Ett intensivt år

för Coop Norden

”Grunden är lagd.”
Koncernchef Svante Nilssons
kommentar på sidan 3.

Stora samordnings-
fördelar i
Coop-koncernen
Varuförsörjningen är
Coop Nordens
gemensamma bas.
Sidan 10–11.

Coops egna varumärken

är positiva drivkrafter
Nu satsar vi på
gemensamma
varumärken. Sidan 12.
2003
Årsredovisning
samt ekologiskt och socialt
Försäljning av resultat medföljer
som bilaga
ekologiska varor
minskade användningen av kemiska
bekämpningsmedel med 57 000 kg.
Sidan 18.

1
VERKSAMHETEN 2003. EKONOMISKT, EKOLOGISKT OCH SOCIALT.
 ÅRET I KOR THET

RÖRELSERESULTAT, MSEK FÖRBÄTTRAT RESULTAT. POSITIVT KASSAFLÖDE

450 457 Koncernens resultat före skatt var 22 MSEK för 2003 jämfört med
300 255 320 –353 MSEK för 2002, vilket innebär en förbättring om 375 MSEK.
Rörelseresultatet uppgick till 457 MSEK, vilket innebar en ökning
150 134
om 348 MSEK jämfört med 2002. Resultatet är belastat med kost-
0 nader av struktur- och engångskaraktär om –553 MSEK och har
COOP NORDEN 2003 –150 tillförts totalt 296 MSEK från försäljningen av Margarinfabrikken
Svante Nilsson, vd och koncernchef –300
Norge samt intäktsföringen av KFs garanti avseende Coop Sveri-
–252 ges resultat 2002.
i Coop Norden AB 3 Coop Norden Coop Danmark
Coop Norge Coop Sverige Koncernens kassaflöde efter finansnetto förbättrades kraftigt
Moderbolag Coop Norden AB + övrigt
Vision och affärsidé 5 gentemot föregående år. Det positiva kassaflödet förklaras främst
av en lägre bindning i rörelsekapital samt en lägre investeringsnivå.
Marknad 6

Varuförsörjningen 10 ÖKAT RESULTAT I DOTTERBOLAGEN

Roger Gehrman, Coop Danmark visade en betydande resultatökning jämfört med 2002. Rörelseresultatet före struk-
vice vd och chef för varuförsörjningen 11 turkostnader steg med 280 MDKK till 275 MDKK, vilket till stor del förklaras med fjolårets belast-
ning för omställningen av Obs! till Kvickly xtra. Samtliga kedjor hade ett resultat på nivå med eller
Coops egna varumärken 12 högre än 2002, med störst framgång för SuperBrugsen och Fakta.
Fakta växte med totalt 22 butiker och visade en god utveckling både gällande försäljning och
Coops butikskoncept 14
resultat under 2003.
Ekonomiskt resultat i korthet 16 Coop Norges resultat utvecklades väl i både handels- och industriverksamheten. Rörelseresul-
tatet före strukturkostnader ökade från 157 MNOK 2002 till 177 MNOK, (293 MNOK inräknat för-
Ekologiskt resultat i korthet 18 säljningen av margarinverksamheten). Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen, visade för-
säljningsökningar jämfört med fjolåret, med undantag av Coop Marked där det sker en reduktion
Socialt resultat i korthet 20 av antalet butiker.
Coop Sveriges intäkter ökade med 1 procent jämfört med 2002, vilket innehåller en ökning för
Vad betyder Coop för dig? 22
Coop Forum och en svag minskning för Coop Konsum, det senare på grund av en reduktion av
Ebbe Lundgaard, ordförande antalet butiker. Rörelseresultatet före strukturkostnader ökade med 156 MSEK till 225 MSEK, vilket
delvis förklaras av betydande avsättningar till företagets pensionsstiftelse i fjol och försäljning av
i Coop Norden AB 23
fastigheter under 2003.

C O OP DANM ARK
Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt
H.C. Madsen, vd i Coop Danmark
C O OP NORGE
Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt
26
NORDENS STÖRSTA INKÖPARE
27 Att Coop är Nordens största inköpare av dagligvaror ger kunderna ett intressant utbud av varor till
bra priser. För att fullt ut använda de möjligheterna har Coop omorganiserat inköps- och kategori-
28 organisationerna. Den helt integrerade kategoriorganisationen för Nonfood har sitt säte i Köpen-
hamn. Kategoriorganisationen för Bygg & Trädgård är placerad i Stockholm och Oslo. Kategorior-
29
ganisationen för dagligvaror har sin huvudsakliga placering i Köpenhamn, men har också nationella
30 spegelorganisationer för att säkerställa att de skillnader som ändå finns i marknaderna tillgodoses.

Svein Fanebust, vd i Coop Norge 31

C O OP SVER IGE
Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt
Svein E. Skorstad, vd i Coop Sverige
Styrelse och ledning
Coop-koncernen 2003 beskrivs i två delar: en
verksamhetsberättelse och en separat redovisning
av resultatet för 2003. Båda publikationerna speglar
resultatet i sin helhet – ekonomiskt, ekologiskt och
socialt. Dessa enheter samt kompletterande uppgif-
ter finns på:
www.coopnorden.com, www.coop.dk,
www.coop.no och www.coop.se.
ÖKAD SATSNING PÅ GEMENSAMMA VARUMÄRKEN
32 Coop är det nya nordiska varumärket för standardprodukter med hög kvalitet och lägre pris än andra
ledande varumärken. X-tra blir Coops nya gemensamma lågprisvarumärke i Norden. Priserna är
33
bland de lägsta på respektive marknad. Sortimentet kommer att bestå av ett begränsat antal varor
34 i strategiskt utvalda kategorier.
Id, ideas daily, är ett nytt varumärke för engångsartiklar, ljus och servetter. Id kommer så små-
ningom även att omfatta husgeråd som kastruller, glas, porslin och hemtextil. Tero är Coops egna
35 varumärke för basvaror inom det eltekniska området med ett komplett program av lampor – från
vanliga glödlampor och energisparlampor till halogenlampor. Tero-varumärket innefattar även bat-
terier.
GEMENSAMMA POLICIES FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING
Gemensamma inköp innebär gemensamma krav och därför har Coop Nordens styrelse behandlat
gemensamma policies på områdena miljö, etik samt produktsäkerhet och hälsa. De bygger på
kooperativa värderingar och ger uttryck för höga ambitioner både när det gäller varor och drift.
Resultaten ska offentliggöras, som en del av årsberättelsen och på andra sätt. Vi ska ha en stän-
dig dialog med ägare, konsumenter och andra intressenter för att påverka utvecklingen.

FÖR ATT UNDERLÄTTA FÖR LÄSAREN HAR FÖLJANDE

FÄRGKODER ANVÄNTS: Nästa redovisning publiceras i mars 2005.
NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE
Per den 31 december 2003 motsvarade 1 SEK 1,218 DKK och 1,076 NOK. MI
M
LJÖ ÄRKT

Ekonomiskt ■ ■ ■ ■ Bilaga: Coop Nordens årsredovisning 2003 samt ekologiskt och socialt resultat. TR
YCKSAK
341 039

Produktion: Coop Norden AB i samarbete med Intellecta Communication AB.

Ekologiskt ■ ■ ■ ■
Repro och tryck: Fagerblads 2004. Miljömärkt trycksak. Papper: Arctic Silk, Scandia 2000.
Socialt ■ ■ ■ ■
2 Foto: Magnus Fond, Anders Qwarnström. Illustrationer: Nausikaa.
Grunden är lagd
Så är det dags att summera ett mycket mensamma inköp av dagligvaror, i
intensivt 2003, koncernens andra verk- Coop Nordens food-organisation. Vi
samhetsår och mitt första som vd och fortsätter naturligtvis det strategiska
koncernchef för Coop Norden AB. samarbetet med våra finländska kollegor
Även om resultatet är en rejäl förbätt- med en gemensam målsättning att öka
ring jämfört med föregående år är vi våra samhandelsaffärer. För att korta
självklart inte nöjda. Vi känner dock att avstånden och minska vårt totala resan-
de flyttade vi också 1 oktober vårt
vi har tagit flera steg i rätt riktning. Psy-
kologiskt betyder det mycket, inte huvudkontor från Göteborg till Stock-
minst för alla duktiga medarbetare, att holm.
vi 2003 också når ett plusresultat efter Genom alla dessa åtgärder har vi
finansiella kostnader. skaffat oss den organisatoriska plattform
Svaga resultat i flera av kedjorna, försom krävs för att vi under åren framöver
höga overheadkostnader och stora ska kunna realisera alla de effektiviser-
strukturkostnader är förklaringarna till ingar och synergier som vår fusion ger
att vi inte når våra resultatmål. möjlighet till.
I det korta perspektivet är den lönsamhet som våra ägare ställer
”Vi känner dock att vi har tagit potentialerna störst inom tydliga krav på. Att fusionera tre bolag
varuförsörjningen, där vi och samtidigt göra en turn around tar
flera steg i rätt riktning. Psyko- nu fullt ut nyttjar hela vår tid. Nu har vi lagt en bra grund och vi
logiskt betyder det mycket, inte inköpskraft i förhandling- räknar med att resultaten successivt ska
arna med våra leverantörer visa sig under de närmaste 12–18 måna-
minst för alla duktiga medarbeta- inom de olika områdena. derna.
re, att vi 2003 också når ett plus- vi På lite längre sikt har
självklart de största
Hårdnande internationell konkur-
rens, branschglidning, rollförskjutning-
resultat efter finansiella kostnader.” potentialerna i butiksle- ar mellan leverantörs- och detaljistledet;
det. Vi är nu i full gång förändringskrafterna i vår bransch är
Ser vi däremot till vad vi faktiskt gjort med koncerngemensam affärsutveck- många. Kampen om kunderna blir allt
under året har vi anledning att känna ling där konceptutveckling och best tuffare. Efter det vi åstadkommit under
viss stolthet. Vi har etablerat en helt ny practice är grundbultar i arbetet. De 2003 står Coop Norden bättre rustat att
lednings- och organisationsstruktur och områden vi kommit längst med är stor- bli en av vinnarna i den kampen.
är nu en integrerad koncern med bland marknad och stor-supermarket, där vi
annat koncerngemensamma funktioner redan i år kommer att kunna se resultat Stockholm i mars 2004
för de strategiska områdena varu- när vi öppnar de första Coop Forum-
försörjning, affärsutveckling och IT. stormarknaderna enligt vårt förnyade
Parallellt med dessa tunga strukturför- stormarknadskoncept och de första
ändringar har vi genomfört kraftfulla vidareutvecklade Coop Extra-butiker-
effektiviseringsprogram ute i samtliga na. Hela eller delar av dessa koncept Svante Nilsson
tre dotterbolag där det så kallade 2-pro- kommer vi sedan att använda i den fort- Vd och koncernchef
centprojektet i det svenska dotterbola- satta utvecklingen av våra kedjor i alla
get varit det mest omfattande. Vi har tre länderna.
integrerat NAF (Nordiskt Andelsför- 2003 var alltså i första hand ett år av
bund), som i nästan nittio år skött den uppbyggnad. Vi fick visserligen ett för-
nordiska konsumentkooperationens ge- bättrat resultat men vi har långt kvar till
3
Eldsjälar

Coop Marked, en kedja med eldsjälar.

(COOP NORGE)Nyckelvärdet för Coop Marked är service. Därför tog kedjan under 2002 fram ett pro-
gram för utveckling av medarbetarna – Eldsjälsprogrammet. Ett antal butikschefer får utbildning i
de centrala värdena och utvalda strategiska teman. Dessa ”Eldsjälar” får sedan i uppgift att utbilda
kedjans övriga butikschefer i de centrala värdena: ”Det vi inte har det skaffar vi”, ”Rätt priser”,
”God och personlig service” och ”Butiken som lokal knutpunkt”. Dessutom får butikscheferna lära
sig presentationsteknik och mötesledning. Möjlighet till påverkan och medbestämmande i alla led
har varit ett centralt tema i programmet, som fått ett entusiastiskt mottagande med stort engage-
mang. Coop Marked är Norges största närbutikskedja och de allra flesta butikerna ligger i glesbygd.
4
 VISION OCH AFFÄRSIDÉ

”En bättre och tryggare vardag genom lönsamma,

VISION medlemsägda butiker.”
I en nyformulerad vision uttrycker Coop Norden sin målbild.
Bättre vardag betyder sådant som ett bra utbud, bra priser och god service. Tryggare vardag rymmer sådant
som god produktkvalitet, ärlig produktinformation, höga krav på etik, miljö och hälsa.

”Vi ska med motiverade och engagerade medarbetare

AFFÄRSIDÉ erbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varor
så att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke gör
vårt erbjudande konkurrenskraftigt.”
En ny affärsidé beskriver de viktigaste principerna för hur visionen ska uppnås.

FRÅN MEDLEMMAR TILL BUTIK

Mer än fem miljoner medlemmar

De tre konsumentkooperationerna har drygt fem
KONSUMENTFÖRENINGAR miljoner medlemmar. Varje medlem har en röst
och representeras genom de nationella förbun-
BRUGSFORENINGER SAMVIRKELAG den. Det ger en unik möjlighet till inflytande.

De nationella förbunden och brugsforeninger/

samvirkelag/konsumentföreningar
FDB i Danmark med 401 brugsforeninger och
1,6 miljoner medlemmar. Coop NKL i Norge med
216 samvirkelag och 0,9 miljoner medlemmar.
KF i Sverige med 63 konsumentföreningar och
2,9 miljoner medlemmar.

Förbunden och Coop Norden

FDB äger 38% i Coop Norden, Coop NKL 20%
och KF 42%.

Coop Norden och dotterbolagen

Coop Norden äger 100% i dotterbolagen Coop
Danmark, Coop Norge och Coop Sverige.

Butikerna
Coop Danmark driver 1 140 butiker. 463 butiker
drivs av 401 brugsforeninger. Coop Sverige
driver 398 butiker. Dessutom drivs 679 butiker
av DDF eller KF. Coop Norge driver inga butiker
men äger koncepten. De 953 butikerna drivs av
de 216 samvirkelagen.

