frfogande. 2. Artikel 4 paragraf 3 skall ga motsvarande tillmpning. 3. Till fria yrken rknas srskilt sjlvstndigt bedriven vetenskaplig, konstnrlig, litterr, undervisande och uppfostrande frvrvsverksamhet samt sjlvstndigt bedriven frvrvsverksamhet som lkare, advokat, arkitekt, ingenjr, revisor och patentombud.
1.Art. 10 A har tillagts genom protokollet den 6 april 1970.

Restitution

Def. av @rnta@ enl. art. 10 A

Intressegemenskap

Fritt yrke

Uthyrning m.m. Exempel p @fritt yrke@

Avtalet 25 Styrelseledamter Artikel 121 D en fysisk person med hemvist i en av staterna i sin egenskap av ledamot av styrelsen (Aufsichtsrat) eller direktionen (Verwaltungsrat) i ett sdant bolag med hemvist i den andra staten, vars delgare icke personligen ansvarar fr bolagets frbindelser (Kapitalgesellschaft), uppbr styrelsearvode eller liknande ersttning, ger denna andra stat beskatta inkomsten i frga. Artikel 13 1. D en fysisk person med hemvist i en av staterna frvrvar inkomst av arbetsanstllning (lner, arvoden och liknande ersttningar), som utvas i den andra staten, ger denna andra stat beskatta inkomsten i frga. 2. Oberoende av vad i paragraf 1 stadgas m inkomst av arbetsanstllning beskattas allenast i den stat, i vilken arbetstagaren ger hemvist drest han antingen a) uppehller sig i den andra staten allenast tillflligtvis C sammanlagt hgst 183 dagar under ett och samma kalenderr C samt uppbr ersttning fr sin under denna tid utvade verksamhet av en arbetsgivare, som ger hemvist i frstnmnda stat, under sdana frhllanden att ersttningen icke belastar ett av arbetsgivaren i den andra staten innehaft fast driftstlle eller en av denne dr innehavd stadigvarande anordning, eller b) helt och hllet eller till huvudsaklig del fullgr arbete ombord luftfartyg, som nyttjas av ett luftfartsfretag i en av staterna (srskilt konsortiet Scandinavian Airlines System). 3. D arbetet helt och hllet eller till huvudsaklig del fullgres ombord fartyg och den verkliga ledningen fr det fretag, som nyttjar fartygen, r belgen en ort inom en av staterna, anses arbetet vid tillmpningen av paragraf 1 vara utfrt i denna stat. 4. Paragraf 1 r icke tillmplig i frga om studerande vid hgskola, teknisk skola eller liknande undervisningsanstalt i en av staterna, vilka mot ersttning ro anstllda vid ett fretag i den andra staten under hgst 100 dagar under ett och samma kalenderr i syfte att erhlla praktisk utbildning. Artikel 142 D en fysisk person med hemvist i en av staterna frvrvar inkomst i den andra staten C antingen under utvande av fritt yrke eller p grund av arbetsanstllning C genom verksamhet, vars ndaml r att bereda underhllning, t.ex. ssom teater-, radio-,
1.Art. 12 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970. 2.Art. 14 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.

Enskild tjnst

Undantag frn 1; 183-dagarsregeln kalenderr

ombordanstllda SAS Verklig ledning ombord Undantag frn 1; studerande Se ven art. 17

Artist/idrottsman LSI

26 Avtalet televisions- eller filmartist, skdespelare, musiker och professionell idrottsman, ger C oberoende av bestmmelserna i artikel 11 och artikel 13 paragraf 2 C denna andra stat beskatta inkomsten. Bestmmelserna i artikel 9 paragraf 1 berras icke hrav. Artikel 151 D en fysisk person med hemvist i en av staterna uppbr frn den andra staten pensioner, nke- eller pupillpensioner inbegripna, vensom andra belopp eller i pengar uppskattbara frmner p grund av frutvarande arbetsanstllning, ger endast hemviststaten beskatta denna inkomst. Artikel 16 12 . D en person med hemvist i en av staterna uppbr ln, arvode eller liknande ersttning eller pension, nke- och pupillpensioner inbegripna, av den andra staten eller av delstat, kommun, kommunalfrbund eller annan offentligrttslig juridisk person i den staten p grund av frhandenvarande eller tidigare arbetsanstllning, ger C oberoende av bestmmelserna i artiklarna 13 och 15 C endast denna andra stat beskatta inkomsten. Detta gller ven i frga om belopp, som utbetalas p grund av lagstadgad socialfrskring i denna andra stat. 2. Paragraf 1 ger icke tillmpning a) ersttningar till personer, som ga medborgarskap i den frstnmnda staten, b) ersttningar fr tjnster, vilka utfras eller utfrts i samband med rrelse, som den i paragraf 1 syftade juridiska personen bedrivit i frvrvssyfte. 3. Frgan, huruvida en juridisk person r offentligrttslig, skall bedmas enligt lagstiftningen i den stat, i vilken densamma tillkommit. Artikel 17 Studerande, lrlingar, praktikanter och volontrer frn en av staterna, vilka allenast i studie- eller utbildningssyfte uppehlla sig i den andra staten, underkastas icke ngon beskattning i denna andra stat fr belopp, som de mottaga fr sitt underhll, sina studier eller sin utbildning, drest beloppen i frga utbetalas till dem frn frstnmnda stat eller eljest frn utlandet.

Royalty Pensioner

Offentlig tjnst

Undantag frn 1

Tolkningsfretrde

Studerande Se ven art. 13 4

1.Art. 15 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970. 2.Art. 16 1 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.

Avtalet 27 Frmgenhet Artikel 18 1. Frmgenhet, som ges av en person med hemvist i en av staterna, beskattas allenast i den stat, vilken enligt detta avtal ger beskatta inkomst av samma frmgenhet, sframt frmgenheten bestr av a) fast egendom (artikel 3), b) egendom, som nyttjas i rrelse (artikel 4 och 7), c) egendom, som nyttjas vid utvningen av fritt yrke (artikel 11). 2.1 Annan frmgenhet som ges av en person med hemvist i en av staterna, beskattas endast i denna stat. 3. Med avseende fall, som angives i paragraferna 1 och 2, skola bestmmelserna i artikel 10 paragraf 6 ga motsvarande tillmpning. 4. Frmgenhet, som ges av en juridisk person med hemvist i en av staterna, m i den andra staten icke underkastas ngon beskattning, som r hgre eller mera tyngande n den beskattning, som vilar frmgenhet tillkommande en juridisk person av samma eller liknande slag med hemvist i denna andra stat. Artikel 19 De svenska frfattningarnas bestmmelser om inkomst- och frmgenhetsbeskattning av oskifta ddsbon tillmpas icke i den mn ddsbodelgare fr i ddsboet ingende inkomst eller dri ingende frmgenhet direkt beskattas i sterrike enligt bestmmelserna i detta avtal. Artikel 202 1. D en person med hemvist i en av staterna uppbr inkomst eller innehar frmgenhet fr inkomsten eller frmgenheten C om icke paragraf 2 franleder annat C beskattas i denna stat, ven om beskattningsrtten enligt fregende artiklar i detta avtal tillkommer den andra staten. Den stat, i vilken personen i frga ger hemvist, skall dock a) frn skatten p sdan persons inkomst avrkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i den andra staten; b) frn skatten p sdan persons frmgenhet avrkna ett be-lopp motsvarande den frmgenhetsskatt som erlagts i den andra staten.

vrig egendom

Frbud mot diskriminering; jfr 6 1 mom. 1 st. c SFL

Ddsbo

Metodartikeln

Avrkning frn - inkomstskatt - frmgenhetsskatt

1.Art. 18 2 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970. 2.Art. 20 har erhllit denna lydelse genom protokollet den 6 april 1970.

