BKR 2010

Box 534, 371 23 Karlskrona
Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00

Webbplats: www.boverket.se
Regelsamling fr
konstruktion, BKR
Boverket
I regelsamlingen fr konstruktion, BKR, r ett fertal
hnvisningar till standarder uppdaterade och nya
berkningsmetoder infrda. De nya bestmmelserna
gller frn 31 januari 2010. De ndrade reglerna fnns i
alla avsnitt och innehller bland annat:
nya konstruktionsmaterial enligt nytillkomna
europeiska materialstandarder
nytillkomna vriga europeiska standarder
nya berkningsmetoder med anledning av nya
vetenskapliga och tekniska rn
redaktionella rttelser och frtydliganden.
De nya reglerna gller (BFS 1993:58 med ndringar
t.o.m. BFS 2010:2, BKR 13) frn den 31 januari 2010.
ldre konstruktionsregler fr tillmpas p arbeten
som krver bygganmlan och fr vilka bygganmlan
grs fre den 1 juni, samt p arbeten som inte krver
bygganmlan och som pbrjas fre den 1 juni 2010.
Boverket har gett ut regelsamlingarna:
Regelsamlingfrkonstuktion,BKR,2009
Regelsamling fr funktionskontroll av
ventilationssystem, OVK, 2009
Regelsamling fr byggande, BBR, 2008, Supplement
februari 2009, 9 Energihushllning
Regelsamling frhushllning, planering och
byggande 2008
Regelsamling fr byggande, BBR, 2008
R
e
g
e
l
s
a
m
l
i
n
g

f
r

k
o
n
s
t
u
r
k
t
i
o
n
,

B
K
R

B
o
v
e
r
k
e
t

2
0
1
0
2010
1
Regelsamling fr konstruktion,
BKR 2010
Boverket 2010
2
Titel: Regelsamling fr konstruktion, BKR 2010
Utgivare: Boverket mars 2010
Upplaga: 1
Antal ex: 6 000
Tryck: Danagrds grafska
Tryck: ISBN 978-91-86342-92-0
(PDF: ISBN 978-91-86342-93-7)
ISSN: 1654-8817
Skord: Byggregler, konstruktionsregler, nybyggnadsregler,
freskrifter, allmnna rd, konstruktion, brande kon-
struktioner, brfrmga, bestndighet, hllfasthet, laster,
dimensionering, geoteknik, stabilitet, trkonstruktioner,
murverk, betongkonstruktioner, stlkonstruktioner, alumi-
niumkonstruktioner, brandmotstnd, egenskaper, kontroll,
berkningsmetoder, formler, plan- och bygglagen, lagen
om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk m.m., bygg-
naders egenskaper, BBR, BKR, PBL, BVL, BFS, EKS.
Dnr: 1220-922/2010
Publikationen kan bestllas frn:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona
Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se
Publikationen kan laddas ner som pdf p www.boverket.se.
Publikationen kan p begran bestllas i alternativt format
som Daisy, inlst p kassett m.m.
Boverket 2010
3
Regelsamling fr konstruktion, BKR 2010
Frord
Syftet med Boverkets konstruktionsregler r att skra bygg-
nadsverks brfrmga. Reglerna anger samhllets minimi-
krav p byggnader och i frekommande fall ven andra an-
lggningar. Kraven ska uppfyllas oberoende av om bygglov
eller bygganmlan behvs. Det r naturligtvis tilltet och
mjligt att bygga bttre n vad minimikraven anger.
Boverket har nu ndrat sina freskrifter och allmnna
rd i Boverkets konstruktionsregler (BFS 2010:2, BKR 13).
De ndrade reglerna fnns i alla avsnitt av frfattningen och
innehller bland annat nya konstruktionsmaterial enligt
nytillkomna europeiska materialstandarder, nytillkomna
vriga europeiska standarder samt nya berkningsmetoder
med anledning av nya vetenskapliga och tekniska rn.
De nya konstruktionsreglerna gller frn den 31 januari
2010 med vergngsbestmmelser fram till den 1 juni 2010.
Vi nrmar oss den tid d byggherren inte lngre kan vlja
att verifera enligt Boverkets konstruktionsregler, BKR, eller
enligt eurokodsystemet. Enligt dagens planering avveck-
las BKR runt rsskiftet 2010/2011. Fr att underltta fr
anvndarna ger Boverket nd ut en ny regelsamling. Den
innehller tre delar: en lsanvisning fr att ka frstelsen,
konstruktionsreglerna med freskrifter och allmnna rd
samt lagar och frordningar p omrdet.
Arbetet med denna regelsamling och revideringen av
BKR har framfr allt utfrts av Mohammed Ali Alhasani,
Annika Wessel, Jan Eriksson, Lars Gransson och Stina
Jonfjrd.
Karlskrona i mars 2010
Janna Valik
generaldirektr
4
5
versikt
Del1:Lsanvisningar.......................................7
Del2:Boverketskonstruktionsregler,BKR
BFS 1993:58 med ndringar t.o.m. BFS 2010:2 ............. 19
Del3:Lagarochfrordningar......................199
6
7
Del1:Lsanvisningar
8
9
Innehll
Del1Lsanvisningar...................................... 11
Regelsamlingen ger en helhetssyn ................................ 11
Frn lag till allmnt rd ................................................... 11
Vad r syftet med konstruktionsregler vid byggande? ....12
Nr ska de olika reglerna tillmpas? ...............................12
Fr man vlja ett annat veriferingssystem
vid byggande? ...............................................................14
Vem ansvarar fr att reglerna fljs? ................................15
Vilka regler gller just nu? ..............................................15
Hur hnvisar man till BKR? ............................................16
Hur ska man lsa BKR? ..................................................16
Mer om de nya ndringarna i BKR ..................................17
Del 1: Lsanvisningar
10
11
L
s
a
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
Lsanvisningar
Regelsamlingen ger en helhetssyn
Fr att frst Boverkets konstruktionsregler, BKR, r det
viktigt att inte lsa bestmmelserna lsryckta ur sitt sam-
manhang. Boverket ger drfr ut en regelsamling som
innehller tre delar:
Del 1: Lsanvisningar som innehller bde information
om regelverket om byggande i stort och information om
just BKR. Syftet r att ka frstelsen fr reglerna och
stta in dem i ett sammanhang. Det r viktigt att tnka
p att lsanvisningarna inte r regler, utan en bak-
grundsinformation om reglerna.
Del 2: BKR. Hr fnns Boverkets konstruktionsregler,
BKR (BFS 1993:58 med ndringar t.o.m. BFS 2010:2).
Del 3: Lagar och frordningar innehller byggnads-
verkslagen och byggnadsverksfrordningen, utdrag ur
plan- och bygglagen samt plan- och byggfrordningen.
Frn lag till allmnt rd
Regler r samlingsbegreppet fr bestmmelser i lagar,
frordningar samt myndigheters freskrifter och allmnna
rd. Vem som beslutar om vad illustreras hr:
Regler Beslutas av
Lagar Riksdagen
Frordningar Regeringen
Freskrifter Myndigheter
Allmnna rd Myndigheter
Myndigheters freskrifter och allmnna rd r ofta mer
detaljerade n bestmmelserna i lagar och frordningar.
Det beror p att myndighetsreglerna r regler fr hur man
12
tillmpar de krav som stlls i lagar och frordningar. Fr
att en myndighet ska kunna ge ut freskrifter mste den
ha ftt ett bemyndigande av regeringen. Dremot fr en
myndighet ge ut allmnna rd inom sitt verksamhetsom-
rde, utan att ha ngot srskilt bemyndigande.
Kraven i lagar, frordningar och myndigheters freskrif-
ter r tvingande regler. Allmnna rd, dremot, r inte
tvingande regler utan anger ett stt fr hur ngon kan eller
br gra fr att uppfylla ett krav i en tvingande regel. Ett
allmnt rd kan ocks innehlla en upplysning eller en
hnvisning.
Vad r syftet med konstruktionsregler
vid byggande?
Regler som handlar om krav p brande konstruktio-
ner syftar frmst till att skydda mnniskor frn risker
fr personskador vid bristande brfrmga, stadga och
bestndighet i sdana konstruktioner. Reglerna anger
samhllets minimikrav i dessa avseenden p byggnader
och i frekommande fall ven andra anlggningar, dvs. p
byggnadsverk.
Kraven ska uppfyllas oberoende av om bygglov eller
bygganmlan behvs. Det r naturligtvis tilltet och mj-
ligt att bygga bttre n vad minimikraven anger. Boverkets
konstruktionsregler, BKR, r de nrmare reglerna fr de
vergripande krav p brfrmga, stadga och bestndig-
het som stlls i frordningen (1994:1215) om tekniska
egenskapskrav p byggnadsverk, m.m., BVF och lagen
(1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk,
m.m. BVL.
Nr ska de olika reglerna tillmpas?
BVL och BVF gller fr alla byggnadsverk, dvs. byggna-
der och andra anlggningar. BVL och BVF gller bde vid
nybyggnad (uppfrande) och ndring (tillbyggnad eller
annan ndring). Vid ndring ska det enligt lag och frord-
13
L
s
a
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
ning tas hnsyn till ndringens omfattning och byggna-
dens frutsttningar. BVL gller dessutom vid underhll.
BKR gller fr byggnader vid nybyggnad (uppfrande)
och tillbyggnad (d byggnadens volym kar) samt fr till-
kommande byggnadsdelar vid ndring. I BKR fnns ocks
regler fr tomter som tas i ansprk fr bebyggelse samt
regler fr mark- och rivningsarbeten. BKR gller ocks i
tillmpliga delar vid uppfrande, tillbyggnad och ndring
av andra byggnadsverk n byggnader. Detta gller fr
byggnadsverk vars brfrmga, stadga och bestndighet
har betydelse fr mnniskors hlsa och skerhet och nr
brister i sdana egenskaper kan medfra risk fr allvarliga
personskador.
I allmnt sprkbruk r en byggnad en varaktig kon-
struktion av tak och vggar som str p marken och r s
stor att mnniskor kan uppehlla sig i den. Det saknas en
defnition av vad som r en byggnad i lagtext, men i dom-
stolstillmpningen av bygglagstiftningen har begreppet
byggnad ftt en ngot vidare innebrd. Villabygge med
rest stomme, transformatorbyggnad, stort varmluftstlt,
carport och husbt har t.ex. ansetts som byggnader.
Byggnadsverk r ven andra anlggningar n byggnader
enligt defnitionen av byggnadsverk som fnns i 1 BVL.
ven andra regelverk n det om byggande kan vara
aktuella nr man projekterar och bygger. Det fnns bland
annat arbetsmiljregler som r direkt inriktade p svl
projekteringsskedet, byggskedet som den verksamhet en
frdig byggnad ska inrymma.
Arbetsmiljlagen, arbetsmiljfrordningen och fre-
skrifter frn Arbetsmiljverket gller ocks fr konstruk-
trer, arkitekter och andra som medverkar i planering och
projektering av ett byggnads- eller anlggningarbete. Den
som medverkar i sdan planering och projektering mste
inom ramen fr sina uppgifter se till att arbetsmiljsyn-
punkter beaktas nr det gller svl byggskedet som det
framtida brukandet. Det handlar allts om skerheten fr
mnniskor under byggandet och arbetsmiljn i den verk-
samhet som sen ska bedrivas i byggnaden eller anlgg-
ningen.
14
Fr man vlja ett annat
veriferingssystem vid byggande?
Enligt avsnitt 1:5 i BKR fr man som alternativ eller kom-
plettering till konstruktionslsningar i BKR ven anvnda
eurokoderna, de europeiska konstruktionsstandarderna
fr brande konstruktioner. BKR och eurokoder utgr
tv separata berkningssystem med vissa grundlggande
skillnader i hur de r uppbyggda, men ska nd leda till
likvrdiga skerhetsniver.
versikt av de olika reglernas huvudsakliga tillmpningsomrden
Regler Fr vad? Nr?
PBL, Byggnadsverk (inkl. byggnader) Bygga nytt
Plan- och Tomter som tas i ansprk fr bebyggelse Bygga till
bygglagen Mark- och rivningsarbeten Annan ndring
Underhll
PBF, Byggnadsverk (inkl. byggnader) Bygga nytt
Plan- och bygg- Tomter som tas i ansprk fr bebyggelse Bygga till
frordningen Mark- och rivningsarbeten Annan ndring
Underhll
BVL, Byggnadsverk (inkl. byggnader) Bygga nytt
Byggnads- Bygga till
verkslagen Annan ndring
Underhll
BVF, Byggnadsverk (inkl. byggnader) Bygga nytt
Byggnadsverks- Bygga till
frordningen Annan ndring
BBR, Byggnader Bygga nytt
Boverkets Tomter som tas i ansprk fr bebyggelse Bygga till
byggregler Mark- och rivningsarbeten
BKR, Byggnader Bygga nytt
Boverkets Andra byggnadsverk under vissa Bygga till
konstruktions- frutsttningar Annan ndring
regler Tomter som tas i ansprk fr bebyggelse fr tillkom-
Mark- och rivningsarbeten mande bygg-
nadsdelar

BR, Byggnader Annan ndring
Boverkets n tillbyggnad
allmnna rd
om ndring
av byggnad
15
L
s
a
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
Under en vergngsperiod kommer eurokodsystemet och
BKR att glla parallellt. Drefter avvecklas BKR i nuva-
rande form och erstts av eurokodsystemet vid verifering
av brande konstruktioner. Detta kommer enligt dagens
planering att ske vid utgngen av 2010. Freskrifter som
behandlar exempelvis byggprodukter med bestyrkta egen-
skaper och sannolikhetsteoretisk verifering kommer d
att placeras i andra delar av regelverket.
Vem ansvarar fr att reglerna fljs?
Det r den som fr egen rkning utfr eller lter utfra
byggnads-, rivnings- eller markarbeten (dvs. byggherren)
som ska se till att arbetena utfrs enligt bestmmelserna i
PBL, BVL, BVF, BKR och enligt BBR, Boverkets byggregler.
Det r ofta fastighetsgaren som r byggherre.
Samhllets tillsyn ver att reglerna fljs ligger p kom-
munens byggnadsnmnd. Nmnden tolkar reglerna och
vervakar att de efterlevs. Byggnadsnmnden har ocks
ett informationsansvar och det r dit man ska vnda sig
i enskilda renden. Byggnadsnmnden har mjlighet att
gra ingripanden nr s erfordras. Regler om sanktioner
fnns i 10 kap. PBL. Lnsstyrelsen utvar i sin tur tillsyn
ver byggnadsnmndens verksamhet.
Boverkets roll, frutom att ge ut freskrifter och all-
mnna rd, r att ha uppsikt ver plan- och byggnadsverk-
samheten i landet. Detta innebr att Boverket ska flja
utvecklingen och lmna frslag p ndringar i lagar och
frordningar.
Vilka regler gller just nu?
Regler r frskvara. En regelsamling kan av naturliga skl
endast omfatta de regler som gller nr den ges ut. Det r
viktigt att hlla sig uppdaterad om ndringar av reglerna.
Frndringar som har skett efter utgivningen av regelsam-
lingen kan fljas i:
Svensk frfattningssamling, SFS, nr det gller lagar och
frordningar (www.lagrummet.se)
Boverkets frfattningssamling, BFS, nr det gller Bo-
verkets freskrifter och allmnna rd (www.boverket.se).
16
Hur hnvisar man till BKR?
Vill man hnvisa till BKR s br man hnvisa till den bin-
dande texten som fnns i frfattningssamlingen. Det r
inte lmpligt att hnvisa till regelsamlingen. Det rcker att
hnvisa till grundfrfattningen om Boverkets konstruk-
tionsregler, BFS 1993:58, och d gller ven alla ndringar
som gjorts av den. Vill man av pedagogiska skl vara tydli-
gare kan man lgga till med ndringar. Vill man hnvisa
till BKR:s lydelse vid en viss tidpunkt, s lgger man ven
till BFS-numret fr den sista ndringen, t.ex. Boverkets
konstruktionsregler, BKR, BFS 1993:58 med ndringar
t.o.m. BFS 2010:2.
Hur ska man lsa BKR?
Det r viktigt att man inte omedelbart brjar lsa det av-
snitt som direkt berr det aktuella omrdet. Man behver
frst knna till reglerna i avsnitt 1 och 2 som r gemen-
samma fr alla avsnitt.
I denna regelsamling fnner du samma regler som i BFS
2010:2, BKR 13, som r den senaste frfattningen i BKR-
serien i Boverkets frfattningssamling (BFS). BFS 2010:2,
BKR 13, r ett omtryck som innehller alla nu gllande
ndringar och nnu gllande delar av den ursprungliga
grundfrfattningen, BFS 1993:58. Det BFS-nummer som
anges i parentes efter avsnitten anger i vilken BFS som
avsnittet senast ndrades, ocks de ndringar som gjordes
genom BFS 2010:2.
De ndringar som har gjorts sedan den frra frfatt-
ningsndringen, BFS 2008:7, BKR 12, r dessutom marke-
rade med ett streck i kanten. I en fotnot som anges i br-
jan av varje sdant ndrat avsnitt anges i vilken frfattning
den dessfrinnan senaste lydelsen kom till. Saknas det fot-
not till ett avsnitt som kantmarkerats beror det p att det
r frsta gngen som avsnittet ndrats. Tidigare har allts
grundfrfattningen gllt. Alla ndringar som gjorts sedan
den frra regelsamlingen gavs ut fnns allts med hr.
17
L
s
a
n
v
i
s
n
i
n
g
a
r
Mer om de nya ndringarna i BKR
En konsekvensutredning av ndringar som har gjorts i
olika avsnitt i BKR fnns p Boverkets webbplats
www.boverket.se.
Veta mer
Regelsamling fr byggande Boverkets byggregler, BBR,
Boverket (2008). ISBN 978-91- 86045-03-6.
Regelverk fr hushllning, planering och byggande, Bo-
verket (2008), ISBN 978-91-86045-51-7. Regelsamlingen
innehller bland annat PBL i sin helhet, och utdrag
ur miljbalken samt regler fr hissar, CE-mrkning av
byggprodukter, typgodknnande och funktionskontroll
av ventilationssystem.
Allmnna rd om ndring av byggnad, BR Boverkets
allmnna rd 1996:4, ndrad genom 2006:1, Boverket
(2006), ISBN 91-7147-984-8. BR anger vad som gller fr
byggnader vid annan ndring n tillbyggnad.
Boken om lov, tillsyn och kontroll Boverkets allmnna
rd 1995:3, ndrad genom 2004:2, Boverket (2004), ISBN
91-7147-853-1. Hr anges bl.a. vad som gller vid bygglov,
bygganmlan, tillsyn och kontroll.
Behver jag bygglov, behver jag gra bygganmlan?
Broschyr med kortfattad information fr den som vill
uppfra, ndra, underhlla eller riva en byggnad eller en
anlggning. Boverket (2008) ISBN: 978-91-85751-73-0.
18

19
Del 2: Boverkets konstruktionsregler,
BKR

BFS 1993:58 med ndringar t.o.m. BFS 2010:2

Denna frfattning trder i kraft den 31 januari 2010.
ldre bestmmelser fr dock tillmpas p arbeten som
krver bygganmlan och fr vilka bygganmlan grs fre
den 1 juni 2010, samt p arbeten som inte krver bygg-
anmlan om de pbrjas fre den 1 juni 2010.

20

Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR
Innehll

21
B
K
R

I
n
n
e
h
l
l

B
K
R

I
n
n
e
h
l
l

Innehll

1 Inledning............................................... 26
1:1 Allmnt ......................................... 26
1:2 Freskrifterna ............................... 26
1:21 Dispens vid flyttning av
byggnadsverk ................................ 27
1:22 Mindre avvikelser frn
freskrifterna i denna frfattning... 27
1:3 De allmnna rden........................ 27
1:4 Byggprodukter med bestyrkta
egenskaper .......................................... 28
1:41 vergngsperiod. .................. 29
1:42 msesidig erknnande........... 29
1:5 Europeiska konstruktionsstandarder
(eurokoder) ......................................... 29
1:6 Terminologi .................................. 30
1:7 Hnvisningar................................. 30
2 Allmnna regler fr brande
konstruktioner .......................................... 31
2:1 Krav.............................................. 31
2:11 Krav i brottgrnstillstnd....... 31
2:12 Krav i bruksgrnstillstnd...... 36
2:13 Bestndighet .......................... 36
2:2 Frutsttningar.............................. 37
2:21 Laster och lastkombinationer. 37
2:22 Material ................................. 39
2:23 Mtt- och formavvikelser ...... 39
2:3 Dimensionering genom berkning
och provning....................................... 40
2:31 Berkningsmodeller och
metoder.......................................... 40
2:32 Partialkoefficientmetoden...... 40
2:33 Dimensionering genom
provning ........................................ 45
2:34 Redovisning........................... 46
2:4 Material ........................................ 46
2:5 Projektering och utfrande............ 46
2:6 Kontroll ........................................ 46
2:61 Dimensioneringskontroll ....... 46
2:62 Mottagningskontroll och
utfrandekontroll ........................... 47
2:63 Dokumentation...................... 48
3 Laster .................................................... 49
3:1 Egentyngd av byggnadsverksdelar 49
3:2 Jordlast och jordtryck ................... 49
3:3 Vattentryck ................................... 50
3:4 Nyttig last ..................................... 51
3:41 Last av inredning och personer
....................................................... 51
3:42 Last av styckegods och
massgods samt silotryck................ 55
3:43 Last av fordon,
transportanordningar och maskiner 55
3:5 Snlast .......................................... 58
3:6 Vindlast ........................................ 61
3:62 har upphvts genom
(BFS 1998:39). .............................. 65
3:7 Is- och strmtryck......................... 65
3:8 Deformationspverkan och
olyckslast ............................................ 65
3:9 Lngtidslast................................... 68
4 Geokonstruktioner................................. 69
4:1 Krav.............................................. 69
4:2 Frutsttningar.............................. 69
4:21 Geotekniska klasser (GK)...... 69
4:22 Geoteknisk utredning ............ 71
4:23 Karakteristiska materialvrden
....................................................... 72
4:24 Toleranser.............................. 73
4:25 Bestndighet .......................... 73
och provning....................................... 73
4:31 Dimensionering i brottgrns-
tillstnd.......................................... 73
4:32 Dimensionering i bruksgrns-
tillstnd.......................................... 79
provning ........................................ 81
4:4 Material ........................................ 81
4:5 Utfrande...................................... 81
4:6 Kontroll ........................................ 82
5 Trkonstruktioner.................................. 83
5:1 Krav.............................................. 83
5:11 Bestndighet .......................... 83
5:2 Frutsttningar.............................. 83
5:21 Klimatklasser......................... 84
5:22 Lasters varaktighet ................ 84
fr trbaserade material ................. 85
5:24 Karakteristisk brfrmga hos
trfrband...................................... 93
Del 2, Boverkets konstruktionsregler, BKR
Innehll

22
och provning ....................................... 99
tillstnd ..........................................99
5:32 Dimensionering i bruksgrns-
tillstnd ........................................ 110
provning....................................... 113
5:4 Material ....................................... 114
5:41 Konstruktionsvirke............... 114
5:42 Limtr .................................. 115
5:43 Konstruktionsskivor............. 115
5:44 Frband................................ 116
5:5 Utfrande .................................... 117
5:51 Virke .................................... 117
5:52 Frband................................ 117
5:6 Kontroll ....................................... 118
5:61 Grundkontroll....................... 118
5:62 Tillggskontroll.................... 118
6 Murverkskonstruktioner ...................... 119
6:1 Frutsttningar ............................ 119
6:11 har upphvts genom (BFS
2010:2). ........................................ 119
och provning ..................................... 119
6:21 Dimensioneringsvrden ....... 119
(BFS 2010:2)................................ 120
6:3 har upphvts genom (BFS 2010:2).
.......................................................... 120
(BFS 2010:2)................................ 120
(BFS 2010:2)................................ 121
(BFS 2010:2)................................ 121
.......................................................... 121
(BFS 2010:2)................................ 121
(BFS 2010:2)................................ 121
(BFS 2010:2)................................ 122
(BFS 2010:2)................................ 122
(BFS 2010:2)................................ 122
.......................................................... 122
(BFS 2010:2)................................ 122
.......................................................... 122
(BFS 2010:2)................................ 122
(BFS 2010:2)................................ 122
7 Betongkonstruktioner .......................... 123
7:1 Krav ............................................ 123
7:11 Bestndighet ........................ 123
7:12 Motstnd mot vattenintrngning
..................................................... 123
7:2 Frutsttningar ............................ 124
(BFS 2003:6)................................ 124
fr betong..................................... 124
fr armering ................................. 128
7:24 Spnnkrafter......................... 128
7:25 Mtt- och formavvikelser..... 128
och provning ..................................... 129
7:31 Dimensionering i
brottgrnstillstnd ........................ 129
bruksgrnstillstnd....................... 136
provning....................................... 138
7:34 Redovisning ......................... 138
7:4 Material ....................................... 139
7:41 Delmaterial till betong ......... 139
7:42 Betongmassa ........................ 139
7:43 Armering och ingjutningsgods
..................................................... 140
7:44 Frtillverkade betongelement
..................................................... 142
7:5 Utfrande .................................... 142
7:51 Tillverkning av betongmassa142
7:52 Betongarbeten...................... 143
7:53 Formbyggnad och formrivning
..................................................... 143
7:54 Armering.............................. 143
..................................................... 144
Innehll

23
B
K
R

I
n
n
e
h
l
l

B
K
R

I
n
n
e
h
l
l

7:56 Speciella betongarbeten....... 145
7:6 Kontroll ...................................... 145
7:61 Allmnt................................ 145
7:62 Mottagningskontroll av
betongmassa ................................ 146
7:63 Mottagningskontroll av
armering ...................................... 146
7:64 Mottagningskontroll av fabriks-
tillverkade betongelement ........... 146
7:65 Utfrandekontroll ................ 146
8 Stlkonstruktioner ............................... 147
8:1 Krav............................................ 147
8:11 Seghet.................................. 147
8:12 Bestndighet ........................ 147
8:2 Frutsttningar............................ 147
8:21 Laster................................... 148
..................................................... 148
och provning..................................... 151
tillstnd........................................ 151
bruksgrnstillstnd....................... 155
provning ...................................... 155
8:4 Material ...................................... 156
8:41 Skruvfrband....................... 156
8:42 Tillsatsmaterial .................... 156
8:43 Egenskaper i tjockleks-
riktningen .................................... 157
8:5 Utfrande.................................... 157
8:51 Hantering av material .......... 157
8:52 Bearbetning ......................... 157
8:53 Svetsfrband........................ 158
8:54 Skruvfrband....................... 158
8:55 Mttnoggrannhet vid
tillverkning och montering .......... 159
8:56 Rostskydd............................ 160
8:57 Montering............................ 160
8:6 Kontroll ...................................... 160
8:61 Grundkontroll ...................... 161
8:62 Tillggskontroll ................... 161
9 Aluminiumkonstruktioner................... 163
9:1 Frutsttningar............................ 163
och provning..................................... 163
9:21 Dimensioneringsvrden....... 163
9:22 har upphvts genom (BFS
2010:2). ....................................... 163
.......................................................... 164
9:319:312 har upphvts genom
(BFS 2010:2). .............................. 164
(BFS 2010:2). .............................. 164
9:49:6 har upphvts genom (BFS
2010:2). ............................................ 164
10 Brfrmga vid brand ....................... 165
10:1 Krav.......................................... 165
10:11 Skerhet mot brott och
instabilitet vid brand.................... 166
och provning..................................... 166
10:21 Bestmning av brfrmgan
genom klassificering.................... 166
10:22 Bestmning av brfrmgan
genom dimensionering, baserad p
modell av naturligt brandfrlopp. 167
Bilaga 1.................................................. 169
Bilaga 2.................................................. 177
vergngsbestmmelser ........................ 187
Sakregister till BKR............................... 191


24
1 Inledning

25
B
K
R

I
n
n
e
h
l
l

1
B
K
R

I
n
l
e
d
n
i
n
g

Boverkets freskrifter om ndring i
verkets konstruktionsregler (1993:58)
freskrifter och allmnna rd;
Utkom frn trycket
den 25 januari 2010

Omtryck
beslutade den 19 januari 2010.

Informationsfrfarande enligt frordningen (1994:2029) om tekniska regler
har genomfrts
1
.
Med std av 19 plan- och byggfrordningen (1987:383) och 18 frordnin-
gen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m., freskriver
Boverket i frga om verkets konstruktionsregler (BFS 1993:58)
2

dels att avsnitten 5:522, 6:11, 6:2116:214, 6:22, 6:36:622, 9:229:6 ska
upphra att glla,
dels att rubriker och avsnitten 1:1, 1:21, 1:4, 1:5, 1:6, 1:7, 2:114, 2:13, 2:321,
2:4, 2:62, 3:41, 3:431, 3:432, 4:31, 4:3131, 5:11, 5:2, 5:21, 5:22, 5:23, 5:241,
5:243, 5:245, 5:311, 5:3121, 5:3122, 5:3123, 5:3125, 5:322, 5:323, 5:33, 5:41,
5:411, 5:412, 5:413, 5:414, 5:415: 5:42, 5:43, 5:441, 5:442, 5:524, 5:62, 6, 6:1,
6:2, 6:21, 7, 7:231, 7:41, 7:43, 7:61, 8:221, 8:224, 8:531, 9, 9:1, 9:2, 9:21 och
bilagan ska ha fljande lydelse,
dels att det ska infras fyra nya avsnitt med ny rubrik 1:41, 1:42, 5:324 och
7:44.

Frfattningen kommer drfr att ha fljande lydelse frn och med den dag d
denna frfattning trder i kraft.

1
Anmlan har gjorts enligt Europaparlamentets och rdets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett
informationsfrfarande betrffande tekniska standarder och freskrifter och betrffande freskrifter fr
informationssamhllets tjnster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 398L0034), ndrat genom Europa-
parlamentets och rdets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 398L0048).
2
Frfattningen omtryckt BFS 1998:37 och senast ndrad BFS 2008:7.
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 1:1 Allmnt
1 Inledning 1:2 Freskrifterna

26
1 Inledning
1:1
3
Allmnt
Denna frfattning innehller regler om brfrmga, stadga och bestndighet hos
brande konstruktioner m.m. Frfattningen innehller freskrifter och allmnna
rd till fljande lagar och frordningar (huvudfrfattningarna):
plan- och bygglagen (1987:10), PBL,
lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m.,
BVL,
frordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk,
m.m., BVF. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Ytterligare freskrifter och allmnna rd med avseende p byggnaders
egenskaper finns i Boverkets byggregler (BFS 1993:57), BBR.
Ytterligare bestmmelser om typgodknnande m.m. finns i Boverkets
freskrifter och allmnna rd om typgodknnande och tillverknings-
kontroll (BFS 1995:6). (BFS 1998:39).
1:2 Freskrifterna
Freskrifterna gller
nr en byggnad uppfrs,
nr en byggnad byggs till fr tillbyggda delar,
nr en byggnad ndras fr tillkommande byggnadsdelar,
fr mark- och rivningsarbeten samt
fr tomter som tas i ansprk fr bebyggelse.
Freskriften gller ven p motsvarande stt i tillmpliga delar vid upp-
frande, tillbyggnad och ndring av andra byggnadsverk n byggnader, vilkas
brfrmga, stadga och bestndighet har betydelse fr mnniskors hlsa och
skerhet genom att brister i dessa egenskaper kan medfra risk fr allvarliga
personskador.
Freskrifterna gller ej bergtunnlar och bergrum. (BFS 2003:6).

3
Senaste lydelse BFS 2003:6.
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 1:2 Freskrifterna
1 Inledning 1:3 De allmnna rden

27
B
K
R

I
n
n
e
h
l
l

1
B
K
R

I
n
l
e
d
n
i
n
g

Allmnt rd
Av 14 andra stycket BVF framgr att vid tillmpning av kraven vid till-
byggnad och annan ndring ska hnsyn tas till ndringens omfattning och
byggnadens frutsttningar.
Av 18 BVF fljer att ocks andra myndigheter kan ha rtt att meddela
freskrifter rrande byggnaders utformning m.m. (BFS 2007:20).
1:21
4
Dispens vid flyttning av byggnadsverk
Allmnt rd
Om uppfrandet avser ett byggnadsverk som behver flyttas kan, enligt
19 b BVF, den nmnd som fullgr kommunens uppgifter inom bygg-
nadsverksomrdet i vissa fall ge dispens frn krav i denna frfattning. D
en sdan dispens inte fr medfra en oacceptabel risk fr mnniskors hlsa
eller skerhet lr avsteg frn skerhetsniverna i denna frfattning normalt
inte kunna medges. (BFS 2010:2).

1:22 Mindre avvikelser frn freskrifterna i denna frfattning
Om det finns srskilda skl och byggnadsprojektet nd kan antas bli tekniskt
tillfredsstllande och det inte finns ngon avsevrd olgenhet frn annan syn-
punkt, fr byggnadsnmnden i enskilda fall medge mindre avvikelser frn fre-
skrifterna i denna frfattning. (BFS 2007:20).
Allmnt rd
Byggnadsnmnden kan ge sin stndpunkt till knna i protokoll frn bygg-
samrd enligt 9 kap. 8 PBL. (BFS 2007:20).
1:3 De allmnna rden
De allmnna rden innehller generella rekommendationer om tillmpningen av
freskrifterna i denna frfattning och i huvudfrfattningarna och anger hur bygg-
herren kan eller br handla fr att uppfylla freskrifterna. Det str dock byggher-
ren fritt att vlja andra lsningar och metoder, om dessa uppfyller freskrifternas
krav.
De allmnna rden kan ven innehlla vissa frklarande eller redaktionella
upplysningar.

4
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 1:3 De allmnna rden
1 Inledning 1:4 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper

28
De allmnna rden fregs av texten Allmnt rd och r tryckta med mindre
och indragen text i anslutning till den freskrift som de hnfr sig till.
(BFS 2007:20).
1:4
5
Byggprodukter med bestyrkta egenskaper
Med byggprodukter med bestyrkta egenskaper avses i denna frfattning pro-
dukter som tillverkats fr att permanent ing i byggnadsverk och som antingen
a) r CE-mrkta,
b) r typgodknda och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestmmelserna i
1820 BVL,
c) har produktcertifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats fr nda-
mlet och fr produkten i frga enligt 14 lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll, eller
d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och ut-
fallet drav fr byggprodukten fortlpande vervakas, bedms och godknns av
ett certifieringsorgan som ackrediterats fr ndamlet och fr produkten ifrga
enligt 14 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Produkten ska tfljas av en
deklaration om verensstmmelse utfrdad av tillverkaren som refererar till den
fr byggprodukten gllande specifikationen som kan vara en standard eller full-
stndiga tillverkningshandlingar.
Fr att byggprodukten ska anses ha bestyrkta egenskaper ska verifieringen vid
tillmpning av alternativ c) och d) ovan ha en sdan omfattning och kvalitet att
det skerstlls att avsedda material- och produktegenskaper uppfylls. Verifierin-
gen ska motsvara minst vad som r beslutat fr CE-mrkning av liknande
produkter. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Byggprodukter vars egenskaper bestyrkts enligt alternativen a), c) eller d)
innebr inte att produkten bedmts mot svenska krav p byggnadsverk i
denna frfattning eller i Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), BBR, utan
enbart att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egen-
skaper som medfljer. (BFS 2010:2).

Dr denna frfattning hnvisar till allmnna rd eller handbcker i vilka be-
greppet typgodknda eller tillverkningskontrollerade material och produkter
anvnds ska detta ersttas med begreppet byggprodukter med bestyrkta egen-
skaper enligt detta avsnitt. (BFS 2010:2).

5
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 1:4 Byggprodukter med bestyrkta egenskaper
1 Inledning 1:5 Europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)

29
B
K
R

I
n
n
e
h
l
l

1
B
K
R

I
n
l
e
d
n
i
n
g

1:41 vergngsperiod.
Nr en harmoniserad standard eller en riktlinje fr europeiskt tekniskt godkn-
nande fr den aktuella produkten har offentliggjorts, gller enbart bestyrkande
enligt alternativ a) i avsnitt 1:4. Standarden eller riktlinjen kan innehlla en ver-
gngsperiod som faststllts och publicerats i Europeiska Gemenskapens Tidning
eller Boverkets frfattningssamling, BFS 1999:17, freskriftsserie TEK. I sdana
fall gller ven andra bestyrkanden n enligt alternativ a) till vergngsperiodens
slut. (BFS 2010:2).

1:42 msesidig erknnande
Ssom bestyrkande i enlighet med alternativ c) och d) i avsnitt 1:4 godtas ven
ett bestyrkande utfrdat av ett organ frn ett annat land inom EES, om organet
1. r ackrediterat fr uppgiften mot kraven i SS-EN 45011 av ett ackredit-
eringsorgan som uppfyller och tillmpar SS-EN ISO/IEC 17011,
2. p annat stt erbjuder motsvarande garantier i frga om teknisk och yrkes-
mssig kompetens samt garantier om oberoende eller
3. utsetts att utfra sdana uppgifter i enlighet med den ordning som anges i
Artikel 16 i rdets direktiv av den 21 december 1988 om tillnrmning av med-
lemsstaternas lagar och andra frfattningar om byggprodukter (89/106/EEG).
Med den svenska utgvan av EN-standarden i frga (SS-EN) jmstlls varje
standard som utan ndringar av innehllet verfr denna EN-standard till en
nationell standard i ett annat land. (BFS 2010:2).
1:5
6
Europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)
Europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) som verfrts till svenska
standarder och som ger metoder fr att verifiera byggnadsverks brfrmga,
stadga och bestndighet fr anvndas som alternativ eller komplettering till vad
som freskrivs i denna frfattning. I de fall eurokoderna frutstter nationella
val kommer dessa att ges i Boverkets freskrifter och allmnna rd om tillmp-
ning av europeiska konstruktionsstandarder, (BFS 2008:8), EKS. I de fall inga
sdana regler har beslutats gller denna frfattning.
Vid dimensionering av en enskild byggnadsverksdel eller av byggnadsverks-
delar som samverkar tillmpas genomgende antingen denna frfattning eller
eurokoder med tillhrande EKS. (BFS 2010:2).

6
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 1:5 Europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)
1 Inledning 1:6 Terminologi
1:7 Hnvisningar

30
Allmnt rd
Det innebr t.ex. att
dimensionering av ett bjlklagselement, dvs. bjning, skjuvning etc.,
eller
kontroll av totalstabiliteten
antingen utfrs helt enligt denna frfattning eller helt enligt eurokoder
med tillhrande EKS. (BFS 2010:2).

Vid anvndning av eurokoder i denna frfattning ska de tillhrande svenska
nationella val i Boverkets freskrifter och allmnna rd om europeiska kon-
struktionsstandarder (BFS 2008:8), EKS, beaktas. (BFS 2010:2).
1:6 Terminologi
Termer som inte srskilt frklaras i huvudfrfattningarna eller i dessa fre-
skrifter och allmnna rd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums
publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95. (BFS 2010:2).

1:7 Hnvisningar
De standarder, freskrifter eller andra texter som freskrifterna och de allmnna
rden hnvisar till anges i en bilaga. I bilagan anges i frekommande fall ven
vilken utgva av exempelvis en standard som hnvisningen avser. (BFS 2010:2).

Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 2:1 Krav
2 Allmnna regler fr brande konstruktioner

31
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

2:1 Krav
2:11 Krav i brottgrnstillstnd
2:111 Materialbrott och instabilitet
Brande konstruktioner ska utformas och dimensioneras s att skerheten mot
materialbrott och mot instabilitet i form av knckning, vippning, buckling och
dylikt r betryggande under konstruktionens utfrande, dess livslngd samt vid
brand.
Allmnt rd
Brott eller instabilitet kan ven uppkomma p grund av deformationer i
undergrunden.
2:112 Stjlpning, lyftning och glidning
Byggnadsverk och deras delar ska utformas och dimensioneras s att skerheten
mot stjlpning, lyftning och glidning r betryggande. (BFS 2003:6).
2:113 Olyckslast och fortskridande ras
Byggnadsverk ska utformas s att riskerna fr fortskridande ras r ringa. Detta
fr ske genom att de utformas och dimensioneras antingen s att de kan motst
olyckslast eller s att en primr skada begrnsas. Skadan fr inte medfra fort-
skridande ras och svr frstrelse fr ngon annan del av byggnadsverket n det
primra skadeomrdet och angrnsande omrden.
Srskilda tgrder behver inte vidtas fr byggnadsverk dr risken fr allvar-
liga olycksfall vid ett fortskridande ras r ringa eller fr byggnadsverk som r s
sm att en primr skada leder till total frstrelse. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Kravet fr olyckslast och fortskridande ras gller normalt endast bygg-
nadsverksdelar i skerhetsklass 3. Se Boverkets handbok Svngningar,
deformationspverkan och olyckslast. (BFS 2003:6).

Ett trapphus som utgr den enda utrymningsvgen i en byggnad ska alltid
dimensioneras fr olyckslast.

32
2:114
7
Skerhetsindex
Skerhetsindex, |, definierat enligt SS-ISO 2394, ska fr en byggnadsverksdel
vara
>
3,7 fr skerhetsklass 1,
>
4,3 fr skerhetsklass 2,
>
4,8 fr skerhetsklass 3.
Vid dimensionering med hnsyn till olyckslast och risken fr fortskridande
ras ska skerhetsindexet | vara minst 3,1 respektive 2,3.
Angivna |-vrden avser referenstiden 1 r. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Angivna partialkoefficienter i brottgrnstillstnd r berknade med hnsyn
till ovan angivna |-vrden och baserade p en kalibrering enligt NKB-
skrift nr 55, Retningslinjer for last- og sikkerhedsbestemmelser for
brende konstruktioner, 1987.
Om en sannolikhetsteoretisk metod anvnds r reglerna avseende
partialkoefficient vgledande. (BFS 2010:2).
2:115 Skerhetsklass
Med hnsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma
vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hnfras till ngon av
fljande skerhetsklasser:
skerhetsklass 1 (lg), liten risk fr allvarliga personskador,
skerhetsklass 2 (normal), ngon risk fr allvarliga personskador,
skerhetsklass 3 (hg), stor risk fr allvarliga personskador. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Utver krav p skerhetsklass, som endast r relaterad till personskada,
kan byggherren stlla hgre krav, t.ex. med hnsyn till sakskada.

Vid val av skerhetsklass ska fljande principer tillmpas.
Byggnadsverksdelar fr hnfras till skerhetsklass 1, om minst ett av
fljande krav r uppfyllt:
personer vistas endast i undantagsfall i eller invid byggnadsverket,
byggnadsverksdelen r av sdant slag att ett brott inte rimligen kan befaras
medfra personskador, eller
byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott inte leder till
kollaps utan endast till obrukbarhet.

7

33
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

Byggnadsverksdelar ska hnfras till skerhetsklass 3, om fljande frutstt-
ningar samtidigt freligger:
byggnadsverket r s utformat och anvnt att mnga personer ofta vistas i
eller invid det,
byggnadsverksdelen r av sdant slag att kollaps medfr stor risk fr
personskador, och
byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott leder till omedelbar
kollaps.
vriga byggnadsverksdelar ska hnfras till lgst skerhetsklass 2.
Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i brottgrnstillstnd ska
skerhetsklassen fr en byggnadsverksdel beaktas med hjlp av partialkoeffi-
cienten
n
p fljande stt:
skerhetsklass 1, partialkoefficient
n
= 1,0,
n
= 1,1,
n
= 1,2.

n
fr sttas lika med 1,0 oavsett skerhetsklass vid dimensionering med
hnsyn till
brand och
olyckslast och till risken fr fortskridande ras.
En frutsttning fr att angivna vrden p partialkoefficienten
n
i skerhets-
klasserna 2 och 3 enligt avsnitt 2:115 ska f utnyttjas r att dimensionerings-
kontroll utfrs. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Exempel p val av skerhetsklass

A Tv- och flervningsbyggnader av typen bostadshus (undantaget
enbostadshus), kontorshus, varuhus, sjukhus och skolor

Till skerhetsklass 3 br fljande byggnadsdelar rknas:
Byggnadens brande huvudsystem inklusive de byggnadsdelar,
som r oundgngligen ndvndiga fr systemets stabilisering.
Andra brverk, t.ex. pelare, balkar och skivor, vars kollaps inne-
br att bjlklagsyta >150 m
2
rasar.
Trappor, balkonger, loftgngar och andra byggnadsdelar som
tillhr byggnadens utrymningsvgar.

Bjlklagsbalkar som inte hr till skerhetsklass 3.
Bjlklagsplattor.
Takkonstruktion utom ltta ytbrverk av icke sprtt material.
De delar av tunga yttervggskonstruktioner (massa per area

34
> 50 kg/m
2
) som r belgna hgre n 3,5 meter ver markytan och som
inte hr till byggnadens brande huvudsystem.
Infstningar till yttervggskonstruktioner som r belgna hgre
n 3,5 meter ver markytan och som inte hr till byggnadens brande
huvudsystem.
Tunga mellanvggar (massa per area
>
250 kg/m
2
) som inte hr
till byggnadens brande huvudsystem.
Infstning av tunga undertak (massa per area
>
20 kg/m
2
).
Trappor som inte hr till skerhetsklass 3.

Ltta ytbrverk (massa per area
50 kg/m
2
) i yttertak av icke
sprtt material.
Ltta sekundra yttervggskonstruktioner av icke sprtt material.
Alla sekundra yttervggskonstruktioner (t.ex. vggreglar) i
byggnadens entrvning.
Ltta, icke brande innervggar.
Infstning av ltta undertak.
Sockelbalkar som inte br en vgg i skerhetsklass 2 eller 3.
Bjlklag p eller strax ver mark.

B Envningsbyggnader av typen hallbyggnader, vilkas takkonstruktioner
har stora spnnvidder (> 15 meter) och som anvnds fr sporthallar,
utstllningshallar, samlingslokaler, varuhus, skolor och sdana
industrilokaler dr mnga personer vistas

Byggnadens brande huvudsystem inklusive vindfrband och
stabiliserande system.
Rcken till lktare och dylikt invid strre hjdskillnader och vid
vilka ett stort antal personer kan vistas.
Konstruktioner som br strre traverser (
>
15 meter spnnvidd
och
>
20 ton lyftkapacitet).

Taksar och takpltar som inte har avstyvande eller stabiliserande
funktion. sar och pltar kan hnfras till skerhetsklass 1 om de r
infsta p ett sdant stt att yttertaket hnger kvar vid brott.
Infstning av tunga takelement (massa per area
>
50 kg/m
2
).
Tunga mellanvggar (massa per area
>
250 kg/m
2
).
Tunga undertak (massa per area
>
20 kg/m
2
).
Balkar fr mindre telfrar och traverser.


35
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

Sekundra yttervggskonstruktioner (t.ex. vggreglar) med hgst
6 meters hjd.
Ltta takelement.
Ltta innervggar.
Infstning av ltta undertak.
Sockelbalkar som inte br en vgg i skerhetsklass 2 eller 3.
Bjlklag p eller strax ver mark.

C Enbostadshus och andra sm byggnader i ett eller tv vningsplan

Byggnadens brande huvudsystem och trappor br hnfras till
skerhetsklass 2. I vrigt kan de skerhetsklasser som anges i punkt A
tillmpas.

D Envningsbyggnader, vilkas takkonstruktioner har sm spnnvidder
(< 15 meter) och som har samma anvndning som byggnaderna enligt
punkt B

Byggnadens brande huvudsystem br hnfras till skerhetsklass 2. I
vrigt kan de skerhetsklasser som anges i punkt B tillmpas.

E Byggnader som personer sllan vistas i eller invid

Byggnadens brande huvudsystem br hnfras till skerhetsklass 2
och dess sekundra konstruktioner till skerhetsklass 1, svida fr-
hllandet att personer sllan vistas i eller invid byggnaden med rimlig
skerhet kan vntas best i framtiden. Alla brande byggnadsdelar fr
sm byggnader som inte r strre n enbostadshus kan hnfras till
skerhetsklass 1.

F Geokonstruktioner

Skerhetsklass fr geokonstruktion beror bl.a. av ovanfrliggande
konstruktion. Grundkonstruktion kan i vissa fall hnfras till lgre
skerhetsklass n ovanfrliggande konstruktion.

G Jrnvgsbroar

Fr jrnvgsbroar och deras delar br skerhetsklasser enligt BV Bro
tillmpas.
(BFS 2003:6).

36
2:12 Krav i bruksgrnstillstnd
Allmnt rd
Utver angivna krav i bruksgrnstillstnd, som primrt endast r relaterade
till skerhet och hlsa, kan byggherren stlla hgre krav t.ex. med hnsyn
till utseende och komfort.
Finns inga andra krav kan, vid dimensionering med sannolikhets-
teoretisk metod i princip enligt SS-ISO 2394, risken fr verskridande av
bruksgrnstillstnd sttas till | = 1,3 2,3 beroende p typ av bruksgrns-
tillstnd.
Berkning av deformationer och svngningar br utfras enligt elast-
icitetsteorin med en berkningsmodell som p ett rimligt stt beskriver
konstruktionens styvhet, massa, dmpning och randvillkor. (BFS 2003:6).
2:121 Formndring och frskjutning
Byggnadsverksdelar och deras upplag ska ha sdan styvhet att deformationer
eller frskjutningar av byggnadsverksdelen vid avsedd anvndning inte inverkar
menligt p dess funktion eller skadar andra byggnadsverksdelar. Frutom den
omedelbara deformationen d lasten pfrs ska ocks beaktas inverkan av
lastens varaktighet och variationer,
byggnadsverksdelens milj, innefattande temperatur och fuktighet, samt
materialets lngtidsegenskaper. (BFS 2003:6).
2:122 Svngning
Byggnadsverksdelar ska utformas s att uppkomna svngningar inte upplevs
som besvrande. (BFS 2003:6).
2:123 Sprickor
Byggnadsverksdelars sprickbildning ska begrnsas i den mn det r ndvndigt
fr att skerstlla byggnadsverksdelens avsedda funktion och bestndighet.
(BFS 2003:6).
2:13
8
Bestndighet
Byggnadsverksdelar och material som ingr i brande konstruktioner ska antin-
gen vara naturligt bestndiga eller gras bestndiga genom skyddstgrder och
underhll s att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnd uppfylls under bygg-
nadsverkets livslngd. (BFS 2010:2).