5
MARKNAD
Coop först med full integration
i Norden
Fortsatt globalisering skärper
konkurrenstrycket
Tilltagande konkurrens med ökad prispress
har det senaste decenniet skapat hårt tryck på
högre effektivitet i detaljhandeln. Detta har i
sin tur drivit på globalisering, teknisk utveck-
ling och förskjutningen i butiksformat mot
stormarknader och lågprisbutiker. Även kun-
dernas krav har skärpts – inte minst under
trycket av den allt starkare konkurrensen från
internationella aktörer – både när det gäller
priser och upplevelser.
Detaljhandelsföretagen i Norden verkade
under lång tid i en tämligen stabil konkurrens-
situation. Den har nu förbytts, i bitvis drama-
tisk förändring, där det gäller för de gamla aktö-
rerna att utvecklas eller försvinna från scenen.
Aktörerna formerar sig sedan en tid i gräns-
överskridande block och utvecklingen accelere-
rar under trycket av nya internationella aktörer
som etablerar sig, branschglidning och olika
initiativ av befintliga aktörer. Konkurrensen
hårdnar dag för dag.
Både horisontell och vertikal integration
Utvecklingen präglas alltmer av integration –
horisontell och vertikal. Den horisontella inte-
grationen handlar om att aktörer lierar sig med
varandra för att få stordriftsfördelar och slag-
kraft. Den vertikala handlar om att eliminera
kostsamma mellanled.
Coop Norden är först med en totalintegre-
rad nordisk konstruktion och är därmed på-
drivande i utvecklingen, både när det gäller
horisontell och vertikal integration.
Den horisontella integrationen fortskrider i
olika former: fusioner (som i Coop Nordens
fall), uppköp, allianser och organisk tillväxt.
ICA är ett block som byggts upp via fusioner
och allianser, medan Axfood/Spar Finland
främst byggts upp genom förvärv. Norges-
Gruppen ingick under året ett samarbete med
Carrefour och samarbetar också med Spar Fin-
land och danska Dagrofa/Supergros. Den tyska
lågpriskedjan Lidl expanderar främst organiskt
och inledde sin nordiska expansion med att gå
in i Finland 2002. Efter Sverige 2003 står Dan-
mark och Norge på tur 2004.
Bakgrunden till den vertikala integrationen
är att leverantörerna traditionellt haft en orim-
ligt hög marginal jämfört med detaljhandeln.
6
Leverantörerna byggde tidigt upp en interna-
tionell struktur, utifrån krav på effektiv pro-
duktion och låga arbetskraftskostnader. På så
sätt uppstod ett antal mycket starka internatio-
nella leverantörer, medan detaljhandeln till
följd av sin lokala prägel fick en svagare ställ-
ning.
Utvecklingen av egna varumärken i detalj-
handeln ska delvis ses i detta ljus. Att kunna
erbjuda kunderna mer prisvärda varor samt att
förbättra butiksmarginalen är de två främsta
drivkrafterna bakom den växande andelen egna
butiksvarumärken. Denna dubbla vinst bygger
främst på att producentmarginalen och kost-
naderna för marknadsföring minskar. Varu-
märkesprofileringen får fokus på butikerna
istället för de enskilda produkterna, vilket inne-
bär att fronten i varumärkeskriget flyttas
framåt. Skapandet av Coop som master brand
speglar detta. Coop kommer att ha en allt star-
kare närvaro både i butikskoncepten och i de
egna varumärkena.
Läs mer om Coops varumärkesstrategi på
sidan 12.
Butiksformer i Norden – det handlar
om marknadsanpassning
Den nordiska marknaden uppvisar tämligen
stora skillnader när det gäller förekomsten av
olika butiksformer och i vilken typ av butiker
tillväxten finns. Även om en del av olikheterna
är tämligen låsta av historiska eller geografiska
orsaker är trycket stort i riktning mot mark-
nadsanpassning och harmonisering.
Butiker med primärt fokus på lågpris (hard
discount) är ett dynamiskt segment framför allt
i Danmark. I Norge står lågprisbutikerna (de
har en mindre aggressiv prisprofil och kallas
därför soft discount) för närmare hälften av
hela detaljhandelsförsäljningen i landet, men
trots detta är prisnivån genomsnittligt högre än
i övriga Norden.
Lågprissegmentet är växande också i Sveri-
ge. De senaste åren har Netto och Lidl etable-
rat sig där. I Sverige finns också högeffektiva
storbutikskoncept inom livsmedel med stora
sortiment, god kvalitet och låga priser. Lanse-
ringen av Coop Extra i Sverige innebär att
Coop ger sig in i detta dynamiska segment av
stormatbutiker, som kan betraktas som ett
kärnområde för Coop.
Traditionella supermarkets står under hård
press från olika håll; stormarknader (hyper mar-
kets), stormatbutiker, service-/tillgänglighets-
butiker (convenience stores) och lågprisbutiker.
Det finns utrymme för traditionella supermar-
kets också framöver, men då är läget och den
lokala konkurrensbilden avgörande.
Tillgänglighet har blivit en allt viktigare
dimension i marknadssegmenteringen vid sidan
av de traditionella dimensionerna pris och sor-
timent. Hög tillgänglighet i form av närhet och
öppettider motiverar högre priser. Närhet är
avgörande i val av butik för 54 procent av kun-
dens val. Sortiment styr 35 procent av valen och
låga priser 27 procent av valen. (Se diagram
nedan.)
Många av Coops nuvarande supermarkets
kommer att utvecklas till service-/tillgänglig-
hetsbutiker. Det är en annan affärsmodell, som
påverkar både sortiment och driftsformen.
Eftersom tillgängligheten är det avgörande
behöver man till exempel inte annonsera lika
mycket. Annonseringens främsta funktion är att
skapa trafik.
Stormarknader är det område där de skandi-
naviska marknaderna uppvisar störst likhet. Det
är också det segment, där Coop i nuläget är mest
dominerande med Coop Obs! i Norge, Coop
Forum i Sverige och Kvickly xtra i Danmark.
KUNDENS VAL AV DAGLIGVARUBUTIK
Lätt att hitta 11%
Öppettider 15%
Trivsel 16%
Färskvaror 16%
Prisvärt 20%
Personal 24%
Billigt 27%
Sortiment 35%
Närhet 54%
0% 20% 40% 60%
Källa: Supermarket/Sifo Sverige
Hela den nordiska dagligvarumarknaden är sprungen ur att det funnits fria köp-
män och konsumentkooperativ – men inga riktiga kedjor. Utvecklingen i de tre
länderna har inte varit helt identisk, men rör sig sedan ett antal år efter likartade
mönster och i samma riktning.

MARKNADSBESKRIVNING POSITION MARKNADSANDEL

Danmark KONSUMENT-
KOOPERATIONENS
Snabb integration trots fragmenterad ägarbild I Danmark har konsumentko- MARKNADSANDELAR
Danskar är mer traditionella i sitt sätt att handla än sina nordiska grannar vilket upp- operationen en stark ställning AV DAGLIGVAROR
muntrar små butiker. Små aktörer präglar också dagligvaruhandeln i Danmark på ett med 26,4 procent av den
helt annat sätt än i övriga Norden. Enskilda butiker står för cirka 30 procent av den totala försäljningen med eta-
DANMARK
totala försäljningen. Den fragmenterade ägarstrukturen har försvårat för stora aktörer blerade kedjor som Kvickly,
26,4%
att köpa sig in på marknaden. Det finns också bestämmelser som förbjuder etablering SuperBrugsen och Fakta. Den (26,6)
av externt belägna butiker större än 3 000 kvadratmeter, vilket har ytterligare försvårat största konkurrenten är
för multinationella företag att bryta sig in och konkurrera med de lokala handlarna. Dansk Supermarked med
Från att ha varit fast i en fragmenterad struktur så ökar nu integrationen snabbt i cirka 30 procent av markna-
Danmark. De fria handlarna har samlat sig i SuperGros under Dagrofagruppen, där den, och Netto som sin störs-
samarbetet snabbt fördjupats och där man nu talar om gemensamma detaljhandels- ta kedja.
koncept.

Norge KONSUMENT-
KOOPERATIONENS
Lågpriskoncepten dominerar – men högsta prisnivån i Norden I Norge har konsument-
MARKNADSANDELAR
Strukturomvandlingen i Norge framtvingades initialt av Rema- och Rimibutikernas fram- kooperationen 23,8 procent AV DAGLIGVAROR
gångar. För att stärka sin konkurrenskraft tvingades de andra aktörerna till olika samar- av marknaden. Koncepten
beten, inom och utanför landets gränser. Hakon Gruppen fusionerades med svenska omfattar allt från smålivsbuti-
NORGE
ICA. Sedan köpte Ahold in sig i detta år 2000. ken Coop Marked till lågpris-
23,8%
Norge har etableringsstopp för stormarknader sedan 1998 och därför är antalet butiken Coop Prix. Den (24,3)
stormarknader lägre än i de övriga nordiska länderna. Detta, samt Norges topografi, främsta konkurrenten i
gör att mindre butiker dominerar. Däremot innebär fokuset på pris att det är svårt att Norge är NorgesGruppen
driva butiker som en liten aktör, eftersom kostnadseffektiviteten då blir sämre. med 34 procent.
I Norge står lågprisbutikerna för nästan hälften av den totala försäljningen i landet.
Trots detta har landet generellt sett en hög prisnivå. Mot den bakgrunden är konsu-
menterna ovilliga att betala ytterligare prispremium för smalare koncept.

Sverige KONSUMENT-
Nya aktörer skärper konkurrensen KOOPERATIONENS
I Sverige står konsument-
MARKNADSANDELAR
I Sverige har samarbetet mellan de fria handlarna successivt breddats och fördjupats. kooperationen för 18,1 pro- AV DAGLIGVAROR
Exempelvis har ICA sitt ursprung i fria handlares samverkan och Axfood samarbetar cent av dagligvarumarkna-
med en betydande del av Sveriges fristående handlare. Marknaden i Sverige präglas av den. Stormarknadskonceptet
SVERIGE
relativt få aktörer. En viktig händelse under senare år är Aholds inträde i ICA där dock Coop Forum och supermar-
18,1%
butikerna fortfarande ägs av de enskilda handlarna. ketkedjan Coop Konsum är (18,5)
Till skillnad från de andra skandinaviska länderna råder inga generella etablerings- väl spridda och har en god
hinder i Sverige. Tvärtom bistår lokala politiker lågprisbutiker att etablera sig som en position. Den främsta kon-
konkurrenspolitisk åtgärd. Lågprisaktörer har funnits länge, men lågprissegmentet bör- kurrenten är ICA med 37 pro-
jar först nu – i och med inträdet av nya internationella aktörer – att få en mer fram- cent av marknaden.
trädande plats i marknadsbilden. Stormarknads- och storbutikssegmentet är expan-
sivt. Renodlingen av koncept och varumärken har kommit långt i Sverige.

7
 BILLIGARE OCH
EFFEKTIVARE LOGISTIK
(COOP DANMARK) Coop Logistik har
genomfört en omfattande analys
av lagret och distributionssyste-
mets placering. Nonfood kommer i
fortsättningen att distribueras från
Odense, torra varor från Albert-
slund, Vejen, Vejle och Aalborg,
och färskvaror från Hasselager och
Brøndby. Distributionen från
Christianfeld Mejericenter har pla-
cerats under Hasselager, som där-
med blir Nordeuropas största
centrum för färskvaror. Omlägg-
ningen av mjölk- och köttdistribu-
tionen, effektiviseringar i alla led,
en engagerad insats från våra
medarbetare och minskad sjuk-
frånvaro gav upphov till stora
besparingar, som resulterade i åter-
betalningar till butikerna.
LAGRET I BODØ LÄGGS NER
OCH ERSÄTTS AV NYTT LAGER
FÖR FRUKT OCH GRÖNSAKER
(COOP NORGE) Styrelsen för Coop
Norge fattade 2003 beslut om ned-
läggning av lagret i Bodø den 1
februari 2004. Samtidigt kommer
ett mindre lager, med cirka sju
anställda, att byggas upp för distri-
bution av frukt och grönsaker inom
Bodøs närområde. Övriga funktio-
ner vid lagret i Bodø förs över till
Tromsø och Trondheim.
8
Minskade overheadkostnader
(COOP SVERIGE) Våren
2003 startades ett projekt
som ska minska de cen-
trala kostnaderna i Coop
Sverige. Projektet har det
tuffa, men realistiska
målet att få ner overhead-
kostnaderna till 2 procent
av omsättningen senast
2005. Då ska kostnader-
na för verksamheten i
leden bakom butik och
terminal ha minskat med
i storleksordningen 500
miljoner kronor.
Den kraftiga ned-
dragningen är nödvändig
när nu konkurrensen
inom dagligvaruhandeln
hårdnar och prisfrågorna Coop Sveriges nya lokaler i Solna.
hamnar allt mer i fokus.
Kunder och medlemmar
kräver konkurrenskraftiga priser, hög kvalitet Tyngdpunkten i besparingarna ligger på perso-
och god service. För att kunna erbjuda det på nalkostnaderna. Coop Sverige i det närmaste
sikt måste Coop Sveriges verksamhet effektivi- halverar antalet medarbetare i den centrala
seras. organisationen. Många tunga beslut om upp-
Under sommaren och hösten 2003 ifråga- sägningar har därför varit nödvändiga. En ökad
sattes alla rådande strukturer och aktiviteter. samordning av verksamheter inom Coop-kon-
Målet var att hitta ett förenklat och mer kost- cernen bidrar också till att sänka kostnaderna
nadseffektivt arbetssätt för att skapa en service- liksom en effektivisering av marknadsföringen.
organisation med ett kraftfullt marknadsfokus, Dessutom innebär servicekontorets flytt till nya
en organisation som tydligt sätter kunder och lokaler att hyreskostnaderna sänks.
butiker i centrum.
EFFEKTIVISERING AV
TERMINALSTRUKTUREN
(COOP SVERIGE) Coop Sverige har tagit steget
mot en mer storskalig och effektiv varuhan-
tering genom att verksamheten vid distribu-
tionsterminalerna koncentreras till färre
enheter. Vi får större och mer specialiserade
terminaler.
Större terminaler gör det möjligt att ta
emot större volymer från leverantörerna vil-
ket ger bättre inköpspriser. Kostnaderna i
hanteringen sjunker. Dessutom kan servicen
till butikerna förstärkas. På sikt ger rationa-
liseringen också förutsättningar för invest-
eringar i arbetsmiljö och ergonomi.
Effektiviseringen av terminalstrukturen
genomförs framförallt under 2004. När den
vunnit genomslag förväntas den ge en årlig
besparing på cirka 40–60 MSEK.
Irma & Irma City

Färdigt och fettsnålt

(COOP DANMARK)Två av de främsta önskemålen hos konsumenterna är fler goda fettsnåla matvaror och
fler sunda och välsmakande färdigrätter.
Irma, som grundades 1886 och är världens näst äldsta dagligvarukedja, visade att kedjan fort-
farande står för det som är nytt och innovativt. I samarbete med det lilla, moderna mejeriet Thise
presenterade Irma världens fettsnålaste mjölk, ”Jersey Promille Skummet Mælk”, med endast 0,05
procent fett. Kombinationen god smak och låg fetthalt gjorde mjölken till en försäljningsframgång.
Irmas nya koncept för servicebutiker, Irma City, lockar till sig ständigt fler kunder genom att erbju-
da snabbmat med hög kvalitet, ett attraktivt sortiment och en prispolitik som är mycket konkurrens-
kraftig jämfört med övriga servicebutiker. Irma City finns nu på tre olika platser i Köpenhamn.
9
COOP-KONCERNEN
Stora samordningsfördelar i
Coop-koncernen
Den kooperativa affärsmodellen bygger på att
det finns stora vinster att hämta i samverkan.
Coop Norden bär syn för sägen. Redan under
2002 – koncernens första år – beräknades sam-
verkansvinsterna till 367 MSEK. Under 2003
gav samverkan 483 MSEK. Sedan fusionen har
alltså cirka 850 MSEK kunnat utvinnas genom
synergier. Detta har så långt ännu inte kunnat
slå igenom i form av sänkta priser i stor skala,
men har gjort det möjligt för Coop att bibehålla
sin marknadsposition och stärka konkurrens-
kraften. Och det är bara början.
Coop-koncernen skapades för att möta
utvecklingen i dagligvaruhandeln i Europa med
allt större aktörer i såväl leverantörsledet som
10
inom detaljhandeln. Genom att slå samman
dagligvaruhandeln i de tre skandinaviska konsu-
mentkooperationerna skapades Nordens störs-
ta dagligvaruföretag med goda möjligheter att
inte bara möta de internationella storkonkur-
renterna utan också att ta ledarskapet på många
områden. Syftet med Coop Norden är att för-
bättra kund- och medlemserbjudandet och öka
intjäningsförmågan genom att utnyttja kon-
cernens storlek och alla de kunskaper som finns
i de fusionerade företagen. Därför har Coop
Norden nu byggt upp gemensamma funktioner
för Varuförsörjning, Affärsutveckling och IT.
IT-investeringarna är fortsatt höga och för
att kunna åstadkomma besparingar och andra
fördelar arbetar vi för att skapa gemensamma
processer och arbetsmetoder. När det gäller
affärsutveckling handlar det om att bygga det
gemensamma varumärket och våra egna varu-
märken, att utveckla kedjekoncept och att lära
av varandra i arbetet med best practise. På lång
sikt finns de allra största samverkansfördelarna
här. I det kortare perspektivet är det inom varu-
försörjning som de största synergierna finns.
Coop-koncernen har genom sina stora inköps-
volymer redan kunnat få gynnsamma ramavtal
hos branschens stora leverantörer. Inköpspri-
serna har kunnat sänkas med mellan 5 och 25
procent.
 VARUFÖRSÖRJNING