28 Avtalet Sprrbeloppet Avrkningsbeloppet skall emellertid icke verstiga beloppet av den del av skatten som utan sdan avrkning belper p inkomst eller frmgenhet som m beskattas i den andra staten. 2. D en person med hemvist i en av staterna uppbr inkomst, som enligt artikel 7 eller artikel 16 paragraf 1 skall beskattas endast i den andra staten, eller innehar frmgenhet, som enligt artikel 18 paragraf 1 jmfrd med artikel 7 skall beskattas endast i den andra staten, skall sdan inkomst eller frmgenhet vara undantagen frn beskattning i den frstnmnda staten. Den frstnmnda staten m dock vid bestmmandet av skatten p sdan persons terstende inkomst eller frmgenhet tillmpa den skattesats, som skulle ha varit tillmplig om inkomsten eller frmgenheten i frga icke undantagits frn beskattning. Motsvarande gller betrffande inkomst som avses i artikel 10 paragraf 6 och frmgenhet som avses i artikel 18 paragraf 3. Artikel 21 Detta avtal pverkar icke rtten till eventuella, lngre gende befrielser, vilka enligt folkrttens allmnna regler eller p grund av srskilda verenskommelser tillkomma diplomatiska eller konsulra befattningshavare. I den mn p grund av sdana lngre gende befrielser inkomst och frmgenhet icke beskattas i anstllningsstaten, frbehlles beskattningen hemlandet. Artikel 22 1. Kan en person med hemvist i en av staterna visa att av beskattningsmyndigheterna i de bda staterna vidtagna tgrder fr honom medfra eller kunna medfra dubbelbeskattning i strid mot principerna i detta avtal, ger han C utan att hans rtt att anvnda sig av i den interna rttsordningen givna rttsmedel dr-av pverkas C gra framstllning hos den hgsta finansmyndigheten i den stat, i vilken han ger hemvist. 2. Anses framstllningen grundad, skall den enligt paragraf 1 behriga hgsta finansmyndigheten, sframt densamma icke vill avst frn sitt eget skatteansprk, ska att med den hgsta finansmyndigheten i den andra staten trffa verenskommelse till undvikande av dubbelbeskattning. Artikel 23 1. De hgsta finansmyndigheterna i de bda staterna skola utbyta de upplysningar, vilka ro erforderliga fr att genomfra detta avtal eller fr att frhindra skatteflykt. De hgsta finansmyndigheterna ro dock icke frpliktade att meddela sdana

Exempt, inkomst och frmgenhet

Progressionsfrbehll Se 3 lagen

Diplomater etc.

verenskommelse Beskattning i strid med avtalet

verenskommelse i enskilda fall

Utbyte av info. RSV hgsta finansmyndighet

Avtalet 29 Jfr lag (1990:314) om msesidig handrckning i skatterenden, prop. 1989/90:14 upplysningar, som icke kunna lmnas p grundval av hos skattemyndigheterna tillgngligt material utan krva srskild underskning. De slunda utbytta upplysningarna skola behandlas ssom hemliga, dock att desamma m gras tillgngliga fr per-soner och myndigheter (svenska frvaltningsdomstolar hrunder inbegripna), vilka enligt i lag meddelade freskrifter handlgga taxering eller uppbrd av de skatter, som avses i detta avtal. Samma frpliktelse, som vilar de hgsta finansmyndigheterna, ligger jmvl nyssnmnda personer och myndigheter. 2. Paragraf 1 fr icke i ngot fall anses innebra, att ngon av staterna r pliktig att a) tillgripa verkstllighetstgrder, som icke st i verensstmmelse med dess lagstiftning eller administrativa praxis, b) meddela upplysningar, vilka icke kunna infordras enligt i lag meddelade freskrifter i den ena eller den andra avtalsslutande staten. 3. Upplysningar, vilka skulle yppa en affrs- eller yrkeshemlighet, fr icke utbytas. Artikel 24 1. D en av staterna tillmpar detta avtal, skall, svitt icke sammanhanget annorlunda krver, varje uttryck, vars innebrd icke angivits i avtalet, anses hava den betydelse, som uttrycket har enligt gllande lagar inom den ifrgavarande staten rrande sdana skatter, som avses i detta avtal. 2. De hgsta finansmyndigheterna i de bda staterna m vid behandlingen av frgor, vilka uppkomma i anledning av detta avtal, trda i direkt frbindelse med varandra. 3. De hgsta finansmyndigheterna skola trffa verenskommelse d s erfordras till undanrjande av svrigheter eller tvivelsml, som uppkomma vid detta avtals tolkning eller tillmpning, vensom till undanrjande av obillighet p grund av dubbelbeskattning i fall, som icke regleras i detta avtal, svitt frga r om dri avsedda skatter. Artikel 25 1. Detta avtal skall ratificeras, fr Sveriges del av Hans Maj:t Konungen av Sverige med riksdagens samtycke och fr ster-rikes del av Republiken sterrikes President. Ratifikationshandlingarna skola snarast mjligt utvxlas i Wien. 2. Detta avtal trder i kraft i och med ratifikationshandlingarnas utvxling.1
1.Ratifikationshandlingarna utvxlades den 29 december 1959.

Integritetsskydd

Tolkningsregel

Def. i art. 1 7

Generella verenskommelser m.m.

Ratifikation

30 Avtalet Ikrafttrdande Artikel 26 1. Efter utvxling av ratifikationshandlingarna skola avtalets bestmmelser tillmpas a) i sterrike: betrffande skatter, som uttagas fr tiden efter den 31 december 1958; b) i Sverige: betrffande statlig inkomstskatt och allmn kommunalskatt, som utg p grund av taxering under kalenderret 1960 (avseende inkomst under kalenderret 1959 eller motsvarande rkenskapsr) och senare r; betrffande kupongskatt sdan utdelning, som frfaller till betalning efter den 31 december 1958; betrffande sjmansskatt, som belper tiden efter den 31 december 1958; betrffande bevillningsavgifter fr srskilda frmner och rttigheter, som belpa tiden efter den 31 december 1958; betrffande statlig frmgenhetsskatt, som utgr p grund av taxering under kalenderret 1960 (avseende frmgenhet vid utgngen av kalenderret 1959) och senare r; betrffande vriga svenska skatter, som utg p grund av taxering under kalenderret 1960 och senare r. 2. Betrffande skatter, vilka uttagas fr tiden fre tillmpningen av detta avtal, skola tillmpas de bestmmelser, som p grundval av msesidighet till undvikande av dubbelbeskattning verenskommits genom notevxlingen den 19 juli 1951 (kompletterad genom notevxlingen den 14 augusti 1956). Artikel 27 Detta avtal frbliver i kraft, s lnge detsamma icke uppsges av en av staterna. Envar av staterna m C med iakttagande av en uppsgningstid av sex mnader C uppsga avtalet att glla vid slutet av ett kalenderr. I hndelse av sdan uppsgning skall avtalet sista gngen tillmpas: a) i sterrike: betrffande skatter, som uttagas fr tiden intill den 31 december det kalenderr, till vars slut avtalet uppsagts (uppsgningsret); b) i Sverige: betrffande statlig inkomstskatt, statlig frmgenhetsskatt och allmn kommunalskatt, som utg p grund av taxering under kalenderret efter uppsgningsret; betrffande kupongskatt sdan utdelning, som frfaller till betalning under uppsgningsret;

Upphrande

Avtalet 31 betrffande sjmansskatt, som belper uppsgningsret; betrffande bevillningsavgifter fr srskilda frmner och rttigheter, som belpa uppsgningsret; betrffande vriga svenska skatter, som utg p grund av taxering under kalenderret efter uppsgningsret. Till bekrftelse hr hava de bda avtalsslutande staternas befullmktigade ombud undertecknat detta avtal och frsett detsamma med sigill. Som skedde i Stockholm den 14 maj 1959 i vardera tv originalexemplar svenska och tyska sprken, vilka bda texter ga lika vitsord. sten Undn Dr. Rudolf Krippl-Redlich-Redensbruck

32

33

Lag (1988:1461) om skattefrihet fr vissa ersttningar frn sterrike; utfrdad den 1 december 1988. Enligt riksdagens beslut1 freskrivs fljande. Ersttningar som utgr enligt den lag som den 23 mars 1988 antogs i sterrike till 50-rsminnet av landets ockupation (Ehrengaben- und Hilfsfondsgesetz) skall vid taxering till statlig eller kommunal inkomstskatt inte utgra skattepliktig inkomst fr mottagaren. ______________ Denna lag trder i kraft den 1 januari 1989. Den tillmpas dock ven p ersttningar som utbetalats dessfrinnan. P regeringens vgnar INGVAR CARLSSON KJELL-OLOF FELDT (Finansdepartementet)

1.Prop. 1988/89:29, SkU9, rskr. 15.