8
2 Allmnna regler fr brande konstruktioner 2:2 Frutsttningar

37
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

Allmnt rd
Ytterligare krav rrande material eller skyddstgrder med avseende p
pverkan p inomhusmilj, nrmilj och mikrobiell tillvxt finns i avsnit-
ten 6:11 och 6:5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57), BBR.
(BFS 2010:2).

r permanent skydd inte mjligt ska frvntade frndringar av egenskaperna
beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska vid frutsatt underhllsbehov
utformas s att de pverkade delarna blir tkomliga fr terkommande skydds-
tgrder och underhll. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Med livslngd avses den vid dimensioneringen frvntade tid under vilken
konstruktionen med normalt underhll uppvisar erforderlig funktions-
duglighet. Om inte annat kan pvisas vara riktigare med hnsyn till bygg-
nadsverkets art br den dimensionerande livslngden fr konstruktioner i
skerhetsklass 2 och 3 vljas till minst
50 r fr byggnadsverksdelar som r tkomliga fr inspektion och
underhll och
100 r fr byggnadsverksdelar som inte r tkomliga fr inspektion
och underhll.
Om ngon annan livslngd n de ovan angivna vljs br detta anges i
bygghandlingarna. (BFS 2003:6).
2:2 Frutsttningar
2:21 Laster och lastkombinationer
De kombinationer av lasteffekt och brfrmga som ger den ogynnsammaste in-
verkan p en konstruktion och som kan frekomma samtidigt nr konstruktionen
uppfrs eller under dess livslngd ska beaktas.
Med hnsyn till lasters variation i tiden ska laster betraktas som permanenta
eller variabla laster eller som olyckslaster.
Laster ska betraktas som statiska eller dynamiska laster beroende p hur
snabbt de pfrs och hur konstruktionen pverkas av acceleration.
Laster med s mnga lastvariationer att utmattningsbrott kan upptrda ska be-
traktas som utmattningslaster. (BFS 2003:6).
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 2:2 Frutsttningar

38
Allmnt rd
Nr det gller byggnader behver normalt endast fljande laster betraktas
som utmattningslast:
Dynamiska krafter frn rrliga delar i maskiner.
Vindlast om inverkan av vindsttar eller virvelavlsning har
betydelse.
Last av kranar, traverser och andra transportanordningar kan vara
utmattningslast. (BFS 2003:6).

Laster som kan ge tidsberoende deformationer av betydelse ska betraktas som
lngtidslast.
Allmnt rd
Som lngtidslast br rknas:
All permanent last.
Tidsmedelvrdet,
1
Q
k
, av variabel last fr det ogynnsammaste ret
eller annan lmplig tidsperiod.

Med hnsyn till lasters frdelning i rummet, ska laster betraktas som bundna
eller fria.
Lastvrden ska i grligaste mn bestmmas med hjlp av statistiska metoder
och med std av empiriskt erhllna resultat.
Laster som kan upptrda samtidigt ska kombineras. Om sannolikheten r liten
fr att de upptrder samtidigt med stora vrden behver de inte kombineras.
(BFS 1998:39).
Allmnt rd
Fljande laster behver normalt inte kombineras:
koncentrerad last och utbredd nyttig last,
koncentrerad last och vanlig snlast p en konstruktion med spnn-
vidden < 2 meter,
nyttig last och vindlast p skyddsrcke,
nyttig last och snlast p balkong, stplatslktare, parkeringsdck
och grdsbjlklag. (BFS 1998:39).

Laster, som har en gemensam orsak och som r starkt beroende av varandra
och med stor sannolikhet upptrder med hga vrden samtidigt, ska rknas som
en enda last med samma partialkoefficient.
Det karakteristiska vrdet G
k
fr en permanent last ska motsvara det vrde
som med en sannolikhet av 50 % inte verskrids.

39
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

Det karakteristiska vrdet Q
k
fr en variabel last ska fr byggnader motsvara
det vrde som med en sannolikhet av 98 % inte verskrids ngon gng under ett
r, dvs. 98-procentsfraktilen. Fr klimatberoende laster motsvarar detta en upp-
repningstid p 50 r. Om byggnadsverkets avsedda livslngd, lastens karaktr
eller dimensioneringsfallet avsevrt avviker frn vad som anges i denna frfatt-
ning fr fraktiler eller upprepningstider som bttre motsvarar frutsttningarna
anvndas.
Det vanliga vrdet Q
k
fr en variabel last ska bestmmas med hnsyn till
lastens variation i tiden och till lastens variationskoefficient.
Nr last av inredning och personer ingr i en lastkombination ska svl den
bundna som den fria lastdelen vara delar av en enda variabel last och sttas
samma partialkoefficient
f
.
Det karakteristiska vrdet Q
ak
fr en olyckslast ska bestmmas med hnsyn
till lastens art.
Fr laster som inte anges i avsnitt 3 ska lastvrdet bestmmas i varje enskilt
fall och enligt de principer som anges i detta avsnitt.
Fr frtillverkade, brande byggnadsdelar ska vid dimensioneringen beaktas
de lasteffekter som kan uppkomma vid lagring, transport, lyftning och
montering. (BFS 2003:6).
2:22 Material
Vid bestmning av dimensioneringsvrdet fr en materialegenskap ska osker-
heten mellan vrdet p materialegenskapen, bestmd genom materialprovning,
och motsvarande vrde i den frdiga konstruktionen beaktas.
Det karakteristiska vrdet ska sttas till den nedre 5-procentsfraktilen fr ett
materials hllfasthetsegenskaper och fr deformationsegenskaper som pverkar
brfrmgan, om inget annat anges i respektive materialavsnitt. Fr deform-
ationsegenskaper som inte pverkar brfrmgan vljs 50-procentsfraktilen.
2:23 Mtt- och formavvikelser
Mtt- och formavvikelser ska beaktas vid dimensioneringen, om de r av betyd-
else fr verifiering av att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnden r upp-
fyllda. Hrvid fr mttavvikelser hos enskilda konstruktionsdelar och byggnads-
stommar behandlas var fr sig.
Allmnt rd
Om fler tryckta element samverkar, kan konstruktionens lutning berknas
enligt Betonghandboken Konstruktion, avsnittet 3.4:222 respektive K18,
avsnittet 18:56. (BFS 1995:18).
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 2:3 Dimensionering genom berkning och provning

40
2:3 Dimensionering genom berkning och provning
Dimensionering ska ske genom berkning, provning eller genom ngon
kombination drav. Berkning och provning fordras dock inte, om detta r
uppenbart obehvligt.
En frdig konstruktion har tillrcklig stadga nr ranglighet, svajning (svng-
ningar), besvrande sprickbildningar, deformationer och dylikt frekommer i
endast obetydlig omfattning. (BFS 1995:18).
2:31 Berkningsmodeller och metoder
Berkningar ska baseras p en berkningsmodell som i rimlig utstrckning be-
skriver konstruktionens verkningsstt i aktuella grnstillstnd. Vald berknings-
modell och ingngsparametrar ska redovisas.
Om oskerheten hos en berkningsmetod r stor, ska man ta hnsyn till detta.
Vid berkning av tvngskrafter ska konstruktionens verkningsstt i aktuellt
grnstillstnd beaktas. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Exempel p faktorer som br beaktas r
eftergivlighet hos upplag, inspnning och avstyvning,
tillggskrafter och tillggsmoment orsakade av deformationer,
lastexcentriciteter,
samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar,
tidseffekter samt
byggmetoder. (BFS 2003:6).
2:32 Partialkoefficientmetoden
2:321
9
Allmnt
Vid dimensionering enligt partialkoefficientmetoden ska skerheten beaktas med
hjlp av srskilda partialkoefficienter fr last och brfrmga.
Skerheten mot verskridande av brott- eller bruksgrnstillstnd r vid
partialkoefficientmetoden betryggande om fljande villkor r uppfyllt.
(BFS 2003:6).

9

41
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

d d
R S s
(a)

Dr ) , , , (
S d d d d
a f F S S =

och ) , , , (
R d d d
C a f R R =

BETECKNINGAR

d index som anger dimensionerande vrde

S lasteffekt

F last

a geometrisk parameter

S

partialkoefficient fr berkningsmodell av lasteffekt

R brfrmga

f materialegenskap enligt avsnitt 2:323

C
grnsvrde, t.ex. strsta deformation fr vilket funktionskravet r
uppfyllt

R

partialkoefficient fr berkningsmodell av brfrmga.
(BFS 2003:6).

Allmnt rd
Alternativ formulering och mer generell tolkning av villkor (a) framgr av
SS-ISO 2394. (BFS 2003:6).

Dimensionerande vrdet fr en last r

F F
d f k
= eller F F
d f k
=
(b)

dr F
k
r karakteristiskt lastvrde, lastreduktionsfaktor som multiplicerad
med F
k
ger vanligt lastvrde och
f
r en partialkoefficient enligt avsnitt 2:322.
Produkten F
k
ingr i lastkombinationer.
Dimensionerande brfrmga eller grnsvrde i bruksgrnstillstnd R
d
ska
bestmmas med ledning av dimensionerande vrdet fr aktuellt material enligt
avsnitt 2:323 och reglerna i avsnitten 49.

42
Nr partialkoefficienter som baseras p samma fraktil r olika i denna fr-
fattning och i annan klla ska vrden enligt denna frfattning anvndas vid
verifiering av byggnadsverkets brfrmga och stadga. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Exempel p ovanstende typ av kllor kan vara produkthandbcker eller
produktspecifikationer. (BFS 2010:2).
2:322 Dimensionerande lastkombinationer
De lastvrden som anges i avsnitt 3 ska tillmpas vid dimensionering, om inget
annat kan pvisas vara riktigare.
De lastkombinationer och partialkoefficienter som anges i fljande tabeller
ska tillmpas fr byggnader. Fr andra byggnadsverk fr andra lastkombinatio-
ner och partialkoefficienter tillmpas frutsatt att minst samma skerhet uppns i
brott- och bruksgrnstillstnd. Vrdet p variabel last ska sttas lika med noll,
om detta ger en ogynnsammare lasteffekt. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Fr jrnvgsbroar br lastvrden, lastkombinationer och partialkoefficien-
ter enligt BV Bro tillmpas. (BFS 2003:6).

Vid dimensionering med hnsyn till utmattning fr
f
fr variabel last sttas
till 1,0.
Tabell 2:322a Freskrivna lastkombinationer 14, tillhrande partialkoefficient
f

och lastvrden fr brottgrnstillstnd i allmnhet

Last Lastkombination

1 2 3 4

Permanent last

Tyngd av byggnads-
verksdelar

bunden last, G
k
1,0 G
k
0,85 G
k
1,15 G
k
1,0 G
k

fri last, A G
k
- 0,1 G
k

Tyngd av jord
1
och vatten
vid medelvattenstnd G
k

1,0 G
k
1,0 G
k
1,0 G
k
1,0 G
k

Variabel last

En variabel last Q
k
1,3 Q
k
1,3 Q
k

vriga variabla laster,
vanligt vrde Q
k

1,0 Q
k
1,0 Q
k

1
Betrffande jordtryck se avsnitt 3:2.
(BFS 2003:6).

43
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

Allmnt rd
Lastkombination 1 r vanligtvis dimensionerande.
Lastkombination 2 kan vara dimensionerande, om tyngden av en bygg-
nadsverksdel r gynnsam och har betydelse fr konstruktionens skerhet,
t.ex. vid lyftning och stjlpning av konstruktioner.
Lastkombination 3 kan vara dimensionerande, om de variabla lasterna
r sm i frhllande till de permanenta.
Lastkombination 4 kan vara dimensionerande, om tyngdens frdelning
ver konstruktionen r av vsentlig betydelse i frhllande till inverkan av
vriga laster, t.ex. fr moment i bgar och momentet kring momentnoll-
punkter i spnnbetongbalkar. (BFS 2003:6).
Tabell 2:322b Freskrivna lastkombinationer 57, tillhrande partialkoefficient
f

och lastvrden fr brottgrnstillstnd vid olyckslast, vid fortskrid-
ande ras respektive vid brand


5 6 7

Permanent last

Tyngd av byggnadsverksdelar,
jord och vatten under medelvattenytan G
k

1,0 G
k
1,0 G
k
1,0 G
k

Variabel last

Alla variabla laster Q
k

fr vilka > 0,5
1,0 Q
k
1,0 Q
k

fr vilka > 0,25 1,0 Q
k

Olyckslast

En olyckslast Q
ak
1,0 Q
ak

Last som fljd av brand Q
ak
1,0 Q
ak

(BFS 2003:6).
Allmnt rd
Lastkombination 5 br normalt endast tillmpas fr byggnadsverksdelar i
skerhetsklass 3. (BFS 2003:6).

Lastkombination 6 ska tillmpas efter en lokal skada fr den resterande delen
av konstruktionen.
Allmnt rd
Den lokala skadan kan ven vara frorsakad av brand. (BFS 1998:39).


44
Lastkombination 7 som gller vid brand ska innehlla en termisk last Q
ak
som
antingen ska bestmmas efter standardbrandkurvan enligt avsnitt 4:2 i SS-EN
13501-2 eller p basis av energibalansmetod och med aktuell brandbelastning.
Se ven avsnitt 10 och BBR avsnitt 5:8. (BFS 2005:18).
Tabell 2:322c Freskrivna lastkombinationer 8 och 9, tillhrande partialkoeffi-
cient
f
och lastvrden fr en konstruktion i bruksgrnstillstnd
8 9
Permanenta laster G
k
1,0 G
k
1,0 G
k

Variabel last
En variabel last med karakteristiskt vrde Q
k
1,0 Q
k

vriga variabla laster med vanligt vrde Q
k
1,0 Q
k

Alla variabla laster med vanligt vrde Q
k
1,0 Q
k

Lastkombination 8 ska tillmpas vid dimensionering mot permanent skada i
bruksgrnstillstnd.
Allmnt rd
Exempel p permanent skada r
permanent nedbjning av en balk eller ett bjlklag som kan orsaka
skada p andra byggnadsverksdelar eller ventyra vattenavrinningen,
permanenta sprickor som kan pverka bestndigheten.
Om skadeorsaken r lngtidslast utgr 1,0 Q
k
och erstts med
1

enligt 2:21. (BFS 2003:6).

Lastkombination 9 ska tillmpas vid dimensionering mot tillflliga olgen-
heter i bruksgrnstillstnd.
2:323 Dimensionerande materialvrden
Dimensionerande materialvrden ska normalt bestmmas ur formeln
f
f
d
k
m n
=
k
q

(a)
k faktor som utnyttjas fr material vars brfrmga r beroende
av fuktfrhllanden, volym under spnning och lastens
varaktighet.
f
k
det karakteristiska vrdet p en materialegenskap, t.ex.
materialets hllfasthet eller elasticitetsmodul.

45
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

q

faktor som beaktar systematiska skillnader mellan den
materialegenskap som erhlls genom provning och den
verkliga konstruktionens materialegenskap. Om inget annat
anges i respektive materialavsnitt fr sttas till 1,0.
m

partialkoefficient som beaktar oskerheten vid bestmningen av
brfrmga. Oskerheten i berkningsmodell inkluderas
normalt i
m
om inte annat anges i respektive materialavsnitt.
n

partialkoefficient som beaktar skerhetsklassen i brottgrns-
tillstnd. I bruksgrnstillstndet fr
n
sttas till 1,0.

Enligt formel (a) i 2:321 kan f
d
pverka bde S
d
och R
d
, t.ex. vid vissa jord-
trycksbelastade konstruktioner. I sdana fall fr
n
sttas till aktuellt vrde p den
sida av olikhetstecknet dr inverkan r strst och till 1,0 p den andra sidan.
Om inget annat anges i resp. materialavsnitt fr
m
sttas till 1,0 vid
dimensionering
fr olyckslast,
med hnsyn till fortskridande ras,
med hnsyn till brand och
i bruksgrnstillstnd.
Dimensionerande brfrmgan R
d
vid brand ska i brottgrnstillstnd bestm-
mas enligt freskrifterna i avsnitt 10. (BFS 2003:6).
2:33 Dimensionering genom provning
Planering, utfrande och utvrdering av provning ska genomfras p sdant stt
att den verkliga konstruktionen fr samma tillfrlitlighet med hnsyn till
relevanta grnstillstnd och lastfrutsttningar som om dimensionering utfrts
genom berkning.
Allmnt rd
Vid bestmning av en konstruktions brfrmga genom provning br den
karakteristiska brfrmgan definieras som den nedre 5-procentsfraktilen
bestmd p 75 procents konfidensniv. Vid bestmning av en konstruk-
tions deformationsegenskaper br det karakteristiska vrdet definieras som
50-procentsfraktilen bestmd p 75 procents konfidensniv.
I Boverkets handbok Dimensionering genom provning finns beskrivnin-
gar av frutsttningar, planering och genomfrande samt metoder fr be-
stmning av
karakteristiska vrden och
dimensioneringsvrden.
2 Allmnna regler fr brande konstruktioner 2:4 Material
2:5 Projektering och utfrande
2:6 Kontroll
46
Partialkoefficienter fr bestmning av dimensioneringsvrden ges, med
undantag fr geokonstruktioner, i respektive materialavsnitt.
(BFS 1995:18)
2:34 Redovisning
Brande konstruktioner ska redovisas p ritningar och i andra handlingar p
sdant stt att det kan kontrolleras att kraven p brfrmga, stadga och be-
stndighet r uppfyllda.
2:4 Material
Material till brande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha knda,
lmpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse fr
deras anvndning. (BFS 2010:2).
2:5 Projektering och utfrande
En konstruktion ska
projekteras och utfras av kompetent personal p ett fackmssigt stt,
projekteras s att arbetet kan utfras p ett sdant stt att avsedd utform-
ning uppns och s att frutsatt underhll kan ske,
utfras enligt upprttade bygghandlingar.
Vid utfrandet ska tillses att avvikelser frn nominella mtt inte verstiger
gllande toleranser.
Avvikelser frn bygghandlingar eller tgrder som inte anges p ngon bygg-
handling, ssom hltagningar, ursparningar och slitsar, fr utfras frst sedan det
klarlagts att byggnadsverksdelens funktion inte ventyras. Samrd ska ske i er-
forderlig grad med den som ansvarar fr konstruktionshandlingarna.
Fr stabilisering under monteringstiden ska provisorisk stagning anordnas.
(BFS 2003:6).
2:6 Kontroll
2:61 Dimensioneringskontroll
Med dimensioneringskontroll avses i dessa freskrifter kontroll av dimensioner-
ingsfrutsttningar, bygghandlingar och berkningar. (BFS 1995:18).
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 2:6 Kontroll

47
2
B
K
R

A
l
l
m
n
n
a

r
e
g
l
e
r
.
.
.

Allmnt rd
Denna kontroll br utfras av en person som inte tidigare deltagit i
projektet. (BFS 1998:39).
2:62
10
Mottagningskontroll och utfrandekontroll
Med mottagningskontroll avses i dessa freskrifter byggherrens kontroll av att
material och produkter har frutsatta egenskaper nr de tas emot p byggplatsen.
Vid denna kontroll ska material och produkter
identifieras,
granskas och
provas svida de inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt
avsnitt 1:4.
Byggherren mste drutver frvissa sig om att byggproduktens egenskaper vid
anvndning mjliggr uppfyllande av kraven i denna frfattning och i Boverkets
byggregler (BFS 1993:57), BBR. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Byggprodukter vars egenskaper bestyrkts enligt alternativen a), c) eller d) i
avsnitt 1:4 innebr inte att produkten bedmts mot svenska krav p bygg-
nadsverk i denna frfattning eller i Boverkets Byggregler (BFS 1993:57),
BBR, utan enbart att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av pro-
duktens egenskaper som medfljer.
Fr byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 behver
byggherren inte gra ngon egen provning av dessa egenskaper. Mottag-
ningskontrollen kan d inskrnkas till att endast avse identifiering, kontroll
av mrkning, granskning och att med ledning av produktdeklarationen av-
gra om byggprodukten r lmplig fr aktuell anvndning. (BFS 2010:2).

Med utfrandekontroll avses i dessa freskrifter byggherrens kontroll av att
tidigare inte verifierbara projekteringsfrutsttningar som r av betydelse
fr skerheten r uppfyllda samt att
arbetet utfrs enligt gllande ritningar och andra handlingar. (BFS 2003:6).
2:621 Grundkontroll och tillggskontroll
Med grundkontroll avses i dessa freskrifter den generella kontrollen av
material, produkter och arbetsutfrande. (BFS 1995:18).

10

48
Allmnt rd
Materialspecifika regler fr grundkontroll finns i respektive material-
avsnitt.

Med tillggskontroll avses i dessa freskrifter den specifika kontroll som ska
ske av
konstruktionsdetaljer som har avgrande betydelse fr konstruktionens br-
frmga, stadga eller bestndighet,
konstruktionsdetaljer med speciellt utfrande samt
pverkan p omgivningen.
Fr tillggskontrollen ska en plan upprttas. (BFS 2004:9).
Allmnt rd
Materialspecifika regler fr tillggskontroll finns i respektive material-
avsnitt.
2:63 Dokumentation
Resultaten av utfrda kontroller ska dokumenteras. Eventuella avvikelser med
tillhrande tgrder ska noteras liksom andra uppgifter av betydelse fr den frd-
iga konstruktionens kvalitet. (BFS 2003:6).
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:1 Egentyngd av byggnadsverksdelar
3 Laster 3:2 Jordlast och jordtryck

49
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

3 Laster
De lastvrden som anges i detta avsnitt ska tillmpas vid dimensionering enligt
partialkoefficientmetoden.
Laster frutstts ha statiska verkningar, svida det inte srskilt anges att en
last r dynamisk.
3:1 Egentyngd av byggnadsverksdelar
Egentyngd av byggnadsverksdelar ska antas vara permanent och bunden last.
Tyngden av sdana byggnadsverksdelar som ltt kan avlgsnas, flyttas eller
kompletteras ska rknas som variabel fri last ). 1 ( = (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Last frn icke brande vggar r inte inrknade i nyttig last i avsnitt 3:4.
3:2 Jordlast och jordtryck
Tyngd av jord ska antas ge dels vertikal last, jordlast, dels horisontalt eller nra
horisontalt tryck, jordtryck. Jordlast och jordtryck, orsakade av jordens egen-
tyngd, ska antas vara permanent och bunden last. Fljande undantag gller dock:
Om en viss jordvolym kan antas bli avlgsnad ska dess inverkan antas vara
en variabel fri last med
f
= 1,0 och = 1.
Inverkan av tillflliga jordarbeten ska bedmas frn fall till fall och klassi-
ficeras med hnsyn till arbetets art och kompenserande tgrder.
Inverkan av last p markytan, ska klassificeras p samma stt som lasten
sjlv.
Jordlasten ska berknas p grundval av jordens tunghet, varvid hnsyn ska tas
till grundvattennivn, eventuella markuppfyllnader eller avlastningar av jord-
lagren genom schaktning. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Om jordens tunghet ej r skerstlld genom mtningar och provningar br
ett fr det aktuella dimensioneringsfallet frsiktigt valt vrde anvndas.
(BFS 2003:6).

Jordtrycket ska berknas med hnsyn till jordens egenskaper, grundvatten-
nivn, den stdjande konstruktionens utformning, styvhet och rrelsemjligheter
samt vriga inverkande faktorer enligt reglerna i avsnitt 4. (BFS 1995:18).
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:2 Jordlast och jordtryck
3 Laster 3:3 Vattentryck

50
Allmnt rd
Om inte hgre laster freskrivs, br det frutsttas att yttre last p mark-
ytan intill konstruktionen bestr av minst q
k
= 2 kN/m
2
utbredd last = 1
eller, dr s r tillmpligt, av en fordonslast enligt avsnitt 3:43.
Det br observeras att jordtryck kan uppkomma frutom av jord-
materialets egentyngd och yttre last ven av tjlskjutning, fuktsvllning
och packning.
3:3 Vattentryck
De vattenstnd i sjar och i grundvatten som bestmmer vattentryck, ska normalt
bestmmas p grundval av observationer p platsen.
Allmnt rd
Om observationer saknas fr aktuellt objekt, kan dimensioneringen
baseras p nrliggande observationspunkter och p en frsiktig
bedmning.

Vattentrycket ska delas upp i tv delar, varav en rknas som permanent last
och en som variabel last.
Som permanent last ska rknas
vattentrycket vid medelvattenstnd i vattendrag och sjar, eller
vattentrycket vid grundvattnets medelniv.
Som variabel lastdel ska rknas skillnaden mellan vattentrycket vid frekom-
mande vattenstnd och det permanenta vattentrycket. Baserar sig dessa vrden
p uppmtta vattenstnd som hgsta hgvattenyta, HHW, respektive lgsta lg-
vattenyta, LLW, ska dessa, med beaktande av mtperiodens lngd, omrknas till
karakteristiska vrden enligt avsnitt 2:21. (BFS 1995:18).
Allmnt rd
Karakteristiskt lastvrde q
k
br vljas s att det svarar mot HHW eller
LLW och vanligt lastvrde q
k
s att det svarar mot normalhgvattenyta,
MHW eller normallgvattenyta, MLW.
Dimensioneringsvrdet q
d
br i berkningsmodellen begrnsas till vad
som r fysikaliskt mjligt. (BFS 1998:39).

Inverkan av tillfllig snkning av grundvattennivn ska bedmas frn fall till
fall och klassificeras med hnsyn till arbetets art och kompenserande tgrder.
Vattentrycket ska som regel antas vara statisk last. Statiskt vattentryck ska
rknas som bunden last.
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:3 Vattentryck
3 Laster 3:4 Nyttig last

51
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

Dynamiska krafter, orsakade av snabba vattentrycksfrndringar eller av
vgor, ska helt eller delvis rknas som fri last. (BFS 1998:39).
3:4 Nyttig last
Nyttig last ska antas vara variabel last.
3:41
11
Last av inredning och personer
Vertikal last av inredning och personer ska antas best av en utbredd last q
k
eller
en koncentrerad last Q
k
. De koncentrerade lasterna behver inte kombineras med
andra variabla laster. Den utbredda lasten ska antas best av tv lastdelar, en
bunden och en fri. Vid kombination av laster av inredning och personer ska
svl den bundna som den fria lasten vara delar av en enda variabel last.
Antalet fria lastdelar med vanligt vrde fr begrnsas till tre i en lastkombinat-
ion, t.ex. vid lastnedrkning. Antalet trngsellaster begrnsas dock inte.
Om lasten p ett vningsplan r beroende i tid och rum av den nyttiga lasten i
vriga plan, ska lastreduktionsfaktorn kas. Detta kan vara aktuellt fr lokal-
typer som tillhr lastgrupperna 2, 3 och 4, t.ex. byggnader innehllande flera
samlingslokaler som ofta anvnds samtidigt.
De i fljande tabell 3:41a angivna lasterna avser normal inredning. Laster frn
speciell inredning, t.ex. kassaskp, arkivhandlingar eller vattensngar, liksom
laster av gods och dylikt mste beaktas srskilt. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Last av arkiv och kassaskp i kontor kan betraktas som trngsellast.

De i fljande tabell 3:41a angivna vrdena fr fri last gller vid lastfall dr
den belastade arean fr fri last p ett vningsplan r hgst 15 m
2
fr lastgrupp 1
och 30 m
2
fr lastgrupp 2 och 3. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Om arean fr fri last r strre n angivna 15 respektive 30 m
2
, kan angivna
lastvrden fr lastgrupp 1, 2 och 3 (ven bunden lastdel) reduceras enligt
fljande. Lastvrdena frutstts avta linjrt ned till 0,7 av tabellens vrden
vid en belastad area som r 3 gnger strre n de hr angivna.

11
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:4 Nyttig last
3 Laster

52
Balkonger, altaner och takterrasser enligt tabell 3:41a punkt 5:1 ska samtidigt
med den utbredda ytlasten enligt fljande tabell 3:41a antas vara belastade med
en fri linjelast q
k
= 2 kN/m ( = 0,5) placerad 0,2 meter innanfr rckets inner-
kant lngs en sida parallell med fasaden. Bde utbredd last och linjelast ska an-
ses tillhra samma last med samma partialkoefficient. (BFS 1995:18).
Allmnt rd
Linjelasten kan antas vara frdelad p en bredd av 0,3 meter.
Tabell 3:41a Karakteristisk last och lastreduktionsfaktor .

Lastgrupp
Lokaltyp/utrymme
Utbredd last
kN/m
2

Bunden
lastdel
Utbredd last
5

kN/m
2

Fri lastdel
Koncentrerad
last
4, 5

kN

q
k
( = 1) q
k
q
k
( = 0)

1. Vistelselast 0,5 1,5 0,33 1,5

Rum i bostadshus och i hotell
inklusive kllarutrymmen.

Patientrum och personalrum i
vrdanstalter.

Inredningsbara vindsvningar.

2. Samlingslast 1,0 1,5 0,5 3,0

Lektionsrum i skolor, rum i daghem,
frelsningssalar.

Kontorsrum utan arkiv.

Lokaler fr restauranger, kafer samt
matsalar och kk i anslutning till
dessa.

Laboratorier.

Fria utrymmen i bibliotek.

Utrymmen med fasta sittplatser i
samlingslokaler ssom kyrkor,
konsertsalar, teatrar och biografer.

3. Trngsellast 0 4,0 0,5 3,0

Utrymmen
3
utan fasta sittplatser i
kyrkor, konsertsalar, teatrar och
biografer.

Museer, utstllningslokaler.

Frsljningslokaler i varuhus och
butiker.

Gymnastiksalar, sporthallar,
3 Laster

53
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

Lastgrupp
Lokaltyp/utrymme
Utbredd last
kN/m
2

Bunden
lastdel
Utbredd last
5

kN/m
2

Fri lastdel
Koncentrerad
last
4, 5

kN

q
k
( = 1) q
k
q
k
( = 0)
danslokaler.

Lktare med enbart sittplatser.

Korridorer
1
i skolor.

Loftgngar, utom fr lokaltyp 5:2 och
5:3.

Trappor, utom fr lokaltyp 5:2 och
5:3.

4. Tung last 0 5,0 0,5 3,0

Lktare med enbart stplatser.

Lokaler med ltt industri och
hantverk.

5. Speciella laster

5:1 Balkonger, altaner, takterrasser. 0 2,0 0,5 1,5
2

5:2 Vindsutrymme med minst 0,6
meter fri hjd och med fast trappa till
vindsutrymmet.
0,5 0,5 0 0,5

Vindsutrymme med minst 0,6 meter
fri hjd och med tilltrde genom
lucka med begrnsad storlek (max.
1 x 1 meter).
0 0,5 0,5 0,5

5:3 Trappor och loftgngar i en- och
tvvnings bostadshus samt trappor
inom lgenheter.
0 2,0 0,33 1,5

5:4 Grdsbjlklag utan fordonstrafik. 0 4,0 0,5 3,0
1
Fr korridorer i vrigt ska samma lastvrden antas glla som gller fr den lokaltyp i vilken
en korridor ingr.
2
Fr smhus fr Q
k
sttas till 1,0 kN.
(BFS 2010:2).
Allmnt rd
3
Lastfrutsttningarna fr dessa lokaltyper/utrymmen kan ofta frenklas
genom att man vljer ett lastvrde mellan q
k
= 2,5 (bunden plus fri lastdel
fr utrymme med fasta sittplatser) och 4,0 kN/m
2
(bunden plus fri lastdel
fr utrymme utan fasta sittplatser) fr den jmnt frdelade lasten. Last-
vrdet br vljas med beaktande av frhllandet mellan arean med fasta
sittplatser och den fria arean.
3 Laster

54
4
Den koncentrerade lasten Q
k
= 1,5 kN br antas verka p en cirkulr yta
med diametern 25 mm och den koncentrerade lasten Q
k
= 3,0 kN p en yta
med mtten 100 mm 100 mm.
5
Krafter orsakade av personer i snabb, kraftig rrelse r inte inkluderade i
angivna laster. (BFS 2010:2).

Yttertak ska antas vara belastade med en enstaka koncentrerad last Q
k
= 1 kN,
( = 0). Fr yttertak med genomtrampningsskydd fr den koncentrerade lasten
Q
k
sttas till noll i brottgrnstillstnd. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Lasten br antas frdelad p en cirkulr yta med 50 mm diameter.

Byggnadsdelar ska dimensioneras fr krafter orsakade av personer i snabb,
kraftig rrelse (hopp, sprng, fall eller dylikt).
Ett skyddsrcke till en trappa, balkong, terrass och dylikt ska berknas fr en
linjelast enligt fljande tabell 3:41b. Om brott i skyddsrcken till lktare och
dylikt kan medfra att ett stort antal mnniskor faller ned, ska linjelasten q
k

uppg till minst 3,0 kN/m. Lasten ska antas verka vinkelrtt mot verkantens
lngdriktning men i godtycklig riktning. Lasten ska betraktas som fri med ( =
0).
Lastvrden i fljande tabell 3:41b ska antas glla ven vid dimensionering av
yttervggar. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Lasten kan drvid antas verka horisontalt lngs en linje 1,0 meter ver
golvytan och vid ett fnster lngs underkanten p fnstret.

Brande vggar, pelare och liknande konstruktioner ska antas vara belastade
med en godtyckligt placerad koncentrerad horisontal last Q
k
av minst 1,0 kN
( = 0). Front under rcke fr vilken linjelasten q
k
r 3,0 kN/m ska antas vara
belastad med en godtyckligt placerad koncentrerad horisontal last Q
k
av minst
3,0 kN ( = 0). (BFS 1999:46).
3 Laster

55
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

Tabell 3:41b Karakteristisk linjelast mot rcke.
Karakteristisk fri utbredd last enligt
tabell 3:41a, kN/m
2

Karakteristisk linjelast mot rcke
q
k
s 2,0 kN/m
2
0,4 kN/m
q
k
> 2,0 kN/m
2
0,8 kN/m
3 kN/m
1

1

Om brott i skyddsrcke till lktare och dylikt kan medfra att ett stort antal mnniskor faller
ned.
(BFS 1998:39).
Allmnt rd
Lasten kan antas frdelad p en cirkulr yta med 100 mm diameter.
3:42 Last av styckegods och massgods samt silotryck
Last av styckegods, massgods och dylikt ska berknas p grundval av godsets
tunghet. Lasten ska antas vara fri med de begrnsningar som betingas av fr-
hllandena.
Karakteristiskt och vanligt vrde p lasten ska normalt bestmmas enligt
avsnitt 2:21. Om s inte r mjligt, fr det karakteristiska vrdet antas vara den
strsta last, som tillts belasta ett bjlklag. Lastreduktionsfaktorn fr hrvid
bestmmas frn fall till fall.
Silotryck ska bestmmas med beaktande av fyllningsmassans fysikaliska
egenskaper och hanteringsstt samt silons utformning och farligaste lagrings-
hjd.
3:43 Last av fordon, transportanordningar och maskiner
3:431
12
Last av fordon
Fordon ska antas ge variabla fria laster.
Personbilar i garage och i parkeringshus ska antas ge en jmnt frdelad
vertikal last av q
k
= 2,0 kN/m
2
( = 1,0) samt en koncentrerad vertikal last av Q
k

= 10 kN ( = 1,0) som verkar p en yta med mtten 100 mm x 100 mm. Laster-
na behver inte antas verka samtidigt. Pelare, vggar och liknande konstruktio-
ner ska antas bli utsatta fr en koncentrerad horisontal last Q
k
= 5 kN ( = 0,0).

12
3 Laster

56
Allmnt rd
Om inte annat pvisas vara riktigare, kan lasten antas verka p en yta med
mtten 250 mm x 250 mm inom omrdet 0,51,0 meter ver golvet.

Byggnader i vilka enstaka lastade tyngre fordon i allmn vg- eller gatutrafik
kan vntas kra in, t.ex. fr lastning eller lossning, ska dimensioneras fr en last-
grupp ( = 0) enligt fljande figur 3:431a. Lastfltet ska placeras p ogynnsam-
maste stt inom det omrde som fordonet kan trafikera. Vidare ska inverkan av
en bromskraft Qk = 100 kN i lastfltets lngdriktning beaktas.
Bjlklag i garage fr uppstllning av skrymmande fordon, ssom bussar och
renhllningsfordon, ska dimensioneras fr lasten frn den tyngsta typ av fordon
som kan bli aktuell med hnsyn till det totala utrymmet i garaget. Fr denna last
ska lastreduktionsfaktorn sttas till 1,0.
Bjlklag till grdar, p vilka endast utryckningsfordon, mindre lastfordon eller
arbetsfordon kan vntas kra, ska dimensioneras fr 40 % av en lastgrupp ( =
0) enligt fljande figur 3:431a och fr inverkan av en bromskraft Q
k
= 50 kN.
Fr placering av lastgruppen och bromskraften gller vad som ovan anges fr
enstaka lastade tyngre fordon i allmn vg- eller gatutrafik.

Figur 3:431a Freskriven last av fordon

0,6 m
0,2 m
0,5 m
2,0 m 3,0 m
Lastyta
Lastflt
1,5 m > 6,0 m >
0,5 m
inkl dynamiskt
tillskott
Q
k
= 210 kN
Q
k
Q
k
Q
k
2
Q
k
2
Q
k
2
Q
k
2
Q
k
2
Q
k
2
Q
k
3 Laster

57
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

Om specialfordon med en av verksamheten betingad utformning frekommer
i en byggnad, t.ex. buss- och godsterminal, brandstation eller flyghangar, ska de
brande byggnadsdelarna dimensioneras fr svl fordonets hjultryck som total-
last kade med ett dynamiskt tillskott. Dessa laster ska bestmmas med beaktan-
de av fordonets art och den trafikerade ytans beskaffenhet, t.ex. i frga om
ojmnheter. Lastreduktionsfaktorn ska normalt sttas till 1,0.
Allmnt rd
Ett lgre vrde p lastreduktionsfaktorn fr specialfordon kan anvndas,
om det r motiverat av verksamhetens art. Det dynamiska tillskottet br i
sdant fall antas vara lgst 25 %, om det inte genom srskild underskning
visas att ett lgre vrde r motiverat.

Pelare, vggar och liknande konstruktioner, som kan bli utsatta fr pkrning,
ska minst dimensioneras fr en koncentrerad horisontell last Q
k
= 5 kN ( = 0).
(BFS 1998:39)

Allmnt rd
Byggnadsverk som kan bli utsatta fr allmn vg- eller gatutrafik br
dimensioneras fr laster enligt BRO 2004, 21.22.
Byggnadsverk som kan bli utsatta fr jrnvgstrafik br dimensioneras
fr laster enligt BV Bro. (BFS 2010:2).
3:432
13
Last av kranar, traverser och dylikt
Kranar, traverser och dylikt ska antas ge upphov till vertikala och horisontala
laster. (BFS 2010:2).
3:433 Last av maskiner och dylikt
Last av maskiner och av material eller produkter som frekommer tillsammans
med maskinerna ska normalt antas vara variabel last. Lasten av en fast instal-
lerad del av en maskin med entydigt definierad och skert bestmd egentyngd
fr dock antas vara permanent.
Last av ltt flyttbara maskiner ska betraktas som fri last. Lasten av en fast in-
stallerad maskin fr efter omstndigheterna antas vara helt bunden eller best av
en bunden och en fri lastdel.

13
3 Laster

58
Vid bestmning av last av maskiner ska ven beaktas sdan last som kan upp-
trda vid montering, reparation och dylikt, t.ex. last av maskindelar p bjlklaget
i maskinens nrhet och last i lyftglor.
Dynamisk inverkan av maskiner ska beaktas.
Allmnt rd
Det dynamiska tillskottet kan utan srskild utredning bestmmas till 25 %
av maskinens tyngd.
3:434 Last av hissmaskiner och dylikt
De konstruktioner som br upp hissmaskiner, maskin till persontransportr, lyft-
skivor, gejder och dylikt ska dimensioneras fr de laster som hrrr frn dessa.
Hissmaskinrummets golv, inklusive golvlucka, ska dimensioneras fr sdana
tillflliga laster som frekommer vid transport och upplggning av hissmaskin-
delar, dock minst q
k
= 2,0 kN/m
2
som fri last ( = 0). (BFS 1995:18).
3:5 Snlast
Snlast ska antas vara variabel och bunden last och den ska bestmmas som
tyngden per horisontal area.
Vid bestmning av snlast ska ven inverkan av byggnadsverkets form och
snanhopningar till fljd av vindpverkan, ras och glidning beaktas. Snlastens
tyngd ska bestmmas enligt fljande formler (a) och (b).

S C S
k t 0
=
(a)
k
S S = (b)
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:5 Snlast
3 Laster

59
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

BETECKNINGAR
S
k
karakteristiskt vrde fr snlast p tak

formfaktor som beror av takytans form och av risk fr sn-
anhopning till fljd av vind, ras och glidning
Ct termisk koefficient som beror p energifrluster genom tak
eller annan termisk pverkan
S
0
snlastens grundvrde p mark enligt fljande figur 3:5a eller
vrden enligt bilaga 2 baserat p kartan
S snlastens vanliga vrde

lastreduktionsfaktor enligt tabell i fljande figur 3:5a
(BFS 2007:20).

Allmnt rd
C
t
r normalt = 1,0. Fr tak med liten vrmeisolerande frmga ver
varaktigt uppvrmt utrymme kan C
t
sttas mindre n 1,0.
Exempel p lmpliga formfaktorer och p C
t
finns i Boverkets handbok
Sn- och vindlast. (BFS 2007:20).
3 Laster

60
Figur 3:5a Zoner fr snlast p mark, S
0
som med en sannolikhet av 0,98 inte
verskrids under ett r. Lasten r baserad p sndjupsmtningar
frn 148 st meteorologiska stationer kombinerad med tre olika,
geografiskt relaterade, densitetsvrden vid tiden fr maximalt
sndjup.

Snlastens grundvrde Lastreduktionsfaktor
S
0
(kN/m
2
)
5,5 0,8
4,5 0,8
3,5 0,8
3,0 0,8
2,5 0,7
2,0 0,7
1,5 0,7
1,0 0,6
(BFS 2006:11).

3 Laster 3:6 Vindlast

61
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

I figur 3:5a angiven freskriven snlast p mark r baserad p upprepnings-
tiden 50 r. Om byggnadsverkets avsedda livslngd r avsevrt kortare n den
dimensionerande livslngd som anges i 2:1 fr en snlast p mark med en upp-
repningstid som minst motsvarar livslngden anvndas fr byggnadsverksdelar i
skerhetsklass 1 och 2. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Om byggnadsverkets avsedda livslngd r avsevrt lngre n den dimens-
ionerande livslngd som anges i 2.1 br anvndning av snlast p mark
med en upprepningstid som motsvarar livslngden vervgas.
(BFS 2003:6).
3:6 Vindlast
Vindlast ska antas vara variabel last och fr betraktas som bunden inom ramen
fr de variationer som ges fr olika formfaktorer. Undantag fr gras om ett
vindbelastat freml har stor utstrckning i sidled och om lastens frdelning r
vsentlig fr lasteffektens storlek. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
En tredjedel av den totala vindlasten kan i sdana fall betraktas som fri.
(BFS 1999:46).

Vid berkning av vindlast fr antas att vindriktningen r horisontal, men i
vrigt godtycklig.
Fr vindbelastade freml med liten dmpning och styvhet ska vindlastens
dynamiska inverkan beaktas.
Det karakteristiska vrdet W
k
fr vindlasten ska bestmmas ur fljande
formler (a) och (b).

W
k
= q
k
A (a)
q
k
= C
dyn
C
exp
q
ref
(b)

Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:6 Vindlast
3 Laster

62
BETECKNINGAR

dimensionsls formfaktor som beror av vindriktning och
belastade byggnadsverksdelars och fremls form
q
k
karakteristiskt vrde p vindens hastighetstryck
A area av vindbelastad yta
C
dyn
vindsttsfaktor, som r definierad i Boverkets handbok
Sn- och vindlast. Fr konstruktioner med stor dmpning
och styvhet r C
dyn
endast beroende av byggnadsverkens
hjd h och terrngens rhetsparameter z
0
. Fr konstruk-
tioner med liten dmpning och styvhet beror C
dyn
ven av
konstruktionens dynamiska egenskaper
C
exp
exponeringsfaktor, som beror av hjd ver mark z till den
punkt p eller yta av byggnadsverken fr vilken vind-
lasten ska bestmmas, terrngparametern | och terrn-
gens rhetsparameter z
0
, definierad enligt Boverkets
handbok Sn- och vindlast
q
ref

referenshastighetstryck av referensvindhastigheten v
ref
,
dvs. 0,5 v
2

ref
. Referensvindhastigheten v
ref
som framgr
av nedanstende figur (a), svarar mot en medelvind-
hastighet under 10 minuter fr terrngtyp II p hjden 10
meter och med upprepningstiden 50 r
(BFS 2003:6).

Allmnt rd
Exempel p lmpliga formfaktorer och metoder fr berkning av vindlast
finns i Boverkets handbok Sn- och vindlast. (BFS 1998:39).

Om byggnadsverkets avsedda livslngd r avsevrt kortare n i den dimen-
sionerande livslngd som anges i 2:1 fr en referensvindhastighet som svarar
mot en medelvindhastighet under 10 minuter fr terrngtyp II p hjden
10 meter med en upprepningstid som minst motsvarar livslngden anvndas fr
byggnadsverksdelar i skerhetsklass 1 och 2. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Om byggnadsverkets avsedda livslngd r avsevrt lngre n den dimens-
ionerande livslngd som anges i 2:1 br anvndning av en vindlast med en
upprepningstid som motsvarar livslngden vervgas. (BFS 2003:6).
3 Laster

63
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

Det karakteristiska vrdet fr vindlastens komposant parallellt med en yta fr
bestmmas enligt formel (a), om formfaktorn erstts med faktorn
t
.
Det karakteristiska vrdet fr den totala vindlast som verkar p byggnads-
verksdelar eller freml, t.ex. innertak, innervggar, stnger och fackverks-
master, fr bestmmas enligt formel (a), om formfaktorn erstts med faktorn
tot
.
Det vanliga vrdet fr vindlasten ska bestmmas ur fljande formel (c).

W = W
k

(c)
med W
k
enligt formel (a) och lastreduktionsfaktorn = 0,25.
(BFS 2003:6).

3 Laster

64
Figur 3:61a Referensvindhastigheten v
ref
i m/s, dvs. medelvindhastighet under
10 minuter p hjden 10 meter ver markyta med rhetsparameter
z
0
= 0,05 och med upprepningstiden 50 r. (BFS 2003:6).

3 Laster 3:7 Is- och strmtryck
3:8 Deformationspverkan och olyckslast

65
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

3:7 Is- och strmtryck
Is- och strmtryck ska beaktas.
Allmnt rd
Istryck kan orsakas av temperaturndringar hos ett fast istcke, av strm-
tryck p ett fast istcke eller av drivande is. Last av istryck r beroende av
lokala frhllanden, konstruktionens utformning och isens egenskaper.
Vattenstndsvariationer kan ge upphov till vertikal lyft- och phngslast.

Istrycket ska frutsttas verka i niv med vattenytan. Istryck ska anses vara fri
variabel, statisk last som i vissa fall kan ge upphov till dynamisk inverkan.
Last av istryck behver inte frutsttas uppdelad i dellaster.
3:8 Deformationspverkan och olyckslast
Deformationspverkan och olyckslast ska beaktas. (BFS 1995:18).
Allmnt rd
Lmpliga metoder fr bestmning av deformationspverkan och olyckslast
finns i Boverkets handbok Svngningar, deformationspverkan och
olyckslast. Handbokens modell fr beskrivning av maximal respektive
minimal karakteristisk lufttemperatur under en timme erstts med nedan-
stende kartor eller vrden enligt bilaga 2 baserade p respektive karta.
(BFS 2007:20).
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:8 Deformationspverkan och olyckslast
3 Laster

66
Figur 3:8a Karakteristisk maximal lufttemperatur under en timme som med en
sannolikhet av 0,98 inte verskrids under ett r. Temperaturen r
baserad p mtningar frn 148 st meteorologiska stationer.
(BFS 2006:11).

Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:8 Deformationspverkan och olyckslast
3 Laster

67
3
B
K
R

L
a
s
t
e
r

Figur 3:8b Karakteristisk minimal lufttemperatur under en timme som med en
sannolikhet av 0,98 inte verskrids under ett r. Temperaturen r
baserad p mtningar frn 148 st meteorologiska stationer.
(BFS 2006:11).

Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 3:9 Lngtidslast
3 Laster

68
3:9 Lngtidslast
Allmnt rd
Fr de laster som behandlas i avsnitt 3 kan fljande vrden p
1
anvndas
vid bestmning av lngtidslast. (BFS 2003:6).
Tabell 3:9 Lastreduktionsfaktor
1
fr lngtidslast
Lasttyp
1

Last av inredning och personer
Utbredd vertikal last
bunden lastandel (inredning) 1,0
fri lastandel (personer)
i samlingslokaler 0,2
i vriga lokaler 0
Koncentrerad last 0
Last av varor, massgods etc.
efter omstndigheterna, dock lgst 0,5
Last av fordon i garage och parkeringshus 0,5
Last av fordon i byggnader i vrigt 0
Last av traverser, kranar och andra lyftanordningar i
normala fall 0
Last frn maskiner och dylikt i permanent lge 1
Last frn vriga maskiner:
(Vrdet bestms med hnsyn till frhllandena)

Snlast
Norrland 0,2
Svealand 0,15
Gtaland 0,1
Vindlast 0
(BFS 2003:6).