Varuförsörjningen
– Coop Nordens gemensamma bas
”Coop är Nordens största inköpare av daglig-
varor”, säger Roger Gehrman som är chef för
”Det är mycket som
Coop Nordens varuförsörjning. ”Det skapar
stora möjligheter att erbjuda våra kunder ett
förenar kunderna i
intressant utbud av varor till bra priser. För att
vi fullt ut ska kunna använda de möjligheterna
Danmark, Norge och
kräver det att vi samordnar vårt inköpsarbete
så långt som möjligt. Det handlar om att har-
Sverige, men det finns
monisera vårt utbud och ta bort onödiga skill-
nader mellan länderna samtidigt som vi behål-
också en del som skiljer.
ler de olikheter som är viktiga på respektive
marknad. Det är mycket som förenar kunderna
Vi har organiserat våra
i Danmark, Norge och Sverige, men det finns
också en del som skiljer. Vi har organiserat våra
inköps- och kategori-
inköps- och kategoriorganisationer så att de
fokuserar på samordning och harmonisering
organisationer så att de
men ger utrymme för de nödvändiga olik-
heterna.”
fokuserar på samordning
”Vårt gemensamma varuförsörjningsarbete
har några viktiga grunder”, fortsätter han. ”Den
och harmonisering men
första är satsningen på egna varumärken som
skapar både stora inköpsvolymer och synergier
ger utrymme för de nöd-
när det gäller utvecklings- och marknadsför-
ingskostnader. Den andra är en gemensam
Roger Gehrman, vice vd i Coop Norden och
chef för varuförsörjningen.
vändiga olikheterna.”
metodik när vi bygger upp våra sortiment för
att maximera harmoniseringsmöjligheterna.
Den tredje är våra gemensamma policies när
det gäller miljö, etik samt produktsäkerhet och tionsmönstren, som måste speglas fullt ut i antal områden som förpackningar och upp-
hälsa. De är en förutsättning för harmoniserade Coops erbjudande. handling av tryck och papper. Nu samordnas
sortiment och större inköpsvolymer inte minst insatserna område för område, till exempel
inom livsmedelområdet.” Nonfood butikshyllor, frysdiskar och kundvagnar men
En helt integrerad funktion med säte i Köpen- också tjänster som el, telekommunikation och
hamn sköter koncernens alla inköp av nonfood, försäkring.
COOP NORDENS VARU- förutom de som gäller Bygg & Trädgård. Mark-
FÖRSÖRJNING BESTÅR AV: naden för nonfood inom dagligvaruhandeln är Gemensam speditionsorganisation
växande och ett prioriterat område i koncernen. Samordningsarbetet fortsätter i koncernen. Ett
Food Här utvecklas också en rad egna varumärken. exempel är logistikområdet. Där har vi börjat
Detta är kategoriorganisationen för daglig- med ett antal gemensamma nyckeltal för att
varor och har sin huvudsakliga placering i Bygg & Trädgård kunna jämföra de olika verksamheterna och
Köpenhamn, men det finns också nationella Ett segment där Coop Norden är stora i Norge kunna införa bästa praxis tvärsöver. Alla inflö-
spegelorganisationer för att säkerställa att de och Sverige. Funktionen är helt integrerad och den till Skandinavien kommer att samordnas i
skillnader som finns i marknaderna tillgodo- är placerad i Stockholm och Oslo. en gemensam speditionsorganisation.
ses. Dagligvaror är Coops kärnverksamhet och
det vi gör här är helt avgörande för vår lång- Indirekta varor
siktiga framgång. Det handlar både om exter- Funktionen köper in alla produkter, varor och
na märkesvaror och egna varumärken. När det tjänster som inte säljs vidare till kunderna.
gäller märkesvaror gäller det att samordna så Också här gäller det att samordna och effekti-
mycket som möjligt av sortimenten och för- visera inköpen inom och mellan marknader
handla fram gemensamma nordiska inköps- och koncept för att skapa stora inköpsvolymer
avtal med bättre villkor. På livsmedelsområdet och därigenom kunna sänka kostnaderna. Stora
finns det dock nationella skillnader i konsum- besparingar har redan kunnat uppnås på ett

11
COOPS EGNA VARUMÄRKEN
Coops egna varumärken
är positiva drivkrafter
GEMENSAMMA
VA R U M Ä R K E N
Coop Nordens egna varumär-
ken bygger på och utvecklas
med fokus på kundernas önske-
mål och köpbeteende. Konsu-
mentkooperationen har genom
åren utvecklat en allt större kun-
skap om vad kunderna efterfrå-
gar. Med den som grund har vi
identifierat och framgångsrikt
kunnat fylla luckor inom olika
varukategorier och på det sättet
bidra till ett starkare erbjudan-
de till våra kunder.
Pris är en viktig dimension,
men det finns andra. Genom
Änglamark (Sverige), Natura
Økologi (Danmark) och Coop
Natur (Norge) har vi snabbare
drivit fram ekologiska alternativ
inom en rad kategorier. På andra
områden har vi genom innova-
tionskraft blivit marknadsledare
– till exempel när det gäller färsk
färdigmat eller genom att vara de
första att lansera en helt ny och
efterfrågad produkt – Quorn – i
Sverige. Med lågprismärken i
respektive land har vi levt upp
till löftet att kunna erbjuda våra
kunder bra varor till lågt pris.
Löftet lever kvar – nu förstärkt
med ett nytt gemensamt varu-
märke – X-tra, som också säljs av
den finska konsumentkoopera-
tionen.
Kunderna väljer. De kom-
mer aldrig vilja ha enbart våra
egna varumärken, men de vill ha
ett stort och mångfacetterat
utbud. Det kommer vi att fort-
sätta bidra till. Våra egna varu-
märken ska fortsätta att vara
positiva drivkrafter för att skapa
bättre alternativ för konsumen-
terna och en mer effektiv
livsmedelsindustri och handel.
Lönsamhet och varu-
säkring ledstjärnor för
livsmedel
När det gäller egna varumärken
12
”Våra egna varumärken
ska fortsätta att vara
positiva drivkrafter för att
skapa bättre alternativ
för konsumenterna och
en mer effektiv livsmedels-
industri och handel.”
på livsmedel kombinerar vi ett stringent lön-
samhetstänkande med lika stringenta krav på
produktkvalitet. Miljö- och kvalitetssäkring –
det vi kallar ”varusäkring” – är en förutsättning
för egna varumärken. Varusäkerheten är av tra-
dition mycket hög i hela den nordiska koope-
rationen och den säkerställdes tidigare i Dan-
mark i det egna Laboratoriet och i Sverige i
Coop Provkök. Varusäkringen drivs nu utifrån
en gemensam miljöpolicy, fortsatt höga krav
och gemensamma styrande principer. Vi arbe-
tar efter producentansvarsprincipen och är
hårda kravställare på leverantörerna när det gäl-
ler varusäkerhet. För att säkerställa leverantö-
rernas varusäkring kommer vi att använda
externa experter.
Stor satsning på egna varumärken
inom nonfood
När det gäller utvecklingen av egna varumär-
ken inom nonfood är potentialen mycket stor.
Här finns möjligheter att gå hela vägen till pro-
ducent och skapa egna varumärken och därmed
eliminera fördyrande mellanled. Eftersom pro-
duktområdet är mycket heterogent handlar det
om ett successivt arbete. Under 2003 lansera-
des varumärket Tero för glödlampor och i bör-
jan av 2004 lanserades id, ideas daily, för ljus,
servetter och engångsartiklar. Ett antal nya
varumärken inom olika områden kommer suc-
cessivt att lanseras under 2004.
Målet är att egna varumärken ska utgöra en
betydande andel av Coops sortiment inom
nonfood inom en inte allt för avlägsen framtid.
De är också ett medel att förstärka butiks-
profilerna.
Satsning på gemen-
samma varumärken
Coop
Coop är det nya nordiska varumärket för pro-
dukter med hög kvalitet och lägre pris än andra
ledande varumärken. Produkterna kommer att
säljas i kooperationens butiker och stormarkna-
der i Danmark, Norge och Sverige och även i
finska kooperationens butiker. I Sverige innebär
det att Signum kommer att byta namn till Coop.
I Norge konverteras det norska varumärket
Coop till den nya nordiska Coop-designen. I
Danmark införs Coop som ett nytt märke.
X-tra
X-tra är Coops nya gemensamma lågprisvaru-
märke i Norden och priserna är bland de lägsta
på respektive marknad. Sortimentet kommer att
bestå av ett begränsat antal varor i strategiskt
utvalda kategorier. Varumärket introduceras suc-
cessivt för kunderna och samtidigt kommer Blå-
vitt i Sverige, Godt kjøb i Danmark och XP i
Norge successivt bytas ut mot X-tra eller Coop.
X-tra uppfyller Coops högt ställda krav på kva-
litetssäkring. X-tra kommer även att finnas i en
del av den finska kooperationens butiker.
Id
I början av februari 2004 lanserade Coop Nor-
den ett nytt varumärke bland annat för en-
gångsartiklar, ljus och servetter. Id kommer så
småningom även att omfatta husgeråd som
kastruller, glas, porslin och hemtextil.
Produkterna är Svanen-märkta och priset lig-
ger under märkesleverantörernas och kvaliteten
är jämförbar eller högre.
Tero
Under 2002 utvecklade Coop ett eget varumär-
ke för basvaror inom det eltekniska området –
Tero. Tero har fått sitt namn från terotechnolo-
gy, en vetenskap som omfattar funktionsduglig-
het och pålitlighet både när det gäller mänskli-
ga behov och tekniska prestanda. Under förra
året lanserades ett komplett program av Tero-
lampor – från vanliga glödlampor och energi-
sparlampor till halogenlampor. Lamporna ersät-
ter det gamla sortimentet av lampor i Danmark,
Norge och Sverige. Tero-varumärket har varit
framgångsrikt och kommer att byggas ut inom
andra generiska kategorier, till exempel batteri-
er och verktyg.

Nationella varumärken det nya nordiska lågpriskonceptet X-tra. Coop- N AT I O N E L L A V A R U M Ä R K E N

Coop Danmark
Coop Danmark har en lång rad egna varumär-
ken, men det är särskilt fem som profileras
starkt och som är populära hos konsumenter-
na. Under varumärket Bluecare marknadsförs
varor för tvätt och rengöring. Minirisk är en
serie rengörings-, baby- och hygienprodukter
samt blöjor, som minimerar risken för allergi
och skonar överkänslig hud. Natura Økologi är
Coops ekologiska varumärke i Danmark.
Danefrost är Danmarks största märke för djup-
fryst. Danefrost kommer successivt att bytas ut
mot Coop. Friends är ett märke för barn- och
babykläder, blöjor och annat för barn i åldern
0–4 år.
Coop Norge
Coop Norge har tre plattformar för egna varu-
märken. XP är Coops lågpriskoncept i Norge
och det kommer under 2004 att ersättas med
produkterna är omsorgsfullt utvalda och håller
Danmark
minst lika hög kvalitet som andra kända varu-
märken, men till lägre priser. Coop Natur är ett
eget märke för ekologiska produkter med hög
kvalitet. Alla Coops Naturprodukter har god-
känts av Debio och bär Ø-märket, som är en
garanti för ekologisk produktion.
Coop Sverige
Coop Sverige har tre egna varumärken. Blåvitt
lanserades redan 1979 som ett lågprismärke
och ersätts nu av X-tra. Signum-produkterna
har samma höga kvalitet som andra ledande Norge Sverige
varumärken men till ett lägre pris. Signum fasas
ut under två år och ersätts av Coop. Änglamark
är det ledande svenska miljövarumärket. Samt-
liga livsmedelsprodukter är KRAV-märkta,
förutom vissa charkprodukter, där nitrit tillsätts Varumärkena Danefrost i Danmark, XP i
av hälsosäkerhetsskäl. Kaffe, te, chokladkaka Norge och svenska Blåvitt och Signum kom-
och kakao är dessutom Rättvisemärkta. mer att ersättas med de gemensamma Coop
och X-tra.

13
COOPS BUTIKSKONCEPT
15 koncept i tre länder
KONCEPT
Närbutiker
Kedjechef: Preben Jensen
Antal butiker: 339
Kedjechef: Preben Jensen
Antal butiker: 79
* Norges största närbutikskedja med starkt fokus på
Kedjechef: Per Jakobsen
Antal butiker: 386
Supermarkets
Kedjechef: Nick Bigler
Antal butiker: 283
Verkställande direktör:
Alfred Josefsen
Antal butiker: 64
*
Kedjechef: Wenche Løvland
Antal butiker: 157
Kedjechef: Thomas Evertsson
Antal butiker: 342
Kedjechef: Thomas Evertsson
Antal butiker: 13
14
INRIKTNING OCH SORTIMENT MÅLGRUPP
Kedja med lokala minimarknader över hela Familjer och hushåll som handlar i lokalområdet.
Danmark. De flesta butikerna håller öppet alla
dagar i veckan. Aktuellt sortiment med färskvaror.
Personlig service och flera extra servicefunktioner,
t.ex. post.
Närbutiker, oftast på mindre orter. De här butiker- Familjer och hushåll som handlar i lokalområdet.
na har den minsta golvytan, men ändå ett aktuellt
utbud med färskvaror och löpande nyheter inom
nonfood.
Lite äldre människor samt familjer med starka
personlig service och lokal anpassning. Sortimen- rötter i lokalmiljön.
tet täcker vardagsbehovet av dagligvaror och
utvalda produkter inom nonfood.
Danmarks största stormarknadskedja med fokus Kvalitetsmedvetna konsumenter med höga krav
på färskvaror, god kundservice och ett aktuellt på varorna, både när det gäller säkerhet och
varuutbud. matglädje.
Stor- och minimarknader, främst i Storköpenhamn. Moderna och kvalitetsmedvetna storstadskonsu-
Kvalitetsprodukter, god service och attraktiva menter, med intresse för nya trender, gastronomi,
butiker. Har ett brett sortiment och en stor mark- ekologi och djurens välfärd. Singlar i alla åldrar.
nadsandel inom ekologiska varor.
Norges största stormarknadskedja Coop Mega är Flerpersonshushåll, med eller utan barn, som vill
matvarubutiken som har specialiserat sig på ha ett varierat sortiment och bra matvaror.
mattips och recept.
Sveriges största integrerade dagligvarukedja. Människor med moderna värderingar. Primärt
Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av 35–50 år, men också fokus på 15–35 år.
ekologiska produkter och ledstjärnan i verksam-
heten är matmästeri och ekologi.
Under året har utvecklingsarbetet med den nya Konsumenter med behov att storhandla – fler-
storbutikskedjan Coop Extra fortsatt. Coop Extra personshushåll och barnfamiljer.
ska, genom en kunnig och engagerad personal, vara
ortens bästa matbutik – genom att erbjuda extra bra
priser på ett varuutbud som passar storköpskunden.
 KONCEPT INRIKTNING OCH SORTIMENT MÅLGRUPP

Stormarknader/Varuhus

Toppmoderna varuhus med aktuellt sortiment av Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter

nonfood och stort kvalitetsutbud av färskvaror. från ett stort geografiskt område.
Kedjechef: Michael Thurau
Finns i Danmarks största städer.
Antal varuhus: 14

Varuhus som är primära inköpsställen både för Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter
Kedjechef: Michael Thurau dagliga inköp och storköp. Stort sortiment med med intresse för god mat.
Antal varuhus: 73 färskvaror och nonfood.