34

35

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike 1 Inledning

Prop. 1959:160 s. 24 Historik Den 19 juli 1951 utvxlades med sterrike noter om provisorisk tillmpning i frhllandet mellan Sverige och detta land av bestmmelserna i 1928 rs svensk-tyska avtal fr undvikande av dubbelbeskattning (se SFS 1951:739 samt prop. 1951:202). Den 14 augusti 1956 utvxlades skrivelser om visst tillgg till verenskommelsen den 19 juli 1951 (se SFS 1956:449). Under hsten 1957 aktualiserades frn sterrikisk sida frgan om att erstta 1951 rs provisoriska reglering med ett dubbelbeskattningsavtal av sedvanlig typ. I anslutning drtill upptogs frhandlingar mellan srskilt utsedda delegationer. Frhandlingarna, som gde rum i Stockholm under tiden den 5C9 maj och i Wien under tiden den 14C17 juli 1958, frdes svensk sida av en delegation under ordfrandeskap av chefen fr finansdepartementets rttsavdelning Carl bjrnsson och bestende i vrigt av f.d. skattedirektren K. G. A. Sandstrm, byrchefen fr lagrenden i finansdepartementet Sten Walberg och byrchefen i samma departement Ivan Eckersten. Efter kompletterande skriftvxling nddes enighet om ett p tyska och svenska sprken avfattat frslag till avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken sterrike fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter inkomst och frmgenhet. Avtalsfrslaget C vilket torde f ssom bilaga1 fogas vid protokollet i detta rende C har drefter understllts respektive regeringar fr godknnande. Avtalsfrslaget har remitterats till kammarrtten, som i sitt yttrande den 18 februari 1959 frklarat sig icke ha funnit ngot att erinra mot de principer p vilka frslaget r grundat. 1.1 1970 rs protokoll Prop. 1970:126 s. 12 Den 14 maj 1959 slts mellan Sverige och sterrike ett avtal fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter p inkomst och frmgenhet. Avtalet godkndes av riksdagen (prop. 1959: 160, BeU 56, rskr 318) och tillmpades fr frsta gngen vid 1960 rs taxering (SFS 1960:116 och 117).
1.Frslaget till avtal har hr uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet (se prop. 1959:160 s. 2ff; RSV:s anm.) verensstmmer med avtalsfrslaget utom drutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen, att ratifikationsortens namn infrts i artikel 25 1 samt att, sedan datering och underskrift verkstllts, uppgift drom infrts.

36 Propositioner m.m. Frslag till vissa ndringar i 1959 rs avtal framfrdes frn sterrikisk sida under vren 1968. Frslaget franleddes av att sterrike r 1966 genomfrt ny lagstiftning rrande beskattning av bolagsinkomster. Med anledning av det sterrikiska frslaget gde frhandlingar rum mellan srskilt utsedda delegationer i Wien under tiden den 25C29 november 1968. Vid frhandlingarna nddes enighet om ett p tyska sprket avfattat frslag till protokoll rrande ndring i avtalet den 14 maj 1959 mellan Sverige och sterrike fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter p inkomst och frmgenhet. Genom efterfljande skriftvxling nddes vidare verenskommelse om en text p svenska sprket. Frslaget till protokoll har remitterats till kammarrtten, som frklarat sig inte ha ngot att erinra mot det. Frslaget torde f fogas som bilaga1 till statsrdsprotokollet i detta rende. Sedan Kungl. Maj:t den 30 januari 1970 uppdragit t chefen fr utrikesdepartementet att fr Sveriges del underteckna protokollet rrande ndring i avtalet den 14 maj 1959 mellan Sverige och sterrike fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter p inkomst och frmgenhet, har protokollet undertecknats den 6 april 1970. Protokollet rrande ndring av 1959 rs avtal med sterrike har tillkommit p sterrikiskt initiativ fr att i frsta hand anpassa avtalets regler om beskattning av utdelning till den nya sterrikiska lagstiftningen om beskattning av bolagsinkomster. Efter frslag frn svensk sida har i protokollet intagits bl.a. nya bestmmelser som berr metoden fr undvikande av dubbelbeskattning. Vid utformningen av de nya bestmmelserna har s lngt mjligt de av OECD rekommenderade reglerna fr bilaterala dubbelbeskattningsavtal anvnts som mnster. 1.2 1991 rs protokoll Prop. 1991/92:154 s. 25 Nu gllande avtal fr undvikande av dubbelbeskattning betrffande skatter p inkomst och frmgenhet mellan Sverige och sterrike slts den 14 maj 1959 och tillmpades frsta gngen vid 1960 rs taxering (prop. 1959:160, BeU 56, rskr 318). Avtalet har hrefter ndrats genom ett protokoll som undertecknades den 10 april 1970 (prop. 1970:126, BeU 42, rskr 246).
1.Bilagan har uteslutits hr. Det vid propositionen fogade protokollet (se prop. 1970:126 s. 2ff; RSV:s anm.) verensstmmer med frslaget utom dri, att ombudens namn tillagts i ingressen, att ratifikationsortens namn infrts i art. II 1 samt att, sedan datering och underskrift verkstllts, uppgift hrom infrts.

Prop. 1970:126 s. 15

Prop. 1970:126 s. 16

Propositioner m.m 37

Det nu gllande avtalet r frldrat i vissa delar och avviker frn vad som numera r brukligt i svenska dubbelbeskattningsavtal. Frn svensk sida togs drfr initiativ till frhandlingar om ett nytt avtal. Vid frhandlingar i Wien den 23 och 24 oktober 1990 var bda delegationerna eniga om att avtalet var starkt frldrat och att en totalrevision av avtalet borde ske s snart som mjligt. Vissa ndringar som diskuterats vid frhandlingarna bedmdes emellertid vara srskilt angelgna och brdskande. Delegationerna enades drfr om att genomfra dessa snarast i form av ett protokoll, medan frhandlingar om en revision av avtalet i dess helhet avsgs inledas senare. Den 24 oktober 1990 paraferades ett frslag till protokoll. Frslaget har drefter versatts till svenska. Protokollet undertecknades den 5 november 1991. Hrefter har ett frslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och sterrike upprttats inom finansdepartementet. P grund av att de ndringar som verenskommits i protokollet r frhllandevis sm har ngon remittering av protokollsutkastet inte skett.

2 Lagfrslaget
Dubbelbeskattningsavtal infrlivas numera i svensk rtt genom lag. Avtalet med sterrike har dock inkorporerats i dess nuvarande lydelse genom kungrelsen (1970:769) om tillmpning av avtal mellan Sverige och sterrike fr undvikande av dubbelbeskatt-ning betrffande skatter p inkomst och frmgenhet. Den freslagna lagen avses erstta denna kungrelse. Lagfrslaget bestr dels av paragraferna 1C4, dels av en bilaga som innehller den verenskomna texten. Hr redovisas paragrafernas innehll medan avtalets innehll presenteras i nsta avsnitt. I frslaget till lag freskrivs att avtalet i den lydelse detta erhllit genom 1970 och 1991 rs protokoll skall glla som lag hr i landet (1 ). Vidare regleras dr frgan om avtalets tillmplighet i frhllande till annan skattelag (2 ). I 3 freskrivs att i fall d en hr bosatt person uppbr inkomst eller innehar frmgenhet som enligt avtalet skall undantas frn svensk skatt eller beskattas endast i sterrike skall inkomsten eller frmgenheten inte tas med vid taxeringen i Sverige. Angende frgan om eventuell progressionsupprkning, se avsnitt 4 nedan. Enligt 4 r skattebefrielsen i artikel 10 paragraf 6 i avtalet villkorad av de interna svenska bestmmelserna i 7 8 mom. sjtte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Skattefrihet medges dock alltid fr utdelning i den mn den utgrs av inkomst som hade varit