4 Geokonstruktioner 4:2 Frutsttningar

69
4
B
K
R

G
e
o
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

4 Geokonstruktioner
4:1 Krav
Allmnt rd
Allmnna krav finns i avsnitt 2:1.

Geokonstruktioner ska utformas s att
de inte orsakar sdana frndringar av jord- och grundvattenfrhllanden
att skador uppkommer i nrbelgna byggnader och anlggningar,
de inte oskligt frsvrar planerad anvndning av intilliggande mark samt
de inte skadas av tjlrrelser eller av rrelser orsakade av markuppfyllna-
der, avschaktningar, grundvattensnkningar, erosion eller vegetation.
Utformning av geokonstruktioner ska ske med hnsyn till samverkan mellan
konstruktion och undergrund.
Allmnt rd
Den kraftomfrdelning som kan ske till fljd av konstruktionens och
undergrundens styvhet br beaktas.
4:2 Frutsttningar
Allmnt rd
Allmnna frutsttningar finns i avsnitt 2:2.
4:21 Geotekniska klasser (GK)
Geokonstruktioner ska dimensioneras, utfras och kontrolleras i ngon av de
geotekniska klasserna GK1, GK2 eller GK3. GK1 fr inte tillmpas fr geokon-
struktioner i skerhetsklass 3. Verifieringen enligt avsnitt 2:3 ska, fr geokon-
struktioner i GK3, ha en sdan omfattning och kvalitet att en niv motsvarande
GK2 aldrig underskrids. Detaljerade regler fr GK3 lmnas inte.
4 Geokonstruktioner

70
Allmnt rd
GK1 och GK2 kan vljas om freskriftens krav avseende geokonstruktio-
ner i skerhetsklass 3 samt frutsttningar enligt fljande tabell 4:21a r
uppfyllda. Om frutsttningarna fr GK2 inte r uppfyllda, br GK3
tillmpas. Vl dokumenterad lokal erfarenhet kan ven beaktas vid val av
geoteknisk klass.
Tabell 4:21a Frutsttningar fr tillmpning av geoteknisk klass 1
(GK1) respektive geoteknisk klass 2 (GK2).
Faktor Geoteknisk klass 1
(GK1)
Geoteknisk klass 2
(GK2)
Jord-, berg- och
grundvatten-
frhllanden
Undergrunden br, om
den utstts fr strre be-
lastning n 5 kPa, best
av fga kompressibel jord
eller berg.
Undergrunden r sdan
att jordens och bergets
egenskaper kan bestm-
mas med vldokumen-
terade och allmnt
accepterade metoder.
Porvattentrycken r lgre
n de som motsvarar en
fri grundvattenyta i niv
med schaktbotten, svida
inte omfattande lokal er-
farenhet visar att erforder-
lig schaktning under
grundvattenytan kan ske
med liten risk.
Porvattentrycken r lgre
n de som motsvarar en
fri grundvattenyta bel-
gen hgst 1,0 meter ver
schaktbotten alternativt
vattenytan i schakten.
Geokonstruktion Liten, konventionell och
relativt enkel
geokonstruktion.
Allmn praktisk erfaren-
het freligger av geokon-
struktionen. Dimensio-
nering och utfrande sker
med allmnt accepterade
metoder.
Omgivnings-
frhllanden
Risk fr ras och skred
freligger inte.
Nrliggande konstruktio-
ner och anlggningar r
belgna p sdant av-
stnd att geokonstruktio-
nen inte pverkar deras
stabilitet och deformatio-
ner.
Omgivningsfrhllandena
r sdana att de inte
vsentligt frstorar kon-
sekvenserna av brott
eller deformationer i geo-
konstruktionen.

4 Geokonstruktioner

71
4
B
K
R

G
e
o
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Exempel p geokonstruktioner fr vilka GK1 kan tillmpas:
Grundkonstruktion till byggnad med normala krav p begrnsning av
sttningars storlek och jmnhet. Den dimensionerande lasten i brottgrns-
tillstnd uppgr till hgst 250 kN frn enstaka pelare och hgst 100 kN/m
frn vgg eller flera nrliggande pelare. Lastresultantens lutning i frhl-
lande till lodlinjen verstiger ej 5. Fyllningslagret under grundkonstrukt-
ionen har hgst 1 meters tjocklek och bestr av packad sjlvdrnerande
friktionsjord. Plarna r oskarvade, frtillverkade, slagna och i huvudsak
spetsburna.
Stdkonstruktioner, inklusive kllarvggar, fr vilka skillnaden mel-
lan motfyllningshjderna p konstruktionens bda sidor r hgst 2 meter,
och terfyllningen inte packas med tyngre redskap n vibratorplatta,
100 kg.
Uppfyllnader vars mktighet r mindre n 3 meter.
Schakter ovan grundvattenytan med djup mindre n 1,5 meter i silt
eller ls kohesionsjord och mindre n 3,0 meter i fast jord.
Exempel p geokonstruktioner fr vilka GK2 kan tillmpas:
Grundkonstruktioner fr vilka dels dimensionerande vertikal last i
brottgrnstillstnd frn enstaka pelare inte verstiger 5 MN respektive
1 MN/m frn vgg eller flera nrliggande pelare, dels medelvrdet av
dimensionerande vertikalrrelse i bruksgrnstillstnd r mindre n
0,05 meter.
Geokonstruktioner som medfr schakt till hgst 1,5 meters djup i
silt, 3,0 meters djup i lera och 5,0 meters djup i friktionsjord.
Plade grundkonstruktioner som utfrs med vldokumenterade och
allmnt accepterade metoder.
4:22 Geoteknisk utredning
En geoteknisk utredning ska utfras fr alla brande geokonstruktioner. Utred-
ningen ska klarlgga de geotekniska frutsttningarna fr geokonstruktionens
utformning och utfrande. Utredningens detaljeringsgrad ska anpassas till kon-
struktionens geotekniska klass.
Tillgngliga uppgifter om jord-, berg- och grundvattenfrhllanden samt upp-
gifter om berrda byggnaders grundlggning ska sammanstllas.
Ytterligare geotekniska underskningar fr geokonstruktioner i GK1 erfordras
inte om fljande krav uppfylls:
Tillgngliga uppgifter ger underlag fr en sker bedmning av omrdets
mark- och grundvattenfrhllanden.
En besiktning av aktuellt omrde bekrftar att frekomst av lsa, kompres-
sibla jordlager inte befaras. Den aktuella besiktningen ska utfras av en geo-
tekniker.
4 Geokonstruktioner

72
Geotekniska flt- och laboratorieunderskningar ska i GK2 och GK3 utfras i
sdan omfattning att information erhlls om jord-, berg- och grundvattenfrhl-
landena i de avseenden som har betydelse fr geokonstruktionens skerhet,
funktion och omgivningspverkan. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Frutom tillrcklig information fr sker och ekonomisk dimensionering,
utfrande och kontroll av brande konstruktioner br de geotekniska
underskningarna ge erforderlig information fr dimensionering av
drneringstgrder, tjlisoleringar och tgrder fr att frhindra hygieniska
olgenheter, orsakade av radongas eller andra mnen som kan avges frn
marken.
Informationen br tolkas och sammanstllas, s att dimensionerings-
underlaget innehller bl.a. fljande uppgifter:
markytans topografi,
jordlagerfljd (material, lagergrnser),
grundvattenfrhllanden,
materialegenskaperna hos jord och berg,
angrnsande konstruktioners utformning, lge och kondition.
Resultaten av de geotekniska flt- och laboratorieunderskningarna br
dokumenteras i en separat rapport, som inte innehller ngra tolkningar,
berkningar eller rekommendationer. Dokumentationen br gras p plan-
och sektionsritningar samt i tabeller och diagram med anvndande av
Svenska geotekniska freningens beteckningssystem. Uppgifter br
lmnas om anvnda metoder och utrustningar, rstid, vderlek och under-
skningsledare, projekt, uppdragsgivare m.m. som kan vara av vrde vid
en tolkning av resultaten.

I GK3 ska den geotekniska utredningen ven omfatta de underskningar som
r erforderliga med hnsyn till de speciella frhllanden som medfrt att geo-
konstruktionen ska behandlas i GK3.
Karakteristiskt vrde fr en materialegenskap ska normalt bestmmas som dess
medelvrde. Systematiska skillnader mellan egenskapen vid underskning och i
verklig konstruktion (dimensioneringssituation), egenskapens tidsberoende samt
fel i parameterbestmningen ska beaktas.
Det karakteristiska vrdet och dess djupberoende ska bestmmas fr varje
lager fr sig i en jordprofil. Lagerindelningen i vertikal led och jordlagrets ut-
strckning horisontellt ska drvid vljas s att varje lager fr en homogen sam-
mansttning och samma geologiska historia.
4 Geokonstruktioner 4:3 Dimensionering genom berkning och provning

73
4
B
K
R

G
e
o
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Karakteristiskt vrde fr en materialegenskap fr ven bestmmas genom fr-
siktigt val med ledning av dokumenterad erfarenhet. Denna ska vara systemat-
iserad och formulerad som ett samband mellan skt egenskap och exempelvis
resultaten frn en sondering eller vrdet p en konsistensparameter eller dylikt.
4:24 Toleranser
Fr geokonstruktioner ska toleranser anges fr sdana mtt som har vsentlig
betydelse fr konstruktionens funktion.
Allmnt rd
Toleranser br t.ex. anges fr
niver p fyllningars veryta och schaktbottnar,
lutning p schaktslnter,
lge och lutning p plar,
avstnd till intilliggande byggnad, anlggning och annan belastning.
4:25 Bestndighet
De frndringar av jord- och bergmaterialens egenskaper som kan frutses ske
under geokonstruktionens livslngd ska beaktas vid val av dimensionerings-
frutsttningar och materialparametrar.
Allmnt rd
Allmnna regler om dimensionering finns i avsnitt 2:3. (BFS 1995:18).
4:31
14
Dimensionering i brottgrnstillstnd
Fr geokonstruktioner ska, utver frutsttningar enligt avsnitt 2, speciellt be-
aktas ett sdant brottgrnstillstnd som knnetecknas av att geokonstruktionens
rrelser medfr materialbrott eller frlust av upplag fr del av uppburen eller
nrbelgen brande konstruktion ven om jordens brfrmga inte verskrids.
Allmnt rd
Metod fr berkning av deformation br beakta ett eventuellt olinjrt
samband mellan last och deformation.

14
4 Geokonstruktioner

74
Dimensionering i brottgrnstillstnd, dr reglerna i avsnitten 4:31, 4:32 och
4:33 inte r tillmpliga, ska utfras enligt principerna i avsnitten 2:3 och 4:2.
Vrde p partialkoefficienten
m
ska vljas utifrn de frhllanden som anges
i fljande tabell 4:31a. (BFS 1995:18).
Tabell 4:31a Frhllande som ska beaktas vid val av partialkoefficienten
m
i
brottgrnstillstnd.
Gynnsamma frhllanden Ogynnsamma frhllanden
Materialegenskapen har erfarenhetsms-
sigt liten spridning.
Materialegenskapen har erfarenhets-
mssigt stor spridning.
Provningsresultaten frn geoteknisk under-
skning visar normal spridning.
Provningsresultaten frn geoteknisk under-
skning visar strre spridning n normalt.
Underskningarnas omfattning r stor och
medger en god bestmning av material-
egenskapen.
Underskningarnas omfattning r liten.
Underskningarna r utfrda med vldoku-
menterade metoder som ger reproducer-
bara resultat.
Underskningarna r utfrda med metoder
som visar dlig reproducerbarhet eller
metoder med begrnsat erfarenhetsunder-
lag.
Tillggskontroll av materialegenskapen. Ingen tillggskontroll av materialegen-
skapen.
Liten oskerhet vid versttningen frn
provningsresultat till skt egenskap hos
materialet.
Stor oskerhet vid versttningen frn
provningsresultat till skt egenskap hos
materialet.
Brottet r segt. Brottet r sprtt.
(BFS 1995:18).
Allmnt rd
Vid dimensionering av geokonstruktioner br
m
beakta oskerheten i det
bestmda vrdet p materialegenskapen medan
Rd
beaktar oskerheten i
berkningsmodell och berkningsantaganden.
Valet av
m
br ske med ledning av fljande tabell 4:31b och p sdant
stt att det lgre grnsvrdet i tabellen endast vljs om frhllandena i alla
avseenden r gynnsamma och att det vre grnsvrdet vljs om ogynnsam-
ma frhllanden r dominerande. I andra fall vljs rimligt mellanliggande
vrde p
m
. Om frhllandena i mnga avseenden r ogynnsamma, br de
geotekniska underskningarna kompletteras.
4 Geokonstruktioner

75
4
B
K
R

G
e
o
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Tabell 4:31b Partialkoefficienten
m
i brottgrnstillstnd.
Materialegenskap Partialkoefficienten
m

Modul och andra deformations-
parametrar
1,21,8
Hllfasthetsparametern tan 1,11,3
vriga hllfasthetsparametrar 1,62,0

Om geokonstruktionen har sdant funktionsstt eller sdan utstrckning
att brfrmgan inte bestms av lokalt vrde p materialegenskapen, kan
vrdet p
m
reduceras. Reduktion av
m
med 20 % kan gras i de fall d geo-
konstruktionens brfrmga bestms av materialegenskapens medelvrde.
Om brfrmgan i viss utstrckning bestms av ett lokalt vrde p mater-
ialegenskapen, kan rimlig reduktion med mellan 020 % gras. Vid be-
stmning av tan
d
br dock inte lgre vrde n
m
= 1,05 anvndas. Fr
vriga materialegenskaper br inte partialkoefficienten
m
vljas lgre n 1,0.
Vid dimensionering fr olyckslast kan partialkoefficienten
m
reduceras
med 10 %. Lgre vrde p
m
n 1,0 br dock inte anvndas.
Nr ett hgt vrde p en materialegenskap r ogynnsamt fr geokon-
struktionen, t.ex. vid bestmning av lasteffekten av en ptvingad deformat-
ion, br det dimensionerande vrdet vljas s att det minst motsvarar egen-
skapens 0,95 fraktil. (BFS 2010:2).
4:311 Jordtryck
4:3111 Geoteknisk klass 1 (GK1)
Allmnt rd
Allmnna regler om jordtryck finns i avsnitt 3:2.

Jordtryck frn ej packad terfyllning ska, fr drnerade och eftergivliga kon-
struktioner, berknas enligt fljande formel (a)

p k z q
d d d d
= + ( )

(a)

4 Geokonstruktioner

76

BETECKNINGAR
p
d
dimensionerande jordtryck p djupet z under markytan
k
d

dimensionerande jordtryckskoefficient fr terfyllningen. k
d

ska vljas enligt fljande:
0,35 fr sand och grus
0,5 fr silt
0,6 fr lera
d
terfyllningens tunghet (dimensioneringsvrde)
Z djup under markytan
q
d

yttre, jmnt frdelad dimensionerande last p markytan (jfr.
avsnitt 3:2), belgen nrmare konstruktionen n
1,5 grundlggningsdjupet

Fr styva konstruktioner ska jordtrycket antas vara 50 % strre.
Jordtryck som uppkommer p grund av packning ska i frekommande fall
srskilt beaktas.
Allmnt rd
Konstruktionen br utformas s att jordtrycket inte kar vintertid till fljd
av tjle.
4:312 Grundplattor
Krav i svl brottgrns- som bruksgrnstillstnd ska anses vara uppfyllda fr
grundplattor i GK1 om
lastresultanten inte avviker mer n 5 frn lodlinjen,
grundplattans bredd och grundlggningsdjup uppgr till minst 0,4 meter
vardera och
fljande villkor (a) r uppfyllt.
Krav avseende grundlggningsdjup gller dock inte vid grundlggning p
berg.

4 Geokonstruktioner

77
4
B
K
R

G
e
o
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

S
vd
s R
vd
(a)

BETECKNINGAR
S
vd

dimensionerande vertikal last i brottgrnstillstnd inklusive
egentyngd och eventuell terfyllning p konstruktionen
R
vd
dimensionerande vertikal brfrmga,
d
A
ef

d

dimensionerande grundtrycksvrde enligt fljande tabell
4:3121a
A
ef
effektiv fundamentarea b
ef
l
ef
enligt fljande figur 4:3121a
(BFS 1995:18).
Figur 4:3121a Mttfigur fr berkning av effektiv fundamentarea

4 Geokonstruktioner

78
Tabell 4:3121a Dimensionerande grundtrycksvrde fr plattor i geoteknisk klass 1
(GK1).
Material f
d
(kPa) Material f
d
(kPa)
Berg (ovittrat) 400 Sand 100
Morn 200 Silt 50
Grus 150 Fast lera
1
100
1
Karakteristisk skjuvhllfasthet > 50 kPa vid odrnerade frhllanden.

Fr sand och silt ska f
d
begrnsas till halva tabellvrdet, om grundvattenytan
r hgre belgen n en plattbredd under grundlggningsnivn.
Om olika jordlager frekommer inom ett djup av dubbla plattbredden rknat
frn grundlggningsnivn, ska dimensionerande grundtrycksvrden vljas med
ledning av det smsta frekommande materialet.
4:3122 Geoteknisk klass 2 (GK2) och geoteknisk klass 3 (GK3)
Grundplattors brfrmga ska uppfylla fljande villkor (a).
S
d
s R
d
(a)

BETECKNINGAR
S
d
dimensionerande lasteffekt i brottgrnstillstnd
R
d
dimensionerande brfrmga i brottgrnstillstnd

Allmnt rd
Allmnna regler fr stjlpning, lyftning och glidning finns i avsnitt 2:112.

4:313 Plar
Grundkonstruktion i GK1 ska utformas s att lastresultanten inte avviker mer n
5 frn lodlinjen. Krav i brottgrns- och bruksgrnstillstnd ska i GK1 anses
vara uppfyllda fr frtillverkade, oskarvade plar som
r verifierad enligt SS-EN 12794,
har en dimensionerande lasteffekt s 300 kN per ple,
verfr huvuddelen av lasten till berg eller brkraftigt jordlager vid pl-
spetsen och
stoppsls enligt fljande:
4 Geokonstruktioner

79
4
B
K
R

G
e
o
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Stoppslagning ska utfras med frifallshejare eller hejare upphngd i enkel
part. Fallhjden ska vara 0,3 meter fr frifallshejare och 0,4 meter fr hejare i
enkel part. Hejaren ska vga minst 3 ton.
Stoppslagning ska omfatta minst tre serier om tio slag (taljor) under vilka
sjunkningen r konstant eller avtagande och hgst 10 mm per 10 slag. Innan
plningsarbetet avslutas ska efterslagning utfras. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Efterslagning br omfatta minst 25 % av antalet plar. Om sjunkningen
vid efterslagningen verskrider sjunkningskriteriet, br efterslagningen
omfatta samtliga plar.

Om plspetsen nr berg eller frmodat berg, ska inmejsling ske innan stopp-
slagning fr utfras. Efter inmejsling i berg fr stoppslagning utfras med en
serie om tio slag, om sjunkningen hrav inte verstiger 3 mm.
4:3132 Geoteknisk klass 2 (GK2) och geoteknisk klass 3 (GK3)
Lastkapacitet hos plelementets samtliga delar ska bestmmas enligt konstrukt-
ionsreglerna fr respektive material. Verifiering av plars brfrmga med hn-
syn till brott i omgivande jord eller berg ska utfras antingen genom berkning
eller provning varvid aktuella jord- och slagningsfrhllanden beaktas.
Allmnt rd
Fr plar som huvudsakligen r spetsburna kan brfrmgan verifieras
genom stoppslagning.
Stoppslagningsvillkorets vrde fr strsta kvarstende sjunkning br
vljas inom intervallet 1030 mm per 10 slag.
I GK2 kan stoppslagningsvillkor bestmmas genom vl dokumenterad
och systematiserad erfarenhet.
Om stoppslagningsvillkor bestms genom provplning och dynamisk
provbelastning enligt avsnitt 4:33, br provningen ha en omfattning som
motsvarar minst 5 % av antalet plar, dock minst fyra plar, frdelade ver
omrdet.

I de fall plningen franleder ett utfrande i GK3 ska objektspecifika stopp-
slagningsvillkor bestmmas, om brfrmgan verifieras p detta stt.
4:32 Dimensionering i bruksgrnstillstnd
Fr geokonstruktioner ska beaktas att bruksgrnstillstndet ofta r
dimensionerande.
4 Geokonstruktioner

80
Allmnt rd
Vid dimensionering av geokonstruktioner i bruksgrnstillstnd br sam-
verkan mellan jord (berg) och konstruktionens vriga delar beaktas.
Grnsvrden C, exempelvis fr deformationer, br faststllas s att fr-
utom kraven i avsnitt 2:12 ven byggherrens krav p begrnsning av
underhlls- och driftkostnader beaktas.
Vid deformationsberkning br beaktas att sambandet mellan last och
deformation fr geokonstruktioner ofta r olinjrt.
Fr berkning av lngtidsdeformationer kan verkande laster bestmmas
enligt avsnitt 2:21. Lmpliga vrden p
1
finns i avsnitt 3:9.
Dimensioneringsvillkoren fr sttningar i bruksgrnstillstnd kan sttas
till:

S
d
s R
d
(a)

BETECKNINGAR
S
d

dimensionerande lasteffekt i brottgrns-
tillstnd
R
d

dimensionerande brfrmga i brottgrns-
tillstnd

Dimensionerande vrden p sttningen S
d
eller differenssttningen A S
d

kan bestmmas p olika stt:
Sttningarna berknas med dimensionerande vrden p parametrar
enligt avsnitten 2:323 och 4:31. Oskerhet i berkningsmodellen och
berkningsantaganden beaktas med
Rd
. Partialkoefficienten
n
stts lika
med 1,0 och
m
vljs till 90 % av motsvarande koefficient i brottgrns-
tillstnd, dock lgst 1,0.
Sttningarna berknas med karaktristiska vrden p parametrar enl-
igt avsnitt 4:23 varefter total- respektive differenssttningarna korrigeras
med hnsyn till oskerheten i berknade vrden antingen genom addering
av ett tillskott eller multiplicering med en faktor som baseras p samman-
stlld och vrderad erfarenhet. (BFS 2003:6).
4 Geokonstruktioner 4:4 Material
4:5 Utfrande

81
4
B
K
R

G
e
o
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Brfrmga och deformationer fr geokonstruktioner fr bestmmas med led-
ning av resultat frn provning. I frsta hand ska d fljande faktorer beaktas:
Avvikelser i jord- och grundvattenfrhllanden mellan frsksplatsen och
platsen fr planerad geokonstruktion.
Tidseffekter.
Skaleffekter.
Skillnader i funktionsstt vid provning jmfrt med vid dimensionering.
Allmnt rd
Karakteristiska vrden fr brfrmga och deformationsegenskaper kan,
om tillrckligt antal prov freligger, bestmmas enligt avsnitt 2:33 samt
Boverkets handbok Dimensionering genom provning. Jfr. avsnitt 4:23.

Om provbelastningar r utfrda i litet antal, ska resultatfrdelning frn prov-
ningen endast anvndas fr att kontrollera att empiriskt berkningsfrfarande r
tillmpligt fr planerad utformning av geokonstruktionen vid rdande jord- och
grundvattenfrhllanden. Konstruktionen ska i brott- och bruksgrnstillstnd
dimensioneras enligt avsnitt 4:31 respektive 4:32.
4:4 Material
Allmnt rd
Allmnna regler om material finns i avsnitt 2:4.
4:5 Utfrande
Allmnt rd
Allmnna regler om utfrande finns i avsnitt 2:5.

En utfrandeplan ska, i samrd med geoprojektren, upprttas fr utfrandet av
geokonstruktioner i GK2 och GK3. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Utfrandeplanen br anvisa tillvgagngsstt och ordningsfljd fr arbete-
na samt restriktioner med hnsyn till exempelvis skadliga deformationer.
Utfrandeplanen br kopplas till utfrd dimensionering och till kontrollen.
(BFS 1998:39).

Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 4:5 Utfrande
4 Geokonstruktioner 4:6 Kontroll

82
Under utfrandet ska dagbok fras som dokumenterar utfrt arbete, neder-
brd, temperatur och vriga iakttagelser som kan vara av vrde vid utvrdering
av konstruktionen.
4:6 Kontroll
De vrden p partialkoefficienten
m
som anges i detta materialavsnitt frutstter
att sdan kontroll som anges i avsnitt 2:6 utfrs. (BFS 1995:18).
Allmnt rd
Grundkontroll av geokonstruktioner br, i samtliga geotekniska klasser,
omfatta kontroll av verensstmmelse mellan verkliga jord-, berg- och
grundvattenfrhllanden och de frutsttningar p vilka projekteringen
baserats.
Tillggskontroll av geokonstruktioner i GK2 br omfatta objektsanpas-
sad kontroll av konstruktionens brfrmga, funktion och bestndighet
samt inverkan p omgivningen.
Tillggskontroll av geokonstruktioner i GK3 br utfras enligt reglerna
fr GK2 med fljande tillgg. Egenkontrollen br kompletteras med kont-
roll utfrd av en frn det aktuella projektet fristende expert.
(BFS 1998:39).
5 Trkonstruktioner 5:2 Frutsttningar

83
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

5 Trkonstruktioner
5:1 Krav
Allmnt rd
5:11 Bestndighet
Trkonstruktioner ska utformas och utfras s att skadliga angrepp av rta och
virkesfrstrande insekter frhindras. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Ytterligare krav med avseende p bestndighet och milj finns i avsnitt
2:13. (BFS 2010:2).

Stl i frbindningar ska skyddas mot skadlig korrosion och limfogar ska ha
tillfredsstllande bestndighet.
Allmnt rd
Lmpligt korrosionsskydd fr stl i frbindningar br bestmmas utifrn
rdande korrosivitetsklass i enlighet med avsnitt 1:23 i Boverkets handbok
om stlkonstruktioner, BSK 07. Inverkan av korrosiva mnen i vissa tr-
slag br ocks beaktas. (BFS 2010:2).
5:2 Frutsttningar
Allmnt rd
Ytterligare krav p trkonstruktioner med hnsyn till fukt och inomhus-
milj finns i avsnitt 6:11 och 6:5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57),
BBR.
Ytterligare krav med avseende p fuktrrelser i trkonstruktioner och
dess pverkan p brfrmgan finns i avsnitt 5:311. (BFS 2010:2).

Vid anvndning av eurokoder ska tillhrande svenska nationella val i
Boverkets freskrifter och allmnna rd om europeiska konstruktionsstandarder
(BFS 2008:8), EKS, beaktas. (BFS 2010:2).
5 Trkonstruktioner

84
5:21 Klimatklasser
Vid dimensionering av trkonstruktioner ska fuktens inverkan p brfrmga
och styvhet beaktas. Detta ska gras genom att konstruktionsdelar hnfrs till en
av fljande klimatklasser med omrkningsfaktorer vid bestmning av dimensio-
nerande vrden.

Klimatklass 1 karakteriseras av en fuktkvot i materialen som fs d klimatet i
omgivande luft r +20 C och relativa luftfuktigheten (RF) som verskrider
65 % endast ngra f veckor per r. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Medelfuktkvoten i de flesta barrtrslagen verskrider inte 12 % i
Klimatklass 1. (BFS 2010:2).

Klimatklass 2 karakteriseras av en fuktkvot i materialen som fs d klimatet i
omgivande luft r +20 C och relativa luftfuktigheten (RF) som verskrider
85 % endast ngra f veckor per r. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Medelfuktkvoten i de flesta barrtrslagen verskrider inte 20 % i Klimat-
klass 2. (BFS 2010:2).

Klimatklass 3 karakteriseras av klimatfrhllanden som ger hgre fuktkvot n
i Klimatklass 2. (BFS 2010:2).
5:22
15
Lasters varaktighet
Inverkan av lasters varaktighet p brfrmga ska beaktas vid dimensionering av
trkonstruktioner. Detta ska ske genom en srskild omrkningsfaktor k
mod
enligt
avsnitt 5:3121. Faktorn ska bestmmas med hnsyn till den lastgruppering som
anges i tabell 5:22a.
Lastvaraktighetsklasserna karakteriseras av den pverkan en konstant last har
under en bestmd tid. Fr en variabel last bestms klasstillhrigheten p grund-
val av en uppskattning av dess typiska variation i tiden. (BFS 2010:2).

15
5 Trkonstruktioner

85
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Tabell 5:22a Lastgruppering med hnsyn till lasters varaktighet

Lasttyp Sammanlagd varaktighet Exempel p lasttyper
1

P mer n 10 r Egentyngd av permanenta bygg-
nadsverksdelar.

L mellan 6 mnader och 10 r
Den bundna lastdelen av nyttig last
av inredning och personer.
Snlast med vanligt vrde.

M mellan 1 vecka och 6 mnader
Den fria lastdelen av nyttig last av
inredning och personer.
Vindlast med vanligt vrde.
Snlast med karakteristiskt vrde.
Last p betongformar och liknande
provisoriska konstruktioner.

S mindre n 1 vecka
Vindlast med karakteristiskt vrde.
Enstaka koncentrerad last p
yttertak.

I Momentan
Vindsttar, Olyckslast.
1
Angivna exempel r endast avsedda som allmnna rd.
(BFS 2010:2).
5:23
16
Karakteristiska materialvrden fr trbaserade material
Allmnt rd
Exempel p karakteristiska vrden anges i fljande tabeller 5:23a5:23j.
Dessa vrden kan anvndas vid berkning av brfrmga och styvhet hos
konstruktionsvirke, limtr samt trbaserade konstruktionsskivor.
Angivna karakteristiska vrden br i vissa fall korrigeras med hnsyn
till storlekseffekter.
Vid dragning vinkelrtt mot fiberriktningen kan storlekseffekten
beaktas enligt 5:3122.
Fr limtr kan storlekseffekten vid bjning och dragning parallellt med
fibrerna beaktas genom att f
mk
och f
tk
enligt tabell 5:23c multipliceras med
faktorn
h
enligt fljande formler (a)(b) d h r mindre n 600 mm.

16
5 Trkonstruktioner

86

h
1,15 k s
fr h 300
(a)
0,2
h
600
h
k
| |
s
|
\ .
fr 300 < h < 600 (b)

dr h r aktuell balkhjd (mm).

Karakteristiska materialvrden som inte anges av tabellerna 5:23a
5:23j, br bestmmas enligt de riktlinjer som anges i tillmpliga EN-
standarder. Samma gller karakteristiska materialvrden fr andra tr-
baserade konstruktionsmaterial n de som behandlas i dessa tabeller.
(BFS 2010:2).

Om flera virkesdelar samverkar och hllfasthet och styvhet drigenom kan
pvisas ka, t.ex. vid sponter, fr hgre karakteristiska vrden n de som anges i
tabellerna 5:23a och 5:23j tillmpas. (BFS 2010:2).

Tabell 5:23a Karakteristiska vrden (MPa) fr berkning av brfrmga och
styvhet hos konstruktionsvirke fr hllfasthetsklasser C40C24.
Konstruktionsvirke C40 C35 C30 C27 C24

Hllfasthetsvrden

Bjning parallellt fibrerna f
mk
40 35 30 27 24

Dragning parallellt
fibrerna
f
tk
24 21 18 16 14

Dragning vinkelrtt
fibrerna
f
t90k
0,6 0,6 0,6 0,6 0,5

Tryck parallellt fibrerna f
ck
26 25 23 22 21

Tryck vinkelrtt fibrerna f
c90k
2,9 2,8 2,7 2,6 2,5

Lngsskjuvning f
vk
1
3,8 3,4 3,0 2,8 2,5

Styvhetsvrden fr
brfrmgeberkningar

Elasticitetsmodul E
Rk
9 400 8 700 8 000 7 700 7 400

Skjuvmodul G
Rk
590 540 500 480 460

Styvhetsvrden fr
deformationsberkningar

Elasticitetsmodul
parallellt fibrerna
E
k
14 000 13 000 12 000 11 500 11 000

Elasticitetsmodul
vinkelrtt fibrerna
E
90k
470 430 400 380 370
5 Trkonstruktioner

87
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r


Skjuvmodul G
k
880 810 750 720 690

Densitet
k
2
420 400 380 370 350

med
3
500 480 460 450 420
1

Vrden fr tvrskjuvning fr sttas lika med halva vrdet fr lngsskjuvning.
2

k

motsvarar 0,05 fraktilen.
3

med

(BFS 2010:2).

Tabell 5:23b Karakteristiska vrden (MPa) fr berkning av brfrmga och
styvhet hos konstruktionsvirke fr hllfasthetsklasser C22C14.

Hllfasthetsvrden

mk
22 20 18 16 14

Dragning parallellt fibrerna f
tk
13 12 11 10 8

Dragning vinkelrtt fibrerna f
t90k
0,5 0,5 0,5 0,5 0,4

ck
20 19 18 17 16

c90k
2,4 2,3 2,2 2,2 2,0

Lngsskjuvning f
vk
1
2,4 2,2 2,0 1,8 1,7

Styvhetsvrden fr
brfrmgeberkningar

Elasticitetsmodul E
Rk
6 700 6 400 6 000 5 400 4 700

Skjuvmodul G
Rk
420 400 380 340 290

Styvhetsvrden fr

Elasticitetsmodul
parallellt fibrerna
E
k
10 000 9 500 9 000 8 000 7 000

Elasticitetsmodul
vinkelrtt fibrerna
E
90k
330 320 300 270 230

Skjuvmodul G
k
630 590 560 500 440

Densitet
k
2
340 330 320 310 290

med
3
410 390 380 370 350
1

2

k

3

med

(BFS 2010:2).
5 Trkonstruktioner

88
Tabell 5:23c Karakteristiska vrden (MPa) fr berkning av brfrmga och
styvhet hos limtr och limmat konstruktionsvirke.

Limtr
1
L40 L30
Limmat konstruktionsvirke LK30 LK20

Hllfasthetsvrden

mk
33
3
26
3
30 24

Dragning parallellt fibrerna f
tk
23 17 20 16

Dragning vinkelrtt fibrerna f
t90k
0,5 0,5 0,5 0,5

ck
36 29 29 23

c90k
8 7 7 7

Lngsskjuvning f
vk
2
4
4
3 3 3

Styvhetsvrden fr brfrmgeberkningar

Elasticitetsmodul E
Rk
10 400 8 700 8 700 6 900

Skjuvmodul G
Rk
700 600 600 450

Styvhetsvrden fr deformationsberkningar

Elasticitetsmodul parallellt fibrerna E
k
13 000 12 000 12 000 10 500

Elasticitetsmodul vinkelrtt fibrerna E
90k
450 400 400 350

Skjuvmodul G
k
850 800 800 700
1
Angivna karakteristiska vrden fr limtr avser balktvrsnitt med hjden > 600 mm.
2
3
Vid bjning med momentvektorn vinkelrtt mot limfogsplanen fr dock f
mk
sttas till hgst
26 MPa fr L40 och hgst 21 MPa fr L30.
4
Angivet vrde avser balkar med rektangulr sektion. Fr balkar med icke rektangulr
sektion gller f
vk
= 3 Mpa.
(BFS 2010:2).

Tabell 5:23d Karakteristiska vrden (MPa) fr bjhllfastheten f
mk

fr hllfasthetsklasser hos K-plywood

Klass f
mk

F3 3

F5 5

F10 10

F15 15

F20 20

F25 25
Klass f
mk

F30 30
F40 40
F50 50
F60 60
F70 70
F80 80
(BFS 2010:2).

5 Trkonstruktioner

89
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Tabell 5:23e Medelvrde (MPa) fr elasticitetsmodulen E
k

fr styvhetsklasser hos K-plywood

Klass E
k
1

E5
500

E10
1 000

E15
1 500

E20
2 000

E25
2 500

E30
3 000

E40
4 000

E50
5 000
Klass E
k
1

E60
6 000

E70
7 000

E80
8 000

E90
9 000

E100
10 000

E120
12 000

E140
14 000

1
Fr att berkna 5 % fraktilen ska vrdena i tabellen multipliceras med 0,8.
(BFS 2010:2).
Allmnt rd
Klassificering av K-plywood r oberoende av materialets andra faktorer
(trsort, antal faner, tjocklek etc.) och r endast beroende av skivans hll-
fasthet och styvhet.
Andra karakteristiska vrden fr hllfasthet och styvhet bestms enligt
EN 12369-2. (BFS 2010:2).

Tabell 5:23f Karakteristiska vrden (MPa) fr berkning av brfrmga och
styvhet hos hrda och medelhrda trfiberskivor (HB.HLA2 och
MHB.LA2) av hgre kvalitet.

Trfiberskivor Hrda Trfiberskivor,
HB.HLA2
Medelhrda
Trfiberskivor,
MBH.LA2
Tjocklek, mm 3,5 > 3,5
5,5
> 5,5 10 > 10

Hllfasthetsvrden

Bjning kring en axel i skivans plan f
mk
37 35 32 17 15

Dragning parallellt skivans plan f
tk
27 26 23 9 8

Tryck parallellt skivans plan f
ck
28 27 24 9 8

Panelskjuvning f
pk
19 18 16 5,5 4,5

Skiktskjuvning f
vk
3 3 2,5 0,3 0,25


Elasticitetsmodul parallellt skivan E
Rk
4 000 3 840 3 680 2 480 2 320

Skjuvmodul vid panelskjuvning G
Rk
1 680 1 600 1 520 1 040 960
5 Trkonstruktioner

90
Trfiberskivor Hrda Trfiberskivor,
HB.HLA2
Medelhrda
Trfiberskivor,
MBH.LA2
Tjocklek, mm 3,5 > 3,5
5,5
> 5,5 10 > 10

Styvhetsvrden fr

Elasticitetsmodul parallellt skivan E
k
5 000 4 800 4 600 3 100 2 900

Skjuvmodul vid panelskjuvning G
k
2 100 2 000 1 900 1 300 1 200
(BFS 2010:2).
Tabell 5:23g Karakteristiska vrden (MPa) fr berkning av brfrmga och
styvhet hos torrtillverkade trfiberskivor (MDF.HLS och MDF.LA).

Klass Tjocklek, mm
> 1,8
12
> 12
19
> 19
30
> 30

Hllfasthetsvrden

Bjning kring en axel i skivans plan f
mk
MDF.HLS 22,0 22,0 21,0 18,0

MDF.LA 21,0 21,0 21,0 19,0

Dragning parallellt skivans plan f
tk
MDF.HLS 18,0 16,5 16,0 13,0

MDF.LA 13,0 12,5 12,0 10,0

Tryck parallellt skivans plan f
ck
MDF.MLS 18,0 16,5 16,0 13,0

MDF.LA 13,0 12,5 12,0 10,0

Panelskjuvning f
pk
MDF.HLS 8,5 8,5 8,5 7,0

MDF.LA 6,5 6,5 6,5 5,0


Elasticitetsmodul vid bjning E
Rk
MDF.HLS 2960 2560 2480 2240

MDF.LA 2960 2400 2320 2160

Elasticitetsmodul parallellt skivan MDF.HLS 2480 2240 2160 1920

E
tRk,
E
cRk
MDF.LA 2320 2160 1600 1280

Skjuvmodul G
Rk
MDF.HLS 800 800 800 640

MDF.LA 640 640 640 480
5 Trkonstruktioner

91
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Klass Tjocklek, mm
> 1,8
12
> 12
19
> 19
30
> 30

Styvhetsvrden fr

Elasticitetsmodul vid bjning E
k
MDF.HLS 3700 3200 3100 2800

MDF.LA 3700 3000 2900 2700

Elasticitetsmodul, dragning och tryck MDF.HLS 3100 2800 2700 2400

E
t,
E
c
MDF.LA 2900 2700 2000 1600

Skjuvmodul G
k
MDF.HLS 1000 1000 1000 800

MDF.LA 800 800 800 600
(BFS 2010:2).
Tabell 5:23h Karakteristiska vrden (MPa) fr berkning av brfrmga och
styvhet hos spnskivor

Typ
1
Tjocklek
> 613 > 1320 > 2025 > 2532 > 3240 > 40

Bjning f
mk
P4 14,2 12,5 10,8 9,2 7,5 5,8

P5 15,0 13,3 11,7 10,0 8,3 7,5

P6 16,5 15,0 13,3 12,5 11,7 10,0

P7 16,7 15,4 14,2 13,3 12,5 -

Drag f
tk
P4 8,9 7,9 6,9 6,1 5,0 4,4

P5 9,4 8,5 7,4 6,6 5,6 5,6

P6 10,5 9,5 8,5 8,3 7,8 7,5

P7 11,5 10,6 9,8 9,4 9,0 8,0

Tryck f
ck
P4 12,0 11,1 9,6 9,0 7,6 6,1

P5 12,7 11,8 10,3 9,8 8,5 7,8

P6 14,1 13,3 12,8 12,2 11,9 10,4

P7 15,5 14,7 13,7 13,5 13,2 13,0

Panel- f
pk
P4 6,6 6,1 5,5 4,8 4,4 4,2

skjuvning P5 7,0 6,5 5,9 5,2 4,8 4,4

P6 7,8 7,3 6,8 6,5 6,0 5,5

P7 8,6 8,1 7,9 7,4 7,2 7,0

Skikt- f
vk
P4 1,8 1,6 1,4 1,2 1,1 1,0

skjuvning P5 1,9 1,7 1,5 1,3 1,2 1,0

P6 1,9 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7

P7 2,4 2,2 2,0 1,9 1,9 1,8
5 Trkonstruktioner

92
Typ
1
Tjocklek
> 613 > 1320 > 2025 > 2532 > 3240 > 40

Elasticitets-
modul
2

Bjning E
mk
P4 3200 2900 2700 2400 2100 1800

P5 3500 3300 3000 2600 2400 2100

P6 4400 4100 3500 3300 3100 2800

P7 4600 4200 4000 3900 3500 3200

Drag E
tk
, P4 1800 1700 1600 1400 1200 1100

Tryck E
ck
P5 2000 1900 1800 1500 1400 1300

P6 2500 2400 2100 1900 1800 1700

P7 2600 2500 2400 2300 2100 2000

Skjuv- G
vk
P4 860 830 770 680 600 550

modul
2
P5 960 930 860 750 690 660

P6 1200 1150 1050 950 900 880

P7 1250 1200 1150 1100 1050 1000
1
K-spnskivor hnfrs till klasserna P4, P5, P6 respektive P7 enligt SS-EN 312.
2
Karakteristiska styvhetsvrden r angivna som medelvrde. Motsvarande 5 % fraktilen
berknas genom multiplikation med 0,8.
(BFS 2010:2).
Tabell 5:23i Karakteristiska hllfasthetsvrden (MPa) hos k-skivor av
orienterade stora spn (OSB).

Typ Tjocklek
mm
Bjning Drag Tryck Panel-
skjuv-
ning
Skikt-
skjuv-
ning

t
nom
1
f
mk
f
tk
f
ck
f
pk
f
vk

0
2
90
3
0
2
90
3
0
2
90
3

OSB/2, > 610 18,0 9,0 9,9 7,2 15,9 12,9 6,8 1,0

OSB/3 > 1018 16,4 8,2 9,4 7,0 15,4 12,7 6,8 1,0

> 1825 14,8 7,4 9,0 6,8 14,8 12,4 6,8 1,0

OSB/4 > 610 24,5 13,0 11,9 8,5 18,1 14,3 6,9 1,1

> 1018 23,0 12,2 11,4 8,2 17,6 14,0 6,9 1,1

> 1825 21,0 11,4 10,9 8,0 17,0 13,7 6,9 1,1
1
Nominell tjocklek.
2
Vrde parallellt strimlorna.
3
Vrde vinkelrtt strimlorna.
(BFS 2010:2).

5 Trkonstruktioner

93
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Tabell 5:23j Karakteristiska styvhetsvrden (MPa) hos k-skivor av orienterade
stora spn (OSB).

Skivtyp Bjning Drag Tryck Panel-
skjuvning
Skikt-
skjuvning

E
mk
3
E
tk
3
E
ck
3
G
pk
3
G
vk
3

0
1
90
2
0
1
90
2
0
1
90
2

OSB/2, 4930 1980 3800 3000 3800 3000 1080 50

OSB/3 4930 1980 3800 3000 3800 3000 1080 50

OSB/4 6780 2680 4300 3200 4300 3200 1090 60
1
Vrde parallellt strimlorna.
2
Vrde vinkelrtt strimlorna.
3
Karakteristiska styvhetsvrden r angivna som medelvrde. Motsvarande 5 % fraktilen
berknas genom multiplikation med 0,85.
(BFS 2010:2).
5:24 Karakteristisk brfrmga hos trfrband
Bestmning av karakteristiska vrden fr brfrmgan hos trfrband ska gras
med beaktande av de egenskaper hos trvirke och fstelement som har betydelse
fr dess brfrmga och bestndighet.
Allmnt rd
Bestmning av karakteristiska vrden utgende frn provningsresultat br
ske enligt Boverkets handbok Dimensionering genom provning.
5:241
17
Spikfrband vid tvrkraft
Figur 5:241a Frankringslngd fr spik

l
1
l
2
l
2
l
2
l
3

17
5 Trkonstruktioner

94
Allmnt rd
Om frutsttningarna i avsnitt 5:4 r uppfyllda kan karakteristiskt vrde p
brfrmgan per skr vid tvrkraft R
vk
(N) fr en spik bestmmas enligt
fljande formler (a) och (b).

R
vk
= 150 d
1,7

fr kvadratisk eller rfflad trdspik (a)
R
vk
= 125 d
1,7

fr rund spik (b)
dr d r spikens minsta tvrmtt (mm).

Vrdet p R
vk
enligt formlerna gller under frutsttning att
spikarna r inslagna vinkelrtt mot fiberriktningen,
tjockleken hos den tunnaste virkesdelen r minst 7d,
spikarnas frankringslngder inklusive spets enligt figur 5:241a
uppgr till
l d
1
8 > fr tvskrig spik frn bda sidor
l d
2
12 > fr slt spik enligt (a) eller (b)
l d
2
8 > fr kamspik och rullgngad spik,
avstndet i fiberriktningen mellan spikar och mellan en spik och en
obelastad virkesnde r minst 10d samt avstndet mellan en spik och en
belastad virkesnde r minst 15d,
avstndet tvrs fiberriktningen mellan spikar och mellan en spik och
en obelastad virkeskant r minst 5d samt avstndet mellan en spik och en
belastad virkeskant r minst 10d och
frbandet innehller minst 2 spikar.
Fr definition av obelastad och belastad virkesnde respektive virkes-
kant se SS-EN 1995-1-1, figur 8.7.
Vid tunnare virkesdelar eller kortare frankringslngder reduceras
vrdet p R
vk
fr respektive skr proportionellt mot den tunnaste virkes-
delens tjocklek eller den kortaste frankringslngden. Virkestjockleken
och frankringslngden l
1
frutstts dock vara minst 5d. Frankringslng-
den l
2
frutstts vara minst 8d fr slt spik respektive 5d fr kamspik och
rullgngad spik. Vid enskrigt frband frutstts dessutom att l
2
inte r
mindre n halva spikens lngd. Om mttet l
3
enligt figur 5:241a r strre
n 3d, kan spikarna frn sidostyckena rra varandra i mittstycket.
I frband med stl mot tr kan under vissa frutsttningar hgre karakt-
eristisk brfrmga frutsttas, se t.ex. SS-EN 1995-1-1, 8.2.3 och 8.3.1.4.
(BFS 2010:2).
5 Trkonstruktioner

95
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

5:242 Spikfrband vid utdragskraft
Figur 5:242a Utdragsbelastad spik

F
t
2
F
t
2
l
t
F
t
d
h
d

Allmnt rd
Om frutsttningarna i avsnitt 5:4 r uppfyllda kan karakteristiskt vrde p
brfrmgan vid utdragskraft fr en spik frankrad i trvirke bestmmas
som det minsta vrdet p R
tk
enligt fljande formler (a)(c).

R
tk
d l f
tk
(a)
R
tk
d t f
tk
+ d
2
f
hk
endast slt spik (b)
R
tk
d
2
f
hk
endast kamspik och rullgngad spik (c)

Vrdet p R
tk
gller bde vid spikning vinkelrtt mot fibrerna och vid
symmetrisk skrspikning under frutsttning att
frankringslngden l r minst 12d fr slt spik och minst 8d fr kam-
spik och rullgngad spik,
spikarna bildar en vinkel med fiberriktningen som r 45 eller strre
och
spikarna inte r slagna i ndtr.
5 Trkonstruktioner

96
Hllfasthetsparametrarna f
tk
och f
hk
vljs enligt fljande tabell 5:242a.
Fr kamspik avser frankringslngden l endast den kamfrsedda delen av
spiken.
Tabell 5:242a Hllfasthetsparametrarna f
tk
och f
hk
i (MPa) vid
utdragsbelastad spik.
Spiktyp f
tk
f
hk
1

Kvadratisk och rfflad spik 0,9 50
Rund spik 0,7 50
Kamspik, rullgngad spik 3 50
Varmfrzinkad kamspik 2 50
1

Vrdena frutstter att d d
h
> 2 5 , .
5:243
18
Skruvfrband vid tvrkraft (bultfrband)
Allmnt rd
Fr en skruv kan det karakteristiska vrdet p brfrmgan per skr vid
tvrkraft bestmmas som det minsta vrdet p R
vk
(N) enligt fljande
formler (a)(e).
( )
vk 1 1 2 2
6 R t t d k k s +
endast enskrigt frband (a)
vk 2 2
12 R t d k s
endast tvskrigt frband (b)
vk 1 1
24 R t d k s
(c)
2
vk 1 1
4 22 R t d d k s +

(d)
yk 2
vk 1 2
30
240
f
R d k k s +

(e)

BETECKNINGAR
t virkestjocklek (mm)
d skruvens diameter (mm)
faktor som beaktar vinkeln mellan kraft- och fiberrikt-
ningen och som kan bestmmas enligt nedanstende figur
5:243a eller formlerna (g)(h)
f
yk
skruvmaterialets strckgrns (MPa)

vinkel mellan kraft- och fiberriktningen

18
5 Trkonstruktioner

97
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Vid tvskrigt frband betecknar index 1 sidostycke och index 2 mel-
lanstycke. Vid enskrigt frband frutstts att index vljs s att

1 1 2 2
t t k k s
(f)

Vrdet p R
vk
frutstter att avstndet mellan skruvar lngs fiberriktnin-
gen och mellan en skruv och en virkesnde r minst 7d samt att avstndet
mellan skruvar tvrs fiberriktningen och mellan en skruv och en belastad
virkeskant r minst 4d. Avstndet mellan en skruv och en obelastad virkes-
kant kan dock vara minst 2d.
Figur 5:243a Faktorn vid skruvfrband.

= 6 mm
= 12 mm
= 20 mm
= 24 mm

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
o
d
d
d
d
k

k
k
k o o
=
+
90
90
2 2
cos sin

(g)
k
90
0 45 8
1 5
= +

,
,
d

(h)

I frband med stl mot tr kan under vissa frutsttningar hgre
karakteristisk brfrmga frutsttas, se t.ex. SS-EN 1995-1-1, avsnitt
8.5.1.3. (BFS 2010:2).