*
Coop Obs! är Norges enda landsomfattande Barnfamiljer och vuxenhushåll.
Tillförordnad kedjechef: stormarknadskedja, med allt från dagligvaror till
Tom Hermansen kläder och sportutrustning.
Antal butiker: 21

* Coop Obs! Bygg är Norges första och hittills enda ”Gör-det-själv”-kunder och konsument-
aktör på gör-det-själv-marknaden, med ett renod- marknaden.
Kedjechef: Josef Gimsøy lat konsumentkoncept, stora rationella butiker
Antal butiker: 14 och fasta låga priser.

Coop Forum – Sveriges största stormarknadskedja Två- eller flerpersonshushåll som vill handla
erbjuder den bredaste kombinationen av daglig- rationellt och prisvärt.
Kedjechef: Hans Johansson varor, specialvaror och Bygg & Trädgård.
Antal butiker: 43

Lågprisbutiker

Lågprisbutiker över hela Danmark. Sortimentet Unga familjer med många järn i elden, singel-
består av färskvaror, specerivaror m.m. Butiker för hushåll med snabba småinköp och livsnjutare som
Verkställande direktör:
billiga och snabba kvalitetsinköp. inte vill lägga ner så mycket tid på att handla.
Claus Jensen
Antal butiker: 266

*
Lågprisbutiker över hela Norge, med alla dagliga I första hand barnfamiljer och ungdomar som
hushållsvaror till låga gula priser hela året. håller på att etablera sig.
Kedjechef: Aud Lundstad
Antal butiker: 325

* Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 953 butikerna drivs av 216 samvirkelag.

15
EKONOMISKT RESULTAT
Strukturåtgärder gav förbättrat
resultat
Verksamhetsåret 2003 var det första kalender-
året där gemensam drift omfattar tolv månader
i Coop Norden-koncernen.
Det ekonomiska utfallet av verksamhetsåret
2003 präglas av blandade resultat inom butiks-
driften, samt av betydande satsningar på struk-
turåtgärder för att dra fördel av de möjligheter
som den nordiska samordningen syftar att ge
upphov till. Utöver koncerngemensamma
struktursatsningar har stora effektiviserings-
program ägt rum inom Coop Sverige.
Driften i Kvickly xtra, Kvickly, Coop Kon-
sum och Coop Forum genererade inte förvän-
tade resultat, medan däremot övriga kedjor har
överträffat förväntningarna.
RÖRELSENS INTÄKTER ÖKADE med 2,5 procent
jämfört med 2002 till 86 054 MSEK. Justerat
för valutaeffekter var ökningen 4,1 procent.
Starkast var ökningen i försäljning till samvir-
kelagen i Norge, speciellt till stormarknaderna
Obs! och till lågpriskedjan Prix. Trots den goda
utvecklingen i butiker tappade den kooperati-
va detaljhandeln i Norge något i marknadsan-
del på grund av en låg nyetableringstakt. Coop
Danmarks butiksintäkter ökade med 2 procent,
vilket var en något lägre ökning än totalmark-
nadens ökning. Bäst utveckling hade Fakta och
Dagli’-/LokalBrugsen, medan Kvickly och
Kvickly xtra tappade i försäljning mot fjolåret.
I Sverige var försäljningen oförändrad gent-
emot föregående år, vilket medförde en redu-
cerad marknadsandel. Coop Forums försälj-
ning ökade och Coop Konsums minskade, det
senare i huvudsak som följd av en nedgång i
antalet butiker.
KONCERNENS RESULTAT efter finansiella poster
var 22 MSEK för 2003 jämfört med –353
MSEK för 2002, vilket innebär en förbättring
om 375 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till
457 MSEK, vilket innebar en ökning om 348
MSEK jämfört med 2002. Resultatet för år
2003 är belastat med kostnader av struktur- och
engångskaraktär om 553 MSEK samt tillfört
intäkter av positiv engångskaraktär med totalt
296 MSEK från försäljningen av Margarin-
fabrikken Norge och intäktsföringen av KFs
garanti avseende Coop Sveriges resultat 2002.
Strukturkostnaderna avser i huvudsak Coop
Sveriges effektiviseringsprogram samt bildan-
det av en koncerngemensam Varuförsörjnings-
funktion i Danmark.
16
KONCERNENS KASSAFLÖDE efter finansnetto för- COOP NORGES RESULTAT utvecklades väl i både
bättrades kraftigt gentemot föregående år. handels- och industriverksamheten. Rörelse-
Det positiva kassaflödet förklaras främst av en resultatet före strukturkostnader ökade från
lägre bindning i rörelsekapital samt en lägre 157 MNOK 2002 till 177 MNOK, (293
investeringsnivå. Koncernens likvida medel MNOK inräknat försäljningen av margarin-
vid årsskiftet uppgick till 1 812 MSEK (898 verksamheten). Samtliga butikskedjor, som
MSEK). Av koncernens totala checkräk- drivs av samvirkelagen, visade försäljningsök-
ningskredit om 3 840 MSEK, var endast 36 ningar jämfört med fjolåret, med undantag av
MSEK (830 MSEK) utnyttjade den 31 decem- Coop Marked där det sker en reduktion av
ber 2003, vilket förklaras av det positiva kassa- antalet butiker.
flödet.
COOP SVERIGES INTÄKTER ökade med 1 procent
COOP DANMARK VISADE en betydande resultat- jämfört med 2002, vilket innehåller en ökning
ökning jämfört med 2002. Rörelseresultatet för Coop Forum och en svag minskning för
före strukturkostnader steg med 280 MDKK Coop Konsum, det senare på grund av en
till 275 MDKK, vilket till stor del förklaras reduktion av antalet butiker. Rörelseresultatet
med fjolårets belastning för omställningen av före strukturkostnader ökade med 156 MSEK
Obs! till Kvickly xtra. Samtliga kedjor hade ett till 225 MSEK, vilket delvis förklaras av bety-
resultat på nivå med eller högre än 2002, med dande avsättningar till företagets pensionsstif-
störst framgång för SuperBrugsen och Fakta. telse i fjol och försäljning av fastigheter under
Fakta växte med totalt 22 butiker och visa- 2003.
de en god utveckling både gällande försäljning
och resultat under 2003.
FÖRDUBBLING AV INTERNETFÖRSÄLJNINGEN
(COOP DANMARK)När den klassiska stolen Ägget, av den danske arkitekten Arne
Jacobsen, började säljas på NETtorvet kl. 24.00 såldes stolar för hela 460 000
kronor under de första 17 minuterna. År 2003 blev året då de danska konsu-
menterna på allvar tog till sig Coop Danmarks nätbutik NETtorvet. Den
genomsnittliga dagsförsäljningen passerade under året en halv miljon kronor
och erfarenheterna visar att det inte finns några gränser för vilka typer av
varor som kan säljas. På 10-i-topp-listan över mest sålda varor finns bland
annat: höj- och sänkbara sängar, exklusiva viner och motionsmaskiner.
Verksamheten på www.coop.dk
utökades med flera nya butiker.
Under hösten öppnades till
exempel en exklusiv butik med
damunderkläder på nätet. Det
var Asanti, ett klassiskt danskt
märke för damunderkläder,
som revitaliserade sig i modern
stil. Kunderna kan se och bestäl-
la varorna på nätet och sedan
hämta och betala dem i någon
av företagets cirka 800 butiker
i Kvickly, Kvickly xtra, Super-
Brugsen, Dagli’- och LokalBrug-
sen.
2003 I SAMMANDRAG JÄMFÖRT MED 2002 COOP NORDENS INTÄKTER
FÖRDELADE PER LAND
E K O N O MI SK T 2003 2002

Rörelsens intäkter MSEK 86 054 83 976 Sverige 33% Danmark 46%

Bruttomarginal, % 17,6 17,6

Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 713 615

Rörelseresultat, MSEK 457 109 Norge 21%

Resultat efter finansiella poster, MSEK 22 –353

Resultat efter skatt, MSEK 29 –205

Eget kapital, MSEK 3 818 4 093

Riskbärande kapital, MSEK 4 718 5 193 OPERATIVT RÖRELSERESULTAT, MSEK

Operativt kapital, MSEK 8 168 11 273

Nettoskuld, MSEK 3 451 6 079

450 457
Rörelsekapital, MSEK –2 636 –789
320
300 255
Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 475 1 493
150 134
Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % 4,71 1,08
0
Soliditet, % 20,4 22,1
–150
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,73 1,17
–300
Räntetäckningsgrad, ggr 3,61 2,46 –252

Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 2 905 –809 Coop Norden Coop Danmark
Coop Norge Coop Sverige
Antal butiker Coop Norden 1 074 1 073 Moderbolag Coop Norden AB + övrigt

HALVA PRISET OCH ÖKAD

SVERIGES FÖRSTA SJÄLVBETJÄNINGSKASSA
(COOP SVERIGE) Coop Forum i Jönköping blev först med en självbetjäningskassa
i butik. Här sköter kunden betalningen av sina varor helt på egen hand.
Kassan är öppen för de medlemmar som handlar med ShopExpress. I buti-
ken läser kunden med hjälp av en handscanner själv av streckkoden på varor-
na och packar ner dem direkt.
Eftersom varorna redan är regi-
strerade när kunden kommer till
kassan, behöver de inte lastas upp
på bandet. Kunden drar bara sitt
betalkort och avslutar köpet. Grin-
den vid kassan öppnas automa-
tiskt och kunden tar sitt kvitto och
går.
Ett enkelt sätt att handla som
definitivt minskar köerna.
FÖRSÄLJNING
(COOP NORGE) När Coop började köpa in
skor på nordisk nivå sjönk snittpri-
serna i de norska Coop-butikerna
med nästan hälften. Efter prissänk-
ningen ökade Coops skoomsättning
med 15 procent, trots en bransch-
nedgång på 6 procent (2003 jämfört
med 2002). Runt 70 procent av skoin-
köpen sker nu på nordisk nivå och
målet är att den siffran ska öka ytter-
ligare i framtiden. Antalet reklama-
tioner i butikerna har också minskat,
något som tydligt visar att kunderna
nu får billigare och bättre skor sam-
tidigt som butikernas vinst ökar.

17
EKOLOGISKT RESULTAT
Gemensamma nordiska policies
Gemensamma inköp innebär gemensamma
krav och därför har Coop Nordens styrelse
behandlat gemensamma policies på områdena
miljö, etik samt produktsäkerhet och hälsa. De
bygger på kooperativa värderingar och ger
uttryck för höga ambitioner på dessa områden,
både när det gäller varor och drift. Miljön påver-
kas främst genom de varor vi säljer, och därför
ska vi ha ett brett urval varor som bidrar till en
hållbar utveckling. Etikpolicyn handlar om
vilka krav vi ställer på våra leverantörer, oavsett
varifrån vi köper varorna. På området hälsa och
säkerhet uttrycker policyn vikten av att vi erbju-
der hälsosamma och säkra varor i våra butiker.
Gemensamt för alla dessa policies är att
resultaten ska offentliggöras, som en del av års-
berättelsen och på andra sätt. Vi ska ha en stän-
dig dialog med ägare, konsumenter och andra
intressenter för att påverka utvecklingen.
Bredaste och billigaste sortimentet av
ekologisk mat
(COOP SVERIGE) Störst utbud av ekologisk mat
hittar man i konsumentkooperationens butiker
det visade Konsumentverkets undersökning av
ekologiska livsmedel. Här kostade också den
ekologiska matkorgen minst.
Coop valdes till offentlig sam-
arbetspartner för ekologisk kampanj
(COOP NORGE) Jordbruksdepartementet valde, i
konkurrens med alla stora dagligvarukedjor,
18
Coop till enda samarbetspartner i en egen
reklamkampanj för ekologiska varor som star-
tade hösten 2003. Kampanjen har förlagts till
samma tidpunkt som Coops ekologiska miljö-
veckor, eftersom departementet ansåg att Coop
hade de mest genomtänkta marknadsplanerna.
Färsk kyckling utan campylobakter
(COOP DANMARK) Under tre år har Coop Dan-
mark sålt världens första garanterat campylo-
baktfria djupfrysta kyckling för att minska de
växande problemen som den sjukdomsalstran-
de bakterien orsakar. Den första färska kyck-
lingen som var helt fri från campylobakter lan-
serades i början av 2003 i samarbete med
leverantören, Danpo.
Ekologiska produkter minskar använd-
ning av kemiska bekämpningsmedel
(COOP SVERIGE) Under 2003 sålde Coop Norden
93 800 ton ekologiska produkter. Det minska-
de enligt våra uppskattningar användningen av
kemiska bekämpningsmedel med cirka 57 000 kg.
Först med 100% FSC-märkta
trädgårdsmöbler
(COOP DANMARK) Coop Danmark kunde, som
första större danska företag, garantera att alla
säsongens trädgårdsmöbler av trä kom från
hållbar produktion med officiell FSC-märk-
ning. Det var resultatet av fyra års målmedve-
tet arbete med att garantera danska konsu-
menter trädgårdsmöbler som inte kommer från
skogar som utsätts för skövling utan istället från
kontrollerad, hållbar produktion.
200 ton solidaritetskaffe från
Guatemala
(COOP NORGE) Coop Kaffe köpte närmare 200
ton kaffe från kooperativet Fedecocagua i Gua-
temala under 2003. Coop Norge Kaffe AS
blandar nu det här kaffet i alla sina blandning-
ar där det är möjligt. Dessutom säljer man kaf-
fet under eget märke – ”Cafe Futuro”.
Sänkt pris på ekologisk mjölk
(COOP SVERIGE) Priset på ekologisk mjölk sänktes
med 25 öre i Coop Konsums butiker. Det var
ytterligare ett litet steg mot målet att bara sälja
ekologisk mjölk på Coop Konsum. En ökad
efterfrågan på ekologisk mjölk bidrar till att fler
bönder kan ställa om till ekologisk djurhåll-
ning.
Ekologisk bomull – först i Norden
(COOP SVERIGE) Coop är först i Norden med eko-
logiskt märkta bomullsprodukter. Efter knappt
två års hårt arbete finns nu Änglamarks Svanen-
och KRAV-märkta frottéhanddukar, örngott,
lakan och påslakan från Änglamark på Coop
Forum.
 COOP BLAND DE BÄSTA PÅ EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELSFÖRSÄLJNINGEN I KRONOR

MILJÖ I NORGE COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE

(COOP NORGE)I en stor profilunder- 0,7% (0,6) 3,8% (3,0)

4,2% (4,3)
sökning av 115 stora norska före-
tag som MMI (Markeds- og Media-
instituttet) genomförde under
2003 ansåg 47 procent av de till-
frågade att Coop är ett av Norges
mest miljömedvetna företag. Det
gav Coop en femteplats i total- FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA ARTIKLAR PER KATEGORI
rankningen av miljömedvetandet. COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE

Coop ligger därmed i täten bland

Njutningsmedel, Specerivaror,
alla handelsföretag i landet och är kioskvaror 6% djupfryst 17% Kött, chark, Kolonial, djupfryst,
avgjort bäst bland dagligvarukon- Kolonial- Frukt, fisk 12% drycker 30%
Vin, sprit 1% varor grönt 15%
kurrenterna i Norge. Frukt,
42%
Kött, fisk, Kött, grönsaker
chark 8% chark 2% 17%

Frukt, grönsaker, Bröd, ägg,

Bröd, blommor 15% mejerivaror Mejeri,
mejerivaror 41% matbröd 41%
53%

COOP KONSUM I TOPP

(COOP SVERIGE) Även 2003 rankades Coop Konsum på första plats när det gäller miljö-
image och ökade ytterligare avståndet till konkurrenterna. Tidningen Miljö Eko
genomför varje år en imagebarometer där konsumenter och miljöchefer betyg-
satt svenska företags miljöimage.
Förstaplaceringen är ett resultat av en mängd miljöaktiviteter på olika fronter.
Bland annat har Coop Konsum under flera år genomfört en bred miljöutbildning
för de anställda vilket också har lett till en ökad ekologisk försäljning.