Prop. 1991/92:154 s. 26 Lagen

38 Propositioner m.m. skattebefriad i Sverige om den hade frvrvats direkt av bolag med hemvist i Sverige. Angende bakgrunden till och tolkningen av bestmmelsen, se avsnitt 3 nedan. Enligt artikel 3 i protokollet skall detta protokoll ratificeras. Protokollet trder i kraft den frsta dagen i den tredje mnaden som infaller nrmast efter den mnad d utvxlingen av ratifikationshandlingarna skedde. Det r sledes inte mjligt att nu avgra vid vilken tidpunkt protokollet kommer att trda i kraft. I frslaget till lag har drfr freskrivits att lagen trder i kraft den dag regeringen bestmmer. Kungrelsen som fresls upphvd innehller "anvisningar" fr avtalets tillmpning. Dessa utgr nrmast frklarande upplysningar av ett slag som numera inte ges frfattningsform. 3 Avtalets innehll RSV:s kommentar Personer som omfattas av avtalet Enligt artikel 1 1 skall avtalet tillmpas p fysiska och juridiska personer, som enligt artikel 2 har hemvist i en eller bda avtalsslutande staterna. Fr att avtalet skall vara tillmpligt p en viss person krvs att denna person omfattas av definitionen av @person med hemvist i en av staterna@. Detta innebr att avtalet endast r tillmpligt p fysiska och juridiska personer som enligt den interna lagstiftningen i en avtalsslutande stat r oinskrnkt skattskyldiga dr p.g.a. hemvist, stadigvarande vistelse, verklig ledning eller annat drmed jmfrbart frhllande (se R 1987 not 309 och R 1987 ref. 97 och jfr prop. 1991/92:11 om dubbelbeskattningsavtal med Barbados s. 36f). Enbart det frhllandet att en person r skattskyldig i en avtalsslutande stat fr inkomst frn klla i denna stat eller fr frmgenhet belgen dr r sledes inte tillrckligt fr att personen i frga skall omfattas av avtalet. Exempelvis anses en person inte ha hemvist i Sverige enbart av den anledningen att han skall erlgga kupongskatt fr uppburen utdelning eller statlig fastighetsskatt fr hr i riket belgen fastighet. Vad bet rffar de skatter som inbegripes under det freslagna avtalet m nmnas att i upprkningen i art. 1 4 sterrikisk sida medtagits nyssnmnda skatter (det stycke i prop. 1959:160 som avses har utelmnats i detta hfte; RSV:s anm.). Vad angr de fr Sveriges del i sagda paragraf angivna skatterna m framhllas att C i motsats till vad som r fallet betrffande den nu gllande avtalsmssiga regleringen C avtalet avses skola omfatta jmvl de i Sverige utgende bevillningsavgifterna fr srskilda frmner och rttigheter. Artikel 2 1 innehller en bestmmelse om inkomst som inte behandlas srskilt i artiklarna 3C4 och 6C17. Enligt denna be-

Prop. 1959:160 s. 25 Skatter som omfattas av avtalet

RSV:s kommentar

Propositioner m.m 39 Annan inkomst stmmelse skall sdan inkomst beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Regeln omfattar inkomster som inte uttryckligen behandlats i nmnda artiklar, t.ex. vissa slag av periodiskt understd, inkomst frn klla som inte uttryckligen behandlas i artiklarna 3C4 eller 6C17 samt inkomst frn tredje stat. Under bestmmelsen i artikel 2 1 faller ocks sdana realisationsvinster som inte omfattas av bestmmelserna i artikel 3 2, artikel 4 3, artikel 8, artikel 9 3 respektive artikel 11 2. Ssom angivits i samband med anmlan den 20 mars 1959 av frslag till nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frbundsrepubliken Tyskland antogs den 11 juli 1958 av rdet fr organisationen fr europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) vissa rekommendationer i frga om dubbelbeskattning innehllande bl.a. frslag till avtalsbestmmelser avseende vad som frsts med uttrycken +skatterttsligt hemvist+ och +fast driftstlle+. Dessa frslag har beaktats i det nu freliggande frslaget till avtal med sterrike och bestmmelserna i frga terfinns vad avser skatterttsligt hemvist i art. 2 2C4 och betrffande fast driftstlle i art. 5 av avtalsfrslaget. Vad angr innehllet i dessa bestmmelser torde f hnvisas till den redogrelse som lmnats i anslutning till nyssnmnda avtal med Frbundsrepubliken Tyskland (se nedan; RSV:s anm.). ven den i det fregende angivna artikel 1 av frslaget till avtal med sterrike, avseende vilka skatter som omfattas av dubbelbeskattningsavtalet, har utformats i nra anslutning till de av OEEC genom rekommendationerna den 11 juli framlagda frslagen. Frutom bestmmelser i nu angivna hnseenden innehller nmnda rekommendationer frslag till bestmmelser rrande icke-diskriminering i skattehnseende med hnsyn till medborgarskap eller av liknande grunder. I det nu freliggande avtalsfrslaget har ur berrda synpunkter regler intagits endast om frmgenhetsbeskattning i frga om juridisk person (art. 18 4), d en reglering av diskriminationsproblemet i vrigt ej nu ansetts pkallad i frhllandet mellan Sverige och sterrike. Ssom nyss antytts har vid utarbetandet av det nu freliggande avtalsfrslaget ven beaktats vissa av OEEC:s ministerrd antagna rekommendationer p dubbelbeskattningens omrde. Dessa rekommendationer har tillkommit p frslag av en av ministerrdet genom beslut den 16 mars 1956 tillsatt skattekommitt (Fiscal Committee). Kommittn har huvudsakligen till uppgift att framlgga frslag till bestmmelser om undvikande av dubbelbeskattning att intagas i avtal p detta omrde som ings mellan medlemsstaterna i OEEC. Bland medlemsstaterna har p olika hll ett starkt behov av enhetliga bestmmelser rrande dubbelbeskattning gjort sig gllande och kommittn, i vars arbete

Prop. 1959:160 s. 26

Prop. 1959:157 s. 26; skatteavtalet med Frbundsrepubliken Tyskland

40 Propositioner m.m. man jmvl frn svensk sida allt sedan dess brjan deltagit, avser att inom loppet av ngra r utarbeta och framlgga ett s fullstndigt frslag som mjligt till avtal om undvikande av dubbelbeskattning p svl inkomst- som frmgenhetsbeskattningens omrde. Under fregende r avgav skattekommittn en rapport med frslag till avtalsbestmmelser i fljande hnseenden: 1) vilka skatter, som skall inbegripas under dubbelbeskattningsavtalet, 2) vad som frsts med uttrycket +fast driftstlle +, 3) vad som frsts med uttrycket +skatterttsligt hemvist+ samt 4) icke-diskriminering i skattehnseende med hnsyn till medborgarskap eller av liknande grunder. Kommittns rapport offentliggjordes av OEEC i september 1958 under titeln +The Elimination of double taxation+. Till de freslagna bestmmelserna fogades vissa kommentarer om vilka enighet uppntts inom kommittn och som avses skola vara vgledande vid bestmmelsernas tillmpning. De freslagna bestmmelserna (artiklarna) lades, ssom frut angivits, till grund fr en rekommendation av OEEC:s minister-rd den 11 juli 1958. Medlemsregeringarna anmodades drvid att antaga desamma d nya bilaterala dubbelbeskattningsavtal ings eller d ldre avtal revideras. Samtidigt uppmanades medlemsregeringarna att underrtta organisationen om dylika avtal vensom ange huruvida rekommendationen fljts. Bestmmelsen rrande +skatterttsligt hemvist +, som terfinns i artikel 3 1 av avtalsfrslaget (artikel 2 2 och 3 i skatteavtalet med sterrike; RSV:s anm.), innebr i viss mn en omlggning i frhllande till de tidigare ingngna avtalen med vsteuropeiska stater (med undantag av Storbritannien). De nu gllande avtalen med dessa stater, inbegripet det svensk-tyska avtalet, innehller en i och fr sig uttmmande reglering av uttrycken +hemvist+ eller + bosttning+. Dock m ppekas att de ifrgavarande bestmmelserna ansetts praktiskt taget genomgende motsvara de freskrifter om bosttning som terfinnes i den svenska kommunalskattelagen. Enligt den nu freslagna avtalsbestmmelsen avses uttrycket +hemvist+ skola i frsta hand helt flja den interna skattelagstiftningens regler (art. 3 1 a)). D genom ett dylikt frfarande +dubbelt hemvist+ eller +dubbel bosttning+ kan bli resultatet C d. v. s. den skattskyldige kan enligt den interna lagstiftningen i den ena avtalsslutande staten anses ga hemvist i denna stat och samtidigt enligt den interna lagstiftningen i den andra staten anses ga hemvist i denna andra stat C har srskilda freskrifter varit erforderliga fr att lsa denna konfliktsituation. Dessa freskrifter, som terfinnes i artikel 3 1 punkterna b) och c) (artikel 2 3 i skatteavtalet med sterrike; RSV:s anm.), verensstmmer i huvudsak med motsvarande freskrifter i gllande svenska