5 Trkonstruktioner

98
5:244 Trskruvsfrband vid tvrkraft
Allmnt rd
Fr en trskruv, monterad vinkelrtt mot fiberriktningen, kan det karakter-
istiska vrdet p brfrmgan per skr vid tvrkraft bestmmas som det
minsta vrdet p R
vk
(N) enligt fljande formler (a)(c).

vk 1
24 R t d k s
(a)
2
vk 1
4 22 R t d d k s +

(b)
yk 2
vk 1 2
26
180
f
R d k k s +

(c)

BETECKNINGAR
t tjockleken hos virkesdelen nrmast skruvhuvudet (mm)
d skruvens halsdiameter (mm)

faktor som beaktar vinkeln o mellan kraft- och
fiberriktningen enligt avsnitt 5:243
f
yk
strckgrnsen fr materialet i trskruven (MPa)

Vrdet p R
vk
frutstter att frbandet bestr av minst tv skruvar och
att avstndsreglerna i avsnitt 5:243 tillmpas. Vidare frutstts att virkes-
tjockleken r minst 2d och att skruvens frankringslngd r minst 8d. Om
frankringslngden r mindre n 8d, reduceras R
vk
proportionellt mot lng-
den. Frankringslngden frutstts dock inte underskrida 5d.
I frband med stl mot tr kan under vissa frutsttningar hgre vrden
p brfrmgan frutsttas. (BFS 1998:39).
5:245 Trskruvsfrband vid utdragskraft
Allmnt rd
Fr en trskruv, kan det karakteristiska brfrmgan vid utdragskraft
bestmmas enligt SS-EN 1995-1-1, avsnitt 8.7.2. (BFS 2010:2).
5 Trkonstruktioner 5:3 Dimensionering genom berkning och provning

99
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

5:246 Limfrband
Det karakteristiska vrdet p skjuvhllfastheten i ett limfrband fr sttas hgst
lika med det lgsta karakteristiska vrdet p skjuvhllfastheten fr de material
som ingr i frbandet. I andra typer av limfrband n mellan oskarvade lameller
samt mellan oskarvade flnsar och liv i balkar ska risken fr ojmn spnnings-
frdelning beaktas.
Allmnt rd
5:31 Dimensionering i brottgrnstillstnd
5:311
19
Berkning av krafter och moment
Allmnt rd
Vid berkning av krafter och moment i trkonstruktioner kan det fr tr-
material frutsttas ett rtlinjigt samband mellan pknning och tjning.
Fr brverksdelar med varierande tvrsnitt, krkt form eller liknande
samt vid frhllanden dr sambandet mellan pknning och tjning inte r
rtlinjigt br krafter och moment bestmmas enligt SS-EN 1995-1-1,
avsnitt 6. (BFS 2010:2).

Frskjutningar i mekaniska frband ska beaktas.
Vid samverkan mellan flera frbindare i ett frband ska kraftfrdelningen
inom frbandet bestmmas med hnsyn till virkesdelarnas deformation samt till
frbindarnas styvhet och deformationsfrmga. (BFS 1995:18).
Allmnt rd
Brfrmgan hos ett frband med flera frbindare av samma typ och
dimension kan vara mindre n summan av de ingende frbindarnas
enskilda brfrmgor.
Brfrmgan fr frbindare placerade i rad lngs kraftriktningen kan
bestmmas enligt SS-EN 1995-1-1, avsnitt 8.

19
5 Trkonstruktioner

100
Brfrmgan hos trfrband stl mot tr med belastad virkeskant kan
minskas av brott lngs frbandets omkrets, s.k. blockbrott. En metod fr
bestmning av brfrmgan hos omkretsen av en grupp frbindare finns i
SS-EN 1995-1-1, Bilaga A. (BFS 2010:2).

Fuktrrelser i trkonstruktioner ska beaktas, om de har betydelse fr br-
frmgan.
Vid bestmning av tvrsnittsstorheter ska inverkan av tvrsnittsreduktion be-
aktas. Hl p grund av skruv, trskruv och spik behver dock inte beaktas, om
frbindarnas tvrsnittsmtt r hgst 6 mm.
Vid berkning av tvrkrafter i en balk upplagd p underkanten och belastad p
verkanten fr sdan belastning frsummas som r placerad p mindre avstnd
frn det teoretiska upplaget n balkhjden.
5:312 Berkning av brfrmga
Brfrmgan hos en trkonstruktion ska bestmmas enligt elasticitetsteorin om
inte annat kan pvisas vara riktigare. Det ska dock beaktas att brfrmgan hos
trmaterial kan begrnsas av stukning.
Vid frband med dragpknning vinkelrtt mot fiberriktningen ska risken fr
flkning beaktas. (BFS 1995:18).
5:3121
20
Dimensionerande materialvrden
Dimensionerande vrden fr hllfasthet, brfrmga, elasticitetsmodul och
skjuvmodul i brottgrnstillstnd ska bestmmas enligt fljande formler (a)(d).

mod k
d
m n
k f
f

=
(a)

mod k
d
m n
k R
R

=
(b)

mod Rk
Rd
m n
k E
E

=
(c)

mod Rk
Rd
m n
k G
G

=
(d)

20
5 Trkonstruktioner

101
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

BETECKNINGAR

f
k
, R
k
karakteristiskt vrde fr hllfasthet respektive
brfrmga enligt avsnitten 5:23 och 5:24

E
Rk
karakteristiskt vrde fr elasticitetsmodul vid berkning
av brfrmga enligt avsnitt 5:23

G
Rk
karakteristiskt vrde fr skjuvmodul vid berkning av
brfrmga enligt avsnitt 5:23

m
partialkoefficient fr brfrmga

n
partialkoefficient fr skerhetsklass enligt avsnitt 2:115

k
mod
omrkningsfaktor som beaktar inverkan av fukt och
lasters varaktighet enligt avsnitten 5:21 och 5:22.
Vrdena p k
mod
anges i tabell 5:3121b
I brottgrnstillstnd ska vrdet p partialkoefficienten
m
sttas till de vrden
som anges av tabell 5:3121a. Vid dimensionering i brukgrnstillstndet, vid
olyckslast, med hnsyn till freskridande ras eller vid brand fr partial-
koefficienten
m
sttas till 1,0.
Nr det i detta avsnitt 5 hnvisas till berkningsmodeller i eurokod SS-EN
1995-1-1 ska dimensionerande hllfasthet respektive brfrmgan bestmmas
enligt avsnitt 5:3121. (BFS 2010:2).
Tabell 5:3121a Partialkoefficienten
m
vid brottgrnstillstndet hos konstruktions-
virke och andra trbaserade material

Materialtyp
m

Konstruktionsvirke 1,3

Limtr 1,25

LVL, plywood, OSB 1,2

Spnskiva 1,3

Trfiberskiva, hrd 1,3

Trfiberskiva, medium 1,3

Trfiberskiva, MDF 1,3

Trfrband 1,3

Spikpltfrband 1,25
(BFS 2010:2).

5 Trkonstruktioner

102
Inverkan p hllfastheten av fukt och lasters varaktighet ska beaktas genom
omrkningsfaktorn k
mod
enligt

tabell 5:3121b.
Om en lastkombination bestr av laster tillhrande olika lastvaraktigheter ska
ett vrde p kB
mod
B vljas som motsvarar den last som har kortast varaktighet.
I ett frband mellan tv element som belastas med olika varaktigheter, br
den dimensionerande brfrmgan berknas med fljande korrektionsfaktor kB
mod

enligt fljande ekvation (e)

mod mod,1 mod,2
=
k k k

(e)

dr kB
mod,1
B och kB
mod,2
B r respektive faktor fr de tv elementen. (BFS 2010:2).

Tabell 5:3121b Omrkningsfaktorn k
mod
fr berkning av brfrmga i
klimatklasserna 1, 2 och 3
1

Material Standard Kk
2
Kortvarigaste lasttyp
P L M S I

Konstruktionsvirke SS-EN 14081-1 1 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10

2 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10

3 0,50 0,55 0,65 0,70 0,90

Limtr SS-EN 14080 1 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10

2 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10

3 0,50 0,55 0,65 0,70 0,90

Fanertr (LVL) SS-EN 14374, 1 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10

SS-EN 14279 2 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10

3 0,50 0,55 0,65 0,70 0,90

Plywood SS-EN 636

Typ SS-EN 636-1 1 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10

Typ SS-EN 636-2 2 0,60 0,70 0,80 0,90 1,10

Typ SS-EN 636-3 3 0,50 0,55 0,65 0,70 0,90

Strimlespnskivor SS-EN 300

(OSB) OSB/2 1 0,30 0,45 0,65 0,85 1,10

OSB/3, OSB/4 1 0,40 0,50 0,70 0,90 1,10

OSB/3, OSB/4 2 0,30 0,40 0,55 0,70 0,90
5 Trkonstruktioner

103
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Material Standard Kk
2
Kortvarigaste lasttyp
P L M S I

Spnskivor SS-EN 312

Typ P4, Typ P5 1 0,30 0,45 0,65 0,85 1,10

Typ P5 2 0,20 0,30 0,45 0,60 0,80

Typ P6, Typ P7 1 0,40 0,50 0,70 0,90 1,10

Typ P7 2 0,30 0,40 0,55 0,70 0,90

Trfiberskivor, SS-EN 622-2

hrda HB.LA, HB.HLA 1,
2
1 0,30 0,45 0,65 0,85 1,10

HB.HLA 1, 2 2 0,20 0,30 0,45 0,60 0,80


medelhrda MBH.LA 1, 2 1 0,20 0,40 0,60 0,80 1,10

MBH.HLS 1, 2 1 0,20 0,40 0,60 0,80 1,10

MBH.HLS 1, 2

2
(3) (3) (3)
0,45

0,80


MDF MDF.LA, MDF.HLS 1 0,20 0,40 0,60 0,80 1,10

MDF.HLS 2
(3) (3) (3)
0,45 0,80
1
Fr tr som byggs in i med en fuktkvot vid eller nra fibermttnadspunkten, och som
frvntas torka under belastningen kas vrdena p kB
def
B, i tabell 5:3121b med 1,0.
2
Kk = Klimatklass.
3
I klimatklass 2 fr trfiberskivor av klasser MBH.HLS1, MBH.HLS2 och MDF.HLS inte
utnyttjas vid lasttyper P, L och M.
(BFS 2010:2).

5:3122
21
Dragning
Allmnt rd
Brfrmgan vid dragning parallellt med fiberriktningen, R
td
, kan
bestmmas enligt fljande formel. (BFS 2010:2).

t d t d
R f A =

Storlekseffekt vid dragning vinkelrtt fiberriktningen R
t90d
ska beaktas.
(BFS 2010:2).

21
5 Trkonstruktioner

104
Allmnt rd
Brfrmgan vid dragning vinkelrtt mot fiberriktningen, R
t90d
kan
bestmmas enligt SS-EN 1995-1-1, avsnitt 6. (BFS 2010:2).
5:3123
22
Tryck
Brfrmgan vid tryck ska berknas med hnsyn till risken fr stabilitetsbrott
och fr prgling av lokalt tryck.
Allmnt rd
Brfrmgan R
cd
fr en tryckt, homogen stng av konstruktionsvirke eller
limtr kan bestmmas enligt fljande formel (a).
R
cd
=
c
f
cd
A (a)

BETECKNINGAR
f
cd
dimensionerande vrde fr tryck parallellt med fiber-
riktningen
A stngens tvrsnittsarea
c
reduktionsfaktor som beaktar risken fr knckning
och som kan bestmmas enligt nedanstende figur
5:3123a eller formlerna (b)-(e)

stngens slankhetstal = l i
c
/ dr l
c
r stngens
knckningslngd bestmd med hnsyn till fixering
och inspnning i intilliggande konstruktioner och i r
tvrsnittets trghetsradie

22
5 Trkonstruktioner

105
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Figur 5:3123a Reduktionsfaktorn k
c
fr konstruktionsvirke med
E
rk
/f
ck
= 300

k
c

1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

1
c
= k fr s 27 (b)
r
2 2
1
c
k
+
=
k k

fr > 27 (c)
k = + + 0 5 1 0 5
2
, ( ( , ) ) |
r r

(d)

t
r
ck
Rk
=
f
E

(e)

Om frutsttningarna i avsnitten 5:41 och 5:42 r uppfyllda, kan
sttas lika med 0,2 fr konstruktionsvirke och 0,1 fr limtr.
Brfrmgan vid prgling av lokalt tryck vinkelrtt mot fiberriktningen
kan bestmmas enligt fljande formel (f).
5 Trkonstruktioner

106

c90d c90 c90d
R f A k =
(f)

BETECKNINGAR
f
c90d
dimensionerandevrde fr tryck vinkelrtt mot
fiberriktningen
A tryckbelastad area
k
c90

frstoringsfaktor som bl.a. beaktar

belastningslngden, se t.ex. SS-EN 1995-1-1, 6.1.5.
(BFS 2010:2).

5:3124 Bjning
Allmnt rd
Brfrmgan R
md
vid bjning kring en huvudaxel kan bestmmas enligt
fljande formel (a).

R
md
=
inst
W f
md
(a)

BETECKNINGAR
f
md
dimensionerande bjhllfasthet
W bjmotstnd enligt elasticitetsteorin
k
inst

reduktionsfaktor som beaktar risken fr vippning.
Om frutsttningarna i avsnitten 5:41 och 5:42 r
uppfyllda, kan
inst
bestmmas enligt fljande figur
5:3124a eller formlerna (b)(e)
5 Trkonstruktioner

107
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Figur 5:3124a Reduktionsfaktorn k
inst

k
inst

m
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
0 0,25 0,50 0,75 1 1,25 1,50 1,75 2 2,25 2,5 2,75 3

1
inst
k =
m
fr 0, 75 s
(b)
m
1,56- 0,75
inst
k =
m
fr 0,75< 1, 4 s
(c)
2
m
1
inst
k
=
m
fr 1, 4 >
(d)
md
m
md cr
f
o
=
(e)

BETECKNINGAR
m
slankhetsparameter vid bjning
md
dimensionerande bjhllfasthet
md cr
kritisk bjpknning vid vippning, berknad enligt
elasticitetsteorin med dimensionerande vrden p
elasticitetsmodul och skjuvmodul.
(BFS 1995:18).
5 Trkonstruktioner

108
5:3125 Skjuvning
Inverkan av spnningskoncentrationer vid pltsliga tvrsnittsfrndringar, t.ex.
inskrningar vid upplag, ska beaktas.
Allmnt rd
Brfrmgan vid skjuvning kan bestmmas enligt SS-EN 1995-1-1,
avsnitt 6.1.7. (BFS 2010:2).

5:3126 Dragning och bjning
Allmnt rd
Fljande villkor (a) och (b) br uppfyllas.
S
R
k
S
R
S
R
mxd
mxd
m
myd
myd
td
td
+ + s 1

(a)
k
S
R
S
R
S
R
m
mxd
mxd
myd
myd
td
td
+ + s 1

(b)

BETECKNINGAR
S
mxd,
S
myd
dimensionerande lasteffekt av bjmoment kring x-
resp. y-axeln
S
td
dimensionerande lasteffekt av dragkraft
R
mxd,
R
myd
dimensionerande brfrmga vid bjning enligt avsnitt
5:3124
R
td
dimensionerande brfrmga vid dragning enligt
avsnitt 5:3122

Fr rektangulrt tvrsnitt kan k
m
sttas till 0,7 och fr vriga tvrsnitt
till 1,0.
5 Trkonstruktioner

109
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

5:3127 Tryck och bjning
Allmnt rd
Vid bjning och tryck utan risk fr knckning, dvs. om s 27 , br
fljande villkor (a) och (b) uppfyllas.
S
R
k
S
R
S
R
mxd
mxd
m
myd
myd
cd
cd
+ +
|
\
|
.
| s
2
1

(a)
k
S
R
S
R
S
R
m
mxd
mxd
myd
myd
cd
cd
+ +
|
\
|
.
| s
2
1

(b)

BETECKNINGAR
S
mxd,
S
myd
dimensionerande lasteffekt av bjmoment kring x-
resp. y-axeln
S
cd
dimensionerande lasteffekt av tryckkraft
R
mxd,
R
myd
5:3124
R
cd
dimensionerande brfrmga vid tryck enligt avsnitt
5:3123
k
m
reduktionsfaktor enligt avsnitt 5:3126

Vid bjning och tryck dr risk fr knckning kan freligga, dvs. om
> 27 , br fljande villkor (c) och (d) uppfyllas.

S
R
k
S
R
S
R
mxd
mxd
m
myd
myd
cd
cd
+ + s 1
(c)
k
S
R
S
R
S
R
m
mxd
mxd
myd
myd
cd
cd
+ + s 1

(d)

5 Trkonstruktioner

110
BETECKNINGAR
S
mxd,
S
myd
dimensionerande lasteffekt av bjmoment kring x- resp.
y-axeln berknad utan hnsyn till stngens deformation
S
cd
dimensionerande lasteffekt av tryckkraft
R
mxd,
R
myd
5:3124
R
cd
dimensionerande brfrmga vid tryck enligt avsnitt
5:3123
k
m
reduktionsfaktor enligt avsnitt 5:3126
5:321 Berkning av krafter och moment
Allmnt rd
Berkningsmodell br i tillmpliga delar vljas enligt avsnitt 5:311.
Om en lastkombination bestr av laster med olika varaktighet enligt
avsnitt 5:22, berknas den totala lasteffekten som summan av de enskilda
lasteffekterna.
5:322
23
Dimensionerande materialvrden
Dimensionerande vrden i bruksgrnstillstnd ska bestmmas enligt fljande
formel
E
d
= E
k

BETECKNINGAR
E
d
dimensionerande materialvrde
E
k
karakteristiskt grundvrde fr berkning i bruksgrns-
tillstnd, t.ex. E
k
(eller G
k
) fr styvhetsberkning enligt
avsnitt 5:23
(BFS 2010:2).

Allmnt rd
Frskjutningar i frband kan berknas med utgngspunkt frn det lgsta av
vrdena fr ingende material. (BFS 2010:2).

23
5 Trkonstruktioner

111
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

5:323
24
Deformationsberkning
Vid berkning av deformationer ska inverkan av material, klimatklass och tids-
effekten av lasterna beaktas.
Lngtidsdeformationer beaktas med en faktor k
def
relaterad till lngtidslast.
Om inget annat pvisas glla, ska de vrden p k
def
som anges i tabell 5:323a fr
konstruktionsvirke och andra trbaserade material anvndas. (BFS 2010:2).
Tabell 5:323a Omrkningsfaktorn k
def
fr berkning av deformationer hos
konstruktionsvirke och andra trbaserade material

Material EN- Standard Klimatklass
1 2 3
Konstruktionsvirke SS-EN 14081-1 0,60 0,80 2,00
Limtr SS-EN 14080 0,60 0,80 2,00
Fanertr (LVL) SS-EN 14374,
SS-EN 14279
0,60 0,80 2,00
Plywood SS-EN 636
Typ SS-EN 636-1 0,80
Typ SS-EN 636-2 0,80 1,00
Typ SS-EN 636-3 0,80 1,00 2,50
Strimlespnskivor SS-EN 300
(OSB) OSB/2 2,25
OSB/3, OSB/4 1,50 2,25
Spnskivor SS-EN 312
Typ P4 2,25
Typ P5 2,25 3,00
Typ P6 1,50
Typ P7 1,50 2,25
hrda HB.LA 2,25
HB.HLA1, HB.HLA2 2,25 3,00
medelhrda MBH.LA1, MBH.LA2 3,00
MBH.HLS1,BH.HLS2 3,00 4,00

24
5 Trkonstruktioner

112
Material EN- Standard Klimatklass
1 2 3
Torrtillverkade SS-EN 622-5
trfiberskivor (MDF) MDF.LA 2,25
MDF.HLS 2,25 3,00
(BFS 2010:2).

Allmnt rd
Vid berkning av deformationer under korttidslast br E
d
enligt avsnitt
5:322 anvndas.
Lngtidsdeformationer (krypning) som uppkommer p.g.a. att lasten
verkar under lngre tid, kan berknas utifrn en kvasi-permanent
lastkombination enligt fljande formel (a).

k 1,i k,i
N
G Q +

(a)

BETECKNINGAR

N r antalet variabla laster

G
k
r permanent last

Q
k
,
i
r karakteristiskt vrde fr variabel last

1,i
r lastreduktionsfaktor fr bestmning av lngtidsvrdet
(kvasi-permanent vrde) fr variabel last i. Vrden p
1,i

fr olika typer av variabla laster anges i avsnitt 3.9

Lngtidsdeformationer u
tot
bestms enligt formel (b)

tot inst def inst,kv
u u k u = +
(b)

BETECKNINGAR

u
tot
r total lngtidsdeformation

u
inst
r initialdeformation baserad p lastkombination 8 eller 9 i
tabell 2:322c

u
inst,kv
r initialdeformation baserad p lngtidslast enligt formel
(a) ovan

k
def
r omrkningsfaktor som beaktar klimatklass enligt tabell
5:323a ovan

(BFS 2010:2).
5 Trkonstruktioner

113
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

5:324 Svikt
Fr trbjlklag ska risken fr besvrande svngningar beaktas.
Allmnt rd
Svngningsbengenheten hos ett bjlklag kan bedmas i enlighet med vad
som anges i Boverkets handbok Svngningar, deformationspverkan och
olyckslast. Fr bostadsbjlklag med massiva trbjlkar i
huvudbrriktningen kan fljande frenklade berkningsmetod anvndas
fr att bedma bjlklagets svngningsbengenhet.
Nedbjningen hos en enskild bjlke i ett trbjlklag br inte verstiga
1,5 mm under inverkan av en kortvarig punktlast (k
def
= 1) vars dimension-
eringsvrde r 1,0 kN. Bjlken frutstts vid berkningen vara fritt
upplagd och belastad i sin mittpunkt. Eventuell lastfrdelning till
angrnsande bjlkar fr tillgodorknas.
Om samverkan mellan bjlkar och golvskiva utnyttjas vid berkningen
br utfrandet av fogningen omfattas av tillggskontroll enligt avsnitt
2:621. (BFS 2010:2).
5:33
25
Dimensionering genom provning
I brottgrnstillstnd ska dimensioneringsvrdet R
d
bestmmas enligt fljande
formel.

mod k
d
mp n
k R
R

=

BETECKNINGAR

R
k
karakteristiskt vrde p brfrmgan enligt avsnitt
2:33

k
mod
omrkningsfaktor fr reduktion av brfrmga med
hnsyn till inverkan av fukt- och lasters varaktighet
enligt avsnitten 5:21 och 5:22

n

partialkoefficient fr skerhetsklass enligt avsnitt
2:115

mp

partialkoefficient fr brfrmga som fr vljas lika
med
m
enligt avsnitt 5:3121
(BFS 2010:2).

25
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 5:4 Material
5 Trkonstruktioner

114
Allmnt rd
Dimensioneringsvrden fr bruksgrnstillstnd kan bestmmas enligt
Boverkets handbok Dimensionering genom provning.
5:4 Material
Allmnt rd
I fljande avsnitt ges exempel p material och fstelement som
uppfyller dessa krav fr trkonstruktioner.
5:41
26
Konstruktionsvirke
Allmnt rd
Ytterligare krav finns i avsnitten 5:11 och 5:2.
Initialkrokigheten hos ett konstruktionselement br inte vara strre n
1/300 av lngden, om risk fr instabilitet freligger. (BFS 2010:2).
5:411
27
Visuellt sorterat konstruktionsvirke
Allmnt rd
Visuellt sorterat, sgat eller hyvlat konstruktionsvirke hnfrs till hllfast-
hetsklasserna C35C14 enligt SS-EN 1912. (BFS 2010:2).

5:412
28
Maskinellt hllfasthetssorterat konstruktionsvirke
Allmnt rd
Till konstruktionsvirke i hllfasthetsklasserna C40C16 hnfrs maskinellt
hllfasthetssorterat konstruktionsvirke sorterat, kontrollerat och mrkt
enligt SS-EN 14081-1. (BFS 2010:2).
5:413
29
Fingerskarvat konstruktionsvirke
Allmnt rd
Till konstruktionsvirke i hllfasthetsklasserna C30, C24 och C18 hnfrs
fingerskarvat konstruktionsvirke som tillverkas, och kontrolleras enligt
SS-EN 385. (BFS 2010:2).

26
27
28
29
5 Trkonstruktioner

115
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

5:414 Rundvirke
Allmnt rd
Till konstruktionsvirke i hllfasthetsklass C30 hnfrs rundvirke utan ls
rta eller p djupet gende gngar efter virkesfrstrande insekter. Rund-
virke till permanenta konstruktioner br inte ha bark. (BFS 2010:2).
5:415
30
Limmat konstruktionsvirke
Allmnt rd
Till limmat konstruktionsvirke hnfrs limmade trelement uppbyggda av
tv eller tre lameller med fibrerna orienterade i elementens lngdriktning.
Limmat konstruktionsvirke br tillverkas, kontrolleras och mrkas enligt
SS-EN 14080 i tillmpliga delar. (BFS 2010:2).
5:42
31
Limtr
Allmnt rd
Till limtr hnfrs limmade trelement uppbyggda av minst fyra lameller
med fibrerna orienterade i elementens lngdriktning. Limtr br ha be-
styrkta egenskaper.
Fr CE-mrkta produkter enligt SS-EN 14080 anvnds material-
egenskaperna enligt gllande standard.
Initialkrokigheten hos ett konstruktionselement br inte vara strre n
1/500 av lngden om risk fr instabilitet freligger. (BFS 2010:2).
5:43 Konstruktionsskivor
Allmnt rd
Konstruktionsskivor av plywood, spnskivor, trfiberskivor, OSB och
LVL br ha de egenskaper samt uppfylla de krav p tillverkning, kontroll
och mrkning som anges i SS-EN 13986. (BFS 2010:2).

30
31
5 Trkonstruktioner

116
5:44 Frband
5:441 Mekaniska frbindare
Allmnt rd
Trdspik med ett tvrsnitt d < 6 mm och ett minsta karakteristiskt brott-
moment enligt fljande tabell 5:441a br anvndas. Fr kvadratisk och
rfflad spik r d (mm) minsta tvrmtt och fr rund spik diametern.
I skruvfrband br anvndas skruv och mutter i hllfasthetsklass 4.6
respektive 4 enligt SS-EN ISO 898.
Vid skruvfrband och vid frband med trskruv br anvndas brickor
av stl med tjockleken minst 0,3d och tvrmttet (diameter eller
kantlngd) minst 3d, dr d r skruvdiametern.
Trskruv samt andra dymlingformade frbindare av stl br ha de
egenskaper samt uppfylla de krav p tillverkning, kontroll och mrkning
som anges i SS-EN 14592. vriga mekaniska frbindare av stl ssom
mellanlggsbrickor, spikpltar samt spikningspltar br ha de egenskaper
samt uppfylla de krav p tillverkning, kontroll och mrkning som anges i
SS-EN 14545. (BFS 2010:2).
Tabell 5:441a Karakteristiskt brottmoment fr trdspik.
Spiktyp Brottmoment (Nmm)
Kvadratisk och rfflad 10 (20-d) d
3

Rund 6,7 (20-d) d
3

5:442 Lim
Allmnt rd
Lim som uppfyller fordringarna fr limtyp I enligt SS-EN 301 kan
anvndas fr konstruktioner i samtliga klimatklasser. Lim som uppfyller
fordringarna fr limtyp II kan anvndas fr konstruktioner i
klimatklasserna 12. (BFS 2010:2).
5 Trkonstruktioner

117
5
B
K
R

T
r
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

5:5 Utfrande
Allmnt rd
Allmnna regler om utfrande finns i avsnitt 2:5.
I detta avsnitt finns exempel p utfranden som uppfyller dessa krav.
5:51 Virke
Allmnt rd
Virkesytor som frbinds med annat virke br inte ha vankant, lsa kvistar
eller liknande felaktigheter i en sdan omfattning att frbindningens hll-
fasthet blir otillrcklig. Virke som fr en genomgende spricka, t.ex. vid
spikning, kasseras.
Fingerskarvat konstruktionsvirke kan anvndas i en brande konstruk-
tion under frutsttning att
a) virket r tillverkat, kontrollerat och mrkt enligt frutsttningarna i
avsnitt 5:413,
b) konstruktionen utformas s att brott i en enskild fingerskarv inte
medfr sammanstrtning av vsentliga delar av konstruktionen i vrigt.
Frutsttningen under b) anses vara uppfylld i konstruktioner med ttt
liggande bjlkar eller fackverk och innebr att fingerskarvat konstruktions-
virke br anvndas med omsorg i konstruktioner i skerhetsklass 3.
Fingerskarvat konstruktionsvirke br inte anvndas i arbetsstllningar
eller i andra konstruktioner utsatta fr slag- och sttbelastning.
5:52 Frband
5:521 Spikfrband
Allmnt rd
Vid en fog mellan en K-skiva och en virkesdel frutstts att de kraftver-
frande spikarna frankras i virkesdelen.
Fr spikar med d > 5 mm br virket frborras med en borr med en dia-
meter av 0,8 0,9 d.
5 Trkonstruktioner 5:6 Kontroll

118
5:523 Skruvfrband
Allmnt rd
Skruvhl br utfras s att skruv mste trngas in. Erforderlig efterdrag-
ning av skruv br gras sedan virket har torkat.
Hl fr trskruv br borras fr den ogngade delen med god passning
till halsdiametern och fr den gngade delen med borr med diameter 0,8
0,9 gnger krndiametern.
5:524 Limfrband
Allmnt rd
Vid spiklimning och skruvlimning br lmpligt lim samt avstndet mellan
spikar och skruvar vljas p grundval av frprovning. (BFS 2010:2).
5:6 Kontroll
De vrden p partialkoefficienterna
m
och
mp
som anges i detta materialavsnitt
frutstter att sdan kontroll som anges i avsnitt 2:6 utfrs. (BFS 1995:18).
5:61 Grundkontroll
Allmnt rd
Grundkontroll av trkonstruktioner br omfatta kontroll av material, fr-
bindningar, produkter och arbetsutfrande.
Vid byggplatskontroll br kontrolleras att kvalitet och dimensioner hos
frbindningar, upplagsdetaljer och virke stmmer verens med de krav och
frutsttningar som anges p ritningar och andra bygghandlingar samt ut-
frande mot frutsttningarna i avsnitt 5:5. Fr frband br ven antal fr-
bindare kontrolleras.
5:62
32
Tillggskontroll
Allmnt rd
Tillggskontroll av trkonstruktioner br omfatta kontroll av
frbindningar fr limtrkonstruktioner,
trskyddet hos konstruktioner belgna i jord, samt
limfrband som utnyttjas fr kraftverfring. (BFS 2010:2).

32
6 Murverkskonstruktioner 6:2 Dimensionering genom berkning och provning

119
6
B
K
R

M
u
r
v
e
r
k
s
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n

6 Murverkskonstruktioner
Reglerna i detta avsnitt avser brande konstruktioner av armerat och oarmerat
murverk. (BFS 2010:2).

6:1 Frutsttningar
Allmnt rd
Allmnna frutsttningar finns i avsnitt 2. (BFS 2010:2).

6:11
33
har upphvts genom (BFS 2010:2).

Vid verifiering av murverkskonstruktioner fr SS-EN 1996-1-1 med tillhrande
svenska nationella val anvndas enligt Boverkets freskrifter och allmnna rd
om europeiska konstruktionsstandarder (BFS 2008:8), EKS. Nr eurokoden
brukas i kombination med lasteffekter och lastkombinationer enligt Boverkets
konstruktionsregler (BFS 1993:58), BKR ska brfrmgan reduceras enligt
formeln i avsnitt 6:21 nedan. (BFS 2010:2).

6:21
34
Dimensioneringsvrden
Vid verifiering bestms vrdet p brfrmgan ur fljande formel.

d,EC
d
n
R
R
=

BETECKNINGAR

R
d,EC
dimensionerande vrde fr brfrmga enligt SS-EN 1996-
1-1 med tillhrande svenska nationella val

n

(BFS 2010:2).

33
34
6 Murverkskonstruktioner 6:3 har upphvts genom (BFS 2010:2).

120
6:211
35

6:212
36

6:213
37

6:214
38

6:22
39

6:3
40


6:311
41


6:3121
42

6:3122
43

6:3123
44

6:3124
45

35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 6:3 har upphvts genom (BFS 2010:2).

121
6
B
K
R

M
u
r
v
e
r
k
s
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n

6:3125
46



6:3128
47

6:3129
48



6:322
49

6:33
50

6:4
51

6:41
52

6:42
53

46
47
48
49
50
51
Senaste lydelse BFS 1998:39:
52
53
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR 6:4 har upphvts genom (BFS 2010:2).

122
6:43
54
6:44
55

6:45
56

6:5
57

6:51
58

6:6
59

6:61
60

6:611
61

6:62
62



54
55
56
57
58
59
60
61
62
7 Betongkonstruktioner

123
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

7
63
Betongkonstruktioner
Reglerna i detta avsnitt avser brande konstruktioner av normal betong, tung be-
tong eller lttballastbetong. Reglerna avser svl oarmerade som armerade plats-
gjutna eller frtillverkade konstruktioner med spnd eller ospnd armering. Reg-
lerna avser dock inte konstruktioner av lttbetong, hlrumsbetong och andra
speciella betongsorter. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Med normal betong, tung betong och lttballastbetong avses betong enligt
definitionerna i SS-EN 206-1. (BFS 2010:2).
7:1 Krav
Allmnt rd
7:11 Bestndighet
Betongkonstruktioner ska utformas, dimensioneras och utfras s att skadlig
nedbrytning frhindras. Detta ska ske genom att de angrepp konstruktions-
delarna frvntas utsttas fr klargrs och att erforderliga tgrder fr att
konstruktioner ska motst angreppen vidtas. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Exponeringsklasser tillmpbara fr de vanligast frekommande typerna av
miljpverkan anges i SS-EN 206-1. Erforderliga tgrder kan anses ha
vidtagits om betongkonstruktionen uppfyller kraven i SS-EN 206-1,
SS 13 70 03 och SS 13 70 10. (BFS 2003:6).
7:12 Motstnd mot vattenintrngning
Betongkonstruktioner som frvntas bli utsatta fr ensidigt vattentryck ska ha
tillrcklig grad av motstnd mot vattenintrngning. (BFS 2003:6).

63
Senaste lydelse BFS 2003:6
7 Betongkonstruktioner 7:2 Frutsttningar

124
Allmnt rd
Graden av motstnd mot vattenintrngning r beroende av konstruktionens
utformning samt av betongens sammansttning, gjutning och hrdning.
Kravet p betongens sammansttning kan anses vara uppfyllt om
SS-EN 206-1 samt SS 13 70 03 beaktas. (BFS 2003:6).
7:2 Frutsttningar
Berkningsmodellerna i avsnitt 7 gller fr betong med hgst tryckhllfasthet
f
cck
= 57,0 MPa. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Fr betong med tryckhllfasthet f
cck
> 57,0, ges viss vgledning i High
Performance Concrete Structures Design Handbook. (BFS 2003:6).
7:22 Karakteristiska materialvrden fr betong
Betong ska med hnsyn till dess tryckhllfasthet indelas i olika hllfasthets-
klasser. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Normal och tung betong samt lttballastbetong br med avseende p tryck-
hllfasthet indelas i klasser enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.
Denna klassificering r baserad p tryckhllfasthet bestmd i enlighet
med SS-EN 12390-3 dr lagring av provkroppar sker enligt SS-EN 12390-
2. Provkroppar fr bestmning av tryckhllfasthet kan ven lagras enligt
svensk praxis i enlighet med SS-EN 12390-2 T1. Omrkningen mellan de
olika lagringsstten br ske enligt SS 13 70 03. (BFS 2003:6).
7:221 Tryckhllfasthet
De karakteristiska vrden fr betongens tryckhllfasthet f
cck
fr normal betong
och tung betong som anges i fljande tabell 7:221a ska anvndas vid bestmning
av dimensionerande materialvrden. Motsvarande vrden fr lttballastbetong
anges i tabell 7:221b nedan.
Fr att karakteristiska vrden > 11,5 MPa ska f utnyttjas fordras utfrande-
klass I eller II och fr vrden > 24,0 MPa fordras utfrandeklass I.
(BFS 2003:6).

125
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Tabell 7:221a Karakteristiska vrden fr tryckhllfasthet f
cck
fr normal och tung
betong
Hllfasthetsklass
1
f
cck
3
(MPa) Hllfasthetsklass
1
f
cck

3
(MPa)
C 12/15 11,5 C 40/50 38,0
C 16/20 15,5 C 45/55 43,0
C 20/25 19,0 C 50/60 47,5
C 25/30 24,0 C 54/65
2
51,5
C 28/35
2
27,0 C 55/67 52,0
C 30/37 29,0 C 58/70
2
55,0
C 32/40
2
30,5 C 60/75 57,0
C 35/45 33,5
1
I hllfasthetsklassens beteckning (t.ex. C 25/30), motsvarar det frsta siffervrdet den
fordrade tryckhllfastheten f
c,cyl
i MPa bestmd genom tryckprovning av betongcylindrar
med 150 mm diameter och 300 mm hjd. Det andra siffervrdet i hllfasthetsklassens
beteckning motsvarar den fordrade tryckhllfastheten f
c,cube
i MPa bestmd genom
tryckprovning av 150 mm kuber. Provkropparna r tillverkade och lagrade enligt SS-
EN 12390-2 och provade enligt SS-EN 12390-3.
2
Mellanliggande hllfasthetsklasser avpassade fr dimensionering enligt svensk praxis, se
SS 13 70 03.
3
De karakteristiska vrdena fr tryckhllfasthet f
cck
beaktar lngtidseffekter.
(BFS 2003:6).
Tabell 7:221b Karakteristiska vrden fr tryckhllfasthet f
cck
fr lttballastbetong
Hllfasthetsklass f
cck
(MPa) Hllfasthetsklass f
cck
(MPa)
LC 12/13 10,0 LC 40/44 34,0
LC 16/18 14,0 LC 45/50 38,5
LC 20/22 17,0 LC 50/55 42,5
LC 25/28 21,5 LC 55/60 46,5
LC 30/33 25,5 LC 60/66 51,0
LC 35/38 30,0
(BFS 2003:6).
7:222 Draghllfasthet
Om betongens hllfasthet endast kontrolleras genom tryckprovning enligt avsnitt
7:22 gller de karakteristiska vrden f
ctk
fr betongens draghllfasthet som anges
i fljande tabell 7:222a.
Fr att karakteristiska vrden > 1,05 MPa ska f utnyttjas fordras utfrande-
klass I eller II och fr vrden > 1,70 MPa fordras utfrandeklass I.
(BFS 2004:9).

126
Tabell 7:222a Karakteristiska vrden fr normal och tung betongs
draghllfasthet f
ctk
Hllfasthetsklass f
ctk
1
ctk
(MPa)
C 12/15 1,05 C 40/50 2,40
C 16/20 1,25 C 45/55 2,55
C 20/25 1,45 C 50/60 2,75
C 25/30 1,70 C 54/65
2
2,80
C 28/35
2
1,80 C 55/67 2,85
C 30/37 1,90 C 58/70
2
2,90
C 32/40
2
2,00 C 60/75 2,95
C 35/45 2,10
1
Karakteristiska vrden fr draghllfasthet f
ctk
beaktar lngtidseffekter.
2
Mellanliggande hllfasthetsklasserna avpassade fr dimensionering enligt svensk praxis,
se SS 13 70 03.
(BFS 2003:6).
Tabell 7:222b Grundvrden fr bestmning av karakteristisk draghllfasthet f
ctk
hos lttballastbetong
Hllfasthetsklass f
ctk
ctk
(MPa)
LC 12/13 0,95 LC 40/44 2,25
LC 16/18 1,15 LC 45/50 2,45
LC 20/22 1,35 LC 50/55 2,60
LC 25/28 1,60 LC 55/60 2,70
LC 30/33 1,75 LC 60/66 2,75
LC 35/38 1,95
(BFS 2004:9).

Fr att f fram karakteristiska vrden fr draghllfasthet f
ctk
hos lttballast-
betong ska grundvrdena i tabell 7:222b reduceras genom multiplikation med
koefficienten
1
enligt fljande formel (a)
1
0, 4 0, 6
2200
= + (a)
dr r lttballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m
3
) bestmd i enlighet med
SS-EN 12390-7.
Vid bestmning av betongens draghllfasthet genom sprckprovning i enlig-
het med SS-EN 12390-6, erhlls karakteristisk draghllfasthet genom multiplic-
ering av sprckdraghllfastheten med 0,8. (BFS 2003:6).

127
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

7:223 Elasticitetsmodul
Vid mttligt snabb plastning av konstruktioner av normal eller tung betong ska,
om inget annat pvisas glla, de karakteristiska vrden fr betongens elasticitets-
modul som anges i fljande tabell 7:223a tillmpas. Tabellvrdena avser betong
utan lufttillsats. (BFS 2004:9).
Allmnt rd
Vid snabba frlopp, t.ex. svngning, br vrdena multipliceras med 1,2.
Tabell 7:223a Karakteristiska vrden
1
fr betongens elasticitetsmodul E
ck
fr
normal eller tung betong
Hllfasthetsklass E
ck
(GPa) Hllfasthetsklass E
ck
(GPa)
C 12/15 27,0 C 40/50 35,0
C 16/20 29,0 C 45/55 36,0
C 20/25 30,0 C 50/60 37,0
C 25/30 31,0 C 54/65
2
38,0
C 28/35
2
32,0 C 55/67 38,0
C 30/37 33,0 C 58/70
2
39,0
C 32/40
2
33,0 C 60/75 39,0
C 35/45 34,0
1
Tabellens karakteristiska vrden avser betong med ballast av urbergsmaterial.
2
Mellanliggande hllfasthetsklasser avpassade fr dimensionering enligt svensk praxis i
enlighet med SS 13 70 03.
(BFS 2004:9).

Fr lttballastbetong bestms vrdet p E
ck
genom att vrdet fr normal eller
tung betong med samma cylinderhllfasthet multipliceras ( /2200)
2
dr r
lttballastbetongens ugnstorra densitet (kg/m
3
) i enlighet med SS-EN 12390-7.
(BFS 2003:6).
Allmnt rd
Det karakteristiska vrdet E
ck
fr betongens elasticitetsmodul kan antas
vara konstant vid pknningar mellan f
ctd
och 0,6 f
ccd
.

128
7:23 Karakteristiska materialvrden fr armering
7:231
64
Draghllfasthet
Allmnt rd
Val av lmpliga armeringssorter br gras i enlighet med kraven i avsnitt
7:43. (BFS 2010:2).

7:232 Elasticitetsmodul
Fr ospnd armering ska, om inget annat pvisas glla, det karakteristiska vrdet
E
sk
fr armeringens elasticitetsmodul antas vara 200 GPa. Det karakteristiska
vrdet fr spnnarmering ska bestmmas med ledning av provningsresultat frn
den aktuella stlsorten. (BFS 2003:6).
7:24 Spnnkrafter
Den effektiva spnnkraftens karakteristiska vrde ska vid varje tidpunkt anses
vara lika med det nominella vrdet. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Med effektiv spnnkraft avses kraften i spnnarmeringen fr en tnkt
belastningssituation dr spnningen i betongen p spnnarmeringens niv
r lika med noll. (BFS 1998:39).
Toleranser fr tvrsnittsmtt och armeringens lge ska beaktas enligt ett av
fljande alternativ:
a) Om valda toleranser inte verstiger normalvrden och om tvrsnittets
huvudmtt r minst 150 mm, behver avvikelser frn nominella mtt inte
beaktas vid dimensioneringen. Vid stabilitetsbrott gller motsvarande om
tvrsnittets huvudmtt i utbjningsriktningen r minst 250 mm. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Normalvrden fr utfrandetoleranser anges i SS-ENV 13670-1.
(BFS 2003:6).

64
7 Betongkonstruktioner 7:3 Dimensionering genom berkning och provning

129
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

b) Om frutsttningarna enligt a) inte r uppfyllda, ska avvikelser frn nomin-
ella mtt srskilt beaktas vid dimensioneringen. Dimensioneringsvrdena fr
hllfasthet och styvhet fr d kas genom multiplikation med faktorn 1,1 fr
betong och 1,05 fr armeringsstl.
Vid dimensionering av pelare och andra liknande tryckta konstruktionsdelar
ska antagna vrden p last- och upplagsexcentriciteter, initialkrokighet, initial-
lutning, initialskevhet och dylikt bestmmas med hnsyn till angivna toleranser.
Allmnt rd
Tillmpning av de berkningsfrutsttningar som finns i BBK avsnitt
3.4.2.3 frutstter att normalvrden fr toleranser vljs enligt SS-ENV
13670-1.
Vid dimensionering av betongkonstruktioner br mindre toleranser n
normalvrden ej tillmpas. (BFS 2004:9).
Allmnt rd
Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 7:31) avser balkar, pelare, ramar, bgar, plattor,
vggar, skivor, fundament och liknande konstruktionsdelar av normal typ och
med vanlig tvrsnitts- och detaljutformning.
Frdelningen av krafter och moment i en konstruktion ska vljas i verens-
stmmelse med jmviktsvillkoren och s att konstruktionen under deformation
frmr att anpassa sig till den valda frdelningen.
Allmnt rd
Med beaktande av freskriftens krav kan berkningarna baseras p
elasticitetsteori eller p grnslastteori.
Metoder fr val av berkningsmodeller finns i BBK avsnitt 3.2.1.

Fr tillmpning av grnslastteori gller fljande villkor:
a) Ett sprtt brott fr inte avgra konstruktionens brfrmga.
b) Om den valda berkningsmetoden frutstter omfrdelning av krafter eller
moment ska de berrda konstruktionsdelarna ha tillrcklig deformationsfrmga.

130
c) Risken fr stabilitetsbrott ska beaktas.
d) Risken fr tillvxtflytbrott ska beaktas.
(BFS 2003:6).
Allmnt rd
Exempel p hur kraven kan uppfyllas finns i BBK avsnitt 3.2.3.
(BFS 2003:6).

Uppsprickning av konstruktionen ska beaktas om den r av betydelse.
Inverkan av alternativa ogynnsamma laststllningar ska beaktas.
Allmnt rd
Fr bjlklag i bostadshus och andra byggnader med jmfrbara frutstt-
ningar behver inverkan av ogynnsam laststllning endast beaktas vid
bestmning av stdarmeringens avslutning. (BFS 2003:6).
Med hnsyn till kravet p seghet i brottgrnstillstnd ska betongkonstruktioner
utformas s att dragkrafter (t.ex. av ett bjande moment) upptas av armeringen.
Undantag frn detta krav fr dock gras i fljande fall:
a) Konstruktionsdelar i skerhetsklass 1 fr utfras oarmerade.
b) Konstruktionsdelar fr utfras oarmerade om krympning och temperatur-
variationer kan frvntas bli sm och ett eventuellt dragbrott inte kan frvntas
medfra allvarliga konsekvenser.
c) Fr konstruktioner som ven efter dragbrott (spricka) uppfyller kraven i
brottgrnstillstnd, erfordras inte armering fr de aktuella dragkrafterna.
d) Fr speciella dragkrafter vid skjuvning, vridning, frankring, lokalt tryck
och fogar.
(BFS 2003:6).
Allmnt rd
Fr fallet d) finns lmpliga berkningsmetoder i BBK avsnitt 3 och 6.

131
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

7:3121 Dimensionerande materialvrden
I brottgrnstillstnd ska dimensionerande materialvrden bestmmas enligt
fljande formler (a)(c).
k
d
m n
f
f
q
=
(a)
k
d
n m
=

E
E
q

(b)

dr
f
k
karakteristiskt vrde fr hllfasthet enligt avsnitten 7:22 och
7:23
E
k
karakteristiskt vrde fr elasticitetsmodul enligt avsnitten
7:223 och 7:232
q
faktor som beaktar systematiska skillnader mellan den
materialegenskap som erhlls vid provning och den verkliga
konstruktionens egenskaper. Vad gller hllfasthet, r q lika
med 1,2 fr betong och lika med 1,0 fr armering
m

partialkoefficient fr brfrmga
n

I brottgrnstillstnd ska produkten q
m
fr betong sttas lika med 1,5 vid be-
stmning av hllfasthetsvrde och 1,2 vid bestmning av elasticitetsmodul.
Fr armering ska motsvarande produkt q
m
sttas lika med 1,15 vid bestm-
ning av hllfasthetsvrde och 1,05 vid bestmning av elasticitetsmodul.
Fr betongelement i utfrandeklass I, vilka r byggprodukter med bestyrkta
egenskaper i enlighet med avsnitt 1:4, kan dock 5 % hgre hllfasthetsvrden fr
armering tilltas om armeringens lge srskilt kontrolleras.
Vid dimensionering fr olyckslast, med hnsyn till fortskridande ras och
brand, fr produkten q
m
fr betong sttas lika med 1,2 vid bestmning av hll-
fasthetsvrde och 1,0 vid bestmning av elasticitetsmodul.
Fr armering fr motsvarande produkt q
m
sttas lika med 1,0 vid bestmning
av bde hllfasthetsvrde och elasticitetsmodul.
Om utprglad korttidslast ingr i en lastkombination, fr vrdet p f
ccd
vid
dimensionering fr olyckslast och med hnsyn till fortskridande ras multipliceras
med faktorn 1,1. (BFS 2004:9).

132
Allmnt rd
Med utprglad korttidslast menas hr en last som upptrder ngra f
gnger, och som under sammanlagt hgst 1 min uppnr vrden nra det
karakteristiska vrdet. Vanligen r det frga om laster av sttkaraktr,
varfr hjningen av f
ccd
huvudsakligen blir aktuell vid vissa olyckslaster.
Reglerna om korttidslast kan ven tillmpas fr plar utsatta fr kraft frn
hejare. (BFS 1995:18).