2003 I SAMMANDRAG
COOP F Ö R- CO O P F Ö R- CO O P F Ö R- CO O P FÖR-
E K O L OG I SK T NORDEN ÄNDRI NG , % DANM ARK ÄNDRI NG , % NO RG E ÄNDRI NG , % S V E RI G E ÄNDRING, %

Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel i ton 93 800 1 51 900 –2 3 887 6 38 010 5

Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 2 297 7 1 200 1 152 9 945 16

Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter

i % av total försäljning kemtekniska produkter 16 46 34

Antal miljömärkta kemtekniska produkter 354 24 55 2751)

Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter

i % av total försäljning hygienprodukter 11 21 43

Antal miljömärkta hygienprodukter 442 27 35 3801)

Antal miljömärkta (Svanen, EU-Blomman), övriga varor 1 149 330 74 745

Antal FSC-märkta produkter 125 41 15 69

2)
Återvunnen plast på terminal/lager i ton 625 822 900

Återvunnen well på terminal/lager i ton 378 3 333 13 907

Mängd koldioxidutsläpp från lager/

terminal till butik i ton 16 042 8 152 24 961

1) Inkluderar Bra Miljöval.

2) Gäller butik.
Coop Norges uppgifter omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter och ej försäljning i butik.

19
SOCIALT RESULTAT
God arbetsmiljö och bra
utvecklingsmöjligheter
Coop Nordens arbetsplatser ska kännetecknas
av god arbetsmiljö och bra utvecklingsmöjlig-
heter och i övrigt sunda arbetsvillkor. Personal-
funktionerna har till uppgift att initiera och
stödja genomförandet av det arbetet och där-
med etablera vår personalpolitik.
I den konkurrensutsatta värld vi verkar,
kommer förutsättningarna för våra arbetsupp-
gifter och därmed arbetsinnehåll ständigt att
ändras. Dessa förändringar måste genomföras
med professionalism, god etik och respekt för
den enskilde medarbetaren.
I det integrerade Coop Norden har dotter-
bolagen huvudansvaret för personalarbetets
genomförande.
På koncernnivå ligger huvudansvaret för
policy och riktlinjer samt operativt ansvar för
ett antal nyckelprocesser inom ledarförsörj-
ning, kompetensutveckling, löner och villkor
samt facklig samverkan.
Organisationsutveckling och
bemanning
Under året har den nordiska strukturen etable-
rats och ett antal koncerngemensamma funk-
tioner bildats. Samtidigt har behov funnits för
en effektivare organisation med en tydlig för-
delning av vad som görs nordiskt och i respek-
tive dotterbolag samt mellan dotterbolagen och
de detaljhandelsdrivande föreningarna.
Organisationen och bemanningen har, trots
en komplicerad avtalssituation, vuxit fram i ett
nära och förtroendefullt samarbete med de
fackliga organisationerna.
20
Kompetens och ledarskap ETIK I FJÄRRAN ÖSTERN
Ett nordiskt traineeprogram startade under
(COOP DANMARK) För att se till att non-
2003, där upplägget bygger på erfarenheterna
food-varorna från Fjärran östern
från de tre nordiska ländernas tidigare program.
lever upp till Coops etiska krav har
Kandidater till nästa generations dotter-
kurser i revision genomförts för
bolagsledningar ska utvecklas i ett ’’highpoten-
medarbetarna i Intergroup Far
tial’’-program. Urval av deltagare har gjorts
East Limited, som ansvarar för
under året medan programstart sker våren
inköpen från Kina, Indonesien,
2004. Programmet har också till syfte att få
Pakistan och Vietnam. En leveran-
fram fler kvinnliga toppledare.
tör, som i mitten av 2003 inte gav
Arbete har under året påbörjats med att
Intergroups medarbetare tillträde
etablera en koncerngemensam ledarutveck-
för kontroll, har uteslutits som
lingsprocess och en process för kompetens-
leverantör.
utveckling.
För att få en rörlighet av kompetens mellan
de olika enheterna och dotterbolagen har en
modell för en nordisk jobbmarknad utvecklats
och börjat implementeras.
Översyn av villkor
Översyn av belöningssystem och anställnings-
villkor inom Coop Norden har påbörjats. Häri
ligger riktlinjer för bonussystem, lönepolicy
och anställningskontrakt.
Facklig samverkan
Ett informationsorgan med deltagare från de
tre nordiska länderna – EWC-rådet – startades
under 2003. Samarbetet ska vidareutvecklas så
att en bra facklig samverkan kan vidmakthållas
med möjlighet till tidig påverkan i beslutspro-
cesser.
Danmarks största kundundersökning
(COOP DANMARK) Kvickly och SuperBrugsen har
2003 I SAMMANDRAG
genomfört den hittills största undersökningen
SOCIA LT NO RDE N DANM ARK NO RG E S V E RIG E
av hur nöjda kunderna och medarbetarna är. I
våras svarade mer än 100 000 personer på ett Antal brugsforeninger/
samvirkelag/föreningar 401 216 63
elektroniskt frågeformulär, med titeln ”Kunde-
meteret”, och kom med tips på förbättringar. Antal medlemmar 5 440 139 1 618 156 945 526 2 876 457

Medeltal anställda1) 27 087 13 700 1 796 11 591

Coop – ett företag som folk känner till
och har förtroende för Kvinnor 13 948 6 830 420 6 698

(COOP NORGE) Coop Norge hamnade på tionde Män 13 139 6 870 1 376 4 893
plats i MMI:s stora landsomfattande profil- 1) Omräknat till heltidsanställda. I ovanstående siffror ingår även moderbolagets anställda i resp. land.
undersökning och var fjärde bäst i en annan
undersökning om god image. Mätningarna för
2003 visar att hela 86 procent känner till Coop.
Coop driver också ett internt kvalitetsprojekt
som kallas ”Klar for kunde”. Projektet har bli- F RÅNVARO , % CO O P DANM ARK CO O P NO RG E CO O P S VE R I G E
vit ett viktigt verktyg för bättre kvalitet i Coops
Sjukfrånvaro 3,8 8,9 9,0
butiker i Norge och infördes även i fackhan-
delsbutikerna under 2003. Föräldraledighet 0,85 1,2 1) 3,0
1)
Vård av sjukt barn 0,07 0,3 0,5
Trovärdigt och modernt
Lagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige skiljer sig åt när det gäller såväl sjukfrånvaro som föräldraledighet
(COOP SVERIGE) Coop Konsums kampanj med
och vård av barn. Siffrorna kan därför inte direkt jämföras.
budskapet ”Vi har slutat sälja burägg” väckte 1) Exkl. Coop Norge Industri.
stor uppmärksamhet. Där den visades upp-
märksammades den av 72 procent av befolk-
ningen. 83 procent var positivt inställda till
kampanjen och tyckte att budskapet var viktigt.
Mätningar om varumärket Coop visar att det
FÖRDELNING KVINNOR RESPEKTIVE MÄN I LEDNINGSGRUPPER
är känt av 90 procent av Sveriges befolkning
som också upplever att Coop är trovärdigt,
COOP NORDEN COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE
modernt, driver miljöfrågor och är ärligt.
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
23% 77% 0% 100% 29% 71% 45% 55%

FRISKA TAG MOT SJUKFRÅNVARO

(COOP SVERIGE) Under sex år har sjukfrånvaron
ökat i Coop Sverige. Den totala kostnaden för
den beräknas nu uppgå till 100 miljoner kro-
nor varje år. En alldeles för hög siffra, både
affärsmässigt och mänskligt. Coop Sverige har
på grund av detta startat ett projekt för en fris-
kare framtid och en lägre sjukfrånvaro.
Projektet handlar om en ökad satsning på
förebyggande åtgärder. Studier har visat att
sjukskrivning i sig är en källa till ohälsa. Där-
för angrips frånvaron från flera håll.
Man agerar tidigt för att uppmärksamma
när någon ofta är sjuk och sätter in stödåtgär-
der så att medarbetaren inte hamnar i en läng-
re sjukskrivningsperiod. Friskvården systemati-
seras. Samtliga medarbetare som har varit sjuk-
skrivna i mer än 30 dagar genomgår en rehabi-
literingsutredning. I projektet har nya metoder
tagits fram för ett bättre och effektivare rehabi-
literingsarbete.
I några utvalda butiker och stormarknader
har medarbetarna på försök också fått tillgång
till en telefonakut öppen dygnet runt. Där får
man tala med en sjuksköterska som ger råd och
svarar på frågor och även är den som informe-
rar chefen om att den anställde är sjuk. Det är
en god service. Telefonakuten ger också Coop
Sverige ett bra underlag för nya åtgärder i syfte
att minska sjukfrånvaron.

21
Vad betyder Coop för dig?
Så här säger några anställda
För två veckor sedan övergick jag från att vara
teamledare för färskvaror i SuperBrugsen Skov-
lunde till att bli teamledare för torrvaror i Super-
Brugsen Svanemøllen. Som anställd i Coop har
man ju möjlighet att utvecklas på olika områden
och jag sökte därför efter nya utmaningar. Jag är
tacksam över den flexibla företagsstrukturen och
fick ett mycket fint mottagande här i butiken.
Britt Friis Daugaard, Coop Danmark
Teamledare för torrvaror, SuperBrugsen Svanemøllen
Coop är en internationell organisation med möj-
ligheter, ett kompetensföretag med intressanta
arbetsuppgifter och bra profil och image. Jag får
användning för min erfarenhet av kommunika-
tion och är stolt över att jobba inom Coop. Coop
finns i folks vardag och levererar bokstavligt talat
dagligvaror.
Rune Gutteberg Hansen, Coop Norge
Kommunikationschef Nya kanaler Marknadsavdelningen
Så här säger några kunder
Jag handlar i SuperBrugsen och Kvickly och det
är tryggt att veta att man kan lita på Coops varor.
Jag vet ju att produkterna testas och att man tar
hänsyn till etiska frågor. Dessutom tycker jag att
Coop är en föregångare när det gäller att elimi-
nera allergiframkallande ämnen från varorna och
när det gäller ekologiska frågor. Sortimentet är
också bra, särskilt det stora utbudet av grönsaker,
och prisnivån är rimlig.
Mia Knudsen, Danmark
Handlar ofta i Coops butiker. Har ingenting att
klaga på, varken när det gäller ekologiska pro-
dukter, sortiment eller kvaliteten på varorna. Jag
litar på Coop.
Eva Lundamo, Norge
22
När man arbetar i Coop finns det stora möjlighe-
ter till utbildning i arbetet, men personligen trivs
jag bra i Kvickly Roskilde och har ingen önskan att
flytta till en annan butik. 2003 genomfördes
många bra initiativ på köttavdelningen och kun-
derna har varit mycket nöjda med våra halvfabri-
kat, till exempel våra köttfärslimpor, fyllda pann-
kakor och kroketter, som det bara är att lägga i
stekpannan.
Mads K. Jensen, Coop Danmark
Slaktare, Kvickly Roskilde
Jag har ett trevligt jobb med intressanta utma-
ningar, fina arbetskamrater och en bra chef. Här
får jag verkligen användning för min utbildning.
Dessutom finns det goda utvecklingsmöjligheter
och många olika funktioner med internationell
inriktning, säger Gøril, som tidigare bott i Dan-
mark och uppskattar samarbetet över de nordis-
ka gränserna.
Gøril Joys Johnsen, Coop Norge
Controller – Central ekonomi
Jag handlar i första hand hos Irma och Kvickly och
jag är mest intresserad av ett brett sortiment, deli-
katesser och ekologiska varor. Dessutom är jag
väldigt förtjust i SuperBrugsens vinsortiment. En
annan detalj som är viktig för mig är att jag kan
köpa mjölk från Thise Mejeri, så jag slipper stöd-
ja jätten Arla.
Jacob Harder, Danmark
Jag är mycket nöjd med Coops butiker. Här på
Coop Mega är urvalet bra och jag litar på kvalite-
ten. Jag tycker det är bra med ekologiska varor,
men själv köper jag inte sådana varor så ofta.
Bent Brakas, Norge

Stormarknaderna har en platt organisation där
alla jobb är lika viktiga och alla medarbetare har
ett eget ansvar gentemot kunderna. Vår perso-
nalpolitik stöder bra värderingar som att dela med
sig av sin kunskap. Vi drar nytta av personalens
kompetens och lär av varandra. Jag hoppas att
utbytet av erfarenheter inom Coop kommer att
öka ännu mer i framtiden.
Annelie Eriksson, Coop Sverige
Försäljningschef, Coop Forum
Coop tar väl hand om personalen och det finns
möjligheter att utbilda sig för den som vill. Mat
och ekologi är viktiga frågor på Coop Konsum
och det är bra att vi så envist håller fast vid mil-
jöfrågorna. Som matmästare har jag skaffat mig
goda grundkunskaper om mat. Jag svarar på
kundernas frågor och ger tips och råd för vardag
och fest.
Birgitta Kumblad, Coop Sverige
Matmästare, Coop Konsum
Coop har relativt stort utbud av KRAV-märkt och
nu börjar det också komma mer rättvisemärkta
varor i butikerna. Jag hoppas ni fortsätter öka sor-
timentet av ekologiskt och rättvisemärkt och ökar
ert engagemang i Utan Gränser. Jag handlar på
Coop för jag tycker det är viktigt att ta mitt ansvar
som konsument. Men det är minst lika viktigt att
företag som Coop och även beslutsfattare tar sitt
ansvar.
Lotta Waller, Sverige
Coop är en trygg matvaruleverantör. Man kan lita
på att produkterna i butikerna verkligen innehål-
ler det som utlovas på förpackningarna. Med
Shop Express går det också snabbt och smidigt att
handla. Allt är packat och klart när man kommer
till kassorna och man slipper köa.
Anders Ekström, Sverige
På väg mot lönsamhet 2006
År 2003 blev ett år i
konsolideringens teck-
en. Arbetet med att
genomföra fusionen
fortsatte i högt tempo
och Coop Norden
börjar nu ta form som
en fullt operativ enhet
på flera olika kärnom-
råden. Vi har kommit
närmare vårt mål att skapa ett slagkraftigt Coop
Norden, till nytta för både kunder och medlemmar.
Utmaningarna har inte blivit mindre under årets
gång. Världsekonomin har ännu inte kommit upp i
högvarv och samtidigt börjar internationaliseringen
av dagligvarusektorn på allvar vinna insteg i Norden.
Det understryker behovet av att skapa en slagkraftig
nordisk enhet.
Det stora arbetet med fusionen har både positiva
och negativa sidor. På pluskontot finns att de sam-
manslagna enheterna för inköp, finans och IT redan
nu visat sig bli en framgång. Å andra sidan har vi
tvingats betala en rad strukturkostnader, även i dot-
terföretagen, som inte förutsågs i de ursprungliga
fusionsplanerna. Därför kommer det att dröja tills
2006 innan vi har byggt upp ett lönsamt företag och
på allvar kan börja förverkliga fusionens ekonomiska
målsättningar.
I den processen måste vi hämta kraft och inspira-
tion från våra 5 miljoner medlemmar och våra
grundläggande värden, så att vi kan göra våra butiker
till en ännu större upplevelse.
I en stor bolagsstyrelse som Coop Nordens, med
15 medlemmar, har alla ett stort ansvar att agera på
ett affärsmässigt dynamiskt och försvarligt sätt. Inte
desto mindre är jag som ordförande säker på att vi
fattade de rätta och nödvändiga besluten 2003. Det
kommer vi också att arbeta för under 2004. Det är
vår plikt.
Ebbe Lundgaard
Ordförande i Coop Norden
Burhöns

Välkomna ut ur burarna
(COOP SVERIGE)Coop Konsum har slutat sälja ägg från burhöns. Det är ett steg på vägen mot en mer
etisk djurhållning.
I slutet av maj kunde därför flanörerna på gator och torg i Stockholm, Göteborg och Malmö stöta
på stora burar fyllda med hopträngda människor. Budskapet var ”Coop Konsum har slutat sälja
burägg. Ta med dig sju personer in i buren så förstår du varför”. Med kampanjen ville Coop Konsum
visa hur trångt det kan vara i en bur och väcka opinion för att förbättra hönornas villkor. Kampanjen
rönte stor uppmärksamhet i media. Den belönades dessutom med första pris i Annonsörföreningens
och tidningen Dagens Industris reklamtävling 100-wattaren. Sedan Coop Konsum slutat sälja de billi-
gare buräggen har försäljningen av ägg glädjande nog ökat.
24
 Plastkassar till förmån för danska Röda Korset
(COOP DANMARK) Coop Danmark var under år 2003
medlem av danska Röda Korsets sponsorklubb,
Klub 10. Det var därför som alla Coop-kedjor i
augusti sålde en Röda Kors-kasse, som kunder-
na kunde välja att betala en krona extra för.
Projektet fick stöd från en rad av Danmarks
populäraste skådespelare, som ställde upp gra-
tis och medverkade i en reklamfilm för projek-
tet. I början av sommaren lanserade dessutom
Kvickly en kollektion sommarkläder till förmån
för danska Röda Korset. Projekten gav en
donation på cirka 2 MDKK.