Prop. 1959:157 s. 27

Hemvistreglerna

Prop. 1959:157 s. 28

Dubbelt hemvist

Propositioner m.m 41 dubbelbeskattningsavtal. Bestmmelserna i denna artikel r enligt artikel 3 1 endast tillmpliga d den fasta egendomen r belgen i en avtalsslutande stat och garen har hemvist i den andra avtalsslutande staten. r den fasta egendomen belgen i den stat dr garen har hemvist eller i tredje stat tillmpas i stllet bestmmelsen i artikel 2 1. Artikel 4 innehller regler om beskattning av rrelseinkomst. Sdan inkomst beskattas enligt huvudregeln i 1 endast i den stat dr fretaget r hemmahrande. Om fretaget bedriver rrelse frn fast driftstlle i den andra staten, fr inkomst som r hnfrlig till driftstllet beskattas i denna stat. Begreppet @inkomst av rrelse @ i denna artikel verensstmmer inte med begreppet @inkomst av nringsverksamhet@ i intern svensk rtt. Om t.ex. ett svenskt aktiebolag erhller utdelning, rnta eller royalty frn sterrike r inte denna artikel tillmplig p dessa inkomster, utan skall beskattningsrtten frdelas med tillmpning av artikel 9, 10 respektive 10 A. Vid beskattningen i Sverige utgr dock dessa inkomster inkomst av nringsverksamhet. Frn OEEC:s skattekommitts sida har ett frenhetligande och strsta mjliga frenkling av bestmmelsen om +fast driftstlle + ansetts vara av srskild vikt med hnsyn till dess betydelse fr de kommersiella frbindelserna mellan medlemsstaterna. Denna bestmmelse anvndes nmligen i avtalen i frsta hand fr att faststlla nr skattskyldighet fr ett rrelseidkande fretag uppkommer fr rrelse som fretaget bedrivit i den andra avtalsslutande staten. Bestmmelsen ifrga, som terfinnes i artikel 3 3 av det nu freliggande frslaget till avtal mellan Sverige och Frbundsrepubliken (artikel 5 i skatteavtalet med sterrike; RSV:s anm.), verensstmmer i huvudsak med motsvarande bestmmelse i flertalet av de dubbelbeskattningsavtal Sverige tidigare ingtt. Anmrkas m dock att i motsats till vad som r fallet i en del svenska avtal en agent ej behandlas som fast driftstlle fr det exporterande fretaget endast av den anledningen att han frfogar ver ett varulager, frn vilket han regelbundet effektuerar order fr fretagets rkning. Artikel 5 2 innehller en icke uttmmande upprkning av exempel som vart och ett kan utgra fast driftstlle. Dessa exempel mste dock ses mot bakgrund av den allmnna definitionen i 1 av uttrycket @fast driftstlle@. Fr att ett fast driftstlle skall freligga krvs att en plats fr affrsverksamhet finns, att denna plats r stadigvarande samt att fretaget bedriver affrsverksamhet frn denna plats. Om t.ex. en filial skall anses som fast driftstlle mste allts de i 1 uppstllda villkoren vara uppfyllda.

RSV:s kommentar Fast egendom

Inkomst av rrelse

Prop. 1959:157 s. 27; skatteavtalet med Frbundsrepubliken Tyskland Fast driftstlle

RSV:s kommentar

42 Propositioner m.m. RSV:s kommentar Fretag i intressegemenskap Sj- och luftfart Artikel 6 innehller en allmn regel om omrkning av vinstfrdelningen mellan fretag i intressegemenskap. Fr Sveriges del kan omrkning vid taxering ske enligt 43 1 mom. KL (jfr de srskilda anvisningarna till art. 6 i numera upphvda SFS 1970: 769). Beskattning av inkomst av sj- och luftfart i internationell trafik sker inte enligt reglerna i artikel 4 utan enligt de srskilda reglerna i artikel 7. Enligt 1 beskattas dessa inkomster endast i den avtalsslutande stat dr fretaget har sin verkliga ledning. Vinst som fysisk eller juridisk person med hemvist i sterrike frvrvar genom avyttring av aktie eller andel som avses i artikel 8 beskattas i Sverige endast om vinsten frvrvas genom fast driftstlle som inkomsttagaren har i Sverige. Vinst som fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige frvrvar genom avyttring av aktie eller andel som avses i artikel 8 beskattas hr. sterrikisk skatt fr tas ut p vinsten om denna frvrvats genom fast driftstlle som inkomsttagaren har i sterrike. I sdant fall stts den svenska skatten p vinsten ned enligt artikel 20 1 genom avrkning av den sterrikiska skatt som pfrts vinsten (jfr de srskilda anvisningarna till artikel 8 i numera upphvda SFS 1970:769). ... Enligt art. 9 2 skall emellertid i visst fall tillmpas den s.k. avrkningsmetoden (credit of tax systemet), vilken fr Sveriges del kommit till anvndning i begrnsad utstrckning i ett flertal tidigare ingngna avtal. Bestmmelsen i art. 9 2 innebr fljande. Jmlikt huvudregeln i art. 9 1 skall royalty, som utbetalas ssom ersttning fr nyttjande av frfattar- och frlagsrtt, patent, mnster eller dylikt, beskattas i den stat dr inkomsttagaren ger hemvist och sledes vara undantagen frn beskattning i den stat, varifrn royaltyn hrrr (kllstaten). Enligt bestmmelsen i 2 av samma artikel skall dock kllstaten vara bibehllen vid rtt att beskatta royaltyn i sdant fall d densamma utbetalas av ett aktiebolag eller annat bolag, vars delgare icke personligen ansvarar fr bolagets frpliktelser, till en person som ger mer n halva aktieeller insatskapitalet i det utbetalande bolaget. Beskattningsrtten i kllstaten avses emellertid skola begrnsas till 10 procent av royaltyns bruttobelopp. I syfte att undvika dubbelbeskattning ven i dessa fall fresls att den i kllstaten uttagna skatten skall f avrknas den skatt, som inkomsttagaren har att erlgga fr royaltyn i den stat dr han ger hemvist. I likhet med vad som skett i motsvarande fall i frga om tidigare ingngna dubbelbeskattningsavtal br vid tillmpningen av denna bestmmelse C d den som uppbr royaltyn har hemvist i Sverige C glla att den sterrikiska skatten skall i frsta hand avrknas mot den