Om ett hgt vrde p betongens draghllfasthet r ogynnsamt ska som dimen-
sioneringsvrde anvndas
f
cth
= 1,5 f
ctk
(c)
(BFS 1995:18).
Allmnt rd
Vrdet p f
ctk
kan hrvid tas ur tabell 7:222a, ven om f
ctk
i andra samman-
hang bestms genom provning.
Om ett hgt vrde p betongens elasticitetsmodul r ogynnsamt i brott-
grnstillstnd, br E
cd
sttas lika med E
ck
.
Dimensioneringsvrdet fr betongens skjuvmodul G
cd
kan antas vara
lika med 0,4 E
cd
.
Tvrkontraktionstalet fr betong kan antas vara 0,2. I de flesta fall kan
dock tvrkontraktionen frsummas, dvs. talet antas vara noll.
Dimensioneringsvrden fr armeringens tryckhllfasthet kan bestm-
mas enligt BBK avsnitt 2.5.2.
7:3122 Utmattning
Konstruktioner utsatta fr utmattningslast ska utformas och dimensioneras med
hnsyn till risken fr utmattningsbrott. Armeringspknningar fr verifiering
med hnsyn till utmattning berknas p samma stt som i bruksgrnstillstnd.
Fr verifiering med hnsyn till utmattning i vrigt anvnds srskilda modeller.
(BFS 2004:9).
Allmnt rd
Exempel p berkningsmetoder med hnsyn till utmattning finns i BBK
avsnitt 3.3. Bestmning av hllfasthetsvrden fr betong vid utmattning
kan gras enligt BBK avsnitt 2.4.3. Bestmning av hllfasthetsvrden fr
armering vid utmattning kan gras enligt BBK avsnitt 2.5.3.


133
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

7:3123 Arbetskurvor
Allmnt rd
Betongens arbetskurva kan vljas enligt BBK avsnitt 2.4.5 eller baseras p
provningsresultat. Arbetskurvan fr varmvalsat och kallbearbetat armer-
ingsstl kan antas enligt BBK avsnitt 2.5.5. Fr kallbearbetad armering kan
dimensionering i brottgrnstillstnd och dimensionering med hnsyn till
fortskridande ras baseras p en arbetskurva enligt BBK avsnitt 2.5.5.

7:3124 Betongens krypning och krympning
Vid bestmning av betongens krypning ska den relativa luftfuktigheten, betong-
ens sammansttning och behandling, konstruktionsdelens dimensioner,
betongens lder vid plastning samt tiden frn plastningen till aktuellt tillflle
beaktas. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Betongens krypning kan bestmmas enligt BBK avsnitt 2.4.7.

Vid bestmning av betongens krympning ska den relativa luftfuktigheten, bet-
ongens sammansttning och behandling, konstruktionsdelens dimensioner samt
betongens lder efter gjutningstillfllet beaktas. Inverkan av ojmn krympning
ska beaktas. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Betongens krympning kan bestmmas enligt BBK avsnitt 2.4.6.

7:3125 Spnnkrafter och relaxation
Dimensioneringsvrdet fr den effektiva spnnkraften erhlls ur det karakterist-
iska vrdet genom multiplikation med en partialkoefficient som vljs lika med
1,0, om inte speciella frhllanden motiverar annat.
Berkning av uppspnningsdata ska baseras p det verkliga sambandet mellan
pknning och tjning. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Metoder fr berkning av inverkan av friktion och tidsberoende effekter
finns i BBK avsnitten 2.7.2 och 2.7.3.


134
Fr spnnarmering ska stlets relaxation beaktas.
Allmnt rd
Relaxationen br beaktas enligt BBK avsnitt 2.5.6.

7:3126 Bjande moment med eller utan normalkraft
De begrnsningar som gller fr betongens och armeringens deformationsfr-
mga ska beaktas.
Allmnt rd
Tjningsfrdelningen br vljas enligt BBK avsnitt 3.6.2.

Vid berkning av sprucken betong ska betongen normalt inte frutsttas ta
upp dragkrafter.
Allmnt rd
Tryckpknningens frdelning kan vljas enligt BBK avsnitt 3.6.4. Be-
rkning av osprucken betong br ske enligt BBK avsnitt 3.6.3.

Normalkraften i ett tvrsnitt ska antas ha en minsta excentricitet, som stts
lika med 1/30 av tvrmttet i respektive huvudtrghetsriktning. Excentriciteten
rknas frn tyngdpunkten fr det ospruckna tvrsnittet utan hnsyn till armering
och behver inte antas upptrda samtidigt i tv huvudriktningar.
Allmnt rd
Mindre excentricitet n 20 mm br dock inte antas.
7:3127 Tvrkraft och vridande moment
Risken fr sprtt brott ska beaktas.
Allmnt rd
Exempel p dimensioneringsmetoder fr tvrkraft finns i BBK avsnitt 3.7
och exempel p dimensioneringsmetoder fr vridande moment finns i av-
snitt 3.8.
7:3128 Frankring och anordning av armering
Fr undvikande av sprtt brott ska armering frankras och anordnas s att dess
vre strckgrns eller 0,2-grns med minst 95 % sannolikhet kan uppns innan
frankringsbrott eller skarvbrott intrffar.
Allmnt rd
Exempel p dimensioneringsmetoder fr armeringens frankring finns i
BBK avsnitt 3.9.1.

135
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Armering ska i varje snitt kunna uppta den kraft som upptrder vid dimens-
ioneringslast, med beaktande av sneda sprickors inverkan.
Allmnt rd
Exempel p metoder fr avslutning av armering finns i BBK avsnitt 3.9.2.

Omlottskarvar ska utformas s att stngndarna fr erforderlig frankring och
s att aktuell kraft kan verfras frn den ena stngen till den andra. Den kade
spjlkningsrisken vid nraliggande skarvar ska beaktas.
Allmnt rd
Exempel p metoder fr omlottskarvning av armering finns i BBK avsnitt
3.9.3.

Bockningsradier ska vara tillrckligt stora med hnsyn till armeringens
bockbarhet och till risken fr spjlkning i betongen.
Allmnt rd
Exempel p metoder fr bestmning av bockningsradier finns i BBK
avsnitt 3.9.4.

Tckande betongskikt ska ha tillrcklig tjocklek med hnsyn till frankring
och skarvning av armering samt ge erforderligt skydd mot korrosion och i vissa
fall brand.
Allmnt rd
Tckande betongskikt br vljas enligt SS 13 70 10. (BFS 2003:6).

Avstnd mellan parallella armeringsenheter ska vara tillrckligt stora med
hnsyn till frankring och skarvning av armeringen samt med hnsyn till
gjutning och bearbetning av betongen.
Allmnt rd
Lmpliga avstnd mellan parallella armeringsenheter anges i BBK avsnitt
3.9.6.

Fr armeringsbunt gller samma krav som fr enskild stng. Bunt ska
utformas s att alla ingende stnger kan kringgjutas och eventuella mellanrum
fyllas ut. Spjlkningsrisken vid bockning och vid placering av flera stnger i
samma plan ska beaktas.
Allmnt rd
Exempel p metoder fr buntning av armering finns i BBK avsnitt 3.9.7.

136
7:3129 Lokalt tryck och kraftverfring genom fogar
Lokalt tryck ska begrnsas s att
prgling inte intrffar i sdan omfattning att konstruktionen blir strd av
den lokala deformationen, och
spjlkning inte intrffar i sdan omfattning att spjlkning medfr strd
funktion eller nedsatt brfrmga eller bestndighet fr konstruktionen.
(BFS 1995:18).
Allmnt rd
Exempel p dimensioneringsmetoder finns i BBK avsnitt 3.10.

Vid berkning av krafter och moment i fogar ska beaktas att hllfasthet och
deformationsegenskaper kan vara olika fr fogar och element, fr olika fogar
och fr olika delar av samma fog.
Dimensioneringen ska baseras p fogtypens funktionsstt vid kraftverfring.
Allmnt rd
Exempel p dimensioneringsmetoder finns i BBK avsnitt 3.11.
Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 7:32) avser balkar, pelare, ramar, bgar, plattor,
vggar, skivor, fundament och liknande konstruktionsdelar av normal typ och
med vanlig tvrsnitts- och detaljutformning.
Allmnt rd
Dimensionering i bruksgrnstillstnd avser i frsta hand deformationer och
sprickbildning, men kan i speciella fall glla ven andra frhllanden, t.ex.
avntning.
Berkningsmodeller br i tillmpliga delar vljas enligt avsnitt 7:311.
Krafter och moment br dock bestmmas enligt elasticitetsteori.

I bruksgrnstillstnd fr dimensionerande materialvrden bestmmas enligt
fljande formler (a)(c).
f f
d k
=

(a)
E E
d k
=

(b)


137
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

dr
f
k
karakteristiskt vrde fr hllfasthet enligt avsnitten 7:22 och
7:23
E
k
karakteristiskt vrde fr elasticitetsmodul enligt avsnit-
ten 7:223 och 7:232

Om ett hgt vrde p betongens draghllfasthet r ogynnsamt ska dock som
dimensioneringsvrde anvndas
f
cth
= 1,5 f
ctk
(c)

Allmnt rd
Vrdet p f
ctk
kan hrvid tas ur tabell 7:222a ven om f
ctk
i andra samman-
hang bestms genom provning.

Om hg tryckpknning uppkommer i betongen vid lngtidslast erfordras sr-
skild utredning av krypdeformationernas storlek och deras inverkan.
Allmnt rd
I de fall tryckpknningen begrnsas enligt BBK avsnitten 4.4.1 och 4.4.2
erfordras ej srskild underskning.

Pknningen i spnnarmeringen ska vid uppspnning begrnsas s att spnn-
kraften kan kontrolleras p ett tillfrlitligt stt genom frlngningsmtning och
s att det inte freligger risk fr armeringsbrott. (BFS 2003:6).
Allmnt rd
Lmpliga grnsvrden vid uppspnning finns i BBK avsnitt 4.4.3.

138
d
formel (a).
k
d
mp n
R
R =

(a)

dr
R
k
karakteristiskt vrde fr brfrmga enligt avsnitt 2:33
mp

partialkoefficient fr brfrmga enligt fljande tabell 7:33a
n

(BFS 1995:18).
Tabell 7:33a Partialkoefficienten
mp
fr betongkonstruktioner.
Avgrande faktor Oarmerad betong Armerad betong
Betongens draghllfasthet 2,0 1,5
Betongens tryckhllfasthet 1,5 1,5
Armeringens draghllfasthet 1,15
Instabilitetsbrott 2,0 1,7
(BFS 1995:18).
Allmnt rd
I bruksgrnstillstnd kan dimensioneringsvrden bestmmas enligt
7:34 Redovisning
Allmnt rd
Vgledning betrffande ritningar och vriga konstruktionshandlingar fr
betongkonstruktioner ges i BBK avsnitt 1.4. (BFS 2003:6).

139
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

7:4 Material
Allmnt rd

Delmaterial till betong, betongmassa, hrdnad betong samt armering ska ha
sdana egenskaper att den frdiga konstruktionen fr avsedd brfrmga, stadga
och bestndighet. (BFS 1995:18).
Allmnt rd
Egenskaperna br verifieras genom provning eller p annat lmpligt stt.
7:41
65
Delmaterial till betong
Delmaterial till betong fr inte innehlla skadliga mngder av sdana bestnds-
delar som kan frsmra betongens eller armeringens egenskaper eller funktion.
Vid tveksamhet om ett delmaterials lmplighet ska genom srskild utredning
pvisas att konstruktionen fr tillfredsstllande brfrmga, stadga och bestnd-
ighet och avsedda egenskaper i vrigt.
Cement med aluminathalt strre n 25 % fr inte anvndas som bindemedel i
betong fr brande byggnadsverksdelar. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Delmaterial till betong br uppfylla de krav p materialegenskaper som
anges i SS-EN 206-1 och SS 13 70 03.
Fr att anses som en byggprodukt med bestyrkta egenskaper enligt av-
snitt 1:4 br bestyrkandet av verensstmmelse nr det gller CE-mrkt
ballast till betong fr anvndning i brande konstruktioner ske i enlighet
med vad som gller fr ballast fr anvndningsomrden med hga sker-
hetskrav. (BFS 2010:2).
7:42 Betongmassa
Betongmassa ska ha sdan sammansttning att den vid gjutning kan fs att fylla
ut formen, omsluta armeringen och frbli homogen under hanteringen.

65

140
7:43
66
Armering och ingjutningsgods
Armering ska ha sdana egenskaper att den i samverkan med betong kan ge den
frdiga konstruktionen ett segt beteende vid brott.
Strckgrnsens karakteristiska vrde motsvarar populationens 0,05 fraktil.
Fr att mjliggra ett segt beteende vid brott ska det karakteristiska vrdet fr
armeringens grnstjning inte understiga 3,0 % och det karakteristiska vrdet fr
kvoten mellan brottgrns och strckgrns vara minst 1,08. Dessa vrden avser
0,1 fraktilen.
I konstruktioner dr inverkan av stdfrskjutning eller annan tvngsinverkan
r frsumbar, fr dock armering med en karakteristisk grnstjning p minst
2,5 % anvndas. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Karakteristisk strckgrns, grnstjning, samt kvot mellan brottgrns och
strckgrns br bestmmas p 90 % och 50 % konfidensniv vid vrdering
av lngsiktig niv respektive revisionsprovning.
Den relativa kamarean, f
R
br fr att armering, med karakteristisk
strckgrns lika med 500 MPa, ska kunna fungera som kamstng minst
uppg till vrde enligt tabell 7:43a. r strckgrnsen lika med 600 MPa
br relativ kamarea vara minst 0,11. (BFS 2010:2).
Tabell 7:43a Relativ kamarea

Nominell diameter (mm) Relativ kamarea,
R, min
f

5,06,0 0,039

6,512,0 0,045

> 12,0 0,056
(BFS 2010:2).

Armeringens lmplighet fr bockning ska verifieras. (BFS 2010:2).
Allmnt rd
Bekrftelse br ske med enkelbockningsprovning enligt SS-EN ISO
15630-1 ver dorn med diameter enligt tabell 7:43b till bockningsvinkel,
= 180. Om brott uppstr eller om provstngen uppvisar sprickor, ver-
valsningar och andra fel som bedms nedstta stngens anvndbarhet r
provet inte godknt. Obetydliga defekter lmnas utan avseende.
(BFS 2010:2).

66

141
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Tabell 7:43b Dorndiameter vid enkelbockningsprovning enligt
SS-EN ISO 15630-1

Nominell diameter d (mm) Dorndiameter

6 d 10 1,5 d

10 < d 20 2 d

20 < d 32 3 d

32 < d 40 4 d
(BFS 2010:2).

Den kemiska sammansttningen fr svetsbar armering ska verensstmma
med SS-EN 10080, avsnitt 7.1. Andel kol fr vid hftsvetsning fr diameter,
d > 25 mm inte verstiga 0,20 %. De i standarden avsnitt 7.1 angivna grnserna
fr ven anvndas fr verifiering av bestndighet hos icke svetsbar armering.
(BFS 2010:2).
Allmnt rd
Utmattningsprovning av armering med bestyrkta egenskaper br utfras
som typprovning enligt SS-EN 10080, avsnitt 8.3.2. Provningen r endast
aktuell fr produkter avsedda fr utmattningsbelastade
byggnadsverksdelar.
Vid kraftkontrollerad utmattningsprovning med pulserande
dragspnning br armering med nominell strckgrns 500 MPa klara 210
6

spnningscykler vid en spnningsvidd av 180 MPa och med maximal
spnning 300 MPa. (BFS 2010:2).

Skarv- och fixeringssvetsad (hftsvetsad) armering och svetsat armeringsnt ska
normalt vara svetsade s att de av svetsning pverkade omrdena fr en brott-
hllfasthet som verstiger armeringsstngernas flytgrns s mycket att ett segt
brott mjliggrs.
Mekaniska armeringsskarvar, ndfrankringar och frankringar till ingjutna
fstdon ska ha en brotthllfasthet som verstiger armeringens flytgrns s
mycket att ett segt brott mjliggrs. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Provning och verifiering av hllfasthet hos svetsfrband i nt och armer-
ingsbalkar br utfras enligt SS-EN 10080, avsnitt 7.2.4.1 och 7.2.4.2.
I de fall dr modell fr utvrdering av provningar avseende segt
beteende hos armering och ingjutningsgods saknas i respektive produkt-
standard, br de metoder fr utvrdering som anges i BBK avsnitten 7.3.2
7.3.4 tillmpas. (BFS 2010:2).
7 Betongkonstruktioner 7:5 Utfrande

142
Allmnt rd
Se avsnitt 2:321 betrffande partialkoefficienter och karakteristiska
materialvrden. (BFS 2010:2).
7:5 Utfrande
Allmnt rd
Allmnna regler om utfrande finns i avsnitt 2:5. Lmpligt utfrande av
betongarbete finns beskrivet i SS-ENV 13670-1. De ytterligare riktlinjer
som ges i BBK avsnitt 8 br ocks beaktas. (BFS 2003:6).

Under utfrandet ska dagbok fras som dokumenterar utfrt arbete, neder-
brd, temperatur och vriga iakttagelser som har betydelse fr den frdiga
konstruktionens kvalitet.
7:51 Tillverkning av betongmassa
Betong ska proportioneras och tillverkas s att den fr en homogen, jmn
kvalitet och en konsistens som r anpassad till aktuell arbetsmetod. Betong-
massans temperatur ska begrnsas s att inga skadliga effekter uppkommer.
Tillverkning av betongmassa ska indelas i klasserna I, II och III med hnsyn
till krav p kompetens, tillsyn, utrustning och transport samt jmnhet och nog-
grannhet vid tillverkningen. De hgsta kraven gller fr klass I. (BFS 1995:18).
Allmnt rd
Tillverkning av betong, svl byggplatstillverkad betong som fabriks-
betong enligt definitionerna i SS-EN 206-1, br ske enligt SS-EN 206-1
och SS 13 70 03.
Om tillverkningsklass III tillmpas kan standardiserad freskriven
betong enligt SS 13 70 02 anvndas.
Eftersom det vid mottagningskontroll ej r mjligt att avgra den hrd-
nade betongens egenskaper innan gjutning sker, br fabriksbetong enligt
definition 3.1.5 i SS-EN 206-1 vara en produkt med bestyrkta egenskaper
enligt avsnitt 1:4 eller p annat stt vara understlld motsvarande grad av
produktionskontroll. (BFS 2003:6).

143
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

7:52 Betongarbeten
Betongmassa ska transporteras, gjutas, komprimeras och hrdas s att den frblir
homogen, utan skadlig sprickbildning, och s att den frdiga konstruktionen fr
avsedd brfrmga, stadga och bestndighet.
Gjutfogar ska utformas och utfras s att den frdiga konstruktionen fr er-
forderlig hllfasthet, bestndighet och tthet.
Allmnt rd
Hrdning br utfras enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.5 samt enligt rikt-
linjerna i BBK avsnitt 8.4.2. (BFS 2004:9).

Utfrande av betongarbete ska indelas i utfrandeklasserna I, II eller III med
hnsyn till krav p kompetens, tillsyn samt jmnhet och noggrannhet i ut-
frandet. De hgsta kraven gller fr utfrandeklass I.
Endast betongmassa i tillverkningsklass I fr anvndas i utfrandeklass I.
Endast betongmassa i tillverkningsklass I eller II fr anvndas i utfrande-
klass II. (BFS 1995:18).
Allmnt rd
Betongarbeten som utfrs enligt BBK avsnitten 8.4.1.28.4.1.4 uppfyller
kraven fr respektive utfrandeklass IIII. (BFS 2004:9).
7:53 Formbyggnad och formrivning
Formbyggnad ska utfras s att den frdiga konstruktionen fr avsedd form och
funktion.
Formrivning fr inte utfras frrn betongen uppntt erforderlig styvhet och
hllfasthet och risk fr skadlig sprickbildning inte freligger.
Allmnt rd
Formrivning br utfras enligt SS-ENV 13670-1. Betrffande erforderlig
betonghllfasthet vid formrivning br reglerna i BBK avsnitt 8.2 beaktas.
(BFS 2003:6).
7:54 Armering
Bockningsradier ska vljas tillrckligt stora med hnsyn till risken fr krossning
och spjlkning av betongen och fr att undvika sprickor och andra skador p
armeringen.

144
Allmnt rd
Bockning av armering br utfras enligt SS-ENV 13670-1. De ytterligare
riktlinjer om varmbockning, begrnsning av terbockning och bockning av
fixeringssvetsad armering som ges i BBK avsnitt 8.6.1 br beaktas.
(BFS 2004:9).

Svetsning som berr kraftupptagande armering ska utfras s att svetsfrband
och armeringsstnger fr erforderlig hllfasthet och seghet, med beaktande av de
speciella risker som r frbundna med olika svetsmetoder.
Svetsning av armering till utmattningsbelastade konstruktioner ska utfras s
att utmattningshllfastheten inte ventyras.
Allmnt rd
Svetsning av armering br utfras enligt BBK avsnitt 8.6.2.1.
(BFS 2004:9).

Vid inlggning av armering och kabelrr ska tillses att dessa r oskadade och
fria frn skadliga mnen samt s rena att avsedd vidhftning kan uppns.
Armering och kabelrr ska inlggas och fixeras s att de efter
betonggjutningen har avsett lge enligt ritning och inom gllande toleranser.
Allmnt rd
Monteringsarmering br placeras s att den fr erforderligt tckande bet-
ongskikt fr skydd mot korrosion och s att vrig armering fr avsett lge.
Uppspnning av armering br utfras enligt SS-ENV 13670-1
avsnitt 7:6. (BFS 2003:6).
Om element mste lyftas i srskilda lyftpunkter ska dessa vara markerade.
Efter montering av element ska upplagslngder kunna kontrolleras, vilket kan
krva srskild mrkning.
Allmnt rd
Tillverkning av betongelement br ske i enlighet med SS-EN 206-1 och
SS 13 70 03 och lagring, hantering och montering enligt SS-ENV 13670-
1. Ytterligare riktlinjer som ges i BBK avsnitt 8.5 br beaktas.
(BFS 2004:9).
7 Betongkonstruktioner 7:6 Kontroll

145
7
B
K
R

B
e
t
o
n
g
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

7:56 Speciella betongarbeten
Allmnt rd
Undervattensgjutning, injektering, sprutning med betong och vakuumbe-
handling br ske enligt SS-ENV 13670-1 avsnitt 8.7 samt enligt riktlinjer-
na som ges i BBK avsnitt 8.4.4. (BFS 2004:9).
7:6 Kontroll
m
och
mp
Allmnt rd
Kraven p kontroll i avsnitt 2:6 anses vara uppfyllda om tgrder enligt
lgst kontrollklass 2 i SS-ENV 13670-1 utfrs.
Den kontroll som anges i detta avsnitt avser arbete i utfrandeklass I
och II samt tillverkningsklass I och II. (BFS 2003:6).
7:61
67
Allmnt
Allmnt rd
Erforderlig frunderskning och fortlpande kontroll av delmaterial, frsk
och hrdnad betong samt av armering br utfras. Kontrollen br utfras i
enlighet med SS-EN 206-1, SS 13 70 03 och SS-ENV 13670-1 samt enligt
riktlinjerna i BBK avsnitt 9.
Resultat frn hllfasthetsprovning br utvrderas enligt SS-EN 206-1
och SS 13 70 03 vid fortlpande provning.
Vid hllfasthetsprovning i frdiga konstruktioner br SS-EN 13791
med fljande kompletteringar anvndas. Utvrdering enligt standardens
avsnitt 7.3.3 erstts med SS-ISO 12491, avsnitt 7.4 med tillhrande tabell
6, p = 0,95 och = 0,50. (BFS 2010:2).
7:611 Grundkontroll och tillggskontroll
Allmnt rd
Tillmpning av kontrolltgrder enligt lgst kontrollklass 2 i SS-ENV
13670-1 anses uppfylla kraven p grundkontroll och tillggskontroll i
avsnitt 2.6. (BFS 2003:6).

67

146
7:62 Mottagningskontroll av betongmassa
Allmnt rd
Mottagningskontroll av betongmassa br utfras enligt SS-ENV 13670-1
avsnitt 8.2 och 11.2. Som CE-mrkt eller produktcertifierad betong i
SS-ENV 13670-1 rknas betong som r en byggprodukt med bestyrkta
egenskaper enligt avsnitt 1:4. (BFS 2003:6).
7:63 Mottagningskontroll av armering
Allmnt rd
Vid mottagningskontroll br armeringen identifieras med avseende p
armeringstyp, materialkvalitet, ursprung och utfrd kontroll.
Provningar vid mottagningskontroll av armering som inte r en bygg-
produkt med bestyrkta egenskaper br utfras enligt BBK avsnitten 9.4.2
och 9.5.2. (BFS 2004:9).
7:64 Mottagningskontroll av fabrikstillverkade betongelement
Allmnt rd
Mottagningskontroll av fabrikstillverkade betongelement som r bygg-
produkter med bestyrkta egenskaper br utfras enligt SS-ENV 13670-1
avsnitt 11.2. Fr andra fabrikstillverkade betongelement utfrs mottag-
ningskontrollen enligt BBK avsnitt 9.3.2.2. (BFS 2004:9).
7:65 Utfrandekontroll
Allmnt rd
Tillsyn av betongarbeten i skilda utfrandeklasser br ske enligt BBK
avsnitt 9.6.2.
Kontroll av byggplatstillverkad betongmassa br utfras enligt
SS-EN 206-1 och SS 13 70 03. (BFS 2003:6).

8 Stlkonstruktioner 8:2 Frutsttningar

147
8
B
K
R

S
t
l
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

8 Stlkonstruktioner
Reglerna i detta avsnitt avser brande konstruktioner av stl (kolstl, kolmangan-
stl, mikrolegerat stl, seghrdat stl, termomekaniskt valsat stl, kallformnings-
stl och rostfritt konstruktionsstl).
Allmnt rd
Konstruktioner av tunn kallformad plt, dimensionerade, utfrda och
kontrollerade enligt StBK-N5, Norm fr tunnpltskonstruktioner 79,
uppfyller kraven fr brande konstruktioner i avsnitt 2.
8:1 Krav
Allmnt rd
8:11 Seghet
Stlkonstruktioner ska utformas, dimensioneras och utfras s att de fr sdana
seghetsegenskaper att en hastig spnningskning eller en lokal spnningskon-
centration inte leder till brott i konstruktionen.
Material i hllfasthetsklass S355 ska vara slagseghetsprovat vid -20 C med
minst 27 J slagenergi. (BFS 2007:20).
Allmnt rd
Kravet p seghetsegenskaper kan anses vara uppfyllt, om konstruktionen
utfrs av material med egenskaper enligt BSK 07 avsnitten 7:23 och 7:24.
(BFS 2007:20).
8:12 Bestndighet
Stlkonstruktioner ska utformas, dimensioneras och utfras med beaktande av
risken fr korrosion, avntning och liknande freteelser.
Allmnt rd
Regler som behandlar rostskydd finns i avsnitt 8:56.
8:2 Frutsttningar
Allmnt rd
8 Stlkonstruktioner

148
8:21 Laster
En bedmning frn fall till fall fr avgra om laster som inte behandlas i avsnitt
2:21 ska betraktas som utmattningslast.
En last som under konstruktionens livslngd ger mindre n 10
3
spnnings-
cykler behver inte behandlas som utmattningslast.
De grundvrden p hllfasthet och andra egenskaper som anges i detta
avsnitt frutstter material som uppfyller materialkraven i avsnitt 8:4.
8:221
68
Hllfasthetsvrde
Fr allmnna konstruktionsstl ska karakteristiska vrden f
yk
vljas lika med
minimivrdet fr den vre strckgrnsen eller 0,2-grnsen och f
uk
lika med
minimivrdet fr brottgrnsen. (BFS 2007:20).
Allmnt rd
Exempel p konstruktionsstl och tillhrande karakteristiska hllfasthets-
vrden finns i BSK 07.
Motsvarande beteckning enligt SS-EN 10 002-1 r R
eH
, R
p0,2
respektive
Rm. SS-ISO 3898 anvnder beteckningen f
y,sup
fr vre strckgrns.
Det fordrade minimivrdet f
yk
motsvarar ungefr 0,01-fraktilen.
(BFS 2007:20).

Fr stlsorter av annan typ ska f
yk
bestmmas med ledning av provningar av
den vre strckgrnsen eller 0,2-grnsen fr provstavar uttagna parallellt med
valsriktningen. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Standarden SS-EN 1993-1-3 innehller karakteristiska hllfasthetsvrden
fr ytterligare stlsorter av tunnpltstyp. (BFS 2010:2).

68
8 Stlkonstruktioner

149
8
B
K
R

S
t
l
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Utver strckgrns eller 0,2-grnsen och brottgrnsvrde ska materialet
uppfylla fljande tre seghetskrav:

1,10
uk
yk
f
f
>
brottfrlngningen ska vara 14 %, samt
u
y
15
>
Dr brottfrlngningen och brottjningen
u
r enligt SS-EN 100021:2001
och
y
=f
yk
/E
k
. (BFS 2007:20).

8:222 Hllfasthetsvrden vid utmattningslast
Hllfasthetsvrden vid utmattningslast ska bestmmas med beaktande av spn-
ningsvariationernas storlek och antal samt inverkan av spnningsanvisningar och
arbetsutfrande.
Den karakteristiska utmattningshllfastheten ska vljas s att den inte ver-
stiger medelvrdet minskat med dubbla standardavvikelsen vid utmattningsprov-
ning av provkroppar med motsvarande utformning och anvisningsverkan.
8:223 Elasticitetsmodul, skjuvmodul och tvrkontraktionstal
Om inte andra vrden pvisas vara riktigare, ska de karakteristiska vrdena E
k

fr elasticitetsmodulen och G
k
fr skjuvmodulen bestmmas till 210 GPa
respektive 81 GPa.
Allmnt rd
Fr rostfria stl kan normalt antas E
k
= 190 GPa och G
k
= 73 GPa.

Vid konstruktioner som frutstter samverkan mellan stl och betong, fr
armeringens elasticitetsmodul ges samma karakteristiska vrde som det som
gller fr konstruktionsstlet.
Allmnt rd
Tvrkontraktionstalet kan vljas till 0,3 i elastiskt tillstnd och till 0,5 i
plastiskt tillstnd.
8 Stlkonstruktioner

150
8:224
69
Skruvfrband
Dimensionering av skruvfrband ska baseras p karakteristiska vrden f
buk
p
skruvars brotthllfasthet enligt fljande tabell 8:224a.
Tabell 8:224a Karakteristiska hllfasthetsvrden fr skruvar.
Beteckning
1

f
buk
(MPa)
Skruv 8.8 800
Skruv 10.9 1 000
1
Enligt SS-ISO 898-1.
Allmnt rd
Allmnna regler om seghet finns i avsnitt 8:11. (BFS 2010:2).

8:225 Svetsfrband
Allmnt rd
Kolekvivalenten br speciellt beaktas fr svetsade konstruktioner.

Dimensionering av svetsfrband ska baseras p fljande frutsttningar:
Fr egensvetsgods av standardiserade elektroder ska karakteristisk hllfast-
het f
euk
sttas lika med nominellt minimivrde av brotthllfasthet (R
m
).
Fr egensvetsgods av elektroder som inte r standardiserade ska f
euk
sttas
lika med nominellt minimivrde p brotthllfastheten enligt tillverkarens doku-
mentation. (BFS 2007:20).
Allmnt rd
Standardiserade elektroder finns i SS-EN 13479:2005. Hllfasthetsegen-
skaper hos icke standardiserade elektroder br kontrolleras enligt SS-EN
14532-1:2005. (BFS 2007:20).
Vid dimensionering av pelare och andra liknande tryckta konstruktionsdelar med
normala tillverknings- och monteringstoleranser ska avvikelser i mtt och form
beaktas.
Allmnt rd
Dessa avvikelser br beaktas p fljande stt, svida en srskild utredning
inte pvisar att ngot annat r riktigare:

69
8 Stlkonstruktioner 8:3 Dimensionering genom berkning och provning

151
8
B
K
R

S
t
l
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Konstruktionen antas ha en ej avsedd initialkrokighet och initiallut-
ning i betraktad utbjningsriktning.
Initialkrokigheten uttrycks som det strsta avstndet e
0
mellan
verklig och teoretisk systemlinje. Krokigheten frutsttas vara sinus- eller
parabelformad med en pilhjd e
0
= 0,0015l, dr l betecknar pelarens lngd.
Fr delstrckor av en lngre konstruktion fr samma regler tillmpas.
Initiallutningen frutsttas vara 0,005 fr en konstruktionsdel som
inte samverkar med andra. Om flera konstruktionsdelar samverkar, fr
initiallutningen antas vara mindre.
Inverkan av en icke avsedd lastexcentricitet fr anses vara beaktad
genom frutsttningen om initialkrokighet.

Strre vrden p toleranser n de som normalt gller fr tillverkning och
montering fr tillmpas. I s fall ska ocks motsvarande strre vrden ing i
berkningsfrutsttningarna.
Allmnt rd
Berkningsmodellen ska srskilt beakta inverkan av fljande faktorer, om deras
inverkan inte har frsumbar betydelse fr resultatet:
lokal buckling,
sklning och skjuvdeformationer.
Om grnslastteori tillmpas vid berkningen av krafter och moment, ska kon-
struktionen utformas s att dess deformationsfrmga r tillrckligt stor fr att
den avsedda frdelningen av krafter och moment ska uppns.
Allmnt rd
Exempel p hur detta deformationskrav kan uppfyllas finns i BSK 07
avsnitt 3:32. (BFS 2007:20).
En modell fr berkning av brfrmga ska speciellt beakta fljande:
inverkan av lokal buckling,
inverkan av sklning och skjuvdeformationer.
8 Stlkonstruktioner

152
Allmnt rd
Exempel p modeller fr berkning av brfrmga finns i BSK 07 avsnitt
3:4. (BFS 2007:20).

Dimensionerande vrde fr hllfasthet, elasticitetsmodul och skjuvmodul i
brottgrnstillstnd ska bestmmas enligt fljande formler (a)(e).
f
f
yd
yk
m n
=

(a)
f
f
ud
uk
m n
=
1 2 ,

(b)
Om f f
ud yd
< fr f f
ud yd
= vljas.

f
f
rd
r k
n
=
11 ,

(c)
E
E
d
k
m n
=

(d)
G
G
d
k
m n
=

(e)

BETECKNINGAR
f
yk
karakteristiskt vrde fr strckgrns enligt avsnitt 8:221
f
uk
karakteristiskt vrde fr brottgrns enligt avsnitt 8:221
f
rk
karakteristiskt vrde fr utmattningshllfasthet enligt 8:222
E
k
karakteristiskt vrde fr elasticitetsmodul enligt avsnitt
8:223
G
k
karakteristiskt vrde fr skjuvmodul enligt avsnitt 8:223
m
partialkoefficient som beaktar oskerheten vid bestmning
av brfrmgan
n
partialkoefficient som beaktar skerhetsklassen enligt avsnitt
2:115
f
yd
och f
ud
avser svl tryckhllfasthet som draghllfasthet

8 Stlkonstruktioner

153
8
B
K
R

S
t
l
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

m
vljas enligt
fljande:
a)
m
= 1,0, om de frutsatta toleranserna enligt ritning eller annan handling r
s snva att mttavvikelser inom toleransgrnserna har liten betydelse fr kon-
struktionens brfrmga.
b)
m
= 1,1, om frutsttningarna enligt a) inte r uppfyllda.
Allmnt rd
Exempel p hur krav under punkt a) kan uppfyllas finns i BSK 07 avsnitt
3:42.
Vrdet p partialkoefficienten
m
vid dimensionering med hnsyn till
olyckslast och fortskridande ras finns i avsnitt 2:323. (BFS 2007:20).
8:3121 Egenspnningar
Egenspnningarnas inverkan p styvheten och brfrmgan ska beaktas.

Allmnt rd
Exempel p modell fr egenspnningar finns i BSK 07 avsnitt 3:44.
Inverkan av egenspnningar kan anses vara beaktad vid dimensionering
enligt BSK 07. (BFS 2007:20).
8:3122 Utmattning
Vid utmattningslast ska berkning av lasteffekter utfras enligt elasticitetsteorin.
Allmnt rd
Inverkan av utmattning kan beaktas genom att dimensioneringen komplet-
teras med en srskild berkning av brfrmgan med hnsyn till utmatt-
ning, varvid inverkan av bl.a. spnningskollektivet och anvisningsverkan
ska beaktas.
Dimensioneringen kan alternativt utfras med std av provningar. Dr-
vid br skerheten mot utmattningsbrott svara mot kraven p hllfasthet i
avsnitt 8:222.
8:3123 Skalkonstruktioner
Allmnt rd
Exempel p lmpliga metoder fr dimensionering av skalkonstruktioner
finns i Skalhandboken, Mekanfrbundets frlag, Stockholm, 1990.
8 Stlkonstruktioner

154
8:3124 Skruvfrband
Brfrmga i brottgrnstillstnd hos skruvfrband ska berknas fr svl skruvar
som fr grundmaterial. Vid berkning av brfrmga ska inverkan av eventuella
deformationer i frband beaktas. I ett friktionsfrband ska brfrmga ven
berknas med hnsyn till glidning.
Dimensionerande hllfasthet fr skruvar ska bestmmas enligt fljande
formel (a).

buk
bud
m n
=
f
f

(a)

BETECKNINGAR
f
buk
karakteristiskt vrde fr skruvars brotthllfasthet enligt
avsnitt 8:224
m
partialkoefficient som beaktar oskerheten vid bestmning
av brfrmgan
n
partialkoefficient som beaktar skerhetsklassen enligt avsnitt
2:115.

m
fr skruvar sttas
lika med 1,2. (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Exempel p lmpliga metoder fr berkning av brfrmga hos skruv-
frband finns i BSK 07 avsnitt 6:4. (BFS 2007:20).
8:3125 Svetsfrband
Brfrmgan i brottgrnstillstnd hos svetsfrband ska berknas fr svl det
svagaste snittet genom svetsen som snitten omedelbart intill svetsen. Vid svets-
frband med begrnsad utstrckning fr vid dimensioneringen spnningarna
antas jmnt frdelade ver svetslngden.
Allmnt rd
Exempel p lmpliga metoder fr berkning av brfrmga hos svets-
frband finns i BSK 07 avsnitt 6:3. (BFS 2007:20).
8 Stlkonstruktioner

155
8
B
K
R

S
t
l
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Allmnt rd
Allmnna krav fr dimensionering i bruksgrnstillstnd finns i avsnitt
2:12.

I den mn plastiska deformationer frekommer ska dessa beaktas, dock fr egen-
spnningar frsummas.
I bruksgrnstillstnd fr dimensionerande materialvrden vljas lika med
respektive karakteristiskt vrde.
Allmnt rd
Dimensionering i bruksgrnstillstnd br ske enligt elasticitetsteori med
berkningsmodell i tillmpliga delar enligt avsnitt 8:31.
d
formel (a).

R
R
d
k
mp n
=

(a)

BETECKNINGAR
R
k
karakteristiskt vrde fr brfrmga enligt avsnitt 2:33
mp
partialkoefficient enligt fljande tabell 8:33a, som beaktar
oskerhet vid bestmning av brfrmgan
n
partialkoefficient som beaktar skerhetsklass enligt avsnitt
2:1

8 Stlkonstruktioner 8:4 Material

156
Tabell 8:33a Partialkoefficient,
mp
, i brottgrnstillstnd
Brottyp
mp

Flytning eller instabilitetsbrott 1,15 (1,05)
1

Brott i material 1,3 (1,2)
1

Brott i svets- eller skruvfrband 1,2
Utmattningsbrott 1,1
1
Vrdena inom parentes gller vid sm toleranser enligt avsnitt 8:312 dvs. i de fall som ger
m
= 1,0.

Allmnt rd
I bruksgrnstillstnd kan dimensioneringsvrden bestmmas enligt
8:4 Material
Allmnt rd
8:41 Skruvfrband
Fstelement (skruv, mutter och bricka samt gngat konstruktionselement) ska ha
dokumenterad hllfasthet.
Skruv och mutter till hgt frspnda skruvfrband ska ha sdana egenskaper
att mutter och gngor normalt r starkare n skruven ven vid ogynnsamma
kombinationer av egenskaper och mtt. Vid andra frband ska mutterns styrka
motsvara minst den nominella dragbrottkraften fr skruven. (BFS 2007:20).
Allmnt rd
Exempel p fstelement finns i BSK 07 avsnitt 7:4. (BFS 2007:20).
8:42 Tillsatsmaterial
Tillsatsmaterial vid svetsning ska ha sdana egenskaper att ett svetsfrband fr
avsedd funktion och bestndighet. Hllfastheten och andra vsentliga material-
egenskaper ska vara dokumenterade.
Tillsatsmaterial ska anpassas till svetsmetod, grundmaterial, svetsprocedur
och krav p svetsfrbandet.
Vid risk fr hydrogensprickor ska sdana tillsatsmaterial anvndas som ger
lg hydrogenhalt i svetsgodset.
8 Stlkonstruktioner 8:5 Utfrande

157
8
B
K
R

S
t
l
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Vid en konstruktion dr miljns aggressivitet r stor eller mycket stor ska ett
tillsatsmaterial anvndas, som ger ett svetsgods som har minst samma korro-
sionstrghet som grundmaterialet.
Allmnt rd
Exempel p tillsatsmaterial finns i BSK 07 avsnitt 7:3. (BFS 2007:20).
8:43 Egenskaper i tjockleksriktningen
Vid konstruktioner som pverkas av dragkrafter i tjockleksriktningen ska t-
grder vidtas fr att skerstlla att kraftverfringen i tjockleksriktningen blir
tillfredsstllande med hnsyn till risken fr skiktbristning i stlet.
Allmnt rd
tgrderna fr att skerstlla att kraftverfringen i tjockleksriktningen
blir tillfredsstllande br avpassas med hnsyn till konstruktionens
skerhetsklass och utnyttjandegrad samt till dess utformning. De kan
exempelvis best i att material med garanterade och verifierade egen-
skaper i tjockleksriktningen enligt BSK 07 avsnitt 7:24 vljs samt att
tillggskontroll utfrs enligt BSK 07 avsnitt 9:72. (BFS 2007:20).
8:5 Utfrande
Allmnt rd
Allmnna regler om utfrande finns i avsnitt 2:5. Exempel p lmpligt
utfrande finns i BSK 07 avsnitt 8. (BFS 2007:20).
8:51 Hantering av material
Plt, stnger, rr, tillsatsmaterial fr svetsning, fstelement och dylikt ska fr-
varas och hanteras p ett sdant stt att olika material inte kan frvxlas och s
att avsedda egenskaper inte menligt frsmras.
Mrkningen ska vara sdan att sambandet mellan materialet och tillhrande
intyg skerstlls samt att frvxling frhindras. Fr stl S235JR och S275JR
enligt SS-EN 10025-2 fr mrkningen frenklas. (BFS 2007:20).
8:52 Bearbetning
Allmnt rd
Vid bearbetning br BSK 07 avsnitt 8:3 beaktas. (BFS 2007:20).
8 Stlkonstruktioner

158
8:53 Svetsfrband
8:531
70
Svetsarbete
Svetsning i en stlkonstruktion fr frekomma endast dr svets angetts i bygg-
handling.
Allmnt rd
Exempel p riktlinjer fr utfrande av svetsarbete finns i SS-EN 1011-1
och SS-EN 1011-2.
Arbetsmiljverkets freskrifter och allmnna rd om smltsvetsning
och termisk skrning finns i AFS 1992:9. (BFS 2010:2).
8:532 Svetsplan
Svetsplan ska upprttas fr svetsarbete. Undantag fr gras fr enklare arbete av
rutinkaraktr.
Allmnt rd
Den som leder och vervakar svetsarbetet br i samrd med konstruktren
upprtta svetsplanen.
Vid sdant svetsarbete av komplicerad art dr praktiska erfarenheter
saknas br provsvetsning utfras innan svetsplan upprttas.
Exempel p vad svetsplanen br innehlla framgr av BSK 07
avsnitt 1:42. (BFS 2007:20).
8:533 Svetsares kompetens
Allmnt rd
Allmnna regler fr utfrande finns i avsnitt 2:5.
Exempel p dokumenterad kompetens kan anses vara godknd
svetsarprvning enligt SS-EN 287-1:2004. (BFS 2007:20).
8:54 Skruvfrband
8:541 Hltagning och hlpassning
Hltagning ska gras med metod som ger tillrcklig noggrannhet i frga om
hlets storlek och placering samt p ett sdant stt att grundmaterialets hll-
fasthet och seghet inte menligt frsmras.

70
8 Stlkonstruktioner

159
8
B
K
R

S
t
l
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

Allmnt rd
Om en fr stor frskjutning uppkommit mellan hl i samhrande delar,
kan hlen borras eller brotschas upp till nrmast strre skruvdiameter,
varvid tillmpliga krav p hlpassning br uppfyllas.
Exempel p metoder som uppfyller freskriftens krav anges i BSK 07
avsnitten 8:511 och 8:512.
Exempel p toleranser finns i Toleranser fr stlkonstruktioner,
publikation 112, Stlbyggnadsinstitutet, 1992. (BFS 2007:20).
8:542 Anliggningsytor
Anliggningsytor i skruvfrband ska passa samman, s att erforderlig kontakt
erhlls med hnsyn till frbandets funktion.
Allmnt rd
Speciellt br beaktas krav p passning i hgt frspnda frband, s att
klmkraftsfrluster undviks.
Exempel p klassificering av anliggningsytor och bearbetning av
anliggningsytor finns i BSK 07 avsnitt 8:5. (BFS 2007:20).
8:543 Montering och skring av skruvfrband
I hgt frspnda frband ska varje skruv frspnnas s att den frutsatta klm-
kraften uppns. Speciell skring av mutter ska ske nr kraften p skruven vxlar
riktning. (BFS 2007:20).
Allmnt rd
Frband i vriga klasser br utfras med normal tdragning och tillfrlitlig
skring av muttrarna.
I passfrband br skruv vljas s att gngutloppet normalt slutar utanfr
godset.
Vid hgt frspnda frband br bricka anvndas, om hlplantrycket av
frspnningskraft utan bricka verstiger dimensioneringsvrdet fr godsets
brottgrns.
En skruv och mutter som frspnts och drefter lossats br kasseras och
ersttas med en ny.
Exempel p lmplig montering av skruvfrband finns i BSK 07 avsnit-
ten 8:53 och 8:54. (BFS 2007:20).
8:55 Mttnoggrannhet vid tillverkning och montering
Stlkonstruktioner ska monteras med avsedd mtt- och formnoggrannhet.
Avvikelser i form hos den frdiga konstruktionen fr inte verskrida de
toleranser som har frutsatts vid dimensioneringen.
8 Stlkonstruktioner 8:6 Kontroll

160
Om en tryckkraft frutstts verfrd i kontaktytan mellan tv delar av en
svetsad konstruktion, ska delarna utfras s att anliggningsytorna fr erforderlig
passning.
Allmnt rd
Exempel p toleranser fr tillverkning och montering finns i Toleranser
fr stlkonstruktioner, publikation 112, Stlbyggnadsinstitutet, 1992.
8:56 Rostskydd
Stlkonstruktioner i korrosiv milj ska ges erforderligt rostskydd.
Allmnt rd
Rostskydd kan utgras av lmplig belggning, katodiskt skydd eller rost-
mn.
Exempel p klassificering av korrosiv milj och lmpliga metoder fr
rostskydd finns i BSK 07 avsnitt 1:23 respektive 8:7.
Krav p tekniska och personella frutsttningar vid rostskyddsmlning
kan anses vara uppfyllda, om fretaget r godknt av Auktorisations-
nmnden fr rostskyddsmlning. (BFS 2007:20).
8:57 Montering
Fr monteringsarbete ska en monteringsplan upprttas. Montering fr inte p-
brjas frrn monteringsplan freligger.
Allmnt rd
Den som leder och vervakar monteringsarbetet br i samrd med kon-
struktren upprtta monteringsplanen.
Exempel p vad en monteringsplan br innehlla framgr av BSK 07
avsnitt 1:43. (BFS 2007:20).
8:6 Kontroll
m
och
mp
8 Stlkonstruktioner

161
8
B
K
R

S
t
l
k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
e
r

8:61 Grundkontroll
Allmnt rd
Grundkontrollen br omfatta fljande omrden:
material,
mtt och form,
svetsfrband,
skruvfrband samt
ytbehandling fr rost- och brandskydd.
Exempel p kontrolltgrder vid grundkontroll finns i BSK 07 avsnitt 9.
Om omfattningen av grundkontrollen inte nrmare anges, kan kontrol-
len begrnsas till delkontroll. Drvid br omfattningen av kontrolltgrd-
erna vljas s att det freligger tillfredsstllande skerhet fr att konstruk-
tionen i sin helhet uppfyller kraven. (BFS 2007:20).
8:62 Tillggskontroll
Allmnt rd
Tillggskontrollen br omfatta fljande omrden:
objektanpassade kontrolltgrder,
konstruktionsdelar med dragkraft i tjockleksriktningen,
svetsfrband samt
katodiskt skydd.
Exempel p kontrolltgrder vid tillggskontroll finns i BSK 07
avsnitt 9. (BFS 2007:20).

8 Stlkonstruktioner

162
9 Aluminiumkonstruktioner 9:2 Dimensionering genom berkning och provning

163
9
B
K
R

A
l
u
m
i
n
i
u
m
k
o
n
s
t
r
.

9 Aluminiumkonstruktioner
Reglerna i detta avsnitt avser brande konstruktioner av aluminiumplt och
strngpressade aluminiumstnger. (BFS 2010:2).

9:1 Frutsttningar
Allmnt rd
Allmnna frutsttningar finns i avsnitt 2. (BFS 2010:2).

Vid berkning av aluminiumkonstruktioner fr eurokod SS-EN 1999-1-1 t.o.m.
SS-EN 1999-1-5 med tillhrande svenska nationella val anvndas enligt
Boverkets freskrifter och allmnna rd om europeiska konstruktionsstandarder
(BFS 2008:8), EKS. Nr eurokoden anvnds i kombination med lasteffekter och
lastkombinationer enligt Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58), BKR ska
brfrmgan reduceras enligt formeln i avsnitt 9:21 nedan. (BFS 2010:2).

9:21 Dimensioneringsvrden
Vid verifiering bestms vrdet p brfrmgan ur fljande formel.

d,EC
d
n
R
R
=

BETECKNINGAR

R
d,EC
dimensionerande vrde fr brfrmga enligt SS-EN
1999 med tillhrande svenska nationella val

n

(BFS 2010:2).