Bistånd på köpet
6,2 miljoner kronor till hjälp för människor i
(COOP SVERIGE)
tredje världen. Det är resultatet av kundernas och med-
lemmarnas i konsumentkooperationen i Sverige handlande
2003. 121 668 medlemmar är anslutna till Bistånd på köpet
som varje gång man betalar med MedMera-kortet
avrundar summan uppåt till närmaste hel
krona. Örena skänks till biståndsprojektet
Vi-skogen och Kooperation Utan Grän-
ser.

Fettsnåla varor och en

signal om bättre hälsa
(COOP DANMARK/COOP SVERIGE) För att göra det lättare för konsu-
menterna att hitta de varor som har lägst fetthalt har Coop
Danmark infört en ny märkning: Lidt fedt! (Lite fett!). Den
finns nu på mer än 200 olika varor. Som tumregel omfattar
märkningen den fettsnålaste tredjedelen av varorna inom en
viss grupp.
Coop Forum och Coop Konsum hjälper sina kunder att
hitta rätt varor för en sundare livsstil. Hälsosignalen visar var
det finns näringsberäknade recept, frukt och grönt, nyckel-
hålsmärkta produkter och produkter för motion och rörelse.

Världens första svanmärkta

butik i Tromsø
(COOP NORGE) Coop Prix Elverhøy i Tromsø har blivit världens första svan-
märkta dagligvarubutik. Svanmärket delas ut för värmeåtervinning,
energiförbrukning, transport och ett stort sortiment med ekologiska och
miljövänliga produkter. Coop Prix Håpet i Tromsø utsågs av Miljøfyrtårn-
sekretariatet till Norges bästa ”Miljøfyrtårnbedrift” i en tävling mellan
alla ”miljöfyrtornsföretag” i hela Norge. I den första gruppcertifieringen
blev sju Coop Mega-butiker certifierade som Miljøfyrtårn.
COOP DANMARK

Detta är Coop Danmark

RÖ RE L S E RE S ULTAT, M D KK

250 208

125

–125 –42,9

–250
02 03

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE MERVÄRDESSKATT, MDKK

40 000
09 56
31 6 32 2
32 000

24 000

16 000

8 000

0
02 03

COOP DANMARKS DEL AV

COOP NORDENS TOTALA INTÄKTER

46%

Coop-koncernen slog i slutet av 2002 samman
sina två helägda dotterföretag i Danmark då
OBS! Danmark A/S fördes in under Coop
Danmark A/S. Bolaget drev i slutet av 2003
sammanlagt 1140 butiker tillsammans med de
och konsumentföreningarna. Här finns totalt
1 618 156 medlemmar, vilket innebär en netto-
ökning på 104 968 jämfört med föregående år.
Medlemsbutikerna marknadsför varje månad FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV
specialerbjudanden till medlemmarna och ger EKOLOGISKA ARTIKLAR PER KEDJA

självständiga konsumentföreningarna. Kedjor- bonus på Coop-varor.

na är Kvickly och Kvickly xtra med totalt 87
Irma 8%
varuhus, av vilka 15 ägs av självständiga kon- FLER HÄNDELSER UNDER ÅRET LokalBrugsen 2% Kvickly 32%
sumentföreningar, SuperBrugsen, Dagli’Brug- FÖRSÄLJNING FÖR Coop Danmark steg med 2 Dagli’Brugsen 15%
sen och LokalBrugsen med sammanlagt 701 procent till 43,7 MDKK. Marknadsandelen
medlemsbutiker, av vilka 427 ägs av konsu- förblev oförändrad.
mentföreningar. Samtliga butiker i Irma (64)
RÖRELSERESULTATET FÖR Coop Danmark steg SuperBrugsen 43%
och Fakta (265) ägs av Coop Danmark. Dess-
med 230 MDKK till 208 MDKK (–22
utom finns en rad butiker på Grönland och
MDKK).
Färöarna och Brugsen-butiker i Danmark.
Coop har ansvaret för inköp, logistik, FÖRSÄLJNINGEN AV NONFOOD fortsatte att öka, MEDELANTAL ANSTÄLLDA,
KVINNOR RESPEKTIVE MÄN
IT och marknadsföring för samtliga butiker. och Coop Danmark intensifierade produktut-
En stor del av omsättningen i Coop Dan- vecklingen av egna designvaror.
Kvinnor 55,25% Män 44,75%
mark kommer från medlemmarna i FDB

Vd H.C. Madsen Medelantal anställda 13 700 Antal butiker 1 140

26
MINSKADE AVGIFTER GAV ETT LYFT för försälj-
ningen av alkoholdrycker. Den danska reger-
ingen sänkte avgifterna på alkohol från och
med 1 oktober, så att en typisk helflaska alko-
hol blev minst 40 kronor billigare. Det skapa-
de omedelbart en kraftig uppgång, där försälj-
ningen mer än fördubblades under de första
veckorna efter avgiftsminskningen. Coop
använde exemplet till att kräva en sänkning av
avgiften på öl efter att en undersökning visat att
var tredje öl som dricks i Danmark köps söder
om gränsen.
DE 5 GAARDE. Coop söker efter mindre leve-
rantörer med unika produkter vid sidan av de
stora leverantörerna. Under 2003 lanserades ett
nytt varumärke för matvaror under namnet De
5 Gaarde. Bakom produkterna står Bendt
Wedell, Troels Holch Povlsen och H.K.H. prins
Joachim, som driver de fem herrgårdarna och
slotten Frijsenborg, Wedellsborg, Gyllingnæs,
Constantinsborg och Schackenborg. Med
utgångspunkt från råvaror därifrån producerar
man livsmedel med mycket hög kvalitet.
Bland de första produkterna fanns bland annat
potatis från Schackenborg och ostar från Gyl-
ling næs.
ÖKANDE FÖRSÄLJNING AV RECEPTFRIA läkemedel.
Efter avregleringen av den receptfria läkeme-
delsförsäljningen i Danmark i oktober 2001 KONSUMENTPOLITISKT PROFILERADE sig Coop
har konsumenterna flyttat en allt större del av som det första större företaget i Danmark som
sina inköp till dagligvarubutikerna. Coop Dan- uteslutande säljer FSC-märkta trädgårdsmöb-
mark ökade sin försäljning med mer än 30 pro- ler av trä från och med säsongen 2003. Coop
cent under 2003. Danmark tilldelades Levnedsmiddelselskabets
pris för sin lansering av den första frysta cam-
TVÅ KONSUMENTFÖRENINGAR VÄNDE TILLBAKA.
pylobaktfria kycklingen.
Efter tolv respektive åtta år utanför FDB beslu-
tade de två själländska konsumentföreningar- ÖKANDE FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA VAROR i
na Hvalsø Brugsforening och Lynge Uggerløse storstäder. Efter två års stagnerande och försik-
Brugsforening att återvända till Coop. De blev tigt avmattad försäljning av ekologiska varor
medlemmar i Coop Danmark den 1 januari har en undersökning från Coop Danmark visat
2004 och gick samtidigt med i SuperBrugsen. att försäljningen minskade på landsbygden
De två föreningarna står för en omsättning på men istället ökade i storstäderna. Coop Dan-
cirka 160 miljoner kronor. mark pekade ut Birkerød norr om Köpenhamn
som Danmarks ekologiska huvudstad. Här
MILJÖFÖRBÄTTRINGAR HOS BANANLEVERANTÖR.
utgjorde den ekologiska mjölken cirka 70 pro-
Ett ovanligt samarbete mellan en leverantör och
cent av den totala mjölkförsäljningen i Coops
detaljhandlare gav upphov till nya miljöför-
butiker i kommunen.
bättringar i Centralamerika 2003. Det är värl-
dens största producent av bananer, Chiquita,
och Coop Danmark, som har ensamrätten på
försäljningen av Chiquita i Danmark, som nu
sedan 5 år har samarbetat om att minska mil-
jöbelastningen i bananplantagen. Med hjälp av
den oberoende miljöorganisationen Nepenthes
genomfördes en kontroll även 2003. Chiquita
har nu fått en etisk certifiering enligt SA 8 000,
en internationell standard för socialt ansvar.

KVICKLY &
E K O N O MI SK T SUPERBRUGSEN DAG L I ’BRUG S E N L O K AL BRUG S E N I RM A K V I CK LY X T RA FA KTA

Försäljning exklusive mervärdeskatt, MDKK 5 448,1 1 884,01) 1 653,6 8 266,5 5 402,2

Kedjans del av total försäljning, % 24 81) 7 37 24

MILJÖ/EKOLOGISKT

Andel ekologiska varor

av total livsmedelsförsäljning, % 3,9 2,4 2,6 10,8 3,9 2,3

Andel miljömärkta kemtekniska artiklar

av total kategori, % 14,5 11,4 14,0 36,2 15,6 11,6 2)

Andel miljömärkta hygienartiklar

av total kategori, % 10,5 11,4 14,3 31,0 7,6 0

Elförbrukning i kWh per kvadratmeter

bruttoareal 280 243 217 260 282 235

Vattenförbrukning i m3 per kvadratmeter

bruttoareal 0,32 0,16 0,23 1,23 0,44 0,08

Värmeförbrukning i kWh per kvadratmeter

bruttoareal 88 71 82 35 85 –

S O CI A LT KVINNOR MÄN K V I NNO R M ÄN K V I NNO R M ÄN K V I NNO R M ÄN K V I NNO R M ÄN K VI N N O R MÄN

Medelantal anställda, kvinnor resp. män, % 52 48 56 44 47 53 42 58 57 43 51 49

Fördelning kvinnor resp. män

på chefsbefattning, % 4 96 5 95 33 67 31 69 4 96 27,5 72,5
1) Avser Dagli’Brugsen och Lokalbrugsen.
2) Omfattar tvätt- och sköljmedel.

27
COOP DANMARK

Mer rationell drift, säger H.C. Madsen

Coop Danmark förbättrade åter driften, för fjärde året i rad, i SuperBrugsen,
Dagli’- och LokalBrugsen, Fakta och Irma. Otillfredsställande resultat i Kvickly.
Markant förbättring av logistiken.

Konkurrensen har skärpts kraftigt på den dans-
ka dagligvarumarknaden under 2003. Först
och främst har antalet nya lågprisbutiker ökat
kraftigt och deras marknadsandel har blivit
större. Det finns nu fyra landsomfattande ked-
jor med lågprisbutiker som kämpar om nya
lägen och ytterligare en aktör är på väg in i Dan-
mark.
För vd H.C. Madsen, Coop Danmark,
innebär detta nya krav på rationellare drift, hår-
dare kostnadsstyrning och större insatser för
utveckling av ledning och medarbetare.
”Under 2003 lyckades vi förbättra vår
logistik på ett mycket bra sätt. Vår leverans-
säkerhet har förbättrats samtidigt som kostna-
derna minskat rejält. Bättre produktivitet, lägre
sjukfrånvaro och omorganisation av arbetsupp-
gifterna gjorde att vi kunde skicka tillbaka näs-
tan 60 miljoner kronor till butikerna, eftersom
distributionen blev billigare än förväntat,”
säger H.C. Madsen.
Coop Danmark ligger i täten för utveck-
lingen på området lågprisbutiker. Under 2003
öppnade Coop Danmarks lågprisbutikskedja
Fakta 26 nya butiker (nettotillväxt 22). Trots
den kraftiga expansionen lyckades man samti-
digt uppnå en markant förbättring av intäkter-
na och kedjan presterade sitt bästa resultat
någonsin. Utvecklingen av kedjan fortsätter
med oförminskad styrka under 2004.
Även för SuperBrugsen, Irma, Dagli’Brug-
sen och LokalBrugsen förbättrades intäkterna.
Att man ändå inte lyckades uppnå den stora
förbättring av driften som man förväntat för-
klarades med det otillfredsställande resultatet
för Kvickly. Inför 2004 har Kvickly och Kvick-
ly xtra fått maximal prioritet och blivit ett av
de områden som man fokuserar mest på. I bör- H.C. Madsen, vd, Coop Danmark.
jan av 2004 tillträdde Michael Thurau som ny
kedjechef.
Mätningar av tillfredsställelsen bland butiks- med en vd, en företagsledning och en led-
medarbetarna och trivselmätningar för stöd- ningsgrupp med sammanlagt 18 medlemmar,
funktionerna visade på tydliga förbättringar. mot tidigare cirka 30.
Ledningsutvecklingen kommer att få en mer ”Coop Danmark är nu mycket bättre rustat
framträdande plats under de närmaste åren och att klara den konkurrensskärpning som vi står
i början av 2004 tillträdde personaldirektör inför. Men vi måste fortsätta effektiviseringsar-
Thomas Jellum. En av hans viktigaste uppgif- betet, så att vi kan driva alla led i verksamheten
ter blir att stärka insatserna på det här områ- mer rationellt och med lägre kostnader än vi
det. I slutet av 2003 förenklades organisatio- hittills har gjort,” säger H.C. Madsen.
nen. Den tidigare modellen, som hade en
direktion med tre medlemmar, ändrades så att
den nu motsvarar strukturen i Coop Norden,

MARKANT FÖRBÄTTRING FÄRRE BEKÄMPNINGSMEDEL I

AV TRIVSELN I SERVICE-
ORGANISATIONEN
Tillfredsställelsen bland medarbe-
tarna i Coop Danmarks serviceorga-
nisationen ökar visar en trivselmät-
ning som utfördes i maj 2003. Inte
mindre än 89 procent av medarbe-
tarna svarade att de var ”mycket
nöjda” eller ”nöjda” med sitt arbe-
te hos Coop. Man mätte trivseln på
sju olika områden. För att uppfylla
målet för ett visst område måste minst 50 procent av medarbetarna svara
”nöjd” eller ”mycket nöjd”. Förra året nådde Coop Danmark målet för
tre av de sju områdena, men i år lyckades man nå målet på alla sju områ-
dena.
FRUKT OCH GRÖNSAKER FRÅN
SPANIEN
Coop Danmark fortsatte sitt arbete
med att minska användningen av
bekämpningsmedel hos de spanska
frukt- och grönsaksodlarna som varje
vinter levererar varor till de danska
konsumenterna. Ett tiotal gifter för-
bjöds sedan man med gott resultat
avlägsnat ett dussin besprutningsme-
del hos de spanska odlarna. Kontroll
i Coops laboratorium visade att färre
prover nu överskred gränsvärdena.