Avyttring av andel i Kapitalgesellschaft

Prop. 1959:160 s. 26 Royalty

Prop. 1959:160 s. 27

Propositioner m.m 43 statliga inkomstskatten och att avrkning den kommunala inkomstskatten skall ske endast om den statliga inkomstskatten ej frslr fr avrkningen. D royaltyn ifrga utbetalas frn Sverige synes C nr den svenska skatt som belper royaltyn verstiger 10 procent av royaltyns bruttobelopp C p motsvarande stt erforderlig nedsttning bra gras i frsta hand av den statliga inkomstskatten. Freskrifter av angiven innebrd br intagas i blivande tillmpningskungrelse rrande avtalet. Artikel 9 behandlar endast royalty som hrrr frn en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten ( 1 och 2). Artikeln r sledes inte tilllmplig i frga om royalty som har klla i tredje stat eller p royalty frn en avtalsslutande stat som betalas till en person med hemvist i denna stat. I sdana fall tillmpas i stllet bestmmelserna i artikel 2 1. Betrffande beskattning av bl.a. utdelning gller enligt 1959 rs avtal som huvudregel att endast inkomsttagarens hemviststat fr beskatta inkomsten (art. 10 1 jmfrd med art. 20 1). Den stat dr det utdelande bolaget har hemvist (kllstaten) fr visserligen ta ut skatt p utdelningen vid utbetalningen men hela den innehllna skatten skall p anskan restitueras (art. 10 2). Har inkomsttagaren fast driftstlle i kllstaten tillkommer dock beskattningsrtten denna stat (art. 10 1). I sdant fall fr mottagarens hemviststat inte beskatta inkomsten (art. 20 1). Genom art. I punkt 4 i protokollet (1970 rs; RSV:s anm.) in-frs nu i art. 10 i avtalet nya regler fr beskattning av utdelning. Bestmmelserna i art. 10 om beskattning av rnta verfrs i sak ofrndrade till en ny art. 10 A. Som huvudregel gller ven enligt den nya lydelsen av art. 10 1 att utdelning fr beskattas i inkomsttagarens hemviststat. Mot bakgrund av att utdelad bolagsvinst enligt sterrikes nya lagstiftning beskattas efter endast halva den annars tillmpliga skattesatsen har p frslag frn sterrikisk sida kllstaten genom art. 10 2 tillagts en begrnsad beskattningsrtt. Den stat i vilken det utbetalande bolaget har hemvist fr slunda enligt sin egen lagstiftning beskatta utdelningen men skattesatsen fr inte verstiga 10 % av utdelningens bruttobelopp. Som framgr av art. 10 7 gller dock liksom hittills inte ngon begrnsning i kllstatens beskattningsrtt i de fall d utdelningen utgr avkastning p kapi-tal som inkomsttagaren investerat i fast driftstlle i kllstaten. Fr skatt som erlagts i kllstaten erhller den skattskyldige kompensation vid beskattningen i hemviststaten genom skatteavrkning enligt de nya bestmmelserna i art. 20 1 i avtalet (art. I punkt II i

RSV:s kommentar

Prop. 1970:126 s. 16 Utdelning

44 Propositioner m.m. protokollet). I artikel 10 paragraf 2 i avtalet, som behandlar beskattning av utdelning, har vidtagits vissa ndringar i frhllande till gllan- de lydelse av avtalet, enligt vilken kllskatten inte fr verstiga 10 % av utdelningens bruttobelopp. I protokollet (1991 rs; RSV:s anm.) anges nu att skatten inte fr verstiga 5 % av utdelningens bruttobelopp om den som har rtt till utdelningen r ett bolag som direkt behrskar minst 25 % av det utdelande bolagets kapital. I andra fall fr skatten inte verstiga 10 %. ndringen har tillkommit mot bakgrund av den Europeiska Gemenskapens direktiv, "the Parent-Subsidiary Directive", enligt vilket kllskatt inte fr tas ut om mottagaren r ett bolag som innehar minst 25 % av det utdelande bolagets kapital. ndringen ansluter ocks till de principer som Organisationen fr ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderat fr bilaterala dubbelbeskattningsavtal ("Model Double Taxation Convention on Income and on Capital", 1977). Vad srskilt betrffar aktieutdelning m vidare nmnas att i frslaget (art. 10 6) intagits bestmmelser av innebrd att aktiebolag och andra bolag, vars delgare icke personligen ansvarar fr bolagets frpliktelser, blir frikallade frn beskattning fr utdelningar frn annat sdant bolag i samma utstrckning och p samma villkor som gller enligt den interna lagstiftningen fr utdelning frn annat inhemskt bolag. Motsvarande bestmmelse har intagits i ett flertal dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingtt under senare r. Betrffande utdelning mellan bolag innehller protokollet (1970 rs; RSV:s anm.) liksom gllande avtal srskilda regler som har till syfte att frhindra kedjebeskattning av bolagsvinst. Utdelning frn ett bolag i den ena staten till ett bolag med hemvist i den andra staten skall sledes enligt art. 10 6 i avtalet vara undantagen frn beskattning i den senare staten under de frutsttningar som dr gller fr befrielse frn skatt p utdelning mellan inhemska bolag. P grund av den nya definitionen i art. 10 8 andra stycket kommer, i motsats till vad som nu gller, skattebefrielsen enligt art. 10 6 att omfatta ven utdelning, som utbetalas frn sterrike till svensk ekonomisk frening. De svenska bestmmelser som avses i art. 10 6 finns i 54 kommunalskattelagen (1928:370) (54 ndrad senast 1969:749) och 7 frordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt (numera 7 8 mom. SIL; RSV:s anm.). sterrikisk lagstiftning innehller som jag tidigare nmnt liknande bestmmelser. Det nya villkoret fr skattebefrielse fr mottagen utdelning i artikel 10 paragraf 6 i avtalet r franlett av vissa bestmmelser i sterrikes lagstiftning, som gr det mjligt fr sterrikiska

Prop. 1991/92:154 s. 26

Prop. 1959:160 s. 27

Prop. 1970:126 s. 17 Skattefrihet fr utdelning

Prop. 1991/92:154 s. 26

Propositioner m.m 45 holdingbolag att skattefritt mottaga utdelning frn utlandet bestende av obeskattade eller lgt beskattade vinstmedel och drefter vidareutdela dessa till moderbolaget i Sverige efter avdrag endast fr kllskatt. Fr att frhindra att ett sdant frfarande medfr skattefrihet i Sverige fr mottagen utdelning enades parterna vid frhandlingarna om att skattefriheten i denna paragraf skulle villkoras av bestmmelserna i 7 8 mom. sjtte stycket SIL. Detta innebr att utdelning som utbetalas av ett bolag i sterrike till ett bolag i Sverige r undantagen frn beskattning i Sverige endast om de frutsttningar som anges i 7 8 mom. sjtte stycket SIL r uppfyllda. Skattebefrielse br dock alltid medges fr utdelning som utgrs av inkomst som hade varit skattefri i Sverige om den hade frvrvats direkt av bolaget med hemvist i Sverige. Denna typ av bestmmelser brukar regelmssigt frekomma i dubbelbeskattningsavtal med andra lnder och det r lmpligt att motsvarande regler ven gller betrffande utdelning frn sterrikiska bolag. Restitution av skatt enligt art. 10 3 kan givetvis ven erhllas i den mn uttagen kllskatt verstiger 5 % av utdelningens bruttobelopp. Art. 10 5 i dess nya lydelse upptar utan ndring i sak de bestmmelser om beskattning av beskickningspersonal m. fl. som finns i art. 10 4 i gllande avtal. Definitionen av begreppet @utdelning@ i art. 10 8 verensstmmer likaledes i sak med gllande bestmmelser men har utformats i nrmare anslutning till OECD:s rekommendation. Bestmmelsen i art. 10 9, som inte har ngon motsvarighet i gllande avtal, har hmtats frn OECD:s mnsteravtal. Bestmmelserna i denna artikel r inte tillmpliga p utdelning frn bolag med hemvist i tredje stat eller d det utdelande bolaget och mottagaren av utdelningen har hemvist i samma stat. I nu angivna fall tillmpas i stllet bestmmelserna i artikel 2 1. Observera ocks att artikeln inte innehller ngra bestmmelser om hur beskattningen i kllstaten skall ske. Det str sledes kllstaten fritt att tillmpa sin egen lagstiftning och att ta ut skatten t.ex. genom avdrag vid kllan eller genom taxering. Huruvida Sverige ssom kllstat skall ta ut kupongskatt p utdelning eller inkomstbeskatta den enligt SIL r sledes ngot som skall bedmas med utgngspunkt i intern svensk lagstiftning. Avtalets hemvistregler har allts inte ngon betydelse vid denna bedmning.