Del 2, Boverkets konstruktionsregler, BKR 9:1 Frutsttningar
9 Aluminiumkonstruktioner 9:2 Dimensionering genom berkning och provning
9:49:6 har upphvts genom (BFS 2010:2).
164
9:221
71
9:3
72


9:3121
73

9:33
74


71
72
73
74
Del 2, Boverkets konstruktionsregler, BKR 10:1 Krav
10 Brfrmga vid brand

165
10
B
K
R

B
r
f
r
m
g
a

v
i
d

b
r
a
n
d

Ytterligare freskrifter och allmnna rd om byggnaders brfrmga vid brand
finns i avsnitt 5:8 i Boverkets byggregler, BBR. (BFS 1998:39).
10:1 Krav
Brverkets delar, inklusive upplag, fogar, frband och dylikt, ska utfras
antingen s att kollaps inte intrffar
under en given tidsperiod enligt kraven p brandteknisk klass fr bygg-
nadsdelar i avsnitt 5:82 i BBR,
under ett fullstndigt brandfrlopp eller
under del av ett fullstndigt brandfrlopp, se avsnitt 10:22, om det genom
srskild utredning kan pvisas att utrymningsskerheten inte frsmras och att
riskerna fr rddningstjnstpersonalen och pverkan p omgivningen inte kar.
(BFS 2008:7).
Allmnt rd
Kraven p brottskerhet vid brand br p samma stt som vid vanligt last-
fall nyanseras med hnsyn till konsekvenserna av ett brott. De faktorer,
som pverkar valet av skerhetsklass vid vanligt lastfall, nmligen bygg-
nadens typ och anvndning, den brande konstruktionens eller konstruk-
tionsdelens art och det tnkta brottets karaktr, r relevanta ven i brand-
fallet. Vid brand blir konsekvenserna av ett brott i hg grad beroende av
om det finns mnniskor kvar i byggnaden d brottet intrffar. Detta
innebr att ju lngre tid efter brandens utbrott det med en viss sannolikhet
finns mnniskor i byggnaden eller dess omedelbara nrhet, desto strre br
den krvda brottskerheten vara.
Vid dimensionering genom klassificering enligt avsnitt 5:82 i BBR be-
aktas dessa frhllanden genom den fr aktuell tillmpning freskrivna
brandtekniska klassen, vilken beror av byggnadens anvndning, bygg-
nadens hjd, brandbelastningens storlek och byggnadsdelens betydelse fr
byggnadskonstruktionens totala brfrmga.
Vid dimensionering baserad p modell av naturligt brandfrlopp enligt
avsnitt 5:83 i BBR tas hnsyn till de beskrivna frhllandena genom att
den dimensionerande brandbelastningen och brandfrloppets varaktighet
differentieras med hnsyn till aktuell tillmpning. Inverkan av de faktorer
som pverkar valet av skerhetsklass fr byggnadskonstruktionens
dimensionerande brfrmga vid brand beaktas drigenom indirekt.
Del 2, Boverkets konstruktionsregler, BKR 10: 1 Krav
10 Brfrmga vid brand 10:2 Dimensionering genom berkning och provning

166
Vid brand kan betydande temperaturrrelser uppkomma i byggnadens
brande stomme. Fr rambrverk och andra statiskt obestmda brverk
kan dessa rrelser medfra avsevrda tillskott i och omlagringar av
snittkrafter och snittmoment och leda till sprickbildningar och andra
skador i t.ex. pelare, balkar, bjlklag och vggar. Effekterna upptrder
drvid inte endast i de direkt brandpverkade byggnadsdelarna utan ven i
byggnadsstommen utanfr den aktuella brandcellen. Det r viktigt att
dessa effekter beaktas vid dimensioneringen och att byggnadsstommen ges
en med hnsyn hrtill lmplig konstruktiv detaljutformning.
(BFS 1998:39).
10:11 Skerhet mot brott och instabilitet vid brand
Partialkoefficienten
n
fr sttas till 1,0 oavsett konstruktionens skerhetsklass.
Den dimensionerande lasteffekten S
d
ska bestmmas fr den ogynnsammaste
lastkombinationen med partialkoefficienterna
f
fr last enligt tabell 2:322b i
avsnitt 2:322.
Den dimensionerande brfrmgan R
d
enligt partialkoefficientmetoden ska
bestmmas med utgngspunkt frn fljande frutsttningar:
Hllfasthetsminskningen vid frhjd temperatur samt minskningen av verk-
samma tvrsnitt p grund av frbrnning och brandpverkan ska beaktas. Vid
berkning mste varje materials termiska och mekaniska egenskaper vara
tillrckligt vl knda inom aktuellt temperaturomrde.
Egenskapsfrndringar hos fstdon, frbindningar och dylikt vid brandp-
verkan ska beaktas.
Partialkoefficienten
m
fr material enligt avsnitt 2:323 fr antas vara 1,0,
om inte annat anges i avsnitten 49. (BFS 2008:7).
10:21 Bestmning av brfrmgan genom klassificering
Den karakteristiska brfrmgan hos en brande byggnadsdel fr bestmmas
genom provning enligt SS-EN 13501-2 med brandpverkan enligt avsnitt 4.2
(standardbrandkurvan). Byggnadsdelen frutstts vara belastad med en yttre
statisk last under hela provningstiden, motsvarande avsedd brandmotstndstid.
Denna last ska avpassas s att pknningarna i kritiska snitt motsvarar dem
som uppkommer av de dimensionerade lasterna vid brand enligt avsnitt 2:322.
Temperaturutvecklingen i kritiska snitt ska om mjligt registreras under
provningen.
Del 2, Boverkets konstruktionsregler, BKR 10:2 Dimensionering genom berkning och provning

167
10
B
K
R

B
r
f
r
m
g
a

v
i
d

b
r
a
n
d

Samhrande vrden fr pfrd last och tid ska bilda grund fr bestmning av
brfrmgan vid viss brandmotstndstid.
Den karakteristiska brfrmgan fr en konstruktion fr berknas med ut-
gngspunkt frn de frutsttningar som anges i avsnitt 10:11 och med brand-
pverkan enligt avsnitt 4.2 i SS-EN 13501-2 (standardbrandkurvan). Antaganden
om dimensioner, spnnvidder, upplagsfrhllanden, vrig utformning och
mekaniska moduler ska gras enligt de principer som r godtagna vid dimen-
sionering utan hnsyn till brand enligt avsnitt 2.
Den karakteristiska brfrmgan vid brand fr en brande konstruktion fr be-
stmmas genom kombination av provning och berkning. Provning fr utfras
med obelastade provfreml, om belastning inte kan antas pverka provfreml-
ets verkningsstt. Temperaturutveckling i kritiska snitt ska om mjligt registrer-
as under provningen. Med std av de registrerade temperaturfrloppen och t.ex.
uppmtt inbrnningsdjup i trkonstruktioner kan sedan brfrmgan berknas,
om relevanta materialdata r knda och verifierade. (BFS 2005:18).
10:22 Bestmning av brfrmgan genom dimensionering, baserad p
modell av naturligt brandfrlopp
Bestmning av brfrmgan med utgngspunkt frn modell av naturligt brand-
frlopp fr i vissa fall gras genom provning. ven kombination av provning
och berkning fr gras. I samtliga fall gller tillmpliga delar av freskrifterna i
avsnitt 10:21.
Allmnt rd
Dimensionering kan ske enligt SS-EN 1991-1-2. (BFS 2008:7).
10:221 Brandbelastning
Det dimensionerade vrdet p brandbelastningen ska vara det vrde som inryms
i 80 % av de observerade vrdena i ett representativt statistiskt material. Vid di-
mensionering av byggnadsdelar som enligt tabell (a), kolumn 1, i avsnitt 5:821 i
BBR, ska vara utfrda i klass R 90, ska dock detta vrde p brandbelastningen
kas med 50 %.
Byggnadsdelar som ska vara utfrda i klass R 60 eller hgre ska dimensio-
neras under fullstndigt brandfrlopp (inkl. avsvalning), medan det fr lgre
brandtekniska klasser gller under den tid som klassbeteckningens tal anger
(dock exkl. avsvalning). (BFS 1998:39).
Allmnt rd
Brandbelastning br berknas enligt Boverkets rapport Brandbelastning,
med val av karakteristiska vrden enligt tabell 2. (BFS 2008:7).
Del 2, Boverkets konstruktionsregler, BKR 10:2 Dimensionering genom berkning och provning

168
10:222 Brandcellstemperatur
Gastemperaturen T
t
i en brandcell ska berknas ur vrme- och massbalans-
ekvationer (modell av naturligt brandfrlopp). Hnsyn fr tas till tekniska
installationer. (BFS 2008:7).
Allmnt rd
Brandcellstemperatur kan berknas enligt SS-EN 1991-1-2, bilaga A.
(BFS 2008:7).

10:223 Lokal brand
Om brand inte kan frvntas leda till vertndning kan dimensionering utfras
enbart fr lokal brand. Att brand inte kan frvntas bli vertnd ska visas i en
srskild utredning, utan hnsyn tagen till tekniska installationer. (BFS 2008:7).
Allmnt rd
Lokal brand kan berknas enligt SS-EN 1991-1-2, bilaga C. Hnsyn till lo-
kal brand kan ocks bli aktuellt ven fr de fall d vertndning frvntas.
(BFS 2008:7).

Regelsamling fr byggande, BBR 2008
Del 2, Boverkets konstruktionsregler, BKR Frteckning ver standarder m.m. som
Bilaga 1 konstruktionsreglerna hnvisar till

169
B
K
R

B
i
l
a
g
a

1

Bilaga 1
Frteckning
75
ver standarder m.m. som konstruktions-
reglerna hnvisar till
SIS Standardiseringen i Sverige

Publikationsnummer Titel Avsnitt i BKR

SS 13 70 02 Standardiserad freskriven betong 7:51

SS 13 70 03:2008 Betong Anvndning av SS-EN 206-1 i
Sverige
7:11, 7:12, 7:22,
7:221, 7:222, 7:223,
7:41, 7:51, 7:55,
7:61, 7:65

SS 13 70 10 Betongkonstruktioner Tckande
betongskikt
7:11, 7:3128

SS-EN 206-1:2000+
SS-EN 206-1/A1
:2004+SS-EN 206-
1/A2:2005
Betong Del 1: Fordringar, egenskaper,
tillverkning, verensstmmelse
7, 7:11, 7:12, 7:22,
7:41, 7:51, 7:55,
7:61, 7:65

SS-EN 287-1:2004 Svetsarprvning Smltsvetsning Del
1: Stl
8:533

SS-EN 301:2006 Lim Lim av fenol och aminoplast fr
brande trkonstruktioner
Klassificering
5:442

SS-EN 312:2004 Spnskivor Krav i olika anvndningar 5:23, 5:3121, 5:323

SS-EN 385 utgva 2 Trkonstruktioner Fingerskarvat
konstruktionsvirke Funktions- och
produktionskrav
5:413

SS-EN 300 OSB-skivor (skivor av orienterade stora
spn) Typer och krav
5:3123, 5:323

SS-EN 622-2 Trfiberskivor Krav Del 2: Hrda
trfiberskivor
5:3123, 5:323

SS-EN 622-3 Trfiberskivor Krav Del 3: Medel-
hrda trfiberskivor
5:3123, 5:323

SS-EN 622-5 Trfiberskivor Krav Del 5: Torrtill-
verkade trfiberskivor (MDF)
5:3123, 5:323

SS-EN 636 Plywood Krav i olika anvndningar 5:3123, 5:323

SS-EN 636-1 Plywood Krav i olika anvndningar
Del 1: Plywood i torrt klimat
5:3123, 5:323

75
Bilagan ndrad i BFS 1999:7, BFS 2002:46, BFS 2003:6 och BFS 2010:2.
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR Frteckning ver standarder m.m. som

170


Del 2: Plywood i fuktigt klimat
5:3123, 5:323

Del 3: Vderexponerad plywood
5:3123, 5:323

SS-EN 1011-1:2009 Svetsning Rekommendationer fr
svetsning av metalliska material Del 1:
Allmnna riktlinjer fr bgsvetsning
8:531

SS-EN 1011-2:2001+
SS-EN 1011-
2/A1:2004
Svetsning Rekommendationer fr
svetsning av metalliska material Del 2:
Bgsvetsning av ferritiska st
8:531

SS-EN 1912:2004 +
A2:2008
Trkonstruktioner Konstruktionsvirke
Inordnande av visuella sorteringsklasser
i hllfasthetsklasser
5:411

SS-EN 10 0021:2001 Metalliska material Dragprovning
Del 1: Provningsmetod (vid
rumstemperatur)
8:221

SS-EN 100252:2004 Varmvalsade konstruktionsstl Del 2:
Tekniska leveransbestmmelser fr
olegerade stl
8:51

SS-EN 10080:2005 Armeringsstl Svetsbart armeringsstl
Allmnt
7:43

SS-EN 12390-2 Provning av hrdnad betong Del 2:
Tillverkning och hrdning av prov-
kroppar fr hllfasthetsbestmning
7:22, 7:221

SS-EN 12390-2 T1 Provning av hrdnad betong Del 2:
Tillverkning och hrdning av prov-
kroppar fr hllfasthetsbestmning
Tillgg T1 bilaga NA (informativ)
Hrdning av kuber fre hllfasthets-
provning (alternativ metod)
7:22

SS-EN 12390-3:2009 Provning av hrdnad betong Del 3:
Tryckhllfasthet hos provkroppar
7:22, 7:221

SS-EN 12390-6+ SS-
EN 12390-6/AC:2004
Provning av hrdnad betong Del 6:
Sprckhllfasthet hos provkroppar
7:222

SS-EN 12390-7:2009 Provning av hrdnad betong Densitet 7:222, 7:223

SS-EN 12794:2005
+A1:2007/AC:2008
Frtillverkade betongprodukter
Betongplar
4:313

SS-EN 13479:2005 Tillsatsmaterial fr svetsning Generell
produktstandard fr tillsatsmaterial och
svetspulver fr smltsvetsning av
metalliska material
8:225

171
B
K
R

B
i
l
a
g
a

1


SS-EN 13501-2:2007 Brandprovning Byggnadsdelar.
Bestmning av motstndsfrmga vid
brand
2:322, 10:21

SS-EN 13791 Bedmning av tryckhllfasthet i frdiga
betongkonstruktioner och frtillverkade
betongelement
7:61

SS-EN 13986:2004 Trbaserade skivor fr byggnader
Egenskaper, utvrdering av
verensstmmelse och mrkning
5:43

SS-EN 14080:2005 Trkonstruktioner Limtr Krav 5:3121, 5:323,
5:415, 5:42

SS-EN 14081-1:2005 Trkonstruktioner Sgat konstruk-
tionsvirke Del 1: Allmnna krav fr
visuell och maskinell hllfasthets-
sortering
5:3121, 5:323, 5:412

SS-EN 14279 Fanertr (LVL) Definitioner, klasser
och specifikationer
5:3121

SS-EN 14374 Trkonstruktioner Fanertr (LVL)
Krav
5:3121, 5:323

SS-EN 14532-1:2005 Tillsatsmaterial vid svetsning
Provningsmetoder och kvalitetskrav
Del 1: Grundlggande metoder och
bedmning av verensstmmelse fr
tillsatsmaterial fr stl, nickel och
nickellegeringar
8:225

SS-EN 14545:2008 Trkonstruktioner Mekaniska
frbindare av stl (exkl. dymlingformade
som spik, skruv etc., men inkl.
mellanlggsbrickor) Krav
5:441

SS-EN 14592:2008 Trkonstruktioner Dymlingformade
frbindare av stl (inkl. klammer) Krav
5:441

SS-EN ISO 15630-1 Armeringsstl och stl fr spnnarmer-
ing Provningsmetoder - Del 1: Stng,
valstrd och trd (ISO 15630-1:2002
7:43

SS-EN 45011 utgva
2
Certifieringsorgan Allmnna krav vid
certifiering av produkter (ISO/IEC Guide
65:1996)
1:42

SS-EN 1991-1-
2:2002+
SS-EN 1991-1-
2/AC:2009
Eurokod 1: Laster p brverk Del 12:
Allmnna laster Termisk och mekanisk
verkan av brand
10:22, 10:222,
10:223

172


SS-EN 1993-1-3:2006 Stlkonstruktioner Dimensionering
Eurocode 3 Del 13.
Tunnpltkonstruktioner
8:221

SS-EN 1995-1-1:2004 Trkonstruktioner Dimensionering
Del 1. Allmnna regler och regler fr
byggnader (utgva 1)
5:241 5:243, 5:245,
5:311, 5:3121,
5:3122, 5:3123,
5:3125

SS-EN 1996-1-1 Eurokod 6: Dimensionering av
murverkskonstruktioner Del 11:
Allmnna regler fr armerade och
oarmerade murverkskonstruktioner
6:2, 6:21

SS-EN 1999-1-1 Eurokod 9 : Dimensionering av
aluminiumkonstruktioner Del 11:
Allmnna regler
9:2

Brandteknisk dimensionering
9:2

Utmattning
9:2

Kallformad profilerad plt
9:2

aluminiumkonstruktioner Del 15: Skal
9:2

SS-EN 1999 Eurokod 9 : Dimensionering av
aluminiumkonstruktioner
9:21

SS-ENV 13670-1 Betongkonstruktioner Utfrande Del
1: Allmnna regler
7:25, 7:5, 7:52, 7:53,
7:54, 7:55, 7:56, 7:6,
7:61, 7:611, 7:62,
7:64

SS-EN ISO 898-1
:2009
Fstelement Hllfasthetsfordringar
Del 1: Skruvar och pinnskruvar med
metrisk ISO-gnga
5:441, 8:224

SS-EN ISO/IEC
17011:2005
Bedmning av verensstmmelse
Allmnna krav p ackrediteringsorgan
som ackrediterar organ fr bedmning
av verensstmmelse
1:42

SS-ISO 2394 Tillfrlitlighet hos brverk allmnna
principer
2:114, 2:12, 2:321

SS-ISO 3898 utgva 2 Byggkonstruktion
Storhetsbeteckningar
8:221

173
B
K
R

B
i
l
a
g
a

1


SS-ISO 12491 Statistiska metoder fr kvalitetsstyrning
av byggmaterial och byggprodukter
7:61

Arbetarskyddsstyrelsen


AFS 1992:9 Smltsvetsning och termisk skrning 8:531

Boverkets regler och publikationer


BFS 1993:57 Boverkets byggregler, BBR
(Freskriftsserie BBR)
2:13, 2:322, 2:62,
5:2, 10, 10:1, 10:221

BFS 1993:58 Boverkets konstruktionsregler, BKR
(Freskriftsserie BKR)
6:2, 9:2

BFS 1995:6 Boverkets freskrifter och allmnna rd
om typgodknnande och tillverknings-
kontroll, TYP (Freskriftsserie TYP)
1:1

BFS 1999:17 Boverkets kungrande av tekniska
specifikationer m.m. fr att infrliva
rdets direktiv 89/106/EEG av den 21
december 1988 om tillnrmning av
medlemsstaternas lagar och andra
frfattningar om byggprodukter, TEK
(Freskriftsserie TEK)
1:41

BFS 2008:8 Boverkets freskrifter och allmnna rd
om tillmpning av europeiska
konstruktionsstandarder (eurokoder),
EKS (freskriftsserie EKS)
1:5, 5:2, 6:2, 9:2

Boverkets rapport Brandbelastning
ISBN 978-91-86045-16-6
10:221

Boverkets handbok Sn- och vindlast, utgva 2, BSV 97
ISBN 91-7147-394-7
3:5, 3:6

Boverkets handbok Svngningar, deformationspverkan
och olyckslast
ISBN 91-7147-909-0
2:113, 3:8, 5:324

Boverkets handbok Dimensionering genom provning
ISBN 91-7147 -124-3
2:33, 4:33, 5:24,
5:33, 7:33, 8:33

174


Boverkets handbok Boverkets handbok om
betongkonstruktioner, BBK 04
ISBN 91-7147-816-7
7:25, 7:311, 7:312,
7:3121, 7:3122,
7:3123, 7:3124,
7:3125, 7:3126,
7:3127, 7:3128,
7:3129, 7:32, 7:34,
7:43, 7:5, 7:52, 7:53,
7:54, 7:55, 7:56,
7:61, 7:63, 7:64,
7:65
Boverkets handbok Boverkets handbok om
stlkonstruktioner, BSK 07
ISBN 978-91-85751-58-7
5:1, 8:11, 8:221,
8:311, 8:312,
8:3121, 8:3124,
8:3125, 8:41, 8:42,
8:43, 8:5, 8:52,
8:532, 8:541, 8:542,
8:543, 8:56, 8:57,
8:61, 8:62

Lagar Frordningar


SFS 1987:10 Plan- och bygglag, PBL 1:1, 1:22

SFS 1987:383 Plan- och byggfrordningen, PBF

SFS 1992:1119 Lagen om teknisk kontroll 1:4

SFS 1994:847 Lag om tekniska egenskapskrav p
byggnadsverk, m.m., BVL
1:1, 1:4

SFS 1994:1215 Frordning om tekniska egenskapskrav
p byggnadsverk, m.m., BVF
1:1, 1:2, 1:21

SFS 1994:2029 Frordning om tekniska regler

EG-rttsakter


89/106/EEG Rdets direktiv 89/106/EEG av den 21
december 1988 om tillnrmning av
medlemsstaternas lagar och andra
frfattningar om byggprodukter.
1:42


175
B
K
R

B
i
l
a
g
a

1

vrigt


High Performance Concrete Structures
Design Handbook,
AB Svensk Byggtjnst (2000)
ISBN 91-7332-929-0
7:2

Skalhandboken, Mekanfrbundets
frlag, Stockholm
ISBN 91-5241-066-8
8:3123

Betonghandbok Konstruktion, utgva 2
Svensk Byggtjnst
ISBN 91-7332-533-2
2:23

BRO 2004 Vgverkets allmnna tekniska
beskrivning fr nybyggande och
frbttring av broar Bro 2004,
Publikation 2004:56+ ATB BRO 2004
supplement nr 2
3:431

BV Bro Banverkets BV Bro, utgva 8,
Banverkets ndringar och tillgg till
Vgverkets Bro 2004, BVS 583.10
2:115, 2:322, 3:431

K 18
Bygg
Dimensionering av stlkonstruktioner,
utdrag ur Handboken Bygg, kapitel K 18
och K19. Stlbyggnadsinstitutet
ISBN 91-524-1066-8.
2:23

NKB-skrift nr 55 Retningslinjer for last- og
sikkerhedsbestemmelser for brende
konstruktioner (1987)
2:114

Publikation 112 Toleranser fr stlkonstruktioner
Stlbyggnadsinstitutet
8:541, 8:55

StBK-N5 Norm fr tunnpltskonstruktioner 79
Statens Stlbyggnadskommitt
8

TNC 95

Plan- och byggtermer 1994, utgva 1
Tekniska nomenklaturcentralen TNC
(numera Terminologicentrum),
ISBN 91-7196-095-3
Lnk www.rikstermbanken.se
1:6


176

Del 2, Boverkets byggregler, BBR Tabell 1a
Bilaga 2

177
B
K
R

B
i
l
a
g
a

2

Bilaga 2
Tabell 1a Snlast p mark, S
0
fr Sveriges kommuner baserat p kartan i
figur 3:5a
Kommun S
0

Ale 1,5
Alingss 2,0
Alvesta 2,0
Aneby 2,5
Arboga 2,5
Arjeplog 3,0-4,5
a

Arvidsjaur 3,0
Arvika 2,5
Askersund 2,5
Avesta 2,5
Bengtsfors 2,5
Berg 3,0-4,5
a

Bjurholm 3,0
Bjuv 1,5
Boden 3,0
Bollebygd 2,0
Bollns 3,0
Borgholm 2,0
Borlnge 3,0
Bors 2,0-2,5
b

Botkyrka 2,0
Boxholm 2,0
Bromlla 1,5
Brcke 2,5-3,0
b

Burlv 1,0
Bstad 1,5
Dals-Ed 2,0
Danderyd 2,0
Degerfors 2,5
Dorotea 3,0-4,5
a

Eda 2,5-3,0
b

Eker 2,0
Kommun S
0

Eksj 2,5
Emmaboda 2,0
Enkping 2,0
Eskilstuna 2,0
Eslv 1,5
Essunga 2,0
Fagersta 2,5
Falkenberg 1,5-2,0
b

Falkping 2,0-2,5
b

Falun 2,5-3,0
b

Filipstad 2,5
Finspng 2,5
Flen 2,0
Forshaga 2,5
Frgelanda 2,0
Gagnef 3,0
Gislaved 2,0-2,5
b

Gnesta 2,0
Gnosj 2,0-2,5
b

Gotland 2,5
Grums 2,5
Grstorp 2,0
Gullspng 2,5
Gllivare 3,0-4,5
a

Gvle 2,5-3,0
b

Gteborg 1,5
Gtene 2,0
Habo 2,5
Hagfors 2,5
Hallsberg 2,5
Hallstahammar 2,0
Halmstad 1,5-2,5
b

Kommun S
0

Hammar 2,5
Haninge 2,0
Haparanda 3,0
Heby 2,0-2,5
b

Hedemora 2,5
Helsingborg 1,0
Herrljunga 2,0
Hjo 2,0
Hofors 2,5
Huddinge 2,0
Hudiksvall 3,0-3,5
b

Hultsfred 2,5
Hylte 2,0
Hbo 1,5
Hllefors 3,0
Hrjedalen 3,0-4,5
a

Hrnsand 3,5
Hrryda 1,5-2,0
b

Hssleholm 1,5-2,0
b

Hgans 1,0
Hgsby 2,0-2,5
b

Hrby 1,5
Hr 1,5
Jokkmokk 3,0-4,5
a

Jrflla 2,0
Jnkping 2,5-3,0
b

Kalix 3,0
Kalmar 2,0-2,5
b

Karlsborg 2,0
Karlshamn 1,5-2,0
b

Karlskoga 2,5
Karlskrona 2,0
Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR Tabell 1a
Bilaga 2

178
Kommun S
0

Karlstad 2,5
Katrineholm 2,0-2,5
b

Kil 2,5
Kinda 2,0-2,5
b

Kiruna 2,5-4,5
b

Klippan 1,5
Knivsta 1,5
Kramfors 3,0-4,5
b

Kristianstad 1,5
Kristinehamn 2,5
Krokom 3,0-5,5
a

Kumla 2,5
Kungsbacka 1,5
Kungsr 2,0
Kunglv 1,5
Kvlinge 1,0-1,5
b

Kping 2,5
Laholm 1,5-3,0
b

Landskrona 1,0
Lax 2,5
Lekeberg 2,5
Leksand 2,5-3,0
b

Lerum 1,5
Lessebo 2,0
Liding 2,0
Lidkping 2,0
Lilla Edet 1,5
Lindesberg 2,5
Linkping 2,0
Ljungby 2,0-2,5
b

Ljusdal 3,0
Ljusnarsberg 3,0
Lomma 1,0
Ludvika 2,5-3,0
b

Lule 3,0
Kommun S
0

Lund 1,5
Lycksele 3,0-3,5
b

Lysekil 1,5
Malm 1,0
Malung 2,5-3,5
b

Mal 3,0
Mariestad 2,5
Mark 2,0
Markaryd 2,5-3,0
b

Mellerud 2,0
Mjlby 2,0
Mora 2,5-3,5
b

Motala 2,0-2,5
b

Mullsj 2,5
Munkedal 1,5-2,0
b

Munkfors 2,5
Mlndal 1,5
Mnsters 2,5
Mrbylnga 2,0
Nacka 2,0
Nora 2,5-3,0
b

Norberg 2,5
Nordanstig 3,0-3,5
b

Nordmaling 3,0-3,5
b

Norrkping 2,0-2,5
b

Norrtlje 2,0
Norsj 3,0
Nybro 2,0-2,5
b

Nykvarn 2,0
Nykping 2,0-2,5
b

Nynshamn 2,0-2,5
b

Nssj 2,5
Ockelbo 2,5-3,0
b

Olofstrm 2,0
Orsa 2,5-3,0
b

Kommun S
0

Orust 1,5
Osby 1,5-2,0
b

Oskarshamn 2,5
Ovanker 2,5-3,0
b

Oxelsund 2,5
Pajala 3,0-3,5
b

Partille 1,5
Perstorp 1,5
Pite 3,0-3,5
b

Ragunda 2,5
Robertsfors 3,0
Ronneby 2,0
Rttvik 3,0
Sala 2,0-2,5
b

Salem 2,0
Sandviken 2,5-3,0
b

Sigtuna 1,5
Simrishamn 1,5
Sjbo 1,5
Skara 2,0-2,5
b

Skellefte 3,0-3,5
b

Skinnskatteberg 2,5-3,0
b

Skurup 1,0
Skvde 2,5
Smedjebacken 3,0
Sollefte 2,5-3,0
b

Sollentuna 2,0
Solna 2,0
Sorsele 3,0-3,5
a

Sotens 1,5
Staffanstorp 1,0
Stenungsund 1,5
Stockholm 2,0
Storfors 2,5
Storuman 3,0-4,5
a

Bilaga 2

179
B
K
R

B
i
l
a
g
a

2

Kommun S
0

Strngns 2,0
Strmstad 1,5-2,0
b

Strmsund 2,5-5,5
a

Sundbyberg 2,0
Sundsvall 2,5-3,5
b

Sunne 2,5
Surahammar 2,0-2,5
b

Svalv 1,5
Svedala 1,0
Svenljunga 2,0-2,5
b

Sffle 2,5
Ster 2,5-3,0
b

Svsj 2,0-2,5
b

Sderhamn 3,0
Sderkping 2,0-2,5
b

Sdertlje 2,0
Slvesborg 1,5
Tanum 1,5
Tibro 2,0
Tidaholm 2,0-2,5
b

Tierp 2,5
Timr 3,0-3,5
b

Tingsryd 2,0
Tjrn 1,5
Tomelilla 1,5
Torsby 2,5-3,5
b

Torss 2,0
Tranemo 2,5
Trans 2,5
Trelleborg 1,0
Kommun S
0

Trollhttan 2,0
Trosa 2,0-2,5
b

Tyres 2,0
Tby 2,0
Treboda 2,0-2,5
b

Uddevalla 1,5
Ulricehamn 2,5-3,0
b

Ume 3,0
Upplands-Bro 1,5
Upplands Vsby 2,0
Uppsala 2,0
Uppvidinge 2,0
Vadstena 2,0
Vaggeryd 2,0-2,5
b

Valdemarsvik 2,5
Vallentuna 2,0
Vansbro 2,5
Vara 2,0
Varberg 1,5-2,0
b

Vaxholm 2,0
Vellinge 1,0
Vetlanda 2,0-2,5
b

Vilhelmina 3,0-5,5
a

Vimmerby 2,5
Vindeln 3,0
Vingker 2,0-2,5
b

Vrgrda 2,0
Vnersborg 2,0
Vnns 3,0
Vrmd 2,0
Kommun S
0

Vrnamo 2,0
Vstervik 2,5-3,0
b

Vsters 2,0
Vxj 2,0
Ydre 2,5
Ystad 1,5
ml 2,5
nge 2,5-3,0
b

re 3,5-5,5
a

rjng 2,5-3,0
b

sele 3,0
storp 1,5
tvidaberg 2,0-2,5
b

lmhult 2,0
lvdalen 3,0-3,5
a

lvkarleby 2,5
lvsbyn 3,0
ngelholm 1,5
cker 1,5
deshg 2,0
rebro 2,5
rkelljunga 1,5-2,0
b

rnskldsvik 3,0-3,5
b

stersund 2,0-3,5
b

sterker 2,0
sthammar 2,0-2,5
b

stra Ginge 1,5
verkalix 3,0-3,5
b

vertorne 3,0-4,5
b

a Det hgsta vrdet i intervallet anvnds ovan och nra trdgrnsen. Det nst hgsta i hg-
lnt skogsterrng i de vstliga delarna av kommunen. Det lgsta vrdet anvnds i lglnt
terrng i ostliga delar av kommunen. Eventuellt vriga vrden anvnds i lglnt terrng i
kommunens vstliga delar samt i kommunens vriga delar. Se ven karta ver snzoner.
Vid tveksamma fall br SMHI konsulteras.
Bilaga 2

180
b Det vre vrdet i intervallet gller i hgre belgen terrng. Se ven karta ver snzoner.
I tveksamma fall vljs det hgsta vrdet.
Fr bde not a och b gller som allmn tumregel att snmngden kar med ca 15 % per
100 m hjdkning.

Del 2: Boverkets konstruktionsregler, BKR Tabell 1b
Bilaga 2

181
B
K
R

B
i
l
a
g
a

2

Tabell 1b Maximal, T
max
och minimal, T
min
lufttemperatur fr Sveriges kom-
muner baserat p kartorna i figur 3:8a och b. Uppgifterna avser
respektive kommuns mittpunkt.
Kommun T
max
T
min

Ale 36 -36
Alingss 35 -36
Alvesta 36 -32
Aneby 35 -34
Arboga 35 -34
Arjeplog 31 -46
Arvidsjaur 33 -44
Arvika 35 -40
Askersund 35 -34
Avesta 36 -39
Bengtsfors 34 -39
Berg 31 -47
Bjurholm 31 -42
Bjuv 35 -27
Boden 32 -42
Bollebygd 35 -35
Bollns 34 -38
Borgholm 34 -26
Borlnge 35 -41
Bors 35 -35
Botkyrka 35 -30
Boxholm 36 -36
Bromlla 34 -25
Brcke 33 -44
Burlv 34 -22
Bstad 34 -26
Dals-Ed 33 -37
Danderyd 36 -31
Degerfors 35 -37
Dorotea 31 -46
Eda 35 -40
Eker 35 -31
Kommun T
max
T
min

Eksj 37 -30
Emmaboda 36 -29
Enkping 35 -34
Eskilstuna 35 -33
Eslv 35 -26
Essunga 35 -36
Fagersta 35 -38
Falkenberg 34 -31
Falkping 34 -34
Falun 35 -41
Filipstad 35 -39
Finspng 35 -35
Flen 35 -32
Forshaga 34 -38
Frgelanda 33 -34
Gagnef 35 -41
Gislaved 35 -33
Gnesta 35 -30
Gnosj 35 -34
Gotland 34 -27
Grums 34 -39
Grstorp 34 -34
Gullspng 34 -36
Gllivare 31 -41
Gvle 35 -34
Gteborg 35 -29
Gtene 34 -36
Habo 34 -35
Hagfors 35 -40
Hallsberg 35 -33
Hallstahammar 35 -35
Halmstad 35 -32
Bilaga 2

182
Kommun T
max
T
min

Hammar 34 -37
Haninge 34 -30
Haparanda 33 -41
Heby 35 -36
Hedemora 35 -40
Helsingborg 34 -24
Herrljunga 34 -36
Hjo 34 -33
Hofors 35 -38
Huddinge 35 -29
Hudiksvall 34 -38
Hultsfred 38 -34
Hylte 35 -33
Hbo 35 -33
Hllefors 35 -38
Hrjedalen 32 -46
Hrnsand 33 -38
Hrryda 35 -32
Hssleholm 36 -30
Hgans 33 -22
Hgsby 37 -33
Hrby 35 -26
Hr 36 -28
Jokkmokk 31 -43
Jrflla 35 -32
Jnkping 35 -36
Kalix 32 -41
Kalmar 36 -28
Karlsborg 33 -34
Karlshamn 34 -27
Karlskoga 35 -36
Karlskrona 34 -25
Karlstad 34 -37
Katrineholm 35 -34
Kil 34 -39
Kommun T
max
T
min

Kinda 37 -35
Kiruna 30 -45
Klippan 36 -30
Knivsta 35 -35
Kramfors 33 -38
Kristianstad 35 -26
Kristinehamn 34 -36
Krokom 31 -42
Kumla 35 -34
Kungsbacka 34 -28
Kungsr 35 -34
Kunglv 35 -32
Kvlinge 34 -24
Kping 35 -35
Laholm 36 -32
Landskrona 34 -24
Lax 35 -35
Lekeberg 35 -35
Leksand 34 -42
Lerum 35 -34
Lessebo 36 -31
Liding 36 -28
Lidkping 34 -35
Lilla Edet 35 -35
Lindesberg 36 -36
Linkping 36 -33
Ljungby 36 -34
Ljusdal 34 -44
Ljusnarsberg 35 -39
Lomma 34 -23
Ludvika 35 -40
Lule 32 -41
Lund 34 -23
Lycksele 33 -43
Lysekil 32 -30
Bilaga 2

183
B
K
R

B
i
l
a
g
a

2

Kommun T
max
T
min

Malm 33 -22
Malung 34 -44
Mal 32 -46
Mariestad 34 -36
Mark 34 -32
Markaryd 36 -33
Mellerud 33 -35
Mjlby 35 -34
Mora 34 -44
Motala 35 -34
Mullsj 34 -34
Munkedal 33 -33
Munkfors 35 -39
Mlndal 34 -29
Mnsters 36 -31
Mrbylnga 34 -24
Nacka 35 -29
Nora 35 -36
Norberg 35 -39
Nordanstig 34 -38
Nordmaling 30 -39
Norrkping 36 -33
Norrtlje 33 -36
Norsj 33 -44
Nybro 36 -30
Nykvarn 35 -30
Nykping 35 -31
Nynshamn 33 -29
Nssj 35 -32
Ockelbo 33 -37
Olofstrm 35 -28
Orsa 34 -44
Orust 33 -30
Osby 36 -31
Oskarshamn 36 -34
Kommun T
max
T
min

Ovanker 35 -40
Oxelsund 35 -29
Pajala 32 -44
Partille 34 -31
Perstorp 36 -30
Pite 33 -41
Ragunda 33 -43
Robertsfors 30 -39
Ronneby 35 -27
Rttvik 34 -42
Sala 35 -37
Salem 35 -30
Sandviken 35 -37
Sigtuna 35 -34
Simrishamn 34 -22
Sjbo 34 -23
Skara 34 -34
Skellefte 32 -41
Skinnskatteberg 35 -37
Skurup 33 -22
Skvde 34 -31
Smedjebacken 35 -39
Sollefte 33 -44
Sollentuna 36 -32
Solna 36 -30
Sorsele 31 -45
Sotens 32 -29
Staffanstorp 34 -23
Stenungsund 35 -34
Stockholm 36 -29
Storfors 35 -37
Storuman 31 -44
Strngns 35 -32
Strmstad 33 -35
Strmsund 31 -44
Bilaga 2

184
Kommun T
max
T
min

Sundbyberg 36 -31
Sundsvall 34 -42
Sunne 35 -39
Surahammar 35 -36
Svalv 35 -27
Svedala 33 -22
Svenljunga 34 -33
Sffle 34 -40
Ster 35 -40
Svsj 36 -34
Sderhamn 35 -35
Sderkping 36 -32
Sdertlje 34 -29
Slvesborg 34 -23
Tanum 33 -33
Tibro 34 -32
Tidaholm 34 -33
Tierp 34 -34
Timr 34 -40
Tingsryd 36 -30
Tjrn 33 -31
Tomelilla 34 -23
Torsby 35 -41
Torss 34 -25
Tranemo 35 -32
Trans 35 -36
Trelleborg 33 -21
Trollhttan 35 -35
Trosa 33 -28
Tyres 35 -29
Tby 36 -33
Treboda 34 -34
Uddevalla 34 -32
Ulricehamn 34 -30
Ume 29 -38
Kommun T
max
T
min

Upplands-Bro 35 -33
Upplands Vsby 35 -33
Uppsala 35 -35
Uppvidinge 37 -32
Vadstena 34 -34
Vaggeryd 36 -36
Valdemarsvik 35 -31
Vallentuna 35 -37
Vansbro 34 -41
Vara 35 -36
Varberg 34 -29
Vaxholm 35 -31
Vellinge 32 -21
Vetlanda 37 -32
Vilhelmina 31 -45
Vimmerby 37 -34
Vindeln 32 -42
Vingker 34 -33
Vrgrda 35 -36
Vnersborg 34 -33
Vnns 30 -40
Vrmd 34 -30
Vrnamo 36 -35
Vstervik 37 -33
Vsters 35 -34
Vxj 36 -32
Ydre 36 -33
Ystad 34 -22
ml 34 -39
nge 34 -45
re 30 -45
rjng 34 -41
sele 32 -45
storp 35 -27
tvidaberg 36 -33
Bilaga 2

185
B
K
R

B
i
l
a
g
a

2

Kommun T
max
T
min

lmhult 36 -32
lvdalen 33 -46
lvkarleby 35 -33
lvsbyn 33 -43
ngelholm 35 -28
cker 32 -26
deshg 34 -35
rebro 36 -33
Kommun T
max
T
min

rkelljunga 36 -31
rnskldsvik 33 -42
stersund 31 -41
sterker 35 -35
sthammar 33 -34
stra Ginge 35 -29
verkalix 32 -43
vertorne 32 -43

Bilaga 2

186

vergngsbestmmelser

187
B
K
R

v
e
r
g
n
g
s
b
e
s
t
m
m
e
l
s
e
r

B
K
R

v
e
r
g
n
g
s
b
e
s
t
m
m
e
l
s
e
r

vergngsbestmmelser
76

BFS 1993:58, BKR
Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58), BKR 94, trder ikraft den
1 januari 1994, d Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18 med ndringar
1990:28, 1991:38 och 1993:21) upphr att glla.
ldre freskrifter ska dock tillmpas p lovpliktiga arbeten i renden dr
anskan om lov grs fre den 1 januari 1994 och rendet avgrs av kommunen
fre den 1 juli 1995 samt p arbeten som inte krver lov och som har pbrjats
fre den 1 januari 1994.
Om skanden begr det, ska ldre freskrifter tillmpas i renden dr anskan
om lov grs fre den 1 januari 1995 och rendet avgrs av kommunen fre den 1
juli 1995. Drvid ska dock de nya freskrifterna i avsnitten 1:4 och 1:5 i BBR 94
och BKR 94 tillmpas.
BFS 1995:18, BKR 2
Denna frfattning
77
trder i kraft den 1 juli 1995. ldre freskrifter ska dock
tillmpas i renden som avgjorts av kommunen fre den 1 juli 1995.
BFS 1998:39, BKR 3
Denna frfattning
78
trder i kraft den 1 januari 1999. ldre bestmmelser ska
dock tillmpas p arbeten som krver bygganmlan fr vilka bygganmlan grs
fre den 1 januari 1999, samt p arbeten som inte krver bygganmlan som
pbrjas fre den 1 januari 1999.
BFS 1999:7, BKR 4
Denna frfattning
79
trder i kraft den 1 juli 1999. ldre bestmmelser ska
dock tillmpas p arbeten som krver bygganmlan och fr vilka bygganmlan
grs fre den 1 juli 1999, samt p arbeten som inte krver bygganmlan och som
pbrjas fre den 1 juli 1999.

76
Till BFS 1993:58.
77
BFS 1995:18.
78
BFS 1998:39.
79
BFS 1999:7.
vergngsbestmmelser

188
BFS 1999:46, BKR 5
Denna frfattning
80
trder i kraft den 1 januari 2000. ldre bestmmelser ska
fre den 1 januari 2000, samt p arbeten som inte krver bygganmlan som
pbrjas fre den 1 januari 2000.
BFS 2002:6, BKR 6
Denna frfattning
81
trder i kraft den 1 maj 2002.
BFS 2003:6, BKR 7
Denna frfattning
82
trder i kraft den 1 april 2003. ldre bestmmelser fr
fre den 1 juli 2003, samt p arbeten som inte krver bygganmlan som pbrjas
fre den 1 juli 2003.
BFS 2004:9, BKR 8
Denna frfattning
83
trder i kraft den 1 augusti 2004. ldre bestmmelser ska
fre den 31 december 2004, samt p arbeten som inte krver bygganmlan som
pbrjas fre den 31 december 2004.
BFS 2005:18, BKR 9
Denna frfattning
84
trder i kraft den 1 december 2005.
BFS 2006:11, BKR 10
Denna frfattning
85
trder i kraft den 9 maj 2006. ldre bestmmelser fr
fre den 1 september 2006, samt p arbeten som inte krver bygganmlan som
pbrjas fre den 1 september 2006.

80
BFS 1999:46.
81
BFS 2002:6.
82
BFS 2003:6.
83
BFS 2004:9.
84
BFS 2005:18.
85
BFS 2006:11.
vergngsbestmmelser

189
B
K
R

v
e
r
g
n
g
s
b
e
s
t
m
m
e
l
s
e
r

B
K
R

v
e
r
g
n
g
s
b
e
s
t
m
m
e
l
s
e
r

BFS 2007:20, BKR 11
Denna frfattning
86
trder i kraft den 15 december 2007.
BFS 2008:7, BKR 12
Denna frfattning
87
trder i kraft den 1 juli 2008.
ldre bestmmelser fr dock tillmpas p arbeten som krver bygganmlan
och fr vilka bygganmlan grs fre den 1 juli 2009, samt p arbeten som inte
krver bygganmlan om de pbrjas fre den 1 juli 2009.
BFS 2010:2, BKR 13
Denna frfattning
88
trder i kraft den 31 januari 2010.
ldre bestmmelser fr dock tillmpas p arbeten som krver bygganmlan
och fr vilka bygganmlan grs fre den 1 juni 2010, samt p arbeten som inte
krver bygganmlan om de pbrjas fre den 1 juni 2010.