28
 COOP NORGE

Detta är Coop Norge

R Ö RELSERESULTAT, MNOK

300 280

240

180
142
120

60

0
02 03

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE
MERVÄRDESSKATT, MNOK

15 000 13 962
12 136
12 000

9 000

6 000

3 000

0
02 03

COOP NORGES DEL AV

COOP NORDENS TOTALA INTÄKTER

21%

Uppgiften för Coop-koncernens helägda dot- FLER HÄNDELSER UNDER ÅRET

terbolag Coop Norge AS är att sköta inköp, FÖRSÄLJNINGEN UPPGICK till 13 962 MNOK jäm-
varuleveranser, drift av kedjan och marknads- fört med 12 136 MNOK för 2002. Ökning-
föring till butikerna som drivs av de norska en beror på större vidarefakturering och högre
samvirkelagen. Coop Norge AS ser till att 953 lageromsättning både inom sortimenten för
ANTAL OMSATTA EKOLOGISKA ARTIKLAR 1998–2003 butiker i dagligvarukedjorna Coop Marked, dagligvaror och fackhandel.
Coop Prix, Coop Mega och Coop Obs! får sina
RÖRELSERESULTATET FÖR Coop Norge-kon-
150 140 152 varor. Dessutom levererar bolaget till 14 stora
121 cernen blev 280 MNOK under 2003 jäm-
120 byggvaruhus i kedjan Coop Obs! Bygg och till
fört med 142 MNOK året innan. I siffrorna
90 83 fackhandelsprofiler som Coop Byggmix och
ingår Margarinfabrikkens realisationsvinst på
Coop Elektro och andra lokala profilbutiker.
60 117 MNOK. Stark kostnadsfokusering, nor-
43 Drift, utveckling och marknadsföring av
30 21 disk integration och effektivare drift är huvu-
kedjekoncepten är de arbetsuppgifter som prio-
0 dorsakerna till det starka rörelseresultatet. Med-
riteras mest hos Coop Norge. Bra butiker med
98 99 00 01 02 03 len som ställts till Coop NKLs förfogande
rätt sortiment är helt avgörande för framgången.
uppgick till 286 MNOK under 2003.
Coop Norge AS äger Coop Norge Industri
MEDELANTAL ANSTÄLLDA, AS, som består av Coop Kaffe, Røra fabrikker OMSÄTTNINGEN INOM Coop Norge Industri
KVINNOR RESPEKTIVE MÄN
och Gomanbagerierna. Alla Coops butiker i sjönk med 53 MNOK under 2003 jämfört
Norge ägs av konsumentföreningarna, som till- med 2002, vilket beror på försäljningen av
Kvinnor 22,7% Män 77,3% sammans driver cirka 1 300 butiker. Margarinfabrikken.

Vd Svein Fanebust Medelantal anställda 1 796 Antal butiker 953 inklusive de andra
koncepten CoopByggMix, Coop Elektro osv.

29
COOP NORGE
COOP NORGE INDUSTRI hade ett rörelseresultat
på 96 MNOK exklusive försäljningen av Mar-
garinfabrikken. Resultatutvecklingen för kvar-
varande bolagen har varit bra.
AS MARGARINFABRIKKEN SÅLD. Margarinfabrik-
ken grundades 1911 och margarin var koope-
rationens första egenproducerade vara. Första
september blev den sista vemodiga dagen för
märket Per Margarin och de andra Coopmär-
kena från Stavangergatan i Oslo.
OMBYGGNAD AV CENTRALLAGER i Grorud.
Under 2003 byggde Coop om lagret i Grorud
samt etablerade ett centrallager och införde
digitala lagerstyrningssystem. Nu kommer
varorna att butiksplockas i centrallagret och
sedan distribueras till de lokala enheterna. Här
sammanförs de med varorna som har plockats
på det lokala lagret, innan de tillsammans leve-
reras till varje enskild butik. Detta ger effekti-
vare lagerhållning och billigare varor.
COOPS BUTIKER FÅR LÄNGRE ÖPPETTIDER. En lag
om nya öppettider har gjort det möjligt att hålla
öppet till klockan 24.00 på vardagar. Många av
Coops butiker har därför följt upp med längre
öppettider, i den mån den lokala marknads-
situationen tillåtit detta.
COOP KAFFE FEMTIO ÅR. Coop Kaffe Norge AS
firade femtioårsjubileum för Norges första riks-
täckande kaffemärke. I festligheterna ingick
bl.a. korandet av Norges Coop-kaffe nummer
ett i Coopbutikerna och en jubileumsfest.
E K O N O MI SK T
Försäljning exkl. mervärdeskatt, MNOK
MILJÖ/EKOLOGISKT
Försäljning av ekologiska varor i ton
Försäljning av miljömärkta varor i MNOK
Andel miljömärkta hygienprodukter
i % av total försäljning av hygienprodukter
Andel miljömärkta kemtekniska produkter
i % av total försäljning av kemtekniska produkter
Andel organiskt avfall per omsatt miljon kronor
Andel återvunnet avfall per omsatt miljon
Energiförbrukning i kWh per omsatt miljon kronor
S OC I A LT
Medelantal anställda, %
Fördelning på chefsbefattning, %
Föräldraledighet, %
Vård av sjukt barn, %
1) Exkl. Coop Norge Industri.
Coop Norges uppgifter omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter och ej försäljning i butik.
30
DIPLOM OCH HEDERSOMNÄMNANDE. Glassbjör-
nen är ett nationellt miljöpris. Coop Norge
Trondheim fick ett hedersomnämnande för
införandet av en återvinningsstation och kylle-
verantören Norild AS fick pris för sitt patente-
rade kylsystem hos Coop Mega Tøyen i Oslo.
ARBETET MED ATT SAMORDNA miljöarbetet inom
Coop Norden blev något som i hög grad kom att
prägla 2003. Det viktigaste resultatet av det arbe-
tet blev en gemensam nordisk policy for miljö,
etik, produktsäkerhet och hälsa. Denna policy
ska sedan ligga till grund för utvecklingen av
gemensamma varukrav. Detta är viktigt dels för
att Coop ska kunna erbjuda varor som inte belas-
tar miljön och som kan påverka och ändra kon-
sumtionsmönstren och dels därför att Coops
största miljöpåverkan sker genom de varor som
Coop säljer. Coop Norge ökade sin omsättning
av ekologiska varor 2003, även om ökningen var
något lägre än för 2002. För miljömärkta pro-
dukter noterade Coop en liten ökning. Avfalls-
mängderna och energiförbrukningen i förhål-
lande till omsättningen minskade 2003. Detta
visar att Coop är på rätt väg i riktning mot en mer
miljövänlig drift.
COOP NORGE HAR UNDER 2003 haft representan-
ter i styrelserna för Stiftelsen Miljømerking,
Dagligvarebransjens miljø- og emballasjefo-
rum, Debio och Initiativ for etisk handel. Vi
deltar också i andra råd och kommittéer inom
miljö- och etikområdet och bidrar dessutom
med remissutlåtanden inom flera fackområden.
2003 F Ö RÄNDRI NG , %
13 962
3 887 6 och säljer dem i butikerna. Tidigare fick
341,3 0,04
21,0 –1,1
45,7 3,7
0,41 –9,5
0,33 0,8
2 310 –32,5
K V I NNO R M ÄN
22,7 77,3
29 71
1,2 1)
0,41) 0,3 1)
Coop har haft god kontakt med diverse frivil-
ligorganisationer, myndigheter, medier och inte
minst enskilda personer och kunder. Coop
Norge är en av Miljøstiftelsen Bellonas part-
ners. Detta samarbete tillför Coop viktig miljö-
kompetens på en rad områden.
ÅRETS STÖRSTA ENSKILDA HÄNDELSER på miljö-
sidan var certifieringen av Coop Prix Elverhøy
i Tromsø som världens första svanmärkta livs-
medelsbutik, utnämnandet av Coop Prix Håpet
i Tromsø till Norges bästa Miljøfyrtårnbedrift
(sidan 25) och att försäljningen av Coops soli-
daritetskaffe, Cafe Futuro, fick ett rejält lyft
under 2003 (sidan 18).
COOP OCH NORWAY CUP. Under 2003 sponsrade
Coop 250 lag (4 000 spelare) i Norway Cup,
världens största fotbollscup för ungdom. Varje
lag fick utrustning värd 15 000 kronor. Värden
som medägarskap, mångfald, bredd och solida-
ritet är viktiga både för Coop och Norway Cup.
DEN SOM GER FRYSER INTE. Under 2002 done-
rade våra kunder över 2 MNOK till Frälsnings-
armén genom bössorna i Coops butiker. Coop
fortsatte traditionen under 2003. Även denna
gång gick pengarna oavkortat till Frälsningsar-
méns sociala arbete: utdelning av matpaket,
kläder och annat stöd till medmänniskor som
har det svårt. Genom samarbetet med Fräls-
ningsarmén tar Coop ett socialt ansvar och ger
våra medlemmar och kunder en enkel möjlig-
het att göra något för sina medmänniskor.
SOPOR BLIR TILL PENGAR
Coop Norge i Trondheim tillverkar eld-
ningsbriketter av kasserade lastpallar
Coop betala för att bränna 150 000 pal-
lar om året. Nu levereras de istället till
ett sågverk som först torkar och gör flis
av dem och sedan tillverkar briketter av
pallarna. Sågverket använder flis från
sin egen produktion både till uppvärm-
ningen och driften av anläggningen.
Coop köper tillbaka briketterna och
2003 såldes 300 pallar med briketter för
1,3 miljoner kronor. Ett kilo briketter
ger tre gånger så mycket värme som
ett kilo björk. Nu ska Coops briketter
lanseras i större skala. Förutom 10 kilos-
säckar ska man också producera kar-
tonger med medföljande tändnings-
briketter, även dessa tillverkade av
returmaterial.
Svein Fanebust:
Coop i Norge väl rustat inför 2004
2003 har varit ett år med stora förändringar för det nya stora kooperativa dag-
ligvaruföretaget Coop Norden AB, och det har varit ett jobbigt år. Vi märker att
etableringen av Coop Norden ger stora synergifördelar, ett viktigt tillskott i en
ny och skärpt konkurrenssituation.
Alla anställda i Coop Norge AS har gjort sitt
bästa och skapat ett bra resultat som givit ett bra
ekonomiskt tillskott både till Coop Norden AB
och till konsumentföreningarna. Ett av de
insatsområden som prioriterats mest har varit
inköpssamarbetet i Norden, för att skapa förut-
sättningar för prissänkningar i Coops butiker.
Året har också inneburit stora förändringar av
Coop Norges organisation för att integrera
kompetensen inom de tre länderna. Under
2004 ska dessa ändringsprocesser slutföras så att
konsumentföreningarna och inte minst kun-
derna i ännu högre grad ser resultaten av detta
arbete på kassakvittot.
Coop ska vara en ledande aktör även när det
gäller att gå i spetsen för utvecklingen. Coop var
bland annat den första norska dagligvaruaktör
som började sälja receptfria läkemedel. Vi
utmärkte oss även inom fackhandeln genom
offensiv försäljning av nya produkttyper till
låga priser.
Kostnads- och ändringsprojektet Coop
2003 överträffade de budgeterade kostnadsbe-
sparingarna och har bidragit till det goda resul-
tatet för Coop Norge AS 2003. Arbetet med
ytterligare effektivisering och rationalisering av
driften fortsätter 2004.
Coops medlemmar och kunder erbjuds hela
tiden fler bra egna varumärken. Detta är ett vik-
tigt arbete för att få fram konkurrenskraftiga
butiker med attraktivt sortiment. Även våra dag-
ligvarukedjor har rustat upp sin marknadsföring,
bland annat med nya slagord för Coop Mega
(God middag!) och Coop Prix (Gula priser).
Coop Industri har haft ett mycket bra år.
Kaffefabrikken firade jubileum eftersom det är
50 år sedan Norges första rikstäckande kaffe-
märke lanserades. Både Coop Kaffe, Goman-
bagerierna och Røra fabrikker har uppnått fina
resultat genom att leverera de kvalitetsproduk-
ter som kunderna efterfrågar.
Konkurrensen blir allt hårdare och 2003
beslutade man att sälja AS Margarinfabrikken
Norge till Mills. Dessutom beslutade man att
verksamheten vid vår lagerenhet i Bodø skulle Svein Fanebust, verkställande direktör,
avvecklas från den 1 februari 2004. Inga av dessa Coop Norge.
beslut var lätta att fatta och de fick ingen att
känna sig lätt om hjärtat, men de ansågs nöd- År 2004 blir kanske ett av de mest spännande
vändiga för att vi ska stå bättre rustade i konkur- åren på många decennier i den norska detalj-
rensen framöver. Coop har också satsat stort på handelsbranschen, med en ny konkurrenssitua-
logistiksidan där vi har infört nya lagerstyrnings- tion och sannolikt fler nya konkurrenter på
system och byggt om dagligvarulagret i Grorud. marknaden. Detta är något som vi gläder oss åt
Coops miljöprofil innebär praktisk hand- och vi lovar att Coop även under 2004 kommer
ling i vardagen och inte bara vackra ord. Det att leverera konkurrenskraftiga varor och rätt
gäller också för året som gick. Några bra exem- kedjekoncept som är väl anpassade efter de
pel är världens första svanmärkta butik, en lokala marknadsförhållandena och som i kom-
gemensam nordisk miljöpolitik, vidareutveck- bination med duktiga medarbetare bidrar till
ling av vår egen anläggning för avfallshantering att skapa konsumentens butik. Framöver kom-
i Coop Trondheim och 200 ton solidaritetskaf- mer Coop att satsa ännu hårdare på egna varu-
fe inköpt från Fedecocagua i Guatemala. Ändå märken under namnen X-tra, Coop, Coop
är jag övertygad om att vi måste ta ännu större Natur, Goman och Coop Kaffe. Bra egna varu-
krafttag på miljö- och solidaritetsområdet i märken och Coop Nordens samlade inköps-
framtiden, för här kan vi aldrig bli tillräckligt kompetens och kunskapsstyrka gör att Coop i
bra. Norge står väl rustat inför 2004.
COOP PRIX OCH ”GULA PRISER”
I februari återinförde Coop slagordet ”Gula priser” för Coop
Prix. Det var en strategi som visade sig lyckosam. Mot slutet
av 2003 visade mätningarna att inte mindre än 67 procent
av befolkningen förknippade detta slagord med Coop Prix.
Senast det användes var när Coop hette Forbrukersamvirket
2001. Mätningar visar att Coop låg på nionde plats på listan
över vilka reklaminslag som folk mindes bäst i november 2003.
31
COOP SVERIGE

Detta är Coop Sverige

RÖRELSERESULTAT, MSEK

250

125
35
0

–125

–250
–252
02 03

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE MERVÄRDESKATT, MSEK

5 4
31 7 65
30 000 27 2

24 000

18 000

12 000

6 000

0
02 03

COOP SVERIGES DEL AV

COOP NORDENS TOTALA INTÄKTER Coop Sverige är Coop-koncernens helägda dot-
terbolag i Sverige. Coop Sverige svarar för den
33% cirka 60 procent av den konsumentkooperati-
va dagligvaruhandelns totala omsättning i Sve-
rige. Resterande 40 procent bedrivs direkt av ett
antal detaljhandelsdrivande konsumentföre-
ningar.
Coop Sveriges detaljhandel drivs i de två
FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV
MILJÖMÄRKTA ARTIKLAR PER KEDJA kedjorna Coop Konsum och Coop Forum.
Coop Konsum med sina 355 butiker är Sveri-
ges största integrerade dagligvarukedja. Sveriges
Coop Konsum 58% Coop Forum 42% största stormarknadskedja Coop Forum har 43
stormarknader. Coop Sveriges marknadsandel
när det gäller detaljhandel är 10,3 procent.
Under 2003 etablerades Coop Extra, ett
nytt butikskoncept inom Coop Konsum, med
13 storbutiker. Ytterligare butiker planeras och
konceptet utvecklas som ett nordiskt projekt
MEDELANTAL ANSTÄLLDA,
för att kunna användas på hela den nordiska
KVINNOR RESPEKTIVE MÄN marknaden.
I Coop Sverige ingår också funktioner för
inköp, logistik, marknadsföring och butiks-
Kvinnor 58% Män 42%
drift.
FLER HÄNDELSER UNDER ÅRET
COOP SVERIGES INTÄKTER ökade med 1 procent
jämfört med 2002, vilket innehåller en ökning
för Coop Forum och en svag minskning för
Coop Konsum, det senare på grund av en
reduktion av antalet butiker.
RÖRELSERESULTATETFÖRE strukturkostnader
ökade med 156 MSEK till 225 MSEK.
FÖR ATT KOMMA TILL RÄTTA med de höga kost-
naderna sattes besparingsåtgärder in på bred
front, både i den centrala organisationen, ter-
minalstrukturen och kedjorna. Ett projekt har
inletts för att i det närmaste halvera kostnader-
na i leden bakom butiker och terminaler. Ter-
minalstrukturen rationaliseras genom att verk-
samheten koncentreras till färre enheter.
Koncepten förenklas och personalneddrag-
ningar har genomförts i butiker och stormark-
nader.
DE EGNA VARUMÄRKENA hade en god försälj-
ningsutveckling och andelen ökade med 3 pro-
cent. Signumsortimentet ökade med 5 procent.