Prop. 1991/92:154 s. 27

Prop. 1970:126 s. 17 Beskickningspersonal

RSV:s kommentar

46 Propositioner m.m. Prop. 1970:126 s. 17 Rnta Bestmmelserna om beskattning av rnta i den nya art. 10 A verensstmmer som jag tidigare nmnt i sak med nuvarande regler. Enligt art. 10 A 1 gller sledes fortfarande som huvudregel att rnta fr beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Vid utbetalningen av rntan fr visserligen skatteavdrag ske i kllstaten men hela den innehllna skatten skall p anskan restitueras. Har rnta frvrvats genom fast driftstlle i kllstaten gller dock ingen begrnsning i denna stats beskattningsrtt. Fr skatt i kllstaten fr inkomsttagaren i sdant fall kompensation vid beskattningen i sin hemviststat genom skatteavrkning enligt de nya bestmmelserna i art. 20 1 (art. I punkt 11 i protokollet [1970 rs; RSV:s anm.]). Definitionen av uttrycket @rnta@ i art. 10 A 3 och regeln i art. 10 A 4 bygger p OECD:s rekommendation. Artikel 10 A behandlar endast rnta som hrrr frn en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten. Artikeln r inte tillmplig i frga om rnta som har klla i tredje stat eller p rnta frn en avtalsslutande stat som betalas till en person med hemvist i denna stat. I sdana fall tillmpas i stllet bestmmelserna i artikel 2 1. Enligt artikel 11 beskattas inkomst som fysisk person frvrvar av fritt yrke i regel endast dr yrkesutvaren har hemvist. Utvas verksamheten frn en stadigvarande anordning som regelmssigt str till hans frfogande i den andra staten fr dock inkomsten beskattas i verksamhetsstaten. Innebrden av uttrycket @fritt yrke @ belyses i punkt 2 med ngra typiska exempel. Denna upprkning r endast exemplifierande och inte uttmmande. Det br observeras att denna artikel behandlar @sjlvstndigt bedriven frvrvsverksamhet@. Artikeln skall slunda inte tillmpas nr frga r om anstllning, t.ex. lkare som tjnstgr som anstlld tjnstelkare eller ingenjr som r anstlld i ett av honom gt aktiebolag. Artikeln r inte heller tillmplig p sdan sjlvstndig verksamhet som artister eller idrottsmn bedriver, utan deras verksamhet omfattas av artikel 14. Genom art. I punkt 6 i protokollet (1970 rs; RSV:s anm.) har bestmmelsen om beskattning av styrelsearvoden i avtalets art. 12 erhllit ndrad lydelse. Enligt den nuvarande lydelsen fr sdant arvode beskattas i styrelseledamotens hemviststat medan den stat dr bolagets verkliga ledning r belgen samtidigt fr ta ut srskild skatt p arvodet om sdan frekommer (i sterrike s.k. Aufsichtsratsabgabe). Bestmmelsen medfr att styrelsearvode frn svenskt bolag till mottagare i sterrike f.n. inte fr beskattas i Sverige. Den dubbelbeskattning som enligt nuvarande regler uppkommer vid utbetalning av styrelsearvode frn sterrike till mottagare i Sverige har visserligen kunnat lindras genom att den

RSV:s kommentar

Fritt yrke

Prop. 1970:126 s. 17 Styrelsearvode

Propositioner m.m 47 skattskyldige erhllit omkostnadsavdrag hr fr den srskilda skatt som uttagits i sterrike men dubbelbeskattningen har dock inte kunnat helt undanrjas. Den nya lydelsen av art. 12 ansluter nrmare till OECD:s rekommendation. I frga om styrelsearvode som utbetalas frn sterrike till mottagare i Sverige innebr den nya lydelsen av art. 12 sammanstlld med de nya bestmmelserna i art. 20 i avtalet (art. I punkt 11 i protokollet [1970 rs; RSV:s anm.]) att sterrike liksom hittills fr ta ut sin srskilda skatt p styrelsearvoden men att mottagaren i Sverige till skillnad frn vad som nu gller erhller avrkning fr denna skatt frn den svenska skatten p arvodet. Utbetalas styrelsearvode frn svenskt bolag till mottagare i sterrike fr svensk skatt tas ut varvid mottagaren erhller skatteavrkning i sterrike. Styrelsearvoden eller liknande ersttning fr enligt artikel 12 beskattas i den stat dr bolaget i frga har hemvist. Enligt reglerna i SINK ger Sverige beskatta styrelsearvoden som svenska bolag betalar till i utlandet bosatt styrelseledamot oavsett om denne bevistat mtet eller inte. Artikel 13 behandlar beskattning av inkomst av enskild tjnst. Sdan inkomst fr enligt 1 i princip beskattas i den stat dr arbetet utfrs. Undantag frn denna regel gller vid viss korttidsanstllning under de frutsttningar som anges i punkt 2. I sdana fall sker beskattning endast i inkomsttagarens hemviststat. Artikeln innehller ocks srskilda regler fr anstllda ombord p luftfartyg ( 2 b) respektive skepp ( 3) samt fr studerande vid hgskola etc. ( 4). Nr det gller berkningen av den i 2 a angivna 183-dagarsperioden sgs i punkt 5 i kommentaren till artikel 15 i OECD:s modellavtal frn r 1992 att man endast skall ta med de dagar som arbetstagaren i frga rent faktiskt befunnit sig i arbetsstaten. Del av dag rknas som hel dag. I vistelsetiden inrknas ankomstdag, avresedag och andra dagar som tillbringas i arbetsstaten, inklusive lrdagar och sndagar samt helgdagar, semestrar och sjukdagar. Vid berkningen skall dremot inte mellanlandningar eller genomresa vid transport mellan tv andra lnder tas med. Inte heller inrknas sdana dagar som den skattskyldige tillbringar i arbetsstaten pga. akut sjukdom eller olycksfall som intrffar nr han str i begrepp att tervnda till bosttninglandet. Inkomst som skdespelare, artister, musiker, idrottsmn och drmed jmfrliga yrkesutvare frvrvar genom sin yrkesverksamhet fr enligt artikel 14 beskattas i den stat dr verksamheten utvas. Detta gller oavsett om inkomsten frvrvats under utvande av fritt yrke eller p grund av anstllning. I utlandet bosatta artister och idrottsmn samt i utlandet hemmahrande

Prop. 1970:126 s. 18

RSV:s kommentar

Enskild tjnst

Artister och idrottsmn

48 Propositioner m.m. artistfretag och arrangrer beskattas i Sverige enligt reglerna i LSI. Beskattningsmyndighet r i dessa fall Skattemyndigheten i Kopparbergs ln, Srskilda skattekontoret, 771 83 Ludvika. Pension p grund av enskild tjnst beskattas enligt artikel 15 endast i den stat dr inkomsttagaren har hemvist. Lner, pensioner och liknande ersttningar, som ngon av staterna eller kommun eller annan offentligrttslig juridisk person i ngon av staterna utbetalar till person med hemvist i den andra staten fr arbete som utfrts i allmn tjnst, beskattas enligt artikel 16 1 endast i den stat som betalar ut ersttningen. Motsvarande gller belopp som utbetalas enligt den frstnmnda statens bestmmelser om allmn socialfrskring. Bestmmelserna i artikel 16 1 tillmpas emellertid inte om inkomsttagaren r medborgare i hemviststaten ( 2 a) eller om ersttningen utbetalas fr tjnster utfrda i samband med rrelse som den frstnmnda staten bedrivit i frvrvssyfte ( 2 b). I de i 2 angivna fallen beskattas ersttningen som inkomst av enskild tjnst (artikel 13) (jfr de srskilda anvisningarna till artikel 16 i numera upphvda SFS 1970:769). Enligt artikel 17 undantas under vissa frutsttningar belopp som studerande etc. C som vistas i en av de avtalsslutande staterna uteslutande i studie- eller utbildningssyfte C erhller fr sitt underhll, sina studier eller sin utbildning frn skatt i denna stat om beloppen i frga hrrr frn klla utanfr denna stat. Artikel 18 behandlar frmgenhetsbeskattning. Paragraf 1 jmfrd med artikel 20 innebr att fast egendom som avses i artikel 3 1, samt egendom hnfrlig till fast driftstlle som avses i artikel 4 1 eller till stadigvarande anordning som avses i artikel 11 1 fr beskattas i den stat dr den fasta egendomen, driftstllet eller den stadigvarande anordningen r belgen. Har den skattskyldige hemvist i den andra staten, fr egendomen beskattas ven dr, men den frmgenhetsskatt som tas ut i den frstnmnda staten skall avrknas frn hemviststatens frmgenhetsskatt enligt artikel 20 1. Egendom hnfrlig till rrelse som avses i artikel 7, beskattas dremot endast i den stat dr fretagets verkliga ledning r belgen (artikel 20 2). Annan egendom n som avses i artikel 18 1 beskattas enligt 2 endast i garens hemviststat. Av 4 fljer att ett sterrikiskt bolag inte fr pfras frmgenhetsskatt i Sverige. Bestmmelsen innebr ett undantag frn regeln i 6 1 mom. 1 st. c SFL (jfr de srskilda anvisningarna till artikel 18 i numera upphvda SFS 1970:769). Bes tmmelserna i artikel 19 rrande oskiftat ddsbo innebr bl.a. fljande. Oskiftat ddsbo tnjuter nedsttning av eller befrielse frn svensk skatt p inkomst eller frmgenhet, som belper

RSV:s kommentar Offentlig tjnst

Studerande etc.