86
BFS 2007:20.
87
BFS 2008:7.
88
BFS 2010:2.
vergngsbestmmelser

190
Sakregister till BKR

191

S
a
k
r
e
g
i
s
t
e
r

t
i
l
l

B
K
R


5
5-procentsfraktil...................2:22, 2:33, 7:43

9
95-procentsfraktil ..................................4:31

A
allmnna rden................................. 1:3, 1:7
altan ......................................................3:41
aluminathalt ...........................................7:41
andra byggnadsverk ...........1:2, 2:121, 2:322
anvisningsverkan ....................8:222, 8:3122
arbetskurva.........................................7:3123
arkiv ......................................................3:41
arkivhandling .........................................3:41
armering.................................7, 7:23, 7:232,
................................7:25, 7:312, 7:3121,
.............7:3122, 7:3123, 7:3126, 7:3128,
...7:4, 7:41. 7:42, 7:43, 7:54, 7:63, 8:223
armeringsbunt ....................................7:3128
avntning .....................................7:32, 8:12
avschaktning .......................................... 4:1

B
balkong ..............................2:115, 2:21, 3:41
belastad area ..........................................3:41
bergrum................................................... 1:2
bergtunnlar .............................................. 1:2
berkningsmodell..............2:12, 2:31, 2:321,
.........3:3, 4:31, 4:32, 5:3121, 5:321, 7:2,
..........................7:311, 7:32, 8:311, 8:32
bestndig.................................. 1:1, 1:2, 1:5,
..............2:123, 2:13, 2:322, 2:34, 2:621,
.........4:25, 4:6, 5:11, 5:24, 7:11, 7:3129,
..............7:4, 7:41, 7:43, 7:52, 8:12, 8:42
bindemedel ............................................7:41
blockbrott.............................................5:311
bockning ..........................7:3128, 7:43, 7:54
bockningsradier ........................7:3128, 7:54
bockningsvinkel .....................................7:43
bostadsbjlklag ....................................5:324
brand........................................2:111, 2:115,
................. 2:322, 2:323, 5:3121, 5:3128,
..... 10, 10:1, 10:11, 10:21, 10:22, 10:223
bromskraft ...........................................3:431
brottgrnstillstnd ......................2:11, 2:114,
..............2:115, 2:322, 2:323, 3:41, 4:21,
................4:31, 4:32, 5:31, 5:3121, 5:33,
.......... 7:31, 7:312, 7:3121, 7:3123, 7:33,
........... 8:31, 8:312, 8:3124, 8:3125, 8:33
bruksgrnstillstnd...............2:12, 2:13, 2:23
buckling .........................2:111, 8:311, 8:312
bunden last ......................2:322, 3:1, 3:2, 3:3
bunt ....................................................7:3128
BVL..................................................1:1, 1:4
bygghandling .....2:13, 2:5, 2:61, 5:61, 8:531
byggnad byggs till....................................1:2
byggnad uppfrs ......................................1:2
byggnad ndras ........................................1:2
brfrmga................................1:1, 1:2, 1:5,
................2:21, 2:22, 2:321, 2:323, 2:33,
.......... 2:34, 2:621, 4:31, 4:3122, 4:3132,
......4:32, 4:33, 4:6, 5:2, 5:21, 5:22, 5:23,
............5:24, 5:421, 5:242, 5:243, 5:244,
...... 5:245, 5:311, 5:312, 5:3121, 5:3122,
5:3123, 5:3124, 5:3125, 5:3126, 5:3127,
.....5:33, 6:2, 6:21, 7:311, 7:312, 7:3121,
.......7:3129, 7:33, 7:4, 7:41, 7:52, 8:312,
.... 8:3121, 8:3122, 8:3124, 8:3125, 8:33,
.. 9:2, 9:21, 10, 10:1, 10:11, 10:21, 10:22
brottfrlngning ...................................8:221
bjhllfasthet.............................5:23, 5:3124

192
bjning......................................... 1:5, 2:322,
.................. 5:23, 5:3124, 5:3126, 5:3127
bjpknning ..................................... 5:3124

C
CE-mrkta .................... 1:4, 5:42, 7:41, 7:62

D
dagbok.............................................. 4:5, 7:5
deformation ........... 2:111, 2:12, 2:121, 2:21,
........... 2:3, 2:31, 2:321, 2:33, 4:21, 4:31,
..... 4:32, 4:33, 4:5, 5:311, 5:3127, 5:323,
........... 7:311, 7:3129, 7:32, 8:3124, 8:32
deformationsfrmga.......................... 5:311,
............................... 7:311, 7:3126, 8:311
deformationspverkan .................. 2:113, 3:8
densitet ............................ 5:23, 7:222, 7:223
dimensionerande materialvrde.......... 2:323,
5:3121, 5:322, 7:221, 7:3121, 7:32, 8:32
dimensioneras............... 2:111, 2:112, 2:113,
....... 3:41, 3:431, 3:434, 4:21, 4:33, 7:11,
...................... 7:3122, 8:11, 8:12, 10:221
dimensioneringskontroll ............. 2:115, 2:61
dimensioneringsfall ........................ 2:21, 3:2
dokumentation................... 2:63, 4:22, 8:225
dokumenterade egenskaper...................... 2:4
dynamiska ....................................................
egenskaper ......................................... 3:6
inverkan............................................. 3:6
krafter ....................................... 2:21, 3:3
laster ................................................ 2:21
tillskott................................ 3:431, 3:433
dorndiameter.......................................... 7:43
drneringstgrd.................................... 4:22
dmpning........................................ 2:12, 3:6

E
effektiv spnnkraft................................. 7:24
efterslagning...................................... 4:3131
egenspnningar......................... 8:3121, 8:32
egentyngd..................... 3:1, 3:2, 3:433, 5:22
EKS.................................... 1:5, 5:2, 6:2, 9:2
elektroder............................................. 8:225
element .................................... 2:23, 5:3121,
........................ 5:415, 5:42, 7:3129, 7:55
bjlklags- ........................................... 1:5
betong-.............. 7:3121, 7:44, 7:55, 7:64
tak-................................................. 2:115
pl- .............................................. 4:3132
fst- ........................ 5:24, 5:4, 8:41, 8:51
konstruktions- ............... 5:41, 5:42, 8:41
tr- ........................................ 5:415, 5:42
enbostadshus ....................................... 2:115
energibalansmetod............................... 2:322
enkelbockningsprovning....................... 7:43,
enskrigt .................................. 5:241, 5:243,
envningsbyggnad............................... 2:115
erosion..................................................... 4:1
eurokoder............................ 1:5, 5:2, 6:2, 9:2
europeiska konstruktionsstandarder........ 1:5,
............................................. 5:2, 6:2, 9:2
excentricitet ....................................... 7:3126
last-....................................... 2:31, 8:226
upplags- ........................................... 7:25
exponeringsfaktor.................................... 3:6
exponeringsklass ................................... 7:11

F
fackmssigt.............................................. 2:5
fall .............................................. 3:41, 3:431
fibermttnadspunkten........................ 5:3121
fiberriktning......... 5:23, 5:241, 5:243, 5:244,
............................ 5:312, 5:3122, 5:3123,
flervningsbyggnad ............................. 2:115
flyttning av byggnadsverk.................... 1:21,
flkning .............................................. 5:312,
fordon.................................. 3:43, 3:431, 3:9
arbets- ............................................ 3:431
last-................................................ 3:431
renhllnings-.................................. 3:431
special- .......................................... 3:431

193

S
a
k
r
e
g
i
s
t
e
r

t
i
l
l

B
K
R

utrycknings- ...................................3:431
fordons ..........................................................
-last ................................................... 3:2
-trafik ...............................................3:41
formavvikelse.....................2:23, 7:25, 8:226
formfaktor ........................................ 3:5, 3:6
fortskridande ras ...........2:113, 2:114, 2:115,
.......2:322, 2:323, 7:3121, 7:3123, 8:312
fri last ................... 2:322, 3:1, 3:2, 3:3, 3:41,
............................................3:433, 3:434
fortlpande kontroll ...............................7:61
fukt.............................5:2, 5:21,5:3121, 5:33
-frhllanden..................................2:323
-kvot ....................................5:21, 5:3121
-rrelse ....................................5:2, 5:311
-svllning .......................................... 3:2
fullstndigt brandfrlopp...........10:1, 10:221
frankringslngd ............5:241, 5:242, 5:244
frskjutning....................2:121, 5:311, 8:541
frskjutningar i frband ......................5:322

G
genomtrampningsskydd .........................3:41
geoteknisk ....................................................
underskning...........................4:22, 4:31
utredning ..........................................4:22
geoteknisk klass (GK)..............4:21, 4:3111,
.......4:3121, 4:3122, 4:3131, 4:3132, 4:6
gjutfog....................................................7:52
glidning...............2:112, 3:5, 4:3122, 8:3124
gods.............................................3:41, 8:543
mass- ........................................ 3:42, 3:9
ingjutnings- ......................................7:43
egensvets-.......................................8:225
svets- ................................................8:42
granska...................................................2:62
grund.............................................................
-kontroll ...........2:621, 5:61, 7:611, 8:61,
-platta ...............................4:312, 4:3122,
-vatten ............................................... 3:3
-vattenniv................................. 3:2, 3:3,
-vattenfrhllanden .........4:1, 4:21, 4:22,
....................................4:3111, 4:33, 4:6,
-vattensnkning..................................4:1
grnstjning ...........................................7:43
grnslastteori.............................7:311, 8:311
grdsbjlklag.................................2:21, 3:41

H
hastig spnningskning..........................8:11
HHW........................................................3:3
hissmaskin ...........................................3:434
hjultryck...............................................3:431
hopp .......................................................3:41
hydrogensprickor ...................................8:42
hllfasthet.............2:323, 5:23, 5:3121, 5:51,
. 7:222, 7:25, 7:3121, 7:3129, 7:32, 7:43,
.......7:52, 7:53, 7:54, 8:21, 8:225, 8:312,
........... 8:3122, 8:3124, 8:41, 8:42, 8:541
bj-...............................................5:3124
drag-...................................7:222, 7:231,
........................7:3121, 7:32, 7:33, 8:312
skjuv- ................................4:3121, 5:246
tryck-........................................7:2, 7:22,
......................7:221, 7:3121, 7:33, 8:312
hllfasthets
-egenskaper ...........................2:22, 8:225
-klasser...........5:23, 5:411, 5:412, 5:413,
....5:414, 5:441, 7:22, 7:221, 7:223, 8:11
-parameter .............................4:31, 5:242
-vrden.......................5:23, 8:221, 8:222
hgsta hgvattenyta .................................3:3
hgt vrde ........................4:31, 7:3121, 7:32
hgt vrde p en materialegenskap ........4:31

I
identifiera......................................2:62, 7:63
initialdeformation.................................5:323
initialkrokighet..........5:41, 5:42, 7:25, 8:226
initiallutning................................7:25, 8:226
inmejsling ..........................................4:3131
inredning..............................2:21, 3:41, 5:22

194
instabilitet ............... 2:111, 5:41, 5:42, 10:11
istryck...................................................... 3:7
J
jordlast..................................................... 3:2
jordlagerfljd......................................... 4:22
jordtryck ............................ 2:322, 3:2, 4:311

K
kabelrr ................................................. 7:54
kallbearbetat ..................................... 7:3123
kallformningsstl ........................................ 8
kamarea ................................................. 7:43
kamspik .................................... 5:241, 5:242
karakteristisk last ................................... 3:41
karakteristiskt
lastvrde....................... 2:321, 2:322, 3:3
materialvrde ......................... 2:22, 4:23,
..................... 5:23, 7:22, 7:23, 7:44, 8:22
utmattningshllfasthet.................... 8:222
vrde........................... 2:21, 2:22, 2:322,
............... 2:323, 2:33, 3:3, 3:42, 3:5, 3:6,
.............. 5:22, 5:23, 5:241, 5:242, 5:243,
........ 5:244, 5:246, 5:3121, 7:221, 7:222,
........ 7:223, 7:323, 7:24, 7:3121, 7:3125,
..... 7:32, 7:33, 7:43, 8:221, 8:222, 8:224,
........... 8:312, 8:3124, 8:32, 8:33, 10:221
kassaskp............................................... 3:41
katodiskt skydd............................. 8:56, 8:62
klimatklass.......... 5:21, 5:3121, 5:323, 5:442
tr..................................................... 5:21
K
mod
......................................... 5:22, 5:3121,
knckning ................. 2:111, 5:3123, 5:3127,
kolekvivalent ....................................... 8:225
kolmanganstl............................................. 8
kolstl ......................................................... 8
kompetent personal.................................. 2:5
koncentrerad last........... 2:21, 3:41, 3:9, 5:22
konfidensniv ............................... 2:33, 7:43
konstruktionsvirke ................................ 5:23,
................... 5:3121, 5:3123, 5:323, 5:41,
.. 5:411, 5:412, 5:413, 5:414, 5:415, 5:51
korrosion .............. 5:11, , 7:3128, 7:54, 8:12
korrosionsskydd .................................... 5:11
korrosiv milj........................................ 8:56
korrosivitetsklass................................... 5:11
korttidslast .............................. 5:323, 7:3121
K-plywood............................................. 5:23
kraftomfrdelning.................................... 4:1
krypning ................................. 5:323, 7:3124
kvadratisk...................... 5:241, 5:242, 5:441
kvasi-permanentkabelrr ....................... 7:54

L
lagerindelning........................................ 4:23
last
dynamisk ......................................... 2:21
koncentrerad........... 2:21 3:41, 3:9, 5:22,
nyttig ........................ 2:21, 3:1, 3:4, 5:22
permanent ............................ 2:21, 2:322,
.................................. 3:1, 3:2, 3:3, 5:323
speciella........................................... 3:41
statisk...................... 2:21, 3:3, 3:7, 10:21
termisk................................... 2:322, 3:5,
tung.................................................. 3:41
utbredd...................................... 3:2, 3:41
variabel .. 2:21, 2:322, 3:3, 3:4, 3:41, 3:6,
............................................. 5:22, 5:323,
-effekt ................ 2:21, 2:321, 2:322, 3:6,
..................... 4:31, 4:3122, 4:3131, 4:32,
........ 5:3126, 5:3127, 5:321, 6:2, 8:3122,
................................................ 9:2, 10:11
-excentricitet ......................... 2:31, 8:226
-flt ................................................ 3:431
-fordon........................................... 3:431
-frdelning..................................... 5:324
-grupp .......................... 3:41, 3:431, 5:22
-kapacitet plelement................... 4:3132
-kombination ............ 2:21, 2:321, 2:322,
.............. 3:41, 5:3121, 5:321, 5:323, 6:2,
................................... 7:3121, 9:2, 10:11
-reduktionsfaktor ................. 2:321, 3:41,
.............. 3:42, 3:431, 3:5, 3:6, 3:9, 5:323

195

S
a
k
r
e
g
i
s
t
e
r

t
i
l
l

B
K
R

lasters varaktighet ...........5:22, 5:3121, 5:33,
lim
-fogar................................................5:11
-tr.....5:23, 5:3121, 5:3123, 5:323, 5:42,
linjelast...................................................3:41
livslngd............................2:111, 2:13, 2:21,
................................. 3:5, 3:6, 4:25, 8:21
LLW........................................................ 3:3
lokal
erfarenhet .........................................4:21
spnningskoncentration....................8:11
buckling .............................8:311, 8:312,
lokalt tryck........................................5:3121,
.............................5:3123, 7:312, 7:3129
lokalt vrde p materialegenskap...........4:31
lufttillsats .............................................7:223
LVL ...............................5:3121, 5:323, 5:43
lyftning...............2:112, 2:21, 2:322, 4:3122,
lyftpunkter.............................................7:55,
lngtidsdeformation ...................4:32, 5:323,
lngtidslast .......2:21, 2:322, 3:9, 5:323, 7:32
lgsta lgvattenyta................................... 3:3
lktare ................................2:115, 2:21, 3:41
lttballastbetong................................7, 7:22,
.................................7:221, 7:222, 7:223
lttbetong ....................................................7

M
mark- och rivningsarbeten ...................... 1:2
markuppfyllnad................................ 3:2, 4:1
markytans topografi ...............................4:22
maskin..............2:21, 3:43, 3:433, 3:434, 3:9
massgods........................................ 3:42, 3:9
massiva trbjlkar ................................5:324
material
-brott......................................2:111, 4:31
-egenskap .........2:22, 2:321, 2:323, 4:22,
........4:23, 4:31, 5:42, 7:3121, 7:41, 8:42
-vrde ..........................2:323, 4:23, 5:23,
............5:3121, 5:322, 7:22, 7:221, 7:23,
................7:3121, 7:32, 7:44, 8:22, 8:32,
medel ............................................................
-fuktkvoten.......................................5:21
-vattenstnd.............................2:322, 3:3
mikrolegerat stl .........................................8
mindre avvikelser...................................1:22
monteringsplan ......................................8:57
mottagningskontroll ...............................2:62
mttavvikelse ..............................2:23, 8:312
mrkning..........2:62, 5:43, 5:441, 7:55, 8:51
CE-.....................................................1:4

N
naturligt brandfrlopp....10:1, 10:22, 10:222
normal betong .................................7, 7:221

O
olyckslast ......................2:113, 2:114, 2:115,
..................2:21, 2:322, 2:323, 3:8, 4:31,
......... 5:22, 5:3121, 5:324, 7:3121, 8:312
omgivningsfrhllande ..........................4:21
omlottskarvning .................................7:3128
omrkningsfaktor .........................5:21, 5:22,
.................................5:3121, 5:323, 5:33
OSB ......................5:23, 5:3121, 5:323, 5:43
osprucken...........................................7:3126

P
packning........................................3:2, 4:311
parkeringshus...............................3:431, 3:9,
partialkoefficient..................................2:114
skerhetsklass.................................2:115
last.......................................2:321, 2:322
material ..........................................2:323
metod .............................................2:321
passfrband..........................................8:543
PBL.................................................1:1, 1:22
pelare .....................2:115, 3:41, 3:431, 4:21,
..................7:25, 7:31, 7:32, 8:226, 10:1,
permanent last ...........2:21, 2:322, 3:3, 5:323
personbil ..............................................3:431

196
personer ............. 2:115, 2:21, 3:41, 3:9, 5:22
personskada ......................................... 2:115
plywood................ 5:23, 5:3121, 5:323, 5:43
pltsliga tvrsnittsfrndringar.......... 5:3125
porvattentrycken.................................... 4:21
primr skada ........................................ 2:113
prova.................................. 2:62, 7:221, 8:11
provning ...................................... 2:3, 2:323,
........... 2:33, 2:62, 3:2, 4:3, 4:3132, 4:33,
........... 5:3, 5:33, 6:2, 7:221, 7:3, 7:3121,
........... 7:32, 7:33, 7:4, 7:43, 7:61, 8:221,
.......... 8:3, 8:3122, 8:33, 9:2, 10:2, 10:21
enkelbocknings-............................... 7:43
fr-................................................. 5:524
hllfasthets-...................................... 7:61
material-........................................... 2:23
revisions- ......................................... 7:43
sprck- ........................................... 7:222
tryck- ............................................. 7:222
typ- .................................................. 7:43
utmattnings-.......................... 7:43, 8:222
prgling ................................ 5:3123, 7:3129
plad grundkonstruktion........................ 4:21
ple .................................................... 4:3131

R
radongas ................................................ 4:22
ras ................................ 2:113, 2:114, 2:115,
........................... 2:322, 2:323, 3:5, 4:21,
................ 5:3121, 7:3121, 7:3123, 8:312
reduktionsfaktor................................. 5:3123
last- ............ 2:321, 3:41, 3:42, 3:431, 3:5
referenshastighetstryck............................ 3:6
referensvindhastighet............................... 3:6
R
eH
....................................................... 8:221
relaxation........................................... 7:3125
renhllningsfordon............................... 3:431
ritning.......................................... 2:34, 2:62,
................... 4:22, 5:61, 7:34, 7:54, 8:312
R
m
....................................................... 8:221
rostfritt konstruktionsstl............................ 8
rostmn.................................................. 8:56
rostskydd ............................................... 8:56
R
p0,2
...................................................... 8:221
rund ......................................... 5:241, 5:441
rfflad............................ 5:241, 5:242, 5:441
rta ............................................. 5:11, 5:414

S
samlingslast ........................................... 3:41
schakt .................................................... 4:21
seghet .................... 7:312, 7:54, 8:11, 8:541,
seghetsegenskaper ................................ 8:11,
seghrdat stl .............................................. 8
silotryck................................................. 3:42
skaleffekt ............................................... 4:33
skred...................................................... 4:21
skruvfrband ................ 5:243, 5:441, 5:523,
....................... 8:224, 8:3124, 8:33, 8:41,
.......................... 8:54, 8:542, 8:543, 8:61
skrspikning ....................................... 5:242,
skyddsrcke.................................. 2:21, 3:41
sklning .................................... 8:311, 8:312
skr ................................ 5:241, 5:243, 5:244
slankhetsparameter ............................ 5:3124
slt ........................................... 5:241, 5:242
snlast............................. 2:21, 3:5, 3:9, 5:22
spikningsplt ....................................... 5:441
spikplt ................................................ 5:441
-frband....................................... 5:3121
spjlkning.................... 7:3128, 7:3129, 7:54
sprickbildning.............................. 2:123, 2:3,
.............................. 7:32, 7:52, 7:53, 10:1
sprinkleranlggning........................... 10:222
sprucken ............................................ 7:3126
sprng.................................................... 3:41
sprckprovning.................................... 7:222
sprtt brott ................. 7:311, 7:3127, 7:3128
spnskivor .................................... 5:23, 5:43
spnnarmering..... 7:232, 7:24, 7:3125, 7:32,
spnnings- ....................................................
anvisning ....................................... 8:222

197

S
a
k
r
e
g
i
s
t
e
r

t
i
l
l

B
K
R

cykler ......................................7:43, 8:21
kollektiv .......................................8:3122
koncentrationer....................5:3125, 8:11
variation .........................................8:222
SS-EN 45011 .........................................1:42
stabilitetsbrott.................5:3123, 7:25, 7:311
stadga................................ 1:1, 1:2, 1:5, 2:3,
..........2:321, 2:34, 2:621, 7:4, 7:41, 7:52
standardbrandkurva...................2:322, 10:21
statisk last.............................. 3:3, 3:7, 10:21
stjlpning...................................2:112, 2:322
stoppslagning ........................4:3131, 4:3132
stoppsls.............................................4:3131
storlekseffekt.............................5:23, 5:3122
strckgrns ...............................5:243, 5:244,
......................7:3128, 7:43, 8:221, 8:312
styvhet..........2:12, 2:121, 3:2, 3:6, 3:61, 4:1,
......5:21, 5:23, 5:311, 7:25, 7:53, 8:3121
stdkonstruktion.....................................4:21
svenska krav................................... 1:4, 2:62
svetsfrband.................................7:43, 7:54,
....8:225, 8:3125, 8:42, 8:531, 8:61, 8:62
svngning.......2:12, 2:122, 2:3, 5:324, 7:223
svngningsbengenhet .........................5:324
skerhetsindex......................................2:114
skerhetsklass................2:113, 2:114, 2:115,
...........2:13, 2:322, 2:323, 3:5, 3:6, 4:21,
.........................5:3121, 5:33, 5:51, 6:21,
.....................7:312, 7:3121, 7:33, 8:312,
......8:3124, 8:33, 8:43, 9:21, 10:1, 10:11

T
termer...................................................... 1:6
termisk koefficient .................................. 3:5
termomekaniskt valsat stl ..........................8
terrass.....................................................3:41
tak- ..................................................3:41
terrngens rhetsparameter ..................... 3:6
tidsberoende deformation.......................2:21
tidseffekt ................................................4:33
tidsmedelvrdet av variabel last .............2:21
tillverkningsklass ...................................7:51
tillverkningskontrollerade........................1:4
tillvxtflytbrott .....................................7:311
tillggskontroll ....................2:621, 4:31, 4:6,
.................5:324, 5:62, 7:611, 8:43, 8:62
tjle ....................................................4:3111
tjlisolering ............................................4:22
tjlrrelse .................................................4:1
tolerans.........................2:5, 4:24, 7:25, 7:54,
...............8:226, 8:312, 8:33, 8:541, 8:55
tomter.......................................................1:2
trappa ..........................................2:115, 3:41
trapphus ...............................................2:113
tryckprovning............................7:221, 7:222
trdspik .....................................5:241, 5:441
trfiberskivor.........5:23, 5:3121, 5:323, 5:43
trngsellast .............................................3:41
trskydd .................................................5:62
tung betong .......7, 7:22, 7:221, 7:222, 7:223
tvskrigt .............................................5:243
tvrsnittsreduktion ...............................5:311
tyngd av byggnadsverksdel..................2:322
tyngd av jord............................................3:2
typgodknda.............................................1:4
tckande betongskikt.................7:3128, 7:54

U
uppfyllnad..............................................4:21
mark-...........................................3:2, 4:1
utformas ........................2:111, 2:112, 2:113,
............ 2:122, 2:13, 4:1, 4:3111, 4:3131,
..............5:11, 5:51, 7:11, 7:312, 7:3122,
..............7:3128, 7:52, 8:11, 8:12, 8:311,
utfrande.............................4:5, 5:5, 7:5, 8:5
-klass..................................7:221, 7:222,
.....................................7:3121, 7:52, 7:6
-kontroll .................................2:62, 7:65,
-plan...................................................4:5
-toleranser .......................................7:25,
utgva .............................................1:42, 1:7
utmattning..................2:322, 7:3122, 8:3122

198
utmattnings ...................................................
-belastade................................ 7:43, 7:54
-brott ............. 2:21, 7:3122, 8:3122, 8:33
-hllfastheten ............. 7:54, 8:222, 8:312
-last .... 2:21, 7:3122, 8:21, 8:222, 8:3122
-provning .............................. 7:43, 8:222
utryckningsfordon ............................... 3:431
utrymningsskerhet................................ 10:1

V
variabel last ........................ 2:21, 2:322, 3:3,
............ 3:4, 3:41, 3:433, 3:6, 5:22, 5:323
variationskoefficient .............................. 2:21
varmvalsat ......................................... 7:3123
vattenstnd.................................... 2:322, 3:3
vattensng.............................................. 3:41
vattentryck...................................... 3:3, 7:12
vegetation ................................................ 4:1
vindbelastad yta....................................... 3:6
vindlast ........................... 2:21, 3:6, 3:9, 5:22
vindriktning............................................. 3:6
vindsttsfaktor......................................... 3:6
vindsutrymme........................................ 3:41
vippning.................................. 2:111, 5:3124
vistelselast ............................................. 3:41
vg- eller gatutrafik ............................. 3:431

Y
ytlast ...................................................... 3:41
yttertak ............................. 2:115, 3:41, 5:22,
yttervgg................................................ 3:41
yttervggskonstruktion ........................ 2:115

ndtr................................................... 5:242

vergngsperiod .................................... 1:41

Del 3: Lagar och frordningar

- Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav p

- Frordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav
p byggnadsverk, m.m., BVF

- Utdrag ur plan- och bygglagen (1987:10), PBL

- Plan- och byggfrordningen (1987:383), PBF

Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m., BVL

201
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
L

Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav p

ndringar infrda t.o.m. SFS 2007:457
(Ikrafttrdande- och vergngsbestmmelser samt frarbeten, se www.lagrummet.se)
Lagens tillmpningsomrde
1 Denna lag gller tekniska egenskapskrav p byggnadsverk (byggnader och
andra anlggningar) och byggprodukter.
Med byggprodukt avses i lagen en produkt som r avsedd att stadigvarande
ing i ett byggnadsverk. Lag (1999:366).
Tekniska egenskapskrav p byggnadsverk
2 Byggnadsverk som uppfrs eller ndras skall, under frutsttning av
normalt underhll, under en ekonomiskt rimlig livslngd uppfylla vsentliga
tekniska egenskapskrav i frga om
1. brfrmga, stadga och bestndighet,
2. skerhet i hndelse av brand,
3. skydd med hnsyn till hygien, hlsa och milj,
4. skerhet vid anvndning,
5. skydd mot buller,
6. energihushllning och vrmeisolering,
7. lmplighet fr avsett ndaml,
8. tillgnglighet och anvndbarhet fr personer med nedsatt rrelse- eller
orienteringsfrmga, och
9. hushllning med vatten och avfall.
De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de varsamhets-
krav som finns i 3 kap. 10-14 plan- och bygglagen (1987:10).
Byggnadsverk skall underhllas s att deras egenskaper i de hnseenden som
avses i frsta stycket i huvudsak bevaras. Anordningar som r avsedda att till-
godose kraven i frsta stycket 2-4, 6 och 8 skall hllas i stnd. Lag (1999:366).

2a Hissar i byggnader samt linbaneanlggningar fr persontransport skall,
ven nr 2 frsta stycket inte r tillmpligt, ha det utfrande och den utrustning
som skligen kan fordras fr att de egenskapskrav p byggnadsverk som anges i
2 skall uppfyllas. Lag (2005:150).
Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m.

202
3 Srskilda bestmmelser om byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll och
pfljder finns i 9 och 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10).
Byggprodukter
Lmplighetskrav
4 Byggprodukter skall vara lmpliga fr avsedd anvndning fr att f ing i
byggnadsverk. En byggprodukt r lmplig, om den har sdana egenskaper att det
byggnadsverk i vilket den skall ing, rtt projekterat och uppfrt, kan uppfylla
kraven enligt 2 frsta stycket 1-6, eller enligt freskrifter som meddelats med
std av 22 . Lag (1999:366).

5 Byggprodukter som uppfyller kravet p lmplighet enligt 4 eller enligt
freskrifter som meddelats med std av 22 fr slppas ut p marknaden och
anvndas fr avsett ndaml.
Mrkning
6 Om en byggprodukt skall CE-mrkas enligt en freskrift som har med-
delats med std av 22 3 gller bestmmelserna i lagen (1992:1534) om CE-
mrkning. Lag (1994:1589).
Tillsyn
7 Den eller de myndigheter som regeringen bestmmer skall utva tillsyn
ver att bestmmelserna i 4--6 och de freskrifter som har meddelats med
std av 22 fljs.

8 En tillsynsmyndighet har rtt att hos den som tillverkar, importerar, salufr
eller anvnder byggprodukter som omfattas av tillsynen
1. f tillgng till produkter fr kontroll,
2. p begran f de upplysningar och handlingar som behvs, och
3. f tilltrde till omrden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostder.
En tillsynsmyndighet fr begra handrckning av kronofogdemyndigheten fr
att genomfra de tgrder som avses i frsta stycket.

9 Om det r motiverat frn skyddssynpunkt fr en tillsynsmyndighet med-
dela de frelgganden och frbud som behvs i enskilda fall fr att 5 och de
freskrifter som har meddelats med std av 22 skall fljas.

203
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
L

10 Om en byggprodukt har CE-mrkts trots att den inte verensstmmer med
de krav som gller fr CE-mrkning, fr en tillsynsmyndighet frelgga till-
verkare, importr eller den som salufr byggprodukten att
1. upphra med anvndningen av CE-mrkningen,
2. terkalla oslda produkter, eller
3. ta bort CE-mrkningen.
Ett sdant frelggande gller till dess att produkten verensstmmer med
kraven. Lag (1994:1589).

11 Frelgganden och frbud enligt 9 eller 10 fr frenas med vite.
verklagande och verkstllighet
12 En tillsynsmyndighets beslut enligt 9 eller 10 eller enligt freskrifter
som meddelats med std av 22 fr verklagas hos allmn frvaltningsdomstol.
Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.
Beslut om frbud gller omedelbart.

13 har upphvts genom lag (1999:366).

Funktionskontroll
15 Om det r srskilt freskrivet att funktionen hos ventilationssystem skall
kontrolleras fr att skerstlla ett tillfredsstllande inomhusklimat i byggnader i
enlighet med 2 frsta stycket 3--6 skall funktionskontrollen utfras av en sak-
kunnig (funktionskontrollant). Funktionskontrollanten skall utses av byggnadens
gare.

16 Till funktionskontrollant fr utses endast den som har ftt godknnande
(riksbehrighet) av ett organ som ackrediterats fr detta ndaml enligt 14
lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller den som ftt godknnande fr viss
kontroll av den eller de kommunala nmnder som fullgr kommunens uppgifter
inom plan- och byggnadsvsendet.

17 Om den kommunala nmnd som avses i 16 finner att funktionskontrol-
lanten har sidosatt sina skyldigheter fr nmnden besluta att en annan funkt-
ionskontrollant skall utses. Nmnden skall, i de fall funktionskontrollanten har
riksbehrighet, anmla sitt beslut till det organ som meddelat riksbehrigheten.
Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m.

204
Nmndens beslut i dessa frgor eller i frga om godknnande fr viss kontroll
enligt 16 fr verklagas till allmn frvaltningsdomstol.
Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten. Lag (1999:366).
Typgodknnande och tillverkningskontroll
18 Efter anskan kan prvas om vissa slag av material, konstruktioner eller
anordningar fr anvndas i byggnadsverk (frivilligt typgodknnande).
Om det behvs till skydd fr liv, personlig skerhet eller hlsa, fr regeringen
freskriva att material, konstruktioner eller anordningar fr anvndas i bygg-
nadsverk endast efter godknnande (obligatoriskt typgodknnande).
Vid meddelande av typgodknnande fr bestmmas att fortlpande kontroll
skall utfras (tillverkningskontroll). ven utan samband med typgodknnande
fr efter anskan bestmmas att tillverkningskontroll skall utfras.

19 Typgodknda eller tillverkningskontrollerade material, konstruktioner och
anordningar skall frutsttas uppfylla kraven enligt 2 i de avseenden som god-
knnandet eller kontrollen gller.

20 Typgodknnande och beslut om tillverkningskontroll som avses i 18
meddelas av de organ som har ackrediterats fr detta ndaml enligt 14 lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll.
Bemyndiganden
21 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr meddela
freskrifter om
1. vad som nrmare behvs fr att ett byggnadsverk skall uppfylla kraven
enligt 2 och 2 a , och
2. undantag frn kraven i 2 och 2 a , om det finns srskilda skl och undan-
taget avser
a) uppfrande eller ndring av en byggnad i experimentsyfte, eller
b) byggnadsverk som behver flyttas fr att uppfras p en ny plats.
Undantag enligt frsta stycket 2 fr inte gras, om det skulle edfra en
oacceptabel risk fr mnniskors hlsa eller skerhet. Lag (2007:457).

22 Fr att uppfylla Sveriges internationella frpliktelser fr regeringen eller
den myndighet som regeringen bestmmer meddela freskrifter
1. om krav p byggprodukter fr att de skall vara lmpliga fr avsedd
anvndning,

205
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
L

2. om bestyrkande av verensstmmelse med gllande krav p byggprodukter,
3. om mrkning av byggprodukter som frutsttning fr att de skall f slppas
ut p marknaden och anvndas,
4. om sdana byggprodukter som r av mindre betydelse med hnsyn till hlsa
och skerhet och dr tillverkaren har utfrdat en frskran om byggprodukternas
verensstmmelse med allmnt erknd och tillmpad teknik, och
5. om frbud mot att p marknaden slppa ut byggprodukter som inte upp-
fyller kravet p lmplighet. Lag (1999:366).

de ytterligare freskrifter som behvs fr kontroll av att freskrifter utfrdade
med std av 21 fljs. Lag (1999:366).

de freskrifter om funktionskontrollanter som behvs utver bestmmelserna i
15--17 .

nrmare freskrifter om typgodknnanden och tillverkningskontroll.

206
Frordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m., BVF

207
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
F

Frordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav p
byggnadsverk, m.m., BVF

(Ikrafttrdande- och vergngsbestmmelser samt frarbeten, se www.lagrummet.se)
Frordningens tillmpningsomrde
1 Denna frordning innehller freskrifter fr tillmpningen av lagen
(1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m.
Fr kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar finns bestm-
melser i frordningen (1999:371) om kontroll av hissar och vissa andra motor-
drivna anordningar i byggnadsverk.
Fr kontroll av ventilationssystem finns bestmmelser i frordningen
(1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem.
Srskilda bestmmelser om el-, vatten- och vrmemtare finns i frordningen
(1994:99) om el-, vatten- och vrmemtare. Frordning (1999:372).
Tekniska egenskapskrav p byggnadsverk
Allmnna krav
2 Bestmmelserna i 3--8 skall glla
1. nr byggnadsverk uppfrs, och
2. betrffande tillbyggda delar eller ndringstgrder, nr byggnadsverk byggs
till eller ndras p annat stt.

3 Byggnadsverk skall vara projekterade och utfrda p ett sdant stt att den
pverkan de sannolikt utstts fr under bygg- och bruksskedet inte leder till
1. ras av byggnadsverket, helt eller delvis,
2. oacceptabla strre deformationer,
3. skada p andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta
utrustning till fljd av strre deformationer i den brande konstruktionen, eller
4. skada som inte str i proportion till den hndelse som orsakat skadan.

4 Byggnadsverk skall vara projekterade och utfrda p ett sdant stt att
1. byggnadsverkets brfrmga vid brand kan antas best under en bestmd
tid,
2. utveckling och spridning av brand och rk inom byggnadsverket begrnsas,

208
3. spridning av brand till nrliggande byggnadsverk begrnsas,
4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lmna det eller
rddas p annat stt, och
5. rddningsmanskapets skerhet vid brand beaktats.

5 Byggnadsverk skall vara projekterade och utfrda p ett sdant stt att de
inte medfr en oacceptabel risk fr brukarnas eller grannarnas hygien eller hlsa,
srskilt inte som fljd av
1. utslpp av giftig gas,
2. frekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
3. farlig strlning,
4. frorening eller frgiftning av vatten eller mark,
5. bristflligt omhndertagande av avloppsvatten, rk och fast eller flytande
avfall, eller
6. frekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller p ytor inom byggnads-
verket. Frordning (2007:621).

6 Byggnadsverk skall vara projekterade och utfrda p ett sdant stt att de
inte innebr oacceptabel risk fr olyckor vid anvndning eller drift, ssom halk-
ning, fall, sammansttning, brnnskador, elektriska sttar eller skador av
explosioner.

7 Byggnadsverk skall vara projekterade och utfrda p ett sdant stt att
buller, som uppfattas av brukarna eller andra personer i nrheten av byggnads-
verket, ligger p en niv som inte medfr en oacceptabel risk fr dessa personers
hlsa och som mjliggr smn, vila och arbete under tillfredsstllande frhl-
landen. Frordning (2007:621).

8 Byggnadsverk och deras installationer fr uppvrmning, kylning och
ventilation skall vara projekterade och utfrda p ett sdant stt att den mngd
energi som med hnsyn till klimatfrhllandena p platsen behvs fr anvndan-
det r liten och vrmekomforten fr brukarna tillfredsstllande.
Srskilda krav p byggnader
Uppfrande av byggnader
9 Nr en byggnad uppfrs skall utver bestmmelserna i 3--8 glla vad
som sgs i 10--13 .

209
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
F

10 Byggnader som innehller bostder eller lokaler och deras installationer
fr uppvrmning, kylning och ventilation ska ha srskilt goda egenskaper nr det
gller hushllning med elenergi.
Uppvrmningssystemet i byggnader som innehller bostder eller arbets-
lokaler ska i sklig utstrckning med hnsyn till uppvrmningssttet och energi-
slaget utformas s att man utan omfattande ndringar kan anvnda skilda energi-
slag som r lmpliga frn allmn energisynpunkt.
Frsta och andra styckena gller inte fritidshus med hgst tv bostder. Frsta
stycket gller inte lokaler avsedda fr verksamhet av tillfllig karaktr eller
byggnader med en yta som inte verstiger 50 kvadratmeter.
Frordning (2008:51).

11 Byggnader som innehller bostder, skall vara projekterade och utfrda
p ett sdant stt att bostderna i sklig utstrckning har avskiljbara utrymmen
fr smn och vila, samvaro, matlagning, mltider, hygien och frvaring.
Bostderna skall med hnsyn till anvndningen ha inredning och utrustning
fr hygien och matlagning.

12 Byggnader, som innehller bostder, arbetslokaler eller lokaler till vilka
allmnheten har tilltrde, skall vara projekterade och utfrda p ett sdant stt att
bostderna och lokalerna r tillgngliga fr och kan anvndas av personer med
nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga. Om det r befogat med hnsyn till
terrngen behver dock inte kravet p tillgnglighet till byggnaden uppfyllas nr
det gller en- och tvbostadshus.
Bestmmelserna i frsta stycket gller inte i frga om
1. arbetslokaler, om det r obefogat med hnsyn till arten av den verksamhet
fr vilken lokalerna r avsedda, och
2. fritidshus med hgst tv bostder.
I den utstrckning som behvs med hnsyn till kravet p tillgnglighet skall
byggnader vara frsedda med hiss eller annan lyftanordning. Kravet att bostder
skall vara tillgngliga genom hiss eller annan lyftanordning gller inte byggna-
der som har frre n tre vningsplan. Om sdana byggnader innehller bostder
som inte ns frn marken, skall de dock vara projekterade och utfrda p sdant
stt att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svrighet. Vind dr det
finns en bostad eller huvuddelen av en bostad skall drvid rknas som vnings-
plan.


210
13 Byggnader skall vara projekterade och utfrda p sdant stt att de med-
ger god hushllning med vatten. Inom omrden dr knapphet p vatten rder
eller kan befaras uppkomma fr kommunen i detaljplan eller omrdesbestm-
melser meddela de hushllningsbestmmelser som situationen inom omrdet
fordrar.
Nr det gller fritidshus med hgst tv bostder och som p grund av sin
standard eller sitt lge inte r gnade fr boende under lngre perioder skall
frsta stycket tillmpas endast i den utstrckning som det r skligt med hnsyn
till omfattningen av husets anvndning och vattensituationen.
ndring av byggnader
14 Nr en byggnad byggs till eller ndras p annat stt skall kraven i 3--8
och 10--13 uppfyllas nr det gller den tillbyggda delen eller ndringen. Det-
samma gller kravet p hushllning med avfall i 2 frsta stycket 9 lagen
(1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m. m.
Vid tillmpning av bestmmelserna i frsta stycket skall hnsyn tas till
ndringens omfattning och byggnadens frutsttningar. Frordning (1995:598).

15 Om en annan ndring av en byggnad n tillbyggnad medfr en avsevrd
frlngning av byggnadens brukstid eller en vsentligt ndrad anvndning av
byggnaden eller del av denna, skall kraven i 3--8 och 10--14 uppfyllas ven
betrffande de delar av byggnaden som, utan att omfattas av ndringen, indirekt
berrs av denna. Vid sdana ndringar skall 12 tillmpas i den utstrckning det
inte r uppenbart oskligt med hnsyn till ndringens omfattning och byggna-
dens standard. Frordning (1995:598).

16 Om en ndring av en byggnad skall genomfras i etapper och om
bestmmelserna i 15 under en tidig etapp krver omfattande ndringar av
andra delar av byggnaden n den direkt berrda delen, fr byggnadsnmnden i
kontrollplan enligt 9 kap. 9 plan- och bygglagen (1987:10) eller i ett srskilt
beslut bestmma att en sdan fljdndring inte behver utfras frrn vid en viss
senare tidpunkt, om detta av tekniska, sociala eller ekonomiska skl r lmp-
ligare. Den tidpunkt d fljdndringen skall vara utfrd skall anges i beslutet.


211
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
F

17 I detaljplan eller omrdesbestmmelser fr kommunen bestmma lgre
krav vid andra ndringar av byggnader n tillbyggnader n vad som fljer av 14
och 15 under frutsttning att bebyggelsen inom omrdet nd fr lngsiktigt
godtagbara egenskaper.

Srskilda krav p hissar i byggnader
17a I byggnader skall hissar som r avsedda fr persontransport och som
saknar korgdrr eller annat skydd mot schaktvggen frses med en skylt som
varnar fr risken att klmmas av freml som fastnar i schaktvggen.

17b /Trder i kraft I:2012-12-31/
I byggnader som huvudsakligen innehller arbetslokaler skall hissar som r
avsedda fr persontransport och som saknar korgdrr eller annat skydd mot
schaktvggen frses med korgdrr eller annat lmpligt skydd i korgppningen.

17c I samband med att en hiss i en byggnad genomgr en strre ndring eller
nr en vsentlig del av hissen byts ut skall i sklig utstrckning ndvndiga t-
grder vidtas fr att hja skerheten vid anvndningen av hissen.
Srskilda freskrifter
18 Boverket fr, utom i fall som sgs i tredje stycket, efter samrd med andra
berrda myndigheter meddela de freskrifter som behvs fr tillmpningen av 3-
8 och 10-15 om inte ngon annan myndighet enligt annan frfattning har rtt
att meddela sdana freskrifter. Detsamma gller freskrifter om sdan hushll-
ning med avfall och om krav p underhll som avses i 2 frsta stycket 9 och
tredje stycket lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk,
m.m.
Trots kraven i 2 och 2 a lagen om tekniska egenskapskrav p byggnads-
verk, m.m. fr Boverket i det enskilda fallet ge dispens frn bestmmelserna i
10-15 denna frordning, om det finns srskilda skl och dispensen
1. avser uppfrande eller ndring av en byggnad i experimentsyfte, och
2. inte medfr en oacceptabel risk fr mnniskors hlsa eller skerhet.

212
Vgverket fr efter samrd med Boverket meddela de freskrifter som behvs
fr tillmpningen av 3-8 i frga om vgar och gator, utom fr vgtunnlar,
samt anordningar som hr till vgarna eller gatorna. Frordning (2007:621).

19 Boverket fr meddela nrmare freskrifter om
1. innebrden av de krav p lmplighet samt tillgnglighet och anvndbarhet
som anges i 2 frsta stycket 7 och 8 lagen (1994:847) om tekniska egenskaps-
krav p byggnadsverk, m.m. fr linbaneanlggningar som omfattas av Europa-
parlamentets och rdets direktiv 2000/9/EG av den 20 mars 2000 om linbane-
anlggningar fr persontransport, och
2. innebrden av de krav p skerhet som anges i 2 frsta stycket 4 lagen
om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m. fr linbaneanlggningar som
uppfrts fre den 3 maj 2004 och som omfattas av 2 a samma lag.

19a Boverket fr meddela nrmare freskrifter om vilka hissar som omfattas
av 17 a-17 c och vilka tgrder som skall vidtas. Boverket fr ven meddela
freskrifter om vilka frndringar av en hiss som kan franleda tgrder enligt
17 c . Frordning (2006:138).
Dispens vid flyttning av byggnadsverk
19b Trots kraven i 2 och 2 a lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav
p byggnadsverk, m.m. fr den nmnd som fullgr kommunens uppgifter inom
byggnadsverksomrdet i det enskilda fallet ge dispens frn bestmmelserna i 3-8
och 10-13 denna frordning, om ett byggnadsverk behver flyttas
1. frn en plats som inte lngre r lmplig fr bebyggelse,
2. frn en plats dr det kan frutses att marken behver tas i ansprk fr ngot
av de ndaml som anges i 2 kap. expropriationslagen (1972:719), fr
bearbetning av fyndigheter med std av minerallagen (1991:45) eller fr ett
tvngsfrfogande enligt annan lag, eller
3. fr att bevara byggnadsverkets kulturhistoriska vrde.
En sdan dispens fr ges fr att uppfra byggnadsverket p en ny plats och
endast i den utstrckning det
1. r lmpligt med hnsyn till byggnadsverkets frutsttningar och avsedda
anvndning, och
2. inte medfr en oacceptabel risk fr mnniskors hlsa eller skerhet.

213
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
F

CE-mrkta byggprodukter
20 En byggprodukt r lmplig fr anvndning i byggnadsverk enligt 4
lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m. om den r
1. CE-mrkt enligt freskrifterna i 21 eller 22 samt lagen (1992:1534) om
CE-mrkning, eller
2. tillverkad i ngot annat land inom Europeiska ekonomiska samarbets-
omrdet och CE-mrkt enligt bestmmelserna i ngot av dessa lnder.

21 Byggprodukter fr CE-mrkas om produkterna har bestyrkts verens-
stmma med en teknisk specifikation och uppfyller de freskrifter som kan
finnas i andra frfattningar om krav fr CE-mrkning. Specifikationen kan vara
av fljande slag:
1. en sdan till nationell standard verfrd harmoniserad standard fr bygg-
produkter, som har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella
tidning,
2. ett sdant europeiskt tekniskt godknnande som avses i 27 , eller
3. en annan teknisk specifikation fr byggprodukter som har offentliggjorts i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Bestyrkandet skall ske p det stt som anges i anslutning till specifikationen.
Krvs drvid medverkan av ett tredjeparts- organ, skall bestmmelserna i lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll om organ som skall anmlas enligt 3 i
nmnda lag tillmpas p organet. Vid tillverkning av en enstaka produkt fr dock
alltid tillverkaren sjlv bestyrka verensstmmelsen p grundval av en frsta
egen typprovning och egen tillverkningskontroll, svida inte annat anges i den
tekniska specifikationen. Frordning (1997:1240).

22 Nr det i anslutning till en sdan specifikation som avses i 21 har an-
getts att bestyrkande av verensstmmelse skall ske genom en frskran av
tillverkaren och att denna frskran skall grundas dels p en frsta typprovning
av produkten, som utfrts antingen av ett laboratorium eller av tillverkaren sjlv,
dels p fabrikens egen tillverkningskontroll, fr produkten CE-mrkas ven om
specifikationen inte fljts. Som frutsttning gller i detta fall att
1. lmplighetskraven i 4 lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p
byggnadsverk, m.m. uppfylls,

214
2. typprovningen av produkten grs av ett laboratorium, som r ett sdant
organ som anmlts fr uppgiften enligt 3 lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll, och
3. produkten uppfyller de freskrifter som kan finnas i andra frfattningar om
krav fr CE-mrkning. Frordning (1997:1240).

23 Srskilda bestmmelser finns i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll och
med std av denna meddelade freskrifter, om organ som skall anmlas enligt
3 i nmnda lag. Frordning (1997:1240).

24 Boverket fr meddela freskrifter om
1. hur CE-mrkning skall gras p olika produktslag, vem som skall CE-
mrka produkterna och vilken information som skall tflja mrket,
2. vilka uppgifter EG-intyg om verensstmmelse och EG- frskran om
verensstmmelse skall innehlla, och
3. vilken klass eller niv som fr anvndas fr en byggprodukt om en sdan
indelning har gjorts i anslutning till den tekniska specifikationen och ngon
annan myndighet inte enligt denna frordning eller annan frfattning har rtt att
meddela sdana freskrifter om de byggnadsverk dr byggprodukten skall ing.

25 Boverket skall till Europeiska gemenskapernas kommission verlmna
sdana svenska tekniska specifikationer som br offentliggras och som
omfattas av 21 frsta stycket 3. Frordning (1995:598).

26 har upphvts genom frordning (1995:598).
Europeiska tekniska godknnanden
27 Europeiska tekniska godknnanden fr efter anskan meddelas fr
byggprodukter
1. som ptagligt skiljer sig frn sdana standarder som avses i 21 frsta
stycket 1 och 3,
2. som inte omfattas av ngot standardiseringsuppdrag som lmnats av
Europeiska gemenskapernas kommission, eller
3. d Europeiska gemenskapernas kommission annars inte funnit hinder fr
meddelande av godknnanden.
Godknnandet skall meddelas fr en bestmd tid. Det skall offentliggras av
godknnandeorganet och tillstllas vriga godknnandeorgan inom Europeiska
ekonomiska samarbetsomrdet. Frordning (1995:598).

215
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
F

28 Europeiska tekniska godknnanden meddelas av de organ som regeringen
utser.
Innan regeringen utser ett sdant organ som avses i frsta stycket skall
Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll ha bedmt dess kompetens med
tillmpning av de bestmmelser som finns i lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll och tillhrande freskrifter om organ som skall anmlas enligt 3 i
nmnda lag. Frordning (1997:1240).

29 Sdana organ som avses i 28 skall vara medlemmar av Europeiska
organisationen fr tekniska godknnanden (EOTA). Regeringen utser ett av
organen att vara talesman i denna organisation.

30 Boverket fr meddela de nrmare freskrifter som behvs fr
tilllmpningen av 27--29 .
Byggprodukter som godknts i annat land
31 Om sdana tekniska specifikationer som avses i 21 frsta stycket saknas
men motsvarande svenska specifikationer finns fr en byggprodukt som tillver-
kats i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet, skall bygg-
produkten p begran i varje enskilt fall anses lmplig fr anvndning i bygg-
nadsverk. Detta gller dock endast under frutsttning att produkten i tillverk-
ningslandet genom provning och kontroll har visats uppfylla kraven enligt de
svenska specifikationerna. Rapporter och bestyrkanden av verensstmmelse,
vilka har utfrdats i tillverkningslandet, skall drvid tillmtas samma vrde som
motsvarande svenska rapporter och bestyrkanden.

32 Boverket skall ansvara fr det utbyte av information och de bedmningar
av provnings- och kontrollmetoder som behvs fr tillmpningen av 31 .
Byggprodukter av mindre betydelse fr hlsa och skerhet
33 En byggprodukt skall anses lmplig fr anvndning i byggnadsverk om
den r upptagen i en frteckning ver produkter av mindre betydelse fr hlsa
och skerhet som har upprttats av Europeiska gemenskapernas kommission och
om tillverkaren har utfrdat en frskran om att produkten verensstmmer med
allmnt erknd och tillmpad teknik. Frordning (1995:598).

34 Boverket fr meddela nrmare freskrifter om vilka uppgifter som skall
lmnas i en sdan frskran som avses i 33 .

216
Utseende av kontrollorgan i vissa fall
35 Om sdana tekniska specifikationer som avses i 21 frsta stycket saknas
skall Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll p begran i varje enskilt
fall utse organ fr teknisk kontroll som prvar om en byggprodukt, som har
tillverkats, provats och kontrollerats i Sverige, skall f slppas ut p marknaden
och anvndas i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet
enligt bestmmelserna i det landet.
Styrelsen fr ackreditering och teknisk kontroll skall ansvara fr det utbyte av
information som behvs fr tillmpningen av frsta stycket. I vrigt gller de
bestmmelser som finns i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll och tillhrande
freskrifter om organ som skall anmlas enligt 3 i nmnda lag.
Srskilda bestmmelser om hissar och vrmeanordningar m.m.
35a Boverket fr meddela freskrifter
1. om sdana krav p hlsa och skerhet samt tillgnglighet fr personer med
nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga som skall uppfyllas av permanent
installerade hissar som betjnar byggnadsverk och av skerhetskomponenter
som anvnds i sdana hissar, och
2. om vilka hissar och skerhetskomponenter som omfattas av freskrifterna
enligt 1. Frordning (1999:372).

35b Boverket fr meddela freskrifter
1. om sdana krav p nyttoverkningsgrad som skall uppfyllas av nya vrme-
pannor som eldas med flytande eller gasformiga brnslen, och
2. om vilka vrmepannor som omfattas av freskrifterna enligt 1.