Vd Svein E. Skorstad Medelantal anställda 11 591 Antal butiker 398

32
COOP SVERIGES FÖRSÄLJNING till de detaljhan-
delsdrivande föreningarna ökade med 5 pro-
cent.
BRUTTOMARGINALEN ÖKADE med 0,2 procent
delvis som en effekt av inköpseffektiviseringen
i Coop-koncernen.
TILL FÖLJD AV OMORGANISATIONEN inom Coop-
koncernen och beslutade rationaliserinsåtgär-
der har ett antal omstruktureringskostnader av
engångskaraktär uppstått, vilket påverkat resul-
tatet.
FÖRSÄLJNINGEN AV MILJÖMÄRKT ökade med 2
procent. Totalt uppgick försäljningen av miljö-
märkta artiklar i Coop Sverige till 1,3 miljarder.
Coop Forum ökade sin försäljning med 9 pro-
cent och Coop Konsum minskade sin med 2
procent. Största ökningarna visar varugrupper-
na ägg, färskt färdiglagat och chark.
FÖRSÄLJNINGSANDELARNA av miljömärkta pro-
dukter totalt är för Coop Forum 4,6 procent
och för Coop Konsum 6,2 procent.
ÄNGLAMARKPRISET TILL FÄLTSTATIONEN Rör-
drommen. Coop Sveriges årliga miljöstipendi-
um tilldelades Fältstationen Rördrommen som
framgångsrikt arbetar för att återställa och
bevara ett levande kulturlandskap och en ökad
biologisk mångfald vid Sörfjärden vid Mälaren.
GEMENSAM MILJÖRAPPORT. Coop Forum och
Coop Konsum förenades i en gemensam mil-
jörapport som publicerades på Coop Sveriges
webbplats under adressen www.coop.se/miljo-
rapporten.
KAMPANJ FÖR ÅTERVINNING. För att uppmunt-
ra återvinning av hårdplast genomförde Coop
Forum en kampanj tillsammans med Plast-
kretsen. Kunderna uppmanades att handla, sor-
tera och sedan returnera förpackningarna i
behållare utanför stormarknaderna.
LANSERING AV EKOLOGISK LAX. Coop Sverige
lanserade odlad ekologisk lax från Norges förs-
ta laxodling som uppfyller reglerna för KRAV-
godkännande.
DUBBLA POÄNG PÅ MILJÖMÄRKT. För att upp-
märksamma våra nya miljökvitton, lämnade vi
under två veckor dubbla MedMera-poäng på
alla köp av miljömärkta varor.
FRÅNVAROTRENDEN HAR VÄNT. Sjukfrånvaron
har under året legat på en oförändrad nivå jäm-
fört med året innan. Den trend av ökande sjuk-
frånvaro som gällt tidigare har därmed brutits.
Kostnaderna för sjukfrånvaron har däremot ökat
eftersom arbetsgivaren sedan halvårsskiftet beta-
lar sjuklön även för den tredje sjukveckan.
EN NY PENSIONSLÖSNING har utarbetats inom
KP. Pensionskostnaderna har därmed kunnat
reduceras väsentligt.
FRIENDS MOT MOBBNING. Varje dag mobbas
100 000 svenska barn. Coop Sverige är huvud-
sponsor för stiftelsen Friends som engagerar ele-
ver mot mobbning. Under sommaren sålde
Coop Konsum, Coop Extra och Coop Forum
80 000 flaskor kolsyrat vatten till förmån för
Friends.
TRE DAGAR ARBETE, TRE DAGAR LEDIGT. Ett nytt
arbetstidssystem har testats på Coop Konsum
Lägerhyddan i Linköping. Personalen arbetar
tre dagar för att sedan vara lediga tre dagar.
Målsättningen är att bidra till en bättre arbets-
miljö och en lägre sjukfrånvaro.
OPERATION DAGSVERKE. Under en dag arbetade
elever från över 200 skolor i kooperationens
butiker för att tjäna pengar till ett skolbygge i
Paraguay.

COOP CO O P CO O P
E K O N O MI SK T KONSUM E X T RA F O RUM
MAT FÖR BARN OCH
Försäljning exkl. mervärdeskatt, MSEK 9 822 1 238 11 957 UNGDOMAR
Respektive kedjas del av Coop Sveriges Coop Provkök slog under 2003 ett
totala försäljning, % 36 4 43
slag för barns och ungdomars mat.
Coops Stora Matpris gick till hem-
COOP F Ö R- CO O P F Ö R- kunskapslärare Monika Mårtensson
MI L J Ö /EK O LO G I SK T KONSUM ÄNDRIN G , % F O RUM ÄNDRI NG , % som spridit matkunskap och mat-
Försäljning av KRAV-märkta eller glädje till framtida konsumenter,
motsvarande livsmedel, ton 29 500 2 8 510 17 barn och ungdomar.
Andel miljömärkta artiklar av total Tillsammans med Hälsorörelsen
hygienförsäljning, % 46,9 39,9 arrangerade Coop Provkök tävling-
Andel miljömärkta artiklar av total
en Bästa Gröna Skollunch för att
kemteknisk försäljning, % 37,6 31,8 inspirera och skapa intresse kring
den vegetariska matlagningen i
Andel avfall till deponi/förbränning, % 42 42
storkök och skolmatsalar. Vann
Andel organiskt avfall, % 5 5 gjorde Katja Olsson från Falken-
Andel materialåtervinning, % 52 52 bergs Gymnasieskola.
Dietisten Latifa Lindberg utkom
Miljöutbildning, antal timmar 5 015 2 0001)
med en mycket uppmärksammad
kokbok ”Mat för barn & deras för-
S O CI A LT KVINNO R M ÄN äldrar” som svarar på barnfamiljer-
Medelantal anställda, % 58 42 nas frågor om mat till barn, allergi-
er och övervikt.
Fördelning på chefsbefattning, % 33 67
Kokboken blev en försäljnings-
Föräldraledighet, % 4,3 1,0 succé och utsågs dessutom till årets
Vård av sjukt barn, % 0,5 0,5 bästa barnmatskokbok av Årets
Sjuklönekostnad i relation till total lönekostnad, % 2,0
Svenska Måltidslitteratur 2003.

1) Inkluderar utbildning i Hälsa.

33
COOP SVERIGE

Svein E. Skorstad:

Genomgripande förändringsprojekt
Under 2003 blev det mycket tydligt att Coop Sverige har för höga kostnader i
förhållande till intäkterna och att kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att vi
ska nå ett tillfredsställande resultat. Därför startade vi under året ett flertal pro-
jekt för att rationalisera och effektivisera verksamheten.

Besparingsåtgärder på bred front sattes igång, 2004 blir ett viktigt år med högt tempo i den
både i den centrala organisationen, terminal- nordiska integrationen. Coop Sverige har som
strukturen och i våra kedjor. I ledet bakom en av de tre driftsenheterna, stora potentialer
butiker och stormarknader reducerar vi kost- att hämta i Coop Nordens gemensamma funk-
naderna genom att i det närmaste halvera anta- tioner. Både på kostnadssidan och genom
let medarbetare. Dessutom inför vi ett för- inköp och bättre marginaler kommer samar-
enklat, mer kostnadseffektivt arbetssätt med betsvinsterna Coop Sverige till godo. 2004 bör
tydligt marknadsfokus där kunder och butiker därför kunna bli ett framgångsrikt år för Coop
sätts i centrum. Sverige, även om vi har en lång väg att gå.
Även inom terminalstrukturen inleddes Svein E. Skorstad, vd, Coop Sverige.
rationalisering för att möjliggöra en mer stor-
skalig och effektiv varuhantering. Verksamhe-
ter i olika delar av landet läggs samman till färre
enheter. Det ger en ökad koncentration och
specialisering som möjliggör förstärkt service
till butikerna och användningen av ny tekno- MILJÖMÄRKTA VAROR REDOVISAS PÅ KVITTOT
logi.
Vi genomförde också neddragningar i våra
stormarknader och butiker och inledde arbetet
med att förenkla koncepten.
Med starten av dessa genomgripande för-
ändringsprojekt blev 2003 ett uppbrottsår för
Coop Sverige. De omfattande strukturföränd-
ringarna medförde stora engångskostnader som
försämrade vårt resultat. Men åtgärderna ska
skapa en grund för förnyad konkurrenskraft
och möjlighet till utveckling.
Självklart kan vi inte enbart spara oss till
lönsamhet, vi måste också se till intäkterna.
Därför kommer vi under 2004 att fokusera
starkt på försäljning, på välskötta butiker och
ett attraktivt sortiment. På Coop Forum och många Coop Konsum-butiker kan kunderna lätt se hur
Koncepten ses över för att få en mer ratio- mycket miljömärkt de har handlat. Varje miljömärkt vara som köpts marke-
nell och effektiv drift som grund för ett prisvärt ras med en treklöver på kvittot. På kvittot finns också en rad med texten
utbud. Som ett led i denna strävan etablerar vi ”Varav miljömärkta varor”, där summan av de inköpen redovisas.
vårt tredje koncept Coop Extra med storbuti- De varor som får en treklöver på kvittot är de märkta med: KRAV, Falken
ker som erbjuder ett brett dagligvarusortiment (BraMiljöval), Svanen (SIS), FSC, EU-blomman, TCO eller vårt eget varumärke
till konkurrenskraftiga priser och det bästa vi Änglamark. Ett sortiment som totalt omfattar över 2 400 artiklar – allt från
har inom nonfood. mjölk till målarfärg.
Under 2004 ser jag också fram emot ett ut- Genom att uppmärksamma de miljömärkta produkterna lite extra vill vi
ökat samarbete med de detaljhandelsdrivande uppmana kunder och medlemmar att delta i ”världens minsta miljörörelse”.
föreningarna. Vi har under 2003 på ett positivt Det vill säga att flytta handen i hyllan och välja en miljömärkt vara.
sätt kommit igång med gemensam utveckling
av koncept och sortiment och jag ser i detta
utbyte stora potentialer för bägge parter.

34
 STYRELSE OCH LEDNING

Coop Nordens styrelse

Nedre raden från vänster: Nils Edvard Olsen, Coop NKL, vice ordförande. nils-edvard.olsen@coop.no. Ebbe Lundgaard, FDB, ordförande. el@fdb.dk.
Nina Jarlbäck, KF, vice ordförande. nina.jarlback@kf.se. Andra raden: Henrik Larsen, FDB, ledamot. henrik@larsen-family.dk. Laszlo Kriss, KF, ledamot.
laszlo.kriss@atriumfastigheter.se. Ulla Verholt, FDB, arbetstagarrepresentant. verholtu@post.tele.dk. Tredje raden: Jan Andersson, KF, ledamot. jan.andersson2@kf.se.
Bernt Aas, Coop NKL, ledamot. bernt.aas@coop.no, Paul Mollerup, FDB, ledamot. pm@fdb.dk. Fjärde raden: TorBjörn Jonsson, KF, arbetstagarrepresentant.
torbjoern.jonsson@coop.se. Palle Birk, FDB arbetstagarrepresentant, suppleant. palle.birk@coop.dk. Björn Christensen, Coop NKL, ledamot. bjorn.christensen@coop.no.
John Thunes, Coop NKL, ledamot. john.thunes@fss.coop.no. Leif Olsson, KF, ledamot. leif.olsson@konsumvarmland.se. Magnus Möller, KF, arbetstagarrepresentant,
suppleant. magnus.moller@coop.se. Holger Damgaard, FDB, ledamot. hoda@post2.tele.dk. På bilden saknas: Börje Fors, KF, ledamot. borje.fors@kf.se.

Coop Nordens ledning

Från vänster: Lars Härenstam, Koncerndirektör, Koncernstaber.
lars.harenstam@coop.se. Svein Fanebust, Vice verkställande direktör;
Verkställande direktör Coop Norge AS. svein.fanebust@coop.no.
Roger Gehrman, Vice verkställande direktör; Koncerndirektör Varu-
försörjning. roger.gehrman@coop.se. Erik Skånsberg, Koncerndirektör
Ekonomi och Finans. erik.skansberg@coop.se. Svein E. Skorstad,
Ställföreträdande koncernchef; Verkställande direktör Coop Sverige AB.
svein.skorstad@coop.se. H.C. Madsen, Vice verkställande direktör;
Verkställande direktör Coop Danmark A/S. HC@coop.dk.
Maria Arnholm, Koncerndirektör kommunikation. maria.arnholm@coop.se.
Claes Eriksson, Koncerndirektör Affärsutveckling. claes.eriksson@coop.se.
Svante Nilsson, Verkställande direktör och koncernchef.
svante.nilsson@coop.se. På bilden saknas: Verner Jensen, Koncern-
direktör, IT. verner.jensen@coop.se.

35
 Dotterbolag:
Coop Norden AB Coop Danmark A/S Coop Norge AS Coop Sverige AB
Box 21 Roskildevej 65 Østre Aker vei 264 SE-171 88 Solna
SE-101 20 Stockholm DK-2620 Albertslund Grorud Englundavägen 4
Kungsgatan 49 Tel: +45 43 86 43 86 P.O. Boks 21 Haugenstua Tel: +46 8 743 10 00
Tel: +46 8 743 54 00 E-post: coop@coop.dk NO-0915 Oslo E-post: info@coop.se
E-post: info@coopnorden.com www.coop.dk Tel: +47 22 89 95 95 www.coop.se
www.coopnorden.com E-post: info @coop.no
www.coop.no
Organisationsnummer: 556585-8585

SE