Frmgenhet

Ddsbo

Propositioner m.m 49 p ddsbodelgare med hemvist i sterrike, i den utstrckning skattenedsttning eller skattebefrielse enligt avtalet skulle ha gt rum fr ddsbodelgaren om denne sjlv uppburit inkomsten eller innehaft frmgenheten. Om skyldighet att erlgga svensk skatt p aktieutdelning ligger oskiftat ddsbo, skall sledes skatten begrnsas enligt artikel 10 2 i den mn utdelningen belper p ddsbodelgare med hemvist i sterrike, svida inte aktierna i frga ger verkligt samband med fast driftstlle som ddsboet har i Sverige (jfr de srskilda anvisningarna till artikel 19 i numera upphvda SFS 1970:769). Art. I punkterna 1C3 och 7C10 i protokollet (1970 rs; RSV:s anm.) upptar ndringar i art. 2 1, art. 8, art. 9 1 och 2, art. 14 och 15, art. 16 1 och art. 18 2 i avtalet. ndringarna r av formell natur och har franletts av att bda staterna avser att verg till att tillmpa credit of tax (avrkning av skatt) som huvudmetod fr undvikande av dubbelbeskattning (art. I punkt 11 i protokollet). Art. I punkt 11 i protokollet (1970 rs; RSV:s anm.) innehller nya bestmmelser om metoden fr undvikande av dubbelbeskattning. Enligt gllande avtal tillmpar bda staterna i princip den s.k. exempt-metoden, som innebr att om den ena staten erhllit beskattningsrtten enligt avtalet den andra staten skall avst frn sitt skatteansprk. Enligt art. 20 1 i dess nya lydelse skall bda staterna tillmpa credit of tax-metoden som huvudprincip fr undvikande av dubbelbeskattning. Enligt denna metod skall skattskyldig med hemvist i den ena staten taxeras dr i vanlig ordning ven fr inkomst eller frmgenhetstillgng som enligt avtalet fr beskattas i den andra staten. Frn skatten i hemviststaten skall emellertid avrknas den skatt som den skattskyldige enligt bestmmelse i avtalet erlagt i den andra staten p sdan inkomst eller frmgenhet. Frn credit of tax-frfarandet undantas enligt art. 20 2 inkomst av sjfart eller luftfart i internationell trafik och frmgenhet som nedlagts i sdan verksamhet. Vidare undantas ln, pension och liknande ersttning som utbetalas av ngondera staten samt belopp som utgr enligt bestmmelser om socialfrskring. Betrffande nmnda inkomstslag och frmgenhetstillgngar skall sledes alltjmt exempt-metoden tillmpas. I frga om ikrafttrdandet av det nya avtalet, som enligt art. 25 skall ratificeras, fresls (art. 26) att detsamma skall fr Sveriges del tillmpas fr frsta gngen vid 1960 rs taxering, d.v.s. i princip fr inkomst som uppburits under 1959, och fr sterrikes vidkommande fr motsvarande inkomstr. Vad betrffar tiden fre det nya avtalets ikrafttrdande konstateras i art. 26 2 att den genom notevxlingen den 19 juli 1951 verenskomna provisoriska regleringen skall ga tillmpning. Jmlikt art. 27 gller det nya

Prop. 1970:126 s. 16

Prop. 1970:126 s. 18 Metodartikeln

Prop. 1959:160 s. 27 Ikrafttrdande Prop. 1959:160 s. 28

50 Propositioner m.m. avtalet utan tidsbegrnsning men kan uppsgas till kalenderrsskifte med iakttagande av en uppsgningstid av sex mnader. Artikel 23 innehller bestmmelser om utbyte av upplysningar i skattefrgor mellan de bda staterna. Sdant informationsutbyte handhas p svensk sida av RSV [se 3 2 st. 2. lagen (1990:314) om msesidig handrckning i skatterenden]. Enligt 3 frordningen (1990:320) om msesidig handrckning i skatterenden skall vidare en svensk myndighet som vid utredning i ett svenskt skatterende finner uppgift som kan antas berra ngot skatterende i en frmmande stat snarast anmla detta till RSV.

RSV:s kommentar Informationsutbyte

Prop. 1991/92:154 s. 27

4 Progressionsupprkning
I frga om inkomst och frmgenhet som skall undantas frn svensk skatt eller beskattas endast i sterrike har Sverige enligt en progressionsregel i avtalet rtt att hja skatteuttaget p denna persons vriga inkomster resp. frmgenhet. Sverige har tidigare i frhllande till de nordiska lnderna avsttt frn att utnyttja den mjlighet till progressionsupprkning som ges i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska lnderna. Sklen hrtill var bl.a. den minskade arbetsbrdan fr skattemyndigheterna och den frenkling av regelsystemet som ett slopande av progressionsupprkningen innebr. Dessa skl motiverar ven ett slopande av progressionsupprkningen i frhllande till sterrike. En ytterligare synpunkt r att det i avtalet med sterrike r ett ftal inkomster resp. tillgngar som Sverige tillmpar exempt-metoden p. Detta innebr att det bortfall av skatt som blir fljden av en slopad progressionsupprkning torde vara helt frsumbar ur statsfinansiell synpunkt.

Propositioner m.m 51 Prop. 1988/89:29 s. 3

Proposition om skattefrihet fr vissa ersttningar frn sterrike 1 Inledning

Den 23 mars 1988 antogs en lag i sterrike med anledning av 50rsminnet av landets ockupation enligt vilken gvor och bidrag till motstndskmpar och offer fr politisk frfljelse kommer att utbetalas (Ehrengaben- und Hilfsfondsgesetz). Dessa ersttningar r enligt samma lag skattebefriade i sterrike. Jag avser nu ta upp frgan om den skattemssiga behandlingen i Sverige av belopp som utbetalas enligt denna sterrikiska lag.

2 vervganden och frslag

Riksorganisationen fr svenska nazioffer av sterrikisk hrkomst har anhllit om skattefrihet fr de belopp som kommer att utbetalas frn sterrike i enlighet med den lag som den 23 mars 1988 antogs i sterrike till 50-rsminnet av landets ockupation (Ehrengabenund Hilfsfondsgesetz). Redan enligt gllande rtt (SFS 1965:29) skall ersttning som utgtt p grund av srskild lagstiftning i frmmande stat om ersttning till offer fr nationalsocialistisk frfljelse inte utgra skattepliktig inkomst hr i riket. Detta gller ocks ersttning av medel vilka Frbundsrepubliken Tyskland verlmnat till annan stat till frmn fr den som utsatts fr sdan frfljelse. Ngon beskattning av detta slags ersttningar har av humanitra skl inte ansetts bra ske. Enligt den nya sterrikiska lagen skall gvor, vilka r av engngskaraktr, utbetalas till f.d. motstndskmpar och till offer fr politisk frfljelse. Vidare skall en fond inrttas frn vilken ersttningar skall kunna erhllas av samma kategorier av mottagare samt av vissa organisationer som bildats fr att tillvarata dessa personers intressen. Eftersom de ifrgavarande ersttningarna utgr p delvis annan grund och till andra mottagare torde nu gllande lagstiftning endast delvis vara tillmplig betrffande dessa. Ersttningarnas karaktr talar enligt min uppfattning fr att ersttningarna i likhet med vad som gller ersttning som utgtt p grund av srskild lagstiftning i frmmande stat om ersttning till offer fr nationalsocialistisk frfljelse, inte br beskattas. Skattefriheten br regleras i en srskild lag.

Prop. 1988/89:29 s. 4

52 Propositioner m.m.

3 Ikrafttrdande
Gvor och ersttningar ur fonden har varit ppna fr anskan under 1988. Det kan drfr inte uteslutas att belopp utbetalats redan under innevarande r. Frgan om beskattning torde drfr kunna aktualiseras redan vid 1989 rs taxering. De nya bestmmelserna br drfr gras tillmpliga s snart som mjligt. Det finns inget hinder mot att lta skattefriheten avse utbetalningar som skett fre ikrafttrdandet.