35c Boverket fr meddela freskrifter
1. om bestyrkande av verensstmmelse med gllande krav p hissar med
tillhrande skerhetskomponenter och p vrmepannor eller anordningar till
vrmepannor, och
2. om mrkning av hissar med tillhrande skerhetskomponenter och av
vrmepannor eller anordningar till vrmepannor. Frordning (1999:372).

35d En hiss eller en skerhetskomponent som avses i freskrifter meddelade
med std av 35 a 2 fr slppas ut p marknaden bara om den uppfyller de krav
som freskrivs med std av 35 a 1.

217
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

B
V
F

En vrmepanna som avses i 35 b 2 eller en anordning till en vrmepanna fr
slppas ut p marknaden bara om den uppfyller de krav som freskrivs med std
av 35 b och 35 c .
En hiss eller skerhetskomponent som inte uppfyller sdana krav som avses i
frsta stycket fr visas p mssor, utstllningar, frevisningar m.m., om det tyd-
ligt anges att kraven inte r uppfyllda och att hissen eller skerhetskomponenten
inte fr tillhandahllas frrn den uppfyller kraven. Under frevisningen skall
behvliga tgrder vidtas till skydd mot olycksfall. Motsvarande gller fr en
vrmepanna som inte uppfyller sdana krav som avses i andra stycket.
En skerhetskomponent fr slppas ut p marknaden, om tillverkaren eller
tillverkarens representant uppger att komponenten r avsedd att ing i en hiss
som avses i frsta stycket. Frordning (1999:372).

35e Boverket fr meddela freskrifter om sdana krav p energihushllning
och vrmeisolering som skall uppfyllas av anordningar fr rumsuppvrmning
eller varmvattenfrsrjning i andra byggnader n industribyggnader.
Boverket fr meddela freskrifter om mrkning av sdan vrmeanordningar
som avses i frsta stycket, vem som skall mrka dessa och vilken information
som skall tflja mrket. Frordning (1999:372).

35f Boverket fr meddela de freskrifter om delsystem och skerhets-
komponenter som behvs till fljd av Europaparlamentets och rdets direktiv
2000/9/EG av den 20 mars 2000 om linbaneanlggningar fr persontransport,
varvid det som i 35 a, c och d sgs om hissar och skerhetskomponenter skall
glla linbaneanlggningars delsystem och skerhetskomponenter.
Tillsyn m.m.
36 Tillsyn enligt 7 lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav p bygg-
nadsverk, m.m. skall utvas av Boverket.

37 Boverket skall fra en frteckning ver de tekniska specifikationer som
avses i 19 a frsta stycket samt i 21 frsta stycket 1 och 3 med tillhrande
anvisningar om frfarandet fr bestyrkande av verensstmmelse. I frtecknin-
gen skall ocks anges sdana freskrifter som avses i 24 3.


218
38 Boverket skall i sin frfattningssamling kungra
1. de frteckningar som avses i 33 och 37 ,
2. de antagna riktlinjerna fr meddelande av europeiska tekniska godknnan-
den, och
3. en frteckning ver de organ som med std av 28 utsetts att meddela
europeiska tekniska godknnanden. Frordning (1995:598).
Typgodknnande och tillverkningskontroll
39 Ett beslut om typgodknnande enligt 18 frsta stycket lagen (1994:847)
om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m. skall ange i vilka avseenden
och under vilka frutsttningar materialet, konstruktionen eller anordningen upp-
fyller kraven i 2 samma lag och tillhrande freskrifter. Beslutet, som skall
gras tidsbegrnsat, fr frenas med villkor och freskrifter om tillverknings-
kontroll.
Ett beslut om tillverkningskontroll utan samband med typgodknnande enligt
18 tredje stycket sista meningen lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav
p byggnadsverk, m.m. skall ange hur det skall kontrolleras att materialet,
konstruktionen eller anordningen uppfyller kraven i 2 samma lag och
tillhrande freskrifter. Beslutet skall gras tidsbegrnsat och fr frenas med
villkor.

40 Boverket fr meddela nrmare freskrifter om typgodknnande och
tillverkningskontroll.
Utdrag ur plan- och bygglagen (1987:10), PBL

219
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

U
t
d
r
a
g

u
r

P
B
L


(Ikrafttrdande- och vergngsbestmmelser samt frarbetet, se www.lagrummet.se)
3 kap. Krav p byggnader m.m.
Byggnader
1 Byggnader skall placeras och utformas p ett stt som r lmpligt med
hnsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvrdena p
platsen. Byggnader skall ha en yttre form och frg som r estetiskt tilltalande,
lmplig fr byggnaderna som sdana och som ger en god helhetsverkan.
Lag (1998:805).

2 Byggnader skall placeras och utformas s att de eller deras avsedda
anvndning inte inverkar menligt p trafikskerheten eller p annat stt medfr
fara eller betydande olgenheter fr omgivningen. Inverkan p grundvattnet som
kan vara skadlig fr omgivningen skall begrnsas. I frga om byggnader som
skall placeras under markytan skall dessutom i sklig omfattning beaktas att
anvndningen av marken ver byggnaderna inte frsvras.

3 Byggnader skall uppfylla de krav som anges i 2 och 2 a lagen
(1994:847) om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk, m.m. i den
utstrckning som fljer av freskrifter utfrdade med std av 21 den lagen.
Lag (1999:367).







220
10 ndringar av en byggnad skall utfras varsamt s att byggnadens
karaktrsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska,
miljmssiga och konstnrliga vrden tas till vara. Lag (1998:805).

11 I frga om byggnadstgrder som fr vidtas utan bygganmlan skall 1, 2
och 10 tillmpas i den utstrckning som kan krvas med hnsyn till tgrdens
art och omfattning. Lag (1994:852).

12 Byggnader, som r srskilt vrdefulla frn historisk, kulturhistorisk,
miljmssig eller konstnrlig synpunkt eller som ingr i ett bebyggelseomrde
av denna karaktr, fr inte frvanskas.

13 Byggnaders yttre skall hllas i vrdat skick. Underhllet skall anpassas till
byggnadens vrde frn historisk, kulturhistorisk, miljmssig och konstnrlig
synpunkt samt till omgivningens karaktr.

Byggnader som avses i 12 skall underhllas s att deras srart bevaras.
Lag (1994:852).
Andra anlggningar n byggnader
14 I frga om anlggningar som anges i 8 kap. 2 frsta stycket skall
freskrifterna i 1-3 och 10-13 om byggnader tillmpas.
I frga om sdana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav p
bygglov skall freskrifterna i 1 och 2 om byggnader tillmpas.
Lag (1995:1197).
Tomter, allmnna platser m.m.
15 Tomter som tas i ansprk fr bebyggelse skall anordnas p ett stt som r
lmpligt med hnsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kultur-
vrdena p platsen. Dessutom skall tillses att
1. naturfrutsttningarna s lngt mjligt tas till vara,
2. betydande olgenheter fr omgivningen inte uppkommer,
3. risken fr olycksfall begrnsas och betydande olgenheter fr trafiken inte
uppkommer,
4. det finns en lmpligt belgen utfart eller annan utgng frn tomten samt
anordningar som medger ndvndiga transporter och tillgodoser kravet p fram-
komlighet fr utryckningsfordon till och frn bebyggelsen p tomten,

221
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

U
t
d
r
a
g

u
r

P
B
L

5. tomten, om det inte r obefogat med hnsyn till terrngen och frhllande-
na i vrigt, kan anvndas av personer med nedsatt rrelse- eller orienterings-
frmga,
6. lmpligt utrymme fr parkering, lastning och lossning av fordon i sklig
utstrckning anordnas p tomten eller i nrheten av denna.
Om tomter tas i ansprk fr bebyggelse som innehller en eller flera bostder
eller lokaler fr barnstuga, skola eller annan jmfrlig verksamhet, skall det
finnas tillrckligt stor friyta som r lmplig fr lek och utevistelse p tomten
eller p utrymmen i nrheten av denna.
Om det inte finns tillrckliga utrymmen fr att anordna bde parkering och
friyta, skall i frsta hand friyta anordnas.

16 P bebyggda tomter fr bestmmelserna i 15 frsta stycket 6 samt andra
och tredje styckena tillmpas i sklig utstrckning.
Vid sdan ndring av en byggnad fr vilken bygganmlan krvs skall tomten
anordnas s att den uppfyller kraven i 15 i den utstrckning som efter omstn-
digheterna kan krvas med hnsyn till kostnaderna fr arbetet och tomtens sr-
skilda egenskaper. Lag (1994:852).

17 Tomter skall, oavsett om de har tagits i ansprk fr bebyggelse eller inte,
hllas i vrdat skick. De skall sktas s att betydande olgenheter fr omgivnin-
gen och fr trafiken inte uppkommer och s att risken fr olycksfall begrnsas.
Byggnadsnmnden kan besluta att plantering skall utfras och att befintlig vxt-
lighet skall bevaras.
Tomter, som r srskilt vrdefulla frn historisk, kulturhistorisk, miljmssig
eller konstnrlig synpunkt, fr inte frvanskas i de avseenden de omfattas av
skyddsbestmmelser i en detaljplan eller i omrdesbestmmelser.
Anordningar som har tillkommit fr att uppfylla kraven i 15 skall hllas i
stnd i sklig utstrckning.
Lekplatser och fasta anordningar p lekplatser skall underhllas s att risken
fr olycksfall begrnsas. Lag (1995:1197).

18 I frga om allmnna platser och omrden fr andra anlggningar n
byggnader skall vad som freskrivs om tomter i 17 andra stycket alltid
tilllmpas samt vad som freskrivs i 15 och 16 och i 17 frsta, tredje och
fjrde styckena tillmpas i sklig utstrckning.

222
Sdana platser och omrden skall dock alltid uppfylla kravet i 15 frsta
stycket 5 p anvndbarhet fr personer med nedsatt rrelse- eller orienterings-
frmga i den utstrckning som fljer av freskrifter meddelade med std av
denna lag. Lag (2001:146).
9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll
1 Den som fr egen rkning utfr eller lter utfra byggnads-, rivnings- eller
markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utfrs enligt bestmmelserna i
denna lag och enligt freskrifter eller beslut som har meddelats med std av
lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll och provning utfrs i tillrcklig
omfattning.
Arbetena skall planeras och utfras med aktsamhet s att personer och
egendom inte skadas och s att minsta mjliga obehag uppstr.
I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 , skall rivningen ske p ett
sdant stt att olika material kan tas om hand var fr sig enligt planen.
Lag (1995:1197).

2 Minst tre veckor innan arbetena pbrjas ska byggherren gra en anmlan
till byggnadsnmnden (bygganmlan), om arbetena avser
1. uppfrande eller tillbyggnad av en byggnad,
2. tgrder som anges i 8 kap. 2 frsta stycket,
3. sdana ndringar av en byggnad som berr konstruktionen av de brande
delarna eller som avsevrt pverkar dess planlsning,
4. installation eller vsentlig ndring av hissar, eldstder, rkkanaler eller
anordningar fr ventilation i byggnader,
5. installation eller vsentlig ndring av anordningar fr vattenfrsrjning
eller avlopp i byggnader eller inom tomter, eller
6. underhll av sdan bebyggelse med srskilt bevarandevrde som omfattas
av skyddsbestmmelser som utfrdats med std av 5 kap. 7 frsta stycket 4
eller 16 4.
Byggnadsarbetena fr pbrjas tidigare n som anges i frsta stycket om
byggnadsnmnden srskilt medger det.
Bygganmlan upphr att glla om arbetena inte pbrjats inom tv r frn
dagen fr anmlan.
Rivning av byggnader eller delar av byggnader som inte r komplement-
byggnader, sdana ekonomibyggnader som avses i 8 kap. 1 andra stycket eller
sdana byggnader som avses i 8 kap. 10 ska anmlas till byggnadsnmnden
(rivningsanmlan).

223
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

U
t
d
r
a
g

u
r

P
B
L

Bestmmelserna i frstatredje styckena om nr anmlan ska gras, nr
arbetena fr pbrjas och nr anmlan upphr att glla ska tillmpas ocks i
frga om rivning. Lag (2009:651).

2a Om det kan antas att det i samband med byggnadstgrder som anges i 2
frsta stycket 3 - 5 uppkommer rivningsmaterial som innehller sdant farligt
avfall fr vilket det gller srskilda bestmmelser, fr byggnadsnmnden inom
en vecka frn det att anmlan kom in besluta att bygganmlan skall kompletteras
med en rivningsplan enligt 4 . I sdana fall skall 12 andra stycket tillmpas.
Lag (1997:1198).

3 Krav p bygganmlan gller inte
1. sdana tgrder som rr en- eller tvbostadshus och till dessa hrande
komplementbyggnader och som enligt 8 kap. 4, 4 a eller 4 b undantagits frn
krav p bygglov,
2. uppfrande, tillbyggnad eller annan ndring av ekonomibyggnader fr
jordbruk, skogsbruk eller drmed jmfrlig nring inom omrden som inte
omfattas av detaljplan,
3. sdana tgrder betrffande anlggningar som anges i 8 kap. 2 andra
stycket 1 och 3,
4. sdana tgrder som anges i 2 frsta stycket 35 i frga om byggnader
eller tomter som tillhr staten eller ett landsting, och
5. tgrder som rr sdana byggnader eller andra anlggningar som r av-
sedda fr totalfrsvaret och som r av hemlig natur. Lag (2009:651).

4 Bygganmlningar och rivningsanmlningar skall vara skriftliga. Fr enkla
tgrder rcker det med muntlig anmlan. Till en anmlan skall fogas en be-
skrivning av projektets art och omfattning. Till en rivningsanmlan skall ocks
fogas en plan ver hur rivningsmaterialet kommer att hanteras (rivningsplan).
Byggnadsnmnden fr i enskilda fall besluta att rivningsplan inte behver ges in.
Lag (1995:1197).

5 Om byggnadstgrder som anges i 2 frsta stycket 1--5 och som krver
bygganmlan avser arbetslokaler eller personalrum fr verksamheter dr arbets-
tagare skall utfra arbete fr arbetsgivares rkning och det r knt fr vilket slag
av verksamhet utrymmena r avsedda, fr byggnadsarbetena inte pbrjas frrn
skyddsombud, skyddskommitt eller organisation som fretrder arbetstagarna
har ftt tillflle att yttra sig ver tgrderna.

224
Om byggnadstgrderna avser tillflliga personalbostder fr sammanlagt
minst tio boende, fr byggnadsarbetena inte pbrjas frrn organisation som
fretrder arbetstagarna har ftt tillflle att yttra sig ver tgrderna.
Lag (1994:852).

6 Nr en bygganmlan har kommit in skall byggnadsnmnden skyndsamt
lta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anlggningen och mrka ut dess
hjdlge, om det behvs med hnsyn till frhllandena p platsen och omstn-
digheterna i vrigt. r byggnaden eller anlggningen till sitt lge direkt bero-
ende av grnsen mot en grannes fastighet, skall grannen kallas till utstakningen.
Lag (1994:852).

7 Nr en bygganmlan har kommit in skall byggnadsnmnden skyndsamt
kalla till samrd (byggsamrd), om det inte r uppenbart obehvligt. Till bygg-
samrdet skall byggherren, den som enligt 13 anmlts som kvalitetsansvarig
och andra som bestms av nmnden kallas. Vid behov skall ven Arbetsmilj-
verket kallas. Om det krvs en sdan byggfelsfrskring eller ett sdant frdig-
stllandeskydd som avses i lagen (1993:320) om byggfelsfrskring m.m., skall
byggnadsnmnden bereda frskringsgivaren respektive den som svarar fr
frdigstllandeskyddet tillflle att nrvara vid samrdet.
Om byggnadsnmnden funnit byggsamrd obehvligt, skall nmnden med-
dela byggherren detta utan oskligt drjsml och samtidigt lmna sdana upp-
lysningar som avses i 8 tredje stycket.
Byggsamrd skall alltid hllas nr en byggherre begr det. Lag (2004:551).

8 Vid byggsamrdet skall en genomgng gras av
1. arbetenas planering,
2. de tgrder fr besiktning, tillsyn och vrig kontroll som r ndvndiga fr
att byggnaden eller anlggningen skall kunna antas komma att uppfylla de krav
som avses i 3 kap.,
3. den samordning som behvs.
ver samrdet skall fras protokoll.
Om byggnadsnmnden finner anledning anta att ett projekt som inte krver
bygglov, fordrar tillstnd av ngon annan myndighet, skall nmnden under sam-
rdet upplysa byggherren om detta. Nr ett projekt rr en befintlig byggnad skall
byggnadsnmnden kontrollera om byggnaden innehller ett skyddsrum och om
s r fallet ge den myndighet som avses i 3 kap. 1 lagen (2006:545) om
skyddsrum tillflle att yttra sig. Lag (2006:634).


225
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

U
t
d
r
a
g

u
r

P
B
L

9 Vid byggsamrdet eller snarast mjligt drefter skall byggnadsnmnden,
om det inte r uppenbart obehvligt, besluta om en kontrollplan fr arbetena. I
kontrollplanen skall anges vilken kontroll som skall utfras, vilka intyg och
vriga handlingar som skall fretes fr nmnden samt vilka anmlningar som
skall gras till nmnden. Kontrollen kan utfras genom dokumenterad egen-
kontroll, av fristende sakkunniga eller, om det finns srskilda skl, av bygg-
nadsnmnden.
Byggnadsnmnden fr enligt 16 kap. 7 frsta stycket ven i andra fall n
som avses i frsta stycket andra meningen besikta byggprojektet.
Byggnadsnmnden fr i samband med ingripanden enligt 10 kap. 3 besluta
om ndring av kontrollplanen. Lag (1994:852).

10 Nr byggherren har uppfyllt sina taganden enligt kontrollplanen och
byggnadsnmnden inte funnit skl att ingripa enligt 10 kap., skall nmnden
utfrda ett bevis om detta (slutbevis).
Om byggnadsnmnden finner att det brister i frutsttningarna fr att utfrda
slutbevis, skall byggnadsnmnden utan oskligt drjsml ta stllning till i vilken
omfattning byggnaden skall f anvndas innan bristerna avhjlpts.
Lag (1994:852).

11 Byggnadsnmndens beslut i frga om byggsamrd och kontrollplan
upphr att glla om byggnadsarbetena inte pbrjats inom tv r frn dagen fr
bygganmlan. Lag (1994:852).

12 Byggnadsarbetena fr inte pbrjas
1. om det krvs en sdan byggfelsfrskring eller ett sdant frdigstllande-
skydd som avses i lagen (1993:320) om byggfelsfrskring m.m., frrn ett
bevis om frskringen respektive frdigstllandeskyddet har visats upp fr
byggnadsnmnden,
2. om det krvs ett besked om skyddsrum enligt 3 kap. 4 lagen (2006:545)
om skyddsrum, frrn ett bevis om beskedet har visats upp fr byggnadsnmn-
den, eller
3. om det krvs en redovisning av alternativa energifrsrjningssystem enligt
23 lagen (2006:985) om energideklaration fr byggnader, frrn redovisningen
har visats upp fr byggnadsnmnden.
I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 , fr rivningsarbetena inte p-
brjas frrn byggnadsnmnden godknt rivningsplanen. Lag (2007:167).


226
13 Fr sdana byggnadstgrder som anges i 2 frsta stycket och som
krver bygganmlan samt fr sdana rivningar som skall flja en rivningsplan
skall en kvalitetsansvarig utses av byggherren. Fr skilda delar av ett projekt kan
olika kvalitetsansvariga utses. En av dem skall samordna deras uppgifter. Bygg-
herren skall underrtta byggnadsnmnden om vem som r kvalitetsansvarig.
En kvalitetsansvarig skall se till att kontrollplaner som avses i 9 och riv-
ningsplaner som avses i 4 fljs samt att kontroller som avses i 8 frsta
stycket 2 utfrs. Han skall vara nrvarande vid byggsamrd enligt 7 samt vid
besiktningar och andra kontroller. Lag (1995:1197).

14 Till kvalitetsansvarig fr utses endast den som har ftt godknnande
(riksbehrighet) av ett organ som har ackrediterats fr detta ndaml enligt 14
lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller den som byggnadsnmnden godknt
fr visst arbete. Lag (1994:852).

15 Om byggnadsnmnden finner att den kvalitetsansvarige har sidosatt sina
skyldigheter, fr nmnden besluta att en annan kvalitetsansvarig skall utses.
Nmnden skall, i de fall den kvalitetsansvarige har riksbehrighet, anmla sitt
beslut till det organ som meddelat riksbehrigheten. Lag (1994:852).
10 kap. Pfljder och ingripanden vid vertrdelser m.m.
Inledande bestmmelser
1 Byggnadsnmnden skall ta upp frgan om pfljd eller ingripande enligt
detta kapitel s snart det finns anledning att anta att en vertrdelse har skett av
bestmmelserna om byggande i denna lag eller av ngon freskrift eller ngot
beslut som har meddelats med std av dessa bestmmelser.
Nr en tgrd som krver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits
utan lov, skall byggnadsnmnden se till att det som har utfrts blir undanrjt
eller p annat stt rttat, om inte lov till tgrden meddelas i efterhand.

2 Om ngon begr det, skall byggnadsnmnden lmna skriftlig upplysning
om det betrffande en viss byggnad eller annan anlggning har vidtagits ngon
tgrd som franleder ingripande enligt detta kapitel.
Frbud att fortstta byggnadsarbeten m.m.
3 Byggnadsnmnden fr frbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller
markarbete eller en viss tgrd fortstts, om det r uppenbart att arbetet eller
tgrden strider mot denna lag eller mot ngon freskrift eller ngot beslut som

227
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

U
t
d
r
a
g

u
r

P
B
L

har meddelats med std av lagen. Byggnadsnmnden fr ocks, om nmnden
finner att byggherren inte fljer ngon vsentlig del av en kontrollplan, frbjuda
att ett byggnadsarbete fortstts innan de uppkomna bristerna avhjlpts.
r det uppenbart att ett arbete eller en tgrd som avses i frsta stycket
ventyrar en byggnads hllfasthet eller medfr fara fr mnniskors liv eller
hlsa, skall nmnden frbjuda att arbetet eller tgrden fortstts, ven om de
frutsttningar som anges i frsta stycket inte freligger.
Om byggnadsnmnden finner att byggherren i ngot vsentligt avseende
avviker frn en rivningsplan, fr nmnden frbjuda att rivningen fortstts till
dess att byggherren visar att det finns frutsttningar fr att planen kommer att
fljas.
Frbud enligt denna paragraf fr frenas med vite.
Beslut enligt denna paragraf gller omedelbart. Lag (1995:1197).
Avgifter
4 Om ngon utan lov utfr en tgrd som krver bygglov, rivningslov eller
marklov, skall en byggnadsavgift tas ut.
Byggnadsavgiften skall bestmmas till ett belopp som motsvarar fyra gnger
den avgift som enligt taxa, faststlld med std av 11 kap. 5 , skulle ha betalats
om lov hade getts till samma tgrd. Byggnadsavgiften skall dock bestmmas till
minst ett tjugondels prisbasbelopp. Nr avgiften bestms p grundval av taxan,
skall hnsyn inte tas till sdana hjningar eller snkningar av normalbeloppet
som enligt taxan orsakas av omstndigheterna i det srskilda fallet. Hnsyn skall
inte heller tas till belopp som avser kostnader fr nybyggnadskarta, utstakning
eller lgeskontroll av byggnad eller andra mtningstekniska tgrder.
Om vertrdelsen r ringa, fr byggnadsavgiften bestmmas till ett lgre
belopp n som fljer av andra stycket eller helt efterges. Lag (2007:1303).

5 Byggnadsavgift skall inte tas ut, om rttelse sker innan frgan om pfljd
eller ingripande enligt detta kapitel tas upp till verlggning vid sammantrde
med byggnadsnmnden. Byggnadsavgift skall inte heller tas ut, om tgrden
avser rivning av en byggnad och rivningen har fretagits
1. med std av lag eller annan frfattning eller annars varit ndvndig fr att
avvrja eller begrnsa omfattande skada p annan egendom eller
2. drfr att byggnaden till vsentlig del hade skadats genom eldsvda eller
ngon annan liknande hndelse.

228
6 En srskild avgift skall tas ut om det i andra fall n som avses i 4 frsta
stycket sker en vertrdelse genom att
1. arbete utfrs utan att det finns ngon kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 13 ,
2. ngon underlter att gra bygganmlan eller rivningsanmlan nr en sdan
anmlan skall gras, eller
3. arbete utfrs i strid mot ngot beslut som byggnadsnmnden har meddelat
enligt denna lag.
Den srskilda avgiften skall bestmmas till minst ett tjugondels prisbasbelopp
och hgst ett halvt prisbasbelopp. Om vertrdelsen r ringa, behver ngon
avgift inte tas ut. Lag (2007:1303).

7 I sdana fall som avses i 4 frsta stycket skall frutom byggnadsavgift
ven tillggsavgift tas ut, om tgrden innebr att
1. en byggnad uppfrs,
2. en tillbyggnad grs,
3. en byggnad helt eller till viss del tas i ansprk eller inreds fr ett vsent-
ligen annat ndaml n det fr vilket byggnaden eller byggnadsdelen senast har
anvnts eller fr vilket bygglov har lmnats eller
4. en byggnad rivs.
Tillggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 . Tillggsavgift skall
inte heller tas ut, om den olovliga tgrden omfattar ett utrymme vars bruttoarea
inte verstiger tio kvadratmeter.
Tillggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kronor fr
varje kvadratmeter bruttoarea som tgrden har omfattat. Nr bruttoarean be-
rknas skall dock tio kvadratmeter frnrknas.
Avgiften fr bestmmas till ett lgre belopp n som fljer av tredje stycket
eller helt efterges, om frelggande om rttelse har meddelats enligt 14 , om
rttelse har skett genom handrckning eller p annat stt eller om det annars
finns srskilda skl.

8 Frgor om byggnadsavgift och srskild avgift prvas av byggnads-
nmnden.
Frgor om tillggsavgift prvas av allmn frvaltningsdomstol p talan av
byggnadsnmnden.
Prvningstillstnd krvs vid verklagande till kammarrtten.
Lag (1994:1423).

229
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

U
t
d
r
a
g

u
r

P
B
L

9 Byggnadsavgiften skall tas ut av den som nr vertrdelsen begicks var
gare av den fastighet, byggnad eller anlggning som den olovliga tgrden
avsg. Den srskilda avgiften skall tas ut av den som begick vertrdelsen.
Tillggsavgiften skall tas ut av
1. den som nr vertrdelsen begicks var gare av den byggnad som den
olovliga tgrden avsg,
2. den som begick vertrdelsen,
3. den i vars stlle denne var,
4. den som har beretts vinning genom vertrdelsen.

10 Var tv eller flera gare av den fastighet, byggnad eller anlggning som
den olovliga tgrden avsg, svarar de solidariskt fr byggnadsavgift och
tillggsavgift som pfrs dem i deras egenskap av gare.

11 Om det finns srskilda skl, fr lnsstyrelsen nedstta eller helt efterge
byggnadsavgift eller srskild avgift som byggnadsnmnden har beslutat. Frgor
om nedsttning eller eftergift prvas efter besvr enligt 13 kap. 2 ver
nmndens beslut.
Ingripanden fr att stadkomma rttelse m.m.
12 Kronofogdemyndigheten fr meddela srskild handrckning s att rttelse
sker nr ngon
1. utan lov har vidtagit en tgrd som krver bygglov, rivningslov eller mark-
lov,
2. har vidtagit en tgrd med std av bygglov, rivningslov eller marklov, om
lovet har ndrats eller upphvts genom ett beslut som har vunnit laga kraft,
3. i annat fall n som avses i 1 har vidtagit en tgrd som strider mot denna
lag eller mot ngon freskrift eller ngot beslut som har meddelats med std av
lagen,
4. har underltit att utfra arbete eller vidta en tgrd som har frelagts
honom enligt 15 , 16 frsta stycket eller 17 . Lag (1991:871).

13 Anskningar om handrckning fr gras av byggnadsnmnden. Bestm-
melser om sdan handrckning finns i lagen (1990:746) om betalningsfrelg-
gande och handrckning. Lag (1991:871).


230
14 I de fall som avses i 12 1--3 fr byggnadsnmnden, i stllet fr att
anska om handrckning, frelgga garen av den fastighet, byggnad eller
anlggning som frgan gller att inom viss tid vidta rttelse. Fljs inte fre-
lggandet, fr byggnadsnmnden begra handrckning.
Avser ett frelggande enligt frsta stycket en tgrd som har utfrts utan
bygglov, dr sdant krvs, fr byggnadsnmnden i frelggandet frbjuda att
tgrden ter utfrs.
Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter det att frelggande har
meddelats, upphr frelggandet att glla.

15 Om ngon underlter att utfra arbete eller vidta ngon annan tgrd som
ligger honom enligt denna lag eller enligt ngon freskrift eller ngot beslut
som har meddelats med std av lagen, fr byggnadsnmnden frelgga honom
att inom en viss tid vidta tgrden.

16 Om en byggnad eller annan anlggning r frfallen eller om den r
skadad till vsentlig del och inte stts i stnd inom sklig tid, fr byggnadsnmn-
den frelgga garen att inom en viss tid riva byggnaden eller anlggningen.
Om en byggnad eller annan anlggning har brister som kan ventyra sker-
heten fr dem som uppehller sig i eller i nrheten av den, fr byggnadsnmnden
frbjuda anvndning av byggnaden eller anlggningen. Frbudet fr allt efter
omstndigheterna riktas mot garen, mot den som har nyttjandertt till egen-
domen eller mot bda.
Beslut om anvndningsfrbud gller omedelbart och till dess byggnadsnmn-
den bestmmer annat.

17 Om en byggnad eller annan anlggning inom omrde med detaljplan har
kommit att medfra stora olgenheter fr trafikskerheten p grund av att frhl-
landena har ndrats, fr byggnadsnmnden frelgga garen att ta bort den eller
att vidta ngon annan tgrd med den. Betrffande byggnader fr dock sdant
frelggande meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svrighet eller r
av ringa vrde.
Inom omrden med detaljplan fr byggnadsnmnden, om det behvs med
hnsyn till trafikskerheten, frelgga garen av en fastighet eller en byggnad att
anordna stngsel eller ndra utfart eller annan utgng mot gator eller vgar.
Om en byggnad eller annan anlggning fr industrindaml inte lngre an-
vnds, fr byggnadsnmnden frelgga garen att anordna stngsel kring den,
om det behvs till skydd mot olycksfall.


231
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

U
t
d
r
a
g

u
r

P
B
L

18 Frelggande enligt 14 frsta stycket, 15 , 16 frsta stycket eller 17
fr frenas med vite eller med freskrift att tgrden, om frelggandet inte
fljs, kan komma att utfras genom byggnadsnmndens frsorg p den frsum-
liges bekostnad. Frbud enligt 14 andra stycket och 16 andra stycket fr
frenas med vite.
Fljs inte ett frelggande som innebr att tgrden kan utfras genom bygg-
nadsnmndens frsorg, skall nmnden, om det inte finns skl till annat, besluta
att tgrden skall utfras och hur det skall ske. Drvid skall nmnden se till att
oskliga kostnader inte uppstr.
I beslut om frelggande enligt frsta stycket eller beslut enligt andra stycket
fr frordnas att beslutet skall glla omedelbart.
Kronofogdemyndigheten skall lmna det bitrde som behvs fr att beslut
enligt andra stycket skall kunna genomfras.

18a Om byggnadsnmnden enligt 9 kap. 10 beslutar att en byggnad eller
en del av en byggnad inte skall f anvndas innan bristerna avhjlpts, fr bygg-
nadsnmnden frena sitt beslut med vite. Lag (1994:852).

19 Har en tgrd som krver bygglov, rivningslov eller marklov vidtagits
utan sdant lov men framstr det som sannolikt att lov kan meddelas till tgr-
den, skall byggnadsnmnden, innan handrckning begrs eller frelggande
meddelas, bereda garen tillflle att inom viss tid anska om lov.
Om anskan inte inkommer inom freskriven tid, fr byggnadsnmnden trots
detta prva frgan om lov till tgrden. Nmnden fr drvid p garens bekost-
nad lta upprtta de ritningar och beskrivningar samt freta de tgrder i vrigt
som r ndvndiga fr prvningen av rendet.

20 Finner byggnadsnmnden att det freligger brister i frga om underhllet
av en byggnad eller annan anlggning, fr nmnden uppdra t en sakkunnig
person att p garens bekostnad utreda behovet av underhllstgrder.
Verkan av frelggande i vissa fall m.m.
21 Har ett frelggande enligt 14 frsta stycket, 15 , 16 frsta stycket
eller 17 eller ett frbud enligt 14 andra stycket eller 16 andra stycket med-
delats ngon i egenskap av gare till en viss fastighet och vergr gandertten
till fastigheten till ny gare, gller frelggandet eller frbudet i stllet mot
denne. Har i frelggandet eller frbudet utsatts lpande vite enligt 4 lagen
(1985:206) om viten och har fastigheten verltits genom kp, byte eller gva,
gller vitet mot den nye garen rknat frn tidpunkten fr ganderttsver-

232
gngen, under frutsttning att anteckning om vitesfrelggandet dessfrinnan
gjorts enligt 22 . Lpande vite som avser viss period fr endast tas ut av den
som var gare vid periodens brjan. Annat vite gller inte mot den nye garen,
men byggnadsnmnden fr stta ut vite fr denne.
Frsta stycket gller ven nr ett frelggande eller frbud har meddelats
ngon i egenskap av tomtrttshavare eller eljest som gare av en byggnad p
mark som tillhr ngon annan. Vad som sgs om lpande vite gller dock endast
i frga om frelggande eller frbud som har meddelats ngon i egenskap av
tomtrttshavare.
I renden om frelggande eller frbud som anges i frsta eller andra stycket
skall bestmmelserna i rttegngsbalken om verkan av att tvistefremlet ver-
lts och om tredje mans deltagande i rttegng tillmpas.
Anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel m.m.
22 Den myndighet som meddelar ett frelggande eller frbud som avses i
21 skall genast snda sitt beslut till inskrivningsmyndigheten fr anteckning i
fastighetsregistrets inskrivningsdel. Har i frelggandet eller frbudet utsatts
lpande vite, skall ven detta antecknas. Inskrivningsmyndigheten skall genast i
rekommenderat brev underrtta den som senast har skt lagfart eller inskrivning
av frvrv av tomtrtt om anteckningen, om denne inte r frelggandets eller
frbudets adressat. Lag (2000:248).

23 terkallas ett frelggande eller frbud som har antecknats enligt 22 ,
skall byggnadsnmnden genast anmla det till inskrivningsmyndigheten fr
borttagande av anteckningen. Har ett antecknat frelggande eller frbud upp-
hvts genom lagakraftvunnet beslut eller upphrt att glla, eller har frelggan-
det fljts, skall byggnadsnmnden, s snart nmnden har ftt vetskap om detta,
anmla frhllandet till inskrivningsmyndigheten fr borttagande av anteck-
ningen. Lag (2000:248).

24 Gr inte byggnadsnmnden anmlan i de fall som avses i 23 , skall
lnsstyrelsen gra sdan anmlan, om ngon vars rtt berrs ansker om det.
vriga bestmmelser
25 verlts egendom p vilken har utfrts en tgrd som avses i 4 frsta
stycket, mot ersttning och skall rttelse vidtas p grund av beslut enligt detta
kapitel, skall 4 kap. 12 jordabalken tillmpas, om inte verltaren vid ver-
ltelsen upplyst om tgrden eller frvrvaren annars knt till eller bort knna
till denna.

233
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

U
t
d
r
a
g

u
r

P
B
L

26 Byggnadsavgifter och srskilda avgifter tillfaller kommunen. Tillggs-
avgifter tillfaller staten.

27 Har frgan om pfljd fr en vertrdelse som avses i 4 frsta stycket
inte tagits upp till verlggning vid sammantrde med byggnadsnmnden inom
tio r frn det att vertrdelsen begicks, fr byggnadsavgift eller tillggsavgift
inte tas ut. Detta gller ocks i frga om srskild avgift. Drvid skall dock i
stllet fr tio r glla en tid av tre r.
Sedan tio r har frflutit frn det att en tgrd som avses i 12 13 vidtogs,
fr byggnadsnmnden inte anska om handrckning eller besluta om frelggan-
de enligt 14 frsta stycket. Detta skall dock inte tillmpas nr ngon utan lov
enligt 8 kap. 1 frsta stycket 3 har tagit i ansprk eller inrett en bostadslgen-
het fr vsentligen annat ndaml n bostadsndaml. Lag (1989:1049).

28 Beslut eller domar varigenom ngon pfrs avgift enligt detta kapitel
skall genast sndas till lnsstyrelsen. Avgiften skall betalas till lnsstyrelsen
inom tv mnader frn det att beslutet eller domen vann laga kraft. En upplys-
ning om detta skall tas in i beslutet eller domen.

29 Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i 28 , skall drjsmls-
avgift tas ut enligt lagen (1997:484) om drjsmlsavgift. Den obetalda avgiften
och drjsmlsavgiften skall lmnas fr indrivning. Regeringen fr freskriva att
indrivning inte behver begras fr ett ringa belopp. Bestmmelser om indriv-
ning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid
indrivning fr verkstllighet enligt utskningsbalken ske.
Vid frdelning mellan staten och kommunen av medel som har influtit skall
medel i frsta hand avsttas fr kommunens fordran. Lag (1997:531).

30 Vite som har frelagts med std av detta kapitel fr inte frvandlas till
fngelse.
Ur 17 kap. vergngsbestmmelser
Srskilda krav p befintliga byggnader m.m.
20 Byggnader som har uppfrts fre den 1 juli 1960 eller fr vilka byggnads-
lov har beviljats fre nmnda dag skall, om det behvs, vara frsedda med
anordningar fr uppstigning p taket och anordningar till skydd mot olycksfall
genom nedstrtning frn taket.

234
I frga om byggnader som har uppfrts fre den 1 juli 1974 eller fr vilka
byggnadslov har skts fre nmnda dag skall portar och liknande anordningar
vara utfrda s att risk fr olycksfall inte uppkommer.
Till byggnader som har uppfrts fre den 1 juli 1977 eller fr vilka byggnads-
lov har beviljats fre nmnda dag skall hra sdana anordningar som skligen
kan fordras fr att stadkomma godtagbara arbetsfrhllanden fr dem som
hmtar avfall frn byggnaden.
Krav enligt frsta--tredje styckena fr inte ptagligt avvika frn vad som kan
krvas enligt motsvarande ldre bestmmelser.

21 Bestmmelserna i 82 a tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) om
handikappanpassning av vissa byggnader skall fortfarande tillmpas.

21a I byggnader som innehller lokaler dit allmnheten har tilltrde och p
allmnna platser skall enkelt avhjlpta hinder mot lokalernas och platsernas
tillgnglighet och anvndbarhet fr personer med nedsatt rrelse- eller
orienteringsfrmga undanrjas i den utstrckning som fljer av freskrifter
meddelade med std av denna lag. Lag (2001:146).

22 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer fr, i de
avseenden som anges i 20-21 a , meddela de ytterligare bestmmelser som
behvs
1. till skydd fr liv, personlig skerhet eller hlsa,
2. fr en lmplig utformning av byggnader och andra anlggningar samt
tomter och allmnna platser. Lag (2001:146).
Plan- och byggfrordning (1987:383), PBF

235
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

P
B
F


(Ikrafttrdande- och vergngsbestmmelse samt frarbeten, se www.lagrummet.se)
Inledning
1 Denna frordning innehller freskrifter fr tillmpningen av plan- och
bygglagen (1987:10). Termer och begrepp som anvnds i plan- och bygglagen
har samma betydelse i denna frordning. Freskrifter om vissa planhandlingar
m.m. finns i mtningskungrelsen (1974:339). Frordning (1991:1634).
Krav p byggnader m.m.
Byggnader och allmnna platser
2 Boverket fr meddela de verkstllighetsfreskrifter och de vriga fre-
skrifter som behvs fr tillmpningen av bestmmelsen om utformning av bygg-
nader i 3 kap. 2 plan- och bygglagen (1987:10). Frordning (1994:1237).



skrifter som behvs fr tillmpningen av fljande bestmmelser i 17 kap. plan-
och bygglagen (1987:10)
20 om anordningar fr uppstigning p tak och skydd mot olycksfall, om
portar och liknande anordningar samt om anordningar fr hmtning av avfall,
21 om handikappanpassning,
21 a om krav p undanrjande av enkelt avhjlpta hinder och om undantag
frn sdana krav. Frordning (2001:320).
Tomter och allmnna platser
skrifter som behvs fr tillmpningen av fljande bestmmelser i 3 kap. 15
frsta stycket plan- och bygglagen (1987:10)
punkt 3. att risken fr olycksfall begrnsas och betydande olgenheter fr
trafiken inte uppkommer,
punkt 4. att kravet p framkomlighet fr utryckningsfordon tillgodoses,

236
punkt 5. att tomt, allmn plats och omrde fr andra anlggningar n bygg-
nader kan anvndas av personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga.


Definitioner
9 Nr det i plan- och bygglagen (1987:10) eller i freskrifter eller beslut som
utfrdats med std av lagen meddelats bestmmelser om byggnadshjd, kllar-
djup eller antal vningar gller fljande, om inte annat srskilt anges.
Byggnadshjden och kllardjupet skall berknas frn markens medelniv
invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre n sex meter frn allmn plats,
skall dock berkningen utg frn den allmnna platsens medelniv invid tomten,
om inte srskilda omstndigheter franleder annat.
Byggnadshjden rknas till skrningen mellan fasadplanet och ett plan som
med 45 graders lutning int byggnaden berr byggnadens tak. Kllardjupet
rknas till det lgsta kllargolvets versida.
Som vning rknas ven vind dr bostadsrum eller arbetslokal kan inredas,
om den enligt tredje stycket berknade byggnadshjden r mer n 0,7 meter
hgre n nivn fr vindsbjlklagets versida, och kllare, om golvets versida i
vningen nrmast ovanfr ligger mer n 1,5 meter ver markens medelniv invid
byggnaden. Frordning (1994:1237).
renden om planer och omrdesbestmmelser
Region- och versiktsplaner
10 Under samrd om frslag att anta, ndra eller upphva en regionplan eller
versiktsplan skall lnsstyrelsen p lmpligt stt hlla berrda statliga myndig-
heter underrttade om planarbetet. Skogsstyrelsens yttrande skall inhmtas om
skogsmark berrs. De myndigheter som har synpunkter p planfrslaget skall
framfra dessa till lnsstyrelsen.
Nr planfrslaget skall stllas ut, skall lnsstyrelsen underrtta de statliga
myndigheter som kan vntas ha synpunkter i sdana frgor som lnsstyrelsen
skall ta stllning till i sitt granskningsyttrande.

237
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

P
B
F

Lnsstyrelsen skall underrtta lantmterimyndigheten om beslut att anta,
ndra eller upphva en regionplan eller en versiktsplan. Andra statliga
myndigheter skall underrttas, om de haft synpunkter p planfrslaget eller om
de srskilt berrs av beslutet. Frordning (2005:1163).
Detaljplaner, fastighetsplaner och omrdesbestmmelser
11 Vid samrd om frslag till detaljplaner, fastighetsplaner och omrdes-
bestmmelser skall samma ordning fljas som freskrivs i 10 frsta stycket.
Lnsstyrelsen behver dock inte underrtta lantmterimyndigheten och myndig-
heter som r sakgare.
I vrigt behver myndigheter som inte haft ngon erinran mot versiktsplanen
underttas endast om frslaget inte har std i versiktsplanen eller srskilt berr
en viss myndighet.
Yttrande frn Skogsstyrelsen skall inhmtas, om skogsmark berrs.

12 En detaljplan som medger att planomrdet fr tas i ansprk fr sdan
verksamhet eller tgrd som avses i 5 kap. 18 tredje stycket plan- och bygg-
lagen (1987:10) skall antas medfra betydande miljpverkan om kommunen,
med tillmpning av de kriterier som anges i bilaga 2 till frordningen (1998:905)
om miljkonsekvensbeskrivningar, finner att planen kan antas medfra sdan
pverkan. Frordning (2005:151).
Planhandlingar m.m.
13 De handlingar som p grund av 4 kap. 13 , 5 kap. 31 andra stycket och
33 , 6 kap. 12 och 13 andra stycket och 7 kap. 7 plan- och bygglagen
(1987:10) skall verlmnas till Boverket, lnsstyrelsen och lantmterimyndig-
heten skall vara lmpliga fr arkivering. Frordning (1995:1445).
Redovisning av planer m.m.
14 Lnsstyrelsen skall p begran lmna Boverket sdana redovisningar av
detaljplaner och omrdesbestmmelser samt av planeringsunderlag fr
regionplaner, versiktsplaner, detaljplaner och omrdesbestmmelser som
behvs fr att Boverket skall f knnedom om aktuella utvecklingstendenser
inom verkets ansvarsomrde. Frordning (1991:74).

238
renden om lov och anmlningar
15 Skriftliga anskningar om lov eller frhandsbesked och sdana handlingar
som avses i 8 kap. 20 frsta stycket plan- och bygglagen (1987:10) skall vara
utfrda s att de r lmpliga fr arkivering i befintligt skick eller efter mikro-
filmning, om byggnadsnmnden begr det. Frordning (1994:1237).

15a I en bygg- eller rivningsanmlan skall anges fastighetsbeteckning,
byggherrens namn och adress samt vid vilken tid byggnads- eller rivnings-
arbetena r avsedda att pbrjas. Frordning (1995:1200).

15b Byggnadsnmnden fr i beslutet om kontrollplan ange att handlingar
som beskriver byggnaden eller anlggningen i frdigt skick och som r lmpliga
fr arkivering eller fr mikrofilmning skall ges in till nmnden nr arbetena
avslutats, om handlingarna kan vntas vara av betydelse fr byggnadsnmndens
framtida tillsynsverksamhet. Frordning (1994:1237).

16 Boverket fr meddela de verkstllighetsfreskrifter som behvs fr
tillmpningen av bestmmelserna om handlggning av renden om lov och
frhandsbesked i 8 kap. 19 andra stycket, 20 frsta stycket och 34 fjrde
stycket plan- och bygglagen (1987:10). Frordning (1994:1237).
Byggnadsarbeten m.m.
Kvalitetsansvariga och kontrollanter
17 Kvalitetsansvariga enligt 9 kap. 14 och sdana sakkunniga kontrollanter
som avses i 9 kap. 9 frsta stycket skall ha den utbildning och erfarenhet som
behvs och vara lmpliga fr uppgiften.
Ett beslut om riksbehrighet fr en kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 plan-
och bygglagen (1987:10) skall vara tidsbegrnsat och fr begrnsas till att avse
ett visst slag av arbeten.
Sdana sakkunniga kontrollanter som avses i 9 kap. 9 frsta stycket plan-
och bygglagen (1987:10) fr certifieras av ett organ som har ackrediterats fr
detta ndaml enligt 14 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Certifiering
skall vara tidsbegrnsad och fr begrnsas till ett visst slag av arbeten.
Boverket fr meddela nrmare freskrifter om kvalitetsansvariga med riks-
behrighet och fr certifiering av sakkunniga kontrollanter.

239
L
a
g
a
r

o
c
h

f
r
o
r
d
n
i
n
g
a
r

P
B
F

18 Om inte srskilda omstndigheter franleder annat skall byggnadsnmn-
den godta kvalitetsansvariga som har riksbehrighet och utltanden frn sakkun-
niga vars kompetens styrkts genom certifiering. Frgan om nr byggnadsnmn-
den kan besluta om byte av kvalitetsansvarig regleras i 9 kap. 15 plan- och
bygglagen (1987:10). Frordning (1994:1237).

19 Boverket fr meddela de verkstllighetsfreskrifter som behvs fr
tillmpningen av bestmmelserna i 9 kap. 1 plan- och bygglagen (1987:10) om
utfrande av byggnads-, rivnings- och markarbeten. Frordning (1994:1237).

20 Om en byggnad som skall rivas, r behftad med ohyra eller virkesfr-
strande insekter, skall dessa utrotas. Material, som kan ge skador p mnniskor,
djur eller vxter skall tas om hand p ett betryggande stt.
Boverket fr meddela de verkstllighetsfreskrifter som behvs fr tillmp-
ningen av frsta stycket. Frordning (1991:74).


Indrivning
23 Bestmmelser om begran om indrivning m.m. finns i 4--9 indriv-
ningsfrordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att
betala fordringen innan anskan om indrivning grs framgr av 3 nmnda fr-
ordning.
Indrivning behver inte begras fr en fordran som understiger 100 kronor
om indrivning inte krvs frn allmn synpunkt. Frordning (1993:1249).

240

Box 534, 371 23 Karlskrona
Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00
Regelsamling fr
konstruktion, BKR
Boverket
I regelsamlingen fr konstruktion, BKR, r ett fertal
hnvisningar till standarder uppdaterade och nya
berkningsmetoder infrda. De nya bestmmelserna
gller frn 31 januari 2010. De ndrade reglerna fnns i
alla avsnitt och innehller bland annat:
nya konstruktionsmaterial enligt nytillkomna
europeiska materialstandarder
nytillkomna vriga europeiska standarder
nya berkningsmetoder med anledning av nya
vetenskapliga och tekniska rn
redaktionella rttelser och frtydliganden.
De nya reglerna gller (BFS 1993:58 med ndringar
t.o.m. BFS 2010:2, BKR 13) frn den 31 januari 2010.
ldre konstruktionsregler fr tillmpas p arbeten som
krver bygganmlan och fr vilka bygganmlan grs
fre den 1 juni 2010, samt p arbeten som inte krver
bygganmlan och som pbrjas fre den 1 juni 2010.
Boverket har gett ut regelsamlingarna:
Regelsamling fr konstruktion, BKR, 2010
Regelsamling fr funktionskontroll av
ventilationssystem, OVK, 2009
Regelsamling fr byggande, BBR, 2008, Supplement
februari 2009, 9 Energihushllning
Regelsamling fr hushllning, planering och
byggande, 2008
Regelsamling fr byggande, BBR, 2008
R
e
g
e
l
s
a
m
l
i
n
g

f
r

k
o
n
s
t
r
u
k
t
i
o
n
,

B
K
R

B
o
v
e
r
k
e
t

2
0
1
0
2010

BKR 2010

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

BKR 2010

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Box 534, 371 23 Karlskrona

Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00

You might also like